<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3950422</hangar_id>
 <dok_id>H3B357</dok_id>
 <rm>2015</rm>
 <beteckning>57</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2015:57</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>57</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2015-06-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2016-03-16 08:35:00</systemdatum>
 <publicerad>2015-06-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>Tillsyn över polisen och Kriminalvården</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>titel</status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H3B357/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H3B357</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H3B357</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2015 57 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 193px 0px 73px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 370px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:344px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 550px 0px 134px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 145px 76px;padding: 0px;border: none;width: 421px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 120px 132px;padding: 0px;border: none;width: 422px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 352px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border: none;width: 996px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 996px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 873px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 873px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border: none;width: 978px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 978px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border: none;width: 981px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 981px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 856px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 134px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 167px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 123px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_26 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 637px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 135px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_3 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_3 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 156px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 331px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 503px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:261px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 109px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 578px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:186px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 99px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_3 {border:none;margin: 557px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:207px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 396px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:368px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_3 {border:none;margin: 432px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:332px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 199px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:565px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:697px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 187px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:280px;left:62px;z-index:-1;width:424px;height:372px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:424px;height:372px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:613px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:618px;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:424px;height:618px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:649px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:61px;z-index:-1;width:428px;height:618px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:428px;height:618px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:305px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:299px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:424px;height:299px;}



#page_81 #tx1 {position:absolute;top:564px;left:1px;width:112px;height:16px;}

#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:472px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 408px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:496px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:493px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:556px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:570px;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:424px;height:570px;}




#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:424px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:192px;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:424px;height:192px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:577px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:553px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:630px;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:416px;height:630px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:520px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:534px;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:424px;height:534px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:587px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:622px;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:622px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:440px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:200px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:200px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:520px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 224px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:633px;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:416px;height:633px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:654px;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:654px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:421px;height:654px;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:421px;height:654px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:617px;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:617px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:399px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:205px;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:424px;height:205px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:601px;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:601px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:666px;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:666px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:416px;height:618px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:416px;height:618px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:218px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:470px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:470px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:262px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:390px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:424px;height:390px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:344px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:308px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:308px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:127px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:573px;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:415px;height:573px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:164px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:512px;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:415px;height:512px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:308px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:392px;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:392px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:200px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:488px;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:488px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:146px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:542px;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:542px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:254px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:362px;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:362px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:608px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:608px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 424px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:671px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:433px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:262px;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:262px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:259px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:405px;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:405px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:520px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}



#page_208 #tx1 {position:absolute;top:479px;left:66px;width:73px;height:17px;}

#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:401px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:323px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:323px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:417px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:157px;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:413px;height:157px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:457px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:267px;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:267px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:185px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:431px;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:431px;}



#page_228 #tx1 {position:absolute;top:585px;left:66px;width:65px;height:17px;}

#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:589px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:293px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:383px;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:383px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:556px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:528px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:160px;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:160px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:118px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:570px;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:570px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:476px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:282px;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:413px;height:282px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:510px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:202px;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:416px;height:202px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 243px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:590px;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:590px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:556px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:167px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:461px;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:415px;height:461px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:685px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 275px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:578px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:413px;height:138px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:540px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:172px;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:415px;height:172px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:419px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:293px;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:416px;height:293px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:598px;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:416px;height:598px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:383px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:317px;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:416px;height:317px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:207px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:493px;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:415px;height:493px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:349px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:375px;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:416px;height:375px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:456px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:268px;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:415px;height:268px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 183px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:295px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:319px;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:413px;height:319px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 178px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:205px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:228px;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:413px;height:228px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:610px;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:415px;height:610px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:433px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:413px;height:103px;}




#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:456px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:184px;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:415px;height:184px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:532px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_310 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_310 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:529px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:544px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:532px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:483px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:229px;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:416px;height:229px;}




#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_318 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_320 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_320 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_322 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_322 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_323 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_325 #dimg1 {position:absolute;top:466px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:246px;}
#page_325 #dimg1 #img1 {width:415px;height:246px;}




#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_326 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:666px;}
#page_326 #dimg1 #img1 {width:416px;height:666px;}




#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_327 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_327 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_328 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_328 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_329 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_329 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_331 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_331 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_332 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:192px;}
#page_332 #dimg1 #img1 {width:413px;height:192px;}




#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_333 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_333 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_335 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_335 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_336 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_336 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}



#page_336 #tx1 {position:absolute;top:650px;left:66px;width:52px;height:16px;}

#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_337 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_337 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_338 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:610px;}
#page_338 #dimg1 #img1 {width:416px;height:610px;}




#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_339 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_340 #dimg1 {position:absolute;top:587px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_340 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}




#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_341 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_341 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_342 #dimg1 {position:absolute;top:254px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:422px;}
#page_342 #dimg1 #img1 {width:416px;height:422px;}




#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_343 #dimg1 {position:absolute;top:329px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:395px;}
#page_343 #dimg1 #img1 {width:415px;height:395px;}




#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_344 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_344 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_345 #dimg1 {position:absolute;top:329px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:287px;}
#page_345 #dimg1 #img1 {width:415px;height:287px;}




#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_346 #dimg1 {position:absolute;top:656px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:96px;}
#page_346 #dimg1 #img1 {width:413px;height:96px;}




#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_347 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:582px;}
#page_347 #dimg1 #img1 {width:415px;height:582px;}




#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_348 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_348 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_350 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 529px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_353 #dimg1 {position:absolute;top:465px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:230px;}
#page_353 #dimg1 #img1 {width:415px;height:230px;}




#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_354 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_355 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_355 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_356 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_356 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:483px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:193px;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:415px;height:193px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_361 #dimg1 {position:absolute;top:649px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_361 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_363 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:578px;}
#page_363 #dimg1 #img1 {width:415px;height:578px;}




#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:506px;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:416px;height:506px;}




#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_369 #dimg1 {position:absolute;top:421px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:289px;}
#page_369 #dimg1 #img1 {width:415px;height:289px;}




#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_371 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_371 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_375 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_375 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:476px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:152px;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:416px;height:152px;}




#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:630px;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:415px;height:630px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:520px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_381 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_381 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_383 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_383 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_384 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_384 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_385 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_385 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_386 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:503px;}
#page_386 #dimg1 #img1 {width:416px;height:503px;}




#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_387 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_387 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_388 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_388 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_389 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_389 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:223px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:345px;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:416px;height:345px;}




#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_391 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_391 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_392 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_392 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_394 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_394 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_395 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:610px;}
#page_395 #dimg1 #img1 {width:415px;height:610px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_397 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_397 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_398 #dimg1 {position:absolute;top:370px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:294px;}
#page_398 #dimg1 #img1 {width:416px;height:294px;}




#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_399 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_399 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_400 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_400 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_403 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:536px;}
#page_403 #dimg1 #img1 {width:415px;height:536px;}




#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_404 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_404 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_405 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_405 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_406 #dimg1 {position:absolute;top:625px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_406 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_407 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_407 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_409 #dimg1 {position:absolute;top:547px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:165px;}
#page_409 #dimg1 #img1 {width:415px;height:165px;}




#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_410 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:678px;}
#page_410 #dimg1 #img1 {width:416px;height:678px;}




#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_411 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_411 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_412 #dimg1 {position:absolute;top:472px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_412 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_413 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_413 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_414 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_414 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_415 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_415 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_417 #dimg1 {position:absolute;top:637px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_417 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_418 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_418 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_419 #dimg1 {position:absolute;top:445px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_419 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}




#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_420 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_420 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_421 #dimg1 {position:absolute;top:203px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:192px;}
#page_421 #dimg1 #img1 {width:413px;height:192px;}




#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_422 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_422 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_423 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_423 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_424 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_424 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_425 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_425 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_426 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_426 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_427 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_427 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_428 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:646px;}
#page_428 #dimg1 #img1 {width:416px;height:646px;}




#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_429 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_429 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_430 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_430 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 493px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_433 #dimg1 {position:absolute;top:671px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_433 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_434 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_434 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_435 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_435 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_436 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_436 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_437 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:637px;}
#page_437 #dimg1 #img1 {width:415px;height:637px;}




#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_438 #dimg1 {position:absolute;top:437px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:263px;}
#page_438 #dimg1 #img1 {width:416px;height:263px;}




#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_439 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_439 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_440 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_440 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_440 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_441 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_441 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_441 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_442 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_442 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_443 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:578px;}
#page_443 #dimg1 #img1 {width:415px;height:578px;}




#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_444 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:551px;}
#page_444 #dimg1 #img1 {width:416px;height:551px;}




#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_445 #dimg1 {position:absolute;top:457px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:243px;}
#page_445 #dimg1 #img1 {width:415px;height:243px;}




#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_446 #dimg1 {position:absolute;top:203px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:461px;}
#page_446 #dimg1 #img1 {width:416px;height:461px;}




#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_447 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:545px;}
#page_447 #dimg1 #img1 {width:415px;height:545px;}




#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_448 #dimg1 {position:absolute;top:347px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:329px;}
#page_448 #dimg1 #img1 {width:416px;height:329px;}




#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_449 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_449 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_450 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_450 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_451 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:610px;}
#page_451 #dimg1 #img1 {width:415px;height:610px;}




#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_452 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_452 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_453 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:581px;}
#page_453 #dimg1 #img1 {width:415px;height:581px;}




#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_454 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_454 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_454 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_455 #dimg1 {position:absolute;top:543px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:181px;}
#page_455 #dimg1 #img1 {width:415px;height:181px;}




#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_456 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_456 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_457 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_457 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_457 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_458 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_458 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_459 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_459 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_460 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_460 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_460 #dimg1 {position:absolute;top:217px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:507px;}
#page_460 #dimg1 #img1 {width:424px;height:507px;}




#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_461 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_461 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_461 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}

#page_463 #dimg1 {position:absolute;top:238px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:433px;}
#page_463 #dimg1 #img1 {width:415px;height:433px;}




#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_464 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_464 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_464 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_465 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_2 {border:none;margin: 637px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_467 #dimg1 {position:absolute;top:179px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_467 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}




#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_468 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_468 #id_2 {border:none;margin: 269px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_469 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_469 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_470 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_470 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_470 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_471 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_471 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_471 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_472 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_472 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_472 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_472 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_473 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_473 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_473 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_474 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_474 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_475 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_475 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_476 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_476 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_476 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_477 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_477 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_478 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_478 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_478 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_478 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_479 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_479 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_479 #dimg1 {position:absolute;top:532px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_479 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_480 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_480 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_480 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_481 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_481 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_482 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_482 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_482 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_484 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_485 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_485 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_486 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_486 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_487 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_487 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_488 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_489 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_490 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_490 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_491 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_492 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_492 #id_2 {border:none;margin: 421px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_493 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_493 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_494 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_494 #id_2 {border:none;margin: 367px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_495 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_495 #id_2 {border:none;margin: 409px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_497 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_497 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_498 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_498 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_499 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_499 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_500 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_500 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_501 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_501 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_502 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_502 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_503 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_503 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_504 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_504 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_505 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_505 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_506 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_506 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_507 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_507 #id_2 {border:none;margin: 530px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_509 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_509 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_510 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_510 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_511 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_511 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_512 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_512 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_513 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_513 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_514 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_514 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_515 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_515 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_516 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_516 #id_2 {border:none;margin: 482px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_517 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_517 #id_2 {border:none;margin: 215px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_519 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_519 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_520 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_520 #id_2 {border:none;margin: 157px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_521 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_521 #id_2 {border:none;margin: 609px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_523 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_523 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_524 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_524 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_525 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_525 #id_2 {border:none;margin: 386px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 133px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_526 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_526 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_526 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_526 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}

#page_526 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_526 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}




#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 541px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}





#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 97px 0px 138px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_528 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 572px;overflow: hidden;}
#page_528 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 572px;overflow: hidden;}
#page_528 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_528 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 356px;overflow: hidden;}

#page_528 #dimg1 {position:absolute;top:36px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_528 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}




#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 336px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}





.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft4{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft7{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft8{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft9{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft11{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft12{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft13{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft14{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft15{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft16{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft19{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft20{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft21{font: 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft22{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft23{font: bold 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft24{font: bold 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';margin-left: 170px;line-height: 0px;}
.ft26{font: 15px 'Arial';margin-left: 227px;line-height: 0px;}
.ft27{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft29{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft30{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft31{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft32{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft33{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft34{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft35{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft36{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft37{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft38{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft39{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft40{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft41{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft42{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft43{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft44{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft45{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft46{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft47{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft48{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft49{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft50{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft51{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft52{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft53{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft54{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft55{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft56{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft57{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft58{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft59{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft60{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft61{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft62{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft63{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft64{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft65{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft66{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft67{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft68{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft69{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft70{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft71{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft72{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft73{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft74{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft75{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft76{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft77{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft78{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft79{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft80{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft81{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft82{font: italic bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft83{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft84{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft85{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft86{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft87{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft88{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft89{font: 10px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft90{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft91{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft92{font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft93{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft94{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft95{font: 10px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 13px;}
.ft96{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft97{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft98{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft99{font: bold 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft100{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft101{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft102{font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft103{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft104{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft105{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft106{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft107{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft108{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft109{font: 10px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 12px;}
.ft110{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft111{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft112{font: 10px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft113{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft114{font: 15px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft115{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft116{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft117{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft118{font: 15px 'Cambria Math';line-height: 18px;}
.ft119{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft120{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft121{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft122{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft123{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft124{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft125{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft126{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft127{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft128{font: 10px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft129{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft130{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft131{font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft132{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft133{font: 8px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft134{font: italic 8px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft135{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft136{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft137{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft138{font: 15px 'Symbol';line-height: 18px;}
.ft139{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft140{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft141{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft142{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft143{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft144{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft145{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft146{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft147{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft148{font: 10px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 13px;}
.ft149{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft150{font: 11px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 12px;}
.ft151{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft152{font: 11px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 14px;}
.ft153{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;}
.ft154{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft155{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft156{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft157{font: 11px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 13px;}
.ft158{font: 11px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 12px;}
.ft159{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft160{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft161{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft162{font: italic 10px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 13px;}
.ft163{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft164{font: 10px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 12px;}
.ft165{font: 10px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft166{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft167{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft168{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft169{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft170{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft171{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft172{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 30px;line-height: 19px;}
.ft173{font: italic 9px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 12px;}
.ft174{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;}
.ft175{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft176{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft177{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft178{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft179{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft180{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft181{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft182{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft183{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft184{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft185{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft186{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft187{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft188{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 515px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: right;padding-right: 307px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: right;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 545px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p46{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 311px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: right;padding-right: 326px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: right;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p58{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p60{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p62{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 137px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 167px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 136px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 37px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-right: 81px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 212px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 149px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 238px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 192px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 227px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 215px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 172px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 159px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 155px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p223{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 155px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p245{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 263px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 277px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p286{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: justify;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 282px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 268px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 219px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 341px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 115px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 363px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 356px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 204px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p327{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 203px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p335{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p343{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 160px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p345{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p355{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-right: 119px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-left: 371px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;margin-top: 204px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p388{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-right: 183px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-left: 241px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-right: 240px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p414{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 264px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p417{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p419{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 182px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 139px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;margin-top: 226px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 136px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 129px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 130px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 214px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p479{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p489{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 191px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p501{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p503{text-align: justify;margin-top: 238px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 162px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 125px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-right: 140px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p547{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;margin-top: 575px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 93px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 48px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 86px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 141px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p588{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 122px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p592{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 157px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p595{text-align: justify;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 151px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p597{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 408px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 167px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 135px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p610{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 139px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p618{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 136px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p625{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 136px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 24px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p639{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;margin-top: 205px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 100px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 103px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 79px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p651{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 10px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p654{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p665{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 130px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p669{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p671{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 191px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p683{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-right: 67px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p692{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 157px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 59px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p717{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 38px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 134px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p725{text-align: justify;margin-top: 294px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 146px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p733{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p736{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 162px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p745{text-align: justify;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p756{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 20px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 125px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 137px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p778{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 261px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 181px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p786{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 78px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p788{text-align: justify;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 175px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 33px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 58px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 5px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 17px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p813{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 174px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p815{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 79px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 79px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p822{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p826{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 251px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p829{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;margin-top: 339px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 222px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 139px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 232px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p848{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 209px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 263px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 103px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 251px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 139px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 151px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p871{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: left;padding-right: 178px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 147px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 96px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 235px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p892{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-right: 159px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 124px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p907{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 260px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p916{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p919{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p935{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p936{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 199px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p942{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 528px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 136px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 137px;margin-top: 154px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 143px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p955{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 213px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p964{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 175px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 195px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 142px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p975{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 117px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 128px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 44px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 54px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 151px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 346px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 197px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 192px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 172px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 191px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 173px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1041{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 220px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1042{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 173px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1044{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 347px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 340px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1046{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 332px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1047{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 323px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 328px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 352px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 331px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 332px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1055{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: left;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 61px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1067{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-right: 211px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: justify;padding-right: 158px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 232px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 201px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1073{text-align: justify;padding-right: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 166px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 165px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 205px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1079{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 345px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 368px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 351px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1083{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 326px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 355px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 342px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 322px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 334px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1088{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 368px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 381px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: -1px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: -2px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 378px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 281px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 231px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 266px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 18px;}
.tr1{height: 36px;}
.tr2{height: 55px;}
.tr3{height: 20px;}
.tr4{height: 21px;}
.tr5{height: 37px;}
.tr6{height: 38px;}
.tr7{height: 28px;}
.tr8{height: 29px;}
.tr9{height: 783px;}
.tr10{height: 0px;}
.tr11{height: 271px;}
.tr12{height: 171px;}
.tr13{height: 819px;}
.tr14{height: 635px;}
.tr15{height: 19px;}
.tr16{height: 27px;}
.tr17{height: 17px;}
.tr18{height: 15px;}
.tr19{height: 50px;}
.tr20{height: 30px;}
.tr21{height: 492px;}
.tr22{height: 745px;}
.tr23{height: 14px;}
.tr24{height: 56px;}
.tr25{height: 57px;}
.tr26{height: 35px;}
.tr27{height: 40px;}
.tr28{height: 41px;}
.tr29{height: 136px;}
.tr30{height: 137px;}
.tr31{height: 39px;}
.tr32{height: 34px;}
.tr33{height: 52px;}
.tr34{height: 53px;}
.tr35{height: 71px;}
.tr36{height: 70px;}
.tr37{height: 69px;}
.tr38{height: 32px;}
.tr39{height: 33px;}

.t0{width: 407px;margin-top: 37px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t2{width: 379px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 379px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t4{width: 416px;margin-left: 76px;margin-top: 7px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 379px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 14px 'Arial';}
.t6{width: 416px;margin-left: 76px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 928px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 1px 'Arial';}
.t8{width: 930px;margin-left: 66px;font: 1px 'Arial';}
.t9{width: 589px;margin-left: 104px;font: 1px 'Arial';}
.t10{width: 873px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 559px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 912px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 416px;margin-top: 29px;font: 13px 'Arial';}
.t14{width: 379px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 322px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t16{width: 322px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t17{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 915px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 856px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t23{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t24{width: 322px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t25{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t26{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t27{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t28{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t29{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t30{width: 321px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t31{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t32{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t33{width: 488px;font: bold 9px 'Arial';}
.t34{width: 482px;margin-left: 66px;font: bold 11px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B3571x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Slutbetänkande av Polisorganisationskommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Stockholm 2015&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; order.fritzes@nj.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Webbplats: fritzes.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft4"&gt;Svara på remiss – hur och varför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft3"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft3"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft3"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24309-1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p9 ft6"&gt;Till statsråden Morgan Johansson och Anders Ygeman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Regeringen beslutade den 8 juli 2010 kommittédirektiv för ett antal frågor om polisens organisation (dir. 2010:75). Kommittén antog namnet Polisorganisationskommittén. Den 23 februari 2012 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till kommittén för att utreda behovet av ett fristående organ som ska granska polisens och Kriminalvårdens verksamhet samt att analysera konsekvenserna av en eventuell ombildning av Säkerhetspolisen till en fristående polismyndighet (dir. 2012:13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Den 30 mars 2012 lämnade kommittén betänkandet En samman- hållen svensk polis (SOU 2012:13). Den 28 november 2012 lämnade kommittén betänkandena En tydligare organisation för Säkerhets- polisen (SOU 2012:77) och En sammanhållen svensk polis – Följdändringar i författningar (SOU 2012:78). Kommittén lämnade den 11 juni 2013 betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft7"&gt;Härefter beslutade regeringen den 6 februari 2014 om tilläggs- direktiv med uppdrag till kommittén att samlat överväga frågan om tillsynen över polisens och Kriminalvårdens verksamhet (dir. 2014:17). I tilläggsdirektiv som beslutades den 26 februari 2015 fick kommittén dessutom i uppdrag att överväga om uppgiften att övervaka påtvingade återvändanden kan läggas på den tilltänkta tillsynsmyndigheten (dir. 2015:20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Den 25 augusti 2010 förordnades som ordförande för kommittén dåvarande expeditionschefen vid Justitiedepartementet, numera generaldirektören för Kriminalvården, Nils Öberg. Som ny ord- förande för kommittén förordnades den 18 november 2013 dåvarande lagmannen för Nacka tingsrätt, numera generaldirektören för Domstolsverket, Martin Holmgren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p13 ft8"&gt;Den 15 september 2010 förordnades som ledamöter gruppledaren i Stockholms läns landsting, tillika ledamoten i regionpolisråd Stockholm, Gunilla Roxby Cromvall (V), dåvarande riksdags- ledamoten Inger Davidson (KD), riksdagsledamoten, tillika dåvarande förste vice talmannen, Susanne Eberstein (S), riksdagsledamoten Krister Hammarbergh (M), dåvarande riksdagsledamoten Johan Linander (C), riksdagsledamoten Johan Löfstrand (S), dåvarande kommunstyrelsens ordförande i Skara kommun Charlotte Nordström (M), dåvarande partistyrelseledamoten Anna Norrman (MP), dåvarande riksdagsledamoten Johan Pehrson (FP) och dåvarande riksdagsledamoten Henrik von Sydow (M). Den 21 mars 2011 förordnades som ledamöter dåvarande politiske sekreteraren Christoffer Dulny (SD) och kommunstyrelsens ordförande i Landskrona kommun Torkild Strandberg (FP). Den 8 april 2012 förordnades partistyrelseledamoten Jon Karlfeldt (MP) som ersättare för Anna Norrman. Den 11 december 2012 förordnades riksdags- ledamoten Elin Lundgren (S) som ersättare för Johan Löfstrand. Den 22 oktober 2014 förordnades riksdagsledamoten Kent Ekeroth (SD) som ersättare för Christoffer Dulny. Samma dag förordnades riksdagsledamoten Sanne Eriksson (S) som ersättare för Susanne Eberstein.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft8"&gt;Experter för den del av tilläggsuppdraget som rör att samlat överväga frågan om tillsyn över polisen och Kriminalvården samt övervakning av påtvingade återvändanden har varit polismästaren, tillika dåvarande chefen för enheten för inspektionsverksamhet vid Rikspolisstyrelsen, Carin Ewald, polismästaren, tillika chefen för den operativa enheten i region mitt, Mattias Fällström, ämnessakkunnige vid Justitiedepartementet Elisabeth Kullman Gunnarsson, hovrätts- rådet, tillika vice ordföranden vid Svea hovrätt, Erik Lindberg, kansli- rådet vid Justitiedepartementet Sofie Lindblom, chefsåklagaren vid Åklagarmyndigheten Per Nichols, f.d. generaldirektören för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring &lt;NOBR&gt;Anne-Marie&lt;/NOBR&gt; Qvarfort samt kanslichefen vid Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Eva Melander Tell. Dåvarande chefsjuristen vid Säkerhetspolisen &lt;NOBR&gt;Lars-Åke&lt;/NOBR&gt; Johansson entledigades den 19 juni 2014 från funktionen som expert och ersattes av polisöverintendenten vid Säkerhetspolisen Peter Waldenström. Dåvarande verksamhetscontrollern vid Kriminalvården Martin Gillå entledigades den 13 september 2014 och ersattes av kriminalvårdschefen Jörgen Nordin.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p15 ft8"&gt;Sekreterare för denna del av uppdraget har varit hovrättsassessorn Malin Käll och kammarrättsassessorn Johan Lindström.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Härmed överlämnas betänkandet Tillsyn över polisen och Kriminalvården, SOU 2015:57. Kommitténs uppdrag är därmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;Stockholm den 11 juni 2015&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Martin Holmgren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Gunilla Roxby Cromvall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Inger Davidson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Kent Ekeroth&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Sanne Eriksson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Krister Hammarbergh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Jon Karlfeldt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Johan Linander&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Elin Lundgren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Charlotte Nordström&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Johan Pehrson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Torkild Strandberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Henrik von Sydow&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;/Malin Käll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;Johan Lindström&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p20 ft12"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;33&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft13"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag till lag om tillsyn över Polismyndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;Säkerhetspolisen och Kriminalvården....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;belastningsregister ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag till lag om ändring i offentlighets- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;sekretesslagen (2009:400).......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;1.4 Förslag till förordning med instruktion för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;(2007:971) med instruktion för Åklagarmyndigheten .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;(2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag till förordning om ändring i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;polisdataförordningen (2010:1155) .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft17"&gt;Kommitténs uppdrag och arbete .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;Polisorganisationskommitténs tidigare förslag.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft14"&gt;Definitioner av centrala begrepp............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;61&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft18"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Innehåll SOU 2015:57&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Nu aktuellt uppdrag ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;2.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft20"&gt;Uppdraget enligt direktiven ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;63&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td12"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;2.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Kommittén utgår från att den ordinära&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;tillsynen över polisen ska utökas ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;2.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Uppdraget omfattar granskning, inte bara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;tillsyn .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;2.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Tillsynen över polisens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;personuppgiftsbehandling ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;Utgångspunkt i betänkandet Tillsyn över polisen ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;Arbetets genomförande .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;68&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;Betänkandets disposition .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;Kriminalvårdens uppgifter...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;Uppgifter enligt instruktionen för Kriminalvården .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p31 ft22"&gt;Häktena&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;73&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;Anstalterna..............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;Frivårdskontoren....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;Nationella ..................................................transportenheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;3.6.1 ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Allmänt om nationella transportenheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;3.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Verkställighet av beslut om avvisning eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td13"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;utvisning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;82&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td12"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;Regeringens ..........och riksdagens styrning och kontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Regeringens ansvar inför riksdagen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p33 ft22"&gt;myndigheternas lydnadsplikt.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;89&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p31 ft22"&gt;4.2 Styrning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft22"&gt;...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;4.2.1 .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Lag och förordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;4.2.2 ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Budgetproposition&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p32 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Regleringsbrev och uppdrag genom särskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;regeringsbeslut ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p34 ft22"&gt;4.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Regeringen tillsätter ledningen...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p34 ft22"&gt;4.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td17"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Informella kontakter...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft27"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;SOU 2015:57 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td18"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;Kontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;4.3.1 .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Årsredovisning, budgetunderlag och rapporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;92&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td18"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;4.3.2 . ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Granskning genom myndigheter m.m&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;internkontroll ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Inledning .................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Kriminalvården........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Arbete med att förändra den interna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;styrningen och kontrollen ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Organisatoriska nivåer ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;97&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Ansvaret för intern styrning och kontroll .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;99&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Intern styrning.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Intern kontroll .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;102&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Polismyndigheten .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Organisatoriska nivåer ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Ansvaret för intern styrning och kontroll ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Intern styrning.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Intern kontroll .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Säkerhetspolisen....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Organisatoriska nivåer ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;122&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Ansvaret för intern styrning och kontroll ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Intern styrning.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;5.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Intern kontroll .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;126&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Extern granskning av Kriminalvården .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft24"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Internationell tillsyn .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;132&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Extraordinär tillsyn ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Justitiekanslern (JK)..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;140&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td24"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Ordinär tillsyn.......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Datainspektionen ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;144&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Arbetsmiljöverket..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;146&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Inspektionen för vård och omsorg .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft27"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Innehåll SOU 2015:57&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td25"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;6.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Statens skolinspektion ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;151&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Diskrimineringsombudsmannen ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;154&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Konkurrensverket .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Kommunala nämnder och länsstyrelser ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Annan granskning av Kriminalvårdens verksamhet ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Riksrevisionen .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Statskontoret .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;163&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Ekonomistyrningsverket ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Barnombudsmannen .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;166&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Brottsförebyggande rådet .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;167&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Möjligheten att överklaga .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;6.5.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Insynsrådet, offentlighetsprincipen och ideella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;frivilligorganisationer ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Internationell utblick................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;174&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Danmark ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Norge ....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td25"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Kanada ...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;7.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;England ...............................................................och Wales&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;181&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft23"&gt;Tidigare .................................................utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft24"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Centrala ..........................................utredningar om tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Nyligen .....publicerade utredningar m.m. om granskning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Tidigare utredningar angående granskning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;kriminalvården ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td10"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Tidigare .......utredningar angående granskning av polisen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;193&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft27"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;SOU 2015:57 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;Kriminalvården........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft2"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft14"&gt;Den ordinära tillsynen över polisen ska utökas ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p30 ft14"&gt;Den ordinära tillsynen över Kriminalvården ska utökas ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;9.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;Vikten av en rättssäker kriminalvård....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Tillsyn kan stärka rättssäkerheten och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;därigenom allmänhetens förtroende ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;9.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;Det är inte tillräckligt med intern kontroll ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;201&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Nuvarande tillsyn är inte tillräcklig utan ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;utökas .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;205&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Tillsynen ska inte utökas genom att JO eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;JK tillförs mer resurser..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Definitionen av tillsyn ska motsvara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;regeringens definition av begreppet .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;212&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft14"&gt;9.4 En ny myndighet under regeringen ska bildas ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Utökning kan ske genom en ny myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;eller genom utvidgat uppdrag för befintlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p36 ft2"&gt;myndighet ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;9.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;Sammanföring ska inte ske med Säkerhets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p36 ft14"&gt;och integritetsskyddsnämndens verksamhet .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Det är inte lämpligt att utvidga uppdraget för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;annan befintlig myndighet ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;217&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;9.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p41 ft10"&gt;En ny tillsynsmyndighet under regeringen ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p41 ft10"&gt;utföra tillsynen över polisen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;Kriminalvården ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;verksamhet .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Tillsynen kan avse Kriminalvårdens samtliga uppgifter .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Tillsynen kan ske mot samtliga bindande föreskrifter .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;10.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Tillsynen ska ske mot bindande föreskrifter .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;10.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p41 ft10"&gt;Vilka bindande föreskrifter som tillsyn kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p21 ft2"&gt;ske mot ska inte begränsas ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td36"&gt;&lt;P class="p42 ft29"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;Systemtillsyn.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;10.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;Proportionalitets- och lämplighetsbedömningar................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;10.5.1 Befogenhet att granska proportionalitets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p44 ft10"&gt;lämplighetsavvägningar som styrs av bindande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;föreskrifter.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;232&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;10.5.2 Ingen befogenhet att kritisera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p44 ft10"&gt;lämplighetsbedömningar som inte styrs av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td28"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;bindande föreskrifter ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td36"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;10.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td28"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;Lagprövning och kontroll av normbeslut ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td37"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;237&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p45 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Tillsynen ska riktas in på förhållanden som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;enskilda..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;240&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft14"&gt;10.8 Förhållanden som faller under annan ordinär tillsyn .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p46 ft10"&gt;10.8.1 Förhållanden som faller under annan ordinär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;tillsyn bör inte uteslutas från tillsynsansvaret .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;10.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Tillsynsmyndigheten ska uppmärksamma, inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;utreda, frågor som faller under annan ordinär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;tillsyn .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;244&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;10.8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Särskilt om förhållandet till Statens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;skolinspektion .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;10.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Enskilda fall får granskas......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;10.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Beslut som kan överklagas ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;10.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Anmälan när det finns anledning att anta att brott har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;begåtts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p28 ft22"&gt;...................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;10.11.1 ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;En anmälningsskyldighet ska föreligga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;10.11.2 ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Information till mottagande myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;10.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Tillsynen ................................ska riktas mot myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;10.12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Kritik ska inte riktas mot enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;befattningshavare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;10.12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Tillsynen ska endast avse den verksamhet som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Kriminalvården bedriver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;10.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td42"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Exempel ...på föreskrifter som kan tillämpas vid tillsynen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft27"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;SOU 2015:57 Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p48 ft33"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p48 ft2"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p48 ft14"&gt;Tillsynen kan avse polisens samtliga uppgifter ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td40"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;11.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Utgångspunkt i betänkandet Tillsyn över&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;polisen ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Ändrad beskrivning av polisens uppgifter i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;polislagen ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.2.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Verksamheten vid Nationellt forensiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;centrum ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Verksamheten med särskilda utredningar ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Den polisiära verksamheten vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Ekobrottsmyndigheten .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.2.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Verksamheten med utrikestransporter ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Tillsynen kan ske mot samtliga bindande föreskrifter .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;269&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Systemtillsyn .........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Proportionalitets- och lämplighetsbedömningar ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Lagprövning och kontroll av normbeslut............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Tillsynen ska riktas in på förhållanden som är särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Förhållanden ..........som faller under annan ordinär tillsyn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Enskilda ......................................................fall får granskas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.9.1 ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Kommitténs tidigare bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.9.2 ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Remissyttranden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.9.3 .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Kommitténs nuvarande bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;281&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Beslut som ............kan överklagas eller prövas av åklagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.10.1 ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Beslut som kan överklagas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.10.2 ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Beslut som kan prövas av åklagare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;11.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;Anmälan när det finns anledning att anta att brott har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td40"&gt;&lt;P class="p18 ft21"&gt;begåtts....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td26"&gt;&lt;P class="p18 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft27"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Innehåll SOU 2015:57&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;11.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Tillsynen ska riktas mot myndigheterna.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;11.12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;Kritik ska inte riktas mot enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;befattningshavare ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;11.12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;Tillsynen ska endast avse den verksamhet som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;myndigheterna bedriver........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft33"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;12.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft2"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;12.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Initiering och planering av tillsynsärenden .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;Tillsynen ska bedrivas strategiskt med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;utgångspunkt i egna riskanalyser .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;Krav på tillsynsplan ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;12.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft2"&gt;Tillsynsmetoder ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;299&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;Inspektioner ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;Övervakning av utrikestransporter ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;303&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;Utredning av klagomål..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;Andra undersökningar ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;316&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;12.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft2"&gt;Handläggning av klagomål...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;316&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;Process för hur klagomål tas emot och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;bearbetas ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;Frihetsberövade barns behov ska särskilt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;beaktas ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;12.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;Möjligheten för intagna och befattningshavare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;att ge in klagomål eller andra upplysningar .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;12.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Handläggning av tillsynsärenden.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft33"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;13.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft2"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;13.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;Tillsynsskrivelsen, tidigare bedömning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td43"&gt;&lt;P class="p49 ft2"&gt;remissinstanser......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;13.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;Beslut med uttalanden om regelefterlevnaden ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;13.3.1 Uttalanden om regelefterlevnaden – inga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;sanktioner vid utebliven rättelse...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft16"&gt;13.3.2 Uttalandena ska göras i skriftliga beslut ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;334&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;13.3.3 Besluten ska skickas eller lämnas till de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft2"&gt;objektsansvariga.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;336&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;13.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;Förelägganden om återredovisning......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;338&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;13.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;Anmälan eller överlämnande till annan myndighet ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;340&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;13.5.1 Kontakter med andra tillsynsorgan och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft2"&gt;anmälan av brott ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;340&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;13.5.2 Tillsynsmyndigheten bör inte göra anmälan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft2"&gt;om disciplinpåföljd ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;340&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;13.5.3 Ingen skyldighet att anmäla till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft2"&gt;Justitiekanslern ......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;342&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;13.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;Rådgivning är en del av uppdraget .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;13.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;Verka för att brister i föreskrift avhjälps .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;13.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;Spridning av resultatet av tillsynen till andra än de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;objektsansvariga ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;346&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;13.8.1 Regeringen ska få del av resultatet av tillsynen....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft16"&gt;13.8.2 Rapportering till Frontex ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;13.8.3 Spridning av resultatet till andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft2"&gt;tillsynsmyndigheter ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;13.8.4 Spridning av resultatet till allmänheten................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;350&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft33"&gt;Granskningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft13"&gt;Kriminalvården........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p53 ft13"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;14.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft2"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;14.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;Inga andra granskningsuppdrag än tillsyn i förhållande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft14"&gt;till polisen och Kriminalvården ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;14.2.1 Inga granskningsuppdrag utöver tillsyn i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft14"&gt;förhållande till Kriminalvården.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;14.2.2 Inga granskningsuppdrag utöver tillsyn i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p52 ft2"&gt;förhållande till polisen...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;358&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td38"&gt;&lt;P class="p54 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td36"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;14.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;Rätt att bistå annan stat med övervakning ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;359&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;14.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;Eventuella framtida uppgifter för tillsynsmyndigheten .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p55 ft13"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft33"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;och sekretess ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;Skyldighet enligt gällande rätt att lämna information........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Uppgiftsskyldighet i förhållande till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;tillsynsmyndigheten .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;15.3.1 För de myndigheter som omfattas av tillsynen...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;15.3.2 För andra förvaltningsmyndigheter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;domstolar...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;374&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;15.3.3 För anställda, uppdragstagare m.fl. ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;375&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;Förelägganden om att fullgöra uppgiftsskyldigheten ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;15.4.1 Beslut om föreläggande att fullgöra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;uppgiftsskyldigheten.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;15.4.2 Föreläggandena ska kunna förenas med vite .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;379&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;15.4.3 Rätten att vara passiv ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;383&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;Straffsanktion för den som lämnar osann uppgift..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Tillträde till lokaler m.m. samt omhändertagande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;handlingar och föremål.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;390&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;15.6.1 Allmänt om tillträdes- och undersökningsrätt....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;390&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;15.6.2 Tillträdes- och undersökningsrätt för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;tillsynsmyndigheten..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;15.6.3 Samtycke krävs för att undersöka intagnas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p44 ft14"&gt;bostadsrum och tillhörigheter ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;393&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;15.6.4 Ingen rätt att omhänderta handlingar eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;föremål ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td36"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;Skyldighet att lämna biträde ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;395&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p55 ft10"&gt;15.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;Personuppgiftsbehandling ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;396&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;15.8.1 Allmänt om regleringen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p44 ft14"&gt;personuppgiftsbehandling ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;396&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;15.8.2 Utlämnande av personuppgifter till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td36"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td49"&gt;&lt;P class="p44 ft2"&gt;tillsynsmyndigheten..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;398&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td31"&gt;&lt;P class="p56 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft10"&gt;15.8.3 Personuppgiftslagen är tillräcklig för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p57 ft10"&gt;tillsynsmyndighetens behandling av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;personuppgifter .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft14"&gt;15.9 Sekretesskydd av uppgifter i tillsynsmyndigheten .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;409&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;15.9.1 Sekretesskyddet enligt gällande rätt .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;410&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;15.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Ny reglering om sekretess för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p18 ft2"&gt;förhållanden ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;413&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;15.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Inga ändringar i rätten att meddela och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p41 ft14"&gt;offentliggöra uppgifter ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;418&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;Samverkan med och gränsdragning till andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft13"&gt;myndigheter............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;16.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;16.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft14"&gt;Myndigheterna som omfattas av tillsynen ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;16.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft14"&gt;Andra granskningsorgan och Frontex.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;16.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft14"&gt;Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;428&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft33"&gt;Organisatoriska överväganden ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;17.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;17.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;Ledningsform ........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;17.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p41 ft14"&gt;Ledningsformer – återblick...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;17.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p41 ft14"&gt;Tre alternativa ledningsformer .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;434&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;17.2.3 Ledningsformer för olika tillsynsmyndigheter....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;436&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;17.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p41 ft14"&gt;Ledningsform för tillsynsmyndigheten ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;437&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;17.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft2"&gt;Insynsråd ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;438&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;17.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Allmänt om insynsråd ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;439&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft16"&gt;17.3.2 Tillsynsmyndigheten ska ha ett insynsråd ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft16"&gt;17.3.3 Insynsrådets sammansättning och reglering........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;441&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;17.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p41 ft14"&gt;Insynsråd bedöms tillräckligt ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;442&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;17.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft10"&gt;Personalansvarsnämnd och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td23"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft14"&gt;personalföreträdarförordningen ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;17.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td35"&gt;&lt;P class="p40 ft14"&gt;Central, regional eller lokal organisation ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td23"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;444&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Innehåll SOU 2015:57&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;17.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Ska tillsynsmyndighetens organisation regleras i övrigt? .. 445&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;17.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft2"&gt;Tillsynsmyndighetens namn ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;446&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;17.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft2"&gt;Anställningar.........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;447&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;17.8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;Myndighetschefen.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;447&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;17.8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p59 ft2"&gt;Andra anställningar ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;447&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;17.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft2"&gt;Kompetens ............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;448&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;17.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft2"&gt;Lokalisering...........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;451&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;17.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Volym, kostnader och finansiering .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;453&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;17.11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;Tillsynsmyndighetens volym................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;453&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;17.11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;Tillsynsmyndighetens kostnader .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;455&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;17.11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;Tillsynsmyndighetens finansiering ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;460&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft33"&gt;Reglering av tillsynsmyndighetens verksamhet i lag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft13"&gt;och förordning .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;463&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft13"&gt;Genomförande.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;467&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft13"&gt;Konsekvensutredning ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft13"&gt;469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;20.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft2"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;20.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Vad kommittén vill uppnå med förslaget............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;20.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;Effekterna om det inte skapas någon ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft2"&gt;tillsynsmyndighet .................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;470&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;20.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Vilka som berörs av regleringen ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;471&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;20.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;Konsekvenser för de objektsansvariga.................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;471&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;20.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p59 ft10"&gt;Konsekvenser för Åklagarmyndigheten och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;Ekobrottsmyndigheten.........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;473&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;20.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;Konsekvenser för andra myndigheter..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;20.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;Konsekvenser ur ett medborgarperspektiv..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;476&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;20.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;Konsekvenser för Regeringskansliet....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;477&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;20.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft14"&gt;Kostnaderna för en ny tillsynsmyndighet...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;477&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;20.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td40"&gt;&lt;P class="p49 ft2"&gt;Finansiering ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;478&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td39"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;20.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td52"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td53"&gt;&lt;P class="p60 ft2"&gt;..................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td32"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;479&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td47"&gt;&lt;P class="p21 ft19"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;20.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p61 ft2"&gt;Konsekvenser för sysselsättningen ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;20.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p61 ft14"&gt;Konsekvenser för den personliga integriteten ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;480&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;20.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;P class="p61 ft10"&gt;Konsekvenser för brottsligheten och det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p61 ft2"&gt;brottsförebyggande arbetet ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;481&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;20.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p61 ft10"&gt;Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p61 ft14"&gt;män samt för de integrationspolitiska målen ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;481&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;20.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;P class="p61 ft2"&gt;Övriga konsekvenser ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;20.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;P class="p61 ft14"&gt;Ikraftträdande och information ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;482&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p61 ft13"&gt;Författningskommentar ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p53 ft13"&gt;483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;21.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;P class="p61 ft10"&gt;Förslaget till lag om tillsyn över Polismyndigheten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p61 ft14"&gt;Säkerhetspolisen och Kriminalvården..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;21.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td55"&gt;&lt;P class="p61 ft10"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:620) om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p61 ft2"&gt;belastningsregister ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;490&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;21.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;P class="p61 ft10"&gt;Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p61 ft2"&gt;sekretesslagen (2009:400).....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;491&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Reservationer ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p53 ft13"&gt;493&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft13"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;Bilaga 1 Kommittédirektiv 2010:75...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;497&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;Bilaga 2 Kommittédirektiv 2012:13...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;509&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;Bilaga 3 Kommittédirektiv 2013:115.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;517&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;Bilaga 4 Kommittédirektiv 2014:17...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;519&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td46"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;Bilaga 5 Kommittédirektiv 2015:20...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td47"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;523&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft35"&gt;Kommitténs uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Polisorganisationskommittén har till uppgift att utreda behovet av ett fristående organ som ska granska såväl polisens verksamhet, inklusive den verksamhet som Säkerhetspolisen bedriver, som Kriminalvårdens verksamhet. Kommittén redovisade uppdraget såvitt avser granskning av polisen i betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42). I betänkandet föreslogs att en fristående tillsynsmyndighet skulle kontrollera att polisens verksamhet uppfyller de krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Kommittén utgår i det här betänkandet från att den ordinära tillsynen över Polismyndighetens respektive Säkerhetspolisens verk- samhet ska utökas och överväger därför inte den frågan på nytt. När det gäller den närmare utformningen av denna ordinära tillsyn över polisen prövar kommittén om det finns anledning att ändra de förslag och bedömningar som gjordes i betänkandet Tillsyn över polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Kommitténs uppdrag är nu således att utreda behovet av ett fristående organ som ska granska Kriminalvårdens verksamhet. Kommittén ska också lämna förslag om hur den fristående granskningen av polisen och, i förekommande fall, Kriminalvården ska organiseras och vilken verksamhet inom myndigheterna som gransk- ningen ska avse. Därtill ska kommittén överväga om uppgiften att övervaka påtvingade återvändanden kan läggas på den tilltänkta tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft18"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft35"&gt;Några centrala begrepp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;Med begreppet &lt;SPAN class="ft36"&gt;tillsyn &lt;/SPAN&gt;avses i betänkandet självständig granskning för att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter, dvs. kontroll av regelefterlevnad. För att vara tillsyn ska verksamheten också vid behov leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse. &lt;SPAN class="ft36"&gt;Ordinär tillsyn &lt;/SPAN&gt;avser sådan tillsyn som utövas av ett organ som har till uppgift att utöva kontroll över viss verksamhet, t.ex. Datainspek- tionens tillsyn över viss behandling av personuppgifter. Därutöver finns &lt;SPAN class="ft36"&gt;extraordinär tillsyn&lt;/SPAN&gt;, som utövas av Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern (JK). &lt;SPAN class="ft36"&gt;Granskning &lt;/SPAN&gt;är ett vidare begrepp än tillsyn och inkluderar även andra typer av granskning, som exempelvis revision. Begreppet &lt;SPAN class="ft36"&gt;polisen &lt;/SPAN&gt;används som ett samlingsbegrepp för Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft37"&gt;Nuvarande extern granskning av Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Kommittén beskriver i betänkandet den externa granskningen av Kriminalvården. Kommittén har redan i betänkandet Tillsyn över polisen redogjort för den huvudsakliga externa granskningen av polisens verksamhet. Ett flertal myndigheter och internationella organ granskar i dag Kriminalvårdens verksamhet. Däribland finns följande tillsynsmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Datainspektionen (personuppgiftsbehandling)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Arbetsmiljöverket (arbetsmiljö och arbetstid)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Inspektionen för vård och omsorg (hälso- och sjukvård)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Statens skolinspektion (formella vuxenutbildningen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft7"&gt;Tillsynen över Kriminalvårdens verksamhet i förhållande till klienterna bedrivs dock i dag i praktiken till stor del av JO.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Den ordinära tillsynen över Kriminalvården ska utökas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft40"&gt;Kriminalvårdens uppdrag innebär långtgående befogenheter att ingripa i och påverka tillvaron för enskilda. Den reglering som styr Kriminalvårdens verksamhet tillåter i flera fall inskränkningar i enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Kriminalvårdens klienter står dessutom i ett påtagligt beroendeförhållande till personalen inom myndigheten. Det måste därför säkerställas att rättssäkerheten inom Kriminalvården upprätthålls. Flera för individen viktiga myndighets- åtgärder kan dock inte överklagas. Med tillsyn kan rättsäkerheten stärkas även vad gäller dessa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Vikten av en rättssäker kriminalvård talar inte bara för att det finns behov av extern kontroll av regelefterlevnaden utan även för att den bör ha en betydande omfattning. Nuvarande extern kontroll av regelefterlevnaden i Kriminalvårdens verksamhet är enligt kommittén inte tillräcklig. Det behövs mer egeninitierad och strategiskt styrd tillsyn. Kommittén har i den bedömningen bland annat beaktat att Kriminalvården har genomgått en enmyndighetsreform. I samband med reformen försvann den centrala granskningen av de lokala kriminalvårdsmyndigheterna. Den interna kontroll som ledningen för Kriminalvården utövar i dag är inte fristående i lika hög grad. Organisatorisk åtskillnad mellan granskningen och den operativa verksamheten skapar, enligt kommitténs mening, grund för en trovärdig granskningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft40"&gt;JK:s och JO:s uppdrag faller enligt kommittédirektiven utanför det som kommittén har att överväga. Det finns således ett behov av att utöka den ordinära tillsynen över Kriminalvårdens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft35"&gt;En ny myndighet under regeringen ska bildas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Kommittén föreslog i betänkandet Tillsyn över polisen att en ny tillsynsmyndighet skulle bildas. Utöver den föreslagna nya tillsynen över polisen skulle Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verk- samhet ingå i tillsynsmyndigheten. Kommittén finner dock nu att skälen för att föra samman dessa verksamheter inte kan anses vara så starka att så bör ske. Enligt kommittén finns det inte någon annan myndighet vars verksamhet lämpligen kan slås samman med den nya tillsynsverksamheten. En ny myndighet för tillsyn över&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;polisen och Kriminalvården ska därför bildas. Tillsynsmyndigheten ska vara en förvaltningsmyndighet under regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft35"&gt;Vad tillsynen ska innefatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Tillsynen ska kunna avse all verksamhet som Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården bedriver. Den ska kunna ske i förhållande till samtliga lagar och andra bindande föreskrifter som reglerar dessa verksamheter. Detta inkluderar föreskrifter som ställer krav på intern styrning och kontroll samt föreskrifter som innefattar proportionalitets- och lämplighetsavvägningar. Tillsyns- myndigheten ska kunna utöva tillsyn över enskilda fall. För att tillsynen ska bli effektiv bör enskilda fall där det finns indikationer på strukturella eller allvarliga regelöverträdelser prioriteras. I samband med utrikestransporter som kan komma att innefatta tvång finns det en sådan risk för regelöverträdelser att tillsyn regel- bundet bör utövas över enskilda fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Tillsynsmyndigheten ska således ha ett brett tillsynsmandat. Det huvudsakliga skälet för att utvidga den externa tillsynen är att stärka rättssäkerheten i verksamheter som innefattar för enskilda mycket ingripande åtgärder som inte kan överklagas. Mot den bakgrunden ska tillsynen riktas in på förhållanden som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för enskilda. Med denna inriktning bör tillsynen över Kriminalvården vara fokuserad på den klientnära verksamheten. Tillsynen över polisen bör vara fokuserad på verksamhet som begränsar enskildas rörelsefrihet, inkräktar på deras privatliv, påverkar deras möjligheter att förfoga över sin egendom, som innebär att våld utövas eller liknande. Förhållanden som rör utrikestransporter som utförs med tvång, frihetsberövade barn eller barn med nära anhöriga som är frihetsberövade bör ofta falla inom inriktningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Förhållanden som faller under annan ordinär tillsyn utesluts inte från tillsynsmyndighetens tillsynsansvar. Genom att inte helt utesluta sådana förhållanden undviks gränsdragningsproblem. Förutsätt- ningarna för att upptäcka regelöverträdelser och risker för sådana förbättras också. Tillsynsmyndigheten ska dock normalt inte granska förhållanden som annan myndighet har till särskild uppgift att utöva tillsyn över. Detta innebär att tillsynsmyndigheten för det mesta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;endast ska uppmärksamma den andra tillsynsmyndigheten på frågor som faller under dess tillsyn och inte själv utreda dem. På så sätt undviks parallella utredningar och motstridiga beslut av olika tillsynsmyndigheter samt att flera myndigheter lägger resurser på att bygga upp kompetens inom samma områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Av betydelse för tillsynens inriktning är även att tillsyns- myndigheten inte i sak ska uttala sig om ett enskilt beslut om det kan överklagas. För sådana beslut finns redan en fungerande kontroll. Tillsynsmyndigheten ska inte heller i sak uttala sig om ett enskilt beslut av polisen, om det är eller har varit föremål för åklagares prövning. Om tillsynsmyndigheten gjorde det skulle det i praktiken innebära en prövning av åklagares rättstillämpning i ett enskilt fall. Åklagarväsendet omfattas inte av tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten ska inte utreda brott. Ett tillsynsorgan har inte de befogenheter som krävs för det. Om tillsynsmyndigheten i sin tillsyn finner anledning att anta att brott har begåtts ska den som huvudregel anmäla det till Åklagarmyndigheten. För det fall det finns anledning att tro att bakgrunden till de förhållanden som kan utgöra brott är generella brister i visst avseende, t.ex. felaktiga rutiner, kan dock dessa utredas ur ett övergripande perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;Tillsynen ska kunna avse enskilda befattningshavares agerande. Eventuell kritik ska dock inte riktas mot enskilda befattningshavare utan mot myndigheterna Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården. Enskilda befattningshavare agerar på myndighetens vägnar. Den enskildes prestation är starkt beroende av vilken position han eller hon erhållit, arbetsbelastning, utbildning, ansvarsfördelning, rutiner samt andra förhållanden som myndighetens ledning styr över. Myndighetens ledning ansvarar för den interna styrningen och kontrollen och har bäst förutsättningar för att vidta åtgärder så att fel inte upprepas. Därtill finns det redan processer för individuellt ansvarsutkrävande. Enskilda kan ställas till svars vid respektive myndighets personalansvarsnämnd och även åtalas för brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Tillsynen ska inte avse verksamhet som bedrivs av privaträttsliga subjekt med koppling till de granskade myndigheterna, t.ex. ett familjehem som Kriminalvården anlitar. Åtgärder och underlåten- heter av anställda vid privaträttsliga subjekt, frivilliga etc. kan dock falla inom tillsynsansvaret. Detta under förutsättning att de har agerat under myndighetens ledning och under förhållanden som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35726x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;huvudsakligen liknar dem som hade gällt för myndighetens egna anställda. Exempelvis ska åtgärder som har utförts av en väktare som förordnats av den granskade myndigheten för ett bevaknings- uppdrag falla under tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft35"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Det går inte att bestämt förutse vad som kommer att vara mest angeläget att granska i framtiden. Den mest ändamålsenliga till- synen uppnås därför om tillsynsmyndigheten, inom ramen för det reglerade uppdraget, i hög grad själv får prioritera vilka tillsyns- ärenden som ska inledas. Av instruktionen för tillsynsmyndigheten ska det framgå att tillsynen ska bedrivas strategiskt och att myndig- heten ska använda sig av riskanalyser. Syftet med regleringen är att motverka att den planerade tillsynen trängs undan av den händelsestyrda. Verksamheten ska vara välplanerad, framsynt och metodisk. Tillsynsmyndigheten ska i en särskild tillsynsplan ange vilken huvudsaklig inriktning tillsynen ska ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;Tillsynsmyndigheten ska vara fri att själv utveckla en effektiv tillsynsmetodik. Inspektioner ska dock vara en del av tillsyns- myndighetens verksamhet. Det ska även övervakning av utrikes- transporter som kan komma att innefatta tvång vara. En medlems- stat ska enligt det så kallade återvändandedirektivet sörja för ett effektivt övervakningssystem för påtvingade återvändanden.&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården deltar på olika sätt i utrikestransporter som utförs med tvång. Sådana transporter är särskilt känsliga och medför ofta risk för olika typer av incidenter. Tillsynsmyndigheten ska därför regelbundet över- vaka utrikestransporter som kan komma att innefatta tvång. Det bör överlämnas åt myndigheten att utifrån en riskanalys fort- löpande pröva med vilken frekvens övervakning ska ske och vilka typer av utrikestransporter som bör prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;Tillsynsmyndigheten ska också ta emot och utreda klagomål från enskilda. Vilka klagomål som ska utredas avgör myndigheten själv. Eftersom tillsynsmyndigheten ska bedriva en systematisk och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Art. 8.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;riskbaserad tillsyn bör klagomål från enskilda inte bara användas för att få information om enstaka händelser som kan vara aktuella att utreda. Klagomålen bör även ingå i det samlade underlag som ligger till grund för myndighetens planering av tillsynen. Tillsyns- myndigheten ska vid handläggningen av klagomål särskilt beakta frihetsberövade barns behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft35"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft7"&gt;Tillsynsärenden ska avgöras genom skriftliga beslut. I dessa ska tillsynsmyndigheten få uttala sig om konstaterade förhållandens förenlighet med lagar och andra bindande föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Besluten ska inte vara bindande. Om tillsynsmyndigheten skulle ha rätt att tvinga fram förändringar skulle det påverka de granskade myndigheternas möjligheter att ta ansvar för den egna verksam- heten. I ett längre tidsperspektiv kan även en rätt till tvingande sanktioner riskera att minska de granskade myndigheternas vilja att samarbeta under utredningen. De föreskrifter som uttalandena ska bygga på är dock bindande. Om verksamheten i visst avseende inte är förenlig med bindande föreskrifter, är den granskade myndig- heten skyldig att vidta åtgärder redan mot bakgrund av dessa föreskrifter. Om så behövs kan regeringen utöva sin möjlighet till styrning och kontroll för att få till stånd förändringar i de granskade verksamheterna. Eftersom besluten inte ska vara bindande behöver de inte heller vara överklagbara. På så sätt undviks att statens resurser används till att två statliga myndigheter processar mot varandra i domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Beslut i tillsynsärenden ska skickas eller lämnas till den granskade verksamheten. En rapport med de viktigaste iakttagelserna och slutsatserna av tillsynen ska också årligen lämnas till regeringen. Tillsynsmyndigheten kan även, vid behov, på annat sätt informera regeringen om enskilda beslut. Den europeiska byrån för förvalt- ningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens yttre gränser (Frontex) bistår medlemsstaterna med organisering av gemensamma insatser för återsändande av tredjelandsmedborgare som olagligen uppehåller sig i unionen. Efter att ha övervakat en gemensam återsändandeinsats samordnad av Frontex bör tillsyns- myndigheten rapportera dit. Resultatet av tillsynen bör även spridas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;till andra tillsynsorgan och till allmänheten. Tillsynsmyndigheten bör själv, med beaktande av gällande rätt, bedöma på vilket sätt och i vilken omfattning rapportering eller annan informationsspridning lämpligen ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;I tillsynsmyndighetens uppdrag ingår att den lämnar viss rådgivning och vägledning till de granskade myndigheterna. Myndigheten ska dock inte ge konkreta råd om vad som bör göras för att åtgärda konstaterade brister. Det är den granskade myndig- heten, med ansvar för verksamheten, som bäst kan bedöma vilka åtgärder som krävs. Tillsynsmyndigheten ska ha rätt att förelägga den myndighet som har granskats att inom viss tid redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller ska vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Tillsynsmyndigheten ska också på annat sätt kunna verka för en förändring i de verksamheter som omfattas av tillsynen. Som ovan nämnts kan den påtala brister och risker för andra tillsynsorgan samt anmäla till åklagare om det finns anledning att anta att brott har begåtts. Myndigheten kan även informera enskilda om möjligheten att vända sig till JK och begära ersättning från staten. För att myndigheten ytterligare ska kunna främja hög kvalitet inom den granskade verksamheten ska den ha i uppgift att inom sitt verksamhetsområde verka för att brister i lagar eller andra bindande föreskrifter avhjälps.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Rätt att bistå annan stat med övervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Enligt den Europeiska kommissionen bör en oberoende övervakare vara närvarande vid varje gemensam insats för återsändande, eftersom dessa är så uppmärksammade och känsliga. I de fall Sverige organiserar en gemensam transport har andra deltagande staters behandling av de som transporteras ett särskilt nära sam- band med Kriminalvårdens och polisens verksamhet. Tillsyns- myndigheten ska därför, i de fall Sverige är organiserande medlems- stat, få bistå annan stat med övervakning vid gemensamma åter- sändandeinsatser som samordnas av Frontex. Sådan övervakning får endast ske efter överenskommelse därom.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p96 ft37"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;En grundläggande förutsättning för att tillsyn ska kunna utövas är att tillsynsmyndigheten får tillgång till den information den behöver. De förvaltningsmyndigheter som omfattas av tillsynen ska lämna de upplysningar och yttranden samt tillhandahålla de handlingar och annat material som tillsynsmyndigheten begär. Detsamma ska gälla andra förvaltningsmyndigheter och domstolar, om det begäran avser behövs för tillsynen. Vissa enskilda som deltar eller har deltagit i en förvaltningsmyndighets eller domstols verksamhet ska också vara skyldiga att på begäran lämna de upplysningar och yttranden som behövs för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;På begäran av tillsynsmyndigheten ska uppgifterna lämnas skriftligen samt på heder och samvete. Om oriktiga uppgifter då lämnas kan straffansvar enligt 15 kap. 10 § brottsbalken om osann eller vårdslös försäkran aktualiseras. Möjligheten att begära att uppgifterna lämnas på heder och samvete bör användas återhållsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten ska kunna förelägga den som är uppgifts- skyldig att fullgöra sin skyldighet. Sådana förelägganden ska kunna förenas med vite, även i förhållande till staten. Möjligheten att förena förelägganden om att fullgöra uppgiftsskyldighet med vite bör dock användas med stor försiktighet. Om uppgifter tvingas fram under hot om vite kan det på sikt underminera den granskade verksamhetens förtroende för och vilja att samarbeta med tillsyns- myndigheten. Passivitetsrätten medför vidare att ett föreläggande inte ska få förenas med vite om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som kan föranleda straff eller en straffliknande sanktion och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;De myndigheter som omfattas av tillsynen ska lämna tillsyns- myndigheten det biträde den begär för sin tillsyn. Tillsynsmyndig- heten ska också ha rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. Den ska ha rätt att få tillträde till och att undersöka utrymmen och utrustning som används i den granskade verksamheten. För tillträde till eller undersökning av en intagens bostadsrum eller tillhörigheter eller andra slutna förvaringsställen som en intagen disponerar krävs dock hans eller hennes samtycke.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Det behövs inte någon särskild reglering avseende tillsyns- myndighetens personuppgiftsbehandling eftersom personuppgifts- lagens (1998:204) bestämmelser är tillräckliga. Det behövs inte heller någon särskild sekretessreglering avseende uppgifter som tillsyns- myndigheten tar emot från andra svenska myndigheter. En ny sekretessreglering föreslås dock för att uppnå ett fullgott sekretess- skydd när uppgifter ges in av enskilda, en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft37"&gt;Samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft40"&gt;I förhållande till andra tillsynsmyndigheter som utövar ordinär tillsyn över Kriminalvården och polisen blir det tal om överlappande tillsyns- ansvar. Problematiken med överlappningen minskas dock påtagligt av förslaget att tillsyn normalt inte ska ske över sådana förhållanden som annan tillsynsmyndighet har till särskild uppgift att utöva tillsyn över. En myndighet för ordinär tillsyn över polisens och Kriminalvårdens verksamheter föranleder inte någon gränsdragningsproblematik i förhållande till de extraordinära tillsynsorganen JO och JK. Tillsyns- myndigheten ska samverka med andra myndigheter och inter- nationella organ som kan utöva tillsyn över verksamhet som bedrivs av polisen eller Kriminalvården. Samverkan med JO och JK bör dock endast syfta till att undvika dubbelarbete och inte avse gemensamma tillsynsinsatser, eftersom JO och JK utövar tillsyn över tillsyns- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Det finns ett nära samband mellan polis och åklagares brotts- utredande verksamhet. Därtill bedrivs inom åklagarväsendet vad som benämns rättslig tillsyn. Tillsynsmyndigheten ska därför även samverka med Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft35"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten ska vara en enrådighetsmyndighet under regeringen och ledas av en myndighetschef. Tillsynen kommer att utövas över myndigheter vars uppdrag innebär långtgående befogen- heter att vidta ingripande åtgärder som påverkar enskilda. Det är därför betydelsefullt med god medborgerlig insyn och demokratiskt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td57"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;inflytande i tillsynsverksamheten. Detta kan tillgodoses genom att det vid tillsynsmyndigheten finns ett insynsråd som i vid mening representerar allmänheten. Ledamöterna bör därför ha partipolitisk erfarenhet eller breda kontaktytor i samhället. Insynsrådets erfarenhet, kunskap och åsikter bör särskilt tas tillvara innan tillsynsplanen fastställs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Tillsynsmyndigheten ska själv besluta sin inre organisation. För att kunna bedriva en effektiv tillsynsverksamhet bör den efter två år ha resurser motsvarande 60 årsarbetskrafter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Myndigheten ska benämnas Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft35"&gt;Konsekvenser av kommitténs förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Utövandet av den nya tillsynen kan kräva resurser från de förvalt- ningsmyndigheter som omfattas av tillsynen, t.ex. i samband med inspektioner. Tillsynen bidrar samtidigt till deras utvecklingsarbete och höjer kvaliteten i deras verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;För att tillsynsmyndigheten ska kunna uttala sig om polisens brottsutredande verksamhet måste den ha möjlighet att beskriva under vilka förutsättningar polisen agerat. Det kan därför av till- synsmyndighetens beslut indirekt framgå att det har förekommit brister i en enskild åklagares handläggning eller systematiska brister i åklagarverksamheten. Detta utgör dock enligt kommittén inte något hot mot åklagarens självständighet och inte heller skäl att undanta polisens brottsutredande verksamhet från tillsynen. Att tillsynsmyndigheten inte i sak ska uttala sig om ett enskilt beslut av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, om det är eller har varit föremål för åklagares prövning, motverkar dessutom att tillsyns- myndigheten indirekt uttalar sig om en enskild åklagares rätts- tillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;För att finansiera den nya tillsynsmyndigheten föreslår kommittén en omfördelning av resurser inom utgiftsområde 4, rättsväsendet. En sådan omfördelning kommer att beröra de verksamheter vars ram- anslag minskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;Tillsynen ska leda till att rättssäkerheten i polisens och Kriminal- vårdens verksamheter stärks. Det gynnar främst enskilda som är före- mål för den granskade verksamheten, dvs. misstänkta, frihetsberövade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;m.fl. Stärkt rättssäkerhet kan också leda till högre förtroende hos allmänheten för polisen och Kriminalvården. Tillsynen ska även leda till att regeringen, och i förlängningen medborgarna, får bättre kontroll över att regler och lagar följs i polisens och Kriminalvårdens verksamheter. På detta sätt stärks den demokratiska insynen och kontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;P class="p20 ft12"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft35"&gt;The Committee’s remit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;The Police Organisation Committee’s task is to investigate the need for an independent body to scrutinise the activities of the police, including the activities of the Swedish Security Service, and the Swedish Prison and Probation Service. The Committee presented its findings with regard to scrutiny of the police in the report ‘Supervision of the Police’ (SOU 2013:42). The report called for an independent supervisory authority to monitor that police activities meet the requirements that follow from laws and other binding regulations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;In this report, the Committee assumes that the regular supervision of the Swedish Police Authority’s and the Swedish Security Service’s activities will be expanded and therefore does not readdress this question. With regard to a more detailed design of the regular supervision of the police, the Committee investigates whether there is reason to amend the proposals and assessments presented in the ‘Supervision of the Police’ report.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft10"&gt;The Committee’s remit is now thus to investigate the need for an independent body to scrutinise the Swedish Prison and&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;Probation Service’s activities. The Committee will also present proposals on how the independent scrutiny of the police and, where relevant, the Swedish Prison and Probation Service will be organised and which activities the scrutiny should cover. Moreover, the Committee will examine whether the task of supervising forced returns could be placed with the intended supervisory authority.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft18"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft35"&gt;Some central concepts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;In the report, the term supervision refers to independent scrutiny to monitor whether the scrutinised activity meets the requirements set out in laws and other binding regulations, i.e. control of regulatory compliance. To serve as supervision, the scrutiny should also, where necessary, lead to decisions on measures that aim to correct any errors. Regular supervision refers to supervision carried out by a body that is tasked with exercising control over a certain activity, for instance the supervision by the Data Inspection Board of certain processing of personal data. In addition, there is extraordinary supervision, exercised by the Parliamentary Ombudsmen (JO) and the Office of the Chancellor of Justice (JK). Scrutiny is a broader term than supervision and also includes other types of scrutiny, such as audits. The term police is used as a collective term for the Swedish Police Authority and the Swedish Security Service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Current external scrutiny of the Swedish Prison and&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft35"&gt;Probation Service’s activities&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;In its report, the Committee describes the external scrutiny of the Swedish Prison and Probation Service. The Committee has already, in its report ‘Supervision of the Police’, described the main external scrutiny of police activity. A number of authorities and certain international bodies currently scrutinise the Swedish Prison and&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;Probation Service’s activities. These include the following supervisory authorities:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Data Inspection Board (personal data processing)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Swedish Work Environment Authority (work environment and working hours)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Health and Social Care Inspectorate (health and medical care)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Swedish Schools Inspectorate (formal adult education)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;However, supervision of the Swedish Prison and Probation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Service’s activities in relation to their clients is currently, in practice, mainly carried out by the Parliamentary Ombudsmen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;The regular supervision of the Swedish Prison and&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft35"&gt;Probation Service should be expanded&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;The task of the Swedish Prison and Probation Service includes far- reaching exercise of powers of enforcement that affect people’s lives.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;The regulations that govern the Swedish Prison and Probation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft9"&gt;Service’s activities allow, in a number of cases, restrictions in fundamental rights and freedoms for the individual. The Swedish Prison and Probation Service’s clients also have a palpable relationship of dependence in relation to the staff. For this reason, it must be ensured that the legal security is upheld at the Swedish Prison and Probation Service. However, several measures taken by the authorities that are important for the individual cannot be appealed. With supervision, the legal security may be strengthened also with regard to these measures.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;The importance of legally secure penal care indicates not only that there is a need for external control of regulatory compliance, but also that it should have a considerable scope. The current external control of regulatory compliance of the Swedish Prison and Probation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft8"&gt;Service’s activities is not sufficient, according to the Committee. More &lt;NOBR&gt;self-initiated&lt;/NOBR&gt; and strategically governed supervision is needed. The Committee has in this assessment taken into account that the Swedish Prison and Probation Service has undergone a singular authority reform. The central scrutiny of local prison and probation authorities disappeared in connection with the reform. The internal control which the leadership at the Swedish Prison and Probation Service exercises today is not independent to the same degree. In the Committee’s view, an organisational distinction between scrutiny and operational activities creates grounds for a credible monitoring activity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Under the terms of reference, the tasks of the Office of the Chancellor of Justice and the Parliamentary Ombudsmen fall outside what the Committee is responsible for examining. Thus, there is a need to expand the regular supervision of the Swedish&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;Prison and Probation Service’s activities.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft37"&gt;A new authority under the Government should be established&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;In the ‘Supervision of the Police’ report, the Committee proposed the establishment of a new supervisory authority. In addition to the proposed new supervision of the police, the activities of the Swedish Commission on Security and Integrity Protection would be covered by the supervisory authority. However, the Committee now considers that the reasons for merging these activities are not strong enough to warrant this. In the Committee’s view, there is no other authority with activities that may be suitable to merge with the new supervisory authority. A new authority for the supervision of the police and the Swedish Prison and Probation Service should therefore be established. The supervisory authority should be an administrative authority directly accountable to the Government.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;What supervision is to include&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;It should be possible for supervision to cover all activities carried out by the Swedish Police Authority, the Swedish Security Service and the Swedish Prison and Probation Service. It should be possible to conduct with regard to all laws and other binding regulations that govern these activities. This includes regulations that place demands on internal governance and controls, as well as regulations that include proportionality and suitability considerations. It should be possible for the supervisory authority to exercise supervision in individual cases. To ensure efficient supervision, priority should be given to individual cases where there are indications of structural or grave infringements of the regulations. In connection with transports abroad which may come to include coercive measures, there is such a risk of infringement of the regulations that supervision should be regularly exercised in individual cases.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;The supervisory authority should thus have a broad supervisory mandate. The principal reason for expanding external supervision is to strengthen legal security in activities that involve very intrusive measures for the individual that cannot be appealed. In light of this, supervision should be focused on conditions that are particularly&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft7"&gt;intrusive or are of great importance in another way for the individual. In line with this, supervision of the Swedish Prison and Probation Service should focus on &lt;NOBR&gt;client-oriented&lt;/NOBR&gt; activities. Supervision of the police should focus on activities that limit the individual’s freedom of movement, infringe on their private life, affect their possibilities of disposing of their property or involve the use of violence or similar. Conditions with regard to transports abroad carried out using coercive measures, children deprived of their liberty or children with close relatives who are deprived of their liberty should often fall within this scope.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;Conditions that fall under other regular supervision are not excluded from the authority’s supervisory responsibility. By not entirely excluding such conditions, problems of demarcation are avoided. The possibilities of discovering infringements and risks of infringements of the regulations are also improved. However, the supervisory authority should not normally scrutinise conditions where another authority has a special responsibility to exercise supervision. This means that the supervisory authority should mainly only alert the other supervisory authority to issues that fall within its supervision and not investigate them itself. In this way, parallel investigations and conflicting decisions by different supervisory authorities are avoided as is the use of resources to build up skills in the same areas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;It is also important for the focus of the supervision that the supervisory authority is not to comment on the substance of an individual decision if it can be appealed. There is already a functioning control mechanism for such decisions. Neither is the supervisory authority to comment on the substance of an individual decision by the police, if it is or has been the subject of a prosecutor’s examination. If the supervisory authority did make comments, it would mean in practice an examination of the prosecutor’s application of the law in an individual case. The prosecution authorities are not covered by this supervision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;The assignment of the supervisory authority would not be to investigate crimes. A supervisory body does not have the necessary powers for this. If the supervisory authority, in its supervision, finds reason to assume that a crime has been committed, as a general rule, it would report this to the Swedish Prosecution Authority. When there is reason to believe the background to the&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p129 ft7"&gt;conditions that may constitute crimes is due to general shortcomings in some respect, such as faulty routines, these may nevertheless be investigated from an overall perspective.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft7"&gt;It should be possible to carry out supervision concerning the actions of an individual official. However, any criticism would not be directed at individual officials, but at the authorities – the Swedish Police Authority, the Swedish Security Service and the Swedish Prison and Probation Service. Individual officials act on behalf of the authority. The performance of the individual is strongly dependent on which position he or she has held, the workload, education, division of responsibility, routines and other circumstances that are governed by the authority leadership. The authority leadership is responsible for internal governance and controls and has the best possibilities to take measures to ensure that mistakes are not repeated. In addition, there are already processes in place for individual accountability. Individuals can be held accountable by the authority’s staff disciplinary board and even prosecuted for an offence.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;Supervision is not to cover activities conducted by bodies subject to private law linked to the scrutinised authorities, such as a foster home engaged by the Swedish Prison and Probation Service. However, measures and omissions by employees at bodies subject to private law, volunteers, etc. may fall within the supervisory responsibility. This is on the condition that they acted under the leadership of the authority and under conditions that are largely similar to those that would have applied to the authority’s own employees. For instance, measures that have been carried out by a security guard appointed by the scrutinised authority for a security task should be included in the supervision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft35"&gt;Initiation, planning, methods and administration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft9"&gt;It is not possible to predict with any certainty what will be most important to scrutinise in future. The most effective supervision is therefore achieved if the supervisory authority, within the framework of the regulated mandate, is permitted to largely prioritise on its own which supervisory matters should be initiated. Instructions for the supervisory authority should specify that&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35739x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft9"&gt;supervision is to be carried out strategically and that the authority is to utilise risk analyses. The purpose of this regulation is to counteract planned supervision being pushed aside by &lt;NOBR&gt;events-based&lt;/NOBR&gt; supervision. The activities should be &lt;NOBR&gt;well-planned,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;forward-looking&lt;/NOBR&gt; and methodical. The supervisory authority is to specify the main focus of supervision in a special supervisory plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft8"&gt;Although the supervisory authority should be free to develop an effective supervisory methodology by itself, inspections are to constitute part of the supervisory authority’s activities. Monitoring of transports abroad that may include coercive measures are also to constitute part of the supervisory authority’s activities. A Member&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft7"&gt;State shall, under the Return Directive, provide for an effective &lt;NOBR&gt;forced-return&lt;/NOBR&gt; monitoring system.&lt;SPAN class="ft45"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;The Swedish Police Authority, the Swedish Security Service, and the Swedish Prison and Probation Service participate in various ways in transports abroad that is carried out using coercive measures. Such transports are especially sensitive and often involve the risk of different types of incidents. The supervisory authority should therefore regularly monitor transports abroad that may involve coercive measures. It should be left up to the authority to, based on a risk analysis, continually assess the frequency with which supervision should be carried out, and which types of transport abroad should be prioritised.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;The supervisory authority is also to receive and investigate complaints from individuals. The authority itself may determine which complaints to investigate. Since the supervisory authority should pursue systematic and &lt;NOBR&gt;risk-based&lt;/NOBR&gt; supervision, complaints from individuals should not only be used to collect information about individual incidents which may be relevant for investigation. Complaints should also be included in the collective documentation on which the authority’s supervisory planning is based. In handling complaints, the supervisory authority should pay particular attention to the needs of children deprived of their liberty.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Art. 8.6 in Directive 2008/115/EC of the European Parliament and of the Council of 16 December 2008 on common standards and procedures in Member States for returning illegally staying &lt;NOBR&gt;third-country&lt;/NOBR&gt; nationals.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft35"&gt;Means for correcting or preventing shortcomings&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Supervisory matters are to be settled by written decisions. In these, the supervisory authority may have the opportunity to comment on the established circumstances’ conformity with laws and other binding regulations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft9"&gt;The decisions are not to be binding. If the supervisory authority had the right to enforce changes, it would affect the scrutinised authorities’ possibilities to take responsibility for their own activity. In a longer perspective, a right to impose binding sanctions may jeopardise the scrutinised authorities’ willingness to cooperate in the investigation. On the other hand, the regulations on which the statements will be based are binding. If activities are not compatible with the binding regulations in some respect, the scrutinised authority is obliged to take measures against the background of these regulations. If necessary, the Government may exercise its option for governance and control to bring about changes in the scrutinised activities. Since the decisions are not to be binding, neither do they need to be appealable. This will avoid the State’s resources being used for the purpose of two government agencies litigating against each other in a court of law.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft9"&gt;Decisions in supervisory matters are to be sent or submitted to the scrutinised authority. A report with key findings and supervision conclusions is also to be submitted annually to the Government. The supervisory authority may also, where necessary, inform the Government in another way with regard to individual decisions. The European Agency for the Management of Operational Cooperation at the External Borders of the Member States of the European Union (Frontex) assists Member States with the organisation of joint return operations for removals of &lt;NOBR&gt;third-country&lt;/NOBR&gt; nationals residing illegally in the European Union. After monitoring a joint return operation coordinated by Frontex, the supervisory authority should report to Frontex. The outcome of the supervision should also be disseminated to other supervisory bodies and to the general public. The supervisory authority should, taking into account the applicable legislation, for itself assess in which way and to what extent reporting or other information dissemination would be appropriate.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;The task of the supervisory authority includes providing the scrutinised authorities with certain counselling and guidance. The authority should not, however, give concrete advice on what should be done to resolve the established shortcomings. It is the scrutinised authority, with responsibility for the activities, that can best determine which measures are needed. The supervisory authority is to have the right to demand that the scrutinised authority, within a certain period, report which measures have been taken or will be taken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;The supervisory authority should also have other ways of working for a change in the activities under supervision. As mentioned above, it may alert other supervisory bodies of shortcomings and risks and report them to a prosecutor if there is reason to assume that a crime has been committed. The authority may also inform individuals of the possibility to contact the Office of the Chancellor of Justice and request compensation by the State. To further enable the authority to promote quality within the scrutinised authority, it should be tasked with, within its area of activity, working to remedy shortcomings in legislation or other binding regulations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft35"&gt;The right to assist another State with monitoring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft8"&gt;According to the European Commission, an independent monitor should be present at each joint return operation, since these are sensitive and attract much attention. In cases where Sweden organises a joint transport, the other participating States’ treatment of those being transported is closely linked to the activities of the Swedish Prison and Probation Service and the police. In cases where Sweden is the organising Member State, the supervisory authority should, therefore, be permitted to assist the other State in monitoring joint return operations coordinated by Frontex. Such monitoring may only take place following agreement.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft37"&gt;Information gathering, personal data processing and secrecy&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;A fundamental prerequisite for exercising supervision is that the supervisory authority is given access to the information it needs. The administrative authorities under supervision are to submit the information and statements and make available documents and other material requested by the supervisory authority. The same is to apply to other administrative authorities and courts of law, if what the request refers to is necessary for supervision. Certain individuals who participate or have participated in the activities of an administrative authority or court of law are also to be obliged to, on request, submit information and statements necessary for supervision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;At the request of the supervisory authority, the information is to be submitted in writing and with a declaration that the information provided is correct. If incorrect information is submitted, penal liability may be relevant under Chapter 15, Section 10 of the Penal Code with regard to untrue or negligent affirmation. The possibility to request that submitted information be solemnly declared to be truthful should be used with restraint.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;The supervisory authority is to be able to demand that those who have a duty to report fulfil their obligation. Such demands should be possible to combine with penalties, even in relation to the State. The possibility to combine a demand to fulfil their duty to report with a penalty should, however, be used with restraint. If information is extracted under threat of penalty, in the long term this can undermine the scrutinised authority’s confidence in and willingness to cooperate with the supervisory authority. The individual’s right to remain silent also means not combining a demand with a penalty if there is reason to assume that the individual to be ordered to report information has committed an act that can result in punish or a similar sanction and the demand refers to the investigation of a question in connection to the suspected act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Authorities under supervision are to submit to the supervisory authority the assistance it requests for its supervision. The supervisory authority is also to have the right to scrutinise in situ activities which are under its supervision. It is to have the right to&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft7"&gt;gain access and investigate spaces and equipment used in the scrutinised activities. However, for access to or investigation of an inmate’s rooms or belongings or other closed places of storage which the inmate has at his/her disposal, his or her consent is required.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;No special regulation is necessary with regard to the supervisory authority’s personal data processing, since the provisions of the&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft7"&gt;Personal Data Act (1998:204) are sufficient. Nor is any special secrecy regulation necessary with regard to data that the supervisory authority receives from other Swedish authorities. Nonetheless, a new secrecy regulation is proposed to achieve fully adequate secrecy protection when data is submitted by individuals, a foreign authority or an international organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft37"&gt;Cooperation and demarcation lines with respect to other authorities&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft40"&gt;In relation to other supervisory authorities that exercise regular supervision of the Swedish Prison and Probation Service and the police, there may be a matter of overlapping supervisory responsibility. Yet the problem of overlap is greatly reduced by the proposal that supervision should not normally be carried out in conditions where another supervisory authority has a special task to exercise supervision. An authority for regular supervision of the police’s and the Swedish Prison and Probation Service’s activities does not entail any demarcation problem with regard to the extraordinary supervisory bodies of the Parliamentary Ombudsmen (JO) and the Office of the Chancellor of Justice (JK). The supervisory authority is to cooperate with other authorities and international bodies that may exercise supervision of activities conducted by the police or the Swedish Prison and Probation Service. Cooperation with the Parliamentary Ombudsmen and the Office of the Chancellor of Justice should, however, only aim to avoid duplication and not refer to joint supervisory operations, since the Parliamentary Ombudsmen and the Office of the Chancellor of Justice exercise supervision of the supervisory authority.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;There is a close connection between the police and the prosecutor’s criminal investigations. Moreover, prosecution&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;authorities carry out legal supervision. Therefore, the supervisory authority is also to cooperate with the Swedish Prosecution Authority and the Swedish Economic Crime Authority.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft35"&gt;Organisational considerations&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;The supervisory authority will be a &lt;NOBR&gt;Director-General&lt;/NOBR&gt; governed authority directly answerable to the Government. The authorities subject to supervision have tasks involving &lt;NOBR&gt;far-reaching&lt;/NOBR&gt; exercise of powers to take measures that affect individuals. For this reason, it is important to ensure good transparency for citizens and democratic influence in the supervisory operations. This may be provided by an advisory council at the supervisory authority, which in a broad sense represents the general public. The members should therefore have experience of party policies or have broad points of contact in society. The experience, knowledge and opinions of the advisory council should be particularly utilised before the supervisory plan is confirmed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;The supervisory authority should determine its own internal organisation. In order to run an effective supervisory operation, it should, after two years, have resources corresponding to sixty full- year equivalent positions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;The authority will be called the Supervisory Authority for the police and the Swedish Prison and Probation Service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Consequences of the Committee’s proposals&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Exercising this new supervision may require resources from the administrative authorities under supervision, for instance in connection with inspections. At the same time, supervision helps their development work and raises the quality of their activities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;For the supervisory authority to comment on the police’s criminal investigations, the authority must have the possibility to describe the circumstances in which the police acted. A decision by the supervisory authority may therefore indirectly conclude that shortcomings have occurred in the case of an individual prosecutor’s handling or that there are systematic shortcomings in the prosecution authorities. However, according to the Committee, this does not constitute a&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td59"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td27"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;threat to the prosecutor’s independence, nor does it constitute grounds to exempt the police’s criminal investigations from supervision. Not permitting the supervisory authority to comment on the substance of an individual decision by the Swedish Police Authority or the Swedish Security Service, if the decision is or has been the subject of examination by a prosecutor, also prevents the supervisory authority from indirectly commenting on the application of the law by an individual prosecutor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;The Committee proposes that the new supervisory authority be financed through a redistribution of resources within expenditure area 4, the judicial system. Such a redistribution will affect the authorities whose budgets are reduced.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Supervision should lead to stronger legal security in the police’s and the Swedish Prison and Probation Service’s activities. It benefits primarily individuals who are the subject of the examined activity, i.e. are suspects, deprived of their liberty, etc. Stronger legal security may also lead to higher confidence in the police and the Swedish Prison and Probation Service among the general public. Supervision should also lead to the Government, and by extension, the citizens, gaining better control over ensuring that the regulations and laws are respected in the activities of the police and the Swedish Prison and Probation Service. This strengthens democratic insight and control.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft47"&gt;lag om tillsyn över Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Lagens innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om den tillsyn som Tillsyns- myndigheten för polisen och Kriminalvården (tillsynsmyndigheten) ska utöva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Definition av tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Med tillsyn avses i denna lag kontroll av om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Tillsynens omfattning och inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över verksamhet som bedrivs av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynen ska riktas in på förhållanden som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Tillsynsmyndigheten ska normalt inte granska förhållanden som annan myndighet har till särskild uppgift att utöva tillsyn över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft18"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;Tillträde till lokaler och andra utrymmen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. Den har rätt att få tillträde till och att undersöka byggnader, lokaler, fordon, andra utrymmen och utrustning som används i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;För tillträde till eller undersökning av en intagens bostadsrum eller tillhörigheter eller andra slutna förvaringsställen som en intagen disponerar krävs dock hans eller hennes medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;De förvaltningsmyndigheter som omfattas av tillsynen ska lämna de upplysningar och yttranden samt tillhandahålla de handlingar och annat material som tillsynsmyndigheten begär. Detsamma gäller andra förvaltningsmyndigheter och domstolar, om det begäran avser behövs för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Skyldighet att på begäran lämna tillsynsmyndigheten de upplys- ningar och yttranden som behövs för tillsynen gäller också för den som för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i en förvalt- ningsmyndighets eller domstols verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;på grund av tjänsteplikt, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;på annan liknande grund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Uppgifterna ska lämnas skriftligen samt på heder och samvete om tillsynsmyndigheten så begär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten får förelägga den som är uppgiftsskyldig att fullgöra sin skyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft7"&gt;Föreläggandet får förenas med vite. Detta gäller även ett före- läggande riktat mot staten. Det får dock inte förenas med vite om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som kan föranleda straff eller en straffliknande sanktion, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35749x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;Biträde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;De förvaltningsmyndigheter som omfattas av tillsynen ska lämna tillsynsmyndigheten det biträde den begär för sin tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Beslut om vitesföreläggande enligt 8 § andra stycket får över- klagas till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35750x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft37"&gt;lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1998:620) om belastnings- register ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft53"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft10"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;Personuppgifter ur belastningsregistret ska lämnas ut om det&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;begärs av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;1. Riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;ombudsmän,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;1. Riksdagens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;ombudsmän,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft16"&gt;Justitiekanslern, eller Datainspek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Justitiekanslern,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;Datainspek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;tionen för deras tillsynsverk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p21 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;tionen &lt;/SPAN&gt;eller Tillsynsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;samhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p21 ft54"&gt;för polisen och Kriminalvården &lt;SPAN class="ft14"&gt;för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td63"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p175 ft14"&gt;deras tillsynsverksamhet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket, Kustbevakningen, åklagarmyndighet eller allmän domstol för verksamhet som avses i 2 § första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;förvaltningsdomstol för prövning enligt 2 § första stycket 4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;myndighet i övrigt i den utsträckning regeringen för vissa slag av ärenden föreskriver det eller för ett särskilt fall ger tillstånd till det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Regeringen får föreskriva att en myndighet som avses i första stycket får ha direktåtkomst till registret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Uppgifter som har förts in i registret med stöd av 4 a § och som avser en gärning som inte motsvarar brott enligt svensk lag eller en gärning som någon har begått innan han eller hon har fyllt 15 år, får dock endast lämnas ut till dem som anges i första stycket 1 och endast om uppgifterna behövs för tillsynen över Polismyndighetens person- uppgiftsbehandling enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft37"&gt;lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 32 kap. 2 a §, och närmast före 32 kap. 2 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft53"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft56"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;32 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft13"&gt;Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;2 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft36"&gt;Om Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården i sin tillsynsverksamhet får en uppgift från en enskild, en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation och skulle en sekretessbestämmelse till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, blir den sekretessbestäm- melsen tillämplig på uppgiften även hos tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft36"&gt;Det som föreskrivs i första stycket ska tillämpas också om tillsynsmyndigheten får uppgiften i sitt bistånd åt annan stat med övervakning vid sådana gemen- samma insatser för återsändande som avses i rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35752x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p185 ft53"&gt;Europeiska unionens medlems- staters yttre gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft57"&gt;Första och andra stycket ska inte tillämpas på en uppgift som ingår i ett beslut hos tillsyns- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft37"&gt;förordning med instruktion för Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården (tillsyns- myndigheten) ansvarar för den tillsyn som framgår av lagen (xxxx:xx) om tillsyn över Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten får i de fall Sverige är organiserande medlemsstat bistå annan stat med övervakning vid sådana gemen- samma insatser för återsändande som avses i rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska inom sitt verksamhetsområde verka för att brister i lagar eller andra bindande föreskrifter avhjälps.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;Initiering, planering och handläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynen ska bedrivas strategiskt. Den ska planeras och genom- föras med utgångspunkt i egna riskanalyser om inte annat följer av lag, förordning eller särskilt beslut från regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska i en särskild tillsynsplan ange vilken huvudsaklig inriktning tillsynen ska ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynen ska bedrivas genom inspektioner, övervakning av utrikestransporter som kan komma att innefatta tvång, utredning av klagomål och andra undersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten avgör vilka klagomål som den ska ta upp till utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Vid handläggningen av klagomål ska frihetsberövade barns behov särskilt beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska avgöra tillsynsärenden genom skriftliga beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten får i beslut enligt 8 § uttala sig om konstaterade förhållandens förenlighet med lagar eller andra bindande föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Tillsynsmyndigheten ska inte i sak uttala sig om ett enskilt beslut om det kan överklagas. Detsamma gäller beslut som kan överklagas först efter att det har omprövats av den beslutande myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Tillsynsmyndigheten ska inte heller i sak uttala sig om ett enskilt beslut av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen om det är eller har varit föremål för åklagares prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Beslut enligt 8 § ska skickas eller lämnas till den myndighet som har granskats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Om tillsynsmyndigheten i sin tillsynsverksamhet finner anledning att anta att brott har begåtts ska den anmäla det till Åklagarmyndigheten eller annan behörig myndighet. Anmälan behöver inte ske om den granskade myndighetens personal- ansvarsnämnd eller Statens ansvarsnämnd redan har anmält saken till åtal eller om anmälan av annat skäl inte behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft7"&gt;Anmälan ska innehålla uppgift om de omständigheter som ligger till grund för misstanken om brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Tillsynsmyndigheten ska till den myndighet som tagit emot anmälan lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för brotts- utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;Samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska samverka med andra myndigheter och internationella organ som utövar tillsyn över verksamhet som bedrivs av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Tillsynsmyndigheten ska även samverka med Åklagarmyndig- heten och Ekobrottsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Årlig rapport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska senast den 1 mars varje år lämna en särskild rapport till regeringen med en sammanfattande analys av arbetet med tillsyn under det gångna verksamhetsåret. Rapporten ska innehålla de viktigaste iakttagelserna och slutsatserna av tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;Ledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten leds av en myndighetschef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Vid tillsynsmyndigheten finns ett insynsråd som består av högst åtta ledamöter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Insynrådets uppgifter framgår av 9 § myndighetsförordningen (2007:515). Insynen ska dock inte avse sådana uppgifter som kan äventyra Säkerhetspolisens samarbete med någon annan underrättelse- eller säkerhetstjänst eller som rör Säkerhetspolisens ledning av polis- verksamhet i ett enskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Anställningar och uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Generaldirektören är myndighetschef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Personalansvarsnämnd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Vid tillsynsmyndigheten finns en personalansvarsnämnd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35756x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;Tillämpligheten av viss förordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska tillämpa personalföreträdarförord- ningen (1987:1101).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndighetens beslut enligt 8 § får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35757x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft59"&gt;förordning om ändring i förordningen (2007:971) med instruktion för Åklagarmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att det i förordningen (2007:971) med instruktion för Åklagarmyndigheten ska införas en ny paragraf, 2 §, och närmast före 2 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft53"&gt;Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft13"&gt;Samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft10"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;Har upphävts genom förordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft56"&gt;Åklagarmyndigheten ska samverka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;(2013:244).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p18 ft53"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p18 ft53"&gt;Tillsynsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p18 ft54"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td69"&gt;&lt;P class="p18 ft53"&gt;polisen och Kriminalvården.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td7"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p209 ft10"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35758x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p210 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft47"&gt;förordning om ändring i förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft7"&gt;Härigenom föreskrivs att det i förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten ska införas en ny paragraf, 8 a §, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft53"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft56"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p213 ft10"&gt;8 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft60"&gt;Ekobrottsmyndigheten ska sam- verka med Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft10"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35759x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td60"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td61"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Förslag till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft37"&gt;förordning om ändring i polisdataförordningen (2010:1155)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § polisdataförordningen (2010:1155) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft53"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td66"&gt;&lt;P class="p18 ft56"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft10"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Om det inte är olämpligt, får fler personuppgifter än vad som anges i 2 kap. 20 § första meningen polisdatalagen (2010:361) lämnas ut på medium för automatiserad behandling till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;konkursförvaltare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Justitiekansliern,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Brottsförebyggande rådet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p61 ft10"&gt;Europol,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p30 ft53"&gt;4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p22 ft53"&gt;Tillsynsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p28 ft54"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;5.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p61 ft10"&gt;Interpol, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft53"&gt;polisen och Kriminalvården&lt;SPAN class="ft10"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p30 ft10"&gt;6. en utländsk myndighet som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p30 ft53"&gt;5.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p60 ft10"&gt;Europol,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;ansvarar för bekämpning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p30 ft53"&gt;6.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p60 ft10"&gt;Interpol, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;penningtvätt eller finansiering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7. &lt;/SPAN&gt;en utländsk myndighet som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;särskilt allvarlig brottslighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;ansvarar för bekämpning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p18 ft14"&gt;penningtvätt eller finansiering av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;särskilt allvarlig brottslighet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Uppgifter får inte lämnas ut på medium för automatiserad behandling om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften kan komma att behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft10"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35761x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;2 Kommitténs uppdrag och arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Polisorganisationskommitténs tidigare förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Regeringen gav 2010 en parlamentarisk kommitté i uppdrag att analysera om polisens dåvarande organisation utgjorde ett hinder för de krav som regeringen ställer på högre kvalitet, ökad kostnads- effektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Kommittén antog namnet Polisorganisations- kommittén. Kommittén har överlämnat följande betänkanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;En sammanhållen svensk polis – Följdändringar i författningar (SOU 2012:78)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Tillsyn över polisen (SOU 2013:42)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft7"&gt;I enlighet med kommitténs förslag har Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna ombildats till två myndigheter; Polismyndig- heten och Säkerhetspolisen. De nya myndigheterna är operativa sedan den 1 januari 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Definitioner av centrala begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;I detta betänkande används vissa centrala begrepp. I vilken betydelse kommittén använder dessa bör förklaras redan inledningsvis, eftersom det förekommer att de i andra sammanhang används i en annan betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kommittédirektiv 2010:75. &lt;/SPAN&gt;En ny organisation för polisen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft18"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35762x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kommitténs uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p227 ft10"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft53"&gt;granskning &lt;/SPAN&gt;innefattar tillsyn, utvärdering, uppföljning och revision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Tillsyn &lt;/SPAN&gt;är självständig granskning för att kontrollera om en verksamhet, anläggning etc. uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter, dvs. kontroll av regelefterlevnad. För att vara tillsyn ska verksamheten också vid behov kunna leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse.&lt;SPAN class="ft61"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Utvärdering &lt;/SPAN&gt;innebär, i likhet med tillsyn, att verksamheter granskas och bedöms. En viktig skillnad mellan utvärdering och tillsyn är emellertid att bedömningskriterierna vid tillsyn är relaterade till den relevanta lagstiftningen, medan kriterierna vid utvärdering fritt kan väljas utifrån vad utvärderaren eller uppdragsgivaren är intresserad av.&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Uppföljning &lt;/SPAN&gt;beskriver hur något har utvecklats, som utfallet av en viss insats, och syftar ofta till att vidta åtgärder eller göra en djupare analys. Uppföljaren är många gånger identisk med den som är ansvarig för verksamheten.&lt;SPAN class="ft67"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Revision &lt;/SPAN&gt;är en form av oberoende granskning. Det finns årlig revision och effektivitetsrevision. Den årliga revisionen innebär en granskning av myndigheternas årsredovisning och om ledningen i sin förvaltning följt tillämpliga föreskrifter. Effektivitetsrevision innebär en granskning av om statliga verksamheter och statliga åtaganden är effektiva, dvs. om verksamheten uppfyller riksdagens och regeringens mål med god resurshushållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Tillsyn är alltså en form av granskning. Med &lt;SPAN class="ft57"&gt;ordinär tillsyn &lt;/SPAN&gt;avses sådan tillsyn som utövas av ett organ som har till uppgift att utöva kontroll över viss verksamhet, t.ex. Datainspektionens tillsyn över viss behandling av personuppgifter. Därtill finns &lt;SPAN class="ft57"&gt;extraordinär till- syn&lt;/SPAN&gt;, som utövas av Riksdagens ombudsmän (JO) respektive Justitiekanslern (JK).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;Ett &lt;SPAN class="ft68"&gt;granskningsorgan &lt;/SPAN&gt;är ett organ som utövar tillsyn eller andra former av granskning. Om granskningsorganet huvudsakligen utövar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Jfr Statskontoret, rapport 2011. &lt;/SPAN&gt;Fristående utvärderingsmyndigheter – En förvaltningspolitisk trend, &lt;SPAN class="ft74"&gt;s. 13 och 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Jfr ibid, s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35763x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kommitténs uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;tillsyn kan det snävare begreppet &lt;SPAN class="ft57"&gt;tillsynsorgan &lt;/SPAN&gt;användas. &lt;SPAN class="ft57"&gt;Tillsyns- objektet &lt;/SPAN&gt;är den verksamhet, anläggning etc. som tillsynen riktas mot. &lt;SPAN class="ft57"&gt;Objektsansvarig &lt;/SPAN&gt;är den som ansvarar för och har möjlighet att råda över tillsynsobjektet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft40"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft68"&gt;polisen &lt;/SPAN&gt;används i detta betänkande som ett samlings- begrepp för både Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.&lt;SPAN class="ft77"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Nu aktuellt uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Uppdraget enligt direktiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft9"&gt;Polisorganisationskommittén har enligt tilläggsdirektiv 2012:13 i uppdrag att utreda behovet av ett fristående organ som ska granska såväl polisens verksamhet, inklusive den verksamhet som Säkerhets- polisen bedriver, som Kriminalvårdens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Om kommittén kommer fram till att övervägande skäl talar för att inrätta ett sådant organ, ska ett fullständigt förslag om organisa- tion och verksamhet lämnas. Av direktiven framgår att gransk- ningen av polisen och Kriminalvården bör utföras av ett och samma organ, om inte starka skäl talar emot det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Utgångspunkten för övervägandena om fristående granskning bör enligt direktiven vara de uppgifter som för polisen anges i polislagen (1984:387) och för Kriminalvården i förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården. Det ingår i kommitténs uppdrag att överväga hur det nya granskningsorganets uppdrag i så fall närmare ska avgränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Kommittén ska också analysera vad inrättandet av ett fristående granskningsorgan för polisens verksamhet får för konsekvenser för åklagarväsendet, analysera och föreslå vilka ingripandemöjligheter eller andra befogenheter ett eventuellt granskningsorgan bör ha och analysera hur ett fristående granskningsorgans verksamhet ska utformas i förhållande till de uppdrag som andra myndigheter har i fråga om tillsyn över polisens och Kriminalvårdens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;De uppdrag som JK, Socialstyrelsen och Skolinspektionen har ska vara oförändrade.&lt;SPAN class="ft45"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Även JO:s uppdrag faller utanför det som kommittén har att överväga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Se prop. 2013/14:110. &lt;/SPAN&gt;En ny organisation för polisen&lt;SPAN class="ft82"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;s. 402.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35764x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kommitténs uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft8"&gt;Kommittén redovisade uppdraget såvitt avser granskning av polisen i betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42). Kommittén föreslog att en fristående tillsynsmyndighet i efterhand skulle kontrollera att polisens verksamhet uppfyller de krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter. I tillsynsmyndigheten skulle Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ingå som ett särskilt beslutsorgan. Betänkandet remissbehandlades under hösten 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft40"&gt;Därefter beslutade regeringen om tilläggsdirektiv 2014:17. Enligt dessa direktiv delar regeringen kommitténs bedömning att tillsyn över polisen ska utövas av en från polisen fristående myndighet, men anser att det är lämpligt att frågan om tillsyn över polisens och Kriminal- vårdens verksamhet övervägs samlat. Kommittén ska enligt direktiven lämna förslag om hur tillsynen över polisen och, i förekommande fall, Kriminalvården ska organiseras. De remissynpunkter som har lämnats när det gäller tillsynen över polisen ska då beaktas. Utgångspunkten ska vara att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden inte ska ingå i den nya tillsynsmyndigheten om det inte finns starka skäl för det. Kommittén är i övrigt fri att på nytt överväga alla förslag i betänkandet Tillsyn över polisen. Kommittén ska också analysera hur tillsynen över polisens personuppgiftsbehandling kan organiseras, så att överlapp- ning mellan olika tillsynsmyndigheter i så stor utsträckning som möjligt undviks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft9"&gt;Slutligen beslutade regeringen om tilläggsdirektiv 2015:20. I direktiven framhålls att en av Polismyndighetens och Säkerhets- polisens uppgifter är att verkställa av- eller utvisningsbeslut. Ofta anlitas nationella transportenheten vid Kriminalvården för genom- förandet. Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna, förkortat återvändandedirektivet, ska medlemsstaterna sörja för ett effektivt övervakningssystem för påtvingade återvändanden. Kommittén ska enligt direktiven över- väga om uppgiften att övervaka påtvingade återvändanden kan läggas på den tilltänkta tillsynsmyndigheten och, i så fall, vilken omfattning övervakningen ska ha och hur den ska organiseras. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Sedan direktiven skrevs har Inspektionen för vård och omsorg tagit över den tillsyn över hälso- och sjukvården som Socialstyrelsen tidigare utövade. Prop. 2012/13:20. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Inspektionen för vård och omsorg – en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kommitténs uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;uppdraget ingår att redovisa vilka konsekvenser ett övervaknings- uppdrag skulle få och ta fram förslag till de författningsändringar som bedöms nödvändiga. Kommittén är fri att föreslå att uppgiften att övervaka påtvingade återsändanden organiseras på ett annat sätt om det skulle anses mer ändamålsenligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Kommittén utgår från att den ordinära tillsynen över polisen ska utökas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft40"&gt;Regeringen har i tilläggsdirektiv 2014:17 förklarat att den delar kommitténs bedömning att tillsyn över polisen ska utövas av en från polisen fristående myndighet och att kommitténs uppdrag nu är att lämna förslag om hur den tillsynen ska organiseras. Utgångspunkten ska enligt tilläggsdirektiven vara att Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden inte ska ingå i &lt;SPAN class="ft68"&gt;den nya tillsynsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;om det inte finns starka skäl för det. Kommittén utgår därför från att den ordinära tillsynen över Polismyndighetens respektive Säkerhetspolisens verksamhet ska utökas och överväger inte den frågan på nytt i det här betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft7"&gt;När det gäller den närmare utformningen av denna ordinära tillsyn över polisen kommer kommittén att pröva om det finns anledning att ändra de förslag och bedömningar som gjordes i betänkandet Tillsyn över polisen. I enlighet med direktiven kommer de synpunkter som lämnades under remitteringen av betänkandet Tillsyn över polisen att beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Uppdraget omfattar granskning, inte bara tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;Regeringen använder huvudsakligen begreppet granskning i beskrivningen av kommitténs uppdrag i tilläggsdirektiv 2012:13. I tilläggsdirektiv 2014:17 formuleras uppdraget som att kommittén ska överväga frågan om tillsyn över polisen och Kriminalvården. Begreppet granskning har då alltså ersatts med begreppet tillsyn. Frågan är om kommitténs uppdrag endast omfattar tillsyn över polisen och Kriminalvården, eller om det även omfattar annan gransk- ning av dessa verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;Enligt tilläggsdirektiv 2012:13 kan kommittén, när den under- söker om det bör inrättas ett fristående organ med uppdrag att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35766x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kommitténs uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;bedriva kvalificerad granskning av polisens och Kriminalvårdens verksamhet, hämta vägledning från regeringens skrivelse En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn (tillsynsskrivelsen).&lt;SPAN class="ft61"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Kommittén har ovan definierat tillsyn i enlighet med tillsynsskrivelsen. Enligt skrivelsen ska begreppet tillsyn alltså främst användas vid själv- ständig granskning för att kontrollera om tillsynsobjekt uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter. Gransk- ningen ska vid behov kunna leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse. Utgångspunkten i skrivelsen är att regelverket för tillsyn ska vara enhetligt. Det utesluter dock inte att det inom vissa områden finns skäl att göra avsteg från definitionen av begreppet tillsyn i skrivelsen. Det kan också finnas skäl att tillsyns- organet får ytterligare uppdrag, såsom uppföljning och utvärderingar på grundval av icke bindande krav, vid sidan av tillsynen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft7"&gt;Mot bakgrund av att begreppet granskning används i tilläggs- direktiv 2012:13, där uppdraget konkretiseras, utgår kommittén från att det inte bara är det eventuella behovet av ett fristående organ för kontroll av regelefterlevnad som ska utredas. I stället uppfattar kommittén direktiven som att ett eventuellt nytt fristående organ skulle kunna ges ett bredare uppdrag. Detta kan ske antingen genom en vidare tolkning av begreppet tillsyn eller att organet tilldelas uppdrag vid sidan av tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Tillsynen över polisens personuppgiftsbehandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Kommittén ska enligt tilläggsdirektiv 2014:17 analysera hur tillsynen över polisens personuppgiftsbehandling kan organiseras, så att över- lappning mellan olika tillsynsmyndigheter i så stor utsträckning som möjligt undviks. Datainspektionen och Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden utövar tillsyn över hela respektive delar av polisens automatiserade personuppgiftsbehandling. Till den del nämnden utövar tillsyn över polisens personuppgiftsbehandling är således till- synsansvaret parallellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;I avsnitt 11.8 finner kommittén att den nya tillsynsmyndigheten normalt inte ska granska förhållanden i polisens verksamhet som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Ibid, s. 1, 13 f., 16 och 18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35767x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kommitténs uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;annan myndighet har till särskild uppgift att utöva tillsyn över. Det innebär att tillsynsmyndigheten i praktiken för det mesta endast ska uppmärksamma den andra tillsynsmyndigheten på frågor som faller under annan ordinär tillsyn, inte själv utreda dem. Tillsyns- myndigheten ska alltså normalt inte utöva tillsyn över sådan person- uppgiftsbehandling som faller under Datainspektionens samt, i vissa fall även, Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Direktiven kan tolkas som att kommittén även ska ta ställning till om Datainspektionens eller Säkerhets- och integritetsskydds- nämndens tillsynsansvar i något avseende bör förändras för att undvika överlappning. Regeringen har dock gett en särskild utredare i uppdrag att utreda hur skyddet för enskildas personliga integritet kan förstärkas genom att tillsynen över behandling av personuppgifter i högre grad samlas hos en myndighet. Som exempel på myndigheter som i dag har till uppgift att tillvarata enskildas intresse av skydd för den personliga integriteten nämns både Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.&lt;SPAN class="ft61"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Dessa båda myndigheters tillsyn är alltså föremål för en annan i det avseendet mer heltäckande utredning. Resultatet av den utredningens arbete bör inte föregripas. Kommittén utreder därför inte om Datainspektionens eller Säkerhets- och integritetsskydds- nämndens tillsynsansvar i något avseende bör förändras för att undvika överlappning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Utgångspunkt i betänkandet Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen har kommittén redogjort för innehållet i tillsynsskrivelsen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Kommittén har där också utförligt beskrivit hur den offentliga tillsynen utvecklats på skiftande sätt, vilket medfört att begreppet tillsyn fått olika betydelser i olika sammanhang. Vidare framgår av betänkandet att två gransknings- doktriner inom forskningen har ställts mot varandra. Den ena har haft förvaltningens självständighet och egenkontroll som utgångs- punkt, medan den andra har sett extern granskning utförd av fristående tillsynsorgan som norm för statsförvaltningen. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Kommittédirektiv 2014:164. &lt;/SPAN&gt;En myndighet med ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;SOU 2013:42. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, kap. 2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35768x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kommitténs uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;betänkandet utvecklas även hur tillsynsorgan kan planera och förbereda tillsynsåtgärder, olika metoder för tillsyn och vägen fram till ett tillsynsbeslut.&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Dessa tidigare kapitel om tillsyn mer generellt utgör utgångspunkt för detta betänkande. I samband med att kommittén behandlar olika sakfrågor kommer dock skrivningar i tillsynsskrivelsen som rör det aktuella området att återges. Därtill kommer exempel på planering, metoder osv. att tas upp i samband med olika sakfrågor. För att förstå vad som nu föreslås krävs alltså inte att läsaren tar del av de deskriptiva kapitlen om tillsyn i betänkandet Tillsyn över polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;När det gäller granskning av polisen kommer kommittén att kort redogöra för förslagen och bedömningarna i betänkandet Tillsyn över polisen i samband med varje aktuell fråga. Fokus i texten är att peka på eventuella förändringar i vad som tidigare har föreslagits avseende polisen samt att vid behov utveckla och förtydliga vissa av de förslag som kommittén håller fast vid. Det går dock att få en god bild av den granskning av polisen som föreslås utan att läsa det tidigare betänkandet. Vid behov av fördjupning kan läsaren följa de fort- löpande hänvisningarna till det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Arbetets genomförande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Kommitténs ledamöter har för denna del av arbetet sammanträtt vid åtta tillfällen, varav ett heldagssammanträde. Kommitténs experter har sammanträtt vid nio tillfällen, varav ett heldagssammanträde. Det har därutöver hållits två gemensamma möten med både experter och kommittéledamöter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Utredningsarbetet har bedrivits på sedvanligt sätt. Kommitténs ordförande och sekretariatet har haft regelbundna kontakter för planering, överläggning, genomgång av texter m.m. Sekretariatet har studerat propositioner, betänkanden och litteratur av relevans för aktuella frågor. I arbetet har också de synpunkter som framfördes under remitteringen av betänkandet Tillsyn över polisen studerats ingående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Ibid, kap. 3 och 4. För en utförlig beskrivning av vad tillsyn är se även SOU 2015:46. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Skapa tilltro. Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen&lt;/SPAN&gt;, kap. 4 och 5.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td74"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td75"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kommitténs uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;Kommittén har samrått med Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kriminalvården, Migrationsverket, Arbetsgivarverket, Svenska röda korset, Svenska sektionen av Amnesty International, Civil Rights Defenders, Flyktinggruppernas riksråd (FARR), Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar samt Utredningen om tillsyn inom socialförsäkringsområdet (S 2013:10). Information har därutöver hämtats in genom kontakt med The International Centre for Migration Policy (ICMPD), Rikspolisstyrelsen, Genomförande- kommittén för nya Polismyndigheten (Ju 2012:16), Åklagar- myndigheten, Ekobrottsmyndigheten samt myndigheter som i dag granskar Kriminalvårdens eller polisens verksamhet. Den inter- nationella utblicken bygger huvudsakligen på svar som tillsynsorgan på kriminalvårdens område i de aktuella länderna lämnat direkt till kommittén och på information om aktörerna på officiella webbplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft40"&gt;Vidare har studiebesök gjorts vid anstalten i Tidaholm, häktet i Jönköping och frivårdskontoret i Jönköping. Vid besöken har samtal skett med personal samt enskilt med intagna. Sekretariatet har träffat Vicky Johansson (filosofie doktor i statsvetenskap, docent i offentlig förvaltning och universitetslektor) och deltagit vid en konferens om framtiden för tillsyn över polisen som arrangerades av Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet. Slutligen har sekretariatet deltagit i ett möte om tillsyn med Miljömyndighetsutredningen (M 2013:02), Utredningen om tillsyn inom socialförsäkringsområdet (S 2013:10), utredningen Översyn av generalläkarfunktionen (Fö 2014:03) och Statskontoret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Betänkandets disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft10"&gt;Kapitel 1 innehåller kommitténs författningsförslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;I kapitel 2 beskrivs kommitténs uppdrag och arbete. Kapitel 3 innehåller en beskrivning av Kriminalvårdens uppgifter. Regeringens och riksdagens styrning och kontroll avseende Kriminalvården och polisen beskrivs i kapitel 4. Därefter beskrivs i kapitel 5 Kriminal- vårdens och polisens organisation och internkontroll. I kapitel 6 redogör kommittén för den nuvarande externa granskningen av Kriminalvården. En översiktlig redogörelse för hur granskningen av kriminalvårdsverksamheten är organiserad i Finland, Danmark, Norge, Kanada samt England och Wales finns i kapitel 7. Kommittén&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kommitténs uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;beskriver i kapitel 8 såväl tidigare utredningar om granskning generellt som tidigare utredningar avseende granskning av polisen och Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Efter dessa deskriptiva kapitel följer kapitel 9 med förslag på att en ny myndighet för tillsyn över Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården ska bildas. I kapitel 10 och 11 om kontroll av regel- efterlevnad i Kriminalvårdens respektive polisens verksamhet förklarar kommittén närmare vad denna tillsyn ska avse. Därefter behandlar kommittén i kapitel 12 hur ett tillsynsärende initieras, planeringen av tillsynen, metoder för tillsynen och handläggningen av ärenden. Kapitel 13 handlar om vilka medel tillsynsmyndigheten ska ha att tillgå för att se till så att brister rättas och förebyggs. I kapitel 14 tar kommittén ställning till om tillsynsmyndigheten bör ha några gransk- ningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och Kriminalvården. Sedan tar kommittén i kapitel 15 ställning till vilka befogenheter för att få information som tillsynsmyndigheten bör ha. Kapitlet handlar även om personuppgiftsbehandling inom tillsynsmyndigheten och behovet av ytterligare sekretessreglering. I kapitel 16 berör kommittén frågor om samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter till följd av tillsynsmyndighetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Kommittén tar i kapitel 17 ställning till hur tillsynsmyndigheten bör ledas och organiseras. Därefter tar kommittén i samma kapitel ställning till frågor om vilken kompetens som behövs inom tillsyns- myndigheten, dess volym samt kostnader och finansiering av myndig- heten. I vilken mån tillsynsmyndighetens verksamhet bör regleras i lag respektive förordning utvecklas i kapitel 18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;I kapitel 19 om genomförande föreslår kommittén att en organisationskommitté inrättas för bildandet av Tillsynsmyndig- heten för polisen och Kriminalvården. I därpå följande kapitel 20 redogörs för konsekvenserna av kommitténs förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Avslutningsvis finns en författningskommentar i kapitel 21.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35771x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;3 Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;I det här kapitlet beskrivs Kriminalvårdens uppgifter. Uppdraget för Rikspolisstyrelsen och de 21 lokala polismyndigheterna, dvs. polisen innan myndigheterna Polismyndigheten och Säkerhets- polisen bildades, beskrivs i betänkandena En sammanhållen svensk polis och Tillsyn över polisen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Organisationsförändringen har inte varit tänkt att innebära någon förändring av polisens arbetsupp- gifter. Säkerhetspolisen har samma ansvarsområde efter omorganisa- tionen som innan. På samma sätt förhåller det sig med de lokala polismyndigheternas och Rikspolisstyrelsens övriga ansvarsområden, med den skillnaden att det kommer att vara den nya Polismyndig- heten som har ansvaret för dessa.&lt;SPAN class="ft45"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Vidare ingår nu i Polismyndigheten den verksamhet som tidigare bedrevs av Statens kriminaltekniska laboratorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Uppgifter enligt instruktionen för Kriminalvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft10"&gt;Enligt instruktionen för Kriminalvården har myndigheten följande uppgifter.&lt;SPAN class="ft67"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Bedriva häktesverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Verkställa utdömda påföljder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utföra personutredningar i brottmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;SOU 2012:13. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;En sammanhållen svensk polis&lt;/SPAN&gt;, avsnitt 3.1. SOU 2013:42. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, avsnitt 10.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2013/14:110. &lt;/SPAN&gt;En ny organisation för polisen&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 395.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 § förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft18"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35772x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;Kriminalvården ska enligt instruktionen verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, att lagföring kan ske på ett effektivt sätt och att återfall i brott förebyggs. Kriminal- vården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamiss- bruket bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov.&lt;SPAN class="ft61"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Kriminalvården har även möjlighet att besluta om statsbidrag till ideella frivilligorganisationer, som bedriver arbete som är ägnat att främja dömdas återanpassning till samhället.&lt;SPAN class="ft61"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Bidraget går till stor del till besöksverksamhet i häkten och anstalter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Påföljder ska alltså verkställas på ett sätt så att den dömdes anpassning i samhället underlättas och negativa följder av ett frihets- berövande motverkas. Kriminalvårdens uppdrag att verkställa straff ställer samtidigt krav på att verkställigheten utformas så att det reella innehållet i straffet inte urholkas.&lt;SPAN class="ft45"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Kriminalvården får också enligt instruktionen bistå andra myndigheter med inrikes- och utrikestransporter av personer som är berövade friheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Den nationella transportenheten (tidigare Kriminalvårdens transporttjänst) utför dessa transporter och även transporter åt den egna myndigheten. Kriminalvården ger därtill administrativt stöd åt övervakningsnämnderna.&lt;SPAN class="ft45"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Den klientnära verksamheten bedrevs per den siste december 2014 vid 31 häkten, 47 anstalter, 34 frivårdskontor och den nationella transportenheten. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter vid Kriminalvården under 2014 var 9 163. Ungefär 5 000 är anställda som kriminalvårdare i anstalt, häkte eller inom transportverksamheten och cirka 1 200 är anställda inom frivården. Därutöver tillkommer chefer, sjukvårdspersonal, programpersonal, produktionsledare inom arbetsdriften, administrativ personal samt personal med uppgifter inom fastighet, förråd, kök och lokalvård. Kriminalvården har under 2014 hanterat drygt 17 500 klienter varje dag. Av dessa var drygt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;2 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Statskontoret, rapport 2014:24. &lt;/SPAN&gt;Kriminalvårdens bidrag till ideella organisationer&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 7&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2009/10:135. &lt;/SPAN&gt;En ny fängelse- och häkteslagstiftning, &lt;SPAN class="ft74"&gt;s. 62.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;6 § första stycket förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Övervakningsnämnderna beslutar i första hand om åtgärder för personer som står under övervakning, antingen vid dom på skyddstillsyn eller vid villkorlig frigivning. Samman- trädena hålls i frivårdens lokaler. Det är vanligtvis den handläggande tjänstemannen vid fri- vården som föredrar ett ärende i övervakningsnämnden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35773x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;SOU 2015:57 Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;1 600 intagna i häkte, knappt 4 000 intagna i anstalt och drygt 12 000 verkställde kriminalvårdspåföljd i frivård.&lt;SPAN class="ft45"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Den verksamhet som bedrivs vid häktena, anstalterna, frivårdskontoren och den nationella transportenheten beskrivs närmare nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Häktena&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft8"&gt;I häkte vistas främst häktade personer, men även andra frihets- berövade personer kan vistas där. Det kan exempelvis vara personer som har misskött sin villkorliga frigivning, som hålls i förvar enligt utlänningslagen (2005:716) eller som har omhändertagits med stöd av lagen (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Kriminalvården bedriver enligt överenskommelse med polisen arrestverksamhet i anslutning till vissa häkten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Inom ramen för arrestverksamheten vistas vid dessa häkten personer som är gripna eller anhållna för brott samt andra frihetsberövade som t.ex. personer som är omhändertagna enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Den som är häktad, anhållen eller gripen på grund av misstanke om brott får åläggas inskränkningar i sin rätt till kontakt med omvärlden, så kallade restriktioner. Restriktionerna kan t.ex. inne- bära att han eller hon inte får ta emot besök, läsa tidningar, se på TV eller umgås med andra intagna.&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Kriminalvårdens verksamhet i häktena består av övervakning och att se till att den häktade inställs till domstol. Verksamheten innefattar också att mildra klientens isolering, klara abstinens- perioder hos missbrukare, motivera till förändring, utreda klientens behov, ta fram underlag för beslut om eventuell placering i anstalt och att svara för vissa transporter. För varje intagen som är häktad på grund av misstanke om brott upprättas en individuellt utformad plan för häktesvistelsen. I planen ska, utifrån de risker och behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kriminalvården, årsredovisning 2014, s. 7 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Överenskommelserna därom mellan polisen och Kriminalvården har tidigare slutits med respektive länspolismyndighet. Ett projekt med representanter från polisen och Kriminal- vården arbetar med en nationell samordning av samarbetet. Kriminalvården, årsredovisning 2014, s. 19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;6 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ häkteslagen (2010:611).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35774x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;som identifierats, anges vilka åtgärder som ska vidtas under häktes- vistelsen. I den utsträckning det är lämpligt och om den intagne samtycker till det, vidtas också förberedelser inför den verkställig- hetsplan som upprättas om den häktade blir dömd till påföljd som ska verkställas inom Kriminalvården.&lt;SPAN class="ft45"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Utöver att ge den intagne det stöd och den hjälp han eller hon behöver under häktestiden är syftet med häktesplanen att stärka intern samverkan mellan häkte, anstalt och frivård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;Statistiken nedan visar att antalet personer i häkte har sjunkit, men att den trenden bröts under 2014. I rapporten &lt;SPAN class="ft68"&gt;Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;(2015–2018)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt; &lt;/SPAN&gt;antas medelantalet häktade 2018 ha minskat med cirka en procent jämfört med 2014.&lt;SPAN class="ft77"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft88"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Anstalterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft7"&gt;Kriminalvårdens anstalter har olika säkerhetsklassificering, från 1 till 3, där 1 är den högsta säkerhetsklassen och 3 är den lägsta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Plan för verkställigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;För varje intagen i anstalt upprättas en individuellt utformad verk- ställighetsplan. Syftet är att verkställigheten ska utformas på ett ändamålsenligt sätt och frigivningen förberedas. Planen ska grundas på en utredning om den intagnes behov av stöd och kontroll samt om vilka åtgärder som bör vidtas under verkställigheten för att minska risken för återfall i brott.&lt;SPAN class="ft61"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Verkställighetsplanen ska utformas i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;1 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;25–28&lt;/NOBR&gt; §§ Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för häkte (KVFS 2011:2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Prognosen gäller endast antalet häktade. I häkte finns som ovan påpekats även andra frihetsberövade. Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården, rapport 2015. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan – Centrala prognoser för perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;2015–2018&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; s. 46&lt;SPAN class="ft90"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kriminalvården, årsredovisning 2013, s. 82. Kriminalvården, årsredovisning 2014, s. 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; §§ fängelseförordningen (2010:2010).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35775x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;samråd med klienten samt i samverkan med frivården och eventuellt berörda myndigheter, t.ex. socialtjänsten.&lt;SPAN class="ft67"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;Former av sysselsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft7"&gt;En del av planeringen är att ta ställning till vilken form av syssel- sättning som den intagne ska delta i. En intagen har rätt till någon form av sysselsättning, som kan bestå av arbete, utbildning, brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet eller annan strukturerad verksamhet. Den intagne är också skyldig att utföra eller delta i den sysselsättning som anvisas honom eller henne.&lt;SPAN class="ft45"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;När det gäller arbete för de intagna finns i de flesta anstalter exempelvis verkstads- och monteringsarbeten, snickeri, städ, tvätt och kök. På några anstalter finns det jord- och skogsbruk och på tre av anstalterna finns det även djurhållning med köttdjur, mjölkkor eller hundar. Till arbete hör också service i form av lokalvård och fastighetsunderhåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;För intagna i kriminalvårdsanstalt får det anordnas utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare (sfi). För sådan utbildning ansvarar Kriminalvården.&lt;SPAN class="ft45"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Denna formella vuxenutbild- ning är nationellt organiserad och följer skollagen (2010:800) och förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. Utbildningen kan omfatta både teoretiska och yrkesinriktade kurser. I mån av resurser finns möjlighet att studera på högskolenivå. På vissa anstalter finns också arbetsmarknadsutbildningar som ges i samarbete med Arbetsförmedlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Med sysselsättning i form av brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet avses program som syftar till att förebygga återfall i brott eller missbruk.&lt;SPAN class="ft45"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Arbetsordning för Kriminalvården (version från den 1 april 2015) avsnitt 9.2.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ fängelselagen (2010:610).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;24 kap. 10 § skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;I anstalt erbjuder och ansvarar Kriminalvården för t.ex. följande behandlingsprogram. 1. ROS (Relation och samlevnad): För sexualbrottsdömda män. Kriminalvården, folder, utgåva maj 2013. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;ROS – Relation och samlevnad. &lt;/SPAN&gt;2. IDAP (Integrated Domestic Abuse Programme): För män som har använt hot, våld eller annat kontrollerande beteende gentemot sin kvinnliga partner/före detta partner. Kriminalvården, folder, utgåva maj 2013. &lt;SPAN class="ft84"&gt;IDAP. &lt;/SPAN&gt;3. PULS (Problemlösning Umgänge Livsmål Självkontroll): För män med våldsproblematik, med undantag för intagna som ute- slutande har partnervåld som problembeteende. Kriminalvården, folder, utgåva april 2013. &lt;SPAN class="ft84"&gt;PULS -&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35776x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft10"&gt;Med annan strukturerad verksamhet avses till exempel träning i vardagssysslor och friskvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft13"&gt;Sjukvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Kriminalvården har ett ansvar för att tillgodose de intagnas behov av vård. En intagen som behöver hälso- och sjukvård ska vårdas enligt de anvisningar som ges av läkare. Om den intagne inte kan undersökas eller behandlas på ett lämpligt sätt i anstalten ska den allmänna sjukvården anlitas. Om det behövs ska den intagne föras över till sjukhus. Den intagne ska stå under bevakning, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl.&lt;SPAN class="ft45"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Utslussningsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;Med successiv utslussning menas de åtgärder som syftar till att underlätta övergången mellan tiden i anstalt och livet i frihet. Bland de allmänna utslussningsåtgärderna finns byte av anstalt till lägre säkerhetsklass. Det finns dessutom fyra särskilda utslussningsåtgärder. Dessa är frigång, utökad frigång, vårdvistelse och vistelse i halv- vägshus.&lt;SPAN class="ft45"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Frigång innebär att en intagen dagtid utanför anstalten arbetar, får behandling eller deltar i utbildning eller särskilt anordnad verk- samhet. Utökad frigång betyder att en intagen avtjänar fängelse- straffet i sin bostad. Bostaden får inte lämnas annat än på särskilt bestämda tider, vilket kontrolleras bland annat genom intensiv- övervakning med elektronisk kontroll (så kallad fotboja). Den intagne ska utföra arbete, delta i utbildning, få behandling eller delta i särskilt anordnad verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft84"&gt;Problemlösning Umgänge Livsmål Självkontroll. &lt;SPAN class="ft85"&gt;4. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;12-stegsprogrammet:&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt; För drog- och alkohol- missbrukande klienter. Kriminalvården, folder, utgåva maj 2013. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12-stegsprogrammet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;9 kap. 1 § fängelselagen (2010:610).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;För vistelse i halvvägshus och utökad frigång ställs krav i 11 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; §§ fängelselagen (2010:610) på att en viss minsta strafftid måste ha avtjänats innan utslussningsåtgärden får beviljas. För frigång och vårdvistelse saknas en lagstadgad minimitid. När frigång är den enda planerade utslussningsåtgärden medges dock frigång utan anslutning till frigivningen endast i undantagsfall. Inte heller vårdvistelser kommer normalt i fråga förrän en viss tid av straffet har avtjänats. Se Kriminalvården, handbok 2012:7. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Handbok om särskilda utslussnings- åtgärder&lt;/SPAN&gt;, s. 25 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35777x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;Med vårdvistelse avses vistelse i hem för vård eller boende (HVB- hem) eller i familjehem. Vårdvistelse får, under vissa förutsättningar, beviljas en intagen som har behov av vård eller behandling mot miss- bruk av beroendeframkallande medel eller mot något annat särskilt förhållande som kan antas ha samband med hans eller hennes brottslighet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Vistelse i ett halvvägshus innebär att en intagen vistas i en miljö som är öppnare än den som finns i en anstalt med den lägsta säker- hetsklassen. Samtidigt får han eller hon del av det stöd som Kriminalvården och andra myndigheter kan erbjuda. Vistelsen förenas med kontroll (till exempel med fotboja) och personalnärvaro. Den intagne får endast vistas utanför halvvägshuset på bestämda tider. Den intagne ska utföra arbete, delta i utbildning, få behandling eller delta i särskilt anordnad verksamhet. Ett halvvägshus kan drivas av Kriminalvården, men kan även upphandlas av en extern aktör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Deltagande i en särskild utslussningsåtgärd utgör en del av verk- ställigheten. Anstalten där den intagne är inskriven har huvud- ansvaret för utredning samt kontroll av frigång och vårdvistelse. Frigång och vårdvistelse ska dock planeras i samråd med frivården. Under frigången kan den intagne delta i ett av frivårdens program. När det gäller utredning och kontroll av halvvägshus och utökad frigång har frivården huvudansvaret. I verkställighetsplanen för den intagne bör ansvarsfördelningen mellan frivårdskontoret och anstalten framgå.&lt;SPAN class="ft45"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Statistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;Fängelsepopulationen har minskat de senaste åren. I rapporten &lt;SPAN class="ft57"&gt;Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;(2015-2018)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt; &lt;/SPAN&gt;redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna av bland annat antalet dömda personer i olika påföljder och verksamheter i Kriminalvården. Medel- antalet fängelsedömda beräknas 2018 ha minskat med cirka elva procent jämfört med 2014.&lt;SPAN class="ft45"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;11 kap. 3 § fängelselagen (2010:610).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kriminalvården, handbok 2012:7. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Handbok om särskilda utslussningsåtgärder&lt;/SPAN&gt;, s. 18 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndig- heten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården, rapport 2015. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan – Centrala prognoser för perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2015–2018&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; s. 7&lt;SPAN class="ft63"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35778x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft88"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Frivårdskontoren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft13"&gt;Verkställighet av påföljder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;Frivårdskontoren ansvarar för att verkställa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;dom på skyddstillsyn (inklusive eventuell föreskrift om samhälls- tjänst, kontraktsvård eller annan vård eller behandling),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;föreskrift om samhällstjänst vid villkorlig dom,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;fängelsestraff som ska verkställas genom intensivövervakning med elektronisk kontroll, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;beslut om övervakning vid villkorlig frigivning (inklusive eventuell särskild föreskrift).&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft7"&gt;Vid verkställigheten ska Kriminalvården säkerställa att eventuella föreskrifter får avsett innehåll. Myndigheten ansvarar också för att vidta åtgärder vid misskötsamhet och för att kontrollera att den dömde uppfyller sina skyldigheter under verkställigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Klienter vid frivården får en handläggande tjänsteman. Målet är att de som står under övervakning därtill ska få stöd av en lekmannaövervakare. Om en lekmannaövervakare inte är förordnad får den handläggande tjänstemannen även rollen som övervakare, så kallad tjänstemannaövervakare. Under övervakningen bor den dömde vanligtvis hemma, men har krav på sig att ha regelbunden kontakt med den handläggande tjänstemannen och med lekmanna- övervakaren, om en sådan finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft42"&gt;I samband med att övervakningen påbörjas ska en verkställig- hetsplan upprättas.&lt;SPAN class="ft94"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;På samma sätt som när ett fängelsestraff ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kriminalvården, årsredovisning 2013, s. 82. Kriminalvården, årsredovisning 2014, s. 27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Om det behövs kan det i anslutning till att villkorlig frigivning från ett fängelsestraff äger rum, eller senare, beslutas att den frigivne ska stå under övervakning, se 26 kap. 11 § brottsbalken. När det finns skäl att anta att den frigivne för sin anpassning i samhället behöver stöd av en särskild föreskrift om vad han eller hon ska iaktta under prövotiden, får en sådan föreskrift meddelas för en viss tid eller tills vidare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35779x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;verkställas ska planen ange vilka åtgärder som ska vidtas. När det gäller klienter som ställs under övervakning efter verkställt fängelse- straff, ska verkställighetsplanen upprättas i samverkan med anstalten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Planen ska omprövas så ofta som det finns anledning till det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;En föreskrift om vård eller behandling kan innebära att den dömde t.ex. ska delta i ett behandlingsprogram. Vissa deltar utan föreskrift därom. Ofta ansvarar den allmänna hälso- och sjukvården eller social- tjänsten för behandlingen. Många av dem som deltar i behandlings- program gör dock det i något av Kriminalvårdens program, som även erbjuds i anstalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft9"&gt;En föreskrift kan också innebära att den dömde ska utföra samhällstjänst. Kriminalvården ansvarar för att det finns tillräckligt antal lämpliga arbetsplatser för samhällstjänst. Inför verkställighet av en föreskrift om samhällstjänst ska Kriminalvården upprätta en arbetsplan och sedan kontrollera att arbetsplanen följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft40"&gt;Utgångspunkten är att ett utdömt fängelsestraff ska avtjänas i anstalt. Det är emellertid möjligt att helt verkställa fängelsestraff om upp till och med sex månaders fängelse genom intensivövervakning med elektronisk kontroll.&lt;SPAN class="ft77"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Frivårdskontoren ansvarar för sådan verkställighet. En verkställighetsplan upprättas även för de klienter som verkställer fängelsestraff genom intensivövervakning.&lt;SPAN class="ft77"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Intensiv- övervakningen kan kombineras med föreskrift om att delta i lämplig vård eller ett påverkansprogram. Frivården gör oanmälda hembesök för att kontrollera att den dömde inte är påverkad av alkohol eller andra droger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft7"&gt;Antalet frivårdsklienter sjunker. I rapporten &lt;SPAN class="ft57"&gt;Den framtida verk- samhetsvolymen i rättskedjan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;(2015–2018)&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt; &lt;/SPAN&gt;beräknas medelantalet klienter i frivården 2018 ha minskat med cirka nio procent jämfört med 2014.&lt;SPAN class="ft45"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;5 kap. 3 § tredje stycket förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Arbetsordning för Kriminalvården (version från den 1 april 2015) avsnitt 9.2.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;1 § lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Arbetsordning för Kriminalvården (version från den 1 april 2015) avsnitt 9.2.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndig- heten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården, rapport 2015. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan – Centrala prognoser för perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;2015–2018&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; s. 46.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35780x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft88"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft13"&gt;Personutredningar och yttranden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;En person som åtalas för brott får ofta före rättegången gå igenom en utredning av de personliga förhållandena. Frivården gör utredningarna på uppdrag av domstolen eller, i vissa fall, åklagaren. Syftet med personutredningen är att hjälpa domstolen att välja påföljd om det blir en fällande dom. Personutredningen kan också ligga till grund för hjälp och stöd till den misstänkte fram till dess dom meddelas och under eventuell verkställighet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Om den misstänkte eller åtalade personen redan står under övervakning vill domstolen ofta ha ett yttrande från frivården. Frivården ska då uttala sig om den dömdes aktuella situation, hur övervakningen fungerat och vilka förutsättningar som finns för fortsatt övervakning.&lt;SPAN class="ft45"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Ett sådant yttrande kan också begäras in av en övervakningsnämnd, en länsstyrelse, Polismyndigheten, Transport- styrelsen eller Åklagarmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft88"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kriminalvården, årsredovisning 2013, s. 82. Kriminalvården, årsredovisning 2014, s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Se lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. Om den utredning som behövs ändå finns tillgänglig för rätten eller om den hämtas in på annat sätt behöver rätten dock inte ta in något sådant yttrande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;5 kap. 9 § förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Kriminalvården, årsredovisning 2014, s. 96.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35781x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;utvisningsbeslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Nationella transportenheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Allmänt om nationella transportenheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft7"&gt;Kriminalvården får bistå andra myndigheter med inrikes- och utrikes- transporter av personer som är berövade friheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Uppdrag kan komma från Statens institutionsstyrelse, Migrationsverket, polisen och landets kommuner. Dessa uppdrag utförs av den nationella transportenheten, vars transportpersonal och fordon är fördelade över landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;När det gäller Kriminalvårdens egna uppdrag ansvarar den nationella transportenheten för samtliga transporter utrikes. Enheten ansvarar också för Kriminalvårdens egna inrikestransporter, utom i de delar transportansvaret uttryckligen ligger på verksamhetsställena.&lt;SPAN class="ft77"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft88"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;Majoriteten av utrikestransporterna avser verkställighet av avvisnings- eller utvisningsbeslut. Det är ofta fråga om att Migrationsverket, som har huvudansvaret för verkställighet av sådana beslut som har fattats av verket, överlämnat ärendet till Polismyndigheten.&lt;SPAN class="ft99"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Polismyndig- heten anlitar i sin tur Kriminalvårdens nationella transportenhet vid genomförandet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Polismyndigheten är dock verkställande myndighet även när Kriminalvården bistår vid transporten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Kommittén kommer nedan att mer ingående behandla verkställighet av avvisnings- eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;Bakgrunden till det är kommitténs uppdrag att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;6 § första stycket förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Arbetsordning för Kriminalvården (version från den 1 april 2015) avsnitt 7.12.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;En klient kan ha transporterats flera gånger. Kriminalvården, årsredovisning 2013, s. 35 f. Kriminalvården, årsredovisning 2014, s. 46 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;12 kap. 14 § fjärde stycket utlänningslagen (2005:716).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;6 § förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;12 kap. 14 § utlänningslagen (2005:716) och 1 kap. 11 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (RPSFS 2014:8, FAP &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;638-1).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;För en mer utförlig genomgång av Kriminalvårdens utrikestransporter se SOU 2011:7,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft63"&gt;Transporter av frihetsberövade&lt;SPAN class="ft44"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35782x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;överväga om uppgiften att övervaka påtvingade återvändanden av tredjelandsmedborgare kan läggas på den tilltänkta tillsynsmyndig- heten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Kriminalvårdens nationella transportenhet utför därtill flertalet transporter i samband med internationellt straffrättsligt samarbete eller internationellt samarbete rörande tvångsvårdade personer, även i de fall annan enligt författning ansvarar för verkställigheten.&lt;SPAN class="ft41"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Bland de som ansvarar för verkställigheten finns Polismyndigheten, Kriminal- vården, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse och åklagare. Planering och genomförande av dessa transporter skiljer sig vanligen inte från de transporter som nationella transportenheten utför i samband med avvisningar eller utvisningar. Ofta är det tal om överförande av straffverkställighet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;3.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft13"&gt;Beslut om avvisning eller utvisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft40"&gt;Den som befinner sig i Sverige och får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd ska avvisas eller utvisas. Detsamma gäller en utlänning som inte ansöker om uppehållstillstånd om han eller hon befinner sig i Sverige utan tillstånd. Ett beslut om avvisning får inte fattas senare än tre månader efter den första ansökan om uppehålls-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Dir. 2015:20. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén. &lt;SPAN class="ft85"&gt;Art. 8.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. Se avsnitt 12.3.2 angående vilka transporter som omfattas av kravet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Författningar som ligger till grund för dessa transporter är bland annat följande. Lagen (1957:668) om utlämning för brott, lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m., lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen, lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom, lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt, lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen, lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder, lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder, förordningen (1982:306) med vissa bestämmelser om utlämning för brott till Sverige, förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder, lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling samt förordningen (1991:1472) om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Överförande av straffverkställighet innebär att en frihetsberövande dom, böter eller förverkande som ådömts någon i en annan stat får verkställas i Sverige eller att en frihets- berövande dom, böter eller förverkande som ådömts någon i Sverige får verkställas utom- lands.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35783x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p298 ft8"&gt;tillstånd efter ankomsten till Sverige. Därefter ska i stället ett beslut om utvisning fattas. En utlänning kan även utvisas på grund av brott eller enligt lagen om särskild utlänningskontroll (1991:572).&lt;SPAN class="ft61"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Migrationsverket och Polismyndigheten kan fatta beslut om avvisning.&lt;SPAN class="ft61"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Det är dock endast Migrationsverket som prövar frågan om utvisning.&lt;SPAN class="ft61"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen kan genom ansökan få Migrations- verket att ta upp frågan om utvisning enligt lagen om särskild&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft10"&gt;utlänningskontroll.&lt;SPAN class="ft67"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft13"&gt;Verkställande myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft7"&gt;Huvudregeln är att Migrationsverket verkställer sina beslut om avvisning eller utvisning. Om personen i fråga håller sig undan och inte kan anträffas utan Polismyndighetens medverkan eller det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställa beslutet får Migrationsverket lämna över ärendet för verkställighet till Polis- myndigheten. Ett ärende som har överlämnats till Polismyndig- heten kan inte återlämnas.&lt;SPAN class="ft45"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Polismyndigheten verkställer även sina egna beslut om avvisning och allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott.&lt;SPAN class="ft45"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft7"&gt;Säkerhetspolisen ansvarar för att verkställa beslut om utvisning enligt lagen om särskild utlänningskontroll, ett så kallat kvalificerat säkerhetsärende, och beslut om avvisning eller utvisning i säker- hetsärenden enligt utlänningslagen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2011/12:60. &lt;/SPAN&gt;Genomförande av återvändandedirektivet, &lt;SPAN class="ft71"&gt;s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Det är normalt Polismyndigheten som ska fatta beslut om avvisning av en utlänning. Avvisningsbeslutet kan överklagas till Migrationsverket, 14 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716). Ett avvisningsärende får dock inte avgöras av Polismyndigheten, om utlänningen söker asyl här eller har en nära familjemedlem som söker asyl här. Polismyndigheten får inte heller besluta om avvisning i fall då utlänningen kan komma att avvisas enligt 2 § 6 eller 3 § andra stycket utlänningslagen. I tveksamma fall ska Polismyndigheten överlämna ett avvis- ningsärende till Migrationsverket. Se Gerhard Wikrén och Håkan Sandesjö, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Utlänningslagen &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 1 juli 2014), kommentaren till 8 kap. 17 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;8 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 1997/98:173. &lt;/SPAN&gt;Verkställighet och återvändande – en del av asylprocessen&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 63.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;12 kap. 14 § utlänningslagen (2005:716) och 13 § lagen (1991:572) om särskild utlännings- kontroll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;En utlänning får utvisas enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han eller hon kommer att begå eller medverka i terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. Med säkerhets- ärenden avses enligt 1 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716) ärenden där Säkerhetspolisen av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35784x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft13"&gt;Kriminalvårdens roll vid verkställighet av avvisnings- eller utvisningsbeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft8"&gt;När Polismyndigheten ska verkställa ett avvisnings- eller utvisnings- beslut beställs en verkställighetsresa hos Kriminalvårdens nationella transportenhet. Beställningen ska normalt ske senast tre dagar före avresedagen och i samband därmed ska en säkerhetsbedömning tillställas enheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Säkerhetsbedömningen ska ligga till grund för beslut om hur verkställigheten ska genomföras samt om den ska ske med eller utan bevakning (eskort) och i så fall antalet bevakare. I vissa fall ska verkställigheten alltid ske med bevakning, bland annat om utlänningen visar tydliga tecken på ovilja att medverka vid verkställigheten eller om denne bedöms utgöra en säkerhetsrisk under flygningen. Uppgifter om rymningsrisk och behov av fängsel ska anges särskilt. Om en verkställighet förväntas ge upphov till komplikationer rådgör Polismyndigheten med Kriminalvården om färdsätt, tidpunkt, praktiska åtgärder och andra omständigheter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;När bevakning krävs vid en verkställighetsresa ska Polismyndig- heten i första hand anlita nationella transportenheten. Befattnings- havare vid Polismyndigheten ska delta i en verkställighetsresa endast om det föreligger särskilda skäl.&lt;SPAN class="ft61"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;I praktiken innebär det att personal från Polismyndigheten följer med i de fall det föreligger en förhandlingssituation gentemot destinationslandet eller om det anses nödvändigt av bemanningsskäl.&lt;SPAN class="ft61"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Polis som deltar i en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft91"&gt;skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar att en utlänning ska avvisas eller utvisas, att en utlännings ansökan om uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ska avslås eller att en utlännings uppehållstillstånd eller arbetstillstånd ska återkallas, att en utlänning inte ska beviljas statusförklaring eller att en utlännings statusförklaring ska återkallas, att en utlänning inte ska beviljas resedokument, eller att en utlännings ansökan om ställning som varaktigt bosatt ska avslås eller att en utlännings ställning som varaktigt bosatt ska återkallas. Även ett ärende hos Migrationsverket om huruvida ny prövning ska beviljas enligt 12 kap. 19 eller 19 a § utlänningslagen är ett säkerhetsärende om beslutet om avvisning eller utvisning har fattats i ett säkerhetsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;9 kap. 4 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (RPSFS 2014:8, FAP &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;638-1).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2011:7. &lt;/SPAN&gt;Transporter av frihetsberövade&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 170.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;9 kap. 5 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (RPSFS 2014:8, FAP &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;638-1).&lt;/NOBR&gt; Av de allmänna råden till nämnda paragraf framgår att särskilda skäl kan föreligga bland annat om en förhandlingssituation förutses kunna uppkomma vid ankomsten till destinationslandet och det därvid bedöms vara av avgörande betydelse för att utlänningen ska tas emot där att en befattningshavare vid polismyndigheten, som är väl insatt i ärendet, sköter förhandlingen. Bevakningen i övrigt bör utgöras av personal från Kriminalvårdens transporttjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Kriminalvården, årsredovisning 2014, s. 48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35785x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p312 ft7"&gt;verkställighetsresa utgör alltid en del av bevakningspersonalen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;När en befattningshavare vid Polismyndigheten följer med på en verkställighetsresa har han eller hon ansvaret för verkställighetens genomförande.&lt;SPAN class="ft45"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Den nationella transportenheten ska ombesörja alla praktiska åtgärder i samband med förberedelserna av transporten, som personal- planering, beställning av biljetter, bokning av övernattningar m.m.&lt;SPAN class="ft61"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Transport kan ske med reguljära flyg eller med chartrade flygplan. Den nationella transportenheten utser även transportpersonal och transportledare för varje resa. Om det finns behov av polisens medverkan vid en transport ska den samråda med Polismyndigheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Polismyndigheten ska efter en verkställighetsresa, där befatt- ningshavare vid Polismyndigheten har deltagit, upprätta en verk- ställighetsrapport. Om inte någon befattningshavare från Polis- myndigheten har deltagit ska transportledaren från Kriminalvården upprätta verkställighetsrapporten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;När Säkerhetspolisen ska verkställa ett beslut om avvisning- eller utvisning beställs resan via Kriminalvårdens nationella transportenhet. Vissa transporter inom landet till och från förvar, flygplats, förhandling m.m. utförs helt av Kriminalvården, utan att någon från Säkerhetspolisen är närvarande. Personal från Säkerhetspolisen ansvarar dock för bevakningen vid resan ut ur landet. Säkerhetspolisen verkställde inga utrikestransporter under &lt;NOBR&gt;2011–2014.&lt;SPAN class="ft61"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt; &lt;/SPAN&gt;Verkställighet har dock skett under 2015 och enligt en utredning från 2011 verkställs ett fåtal säkerhetsärenden per år.&lt;SPAN class="ft61"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;9 kap. 6 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (RPSFS 2014:8, FAP &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;638-1).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;9 kap. 11 § ibid. Av de allmänna råden till denna paragraf framgår att när Kriminalvårdens nationella transportenhet genomför en eskorterad verkställighetsresa utan medverkan av befattningshavare vid Polismyndigheten ansvarar nationella transportenheten för själva transporten. Polismyndigheten är verkställande myndighet enligt 12 kap. 14 § utlännings- lagen (2005:716) även i sådana situationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;27 och 30 §§ Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om transportverksamheten (KVFS 2012:6).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;25 och 26 §§ ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;38 § ibid och 11 kap. 2 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om verk- ställighet av beslut om avvisning och utvisning (RPSFS 2014:8, FAP &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;638-1).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Polisorganisationskommittén, skrivelse från Säkerhetspolisen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015-03-05,&lt;/NOBR&gt; dnr Ju 2010:09/2015/9 bilagan till nr 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2011:7. &lt;/SPAN&gt;Transporter av frihetsberövade, &lt;SPAN class="ft44"&gt;s. 168.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35786x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p314 ft88"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft44"&gt;* Avser såväl reguljära resor som charterflyg, inklusive charterflyg samordnade av Frontex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft88"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft44"&gt;* Exklusive charterflyg samordnade av Frontex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft13"&gt;Frontex&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft40"&gt;Den europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens yttre gränser (Frontex) ska stärka och effektivisera samarbetet mellan de nationella gränsbevaknings- väsendenas verksamheter. Ett av Frontex områden är att bistå medlemsstaterna vid påtvingade återvändanden, dvs. när en tredje- landsmedborgare inte återvänder frivilligt.&lt;SPAN class="ft77"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Frontex bistår med nödvändig organisering av gemensamma insatser för återsändande (&lt;SPAN class="ft68"&gt;Joint Return Operations, JRO)&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft77"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Dessa genomförs med stöd av artikel 9 i den så kallade Frontexförordningen&lt;SPAN class="ft77"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;och rådets beslut av den 29 april 2004 om organisation av gemensamma flygningar för återsändande från två eller flera medlemsstaters territorium av tredjelandsmedborgare vilka omfattas av enskilda beslut om åter- sändande (2004/573/EG).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft40"&gt;En medlemsstat kan ta initiativ till att anordna en JRO till ett visst mottagarland och chartra ett plan. Den organiserande medlems- staten informerar Frontex om den planerade flygningen. Frontex&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Polisorganisationskommittén, skrivelse från Kriminalvården &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015-03-10,&lt;/NOBR&gt; dnr Ju 2010:09/2014/1 bilagan till nr 24.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Med begreppet tredjelandsmedborgare avses person som inte är medborgare i en medlems- stat i Europeiska unionen, Island eller Norge.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Frontex. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Mission and Tasks. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;http://frontex.europa.eu/about-frontex/mission-and-tasks&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2015-02-23).&lt;/NOBR&gt; SOU 2011:7. &lt;SPAN class="ft90"&gt;Transporter av frihetsberövade, &lt;/SPAN&gt;s. 173 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontexförordningen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35787x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td76"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td77"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kriminalvårdens uppgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;förmedlar denna information till de övriga medlemsstaterna som erbjuds möjlighet att delta. Varje deltagande land eskorterar själv sina &lt;SPAN class="ft105"&gt;deportees&lt;/SPAN&gt;, dvs. de personer som verkställigheten avser. Den organiserande staten ska bland annat se till att lämplig medicinsk personal och tolkar finns tillgängliga vid återsändandeinsatsen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;En person från Frontex &lt;SPAN class="ft105"&gt;(Frontex project manager) &lt;/SPAN&gt;reser alltid med och i dennes uppgifter ingår att övervaka att insatsen utförs i enlighet med Frontex uppförandekod. Frontex står normalt kostnaden för det chartrade planet medan medlemsstaterna får stå för kostnaden för medföljande personal.&lt;SPAN class="ft41"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Planen som chartras för denna typ av resor rymmer vanligen omkring 50 &lt;SPAN class="ft105"&gt;deportees &lt;/SPAN&gt;(under 2013 var antalet &lt;SPAN class="ft105"&gt;deportees &lt;/SPAN&gt;på de gemensamma insatserna för återsändande mellan 8 och 112).&lt;SPAN class="ft41"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Polismyndigheten är nationell kontaktpunkt för Frontex.&lt;SPAN class="ft61"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;Om Sverige deltar i en JRO följer det alltid med en eskortledare från Polismyndigheten. Eskortledaren är ytterst säkerhetsansvarig. Övriga eskortörer kommer i första hand från Kriminalvården. Med hänsyn till att det ofta är fråga om mer omfattande verkställigheter är det dock vanligt att det finns med ytterligare personal från Polismyndigheten. Säkerhetspolisen deltar aldrig i transporter samordnade av Frontex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft88"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Art. 3.3 i gemensamma riktlinjer för säkerhetsbestämmelser i samband med gemensamma återsändanden med flyg som fogats till rådets beslut (2004/ 573/EG) av den 29 april 2004 om organisation av gemensamma flygningar för återsändande från två eller flera medlems- staters territorium av tredjelandsmedborgare vilka omfattas av enskilda beslut om åter- sändande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Frontex. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Return&lt;/SPAN&gt;. http://frontex.europa.eu/operations/return (Hämtad &lt;NOBR&gt;2015-02-23).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Frontex. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;General Report 2013&lt;/SPAN&gt;, s. 60 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;4 d) bilagan till förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Polisorganisationskommittén, skrivelse från Polismyndigheten &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015-03-11,&lt;/NOBR&gt; dnr Ju 2010:09/2015/2 nr 10.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35789x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p325 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Regeringens och riksdagens styrning och kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Regeringens ansvar inför riksdagen och myndigheternas lydnadsplikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen är förvalt- ningsmyndigheter under regeringen. Det innebär att både regeringen och riksdagen utövar viss styrning och kontroll av dem. För förståelsen av regeringens och riksdagens styrning och kontroll av myndigheterna inleds med en kort beskrivning av grunderna för statsförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Den offentliga makten, som utgår från folket, ska utövas under lagarna.&lt;SPAN class="ft61"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Riksdagen beslutar om föreskrifter i form av lag och regeringen i form av förordning.&lt;SPAN class="ft61"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Enligt 1 kap. 6 § regeringsformen ska regeringen styra riket och vara ansvarig för detta inför riksdagen. Regeringen ansvarar alltså för att riksdagens föreskrifter iakttas och att landet därmed styrs i enlighet med riksdagens intentioner. Statens medel står i huvudsak till regeringens disposition, men får inte användas på annat sätt än vad riksdagen bestämt.&lt;SPAN class="ft61"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;I regeringens styrande funktion ingår en skyldighet att leda statsförvaltningens verksamhet. Myndigheter under regeringen har en lydnadsplikt gentemot regeringen, men inte mot riksdagen eller ett enskilt statsråd.&lt;SPAN class="ft45"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Det är regeringen som lämnar uppdrag till de statliga myndigheterna, med undantag för dem som lyder under riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;1 kap. 1 § regeringsformen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se 8 kap. ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;9 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; §§ ibid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;12 kap. 1 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft18"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35790x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Regeringens och riksdagens styrning och kontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;De statliga förvaltningsmyndigheterna är emellertid tillförsäkrade en viss självständighet även gentemot regeringen. Regeringen får inte lägga sig i hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag.&lt;SPAN class="ft61"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Förvaltningens lydnadsplikt mot regeringen gäller alltså inte på det området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Eftersom regeringen delegerar en del av sitt ansvar till myndigheterna är regeringen inför riksdagen ytterst ansvarig för allt som myndigheterna gör, utom på det område där förvalt- ningens lydnadsplikt inte gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Styrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Lag och förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;I lagar och förordningar ges en ram för hur verksamheten ska organiseras och bedrivas samt för myndighetens interna styrning och kontroll. Det regelverk som myndigheten har att rätta sig efter kan delas upp i författningar som styr den operativa verksamheten och i ekonomiadministrativa författningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft7"&gt;Kriminalvårdens operativa verksamhet styrs av exempelvis fängelselagen (2010:610) och förordningen (1998:642) om verk- ställighet av frivårdspåföljder. Polismyndighetens och Säkerhets- polisens operativa verksamhet styrs av bland annat polislagen (1984:387) och rättegångsbalken (se kap. &lt;NOBR&gt;23–24&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;27–28).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Med ekonomiadministrativa författningar avses huvudsakligen författningar som reglerar redovisning och internkontroll.&lt;SPAN class="ft45"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Andra exempel på ekonomiadministrativa författningar är sådana som gäller upphandling, miljöfrågor, arkivering och konsekvensutred- ningar vid regelgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;12 kap. 2 § ibid. Se även prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt&lt;/SPAN&gt;, s. 35.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Angående vad som utgör ekonomiadministrativa författningar se regeringsbeslut, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-01-29,&lt;/NOBR&gt; Fi2003/5922. &lt;SPAN class="ft90"&gt;Ekonomiadministrativ värdering av statliga myndigheter. &lt;/SPAN&gt;För Kriminalvårdens, Polismyndighetens och Säkerhetspolisens internkontroll gäller &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; §§ myndighetsförordningen (2007:515). För Kriminalvården och Polismyndigheten gäller även internrevisionsförordningen (2006:1228) och förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Detta följer av 13 § förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården, 52 § förordningen med instruktion för Polismyndigheten (2014:1102) och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;§ förordningen om intern styrning och kontroll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35791x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Regeringens och riksdagens styrning och kontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Budgetproposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;Varje höst lägger regeringen fram en budgetproposition för riksdagen. Normalt antas den och utgör grunden i regeringens och riksdagens ekonomiska styrning av myndigheterna. I propositionen finns de övergripande politiska målen för myndigheternas verk- samhet och anvisade anslag. Budgetpropositionen innehåller också beskrivningar av hur regeringen uppfattar resultatet av myndig- heternas verksamhet. Inriktning för verksamheten anges inte sällan för både kommande budgetår och tiden därefter. Riksdagen till- delar sedan medel i statsbudgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Regleringsbrev och uppdrag genom särskilda regeringsbeslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får varje år ett regleringsbrev från regeringen. Där anges de ekonomiska ramarna för verksamheten, t.ex. avseende dispositionsrätten till anslagen, villkoren för hur de får utnyttjas och tillåtna låneramar. Vidare anger regeringen prioriterade områden, återrapporteringskrav och särskilda uppdrag. De särskilda uppdragen kan vara sådana som ska slutföras under det år regleringsbrevet avser, men kan också sträcka sig över längre tid. Myndigheterna kan även få uppdrag genom särskilda regeringsbeslut. Nedan följer två exempel på särskilda uppdrag som regeringen har gett Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Genomföra en särskild satsning med inriktning på att ytterligare stärka de återfallsförebyggande insatserna dels i förhållande till gruppen våldsamma män, dels i förhållande till gruppen unga dömda.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Bedriva ett utvecklingsarbete för jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Regeringsbeslut, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-06-13,&lt;/NOBR&gt; Ju2013/4393/KRIM och regeringsbeslut, &lt;NOBR&gt;2013-06-13,&lt;/NOBR&gt; Ju2013/4394/KRIM.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Det innebär att säkerställa att både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och intressen tillvaratas och beaktas i myndighetens verksamhet. Se dels regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Kriminalvården, Ju2013/8710/KRIM m.fl., dels regleringsbrevet för budgetåret 2015 avseende Kriminalvården, Ju2014/7871/KRIM m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35792x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Regeringens och riksdagens styrning och kontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Regeringen tillsätter ledningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen är enrådig- hetsmyndigheter och leds av myndighetschefer (generaldirektören, rikspolischefen respektive säkerhetspolischefen). Regeringen anställer myndighetscheferna, den biträdande säkerhetspolischefen vid Säkerhetspolisen samt cheferna för Nationella operativa avdelningen och Avdelningen för särskilda utredningar vid Polismyndigheten.&lt;SPAN class="ft41"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Regeringen kan genom sitt val av chefer styra myndigheterna i viss riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Informella kontakter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;Utöver den mer formella styrningen kan en informell styrning av myndigheterna ske vid de fortlöpande kontakterna mellan regeringen och Regeringskansliet på den ena sidan och myndigheterna på den andra. Vid dessa kontakter utbyts information och beställningar kan göras av underlag, återrapporteringar eller annan uppföljning. Institutionaliserade kontakter av mer informell karaktär är de årliga mål- och resultatdialogerna mellan Regeringskansliet och myndig- heterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Årsredovisning, budgetunderlag och rapporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Senast den 22 februari varje år ska Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen lämna en årsredovisning till regeringen avseende det senast avslutade räkenskapsåret. I årsredovisningen ska det lämnas information av betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;De mål som regeringen har beslutat om i myndighetens regleringsbrev följs upp i årsredovisningen. Resultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;7 och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–11&lt;/NOBR&gt; §§ förordning (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården, 31 och 44 §§ förordningen med instruktion för Polismyndigheten (2014:1102), 19 och 21 §§ förordningen med instruktion för Säkerhetspolisen (2014:1103) samt 23 § myndighetsförordningen (2007:515). Kriminalvården har inte någon överdirektör anställd, men om en sådan anställs är det regeringen som beslutar om anställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Vad årsredovisningen ska innehålla regleras i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35793x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td78"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td79"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Regeringens och riksdagens styrning och kontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;av uppdrag som myndigheten fått i regleringsbrevet eller genom särskilda beslut kan redovisas i årsredovisningen. Resultatet av dessa kan också redovisas i särskilda rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Polismyndigheten och Kriminalvården ska, utöver årsredo- visningen, årligen lämna in en delårsrapport till regeringen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;De tre aktuella myndigheterna ska senast den 1 mars varje år lämna ett budgetunderlag till regeringen. Budgetunderlaget ska innehålla myndighetens förslag till finansiering av verksamheten de tre närmast följande budgetåren. Regeringen utgår från budget- underlaget i budgetpropositionen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Regeringen kan i reglerings- brevet ålägga en myndighet att under året lämna anslagsprognoser. Exempelvis lämnar Kriminalvården anslagsprognoser till regeringen fem gånger om året.&lt;SPAN class="ft61"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;En myndighet har dessutom en fortlöpande skyldighet att informera regeringen så snart den bedömer att det finns risk för att det anslag som myndigheten får disponera är otill- räckligt. Myndigheten ska då också föreslå nödvändiga åtgärder.&lt;SPAN class="ft61"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Granskning genom myndigheter m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft40"&gt;Den svenska statsförvaltningen har i ett internationellt perspektiv små departement och stora myndigheter. Att departementen är små ökar behovet av att regeringen från andra organ får information av betydelse för regeringens styrning och kontroll av dess myndigheter. Efter kapitlet om Kriminalvårdens och polisens interna styrning och kontroll redogörs närmare för den granskning av Kriminal- vården som myndigheter under regeringen och riksdagen utför (kap. 6). Förutom olika myndigheter, har regeringen och Regerings- kansliet också tillgång till alternativ som statliga utredningar, universitet och privata konsulter för utvärderingar.&lt;SPAN class="ft77"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se 1 kap. 3 § andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunder- lag samt 52 § förordningen med instruktion för Polismyndigheten (2014:1102) och 13 § för- ordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Vad budgetunderlaget ska innehålla regleras i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Se t.ex. regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Kriminalvården, Ju2013/8710/KRIM m.fl., s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;9 § anslagsförordningen (2011:223).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Statskontoret, rapport 2014:7. &lt;/SPAN&gt;Utvärdering på olika områden. En analys av sektorsspecifika utvärderingsmyndigheter&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35795x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p342 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft7"&gt;Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att en myndighet med rimlig säkerhet bedriver verksamheten effektivt, enligt gällande rätt och enligt de förpliktelser som följer av medlemskapet i EU. I den interna styrningen och kontrollen ligger också att verksamheten ska bedrivas med en tillförlitlig och rättvisande redovisning samt med god hushållning av statens medel.&lt;SPAN class="ft45"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Åtgärder för kontroll av regelefterlevnad, utvärdering och uppföljning inom den egna verksamheten kan betraktas som en del av myndighetens interna styrning och kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Kriminalvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Arbete med att förändra den interna styrningen och kontrollen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;Den 1 januari 2006 blev 35 lokala kriminalvårdsmyndigheter, Transporttjänsten och Kriminalvårdsstyrelsen en myndighet, Kriminalvården.&lt;SPAN class="ft45"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Myndigheten har varit öppen med att det varit problematiskt att trygga den interna styrningen och kontrollen. Enligt årsredovisningarna för både 2012 och 2013 saknades det en samman- hållen styr- och uppföljningsmodell, omfattande ett strukturerat och systematiserat arbete med internkontroll.&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 § förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2004/05:176. &lt;/SPAN&gt;Kriminalvården – en myndighet&lt;SPAN class="ft71"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Kriminalvården, årsredovisning 2012, s. 7 f. och Kriminalvården, årsredovisning 2013, s. 2 och 13. Riksrevisionen konstaterade också vid en granskning under hösten 2013 att flertalet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft18"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35796x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft8"&gt;I september 2012 beslutade generaldirektören för Kriminalvården om en genomgripande översyn kallad moderniseringsprojektet. Enligt beslutet brast den interna kontrollen i struktur, samordning och systematik. Vidare utfördes den interna kontrollen endast i begränsad omfattning på nationell nivå. Målet med översynen var bland annat att Kriminalvården skulle få en mer strategisk ledning och styrning av verksamheten, en mer sammanhållen styr- och uppföljningsmodell samt att den interna kontrollen skulle stärkas.&lt;SPAN class="ft61"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Moderniserings- projektet delades in i följande fem delprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Kriminalvårdens organisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Kriminalvårdens styr- och uppföljningsmodell&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Kriminalvårdens budgetfördelningsmodell&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Kriminalvårdens interna kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Kriminalvårdens administration och service&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;Samtliga delprojekt slutredovisades under 2013. November samma år fattades ett inriktningsbeslut angående den övergripande organisations- och ledningsstrukturen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Under april 2014 fattades ett inriktningsbeslut angående den interna kontrollen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;November 2014 beslutades detaljorganisationen av avdelningar vid Kriminal- vårdens huvudkontor.&lt;SPAN class="ft45"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Den nya organisationen realiserades i januari 2015. I årsredovisningen för 2014 gör generaldirektören bedömningen att det fortfarande finns vissa brister i den interna styrningen och kontrollen, men dessa är betydligt mindre allvarliga än föregående år. Flera av bristerna bedöms också kunna åtgärdas under 2015.&lt;SPAN class="ft45"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft74"&gt;tidigare funna brister i den interna styrningen och kontrollen avseende verkställighets- planering, arbetsdrift och upphandling fanns kvar. Se Riksrevisionen, revisionsrapport 2014- &lt;NOBR&gt;01-22,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;32-2013-0552.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Rapport löpande granskning av Kriminalvården 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Kriminalvården, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2012-09-10,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2012-020635.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft84"&gt;Översyn av Kriminalvårdens organisation m.m. &lt;/SPAN&gt;Se även Kriminalvården, beslut &lt;NOBR&gt;2012-10-23,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2012-020635.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft84"&gt;Projektdirektiv avseende utveckling av ledning och styrning samt organisatoriska förändringar inom Kriminalvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Kriminalvården, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-11-11,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2013-24481.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Inriktningsbeslut – Kriminalvårdens övergripande organisations- och ledningsstruktur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Kriminalvården, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-04-22,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2014-009085.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Inriktningsbeslut med anledning av Moderniseringsprojektets förslag avseende intern kontroll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kriminalvården, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-11-17,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2014-24043.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Beslut om detaljorganisation av avdel- ningar vid Kriminalvårdens huvudkontor&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Kriminalvården, årsredovisning 2014, s. 4 och 16 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35797x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Organisatoriska nivåer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft13"&gt;Myndighetsledningen och huvudkontoret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;Kriminalvården leds av dess generaldirektör. Vid Kriminalvården finns ett insynsråd, som utses av regeringen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Generaldirektören är ordförande i insynsrådet. Insynsrådet ska hållas informerat om verksamheten och utöva insyn i den, men saknar beslutsfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;Vid Kriminalvårdens huvudkontor, som ligger i Norrköping, finns nio avdelningar. Respektive avdelningschef anges inom parentes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Avdelningen för ledningsstöd (kriminalvårdsdirektören)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Avdelningen för anstalt och häkte (anstalts- och häktesdirektören)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Avdelningen för frivård (frivårdsdirektören)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Avdelningen för säkerhet (säkerhetsdirektören)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Avdelningen för ekonomi (ekonomidirektören)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;HR-avdelningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(HR-direktören)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;IT-avdelningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(IT-direktören)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Avdelningen för kommunikation (kommunikationsdirektören)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Avdelningen för lokalförsörjning (fastighetsdirektören)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft7"&gt;Avdelningscheferna rapporterar direkt till generaldirektören. Avdelningarna är i sin tur indelade i enheter, som kan bestå av flera sektioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Vid huvudkontoret finns också internrevisionen, som rapporterar direkt till generaldirektören. Internrevisions uppdrag beskrivs nedan (avsnitt 5.2.5). Till huvudkontoret hör vidare de två nationella fristående enheterna; Kriminalvårdens servicecenter och nationella transportenheten (tidigare transporttjänsten). Även cheferna för dessa enheter rapporterar direkt till generaldirektören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft7"&gt;Servicecentret är placerat i Norrköping och har till uppgift att försörja myndigheten med bland annat personal- och ekonomi- administrativa tjänster. Centret inrättades under januari 2015 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;8 § förordningen med instruktion (2007:1172) för Kriminalvården och 22 § myndighets- förordningen (2007:515).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35798x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;planeras vara i full drift i september 2015. Centret är uppdelat i flera sektioner, som i sin tur är indelade i grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft7"&gt;Nationella transportenhetens organisation skiljer sig från övriga delar av huvudkontoret på så sätt att det inom enheten finns organisatoriska enheter även på regional och lokal nivå. Den nationella transportenheten är uppdelad i fyra inrikessektioner utifrån olika geografiska områden (syd, mitt, nord, Stockholm) och en utrikes- sektion. Inrikessektionerna leds av sektionschefer placerade i Härnösand, Malmö, Stockholm och Göteborg. Planering av transporterna utförs av inrikes- och utrikesplanerare, som är placerade i Arvidsjaur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Regioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Myndigheten är indelad i sex geografiska regioner (Nord, Stockholm, Mitt, Öst, Väst och Syd). En region leds av en regionchef, som rapporterar till anstalts- och häktesdirektören, frivårdsdirektören och säkerhetsdirektören. Varje region består av flera verksamhetsområden. Regionkontoren har i uppgift att leda, planera samt operativt stödja och samordna verksamhetsområdenas arbete.&lt;SPAN class="ft61"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Verksamhetsområden och verksamhetsställen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Varje region består alltså av flera verksamhetsområden. Ett verk- samhetsområde består i sin tur av ett eller flera verksamhetsställen. Med verksamhetsställe avses ett häkte, en anstalt eller ett frivårds- kontor. Ett verksamhetsområde innehåller antingen frivårdskontor eller häkten och anstalter. Verksamhetsområdena är alltså renodlade på så sätt att frivårdsverksamheten samt häktes- och anstaltsverk- samheten är separerade. Detta stämmer överens med uppdelningen vid huvudkontoret med en avdelning för anstalt och häkte samt en avdelning för frivård. På regionnivå gäller dock inte samma upp- delning. I en region ingår det både verksamhetsområden med fri- vårdskontor och verksamhetsområden med häkten och anstalter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft40"&gt;För ett verksamhetsområde ansvarar en kriminalvårdschef. Direkt underställd kriminalvårdschefen är kriminalvårdsinspektören. Han&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Arbetsordning för Kriminalvården (version från den 1 april 2015) avsnitt &lt;NOBR&gt;8.1–8.2.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B35799x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;eller hon är chef och leder under kriminalvårdschefen det dagliga arbetet inom ett verksamhetsställe, inom ett eller flera arbetslag eller en viss verksamhet vid ett verksamhetsställe.&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Ansvaret för intern styrning och kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;Generaldirektören ansvarar för att det vid Kriminalvården finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt.&lt;SPAN class="ft45"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Det är alltså generaldirektören som har det yttersta ansvaret för den interna styrningen och kontrollen inför regeringen. Det finns emellertid också ett internt ansvar för åtgärder som garanterar den interna styrningen och kontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft9"&gt;Enligt Kriminalvårdens arbetsordning ska alla chefer säkerställa den interna styrningen och kvalitetssäkra verksamheten. Alla chefer ska vidare medverka i myndighetens riskanalys- och risk- hanteringsarbete. Det innefattar bland annat att, i enlighet med interna styrande dokument, göra en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen inom ansvarsområdet är betryggande.&lt;SPAN class="ft41"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;För att klargöra ansvarskedjan redogörs nedan för vissa uppgifter som ankommer på huvudkontorets chefer. Därtill kommer region- chefernas, kriminalvårdschefernas och kriminalvårdsinspektörernas specifika ansvar och befogenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Avdelningschefer har befogenhet att inom sina respektive ansvarsområden besluta i bland annat frågor som rör planering, led- ning och styrning av arbetet samt att besluta om riktlinjer, policyer och handböcker. I enhetschefernas ansvar ingår att identifiera behov av och utarbeta nödvändiga interna styrande dokument. Sektionschefer ska säkerställa att processer, arbetssätt, rutiner och metoder som ska tillämpas får genomslag inom hela myndigheten. Avdelningschefer, enhetschefer och sektionschefer ska rapportera till närmast överordnad chef när praxis, metoder osv. inte följs eller där stora avvikelser har uppstått eller kan uppstå. Det ankommer på gruppchefer att kontinuerligt överblicka det dagliga arbetet samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Ibid avsnitt 9.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;4 § 4 myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Arbetsordning för Kriminalvården (version från den 1 april 2015) avsnitt 5.2.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357100x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;att till närmaste chef lyfta frågor som inte kan lösas inom ramen för det egna ansvarsområdet.&lt;SPAN class="ft67"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;I avdelningen för ledningsstöds uppgifter ingår att koordinera interna och externa kontrollaktiviteter inom ramen för myndighetens övergripande arbete med intern styrning och kontroll. Avdelningen svarar också för processen för generaldirektörens bedömning av Kriminalvårdens interna styrning och kontroll.&lt;SPAN class="ft61"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Avdelningen för ledningsstöd ska i framtiden även ansvara för att leda och koordinera myndighetens arbete mot korruption och andra oegentligheter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Intern styrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft13"&gt;Lednings- och chefsmöten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;En del av den interna styrningen är Kriminalvårdens lednings- grupper på nationell, regional och lokal nivå. Ledningsgrupperna utgör rådgivande organ och forum för information, diskussion, samordning, planering, ledning och uppföljning av verksamheten inom respektive nivå och ansvarsområde. I den nationella lednings- gruppen ingår generaldirektören, huvudkontorets avdelningschefer, chefen för nationella transportenheten, chefen för Kriminalvårdens servicecenter, chefen för enheten för generaldirektörens stab (vid avdelningen för ledningsstöd), chefsjuristen och därutöver de med- arbetare som generaldirektören beslutar.&lt;SPAN class="ft61"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Därtill hålls nationella chefsmöten. Dessa är ett forum för information, diskussion, förankring och erfarenhetsutbyte. Vid ett nationellt chefsmöte deltar generaldirektören, avdelningscheferna, enhetscheferna, chefen för internrevisionen, regioncheferna, sektions- cheferna, kriminalvårdscheferna samt chefs- och organisations- utvecklaren (han eller hon är placerad vid avdelningen för lednings- stöd och ansvarar för frågor om bland annat utveckling av myndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Ibid, avsnitt 7.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Ibid, avsnitt 7.6.2. För mer information se. Kriminalvården, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-04-22,&lt;/NOBR&gt; dnr 2014- 009085. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Inriktningsbeslut med anledning av Moderniseringsprojektets förslag avseende intern kontroll&lt;/SPAN&gt;, s. 2. Kriminalvården, beslut &lt;NOBR&gt;2014-11-17,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2014-24043.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Bilagor till beslut om detaljorganisation av avdelningar vid Kriminalvårdens huvudkontor&lt;/SPAN&gt;, s. 73. Kriminalvården, rapport &lt;NOBR&gt;2013-11-26.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Slutredovisning från Moderniseringsprojektet, delprojekt 4: Intern styrning och kontroll&lt;/SPAN&gt;, s. 6 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Kriminalvården, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-04-22,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2014-009085.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Inriktningsbeslut med anledning av Moderniseringsprojektets förslag avseende intern kontroll&lt;/SPAN&gt;, s. 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Arbetsordning för Kriminalvården (version från den 1 april 2015) avsnitt 3.11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357101x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;SOU 2015:57 Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;hetens chefskollektiv). Generaldirektören bestämmer om annan medarbetare ska delta eller närvara.&lt;SPAN class="ft67"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;Verksamhetsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft9"&gt;Varje år beslutar generaldirektören en verksamhetsplan avseende det kommande året.&lt;SPAN class="ft41"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Utgångspunkten för planen är de uppgifter och prioriteringar som Kriminalvården får från regeringen genom t.ex. regleringsbrevet. Den innehåller bland annat myndighetens mål, de viktigaste prioriteringarna och budget. Tilldelning av vissa resurser kan vara villkorade, dvs. att de är öronmärkta för visst ändamål. Kontrollen över resurserna kan ytterligare stärkas genom att man budgeterar för viss verksamhet centralt.&lt;SPAN class="ft41"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Arbetsordning och styrning av arbetsmetoder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Myndighetens arbetsordning är central för dess styrning och fast- ställs av generaldirektören. I arbetsordningen regleras bland annat myndighetens organisation, delegeringen av beslutanderätt inom myndigheten, handläggningen av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft10"&gt;Kriminalvårdens arbetsmetoder styrs även genom bland annat följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Kriminalvårdens egna föreskrifter, allmänna råd, riktlinjer, hand- böcker, kvalitetsledningssystem och andra styrande dokument.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Vägledande beslut och centraliserade beslutsprocesser.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Ibid, avsnitt 3.12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Att generaldirektören ska besluta om en verksamhetsplan framgår av 4 § 3 myndighets- förordningen (2007:515). Årliga verksamhetsplaner är det vanligaste.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Kriminalvården, rapport, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;2013-12-11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt; &lt;/SPAN&gt;Förslag från Moderniseringsprojektet – slutredovisning delprojekt 3, Kriminalvårdens budgetfördelningsmodell&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 5 och 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;4 § 1 och 2 myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Bemyndiganden att meddela föreskrifter finns t.ex. i fängelseförordningen (2010:2010), häktesförordningen (2010:2011), förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårds- påföljder och förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården. Kriminal- vården har på senare tid vidtagit ett antal åtgärder som syftar till att förbättra styrningen av vilka arbetsmetoder som används. Se t.ex. Kriminalvården, årsredovisning 2012, s. 22 f. och Kriminalvården, årsredovisning 2013, s. 31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Av 4 § 5 myndighetsförordningen (2007:515) följer att myndighetens ledning ska avgöra ärenden som har principiell karaktär eller större betydelse, om ärendena inte ska avgöras av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357102x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Registrering i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-system,&lt;/NOBR&gt; som det klientadministrativa systemet.&lt;SPAN class="ft67"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Kriminalvårdens grundutbildning, vidareutbildningar och program- ledarutbildningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Intern kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft13"&gt;Internrevision&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft9"&gt;En viktig del av Kriminalvårdens internkontroll är dess intern- revision. Att Kriminalvården ska ha en internrevision, och även i stora drag dess uppgifter, följer av förordning.&lt;SPAN class="ft41"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Internrevisionens huvuduppgift är att granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll. Inrikt- ningen ska vara att utifrån en analys av verksamhetens risker själv- ständigt granska om ledningens interna styrning och kontroll är utformad så att myndigheten med en rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av 3 § myndighetsförordningen (2007:515). Granskningen ska således avse om verksamheten bedrivs effektivt, i enlighet med gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, om den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt om myndigheten hushållar väl med statens medel. Internrevisionen ska även ge råd och stöd till myndighetens ledning.&lt;SPAN class="ft41"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Myndighetens ledning ska besluta om riktlinjer för internrevisionen och om en revisionsplan.&lt;SPAN class="ft41"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft42"&gt;Internrevisionen är fristående från Kriminalvårdens linje- organisation genom att den organisatoriskt är placerad vid huvud-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft74"&gt;personalansvarsnämnden. Omprövning av operativa klientbeslut sker dock regelmässigt av tjänstemän på regional eller central nivå med sådan delegation. Ett exempel på styrning genom att centralisera vissa beslutsprocesser är att Kriminalvården beslutat att under 2014 införa central antagning till klientutbildningen, se Kriminalvården, årsredovisning 2013, s. 27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;T.ex. registreras sedan hösten 2012 personutredningar direkt i det klientadministrativa systemet. Se Kriminalvården, årsredovisning 2012, s. 23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Ett exempel på styrning av arbetssättet genom utbildning är att Kriminalvården under &lt;NOBR&gt;2011–2013&lt;/NOBR&gt; genomförde en försöksverksamhet med en modell för klientarbete i frivården, STICS (Strategic Training Initiative in Community Supervision). Se Kriminalvården, års- redovisning 2013, s. 31.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Enligt 13 § förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården ska myndig- heten tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;4–5&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ internrevisionsförordningen (2006:1228).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;10 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357103x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft8"&gt;kontoret och rapporterar direkt till generaldirektören. De som arbetar i gruppen har erfarenhet av revision eller kommer från kriminal- vårdsverksamheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Internrevisionens granskning kan avse vitt skilda områden och har avsett ämnen såsom tilldelningen av &lt;NOBR&gt;IT-behörig-&lt;/NOBR&gt; heter, översyn av rutiner för förmånsbeskattning och processerna för hantering av handlingar med sekretessreglerade uppgifter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft13"&gt;Kvalitetsledningssystem och kontrollprogram inom olika huvud- och sakområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft8"&gt;Kriminalvården arbetar med olika kvalitetsledningssystem. Dessa innehåller rutiner för bland annat egenkontroll. Exempelvis finns ett kvalitetsledningssystem för Kriminalvårdens behandlingsprogram (Q- BoM), ett för frivården (QF) och ett för säkerhetsarbetet &lt;NOBR&gt;(Q-säk).&lt;SPAN class="ft61"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Det har beslutats att det även ska tas fram kontrollprogram inom olika huvud- och sakområden samt för olika nivåer i organisationen. Med ett kontrollprogram avses en plan för hur den som ansvarar för en verksamhet (t.ex. ett sakområde eller en enhet) fortlöpande ska kontrollera den. Programmet ska vara ett stöd för chefer att leda arbetet och följa upp att verksamheten bedrivs i enlighet med uppsatta mål, uppdrag och verksamhetskrav. Avdelningen för anstalt och häkte ska ansvara för framtagande av strukturen och ramarna för kontroll- programmen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Kriminalvården, internrevisionens årsrapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-02-13,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2014-000328.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;IR Årsrapport 2013&lt;/SPAN&gt;, s. 1&lt;SPAN class="ft75"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Se följande rapporter. Kriminalvården, internrevisionsrapport 2013:13. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;IT-behörigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt; &lt;/SPAN&gt;Kriminalvården, internrevisionsrapport 2013:15. &lt;SPAN class="ft90"&gt;Rutiner för förmånsbeskattning. &lt;/SPAN&gt;Kriminal- vården, internrevisions rapport 2014:01. &lt;SPAN class="ft90"&gt;Hantering av sekretesshandlingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kriminalvården, rapport 34 av controllerfunktionen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011-06-17.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Uppföljning av Kriminal- vårdens egenkontroll&lt;/SPAN&gt;, s. 12 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Kriminalvården, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-04-22,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2014-009085.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft96"&gt;Inriktningsbeslut med anledning av Moderniseringsprojektets förslag avseende intern kontroll&lt;/SPAN&gt;, s. 4. Kriminalvården, rapport 2013- &lt;NOBR&gt;11-26.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft96"&gt;Slutredovisning från Moderniseringsprojektet, delprojekt 4: Intern styrning och kontroll&lt;/SPAN&gt;, s. 23 och 26. Kriminalvården, årsredovisning 2014, s. 17.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357104x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;Inspektioner och internutredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;Vid avdelningen för ledningsstöd finns enheten för beredning. Enheten ska utföra inspektioner genom fysiska besök vid verksam- hetsställen och granska verksamheten inom ett antal områden.&lt;SPAN class="ft45"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Tillsynsfunktionen planeras bli verksam under hösten 2015. Enligt det bakomliggande förslaget skulle följande områden kunna täckas av inspektioner.&lt;SPAN class="ft45"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Juridik (rättssäkerhetsfrågor); t.ex. kontroll av handläggnings- åtgärder och att klientbeslut fattas enligt gällande rätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Återfallsförebyggande insatser; t.ex. beslut, journalföring samt utredning och planering av insatser och resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Bemötande och omhändertagande av intagna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Administration; t.ex. dokumentation av arbetet med risk- analyser, inköp, diarieföring, arbetsmiljöarbete, ekonomi- och personaladministration.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Personalpolitik; t.ex. personalplanering, rekryteringar, introduk- tion, kompetens och lämplighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Hälso- och sjukvårdsverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;Tillsynsfunktionens granskning ska enligt förslaget avse regelefter- levnaden, verksamhetens förmåga att med rätt kvalitet handlägga ärenden, att verksamheten fullgör de uppgifter som myndighets- ledningen ålagt dem och verksamhetens förmåga att utföra verksam- heten i enlighet med uppställda mål och krav. Verksamhetsperspek- tivet, inte den enskildes intressen, ska stå i fokus vid granskningen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Andra delar av förslaget är att inspektionerna ska utföras av inspektionsteam. Utgångspunkten är att varje verksamhetsställe ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Arbetsordning för Kriminalvården (version från den 1 april 2015) avsnitt 7.6.5. Det kan nämnas att Kriminalvården enligt 5 § första stycket förordningen (2014:1108) om utform- ningen av häkten och polisarrester ska utöva vad som i förordningen benämns som tillsyn över häkten och polisarrester som är anordnade i anslutning till häkten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Kriminalvården, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2013-10-29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt; &lt;/SPAN&gt;Förslag från Moderniseringsprojektet – En slutredovis- ning från delprojekt 4 avseende: Inspektionsverksamhet i Kriminalvården&lt;SPAN class="ft85"&gt;, s. 11 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357105x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;vara föremål för inspektion åtminstone vart tredje år. Vid särskilda händelser ska generaldirektören kunna besluta att funktionen ska utföra en granskning. Inspektionsverksamheten ska kunna ge rekommendationer till det inspekterade verksamhetsstället och till verksamhetsansvariga på olika nivåer, men inte ha några sanktions- möjligheter som att meddela förbud eller förelägganden.&lt;SPAN class="ft61"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Redan före moderniseringsprojektet omfattades hälso- och sjuk- vården samt säkerheten av interna inspektioner.&lt;SPAN class="ft45"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Nationella transportenheten (tidigare transporttjänsten) började med egna inspektioner under 2012.&lt;SPAN class="ft45"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Dessa befintliga inspektionsverksamheter ska fortsätta med sin verksamhet fram till det att den nya tillsynsfunktionen är inrättad och bemannad.&lt;SPAN class="ft45"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Det finns även en särskild sektion för internutredning vid avdel- ningen för säkerhet. Sektionen har i uppgift att genomföra myndig- hetens internutredningar. Med det avses utredningar i ärenden där det finns misstankar om att medarbetare har begått brott eller på annat sätt handlat felaktigt i tjänsten samt myndighetens utredningar av allvarliga incidenter och andra allvarliga händelser.&lt;SPAN class="ft61"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Därtill kontrolleras regelbundet verkställigheten vid placeringar i behandlingshem och familjehem samt avseende klienter som i övrigt verkställer fängelsestraff utanför anstalt. Uppföljningsbesök sker två gånger per år hos behandlingshem och familjehem samt en gång per år hos familjevårdsorganisationer. Vid besöken går man igenom vårdgivarnas förutsättningar att leva upp till tecknat ramavtal.&lt;SPAN class="ft45"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Ibid, s. 10 och 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kriminalvården, rapport 34 av controllerfunktionen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011-06-17.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Uppföljning av Kriminal- vårdens egenkontroll&lt;/SPAN&gt;, s. 24 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kriminalvården, årsredovisning 2013, s. 40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Kriminalvården, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-04-22,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2014-009085.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Inriktningsbeslut med anledning av Moderniseringsprojektets förslag avseende intern kontroll&lt;/SPAN&gt;, s. 3&lt;SPAN class="ft75"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Arbetsordning för Kriminalvården (version från den 1 april 2015) avsnitt 7.5.7. Se även Kriminalvården, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-11-17,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2014-24043.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Bilagor till beslut om detaljorganisation av avdelningar vid Kriminalvårdens huvudkontor&lt;/SPAN&gt;, s. 37.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Kriminalvården, årsredovisning 2012, s. 21 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357106x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;Controllers och verksamhetsanalyser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft10"&gt;Vid avdelningen för ekonomi finns en enhet för ekonomisk styrning. Vid enheten ska tio anställda med befattningen controller arbeta. De ska bland annat bistå chefen för enheten med att ta fram styr&lt;SPAN class="ft118"&gt;‐ &lt;/SPAN&gt;och uppföljningsdokument samt göra analyser av verksamhet och resurs- förbrukning.&lt;SPAN class="ft67"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft8"&gt;Dessutom bör det nämnas att Kriminalvården sedan 2007 arbetar med att genomföra utvärderingar av enskilda verksamhetsställen, så kallade verksamhetsanalyser. Dessa är inte en del av inspektions- verksamheten utan syftet är att skapa underlag för framtida arbets- modeller så att resurserna används effektivt. Utvärderingarna måste inte begränsas till ett enskilt verksamhetsställe utan kan delvis komma att omfatta ett helt verksamhetsområde.&lt;SPAN class="ft61"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Personuppgiftsombud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Vid Kriminalvården finns ett personuppgiftsombud.&lt;SPAN class="ft61"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Personupp- giftsombudet har till uppgift att självständigt se till att Kriminalvården som personuppgiftsansvarig behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med god sed. Personuppgiftsombudet kan jämföras med en internrevisor som påpekar eventuella fel och brister till den som är personuppgiftsansvarig. Har personuppgifts- ombudet anledning att misstänka att den personuppgiftsansvarige bryter mot de bestämmelser som gäller för behandlingen av person- uppgifter och vidtas inte rättelse så snart det kan ske efter påpekande, ska personuppgiftsombudet anmäla förhållandet till Datainspektionen (se avsnitt 6.4.1 om Datainspektionens tillsyn). Personuppgifts- ombudet ska föra en förteckning över de behandlingar som den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Kriminalvården, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-11-17,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2014-24043.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft84"&gt;Bilagor till beslut om detaljorganisation av avdelningar vid Kriminalvårdens huvudkontor&lt;/SPAN&gt;, s. 48. Rollen som controller har efter moderniseringsprojektet genomgått en påtaglig förändring. Innan omorganisationen har Kriminalvårdens controllerfunktion bland annat levererat följande rapporter. Rapport 33,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft75"&gt;Analys av driftsättning av Anstalten och häktet Saltvik. &lt;SPAN class="ft74"&gt;Rapport 34, &lt;/SPAN&gt;Uppföljning av Kriminalvårdens egenkontroll&lt;SPAN class="ft74"&gt;. Rapport 35, &lt;/SPAN&gt;Uppföljning av vårdvistelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Kriminalvården, årsredovisning 2012, s. 8. Se även Kriminalvården, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-12-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft75"&gt;Förslag från Moderniseringsprojektet – slutredovisning delprojekt 3, Kriminalvårdens budget- fördelningsmodell&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Arbetsordning för Kriminalvården (version från den 1 april 2015) avsnitt 3.8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357107x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;personuppgiftsansvarige genomför och som skulle ha omfattats av anmälningsskyldighet om ombudet inte hade funnits.&lt;SPAN class="ft67"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;Klagomålshantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft7"&gt;Myndighetens hantering av klagomål är av betydelse för att felaktiga underlåtenheter eller åtgärder ska uppmärksammas. Det finns inte någon central rutin för hur enskilda verksamhetsställen ska hantera klagomål. Klagomål som ges in via brev eller &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; till huvud- kontoret handläggs normalt av rättsenheten. Om klagomålet rör ett specifikt verksamhetsställe skickas det ofta vidare till regional nivå. I så fall underrättas den som klagar om att ärendet skickats vidare. Klagomålet kan också överlämnas till annan enhet vid huvud- kontoret. Ett klagomål kan alltså leda till en intern utredning på regional eller central nivå. Ofta presenteras regionens eller huvud- kontorets bedömning med anledning av utredningen i ett brev till den som klagat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Denna klagomålshantering ska inte förväxlas med Kriminalvårdens omprövning av beslut. Flera av Kriminalvårdens beslut ska enligt författning omprövas av myndigheten innan de kan överklagas till domstol.&lt;SPAN class="ft45"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Med omprövning av ett beslut avses en fullständig omprövning av det tidigare meddelade beslutet i de hänseenden som den enskilde angett i sin begäran.&lt;SPAN class="ft45"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Personalansvarsnämnden och polisanmälan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft40"&gt;Vid Kriminalvården finns en personalansvarsnämnd.&lt;SPAN class="ft77"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Den ska pröva frågor om skiljande från anställning på grund av personliga skäl, disciplinansvar, åtalsanmälan och avstängning.&lt;SPAN class="ft77"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;När det gäller arbetstagare som är anställda genom beslut av regeringen och arbets-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;38–39&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se t.ex. 14 kap. 2 § fängelselagen (2010:610).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Se prop. 2004/05:176. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Kriminalvården en myndighet&lt;/SPAN&gt;, s. 64 f. I samband med en parts begäran om omprövning av ett beslut kan den enhet som meddelat beslutet också ompröva beslutet enligt 27 § förvaltningslagen (1986:223). Det innebär att beslut som är uppenbart oriktiga kan ändras av den ursprungliga beslutsfattaren, om det sker snabbt och enkelt och utan att det är till nackdel för någon enskild part. Se JO, beslut &lt;NOBR&gt;2008-08-04,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;5862-2006.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;12 § förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;25 § myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357108x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;tagare som utan att vara anställda genom beslut av regeringen har en verksledande eller därmed jämförlig ställning beslutar Statens ansvars- nämnd i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande.&lt;SPAN class="ft61"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Åtalsanmälan ska ske beträffande den som är skäligen misstänkt för att i sin anställning ha begått något av vissa särskilt angivna brott, t.ex. tjänstefel, eller något annat brott som kan antas föranleda en annan påföljd än böter. Skäligen misstänkt är en förhållandevis låg grad av misstanke.&lt;SPAN class="ft61"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Kriminalvårdens praxis sedan 2009 är att samtliga fall där en intagen avlidit av onaturliga orsaker under sin vistelse i anstalt eller häkte anmäls till personalansvarsnämnden. Nämnden brukar sedan regelmässigt åtalsanmäla händelsen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Ett straffrättsligt förfarande kan alltså inledas efter att personal- ansvarsnämnden har gjort en åtalsanmälan. Så kan också ske efter en polisanmälan. Av Kriminalvårdens arbetsordning följer att anmälan till Polismyndigheten ska göras om det finns anledning att misstänka att en medarbetare har begått brott i tjänsten. Vem som ska anmäla beror på vilken typ av anställning den aktuella personen innehar.&lt;SPAN class="ft41"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Om en polisanmälan gjorts innan anmälan till nämnden ska nämnden informeras om det.&lt;SPAN class="ft41"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Under 2013 och 2014 avgjorde personalansvarsnämnden påtagligt färre ärenden än tidigare år. Bakgrunden är att en av de största ärende- kategorierna i personalansvarsnämnden har varit misskötsamhet i form av underlåtenhet att låsa dörren till intagens bostadsrum och underlåtenhet att kontrollera låsning av intagens bostadsrum. Under 2012 uppgick denna ärendekategori till cirka 20 procent av de ärenden som personalansvarsnämnden avgjorde. Från och med 2013 prövar inte personalansvarsnämnden denna ärendekategori, under förutsättning att det inträffade ”skett oavsiktligt, vid ett enstaka tillfälle och inte föranlett någon allvarlig konsekvens”. Dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft10"&gt;ärenden ska i stället utredas inom respektive verksamhetsområde.&lt;SPAN class="ft67"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;22 § ibid. Misstankegraden överensstämmer med exempelvis vad som föreskrivs i 23 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;§ rättegångsbalken rörande en misstänkts rätt att underrättas om den misstanke en förundersökning avser. För att personalansvarsnämnden ska vara skyldig att göra en åtalsanmälan krävs att brottsmisstanken är objektivt grundad, men det behöver inte vara fastslaget att det begåtts ett brott eller vilket brott det i så fall är fråga om. Se JK, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2001-11-14,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2383-01-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kriminalvården, årsredovisning 2012, s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Arbetsordning för Kriminalvården (version från den 1 april 2015) avsnitt 3.9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kriminalvården. &lt;/SPAN&gt;Handbok om personalansvarsärenden 2009:1&lt;SPAN class="ft74"&gt;, avsnitt 5.1 och 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Kriminalvården, årsredovisning 2013, s. 52 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357109x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p373 ft88"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft13"&gt;Dialoger, verksamhetsplanering och regelbundna uppföljningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;De lednings- och chefsmöten som har beskrivits ovan som en del av styrningen av myndigheten är också en del av kontrollen, efter- som man vid mötena diskuterar vad som har hänt i verksamheten. Vidare innehåller processen för att ta fram budgetunderlag, verk- samhetsplan och årsredovisning inslag av intern kontroll, eftersom syftet bland annat är att säkerställa att myndighetens mål och upp- gifter uppnås inom gällande budgetramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Dessutom gör regionkontoren regelbundna uppföljningar. Innehåll och arbetssätt har varierat lite mellan de olika regionkontoren. Vanligtvis innehåller redovisningen relevanta verksamhetsplanerings- uppdrag, statistikuppgifter och ekonomisk uppföljning. Iakttagelserna från detta uppföljningsarbete ska dokumenteras och rapporteras till huvudkontoret.&lt;SPAN class="ft41"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft42"&gt;Vidare gäller att den som har rätt att inom angiven ram fatta beslut som innebär en ekonomisk förpliktelse för Kriminalvården ansvarar för att löpande följa upp sin budget. Han eller hon ska i ett tidigt skede informera sin närmaste chef om budgetavvikelser.&lt;SPAN class="ft94"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kriminalvården, årsredovisning 2013, s. 52. Kriminalvården, årsredovisning 2014, s. 64.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Se arbetsordning för Kriminalvården (version från den 1 april 2015) avsnitt 8.3. Se även Kriminalvården, rapport 34 av controllerfunktionen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011-06-17.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Uppföljning av Kriminal- vårdens egenkontroll&lt;/SPAN&gt;, s. 17 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Arbetsordning för Kriminalvården (version från den 1 april 2015) avsnitt 5.2.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357110x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;Rapporter från &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;Ett viktigt underlag för den interna kontrollen är de rapporter som genereras ur olika &lt;NOBR&gt;IT-system&lt;/NOBR&gt; som t.ex. statistikportalen och det klientadministrativa systemet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Ett annat exempel är Kriminalvårdens digitala incidentrapporteringssystem ISAP. I systemet registreras avvikande händelser, bland annat sådana som innefattat hot och våld mot anställda eller mellan intagna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Kriminalvårdens vetenskapliga råd, kvalitetsråd, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;Följande funktioner innebär ytterligare kontroll av den operativa verksamhetens kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft7"&gt;Det vetenskapliga rådet består av forskare från universitet och högskolor som har till uppgift att avge sakkunnigutlåtanden samt delta i kvalitetsgranskningen av forskning och utveckling som upphandlas externt. En ackrediteringspanel, bestående av medlemmar i Kriminal- vårdens vetenskapliga råd, beslutar om ackreditering av Kriminal- vårdens behandlingsprogram. För rådet och ackrediteringspanelen svarar enheten för forskning och utvärdering (avdelningen för led- ningsstöd).&lt;SPAN class="ft45"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;I kvalitetsråd och rättsvårdsmöten bedrivs ett arbete för att säkerställa ett enhetligt och strukturerat arbetssätt. Flera frivårds- kontor har utvecklat kvalitetsråd med bland annat kontinuerliga genomgångar, presentationer av granskningar och analyser av utfall. Flera kvalitetsråd på anstalt, i häkte och i frivård fokuserar på att analysera eventuella avvikelser i den rättsliga kvaliteten av olika klientbeslut. Volymer och handläggningstider granskas också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Inom ramen för Moderniseringsprojektet uppmärksammades att dagens system inte är samstämmiga utan skiljer sig åt avseende begrepp, definitioner av begrepp, organisatorisk nivå, perioder för registrering osv. Detta gör det svårt att jämföra data med varandra vid uppföljningar. Se Kriminalvården, rapport &lt;NOBR&gt;2013-04-09,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2012-020635.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Nulägesbeskrivning i Moderniseringsprojektet&lt;/SPAN&gt;, s. 14. Denna uppgift stämmer också väl överens med vad Riksrevisionen fann i en revisionsrapport från 2013. Kriminalvården befanns inte haft möjlighet att på ett tillförlitligt sätt ta fram och redovisa de uppgifter som efterfrågas i regleringsbrevet beträffande ett antal olika resultatindikatorer och återrapporteringskrav. Riksrevisionen, revisionsrapport &lt;NOBR&gt;2013-04-10,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;32-2012-0664.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Kriminalvårdens årsredovis- ning 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Arbetsordning för Kriminalvården (version från den 1 april 2015) avsnitt 7.6.6. Se även Kriminalvården, beslut &lt;NOBR&gt;2014-11-17,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2014-24043.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft63"&gt;Bilagor till beslut om detaljorganisation av avdelningar vid Kriminalvårdens huvudkontor&lt;/SPAN&gt;, s. 76.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357111x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;Rättsvårdsmöten finns i alla regioner och är ett forum för intern- kontroll och praxisdiskussioner. &lt;SPAN class="ft67"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft9"&gt;På anstalterna och vid de flesta frivårdskontoren gås enskilda klienters ärenden igenom i kollegium. För det mesta leds kollegiet av en kriminalvårdsinspektör. En av de frågor som behandlas i kollegium är verkställighetsplaneringen (VSP). Alla anstalter, frivårdskontor och häkten har inrättat lokala så kallade &lt;NOBR&gt;VSP-utvecklare.&lt;/NOBR&gt; Dessa ska mer eller mindre systematiskt genomföra olika typer av granskningar, kvalitetsgenomgångar eller kontroller av verkställighetsplaneringar. Ofta förekommer uppdrag på central, regional eller lokal nivå som innebär att ett visst antal verkställighetsplaneringar ska granskas helt eller delvis.&lt;SPAN class="ft41"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Polismyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft8"&gt;Den 1 januari 2015 blev 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen en myndighet, Polismyndigheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Kommitténs beskrivning av Polismyndighetens organisation och internkontroll är en kort över- gripande redogörelse och kommittén vill framhålla att arbetet med att forma internkontrollen i den nya organisationen nyligen inletts. Det är således en ögonblicksbild av en organisation i förändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Organisatoriska nivåer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft13"&gt;Myndighetsledningen och gemensamma avdelningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft42"&gt;Rikspolischefen är myndighetschef och leder Polismyndigheten, som har sitt säte i Stockholm. Ställföreträdande myndighetschef är chefen för Nationella operativa avdelningen.&lt;SPAN class="ft94"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Vid Polismyndig- heten finns ett insynsråd, som utsetts av regeringen.&lt;SPAN class="ft94"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Rikspolis- chefen är ordförande i insynsrådet. I likhet med vad som gäller för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kriminalvården, rapport 34 av controllerfunktionen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011-06-17.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Uppföljning av Kriminal- vårdens egenkontroll&lt;/SPAN&gt;, s. 12 och 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Ibid, s. 11. Se även Arbetsordning för Kriminalvården (version från den 1 april 2015) avsnitt 9.2.1 och 9.2.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2013/14:110. &lt;/SPAN&gt;En ny organisation för polisen&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;33 och 44 §§ förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;32 § ibid och 22 § myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357112x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Kriminalvården ska insynsrådet hållas informerat om verksamheten och utöva insyn i den, men saknar beslutsfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Vid Polismyndigheten ska det på nationell nivå finnas ett antal gemensamma avdelningar som ska tillgodose ledningens och verk- samhetens behov av strategisk styrning, verksamhetsnära stöd och stöd av mer administrativ karaktär.&lt;SPAN class="ft45"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Det finns följande gemen- samma avdelningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Nationella operativa avdelningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Nationellt forensiskt centrum&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Ekonomiavdelningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;HR-avdelningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;IT-avdelningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Kommunikationsavdelningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Rättsavdelningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utvecklingsavdelningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Rikspolischefens kansli&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft7"&gt;Varje avdelning leds av en avdelningschef. Direkt under rikspolis- chefen finns internrevisionen som är en fristående organisatorisk enhet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Slutligen finns Avdelningen för särskilda utredningar som är fristående från övrig verksamhet inom Polismyndigheten (se nedan under avsnitt 5.3.4 om Avdelningen för särskilda utred- ningar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Polisregioner och regionpolisråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Polismyndigheten är indelad i sju regioner (Syd, Väst, Öst, Stockholm, Mitt, Bergslagen och Nord). Varje polisregion leds av en regionpolischef. Regionpolischefen har en biträdande chef, som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-05-14,&lt;/NOBR&gt; Ju 2012:16/2014/51.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft75"&gt;Beslut om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation – med medborgare och medarbetare i centrum, &lt;SPAN class="ft74"&gt;s. 36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;13–21&lt;/NOBR&gt; §§ arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den 1 januari 2015).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;2 kap. 7 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357113x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p312 ft7"&gt;också är ställföreträdare för regionpolischefen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;I var och en av polisregionerna finns ett regionpolisråd. Regionpolisrådet utövar insyn i polisverksamheten i regionen och ger regionpolischefen råd.&lt;SPAN class="ft45"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Vid varje polisregion finns en operativ enhet, en utrednings- enhet, en underrättelseenhet och ett regionkansli.&lt;SPAN class="ft45"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Polisområden och lokalpolisområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;Inom en polisregion finns polisområden (t.ex. Västmanland) och inom polisområdena finns det lokalpolisområden (t.ex. Västerås).&lt;SPAN class="ft41"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;Det finns 35 polisområden och 141 lokalpolisområden.&lt;SPAN class="ft41"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;Polis- områdeschefen ansvarar för polisområdets utredningsenhet, under- rättelseenhet, kansli och lokalpolisområden.&lt;SPAN class="ft41"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Ett lokalpolisområde organiseras i de två verksamhetsområdena utredningsverksamhet samt brottsförebyggande- och ingripande- verksamhet. Inom ett lokalpolisområde finns också en organisatorisk enhet för stöd och service. För varje lokalpolisområde finns det en lokalpolisområdeschef. Det ska för varje kommun finnas en polisiär funktion som på uppdrag av lokalpolisområdeschefen driver sam- verkan med kommunen och lokalsamhället i övrigt.&lt;SPAN class="ft61"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 kap. 4 och 9 §§ ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;39 § förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;3 kap. 13,14, 16 och 17 §§ arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;januari 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2 kap. 10 § arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den 1 januari 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Bilaga 2 – Organisationsskisser – arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den 1 januari 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;De organisatoriska enheterna i Polismyndigheten benämns avdelning, enhet, sektion och grupp. Vilken benämning som används för en organisatorisk enhet är beroende av antalet medarbetare. Till detta kommer begreppen polisregion, polisområde, lokalpolisområde och rikspolischefens kansli. I detta kapitel används genomgående begreppet enhet för att beskriva en organisatorisk enhet oavsett om det är en enhet, sektion eller grupp. Detta för att kunna beskriva organisationen på en mer övergripande nivå. Se Genomförande- kommittén för nya Polismyndigheten, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-05-14,&lt;/NOBR&gt; Ju 2012:16/2014/51. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Beslut om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation – med medborgare och med- arbetare i centrum, &lt;/SPAN&gt;s. 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;3 kap. 4, 5, 6 och 8 §§ arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den 1 januari 2015).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357114x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Ansvaret för intern styrning och kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft9"&gt;Rikspolischefen ska säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt.&lt;SPAN class="ft41"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Rikspolischefen är således den som har det yttersta ansvaret för den interna styrningen och kontrollen inför regeringen. Det finns också ett ansvar internt inom myndigheten för den interna styr- ningen och kontrollen. Intern styrning och kontroll ska integreras i hela Polismyndighetens verksamhet och ingå som en del i verk- samhetsplaneringen, styrningen och uppföljningen. &lt;SPAN class="ft41"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft7"&gt;Rikspolischefens kansli ansvarar för att säkerställa en väl fungerande process för intern styrning och kontroll. Kansliet ska även leda och samordna arbetet med Polismyndighetens årsredovisning samt har processansvar för verksamhetsplanering, uppföljning och resultatanalys.&lt;SPAN class="ft45"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Polisregionerna och avdelningarna ska säkerställa intern styrning och kontroll inom sina respektive verksamhets- områden.&lt;SPAN class="ft45"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Avdelningarna, och andra organisatoriska enheter med nationellt ansvar för ett visst sakområde, ska ta fram förslag till föreskrifter och allmänna råd inom sina respektive ansvarsområden. I ansvaret ingår att se till att de föreskrifter och allmänna råd som behövs inom området finns och att dessa är uppdaterade och lämpligt utformade. Rättsavdelningen har ett övergripande ansvar för Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd.&lt;SPAN class="ft61"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Polisregionerna och avdelningarna får besluta om den närmare organisationen och ansvarsfördelningen inom regionen och avdel- ningen. Detta ska dokumenteras i en handläggningsordning, som ska godkännas av rikspolischefen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;I årsredovisningen för 2013 angavs angående intern styrning och&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;kontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;vid polisen att samgåendet till en polismyndighet den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p18 ft10"&gt;1 januari&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p21 ft10"&gt;2015 förväntas skapa förutsättningar för en tydligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p383 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;4 § 4 myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-05-14,&lt;/NOBR&gt; Ju 2012:16/2014/51. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Beslut om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation – med medborgare och medarbetare i centrum, &lt;/SPAN&gt;s. 60 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;3 kap. 28 § arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den 1 januari 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-05-14,&lt;/NOBR&gt; Ju 2012:16/2014/51.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft75"&gt;Beslut om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation – med medborgare och medarbetare i centrum, &lt;SPAN class="ft74"&gt;s. 60 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;9 kap. 7 § arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den 1 januari 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 kap. 4 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357115x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft42"&gt;ansvarsfördelning och en mer enhetlig styrning.&lt;SPAN class="ft94"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Många av de dåvarande polismyndigheterna bedömde dock att omorganisa- tionen är förknippad med väsentliga risker, bland annat att otydlig- heter i styrningen kan eskalera under omställningsperioden.&lt;SPAN class="ft94"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Intern styrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft13"&gt;Ledningsgrupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft9"&gt;På nationell nivå finns det en strategisk och en operativ ledningsgrupp. Dessa leds av rikspolischefen eller, såvitt gäller den operativa lednings- gruppen, av chefen för Nationella operativa avdelningen. I den strategiska ledningsgruppen ingår samtliga regionpolischefer och avdelningschefer med undantag för chefen för Avdelningen för särskilda utredningar. I den operativa ledningsgruppen ingår de biträdande regionpolischeferna och chefen för Nationellt forensiskt centrum.&lt;SPAN class="ft41"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;I varje polisregion finns en strategisk ledningsgrupp, som leds av regionpolischefen, och en operativ ledningsgrupp, som leds av biträdande regionpolischefen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Verksamhetsplan och verksamhetsstyrningsmodell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft40"&gt;Rikspolischefen beslutar om verksamhetsplan för Polismyndigheten.&lt;SPAN class="ft77"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Enheten för verksamhetsstyrning och analys (enhet inom Rikspolis- chefens kansli) har ett processansvar för verksamhetsstyrning, vilket bland annat innebär ett ansvar för att utveckla och förvalta Polismyndighetens verksamhetsstyrningsmodell. Häri ingår att sam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Rikspolisstyrelsen. &lt;/SPAN&gt;Polisens årsredovisning 2013, &lt;SPAN class="ft71"&gt;s. 104.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Rikspolisstyrelsen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Polisens årsredovisning 2014&lt;/SPAN&gt;, s. 108.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2 kap. 25 § arbetsordningen för Polismyndigheten(PM 2015:1, daterad den 1 januari 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-05-14,&lt;/NOBR&gt; Ju 2012:16/2014/51.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft75"&gt;Beslut om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation – med medborgare och medarbetare i centrum, &lt;SPAN class="ft74"&gt;s. 25 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;4 § 3 myndighetsförordningen (2007:515) och 6 kap. 3 § arbetsordningen för Polis- myndigheten (PM 2015:1, daterad den 1 januari 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357116x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;ordna och utveckla myndighetens process för verksamhetsplanering och uppföljning samt ett ansvar för analys av verksamhetsresultatet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Arbetsordning och styrdokument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft9"&gt;Arbetsordningen, som är central för styrningen av Polismyndigheten, beslutas av rikspolischefen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;I arbetsordningen regleras bland annat myndighetens organisation, delegeringen av beslutanderätt inom myndigheten, handläggningen av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten.&lt;SPAN class="ft41"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft40"&gt;Utöver arbetsordningen finns styrdokument i form av Polis- myndighetens föreskrifter och allmänna råd, handläggningsordning, policy, strategier, planer, riktlinjer, handböcker och rättsliga ställ- ningstaganden. Dessa definieras i Polismyndighetens arbetsordning.&lt;SPAN class="ft77"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft13"&gt;Utvecklingsavdelningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;Kommittén har ovan beskrivit att avdelningarna ska säkerställa intern styrning och kontroll inom sina respektive verksamhets- områden. Utvecklingsavdelningen ska leda och styra det strategiska utvecklingsarbetet av polisiära metoder och utrustning. Vidare ansvarar avdelningen för att uppföljning, nyttoberäkning samt kostnads- och nyttoanalyser sker på ett enhetligt sätt.&lt;SPAN class="ft41"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Utvecklingsavdelningen består av sju utvecklingscentrum med regional placering och ett kansli.&lt;SPAN class="ft45"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Utvecklingsavdelningen ska genom sina utvecklingscentrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ansvara för utveckling, förvaltning och uppföljning av verksam- hetsområdena,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-05-14,&lt;/NOBR&gt; Ju 2012:16/2014/51.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft75"&gt;Beslut om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation – med medborgare och medarbetare i centrum, &lt;SPAN class="ft74"&gt;s. 46, 50, 51 och 60.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;1 kap. 4 § arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den 1 januari 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;4 § 1 och 2 myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;9 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–14&lt;/NOBR&gt; §§ arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den 1 januari 2015). Rätt att meddela föreskrifter finns t.ex. i polisförordningen (2014:1104) och förord- ningen med instruktion för Polismyndigheten (2014:1102).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;3 kap. 27 § arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den 1 januari 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;2 kap. 20 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357117x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;stödja vardagsutveckling och medarbetardrivet utvecklings- arbete samt sprida goda exempel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;vara kontaktpunkt för den polisiära verksamheten i frågor om tillämpning och tolkning avseende metoder m.m., samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;ansvara för införanden av polisiära metoder och utrustning.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft7"&gt;Utvecklingsavdelningens chef styr det strategiska utvecklings- arbetet genom en nationell utvecklingsstrategi samt via en årlig och flerårig utvecklingsplan.&lt;SPAN class="ft45"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Intern kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft13"&gt;Internrevision&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft9"&gt;Polismyndigheten ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228) och därmed ha en internrevision.&lt;SPAN class="ft41"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;Internrevisionens uppgift är att granska och lämna förslag till förbättringar av Polis- myndighetens process för intern styrning och kontroll. Inriktningen på granskningen är att utifrån en analys av verksamhetens risker självständigt granska om ledningens interna styrning och kontroll är utformad så att Polismyndigheten med en rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av 3 § myndighetsförordningen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;Intern- revisionen ska ge råd och stöd till rikspolischefen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;Rikspolis- chefen beslutar om riktlinjer för internrevisionen, revisionsplan för internrevisionen samt om åtgärder med anledning av intern- revisionens iakttagelser och rekommendationer.&lt;SPAN class="ft41"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft7"&gt;Internrevisionen är en fristående organisatorisk enhet. Chefen för internrevisionen rapporterar direkt till rikspolischefen. &lt;SPAN class="ft45"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;3 kap. 27 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-05-14,&lt;/NOBR&gt; Ju 2012:16/2014/51.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft75"&gt;Beslut om huvuddragen i den nya Polismyndighetens detaljorganisation – med medborgare och medarbetare i centrum, &lt;SPAN class="ft74"&gt;s. 58.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;52 § förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten och 2 § intern- revisionsförordningen (2006:1228).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;3 och 4 §§ internrevisionsförordningen (2006:1228). Granskningen ska således avse om verksamheten bedrivs effektivt, i enlighet med gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, om den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt om myndigheten hushållar väl med statens medel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;5 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;10 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;2 kap. 7 § arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den 1 januari 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357118x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;Polisarrester&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft40"&gt;Polismyndigheten utövar enligt förordningen (2014:1108) om utformningen av häkten och polisarrester vad som benämns tillsyn över polisarrester, med undantag för arrester som är anordnade i anslutning till häkten. Sådana arrester ska Kriminalvården kontrollera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft13"&gt;Personuppgiftsombud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;Vid Polismyndigheten finns, liksom vid Kriminalvården, person- uppgiftsombud. Personuppgiftsombud vid Polismyndigheten har samma granskande funktion som beskrivits ovan (avsnitt 5.2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Avdelningen för särskilda utredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft40"&gt;Inom Polismyndigheten finns Avdelningen för särskilda utred- ningar.&lt;SPAN class="ft77"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Avdelningen handlägger ärenden enligt förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare. Ärendena avser anmäl- ningar mot anställda inom Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, studenter vid polisprogrammet, åklagare, domare, vissa andra offentliga befattningshavare samt personal som står direkt under polisiär arbetsledning såsom inhyrda arrestvakter.&lt;SPAN class="ft77"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;Avdelningen är fristående från övrig verksamhet inom Polismyndigheten och chefen anställs genom beslut av regeringen.&lt;SPAN class="ft77"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;Vidare finansieras verksam- heten via en egen anslagspost. Polismyndighetens insynsråd och regionpolisråd har till uppgift att särskilt följa verksamheten med särskilda utredningar.&lt;SPAN class="ft77"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 b § 2 polislagen (1984:387).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2, 4, och 6 §§ förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare och 3 kap. 29 § arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den 1 januari 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;6 kap. 3 § och 3 kap. 29 § arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;januari 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Kommittédirektiv 2012:129. &lt;/SPAN&gt;Ombildning av polisen till en sammanhållen myndighet&lt;SPAN class="ft44"&gt;. 32 och 40 §§ förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357119x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p390 ft13"&gt;Personalansvarsnämnd och anmälan till Avdelningen för särskilda utredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft40"&gt;Vid Polismyndigheten finns det en personalansvarsnämnd. Nämnden ska enligt förordning pröva frågor om skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, disciplinansvar, åtalsanmälan eller avstängning. Nämnden prövar även efter överklagande frågor om disciplinpåföljd mot eller avstängning eller avskiljande av student vid polisprogrammet.&lt;SPAN class="ft77"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande avseende arbetstagare som är anställda genom beslut av regeringen och arbetstagare som utan att vara anställda genom beslut av regeringen har en verks- ledande eller därmed jämförlig ställning.&lt;SPAN class="ft77"&gt;105 &lt;/SPAN&gt;En arbetstagare vid Polismyndigheten får med omedelbar verkan skiljas från sina arbetsuppgifter, om det är nödvändigt med hänsyn till landets bästa.&lt;SPAN class="ft77"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Chefen för en polisregion eller avdelning ansvarar för att anmälan görs till personalansvarsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft7"&gt;Han eller hon ansvarar också för att anmälan görs till Avdel- ningen för särskilda utredningar.&lt;SPAN class="ft45"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;Eftersom sådan anmälan sker om en anställd inom polisen misstänks ha begått brott blir det i praktiken inte aktuellt för personalansvarsnämnden att göra någon åtalsanmälan. Som framgår av statistiken har inte heller personal- ansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen gjort någon åtalsanmälan under åren &lt;NOBR&gt;2012–2014.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;49 § förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten och 25 § myndig- hetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;31 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;3 kap. 29 § och 6 kap. 9 § arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;januari 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357120x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft88"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft44"&gt;* De avgjorda ärendena omfattar såväl poliser som civilanställda .&lt;SPAN class="ft43"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft13"&gt;Polismyndighetens kontaktcenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Polismyndigheten håller på att införa en nationell modell för att ta hand om medborgarnas synpunkter. I det ska ingå en &lt;NOBR&gt;e-tjänst&lt;/NOBR&gt; där medborgare ombeds lämna sina synpunkter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Med ett sammanhållet arbetssätt för att hantera synpunkter från medborgarna ska dessa bättre tas tillvara inom Polismyndigheten. Polismyndighetens kontaktcenter ska säkerställa riktlinjer och rutiner för dels hur myndigheten ska återkoppla till medborgarna och medarbetarna, dels hur kunskapen ska samlas för att kunna ligga till grund för att utveckla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Rikspolisstyrelsen, personalansvarsnämnden. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Verksamhetsrapport med referat av ärenden 2012 och register &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2008–2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt; &lt;/SPAN&gt;Rikspolisstyrelsen, personalansvarsnämnden. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Verksamhetsrapport med referat av ärenden 2013 och register &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2008–2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt; &lt;/SPAN&gt;Statistiken för 2014 bygger på uppgifter från Polismyndigheten, se Polisorganisationskommittén, skrivelse från Polismyndigheten &lt;NOBR&gt;2015-02-04,&lt;/NOBR&gt; dnr Ju 2010:09/2015/2 nr 1 och 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Under 2012 avsåg nio av ärendena civilanställda och resterande ärenden poliser. Samtliga av de avskedade personerna under det året var poliser. Under 2013 avsåg sju av ärendena civilanställda och resterande ärenden poliser. Av de avskedade personerna under 2013 var en polis och en civilanställd. Av de avgjorda disciplinärendena under 2014 avsåg sju av ärendena civilanställda och övriga ärendena poliser. Av de avskedade personerna under det året var två poliser och två civilanställda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, promemoria &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-09-15.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft84"&gt;Ökat medborgarinflytande – en nationell modell för att ta hand om medborgarnas synpunkter&lt;/SPAN&gt;, s. 5.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357121x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft10"&gt;verksamheten.&lt;SPAN class="ft67"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;Kontaktcentret bygger på regionala funktioner som hanterar en stor del av synpunkterna.&lt;SPAN class="ft67"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft9"&gt;På regional nivå ansvarar de operativa enheterna i polisregionerna för verksamheten vid Polismyndighetens kontaktcenter.&lt;SPAN class="ft41"&gt;113 &lt;/SPAN&gt;I ansvaret ingår att hantera synpunkter och klagomål samt att ha kunskap om medborgarundersökningar och delta vid medborgardialoger. Härigenom får de i uppdrag att säkra medborgarperspektivet i regionerna.&lt;SPAN class="ft41"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;På nationell nivå har Nationella operativa avdelningen ett ansvar för Polismyndighetens kontaktcenter.&lt;SPAN class="ft41"&gt;115 &lt;/SPAN&gt;Nationella operativa avdelningen ska ta tillvara medborgarperspektivet vid Polismyndighetens övergripande verksamhetsplanering och utveck- lingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Etiska rådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Vid Polismyndigheten finns ett etiskt råd som på rikspolischefens begäran bistår Polismyndigheten i frågor som kräver särskilda etiska överväganden. Rådet består av högst sju ledamöter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;Rådet ska belysa etiska frågor där integritetsaspekten är viktig eller frågor som rör arbetsmetoder och som har anknytning till i första hand våldsanvändning, men även andra områden som kräver etiska överväganden. Uppgifter som hanterats av rådet är t.ex. granskning av hjälpmedel vid polisens våldsanvändning, frågan om ammunition till polisens förstärkningsvapen och polisens värdegrundsarbete.&lt;SPAN class="ft61"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Genomförandekommittén för nya Polismyndighetens beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-11-17,&lt;/NOBR&gt; Ju 2012:16/2013/4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, promemoria &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-09-15.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft84"&gt;Ökat medborgarinflytande – en nationell modell för att ta hand om medborgarnas synpunkter&lt;/SPAN&gt;, s. 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;3 kap. 13 § arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den 1 januari 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, promemoria &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-09-15.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft84"&gt;Ökat medborgarinflytande – en nationell modell för att ta hand om medborgarnas synpunkter&lt;/SPAN&gt;, s. 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;3 kap. 19 § arbetsordningen för Polismyndigheten (PM 2015:1, daterad den 1 januari 2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;41 § förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SOU 2012:13. &lt;/SPAN&gt;En sammanhållen svensk polis, &lt;SPAN class="ft44"&gt;s. 285.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357122x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Säkerhetspolisen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;Den 1 januari 2015, i samband med att de lokala polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen blev en myndighet, inrättades Säkerhetspolisen som en fristående myndighet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Organisatoriska nivåer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft13"&gt;Myndighetsledningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;Säkerhetspolisen leds av en myndighetschef, säkerhetspolischefen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;Det finns ett insynsråd vid Säkerhetspolisen som består av högst åtta ledamöter. Säkerhetspolischefen är ordförande i insynsrådet och ska hålla rådet informerat om verksamheten. Rådet har inga besluts- befogenheter. Dess roll är att utöva insyn i verksamheten och ge säkerhetspolischefen råd. Insynen ska dock inte avse sådana uppgifter som kan äventyra myndighetens samarbete med någon annan under- rättelse- eller säkerhetstjänst eller som rör ledning av polisverksamhet i ett enskilt fall.&lt;SPAN class="ft61"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Verksamhetens indelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft10"&gt;Verksamheten är indelad i fyra avdelningar och ett kansli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Avdelningen för underrättelser: Den genomför säkerhetsunder- rättelsearbete för att i första hand ta fram beslutsunderlag för säkerhetsåtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Avdelningen för åtgärder: Den genomför hot- och sårbarhets- reducerande åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Avdelningen för inhämtning: Den ansvarar för Säkerhets- polisens inhämtning av information genom spaning, källdriv- ning, kontaktverksamhet och inhämtning i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-miljö.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2013/14:110. &lt;/SPAN&gt;En ny organisation för polisen&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;19 och 21 §§ förordningen (2014:1103) med instruktion för Säkerhetspolisen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;20 § förordningen (2014:1103) med instruktion för Säkerhetspolisen och 9 § myndighets- förordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357123x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Avdelningen för verksamhetsstöd: Den består av enheterna inköp och upphandling, fastighet och service samt teknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Kansliet för ledningsstöd: Det består av enheterna strategiskt ledningsstöd, kommunikation, juridik, verksamhetskontroll, intern säkerhet, human resources och ekonomistyrning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft9"&gt;Därtill kommer den operativa verksamheten. Med den operativa verksamheten avses verksamhet som direkt syftar till att bedöma och reducera hot och sårbarheter. Den leds av en operativ chef, som är direkt underställd säkerhetspolischefen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;Verksamheten består bland annat av kontraspionage, kontraterrorism, författ- ningsskydd, säkerhetsskydd och personskydd.&lt;SPAN class="ft41"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Regionala kontor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft40"&gt;Säkerhetspolisen har sju regionala kontor, inklusive ett regionalt kontor som har sin placering vid huvudkontoret i Stockholm. Ungefär 100 av totalt cirka 1 000 anställda arbetar vid något av de regionala kontoren. Dessa arbetar huvudsakligen med underrättelse- inhämtning och till viss del med säkerhetsskyddsupplysning.&lt;SPAN class="ft77"&gt;123 &lt;/SPAN&gt;De regionala kontoren ligger i Umeå, Uppsala, Örebro, Norrköping&lt;SPAN class="ft77"&gt;124&lt;/SPAN&gt;, Stockholm, Göteborg och Malmö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Säkerhetspolisen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Organisation&lt;/SPAN&gt;. http://www.säkerhetspolisen.se/om- sakerhetspolisen/organisation.html (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-12-16).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Se SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, avsnitt 10.3.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Säkerhetspolisen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Regionala kontor&lt;/SPAN&gt;. http://www.säkerhetspolisen.se/om- &lt;NOBR&gt;sakerhetspolisen/regionala-kontor.html&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-12-16).&lt;/NOBR&gt; Underrättelseinhämtning är en del av Säkerhetspolisens arbete med att förebygga och avslöja brott inom verksamhets- områdena kontraspionage, kontraterrorism och författningsskydd. Säkerhetsupplysning innebär att informera myndigheter och vissa företag i syfte att skydda verksamheter som har betydelse för rikets säkerhet och för att förebygga terrorism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Det regionala kontoret i Norrköping kommer under 2016 att flyttas till Linköping.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357124x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Ansvaret för intern styrning och kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Myndighetsledningen, dvs. säkerhetspolischefen, har ansvaret för att utforma och upprätthålla en betryggande intern styrning och kontroll av Säkerhetspolisen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;125 &lt;/SPAN&gt;Internt inom Säkerhetspolisen finns också ett ansvar för att åtgärder vidtas för att garantera den interna styrningen och kontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Vid Säkerhetspolisen finns en enhet för verksamhetskontroll. Enheten ansvarar för granskning och bedömning av verksamheten bland annat vad gäller ändamålsenlighet, kvalitet, effektivitet och rättssäkerhet. Enheten för intern säkerhet och riskhantering ansvarar på strategisk nivå för myndighetens interna säkerhet och riskhantering. I detta ingår bland annat ansvar för myndighetens informationssäkerhet, inklusive säkerhet för informations- och kommunikationsteknik, fysiskt skydd, egendomsskydd samt skydd av medarbetare vid myndigheten. Säkerhetspolisens chefsjurist är direkt underställd säkerhetspolischefen och har ett övergripande ansvar för att myndighetens verksamhet bedrivs i enlighet med lag och annan författning samt motsvarar krav på rättssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Varje chef har inom sitt område ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och andra författningar, föreskrifter och andra bestämmelser samt att medarbetarna har god kunskap om dessa. Vidare har respektive chef ansvar för att riskbedöm- ningar upprättas och liknande säkerhetsfrågor hanteras och att internkontrollen är betryggande inom sitt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Intern styrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft13"&gt;Lednings- och chefsmöten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;En del av den interna styrningen utgörs av Säkerhetspolisens myndig- hetsledningsgrupp, avdelningarnas ledningsgrupper, kansliets led- ningsgrupp och den operativa ledningsgruppen. Ledningsgrupperna är rådgivande organ och forum för information, diskussion, samordning, verksamhetsplanering, budgetplanering, ledning och uppföljning av verksamheten inom respektive nivå och ansvarsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;125 &lt;/SPAN&gt;4 § 4 myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357125x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;I myndighetsledningsgruppen ingår säkerhetspolischefen, biträdande säkerhetspolischefen, avdelningscheferna, operativa chefen, kanslichefen och chefsjuristen. I ledningsgrupperna på &lt;NOBR&gt;avdelnings- /kanslinivå&lt;/NOBR&gt; ingår avdelningarnas respektive kansliets enhetschefer. Avdelningchefen och kanslichefen är ordförande i sin respektive ledningsgrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Den regionala verksamheten styrs och leds inom ramen för ovan nämnda ledningsforum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Därtill hålls nationella chefsmöten i vilka myndighetsledning, enhetschefer och operativa ledare deltar. Mötena är forum för information, diskussion, förankring och erfarenhetsutbyten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Till myndighetens ledningsgrupp, avdelningarnas/kansliets led- ningsgrupper och till nationella chefsmöten kan vid behov även annan kompetens adjungeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Operativ ledning och styrning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft40"&gt;För den operativa verksamheten finns särskilda funktioner för besluts- fattande och ledning. Den operativa verksamheten är indelad i fem verksamhetsområden; kontraspionage, kontraterrorism, författ- ningsskydd, säkerhetsskydd och personskydd. För varje verksam- hetsområde finns en operativ ledare som har ansvar för att styra och leda verksamheten inom respektive område. Den operativa verksamheten hålls ihop och samordnas av den nationella operativa ledningsgruppen, som leds av myndighetens operativa chef. Operativa ledningsgruppen har genom den operativa chefen ansvar för att inrikta, samordna, prioritera och följa upp all operativ verk- samhet som bedrivs vid myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft13"&gt;Verksamhetsplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft40"&gt;Säkerhetspolischefen upprättar varje år en intern verksamhetsplan för myndigheten.&lt;SPAN class="ft77"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;Regleringsbrevet med instruktioner från regeringen är en utgångspunkt för verksamhetsplanen. Den del av reglerings- brevet som avser verksamheten liksom verksamhetsplanen omfattas av sekretessreglering. Myndighetens verksamhetsplan bryts ner till avdel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;4 § 3 myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357126x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft10"&gt;ningsplaner och en operativ verksamhetsplan som utgör styr- dokument för lägre nivåer i organisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft13"&gt;Arbetsordning och styrdokument&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft8"&gt;Säkerhetspolischefen beslutar om arbetsordningen, som är central för styrningen av myndigheten. I arbetsordningen regleras Säkerhets- polisens organisation, delegering av beslutanderätt inom myndigheten, handläggningen av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;127 &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen har också rätt att meddela föreskrifter i vissa avseenden.&lt;SPAN class="ft61"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;Vidare ska Säkerhetspolisen genom allmänna råd och uttalanden verka för lagenlighet och följdriktighet vid rättstillämp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft10"&gt;ningen inom sitt ansvarsområde.&lt;SPAN class="ft67"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;5.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Intern kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft13"&gt;Internrevision&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;Säkerhetspolisen omfattas inte av kravet på internrevision i intern- revisionsförordningen.&lt;SPAN class="ft67"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft13"&gt;Verksamhetskontrollen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft9"&gt;Verksamhetskontrollen är en funktion som ska granska Säkerhets- polisens interna styrning och kontroll samt ha ett verksamhets- utvärderande uppdrag. Eftersom Säkerhetspolisen inte har krav på internrevision är avsikten att verksamhetskontrollen årligen ska granska Säkerhetspolisens system för intern styrning och kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft40"&gt;Verksamhetskontrollens uppdrag är att löpande och planmässigt samt på förekommen anledning genomföra interna granskningar av Säkerhetspolisens verksamhet. Granskningarna ska syfta till att bedöma verksamheten avseende ändamålsenlighet, kvalitet, effektivitet och rättssäkerhet. De sker genom inspektioner av ärenden och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;4 § 1 och 2 myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;29–30&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (2014:1103) med instruktion för Säkerhetspolisen..&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;31 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Det finns inte något stadgande i förordningen (2014:1103) med instruktion för Säkerhets- polisen om att myndighetens ska tillämpa internrevisionsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357127x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;sakområden samt genom kontroller av system för intern styrning och kontroll. Granskningarna kan omfatta såväl enskilda operativa ärenden som sakområden. Exempel på sakområden är internationell sam- verkan, teknikstöd eller hantering av tvångsmedel. Metoderna för hur verksamhetskontrollen genomför inspektioner respektive system- kontroll är under utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Verksamhetskontrollens granskningar utgår från en årlig granskningsplan, som fastställs av säkerhetspolischefen efter före- dragning av chefen för verksamhetskontrollen. Granskningsplanen bygger på en systematisk riskanalys. Verksamhetskontrollen kan också inspektera ärenden eller händelser på förekommen anledning och på uppdrag av säkerhetspolischefen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft40"&gt;Syftet med verksamhetskontrollen är att vara ledningens stöd för att uppmärksamma frågor av vikt inom myndigheten. Efter en genomförd granskning ska säkerhetspolischefen besluta om vilka rekommendationer som ska åtgärdas, dokumenteras och följas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;Personuppgiftsombud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft7"&gt;Även vid Säkerhetspolisen finns personuppgiftsombud. Person- uppgiftsombud för i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204) förteckning över all behandling av personuppgifter vid Säkerhets- polisen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;131 &lt;/SPAN&gt;Förteckningen utgör underlag för den interna gransk- ningen av att behandlingen av personuppgifter i fristående person- register sker i enlighet med gällande bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Personalansvarsnämnd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Vid Säkerhetspolisen finns en personalansvarsnämnd.&lt;SPAN class="ft61"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;Statens ansvarsnämnd beslutar i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande avseende arbetstagare som är anställda genom beslut av regeringen och arbetstagare som utan att vara anställda genom beslut av regeringen har en verksledande eller därmed jämförlig ställning.&lt;SPAN class="ft61"&gt;133 &lt;/SPAN&gt;En arbetstagare vid Säkerhetspolisen får med omedelbar verkan skiljas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;36 och 39 §§ personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;25 § förordningen (2014:1103) med instruktion för Säkerhetspolisen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357128x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;från sina arbetsuppgifter, om det är nödvändigt med hänsyn till landets bästa.&lt;SPAN class="ft41"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;Anmälan till åtal ska ske om en anställd är skäligen misstänkt för brott som kan antas föranleda någon annan påföljd än böter eller vissa särskilt angivna brott.&lt;SPAN class="ft41"&gt;135 &lt;/SPAN&gt;Avdelningen för särskilda utredningar vid Polismyndigheten handlägger ärenden om brott av anställda inom Säkerhetspolisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Säkerhetspolisens chefsjurist&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Chefsjuristen har process- och metodansvar för den rättsliga regleringen av arbetet vid myndigheten. Chefsjuristen beslutar bland annat om förfrågningar, inspektioner och kontroller för att försäkra sig om att verksamheten uppfyller ställda krav. Chefs- juristen ansvarar särskilt för att de beslut som säkerhetspolischefen fattar står i överensstämmelse med lag och annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Intern säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;Säkerhetsskyddschefen vid enheten för intern säkerhet och risk- hantering ska genom inspektioner kontrollera att föreskrifter i interna bestämmelser om säkerhetsskydd efterlevs. Säkerhetspolis- chefen ska informeras om brister och sårbarheter av betydelse rörande säkerhetsskyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Controllers och myndighetssamordnare inom källdrivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft9"&gt;Inom ramen för Säkerhetspolisens källdrivning finns specifika funktioner som benämns controller. En sådan controllers uppdrag är att stödja, kontrollera och följa upp den verksamhet som bedrivs av en eller flera källdrivare.&lt;SPAN class="ft41"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att en controller bland annat har i uppdrag att kontrollera att varje källa och värvnings- objekt hanteras i enlighet med den beslutade planen samt bestäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;31 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;22 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;En källdrivare har ansvaret för de löpande kontakterna med en eller flera personer som är fysiska källor eller potentiella fysiska källor. Källdrivaren är ansvarig för deras och sin egen säkerhet samt för att mottagen information redovisas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357129x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td80"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td81"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Kriminalvårdens och polisens organisation och internkontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;melserna om källdrivningsverksamhet. Vidare finns för källdriv- ningsverksamheten en myndighetssamordnare, som kontrollerar att bestämmelserna och rutinerna inom källdrivningsverksamheten efterlevs. &lt;SPAN class="ft45"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Samordnare för tvångsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft42"&gt;Myndighetssamordnaren för tvångsmedel kontrollerar och följer upp att hanteringen av tvångsmedel följer gällande bestämmelser. Funktionen är föremål för översyn och ansvaret för kontrollen kommer eventuellt att läggas över på andra funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft10"&gt;Till detta kommer vissa andra granskande funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;En sektion ansvarar för förhandskontroll, bedömning, beslut och registrering i Säkerhetspolisens centralregister.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;En grupp har i uppdrag att säkerställa att säkerhetsunderrättelse- avdelningens befintliga och framtida databaser möter de krav som ställs avseende juridik, struktur, metod, kvalitet och utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Det finns funktioner som benämns controllers även inom ekonomistyrningsenheten som har ett styrande, stödjande och granskande uppdrag när det gäller myndighetens finansiella styrning och verksamhetsstyrning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Rättsenheten har en granskande roll avseende bland annat utform- ningen av interna styrdokument och vissa säkerhetsärenden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Säkerhetspolisen. &lt;/SPAN&gt;Sammanfattning av Säkerhetspolisens interna bestämmelser om källdrivning&lt;SPAN class="ft85"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;http://www.sakerhetspolisen.se/om-sakerhetspolisen/sa-skaffar-sakerhetspolisen-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;information/fysiska-kallor/sammanfattning-av-sakerhetspolisens-interna-bestammelser-om-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt; kalldrivning.html (Hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2014-12-19).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Centralregistret är den centrala databasen för Säkerhetspolisens &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;underrättelse-,&lt;/NOBR&gt; utrednings och brottsbeivrande verksamhet. Registret utgör också underlag för registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357131x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p416 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft40"&gt;I det här kapitlet redogörs för den huvudsakliga externa granskningen av Kriminalvården. En beskrivning av nuvarande extern granskning är en förutsättning för att kunna svara på frågan om det finns behov av ett fristående granskningsorgan. Först redogörs för den inter- nationella tillsynen, därefter för den extraordinära tillsynen och sedan för den ordinära tillsynen. Avslutningsvis redogörs för annan gransk- ning av Kriminalvårdens verksamhet. Redogörelsen är uppdelad efter organ. I de fall ett tillsynsorgan utövar även annan form av granskning än tillsyn beskrivs även denna i samma avsnitt som tillsynen. För den som endast behöver en övergripande förståelse av förslaget bör det vara tillräckligt att läsa sammanfattningen i inledningen till varje avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft40"&gt;Kommittén har tidigare i betänkandet Tillsyn över polisen översiktligt redogjort för den huvudsakliga externa granskningen av polisens verksamhet. Med beaktande härav och utgångspunkten att den ordinära tillsynen av polisen ska utvidgas handlar detta kapitel enbart om den externa granskningen av Kriminalvården.&lt;SPAN class="ft77"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;SOU 2013:42. &lt;SPAN class="ft90"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, avsnitt &lt;NOBR&gt;6.2–6.4&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6.6–6.7.&lt;/NOBR&gt; Det kan dock nämnas att av de granskningsorgan som beskrivs i detta kapitel aktualiseras samtliga även när det gäller granskning av polisens verksamhet, med undantag för Statens skolinspektion. Organ som granskar förhållandena för frihetsberövade granskar även polisarrester. Vid förvaring i polisarrester uppkommer också frågor kring t.ex. mat, vård och ventilation. Även polisen handhar djur. Det finns en myndighet som utövar tillsyn över polisen, men inte över Kriminalvården, och det är Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Därtill kan nämnas att Kriminalvården ska utöva viss tillsyn över polisens verksamhet. Enligt 5 § förordningen (2014:1108) om utformningen av häkten och polisarrester ska tillsyn utövas av Kriminal- vården över polisarrester som är anordnade i anslutning till häkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft18"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357132x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Internationell tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;FN:s kommitté mot tortyr och FN:s under- kommitté mot tortyr granskar om Sverige lever upp till de krav som ställs i Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft7"&gt;Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr granskar om Sverige lever upp till de krav som ställs i den Europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft7"&gt;Frontex ombud för de grundläggande fri- och rättigheterna observerar gemensamma insatser för återsändande som Frontex samordnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft40"&gt;Sverige har ingått ett flertal internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. För att granska statens tillämpning av överens- kommelserna finns olika internationella organ. Nedan ges exempel på fall när sådan granskning berör Kriminalvårdens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft13"&gt;FN:s kommitté mot tortyr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Sverige har ratificerat Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;SPAN class="ft45"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Enligt konventionen ska varje konventionsstat vidta effektiva legislativa, administrativa, rättsliga eller andra åtgärder för att förhindra tortyr. Varje konventionsstat ska också vidta åtgärder för att förhindra andra handlingar som innebär grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Konventionsstaterna har åtagit sig att avge rapporter om de åtgärder som de har vidtagit för att genomföra sina skyldigheter enligt konventionen. Genom konventionen har FN:s kommitté mot tortyr (&lt;SPAN class="ft57"&gt;Committee against Torture) &lt;/SPAN&gt;upprättats som granskar och kommenterar rapporterna. Kommittén har även rätt att utföra vissa undersökningar, som kan inkludera besök i konventions-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1984 och trädde i kraft den 26 juni 1987.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Se särskilt art. 2 och 16 i Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Tortyr definieras i art. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357133x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;staterna. Därtill har kommittén rätt att motta och pröva fram- ställningar från enskilda personer, som påstår att de av Sverige har blivit utsatta för en kränkning av bestämmelserna i konventionen. En sådan prövning utmynnar i ett beslut med kommitténs syn- punkter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Granskningen är i och för sig inte riktad mot Kriminal- vården utan mot Sverige såsom en av konventionsstaterna, men berör i hög grad Kriminalvårdens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;FN:s underkommitté mot tortyr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft9"&gt;Sverige har även ratificerat ett fakultativt protokoll till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (OPCAT).&lt;SPAN class="ft41"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Därigenom har Sverige bland annat åtagit sig att låta FN:s underkommitté mot tortyr (&lt;SPAN class="ft105"&gt;The Subcommittee on Prevention of Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment&lt;/SPAN&gt;) inspektera platser där personer hålls frihetsberövade och att ta del av information angående frihetsberövandet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Kommittén besökte Sverige senast under 2008.&lt;SPAN class="ft41"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;Därtill har Sverige ratificerat den Europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;SPAN class="ft41"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Genom konventionen inrättades Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr (&lt;SPAN class="ft105"&gt;the European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment&lt;/SPAN&gt;). Kommittén besöker platser i konventionsstaterna där frihetsberövade personer är placerade. Genom besöken ska kommittén undersöka hur personer som har berövats sin frihet behandlas i avsikt att, om möjligt, förstärka deras skydd mot tortyr&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se art. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;19–20&lt;/NOBR&gt; och 22 ibid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Fakultativa protokollet den 18 december 2002 till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se särskilt art. 2 och 14 ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;FN:s underkommitté mot tortyr, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008-09-10,&lt;/NOBR&gt; CAT/OP/SWE/1. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Report on the visit of the Subcommittee on Prevention of Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment to Sweden&lt;/SPAN&gt;, se särskilt p. 87 och 136.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Antogs av Europarådets ministerkommitté den 26 juni 1987.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357134x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Efter avslutat besök avger kommittén en rapport till den stat som har granskats. I rapporten kan kommittén rekommendera olika förbättringar. Kommittén besökte Sverige senast 2009.&lt;SPAN class="ft45"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Ett nytt besök är planerat att äga rum under 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Frontex ombud för de grundläggande fri- och rättigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft9"&gt;Frontex ombud för de grundläggande fri- och rättigheterna är ett internationellt organ vars granskning kan innefatta verksamhet som Kriminalvården utför. Ombudets roll är att övervaka, bedöma och ge rekommendationer angående skydd och garantier gällande grund- läggande rättigheter för Frontex alla verksamheter och insatser. Ombudet observerar ibland gemensamma insatser för återsändanden som Frontex samordnar och där personal från Kriminalvården kan delta (avsnitt 3.6.2).&lt;SPAN class="ft41"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Extraordinär tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Riksdagens ombudsmän (JO)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;JO är en myndighet under riksdagen och utöver i dag merparten av den externa kontrollen av regelefter- levnaden i Kriminalvårdens verksamhet. Granskningen omfattar inte bara frågan om en åtgärd strider mot lag eller annan författning utan JO får också granska om åtgärden annars är felaktig eller olämplig. JO utför även inspektioner vid Kriminal- vården i egenskap av nationellt besöksorgan enligt tilläggsproto- koll till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2009-12-11,&lt;/NOBR&gt; CPT/Inf (2009)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Report to the Swedish Government on the visit to Sweden carried out by the European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CPT) from 9 to 18 June 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Europeiska kommissionen, meddelande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-03-28,&lt;/NOBR&gt; COM(2014) 199 final. &lt;SPAN class="ft72"&gt;Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om EU:s återvändandepolitik&lt;/SPAN&gt;, s. 6. EU:s byrå för grundläggande rättigheter, årsrapport 2013. &lt;SPAN class="ft72"&gt;Fundamental rights: challenges and achievements in 2013&lt;/SPAN&gt;, s. 48.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357135x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;Extraordinär tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;JO är en myndighet under riksdagen. Riksdagen väljer de fyra justitieombudsmännen som är verksamma vid myndigheten. JO utövar så kallad extraordinär tillsyn. Syftet med JO:s tillsyn är att värna den enskildes rättssäkerhet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Den externa kontrollen av regelefterlevnaden i Kriminalvårdens verksamhet bedrivs i dag i praktiken till stor del av JO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Vad tillsynen avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft40"&gt;JO ska utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra föreskrifter.&lt;SPAN class="ft77"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Tillsynen omfattar inte bara frågan om en åtgärd strider mot lag eller annan författning utan JO får också granska om åtgärden annars är felaktig eller olämplig.&lt;SPAN class="ft77"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;I sin tillsyn ska JO särskilt beakta att domstolar och förvaltningsmyndig- heter är sakliga och opartiska på det sätt som föreskrivs i regerings- formen samt att medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter inte överträds.&lt;SPAN class="ft77"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;JO:s granskning avser främst en kontroll av att myndigheterna har följt de regler som gäller för förfarandet, dvs. att myndigheterna har agerat korrekt i formellt hänseende. JO brukar inte ta ställning till om beslut är riktiga i sak eller uttala sig om de bedömningar en myndighet har gjort i ett enskilt fall.&lt;SPAN class="ft77"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Ombudsmännens granskning avser inte bara domstolarna och förvaltningsmyndigheterna som sådana utan även enskilda tjänste- män och andra befattningshavare vid dessa.&lt;SPAN class="ft77"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft13"&gt;Inspektioner, initiativärenden och anmälningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft40"&gt;Tillsynen baseras på inspektioner, initiativärenden och anmälningar från allmänheten. Inspektionerna av Kriminalvården planeras halv- årsvis och JO inspekterar företrädesvis kriminalvårdsanstalter av högre säkerhetsklasser. Initiativärenden är ärenden som inletts på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;JO, ämbetsberättelse 2012/13:JO1, s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se 13 kap. 6 § första stycket regeringsformen och 13 kap. 2 § riksdagsordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;6 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;3 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se t.ex. JO, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011-02-03,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2901-2010&lt;/NOBR&gt; och JO, beslut &lt;NOBR&gt;2010-04-12,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;461-2009.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;2 och 8 §§ lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357136x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;JO:s egna initiativ. Bakgrunden kan vara iakttagelser vid en inspektion, en anonym anmälan eller information i media som en ombudsman tycker bör utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;JO får in många anmälningar från allmänheten, men alla måste inte utredas. En vanlig orsak till varför anmälningar inte utreds är att anmälan gäller något som redan är under utredning eller som kan bli det, genom andra institutioner.&lt;SPAN class="ft41"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Om det är lämpligt att ärendet utreds och prövas av någon annan myndighet än JO, och myndigheten inte tidigare har prövat saken, får JO lämna över ärendet till den myndigheten för handläggning. JO lämnar ibland över ärenden av detta slag till olika ordinarie tillsynsmyndigheter, men ofta skriver JO av ärendet och hänvisar anmälaren till rätt myndighet i beslutet om avskrivning. För det fall anmälan t.ex. rör medicinska frågor kan JO skriva av ärendet och hänvisa till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Till Justitiekanslern (JK) får JO bara lämna över ärenden som väckts genom klagomål och endast efter överenskommelse med JK.&lt;SPAN class="ft41"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Vad som händer om brister uppmärksammas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft9"&gt;JO avgör ärenden genom beslut. I ett beslut uttalar sig JO om huruvida en åtgärd av en myndighet eller en befattningshavare strider mot lag eller annan författning, eller om åtgärden annars är felaktig eller olämplig. JO får även göra sådana uttalanden som avser att främja enhetlig och ändamålsenlig rättstillämpning.&lt;SPAN class="ft41"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;JO:s uttalanden är inte rättsligt bindande. JO har inte behörighet att avbryta någon verksamhet eller på annat sätt ingripa i hand- läggningen. JO är inte heller någon överklagandemyndighet och kan därför inte överpröva eller på annat sätt ändra de granskade besluten. Besluten är närmast ett uttryck för ombudsmannens personliga uppfattning i de behandlade frågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;JO får emellertid som särskild åklagare väcka åtal mot befatt- ningshavare om denne genom att åsidosätta vad som åligger honom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;JO. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Alla anmälningar utreds inte&lt;/SPAN&gt;. Senast uppdaterad &lt;NOBR&gt;2014-03-19.&lt;/NOBR&gt; http://www.jo.se/sv/JO- &lt;NOBR&gt;anmalan/Nar-en-anmalan-kommer-in-till-JO/Alla-anmalningar-utreds-inte/&lt;/NOBR&gt; (Hämtad 2014- &lt;NOBR&gt;03-19).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;18 § första stycket lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;6 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357137x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;eller henne i tjänsten eller uppdraget har begått annan brottslig gärning än tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott. Ett alternativ till att JO agerar som särskild åklagare är att brotts- misstanken anmäls till polis eller åklagare, som sedan får bedriva förundersökningen. JO kan också göra anmälan till den som har befogenhet att besluta om disciplinpåföljd. Om JO anser att en befattningshavare ska avskedas eller stängas av från sin tjänst på grund av brottslig gärning eller grov eller upprepad tjänsteförseelse, får han eller hon anmäla det till den som har befogenhet att besluta om sådan åtgärd.&lt;SPAN class="ft45"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;JO har även till uppgift att verka för att brister i lagstiftningen avhjälps. JO får därför göra framställningar till riksdag och regering om författningsändringar.&lt;SPAN class="ft45"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Om det finns anledning att uppmärk- samma en frågeställning i ett beslut kan JO skicka beslutet till riksdagen och regeringen för kännedom. Varje år ska JO också skicka en ämbetsberättelse till riksdagen. Den ska innehålla en översikt över verksamheten och en redogörelse för de viktigaste åtgärderna och besluten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Nationellt besöksorgan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft7"&gt;Varje stat som ratificerat det fakultativa protokollet till FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ska inrätta, utse eller på nationell nivå vidmakthålla ett eller flera nationella besöksorgan &lt;NOBR&gt;(&lt;SPAN class="ft57"&gt;NPM-National&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt; Preventive Mechanism&lt;/SPAN&gt;).&lt;SPAN class="ft45"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;De nationella besöksorganen ska åtminstone ha befogenhet att regelbundet granska behandlingen av frihetsberövade personer där de hålls i förvar. Dessa besök ska enligt protokollet genomföras i syfte att, om så behövs, förstärka skyddet för dessa personer mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff- ning.&lt;SPAN class="ft61"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;FN:s underkommitté mot tortyr har uttalat att syftet med besöken ska inkludera att förebygga bland annat dålig behandling till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;4 § första stycket ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;11 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Art. 3 i fakultativa protokollet den 18 december 2002 till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Art. 19 ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357138x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft9"&gt;följd av otillräckliga materiella förhållanden vid frihetsberövandet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Besöksorganen ska även ha rätt att avge rekommendationer till de behöriga myndigheterna i syfte att förbättra behandlingen av och förhållandena för frihetsberövade personer samt att förebygga tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Därtill ska de ha rätt att överlämna förslag och synpunkter om gällande eller föreslagen lagstiftning.&lt;SPAN class="ft41"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;JO fullgör sedan den 1 juli 2011 de uppgifter som enligt protokollet ankommer på ett nationellt besöksorgan.&lt;SPAN class="ft61"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;En särskild enhet har skapats för det ändamålet, &lt;NOBR&gt;Opcat-enheten.&lt;/NOBR&gt; Målet för JO:s verksamhet som nationellt besöksorgan är att genomföra regelbundna inspektioner och besök vid institutioner där människor hålls frihets- berövade samt att rapportera till internationella kontroll- och samarbetsorgan. Bland de platser som ska besökas inom ramen för detta uppdrag hör fängelser, häkten och arrester. Förhållanden som kan undersökas vid en inspektion av &lt;NOBR&gt;Opcat-enheten&lt;/NOBR&gt; är exempelvis de intagnas bostadsrum, tillgången till toaletter, vistelse i gemen- samhet, tillgången till sjukvård, information till och bemötande av intagna, användande av bältessäng och personaltäthet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Statistik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Syftet med statistiken nedan är att ge en bild av omfattningen av JO:s tillsyn över Kriminalvården. När det i tabellerna hänvisas till en kod är det JO:s egna kodsiffror som avses.&lt;SPAN class="ft45"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;”Ill-treatment&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; arising from inadequate material conditions of deprivation of liberty.” Se underkommittén för förebyggande av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, rapport &lt;NOBR&gt;2008-09-10,&lt;/NOBR&gt; CAT/OP/SWE/1. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Report on the visit of the Subcommittee on Prevention of Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment to Sweden&lt;/SPAN&gt;, s. 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Art. 19 fakultativa protokollet den 18 december 2002 till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;5 a § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;JO, protokoll &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;2014-05-26,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt; dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;1770-2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt; &lt;/SPAN&gt;Protokoll fört vid inspektion den 9 april 2014 av Kriminalvården, häktet Mariestad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Statistiken bygger på uppgifter från JO som inte utgör en del av myndighetens officiella statistik. Kod 1: Ärendet avgjort utan utredning eller med ledning av det material anmälaren har gett in. Ingen kritik. Kod 3: Ärendet avgjort efter granskning av inlånad akt eller annat inlånat material. Ingen kritik. Kod 4: Ärendet avgjort sedan upplysningar har inhämtats per telefon från myndighet, tjänsteman etc. Ingen kritik. Kod 5: Ärendet avgjort efter remiss eller annat skriftligt utredningsförfarande. Ingen kritik. Kod 6: Ärendet avgjort efter förundersökning, remiss eller annat skriftligt utredningsförfarande. Kritik har uttalats i huvudfrågan eller i delfrågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357139x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td85"&gt;&lt;P class="p60 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td87"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td88"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p428 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ärendet avgjort utan utredning eller med ledning av det material anmälaren har gett in.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Ärendet avgjort efter granskning av inlånad akt eller annat inlånat material eller sedan upplysningar har inhämtats per telefon från myndighet, tjänsteman etc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;***&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ärendet avgjort efter förundersökning, remiss eller annat skriftligt utredningsförfarande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft9"&gt;En stor andel av JO:s anmälningsärenden (klagomål från enskilda) rör alltså Kriminalvården, i relation till att JO:s verksamhet omfattar i princip all statlig och kommunal förvaltning. Statistiken visar vidare att mer än hälften av anmälningarna avgörs utan utredning eller med ledning av det material som anmälaren har gett in. Anmälningar rörande Kriminalvårdens verksamhet skrivs enligt uppgift från JO i många fall av eftersom det är möjligt att få frågan prövad i domstol, eventuellt efter omprövning av Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357140x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Justitiekanslern (JK)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;JK är en myndighet under regeringen som utövar tillsyn över Kriminalvårdens verksamhet. Granskningen omfattar inte bara om lagar och andra författningar efterlevs utan kan också avse om skyldigheterna i övrigt fullgörs. JK har även till uppgift att reglera vissa skadeståndsanspråk som riktas mot staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft13"&gt;Extraordinär tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft40"&gt;JK är en myndighet under regeringen.&lt;SPAN class="ft77"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;I likhet med JO utövar JK extraordinär tillsyn. En grundläggande skillnad är att JK bedriver sin verksamhet på uppdrag av regeringen, medan JO är företrädare för riksdagen och traditionellt har som uppgift att ta tillvara folkets eller medborgarnas intressen gentemot statsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft13"&gt;Vad tillsynen avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft42"&gt;Liksom JO utövar JK tillsyn över bland annat statliga myndigheter, dess anställda, uppdragstagare och andra som är knutna till sådana myndigheter. JK ska granska om dessa följer lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina skyldigheter.&lt;SPAN class="ft94"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Gransk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;12 kap. 1 § regeringsformen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;1–3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn och &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357141x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;ningen är inriktad på tillämpningen av gällande regler för hur mål och ärenden ska handläggas. JK:s tillsyn är också främst inriktad på att upptäcka systematiska fel i den offentliga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Inspektioner, anmälningar och initiativärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;JK:s granskning kan initieras av en anmälan från en enskild eller en myndighet. Ett tillsynsärende kan också påbörjas i samband med en inspektion eller genom att JK på eget initiativ tar upp ett ärende (initiativärende). Därtill ska myndigheterna till JK årligen lämna en förteckning över de ärenden som hade kommit in före den 1 juli föregående år, men som inte hade avgjorts vid årets utgång.&lt;SPAN class="ft61"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft9"&gt;Ett klagomål ska prövas av JK endast om frågans beskaffenhet ger anledning att ta upp saken till prövning.&lt;SPAN class="ft41"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;JK är alltså i princip fri att avgöra vad som ska tas upp till prövning och vad tillsynen ska inriktas på. En orsak till att ett klagomål inte tas upp till prövning kan exempelvis vara att den gäller förhållanden som en annan myndighet utreder eller har utrett. JK:s granskning ska som huvudregel inte ersätta den tillsyn som ankommer på andra.&lt;SPAN class="ft41"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;När JK beslutar att skriva av ett ärende utan utredning skickar myndigheten oftast ett brevsvar till anmälaren. Om ett klagomål lämpligen kan utredas och prövas av någon annan myndighet än JK och myndigheten inte tidigare har prövat saken, får JK lämna över klagomålet till denna myndighet för handläggning. Klagomål får dock överlämnas till JO endast efter överenskommelse.&lt;SPAN class="ft45"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgift från JK lämnar man normalt inte över ett tillsynsärende till annan myndighet. Huvudregeln är i stället att man skriver av ärendet och upplyser den enskilde i brevsvaret om vart han eller hon kan vända sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;29 § myndighetsförordningen (2007:515) och 9 § förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;15 § förordningen (1975:1345) med instruktion för justitiekanslern.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;För information om vanliga orsaker till varför ärenden inte utreds, se JK. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Information om tillsynsverksamheten. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;http://www.jk.se/ersattning-klagomal/Info.aspx&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-10-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;15 § förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357142x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;Vad som händer om brister uppmärksammas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;JK:s uttalanden i ett tillsynsärende är inte bindande. JK kan inte ge direktiv om hur ett ärende hos en domstol eller en förvaltnings- myndighet ska handläggas eller avgöras. Inte heller kan JK ompröva beslut som har fattats av andra myndigheter eller ändra deras avgöranden i sak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Som särskild åklagare har JK dock rätt att väcka åtal mot befattningshavare som har begått brottslig handling genom att ha åsidosatt vad som ålegat henne eller honom i tjänsten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Vidare får JK göra en anmälan om disciplinpåföljd, avsked eller avstängning och föra talan i domstol om ändring av en myndighets beslut i sådana frågor.&lt;SPAN class="ft45"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Skadeståndsanspråk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;En annan av JK:s uppgifter är att på frivillig väg reglera vissa skade- ståndsanspråk som riktas mot staten. De anspråk som JK hand- lägger är främst sådana som grundar sig på att en statlig myndighet har fattat ett felaktigt beslut. I skaderegleringsverksamheten ingår också att besluta om skadestånd i enligt med reglerna i personupp- giftslagen (1998:204) i de fall då en statlig myndighets dataregister innehåller felaktiga uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;JK har alltså till uppgift att både utöva tillsyn och att ta ställning till begäran om skadestånd. Även om ett fel har begåtts är det inte alltid som den enskilde har rätt till skadestånd. Den enskilde kan exempelvis ha bevisat att ett fel har förekommit, men inte att felet orsakat en skada för honom eller henne. I ett beslut att inte bevilja skadestånd kan JK därför ändå kritisera myndighetsåtgärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;5 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;6–7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ ibid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357143x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td85"&gt;&lt;P class="p60 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p438 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Kriminalvården står antingen i ärendemeningen eller som avsändare/mottagare. Ärenden angående överklagade beslut om kameraövervakning, beslut från ansvarsnämnden för eventuellt överklagande och inlämnande av ärendeförteckning finns inte med i tabellen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;JK:s gruppnummer ”anmälan från enskild” eller ”pärmärenden, synpunkter, oklara yrkanden m.m.”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft7"&gt;Samtliga beslut i ovanstående kategori anmälan/synpunkt från enskilda innebar att ärendena skrevs av med brev eller utan åtgärd. Inget tillsynsbeslut meddelades alltså med anledning av en anmälan från en enskild. I vissa av de skadeståndsärenden som avslutades fann dock JK anledning att kritisera Kriminalvården, även i fall då något skadestånd inte beviljades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft42"&gt;Under 2012 inspekterade JK häktet i Jönköping.&lt;SPAN class="ft94"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Inom ramen för ett av initiativärendena besökte JK under 2013 Kriminalvårdens huvudkontor.&lt;SPAN class="ft94"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Hösten 2014 genomförde JK en inspektion på Kriminalvårdens huvudkontor för att granska myndighetens skade- reglering.&lt;SPAN class="ft94"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;I övrigt har JK inte utfört inspektioner av Kriminal- vårdens verksamhet under tidsperioden &lt;NOBR&gt;2010–2014.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;JK, protokoll &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2012-12-21,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;6675-12-28.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;JK, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-06-25,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;6825-12-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;JK, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-12-10,&lt;/NOBR&gt; dnr. &lt;NOBR&gt;9534-2014.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357144x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Ordinär tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Datainspektionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Datainspektionen kontrollerar om de författ- ningar som gäller för Kriminalvårdens automatiserade person- uppgiftsbehandling följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft13"&gt;Vad tillsynen avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;Datainspektionen ska verka för att människor skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av person- uppgifter. Inspektionen är tillsynsmyndighet enligt ett flertal olika regleringar, bland annat personuppgiftslagen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Myndighetens till- syn av Kriminalvården gäller personuppgiftslagen och den särskilda registerförfattningen lagen (2001:617) om behandling av person- uppgifter inom kriminalvården. Eftersom Kriminalvården är vård- givare omfattar Datainspektionens tillsyn även Kriminalvårdens behandling med stöd av patientdatalagen (2008:355). Inspektionens tillsyn riktas mot Kriminalvården i egenskap av personuppgifts- ansvarig för den personuppgiftsbehandling som sker i myndig- hetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Initiering av tillsynsärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft9"&gt;Tillsyn av Kriminalvården kan inledas enligt en tillsynsplan som Datainspektionen beslutat om, efter klagomål från enskilda eller efter tips från massmedia, myndigheter, organisationer m.fl. Data- inspektionen kan också bli uppmärksammad på behandlingar som strider mot gällande rätt genom en anmälan från Kriminalvårdens personuppgiftsombud (se avsnitt 5.2.5 om personuppgiftsombud). Om Datainspektionen, efter klagomål från enskild eller av annan anledning, finner att ett tillsynsärende bör inledas fattas ett beslut om det. Inspektionen har ingen skyldighet att utreda ett klagomål utan väljer vilka klagomålsärenden som blir tillsynsärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (2007:975) med instruktion för Datainspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357145x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;Vad som händer om brister uppmärksammas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Om personuppgifter behandlas eller kan komma att behandlas på ett olagligt sätt, ska Datainspektionen genom påpekanden eller liknande förfaranden försöka åstadkomma rättelse.&lt;SPAN class="ft61"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Inspektionen kan ange vilka åtgärder den ansvarige ska (föreläggande) eller bör (rekommendation) vidta för att bristen ska rättas. Det kan t.ex. avse att begränsa tillgången till personuppgifter, göra en riskanalys eller upphöra med viss behandling. I flera fall har inspektionens beslut haft sådan rättsverkan att det kunnat överklagas.&lt;SPAN class="ft61"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Om rättelse inte sker får inspektionen vid vite förbjuda den personuppgiftsansvarige att fortsätta att behandla personupp- gifterna på något annat sätt än genom att lagra dem.&lt;SPAN class="ft45"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Inspektionen har också rätt att i enskilda fall, vid vite, besluta om vilka säkerhets- åtgärder som ska vidtas.&lt;SPAN class="ft45"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Datainspektionen kan dock inte i för- hållande till myndigheter förena förbudet eller beslutet om säker- hetsåtgärder med vite.&lt;SPAN class="ft45"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Det är även möjligt för inspektionen att vid domstol ansöka om utplånande av personuppgifter som har behandlats på ett olagligt sätt.&lt;SPAN class="ft45"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;45 § första stycket personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Lindblom och Öman, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Personuppgiftslagen &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 30 september 2014), kommentaren till 51 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;45 § första stycket personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;32 § och 45 § andra stycket ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Enligt en allmän princip gäller att statliga myndigheter inte föreläggs vite. Se prop. 1984/85:96 med förslag till lag om viten m.m., s. 24. Se även prop. 2012/13:143. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna&lt;/SPAN&gt;, s. 66 f. När det gäller polisen framgår det även av 2 kap. 2 § förta stycket 7 och 11 samt fjärde stycket polisdatalagen (2010:361) att Datainspektionen inte kan använda vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;47 § personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357146x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Arbetsmiljöverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Arbetsmiljöverket kontrollerar om Kriminal- vården följer arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft13"&gt;Vad tillsynen avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;Arbetsmiljöverket ska bland annat ha tillsyn över arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Grundpelarna i det regelverket är arbets- miljölagen (1977:1160) och arbetstidslagen (1982:673). I denna beskrivning kommer fokus att ligga på tillsynen över efterlevnaden av arbetsmiljölagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Initiering av tillsynsärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Arbetstagare kan anmäla missförhållanden till Arbetsmiljöverket. Anmälan kan leda till ett besök på arbetsplatsen, beroende på graden av risk som beskrivs.&lt;SPAN class="ft61"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Arbetsmiljöverket skiljer mellan obligatorisk tillsyn och annan tillsyn. Med obligatorisk tillsyn avses bland annat skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen. Arbetsmiljö- verket är då skyldigt att besöka arbetsplatsen. Annan tillsyn är övrig inspektion som genomförs på verkets eget initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Vad som händer om brister uppmärksammas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Efter en inspektion skickas ett inspektionsprotokoll till arbetsgivaren. I protokollet påtalas eventuella brister. Arbetsgivaren avgör själv vad som bör göras för att åtgärda bristerna. Alternativet till ett inspek- tionsprotokoll är ett skriftligt inspektionsmeddelande. Utöver att bristerna beskrivs innehåller inspektionsmeddelandet krav. I inspektionsmeddelandet uppmanas arbetsgivaren att till en viss tidpunkt redovisa hur kraven uppfyllts. I stället för att kräva skriftlig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 § förordningen (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Verket måste även beakta att uppgift om anmälaren omfattas av sekretessreglering, se&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;kap. 14 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Om arbetstagaren inte efterger sekretessen, och ett besök inte är möjligt utan att anmälaren röjs, kan det leda till att någon tillsynsåtgärd inte kan genomföras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357147x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;återkoppling kan Arbetsmiljöverket göra ett uppföljningsbesök. Inspektionsmeddelandet är inget bindande beslut, utan en uppmaning till arbetsgivaren att vidta de åtgärder som Arbetsmiljöverket kräver utifrån arbetsmiljölagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Om arbetsgivaren inte följer kraven i inspektionsmeddelandet kan verket förelägga arbetsgivaren att rätta till de brister i arbets- miljön som beskrivits eller förbjuda viss verksamhet. Ett före- läggande eller förbud kan förenas med vite, även mot staten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Den som bryter mot ett föreläggande eller ett förbud som förenats med vite kan få betala vitesbeloppet. Om föreläggandet eller förbudet inte har förenats med vite inträder i stället automatiskt straffhot. Att bryta mot ett föreläggande eller ett förbud som inte har förenats med vite är nämligen straffbart.&lt;SPAN class="ft61"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Om arbetsgivaren inte följer ett föreläggande, kan Arbetsmiljöverket även besluta att rättelse ska ske på dennes bekostnad.&lt;SPAN class="ft61"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Tvångsåtgärden tillämpas främst mot offentliga myndigheter och kommuner där en fast budget kan vara ett hinder mot att åtgärder vidtas enligt föreläggande.&lt;SPAN class="ft61"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Överträdelser mot vissa krav i arbetsmiljölagen eller i föreskrifter meddelade med stöd av den är också direkt kopplade till straff- sanktioner, utan att Arbetsmiljöverket dessförinnan har meddelat något förbud eller föreläggande.&lt;SPAN class="ft45"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft10"&gt;Arbetsmiljöverket har även rätt att föreskriva att en sanktions- avgift ska betalas om vissa föreskrifter överträds.&lt;SPAN class="ft67"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 kap. 7 § arbetsmiljölagen (1977:1160).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;8 kap. 1 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;7 kap. 7 § tredje stycket ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Gullberg och Rundqvist, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Arbetsmiljölagen &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 1 juli 2014), kommentaren till 7 kap. 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;8 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; §§ arbetsmiljölagen (1977:1160).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Det finns inte något hinder mot att staten åläggs sanktionsavgift. Se Prop. 2012/13:143.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft63"&gt;Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 77. Någon sanktionsavgift kan inte tas ut för en gärning som omfattas av ett föreläggande eller förbud, se 8 kap. 5 a § arbetsmiljölagen (1977:1160).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357148x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr35 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td89"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td90"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td91"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p449 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Det höga antalet beror på att det under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011-2013&lt;/NOBR&gt; pågick ett nationellt tillsynsprojekt om hot och våld vid myndighetsutövning, som innefattade Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Insatser inom ramen för obligatorisk tillsyn t.ex. skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;***&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Insatser inom ramen för projekt som samtliga distrikt har deltagit i.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Inspektionen för vård och omsorg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utövar tillsyn över Kriminalvårdens verksamhet inom hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft13"&gt;Vad tillsynen avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;IVO är en myndighet som bedriver tillsyn över bland annat verk- samheter inom socialtjänstområdet och hälso- och sjukvården samt över hälso- och sjukvårdspersonal i deras yrkesutövning. Kriminal- vården bedriver hälso- och sjukvård. Även tillsynen över verksam- heter inom socialtjänstområdet blir i viss mån aktuell i förhållande till Kriminalvården eftersom tillsynen innefattar enskild verk- samhet i form av hem för vård eller boende (HVB).&lt;SPAN class="ft45"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Tillsynen av &lt;NOBR&gt;HVB-hem&lt;/NOBR&gt; som Kriminalvården anlitar är dock inte riktad mot myndigheten utan mot den som driver hemmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;Viss reglering av inspektionens tillsynsverksamhet finns i myndig- hetens instruktion.&lt;SPAN class="ft77"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;En stor del av regleringen återfinns dock i andra författningar som även reglerar hur verksamheter inom vård och omsorg ska bedrivas. Reglering av IVO:s tillsyn inom hälso- och sjukvårdsområdet finns i huvudsak i 7 kap. patientsäkerhetslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;13 kap. 1 § andra stycket 1 socialtjänstlagen (2001:453).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Förordningen (2013:176) med instruktion för Inspektionen för vård och omsorg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357149x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;(2010:659). Den regleringen utgör utgångspunkt i den fortsatta beskrivningen av IVO:s tillsyn.&lt;SPAN class="ft67"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft7"&gt;Tillsyn enligt patientsäkerhetslagen avser granskning av att verksamheten och personalen uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter.&lt;SPAN class="ft45"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;IVO kan även uttala sig om huruvida en åtgärd eller underlåtenhet varit olämplig med hänsyn till patient- säkerheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Initiering av ärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft40"&gt;IVO ska utföra en del kontroller med viss frekvens (frekvens- tillsyn) samt utreda enskildas klagomål och anmälningar från vård- givare. Vårdgivare är skyldiga att till IVO anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada, eller annan allvarlig skada till följd av säkerhetsbrist (lex Maria).&lt;SPAN class="ft77"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Inspektionen ska säkerställa att sådana händelser har utretts i nödvändig omfattning samt att vårdgivaren har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå hög patientsäkerhet.&lt;SPAN class="ft77"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Inspektionen kan också på eget initiativ inleda ett ärende, t.ex. efter att ha erhållit information via media innebärande att en verksamhet inte är patientsäker eller att en yrkesutövare utgör en fara.&lt;SPAN class="ft77"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Med hälso- och sjukvård i patientsäkerhetslagen avses bland annat den verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Lagen omfattar sådan verksamhet som bedöms kräva medicinskt utbildad personal eller sådan personal i samarbete med annan personal. Den omfattar således även psykiatrisk vård. Därtill omfattar lagen förebyggande åtgärder som allmänna och riktade hälsokontroller, vaccinationer och hälsoupplysning. Se Johnsson och Sahlin, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Hälso- och sjukvårdslagen &lt;/SPAN&gt;(version den 1 januari 2010, Zeteo), kommentaren till 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 kap. 3 § patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;7 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;18–19&lt;/NOBR&gt; §§ ibid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; §§ ibid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;7 kap. 8 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Se även Inspektionen för vård och omsorg. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Så går det till. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.ivo.se/tillsyn/sa-gar-det-till/Sidor/default.aspx"&gt;http://www.ivo.se/tillsyn/sa-gar-&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.ivo.se/tillsyn/sa-gar-det-till/Sidor/default.aspx"&gt; &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.ivo.se/tillsyn/sa-gar-det-till/Sidor/default.aspx"&gt;det-till/Sidor/default.aspx&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.ivo.se/tillsyn/sa-gar-det-till/Sidor/default.aspx"&gt; &lt;/A&gt;(Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-12-22).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357150x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p454 ft13"&gt;Vad som händer om brister uppmärksammas (hälso- och sjukvård)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft7"&gt;Ärenden som har inletts efter klagomål eller på inspektionens egna initiativ ska avgöras genom beslut. IVO får i beslutet uttala sig om huruvida en åtgärd eller underlåtenhet av vårdgivare eller hälso- och sjukvårdspersonal strider mot lag eller annan föreskrift eller är olämplig med hänsyn till patientsäkerheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Om verksamheten inte uppfyller de krav som framgår av lagar och andra föreskrifter har IVO under vissa förutsättningar möjlighet att förelägga vårdgivaren att fullgöra sina skyldigheter. Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.&lt;SPAN class="ft45"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Det är inte särskilt reglerat att vite får riktas även mot statliga myndigheter.&lt;SPAN class="ft45"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Om föreläggandet inte följs och det är fråga om allvarliga missförhållanden får IVO besluta att helt eller delvis förbjuda verksamheten. I vissa fall får ett förbud utfärdas utan föregående föreläggande. Om det finns sannolika skäl för att verksamheten helt eller delvis kommer att förbjudas och ett sådant beslut inte kan avvaktas, får IVO besluta att tills vidare helt eller delvis förbjuda verksamheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet fortsätter att bedriva en verksamhet i strid med ett förbud gör sig skyldig till en straffbar gärning.&lt;SPAN class="ft45"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft42"&gt;Under vissa förutsättningar ska IVO göra anmälan till åtal.&lt;SPAN class="ft94"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;IVO ska också i vissa fall anmäla legitimerad hälso- och sjukvårds- personal till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN).&lt;SPAN class="ft94"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;18–19&lt;/NOBR&gt; §§ ibid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 kap. 3 § och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;24–25&lt;/NOBR&gt; §§ ibid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Enligt en allmän princip gäller att statliga myndigheter inte föreläggs vite. Se prop. 1984/85:96 med förslag till lag om viten m.m., s. 24. Se även prop. 2012/13:143. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna&lt;/SPAN&gt;, s. 66 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;7 kap. 3 och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;26–28&lt;/NOBR&gt; §§ patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;10 kap. 2 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;7 kap. 23 och 29 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;7 kap. 30 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357151x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td85"&gt;&lt;P class="p60 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td86"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td92"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td93"&gt;&lt;P class="p18 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p457 ft130"&gt;* Statistik över omfattningen av tillsynen i förhållande till Kriminalvården går inte att ta fram för åren innan 2013 eftersom kategorin ”Kriminalvård” vid registrering av ärenden infördes först under slutet av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft44"&gt;2012. IVO tog över tillsynsansvaret från Socialstyrelsen den 1 juni 2013. Statistiken från 2013 avser därför delvis Socialstyrelsens tillsynsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Statens skolinspektion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Statens skolinspektion utövar tillsyn över den formella vuxenutbildningen vid kriminalvårdsanstalt. Inspektionen utför också kvalitetsgranskningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft13"&gt;Vad granskningen avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft9"&gt;I förhållande till Kriminalvården utövar Statens skolinspektion tillsyn över den formella vuxenutbildningen vid kriminalvårds- anstalt, dvs. den särskilda utbildningen för vuxna och utbildningen i svenska för invandrare (sfi). Tillsynen regleras i 26 kap. skollagen (2010:800) och avser kontroll av regelefterlevnad.&lt;SPAN class="ft41"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft9"&gt;Utöver tillsynen ska Skolinspektionen i förhållande till mål och andra riktlinjer granska kvaliteten i sådan verksamhet som står under dess tillsyn, så kallade kvalitetsgranskningar.&lt;SPAN class="ft41"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgift från Skolinspektionen är man noga med att särskilja tillsynen från kvalitetsgranskningar. I tillsynsärenden prövas endast om huvud- mannen har levt upp till de reglerade kraven eller inte. Under en kvalitetsgranskning kan det dock uppmärksammas brister som ger anledning att meddela ett tillsynsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;26 kap. 2 § skollagen (2010:800). Enligt regeringen ska dock en utgångspunkt för den löpande tillsynen vara att den ska omfatta sådana tillsynsaspekter som kräver en mer kvalitativ bedömning av hur huvudmännen och verksamheterna uppfyller författningarnas krav. Se regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Statens skolinspektion, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-12-12,&lt;/NOBR&gt; U2013/7499/GV osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;26 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;19–20&lt;/NOBR&gt; §§ skollagen (2010:800).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357152x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;Initiering av tillsynsärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;Skolinspektionens regelbundna tillsyn sker normalt kommun- eller koncernvis. Det betyder att myndigheten granskar alla skolor och andra verksamheter som drivs av samma kommun eller samma utbildningsföretag samtidigt. Den regelbundna tillsynen utgår från en risk- och väsentlighetsanalys, för att på så sätt styra tillsynen mot de skolor och huvudmän där det finns störst behov av utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;I den riktade tillsynen granskar Skolinspektionen ett speciellt område eller en specifik sakfråga inom tillsynsområdet. Ibland väljs ett mindre antal verksamheter ut, ibland granskas alla som verkar inom området eller berörs av en specifik sakfråga. I vissa fall kan en riktad tillsyn göras på grund av att Skolinspektionen har fått indikationer om att en viss verksamhet eller huvudman har brister inom ett eller flera områden. Regeringen kan också ge Skolinspek- tionen, liksom andra tillsynsmyndigheter under regeringen, i uppdrag att närmare granska olika frågor.&lt;SPAN class="ft45"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Enskilda kan anmäla till Skolinspektionen om han eller hon anser att sådan utbildning som omfattas av Skolinspektionens tillsyn inte följer de regler som gäller för verksamheten. Om klago- målet ska utredas kan den fortsatta utredningen antingen handla om missförhållanden i skolan eller om en lärares lämplighet, eller om båda delarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Vad som händer om brister uppmärksammas vid tillsynen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Skolinspektionen ska sammanfatta och publicera resultatet av till- synen. En redovisning av resultatet ska även lämnas till den granskade verksamheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Om tillsynen visar på brister kan Skolinspektionen vidta ett flertal olika åtgärder för att se till att rättelse sker.&lt;SPAN class="ft61"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Skolinspektionen kan förelägga huvudmannen (den som driver skolan) att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande kan förenas med vite. Om en skola eller verksamhet har mindre allvarliga brister kan Skolinspektionen fatta beslut om en anmärkning. En&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se t.ex. Statens skolinspektion, promemoria &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-02-21,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;400-2013:200.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;4 § förordningen (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Se 26 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–18&lt;/NOBR&gt; och 27 §§ skollagen (2010:800).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357153x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;anmärkning kan inte förenas med vite eller ligga till grund för tvångsåtgärder mot en skola, men om huvudmannen inte åtgärdar bristerna kan Skolinspektionen besluta att förelägga huvudmannen att åtgärda bristerna. Trots att en skola eller verksamhet har brister kan Skolinspektionen avstå från att ingripa. Denna möjlighet finns om överträdelsen är ringa, om bristen snabbt kan rättas till eller om det finns särskilda skäl att avstå från att ingripa. Även om Skolinspektionen tar beslut om att avstå från att ingripa beskrivs bristerna i beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Beslut om föreläggande (med eller utan vite), anmärkning eller om avstående från att ingripa kan fattas i förhållande till Kriminal- vården.&lt;SPAN class="ft45"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;I förhållande till fristående skolor och skolor som drivs av kommuner eller landsting kan ännu mer ingripande åtgärder vidtas.&lt;SPAN class="ft45"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Skolinspektionen kan också vidta åtgärder som berör enskilda lärare. Om Skolinspektionen bedömer att en lärare bör få en varning eller få sin legitimation återkallad görs en anmälan till Lärarnas ansvarsnämnd, som prövar ärendet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Omfattningen av kvalitetsgranskningen och tillsynen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft10"&gt;Nedan redogörs för Skolinspektionens kvalitetsgranskning och tillsyn i förhållande till Kriminalvården under perioden &lt;NOBR&gt;2010–2014.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;I en rapport som publicerades 2012 redovisade Skolinspektionen resultatet av en kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klient- utbildningar.&lt;SPAN class="ft61"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Granskningen avsåg om Kriminalvården bedrev ett systematiskt arbete för att motivera klienter att påbörja studier, om klienternas individuella förutsättningar och behov utreddes inför studierna samt om undervisningen planerades och genomfördes med hänsyn till klienternas individuella förutsättningar och behov. Under den kvalitetsgranskningen hittades brister som gav anledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;26 kap. 27 § ibid. Det är inte i skollagen (2010:800) särskilt reglerat att vite kan riktas mot även statliga huvudmän. Regeringen skrev dock i förarbetena till den nya skollagen att övervägande skäl för att förelägganden ska kunna förenas med vite när det gäller såväl enskilda och kommunala som statliga huvudmän. Se prop. 2009/10:165. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet&lt;/SPAN&gt;, s. 550.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se 26 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;17–18&lt;/NOBR&gt; §§ skollagen (2010:800).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;27 kap. 4 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Statens skolinspektion, kvalitetsgranskning rapport 2012:6. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Vuxenutbildning i anstalt – En kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning med fokus på motivationsarbete och anpassning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357154x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;att meddela tillsynsbeslut. I tillsynsbesluten påtalades identifierade brister, något föreläggande meddelades inte.&lt;SPAN class="ft67"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Under 2013 kom det in tre anmälningar rörande utbildning inom Kriminalvårdens regi. Alla avsåg samma lärcentrum.&lt;SPAN class="ft45"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Två av dem avslutades utan åtgärd. Ett avslutades och överlämnades till Kriminalvården för utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Diskrimineringsombudsmannen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Diskrimineringsombudsmannen (DO) utövar tillsyn över att Kriminalvården följer diskrimineringslagen (2008:567) och föräldraledighetslagen (1995:584).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft8"&gt;DO utövar tillsyn över att diskrimineringslagen och föräldraledighets- lagen följs. Diskrimineringslagen handlar om sådant missgynnande som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions- hinder, sexuell läggning eller ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;I diskrimineringslagens tredje kapitel finns krav på olika aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt mot- verka diskriminering. Sådana åtgärder ska Kriminalvården vidta både i egenskap av arbetsgivare och i egenskap av utbildnings- anordnare. DO genomför tre olika typer av granskningar av aktiva åtgärder:&lt;SPAN class="ft45"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Enskild granskning innebär att DO beslutar om granskning på grund av indikationer om att bestämmelserna om aktiva åtgärder inte har följts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Uppföljningsgranskning görs till följd av tidigare granskning av en arbetsgivares eller utbildningsanordnares arbete med aktiva åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se t.ex. Statens skolinspektion, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2012-02-15,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;400-2011:1977.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Statens skolinspektion, dnr 2013:6931, 2013:6932 och 2013:6432.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Diskrimineringsombudsmannen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Granskningsärenden. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.do.se/sv/Om-DO/granskningar/"&gt;http://www.do.se/sv/Om-DO/&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.do.se/sv/Om-DO/granskningar/"&gt; granskningar/ &lt;/A&gt;(Hämtad &lt;NOBR&gt;2015-01-20).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357155x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Temagranskning innebär att flera arbetsgivare eller utbildnings- anordnare granskas och att DO fördjupar kunskapen inom de teman som granskas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft9"&gt;Den som inte fullgör sina skyldigheter i fråga om aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen kan vid vite föreläggas att fullgöra dem. Ett sådant föreläggande meddelas av Nämnden mot diskriminering på framställning av DO. Ett föreläggande med vite kan riktas även mot staten som arbetsgivare eller som huvudman för utbildnings- verksamhet. Nämndens beslut kan inte överklagas. Om en talan om utdömande av vitet förs vid tingsrätt av DO får dock tingsrätten pröva även vitets lämplighet, dvs. bland annat beloppets storlek.&lt;SPAN class="ft41"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Diskrimineringslagens andra kapitel innehåller bestämmelser om förbud mot diskriminering. Kriminalvården träffas av förbud mot diskriminering bland annat i egenskap av utbildningsanordnare och vårdgivare. Vidare gäller ett förbud för myndighetsanställda att diskriminera när de bistår allmänheten med upplysningar, vägled- ning, råd eller annan sådan hjälp, eller på annat sätt i anställningen har kontakter med allmänheten. För arbetsgivare gäller även ett förbud mot repressalier mot bland annat arbetstagare som anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Tillsyn i förhållande till andra kapitlet diskrimineringslagen utövas främst med anledning av anmälningar från enskilda. DO kan driva ett ärende om diskriminering i domstol eller, i vissa fall då rättsläget bedöms som klart, till en förlikning mellan anmälaren och den anmälda parten. Ett ärende för att utöva tillsyn i förhållande till andra kapitlet kan också inledas på eget initiativ efter att DO fått signaler om brister på annat sätt, genom t.ex. media.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;DO tar även emot anmälningar från föräldralediga som anser att de blivit sämre behandlade i samband med föräldraledighet. Även i sådana fall får DO föra talan vid domstol för en enskild arbets- tagare eller arbetssökande.&lt;SPAN class="ft45"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft42"&gt;Under tidsperioden &lt;NOBR&gt;2010–2014&lt;/NOBR&gt; har DO inlett en granskning som mer direkt berört Kriminalvården. Under 2013 beslutade DO i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;4 kap. 5 och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;16-17&lt;/NOBR&gt; §§ diskrimineringslagen (2008:567). Se även prop. 2007/08:95. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Ett starkare skydd mot diskriminering&lt;/SPAN&gt;, s. 551.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;25 § föräldraledighetslagen (1995:584).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357156x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;ett granskningsärende avseende Kriminalvårdens handlingsplan för jämställda löner. DO:s bedömning var att Kriminalvården bedrev ett planmässigt arbete för jämställda löner.&lt;SPAN class="ft45"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Ärendet inleddes inom ramen för den så kallade Miljongranskningen 2013, som innebar att DO följde upp att de arbetsgivare som ingick i dåvarande JämO:s Miljongranskning &lt;NOBR&gt;(2006–2008)&lt;/NOBR&gt; hade ett fortsatt systematiskt arbete för jämställda löner.&lt;SPAN class="ft45"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;DO har även tagit emot anmälningar om diskriminering riktade mot Kriminalvården, se tabell nedan. En av anmälningarna (från 2010) har lett till att en förlikning träffats med Kriminalvården. Inte någon anmälan har lett till att DO fört talan vid domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Konkurrensverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Konkurrensverket utövar tillsyn över den offentliga upphandlingen. Konkurrensverket ska också verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;Konkurrensverket utövar tillsyn över den offentliga upphandlingen enligt bland annat lagen (2007:1091) om offentlig upphandling.&lt;SPAN class="ft61"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;Tillsynen innefattar att verket hos allmän förvaltningsdomstol ska ansöka om att en upphandlande myndighet ska betala upphandlings- skadeavgift i vissa fall när avtal har slutits i strid med lagen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Konkurrensverket fann t.ex. i ett beslut 2014 att Kriminalvården brutit mot lagen om offentlig upphandling genom att tilldela kontrakt avseende organisationskonsulttjänster från ett ramavtal som upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Diskrimineringsombudsmannen, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-18,&lt;/NOBR&gt; dnr. GRA 2013/190.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Diskrimineringsombudsmannen. &lt;/SPAN&gt;Uppföljning av JämO:s Miljongranskning: Granskning av arbetsgivares handlingsplaner. &lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.do.se/sv/Om-DO/granskningar/Miljongranskning-2013/"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;http://www.do.se/sv/Om-DO/granskningar/Miljongranskning-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.do.se/sv/Om-DO/granskningar/Miljongranskning-2013/"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt; 2013/ &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;(Hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2015-02-02).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;3 § förordningen (2007:1117) med instruktion för Konkurrensverket och 18 kap. 1 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;17 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2007:1091) om offentlig upphandling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357157x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;handlats genom ett förenklat förfarande. Enligt Konkurrensverket borde det ha upphandlats genom ett öppet eller selektivt förfarande.&lt;SPAN class="ft61"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Konkurrensverket ska också verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet och fullgöra de uppgifter som följer av konkurrenslagen (2008:579).&lt;SPAN class="ft61"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Kriminalvården bedriver inom ramen för arbetsdriften verksamhet som faller under konkurrenslagen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;I konkurrenslagen är regleringen om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet av särskild betydelse för Kriminalvården. Konkurrens- verket har rätt att vid Stockholms tingsrätt föra talan om att förbjuda staten att tillämpa ett visst förfarande, om detta snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, alternativt hämmar, eller är ägnat att hämma, före- komsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens.&lt;SPAN class="ft61"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Kommunala nämnder och länsstyrelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Kommunala nämnder utövar tillsyn över Kriminalvårdens mathållning och över att myndigheten utför obligatoriska funktionskontroller av ventilationssystem. Läns- styrelser utövar tillsyn över Kriminalvårdens djurhållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft13"&gt;Tillsyn över mathållning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Mathållningen skiljer sig åt mellan Kriminalvårdens olika verksam- hetsställen. Den kan både bedrivas inom verksamheten och köpas in utifrån.&lt;SPAN class="ft61"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Kriminalvården ska i sin livsmedelshantering följa bland annat livsmedelslagen (2006:804). Den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet är behöriga att utöva kontroll av efterlevnaden av lagen samt i lagen angivna beslut och bestämmelser i annan reglering angående mat-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Konkurrensverket, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-12-12,&lt;/NOBR&gt; dnr 690/2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;2–3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (2007:1117) med instruktion för Konkurrensverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Många intagna sysselsätts med arbete i Kriminalvårdens arbetsdrift. Mot ersättning erbjuds både tjänster och varor som de intagna tillverkat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;3 kap. 27 och 32 §§ konkurrenslagen (2008:579).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Kriminalvården, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2013-12-11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; &lt;/SPAN&gt;Förslag från Moderniseringsprojektet – slutredovisning delprojekt 3, Kriminalvårdens budgetfördelningsmodell&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357158x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft7"&gt;hållning.&lt;SPAN class="ft45"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Inspektioner kan utföras på nämndens egna initiativ eller efter klagomål från enskilda. Livsmedelsverket leder och samordnar landets livsmedelskontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Obligatorisk ventilationskontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft9"&gt;Det finns krav på funktionskontroll av ventilationssystem för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat i byggnader.&lt;SPAN class="ft41"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;Kontrollen omfattar bland annat att systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden och att det i övrigt fungerar på det sätt som är avsett. Om Kriminalvården inte följer reglerna om obligatorisk funktionskontroll eller underlåter att avhjälpa påtalade brister, har byggnadsnämnden i kommunen rätt att få tillträde till fastigheten. Nämnden kan också rikta ett åtgärds- föreläggande mot myndigheten. Enskilda kan vända sig till aktuell byggnadsnämnd för att anmäla att en ventilationskontroll inte har utförts eller att påtalade brister inte har åtgärdats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Tillsyn över djurhållningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Vid tre av Kriminalvårdens anstalter bedrivs djurhållning. I djur- skyddslagen (1988:534) finns bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas. Dessa bestämmelser kompletteras genom djurskydds- förordningen (1998:539), myndighetsföreskrifter och allmänna råd. Länsstyrelserna ansvarar för djurskyddskontrollen i länen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;De tar emot anmälningar från enskilda och kan även utföra en kontroll på eget initiativ. Jordbruksverket samordnar och vägleder läns- styrelsernas djurskyddsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;11 § livsmedelslagen (2006:804) och 23 § livsmedelsförordningen (2006:813).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Aktuellt regelverk finns i plan- och bygglagen (2010:900), plan- och byggförordningen (2011:338) och i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilations- system och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter, BFS 2011:16, OVK 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;24 § djurskyddslagen (1988:534).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357159x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p478 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Annan granskning av Kriminalvårdens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Riksrevisionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar Kriminalvårdens årsredovisning. Riks- revisionen utför också effektivitetsrevision, som huvudsakligen är inriktad på granskning av hushållning, resursutnyttjande, mål- uppfyllelse och samhällsnytta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft8"&gt;Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppdraget att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. Myndigheten leds av tre riksrevisorer, som väljs av riksdagen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;Genom ett grundlagsskyddat oberoende har Riksrevisionen ett starkt mandat att granska statliga myndigheter och verksamheter. Den bedriver både årlig revision och effektivitetsrevision.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Årlig revision&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;När myndigheter lämnar årsredovisningen till regeringen ska de lämna en kopia av den till Riksrevisionen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionen granskar årsredovisningarna för att bedöma om de är tillförlitliga och korrekta, om räkenskaperna är rättvisande och om myndigheterna följer aktuella regler och beslut.&lt;SPAN class="ft45"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;Om en myndighet ska lämna delårsrapporter granskas även de.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft9"&gt;Riksrevisionen kan genom egna undersökningar ta fram ett underlag till grund för bedömningen om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Revisorn kan exempelvis undersöka om viktiga kontrollfunktioner i myndighetens system och rutiner fungerar som de ska. Om kontrollfunktionerna inte fungerar kan revisorn inte helt lita på att redovisningen är korrekt. För att undersöka om kontrollfunktionerna fungerar kan revisorn t.ex. intervjua personal, gå igenom processbeskrivningar och göra funktionstester. Förutom att undersöka viktiga kontrollfunktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;13 kap. 8 § första stycket regeringsformen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 kap. 2 § andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;5 § första stycket lagen (2002:1022) om statlig revision m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357160x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;kan revisorn också granska om olika fakta i redovisningen stämmer, så kallad substansgranskning. Exempelvis kan poster som verkar stora och ovanliga granskas genom att revisorn går igenom de transaktioner och underlag som ligger bakom posterna. Ett annat exempel på substansgranskning är att man går igenom ledningens protokoll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Om det vid en granskning av viktiga kontrollfunktioner eller vid en substansgranskning upptäcks fel eller brister som myndighetens ledning bör informeras om skriftligt lämnas en revisionsrapport till myndigheten. Ofta ber man också myndigheten att inom viss tid komma in med information med anledning av iakttagelserna i rapporten. Om iakttagelserna är mindre allvarliga skrivs en revisions- promemoria. Kopior av revisionsrapporter kan skickas till regeringen och ansvarigt departement.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Syftet är inte att genomföra en fullständig granskning varje år. Den årliga revisionen inriktas i stället mot bedömda risker för väsentliga fel. Utgångspunkten är att granskningen ska vara så omfattande att den ger en rimlig, men inte fullständig, säkerhet för uttalandet i revisionsberättelsen. Riksrevisionen ska även arbeta förebyggande. Eventuella fel och brister kommuniceras med berörda så snart som möjligt så att de kan åtgärdas innan årsredovisningen beslutas.&lt;SPAN class="ft45"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Granskningen av årsredovisningen avslutas med en revisions- berättelse. Granskningen av en delårsrapport avslutas med ett revisors- intyg (kallas även revisorsrapport över översiktlig granskning av delårsrapport). Revisionsberättelserna och revisorsintygen lämnas till regeringen, med kopior till ansvarigt departement och till den berörda myndigheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Om revisionsberättelsen innehåller någon invändning ska myndigheten redovisa för regeringen vilka åtgärder myndigheten har vidtagit eller avser att vidta med anledning av invändningen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Riksrevisionen, promemoria &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2012-02-16,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;30-2012-0169.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;PM om revisionens inriktning&lt;/SPAN&gt;, s. 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;5 § andra stycket och 10 § lagen (2002:1022) om statlig revision m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;28 § myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357161x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;Årlig revision i förhållande till Kriminalvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;För åren 2003 till 2014 finns en revisionsrapport avseende Kriminal- vården publicerad per år, med undantag för åren 2004 och 2009 då inga revisionsrapporter avseende Kriminalvården publicerades. För att visa vad Riksrevisionens årliga granskning av Kriminalvården kan avse redogörs för den revisionsrapport som publicerades 2014. Rapporten gällde verkställighetsplanering, arbetsdrift och upphandling. Under hösten 2013 genomförde Riksrevisionen verksamhetsbesök vid fyra anstalter och tre frivårdskontor. Utöver det ställdes ett antal fråge- ställningar till Kriminalvården centralt. Riksrevisionens bedömning var att flertalet tidigare konstaterade brister i den interna styrningen och kontrollen avseende verkställighetsplanering, arbetsdrift och upphandling kvarstod. Kriminalvården rekommenderades bland annat att förbättra arbetet med systematisk uppföljning och att vidta åtgärder för att säkerställa att obligatoriska moment genomförts innan verkställighetsplaner klarmarkeras. Under granskningen gick Riksrevisionen bland annat igenom 120 verkställighetsplaner och fann då att 29 var klarmarkerade, fast de inte var fullständiga.&lt;SPAN class="ft61"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Effektivitetsrevision&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;Effektivitetsrevision innebär att Riksrevisionen granskar och lämnar förslag till förändringar så att den statliga verksamheten bedrivs effektivare, med högre kvalitet och till lägre kostnader. Granskningarna utgår ofta från riksdagens beslut och omfattar regeringens genomförande av politiska mål, styrning, uppföljning och rapportering till riksdagen. Riksrevisionen granskar också myndigheternas genomförande och rapportering till regeringen. Effektivitetsrevisionen ska huvudsakligen inriktas på granskning av hushållning, resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta.&lt;SPAN class="ft61"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Eftersom problem många gånger inte är isolerade till en enskild statlig aktör eller en enskild fråga har man vid granskningen ofta ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Riksrevisionen, revisionsrapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-01-22,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;32-2013-0552.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Rapport löpande gransk- ning av Kriminalvården 2013&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;4 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357162x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;bredare perspektiv än den enskilda organisationen eller huvud- mannen.&lt;SPAN class="ft67"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;De tre riksrevisorerna beslutar självständigt vad som ska granskas, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag. De beslutar även självständigt och var för sig hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning.&lt;SPAN class="ft41"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Resultatet av granskningen ska redovisas i en granskningsrapport.&lt;SPAN class="ft41"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft7"&gt;Granskningsrapporten skickas till riksdagen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Riksdagens talman överlämnar sedan granskningsrapporten till berört utskott och till regeringen. Regeringen ska inom fyra månader svara på vad man avser att göra med anledning av rapporten. Kopior av rapporten skickas även till berörda organsationer. Myndigheterna är dock inte skyldiga att följa rekommendationerna. Effektivitets- granskningarna följs upp och resultatet presenteras i uppföljnings- rapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Effektivitetsrevision i förhållande till Kriminalvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Enligt uppgift från Riksrevisionen genomförs &lt;NOBR&gt;25–30&lt;/NOBR&gt; effektivitets- revisioner varje år. Under perioden 2009 till 2014 publicerades tre granskningsrapporter som rör Kriminalvården (en 2009 och två 2011). Under 2014 bedrevs en förstudie med fokus på statens samlade insatser vid det brottsförebyggande arbetet vid frigivning, där Kriminalvården är en viktig del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Rapporten från 2009 gällde effektiviteten i det återfallsföre- byggande arbetet. Slutsatsen var att Kriminalvårdens planering av intagnas tid i anstalt inte fungerade tillfredsställande. Det fanns stora brister i samordningen internt mellan anstalt och frivård, liksom i Kriminalvårdens samverkan med andra myndigheter.&lt;SPAN class="ft41"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;En av rapporterna från 2011 hade som utgångspunkt åtta granskningar som genomförts under &lt;NOBR&gt;2008–2011&lt;/NOBR&gt; av effektiviteten i rättsväsendet och specifikt brottmålsprocessen. I rapporten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Riksrevisionen, promemoria &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2012-02-16,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;30-2012-0169.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;PM om revisionens inriktning&lt;/SPAN&gt;, s. 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;13 kap. 8 § andra stycket regeringsformen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;4 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;9 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2009:27. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott – Verkställighetsplanering och samverkan inför de intagnas frigivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357163x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;analyserade Riksrevisionen orsakerna till de iakttagna effektivitets- bristerna i rättsväsendet och brottmålsprocessen. Granskningen gällde fler myndigheter än Kriminalvården.&lt;SPAN class="ft45"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Statskontoret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Statskontoret bistår regeringen med bland annat utvärderingar av statlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft7"&gt;Statskontorets uppdrag är att bistå regeringen med utredningar, utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet och av övergripande frågor om den offentliga förvalt- ningens funktionssätt. I detta ingår att analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv och att redovisa effekter av statliga åtgärder.&lt;SPAN class="ft45"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;Utredningarna kan avse alla politikområden. Statskontoret har också ett förvaltningspolitiskt uppdrag som innefattar uppföljning av den offentliga sektorns utveckling och bevakning av vissa frågor om kvalitets- och verksamhetsutveckling i statsförvaltningen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Statskontoret kan inte självständigt inleda utredningar eller utvärderingar av enskilda myndigheters verksamheter. Myndigheten kan dock lämna förslag till regeringen på utredningar, utvärderingar och uppföljningar som bör göras.&lt;SPAN class="ft45"&gt;113 &lt;/SPAN&gt;Statskontoret kan också inom ramen för sitt förvaltningspolitiska uppdrag självständigt initiera utredningar. Då handlar det om mer generella förvaltningspolitiska frågeställningar som förvaltningens organisering, styrning och kompetensförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;Regeringens uppdrag kan innebära att Statskontoret ska göra en myndighetsanalys. En sådan innefattar analys av faktorer som myndighetens mål, resurser, verksamhetsuppföljning, resultat, interna och externa omständigheter som påverkar resultatet och vilka för- bättrande åtgärder som bör vidtas. Regeringen kan sedan ge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionen, granskningsrapport RiR 2011:27. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Att hantera brottmål effektivt – En utmaning för regeringen och rättsväsendet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;1 § förordningen (2007:827) med instruktion för Statskontoret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;1 a § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;2 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357164x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;Statskontoret i uppdrag att göra fördjupade analyser av identifierade problemområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft9"&gt;Statskontoret har inte genomfört någon myndighetsanalys av Kriminalvården. Frågor rörande bland annat transporter av frihets- berövade och hot mot anställda har däremot berörts i utredningar under de senaste åren. En mer heltäckande rapport om kriminal- vård publicerades 2003. Statskontoret granskade då de delar av kriminalvårdsverksamheten som avsåg anstalterna och transport- tjänsten.&lt;SPAN class="ft41"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;Den senaste rapporten som avser Kriminalvården specifikt publicerades under 2014 och innehåller en utvärdering av myndighetens bidrag till ideella organisationer.&lt;SPAN class="ft41"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Ekonomistyrningsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Varje år utför Ekonomistyrningsverket (ESV) en värdering av i vad mån Kriminalvården följer de ekonomi- administrativa bestämmelserna för verksamheten. Verket utför också olika typer av uppdrag inom ekonomisk styrning. Upp- dragen kan komma både från regeringen och från andra myndig- heter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;ESV har bland annat i uppdrag att bistå regeringen med det under- lag den behöver för att säkerställa att statsförvaltningen är effektiv samt att den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Bland uppdragen ingår också att göra prognoser, analysera och lämna information om den statliga ekonomin.&lt;SPAN class="ft45"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;EA-värdering&lt;/NOBR&gt; och kontroll av årsredovisningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft40"&gt;Varje år genomför ESV en ekonomiadministrativ värdering av nästan samtliga myndigheter under regeringen. Värderingen mäter i vad mån myndigheter följer de ekonomiadministrativa bestämmelserna för verksamheten, &lt;NOBR&gt;EA-värdet.&lt;/NOBR&gt; Det görs inte någon bedömning av om en åtgärd som i och för sig varit förenlig med regelverket skulle vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Statskontoret, rapport 2003:20. &lt;/SPAN&gt;Effektivitetsgranskning av kriminalvården&lt;SPAN class="ft71"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Statskontoret, rapport 2014:24. &lt;/SPAN&gt;Kriminalvårdens bidrag till ideella organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;2 § förordningen (2010:1764) med instruktion för Ekonomistyrningsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357165x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;olämplig. Regeringen har beslutat om riktlinjer för värderingen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;117 &lt;/SPAN&gt;Värdering sker främst inom redovisning, finansiering och intern- kontroll. Den sker även inom t.ex. upphandling, konsekvens- utredning, arkivering av räkenskapsmaterial och rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft9"&gt;De myndigheter som ska bli &lt;NOBR&gt;EA-värderade&lt;/NOBR&gt; lämnar information, så kallad självdeklaration, till ESV genom Hermes (ett gemensamt informationssystem för myndigheterna och Regeringskansliet i den statliga redovisningsorganisationen). Regeringskansliet och vissa myndigheter med särskilt ansvar inom ett visst område lämnar också in information från sin verksamhet om andra myndigheter. De uppgifter som ges in granskas till viss del.&lt;SPAN class="ft41"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;De fastställda EA- värdena rapporteras årligen till regeringen. Myndigheterna har möjlighet att hämta dem ur Hermes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;När myndigheter lämnar årsredovisningen till regeringen ska de också lämna en kopia av den till ESV.&lt;SPAN class="ft45"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;ESV kontrollerar att uppgifterna i årsredovisningen stämmer med vad myndigheten rapporterat in i Hermes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Uppdrag inom ekonomisk styrning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;ESV genomför också olika typer av uppdrag inom ekonomisk styrning. Uppdragen kan komma från regeringen. Till skillnad från Statskontoret tar ESV också emot uppdrag från andra myndigheter. ESV har rätt att ta ut en avgift i sådana fall. De uppdrag som kommer från regeringen brukar normalt inte vara inriktade på en viss myndighet, utan rör ofta en fråga inom ESV:s verksamhets- område som behöver utredas utifrån flera myndigheters perspektiv. Åtgärder som föreslås efter granskningen är inte bindande utan endast rekommendationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft7"&gt;ESV har, på uppdrag av regeringen, bland annat granskat Kriminalvårdens arbete med att projektera för och upphandla nya kriminalvårdsanläggningar. Rapporten som publicerades 2008&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Regeringsbeslut, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004-01-29,&lt;/NOBR&gt; Fi2003/5922.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Kontroller sker bland annat mot Riksrevisionens revisionsrapporter, revisionsberättelser och granskningsrapporter samt mot Statskontorets myndighetsanalyser. Vissa frågor ska myndigheterna verifiera genom att ange spårbarhet till svaret, t.ex. hänvisning till diarienumret. ESV har sedan möjlighet att begära ut aktuell handling för kontroll. ESV läser även myndighetens kommentarer till de svar som lämnas för att kontrollera så att svaret och kommentaren är förenliga med varandra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;2 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357166x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;innehåller en granskning av de åtgärder som Kriminalvården hade vidtagit för att säkra sin upphandlingskompetens. I rapporten finns förslag till Kriminalvården på åtgärder för att ytterligare säkra upphandlingskompetensen och på en bättre styrning av anskaff- ningen av nya fängelser.&lt;SPAN class="ft45"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Barnombudsmannen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Barnombudsmannen följer upp och utvärderar tillämpningen av Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) i Kriminalvårdens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft7"&gt;Kriminalvårdens verksamhet berör enskilda under 18 år, bland annat genom att barn kan vara frihetsberövade i häkten. Barnombuds- mannen är en statlig myndighet som har till uppgift att driva på genomförandet och bevaka efterlevnaden av barnkonventionen. Barnombudsmannen ska då särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med barnkonventionen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Vid fullgörande av den uppgiften ska Barnombudsmannen systematiskt och återkommande följa upp och utvärdera tillämp- ningen av barnkonventionen i berörda verksamheter hos bland annat förvaltningsmyndigheter. Barnombudsmannen ska föra en dialog om slutsatser och iakttagelser med berörda myndigheter och huvudmän.&lt;SPAN class="ft45"&gt;122 &lt;/SPAN&gt;Barnombudsmannen kan dock inte tvinga en myndighet att förändra något i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft42"&gt;Ett exempel på granskning av Barnombudsmannen som omfattat Kriminalvårdens verksamhet är en rapport från 2013 om barn och ungdomar i arrest och häkte misstänkta för brott. I framtagandet av rapporten har man bland annat besökt häkten på sex orter och talat med barn och ungdomar som frihetsberövats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Ekonomistyrningsverket, rapport nr 2008:4. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Effektiviteten i Kriminalvårdens lokalförsörj- ning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 § lagen (1993:335) om Barnombudsman.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 § förordningen (2007:1021) med instruktion för Barnombudsmannen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357167x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft10"&gt;misstänkta för brott. I rapporten finns flera förslag till förändringar som berörs mer längre fram i betänkandet (avsnitt 12.4.2).&lt;SPAN class="ft67"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Brottsförebyggande rådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Brottsförebyggande rådet (Brå) utför, på eget initiativ och på uppdrag av regeringen, uppföljningar och utvärderingar inom rättsväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft7"&gt;Brå är ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Brå ska bidra till kunskapsutveckling inom det kriminalpolitiska området och främja brottsförebyggande arbete. En viktig uppgift för myndigheten är att initiera och bedriva forsknings- och utvecklingsarbete för att ge regeringen underlag för åtgärder och prioriteringar på det kriminalpolitiska området. Brå ska också löpande bistå regeringen i kriminalpolitiska frågor.&lt;SPAN class="ft45"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;Regeringen ger ofta Brå i uppdrag att utföra särskilda kartlägg- ningar, utvärderingar osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Brå:s analyser bygger ofta på de uppgifter myndigheterna i rättskedjan är skyldiga att rapportera till Brå för den officiella rätts- statistiken. Brå kan dock genomföra utvärderingar även på andra sätt än analys av rättsstatistiken. Brå är inriktad på den över- gripande verksamheten. Avsikten är inte att kontrollera hur de andra myndigheterna utför sina uppdrag utan snarare att genom forskning och statistik ta fram kunskap om verksamheterna och på så sätt bidra till en lärande organisation. I sina analyser kan Brå identifiera åtgärder som berörd myndighet bör vidta, men det är då bara rekommendationer och myndigheten är inte skyldig att agera i enlighet därmed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;För att visa på vilken typ av utvärderingar Brå kan göra och med vilken frekvens sådana görs avseende Kriminalvårdens verksamhet redogörs för rapporter som mer direkt berör Kriminalvården sedan 2010. Under 2010 publicerades en utvärdering om återfall i brott efter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;123 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Barnombudsmannen, årsrapport 2013. &lt;/SPAN&gt;Från insidan (2013) – Barn och ungdomar om tillvaron i arrest och häkte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;1 § och 2 § första stycket 5 förordningen (2007:1170) med instruktion för Brottsföre- byggande rådet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357168x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;utslussning med utökad frigång och en rapport med en kartläggning av innehållet i frivårdspåföljderna.&lt;SPAN class="ft61"&gt;125 &lt;/SPAN&gt;Under 2012 redovisades en utvärdering om hur samhällstjänst fungerar och möjligheterna att döma fler till samhällstjänst samt en utvärdering om lekmanna- övervakare inom frivården.&lt;SPAN class="ft61"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;Samtliga rapporter grundade sig på regeringsuppdrag. I regleringsbrevet för 2014 gav regeringen Brå i uppdrag att kartlägga sysselsättningen i kriminalvårdsanstalt. Uppdraget ska redovisas senast den 16 november 2015.&lt;SPAN class="ft61"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Möjligheten att överklaga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;För att ett beslut ska kunna överklagas krävs att det är skriftligt och har en inte obetydlig faktisk verkan för parter eller andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft13"&gt;Överklagbarhet och klagorätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;En form av granskning av Kriminalvårdens beslut är möjligheten att överklaga dem. Ett beslut får överklagas om så är särskilt reglerat eller om det är överklagbart på sedvanerättslig grund. I flera för verksam- heten centrala författningar är det reglerat att Kriminalvårdens beslut får överklagas, om än ofta först efter omprövning av myndigheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;Alla myndighetsåtgärder enligt de olika lagarna är ändå inte överklagbara. Överklagbarheten är begränsad till följd av allmänna principer som har utvecklats i praxis.&lt;SPAN class="ft61"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft42"&gt;En förutsättning för att ett beslut ska kunna överklagas är att det har karaktären av ett skriftligt uttalande. Avgörande är inte vad myndigheten benämnt skrivelsen. Även en skrivelse som benämns information kan innehålla ett överklagbart beslut. En annan förut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Brottsförebyggande rådet, rapport 2010:8. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Utökad frigång och återfall. &lt;/SPAN&gt;Brottsförebyggande rådet, rapport 2010:10. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Frivården i Sverige – En kartläggning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Brottsförebyggande rådet, rapport 2012:4. &lt;/SPAN&gt;Samhällstjänst – Dagens situation och framtida möjligheter. &lt;SPAN class="ft85"&gt;Brottsförebyggande rådet, rapport 2012:9. &lt;/SPAN&gt;Lekmannaövervakare inom frivården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Brottsförebyggande rådet, Ju2013/8711/KRIM osv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Se t.ex. 14 kap. 1, 2 och 5 § fängelselagen (2010:610), 7 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; §§ häkteslagen (2010:611) samt &lt;NOBR&gt;29–30&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1974:202) om beräkning av strafftid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Prop. 1997/98:101. &lt;/SPAN&gt;Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel om domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m&lt;SPAN class="ft44"&gt;., s. 50 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357169x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;sättning för överklagbarhet är att beslutet har en inte alltför obetydlig faktisk verkan för parter eller andra. Ett principbeslut, som ska vara vägledande i kommande enskilda fall, är som regel inte överklagbart. Samma sak gäller för förhandsbesked som inte är bindande. Ett beslut som innebär att en myndighet kan eller ska verkställa det eller att den enskilde ändå måste rätta sig uppfyller vanligen kraven för överklagbarhet. Även avslag på en enskilds framställan är oftast överklagbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;För att en myndighetsåtgärd ska kunna överklagas måste den alltså ha karaktären av ett dokumenterat uttalande som består vid tidpunkten för överklagande. Det skulle annars inte vara menings- fullt med ett överklagande, eftersom syftet är att beslutet ska ändras eller upphävas. En myndighets underlåtenhet att handla eller faktiska handlande, t.ex. en polismans trafikdirigering på gatan, kan inte överklagas.&lt;SPAN class="ft61"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;Flera för individen viktiga myndighetsåtgärder inom Kriminalvården är således inte överklagbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft7"&gt;Inte alla får överklaga ett beslut bara för att det är överklagbart. Enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223) får myndighetsbeslut överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot och beslutet kan överklagas.&lt;SPAN class="ft45"&gt;131 &lt;/SPAN&gt;För klagorätt krävs att klaganden direkt drabbats av negativa verkningar, om inte annat är särskilt föreskrivet. Verkningarna kan ligga på det rättsliga planet eller vara av faktisk natur.&lt;SPAN class="ft45"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Beslut från JO och rättsfall angående överklagbarhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Nedan följer några beslut från JO och rättsfall för att ytterligare klargöra vilka beslut som är överklagbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft40"&gt;I ett fall som JO prövade hade en polismyndighet under en längre tid spärrat av en motorcykelorganisations lokaler. JO skriver i beslutet att en myndighets faktiska handlande eller underlåtenhet att handla inte kan överklagas enligt allmänna förvaltningsrättsliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Ibid. Se även Hellners och Malmqvist, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Förvaltningslagen &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 31 maj 2010), kommentar till 22 §. Se vidare RÅ 2004 ref. 8 och RÅ 2007 ref. 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Om annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från den regleringen, gäller dock den bestämmelsen, se 3 § första stycket förvaltningslagen (1986:223).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Se T. Hellners och B. Malmqvist, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Förvaltningslagen &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 31 maj 2010), kommentaren till 22 §. Se även RÅ 1992 ref. 13. När klagorätten prövas görs det med utgångspunkt i förhållandena när överklagandet kom in, se RÅ 1991 ref. 58.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357170x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;principer, men att de aktuella avspärrningarna inte var att betrakta som faktiskt handlande utan som överklagbara beslut. Detta efter- som det var fråga om skriftligt upprättade beslut som inneburit inskränkningar i rätten att disponera fastigheten. Tillträdesförbudet hade också gällt under en längre tid.&lt;SPAN class="ft45"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;RÅ 1992 ref. 65 gällde ett beslut inom kriminalvården att för framtiden inte medge en intagen obevakade besök av sina barn. Beslutet gällde utan tidsbegränsning och förhindrade inte att man i framtiden ändå skulle tillåta obevakade besök. Det avsåg alltså inte om den intagne vid viss angiven tidpunkt skulle få ta emot barnen med eller utan bevakning. Ändå ansågs beslutet överklagbart. Enligt Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen, HFD) fick beslutet genom sitt innehåll en påtaglig rättsverkan för den enskilde och borde därför kunna överklagas med stöd av 59 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt såsom beslut i enskilt fall.&lt;SPAN class="ft61"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;I RÅ 1986 not. 831 gjorde HFD bedömningen att en plan för den intagnes korttidspermissioner inte var bindande och beslutet därom därför inte var överklagbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;HFD fann i RÅ 2010 ref. 9 att ett beslut om avslag på en hem- ställan om att få röka på sitt bostadsrum var överklagbart. Domstolen konstaterade att beslut i särskilda fall, med vissa då inte aktuella undantag, var överklagbara enligt den då gällande lagen om kriminal- vård i anstalt. Domstolen fann sedan att Kriminalvården genom att avslå den intagnes framställning tagit ställning till lagens tillämpning i ett särskilt fall och att avgörandet haft faktiska verkningar. Den intagne hade därför rätt att överklaga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;JO 1999/00 s. 60. JO har även i flera ärenden prövat om ett överklagbart beslut egentligen hade bort fattas. Frågan har alltså inte varit om ett visst beslut varit överklagbart utan om Kriminalvården brustit genom att inte fatta ett överklagbart beslut. Om kvarhållande eller omhändertagande av en försändelse, se JO, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-12-06,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;5877-2011&lt;/NOBR&gt; samt JO, beslut &lt;NOBR&gt;2013-12-06,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;4465-2012,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;5061-2012&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;5239-2012.&lt;/NOBR&gt; Jfr även JO, beslut &lt;NOBR&gt;2009-03-18,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;4637-2007,&lt;/NOBR&gt; i vilket JO fann att förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser om hand- läggningen av ärenden skulle tillämpas vid omhändertagande av alkohol. JO har vidare ansett att omplacering mellan två likvärdiga avdelningar inom en anstalt inte utgör handläggning av ett ärende i förvaltningslagens mening, se JO, beslut &lt;NOBR&gt;2009-12-21,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2375-2009.&lt;/NOBR&gt; När det varit fråga om två icke likvärdiga häktesavdelningar har det emellertid ansetts vara tal om handläggning av ett ärende, se JO, beslut &lt;NOBR&gt;2008-12-22,dnr&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;3009-2007.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Jfr RÅ 1973 ref. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357171x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td83"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td84"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Extern granskning av Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p500 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;6.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Insynsrådet, offentlighetsprincipen och ideella frivilligorganisationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Sammanfattning: &lt;/SPAN&gt;Kriminalvårdens insynsråd, offentlighets- principen och ideella frivilligorganisationer bidrar till den demo- kratiska insynen i Kriminalvårdens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft10"&gt;Vid Kriminalvården finns som ovan nämnts ett insynsråd (avsnitt 5.2.2).&lt;SPAN class="ft67"&gt;135 &lt;/SPAN&gt;Syftet med ett insynsråd är att tillgodose behovet av demokratisk insyn och medborgerligt inflytande. Även om inte insyn ska sammanblandas med tillsyn, bidrar insynsrådet till att representanter för allmänheten får inblick i den verksamhet som Kriminalvården bedriver, vilket också ger möjligheter att utöva demokratisk kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft7"&gt;Därtill är förstås offentlighetsprincipen tillämplig även på Kriminalvårdens verksamhet. Genom den kan medborgare och media utöva granskning och därmed bidra till att rättssäkerhet och effektivitet upprätthålls i verksamheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Ytterligare insyn i Kriminalvårdens verksamhet uppnås genom ideella frivilligorganisationer, t.ex. Röda korset och Kriminellas revansch i samhället (KRIS). Organisationernas verksamhet i för- hållande till Kriminalvården består bland annat i att stötta och besöka intagna vid häkten och anstalter.&lt;SPAN class="ft45"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;8 § förordningen med instruktion (2007:1172) för Kriminalvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Se prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Statskontoret, rapport 2014:24. &lt;/SPAN&gt;Kriminalvårdens bidrag till ideella organisationer&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 39 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357173x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;7 Internationell utblick&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;I detta kapitel lämnas en översiktlig redogörelse för hur gransk- ningen av kriminalvårdens verksamhet är organiserad i Finland, Danmark, Norge, Kanada samt England och Wales. Delar av detta kapitel bygger på information som kommittén har inhämtat från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft105"&gt;Brottspåföljdsmyndigheten &lt;SPAN class="ft9"&gt;i Finland, &lt;/SPAN&gt;Direktoratet for Kriminalforsorgen &lt;SPAN class="ft9"&gt;i Danmark, &lt;/SPAN&gt;Kriminalomsorgsdirektoratet &lt;SPAN class="ft9"&gt;i Norge, &lt;/SPAN&gt;Correctional Service of Canada &lt;SPAN class="ft9"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;Her Majesty’s Inspectorate of Prisons &lt;SPAN class="ft9"&gt;i England och Wales. En motsvarande översiktlig redogörelse av hur granskningen av polisens verksamhet är organiserad i Finland, Danmark, Norge, Nederländerna samt England och Wales finns i betänkandet Tillsyn över polisen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Utformningen av ett lands granskning av myndigheters verk- samhet är, liksom kommittén konstaterade i betänkandet Tillsyn över polisen, ofta tätt sammankopplad med ett lands nationella traditioner och förvaltningsmodeller.&lt;SPAN class="ft45"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Det är därför svårt att tillgodogöra sig erfarenheter från hur andra länder valt att utforma sin granskning av kriminalvården. Det är dock möjligt att dra vissa slutsatser om granskningen från de länder som kommittén har valt att studera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Granskningen skiljer sig åt mellan de länder som kommittén har undersökt. Kontroll av regelefterlevnaden förekommer dock hos samtliga studerade länder, ofta i kombination med andra former av granskning. Samtliga undersökta länder har en ombudsman med ett mandat som innefattar att kontrollera regelefterlevnaden i kriminal- vården. Även om dessa institutioner liknar varandra finns det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 107 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ibid, s. 107.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft18"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357174x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft8"&gt;skillnader mellan länderna, särskilt mellan de nordiska länderna på den ena sidan och Kanada samt England och Wales på den andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft13"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Brottspåföljdsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;ansvarar för verkställighet av straff och häktning och lyder under justitieministeriet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Myndigheten består av tre verkställighetsregioner, en central förvaltningsenhet, en riks- omfattande hälsovårdsenhet, en verkställighetsenhet och ett utbild- ningscentrum för brottspåföljdssektorn.&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Brottspåföljdsmyndighetens &lt;/SPAN&gt;verksamhet står under extern gransk- ning av &lt;SPAN class="ft36"&gt;justitiekanslern i statsrådet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft36"&gt;riksdagens justitieombudsman&lt;/SPAN&gt;. Dessa är Finlands två högsta laglighetsövervakare.&lt;SPAN class="ft61"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Andra exempel på myndigheter som utövar extern granskning över &lt;SPAN class="ft36"&gt;Brottspåföljdsmyndig- heten &lt;/SPAN&gt;är &lt;SPAN class="ft36"&gt;dataombudsmannen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft36"&gt;Statens revisionsverk&lt;/SPAN&gt;. D&lt;SPAN class="ft36"&gt;ataombuds- mannen &lt;/SPAN&gt;övervakar behandlingen av personuppgifter och &lt;SPAN class="ft36"&gt;Statens revisionsverks &lt;/SPAN&gt;granskning har ett i huvudsak finansiellt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Interna inspektionens kontroll över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft13"&gt;Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft57"&gt;Interna inspektionen &lt;SPAN class="ft7"&gt;vid &lt;/SPAN&gt;Brottspåföljdsmyndigheten &lt;SPAN class="ft7"&gt;lyder direkt under generaldirektören för att den ska vara så fristående som möjligt från organisationen i övrigt. De interna inspektionerna utgår i huvudsak från den årliga inspektionsplanen som general- direktören har godkänt. Därutöver tillkommer några &lt;/SPAN&gt;ad hoc &lt;SPAN class="ft7"&gt;inspektioner. Granskningen är bred och omfattar bland annat regelefterlevnad och effektivitet. &lt;/SPAN&gt;Interna inspektionen &lt;SPAN class="ft7"&gt;kan rikta sin granskning mot alla funktioner och enheter inom &lt;/SPAN&gt;Brottspåföljds- myndigheten&lt;SPAN class="ft7"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Interna inspektionen &lt;SPAN class="ft7"&gt;har rätt att få tillgång till information och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;IT-system&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt; för att kunna utföra sin granskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;1 § lagen om Brottspåföljdsmyndigheten (953/2009).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft135"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;4 § ibid. Brottspåföljdsmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Organisation. &lt;/SPAN&gt;http://www.rikosseuraamus.fi/sv/index /brottspafoljdsmyndigheten/organisation.html (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-07-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Riksdagens justitieombudsman. &lt;/SPAN&gt;Justitieombudsmannen och justitiekanslern&lt;SPAN class="ft85"&gt;. http://www.oikeusasiamies.fi/Resource.phx/eoa/svenska/jo/justitiekanslern.htx?locale=sv_SE (Hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;2014-07-02).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357175x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;Riksdagens justitieombudsman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Riksdagens justitieombudsman &lt;/SPAN&gt;(JO) ska enligt lag i synnerhet inspektera fängelser och andra slutna inrättningar.&lt;SPAN class="ft45"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;JO svarar för kontrollen tillsammans med två biträdande justitieombudsmän. De biträdande justitieombudsmännen har i det närmaste samma befogenheter som JO och avgör självständigt ärendena inom sina ansvarsområden.&lt;SPAN class="ft45"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Övervakningen av fångvården är av tradition ett av kärnområdena inom JO:s verksamhet. JO:s verksamhet liknar dess svenska mot- svarighet. JO övervakar således att &lt;SPAN class="ft36"&gt;Brottspåföljdsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;i sin verksamhet följer föreskrifter, huvudsakligen genom att undersöka inkomna klagomål. Vidare genomför JO regelbundet inspektioner av fängelser och undersöker ärenden på eget initiativ om det får kännedom om olagligheter och missförhållanden.&lt;SPAN class="ft61"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft40"&gt;Finland har anslutit sig till det fakultativa protokollet till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (OPCAT). JO är ett sådant nationellt besöksorgan som avses i det fakultativa protokollet.&lt;SPAN class="ft77"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Direktoratet for kriminalforsorgen &lt;/SPAN&gt;har det övergripande ansvaret för alla kriminalvårdsinstitutioner i Danmark såsom fängelser, halvvägshus etc. Det lyder under justitiedepartementet och ska som ansvarig för kriminalvården säkerställa att gällande lagar och regler efterlevs&lt;SPAN class="ft36"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft10"&gt;Kriminalvården står under extern granskning av bland annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft68"&gt;Folketingets ombudsman, Rigsrevisionen &lt;SPAN class="ft40"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Datatilsynet&lt;SPAN class="ft40"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Rigs- revisionen &lt;SPAN class="ft40"&gt;utövar regelbunden ekonomisk- och administrativ kontroll av kriminalvården samt genomför riktade granskningar på eget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;5 § lagen om riksdagens justitieombudsman (197/2002).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;14 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Riksdagens justitieombudsman. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;JO:s verksamhet. &lt;/SPAN&gt;http://www.oikeusasiamies.fi/ &lt;NOBR&gt;Resource.phx/eoa/svenska/jo/jo-verksamhet.htx&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-07-03).&lt;/NOBR&gt; Riksdagens justitie- ombudsman. &lt;SPAN class="ft90"&gt;Riksdagens justitieombudsmans berättelse år 2013&lt;/SPAN&gt;, s. 184.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 a kap. lagen om riksdagens justitieombudsman (197/2002).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357176x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;initiativ. &lt;SPAN class="ft53"&gt;Datatilsynet &lt;/SPAN&gt;övervakar kriminalvårdens behandling av person- uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft13"&gt;Folketingets ombudsmand&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft53"&gt;Folketingets ombudsmand &lt;SPAN class="ft10"&gt;är en jurist som utses av &lt;/SPAN&gt;Folketinget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft9"&gt;(parlamentet) för att granska offentliga myndigheter, däribland kriminalvården. Han eller hon får kritisera och lämna rekommenda- tioner i enskilda fall. Dessa är inte juridiskt bindande, men följs som regel ändå av myndigheterna. &lt;SPAN class="ft105"&gt;Folketingets ombudsmand &lt;/SPAN&gt;tar emot klagomål från enskilda, inleder ärenden på eget initiativ och inspekterar kriminalvårdens institutioner såsom fängelser. Det är vidare ombudsmannen som, i samarbete med &lt;SPAN class="ft105"&gt;Institut for Menneskerettigheder &lt;/SPAN&gt;och organisationen &lt;SPAN class="ft105"&gt;Dansk Institut mod Tortur (DIGNITY)&lt;/SPAN&gt;, genomför särskilda inspektioner och därmed uppfyller rollen som nationellt besöksorgan i enlighet med OPCAT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft13"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Kriminalomsorgen &lt;/SPAN&gt;är organiserad i en central, en regional och en lokal nivå. Centralt finns &lt;SPAN class="ft57"&gt;Kriminalomsorgsavdelningen &lt;/SPAN&gt;i norska justitie- departementet, som styr verksamheten politiskt, och &lt;SPAN class="ft57"&gt;Kriminal- omsorgsdirektoratet&lt;/SPAN&gt;, som står för den administrativa förvaltningen. Det finns fem regionala förvaltningar och lokalt är det organiserat i anstalter och frivårdskontor.&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;Kriminalvårdens verksamhet står under extern granskning av bland annat &lt;SPAN class="ft36"&gt;Sivilombudsmannen, tilsynsråd, Riksrevisjonen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft36"&gt;datatilsynet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Riksrevisjonen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft60"&gt;datatilsynet &lt;/SPAN&gt;utövar i hög grad motsvarande typ av granskning som Riksrevisionen respektive Datainspektionen.&lt;SPAN class="ft94"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Norska regeringen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Om kriminalomsorgen. &lt;/SPAN&gt;http://www.regjeringen.no/nb/dep/jd/ &lt;NOBR&gt;tema/kriminalomsorg/sub/om-kriminalomsorgen.html?id=446221&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-05-22).&lt;/NOBR&gt; Kriminalomsorgen. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Organisering. &lt;/SPAN&gt;http://www.kriminalomsorgen.no/organisering.237901.no.html (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-05-22).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Sivilombudsmannen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Sivilombudsmannen. &lt;/SPAN&gt;https://www.sivilombudsmannen.no/?lang=no_NO (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-05-28).&lt;/NOBR&gt; Riksrevisjonen. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Om riksrevisjonen. &lt;/SPAN&gt;Senast uppdaterad &lt;NOBR&gt;2014-05-14.&lt;/NOBR&gt; https://www.riksrevisjonen.no/OmRiksrevisjonen/Sider/OmRiksrevisjonen.aspx&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft44"&gt;(Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-05-28).&lt;/NOBR&gt; Datatilsynet. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Om oss&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;https://www.datatilsynet.no/Om-Datatilsynet/&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-05-28).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357177x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;Sivilombudsmannen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Sivilombudsmannen &lt;/SPAN&gt;kontrollerar den offentliga förvaltningen och motsvarar i stor utsträckning svenska JO. Kontrollen utförs i huvudsak utifrån klagomål från enskilda, men ombudsmannen kan också ta upp ärenden på eget initiativ. Ombudsmannens utlåtanden är inte juridiskt bindande, men myndigheterna rättar sig ändå normalt efter dem.&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;Ombudsmannen är nationellt besöksorgan i enlighet med OPCAT och har en särskild &lt;NOBR&gt;NPM-enhet&lt;/NOBR&gt; (&lt;SPAN class="ft68"&gt;National Preventive Mechamism&lt;/SPAN&gt;).&lt;SPAN class="ft77"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft13"&gt;Tilsynsråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;I var och en av de fem regionerna finns ett &lt;SPAN class="ft36"&gt;tilsynsråd&lt;/SPAN&gt;, som är oberoende från fängelsesystemet. &lt;SPAN class="ft36"&gt;Tilsynsrådet &lt;/SPAN&gt;utövar tillsyn över fängelser och frivårdskontor. Det ska se till att behandlingen av dömda och intagna är i enlighet med gällande rätt.&lt;SPAN class="ft61"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Ett &lt;SPAN class="ft36"&gt;tilsynsråd &lt;/SPAN&gt;består utav ordförande, vice ordförande, ledamöter och suppleanter från vart och ett av länen inom regionen. Av riktlinjer framgår att åtminstone en av rådets medlemmar ska vara eller ha varit domare. Övriga ledamöter bör ha olika yrkesbakgrund och om möjligt bestå av lika många kvinnor som män och med åldersspridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Tilsynsråden &lt;/SPAN&gt;besöker varje driftsenhet i genomsnitt tre gånger per år. Besöken kan vara såväl anmälda i förväg som oanmälda. &lt;SPAN class="ft36"&gt;Tilsynsrådet &lt;/SPAN&gt;kan ta upp frågor på eget initiativ eller efter anmälan från intagna. &lt;SPAN class="ft36"&gt;Tilsynsrådet &lt;/SPAN&gt;försöker i första hand lösa problem på lokal nivå. Om detta inte lyckas eller &lt;SPAN class="ft36"&gt;tilsynsrådet &lt;/SPAN&gt;anser att det finns anledning tas frågan upp på regional nivå. Medlemmar av ett &lt;SPAN class="ft36"&gt;tilsynsråd &lt;/SPAN&gt;har rätt att tala med intagna i enskildhet. De har även rätt att delta vid möten och ta del av handlingar om den intagne godtar det. En årlig rapport sänds från &lt;SPAN class="ft36"&gt;tilsynsrådet &lt;/SPAN&gt;till regionen med upp- gifter om anstalterna och frivårdskontoren i regionen. Rapporten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Sivilombudsmannen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Organisasjon og saksområde. &lt;/SPAN&gt;https://www.sivilombodsmannen.no/ &lt;NOBR&gt;organisasjon-og-saksomraade/category2851.html&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-06-27).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Sivilombudsmannen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Mandat. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;https://www.sivilombudsmannen.no/mandat-forebyggings-&lt;/NOBR&gt; enheten/category2863.html (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-06-27).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Straffegjennomføringsloven § 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357178x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p518 ft10"&gt;går sedan vidare till &lt;SPAN class="ft53"&gt;Kriminalomsorgsdirektoratet &lt;/SPAN&gt;med yttrande från direktören på regional nivå.&lt;SPAN class="ft67"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Kanada&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft13"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft36"&gt;The Correctional Service of Canada &lt;SPAN class="ft8"&gt;(CSC) är den federala myndighet i Kanada som ansvarar för att verkställa påföljder om två års fängelse eller mer samt för övervakningen av villkorligt frigivna.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Påföljder under två års fängelse verkställs av &lt;/SPAN&gt;provincial corrections&lt;SPAN class="ft8"&gt;, dvs. i någon av Kanadas tio provinser och dess myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;CSC är indelat i en nationell nivå, en regional nivå med fem regionkontor samt en nivå med lokala verksamhetsställen. CSC leds av &lt;SPAN class="ft36"&gt;the Commissioner of Corrections&lt;/SPAN&gt;, som lyder under &lt;SPAN class="ft36"&gt;the Minister of Public Safety Canada&lt;/SPAN&gt;. Kommissionären stöds av en verkställande kommitté som består av nationella och regionala tjänstemän.&lt;SPAN class="ft61"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;Kriminalvården står under extern granskning av bland annat &lt;SPAN class="ft68"&gt;the Office of the Correctional Investigator&lt;/SPAN&gt;, ombudsmän i provinserna, &lt;SPAN class="ft68"&gt;Citizen Advisory Committees &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft68"&gt;the Office of the Auditor General of Canada&lt;/SPAN&gt;. Den sist nämnda motsvarar den svenska Riksrevisionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft13"&gt;Office of the Correctional Investigator&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft36"&gt;The Office of the Correctional Investigator &lt;SPAN class="ft8"&gt;(OCI) är helt fristående från CSC och har fått i mandat att agera ombudsman åt dömda som är under CSC:s ansvar. &lt;/SPAN&gt;The Correctional Investigator &lt;SPAN class="ft8"&gt;(ombudsmannen) utses av den kanadensiska regeringen och kan rapportera om enskilda utredningar till &lt;/SPAN&gt;the Commissioner of Corrections &lt;SPAN class="ft8"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;the Minister of Public Safety Canada&lt;SPAN class="ft8"&gt;. OCI:s utredningar avser CSC:s personals agerande och beslut i förhållande till dess federala brottslingar. OCI:s&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Kriminalomsorgen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;. Tilsynsråd. &lt;/SPAN&gt;http://www.kriminalomsorgen.no/tilsynsraad.237906.no.html (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-06-27).&lt;/NOBR&gt; Föreskrifterna och riktlinjerna till Straffegjennomføringsloven § 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Correctional Service Canada. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;About Us&lt;/SPAN&gt;. Senast uppdaterad &lt;NOBR&gt;2012-10-22.&lt;/NOBR&gt; http://www.csc- &lt;NOBR&gt;scc.gc.ca/about-us/index-eng.shtml&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-07-07).&lt;/NOBR&gt; Correctional Service Canada. &lt;SPAN class="ft90"&gt;Frequently Asked Questions. &lt;/SPAN&gt;Senast uppdaterad &lt;NOBR&gt;2013-08-15.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;http://www.csc-scc.gc.ca/media-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;room/009-0002-eng.shtml&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-07-07).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Correctional Service Canada. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;How We Operate. &lt;/SPAN&gt;Senast uppdaterad &lt;NOBR&gt;2012-10-22.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;http://www.csc-scc.gc.ca/about-us/006-0003-eng.shtml&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-07-07).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357179x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft9"&gt;årliga rapport och särskilda rapporter, avseende områden som ansetts särskilt granskningsvärda, lämnas till &lt;SPAN class="ft105"&gt;the Minister of Public Safety&lt;/SPAN&gt;, som måste lägga fram rapporterna för parlamentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;OCI:s huvuduppgift är att undersöka och fatta beslut efter anmälan från intagna. Vidare har OCI ansvar för att granska och lämna rekommendationer avseende CSC:s riktlinjer och förfaranden i relation till de områden som berörs i individuella klagomål, för att se till att problemområden identifieras och behandlas på lämpligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Undersökningar inleds antingen på eget initiativ eller efter klagomål. OCI har diskretionär makt att avgöra om en under- sökning ska inledas och hur den i så fall ska genomföras. OCI har rätt att kräva in information och kan hålla formella förhör under ed. Majoriteten av alla problem som tas upp genom klagomål från intagna handhas genom diskussioner och förhandlingar på lokal nivå, dvs. med anstalten. I de fall problemet inte går att lösa på denna nivå tas frågan uppåt till regional eller nationell nivå med en specifik rekommendation för ytterligare granskning och korrigerande åtgärder. Om inte åtgärd sker inom rimlig tid enligt ombudsmannen hänskjuts frågan till ministern och kan eventuellt tas upp i en årsrapport eller en särskild rapport. Förutom att utreda klagomål från enskilda träffar OCI regelbundet organisationer för intagna såsom förtroenderåd och genomför regelbundna besök på institutionerna.&lt;SPAN class="ft45"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Efter att OCI granskat ett klagomål avgörs genom beslut om CSC har agerat rättvist, rimligt och i enlighet med lagar och riktlinjer. Besluten är inte bindande. CSC måste dock svara på OCI:s rekommendationer. Om utredning inleds ska vanligtvis ett skriftligt beslut med resultat och rekommendation till följd av undersökningen lämnas inom 45 arbetsdagar.&lt;SPAN class="ft45"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Office of the Correctional Investigator. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;FAQ's&lt;/SPAN&gt;. Senast uppdaterad &lt;NOBR&gt;2013-09-16.&lt;/NOBR&gt; http://www.oci- &lt;NOBR&gt;bec.gc.ca/cnt/faq-eng.aspx&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-07-09).&lt;/NOBR&gt; Office of the Correctional Investigator. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Roles and Responsibilities. &lt;/SPAN&gt;Senast uppdaterad &lt;NOBR&gt;2013-09-16.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;http://www.oci-bec.gc.ca/cnt/roles-eng.aspx&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-07-09).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Office of the Correctional Investigator. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Making a Complaint to the Office of the Correctional Investigators&lt;/SPAN&gt;. Senast uppdaterad &lt;NOBR&gt;2014-02-28.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;http://www.oci-bec.gc.ca/cnt/complaint-plainte-&lt;/NOBR&gt; eng.aspx (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-07-09).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357180x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;Ombudsmän i provinserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Dömda som avtjänar fängelsestraff under två år och som således inte är federala fångar kan inte vända sig till OCI. I stället finns i varje provins en ombudsman som de kan vända sig till. Även ombuds- männen i provinserna skriver särskilda rapporter, exempelvis ombuds- mannen i Ontarios rapport &lt;SPAN class="ft36"&gt;”The Code - Investigation into the Ministry of Community Safety and Correctional Services’ response to allegations of excessive use of force against inmates” &lt;/SPAN&gt;som avslutades med 45 rekommendationer till de behöriga myndigheterna.&lt;SPAN class="ft61"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Citizens Advisory Committees&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Citizen Advisory Committees &lt;/SPAN&gt;(CAC) är självständiga kommittéer. En kommitté har tre huvudfunktioner. Den första är att fungera som rådgivare i relation till kriminalvårdens enheter, t.ex. fängelser, och dess inverkan på samhället. CAC:s agerar för det andra som en oberoende observatör av den dagliga verksamheten inom den federala myndigheten CSC och dess program. Detta innefattar att agera som en oberoende observatör från samhället vid kriser inom en institution. Dess tredje funktion är att fungera som en förbindelse mellan CSC, dömda och samhället. CAC:s informerar allmänheten om CSC samt ger CSC samhällets/medborgarnas perspektiv på dess verksamhet. En CAC ska interagera med personal från CSC, allmänheten och dömda samt lämna opartiska råd och rekommendationer avseende kriminal- vården. Medlemmarna har olika social, kulturell och demografisk bakgrund.&lt;SPAN class="ft77"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft10"&gt;Runt 400 medborgare deltar i olika CAC:s över hela Kanada.&lt;SPAN class="ft67"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Vanligtvis bor medlemmarna i närheten av den operativa enhet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Rapporten är från juni 2013. Ombudsmannen André Martin anmärkte i samband med att rapporten publicerades bland annat att rapporten avslöjar inte bara chockerande berättelser om våld utan också intriger för att dölja detta våld.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Correctional Service Canada. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Who are our Volunteers? &lt;/SPAN&gt;Senast uppdaterad &lt;NOBR&gt;2012-08-22.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;http://www.csc-scc.gc.ca/volunteers/003008-0003-eng.shtml&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-07-09).&lt;/NOBR&gt; Correctional Service Canada. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Citizen Advisory Committees &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;http://www.csc-scc.gc.ca/cac/&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;index-eng.shtml&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2015-03-26).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Correctional Service Canada. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2012-2013&lt;/NOBR&gt; Citizen Advisory Committees Annual Report. &lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.csc-scc.gc.ca/cac/003002-2003-eng.shtml"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;http://www.csc-scc.gc.ca/cac/003002-2003-eng.shtml&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.csc-scc.gc.ca/cac/003002-2003-eng.shtml"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;(Hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2015-03-26).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357181x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;såsom ett fängelse, som kommittén arbetar mot. De utses normalt för en period av två år.&lt;SPAN class="ft67"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;OPCAT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft7"&gt;Kanada har inte ratificerat OPCAT och har därmed inte heller utsett något nationellt besöksorgan.&lt;SPAN class="ft45"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Landets federala struktur försvårar ett genomförande.&lt;SPAN class="ft45"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;England och Wales&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;Allmänt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;Justitiedepartementet ansvarar för kriminalvården i England och Wales. &lt;SPAN class="ft36"&gt;The National Offender Management Service &lt;/SPAN&gt;är verkställande organ och verkställer kriminalvården genom &lt;SPAN class="ft36"&gt;Her Majesty’s Prison&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft57"&gt;Service &lt;SPAN class="ft7"&gt;och &lt;/SPAN&gt;the National Probation Service &lt;SPAN class="ft7"&gt;samt genom kontrakt med privata företag.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Her Majesty’s Inspectorate of Prisons for England and Wales&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft36"&gt;Her Majesty’s Inspectorate of Prisons for England and Wales &lt;SPAN class="ft8"&gt;(HMI Prisons) är ett fristående organ som rapporterar om villkoren för och behandlingen av dem som sitter i fängelse, förvar, häkte etc. &lt;/SPAN&gt;Her&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft105"&gt;Majesty’s Chief Inspector of Prisons &lt;SPAN class="ft9"&gt;utses för en femårsperiod och rapporterar direkt till justitieministern och justitiedepartementet.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Alla inspektioner av fängelser etc. utförs med utgångspunkt från fastställda och offentliggjorda kriterier, som bygger på internationella normer för mänskliga rättigheter. De fyra huvudkriterierna är säker-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Correctional Service Canada. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Resource Manual &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;http://www.csc-scc.gc.ca/cac/5-eng.shtml&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2015-03-26).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Förenta Nationerna. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;United Nations Treaty Collection. &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="https://treaties.un.org/pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&amp;mtdsg_no=IV-9-b&amp;chapter=4&amp;lang=en"&gt;https://treaties.un.org/ &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="https://treaties.un.org/pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&amp;mtdsg_no=IV-9-b&amp;chapter=4&amp;lang=en"&gt;pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&amp;mtdsg_no=IV-9-b&amp;chapter=4&amp;lang=en&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="https://treaties.un.org/pages/ViewDetails.aspx?src=TREATY&amp;mtdsg_no=IV-9-b&amp;chapter=4&amp;lang=en"&gt; &lt;/A&gt;(Hämtad &lt;NOBR&gt;2015-03-27).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Association for the Prevention of Torture. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Canada - OPCAT Situation. &lt;/SPAN&gt;Senast uppdaterad &lt;NOBR&gt;2013-07-19.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;http://www.apt.ch/en/opcat_pages/opcat-situation-93/&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-07-09).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;National Offender Management service, rapport juni 2014. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;How the National Offender Management Service works.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Her Majesty’s Inspectorate of Prisons. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;About HMI Prisons. &lt;/SPAN&gt;Senast uppdaterad &lt;NOBR&gt;2014-02-14.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;http://www.justiceinspectorates.gov.uk/hmiprisons/about-hmi-prisons/&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-06-12).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357182x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;het, respekt, meningsfull verksamhet och återanpassning. För varje kriterium görs en bedömning på en fyrgradig skala. Inspektörerna utgår i sin bedömning från följande fem huvudsakliga källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Observationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Enkätundersökning till de intagna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Samtal med de intagna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Samtal med de anställda och relevanta utomstående&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Dokumentation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft10"&gt;De flesta inspektionerna genomförs med hjälp från andra organ såsom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft36"&gt;Her Majesty’s Inspectorate of Probation &lt;SPAN class="ft8"&gt;(se nedan) och &lt;/SPAN&gt;General Pharmaceutical Council &lt;SPAN class="ft8"&gt;(motsvarar Läkemedelsverket). Under en femårsperiod inspekteras ett fängelse minst en gång. Enligt uppgift till kommittén sker dock i praktiken inspektioner av fängelser oftast vartannat/vart tredje år. I det närmaste alla inspektioner är oanmälda och rekommendationer från tidigare inspektioner följs upp. Förutom inspektionerna skriver HMI Prisons rapporter avseende tematiska övergripande frågor, antingen själva eller tillsammans med andra granskningsorgan. Ett exempel är rapporten, ”&lt;/SPAN&gt;Examining Multi- Agency Responses to Children and Young People who Sexually Offend (jointly with HMI Probation, Care and Social Services Inspectorate Wales, CQC, Estyn, Healthcare Inspectorate Wales, HMIC and Ofsted)&lt;SPAN class="ft8"&gt;”. Resultatet från inspektionerna används även för att lämna synpunkter på lagförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft13"&gt;Her Majesty’s Inspectorate of Probation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft36"&gt;Her Majesty’s Inspectorate of Probation &lt;SPAN class="ft8"&gt;(HMI Probation) är en fristående myndighet som finansieras av justitiedepartementet och rapporterar direkt till ministern. Syftet är att granska och rapportera om effektiviteten av bland annat det arbete som &lt;/SPAN&gt;the National Probation Service &lt;SPAN class="ft8"&gt;(motsvarar frivården) utför med lagöverträdare för att minska återfallsrisken och skydda allmänheten. Den huvudsakliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Her Majesty’s Inspectorate of Prisons for England and Wales. &lt;SPAN class="ft63"&gt;HM Chief Inspector of Prisons for England and Wales Annual report &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2012–13&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; s. 4 f&lt;SPAN class="ft63"&gt;. &lt;/SPAN&gt;och 17.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357183x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;metoden är att undersöka ett representativt urval av fall och se om varje aspekt av arbetet har utförts tillräckligt väl. HMI Probation ger rekommendationer utformade för att identifiera och sprida bästa arbetssätt &lt;SPAN class="ft57"&gt;(best practice)&lt;/SPAN&gt;, upptäcka dåliga resultat och uppmuntra till förbättringar.&lt;SPAN class="ft45"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Independent Monitoring Board&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Det finns en &lt;SPAN class="ft57"&gt;Independent Monitoring Board &lt;/SPAN&gt;(IMB) vid varje fängelse och förvar samt vissa korttidsförvar vid flygplatser. En IMB består av medborgare som arbetar oavlönat i genomsnitt två till tre dagar per månad. Deras uppgift är att övervaka det dagliga livet i den lokala anstalten eller förvaret och se till att lämplig standard vidmakthålls. Medlemmarna har obegränsad tillgång till anstalten eller förvaret och kan när som helst ha ett enskilt samtal med en intagen. Dessutom kan en intagen som har ett problem, exempelvis gällande besök eller förlorad egendom, som inte kunnat lösas internt begära att få träffa en medlem av IMB. Även vid allvarliga händelser som exempelvis dödsfall eller upplopp kan medlemmar från IMB kallas in för att närvara och observera hur situationen hanteras.&lt;SPAN class="ft45"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Criminal Justice Joint Inspection&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft36"&gt;The Criminal Justice Joint Inspection &lt;SPAN class="ft8"&gt;är ett samarbete mellan de fyra organ som utför inspektioner inom de rättsvårdande myndigheterna;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft68"&gt;HMI of Constabulary &lt;SPAN class="ft40"&gt;(avser polisen)&lt;/SPAN&gt;, HMI of the Crown Prosecution Service &lt;SPAN class="ft40"&gt;(avser åklagarväsendet)&lt;/SPAN&gt;, HMI of Prisons &lt;SPAN class="ft40"&gt;och &lt;/SPAN&gt;HMI of Probation&lt;SPAN class="ft40"&gt;. Dessa organ arbetar tillsammans i frågor som berör mer än ett organs område. De gemensamma inspektionerna har fokuserat på områdena allmänhetens säkerhet, ställa gärningsmän inför rätta, behandlingen av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Her Majesty’s Inspectorate of Probation. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Our Statement of Purpose and Values&lt;/SPAN&gt;. Senast uppdaterad &lt;NOBR&gt;2014-02-17.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;http://www.justiceinspectorates.gov.uk/hmiprobation/about-hmi-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;probation/statement-of/&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-06-12).&lt;/NOBR&gt; Her Majesty’s Inspectorate of Probation. &lt;SPAN class="ft84"&gt;About HMI Probation. &lt;/SPAN&gt;Senast uppdaterad &lt;NOBR&gt;2014-02-17.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;http://www.justiceinspectorates.gov.uk/hmiprobation/about-hmi-probation/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;(Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-06-12).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Independent Monitoring Board. &lt;/SPAN&gt;About the Independent Monitoring Board. &lt;SPAN class="ft44"&gt;Senast uppdaterad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2013-07-03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; http://www.justice.gov.uk/about/imb (Hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2014-06-25).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357184x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;dömda och förhållandena för frihetsberövade. Vidare har de gemen- samma inspektionerna haft tre övergripande frågor som varit offer och vittnens upplevelser, jämställdhet och mångfald samt effektivt resurs- användande.&lt;SPAN class="ft45"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;The Prison and Probation Ombudsman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft68"&gt;The Prison and Probation Ombudsman &lt;SPAN class="ft40"&gt;är helt fristående från &lt;/SPAN&gt;the National Offender Management Service&lt;SPAN class="ft40"&gt;. Hon eller han utses genom ett öppet förfarande av justitieministern. Ombudsmannen under- söker klagomål från intagna vid anstalter och förvar samt klienter inom frivården. Vidare utreder ombudsmannen omständigheterna vid dödsfall bland intagna. Ombudsmannen publicerar en årlig rapport som justitieministern presenterar för parlamentet. Rapporten inne- håller bland annat exempel på undersökta klagomål, utfärdade rekommendationer och erhållna svar samt utvalda undersökningar av dödsfall. För att ombudsmannen ska ta upp ett klagomål måste den klagande först ha fått saken prövad av anstalten. Klagomålen kan avse exempelvis försvunnen egendom, besök eller anklagelser om våld från personal. Om ett klagomål föranleder en formell rapport kommer den berörda myndigheten beredas tillfälle att yttra sig om uppgifterna i anmälan. Ombudsmannen kan lämna rekommen- dationer till den berörda myndigheten som ska upplysa om ifall den accepterar rekommendationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft13"&gt;OPCAT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Storbritannien har ratificerat OPCAT. Nationella besöksorgan, som samordnas av HMI Prisons, består i England och Wales av följande.&lt;SPAN class="ft45"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt; &lt;/SPAN&gt;HM Inspectorate of Prisons &lt;SPAN class="ft10"&gt;(se ovan)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Criminal Justice Joint Inspection. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;CJJI Joint Inspection Framework &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2014–16&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; s. 1 och 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;The Prison and Probation Ombudsman. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;PPO Terms of Reference&lt;/SPAN&gt;, s. 1 och &lt;NOBR&gt;8-10.&lt;/NOBR&gt; The Prison and Probation Ombudsman. &lt;SPAN class="ft75"&gt;About Us. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;http://www.ppo.gov.uk/about-us.html&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-06-25).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Her Majesty’s Inspectorate of Prisons. &lt;/SPAN&gt;Monitoring places of detention: Fifth Annual Report of the United Kingdom’s National Preventive Mechanism &lt;NOBR&gt;2013–14&lt;SPAN class="ft44"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;9–11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td94"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td95"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Internationell utblick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p234 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Independent Monitoring Boards &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(se ovan)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;HM Inspectorate of Constabulary &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(granskar polisen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Independent Custody Visiting Association &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(organisation med volontärer som besöker intagna i polisens arrester)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Care Quality Commission &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(granskar vård)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Healthcare Inspectorate Wales &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(granskar vård)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Office of Children’s Commissioner for England &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(motsvarar barn- ombudsmannen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Care and Social Services Inspectorate Wales &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(granskar vård och omsorg)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Office for Standards in Education, Children’s Services and Skills&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;(granskar utbildning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Lay Observers &lt;/SPAN&gt;(oberoende volontärer som granskar om fångar som transporteras av privata bolag behandlas korrekt)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357187x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;8 Tidigare utredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;Först redogörs för några centrala utredningar om tillsyn (avsnitt 8.2). För att ge en bild av det aktuella utredningsarbetet inom området redogörs därefter för några nyligen publicerade utredningar som berör granskning (avsnitt 8.3). I det efterföljande avsnittet behandlas utred- ningar som har berört granskning av just kriminalvården (avsnitt 8.4). Sist i kapitlet behandlas utredningar angående granskning av polisen (avsnitt 8.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Centrala utredningar om tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;Regeringen tillsatte 2000 en utredning om den statliga tillsynen. Frågan var hur den kunde göras till ett tydligare och effektivare förvaltningspolitiskt instrument som bättre skulle kunna bidra till kontroll och genomförande av demokratiskt fattade beslut.&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Utred- ningen antog namnet Tillsynsutredningen. Den redovisade sitt uppdrag i delbetänkandet Statlig tillsyn – Granskning på med- borgarnas uppdrag och i slutbetänkandet Tillsyn – Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn.&lt;SPAN class="ft41"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Tillsynsutredningen föreslog bland annat att den statliga tillsynen skulle tydliggöras i en gemensam lag. Begreppet statlig tillsyn skulle preciseras i den lagen. Lagen skulle också innefatta regler om bland annat tillsynsorgans rätt till information och möjliga sanktioner. Tillsynsutredningens förslag på gemensam lag genomfördes inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kommittédirektiv 2000:62. &lt;/SPAN&gt;Tydligare och effektivare statlig tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2002:14. &lt;/SPAN&gt;Statlig tillsyn – Granskning på medborgarnas uppdrag&lt;SPAN class="ft71"&gt;. SOU 2004:100. &lt;/SPAN&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft63"&gt;– Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft18"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357188x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft7"&gt;Regeringen redovisade dock 2009, i den så kallade tillsyns- skrivelsen, generella bedömningar för hur en tillsynsreglering bör vara utformad. De generella bedömningarna rör bland annat sam- ordning av tillsyn, ingripanden vid tillsyn och befogenheter under genomförandet. Enligt skrivelsen ska begreppet tillsyn främst användas när det är tal om en självständig granskning för att kontrollera om tillsynsobjektet uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter. Verksamheten ska också vid behov kunna leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstad- komma rättelse. Om det leder till en mer ändamålsenlig tillsyn inom det specifika området kan det enligt skrivelsen finnas skäl att göra avsteg från de generella bedömningar som görs däri.&lt;SPAN class="ft45"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Riksdagen har ställt sig bakom skrivelsen och regeringen har i den förvaltningspolitiska propositionen uttalat att skrivelsen ska vara vägledande för det fortsatta arbetet på tillsynsområdet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;Statskontoret publicerade 2012 rapporten Tänk till om tillsynen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft9"&gt;– Om utformningen av statlig tillsyn. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur den statliga tillsynen övergripande bör utformas för att ge önskat resultat, med fokus på regeringens utformning av tillsynen. I studien berörs bland annat tillsynens kostnader och effekter, tillsynsmyndigheters uppgifter, ansvars- fördelning av tillsyn och tillsynsmyndigheters ingipandemöjligheter.&lt;SPAN class="ft41"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Nyligen publicerade utredningar m.m. om granskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;Innovationsrådet har i ett betänkande, som publicerades strax efter kommitténs betänkande Tillsyn över polisen, föreslagit att riksdagen och regeringen bör ompröva sina ställningstaganden att under regeringen inrätta särskilda områdesspecifika myndigheter, vars huvudsakliga uppgift är att kontrollera andra myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn. &lt;/SPAN&gt;Se särskilt s. 1 och 13 f. En redo- görelse av innehållet i skrivelsen finns i SOU 2013:42. &lt;SPAN class="ft90"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 55 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Betänkande 2009/10:FiU12. Prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, del- aktighet och tillväxt&lt;/SPAN&gt;, s. 30 och 95 f. Se även skr. 2013/14:155. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Regeringens förvaltningspolitik&lt;/SPAN&gt;, s. 25 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Statskontoret, rapport 2012. &lt;/SPAN&gt;Tänk till om tillsynen – Om utformningen av statlig tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357189x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p537 ft9"&gt;under regeringen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;I betänkandet görs bedömningen att det ur ett utvecklingsperspektiv är kontraproduktivt att inrätta myndigheter under regeringen med huvudsaklig uppgift att granska andra myndigheter under regeringen. Innovationsrådet menar att det för det ändamålet är tillräckligt med JO, JK och Riksrevisionen samt möjligheten att vid behov ge uppdrag till Statskontoret, Ekonomi- styrningsverket eller en särskild utredare. Utvecklingen med särskilda granskningsmyndigheter bedöms strida mot den svenska förvaltningskulturen med dess starka inriktning på samförstånd, kompromissvilja och hederlighet. Enligt rådet riskerar utvecklingen att leda till ökat misstroende och bristande tillit, såväl mellan statliga myndigheter som mellan politiska beslutsfattare och förvaltning, vilket i sin tur kan bidra till minskad tillit i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Under 2014 publicerade Statskontoret en rapport om så kallade utvärderingsmyndigheter. Statskontoret hade fått i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma om och när fristående sektors- specifika utvärderingsmyndigheter är ett ändamålsenligt sätt att bedriva statlig utvärdering. Enligt Statskontoret bör sektorsspecifika utvärderingsmyndigheter inrättas med utgångspunkt i vilket mervärde de skapar i förhållande till andra statliga utvärderingsalternativ. Mervärdet består främst av att regeringen får tillgång till en fristående och permanent sak- och metodkompetens som fortlöpande tar fram analyser och utvärderingar inom ett område. Det möjliggör en långsiktig kunskapsutveckling om effekter av politiska åtgärder och offentlig verksamhet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Samma år redovisade Statskontoret ett uppdrag från regeringen om behovet av att förändra tillsynen inom migrationsområdet. Statskontoret föreslår i rapporten att ett från Migrationsverket fristående organ ska ges i uppdrag att utöva ordinär tillsyn över verksamheten vid myndighetens förvar. Enligt Statskontoret vore det lämpligt att samordna tillsynen över förvarsverksamheten med en framtida fristående tillsyn över polisen och, i förekommande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;SOU 2013:40. &lt;/SPAN&gt;Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet&lt;SPAN class="ft74"&gt;, avsnitt 8.3.6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Statskontoret, rapport 2014:7. &lt;/SPAN&gt;Utvärdering på olika områden. En analys av sektorsspecifika utvärderingsmyndigheter&lt;SPAN class="ft44"&gt;, se särskilt s. 11 och 76&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357190x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p540 ft10"&gt;fall, Kriminalvården. Det ansågs inte finnas behov av att förändra tillsynen över Migrationsverkets ärendehandläggning.&lt;SPAN class="ft67"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft40"&gt;Regeringen tillsatte en särskild utredare för att se över den nuvarande hanteringen av klagomål inom hälso- och sjukvården. I ett delbetänkande från 2015 konstaterar Klagomålsutredningen att dagens klagomålssystem tar en betydande del av Inspektionen för vård och omsorgs resurser i anspråk och att det minskar möjlig- heten att bedriva en effektiv och riskbaserad tillsyn. Vidare dras slutsatsen att det är större sannolikhet att en patients klagomål kan få en bra lösning om det tas emot direkt i verksamheten och kan lösas av mottagaren. Enligt utredningen bör därför inspektionens skyldighet att utreda ett klagomål begränsas till sådana situationer där det finns särskilda behov av att få en oberoende och formell prövning av en händelse. Utredningsskyldigheten ska infalla endast i de fall när vårdgivaren har haft möjlighet att besvara klagomålet. Det måste också röra sig om en händelse av särskild karaktär, vilket definieras som fall där händelser i vården fått eller riskerat att få allvarliga konsekvenser för patienten. Även om det inte föreligger någon utredningsskyldighet ska dock inspektionen kunna inleda en utredning, t.ex. om klagomålet avser ett systemfel eller om upp- repade klagomål framförts mot viss verksamhet.&lt;SPAN class="ft77"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Under 2015 färdigställde Statskontoret en utvärdering av inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg. I rapporten anger Statskontoret att inspektionen hittills bara har kunnat skapa ett marginellt utrymme för riskbaserad tillsyn. För att frigöra utrymme för riskbaserad tillsyn föreslår Statskontoret att regeringen genomför Klagomålsutredningens förslag om en mer begränsad skyldighet för inspektionen att utreda de klagomål som kommer in. För att ytter- ligare frigöra utrymme för riskbaserad tillsyn föreslår Statskontoret att regeringen ska minska kraven på frekvenstillsyn av boenden för barn och unga.&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft7"&gt;Under 2015 publicerades även ett slutbetänkande från Miljö- myndighetsutredningen om vägar till ett effektivare miljöarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Statskontoret, rapport 2014:32. &lt;/SPAN&gt;Tillsyn och klagomålshantering inom migrationsområdet&lt;SPAN class="ft74"&gt;, se särskilt s. 8 f. och 89 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2015:14. &lt;/SPAN&gt;Sedd, hörd och respekterad – Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården&lt;SPAN class="ft74"&gt;, se särskilt s. 11 ff., 32 och 76 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Statskontoret, rapport 2015:8. &lt;/SPAN&gt;Inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg – Slutrapport&lt;SPAN class="ft44"&gt;, se särskilt s. 7, 9, 25 och 100 ff&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357191x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Utredningen finner bland annat att det finns allvarliga brister i effektivitet, enhetlighet, rättssäkerhet och konkurrensneutralitet i tillståndsgivning och tillsyn. Utredningen föreslår en helt ny myndighet (Miljöinspektionen) för tillstånd, tillsyn och tillsyns- vägledning.&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft9"&gt;En särskild utredare fick av regeringen i uppdrag att analysera behovet av en förstärkt tillsyn inom socialförsäkringsområdet, utöver den tillsyn som utövas i dag. Den form av tillsyn som skulle övervägas var enligt direktiven i första hand sådan som initieras utifrån enskildas klagomål och som bedrivs genom prövning av sådana klagomål eller genom inspektioner eller andra undersök- ningar. Utredaren skulle framför allt fokusera på tillsynen över Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens ärendehandlägg- ning ur ett förvaltningsrättsligt perspektiv, dvs. den tillsyn som är nödvändig för att säkerställa att enskilda får sina ärenden prövade på ett rättssäkert sätt enligt grundläggande förvaltningsrättsliga krav. Uppdraget redovisades den 28 april 2015. Utredningen före- slår att Inspektionen för socialförsäkringen får ett utökat tillsyns- uppdrag som ska innefatta både klagomålshantering och vad som benämns generell tillsyn. Syftet med tillsynen ska vara att under- söka om den verksamhet som granskas följer det regelverk som ska tillämpas.&lt;SPAN class="ft41"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft40"&gt;Det kan också nämnas att en särskild utredare under 2014 fick i uppdrag att se över generalläkarfunktionen inom Försvarsmakten och lämna förslag om en effektiv och rationell tillsyn när det gäller miljö- och hälsoskydd, hälso- och sjukvård m.m. inom försvarets område. Uppdraget ska redovisas senast den 18 september 2015.&lt;SPAN class="ft77"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Tidigare utredningar angående granskning av kriminalvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft7"&gt;Statskontoret fann i en rapport som publicerades 2003 att den dåvarande tillsynen över kriminalvården inte var tillräcklig i för- hållande till de långtgående befogenheterna att ingripa i enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2015:43. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Vägar till ett effektivare miljöarbete&lt;/SPAN&gt;, se särskilt s. 15 och 351 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;SOU 2015:46. &lt;/SPAN&gt;Skapa tilltro. Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Kommittédirektiv 2014:129. &lt;/SPAN&gt;Översyn av generalläkarfunktionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357192x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;människors liv. Statskontoret argumenterade för att ett fristående tillsynsorgan för kriminalvården borde inrättas. Dess huvuduppgifter skulle vara att granska att de lagar och förordningar som reglerar kriminalvårdsverksamhet efterlevs samt att granska händelser som rör hot och våld mot de intagna eller mot de anställda i deras kriminalvårdande funktion. Enligt rapporten beräknades förslaget positivt påverka effektiviteten i form av bättre rättssäkerhet och högre säkerhet för intagna och anställda.&lt;SPAN class="ft61"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;I propositionen som låg till grund för enmyndighetsreformen av kriminalvården redogjordes för ett förslag från den dåvarande Kriminalvårdsstyrelsen som innebar att det skulle inrättas en särskild grupp vid huvudkontoret för tillsyn av verksamheten. Genom den tillsynsverksamheten skulle tillsynen förstärkas och bidra till att organisationens förmåga att utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt fick ökad tyngd. Regeringen framhöll att det är mycket viktigt att tillsynen inom Kriminalvården fungerar väl.&lt;SPAN class="ft45"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Under 2004 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att granska rymningarna från kriminalvårdsanstalterna Kumla, Hall, Norrtälje och Mariefred. Den så kallade Rymnings- utredningen fann att det borde övervägas att skapa en oberoende organisation för tillsyn över kriminalvårdens verksamhet. Detta eftersom kriminalvården har långtgående befogenheter att ingripa i människors liv och att inkräkta på den personliga integriteten samt att verksamheten i stor utsträckning är regelstyrd.&lt;SPAN class="ft45"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Kriminalvårdskommittén gjorde i betänkandet Framtidens kriminalvård bedömningen att en väl fungerande tillsyn av reglernas tillämpning och god insyn i verksamheten stärker rättssäkerheten. Kommittén underströk vikten av en effektiv tillsynsorganisation i vart fall inom Kriminalvården och att representanter för allmän- heten bör ingå i denna. Enligt kommittén, som saknade möjlighet att utreda frågan närmare, borde tillsynen av kriminalvårdens verk- samhet förbättras.&lt;SPAN class="ft45"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Behovet av en fristående granskningsverksamhet för Kriminal- vården påtalades också i betänkandet Kriminalvården – ledning och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Statskontoret, rapport 2003:20. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Effektivitetsgranskning av kriminalvården&lt;/SPAN&gt;, s. 38 f. och 305 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2004/05:176. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Kriminalvården en myndighet&lt;/SPAN&gt;, s. 52.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2005:6. &lt;/SPAN&gt;Säkert inlåst? – En granskning av rymningarna från Kumla, Hall, Norrtälje och Mariefred 2004&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2005:54. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Framtidens kriminalvård&lt;/SPAN&gt;, s. 41 f. och 878 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357193x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;styrning. I betänkandet föreslogs en ny myndighet för tillsyn av Kriminalvårdens verksamhet. Den nya tillsynsmyndigheten skulle bedriva vad som beskrevs som ”både system- och verksamhets- tillsyn”. Den skulle bland annat granska att gällande författningar efterlevs och att Kriminalvården fullgör riksdagens och regeringens uppdrag. Vidare skulle den granska att Kriminalvården handlägger ärenden korrekt och att myndighetens resurser används effektivt. Vid allvarliga incidenter skulle den följa upp vad som orsakat dem och hur de hade hanterats av Kriminalvården. Utredningen fram- höll att en förstärkt tillsyn genom en fristående tillsynsmyndighet skulle leda till en större öppenhet och ett högre förtroende för Kriminalvården. Enligt utredningen var värnandet om de intagnas rättssäkerhet det tyngst vägande skälet för en extern tillsyns- funktion.&lt;SPAN class="ft41"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Tidigare utredningar angående granskning av polisen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen finns en redogörelse över utred- ningar som har handlat om granskning av polisen mer specifikt.&lt;SPAN class="ft41"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Kommittén anser inte att det finns behov av att upprepa hela den redogörelsen utan att det är tillräckligt att här ta upp betänkandet Förstärkt granskning av polis och åklagare.&lt;SPAN class="ft41"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Den utredningen är den senaste som rör granskning av polisen specifikt, med undantag förstås för kommitténs betänkande Tillsyn över polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Den parlamentariska kommittén hade fått i uppdrag att granska den ordinära tillsynen av polisen och åklagarväsendet i syfte att säkerställa att medborgarnas krav på en demokratisk insyn och kontroll på bästa sätt skulle kunna tillgodoses.&lt;SPAN class="ft61"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;I betänkandet gjordes följande överväganden kring behovet av tillsyn över polisen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft2"&gt;Det behövs en ambitiös tillsyn av polis- och åklagarmyndigheterna. I verksamheterna, som har avsevärd omfattning, avgörs frågor som är ingripande för den enskilde och som avser grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Frågorna avgörs under sekretess. Om verksamheterna inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2009:80. &lt;/SPAN&gt;Kriminalvården – ledning och styrning&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 98 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, avsnitt &lt;NOBR&gt;5.2–5.4.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;SOU 2003:41. &lt;/SPAN&gt;Förstärkt granskning av polis och åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kommittédirektiv 2000:101. &lt;/SPAN&gt;Tillsynen över polisen och åklagarväsendet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2003:41. &lt;/SPAN&gt;Förstärkt granskning av polis och åklagare&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 170&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357194x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft139"&gt;fungerar som de skall eller inte har medborgarnas förtroende kan respekten för demokratin och demokratiskt fattade beslut under- grävas. Det övergripande syftet med tillsynen är att bidra till att verksamheterna drivs på ett ur alla synvinklar optimalt sätt och att de har medborgarnas förtroende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;För att på bästa sätt uppfylla sitt syfte borde, enligt den nyss nämnda kommitténs mening, den ordinära tillsynen över polis och åklagare i första hand vara inriktad på att finna de fel och brister som kan förekomma i verksamheterna samt klarlägga orsakerna till deras uppkomst. Tillsynsverksamheten skulle också lämna informa- tion om felen och bristerna samt möjliga orsaker till dessa. Dessutom skulle en uppföljning ske för att kontrollera att felen eller bristerna åtgärdats.&lt;SPAN class="ft45"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Kommittén fann att i fråga om såväl polis som åklagare borde granskningen avse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;att beslut fattas i enlighet med gällande författningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;att rättstillämpningen är rättssäker, följdriktig och enhetlig,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;att besluten fattas i rätt tid,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;att besluten är försedda med de skäl som krävs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;att polisarbetet bedrivs i överensstämmelse med de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen lagt fast,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;att verksamheten bedrivs effektivt, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;att förvaltningen fungerar väl.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft7"&gt;Även om det ansågs vara en fördel om den föreslagna tillsynen över polisen utövades av ett helt fristående organ var kommitténs slutsats att en tillsyn som anförtroddes Rikspolisstyrelsen och dess styrelse – rätt utförd – kunde uppfylla det övergripande syftet med tillsynen. Mot den bakgrunden, och med beaktande av de förslag till förbättringar som utredningen lämnade, fann kommittén att det inte fanns tillräckliga skäl för – utan tvärtom betydande nackdelar med – att inrätta ett särskilt tillsynsorgan.&lt;SPAN class="ft45"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Ibid, s. 170 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Ibid, s. 12 och 23 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ibid, s. 12 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357195x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td96"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Tidigare utredningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;De förslag som kommittén lämnade om en ny inriktning på tillsynen över polisen genomfördes inte. En majoritet av remiss- instanserna tillstyrkte förslagen, men bland annat JO, riktade stark kritik mot utredningen. JO kritiserade särskilt analysen av tillsyns- begreppet och avsaknaden av diskussion om att inrätta ett särskilt tillsynsorgan för polis och åklagare.&lt;SPAN class="ft45"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Se JO, ämbetsberättelse 2004/05:JO1, s. 107 ff.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357197x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p555 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;Nedanstående avsnitt 9.2 och 9.3 gäller frågan om den ordinära tillsynen över polisens respektive Kriminalvårdens verksamheter ska utökas. Avsnitt 9.4 handlar om i fall utvidgningen ska ske genom inrättande av en ny myndighet eller om det är möjligt att utvidga uppdraget för en befintlig myndighet. I samma avsnitt tar kommittén ställning till om granskningen av polisen och Kriminalvården ska utföras av en och samma myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Den ordinära tillsynen över polisen ska utökas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Kommittén utgår från bedömningen i betänkandet Tillsyn över polisen att den ordinära tillsynen över Polismyndighetens och Säkerhetspolisens verksamhet ska utökas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft8"&gt;Kommittén har tidigare i betänkandet Tillsyn över polisen föreslagit att en fristående tillsynsmyndighet i efterhand skulle kontrollera att polisens åtgärder har stöd i lag eller i andra bindande föreskrifter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Av tilläggsdirektiven till kommittén som beslutades efter att betänkandet remissbehandlats framgår att regeringen delar bedöm- ningen att tillsyn över polisen ska utövas av en från polisen fri- stående myndighet och att kommitténs uppdrag nu är att lämna förslag om hur den tillsynen ska organiseras. Utgångspunkten ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;Tillsyn över polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft18"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357198x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;enligt direktiven vara att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden inte ska ingå i &lt;SPAN class="ft105"&gt;den nya tillsynsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;om det inte finns starka skäl för det.&lt;SPAN class="ft41"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;På sätt kommittén anfört i beskrivningen av nu aktuellt uppdrag (avsnitt 2.3.2) utgår kommittén därför från att den ordinära tillsynen över Polismyndighetens respektive Säkerhetspolisens verk- samhet ska utökas. Den frågan övervägs således inte på nytt i det här betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Den ordinära tillsynen över Kriminalvården ska utökas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Kontrollen av regelefterlevnaden i Kriminal- vårdens verksamhet ska utökas. Det organ som utövar denna utvidgade kontroll ska vara organisatoriskt fristående från Kriminalvården och kontrollen ska benämnas tillsyn. Den ordinära tillsynen över Kriminalvårdens verksamhet ska således utökas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Vikten av en rättssäker kriminalvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;För alla delar av den offentliga förvaltningen gäller att den ska fullgöra sina uppgifter enligt de lagar och förordningar som har meddelats av riksdagen respektive regeringen. Förvaltningens funktion är att omsätta de styrandes vilja i handling och medborgarna ska kunna vara säkra på att lagar och regler följs.&lt;SPAN class="ft61"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Ett grundläggande krav på den offentliga verksamheten är alltså att den bedrivs enligt gällande rätt. Att så sker bör vara centralt när man bedömer vilken kvalitet de rättstillämpande myndigheternas verksamhet håller.&lt;SPAN class="ft61"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Kriminalvårdens uppdrag innebär långtgående befogenheter att ingripa i och påverka tillvaron för enskilda. Den reglering som styr Kriminalvårdens verksamhet tillåter i flera fall inskränkningar i enskildas grundläggande fri- och rättigheter enligt 2 kap. regerings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Kommittédirektiv 2014:17. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Enligt 1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen utövas den offentliga makten under lagarna. Se även Johansson, Vicky. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Tillsyn och effektivitet. Statliga inspektörers yrkesroller och strategival&lt;/SPAN&gt;. Umeå: Boréa bokförlag, 2006, s. 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Se Eklundh, Claes. &lt;/SPAN&gt;Behovet av rättslig tillsyn över offentlig verksamhet&lt;SPAN class="ft44"&gt;. Juridisk Tidskrift &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2001-02&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; nr 4: s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;961–974,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; s. 966.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357199x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;formen och Europakonventionen (den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grund- läggande friheterna). Även de närståendes livssituation påverkas av Kriminalvårdens myndighetsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft9"&gt;Häktena och fängelserna är slutna miljöer och de intagna har endast en begränsad och ofta övervakad kontakt med omvärlden, vilket gör att de får svårare att ta tillvara sina rättigheter. Många av dem som är frihetsberövade eller verkställer påföljd inom frivården har också svårt att föra sin egen talan på grund av missbruks- problematik och funktionsnedsättningar.&lt;SPAN class="ft41"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Kriminalvårdens klienter står dessutom i ett påtagligt beroendeförhållande till personalen inom myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Kriminalvården bedriver därtill en komplex verksamhet där det fattas beslut av mycket skiftande karaktär. Ett system med många bedömningar kräver rättssäkerhetsgarantier för att minska risken för orättvisor och godtycke. Att Kriminalvården inte följer lagar och förordningar utgör enligt Kriminalvårdens internrevision en övergripande risk som inte förändras över tiden.&lt;SPAN class="ft45"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Denna risk måste tas på allvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Det är alltså mycket viktigt att rättssäkerheten inom Kriminal- vården upprätthålls. Vikten av en rättssäker kriminalvård för klienterna är enligt kommittén det starkaste skälet för att utvidga den externa granskningen av Kriminalvården. Krav på rättssäkerhet innebär bland annat att förvaltningen fattar materiellt riktiga beslut på grundval av gällande lagar och andra författningar. Förutsägbarhet och likabehandling är viktiga delar av rättssäkerheten. Reglerna ska tolkas på ett likartat sätt oberoende av var i landet verksamheten äger rum.&lt;SPAN class="ft61"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;ADHD förekommer bland ca 25 % av de intagna, se Kriminalvården, årsredovisning 2012, s. 19. Omkring 70 % av intagna och klienter har missbruksproblem, se Kriminalvården, årsredovisning 2013, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kriminalvården, revisionsplan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015-03-10,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2015-005980.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Revisionsplan – 1 januari 2015 till 30 juni 2015&lt;/SPAN&gt;, s. 3&lt;SPAN class="ft75"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;1 kap. 1 § tredje stycket och 9 § regeringsformen. Om rättssäkerhet, se prop. 2009/10:175.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft63"&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357200x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p562 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Tillsyn kan stärka rättssäkerheten och därigenom allmänhetens förtroende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft7"&gt;Ett sätt att stärka rättssäkerheten är att den enskilde kan överklaga ett beslut som har gått honom eller henne emot. Som framgår av redovisningen ovan kan emellertid flera för individen viktiga myndighetsåtgärder inte överklagas (avsnitt 6.5.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Tillsyn definieras i tillsynsskrivelsen som självständig granskning för att kontrollera om en verksamhet, anläggning etc. uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter. För att vara tillsyn ska verksamheten också vid behov kunna leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse. Regeringen har i bland annat tillsynsskrivelsen och i den förvaltningspolitiska propositionen framhållit att den offentliga tillsynen spelar en viktig roll för att stärka regelefterlevnaden och upprätthålla rättssäker- heten i hela samhället. En väl fungerande tillsyn ska säkerställa att demokratiskt fattade beslut får genomslag i praktiken. Den bidrar därigenom både till att reglerna efterlevs och till att bibehålla förtroendet för det demokratiska systemet och för den offentliga förvaltningen. Brister i tillsynen kan leda till ett minskat förtroende för demokratiska beslut.&lt;SPAN class="ft45"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Enligt Statskontoret utgör tillsyn ett medel för att se till att demokratiskt fattade beslut genomförs på det sätt som statsmakterna har avsett. Tillsynen ska omöjliggöra, eller i vart fall försvåra, att brott mot lagar och förordningar förblir oupptäckta. En fungerande tillsyn bidrar enligt myndigheten till att skapa förtroende för staten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Med tillsyn kan enligt kommittén rättssäkerheten stärkas även vad gäller ingripande myndighetsåtgärder som inte kan överklagas. Tillsynen kan också stärka rättssäkerheten genom att avse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt&lt;SPAN class="ft85"&gt;, s. 95. Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft85"&gt;, s. 5. Skr. 2013/14:155. &lt;/SPAN&gt;Regeringens förvalt- ningspolitik&lt;SPAN class="ft85"&gt;, s. 25 f. Jfr dock Innovationsrådets slutbetänkande där man bland annat framhöll som sin uppfattning att utvecklingen med särskilda granskningsmyndigheter riskerar att leda till ökat misstroende och bristande tillit, mellan såväl statliga myndigheter som mellan politiska beslutsfattare och förvaltning. Se SOU 2013:40. &lt;/SPAN&gt;Att tänka nytt för att göra nytta – om perspektivskiften i offentlig verksamhet&lt;SPAN class="ft85"&gt;, s. 174. Innovationsrådets förslag och idéer används i Regeringskansliets interna utvecklingsarbete. I avsnittet om tillsyn i skrivelsen om förvaltningspolitik omnämns dock inte rådets uppfattning om särskilda granskningsmyndig- heter. Se skr. 2013/14:155. &lt;/SPAN&gt;Regeringens förvaltningspolitik&lt;SPAN class="ft85"&gt;, s. 8 f. och 25 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Statskontoret, rapport 2012. &lt;/SPAN&gt;Tänk till om tillsynen – Om utformningen av statlig tillsyn&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357201x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;tillämpningen av förfaranderegler för förvaltningsmyndigheter som inte kan prövas i högre instans.&lt;SPAN class="ft67"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Om Kriminalvården uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet kan det vidare bidra till att allmänhetens förtroende för myndig- heten stärks. Allmänhetens förtroende för Kriminalvården har ett självklart värde. Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) nationella trygghetsundersökning 2014 hade andelen med stort förtroende för Kriminalvården ökat från 29 % 2006 till 42 % 2014. Den siffran ska dock ses i relation till att för 2014 var andelen med stort förtroende för polisen 60 % och för åklagarna 49 %. Uppgifterna visar således på en ökning av förtroendet för Kriminalvården, men från en låg nivå. Kriminalvården är den myndighet som har lägst förtroende av de undersökta myndigheterna inom rättsväsendet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Det är inte tillräckligt med intern kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;Rättssäkerheten i Kriminalvårdens verksamhet är alltså mycket viktig och ett sätt att stärka den är tillsyn.&lt;SPAN class="ft41"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Kommittén ser dock anledning att först utreda om det, för att uppnå tillräckliga rättssäkerhetsgarantier i Kriminalvården, är tillräckligt med intern kontroll av regelefterlevnaden. Det kan nämligen argumenteras för att intern kontroll har vissa fördelar jämfört med extern kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Den som ska kontrolleras har förstås hög sakkunskap och god kännedom om den egna verksamheten. Särskilt riskfyllda delar som kontrollen bör inriktas på kan då identifieras. De som utför kontrollen kan också komma nära verksamheten. Förutsättningarna för att upptäcka brister blir på så sätt goda. Att det är tal om intern kontroll kan också ha en positiv verkan på förutsättningarna för att resultatet av kontrollen får genomslag i verksamheten. Om felen upptäcks internt är avståndet mellan den som iakttagit bristen och den som kan åtgärda bristen kort. Om de som ansvarar för verk- samheten har varit en del av kontrollen har den från början inriktats på något som de ansvariga anser vara angeläget att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr Eklundh, Claes. &lt;/SPAN&gt;Behovet av rättslig tillsyn över offentlig verksamhet&lt;SPAN class="ft74"&gt;. Juridisk Tidskrift &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;2001-02&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt; nr 4: s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;961–974,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt; s. 969.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Brottsförebyggande rådet, rapport 2015:1, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Nationella trygghetsundersökningen 2014 – Om utsatthet, otrygghet och förtroende&lt;/SPAN&gt;, s. 10 och 124&lt;SPAN class="ft75"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357202x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;utveckla. De bedömningar som kontrollen har genererat har också i viss mån förankrats i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft7"&gt;Med extern kontroll kan det finnas en risk för att resultatet av kontrollen inte integreras lika väl i utvecklingsarbetet. Det kan vara fallet om den objektsansvarige anser att kontrollorganets bedöm- ning vilar på bristande förståelse för verksamheten eller att kontrollen inte träffar det område som är mest angeläget att utveckla. Extern kontroll stör den operativa verksamheten när den kontrollerade verksamheten måste ta emot besök och ta fram den information som efterfrågas, särskilt om kontrollen sker vid för verksamheten olämplig tidpunkt. Det kan hävdas att risken för att som enskild handläggare bli föremål för tillsyn kan leda till formalism. Därtill har fackförbundet Jusek i remissyttrandet över betänkandet Tillsyn över polisen framfört att en ständig risk för att bli föremål för granskning kan påverka klimatet på arbetsplatsen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Vidare kan det finnas viss risk för att en verksamhet som är föremål för omfattande extern kontroll inte känner samma ansvar för att utöva intern kontroll. Effekten kan dock bli den motsatta. En följd av den externa kontrollen kan vara ökad benägenhet att se till så brister uppmärksammas internt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Trots de risker som kan vara förknippade med extern kontroll talar enligt kommittén starka skäl för förhållningssättet att det inte är tillräckligt med enbart intern kontroll när det gäller Kriminal- vårdens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I &lt;NOBR&gt;2010-års&lt;/NOBR&gt; förvaltningspolitiska proposition anges att roll- konflikter inom en enskild myndighet bör undvikas.&lt;SPAN class="ft61"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Kravet i regeringens tillsynsskrivelse på att kontrollen ska vara självständig, för att den ska kunna kallas tillsyn, har tillkommit för att garantera trovärdighet i tillsynen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Enligt en regeringsskrivelse från 2014 strävar regeringen efter att undvika rollkonflikter inom myndig- heter, bland annat genom att skapa nya tillsynsmyndigheter som är fristående från den verksamhet som tillsynen omfattar. Syftet är att bättre tillgodose medborgarnas krav på effektivitet, rättssäkerhet och legitimitet i tillsynen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Tillsynsutredningen fann för sin del att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SACO-förbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Jusek, remissyttrande &lt;NOBR&gt;2013-09-19,&lt;/NOBR&gt; dnr. Rnr 53.13. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Yttrande över Polis- organisationskommitténs betänkande ^”Tillsyn över polisen” (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 72 och 74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Skr. 2013/14:155. &lt;/SPAN&gt;Regeringens förvaltningspolitik&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 26.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357203x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;frågan om tillsynens organisatoriska oberoende var av central betydelse med hänsyn till rättssäkerhets- och medborgaraspekter på den statliga tillsynen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Den interna kontrollen sker i huvudsak ur myndighetens, inte ur de enskildas, perspektiv. Vad kontrollen avser kan alltså påverkas av att det är tal om intern, inte extern, kontroll. Hur resultatet av kontrollen presenteras utåt – om det presenteras – kan dessutom påverkas av att kontrollen avsett den egna verksamheten. Vidare kan anställda, dömda och intagna i häkte på grund av rädsla för repressalier tveka inför att påtala missförhållanden för Kriminal- vården. Även om myndigheten förmår att objektivt kontrollera den egna verksamheten kan närhet mellan det kontrollerande organet och myndigheten leda till misstankar om att Kriminalvården förskönar eller döljer de verkliga förhållandena. Organisatorisk åtskillnad mellan kontrollen och den operativa verksamheten skapar, enligt kommitténs mening, grund för en trovärdig granskningsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft40"&gt;Sker kontrollen av ett i förhållande till Kriminalvården fristående organ ökar utomståendes insyn i myndighetens verksamhet. Med sådan extern kontroll blir också granskningsmaterialet allmänna handlingar på ett annat sätt än om kontrollen sker inom en myndighet.&lt;SPAN class="ft77"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Insynen i både Kriminalvårdens och kontrollorganets verksamhet stärks således om kontrollen utövas av ett helt fristående organ. Myndigheters öppenhet är en grundläggande förutsättning för en demokrati. En allmän strävan är så stor öppenhet som möjligt.&lt;SPAN class="ft77"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Det bör vidare beaktas att Kriminalvården, som är en stor myndighet med mycket makt över enskilda medborgare, är en enrådighets- myndighet med ett insynsråd. Ett insynsråd har inte samma inflytande som en styrelse. En fristående kontroll kan i viss mån genom ytterligare insyn balansera upp den maktposition ledningen har. Om bristerna påtalas av ett externt organ bör även trycket på ledningen att snabbt vidta åtgärder för att korrigera bristerna bli starkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;SOU 2002:14. &lt;/SPAN&gt;Statlig tillsyn – Granskning på medborgarnas uppdrag&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 145. Om roll- konflikter mellan utförare och tillsynsorgan se även Statskontoret, rapport 2012. &lt;/SPAN&gt;Tänk till om tillsynen – Om utformningen av statlig tillsyn&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 49 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;I vissa fall kan dock även handlingar som överlämnas mellan självständiga organ inom en myndighet vara att anse som inkomna respektive upprättade i tryckfrihetsförordningens mening, 2 kap. 8 § tryckfrihetsförordningen. De yttranden de objektsansvariga lämnar till en helt fristående tillsynsmyndighet blir dock alltid allmänna handlingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357204x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p568 ft9"&gt;En annan fördel med extern kontroll är att om den utövas av ett fristående organ hamnar ansvaret för prioriteringar mellan den operativa verksamheten och kontrollen utanför myndigheten. Är det fråga om ett organ inom Kriminalvården är det myndigheten själv som styr hur stor del av anslaget som ska gå till kontroll- organet. Är det ett från Kriminalvården fristående organ är det riksdag och regering som styr hur stort dess anslag ska vara. Resursfördelningen till statens olika åtaganden blir på så sätt mer transparent. Det blir också möjligt att i myndighetsinstruktionerna tydliggöra och avgränsa uppdragen för respektive myndighet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Intern kontroll och extern tillsyn fyller olika syften. Den interna kontrollen är myndighetsledningens verktyg för att fullgöra ansvaret att utöva kontroll av verksamheten. Tillsynens uppgift är att fylla medborgarnas, riksdagens och regeringens behov av kontroll av att lagar och regler följs. Med hänsyn främst till vikten av en rättssäker kriminalvård, allmänhetens förtroende för kontrollen och behovet av insyn i Kriminalvårdens verksamhet bör alltså regel- efterlevnaden i myndighetens verksamhet kontrolleras av ett från myndigheten organisatoriskt fristående organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Ett argument som skulle kunna föras fram mot en utvidgning av tillsynen över Kriminalvårdens verksamhet, är att myndigheten är i en förändringsprocess som syftar till att förbättra den interna styrningen och kontrollen. De skäl som kommittén anfört ovan för varför det inte är tillräckligt med intern kontroll är dock giltiga oavsett hur väl Kriminalvårdens interna kontroll fungerar. Grund- läggande för förtroendet för tillsynen är att den är fristående från den verksamhet som kontrolleras. En utvecklad intern styrning och kontroll är inte ett skäl mot ytterligare tillsyn utan i stället en förutsättning för att resultatet av tillsynen ska få genomslag i Kriminalvårdens verksamhet. Det är således inte tillräckligt med intern kontroll, även om den förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Se prop. 2012/13:20. &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för vård och omsorg – en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 94 f. Se även Statskontoret, rapport 2012. &lt;/SPAN&gt;Tänk till om tillsynen – Om utformningen av statlig tillsyn&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357205x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Nuvarande tillsyn är inte tillräcklig utan ska utökas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft7"&gt;Kommitténs slutsatser ovan innebär att det behövs från Kriminal- vården organisatoriskt fristående kontroll av regelefterlevnaden i myndighetens verksamhet. Nästa fråga blir om dagens externa kontroll är tillräcklig eller om den bör utökas. Som kommittén tidigare redovisat utövar flera tillsynsmyndigheter ordinär tillsyn över olika delar av Kriminalvårdens verksamhet. Till detta kommer JO:s och JK:s extraordinära tillsyn. Därtill finns ett flertal myndig- heter som, utan att utöva tillsyn, bidrar till granskningen av Kriminal- vården. Vid en första anblick kan denna externa granskning framstå som tillräcklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Tillsynen bör ha en betydande omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft40"&gt;Vikten av en rättssäker kriminalvård talar inte bara för att det finns behov av extern kontroll av regelefterlevnaden utan även för att den bör ha en betydande omfattning. Flera &lt;NOBR&gt;icke-bindande&lt;/NOBR&gt; internationella rekommendationer talar i samma riktning. Det är en grundläggande princip enligt Europarådets ministerkommittés rekommendationer avseende de europeiska fängelsereglerna att samtliga fängelser ska stå under regelbunden statlig tillsyn och oberoende kontroll. Genom regelbundna inspektioner ska det säkerställas att verksamheten bedrivs i enlighet med kraven i internationell och nationell lagstiftning.&lt;SPAN class="ft77"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Även enligt FN:s principer till skydd av alla personer under någon form av frihetsberövande ska platser med frihetsberövade besökas regelbundet av personer från en fristående myndighet för att övervaka att relevant reglering följs.&lt;SPAN class="ft77"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;FN:s kommitté för barnets rättigheter (Barnrätts- kommittén) betonar att oberoende inspektörer bör ha befogenhet att genomföra regelbundna inspektioner där det finns frihetsberövade barn.&lt;SPAN class="ft77"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Art. 9 och 92 i Ministerkommitténs rekommendationer Rec(2006)2 till medlemsstaterna avseende de europeiska fängelsereglerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Princip 29 i principerna till skydd av alla personer under någon form av frihetsberövande, antagna genom Förenta nationernas generalförsamlings resolution 43/173 av den 9 december 1988. Se motsvarande krav i art. 55 Förenta nationernas standardminimiregler för behandling av interner, antagen genom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ECOSOC-resolutionerna&lt;/NOBR&gt; 663 C (XXIV) av den 31 juli 1957 och 2067 (LXII) av den 13 maj 1977.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Barnrättskommittén, allmänna kommentarer nr. 10 (2007). &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Barnets rättigheter inom rättskipning för unga lagöverträdare&lt;/SPAN&gt;, p. 89.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357206x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;Viss extern granskning gick förlorad vid enmyndighetsreformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;I detta sammanhang bör framhållas att Kriminalvården har genom- gått en enmyndighetsreform. På samma sätt som Rikspolis- styrelsens granskning av de lokala polismyndigheterna har upphört har den centrala granskningen av de lokala kriminalvårdsmyndig- heterna försvunnit.&lt;SPAN class="ft61"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Kriminalvårdsstyrelsen var en central förvalt- ningsmyndighet för kriminalvården och chefsmyndighet för 35 lokala kriminalvårdsmyndigheter och Transporttjänsten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Till Kriminalvårdsstyrelsen hörde fem regionkontor. Regionkontoren ansvarade för bland annat tillsyn och uppföljning. Tillsynen skulle främst ske genom granskning av tillämpningen av de lagar, före- skrifter och andra regler och normer som fastställts för verksam- heten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Den interna kontroll som ledningen för Kriminalvården utövar i dag är inte fristående i lika hög grad. Viss extern gransk- ning gick således förlorad i samband med enmyndighetsreformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft13"&gt;Med utökad tillsyn kan i än högre grad behovet av ett fristående organ tillgodoses och rättssäkerheten stärkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;Vid den externa granskningen av Kriminalvården, främst JO:s, har brister i myndighetens regelefterlevnad konstaterats. Ärenden rörande Kriminalvården utgör vidare en stor andel av JO:s ärenden. Det är inte självklart hur ett stort antal klagomål till JO ska tolkas. Det kan tyda på brister, men kan också vara ett utslag av att verk- samheten har stor betydelse för den enskilde. I vart fall innebär det att de som berörs av Kriminalvårdens verksamhet finner anledning att framföra klagomål till ett organ som är fristående från myndig- heten. Kommittén har ovan redogjort för hur tillsyn är ett sätt att stärka rättssäkerheten och för fördelarna med extern kontroll framför intern kontroll (avsnitt 9.3.2. och 9.3.3). Med utökad tillsyn kan i än högre grad behovet av ett fristående organ att vända sig till tillgodoses och rättssäkerheten stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Rikspolisstyrelsens tillsynsverksamhet har beskrivits i SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, avsnitt 6.5. Det kan nämnas att eftersom Säkerhetspolisen var en del av Rikspolisstyrelsen var styrelsens kontroll av Säkerhetspolisens verksamhet inte fristående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2004/05:176. &lt;/SPAN&gt;Kriminalvården en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Kriminalvårdsstyrelsen, riktlinjer 2001:2. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsynsprocessen – riktlinjer för tillsynsarbetet inom kriminalvården&lt;/SPAN&gt;, s. 6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357207x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p572 ft13"&gt;Med utökad tillsyn kan Sverige i högre grad leva upp till internationella åtaganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft7"&gt;Sverige har genom flera internationella konventioner åtagit sig att vidta åtgärder för att förhindra tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;SPAN class="ft45"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Åtagandet är inte begränsat till personer som befinner sig i en anstalt eller ett häkte utan omfattar även frivården och transporter. JO:s tillsyn i egenskap av nationellt besöksorgan är dock koncentrerad till inspektioner i häkte eller anstalt. Genom utökad kontroll av regelefterlevnaden, som innefattar mer än inspektioner av häkten och fängelser, kan Sverige i högre grad leva upp till skyldigheten att vidta åtgärder för att förhindra tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft40"&gt;Därtill bör det beaktas att FN:s kommitté mot tortyr, med anledning av att JO pekats ut som nationellt besöksorgan, har uttryckt oro bland annat över att JO:s verksamhet till sin natur är reaktiv, inte proaktiv. Den oron synes främst bygga på JO:s egen beskrivning av sin verksamhet och oro över att myndigheten inte var lämpad att vara nationellt besöksorgan.&lt;SPAN class="ft77"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;JO har visserligen sedan uttalandet av kommittén inrättat &lt;NOBR&gt;Opcat-enheten&lt;/NOBR&gt; och utökat antalet inspektioner av platser med frihetsberövade. JO:s tillsyn över Kriminalvården kan, genom inrättandet av &lt;NOBR&gt;Opcat-enheten&lt;/NOBR&gt; och deras inspektioner, anses ha blivit mer proaktiv och omfattande. Även vid detta förhållande kan en utvidgad, strategisk extern kontroll av regelefterlevnaden vid frihets- berövanden ytterligare bidra till att Sverige lever upp till kravet på förebyggande mekanismer i protokollet till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft10"&gt;Sverige har även genom internationella konventioner åtagit sig att tillförsäkra enskilda andra fri- och rättigheter än sådana där en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Art. 2 och 16 i Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, art. 3 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och art. 7 i internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;FN:s kommitté mot tortyr, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008-06-04,&lt;/NOBR&gt; CAT/C/SWE/CO/5. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Consideration of reports submitted by states parties under article 19 of the convention – Concluding observations of the Committee against Torture&lt;/SPAN&gt;, p. 25. Se även Underkommittén för förebyggande av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, rapport &lt;NOBR&gt;2008-09-10,&lt;/NOBR&gt; CAT/OP/SWE/1. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Report on the visit of the Subcommittee on Prevention of Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment to Sweden&lt;/SPAN&gt;, särskilt p. &lt;NOBR&gt;29–31.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357208x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;prövning.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;kränkning kan anses utgöra tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Fri- och rättigheter som kan kränkas vid bristande regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Genom utökad kontroll av regelefterlevnaden kan Sverige i högre grad leva upp till dessa internationella åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft7"&gt;En medlemsstat ska enligt artikel 8.6 i återvändandedirektivet sörja för ett effektivt övervakningssystem för påtvingade åter- vändanden av tredjelandsmedborgare, dvs. övervakning av de myndig- heter som genomför återsändandena.&lt;SPAN class="ft45"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Det har i flera sammanhang lyfts att övervakningen bör ske av ett organ som är fristående från den verkställande myndigheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Genom den nationella transport- enheten biträder Kriminalvården vid genomförandet av sådana utrikesresor som utgör påtvingade återvändanden enligt direktivet (avsnitt 3.6.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;Inför genomförandet av återvändandedirektivet fann regeringen att den ordning för övervakning av utlänningars rättigheter som finns i Sverige är att bedöma som effektiv i den mening som avses i direktivet och att svensk rätt därför uppfyller direktivets krav i denna del. Flera remissinstanser var dock kritiska mot motsvarande bedömning i betänkandet om genomförande av återvändande- direktivet. JO påtalade att myndigheten inte kunde ses som en del av ett effektivt övervakningssystem eftersom myndighetens verksamhet är klagomålsdriven och utrymmet för inspektioner begränsat samt att myndigheten i princip har fria händer att välja vad som ska tas upp till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft10"&gt;Både Europeiska kommissionen och EU:s byrå för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Exempelvis får ingen enligt art. 17 i internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter utsättas för godtyckligt eller olagligt ingripande med avseende på privatliv, familj, hem eller korrespondens. Enligt art. 37 i barnkonventionen ska varje frihetsberövat barn behandlas humant och med respekt för människans inneboende värdighet och på ett sätt som beaktar behoven hos personer i dess ålder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna. Se avsnitt 12.3.2 angående vilka transporter som omfattas av kravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Se t.ex. följande. Art. 13.2 i Frontex Code of conduct for joint return operations coordinated by Frontex. EU:s byrå för grundläggande rättigheter, årsrapport 2013. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Fundamental rights: challenges and achievements in 2013&lt;/SPAN&gt;, s. 45. Contact committee “Return Directive” (2008/115/EC). &lt;SPAN class="ft84"&gt;This document synthesises the questions raised by Member States at previous meetings of the Contact Committee Return Directive (8 May, 18 September, 20 November 2009, 11 February, 21 June, 26 November 2010, 18 March, 24 June and 2 December 2011) and the preliminary answers/conclusions arrived at&lt;/SPAN&gt;, s. 32. Europeiska kommissionen – Generaldirektoratet för Rättvisa, frihet och säkerhet, rapport av Matrix &lt;NOBR&gt;2011-07-01.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft84"&gt;Comparative Study on Best Practices in the Field of Forced Return Monitoring (JLS/2009/RFXX/CA/1001) Final Report&lt;/SPAN&gt;, s. 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Prop. 2011/12:60. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Genomförande av återvändandedirektivet&lt;/SPAN&gt;, s. 38 f. och 41 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357209x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;grundläggande rättigheter har senare också funnit att Sverige inte fullföljt sin skyldighet att inrätta övervakning av de som verkställer ofrivilliga återvändanden.&lt;SPAN class="ft45"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Påtvingade återvändanden kan över- vakas ytterligare vid en utökad tillsyn över Kriminalvårdens verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Nuvarande tillsyn är inte tillräcklig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft40"&gt;JO:s tillsyn i egenskap av nationellt besöksorgan kan således inte anses fylla behovet av tillsyn över Kriminalvården. Inte heller JO:s nuvarande granskning i egenskap av extraordinärt tillsynsorgan fyller det behovet. I förhållande till Kriminalvårdens verksamhet behövs fler inspektioner, observatörer vid utrikestransporter som kan innefatta tvång, mer uppföljning av tillsynsbeslut samt mer egeninitierad och strategiskt styrd tillsyn. Med beaktande av vikten av en rättssäker kriminalvård bör vidare den myndighet som har huvudansvaret för tillsyn över Kriminalvården ha tillräckligt med resurser för att bygga upp spetskompetens inom området och genomföra djupgående granskningar. Kommittén finner således att nuvarande tillsyn över Kriminalvårdens verksamhet inte är tillräcklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft13"&gt;Tillsynen ska utökas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft7"&gt;Det innebär att tillsynen över Kriminalvårdens verksamhet ska utökas. Denna utvidgning bör omfatta både vidtagna åtgärder och under- låtenhet att vidta åtgärder. Syftet med kontrollen ska i första hand vara att stärka rättssäkerheten för Kriminalvårdens klienter. Om rätts- säkerheten i Kriminalvårdens verksamhet stärks kan det också bidra till att allmänhetens förtroende för myndigheten stärks. Vidare får regeringen, och i förlängningen medborgarna, genom tillsynen mer insyn och bättre kontroll över att bindande föreskrifter följs i Kriminalvårdens verksamhet. De mer omedelbara effekterna av kontrollen ska vara följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Europeiska kommissionen, meddelande &lt;NOBR&gt;2014-03-28,&lt;/NOBR&gt; COM(2014) 199 final. &lt;SPAN class="ft72"&gt;Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om EU:s återvändandepolitik&lt;/SPAN&gt;, s. 21 f. EU:s byrå för grundläggande rättigheter, årsrapport 2013. &lt;SPAN class="ft72"&gt;Fundamental rights: challenges and achievements in 2013&lt;/SPAN&gt;, s. 48.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357210x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Kriminalvården ska korrigera fel som kan rättas till.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Fel ska förebyggas genom att Kriminalvården vet att verksamheten kan bli föremål för en extern kontroll och genom att myndigheten blir medveten om brister den inte tidigare kände till.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft42"&gt;I kap. 10 utvecklas närmare vad tillsynen (kontroll av regelefterlevnad) ska avse och i kap. 14 tar kommittén ställning till om granskningen av Kriminalvården ska innefatta mer än tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Tillsynen ska inte utökas genom att JO eller JK tillförs mer resurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;En rimlig fråga att ställa är om det, för erforderlig utvidgning av tillsynen, är tillräckligt att ge JO eller JK mer resurser. Regeringen har i direktiven varit tydlig med att JK:s och JO:s uppdrag faller utanför det som kommittén har att överväga.&lt;SPAN class="ft45"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Att enbart tillföra mer resurser till dessa myndigheter behöver inte nödvändigtvis innebära att deras uppdrag förändras. Om ett så betydande resurstillskott som nu är aktuellt tillförs, med avsedd inriktning på Kriminalvården, innebär det dock enligt kommittén en förändring av de extraordinära tillsyns- organens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Det finns bara fyra justitieombudsmän och en justitiekansler. Avgränsningen i direktiven utesluter förslag som innebär att fler justitieombudsmän utses.&lt;SPAN class="ft61"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Om JK eller JO skulle ansvara för hela den utvidgning som behövs skulle det kräva en betydligt mer omfattande delegering av beslutanderätten till andra personalkategorier vid myndigheterna än vad som är fallet i dag.&lt;SPAN class="ft61"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Avgränsningen i direktiven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kommittédirektiv 2012:13. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Enligt 13 kap. 6 § regeringsformen väljer riksdagen en eller flera justitieombudsmän. Enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;kap. 2 § andra stycket riksdagsordningen ska det vara fyra ombudsmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;JK får uppdra åt byråcheferna att avgöra ärenden av enklare slag och på föreskrivet sätt överlämna åt en byråchef eller någon annan tjänsteman att på eget ansvar vidta åtgärder för ett ärendes beredande, se 18 § förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern. I 22 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän regleras ombudsmännens möjlighet att delegera. Bestämmelsen innebär bland annat att en ombudsman får bemyndiga tjänsteman vid ombudsmannaexpeditionen att på ombudsmannens vägnar dels verkställa inspektion, dels fatta beslut i ärenden som väckts genom klagomål. Sådant bemyndigande får dock inte innefatta rätt att fatta beslut i ärende som avgörs efter att skriftligt yttrande eller skriftliga upplysningar inhämtats från berörd myndighet eller tjänsteman.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357211x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;innebär således enligt kommittén att det inte är ett alternativ att låta JK eller JO ansvara för utvidgningen av tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft7"&gt;JO och Konstitutionsutskottet har också gjort uttalanden som talar för att det inte vore förenligt med JO:s roll som extraordinärt tillsynsorgan att låta myndigheten svara för utvidgningen. Innan dessa uttalanden återges bör dock beskrivningen av JO:s roll vid riksdagsbehandlingen av 1975 års &lt;NOBR&gt;JO-instruktion&lt;/NOBR&gt; citeras.&lt;SPAN class="ft45"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft139"&gt;JO:s huvuduppgift är … att tillvarata den enskildes intresse av en lag- enlig och korrekt behandling från de offentliga organens sida … JO- ämbetet är och (bör) i framtiden … förbli ett organ av extraordinär natur för medborgarnas rättssäkerhet och … institutionen (är) sålunda inte … avsedd att ersätta den tillsyn och rättstillämpning som ankommer på andra organ i samhället … (T)illgången till en utanför den offentliga förvaltningen stående, helt självständigt verkande institution som har sin grund i folkrepresentationens förtroende och som de enskilda kan vända sig till med sina klagomål mot myndig- heternas verksamhet bidrar till att stärka medborgarnas förtroende för rättsordningen. Denna självständighet – som gäller även gentemot riksdagen, som aldrig påverkar ombudsmännens handläggning av ärenden – är institutionens främsta kännetecken och grunden för dess betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft9"&gt;JO har uppmärksammat riksdagen på att det inom vissa samhälls- områden saknas reguljär tillsyn och att det riskerar att underminera JO:s roll som extraordinärt tillsynsorgan. Det gäller bland annat verksamheter där människor hålls frihetsberövade.&lt;SPAN class="ft41"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Enligt JO är det angeläget att myndigheten inte åläggs reguljära tillsynsuppgifter utan att myndigheten ska vara en extraordinär institution med i princip fria händer att välja vad som ska tas upp till prövning och vad tillsynen ska inriktas på.&lt;SPAN class="ft41"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Dåvarande chefsJO har i ämbets- berättelsen för 2009/2010 avfärdat metoden att utse ytterligare en ombudsman som ett sätt att hantera en växande arbetsbörda. En frågeställning som i stället kunde övervägas var att införa ordinär tillsyn på de områden där sådan saknades. Där en ordinär tillsyn finns skulle JO kunna fungera bättre som det extraordinära organ som institutionen är tänkt att vara.&lt;SPAN class="ft41"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Bet. KU 1975/76:22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se bland annat JO:s ämbetsberättelse 2009/10:JO1 s. 16 ff. och JO:s ämbetsberättelse 2010/11:JO1, s. 28 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;JO:s ämbetsberättelse 2008/09:JO1, s. 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;JO:s ämbetsberättelse 2009/10:JO1 s. 17 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357212x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft7"&gt;Riksdagens konstitutionsutskott har uttalat att det är problematiskt att det saknas ordinär tillsyn över Kriminalvården. Bakgrunden till det uttalandet var bland annat det ökande antalet klagomålsärenden som tog huvuddelen av JO:s handläggnings- resurser i anspråk. Utskottet kom till slutsatsen att frågan om bristen på ordinär tillsyn över Kriminalvårdens verksamhet bör ses över, för att öka förutsättningarna för JO att bedriva den extra- ordinära tillsyn som är avsedd.&lt;SPAN class="ft45"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Konstitutionsutskottet har även tidigare understrukit att det är olyckligt att frånvaron av reguljära tillsynsorgan innebär att JO, som är avsett att vara ett extraordinärt tillsynsorgan, inte kan fullfölja denna uppgift på det sätt som är meningen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Om den ordinära tillsynen utökas utgör den enligt kommittén ett komplement till JO:s tillsyn. Specialiseringen gör att det kommer att finnas kompetens och resurser till djupare utredningar. Den ordinära tillsynen kan också vara mer strategiskt styrd och ha ett mer systematiskt perspektiv. Kontrollerna inom ramen för den ordinära tillsynen kan vidare avse att tillsynsobjekten följer gällande rätt i enlighet med JO:s uttalanden. Genom att utvidga den ordinära tillsynen, i stället för att tillföra JO mer resurser, blir det därtill möjligt att organisatoriskt placera kontrollen under regeringen. Eftersom JO är en myndighet under riksdagen kan inte regeringen styra JO eller ge JO uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Definitionen av tillsyn ska motsvara regeringens definition av begreppet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Regeringen har i tillsynsskrivelsen definierat tillsyn som ”verksamhet som avser självständig granskning för att kontrollera om tillsynsobjekt uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter och vid behov kan leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstad- komma rättelse av den objektsansvarige”.&lt;SPAN class="ft61"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Riksdagen har ställt sig bakom skrivelsen och angett att tillsynen bör bli tydligare och mer enhetlig samt bygga på ett enhetligt tillsynsbegrepp.&lt;SPAN class="ft61"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Skrivelsen är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Bet. 2011/12:KU6 s. 11 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Bet. 2010/11:KU16 s. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Bet. 2009/10:FiU12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357213x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;avsedd att utgöra en utgångspunkt för när regler om tillsyn utformas på nya områden. I tilläggsdirektiven hänvisar regeringen till tillsynsskrivelsen och anger att kommittén kan hämta vägled- ning från den.&lt;SPAN class="ft45"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;Kommittén har ovan funnit att kontrollen av regelefterlevnaden i Kriminalvårdens verksamhet ska utökas. Kommitténs förslag innebär att det är tal om en självständig granskning av om tillsynsobjekt uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter (se kap. 10 om kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verk- samhet). Det är även tal om en verksamhet som vid behov kan leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse av den objektsansvarige (se kap. 13 om vilka åtgärder som kommer att kunna vidtas). Det är då också lämpligt att ansluta sig till regeringens definition av begreppet tillsyn och kalla den nya kontrollen av regelefterlevnad för tillsyn. Eftersom det inte är JO eller JK som ska utföra tillsynen är det fråga om ordinär tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;En ny myndighet under regeringen ska bildas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;En ny förvaltningsmyndighet under regeringen ska bildas för tillsyn över Polismyndighetens, Säkerhetspolisens och Kriminalvårdens verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Utökning kan ske genom en ny myndighet eller genom utvidgat uppdrag för befintlig myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Kommittén har ovan funnit att det finns ett behov av att utvidga den ordinära tillsynen över Kriminalvårdens verksamhet. Kommittén har i betänkandet Tillsyn över polisen gjort motsvarande bedömning beträffande Polismyndighetens och Säkerhetspolisens verksamheter och denna bedömning har regeringen angett att den delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft40"&gt;Tillsynen kan utökas antingen genom att en eller två helt nya myndigheter inrättas eller genom att man utvidgar uppdraget för en eller flera befintliga myndigheter. Utökning kan också ske genom att en helt ny myndighet bildas, i vilken en befintlig myndighets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kommittédirektiv 2012:13. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357214x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;verksamhet ingår. Kommittén ser inte anledning att i det följande resonemanget skilja utvidgning av en befintlig myndighets uppdrag från att låta en befintlig myndighets verksamhet ingå i en ny myndighet. Effekten är oavsett vilket en samordning mellan befintlig verksamhet och den utvidgade tillsynen samt att antalet myndigheter inte ökar. När kommittén nedan skriver om möjligheterna att utvidga en befintlig myndighets uppdrag innefattar det alltså att bilda en helt ny myndighet där en befintlig myndighets verksamhet ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft40"&gt;Kommittén gjorde i betänkandet Tillsyn över polisen bedöm- ningen att det finns anledning att göra ansträngningar för att föra samman närliggande tillsynsuppgifter.&lt;SPAN class="ft77"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Regeringen anförde i tilläggs- direktiven att den delade kommitténs bedömning att det inte bör skapas nya tillsynsmyndigheter om det i stället går att föra samman tillsynsuppgifter och därigenom effektivisera tillsynen.&lt;SPAN class="ft77"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Kommittén förordar alltså en restriktiv hållning till utbyggnad av antalet organ som utövar statlig tillsyn. Mot den bakgrunden kommer kommittén att nedan utreda möjligheterna att utvidga den ordinära tillsynen över polisen och Kriminalvården, utan att en ny myndighet inrättas. Om det finns ett påtagligt behov av att förstärka tillsynen över viss verksamhet, och det inte lämpligen sker genom att föra ett nytt uppdrag till befintlig verksamhet, kan det dock enligt kommittén vara motiverat att bilda en ny tillsynsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Sammanföring ska inte ske med Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;Kommittén föreslog i betänkandet Tillsyn över polisen att myndig- heten Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verksamhet skulle ingå i den nya tillsynsmyndigheten. Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden består huvudsakligen av själva nämnden samt de särskilda beslutsorganen Registerkontrolldelegationen och Skydds- registreringsdelegationen. Nämnden och de två delegationerna skulle enligt förslaget vara särskilda beslutsorgan inom ramen för tillsynsmyndighetens organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 179 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Kommittédirektiv 2014:17. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357215x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Själva Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden består av högst tio ledamöter som utses av regeringen. Ordföranden och vice ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare eller ha annan motsvarande juridisk erfarenhet. Övriga ledamöter utses bland sådana personer som har föreslagits av partigrupperna i riksdagen. Vid bildandet av nämnden ansåg regeringen att dess samman- sättning skulle ha en stark parlamentarisk anknytning eftersom ett organ av sådant särskilt slag bör vara utformat så att dess ledamöter kan sägas representera allmänheten och garantera en medborgerlig insyn i verksamheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;Nämnden utövar tillsyn över de brottsbekämpande myndig- heternas användning av hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter och med sådan användning sammanhängande verk- samhet. Den utövar också tillsyn över delar av polisens person- uppgiftsbehandling. Denna tillsyn sker särskilt med avseende på behandling av känsliga personuppgifter. Utöver tillsyn på eget initiativ är nämnden skyldig att på begäran av en enskild person kontrollera om han eller hon har utsatts för brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel eller om vederbörande har varit föremål för polisens personuppgiftsbehandling. Om personen varit föremål för användningen av sådana tvångsmedel eller för behandling av personuppgifter ska nämnden kontrollera om det har skett i enlighet med lag eller annan författning.&lt;SPAN class="ft77"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Nämnden har bland annat bildats för att uppfylla Europakonventionens krav på att enskilda, vars fri- och rättigheter har kränkts, ska ha tillgång till ett effektivt rätts- medel.&lt;SPAN class="ft77"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft8"&gt;En fördel med sammanföringen av verksamheterna var att till- synsmyndigheten vid tillsynsplaneringen skulle kunna dra nytta av den demokratiska lekmannaförankringen i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Förslaget till tillsynsplan skulle tas fram under myndighetschefens ansvar och sedan tillställas nämnden för bedömning. Därefter skulle nämnden uttala sig om den samtyckte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 2006/07:133. &lt;/SPAN&gt;Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångs- medel, m.m.&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 65.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Prop. 2006/07:133. &lt;/SPAN&gt;Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångs- medel, m.m.&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357216x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;till inriktningen på tillsynen eller om den ansåg att granskningen i någon del borde ändras eller kompletteras.&lt;SPAN class="ft67"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft7"&gt;Regeringen skrev i de tilläggsdirektiv som beslutades efter remissbehandlingen av betänkandet Tillsyn över polisen att det är tveksamt om Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska ingå i tillsynsmyndigheten för polisen. Enligt regeringen fyller nämnden sitt syfte väl och att det är viktigt att nämndens roll inte försvagas. Utgångspunkten när kommittén nu ska lämna förslag om tillsyn över polisen och Kriminalvården ska enligt direktiven vara att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden inte ska ingå i den nya tillsynsmyndigheten, om det inte finns starka skäl för det.&lt;SPAN class="ft45"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Många remissinstanser, inklusive nämnden själv, framförde kritik mot eller farhågor kring att låta Säkerhets- och integritets- skyddsnämndens verksamhet ingå i den nya tillsynsmyndigheten eller den föreslagna konstruktionen med särskilda beslutsorgan.&lt;SPAN class="ft41"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Nedan återges centrala delar av vad som framfördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft40"&gt;Nämndens uppdrag är starkt specialiserat och dess organisation uppbyggd utifrån de speciella förutsättningar och krav som följer av dessa uppdrag. Det är tveksamt om en tillsynsmyndighet med bred tillsyn över polisens verksamhet skulle berikas av att organisatoriskt höra samman med den specialiserade Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden. Det finns en risk för att ett verksamhetsområde skulle få stå tillbaka för ett annat. Säkerhets- och integritetsskydds- nämndens nuvarande funktion kan försvagas vid en sammanslagning till följd av skillnaderna mellan uppdragen och att den nya ordinära tillsynen kommer att vara den helt dominerande uppgiften i en ny myndighet. Vidare riskerar den föreslagna myndighetsorganisationen att bli alltför komplex för att fungera på ett ändamålsenligt sätt. Med en enrådighetsmyndighet med tre särskilda beslutsorgan kan det uppstå otydligheter när det gäller ledning och styrning av samt ansvaret för verksamheten. Det finns också en risk för gräns- dragningsproblem inom den nya myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 199 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kommittédirektiv 2014:17. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Följande remissinstanser framförde kritik mot eller farhågor kring den delen av förslaget. JO, JK, Hovrätten för Västra Sverige, Säkerhetspolisen, Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Datainspektionen, Ekonomistyrnings- verket och Statskontoret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357217x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft40"&gt;Kommittén gör bedömningen att det i och för sig finns skäl för en sammanslagning mellan Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verksamhet och den nya tillsynen över polisen och Kriminalvården. Med det tidigare förslaget i betänkandet Tillsyn över polisen var det dels möjligt att undvika att bilda ytterligare en myndighet, dels uppnåddes ett visst parlamentariskt inflytande. Efter att ha tagit del av remissyttrandena ser dock kommittén att det finns en viss risk för att Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens nuvarande funktion försvagas vid en sammanslagning och att den föreslagna myndighetsorganisationen blir alltför komplex. Med beaktande härav kan skälen för att föra samman verksamheterna inte anses vara tillräckligt starka för en sammanslagning mellan Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verksamhet och den nya tillsynen över polisen och Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Det är inte lämpligt att utvidga uppdraget för annan befintlig myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Frågan blir då om det finns någon annan myndighet vars verksamhet kan slås samman med den utvidgade tillsynen över polisen och Kriminalvården. Det finns inte någon myndighet med uppgift att utöva fristående ordinär tillsyn specifikt över rättsväsendet. Enligt tilläggsdirektiven ska de uppdrag som Socialstyrelsen och Skol- inspektionen har vara oförändrade.&lt;SPAN class="ft61"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Kommittén fann i betänkandet Tillsyn över polisen att det inte var lämpligt att slå samman Data- inspektionens verksamhet med den nya tillsynsverksamheten. Skälet var att inspektionens verksamhet är specialiserad på personuppgifts- behandling och gäller hela statsförvaltningen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Kommittén gör fortfarande den bedömningen. Kommittén kan inte heller se att det finns någon annan central statlig myndighet vars verksamhet lämpligen kan slås samman med den nya tillsynsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Kommittédirektiv 2012:13. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft85"&gt;Sedan direktiven skrevs har Inspektionen för vård och omsorg tagit över den tillsyn över hälso- och sjukvården som Socialstyrelsen tidigare utövade. Prop. 2012/13:20. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Inspektionen för vård och omsorg – en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 180.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357218x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;En möjlighet skulle kunna vara att placera tillsynsansvaret på länsstyrelserna.&lt;SPAN class="ft61"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Förvaltningskommittén föreslog att statens till- synsverksamhet skulle koncentreras till länsstyrelserna och att bara sådan tillsyn som kräver högt specialiserad kompetens skulle utföras av separata tillsynsmyndigheter. I den fortsatta behandlingen av förslaget gjorde regeringen bedömningen att tillsynen kunde effektiveras genom att lämplig statlig tillsynsverksamhet samlades i länsstyrelserna. Verksamhet som inte är av sådan omfattning att den hade kunnat ha en egen regional organisation kunde på så sätt få en större geografisk spridning. Regeringen fann dock att det inte var ändamålsenligt att samla all statlig tillsyn på regional nivå inom länsstyrelserna. Närmare bedömningar om hur den statliga till- synen på regional nivå bör organiseras måste göras inom varje område med hänsyn till verksamhetens förutsättningar.&lt;SPAN class="ft61"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Enligt en äldre princip som Tillsynsutredningen hänvisade till bör man på en central nivå placera uppgifter som kräver ett stort mått av likformighet eller där överblick över hela riket är nödvändigt. Uppgifter som kräver ett betydande inslag av lokalkännedom och specifik detaljkunskap bör däremot decentraliseras.&lt;SPAN class="ft61"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Tillsynsutred- ningen fann vidare att för att motivera centrala eller centralt styrda lösningar har både effektivitet och rättssäkerhet använts. Om ämnesområdet är komplext eller om tillsynsobjekten är stora och viktiga behövs en tillräckligt stor och kompetent organisation för att kunna bedriva tillsynen på ett professionellt och likformigt sätt.&lt;SPAN class="ft61"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;När tillsynen över socialtjänsten omorganiserades och fördes över från länsstyrelserna till Socialstyrelsen var ett av de viktigare motiven att tillsynen skiljde sig för mycket mellan olika delar av landet. En samordning av tillsynen medförde enligt regeringen bättre förutsättningar för en mer enhetlig och förutsägbar tillsyn.&lt;SPAN class="ft45"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Miljömyndighetsutredningen har föreslagit en ny myndighet för tillstånd, tillsyn och tillsynsvägledning på miljöområdet. En del av bakgrunden till förslaget är att det har påtalats stora skillnader i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Detta alternativ ingår bland de fyra grundmodellerna för tillsyn. SOU 2002:14. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Statlig tillsyn – Granskning på medborgarnas uppdrag&lt;/SPAN&gt;, s. 67 f. Se även Statskontoret, rapport &lt;NOBR&gt;2007/136-5.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Statlig tillsyn och effektivitetsgranskning av annan statlig verksamhet – en över- gripande kartläggning och några fördjupade exempel&lt;/SPAN&gt;, s. 8 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 79 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se SOU 2004:100. &lt;/SPAN&gt;Tillsyn – Förslag om en tydligare och effektivare tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 132 och 135.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;SOU 2002:14. &lt;/SPAN&gt;Statlig tillsyn – Granskning på medborgarnas uppdrag&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Prop. 2008/09:160. &lt;/SPAN&gt;Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357219x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;SOU 2015:57 En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;dagens tillsyn av länsstyrelserna och kommunerna. Tillsynen över verksamheter som är sparsamt förekommande i länet kan bli mindre professionellt genomförd. Vidare avsätter länsstyrelserna olika stora resurser för tillsyn, något som påverkar intensiteten i tillsynen. Det beaktades att nuvarande system med många myndigheter som bedriver tillsyn leder till en bristande enhetlighet i genomförandet och därmed bristande rättssäkerhet. Det innebär också att onödiga kostnader uppstår när en mängd olika myndigheter bygger upp i huvudsak samma kompetens. &lt;SPAN class="ft41"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;När det gäller tillsyn över polisens och Kriminalvårdens verk- samhet är det av stor vikt att regelverket tillämpas likartat över hela landet. Det finns enligt kommittén inget påtagligt behov av att ta hänsyn till lokala förhållanden vid tillämpningen av regelverket när det gäller polisens och Kriminalvårdens verksamheter. Därtill är de objektsansvariga stora centrala organisationer. Om tillsynsansvaret fördelas på flera enheter finns en påtaglig risk för att tillsynsorganen får en alltför svag ställning i förhållande till de objektsansvariga. Det är enligt kommittén således inte heller lämpligt att placera tillsyns- ansvaret på länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;9.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;En ny tillsynsmyndighet under regeringen ska utföra tillsynen över polisen och Kriminalvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;Övervägande skäl talar för ny tillsynsmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;Det finns alltså ett behov av att utöka den ordinära tillsynen över såväl Polismyndighetens, Säkerhetspolisens som Kriminalvårdens verksamheter. Kommittén har dock inte kunnat finna något lämpligt sätt att uppnå det utan att en ny tillsynsmyndighet bildas. Behovet av att utöka tillsynen över polisen och Kriminalvården är enligt kommittén så påtagligt att övervägande skäl talar för att bilda en ny tillsynsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;Det finns också vissa fördelar med att bilda en helt ny myndighet, i stället för att utvidga en befintlig myndighets uppdrag. Om tillsynen förs till en befintlig myndighet kan det uppstå konflikter mellan myndighetens olika uppgifter, med risk för att tillsynen över polisen eller Kriminalvården prioriteras ned. Den avsedda utökningen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SOU 2015:43. &lt;/SPAN&gt;Vägar till ett effektivare miljöarbete&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 353 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357220x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;tillsynen kan då försvagas. Med en specifik myndighet renodlas också roller och ansvarsfördelningen blir tydlig. Därtill kan en ny myndighet från början anpassa sina interna styrmodeller, uppföljningssystem, ärendehanteringssystem, personalsammansättning, värdegrund m.m. till just det aktuella tillsynsuppdraget. Det kan finnas en organisations- kultur i den befintliga myndigheten som försvårar ett smidigt inordnande av en nytillkommen uppgift.&lt;SPAN class="ft61"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft13"&gt;Samma tillsynsmyndighet ska utöva tillsyn över både polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;Frågan är om en och samma nya tillsynsmyndighet ska utföra till- synen över polisen och Kriminalvården, eller om tillsynsuppdragen bör placeras på två olika myndigheter. Enligt tilläggsdirektiven ska utgångspunkten vara att granskningen ska utföras av ett och samma organ, om inte starka skäl talar emot det.&lt;SPAN class="ft41"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen har kommittén pekat på att utvecklingen med allt fler tillsynsmyndigheter har lett till att det råder stor variation i den statliga tillsynens utformning och tillämp- ning inom olika sektorer. Själva begreppet tillsyn har med tiden blivit allt mer otydligt. Därtill har regler och ingripandemöjligheter som har fungerat bra inom ett tillsynsområde inte i tillräcklig utsträckning fått spridning till andra områden.&lt;SPAN class="ft45"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Utvecklingen med många tillsynsmyndigheter går också emot ambitionen i den förvalt- ningspolitiska propositionen för 2010 att minska sektoriseringen och fragmenteringen av förvaltningen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Detta talar för att tillsyns- uppdragen ska utföras av en och samma myndighet. Kommittén kan även se följande fördelar med att föra samman de båda tillsyns- uppdragen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft42"&gt;Om tillsynsuppdragen utförs av en myndighet, i stället för två olika myndigheter, bör de samlade administrativa kostnaderna bli lägre. Med uppdragen samlade i en större myndighet blir verk- samheten också mindre känslig för förändringar i personalstyrkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr Statskontoret, rapport 2012. &lt;/SPAN&gt;Tänk till om tillsynen – Om utformningen av statlig tillsyn&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 93. Jfr också prop. 2012/13:20. &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för vård och omsorg – en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 94 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kommittédirektiv 2012:13. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 178 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 29 och 72.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357221x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft7"&gt;Kunskapen om tillsyn som metod kan appliceras på olika tillsyns- områden. Även om sakkunskapen är av stor betydelse för en tillsyn av hög kvalitet är det alltså möjligt med viss personell rörlighet mellan de olika tillsynsuppdragen. Goda exempel på metoder för tillsyn kan spridas mellan verksamhetsgrenarna. I en större organisa- tion finns det vidare bättre förutsättningar för att avsätta resurser för metodutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft7"&gt;Enligt den förvaltningspolitiska propositionen för 2010 förändras många myndigheters uppgifter i snabb takt beroende på olika omvärldsfaktorer. Myndigheter ska kunna växla mellan upp- gifter och omorganiseras.&lt;SPAN class="ft45"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;En fördel med en större organisation, anpassad för att utföra olika tillsynsuppdrag, är att tillsynen lättare kan byta område än en verksamhet specialiserad på endast ett sakområde. Förutsättningarna för en tillsyn som är inriktad på det område där behovet är störst blir då bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Förutsättningar för samverkan och helhetsperspektiv borde också bli bättre med färre och större organisationer. Slutligen förenklas styrningen av den offentliga förvaltningen om inte flera myndigheter berörs av samma frågeställningar. Med många tillsyns- myndigheter blir det svårare att införa övergripande förändringar i den offentliga tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Polisens och Kriminalvårdens verksamheter har vissa likheter med varandra. Båda är en del av rättskedjan och båda omfattar långtgående befogenheter att ingripa i enskildas förhållanden. Ofta sker dessa ingripande myndighetsåtgärder i form av så kallat faktiskt handlande som inte kan överklagas (angående förutsättningar för att en myndighetsåtgärd ska kunna överklagas se ovan avsnitt 6.5.6). I vissa fall har verksamheterna också nära beröring, exempelvis om Kriminalvården efter överenskommelse med Polismyndigheten bedriver arrestverksamhet eller utför transporter för verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning. Vad som utgör lämpliga till- synsuppdrag över respektive verksamhet motsvarar därtill varandra (se kap. 10 och 11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Detta sammantaget innebär att en och samma myndighet bör utöva tillsyn över såväl Polismyndighetens, Säkerhetspolisens som Kriminalvårdens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Ibid, s. 34 och 45.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357222x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;Den nya myndigheten ska lyda under regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;Umeå universitet har i remissyttrandet över betänkandet Tillsyn över polisen framfört möjligheten att låta den nya tillsynsmyndigheten lyda under riksdagen, i stället för under regeringen som är det normala.&lt;SPAN class="ft61"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Enligt kommittén saknas beaktansvärda skäl för att låta den nya myndigheten lyda under riksdagen. I stället ser kommittén fördelar med att låta den lyda under regeringen. Regeringen har ett förhållandevis litet kansli. De begränsade möjligheterna till kontroll som det innebär kan vägas upp av att en myndighet under regeringen har sådana möjligheter. JO är en myndighet under riksdagen. Om den nya myndigheten lyder under regeringen kommer tillsyn över polisen och Kriminalvården kunna utövas även ur regeringens perspektiv, med beaktande av regeringens prioriteringar. Den nya tillsynsmyndigheten ska således vara en förvaltningsmyndighet under regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Umeå universitet, &lt;NOBR&gt;2013-09-23,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;600-1210-13.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft63"&gt;Yttrande över Tillsyn över polisen, SOU 2013:42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357223x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p601 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;Kommittén har ovan föreslagit att en ny tillsynsmyndighet ska bildas. Ett av myndighetens uppdrag ska vara att utöva tillsyn över Kriminalvårdens verksamhet. I detta kapitel tar kommittén närmare ställning till vad den kontrollen av regelefterlevnaden ska kunna omfatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Tillsynen kan avse Kriminalvårdens samtliga uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynen ska kunna avse Kriminalvårdens hela verksamhet, dvs. samtliga uppgifter enligt förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Genom förslaget skapas bättre förut- sättningar för helhetssyn och gränsdragningsproblematik undviks. Tillsynsmyndigheten kan också fortlöpande anpassa tillsynen efter var behovet av kontroll är som störst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft8"&gt;Om övervägande skäl talar för inrättande av ett fristående organ som ska granska Kriminalvårdens verksamhet ska kommittén före- slå vilken verksamhet inom Kriminalvården som granskningen ska avse. Utgångspunkten för övervägandena om fristående granskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft18"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357224x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;bör enligt direktiven vara uppgifterna i förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården.&lt;SPAN class="ft67"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft40"&gt;För att kontroll av regelefterlevnaden ska vara relevant krävs att den verksamhet som kontrollen avser är styrd av bindande före- skrifter. Kriminalvårdens uppgifter enligt instruktionen har beskrivits ovan (kap. 3). Samtliga dessa uppgifter är regelstyrda på sådant sätt att kontroll av regelefterlevnaden är relevant, se exempel på rättsakter som tillsynsmyndigheten kan kontrollera efterlevnaden av nedan (avsnitt 10.13). För en strategiskt styrd och effektiv tillsyn är det av stor betydelse att tillsynsmyndigheten fortlöpande kan anpassa till- synen efter vilka delar av Kriminalvårdens verksamhet som är särskilt angelägna att granska. Det finns inte heller alltid någon skarp gräns mellan de olika uppgifterna utan en helhetssyn bör eftersträvas. Kommittén finner därför att det inte är lämpligt att i författning snäva in vilka uppgifter som kontrollen av regelefterlevnad ska avse. Tillsynen ska således kunna avse Kriminalvårdens samtliga uppgifter, inklusive att bistå andra myndigheter med inrikes- och utrikes- transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Tillsynen kan ske mot samtliga bindande föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynen över Kriminalvården ska kunna ske i förhållande till samtliga lagar och andra bindande före- skrifter som styr hur myndigheten ska utföra sina uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Tillsynen ska ske mot bindande föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Nästa fråga är vilka former av rättsakter som tillsynen ska kunna ske mot. Det är självklart att kontroll av regelefterlevnad omfattar sådana bindande rättsakter som i 8 kap. regeringsformen benämns föreskrifter, dvs. lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Kontrollen ska också kunna avse bindande &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; som Kriminalvården ska tillämpa. Exempelvis en förordning eller ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kommittédirektiv 2012:13. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357225x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;direktiv med direkt effekt, dvs. regler inom &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; som nationella myndigheter är skyldiga att tillämpa i förhållande till enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;Enligt tillsynsskrivelsen är det viktigt att upprätthålla en tydlig skiljelinje mellan allmänna råd och bindande föreskrifter. Dokument som nationella handlingsplaner, nationella mål som inte är reglerade i författning, avtal mellan parter, politiska uttalanden eller liknande bör enligt regeringen inte kunna utgöra grund för tillsyn. Om ett organ ges i uppdrag att kontrollera eller följa upp sådana &lt;NOBR&gt;icke-bindande&lt;/NOBR&gt; dokument bör det inte kallas för tillsyn.&lt;SPAN class="ft77"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Kommittén gör bedöm- ningen att kontrollen ska avse bindande föreskrifter. Kontrollen ska alltså inte ske direkt mot Kriminalvårdens &lt;NOBR&gt;icke-bindande&lt;/NOBR&gt; dokument som t.ex. allmänna råd och handböcker. Däremot kan sådana dokument tjäna som vägledning för hur de bindande föreskrifterna kan tolkas och tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft40"&gt;Samma resonemang aktualiseras när det gäller internationella överenskommelser. För att Kriminalvården ska vara skyldig att följa en internationell överenskommelse krävs att den har införlivats i svensk rätt. Exempelvis gäller Europakonventionen som lag i Sverige genom att man i en lag föreskrivet att så ska vara fallet.&lt;SPAN class="ft77"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär dock inte att tillsynsmyndigheten kan bortse från de överens- kommelser Sverige anslutit sig till, men som inte inkorporerats på samma sätt som Europakonventionen eller på annat sätt skrivits om till lagtext. Enligt principen om fördragskonform tolkning ska nämligen svensk rätt, så långt det är möjligt inom ramen för lagens ordalydelse, tolkas på ett sätt som är förenligt med Sveriges konventionsåtaganden. Svenska rättsregler ska alltså belysas av innehållet i internationella överenskommelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft40"&gt;Exempelvis framhålls i förarbetena till fängelselagen (2010:610) att en viktig utgångspunkt är att en ny fängelselag ska svara mot Sveriges internationella åtaganden. Som exempel på sådana interna- tionella åtaganden nämns bland annat följande konventioner.&lt;SPAN class="ft77"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Se lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Prop. 2009/10:135. &lt;/SPAN&gt;En ny fängelse- och häkteslagstiftning&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 68.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357226x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p612 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Europeisk konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft9"&gt;Andra exempel på internationella överenskommelser av betydelse för Kriminalvårdens verksamhet är 1930 års &lt;NOBR&gt;ILO-konvention&lt;/NOBR&gt; (nr 29) angående tvångs- eller obligatoriskt arbete, 1957 års &lt;NOBR&gt;ILO-konvention&lt;/NOBR&gt; (nr 105) angående avskaffande av tvångsarbete, den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions- nedsättning. Vid en tolkning av den nationella rätten ska alltså dessa konventioner tas i beaktande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;I förarbetena till fängelselagen nämns också att det vid sidan av konventionsåtagandena finns ett flertal internationella rekommenda- tioner som gäller behandlingen av den som är intagen i fängelse.&lt;SPAN class="ft61"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Som exempel på rekommendationer nämns FN:s minimiregler för behand- ling av interner&lt;SPAN class="ft61"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;och Europarådets ministerkommittés rekommenda- tioner Rec(2006)2 till medlemsstaterna avseende de europeiska fängelsereglerna. Nedan följer andra exempel på &lt;NOBR&gt;icke-bindande&lt;/NOBR&gt; internationella dokument som berör Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;FN:s principer till skydd för alla personer under någon form av frihetsberövande (resolution 43/173 den 9 december 1988)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;FN:s regler om skydd av ungdomar som berövats sin frihet (resolution 45/113 den 14 december 1990)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;De så kallade Bangkokreglerna, dvs. FN:s regler för behandlingen av kvinnliga fångar och ickefrihetsberövande åtgärder för kvinnliga förbrytare (resolution 65/229 den 21 december 2010)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;De så kallade Tokyoreglerna, dvs. United Nations Standard Minimum Rules for &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Non-custodial&lt;/NOBR&gt; Measures (resolution 45/110 den 14 december 1990)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Förenta nationernas standardminimiregler för behandling av interner, antagen genom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ECOSOC-resolutionerna&lt;/NOBR&gt; 663 C (XXIV) av den 31 juli 1957 och 2067 (LXII) av den 13 maj 1977.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357227x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Europarådets ministerkommittés 20 principer för påtvingat återvändande (4 maj 2005)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft40"&gt;Vid tolkning av bindande rättsakter kan även domstolspraxis, för- arbeten, litteratur och beslut av andra tillsynsorgan vara av betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Vilka bindande föreskrifter som tillsyn kan ske mot ska inte begränsas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;En möjlighet är att kontrollen av regelefterlevnaden ska kunna ske mot samtliga bindande föreskrifter som reglerar Kriminalvårdens utförande av uppgifterna. Ett alternativ till det är någon form av avgränsning.&lt;SPAN class="ft45"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Enligt kommittén är det emellertid inte lämpligt att i författning ange att kontrollen endast ska avse vissa specifika föreskrifter. En sådan uppräkning skulle leda till ett alltför inrutat uppdrag och minska förutsättningarna för en dynamisk verksamhet som förändras i takt med omvärlden. Det är svårt att på förhand identifiera precis vilka författningar som i framtiden kommer att vara mest angelägna att kunna kontrollera efterlevnaden av. Det finns en överhängande risk för att en sådan uppräkning snart skulle bli inaktuell. För berörda enskilda vore det olyckligt om ett allvarligt fall där Kriminalvården brutit mot en bindande föreskrift faller utanför tillsynsansvaret på grund av en ofullständig uppräk- ning i författningen. Det skulle också påverka förtroendet för tillsynsmyndigheten negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;Kontrollen ska alltså kunna ske mot samtliga lagar och andra bindande föreskrifter som reglerar Kriminalvårdens utförande av uppgifter, inklusive så kallade ekonomiadministrativa författningar. Enligt kommittén är det inte alltid möjligt att dra någon klar gräns mellan vad som är att betrakta som administrativ respektive operativ verksamhet utan dessa går in i varandra. Med ett mandat att granska Kriminalvårdens verksamhet med beaktande av hela det regelverk som myndigheten har att tillämpa ges också bättre förutsättningar för helhetssyn. Att tillsynen kan avse samtliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Angående betydelsen av dessa se Contact Committee “Return Directive” (2008/115/EC), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010-02-11.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Outcome of 8 May, 18 September, 20 November 2009 and 11 February 2010 meetings&lt;/SPAN&gt;, s. 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Jfr t.ex. 1 § andra stycket lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357228x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;tillämpa.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;uppgifter och ske i förhållande till samtliga bindande föreskrifter som styr hur dessa ska utföras innebär dock inte att tillsynsmyndig- heten måste utöva tillsyn mot hela området. Tillsynsmyndigheten bör fortlöpande bedöma vad som är mest angeläget att granska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Systemtillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Uppdraget att utöva tillsyn innefattar en befogenhet att kontrollera om Kriminalvården uppfyllt kraven i bindande föreskrifter avseende intern styrning och kontroll. Denna möjlighet bör i första hand användas om tillsynsmyndigheten i tillsynen över den operativa verksamheten uppmärksammar återkommande överträdelser av gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft13"&gt;Systemtillsyn är kontroll av den interna styrningen och kontrollen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;Systemtillsyn används ofta i bemärkelsen granskning av om den objektsansvarige har tillfredsställande metoder för att själv upp- märksamma fel och brister samt att korrigera dessa. Systemtillsyn ska alltså främst vara inriktad på processer och organisation.&lt;SPAN class="ft41"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;Flera myndigheter har ett uttryckligt uppdrag att utöva system- tillsyn. Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Med systemtillsyn avses enligt instruktionen för inspektionen att granska om tillsynsobjektets egna system för styrning och kontroll säkerställer en korrekt och enhetlig tillämpning av det regelverk som tillsynsobjektet ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft10"&gt;Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn innefattar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Statskontoret, rapport 2012. &lt;/SPAN&gt;Tänk till om tillsynen – Om utformningen av statlig tillsyn, 2012&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;1 § förordning (2009:602) med instruktion för Inspektionen för socialförsäkringen. Regeringen har i direktiven inför bildandet av inspektionen beskrivit uppgiften att utföra systemtillsyn som att utifrån risk och väsentlighet granska hanteringen av ärenden och rutiner för handläggning. Se kommittédirektiv 2008:136. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Inrättande av Inspektionen för socialförsäkringen. &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har ett liknande uppdrag. Inspektionen ansvarar enligt sin instruktion för tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen, arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen. Senare i instruktionen står att inspektionen ska granska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357229x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p623 ft10"&gt;kontroll av hur verksamheterna fullgör sin skyldighet att bedriva egenkontroll.&lt;SPAN class="ft67"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Skyldigheten att bedriva egenkontroll följer av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.&lt;SPAN class="ft67"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft9"&gt;Enligt tillsynsskrivelsen bör tillsynsorgan ha möjlighet att ålägga en objektsansvarig ansvar för att utöva egenkontroll av sin verk- samhet, eftersom en sådan kontroll kan skapa goda incitament för regelefterlevnad och minska beroendet av att tillsynsorganen har kapacitet att utföra inspektioner av alla objekt.&lt;SPAN class="ft41"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Den bedömningen ska ses mot bakgrund av att tillsynsobjekten många gånger är privata objekt. I det här fallet ska tillsyn utövas över en myndighet som lyder under regeringen. Det är då lämpligare att regeringen i t.ex. förordning ställer krav på att Kriminalvården ska utöva egen- kontroll, vilket också görs. Det finns alltså inte anledning att ge tillsynsmyndigheten rätt att ålägga Kriminalvården att utöva egen- kontroll. Regeringens uttalande i tillsynsskrivelsen understryker dock egenkontrollens betydelse för regelefterlevnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft13"&gt;Tillsynsmyndigheten kan kontrollera om en reglerad skyldighet att utöva intern styrning och kontroll uppfyllts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen kunde kommittén inte se att det fanns behov av att redan från början ge tillsynsmyndigheten i uppdrag att utöva systemtillsyn över polisen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Ett skäl för det var att både Polismyndigheten och Säkerhetspolisen kommer att vara stora myndigheter med kapacitet att bygga upp goda funktioner för intern- kontroll. Ett annat var att organisationerna för Polismyndigheten respektive Säkerhetspolisen höll på att ta form.&lt;SPAN class="ft61"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Även Kriminalvården är en stor myndighet med kapacitet att bygga upp en god intern-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft91"&gt;handläggningen av och rutinerna för handläggning av vissa ärenden. Se &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;1–2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (2013:176) med instruktion för Inspektionen för vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;I föreskriften definieras egenkontroll som ”systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem”. Därefter föreskrivs att vårdgivaren ska utöva egen- kontroll med den frekvens och i den omfattning som krävs för att kunna säkra verksam- hetens kvalitet. Se 2 kap. 1 § och 5 kap. 2 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 54.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 156 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357230x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft7"&gt;kontroll. När det gäller Kriminalvårdens internkontroll har den historiskt varit bristfällig, men är under förändring (avsnitt 5.2.1). Samma skäl som anfördes i betänkandet Tillsyn över polisen mot ett särskilt uppdrag att utöva systemtillsyn i förhållande till polisen kan alltså åberopas mot ett sådant särskilt uppdrag för tillsynsmyndig- heten i förhållande till Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Kommittén gör dock numera bedömningen att kontroll av regel- efterlevnaden i en myndighets verksamhet innefattar viss system- tillsyn, förutsatt att myndigheten i föreskrift är förpliktad att utöva intern styrning och kontroll samt den föreskriften inte är undantagen tillsynsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Enligt 3 § myndighetsförordningen (2007:515) ska myndig- hetens ledning se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. Enligt 4 § samma förordning ska myndighetens ledning säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll gäller för Kriminalvården. Av den förordningen följer att det ska göras en riskanalys för att identifiera omständigheter som utgör risk för att de krav som framgår av 3 § myndighetsförordningen inte fullgörs. Med ledning av riskanalysen ska åtgärder vidtas som är nödvändiga för att kraven ska fullgöras med rimlig säkerhet. Därtill ska den interna styrningen och kontrollen systematiskt och regelbundet följas upp och bedömas. Riskanalysen, kontrollåtgärderna samt uppföljningen och bedöm- ningen ska dokumenteras.&lt;SPAN class="ft41"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Om Kriminalvården inte vidtar dessa åtgärder står underlåtenheten i strid med gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Ett uppdrag att utöva kontroll av regelefterlevnaden i Kriminal- vårdens verksamhet innefattar således en möjlighet att kontrollera om Kriminalvården har vidtagit de åtgärder som krävs för att upp- fylla den föreskrivna skyldigheten att utöva intern styrning och kontroll. Den interna styrningen och kontrollen är enligt kommittén central för regelefterlevnaden i en verksamhet. En betydande fördel uppnås för det fall tillsynsmyndigheten, om den uppmärksammar överträdelser av gällande rätt, kan vidga perspektivet och kontrollera om orsaken till det kan vara bristande intern styrning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–6&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357231x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;och kontroll. Kommittén anser därför inte att myndighets- förordningen eller förordningen om intern styrning och kontroll bör undantas från tillsynsmyndighetens tillsynsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Bedömningen nedan att tillsynsmyndigheten inte ska utöva effektivitetsgranskning har betydelse för hur möjligheten att kontrollera efterlevnaden av föreskrifter om intern styrning och kontroll kan användas (avsnitt 14.2.1). I praktiken innebär möjlig- heten att myndigheten kan utöva tillsyn över att Kriminalvården har vidtagit nödvändiga åtgärder för att verksamheten, med rimlig säkerhet, ska bedrivas enligt gällande rätt. Möjligheten bör i första hand användas om tillsynsmyndigheten i tillsynen över den operativa verksamheten uppmärksammar återkommande överträdelser av gällande rätt. Tillsynsmyndigheten kan alltså inom ramen för till- synen granska om en del av bakgrunden till återkommande över- trädelser av gällande rätt i visst avseende är brister i den interna styrningen (t.ex. riktlinjer, handböcker och utbildningar) eller i den interna kontrollen (t.ex. klagomålshantering och ärendegenom- gångar i kollegium).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Tillsynsmyndighetens och Riksrevisionens granskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Tillsyn över att Kriminalvården uppfyllt sin skyldighet att utöva intern styrning och kontroll liknar den typ av granskning som Riksrevisionen kan utföra. Ett exempel är Riksrevisionens revisions- rapport om bland annat Kriminalvårdens verkställighetsplanering. I rapporten fann Riksrevisionen att flera verkställighetsplaner var klarmarkerade, fast de inte var fullständiga. Rekommendationen till Kriminalvården var bland annat att förbättra arbetet med systematisk uppföljning och att vidta åtgärder för att säkerställa att obligatoriska moment genomförts innan verkställighetsplaner klarmarkeras.&lt;SPAN class="ft61"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft42"&gt;Tillsynsmyndigheten skulle i sin tillsyn kunna få indikationer på generella brister i verkställighetsplaneringen som gör att den vid upprepade tillfällen inte är förenlig med gällande rätt.&lt;SPAN class="ft94"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Utöver att kontrollera om verkställighetsplaneringen vid ett antal tillfällen skett i enlighet med gällande rätt, skulle tillsynsmyndigheten kunna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Riksrevisionen, revisionsrapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-01-22,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;32-2013-0552.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Rapport löpande gransk- ning av Kriminalvården 2013&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Se t.ex. regleringen i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–9&lt;/NOBR&gt; §§ fängelseförordningen (2010:2010).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357232x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;vidga perspektivet och även kontrollera om bakgrunden till eventuella felaktigheter varit brister i skyldigheten att utöva intern styrning och kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Tillsynsmyndighetens kontroll görs dock utifrån ett rättssäker- hetsperspektiv. Riksrevisionen granskar främst ur ett effektivitets- perspektiv. Kommittén anser därför inte att den omständigheten att även Riksrevisionen kan uttala sig om huruvida Kriminalvården lever upp till skyldigheten att utöva intern styrning och kontroll innebär att myndighetsförordningen eller förordningen om intern styrning och kontroll bör undantas tillsynsmyndighetens tillsynsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Proportionalitets- och lämplighetsbedömningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Uppdraget att utöva tillsyn innefattar en befogenhet att granska om en åtgärd eller underlåtenhet är förenlig med gällande rätt, även om det innebär granskning av en proportionalitets- och lämplighetsbedömning. Tillsynsmyndig- heten bör dock inte ha till uppgift att uttala sig om lämplighets- bedömningar som inte styrs av bindande föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Befogenhet att granska proportionalitets- och lämplighetsavvägningar som styrs av bindande föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft8"&gt;Uppsala universitet och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har i remissyttrandena över betänkandet Tillsyn över polisen påtalat att kommitténs överväganden är otydliga när det gäller den föreslagna tillsynsmyndighetens möjligheter att granska lämpligheten av vissa vidtagna åtgärder mot bakgrund av Europakonventionen och rättig- hetskatalogen i 2 kap. regeringsformen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Båda har också framhållit vikten av att tillsynsmyndigheten kan kontrollera om polisen har överträtt dessa rättsakter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Europakonventionen gäller som lag, se lagen (1994:1219) om den europeiska konven- tionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-03,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;122-2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft96"&gt;Tillsyn över polisen (SOU 2013:42)&lt;/SPAN&gt;. Uppsala universitet, remissyttrande &lt;NOBR&gt;2013-10-08,&lt;/NOBR&gt; dnr UFV 2013/1030. &lt;SPAN class="ft96"&gt;Yttrande över betänkandet SOU 2013:42 Tillsyn av polisen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p632 ft7"&gt;Vare sig när det gäller tillsyn över polisen eller tillsyn över Kriminalvården bör det råda någon oklarhet i denna fråga. Uppdraget att utöva tillsyn innefattar en befogenhet att granska om en åtgärd eller underlåtenhet är förenlig med 2 kap. regerings- formen, Europakonventionen eller andra bindande föreskrifter, även om det innebär granskning av en proportionalitets- och lämplighetsbedömning. Om myndigheten inte skulle få göra det krävs en avgränsning med den innebörden i regleringen. Någon sådan avgränsning bör inte införas. De bindande föreskrifter som styr Kriminalvårdens verksamhet bygger till betydande del på proportionalitets- och lämplighetsavvägningar, se exemplen nedan. Många av de för enskilda mest ingripande åtgärderna regleras i bestämmelser som innefattar sådana avvägningar. Utan möjlighet att granska i vad mån proportionalitets- och lämplighetsbedöm- ningar är förenliga med gällande rätt skulle tillsynen bli starkt beskuren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Möjligheten att granska proportionalitets- och lämplighets- bedömningar som styrs av bindande föreskrifter kan jämföras med Datainspektionens tillsyn. Inspektionens tillsyn avser frågan om personuppgiftsbehandlingen är laglig. Bedömningen av om person- uppgiftsbehandlingen är laglig eller inte kan innehålla en gransk- ning av en lämplighetsbedömning. Enligt 31 § personuppgiftslagen (1998:204) ska t.ex. den personuppgiftsansvarige vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de person- uppgifter som behandlas. Datainspektionen måste ta ställning till om de åtgärder som vidtagits varit lämpliga vid bedömningen av om 31 § följts eller inte. Datainspektionens tillsyn innefattar också bedöm- ningar av om viss behandling varit kränkande (5 a § andra stycket personuppgiftslagen), nödvändig för vissa ändamål (t.ex. 10 och 16 §§ samma lag) eller klart motiverad (22 § samma lag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;Det bör emellertid beaktas att det ofta inte är en rimlig prioritering för tillsynsmyndigheten att göra en så fullständig utredning att den kan uttala sig om en proportionalitets- eller lämplighetsbedömning. Om det finns indikationer på strukturella eller allvarliga regelöverträdelser kan det dock finnas anledning att inleda en granskning. Vid klara överträdelser är det alltid möjligt att uttala sig om bedömningen. Bedömningar som i och för sig kan ifrågasättas, men som ligger inom ramen för vad som kan anses godtagbart, bör inte kritiseras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p633 ft13"&gt;Exempel på bestämmelser innefattande proportionalitets- och lämplighetsavvägningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Varje intagen ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet, 1 kap. 4 § fängelselagen och 1 kap. 4 § häkteslagen (2010:611).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Verkställigheten får inte innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av lagen eller som är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas, 1 kap. 6 § första stycket fängelselagen och 1 kap. 6 § första stycket häkteslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas, 1 kap. 6 § andra stycket fängelselagen och 1 kap. 6 § andra stycket häkteslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;En intagens bostadsrum och tillhörigheter får kontrolleras i den utsträckning det är nödvändigt för att ordningen eller säker-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft10"&gt;heten ska kunna upprätthållas, 8 kap. 2 § fängelselagen och 4 kap. 1 § häkteslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;En intagen får beläggas med fängsel vid förflyttning inom anstalt/förvaringslokalen och vid transport eller annan vistelse utanför anstalt/lokalen om det är nödvändigt av säkerhetsskäl eller om han eller hon uppträder våldsamt och det är absolut nödvändigt med hänsyn till den intagnes egen eller någon annans säkerhet till liv eller hälsa, 8 kap. 10 § fängelselagen och 4 kap. 10 § häkteslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Om den som är berövad friheten rymmer eller gör motstånd mot någon under vars uppsikt han eller hon står, då denne ska hålla honom eller henne till ordningen, får det våld brukas som med hänsyn till omständigheterna är försvarligt för att rymningen ska hindras eller ordningen upprätthållas, 24 kap. 2 § första stycket brottsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357235x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p638 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Ingen befogenhet att kritisera lämplighetsbedömningar som inte styrs av bindande föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;JO har pekat på att många av de frågor gällande Kriminalvården som JO utreder inte i egentlig mening är rättsliga frågor utan handlar om bemötande och levnadsvillkor. Återkommande frågor bland klagomålen till JO är sådana som rör telefon- och besöks- tillstånd samt bevakningen vid sjukhus- och läkarbesök.&lt;SPAN class="ft45"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Även Kriminalvården har angett att &lt;NOBR&gt;JO-anmälningarna&lt;/NOBR&gt; ofta handlar om bemötande av intagna eller besökare och olika frågor kring intagnas kontakt med omvärlden som t.ex. besök. Därtill har Kriminal- vården angett att anmälningarna rör brister i handläggningen av ett ärende, t.ex. att det har tagit för lång tid, samt frågor om allmänna handlingar och sekretess.&lt;SPAN class="ft45"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Frågor som rör telefon- och besökstillstånd är delvis styrda av bindande föreskrifter.&lt;SPAN class="ft45"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Samma sak gäller bevakning vid läkar- besök&lt;SPAN class="ft45"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;och till stora delar handläggningen av ärenden.&lt;SPAN class="ft45"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Likaså är frågor om allmänna handlingar och sekretess styrda av bindande föreskrifter.&lt;SPAN class="ft45"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Även frågor som rör bemötande och levnadsvillkor kan ofta hänföras till ett regelverk. JO har anfört att sådana frågor fått en rättslig ram genom en extensiv tolkning av då gällande 9 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt, enligt vilken en intagen skulle behandlas med aktning för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med en anstaltsvistelse.&lt;SPAN class="ft45"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Den regleringen motsvaras i dag av 1 kap. 4 § fängelselagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Det finns dock fall där åtgärderna skulle kunna betraktas som olämpliga utan att de kan anses bryta mot något regelverk. Frågan är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;JO, ämbetsberättelse 2010/11:JO1, s. 26 ff. Se även JO, ämbetsberättelse 2011/12:JO1, s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;Kriminalvården. &lt;/SPAN&gt;Vad Kriminalvården får kritik för? JO:s olika nivåer av kritik. &lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/Information-om-JO-anmalningar/Vad-Kriminalvarden-far-kritik-for-JOs-olika-nivaer-av-kritik/"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/Information-om-JO-anmalningar/Vad-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/Information-om-JO-anmalningar/Vad-Kriminalvarden-far-kritik-for-JOs-olika-nivaer-av-kritik/"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/Information-om-JO-anmalningar/Vad-Kriminalvarden-far-kritik-for-JOs-olika-nivaer-av-kritik/"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Kriminalvarden-far-kritik-for-JOs-olika-nivaer-av-kritik/&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.kriminalvarden.se/sv/Fangelse/Information-om-JO-anmalningar/Vad-Kriminalvarden-far-kritik-for-JOs-olika-nivaer-av-kritik/"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;(Hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;2014-03-30).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se t.ex. 7 kap. fängelselagen (2010:610) och 7 kap. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se t.ex. 9 kap. 1 § andra stycket fängelselagen (2010:610).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Se t.ex. 7 § förvaltningslagen (1986:223). När det gäller krav på journalföring se följande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;§ fängelseförordningen (2010:2010), 5 § häktesförordningen (2010:2011), 2 kap. 10 § för- ordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder, 7 kap. Kriminalvårdens före- skrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte, 14 kap. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:11) om fängelse samt 23 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:5) om verkställighet av frivårdspåföljder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se t.ex. 2 kap. tryckfrihetsförordningen samt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;JO, ämbetsberättelse 2010/11:JO1, s. 28. Se t.ex. JO, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011-09-30,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;5412-2010.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357236x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;om tillsynsmyndigheten bör kunna uttala sig med innebörden att en åtgärd av Kriminalvården har varit olämplig, även i de fall bedöm- ningen inte har styrts av en bindande föreskrift. Tillsynsskrivelsen utgår i sin definition av tillsyn från att granskningen ska avse om tillsynsobjekt uppfyller krav som följer av bindande föreskrifter. Kommittén har tidigare anslutit sig till regeringens definition av begreppet tillsyn (avsnitt 9.3.6). Skrivelsen utesluter dock inte att tillsynsmyndigheten även får i uppgift att uttala sig om rena lämplighetsbedömningar, utan koppling till bindande föreskrifter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;JO:s tillsyn omfattar inte bara frågan om en åtgärd av myndighet eller befattningshavare strider mot lag eller annan författning. Ombudsmännen får också uttala sig om huruvida åtgärden annars är felaktig eller olämplig, dvs. att granska lämplighetsbedömningar utan koppling till bindande föreskrift.&lt;SPAN class="ft41"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;JO har i flera fall uttalat kritik med anledning av att Kriminalvårdens agerande ansetts olämpligt, utan att JO samtidigt har dragit slutsatsen att agerandet stått i strid med viss författning.&lt;SPAN class="ft41"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft9"&gt;En ordinarie tillsynsmyndighet med mandat att kritisera åtgärder utan att samtidigt konstatera att de står i strid med författning är Inspektionen för vård och omsorg. Med tillsyn enligt patientsäker- hetslagen avses i och för sig granskning av att verksamheten och personalen uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Inspektionen har dock också rätt att i ett beslut i ett klagomålsärende enligt lagen uttala sig om huruvida en åtgärd eller underlåtenhet, som i och för sig är förenlig med gällande föreskrifter, ändå är olämplig med hänsyn till patientsäkerheten.&lt;SPAN class="ft41"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Ekonomistyrningsverket har i remissyttrandet över betänkandet Tillsyn över polisen föreslagit att ett mycket öppet mandat ska prövas för tillsynsmyndigheten. Mandatet skulle innefatta rätt att pröva allt som myndigheten bedömer som förtroendeskadligt.&lt;SPAN class="ft41"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har i sitt remissyttrande skrivit att det vore ”anmärkningsvärt om en myndighet som utövar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 1, 13 f. och 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;6 § lag (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se t.ex. JO, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-03-28,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;6137-2011,&lt;/NOBR&gt; angående antal övernattningar i häkte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;7 kap. 3, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;18–19&lt;/NOBR&gt; §§ patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Ekonomistyrningsverket, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-25,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;3.4-812/2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft63"&gt;Yttrande över betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357237x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;tillsyn över polisen inte uttalar sig om lämpligheten av exempelvis vidtagna tvångsåtgärder mot enskilda personer när åtgärderna kan anses som olämpliga utan att det materiella regelverket direkt har åsidosatts”.&lt;SPAN class="ft45"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen har i sitt remissyttrande framhållit att renodlade lämplighetsbedömningar inte kan bli föremål för granskning av regelefterlevnad.&lt;SPAN class="ft45"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft7"&gt;Kommittén gör bedömningen att övervägande skäl talar mot att tillsynsmyndigheten ska ha till uppgift att uttala sig om lämp- lighetsbedömningar som inte styrs av bindande föreskrifter, till skillnad från det extraordinära tillsynsorganet JO. Den ska alltså inte ha befogenhet att kritisera Kriminalvården bara för att den anser att en åtgärd varit olämplig, om inte bedömningen går att koppla till en bindande föreskrift. Med en sådan befogenhet skulle granskningen gå utöver att kontrollera att de folkvaldas beslut genomförs på det sätt som var tänkt. Det kan även vara svårt för tillsynsmyndigheten att på ett trovärdigt sätt göra sådana bedöm- ningar. Därtill är det ofta möjligt att hänföra för Kriminalvårdens verksamhet centrala lämplighetsbedömningar till bindande före- skrifter, varmed de omfattas av vad tillsynsmyndigheten får uttala sig om. Om en viktig lämplighetsbedömning inte styrs av någon bindande föreskrift, t.ex. om internationell rätt inte har fått genomslag i svensk rätt, har tillsynsmyndigheten möjlighet att påtala det för regeringen (se nedan avsnitt 13.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Lagprövning och kontroll av normbeslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska enligt 12 kap. 10 § regeringsformen inte tillämpa en föreskrift, om den gör bedömningen att föreskriften står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning. Samma sak gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. Därtill innefattar uppdraget att utöva tillsyn en befogenhet att granska normbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-03,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;122-2013.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft72"&gt;Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Säkerhetspolisen, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-01,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2013-13037-3.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357238x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;Lagprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten ska kontrollera om Kriminalvården uppfyller de krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter. Frågan är hur den ska förhålla sig om den i ett visst fall gör bedömningen att tillämpliga bindande rättsakter är oförenliga med varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt 12 kap. 10 § regeringsformen ska ett offentligt organ som finner att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning inte tillämpa föreskriften. Samma sak gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. En underlåtenhet att tillämpa en viss bestämmelse av det skälet att den strider mot överordnad författning innebär inte att bestämmelsen upphävs. Enligt Grundlagsutredningen framstår möjligheten till lagprövning som särskilt angelägen när det rör vissa centrala delar av fri- och rättighetsregleringen i 2 kap. regeringsformen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Detta innebär att tillsynsmyndigheten kan kritisera en åtgärd som varit förenlig med en av Kriminalvårdens egna föreskrifter, om tillsynsmyndigheten anser att åtgärden har brutit mot en överordnad författning. Tillsynsmyndigheten ska då bortse från den felaktiga föreskriften och endast tillämpa den överordnade författningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;I den här lagprövningsrätten ligger inte en allmän skyldighet för tillsynsmyndigheten att undersöka om de rättsregler som ska tillämpas står i strid med föreskrifter på högre nivå. Lagprövnings- rätten blir aktuell om organet i ett visst fall har särskild anledning att tro att en normkonflikt föreligger.&lt;SPAN class="ft45"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Kontroll av normbeslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft40"&gt;Kriminalvården har rätt att meddela bindande föreskrifter som styr hur Kriminalvårdens verksamhet ska bedrivas.&lt;SPAN class="ft77"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;I likhet med vad kommittén fann i betänkandet Tillsyn över polisen är det inte aktuellt att överföra denna föreskriftsrätt till tillsynsmyndigheten.&lt;SPAN class="ft77"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Frågan är i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2008:125. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;En reformerad grundlag&lt;/SPAN&gt;, s. 380.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 1978/79:195 om förstärkt skydd för fri och rättigheter m.m., s. 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Bemyndiganden att meddela föreskrifter finns t.ex. i 41 § fängelseförordningen (2010:2010), 30 § häktesförordningen (2010:2011) och 6 kap. 1 § förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Jfr SOU 2013:42. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 170 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357239x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft9"&gt;stället om tillsynsmyndigheten ska ha rätt att kontrollera om en av Kriminalvårdens föreskrifter står i strid med en överordnad författ- ning eller om någon bestämmelse har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst, utan koppling till ett fall då det är aktuellt att tillämpa föreskriften. Enligt kommittén innefattar uppdraget att utöva tillsyn en sådan rätt, om inte Kriminalvårdens beslut om meddelande av föreskrifter (normbeslut) undantas från tillsynsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Domstolar har inte rätt att utan koppling till ett fall, då det är aktuellt att tillämpa en föreskrift, göra en sådan prövning. En myndighets beslut i ärenden om meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen får nämligen enligt 30 § myndighets- förordningen inte överklagas. Det är enligt Grundlagsutredningen en grundprincip i svensk rätt att lagprövningen ska vara konkret.&lt;SPAN class="ft61"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Det finns dock inget i regleringen av JO:s och JK:s tillsyn som hindrar att dessa myndigheter, utan att det är tal om ett konkret tillämpningsfall, uttalar sig om en föreskrifts förenlighet med över- ordnad författning eller om processen vid föreskriftens tillkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft40"&gt;Tillsynsmyndigheten bör enligt kommittén ha befogenhet att, utan koppling till ett konkret fall, pröva om Kriminalvårdens föreskrifter står i strid med en överordnad författning eller om någon bestämmelse har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. Kriminalvårdens föreskrifter om fängelse, häkte och transport är av stor betydelse för berördas fri- och rättigheter och får ett betydande genomslag för många enskilda. Tillsynen effektiviseras om den kan avse föreskriften i sig och inte enbart enskilda tillämpningsfall. Det bör därför inte införas något undantag innebärande att tillsynsmyndigheten inte ska få kontrollera normbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;SOU 2008:125. &lt;SPAN class="ft63"&gt;En reformerad grundlag&lt;/SPAN&gt;, s. 380.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357240x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p642 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Tillsynen ska riktas in på förhållanden som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för enskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynen ska riktas in på förhållanden som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förhållanden som rör utrikes- transporter som utförs med tvång, frihetsberövade barn eller barn med nära anhöriga som är frihetsberövade bör ofta falla inom denna inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft8"&gt;Tillsynsområdet blir brett eftersom tillsyn kan avse Kriminalvårdens samtliga uppgifter och ske i förhållande till samtliga bindande föreskrifter som styr hur de ska utföras. JO har i remissyttrandet över betänkandet Tillsyn över polisen framfört att det, när det gäller tillsyn över polisen, finns ett behov av vägledning för de prioriteringar som tillsynsmyndigheten måste göra. Enligt JO bör tillsynen i första hand inriktas på verksamhet som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för enskilda.&lt;SPAN class="ft61"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Enligt kommittén är denna synpunkt relevant även i förhållande till tillsynen över Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;För t.ex. Arbetsmiljöverket har tillsynens inriktning reglerats. Tillsynen ska enligt instruktionen för verket inriktas på att bevaka att arbetsgivarna planerar och bedriver sin verksamhet så att arbetsmiljökraven tillgodoses.&lt;SPAN class="ft45"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för vård och omsorgs tillsyn enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska främst inriktas på granskning av att vårdgivaren fullgör sina skyldigheter enligt samma lags tredje kapitel, dvs. att bedriva ett systematiskt patient- säkerhetsarbete.&lt;SPAN class="ft45"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Det huvudsakliga skälet för att utöka tillsynen över Kriminal- vården är att stärka rättssäkerheten för Kriminalvårdens klienter. Många åtgärder inom Kriminalvårdens verksamhet, även inom frivården, har en ingripande verkan på enskilda. Att många av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;JO, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-27,&lt;/NOBR&gt; dnr R &lt;NOBR&gt;62-2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;15 § första stycket arbetsmiljöförordningen (1977:1166).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;7 kap. 3 § andra stycket patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357241x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft9"&gt;Kriminalvårdens ingripande myndighetsåtgärder inte kan över- klagas kan i viss mån vägas upp av den föreslagna tillsynen. Mot den bakgrunden bör tillsynen riktas in på förhållanden som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för enskilda. En sådan inriktning ska framgå av författning. Med inrikt- ningen bör tillsynen vara fokuserad på den klientnära verksam- heten. Exempelvis bör förhållanden som rör frihetsberövade barn och barn med nära anhöriga som är frihetsberövade ofta falla inom inriktningen. Ytterligare exempel på förhållanden som ofta bör falla inom inriktningen är utrikestransporter som utförs med tvång (se mer nedan avsnitt 12.3.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;Med denna reglerade inriktning kan tillsynsmyndigheten specialisera sig på vissa författningar. Det blir också tydligare för allmänheten och andra myndigheter som granskar Kriminalvården vad för verksamhet tillsynsmyndigheten ska bedriva. Det bör dock observeras att syftet med inriktningen är att den ska vara vägledande i de prioriteringar som måste göras. Den är inte en absolut avgränsning av tillsynsansvaret och utesluter inte några av Kriminalvårdens uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Förhållanden som faller under annan ordinär tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska normalt inte granska förhållanden som annan myndighet har till särskild uppgift att utöva tillsyn över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förhållanden som faller under annan ordinär tillsyn bör inte helt uteslutas från tillsynsmyndighetens tillsynsansvar. Genom att inte helt utesluta sådana förhållanden undviks gränsdragningsproblem. Förutsättningarna för att regelöverträdelser och risker för sådana ska upptäckas förbättras också. Tillsynsmyndigheten bör dock för det mesta endast uppmärksamma den andra tillsynsmyndigheten på frågor som faller under dess tillsyn och inte själv utreda dem. På så sätt undviks parallella utredningar och motstridiga beslut av olika tillsynsmyndigheter samt att flera myndigheter lägger resurser på att bygga upp kompetens inom samma områden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357242x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p648 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Förhållanden som faller under annan ordinär tillsyn bör inte uteslutas från tillsynsansvaret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;Enligt tillsynsskrivelsen är det viktigt för förtroendet för tillsynen att det står klart för de objektsansvariga, men också för allmänheten, vilken myndighet som ansvarar för viss tillsyn. I regelverken bör det därför finnas en tydlig uppgiftsfördelning mellan de inblandade organen inom ett tillsynsområde, dvs. de som utövar tillsyn enligt samma eller närliggande regelverk.&lt;SPAN class="ft41"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Även Statskontoret har betonat vikten av att gränssnittet mellan tillsynsmyndigheter med liknande uppgifter blir tydligt, så att det inte uppkommer otydlighet och överlappande ansvar mellan olika myndigheter.&lt;SPAN class="ft41"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;Överlappande tillsynsuppdrag kan leda till en mer resurskrävande tillsyn jämfört med om kompetensen är samlad i en organisation. Överlappande tillsynsuppdrag riskerar också att olika tillsynsärenden riktas mot samma område samtidigt. Det innebär inte bara att tillsynsresurserna används ineffektivt utan orsakar även onödiga störningar i den granskade verksamheten. En annan risk med överlappande tillsynsområden är att de olika tillsynsmyndigheterna kommer till olika slutsatser vid sina respektive granskningar. För att undvika kollisioner krävs samarbete mellan tillsynsmyndig- heterna, vilket i sin tur kräver resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Ett sätt att undvika överlappningar är att från tillsynsmyndig- hetens tillsynsansvar utesluta sådana förhållanden eller bindande föreskrifter som omfattas av andra myndigheters tillsynsansvar.&lt;SPAN class="ft45"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Med en sådan lösning kan gränsdragningen till andra tillsyns- myndigheter förefalla tydlig. En betydande nackdel är dock att det i praktiken kan uppstå gränsdragningsproblem. Det blir särskilt påtagligt om de olika tillsynsmyndigheterna gör olika tolkningar av var gränssnittet går på sådant sätt att ingen anser sig utöva tillsyn över vissa förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft42"&gt;Gränsdragningen mellan Statens Skolinspektion och Diskrimineringsombudsmannen (DO) kan nämnas som exempel. DO utövar tillsyn över att diskrimineringslagen (2008:567) följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 26 och 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Statskontoret, rapport 2012. &lt;/SPAN&gt;Tänk till om tillsynen – Om utformningen av statlig tillsyn&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Jfr t.ex. 34 § första stycket lagen (2003:460) om etikprövning av forsking som avser människor och 26 kap. 3 § andra stycket skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357243x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft40"&gt;Anmälningar till Skolinspektionen och DO angående ett barns eller en elevs skolsituation kan innehålla frågor som regleras i både skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen. Enligt uppgift från Skolinspektionen har DO och inspektionen i vissa fall gjort olika tolkningar av diskrimineringslagen, vilket då fått till följd att ingen av myndigheterna ansett sig utöva tillsyn över aktuell händelse. För att lösa problemet har myndigheterna träffat en överenskommelse om samverkan. Överenskommelsen handlar om hur samverkan ska gå till för det fall en av myndigheterna får in en anmälan som berör den andra myndighetens område. Man har bland annat kommit överens om inrättande av en samverkansgrupp och att myndig- heterna ska samråda i de fall det är oklart vem av dem som ska handlägga en anmälan eller delar av denna.&lt;SPAN class="ft77"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Även om tillsyns- ansvaret inte är överlappande enligt regelverket kan det alltså krävas att resurser läggs på samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft8"&gt;Ytterligare ett exempel på när gränsdragningsproblem mellan tillsynsmyndigheter har uppstått är ansvarsfördelningen mellan Datainspektionen och Post- och telestyrelsen. Post- och telestyrelsen utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och de beslut om skyldigheter eller villkor samt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, även vad gäller bestämmelserna om personuppgiftsbehandling.&lt;SPAN class="ft61"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Datainspektionen utövar inte tillsyn över sådan personuppgiftsbehandling som faller under Post- och telestyrelsens tillsyn.&lt;SPAN class="ft61"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Datainspektionen har i en skrivelse till Justitiedepartementet anfört att det ibland kan vara svårt att avgöra om det är Post- och telestyrelsen eller Datainspek- tionen som ansvarar för viss fråga, inte bara för enskilda utan även för andra myndigheter och tillsynsmyndigheterna själva. Enligt Datainspektionen fanns det ett behov av att se över gränssnittet mellan inspektionen och Post- och telestyrelsen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft40"&gt;Om det från tillsynsmyndighetens tillsynsansvar utesluts sådana förhållanden som omfattas av annan myndighets tillsyn försämras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Statens skolinspektion och Diskrimineringsombudsmannen, överenskommelse under- tecknad den 24 november respektive den 28 oktober 2013. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Överenskommelse om samverkan mellan Statens skolinspektion och Diskrimineringsombudsmannen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;7 kap. 1 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och 2 § förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2002/03:110. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Lag om elektronisk kommunikation&lt;/SPAN&gt;, m.m., s. 330 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Datainspektionen, skrivelse &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011-12-09,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;1760-2011.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft63"&gt;Skrivelse om behov av översyn av Datainspektionens roll och uppdrag&lt;/SPAN&gt;, s. 16 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p540 ft7"&gt;vidare möjligheterna till helhetssyn över viss problematik. Det kan finnas skäl för tillsynsmyndigheten att i ett tillsynsärende inkludera sådana aspekter som det i första hand åligger annan myndighet att kontrollera, t.ex. arbetsmiljöfrågor, för att kunna göra en bedöm- ning av omständigheterna i sin helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Genom att hela det regelverk som styr Kriminalvården omfattas av tillsynsansvaret förbättras också förutsättningarna för att regel- överträdelser och risker för sådana ska upptäckas. Även om till- synen inte har varit inriktad på att finna sådana brister kan tillsyns- myndigheten upptäcka allvarliga brister avseende t.ex. personupp- giftsbehandlingen, arbetsmiljön eller patientsäkerheten. Det vore olyckligt om tillsynsmyndigheten i sådana fall ansåg sig förhindrad att vidta åtgärder. Effekten kan i så fall bli att bristen inte korrigeras. Förtroendet för tillsynsmyndigheten bör också påverkas negativt om det i efterhand kommer fram att den känt till vissa brister, men inte agerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft7"&gt;Enligt kommittén överväger fördelarna med att låta tillsyns- ansvaret omfatta även förhållanden som faller under annan ordinär tillsyn de nackdelar som är förknippade därmed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Tillsynsmyndigheten ska uppmärksamma, inte utreda, frågor som faller under annan ordinär tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Tillsynsansvaret ska alltså omfatta även förhållanden som faller under annan ordinär tillsyn. I praktiken ska dock tillsynsmyndig- heten normalt inte själv vidare utreda frågor som faller under annan ordinär tillsyn. Tillsynsmyndigheter som Datainspektionen, Inspek- tionen för vård och omsorg och Arbetsmiljöverket har specialist- kompetens inom sina områden. Det vore inte en rimlig prioritering av tillsynsmyndigheten att bygga upp motsvarande kompetens i den egna organisationen. Om tillsynsmyndigheten i en utredning upp- märksammar brister eller risker som faller under annan ordinär tillsyn bör det normala förfarandet således vara att tillsynsmyndig- heten informerar den andra tillsynsmyndigheten. Den andra till- synsmyndigheten får sedan närmare utreda påtalade förhållanden, om den anser att det är påkallat. Genom denna kontakt undviks att parallella utredningar bedrivs och att olika tillsynsmyndigheter fattar motstridiga beslut.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357245x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p654 ft9"&gt;Eftersom den nya tillsynsmyndigheten i praktiken för det mesta endast ska uppmärksamma, inte utreda, brister och risker som faller under annan ordinär tillsyn blir frågan om det bör införas en reglerad skyldighet för tillsynsmyndigheten att underrätta andra tillsynsmyndigheter om förhållanden som är av betydelse för deras tillsyn.&lt;SPAN class="ft41"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Kommittén gör bedömningen att det inte är lämpligt med en sådan skyldighet. Det kan exempelvis vara olämpligt att tillsyns- myndigheten underrättar annan tillsynsmyndighet om en enskild har påtalat en eventuell regelöverträdelse och han eller hon sedan motsätter sig att annan tillsynsmyndighet uppmärksammas därpå. Vidare vore det alltför tidskrävande att vid mindre regelöver- trädelser ställa krav på kontakter med annan tillsynsmyndighet innan ärendet kan avslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;I stället för en reglerad underrättelseskyldighet bör dessa kontakter mellan tillsynsmyndigheten och tillsynsmyndigheter med över- lappande tillsynsansvar ske inom ramen för myndigheternas sam- verkan med varandra. Kommittén återkommer nedan till frågan om det finns behov av att särskilt reglera tillsynsmyndighetens samverkan med andra tillsynsmyndigheter (avsnitt 16.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;För att det ska stå klart för allmänheten, Kriminalvården och andra tillsynsmyndigheter att tillsynsmyndigheten normalt inte själv ska utreda frågor som faller under annan ordinär tillsyn bör det framgå av regleringen. På så sätt motverkas också att tillsyns- myndigheten efterhand i allt högre grad utreder frågor som faller under annan ordinär tillsyn. Det ska därför regleras att tillsyns- myndigheten normalt inte ska utöva tillsyn över förhållanden som annan myndighet har till särskild uppgift att utöva tillsyn över. Exempelvis har Datainspektionen, Arbetsmiljöverket och Inspek- tionen för vård och omsorg sådan särskild uppgift att utöva tillsyn att tillsynsmyndigheten normalt inte bör utöva tillsyn över förhållanden som faller under deras ordinära tillsyn. De extra- ordinära tillsynsorganen JO och JK har dock inte ett sådant särskilt tillsynsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Jfr 9 kap. 8 § andra stycket alkohollagen (2010:1622) och 20 § tredje stycket förordningen (2007:1141) med instruktion för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och 71 § djur- skyddsförordningen (1988:539).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357246x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Särskilt om förhållandet till Statens skolinspektion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;I detta sammanhang bör förhållandet till Statens skolinspektion uppmärksammas. Enligt 26 kap. 3 § första stycket skollagen har inspektionen tillsyn över bland annat skolväsendet, särskilda utbild- ningsformer och annan pedagogisk verksamhet som regleras i skollagen. Tillsynsområdet avser enligt förarbetena hela verksamheten och är inte begränsat till enbart efterlevnaden av skolförfatt- ningarna, även om den huvudsakliga utgångspunkten för tillsynen bör vara skollagen och tillhörande författningar. Detta innebär att Skolinspektionen kan utöva tillsyn från ett mer allmänt förvalt- ningsrättsligt perspektiv. I samma paragraf står dock att första stycket inte gäller om ”tillsynen är en särskild uppgift för en annan tillsynsmyndighet”. I förarbetena nämns Datainspektionen och Arbetsmiljöverket som exempel på myndigheter som tränger undan Skolinspektionens tillsyn. JK och JO ansågs inte ha ett sådant särskilt tillsynsområde som medför att Skolinspektionens tillsynsansvar begränsas.&lt;SPAN class="ft45"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Frågan blir om Skolinspektionens tillsynsansvar över Kriminal- vården inskränks om det bildas en myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över Kriminalvården. Enligt kommittén blir så inte fallet. Den nya tillsynsmyndigheten föreslås få ett vitt tillsyns- ansvar över Kriminalvården. Det sammantaget med den föreslagna regleringen, att tillsynsmyndigheten normalt inte ska granska för- hållanden som annan myndighet har till särskild uppgift att utöva tillsyn över, innebär enligt kommittén att tillsyn över Kriminal- vårdens klientutbildning inte kan anses vara en särskild uppgift för tillsynsmyndigheten på det sätt som avses i 26 kap. 3 § andra stycket skollagen. Skolinspektionen har således en sådan särskild uppgift att utöva tillsyn över Kriminalvårdens klientutbildning att tillsynsmyndigheten normalt inte bör utöva tillsyn däröver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Prop. 2009/10:165. &lt;/SPAN&gt;Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och Trygghet&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 542 och 895.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357247x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Enskilda fall får granskas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Uppdraget att utöva tillsyn innefattar en befogenhet att granska enskilda fall. Det ankommer på myndigheten att avgöra när en utredning är befogad. För att tillsynen ska bli effektiv bör enskilda fall där det finns indikationer på strukturella eller allvarliga regelöverträdelser prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft9"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen fann kommittén, med särskild hänsyn till åklagarens roll i det brottsutredande arbetet, att den föreslagna tillsynsmyndigheten normalt inte skulle uttala sig i enskilda fall. Flera remissinstanser var kritiska mot den bedöm- ningen. Deras synpunkter är av relevans även för frågan om tillsynsmyndigheten bör ha befogenhet att kontrollera, och agera med anledning av, enskilda fall när det gäller Kriminalvårdens verksamhet. Dessa synpunkter återges mer utförligt i motsvarande avsnitt i kapitlet om kontroll av regelefterlevnad i polisens verk- samhet (avsnitt 11.9). De kan dock sammanfattas enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;Det är viktigt att åtgärder och beslut som inte kan prövas rättsligt kan bli föremål för granskning. Granskningen av enskilda ärenden utgör en viktig kunskapskälla för det systematiska tillsyns- arbetet. Granskning av enskilda ärenden är oftast en förutsättning för att strukturfel och övergripande fel och brister ska kunna upptäckas. För att kunna uttala sig om regelefterlevnaden i en verksamhet bör det vara nödvändigt att granska enskilda ärenden. Det skulle kunna vara direkt stötande, och inte ägnat att skapa förtroende för vare sig polisen eller tillsynsmyndigheten, om till- synsmyndigheten ansåg sig förhindrad att granska och uttala sig om ett uppenbart rättsstridigt handlande från polisens sida.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Även enligt kommittén är det svårt att granska regelefterlevnad utan att samtidigt granska enskilda fall. Det är i det enskilda fallet som en regel eventuellt har överträtts, även om det är tal om systematiska brister, dvs. upprepade enskilda överträdelser. Förtroendet hos allmänheten borde också påverkas negativt om myndigheten skulle anse sig förhindrad att utreda ett enskilt fall av påstådd, allvarlig regelöverträdelse. Utan möjligheten att kontrollera enskilda fall finns det också en påtaglig risk för att myndigheten inte uppmärksammas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357248x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;på brister. Därtill är tillsyn ett sätt för den enskilde medborgaren att få rättelse.&lt;SPAN class="ft45"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Den nya tillsynen ska stärka rättssäkerheten för Kriminal- vårdens klienter och kompensera de bristande möjligheterna att överklaga många av Kriminalvårdens ingripande myndighetsåtgärder. Fel ska inte bara förebyggas utan begångna fel ska i den mån det är möjligt rättas till. En viktig förutsättning för det är att enskilda fall kan granskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Kommittén gör därför bedömningen att tillsynsmyndigheten i tillsynen över Kriminalvården ska kunna granska och uttala sig om en enskild händelse. Något hinder däremot bör således inte införas. Möjligheten att granska och uttala sig om enskilda fall innebär dock inte att tillsynsmyndigheten måste utreda alla eventuella regel- överträdelser som kommer till myndighetens kännedom, utan den ska själv avgöra när en utredning är befogad. För att tillsynen ska bli effektiv bör enskilda fall där det finns indikationer på strukturella eller allvarliga regelöverträdelser prioriteras. I samband med utrikes- transporter som kan komma att innefatta tvång finns det en sådan risk för regelöverträdelser att tillsyn regelbundet bör utövas över enskilda fall. Kommittén återkommer till frågan om övervakning av utrikestransporter nedan (avsnitt 12.3.2). Kommittén återkommer också senare till frågan om hur klagomål från enskilda ska hanteras (avsnitt 12.3.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;10.10 Beslut som kan överklagas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag&lt;/SPAN&gt;: Tillsynsmyndigheten ska inte i sak uttala sig om ett enskilt beslut av Kriminalvården om det kan över- klagas. Detsamma gäller beslut som kan överklagas först efter att det har omprövats av Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Även om tillsynsmyndigheten inte ska uttala sig om ett sådant enskilt beslut i sak kan uttalandena avse om det har funnits strukturella brister eller brister i själva handläggningen eller i den interna styrningen och kontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Statskontoret, rapport, 2011. &lt;/SPAN&gt;Fristående utvärderingsmyndigheter – En förvaltningspolitisk trend&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft7"&gt;För beslut som kan överklagas finns en fungerande ordning för kontroll. Det finns alltså inget behov av ytterligare kontroll när det gäller ett enskilt överklagbart beslut. Kontrollen av sådana beslut bör ske genom nu gällande ordning med överklagande till domstol eller övervakningsnämnd, i vissa fall efter omprövning av Kriminal- vården. Tillsynsmyndigheten ska därför inte i sak uttala sig om ett enskilt beslut av Kriminalvården om det kan överklagas. Detsamma gäller ett beslut som efter överklagande redan har prövats i sak av högre instans. Tillsynsmyndigheten ska inte heller i sak uttala sig om beslut som kan överklagas först efter att Kriminalvården har omprövat beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft40"&gt;För att visa vad den föreslagna avgränsningen innebär i praktiken ges följande exempel. Kriminalvården kan ha riktlinjer angående omhändertagande av egendom och ett antal överklagbara beslut om omhändertagande kan ha fattats i enlighet med dessa. Tillsynsmyndigheten ska inte i sak uttala sig om ett sådant enskilt beslut. För det fall någon är missnöjd med en enskild bedömning är det möjligt att få till stånd en prövning genom att överklaga till domstol. Tillsynsmyndigheten kan dock inleda en granskning omfattande ett flertal beslut som har meddelats i enlighet med riktlinjen. Den kan sedan göra generella uttalanden om riktlinjen och de beslut som meddelats i enlighet därmed för att peka på ett eventuellt mönster av återkommande fel, dvs. på en strukturell brist. Tillsynsmyndigheten kan också kontrollera om Kriminal- vården har agerat korrekt i formellt hänseende, dvs. om själva handläggningen varit korrekt. Den kan även granska om Kriminal- vården har vidtagit nödvändiga åtgärder för att kontrollera att verksamheten, med rimlig säkerhet, bedrivs enligt gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357250x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p659 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Anmälan när det finns anledning att anta att brott har begåtts&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Om tillsynsmyndigheten i sin tillsyn över Kriminalvården finner anledning att anta att brott har begåtts ska den anmäla det till Åklagarmyndigheten eller annan behörig myndighet. Anmälan ska dock inte behöva ske om Kriminal- vårdens personalansvarsnämnd eller Statens ansvarsnämnd redan har anmält saken till åtal eller om anmälan av annat skäl inte behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft7"&gt;Anmälan ska innehålla uppgift om de omständigheter som ligger till grund för misstanken om brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft7"&gt;Tillsynsmyndigheten ska till den myndighet som tagit emot anmälan lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för brottsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft13"&gt;10.11.1 En anmälningsskyldighet ska föreligga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har i sitt remissyttrande över betänkandet Tillsyn över polisen anfört att det bör övervägas om den föreslagna tillsynsmyndigheten bör ha en skyldighet att till Åklagarmyndigheten anmäla sådana misstänkta brottsliga gärningar som uppmärksammas under tillsynsverksamheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Nämnden är skyldig att, om den i sin verksamhet uppmärksammar förhållanden som kan utgöra brott, anmäla det till Åklagarmyndigheten (Riks- åklagarens kansli) eller annan behörig myndighet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;En annan tillsynsmyndighet som ska anmäla misstänkta brott är Inspektionen för vård och omsorg. Om den får kännedom om att någon har brutit mot en bestämmelse som gäller verksamhet som står under inspektionens tillsyn, ska den vidta åtgärder så att bestämmelsen följs och, om det behövs, göra anmälan till åtal. Om hälso- och sjukvårdspersonal är skäligen misstänkt för att i yrkes- utövningen ha begått ett brott för vilket fängelse är föreskrivet ska inspektionen göra en åtalsanmälan. Skulle emellertid Hälso- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-03,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;122-2013.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft72"&gt;Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se 20 § förordningen (2007:1141) med instruktion för Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357251x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;sjukvårdens ansvarsnämnd finna att förutsättningar föreligger för åtalsanmälan, är det nämnden som ska fullgöra anmälningsskyldig- heten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;Tillsynsverksamhet ska inte sammanblandas med brottsutredande verksamhet. Ett tillsynsorgan har inte den kompetens eller de befogenheter som krävs för att utreda brott. Enligt tillsynsskrivelsen bör tillsynsorgan normalt vara skyldiga att göra en anmälan till åtal vid klara misstankar om en straffbar överträdelse. Inom vissa områden kan det dock finnas skäl mot att införa en ovillkorlig skyldighet att göra anmälan till åtal. Det bör därför alltid prövas om det finns behov av en sådan skyldighet inom det aktuella området. Det kan även finnas områden där det förebyggande arbetet i hög grad bygger på rapportering av brister, tillbud och olyckor från de objektsansvariga. Om man i sådana fall inför en ovillkorlig skyldighet för tillsynsorganet att anmäla till åtal kan rapporteringsviljan minska. Inom tillsyns- områden där det finns en sådan risk bör en ovillkorlig skyldighet att anmäla till åtal inte införas.&lt;SPAN class="ft77"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft8"&gt;En skyldighet att anmäla brott kan i och för sig riskera att negativt påverka anställdas vilja att påtala brister för tillsynsmyndigheten. För en anmälningsskyldighet talar dock att tillsynen över Kriminalvården inte kommer att bygga på rapportering från myndigheten. Genom en anmälningsskyldighet klargörs att tillsynsmyndigheten inte ska utreda brott. Det finns också ett uppenbart värde i att brott beivras. Det skulle kunna uppfattas som stötande om tillsynsmyndigheten inte anmälde ett misstänkt brott som uppdagats vid tillsynen. Tillsyns- myndigheten ska således ha en skyldighet att anmäla misstänkta brott inom det egna tillsynsområdet. Frågan är hur anmälningsskyldigheten närmare ska formuleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;En förundersökning i brottmål ska normalt inledas av polis eller åklagare så snart det finns anledning att anta att ett brott under allmänt åtal har förövats.&lt;SPAN class="ft61"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Det är inte aktuellt att förlägga tid- punkten för när anmälan ska ske efter den tidpunkt då förunder- sökningen ska inledas, eftersom det i praktiken kan innebära att tillsynsmyndigheten utför utredning som ankommer på polis och åklagare. Kommittén anser således att om tillsynsmyndigheten i sin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;7 kap. 23 och 29 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659). Se även prop. 2009/10:210. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Patient- säkerhet och tillsyn&lt;/SPAN&gt;, s. 225 och 228.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 53.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;23 kap. 1 och 3 §§ rättegångsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357252x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;tillsyn över Kriminalvården finner anledning att anta att brott har begåtts ska den vara skyldig att anmäla det till Åklagarmyndigheten eller annan behörig myndighet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Vid vilken grad av misstanke som anmälan senast ska ske hänger samman med kommitténs över- väganden längre fram i betänkandet angående vitesföreläggande och rätten att vara passiv (avsnitt 15.4.3). Det bör undvikas att tillsyns- myndigheten måste förhålla sig till olika grader av misstanke. Anmälan kan även ske vid lägre grad av misstanke. Att tillsyns- myndigheten har gjort en anmälan innebär inte att en förunder- sökning inleds utan det är en fråga för mottagande myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Anmälningsskyldigheten ska gälla alla typer av brott. Eftersom det är tal om verksamhet innefattande myndighetsutövning är tjänstefel ett brott som ofta kan bli aktuellt.&lt;SPAN class="ft41"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Naturligtvis utgör dock inte alla regelöverträdelser i Kriminalvårdens verksamhet brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft9"&gt;Om Kriminalvårdens personalansvarsnämnd eller Statens ansvars- nämnd redan har gjort en åtalsanmälan finns det inte behov av att tillsynsmyndigheten också anmäler.&lt;SPAN class="ft41"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Någon anmälan behöver då inte heller göras. Detsamma ska gälla om anmälan av annat skäl inte behövs, t.ex. om händelsen har polisanmälts och en förunder- sökning inletts. Om tillsynsmyndigheten anser att det är lämpligt är den dock fri att göra en anmälan ändå, exempelvis om den har uppgifter som bör tillföras ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;Efter att tillsynsmyndigheten har gjort en anmälan ska dess egen utredning omedelbart upphöra såvitt avser de omständigheter som omfattas av den eventuellt straffbara gärningen. Samma sak ska gälla om tillsynsmyndigheten bedömt att anmälan inte behövs, på grund av en åtalsanmälan eller av annat skäl. För det fall det finns&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Jfr regleringen i 17 § första stycket skattebrottslagen (1971:69).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Enligt 20 kap. 1 § brottsbalken ska den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndig- hetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften dömas för tjänstefel. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, ska det dock inte dömas till ansvar. Vid bedömningen av om en gärning är att anse som ringa kan det t.ex. beaktas om det var oklart vilka rutiner som gällde eller om arbetssituationen var pressad, se NJA 1992 s. 812 och NJA 2002 s. 336.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Av 22 § lagen (1994:260) om offentlig anställning följer att den som är skäligen misstänkt för brott som kan antas föranleda någon annan påföljd än böter eller vissa i bestämmelsen angivna brott ska anmälas till åtal. Personalansvarsnämnden ska pröva om förutsättningarna för åtalsanmälan är uppfyllda, 25 § myndighetsförordningen (2007:515). Statens ansvars- nämnd beslutar i frågan när det gäller arbetstagare som är anställda genom beslut av regeringen och arbetstagare som utan att vara anställda genom beslut av regeringen har en verksledande eller därmed jämförlig ställning, 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357253x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;anledning att tro att bakgrunden till de förhållanden som kan utgöra brott är generella brister i visst avseende, t.ex. felaktiga rutiner, kan dock dessa utredas ur ett övergripande perspektiv. För att klargöra vilka förhållanden förundersökningen kommer att innefatta kan det vara lämpligt med en kontakt mellan tillsyns- myndigheten och den brottsutredande myndigheten. Om förunder- sökningen läggs ned är tillsynsmyndigheten normalt oförhindrad att inom ramen för tillsynen utreda de omständigheter som omfattats av förundersökningen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;En sådan fortsatt utredning kan vara lämplig om den fråga anmälan avsett endast utgjort en del av ett större problem som tillsynsmyndigheten bedömer vara angeläget att belysa. Viss försiktighet är dock påkallad när det gäller att vidare kontrollera ett ärende som redan har varit föremål för utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;10.11.2 Information till mottagande myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Innan Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden anmäler förhållanden som kan utgöra brott ska nämnden samråda med berörd myndighet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Det kan finnas ett värde i att tillsynsmyndigheten har en kontakt med den myndighet som anmälan ska ske till innan den ges in. Mottagande myndighet kan då lämna uppgifter om var anmälan bör skickas och förbereda handläggningen av den. Tillsynsmyndigheten bör således innan anmälan kontakta mottagande myndighet. Problemet med en uttrycklig samrådsskyldighet är dock att den kan ge intrycket att det är ett gemensamt beslut mellan tillsynsmyndig- heten och mottagande myndighet huruvida anmälan alls ska ske. Så ska inte vara fallet. En kontakt mellan tillsynsmyndigheten och mottagande myndighet får inte innebära en prövning på förhand av de förhållanden som anmälan avser. Kommittén föreslår därför inte någon reglerad samrådsskyldighet innan anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft40"&gt;Innan uppgifter lämnas ut i samband med en anmälan bör tillsynsmyndigheten göra en sekretessprövning. Det bör då beaktas att enligt 10 kap. 28 § första stycket offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400) hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förord-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Jfr exempelvis JO, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-25,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;3076-2012.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;20 § förordningen (2007:1141) med instruktion för Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357254x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;ning. Bestämmelser om anmälningsplikt kan betraktas som en typ av uppgiftsskyldighet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Det är angeläget att säkerställa att alla de uppgifter som mottagande myndighet behöver för sin utredning klart omfattas av tillsynsmyndighetens uppgiftsskyldighet, så att sekretess mellan tillsmyndigheten och den myndighet som tar emot anmälan inte motverkar en effektiv utredning av brottet. Det bör därför enligt kommittén, utöver en reglerad anmälnings- skyldighet, finnas viss reglering om vilka uppgifter som tillsyns- myndigheten är skyldig att lämna i samband med att anmälan sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Ett alternativ är en reglering motsvarande den som gäller för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Nämnden ska till anmälan foga sin utredning. Det är också reglerat att nämnden efter anmälan ska lämna det biträde som behövs.&lt;SPAN class="ft61"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Ett krav på att till anmälan foga tillsynsmyndighetens utredning kan dock uppfattas som att den ska göra en utredning innan anmälan ges in. En sådan utredning skulle i praktiken kunna innebära brottsutredande åtgärder. Tillsynsmyndig- heten bör alltid vara uppmärksam på att de åtgärder som vidtas under en granskning inte försvårar en framtida förundersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft7"&gt;Följande bestämmelser är enligt kommittén bättre att använda som förebild för att säkerställa att alla uppgifter som behövs för mottagande myndighets utredning ska kunna lämnas ut. Skatte- verket ska i vissa fall anmäla misstankar om brott till åklagare. En anmälan ska enligt 18 kap. 8 § tredje stycket skatteförfarandeför- ordningen (2011:1261) innehålla uppgift om de omständigheter som ligger till grund för misstanken om brott. Vidare är vissa myndigheter skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Dessa ska enligt 14 kap. 1 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) lämna social- nämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft40"&gt;Kommittén föreslår således att det ska regleras att tillsyns- myndighetens anmälan ska innehålla uppgift om de omständigheter som ligger till grund för misstanken om brott. Tillsynsmyndigheten ska också vara skyldig att till den myndighet som tar emot anmälan lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för brottsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se Geijer m.fl., Offentlighets- och sekretesslagen (Zeteo, version den 1 juli 2014) kommentar till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;kap. 28 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;20 § förordningen (2007:1141) med instruktion för Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357255x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;Vid tveksamhet bör det i första hand ankomma på mottagande myndighet att bedöma vilka uppgifter som kan vara av betydelse. Visst samråd kan behövas mellan tillsynsmyndigheten och mottagaren.&lt;SPAN class="ft61"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft35"&gt;10.12 Tillsynen ska riktas mot myndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynen ska riktas mot Kriminalvården. Eventuell kritik ska således riktas mot myndigheten, inte mot enskilda befattningshavare. Vidare ska tillsynen endast avse den verksamhet som Kriminalvården bedriver och inte sådan verk- samhet som bedrivs av privaträttsliga subjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft13"&gt;10.12.1 Kritik ska inte riktas mot enskilda befattningshavare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;Kommittén fann i betänkandet Tillsyn över polisen att tillsynen skulle avse myndigheterna Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, inte de enskilda befattningshavarna.&lt;SPAN class="ft61"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;JO kritiserade den delen av förslaget i sitt remissyttrande. Enligt JO ökar möjligheterna till en effektiv och ändamålsenlig tillsyn om även enskilda befattnings- havares agerande kan bli föremål för granskning.&lt;SPAN class="ft61"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Kommittén har ovan funnit att tillsynsmyndigheten får granska, och agera med anledning av, ett enskilt fall (avsnitt 10.9). Detta medför att även enskilda befattningshavares agerande ska kunna granskas. I ett beslut i ett tillsynsärende rörande ett enskilt fall kan det komma att framgå att en enskild tjänsteman har felat. Enskilda befattningshavares agerande kan alltså bli föremål för granskning. Det är dock en annan fråga om eventuell kritik ska riktas endast mot den objektsansvariga myndigheten eller även mot enskilda befattningshavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Jfr JO 1996/97:JO1 s. 438. I 20 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring föreskrevs att vissa aktörer var skyldiga att på begäran lämna allmän försäkringskassa uppgift för namngiven person rörande förhållande, som var av betydelse för tillämpningen av lagen om allmän försäkring. JO uttalade att det fick anses ankomma på försäkringskassan att bedöma om den begärda uppgiften omfattas av uppgiftsskyldigheten, dvs. huruvida uppgiften var av betydelse för handläggningen av försäkringskassans ärende.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 163 och 165 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;JO, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-27,&lt;/NOBR&gt; dnr R &lt;NOBR&gt;62-2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft63"&gt;Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357256x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;Det finns redan i dag ett flertal processer för individuellt ansvarsutkrävande. En enskild tjänsteman kan vara straffrättsligt ansvarig för sitt agerande. Om en enskild tjänsteman vid myndig- hetsutövning, uppsåtligen eller av oaktsamhet, har åsidosatt vad som gäller för uppgiften kan han eller hon ha gjort sig skyldig till tjänstefel.&lt;SPAN class="ft77"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Gärningen kan också vara straffbelagd enligt någon annan bestämmelse. Om tillsynsmyndigheten i sin tillsynsverk- samhet finner anledning att anta att brott har begåtts ska den som huvudregel anmäla det till Åklagarmyndigheten eller annan behörig myndighet. Dessutom kan ett arbetsrättsligt disciplinansvar aktualiseras. Enskilda befattningshavare kan ställas till svars för eventuella felaktigheter vid Kriminalvårdens personalansvarsnämnd eller Statens ansvarsnämnd. Om ett agerande inte är så allvarligt att ett straffrättsligt eller disciplinärt ansvar aktualiseras så kan arbets- givaren, inom ramen för sin arbetsledning, hålla ett tillrättavisande samtal med den anställde. Avslutningsvis kan JO och JK kritisera enskilda tjänstemän och andra befattningshavare vid Kriminal- vården. Med beaktande av dessa processer för individuellt ansvars- utkrävande är således behovet av att tillsynsmyndigheten kan rikta kritik mot enskilda tjänstemän begränsat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;En tjänsteman agerar dessutom i myndighetens namn och verksamhet, alltså på myndighetens vägnar. Dennes prestation är starkt beroende av vilken position han eller hon erhållit, arbets- belastning, utbildning, ansvarsfördelning, rutiner och andra förhållanden som myndighetens ledning styr över. Myndighetens ledning ansvarar för den interna styrningen och kontrollen och har bäst förutsättningar för att vidta åtgärder så att fel inte upprepas. Om kritik riktas mot enskilda riskerar det vidare att negativt påverka anställdas vilja att påtala brister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Kommitténs bedömning är därför att övervägande skäl talar för att det är mot myndigheten Kriminalvården som eventuell kritik ska riktas. Det kan komma att uppstå situationer då Kriminal- vårdens ledning är lika kritisk som tillsynsmyndigheten mot åtgärder som en tjänsteman har vidtagit. Kritiken kan ändå riktas mot den myndighet på vilkens vägnar tjänstemannen har agerat. Bästa sättet för Kriminalvården att demonstrera att man finner det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Se 20 kap. 1 § brottsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357257x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft10"&gt;inträffade oacceptabelt är att vidta åtgärder för att något liknande inte ska hända igen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;10.12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Tillsynen ska endast avse den verksamhet som Kriminalvården bedriver&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft40"&gt;Nästa fråga blir om tillsynen ska omfatta även åtgärder som vidtas av personer som inte är anställda vid Kriminalvården. Kommittén gör bedömningen att tillsynen ska vara riktad mot Kriminalvården och inte mot privaträttsliga subjekt med koppling till myndigheten. Åtgärder och underlåtenheter av anställda vid privaträttsliga subjekt, frivilliga etc. kan dock falla inom tillsynsansvaret. Detta under förutsättning att de har agerat under Kriminalvårdens ledning och under förhållanden som huvudsakligen liknar dem som hade gällt för myndighetens egna anställda. Om ett privaträttsligt subjekt utför ett uppdrag helt självständigt kan emellertid åtgärderna inte betraktas som en del av Kriminalvårdens verksamhet. Oberoende av om de åtgärder som ett privaträttsligt subjekt har vidtagit faller under tillsynsansvaret eller inte omfattas alltid relationen mellan detta och Kriminalvården av tillsynen. Tillsynsmyndigheten kan alltså alltid utöva tillsyn över hur och i vilka fall ett privaträttsligt subjekt har anlitats samt över om Kriminalvården uppfyllt sin skyldighet att utöva intern styrning och kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft8"&gt;Bakgrunden till denna bedömning är för det första att Kriminal- vården får förordna en väktare i ett auktoriserat bevakningsföretag att utföra vissa bevakningsuppdrag. Uppdraget utförs inom ramen för väktarens anställning vid bevakningsföretaget.&lt;SPAN class="ft61"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Enligt kommittén är det uppdrag en väktare utför, på personligt förordnande och under Kriminalvårdens ledning, så nära kopplat till myndigheten att åtgärder och underlåtenheter inom ramen för uppdraget kan hänföras till myndighetens verksamhet. Väktarens roll vid utförande av uppdraget motsvarar den roll en anställd vid Kriminalvården hade haft. Det bör alltså inte göras någon skillnad på om eventuella felaktigheter är begångna av Kriminalvårdens anställda eller om de är begångna av väktare anställda av ett privat bevakningsföretag. Eventuell kritik kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Se 15 kap. 3 § fängelselagen (2010:610), 15 kap. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse, 8 kap. 1 § häkteslagen (2010:611) och 8 kap. Kriminal- vårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357258x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;riktas mot Kriminalvården, eftersom det är ett fel begånget i Kriminalvårdens verksamhet. Samma resonemang kan föras när det gäller Kriminalvårdens lekmannaövervakare. Även dessa utför sina uppdrag under Kriminalvårdens ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;För det andra anlitar Kriminalvården privaträttsliga subjekt i form av familjehem, &lt;NOBR&gt;HVB-hem&lt;/NOBR&gt; (hem för vård och boende), halvvägshus och läkare. Dessa privaträttsliga subjekt utför inte sina respektive uppdrag under Kriminalvårdens direkta ledning på samma sätt som väktare och lekmannaövervakare gör. De agerar mer självständigt. Många gånger är det inte möjligt att hänföra fel begångna i dessa verksamheter till Kriminalvårdens verksamhet. Behovet av ytterligare extern tillsyn över den verksamhet som dessa privaträttsliga subjekt utför är begränsat. Privata vårdgivare, hälso- och sjukvårdspersonal samt &lt;NOBR&gt;HVB-hem&lt;/NOBR&gt; omfattas av Inspektionen för vård och omsorgs, Arbetsmiljöverkets och Datainspektionens tillsyn. Kommittén finner därför att det inte är något betydande problem om dessa verksamheter faller utanför tillsynsmyndighetens tillsynsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;10.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Exempel på föreskrifter som kan tillämpas vid tillsynen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Kommittén har ovan funnit att Kriminalvårdens samtliga uppgifter är regelstyrda på sådant sätt att kontroll av regelefterlevnad är relevant (avsnitt 10.2). Nedan följer en &lt;NOBR&gt;icke-uttömmande&lt;/NOBR&gt; uppräkning av föreskrifter som tillsynsmyndigheten kan kontrollera efterlevnaden av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Vid fullgörande av samtliga uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;2 kap. regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Förvaltningslagen (1986:223)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Se lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357259x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p234 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) med förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Myndighetsförordningen (2007:515)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Skyddslagen (2010:305)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Vid verkställighet av utdömda påföljder (anstalt)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Brottsbalken, främst 24 kap. och 26 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Fängelselagen (2010:610) med förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om transport- verksamheten (KVFS 2012:6)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. med förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:3) om doms befordran till verkställighet samt strafftidsberäkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Efterlysningskungörelsen (1969:293)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verk- ställighet av brottmålsdom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder med förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Kriminalvården har viss beslutanderätt i förhållande till den som får sluten rättspsykiatrisk vård och är anhållen, häktad eller intagen i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt. Under vissa förhållanden får Kriminalvården besluta om särskilda inskränkningar i rätten att ta emot eller skicka försändelser, att ta emot besök eller att stå i förbindelse med utomstående genom elektronisk kommunikation, se 8 § andra stycket lagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357260x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p612 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Förordningen (1982:306) med vissa bestämmelser om utlämning för brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft13"&gt;Vid verkställighet av utdömda påföljder (frivård)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Brottsbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll med förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder (KVFS 2011:5)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:6) om intensivövervakning med elektronisk kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:3) om doms befordran till verkställighet samt strafftidsberäkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge ang. verkställighet av straff m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminal- vård i frihet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;I häktesverksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Häkteslagen (2010:611) med förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Förordningen (2014:1108) om utformningen av häkten och polisarrester&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Kriminalvården tillämpar regleringen i 7 kap. som gäller överförande av verkställighet av en frihetsberövande påföljd till Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se t.ex. 26 kap. 14 § om övervakning, 27 kap. 4 § och 28 kap. 5 a § om upprättande av arbetsplan vid samhällstjänst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2012:6) om transportverksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:3) om doms befordran till verkställighet samt strafftidsberäkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Vid utförande av personutredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål med förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;5 kap. 9 § förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårds- påföljder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:4) om personutredning och yttrande i brottmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft13"&gt;Vid transporter av frihetsberövade åt andra myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24 kap. 2 § brottsbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;5 kap. 5 § luftfartslagen (2010:500)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2012:6) om transportverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357263x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p325 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen fann kommittén att en fristående tillsynsmyndighet i efterhand skulle kontrollera att Polismyndighetens och Säkerhetspolisens åtgärder har stöd i lag eller andra bindande föreskrifter. Kontrollen skulle benämnas tillsyn. Detta kapitel handlar om vad den tillsynen över polisen ska kunna omfatta. Syftet är att peka på eventuella förändringar i vad som föreslogs i betänkandet Tillsyn över polisen samt att vid behov utveckla och förtydliga vissa av de förslag som kommittén håller fast vid. Läsaren behöver inte ta del av betänkandet Tillsyn över polisen för att förstå vad som nu föreslås, men kan vid behov av fördjupning följa hänvisningarna till det tidigare betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft40"&gt;Samtliga bedömningar och förslag nedan om vad tillsynen över polisen ska omfatta motsvarar vad kommittén har funnit i förhållande till Kriminalvårdens verksamhet i föregående kapitel. I några avseenden krävs dock överväganden som är specifika för polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Tillsynen kan avse polisens samtliga uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynen ska kunna avse Polismyndighetens och Säkerhetspolisens hela verksamheter, dvs. samtliga uppgifter enligt polislagen (1984:387). Detta inkluderar verksamheten vid Nationellt forensiskt centrum, verksamheten med särskilda utredningar, den polisiära verksamhet som Polismyndigheten leder vid Ekobrottsmyndigheten och verksamheten med utrikes- transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft18"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357264x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Utgångspunkt i betänkandet Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Enligt författningsförslaget i betänkandet Tillsyn över polisen skulle tillsynsmyndigheten utöva tillsyn över Polismyndighetens och Säkerhetspolisens uppgifter enligt dåvarande &lt;NOBR&gt;2–2&lt;/NOBR&gt; a §§ polislagen, dvs. polisens samtliga uppgifter. Tillsynen skulle dock enligt uttalanden i betänkandetexten inte avse verksamheten med särskilda utredningar inom Polismyndigheten. Kommittén fann också att frågan om tillsynsmyndigheten skulle granska verksamheten vid dåvarande Statens kriminaltekniska laboratorium skulle anstå till dess att laboratoriets roll i den framtida polisorganisationen var färdigberedd. Den som vill ta del av övervägandena för att nå dessa slutsatser hänvisas till det tidigare betänkandet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Avsikten med avsnittet är att peka på eventuella förändringar i vad som tidigare har föreslagits när det gäller vilka av polisens uppgifter som tillsyn ska kunna ske över. Övervägandena leder till slutsatsen att tillsynen ska kunna avse all den verksamhet som Polismyndigheten och Säkerhetspolisen bedriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Ändrad beskrivning av polisens uppgifter i polislagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;En utgångspunkt för övervägandena om en granskning av polisen ska enligt kommittédirektiven vara de verksamheter som anges i 2 § polislagen (1984:387).&lt;SPAN class="ft61"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Kommittén har i betänkandet Tillsyn över polisen gjort bedömningen att tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över Polismyndighetens och Säkerhetspolisens verksamhet enligt dåvarande &lt;NOBR&gt;2–2&lt;/NOBR&gt; a §§ polislagen. Dessa bestämmelser är ändrade sedan den 1 januari 2015. Lagändringen innebär i huvudsak att Säkerhets- polisens uppgifter särskiljs och regleras i en egen paragraf (3 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Nuvarande &lt;NOBR&gt;2–2&lt;/NOBR&gt; a §§, om Polismyndighetens uppgifter, är inte avsedda att innebära några ändringar i sak.&lt;SPAN class="ft45"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Lagändringen ger således inte anledning att ändra kommitténs tidigare bedömning om omfattningen av tillsynsansvaret i förhållande till Polismyndig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, avsnitt 10.3 och 12.11 samt författningsförslaget s. 37.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Kommittédirektiv 2012:13. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Prop. 2013/14:110. &lt;/SPAN&gt;En ny organisation för polisen&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 577.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357265x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;Den nya 3 § polislagen om Säkerhetspolisens verksamhet innebär bland annat att Säkerhetspolisen ska fullgöra uppgifter enligt säker- hetsskyddslagen (1996:62) samt uppgifter i samband med person- skydd av den centrala statsledningen och andra som regeringen eller Säkerhetspolisen bestämmer. Dessa uppgifter har i och för sig även tidigare ankommit på Säkerhetspolisen, men de har inte på samma uttryckliga sätt omnämnts i polislagen. Förslaget i betänkandet Tillsyn över polisen innebar dock att även dessa uppgifter omfattades av tillsynsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;När det gäller uppgifterna enligt säkerhetsskyddslagen fann kommittén att arbetet på det området framför allt handlade om rådgivning och att aktuella bestämmelser inte var av sådan karaktär att regelefterlevnaden av dessa kunde bli föremål för tillsynsmyndig- hetens kontroll.&lt;SPAN class="ft61"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Trots dessa överväganden gjordes inte något undan- tag för denna verksamhet. Kommittén gör fortfarande bedömningen att vissa uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen inte lämpar sig för kontroll av regelefterlevnaden. Säkerhetsprövning med tillhörande registerkontroll, som omfattas av säkerhetsskyddslagen, är dock reglerat på sådant sätt att det kan vara aktuellt med tillsyn. Kommittén ser därför inte heller nu anledning att undanta uppgifterna enligt säkerhetsskyddslagen från tillsynsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Inte heller den nya beskrivningen i polislagen av Säkerhetspolisens uppgifter ger således anledning att ändra vilken verksamhet som bör omfattas av tillsynsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Verksamheten vid Nationellt forensiskt centrum&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Kommittén gjorde i betänkandet Tillsyn över polisen bedömningen att frågan om tillsyn över dåvarande Statens kriminaltekniska laboratorium fick anstå till dess beredningen av laboratoriets framtida roll i polisorganisationen var avslutad inom Regeringskansliet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Verksamheten vid laboratoriet ingår nu i Polismyndigheten under benämningen Nationellt forensiskt centrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft40"&gt;Centrumet ska utföra forensiska undersökningar som föranleds av misstanke om brott eller brottslig verksamhet och bedriva annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 151.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ibid, s. 176.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357266x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;verksamhet som har samband med sådana undersökningar. Om utrustning och förhållandena i övrigt medger det, får även andra undersökningar utföras (uppdragsverksamhet). Centrumet ska också inom sitt verksamhetsområde bedriva forensisk forskning samt samla, bearbeta och offentliggöra resultat inom verksamhetsområdet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Särskild reglering för verksamheten inom centrumet finns främst när det gäller personuppgiftsbehandlingen i de olika &lt;NOBR&gt;DNA-registren&lt;/NOBR&gt; som regleras i polisdatalagen (2010:361) och i lagen (2014:400) om Polismyndighetens elimineringsdatabas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft40"&gt;Centrumet har huvudansvaret för den forensiska processen inom Polismyndigheten. Med den forensiska processen avses hanteringen av forensiska frågeställningar i sin helhet från insamling av spår på en brottsplats till prövningen av forensiska resultat och utlåtanden i domstol. Centrumet har tät kontakt och nära samverkan med övrig verksamhet i Polismyndigheten.&lt;SPAN class="ft77"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Ett huvudsyfte med att göra Nationellt forensiskt centrum till en del av Polismyndigheten var att skapa en sammanhållen forensisk process inom myndigheten.&lt;SPAN class="ft77"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Verk- samheten vid centrumet har t.ex. betydelse för hur lång tid det tar för polisen att slutföra brottsutredningar. Ett oskäligt dröjsmål i en brottsutredning kan innebära att en bindande föreskrift överträds (se mer om detta i avsnitt 11.5 om proportionalitets- och lämplighets- bedömningar). Enligt kommittén finns det alltså skäl för tillsyns- myndigheten att utöva tillsyn även över verksamheten vid Nationellt forensiskt centrum. Om verksamheten skulle undantas riskeras också gränsdragningsproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Verksamheten med särskilda utredningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft40"&gt;Vid Polismyndigheten finns en nationell avdelning för sådana särskilda utredningar som handläggs enligt förordningen (2014:1106) om hand- läggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra befattningshavare. Kommittén fann i betänkandet Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;2 b § polislagen (1984:387) och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;11–12&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2013/14:110. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;En ny organisation för polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 393. Prop. 2013/14:1. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Budgetpropositionen för 2014&lt;/SPAN&gt;, utg. omr. 4, s. 53. Prop. 2014/15:94. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Den nya polisorganisationen – några frågor om person- uppgiftsbehandling m.m., &lt;/SPAN&gt;s. 45.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Prop. 2014/15:94. &lt;/SPAN&gt;Den nya polisorganisationen – några frågor om personuppgiftsbehandling m.m., &lt;SPAN class="ft44"&gt;s. 37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357267x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;över polisen att tillsynsmyndigheten inte skulle utöva tillsyn över verksamheten med särskilda utredningar. Skälen för det var för det första att den verksamheten vara tydligt åtskild från den operativa polisverksamheten. För det andra skulle insynen i verksamheten vara god eftersom Polismyndighetens insynsråd på nationell nivå, och regionpolisråden på den regionala nivån, har i uppgift att särskilt följa den verksamhet som bedrivs enligt den nyss nämnda förordningen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Flera remissinstanser ifrågasatte att verksamheten med särskilda utredningar skulle undantas från tillsynsansvaret.&lt;SPAN class="ft61"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;JO påpekade att eftersom de särskilda utredningarna ska bedrivas inom Polismyndig- heten framstår det som angeläget med en oberoende tillsyn även över denna verksamhet för att säkerställa allmänhetens förtroende.&lt;SPAN class="ft61"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Stats- kontoret ansåg att det, mot bakgrund av verksamhetens betydelse för allmänhetens förtroende för polisen, är av stor vikt att de särskilda utredningarna blir föremål för en effektiv tillsyn.&lt;SPAN class="ft61"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden framförde bland annat att även om ett insynsråd fyller en viktig funktion kan det inte förväntas göra nödvändiga rättsliga prövningar av om internutredningsverksamheten följer lagar och andra författningar.&lt;SPAN class="ft61"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Efter att ha tagit del av remissynpunkterna anser kommittén att verksamheten med särskilda utredningar inte bör undantas från tillsynen. Verksamheten har visserligen en särskild ställning inom Polismyndigheten. En fristående tillsyn över verksamheten utgör dock ett viktigt komplement för att säkra allmänhetens förtroende för de särskilda utredningarna. Verksamheten med särskilda utred- ningar bör därför redan från början omfattas av tillsynsmyndig- hetens tillsynsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 175. Om insynsrådens och regionpolisrådens roll se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;§ andra stycket och 40 § andra stycket förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Kritiska remissinstanser: JO, Hovrätten för Västra Sverige, Rikspolisstyrelsen, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Umeå universitet och Brottsofferjourernas riksförbund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;JO, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-27,&lt;/NOBR&gt; dnr R &lt;NOBR&gt;62-2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Statskontoret, remissvar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-23,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2013/156-4.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över Polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-03,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;122-2013.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft63"&gt;Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357268x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Den polisiära verksamheten vid Ekobrottsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet med ett särskilt uppdrag att bekämpa ekonomisk brottslighet. Vid myndigheten bedrivs även polisiär verksamhet. Ekobrottsmyndigheten har upp- fattat förslaget i betänkandet Tillsyn över polisen som att tillsynen ska omfatta den polisiära verksamheten hos myndigheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Efter- som den polisiära verksamheten vid Ekobrottsmyndigheten inte tas upp i det tidigare betänkandet finns det anledning att förtydliga kommitténs syn på frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Den polisiära verksamheten vid Ekobrottsmyndigheten bedrivs av personal som är anställd vid Polismyndigheten. Ekobrotts- myndigheten leder den verksamhet som polismännen deltar i vid myndigheten, med undantag för åtgärder i verksamheten som enligt lag eller annan författning endast får utföras av anställda vid Polis- myndigheten.&lt;SPAN class="ft41"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Det är en polischef vid Polismyndigheten som leder och har det yttersta ansvaret för sådana åtgärder.&lt;SPAN class="ft41"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;Vid Ekobrottsmyndigheten finns både åklagarkammare och polisoperativa enheter. De polisoperativa enheterna biträder åklagar- kamrarna med kriminalunderrättelseverksamhet, hemliga tvångs- medel, spaning och &lt;NOBR&gt;IT-forensisk&lt;/NOBR&gt; verksamhet. Chefen för en polis- operativ enhet är direkt underställd den ovan omnämnda polischefen. Vid varje åklagarkammare finns en kommissarie. Han eller hon ansvarar under samma polischef för åtgärder i kammarens verksamhet som endast får utföras av anställda vid Polismyndigheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft42"&gt;Polismyndigheten leder alltså den polisiära verksamheten vid de polisoperativa enheterna och de åtgärder vid kamrarna som enligt lag eller annan författning endast får utföras av anställda vid Polis- myndigheten. Om inte något undantag görs omfattas den av Polis- myndigheten ledda polisiära verksamheten vid Ekobrotts-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ekobrottsmyndigheten, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-27,&lt;/NOBR&gt; dnr EBM &lt;NOBR&gt;A-2013/0373.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Betänkandet Tillsyn av polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se 6 och 47 §§ förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten samt 7 § förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ekobrottsmyndigheten, arbetsordning giltig från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-05-14,&lt;/NOBR&gt; dnr EBM &lt;NOBR&gt;A-2014/0011,&lt;/NOBR&gt; avsnitt 4.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;Rikskriminalpolisen, interna bestämmelser &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010-10-01,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;KEB-127-4316/10.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft96"&gt;Ekobrotts- kansliet Interna bestämmelser – Organisation, ledning och delegation m.m&lt;/SPAN&gt;., s. 3 och 6 f. Se även Ekobrottsmyndigheten, arbetsordning giltig från &lt;NOBR&gt;2014-05-14,&lt;/NOBR&gt; dnr EBM &lt;NOBR&gt;A-2014/0011,&lt;/NOBR&gt; avsnitt 5.2. Ekobrottsmyndigheten, rapport &lt;NOBR&gt;2013-06-18,&lt;/NOBR&gt; dnr EBM &lt;NOBR&gt;A-2013/0379.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft96"&gt;Det gemensamma ledarskapet och vice chefsåklagarens roll&lt;/SPAN&gt;, s. 4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357269x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p681 ft10"&gt;myndigheten av tillsynen. Kommittén ser inte anledning att göra något sådant undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Verksamheten med utrikestransporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;En av Polismyndighetens och Säkerhetspolisens uppgifter är att verkställa av- eller utvisningsbeslut. Vid genomförandet anlitas ofta nationella transportenheten vid Kriminalvården. Kommittén har tidigare beskrivit polisens roll vid utrikestransporter (avsnitt 3.6). Kommittén ska enligt tilläggsdirektiv överväga om uppgiften att övervaka påtvingade återvändanden kan läggas på den tilltänkta tillsynsmyndigheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Enligt kommitténs författningsförslag i betänkandet Tillsyn över polisen ska tillsynen avse Polismyndighetens och Säkerhetspolisen samtliga uppgifter enligt polislagen. Det nämndes också särskilt att det vid tillsynen av Säkerhetspolisen kunde aktualiseras frågor om hur utvisningar verkställts.&lt;SPAN class="ft61"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Polismyndighetens och Säkerhetspolisens utrikestransporter faller således under tillsynen, om inte kommittén nu bedömer att sådan verksamhet bör undantas. Kommittén kan inte se att det finns anledning att göra det. Tvärtom är det angeläget att den omfattas av tillsynen eftersom det är fråga om åtgärder som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Tillsynen kan ske mot samtliga bindande föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynen över Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska kunna ske i förhållande till samtliga lagar och andra bindande föreskrifter som styr hur myndigheterna ska utföra sina uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft8"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen föreslogs att tillsynen över polisen skulle kunna ske i förhållande till bindande föreskrifter såsom lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Författningsförslaget inne-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kommittédirektiv 2015:20. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2015:20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 150.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357270x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;bar inte någon begränsning på så sätt att kontrollen endast kunde ske mot vissa angivna föreskrifter.&lt;SPAN class="ft45"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Tidigare förslag avseende polisen motsvarar vad kommittén nu har föreslagit avseende Kriminalvården (avsnitt 10.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Kommittén ser inte skäl att ändra det tidigare förslaget att tillsynen över polisen ska ske i förhållande till lagar och andra bindande före- skrifter som styr polisens verksamhet. Kommittén vill dock förtydliga att tillsynen kan ske mot bindande &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; som Polis- myndigheten och Säkerhetspolisen ska tillämpa. Den kan också ske i förhållande till så kallade ekonomiadministrativa författningar. På samma sätt som beträffande Kriminalvården gör kommittén bedöm- ningen att det inte alltid går att dra någon klar gräns mellan Polismyndighetens och Säkerhetspolisens administrativa respektive operativa verksamhet utan att dessa går in i varandra. Ett mandat att kontrollera Polismyndighetens och Säkerhetspolisens verksamhet utifrån hela det regelverk som dessa har att tillämpa vid utförande av uppgifterna ger bättre förutsättningar för helhetssyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Systemtillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Uppdraget att utöva tillsyn innefattar en befogenhet att kontrollera om polisen uppfyllt kraven i bindande föreskrifter avseende intern styrning och kontroll. Denna möjlighet bör i första hand användas om tillsynsmyndigheten i tillsynen över den operativa verksamheten uppmärksammar åter- kommande överträdelser av gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft8"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen resonerade kommittén kring om den föreslagna tillsynsmyndigheten skulle få ett särskilt uppdrag att utöva systemtillsyn över polisen. Systemtillsyn är i korthet kontroll av den interna styrningen och kontrollen. Kommittén kunde inte då se att det fanns behov av att redan från början ge tillsynsmyndigheten ett uppdrag att utöva systemtillsyn över polisväsendet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;I likhet med vad kommittén har funnit när det gäller tillsyn över Kriminalvårdens verksamhet innefattas dock viss systemtillsyn i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;. Se författningsförslaget s. 37 och avsnitt 10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 156 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357271x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;kontrollen av regelefterlevnad, om Polismyndigheten respektive Säkerhetspolisen i föreskrift är förpliktade att utöva intern styrning och kontroll samt dessa föreskrifter inte är undantagna från tillsynsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Enligt myndighetsförordningen (2007:515) ska myndighetens ledning se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. Myndighetens ledning ska också säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt.&lt;SPAN class="ft45"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Därtill är Polismyndigheten skyldig att tillämpa förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.&lt;SPAN class="ft45"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Det är dock inte Säkerhetspolisen skyldig att göra.&lt;SPAN class="ft45"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Förutsättningarna för en effektiv tillsyn blir enligt kommittén bättre om tillsynsmyndigheten kan vidga perspektivet och kontrollera även om polisen vidtagit nödvändiga åtgärder för att verksamheten, med rimlig säkerhet, ska bedrivas enligt gällande rätt. Det finns således inte anledning att uttryckligen undanta myndighetsförordningen eller förordningen om intern styrning och kontroll från tillsynsmyndighetens tillsynsansvar. Möjligheten att kontrollera om polisen har levt upp till skyldigheten att utöva intern styrning och kontroll bör i första hand användas om tillsyns- myndigheten i tillsynen över den operativa verksamheten uppmärk- sammar återkommande överträdelser av gällande rätt. Tillsyns- myndigheten kan alltså inom ramen för tillsynen granska om en del av bakgrunden till återkommande överträdelser av gällande rätt i visst avseende är brister i den interna styrningen (t.ex. rutiner, handböcker och utbildningar) eller i den interna kontrollen (t.ex. kontroller av arrester).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;I avsnittet om systemtillsyn i förhållande till Kriminalvårdens verksamhet utvecklas motsvarande resonemang ytterligare (avsnitt 10.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;3–4&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;52 § förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten och 1 § förord- ningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Någon reglering som innebär att myndigheten ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228) och därmed förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll finns inte i förordningen (2014:1103) med instruktion för Säkerhetspolisen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357272x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Proportionalitets- och lämplighetsbedömningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Uppdraget att utöva tillsyn innefattar en befogenhet att granska om en åtgärd eller underlåtenhet är förenlig med gällande rätt, även om det innebär granskning av en proportionalitets- och lämplighetsbedömning. Tillsynsmyndig- heten bör dock inte ha till uppgift att uttala sig om lämplighetsbedömningar som inte styrs av bindande föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft9"&gt;Uppsala universitet och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har i remissyttrandena över betänkandet Tillsyn över polisen påtalat att kommitténs överväganden var otydliga när det gäller tillsynsmyndighetens möjligheter att granska lämpligheten av vissa vidtagna åtgärder mot bakgrund av Europakonventionen och rättighetskatalogen i 2 kap. regeringsformen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Båda har också framhållit vikten av att tillsynsmyndigheten kan kontrollera om polisen har överträtt dessa rättsakter.&lt;SPAN class="ft41"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;I likhet med vad kommittén har funnit i förhållande till Kriminalvården innefattar uppdraget att utöva tillsyn en befogenhet att granska om en åtgärd eller underlåtenhet är förenlig med 2 kap. regeringsformen, Europakonventionen eller andra bindande före- skrifter, även om det innebär granskning av en proportionalitets- och lämplighetsbedömning (avsnitt 10.5.1). Om tillsynsmyndigheten inte skulle ha befogenhet att granska proportionalitets- och lämplig- hetsbedömningar som styrs av bindande föreskrifter skulle tillsynen bli mycket beskuren och inte omfatta för enskilda väsentliga rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Som exempel på bedömningar som kan granskas inom ramen för tillsynen och som även berör verksamheten vid Nationellt forensiskt centrum är hur lång tid en brottsutredning har tagit. Enligt artikel 6 i Europakonventionen har var och en rätt till en förhandling inför domstol inom skälig tid för prövning av en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Europakonventionen gäller som lag, se lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-03,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;122-2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft96"&gt;Tillsyn över polisen (SOU 2013:42)&lt;/SPAN&gt;. Uppsala universitet, remissyttrande &lt;NOBR&gt;2013-10-08,&lt;/NOBR&gt; dnr UFV 2013/1030. &lt;SPAN class="ft96"&gt;Yttrande över betänkandet SOU 2013:42 Tillsyn av polisen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357273x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p688 ft7"&gt;anklagelse mot honom eller henne för brott.&lt;SPAN class="ft45"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Dröjsmål i den brottsutredande verksamheten är generellt sett av betydelse för berörda enskilda. För enskilda som är häktade i avvaktan på att den tekniska utredningen ska färdigställas är eventuella dröjsmål av synnerligen stor betydelse. Om tillsynsmyndigheten får indika- tioner på att enskilda på grund av dröjsmål vid brottsutredningar regelbundet är häktade under längre tid än vad som annars varit påkallat är det alltså lämpligt att den granskar detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;Bestämmelser innefattande proportionalitets- och lämplighets- avvägningar finns inte bara i Europakonventionen och 2 kap. regeringsformen. Nedan återges exempel på sådana avvägningar i andra föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Enligt 8 § första stycket polislagen ska en polisman ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Om tvång måste tillgripas ska det ske endast i den form och i den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet ska uppnås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Enligt 10 § första stycket polislagen får en polisman, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständig- heterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd i vissa angivna situationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Enligt 10 § polisförordningen (2014:1104) ska anställda vid Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i kontakter med allmän- heten med beaktande av omständigheterna och situationen agera så hänsynsfullt som möjligt, visa behärskning och uppträda på ett sätt som inger förtroende.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Enligt 28 kap. 3 a § rättegångsbalken får husrannsakan beslutas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Den relevanta tiden för bedömningen av om artikel 6 i Europakonventionen kränkts börjar den dag när en person kan sägas vara anklagad för brott och avslutas den dag då det föreligger slutlig dom, se NJA 2003 s. 414.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357274x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;På samma sätt som när det gäller Kriminalvårdens verksamhet är det ofta inte en rimlig prioritering för tillsynsmyndigheten att göra en så fullständig utredning att den kan uttala sig om en proportionalitets- eller lämplighetsbedömning. Om det finns indikationer på strukturella eller allvarliga regelöverträdelser kan det dock finnas anledning att inleda en granskning. Vid klara överträdelser är det alltid möjligt att uttala sig om bedömningen. Bedömningar som i och för sig kan ifrågasättas, men som ligger inom ramen för vad som kan anses godtagbart, bör inte kritiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft7"&gt;I likhet med vad kommittén har funnit i betänkandet Tillsyn över polisen och ovan angående Kriminalvården ska tillsynsmyndigheten inte ha befogenhet att kritisera polisen bara för att den finner att en myndighetsåtgärd varit olämplig, om inte bedömningen går att koppla till en bindande föreskrift (för kommitténs överväganden se avsnitt 10.5.2).&lt;SPAN class="ft45"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Lagprövning och kontroll av normbeslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska enligt 12 kap. 10 § regeringsformen inte tillämpa en föreskrift, om den gör bedömningen att föreskriften står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning. Samma sak gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. Därtill innefattar uppdraget att utöva tillsyn en befogenhet att granska normbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft8"&gt;Kommitténs bedömning i denna del grundas på samma resonemang som förts i motsvarande avsnitt angående Kriminalvården (avsnitt 10.6). Tillsynsmyndigheten ska, liksom alla offentliga organ, utöva sin lagprövningsrätt enligt 12 kap. 10 § regeringsformen. Den bör dock även ha befogenhet att, utan koppling till ett konkret fall, pröva om Polismyndighetens och Säkerhetspolisens föreskrifter står i strid med en överordnad författning eller om någon bestämmelse har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. Det föreslås alltså inte något undantag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Jfr JO, beslut &lt;NOBR&gt;2013-02-22,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;1444-2012.&lt;/NOBR&gt; I beslutet kritiserade JO brister i kommunikationen inför en så kallad högriskmatch, utan att göra någon koppling till krav i författning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357275x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;innebärande att tillsynsmyndigheten inte ska få kontrollera beslut om meddelande av föreskrifter (normbeslut). Något sådant undantag föreslogs inte heller i betänkandet Tillsyn över polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Tillsynen ska riktas in på förhållanden som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för enskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynen ska riktas in på förhållanden som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förhållanden som rör utrikes- transporter som utförs med tvång eller frihetsberövade barn bör ofta falla inom denna inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft7"&gt;Tillsynen föreslås kunna avse Polismyndighetens och Säkerhets- polisens samtliga uppgifter och alla bindande föreskrifter som styr hur de ska utföras. Tillsynsområdet blir således brett. JO har i remissyttrandet över betänkandet Tillsyn över polisen framfört att det finns ett behov av vägledning för de prioriteringar som tillsyns- myndigheten måste göra. Enligt JO bör tillsynen i första hand inriktas på verksamhet som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för enskilda.&lt;SPAN class="ft45"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;De huvudsakliga skälen för att utvidga den externa tillsynen över polisen är att det är viktigt dels att åtgärder som polisen vidtar kan granskas eftersom verksamheten innefattar långtgående befogenheter att ingripa i människors liv, dels med ett starkt förtroende hos allmänheten för polisen. En avsaknad av rätt till överprövning av vissa polisiära beslut kan, i viss mån, vägas upp av tillsyn över polisens verksamhet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft7"&gt;Mot denna bakgrund delar kommittén JO:s bedömning att tillsynen i första hand ska inriktas på förhållanden som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för enskilda. Med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;JO, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-27,&lt;/NOBR&gt; dnr R &lt;NOBR&gt;62-2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 123.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357276x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;denna inriktning bör tillsynen vara fokuserad på verksamhet som begränsar enskildas rörelsefrihet, inkräktar på deras privatliv, påverkar deras möjligheter att förfoga över sin egendom, som innebär att våld utövas eller liknande. Förhållanden som rör frihets- berövade barn eller utrikestransporter som utförs med tvång bör ofta falla inom inriktningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Inriktningen när det gäller tillsynen över polisen ska alltså vara densamma som när det gäller tillsynen över Kriminalvården. I likhet med vad som gäller för Kriminalvården är syftet med inrikt- ningen att den ska vara vägledande i de prioriteringar som måste göras, inte att den ska utgöra en absolut avgränsning av tillsyns- ansvaret (avsnitt 10.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Förhållanden som faller under annan ordinär tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska normalt inte granska förhållanden som annan myndighet har till särskild uppgift att utöva tillsyn över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förhållanden som faller under annan ordinär tillsyn bör inte helt uteslutas från tillsynsmyndighetens tillsynsansvar. Genom att inte helt utesluta sådana förhållanden undviks gränsdragningsproblem. Förutsättningarna för att regel- överträdelser och risker för sådana ska upptäckas förbättras också. Tillsynsmyndigheten bör dock för det mesta endast uppmärk- samma den andra tillsynsmyndigheten på frågor som faller under dess tillsyn och inte själv utreda dem. På så sätt undviks parallella utredningar och motstridiga beslut av olika tillsyns- myndigheter samt att flera myndigheter lägger resurser på att bygga upp kompetens inom samma områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft40"&gt;Kommittén har i betänkandet Tillsyn över polisen beskrivit Data- inspektionens, Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens och Arbets- miljöverkets ordinära tillsyn över polisen.&lt;SPAN class="ft77"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Kommittén föreslog då&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;SOU 2013:42. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, avsnitt 6.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357277x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;också att Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verksamhet skulle ingå i den nya tillsynsmyndigheten. Det föreslogs inte någon reglering innebärande att förhållanden som omfattas av annan ordinär tillsyn skulle uteslutas från den nya tillsynsmyndighetens tillsyns- ansvar, t.ex. genom att undanta arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;Inte heller nu anser kommittén att förhållanden som omfattas av annan ordinär tillsyn ska undantas från tillsynsmyndighetens tillsyns- ansvar. På samma sätt som kommittén har funnit i förhållande till Kriminalvården ska dock tillsynsmyndigheten i praktiken för det mesta endast uppmärksamma, inte själv utreda, frågor som faller under annan ordinär tillsyn. Om tillsynsmyndigheten i en utred- ning uppmärksammar brister eller risker som faller under annan ordinär tillsyn bör det normala förfarandet således vara att tillsyns- myndigheten informerar den andra tillsynsmyndigheten. Den andra tillsynsmyndigheten får sedan närmare utreda påtalade förhållanden, om den anser att det är påkallat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft8"&gt;Fördelarna och nackdelarna med att inkludera respektive utesluta förhållanden som faller under annan ordinär tillsyn utvecklas i motsvarande avsnitt beträffande Kriminalvården (avsnitt 10.8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Enskilda fall får granskas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Uppdraget att utöva tillsyn innefattar en befogenhet att granska enskilda fall. Det ankommer på myndigheten att avgöra när en utredning är befogad. För att tillsynen ska bli effektiv bör enskilda fall där det finns indikationer på strukturella eller allvarliga regelöverträdelser prioriteras. Den nära relationen mellan polisens och åklagarväsendets brotts- utredande verksamhet får lösas genom samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Kommitténs tidigare bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft40"&gt;I den brottsutredande verksamheten finns ett nära samband mellan polis och åklagare. Förundersökning leds i vissa fall av åklagare och i andra fall av polis.&lt;SPAN class="ft77"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Åklagarens uppgift som förundersöknings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;23 kap. 3 § rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357278x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;ledare är att fatta beslut och ge polisen instruktioner om vad som ska göras i förundersökningen. Polisen verkställer flera av åklagarens beslut som t.ex. beslut om husrannsakan eller beslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;Som kommittén funnit i betänkandet Tillsyn över polisen är det för en väl utvecklad tillsyn över polisens brottsutredande verk- samhet nödvändigt att tillsynsmyndigheten i sina uttalanden om eventuella brister och fel i polisverksamheten kan beskriva de faktiska omständigheter som polisen haft för att utföra sin verk- samhet. Tillsynsmyndigheten måste, för att kunna teckna en riktig bakgrund till de förutsättningar som polisen haft att bedriva en brottsutredning, ha möjlighet att återge konsekvenserna för polisen av en åklagares beslut eller underlåtenhet att agera under en för- undersökning.&lt;SPAN class="ft77"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Kommittén om tillsynen över polis och åklagare (kommitté som föregick Polisorganisationskommitténs utredning om tillsyn över polisen) fann att granskning av polis och åklagares verksamhet avseende brottsutredning borde vara samordnad så att granskningen belyser hela brottsutredningsverksamheten, dvs. såväl polis som åklagares insatser.&lt;SPAN class="ft77"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Beslut av JO gäller ofta både polis och åklagares åtgärder under en brottsutredning.&lt;SPAN class="ft77"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft7"&gt;Kommittén fann således i betänkandet Tillsyn över polisen att det inte kan uteslutas att en utökad fristående granskning av polisens brottsutredande verksamhet innebär att tillsynsmyndig- heten exponerar åklagarens beslutsfattande funktion inom ramen för en åklagarledd förundersökning. Konsekvenserna var dock enligt kommittén inte av sådan art att de borde hindra inrättandet av ett granskningsorgan för polisens omfattande verksamhet eller att den brottsutredande verksamheten skulle undantas från den föreslagna tillsynsmyndighetens granskningsområde.&lt;SPAN class="ft45"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;Den föreslagna tillsynsmyndigheten skulle främst granska regel- efterlevnaden i verksamhet och ärenden som kunde antas återspegla generella förhållanden, vilket innebar att tillsynen i normalfallet inte skulle utmynna i uttalanden om enskilda fall. I den bedöm- ningen lade kommittén stor vikt vid vilka konsekvenser det skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 214 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2003:41. &lt;/SPAN&gt;Förstärkt granskning av polis och åklagare&lt;SPAN class="ft71"&gt;, del II s. 173.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se t.ex. JO, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-02-22,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2959-2011.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 213 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357279x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;få för åklagarna om den föreslagna tillsynsmyndigheten regel- mässigt uttalade sig i enskilda fall.&lt;SPAN class="ft67"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft7"&gt;Den då föreslagna tillsynsmyndigheten skulle dock inte vara förhindrad att utöva tillsyn över ett enskilt ärende. För det första skulle tillsynsmyndigheten genom stickprov kunna samla in och granska enskilda ärenden i syfte att på systematisk nivå pröva att verksamhetsprocesserna fungerar som avsett. För det andra skulle myndigheten, för att utesluta eller påvisa eventuella övergripande tendenser till brister, kunna uppmärksammas på och granska ett enskilt ärende. Efter en sådan granskning skulle myndigheten kunna göra ett uttalande om att det inom polisen etablerats felaktiga rutiner i förhållande till en viss reglering, som får konsekvenser också utanför det enskilda ärendet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Remissyttranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Flera remissinstanser har haft synpunkter på kommitténs tidigare bedömning i denna del. JO anförde bland annat att många åtgärder och beslut inom polisen inte kan prövas rättsligt och att det för allmänhetens förtroende för polisen och för tillsynsmyndigheten är av central vikt att även dessa ärenden kan bli föremål för gransk- ning. Även följande anfördes.&lt;SPAN class="ft45"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft2"&gt;Utifrån JO:s erfarenhet utgör vidare granskningen av enskilda ärenden och klagomål från allmänhet en viktig kunskapskälla för det mer syste- matiska tillsynsarbetet. Viktiga principiella frågeställningar aktualiseras dessutom inte sällan vid sådan granskning. Utan möjligheten att granska enskilda ärenden torde tillsynsmyndighetens tillsyn bli mindre effektiv och riskera att helt missa viktiga frågor av stor betydelse för enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft14"&gt;Även om det är angeläget att den nya tillsynsmyndigheten utgår från ett systematiskt perspektiv vid sin granskning bör myndigheten enligt min mening inte fråntas möjligheten att granska enskilda ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft40"&gt;Enligt JO utgör inte gränsdragningsproblem gentemot Åklagar- myndigheten något bärande skäl för att begränsa tillsynen till verk- samhet och ärenden som kan återspegla generella förhållanden. Även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;37&lt;/SPAN&gt;Ibid, s. 163 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Ibid, s. 164 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;JO, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-27,&lt;/NOBR&gt; dnr R &lt;NOBR&gt;62-2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft63"&gt;Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357280x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;JK framhöll i sitt remissyttrande att tillsynsmyndigheten inte borde fråntas möjligheten att granska enskilda fall. De gränsdragnings- problem gentemot åklagares verksamhet som kan uppkomma skulle enligt JK få hanteras genom samarbete med Åklagarmyndigheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft7"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden skrev i sitt yttrande att en granskning av enskilda ärenden oftast är en förutsättning för att strukturfel och övergripande fel och brister ska kunna upptäckas. Därtill att det borde vara nödvändigt att granska enskilda ärenden för att kunna uttala sig om regelefterlevnaden i en verksamhet. Avslut- ningsvis konstaterade nämnden att det kunde vara direkt stötande, och inte ägnat att skapa förtroende för vare sig polisen eller till- synsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten ansåg sig förhindrad att granska och uttala sig om ett uppenbart rättsstridigt handlande från polisens sida.&lt;SPAN class="ft45"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Ekonomistyrningsverket påtalade i sitt yttrande att det är i enskilda ärenden som polisen möter medborgarna och att det är där det finns de tänkbara felgrepp som riskerar att orsaka missnöje och miss- troende. Enligt myndigheten är det viktigt att det avsedda tillsyns- ansvaret kopplas nära till de åtgärder, händelser, omständigheter eller förhållanden som innebär risker för minskat förtroende.&lt;SPAN class="ft61"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Statskontoret avstyrkte förslaget att tillsynsmyndigheten i normal- fallet inte bör granska eller uttala sig om enskilda fall och anförde följande. En tillsynsmyndighet för polisen bör ha ett tydligt uppdrag att granska även enskilda större händelser eller ärenden, t.ex. polisens agerande i samband med större evenemang. Poängen med att inrätta en oberoende tillsynsmyndighet förloras delvis om myndigheten inte granskar enskilda fall, eftersom värdet av att tillsynen är oberoende kanske är som störst i just sådana situationer där många kan vara involverade och berörda av de åtgärder som polisen vidtar.&lt;SPAN class="ft61"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft42"&gt;Likaså såg Uppsala universitet och Umeå universitet, kort sammanfattat, praktiska problem med att tillsynsmyndigheten inte i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;JK, remissvar, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;4498-13-80.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; &lt;/SPAN&gt;Betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-03,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;122-2013.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft75"&gt;Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ekonomistyrningsverket, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-25,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;3.4-812/2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Yttrande över betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Statskontoret, remissvar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-23,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2013/156-4.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över Polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357281x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;normalfallet skulle granska enskilda fall och ifrågasatte om en sådan ordning var lämplig.&lt;SPAN class="ft67"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft7"&gt;Flera remissinstanser framhöll alltså vikten av att det är möjligt att kontrollera enskilda fall. Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndig- heten och Säkerhetspolisen var dock i remissyttrandena positiva till kommitténs uttalanden att granskningen ska ske från ett mer systematiskt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;Enligt Åklagarmyndigheten innebar en tillsynsmyndighet som ska granska polisens brottsutredande verksamhet att åklagarens själv- ständiga roll exponeras. Det var dock enligt myndigheten godtagbart förutsatt att granskning inte skulle ske av enskilda ärenden.&lt;SPAN class="ft77"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Eko- brottsmyndigheten påpekade att svåra gränsdragningsfrågor kan upp- komma i ärenden där åklagare är förundersökningsledare och att det är viktigt att tillsynen över polisens brottsutredande verksamhet inte kommer att inverka på åklagarnas självständiga roll.&lt;SPAN class="ft77"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Både Åklagar- myndigheten och Ekobrottsmyndigheten fann att det i författnings- förslaget borde tydliggöras att tillsynsmyndighetens granskning inte skulle avse enskilda fall. Säkerhetspolisen uttalade mer allmänt att syftet med tillsynen borde vara att förbättra verksamheten på system- nivå och att den borde avse verksamhet och ärenden som återspeglar generella förhållanden. Granskning av enskilda fall och enskilda befattningshavare borde därför enligt Säkerhetspolisen inte ske i normalfallet.&lt;SPAN class="ft77"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Kommitténs nuvarande bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft42"&gt;I likhet med vad kommittén fann i betänkandet Tillsyn över polisen kan en utökad fristående granskning av polisens brottsutredande verksamhet innebära att åklagarens beslutsfattande funktion i en åklagarledd förundersökning exponeras. Kommittén kan dock inte heller nu se att konsekvenserna är av sådan art att de bör hindra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Uppsala universitet, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-08,&lt;/NOBR&gt; dnr UFV 2013/1030. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Yttrande över betänkandet SOU 2013:42 Tillsyn av polisen. &lt;/SPAN&gt;Se även Umeå universitet, &lt;NOBR&gt;2013-09-23,&lt;/NOBR&gt; dnr 600- &lt;NOBR&gt;1210-13.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Yttrande över Tillsyn över polisen, SOU 2013:42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Åklagarmyndigheten, remissvar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-25,&lt;/NOBR&gt; dnr. &lt;NOBR&gt;ÅM-A&lt;/NOBR&gt; 2013/1121. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Remissvar över betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Ekobrottsmyndigheten, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-27,&lt;/NOBR&gt; dnr EBM &lt;NOBR&gt;A-2013/0373.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Betänkandet Tillsyn av polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Säkerhetspolisen, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-01,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2013-13037-3.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357282x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;inrättandet av ett organ för tillsyn över polisens verksamhet, inklusive den brottsutredande verksamheten.&lt;SPAN class="ft67"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft9"&gt;För varje åtgärd i strid med gällande rätt bör det vara möjligt att fastställa om det är polisen eller åklagaren som har varit ansvarig. Om polisens regelöverträdelse är en följd av åklagarens hantering av ärendet kan så framgå av beslutet utan att det innebär att tillsynen eller eventuell kritik riktas mot Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndig- heten eller den enskilde åklagaren. Kommittén vill betona att tillsyns- myndigheten endast ska uttala sig om huruvida polisen har följt gällande regelverk. Den ska inte uttala sig om en åklagarens rätts- tillämpning. Om en åtgärd eller en underlåtenhet av en åklagare har varit en del av bakgrunden till polisens åtgärder ska det enbart beskrivas, inte värderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft9"&gt;Rikspolisstyrelsens tidigare kontroll över de lokala polismyndig- heterna omfattade granskning av enskilda händelser.&lt;SPAN class="ft41"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Den kontrollen har, såvitt kommittén uppfattat, i allt väsentligt inte föranlett några gränsdragningsproblem i förhållande till den rättsliga kontroll som utövas inom åklagarväsendet. Inte heller betraktas JO:s och JK:s tillsyn över Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och de enskilda åklagarna som något hot mot åklagarens självständiga roll under förundersökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Om rättssäkerheten för dem som blir föremål för ingripanden från polisen ska stärkas samt allmänhetens förtroende för polisen och tillsynsmyndigheten upprätthållas är det enligt kommittén av vikt att tillsynen kan avse enskilda ärenden. I likhet med vad som påtalats när det gäller tillsyn över Kriminalvården är det svårt att kontrollera regelefterlevnaden utan att samtidigt granska enskilda fall. Det är i det enskilda fallet som en föreskrift eventuellt har överträtts även om det är tal om systematiska brister, dvs. upprepade enskilda överträdelser. Utan möjligheten att kontrollera enskilda fall finns det också en påtaglig risk för att myndigheten inte uppmärksammas på brister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;I förslaget till tillsynslag i betänkandet Tillsyn över polisen fanns inte någon reglering som begränsade tillsynsmyndighetens möjlig- heter att granska och göra uttalanden i enskilda fall. Vad remiss- instanserna reagerat på är uttalanden i betänkandetexten innebärande att granskningen i normalfallet inte skulle avse enskilda fall. Efter att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 213 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ibid, s. 96 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357283x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;ha tagit del av remissynpunkterna vill kommittén nu tona ned dessa uttalanden. Uppdraget att utöva tillsyn innefattar en befogenhet att granska och uttala sig om enskilda fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;Det är i och för sig en nackdel att tillsynsmyndigheten inte kan utöva tillsyn över de olika åtgärderna i ett ärende, oavsett om åklagaren eller polisen ansvarat för dem. Vidare är det problematiskt att tillsynsmyndigheten i tillsynen över polisens brottsutredande verksamhet måste kunna beskriva åklagares agerande under förunder- sökningen, trots att åklagares brottsutredande verksamhet inte omfattas av tillsynsansvaret. Frågan om tillsyn över åklagarväsendets brottsutredande verksamhet ligger dock utanför kommitténs uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;I likhet med vad kommittén har funnit när det gäller tillsyn över Kriminalvården betyder inte möjligheten att granska enskilda fall att tillsynsmyndigheten måste utreda alla eventuella regelöverträdelser. För att tillsynen ska bli effektiv bör enskilda fall där det finns indika- tioner på strukturella eller allvarliga regelöverträdelser prioriteras. I samband med utrikestransporter som kan komma att innefatta tvång finns det en sådan risk för regelöverträdelser att tillsyn regelbundet bör utövas över enskilda fall. Kommittén återkommer till frågan om övervakning av utrikestransporter nedan (avsnitt 12.3.2). Kommittén återkommer också senare till frågan om hur klagomål från enskilda ska hanteras (avsnitt 12.3.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Som Säkerhetspolisen har påpekat i remissyttrandet skulle det kunna ha negativ påverkan på den polisiära verksamheten när pågående ärenden kontrolleras.&lt;SPAN class="ft61"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Ärenden, t.ex. förundersökningar, kan dock pågå under lång tid och bestå av ett flertal separata åtgärder. Det kan exempelvis finnas skäl att kontrollera om en kroppsvisitation har verkställts i enlighet med gällande rätt, även om förundersök- ningen i sin helhet ännu inte är avslutad. Vidare ska tillsynsmyndig- heten som en del av sin tillsyn utföra inspektioner och övervaka utrikestransporter (se mer avsnitt 12.3.1 och 12.3.2). Även pågående ärenden ska alltså kunna kontrolleras och tillsynsmyndigheten ska ha rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn (se mer avsnitt 15.6). Utgångspunkten är emellertid att tillsyns- myndighetens verksamhet ska bygga på en efterhandskontroll, den ska inte förekomma polisens bedömning. Inte heller bör den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Säkerhetspolisen, remissyttrande &lt;NOBR&gt;2013-10-01,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2013-13037-3.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357284x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p540 ft7"&gt;förekomma domstolens prövning om frågan huruvida viss åtgärd under förundersökningen varit i enlighet med gällande rätt aktualiserats vid en rättegång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Precis som överlappande tillsynsansvar bör lösas med samverkan bör relationen till Åklagarmyndighetens och Ekobrottsmyndig- hetens funktioner för intern kontroll lösas med samverkan (se mer avsnitt 16.4). För det fall det finns ett behov av att granskningen ska inkludera både polis och åklagares agerande har JO och JK rätt att utöva tillsyn över både polisen och Åklagarmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Beslut som kan överklagas eller prövas av åklagare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Kommitténs förslag&lt;/SPAN&gt;: Tillsynsmyndigheten ska inte i sak uttala sig om ett enskilt beslut av Polismyndigheten eller Säkerhets- polisen om det kan överklagas. Den ska inte heller i sak uttala sig om ett enskilt beslut av Polismyndigheten eller Säkerhets- polisen om det är eller har varit föremål för åklagares prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Även om tillsynsmyndigheten inte ska uttala sig om ett sådant enskilt beslut i sak kan uttalandena avse om det har funnits strukturella brister, brister i själva hand- läggningen eller brister i den interna styrningen och kontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft7"&gt;Också i de fall ett beslut på annan sätt än genom över- klagande kan prövas av domstol bör enskild som påtalar eventuell brist i sak hänvisas dit, i stället för att tillsynsmyndig- heten uttalar sig därom. När det gäller beslut som inte är eller har varit föremål för åklagares prövning, men som åklagare kan ändra, kan det vara lämpligt att tillsynsmyndigheten hänvisar frågan till åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357285x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft13"&gt;11.10.1 Beslut som kan överklagas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;Kommittén föreslog i betänkandet Tillsyn över polisen att tillsyns- myndigheten inte skulle granska Polismyndighetens och Säkerhets- polisens beslut i den mån besluten kan prövas i sak av domstol.&lt;SPAN class="ft61"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I remissyttrandet över betänkandet uttalade Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden att den i allt väsentligt kunde ansluta sig till kommitténs överväganden om att tillsynsmyndigheten inte skulle granska beslut som kan prövas i sak av domstol. Nämnden fann dock att avgränsningen, med den föreslagna formuleringen av aktuell bestämmelse och mot bakgrund av exemplifieringen i betänkandet, riskerade att orsaka tillämpningssvårigheter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Hovrätten för Västra Sverige skrev i sitt remissyttrande att den utgick från att tillsyns- myndigheten inte skulle vara förhindrad att granska Polismyndig- hetens och Säkerhetspolisens beslut (även om dessa kan prövas i domstol) om granskningen syftade till att hitta strukturella brister.&lt;SPAN class="ft61"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;I likhet med vad kommittén funnit beträffande kontroll av regelefterlevnaden i Kriminalvårdens verksamhet finner kommittén nu att tillsynsmyndigheten inte i sak ska uttala sig om ett enskilt beslut av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, om det kan överklagas (avsnitt 10.10). Detsamma gäller ett beslut som efter överklagande redan har prövats av rätten. Behovet av tillsyn är kopplat till att det i polisens verksamhet finns ingripande myndighetsåtgärder som inte kan prövas rättsligt. Om ett beslut kan överklagas finns en fungerande ordning för kontroll. Det finns enligt kommittén inget behov av ytterligare kontroll av sådana beslut. Exempel på beslut som kan överklagas är Polismyndighetens beslut om utlämnande till ägaren eller någon annan rättsinnehavare av egendom som tagits i förvar.&lt;SPAN class="ft45"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Inom ramen för tillsynsmyndighetens uppdrag ligger dock att kontrollera om det förekommer strukturella brister. Tillsynsmyndig- heten kan därför inleda en granskning omfattande ett flertal beslut i syfte att utreda om det finns ett mönster av återkommande fel. Den kan sedan göra generella uttalanden om de eventuella brister som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;. Se författningsförslaget s. 38 och s. 169 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-03,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;122-2013.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft75"&gt;Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Hovrätten för Västra Sverige, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-02,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2013-422-1.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Yttrande över betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;7 och 9 §§ lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357286x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;uppdagats. Tillsynsmyndigheten kan också kontrollera om polisen har agerat korrekt i formellt hänseende, dvs. om själva handläggningen varit korrekt. Den kan även granska om polisen vidtagit nödvändiga åtgärder för att verksamheten, med rimlig säkerhet, ska bedrivas enligt gällande rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Den nu föreslagna avgränsningen är tydligare än den som föreslogs i betänkandet Tillsyn över polisen och vidare på så sätt den även träffar beslut som efter överklagande prövas av annan instans än domstol. I ett avseende är den emellertid snävare. Åtgärder av polisen kan på annat sätt än genom överklagande komma att prövas av domstol, t.ex. i samband med att en enskild begär rättens prövning av ett beslut om beslag eller vid prövningen av ett åtal.&lt;SPAN class="ft61"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;En avgränsning som tar sikte på vilka beslut som i sak kan komma att prövas i domstol riskerar dock att bli alltför vid och svårtolkad. Det är självklart att tillsyns- myndigheten inte ska göra sådana prioriteringar att den uttalar sig om ett enskilt beslut som redan har varit föremål för en domstols prövning och att en enskild som vänder sig till tillsynsmyndigheten angående ett beslut som kan prövas i domstol ska hänvisas dit. Detta även om domstolens prövning har aktualiserats eller kan aktualiseras på annat sätt än genom överklagande. Som redan påtalats bör den inte heller förekomma domstolsens prövning om frågan huruvida viss åtgärd under förundersökningen varit i enlighet med gällande rätt aktualiseras vid en rättegång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;11.10.2 Beslut som kan prövas av åklagare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen uttalade kommittén att tillsyns- myndigheten inte heller skulle utöva tillsyn över polisens beslut om att inte inleda en förundersökning, om att lägga ned en förunder- sökning eller om förundersökningsbegränsning. Anledningen var att dessa beslut kan prövas av åklagare.&lt;SPAN class="ft61"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Den begränsningen fram- gick dock inte av författningsförslaget. Åklagarmyndigheten och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Angående beslag, se 27 kap. 6 § rättegångsbalken. Ett exempel på åtgärd som kan komma att prövas i samband med prövningen av ett åtal är om hastigheten uppmätts enligt föreskrift i ett mål om hastighetsöverträdelse. Ett annat exempel på hur åtgärder kan komma till dom- stolens prövning är att domstolen i mål om undanröjande av föreläggande av ordningsbot kan pröva om det vid ärendets behandling har förekommit sådant fel att föreläggandet bör anses ogiltigt, se 59 kap. 6 och 10 §§ rättegångsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 217. Se även 23 kap. 3 och 4 a §§ rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357287x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft7"&gt;Ekobrottsmyndigheten framförde i remissyttrandena att tillsynen över polisens brottsutredande verksamhet inte bör inverka på eventuella pågående eller förestående överprövningsförfaranden. Åklagarmyndigheten ansåg att det borde införas en motsvarighet till bestämmelsen om beslut som kan prövas i sak av domstol avseende beslut som kan prövas i sak av åklagare.&lt;SPAN class="ft45"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft40"&gt;Det anses följa av åklagares befogenhet att ta över en förunder- sökning att åklagare kan pröva polisens samtliga beslut inom ramen för brottsutredningsarbetet, däribland de beslut som särskilt angavs i det tidigare betänkandet.&lt;SPAN class="ft77"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;En prövning kan ske på åklagarens eget initiativ eller på initiativ av en enskild person. Om en person vill ha en ny prövning av polisens beslut i en förundersökning ska ärendet lämnas över till åklagare för prövning.&lt;SPAN class="ft77"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Det finns dock inte någon författningsreglerad skyldighet att inleda ett prövningsförfarande när en enskild begär det.&lt;SPAN class="ft77"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft9"&gt;Av riksåklagarens riktlinjer om överprövning och annan pröv- ningsverksamhet följer att en prövning i sak normalt bara ska ske när sökanden har ett berättigat intresse att få sin sak prövad. Begäran om prövning av andra än den misstänkte/tilltalade eller målsäganden (eller deras behöriga ställföreträdare) bör leda till en prövning i sak endast om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl föreligger i regel när en tillsynsmyndighet begär prövning av beslut som rör den verksamhet som omfattas av tillsynsansvaret. Vidare ska en sakprövning normalt inte ske av beslut som inte längre är aktuella, t.ex. beslut som avser tvångsmedel som upphört att gälla. Det krävs inte att beslutet har kommit till uttryck i en formell beslutshandling för att det ska kunna prövas.&lt;SPAN class="ft41"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;Frågan är om det bör införas en reglering innebärande att till- synsmyndigheten inte i sak ska uttala sig om ett beslut av polisen som åklagare kan pröva, på motsvarande sätt som ovan föreslagits beträffande ett enskilt beslut som kan överklagas. Eftersom det inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Ekobrottsmyndigheten, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-27,&lt;/NOBR&gt; dnr EBM &lt;NOBR&gt;A-2013/0373.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft90"&gt;Betänkandet Tillsyn av polisen (SOU 2013:42). &lt;/SPAN&gt;Åklagarmyndigheten, remissvar &lt;NOBR&gt;2013-09-25,&lt;/NOBR&gt; dnr. &lt;NOBR&gt;ÅM-A&lt;/NOBR&gt; 2013/1121. &lt;SPAN class="ft90"&gt;Remissvar över betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;För åklagares befogenhet att ta över en förundersökning, se 23 kap. 3 § rättegångsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 2011/12:10. &lt;/SPAN&gt;Ändrade regler om förundersökningsledning och förundersökningsbegränsning&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 18 och 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Riksåklagarens riktlinjer RåR 2013:1, uppdaterad september 2014. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Överprövning och annan prövningsverksamhet&lt;/SPAN&gt;, s. 17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ibid, s. 15 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357288x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;finns någon reglerad skyldighet för åklagare att på enskilds begäran pröva ett beslut är det enligt kommittén inte en lämplig lösning. Att åklagare inte är skyldiga att pröva beslutet är en väsentlig skillnad jämfört med ett beslut som kan överklagas. Möjligheten att begära åklagares prövning av polisens beslut fyller alltså inte, på det sätt möjligheten att överklaga gör, behovet av rättslig kontroll. Utgångs- punkten är således att tillsynsmyndigheten ska kunna uttala sig även om ett enskilt beslut av polisen som åklagare kan pröva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Eftersom tillsynen inte omfattar åklagares brottsutredande verk- samhet är det dock inte lämpligt att tillsynsmyndigheten uttalar sig om ett enskilt beslut som åklagaren har prövat i sak. Om tillsyns- myndigheten gjorde så skulle det i praktiken innebära en prövning av åklagarens rättstillämpning i en enskild fråga. Vidare är det inte avseende sådana beslut som det finns behov av ytterligare extern granskning. Det bör alltså regleras att tillsynsmyndigheten inte i sak ska uttala sig om ett beslut som är föremål för prövning av åklagare eller som åklagare redan har prövat. Syftet är att undvika att tillsyns- myndigheten värderar en åklagares rättstillämpning i en enskild fråga. Finns det indikationer på att ett beslut av polisen har varit eller är föremål för prövning av åklagare bör tillsynsmyndigheten kontrollera om så är fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;En annan sak är att tillsynsmyndigheten kan granska polisens handläggning av ärendet samt eventuella brister i polisens interna styrning och kontroll. Den kan även göra generella uttalanden om strukturella brister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Det finns anledning att särskilt beröra gripanden. Om en misstänkt har gripits ska det skyndsamt anmälas till åklagare, om åklagare inte redan har underrättats om frihetsberövandet. Den som gripits ska så snart som möjligt förhöras. Efter förhöret ska åklagaren omedelbart besluta om den misstänkte ska anhållas eller inte.&lt;SPAN class="ft41"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Åklagaren har också möjlighet, genom sin befogenhet enligt 23 kap. 3 § rättegångsbalken att överta en förundersökning, att omedelbart häva ett gripande om han eller hon anser att rättsliga förutsättningar för gripandet inte föreligger. Ett gripande som anmälts till åklagare, eller som åklagare redan varit underrättad om, ska därför alltid anses vara prövat av åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Se 24 kap. 8 § rättegångsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357289x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten är således förhindrad att i sak uttala sig om ett enskilt gripande som har anmälts till åklagare, dvs. att uttala sig om det var förenligt med gällande rätt att gripa personen i fråga. Den kan dock granska och uttala sig om i fall gripandet har verkställts på ett sätt som varit förenligt med gällande rätt. Exempelvis om eventuellt våld varit försvarligt och om åtgärderna har dokumenterats på det sätt som föreskrivs.&lt;SPAN class="ft61"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten kan också granska använd- ningen av särskilda hjälpmedel vid gripandet, t.ex. batong, hand- och fotfängsel, spotthuva och pepparspray. Tillsynsmyndigheten kan vidare i sak granska ett flertal gripanden och göra generella uttalanden om ett eventuellt mönster av återkommande fel, dvs. en strukturell brist, även om vissa av gripandena som ingår i granskningen har prövats av åklagare. Vidare kan den uttala sig om Polismyndigheten vidtagit nödvändiga åtgärder för att verksamheten, med rimlig säkerhet, bedrivs enligt gällande rätt. Det kan handla om utbildning, styrdokument och krav på återrapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;När det gäller beslut som inte har prövats av åklagare, men som åklagaren kan ändra, bör följande beaktas. Om det finns anledning att tro att ett sådant beslut inte har varit förenligt med gällande rätt är det mer ändamålsenligt att åklagaren, som har möjlighet att ändra det eventuellt felaktiga beslutet, prövar frågan än att tillsynsmyndigheten inleder en granskning av det enskilda fallet. Tillsynsmyndigheten kan i sådana situationer informera en enskild som har påtalat förhållandet om möjligheten att begära prövning av åklagare. Tillsynsmyndigheten har också möjlighet att själv vända sig till Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten och uppmärksamma dem på frågan.&lt;SPAN class="ft61"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Exempel på beslut som kan prövas och ändras av åklagare är tidigare nämnda beslut om att inte inleda en förundersökning, att lägga ned en förundersökning eller om förundersökningsbegränsning. Även beslut som rör hur en förundersökning ska bedrivas kan bli föremål för prövning, t.ex. vilka vittnen som ska höras under en pågående förundersökning och vilka andra utredningsåtgärder som ska vidtas.&lt;SPAN class="ft61"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Om polisen beslutat om och genomfört en husrannsakan,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se 10 och 27 §§ polislagen (1984:387).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Även om det borde vara mycket ovanligt kan Polismyndighetens beslut bli föremål för prövning av Ekobrottsmyndigheten. Se Åklagarmyndigheten, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010-10-01,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Åklagar- myndighetens rättsliga tillsyn&lt;/SPAN&gt;, s. 49.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Riksåklagarens riktlinjer RåR 2013:1, uppdaterad september 2014. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Överprövning och annan prövningsverksamhet&lt;/SPAN&gt;, s. 16.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357290x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;är det dock inte längre möjligt att ändra beslutet. Ett annat exempel på beslut som inte kan ändras är ett redan genomfört beslut om kropps- besiktning. Sådana beslut som inte längre kan ändras lämpar sig alltså för tillsynen, även om de formellt sett kan prövas av åklagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;11.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Anmälan när det finns anledning att anta att brott har begåtts&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Om tillsynsmyndigheten i sin tillsyn över polisen finner anledning att anta att brott har begåtts ska den anmäla det till Åklagarmyndigheten eller annan behörig myndighet. Anmälan ska dock inte behöva ske om Polismyndig- hetens respektive Säkerhetspolisens personalansvarsnämnd eller Statens ansvarsnämnd redan har anmält saken till åtal eller om anmälan av annat skäl inte behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft7"&gt;Anmälan ska innehålla uppgift om de omständigheter som ligger till grund för misstanken om brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft7"&gt;Tillsynsmyndigheten ska till den myndighet som tagit emot anmälan lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för brotts- utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft8"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen fördes inte något resonemang kring en eventuell skyldighet att anmäla förhållanden som kan utgöra brott till Åklagarmyndigheten eller annan behörig myndighet. När det gäller tillsyn över Kriminalvården har kommittén föreslagit viss skyldighet för tillsynsmyndigheten att anmäla brott (avsnitt 11.11). De skäl som kommittén har anfört till stöd för det förslaget är giltiga även vid tillsynen över polisen. Motsvarande skyldighet att anmäla brott, och därtill hörande uppgiftsskyldighet, föreslås således gälla vid tillsynen över Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357291x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;11.12 Tillsynen ska riktas mot myndigheterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynen ska riktas mot Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Eventuell kritik ska således riktas mot aktuell myndighet, inte mot enskilda befattningshavare. Vidare ska tillsynen endast avse den verksamhet som Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen bedriver och inte sådan verksamhet som bedrivs av privaträttsliga subjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft13"&gt;11.12.1 Kritik ska inte riktas mot enskilda befattningshavare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Kommittén har i betänkandet Tillsyn över polisen funnit att tillsynen endast ska avse myndigheterna Polismyndigheten och Säkerhets- polisen och inte de enskilda befattningshavarna. Huvudskälet för det var att tillsynen skulle avse verksamhet och ärenden som kunde antas återspegla generella förhållanden inom polisen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;JO kritiserade i remissyttrandet att tillsynen endast skulle avse själva myndigheterna och inte enskilda befattningshavare. Enligt JO ökar möjligheterna till en effektiv och ändamålsenlig tillsyn om även enskilda befattnings- havares agerande kan bli föremål för granskning.&lt;SPAN class="ft61"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Kommittén har ovan funnit att uppdraget att utöva tillsyn innefattar en befogenhet att granska och uttala sig om enskilda fall (avsnitt 11.9). En följd av att tillsynsmyndigheten får granska och uttala sig om en enskild händelse är att även enskilda befattnings- havares agerande kan granskas. I ett beslut i ett tillsynsärende rörande ett enskilt fall kan det vara oundvikligt att det framgår att en enskild tjänsteman felat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I likhet med vad kommittén har funnit i förhållande till Kriminal- vården ska dock inte eventuell kritik riktas mot enskilda befattnings- havare (avsnitt 10.12.1). Skälen härför är desamma som anförts i motsvarande avsnitt avseende Kriminalvården. Därtill bör beaktas att en polisman agerar på myndighetens vägnar även i de fall regleringen är uppbyggd på att en polisman har rätt att vidta viss åtgärd, t.ex. att belägga någon med handfängsel eller att utföra utredningsåtgärder.&lt;SPAN class="ft61"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 165 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;JO, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-27,&lt;/NOBR&gt; dnr R &lt;NOBR&gt;62-2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Se 10 a § polislagen (1984:387) och 23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357292x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p721 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;11.12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Tillsynen ska endast avse den verksamhet som myndigheterna bedriver&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;I likhet med vad kommittén har funnit i förhållande till Kriminal- vården ska tillsynen vara riktad mot Polismyndigheten respektive Säkerhetspolisen och inte mot privaträttsliga subjekt med koppling till myndigheterna (avsnitt 10.12.2). Åtgärder och underlåtenheter av anställda vid privaträttsliga subjekt, frivilliga etc. kan dock falla inom tillsynsansvaret. Detta under förutsättning att de har agerat under någon av myndigheternas ledning och under förhållanden som huvudsakligen liknar dem som hade gällt för myndighetens egna anställda. Om ett privaträttsligt subjekt utför ett uppdrag helt självständigt kan emellertid åtgärderna inte längre betraktas som en del av myndigheternas verksamhet. Oberoende av om de åtgärder som ett privaträttsligt subjekt har vidtagit faller under tillsyns- ansvaret eller inte omfattas alltid relationen mellan det privat- rättsliga subjektet och Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen av tillsynen. Tillsynsmyndigheten kan alltså alltid utöva tillsyn över hur och i vilka fall ett privaträttsligt subjekt har anlitats samt över om den granskade myndigheten uppfyllt sin skyldighet att utöva intern styrning och kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Polisen använder privata aktörer i polisverksamhet inom relativt olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft7"&gt;Polismyndigheten får förordna någon, som inte är anställd vid Polismyndigheten, att vara arrestantvakt eller passkontrollant. Ett förordnande för en arrestantvakt får även avse bevakningsuppdrag utanför förvaringslokalen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Enligt uppgift från dåvarande Polismyndigheten i Uppsala län förekommer det att polisen anlitar väktare för bevakning av en avspärrad plats (brottsplats, brandplats eller liknande) och ord- ningsvakter för biträde med ordningshållning. Det senare före- kommer dock sällan och i så fall främst vid större arrangemang i glesbygden.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;23 a § polislagen (1984:387).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Polisorganisationskommittén, dnr Ju 2010:09/2014/21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357293x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td102"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Kontroll av regelefterlevnad i polisens verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p723 ft161"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Enligt uppgift från tidigare Rikspolisstyrelsen kan väktare anlitas för stöd med bevakning av visst område eller viss fastighet där en skyddsperson vistas eller kommer att vistas.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Eftersöksjägare får i uppdrag att söka efter trafikskadat vilt.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Fjällräddare är frivilliga personer som utbildas och utrustas av polisen samt arbetar under ledning av en räddningsledare från polisen eller en insatsledare från fjällräddningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Det finns också andra frivilliga som hjälper polisen, bland annat i det lokala brottsförebyggande arbetet och med att stödja brottsoffer. Dessa volontärer ska fungera som en länk mellan polis och allmänhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft7"&gt;I samtliga ovan nämnda exempel agerar de enskilda personerna under polisens ledning. De har så nära koppling till Polismyndig- heten och Säkerhetspolisen att deras agerande kan hänföras till den verksamhet som respektive myndighet bedriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Polisorganisationskommittén, dnr Ju 2010:09/2014/23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se 14 § förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten samt Rikspolis- styrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2012:33 FAP &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;226-1)&lt;/NOBR&gt; om polismyndighetens medverkan vid eftersök av vilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Polismyndigheten, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Polisens volontärer. &lt;/SPAN&gt;Senast granskad &lt;NOBR&gt;2014-05-27.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.polisen.se/Stockholms_lan/Om-polisen/Sa-arbetar-Polisen/Brottsforebyggande-arbete/Polisens-volontarer/"&gt;http://www.polisen.se/Stockholms_lan/Om-polisen/Sa-arbetar-Polisen/Brottsforebyggande-&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.polisen.se/Stockholms_lan/Om-polisen/Sa-arbetar-Polisen/Brottsforebyggande-arbete/Polisens-volontarer/"&gt; &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.polisen.se/Stockholms_lan/Om-polisen/Sa-arbetar-Polisen/Brottsforebyggande-arbete/Polisens-volontarer/"&gt;arbete/Polisens-volontarer/&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.polisen.se/Stockholms_lan/Om-polisen/Sa-arbetar-Polisen/Brottsforebyggande-arbete/Polisens-volontarer/"&gt; &lt;/A&gt;(Hämtad &lt;NOBR&gt;2015-03-19).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357295x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p727 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Detta kapitel avser tillsynen över samtliga nu aktuella objekts- ansvariga – Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminal- vården – och handlar om hur ett tillsynsärende kan initieras och om planeringen av tillsynen. Kommittén behandlar även metoder för tillsynen samt handläggningen av klagomål och tillsynsärenden. En särskild aspekt av handläggningen är hur frihetsberövade barns behov bör tillgodoses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Initiering och planering av tillsynsärenden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynen ska bedrivas strategiskt. Den ska planeras och genomföras med utgångspunkt i egna risk- analyser om inte annat följer av lag, förordning eller särskilt beslut från regeringen. Tillsynsmyndigheten ska i en särskild tillsynsplan ange vilken huvudsaklig inriktning tillsynen ska ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Tillsynen ska bedrivas strategiskt med utgångspunkt i egna riskanalyser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Det går inte att bestämt förutse vad som kommer att vara mest angeläget att utreda i framtiden. Den mest ändamålsenliga tillsynen uppnås därför om tillsynsmyndigheten i hög grad själv får prioritera vilka tillsynsärenden som ska inledas. När tillsyns- myndigheten avgör vad som ska utredas måste den dock självklart beakta hur uppdraget har reglerats i lag och förordning. Exempelvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft18"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357296x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;ska tillsynen enligt förslaget riktas in på verksamhet som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för enskilda. Vidare ska tillsyn normalt inte utövas över sådan verksamhet som annan tillsynsmyndighet har till särskild uppgift att utöva tillsyn över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft7"&gt;När den nya tillsynsmyndigheten ska avgöra vad som ska utredas måste den även ta hänsyn till eventuella prioriteringar som regeringen har gett uttryck för. Om regeringen har gett tillsyns- myndigheten ett särskilt uppdrag är den skyldig att utföra det. För att upprätthålla tillsynsverksamhetens integritet är det dock viktigt att det finns ett stort utrymme för tillsynsmyndigheten att ta egna initiativ. Tillsynen bör också bli mer effektiv om tillsynspersonalens kunskap om var brister och risker finns i den granskade verksamheten får genomslag vid planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Planering bör enligt tillsynsskrivelsen ske utifrån kriterier som risk och väsentlighet. Detta innefattar dels identifiering av vilka hinder, hot eller risker som finns inom tillsynsområdet, dels en bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas för att verksamheten ska fungera på avsett sätt.&lt;SPAN class="ft61"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Många tillsynsmyndigheter använder så kallade riskanalyser som metod för prioritering av tillsynsinsatser. Metoden innebär en bedömning av sannolikheten för att något oönskat ska inträffa och allvarlighetsgraden i att något sådant sker.&lt;SPAN class="ft61"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Det är lämpligt att även den nya tillsynsmyndigheten använder riskanalyser för att prioritera i tillsynsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;För vissa tillsynsmyndigheter är det reglerat att tillsynen ska genomföras med utgångspunkt i en behovs- eller riskanalys. Det finns även reglering innebärande att tillsynsverksamheten ska bedrivas strategiskt och effektivt samt på ett enhetligt sätt inom landet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Enligt kommittén bör det regleras att den nya tillsyns- myndigheten ska bedriva tillsynen strategiskt och med utgångs- punkt i egna riskanalyser. Syftet med regleringen är att motverka att den planerade tillsynen trängs undan av den händelsestyrda. Genom regleringen understryks således att verksamheten ska vara välplanerad, framåtsyftande och metodisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Se mer i SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 73.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se t.ex. 2 § andra stycket förordningen (2011:556) med instruktion för Statens skol- inspektion samt 1 § andra stycket och 2 § andra stycket förordningen (2013:176) med instruktion för Inspektionen för vård och omsorg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357297x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p730 ft8"&gt;Den allmänna kunskapen om tillsynsområdet och om tillsyn utgör grunden för riskbedömningarna. En förutsättning för en god planering är dock att tillsynsmyndigheten har rutiner för att systematiskt ta in och bearbeta fakta om den verksamhet som ska kontrolleras samt om sin egen och andras granskningsverksamhet. Tillsynsmyndigheten måste alltså ha kapacitet och kompetens att genomföra nödvändiga riskanalyser.&lt;SPAN class="ft61"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Nedan följer några exempel på vad som kan beaktas vid dessa analyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Typ av verksamhet; t.ex. verksamhetsställets uppdrag och storlek.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Tidigare tillsynsärenden; t.ex. hur lång tid som passerat sedan senaste inspektionen, om det bör följas upp att utpekade brister åtgärdats och om man tidigare har uppmärksammat många brister i viss verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Beslut och upplysningar från andra granskningsorgan; t.ex. beslut angående polisens eller Kriminalvårdens verksamhet och information om planerade granskningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Kriminalvårdens och polisens interna kontroll; t.ex. resultatet av internrevisionens granskningar och information om planerade kontroller.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Upplysningar från myndigheter som samarbetar med tillsyns- objekten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Klagomål och andra upplysningar från enskilda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Media- och annan omvärldsbevakning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Statistikanalyser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Översiktliga undersökningar; genom t.ex. utskick av fråge- formulär eller snabba inspektioner kan behov av fördjupade undersökningar identifieras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Statskontoret, rapport 2012. &lt;/SPAN&gt;Tänk till om tillsynen – Om utformningen av statlig tillsyn&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 89.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357298x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Krav på tillsynsplan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;Kommittén föreslog i betänkandet Tillsyn över polisen att tillsyns- myndigheten skulle vara skyldig att regelbundet i en särskild tillsynsplan ange vilken huvudsaklig inriktning tillsynen skulle ha.&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Det är vanligt att tillsynsmyndigheter beslutar om tillsynsplaner eller liknande. Vissa har en reglerad skyldighet att göra så.&lt;SPAN class="ft45"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Enligt tillsynsskrivelsen bör tillsynsplaner upprättas i syfte att göra tillsyns- arbetet mer effektivt. En tillsynsplan kan innehålla beskrivningar av bland annat målen för tillsynen, tillsynsmetoder, tillsynsobjekten, samverkansskyldighet med andra tillsynsorgan, behov av resurser och kompetens samt finansiering.&lt;SPAN class="ft45"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Med en tillsynsplan blir det tydligt vad tillsynen ska inriktas på för både de objektsansvariga och andra tillsynsorgan. Dessa har då möjlighet att anpassa sin verksamhet. Tillsynsutredningen påtalade att om alla tillsynsorgan grundade sin tillsyn på i förväg upprättade tillsynsplaner, skulle möjligheterna att åstadkomma en på förhand organiserad samverkan mellan tillsynsmyndigheter öka.&lt;SPAN class="ft61"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Ett krav på tillsynsplan kan även bidra till en välplanerad, framsynt och metodisk verksamhet. Tillsynsmyndigheten ska således i en särskild tillsynsplan ange vilken huvudsaklig inriktning tillsynen ska ha. För att uppnå flexibilitet och snabbt kunna agera vid särskilda händelser bör den dock ha en beredskap att beroende på fokus i samhället, brister som uppmärksammas etc. kunna anpassa tillsynen till nya behov och omständigheter. I planeringen måste det alltså ingå att avsätta resurser och utrymme för den händelsestyrda tillsynen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Tillsynsplanen kan vara årlig eller flerårig. Den kan innehålla både en planering för en begränsad tid framåt och en långsiktig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 45 och 166 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Se t.ex. 12 § förordningen (2009:602) med instruktion för Inspektionen för socialförsäkringen och 1 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8-10&lt;/NOBR&gt; §§ miljötillsynsförordningen (2011:13). Jfr även 4 § fjärde stycket lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Utan att det är särskilt reglerat beslutar Datainspektionen varje år om en tillsynsplan. Planen kan i vissa delar vara specificerad till objekt (t.ex. Kriminalvården) och till register (t.ex. visst administrativt register). I andra delar kan den mer övergripande ange vad tillsynen ska omfatta. Planen kan komma att revideras under året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2004:100. &lt;/SPAN&gt;Tillsyn – Förslag om en tydligare och effektivare tillsyn&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 163.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se Statskontoret, rapport 2012. &lt;/SPAN&gt;Tänk till om tillsynen – Om utformningen av statlig tillsyn&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 11 f. Jfr även prop. 2012/13:20. &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för vård och omsorg – en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 92.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357299x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p384 ft8"&gt;översiktsplanering.&lt;SPAN class="ft61"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Risk- och väsentlighetsbedömningarna är inte statiska utan en tillsynsplan bör enligt tillsynsskrivelsen regel- bundet följas upp och utvärderas. För att tillsynen hela tiden ska avse det som är mest relevant bör således planen revideras antingen fortlöpande eller med lämpligt intervall.&lt;SPAN class="ft61"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska själv besluta om planens utformning och innehåll med beaktande av den tillsynsmetodik som myndigheten utvecklar och tillämpar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Helsingborgs tingsrätt skrev i remissyttrandet över betänkandet Tillsyn över polisen att tillsynsplanen bör offentliggöras efter fast- ställandet. Det skulle öka allmänhetens insyn i tillsynsverksamheten och kan bidra till att de granskade myndigheterna åtgärdar brister redan innan det blir aktuellt för tillsynsmyndigheten att rikta kritik mot desamma.&lt;SPAN class="ft61"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Efter att tillsynsplanen har färdigställts blir den en allmän handling. En publicering på tillsynsmyndighetens webbplats gör tillsynsplanen lättare att tillgå för de objektsansvariga, andra till- synsorgan och allmänheten. Det är dock enligt kommittén lämpligast att tillsynsmyndigheten själv, med beaktande av bland annat aktuell sekretessreglering, bedömer till hur stor del och på vilket sätt tillsynsplanen bör publiceras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Tillsynsmetoder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynen ska bedrivas genom inspektioner, övervakning av utrikestransporter som kan komma att innefatta tvång, utredning av klagomål och andra undersökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft10"&gt;Tillsynsmyndigheten ska avgöra vilka klagomål som den ska ta upp till utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Tillsynsutredningen fann att en tillsynsplan bör omfatta ett år i taget, men även inrymma en långsiktig översiktsplanering. Se SOU 2004:100. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Tillsyn – Förslag om en tydligare och effektivare tillsyn&lt;/SPAN&gt;, s. 173.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Helsingborgs tingsrätt, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-13,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;156-13.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft72"&gt;Remissyttrande SOU 2013:42, Tillsyn över polisen. &lt;/SPAN&gt;Angående effekten redan av vetskapen om en planerad tillsyn, jfr. Riks- revisionen, granskningsrapport RiR 2013:16. &lt;SPAN class="ft72"&gt;Statens tillsyn över skolan – bidrar den till förbättrade kunskapsresultat? &lt;/SPAN&gt;s. 74.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357300x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Inspektioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Utgångspunkten bör enligt kommittén vara att det inte närmare ska regleras vilka tillsynsmetoder som tillsynsmyndigheten ska tillämpa utan den ska vara fri att själv utveckla en effektiv metodik. Att myndigheten ska genomföra inspektioner bör dock framgå av regleringen för att inskärpa att sådana ska vara en del av tillsyns- myndighetens verksamhet. Genom inspektioner kan myndigheten få en helhetsbild av verksamheten vid ett eller flera utvalda verksamhets- ställen. Myndigheten kan också fokusera på en specifik frågeställning och ur just den aspekten kontrollera samtliga, eller ett urval av, berörda verksamhetsställen. En fördel med inspektioner är att intagna som inte på eget initiativ skulle vända sig till tillsynsmyndigheten på grund av svårigheter att uttrycka sig skriftligt, misstro mot myndig- heter eller rädsla för repressalier får komma till tals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;För att klargöra vilken inspektionsverksamhet som tillsynsmyndig- heten kan bedriva bör några frågeställningar förknippade därmed belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Inspektionerna kan vara både föranmälda och oannonserade. En fördel med att anmäla besöket i förväg är att tillsynsmyndigheten på så vis kan säkerställa att personer i ledande ställning eller med viktiga uppgifter inom det område som ska kontrolleras är på plats. Om inspektionen är föranmäld kan tillsynen också få en positiv effekt på verksamhetens kvalitet redan på planeringsstadiet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Oannonserade inspektioner bör vara särskilt lämpliga om tillsynsmyndigheten bedömer att det finns en risk för att tillsynsobjektet endast inför tillsynsbesöket följer de regler som gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Om det är tal om en föranmäld inspektion kan tillsynsmyndig- heten innan genomförandet informera tillsynsobjektet om t.ex. syftet med inspektionen, preliminärt upplägg, deltagare, beräknad tidsåtgång för besöket, vilken dokumentation man vill ta del av, vilka man vill intervjua och vilka frågor som kommer att ställas. Inför besöket kan det också vara lämpligt att framställa en begäran om kontaktperson. Kontaktpersonen kan hjälpa till med att exempelvis tillhandahålla skriftligt material, hänvisa till rätt person och boka möten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Angående effekten redan av vetskapen om en planerad tillsyn, jfr. Riksrevisionen, granskningsrapport RiR 2013:16. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Statens tillsyn över skolan – bidrar den till förbättrade kunskapsresultat?&lt;/SPAN&gt;, s. 74.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357301x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p654 ft8"&gt;Vid inspektionen kan tillsynsmyndigheten gå igenom t.ex. instruktioner, rutiner, loggar, register, journaler och andra handlingar. Intervjuer kan hållas med ledningspersonal, annan personal samt dömda eller intagna i häkte. I vissa fall bör intervjuerna hållas enskilt. Om det är lämpligt kan det dock vara mer tidseffektivt att intervjua flera personer samtidigt. För det fall samtal ska hållas med intagna är en möjlighet att se till att det inför besöket sprids en inbjudan till samtal så att de som önskar delta kan anmäla intresse. Det kan också vara lämpligt med en rundvandring genom lokalerna.&lt;SPAN class="ft61"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Efter genomförd inspektion bör tillsynsmyndigheten upprätta ett protokoll. Av protokollet bör det i vart fall gå att utläsa tid och plats för inspektionen samt vilka representanter för tillsynsobjektet respektive tillsynsmyndigheten som har varit närvarande. Om något som har kommit fram under inspektionen bör undersökas närmare kan tillsynsmyndigheten lägga upp ett särskilt ärende för vidare utredning av den frågan.&lt;SPAN class="ft45"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Ett sätt att effektivisera inspektionerna och verka för att samma krav ska ställas oavsett inspektör kan vara att ta fram särskilda väg- ledningar för olika tillsynsområden. Arbetsmiljöverket har exempelvis tagit fram en särskild vägledning för inspektion av arbetsmiljö- förhållanden vid Kriminalvården. I vägledningen beskrivs Kriminal- vårdens verksamhet och de riskfaktorer som föreligger.&lt;SPAN class="ft61"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för vård och omsorg har utarbetat nationella bedömningskriterier inom några tillsynsområden. Dessa anger bland annat vad som ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Vid en inspektion av en anstalt eller ett häkte besöker JO verksamhetsstället och går igenom akter och andra dokument. JO har också diskussioner om verksamheten med verk- samhetsställets ledning samt med medarbetare och fackliga representanter vid verksam- hetsstället. Inspektionen inkluderar en rundvandring där man fokuserar på utrymmen som JO ofta får in klagomål kring, t.ex. rum för avskildhetsplacering och besöksrum. Vid inspektioner av häkten och kriminalvårdsanstalter förs även samtal med intagna. Inför inspektionen skickas en inbjudan till de intagna där man skriver att den som vill prata om förhållandena på anstalten eller häktet får göra det. För det fall många intagna vill prata med JO kan man hålla stormöten med flera intagna på en gång, men om någon vill ha ett enskilt samtal kan man oftast tillgodose det önskemålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Jfr 24 § tredje stycket lag (1986:765) med instruktion för Riksdagensombudsmän enligt vilken protokoll ska föras vid inspektioner och när protokoll fordras av annan orsak. Efter en inspektion upprättar JO ett protokoll där eventuella synpunkter framgår. För det fall det under inspektionen uppmärksammas en fråga som bör undersökas närmare kan JO lägga upp ett särskilt initiativärende för vidare utredning. Även det anges i så fall i protokollet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Arbetsmiljöverket, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-08-24,&lt;/NOBR&gt; dnr CTO 2006/11310. &lt;SPAN class="ft63"&gt;VägledningsPM för tillsyn inom kriminalvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357302x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;granskas. De ger också vägledning för hur bedömningarna ska göras, utifrån den reglering och kunskap som finns inom ett visst område.&lt;SPAN class="ft61"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Ett exempel på hur en granskning kan genomföras är ett inspek- tionsprojekt avseende Kriminalvården som Arbetsmiljöverket genom- förde. Vid Kriminalvårdens huvudkontor inspekterades myndighetens övergripande arbetsmiljöarbete, med särskilt fokus på vissa områden. Därefter inspekterades ett flertal av Kriminalvårdens häkten, anstalter och frivårdskontor för att kontrollera hur det beskrivna arbetet fungerade praktiskt i verksamheterna.&lt;SPAN class="ft61"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Arbetsmiljöverket har också använt en metod som kallas screening. Ett stort antal företag med anställda i en bransch får då besök av en inspektör. En viktig skillnad mellan arbetssättet vid screening jämfört med Arbetsmiljöverkets ordinarie tillsyn är att man vid screening använder sig av en mer standardiserad metod, bland annat används ett standardiserat frågeformulär. Syftet med standardiseringen är att mindre tid behöver läggas på för- och efterarbeten i samband med tillsynsbesöken.&lt;SPAN class="ft61"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;Standardiserade frågeformulär kan effektivisera tillsynen. Använd- ningen av olika frågeformulär tycks också leda till att inspektions- objekten i högre grad behandlas lika, vilket innebär att rättssäkerheten ökar. Risken är dock att de i för hög grad fokuserar på avgränsade och mätbara faktorer. De delar av lagstiftningen som är mer otydliga kan utelämnas. Det kan i sin tur leda till att effekten av tillsynen försämras. Det som är lätt att kontrollera kan nämligen vara av mindre betydelse för enskilda. Legitimiteten för tillsynen kan dessutom minska om allmänheten eller de som inspekteras upplever att tillsynsmyndigheten fokuserar på detaljer och oväsentligheter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Det ankommer på tillsyns- myndigheten att avgöra när det är lämpligt att använda standardiserade frågeformulär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Inspektionen för vård och omsorg. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Nationella bedömningskriterier. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;http://www.ivo.se/tillsyn/tillsynsuppdraget/nationella-bedomningskriterier/&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2015-03-19).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Arbetsmiljöverket, projektrapport, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-12-23,&lt;/NOBR&gt; dnr INH 2011/100563. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Hot och våld vid myndighetsutövning &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2011-2013&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; s. 3 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Arbetsmiljöverket. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Screening. &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="http://www.av.se/inspektion/screening"&gt;http://www.av.se/inspektion/screening&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft74"&gt;(Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-03-27).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Johansson, Vicky. Tillsyn och effektivitet. &lt;/SPAN&gt;Statliga inspektörers yrkesroller och strategival.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft44"&gt;Umeå: Boréa bokförlag, 2006, s. 202 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357303x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Övervakning av utrikestransporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft13"&gt;Behov av övervakning av utrikestransporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;En medlemsstat ska enligt återvändandedirektivet sörja för ett effektivt övervakningssystem för påtvingade återvändanden.&lt;SPAN class="ft45"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Direktivet är tillämpligt på tredjelandsmedborgare som vistas olagligt på en medlemsstats territorium. Med återvändanden avses i direktivet en sådan tredjelandsmedborgares återresa till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;ursprungslandet, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;ett transitland i enlighet med återtagandeavtal eller andra arrangemang, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;ett annat tredjeland till vilket den berörda tredjelandsmedborgaren frivilligt väljer att återvända och där han eller hon kommer att tas emot.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft40"&gt;Det är alltså endast transporter till tredjeland som omfattas av kravet på ett effektivt övervakningssystem, vilket utesluter återsändanden av asylsökanden till ett annat &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; i enlighet med Dublin- förordningen.&lt;SPAN class="ft77"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Vidare omfattar kravet på ett effektivt övervaknings- system endast påtvingade återvändanden. Påtvingat återvändande är sådant återvändande som inte kan anses vara en frivillig avresa. Frivillig avresa definieras i direktivet som fullgörande av skyldigheten att återvända inom den tidsram som fastställts i beslutet om åter- vändande.&lt;SPAN class="ft77"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Påtvingat återvändande är alltså sådant återvändande som kräver tvång för att tredjelandsmedborgaren ska återvända i enlighet med ett beslut därom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Art. 8.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Art. 2 och 3 ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat. Se Contact Committee “Return Directive” (2008/115/EC),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft75"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;2010-02-11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt; &lt;/SPAN&gt;Outcome of 8 May, 18 September, 20 November 2009 and 11 February 2010 meetings&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Art. 3.8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357304x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft8"&gt;Kravet på Sverige att ha ett effektivt övervakningssystem begränsas också av att regeringen har beslutat att återvändandedirektivets bestämmelser inte ska tillämpas på tredjelandsmedborgare som är föremål för utlämnings- eller överlämnandeförfarande.&lt;SPAN class="ft61"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;För Sveriges del omfattar kravet på ett effektivt övervakningssystem således påtvingade återvändanden av tredjelandsmedborgare till tredje land vid verkställighet av följande beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Beslut om avvisning eller utvisning efter avslag på ansökan på uppehållstillstånd eller utan att en sådan ansökan gjorts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Beslut om utvisning på grund av brott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Beslut om utvisning enligt lagen om särskild utlänningskontroll (1991:572).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft40"&gt;Kommittén har ovan beskrivit Kriminalvårdens, Polismyndighetens och Säkerhetspolisens roll vid sådana påtvingade återvändanden som omfattas av kravet på ett effektivt övervakningssystem i direktivet (avsnitt 3.6). Det går numera att utifrån utvecklingen inom EU dra slutsatsen att ett effektivt övervakningssystem föreligger endast om det innefattar att observatörer åker med under själva transporten.&lt;SPAN class="ft77"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Kravet på ett effektivt övervakningssystem talar således starkt för att sådana återvändanden ska granskas inte bara i efterhand utan redan under pågående transport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft8"&gt;Oberoende av kravet på ett effektivt övervakningssystem i åter- vändandedirektivet finns det skäl att lägga särskilt fokus på utrikes- transporter som kan komma att innefatta tvång. Sådana transporter kan innefatta &lt;NOBR&gt;icke-överklagbara&lt;/NOBR&gt; inskränkningar i enskildas grund- läggande fri- och rättigheter, som t.ex. kroppsvisitationer och lång- varig användning av fängsel, under för individen särskilt pressade förhållanden. JO har påtalat att avvisningsärenden till sin natur är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2011/12:60. &lt;/SPAN&gt;Genomförande av återvändandedirektivet&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 26 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;EU:s byrå för grundläggande rättigheter, årsrapport 2013. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Fundamental rights: challenges and achievements in 2013&lt;/SPAN&gt;, s. 45. Contact committee “Return Directive” (2008/115/EC). &lt;SPAN class="ft84"&gt;This document synthesises the questions raised by Member States at previous meetings of the Contact Committee Return Directive (8 May, 18 September, 20 November 2009, 11 February, 21 June,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;November 2010, 18 March, 24 June and 2 December 2011) and the preliminary answers/conclusions arrived at&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;, s. 31 f. Art. 9.1b i Rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser. Art 13.3 i Frontex Code of conduct for joint return operations coordinated by Frontex.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357305x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;känsliga och inte sällan medför risk för olika typer av mer eller mindre allvarliga incidenter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;JK har funnit att det är uppenbart att brister och felaktigheter vid hanteringen av utvisningsärenden kan få allvarliga konsekvenser för den enskilde. Det är därför enligt JK särskilt viktigt att polisen i alla delar iakttar största möjliga noggrannhet för att säkerställa att handläggningen i sådana ärenden i alla delar sker helt i enlighet med lagar, förordningar och andra bestämmelser på området.&lt;SPAN class="ft61"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr har uttalat att återsändanden av utländska medborgare med flyg innefattar en betydande risk för omänsklig och nedbrytande behandling.&lt;SPAN class="ft61"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Enligt samma kommitté kan vikten av interna och externa övervaknings- system av avvisning med flyg inte betonas tillräckligt.&lt;SPAN class="ft61"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft9"&gt;I samband med utrikestransporter som kan komma att innefatta tvång finns det således en påtaglig risk för regelöverträdelser av stor betydelse för enskilda. Risken är sådan att tillsyn över enskilda fall regelbundet bör prioriteras. Fristående övervakning kan också vara ett stöd för transportpersonalen genom att oklarheter om hur en transport har gått till motverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Behovet av övervakning är enligt kommittén inte uteslutande begränsat till de utrikestransporter som omfattas av återvändande- direktivets krav på Sverige. Motsvarande risker som föreligger vid sådana transporter kan även finnas vid t.ex. påtvingade transporter till annat &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; eller vid ett utlämningsförfarande. Samtliga icke- statliga människorättsorganisationer som kommittén har varit i kontakt har framfört att det finns ett generellt behov av över- vakning av utrikestransporter som kan innefatta tvång.&lt;SPAN class="ft61"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;JO, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2009-04-17,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;1341-2008.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;JK, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015-02-19,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;5704-13-40.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015-02-05,&lt;/NOBR&gt; dnr CPT/Inf (2015)14. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Report to the Government of the Netherlands on the visit to the Netherlands carried out by the European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CPT) from 16 to 18 October 2013&lt;/SPAN&gt;, p. 7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2003-09-10,&lt;/NOBR&gt; dnr CPT/Inf (2003) 35. &lt;SPAN class="ft75"&gt;13th General Report on the CPT's activities covering the period 1 January 2002 to 31 July 2003&lt;/SPAN&gt;, p. 43.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Svenska Röda korset, Flyktinggruppernas riksråd (FARR), Svenska sektionen av Amnesty International, Civil Rights Defenders samt Rådgivningsbyrån för asylsökande och rådgivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357306x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p746 ft13"&gt;Tillsynsmyndigheten bör få i uppgift att övervaka utrikestransporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft40"&gt;Det finns alltså ett behov av övervakning av utrikestransporter som kan innefatta tvång. Frågan är om tillsynsmyndigheten är lämpligt organ för att utföra övervakningen. I de medlemsstater som har över- vakningsorgan handhas övervakningen av civilsamhället &lt;NOBR&gt;(icke-statliga&lt;/NOBR&gt; människorättsorganisationer), ombudsmän eller myndigheter med band till ett nationellt ministerium. Övervakningssystemen regleras antingen i lag eller genom samarbetsavtal.&lt;SPAN class="ft77"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;EU:s byrå för grund- läggande rättigheter har lyft Storbritanniens och Danmarks system som särskilt goda exempel på övervakning av påtvingade åter- vändanden. I Storbritannien övervakar &lt;SPAN class="ft68"&gt;Her Majesty’s Inspectorate of Prisons &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft68"&gt;Independent Monitoring Boards &lt;/SPAN&gt;regelbundet transporter för påtvingade återvändanden (se mer om dessa organ i avsnitt 7.6). I Danmark observerar en juridisk expert från Folketingets ombudsman regelbundet återvändanden (se mer om ombudsmannen i avsnitt 7.3).&lt;SPAN class="ft77"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;Flera faktorer talar enligt kommittén för att det är lämpligt att tillsynsmyndigheten får i uppgift att övervaka utrikestransporter som kan komma att innefatta tvång. Inom tillsynsmyndigheten kommer det att finnas god kompetens om polisens och Kriminalvårdens verk- samheter, det regelverk som styr dessa samt om hur tillsyn utövas. Det kommer också att finnas goda möjligheter att bygga upp en organisation för en kontinuerlig och varaktig övervakning. Det är även en fördel att myndighetens mandat att utöva tillsyn är vidare än övervakning av aktuella transporter. För det fall myndigheten under övervakningen upptäcker något som bör utredas närmare, kan den göra så även om utredningen för bortom påtvingade återvändanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Europeiska kommissionen, meddelande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-03-28,&lt;/NOBR&gt; COM(2014) 199 final. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om EU:s återvändandepolitik&lt;/SPAN&gt;, s. 21 f. Se även följande. Europeiska kommissionen &lt;NOBR&gt;-–&lt;/NOBR&gt; Generaldirektoratet för Rättvisa, frihet och säkerhet, rapport av Matrix &lt;NOBR&gt;2011-07-01.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft84"&gt;Comparative Study on Best Practices in the Field of Forced Return Monitoring JLS/2009/RFXX/CA/1001) Final Report&lt;/SPAN&gt;, s. 6 och 31. Europeiska kommissionen – Generaldirektoratet för migration och inrikes frågor, rapport av Matrix &lt;NOBR&gt;2013-10-22.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft84"&gt;Evaluation on the application of the Return Directive (2008/115/EC) Final Report&lt;/SPAN&gt;, s. 102.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Det kan noteras att Storbritannien inte ens är bundet av återvändandedirektivet. Se EU:s byrå för grundläggande rättigheter, årsrapport 2012. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Fundamental rights: challenges and achievements in 2012&lt;/SPAN&gt;, s. 57. EU:s byrå för grundläggande rättigheter, årsrapport 2013. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Fundamental rights: challenges and achievements in 2013&lt;/SPAN&gt;, s. 47. Se även Europeiska kommissionen – Generaldirektoratet för migration och inrikes frågor, rapport av Matrix &lt;NOBR&gt;2013-10-22.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft84"&gt;Evaluation on the application of the Return Directive (2008/115/EC) Final Report&lt;/SPAN&gt;, s. 102.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357307x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten kommer också att ha goda möjligheter att hämta in information samt en struktur för både insyn i och skydd av informationen vid den fortsatta hanteringen i tillsynsmyndigheten (se nedan kap. 15). Den kommer vidare att ha etablerade kanaler för att kommunicera ut resultatet av övervakningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;När det gäller eventuella alternativ till att tillsynsmyndigheten utför övervakningen kan det inledningsvis konstateras att regeringen i tilläggsdirektiven varit tydlig med att JK:s och JO:s uppdrag faller utanför det som kommittén har att överväga.&lt;SPAN class="ft45"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Ett alternativ som kommittén har övervägt är att helt överlåta övervakningen åt en &lt;NOBR&gt;icke-statlig&lt;/NOBR&gt; människorättsorganisation. Främsta skälet för det alternativet är att en sådan organisation kan uppfattas som än mer fristående än tillsynsmyndigheten. Kommittén har ovan anfört skäl för varför det är lämpligt att ge just tillsynsmyndigheten i uppgift att övervaka utrikestransporter som kan komma att innefatta tvång. Med beaktande av dessa gör kommittén bedömningen att det är bättre att tillsynsmyndigheten får en sådan uppgift än att över- vakningen helt överlåts åt en &lt;NOBR&gt;icke-statlig&lt;/NOBR&gt; människorättsorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft40"&gt;En förutsättning för att övervakningen helt skulle kunna överlåtas till en &lt;NOBR&gt;icke-statlig&lt;/NOBR&gt; människorättsorganisation är vidare att det finns någon lämplig som är villig att ta sig an en sådan uppgift. Vid kommitténs kontakter med svenska &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; människorätts- organisationer har ingen av dem ansett det lämpligt att de ensamma innehar rollen som oberoende observatör.&lt;SPAN class="ft77"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Organisationen Civil Rights Defenders har dock föreslagit att vissa organisationer ett antal gånger per år bereds tillfälle att delta som observatörer, även om observatörer som regel kommer från en fristående tillsynsmyndighet. Vidare lyfter organisationen som en möjlighet att det inrättas en fond där de civilsamhällesorganisationer som önskar delta i observatörs- verksamheten kan söka finansiering.&lt;SPAN class="ft77"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft7"&gt;Att tillsynsmyndigheten får i uppgift att övervaka utrikes- transporter som kan innefatta tvång utesluter inte att det träffas överenskommelser om övervakning med &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; människo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kommittédirektiv 2012:13. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09)&lt;SPAN class="ft71"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Svenska Röda korset, Flyktinggruppernas riksråd (FARR), Svenska sektionen av Amnesty International, Civil Rights Defenders samt Rådgivningsbyrån för asylsökande och rådgivning. Rikspolisstyrelsen har enligt uppgift från Polismyndigheten tidigare fått besked från UNHCR om att organisationen inte vill ta på sig rollen som övervakare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Polisorganisationskommittén, skrivelse från Civil Rights Defenders &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015-03-11,&lt;/NOBR&gt; dnr Ju 2010:09/2015/11.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357308x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p263 ft8"&gt;rättsorganisationer. Insyn av sådana organisationer kan också spela en viktig roll inför att själva transporten påbörjas genom exempelvis besöksverksamhet vid förvar och häkten eller annan form av stöd och rådgivning till personer som ska återsändas. Därtill bör tillsyns- myndigheten från dem kunna få kunskap om t.ex. mänskliga rättig- heter och situationen för dem som ska återsändas. Kommittén har dock inte inom ramen för detta uppdrag haft möjlighet att närmare utreda hur &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; människorättsorganisationer eventuellt bör involveras i övervakningen parallellt med tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Det är således enligt kommittén lämpligt att tillsynsmyndig- heten får i uppgift att övervaka utrikestransporter som kan komma att innefatta tvång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Pool av oberoende observatörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;I framtiden kan det bli aktuellt med en pool av oberoende observatörer. En sådan pool håller på att skapas inom ett EU- finansierat projekt (&lt;SPAN class="ft36"&gt;FreM project&lt;/SPAN&gt;) som drivs av &lt;SPAN class="ft36"&gt;International Centre for Migration Policy Development &lt;/SPAN&gt;(ICMPD). Som det ser ut nu kommer poolen endast få användas av de stater som har deltagit i projektet, vilket Sverige inte har gjort. Det finns planer på en uppföljning av projektet, men beslut därom har per april 2015 inte fattats. Planerna syftar till att skapa en observatörspool som samtliga medlemsstater kan använda för både gemensamma och nationella påtvingade åter- vändanden (&lt;SPAN class="ft36"&gt;European Pool of Forced Return Monitoring&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Om en sådan pool blir verklighet är det troligt att de flesta deltagande staterna kommer att använda den för att komplettera sitt nationella övervakningssystem.&lt;SPAN class="ft45"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Även med en sådan pool är det alltså viktigt att ta tillvara ovan nämnda fördelar med att låta tillsynsmyndig- heten vara delaktig i övervakningen. Om en pool tillgänglig för Sverige blir verklighet ska den således komplettera tillsynsmyndigheten och inte ersätta den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Polisorganisationskommittén, skrivelse från ICMPD &lt;NOBR&gt;2015-03-03&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;2015-03-04,&lt;/NOBR&gt; dnr Ju 2010:09/2015/8. Europeiska kommissionen, meddelande &lt;NOBR&gt;2014-03-28,&lt;/NOBR&gt; COM(2014) 199 final.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft72"&gt;Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om EU:s återvändandepolitik&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 6. International Centre for Migration Policy Development (ICMPD). &lt;/SPAN&gt;Ongoing Projects – Forced Return Monitoring (FReM). &lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.icmpd.org/Ongoing-Projects.1570.0.html"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;http://www.icmpd.org/Ongoing-Projects.1570.0.html&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.icmpd.org/Ongoing-Projects.1570.0.html"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;(Hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;2015-03-03).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357309x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;Prioritering av vilka transporter som ska övervakas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Enligt kommittén krävs det inte att varje transport som omfattas av direktivet ska övervakas för att ett effektivt övervakningssystem enligt artikel 8.6 i återvändandedirektivet ska föreligga. Under förutsättning att transporter återkommande övervakas bör det vara tillräckligt med en övervakning baserad på stickprov, där urvalet har sin grund i en analys av vilka transporter som är mest riskfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft9"&gt;Ett krav på övervakning med viss frekvens vore inte ändamåls- enligt. De objektsansvariga kan då på förhand räkna ut vilka transporter som kommer att övervakas. Det vore inte heller ända- målsenligt med ett krav på övervakning av ett visst antal transporter varje år eftersom det inte går att på förhand veta hur många transporter som sker per år. Med tiden skiftande externa omständigheter, som t.ex. antal asylsökande och förändringar av migrationsrätten, har stor påverkan på antalet transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten bör alltså göra den riskanalys som krävs för att identifiera vilka transporter som bör prioriteras. Många gånger bör det bli de transporter som omfattas av kravet på ett effektivt övervak- ningssystem i återvändandedirektivet. Långa transporter till tredje land kan nämligen innefatta särskilt långvariga betvinganden av den enskilde, fler förflyttningar mellan transportmedel och utsträckt psykisk press på både den som transporteras och på eskorterande personal. Vidare bör verkställighetsresor med chartrade flygplan normalt vara mer riskfyllda än sådana som sker med reguljärflyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Vid prioriteringen av vilka transporter som ska övervakas bör det också beaktas att den Europeiska kommissionen uttryckt att en oberoende övervakare bör vara närvarande vid varje gemensam insats för återsändande, eftersom dessa enligt kommissionen är så uppmärk- sammade och känsliga.&lt;SPAN class="ft61"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Som ovan nämnts bistår Frontex medlems- staterna med organisering av gemensamma insatser för återsändande av tredjelandsmedborgare som olagligen uppehåller sig i unionen (avsnitt 3.6.2). Vid dessa insatser kan oklara ansvarsförhållanden samt mellan staterna varierande bemötande och betvingande av de transporterade medföra särskilda risker. I de fall Sverige deltar i en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Europeiska kommissionen, meddelande &lt;NOBR&gt;2014-03-28,&lt;/NOBR&gt; COM(2014) 199 final. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om EU:s återvändandepolitik&lt;/SPAN&gt;, s. 6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357310x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;gemensam transport bör alltså tillsynsmyndigheten övervaka den transporten, om inte tillräcklig övervakning ordnats på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Tillräcklig övervakning kan vara för handen om det finns en överenskommelse om att annan observatör – exempelvis från en annan medlemsstat, från den ovan nämnda eventuella poolen av oberoende observatörer, eller från en &lt;NOBR&gt;icke-statlig&lt;/NOBR&gt; människorätts- organisation – ska övervaka Sverige. Jämfört med att en tjänsteman från tillsynsmyndigheten övervakar en gemensam transport kan det vara bättre om en observatör med ett mer internationellt perspektiv och träning även vad gäller andra staters rätt att använda tvång övervakar samtliga eller flera av de stater som deltar i den gemen- samma transporten. En möjlighet skulle kunna vara att en tjänsteman från tillsynsmyndigheten övervakar den svenska delen av transporten fram till det gemensamma flyget och att en annan för flera medlems- stater gemensam observatör därefter tar över. Kommittén åter- kommer till under vilka förutsättningar en stats observatör får bistå även andra stater med övervakning (avsnitt 14.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Kommittén gör således bedömningen att tillsynsmyndigheten regelbundet ska övervaka utrikestransporter som kan komma att inne- fatta tvång. Det överlämnas dock åt myndigheten att utifrån en risk- analys fortlöpande pröva med vilken frekvens övervakning ska ske och vilka typer av utrikestransporter som bör prioriteras. Om regeringen i framtiden skulle finna att tillsynsmyndigheten inte i tillräckligt hög grad prioriterar övervakning av en viss typ av transporter har den möjlighet att ge myndigheten ett särskilt regeringsuppdrag inom det området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Vad övervakningen ska innefatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft42"&gt;Övervakningen bör omfatta verkställigheten i dess helhet, från för- beredelserna av avresan till mottagandet vid slutdestinationen eller till platsen för avresa vid misslyckade återvändanden.&lt;SPAN class="ft94"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Se följande. Contact committee “Return Directive” (2008/115/EC). &lt;SPAN class="ft84"&gt;This document synthesises the questions raised by Member States at previous meetings of the Contact Committee Return Directive (8 May, 18 September, 20 November 2009, 11 February, 21 June, 26 November 2010, 18 March, 24 June and 2 December 2011) and the preliminary answers/conclusions arrived at&lt;/SPAN&gt;, s. 31 f. Art. 9.1b Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1168/2011 av den 25 oktober 2011, en revidering av Rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser. Art 13.3 och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357311x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr är den initiala delen av transporten, det första mötet mellan den som ska transporteras och eskorterande personal, särskilt riskfylld och av särskild betydelse för det fortsatta genomförandet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Att den initiala delen är särskilt riskfylld har också framhållits av flera av de &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; människo- rättsorganisationer som kommittén har samrått med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Vid tillsyn över utrikestransporter kan exempelvis följande för- fattningar aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;24 kap. 2 § brottsbalken om laga befogenhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;10 § polislagen (1984:387) innebärande att det våld som får användas av en polisman ska vara proportionerligt och försvarligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;5 kap. 5 § luftfartslagen (2010:500) om en befälhavares rätt att vidta de åtgärder som krävs för att avvärja faran om någon genom sitt uppträdande ombord utgör en omedelbar fara för flygsäkerheten eller luftfartsskyddet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Bestämmelser om medborgarnas grundläggande fri- och rättig- heter i 2 kap. regeringsformen och i Europakonventionen, som gäller som lag här i landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2014:8 FAP &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;638-1)&lt;/NOBR&gt; om verkställighet av beslut om avvisning och utvisning&lt;SPAN class="ft61"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;samt Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2012:6 FARK Transport) om transportverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft74"&gt;14.3 i Frontex Code of conduct for joint return operations coordinated by Frontex. EU:s byrå för grundläggande rättigheter, årsrapport 2013. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Fundamental rights: challenges and achievements in 2013&lt;/SPAN&gt;, s. 45.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015-02-05,&lt;/NOBR&gt; dnr CPT/Inf (2015) 14. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Report to the Government of the Netherlands on the visit to the Netherlands carried out by the European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CPT) from 16 to 18 October 2013&lt;/SPAN&gt;, p. 48. Se även Europeiska kommissionen – Generaldirektoratet för Rättvisa, frihet och säkerhet, rapport av Matrix &lt;NOBR&gt;2011-07-01.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Comparative Study on Best Practices in the Field of Forced Return Monitoring (JLS/2009/RFXX/CA/1001) Final Report&lt;/SPAN&gt;, s. 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Det bör observeras att det enligt 1 kap. 5 §, också i fall av enskilda återsändanden, ska tas hänsyn till de gemensamma riktlinjer för säkerhetsbestämmelser i samband med gemensamma åter- sändanden med flyg, som fogats till rådets beslut (2004/ 573/EG) av den 29 april 2004 om organisation av gemensamma flygningar för återsändande från två eller flera medlemsstaters territorium av tredjelandsmedborgare vilka omfattas av enskilda beslut om återsändande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357312x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Det bör dock nämnas att JO och den så kallade Transport- utredningen har påpekat att det föreligger viss osäkerhet vad gäller Kriminalvårdens rätt att använda tvång, inte minst i form av fängsel, när den utför transporter åt polisen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Det ankommer inte på kommittén att inom ramen för detta utredningsarbete ta ställning i den frågan. För det fall tillsynsmyndigheten gör bedöm- ningen att det föreligger brister i gällande rätt kan den påtala det för regeringen (se nedan avsnitt 13.7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;De myndigheter som genomför en verkställighetsresa ska upprätta en verkställighetsrapport.&lt;SPAN class="ft45"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Även tjänsteman från tillsynsmyndigheten som övervakar transporten bör föra protokoll. Incidenter, användning av handfängsel eller andra medel för att betvinga de som transporteras, närvaro av vårdpersonal och klagomål från de som transporterats är exempel på faktorer som fortlöpande bör antecknas för en senare mer djupgående analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Utredning av klagomål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Kommittén har ovan funnit att det av regleringen ska framgå att inspektioner och övervakning av utrikestransporter som kan komma att innefatta tvång ska vara en del av tillsynsmyndighetens verksamhet. I detta avsnitt behandlas om det även ska framgå att tillsynsmyndig- heten ska utreda klagomål och, i så fall, i vilken omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen gjorde kommittén bedöm- ningen att enskilda skulle kunna lämna upplysningar till myndigheten, men att tillsynsmyndigheten inte skulle vara skyldig att agera i ett enskilt ärende. Kommittén fann också att det var angeläget att tillsynsmyndigheten för uppslag till granskning etablerade en god kontakt med vad som då kallades ”allmänhetens kontaktpunkt för högre kvalitet i polisverksamheten vid Polismyndigheten”.&lt;SPAN class="ft61"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft7"&gt;Funktionen benämns numera Polismyndighetens kontaktcenter (funktionen beskrivs i avsnitt 5.3.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;JO, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2000-01-24,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;1872-1998.&lt;/NOBR&gt; SOU 2011:7. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Transporter av frihetsberövade&lt;/SPAN&gt;, se särskilt s. 230 f., &lt;NOBR&gt;331–333&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;353–368.&lt;/NOBR&gt; För uttalanden om gällande rätt vid tvångsvis verkställighet av beslut om avvisning och utvisning se även följande. Prop. 2011/12:60. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Genomförande av åter- vändandedirektivet&lt;/SPAN&gt;, s. 40. SOU 2011:17. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Förvar&lt;/SPAN&gt;, s. 275 f. JO, beslut &lt;NOBR&gt;2005-03-22,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2169-2004.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;11 kap. 2 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av beslut om avvisning och utvisning RPSFS 2014:8 FAP &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;638-1&lt;/NOBR&gt; och 38 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om transportverksamheten KVFS 2012:6 FARK Transport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 167 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357313x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft7"&gt;Kommittén gör fortfarande den bedömningen. Bakgrunden till och innebörden därav bör dock förtydligas. Det bör inledningsvis klar- göras att oavsett om informationen från en enskild benämns upplys- ning, klagomål eller anmälan föreligger inte någon automatisk skyldighet för en tillsynsmyndighet att i samtliga fall göra en fullständig utredning av de förhållanden som påtalats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;JK skrev i remissyttrandet över betänkandet Tillsyn över polisen att det inte vore ägnat att stärka medborgarnas förtroende för varken tillsynsmyndighetens eller polisens verksamhet, om det saknades möjlighet för en enskild att anmäla ett upplevt myndighetsövergrepp till tillsynsmyndigheten. Det skulle också vara principiellt felaktigt om en ordinarie tillsynsmyndighet för polisen inte skulle ta emot klagomål från enskilda utan i stället hänvisa dem till JO eller JK. Utifrån JK:s erfarenhet utgör därtill enskildas klagomål en god källa till uppslag för en tillsynsmyndighets egeninitierade tillsyn. Det är dock enligt JK rimligt att tillsynsmyndigheten ges möjlighet att avgöra vilka anmälningar som motiverar vidare åtgärd. På så sätt kan tillsynen t.ex. inriktas mot de klagomål som tyder på mer systematiska fel i verksamheten.&lt;SPAN class="ft77"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft9"&gt;Även enligt JO utgör klagomål från allmänheten en viktig kunskapskälla för det mer systematiska tillsynsarbetet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund skriver i sitt remissyttrande att det är positivt att tillsynsmyndigheten får möjlighet att på eget initiativ bedriva en kontinuerlig tillsyn, men att tillsynen fortfarande kommer få som störst betydelse när den föregås av klagomål från allmänheten.&lt;SPAN class="ft41"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Tillsyn är ett sätt för enskilda att hävda sina rättigheter och intressen samt få rättelse.&lt;SPAN class="ft61"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Samtidigt som en tillsynsmyndighet ska ha en planerad tillsyn är det en viktig uppgift för den att agera utifrån extern information, t.ex. en anmälan från en enskild.&lt;SPAN class="ft61"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;En förut- sättning för det är förstås att tillsynsmyndigheten tar emot klagomål från enskilda. I betänkandet Kriminalvården – ledning och styrning fann utredningen att med hänsyn till vikten av en rättssäker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;JK, remissvar, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;4498-13-80.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt; &lt;/SPAN&gt;Betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42)&lt;SPAN class="ft71"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;JO, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-27,&lt;/NOBR&gt; dnr R &lt;NOBR&gt;62-2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Sveriges advokatsamfund, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-17,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;R-2013/0986.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Statskontoret, rapport, 2011. &lt;/SPAN&gt;Fristående utvärderingsmyndigheter – En förvaltningspolitisk trend&lt;SPAN class="ft85"&gt;, s. 15. SOU 2002:14. &lt;/SPAN&gt;Statlig tillsyn - Granskning på medborgarnas uppdrag&lt;SPAN class="ft85"&gt;, s. 140.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Statskontoret, rapport 2012. &lt;/SPAN&gt;Tänk till om tillsynen – Om utformningen av statlig tillsyn&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 67 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357314x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;kriminalvård bör en ny tillsynsmyndighet också handlägga klagomåls- ärenden.&lt;SPAN class="ft61"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Problemet med en omfattande klagomålshantering är dock främst att den riskerar att tränga undan den planerade tillsynen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Både JO och JK tar emot klagomål från allmänheten. Myndig- heterna avgör vilka av dem som ska utredas. Skäl till varför ett klagomål inte utreds kan vara att det är lämpligare att annan myndighet gör det, en utredning pågår redan vid annan myndighet, anmälan gäller ett beslut som kan överklagas till domstol eller klagomålet rör förhållanden långt bakåt i tiden. Både JO och JK kan välja att inte utreda ett klagomål, trots att gällande regler inte tycks ha följts.&lt;SPAN class="ft45"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Även ordinarie tillsynsmyndigheter tar emot klagomål från enskilda. Ett exempel är Datainspektionen. Inspektionen har ingen skyldighet att utreda alla klagomål, utan väljer vilka klagomålsärenden som blir tillsynsärenden.&lt;SPAN class="ft61"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Ett annat exempel är Inspektionen för vård och omsorg, som har en relativt långtgående skyldighet att utreda de anmälningar som kommer in.&lt;SPAN class="ft61"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Denna långtgående skyldighet är dock ifrågasatt. I ett delbetänkande från Klagomålsutredningen konstateras att dagens klagomålssystem tar en betydande del av inspektionens resurser i anspråk och att det minskar myndighetens möjlighet att bedriva en effektiv och riskbaserad tillsyn. Enligt utredningen bör inspektionens utredningsskyldighet begränsas till sådana situationer där det finns särskilda behov av att få en oberoende och formell prövning av en händelse.&lt;SPAN class="ft61"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Statskontoret har i en utvärdering av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2009:80. &lt;/SPAN&gt;Kriminalvården – ledning och styrning&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 100.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se Statskontoret, rapport 2012. &lt;/SPAN&gt;Tänk till om tillsynen – Om utformningen av statlig tillsyn&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 68 f. och 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Se JK. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Information om tillsynsverksamheten. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;http://www.jk.se/ersattning-klagomal/Info.aspx&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2015-03-20).&lt;/NOBR&gt; Se även JO. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Alla anmälningar utreds inte&lt;/SPAN&gt;. Senast uppdaterad &lt;NOBR&gt;2015-03-17.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;http://www.jo.se/sv/JO-anmalan/Nar-en-anmalan-kommer-in-till-JO/Alla-anmalningar-utreds-&lt;/NOBR&gt; inte/ (Hämtad &lt;NOBR&gt;2015-03-20).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Datainspektionen. &lt;/SPAN&gt;Så behandlar vi klagomål och tips&lt;SPAN class="ft74"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;A href="http://www.datainspektionen.se/om-oss/arbetssatt/klagomal/"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;http://www.datainspektionen.se/om- oss/arbetssatt/klagomal/ &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;(Hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;2015-03-20).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Inspektionen för vård och omsorg får avstå från att utreda klagomålet om det är uppenbart obefogat eller om det saknar direkt betydelse för patientsäkerheten och det dessutom saknas skäl att överväga åtalsanmälan. Därtill gäller att inspektionen inte ska utreda händelser som ligger mer än två år tillbaka i tiden, om det inte finns särskilda skäl. Se 7 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10-12&lt;/NOBR&gt; §§ patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2015:14. &lt;/SPAN&gt;Sedd, hörd och respekterad – Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 12 f, 49 och 76 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357315x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg dragit motsvarande slutsats. &lt;SPAN class="ft67"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft9"&gt;Kommitténs bedömning är att tillsynsmyndigheten ska ta emot och utreda klagomål från enskilda. Det är för det första omöjligt att förhindra att klagomål ges in. Om en enskild ger in ett klagomål till tillsynsmyndigheten måste det tas emot och blir där en inkommen handling som ska hanteras.&lt;SPAN class="ft41"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;För det andra skulle det vara förtroende- skadligt om tillsynsmyndigheten inte skulle agera efter att en enskild informerat den om ett allvarligt missförhållande. Slutligen utgör klagomål från enskilda ett viktigt underlag för att identifiera var det finns brister i den verksamhet som omfattas av tillsynen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Att tillsynsmyndigheten ska ta emot och utreda klagomål från enskilda är dock inte samma sak som att alla förhållanden som påtalas måste utredas. Tillsynsmyndigheten ska själv avgöra vilka klagomål som den ska ta upp till utredning. Den som ger in ett klagomål till tillsyns- myndigheten får inte ställning som part. Ingivaren kan således inte överklaga ett beslut av tillsynsmyndigheten att inte inleda en utred- ning.&lt;SPAN class="ft41"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;För att ovanstående ska gälla krävs ingen särskild reglering. Att tillsynsmyndigheten ska utreda klagomål och själv avgöra vilka klagomål som den ska utreda bör dock ändå framgå av myndighetens instruktion. Syftet med regleringen är att detta tydligt ska framgå för tillsynsobjekten, andra tillsynsmyndigheter, allmänheten etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft42"&gt;Eftersom tillsynsmyndigheten ska bedriva en systematisk och riskbaserad tillsyn bör klagomål från enskilda inte bara användas för att få information om enstaka händelser som kan vara aktuella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Statskontoret, rapport 2015:8. &lt;/SPAN&gt;Inrättandet av Inspektionen för vård och omsorg – Slut- rapport&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 7, 9, 25 och 100 ff&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Statskontoret har i en rapport om Inspektionen för vård och omsorgs klagomålshantering funnit att den så kallade officialprincipen innebär en skyldighet för inspektionen att ta emot och pröva anmälningar om klagomål. Det var därför inte nödvändigt med en särskild bestämmelse som anger att inspektionen ska ta emot och pröva klagomål. Se Statskontoret, rapport 2013:24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft84"&gt;Patientklagomål och patientsäkerhet – Delrapport med förslag till förändringar av hanteringen av enskildas klagomål mot &lt;NOBR&gt;hälso-och&lt;/NOBR&gt; sjukvården&lt;SPAN class="ft85"&gt;, s. 50. För mer om officialprincipen se följande. Marcusson, Lena (red.). &lt;/SPAN&gt;Offentligrättsliga principer&lt;SPAN class="ft85"&gt;; andra upplagen. Uppsala: Iustus Förlag AB, 2012. Artikel av Lundin, Olle, &lt;/SPAN&gt;Officialprincipen&lt;SPAN class="ft85"&gt;, s. 197 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Följande kan nämnas som exempel på hur klagomål från enskilda kan föranleda en utredning av ett eventuellt systemfel. JK hade inom ramen för den frivilliga skaderegleringen noterat att Kriminalvården i ett flertal beslut kritiserats för handläggningen av ärenden om placering av intagna i avskildhet. JK beslutade därför att inleda ett särskilt tillsynsärende i syfte att granska om det förelåg systemfel i Kriminalvårdens rutiner för handläggning av ärenden av aktuellt slag. JK, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-06-25,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;6825-12-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Jfr RÅ 1996 not. 190 och RÅ 2010 ref. 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357316x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;att utreda. Klagomålen bör även ingå i det samlade underlag som ligger till grund för myndighetens planering av tillsynen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;För att klagomålen ska utgöra ett bra underlag i det avseendet kan det vara lämpligt att myndigheten skapar kategoriseringar, som möjliggör statistik över vad och vilka verksamhetsställen klagomålen avser. På så vis kan klagomålen användas för att upptäcka eventuella strukturella brister som bör utredas närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Andra undersökningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;Tillsynsmyndigheten ska även utföra andra undersökningar än inspektioner, övervakning av utrikestransporter som kan komma att innefatta tvång och utredning av klagomål. Med andra undersökningar avses exempelvis frågeformulär, granskning av handlingar, register- studier, statistikstudier, intervjuer, dialoger och andra former av möten. Även om det är tal om annan typ av undersökning än en föranmäld inspektion bör det i många fall vara lämpligt att i ett inledande skede ta kontakt med ledningen för den verksamhet som ska granskas för att informera om bland annat projektets inriktning och tidplan samt be om kontaktperson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Handläggning av klagomål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska vid handlägg- ningen av klagomål särskilt beakta frihetsberövade barns behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör finnas en tydlig process för hur klagomål från enskilda ska tas emot och bearbetas. Utöver att frihetsberövade barns behov särskilt ska beaktas bör dock inte handläggningen av klagomål regleras, utan tillsynsmyndig- heten bör själv utforma den processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft7"&gt;Gällande rätt är enligt kommittén tillräcklig för att intagna och befattningshavare vid tillsynsobjekten ska kunna lämna klagomål eller andra upplysningar till tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jfr Statskontoret, rapport 2013:24. &lt;/SPAN&gt;Patientklagomål och patientsäkerhet – Delrapport med förslag till förändringar av hanteringen av enskildas klagomål mot &lt;NOBR&gt;hälso-och&lt;/NOBR&gt; sjukvården&lt;SPAN class="ft85"&gt;, s. 50.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357317x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Process för hur klagomål tas emot och bearbetas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;Eftersom tillsynsmyndigheten ska ta emot och bearbeta klagomål från enskilda bör det finnas en för allmänheten tydlig process för det. I informationen till allmänheten bör det också vara tydligt vad enskilda kan förvänta sig av tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Processen för Inspektionen för vård och omsorgs utredning av klagomål är reglerad i patientsäkerhetslagen (2010:659). Inspektionen för vård och omsorg har dock en betydligt mer långtgående skyldighet att utreda klagomål än vad som föreslås gälla för den nya tillsyns- myndigheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Den nya tillsynsmyndigheten ska inom ramen för en strategiskt styrd och riskbaserad tillsyn prioritera vad som är mest angeläget att granska. Enligt kommittén är det då också mer lämpligt att tillsynsmyndigheten själv formar processen för att ta emot och bearbeta klagomål än att denna regleras. Om myndig- heten får det utrymmet blir organisationen mer flexibel och kan lättare anpassas efter förändringar i omvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;En möjlighet för tillsynsmyndigheten är att hantera klagomål på liknande sätt som Datainspektionen. När Datainspektionen får in ett klagomål från en enskild registreras det som ett klagomåls- ärende. Datainspektionen beslutar sedan om ett tillsynsärende ska inledas eller inte. Inspektionens beslut att inte inleda ett tillsyns- ärende kan vara motiverat, men behöver inte alltid vara det.&lt;SPAN class="ft45"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten kan vidare beskriva rutiner för handläggning av klagomål i en handbok.&lt;SPAN class="ft45"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft40"&gt;En fråga som bör beröras närmare är om ingivaren av ett klagomål ska få information om de åtgärder som vidtas med anled- ning av klagomålet. Tillsynen innefattar inte myndighetsutövning i förhållande till enskilda som lämnar klagomål till tillsynsmyndig- heten. Som ovan nämnts blir de inte heller parter i tillsynsärendet. I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;10–18&lt;/NOBR&gt; §§ patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;En jämförelse med JO kan också göras. Ett beslut att inte inleda en utredning med anledning av ett klagomål måste inte motiveras. Det kan dock innehålla en redogörelse för åtgärder som vidtagits i ärendet, t.ex. om viss information hämtats in. Det kan även innehålla upplysningar för att vägleda anmälaren till rätt instans. Till beslutet bifogas en bilaga med de vanligaste skälen till varför JO inte vidtar någon åtgärd. När JK beslutar att skriva av ett ärende utan utredning skickas ofta ett brevsvar till anmälaren. Till brevet bifogas en blankett där de vanliga skälen till varför ärenden skrivs av anges och det hänvisas normalt till det skäl som är relevant i det aktuella fallet. Ibland lämnas vissa upplysningar i brevet, t.ex. hur man ansöker om rättshjälp eller att beslutet kan omprövas eller överklagas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Se t.ex. Statens skolinspektion, handbok, gäller från januari 2014. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Handbok för anmäl- ningsärenden&lt;/SPAN&gt;, se särskilt s. 16 ff.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357318x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft7"&gt;avsaknad av särskild reglering därom är tillsynsmyndigheten således inte skyldig att meddela ingivaren huruvida klagomålet leder till en utredning eller att till ingivaren skicka beslutet i ett eventuellt tillsynsärende. I patientsäkerhetslagen regleras att Inspektionen för vård och omsorgs beslut i klagomålsärenden ska skickas till anmälaren.&lt;SPAN class="ft45"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Vid kontakter med olika tillsynsorgan har det framgått att man normalt underrättar ingivaren när det står klart att klagomålet inte kommer att leda till någon utredning och att man skickar ett eventuellt tillsynsbeslut till honom eller henne, även om det inte är särskilt reglerat att så måste ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten bör normalt underrätta den som har gett in ett klagomål när det står klart att uppgifterna inte kommer att leda till någon utredning. För det fall en utredning genomförs med anledning av uppgifterna bör besked lämnas om resultatet av tillsynen. Om enskilda inte får ett svar på sina klagomål kan det påverka förtroendet negativt för både tillsynsmyndigheten och den verksamhet som klagomålet avser. Underrättelser till ingivaren av ett klagomål är dock inte något som bör vara ett författningsreglerat krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Innan tillsynsmyndigheten svarar ingivaren av ett klagomål bör den beakta att det kan finnas fall då den enskilde inte önskar att få skrivelser från tillsynsmyndigheten per post, eftersom det riskerar att avslöja för andra att ett klagomål har lämnats in. Om tillsyns- myndigheten endast har en &lt;NOBR&gt;e-postadress&lt;/NOBR&gt; till den enskilde måste en bedömning göras av vilka personuppgifter som kan skickas på det sättet utan att skyddet av dem åsidosätts.&lt;SPAN class="ft45"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;En annan viktig aspekt att beakta är att tillsynsmyndigheten inte kan sprida sekretess- belagda uppgifter till en enskild, bara för att han eller hon har gett in ett klagomål till myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Avslutningsvis bör handläggningen av klagomål avseende förhållanden som faller inom annan myndighets ordinära tillsyn nämnas särskilt i det här sammanhanget. Ett alternativ är att hänvisa den enskilde till den andra tillsynsmyndigheten, eventuellt i ett avskrivningsbeslut. Ett annat alternativ är att man efter kontakt med den enskilde och den andra tillsynsmyndigheten till myndigheten skickar det ingivna skriftliga klagomålet eller en anteckning om ett klagomål som lämnats muntligen. Med de åtgärderna kan det egna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 kap. 18 § tredje stycket patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Se 31 § personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357319x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;ärendet avslutas. Tillsynsmyndigheten kan också utreda klagomålet, även om så normalt inte ska ske. Vilka avvägningar som bör göras innan tillsynsmyndigheten utreder förhållanden som faller inom annan ordinär tillsyn har utvecklats ovan (avsnitt 10.8 och 11.8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Frihetsberövade barns behov ska särskilt beaktas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft9"&gt;Barnombudsmannen har i en skrivelse till regeringen föreslagit att det ska inrättas ett oberoende barnombud, som ska vara en själv- ständig instans till vilken frihetsberövade barn och ungdomar kan vända sig med klagomål om hur deras mänskliga rättigheter har till- godosetts under rättsprocessen. Ombudet ska enligt förslaget företräda barnet och ha rätt att driva ärenden i domstol för att utverka skadestånd. En möjlighet skulle enligt Barnombudsmannen vara att koppla denna funktion till det fristående organ för tillsyn över Polismyndigheten som kommittén föreslog i betänkandet Tillsyn över polisen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Det bör även nämnas att FN:s kommitté mot tortyr under 2014 rekommenderade Sverige att utveckla klara regler för behandling av minderåriga i polisens förvar och att övervaka att reglerna genomförs i praktiken.&lt;SPAN class="ft41"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Kommittén kommer att i det här sammanhanget beröra både den del av Barnombudsmannens förslag som innebär att frihetsberövade barn och ungdomar ska ha en självständig instans att vända sig till med klagomål och den del av förslaget som innebär att det ska finnas en funktion med rätt att företräda barnet i ärenden för att utverka skade- stånd. Det bör särskilt observeras att Barnombudsmannens förslag gäller klagomål under hela rättsprocessen. Kommitténs direktiv gäller endast tillsyn över polisens respektive Kriminalvårdens verksamhet. Det är alltså endast de verksamheterna som är aktuella nu och inte verksamhet som bedrivs av andra aktörer i rättsväsendet. Vidare gäller kommitténs ställningstagande endast om en sådan funktion bör knytas till den föreslagna tillsynsmyndigheten. Kommittén tar inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Barnombudsmannen, skrivelse &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-03-19,&lt;/NOBR&gt; dnr 9.7:0594/12. &lt;SPAN class="ft90"&gt;Sverige måste säkerställa barnets mänskliga rättigheter i arrest och häkte. &lt;/SPAN&gt;Se även Barnombudsmannen, årsrapport 2013. &lt;SPAN class="ft90"&gt;Från insidan (2013) – Barn och ungdomar om tillvaron i arrest och häkte&lt;/SPAN&gt;, s. 104.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;FN:s kommitté mot tortyr, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CAT/C/SWE/CO/6-7.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft63"&gt;Concluding observations on the sixth and seventh periodic reports of Sweden&lt;/SPAN&gt;, p. 9.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357320x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p540 ft10"&gt;ställning till om en sådan funktion bör inrättas vid någon annan myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft13"&gt;Miljön i arrest och häkte för barn och ungdomar samt kraven i barnkonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft7"&gt;Innan kommittén redovisar sina bedömningar finns det anledning att beröra dels Barnombudsmannens slutsatser i årsrapporten för 2013 om tillvaron i arrest och häkte för barn och ungdomar misstänkta för brott, dels aktuella krav i barnkonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft7"&gt;Enligt Barnombudsmannen är miljön i arresten oacceptabel och inte i enlighet med barnkonventionen. Vidare fann Barnombuds- mannen att arresten kan upplevas som grym, omänsklig och tortyrlik när många av de förhållanden som barnen beskriver sammanfaller.&lt;SPAN class="ft45"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Polismyndigheten ansvarar för arrester och Kriminalvården för häkten. Det finns dock en överenskommelse mellan myndigheterna som innebär att Kriminalvården vid vissa häkten bedriver arrest- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft7"&gt;Enligt artikel 37 i barnkonventionen ska konventionsstaterna bland annat säkerställa att inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff- ning. Därtill ska varje frihetsberövat barn behandlas humant och med respekt för människans inneboende värdighet och på ett sätt som beaktar behoven hos personer i dess ålder. Varje frihetsberövat barn ska också ha rätt att snarast få tillgång till juridiskt biträde och annan lämplig hjälp. Konventionsstaterna ska vidare enligt artikel 3 säkerställa att institutioner som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller fastställda normer. Som barn räknas alla under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet, se artikel 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Enligt artikel 12 ska konventionsstaterna tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Denna rätt ska enligt Barnrättskommittén respekteras under hela den rättsliga processen. Barnrättskommittén har också betonat dels att frihetsberövade barn bör ha rätt att utan begränsning ställa frågor och lämna klagomål till den centrala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Barnombudsmannen, årsrapport 2013. &lt;/SPAN&gt;Från insidan (2013) – Barn och ungdomar om tillvaron i arrest och häkte&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 53.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357321x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;administrationen, rättsliga myndigheten eller annan oberoende myndighet, dels att oberoende inspektörer bör ha befogenhet att genomföra regelbundna inspektioner där det finns frihetsberövade barn.&lt;SPAN class="ft45"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft13"&gt;Vid handläggningen av klagomål ska frihetsberövade barns behov särskilt beaktas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft7"&gt;Det är självklart av stor vikt att barns rättigheter beaktas vid kontakt med polisen och Kriminalvården. Frihetsberövade barn är särskilt utsatta och det är angeläget att de snabbt får rätt stöd. En särskilt reglerad instans inom tillsynsmyndigheten för att ta emot barns klagomål minskar dock flexibiliteten i organisationen. För att säkra att barns rätt att lämna klagomål tillgodoses bör det emellertid regleras att tillsynsmyndigheten vid handläggningen av klagomål särskilt ska beakta frihetsberövade barns behov. Med handläggning av klagomål avses både mottagandet av ett klagomål och handläggningen av ett eventuellt tillsynsärende. Som barn räknas, liksom i barnkonven- tionen, alla under 18 år.&lt;SPAN class="ft45"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Behovet av sådan särskild reglering kan övervägas på nytt för det fall barnkonventionen inkorporeras i svensk lag.&lt;SPAN class="ft45"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;För att tillgodose frihetsberövade barns behov kan tillsynsmyndig- heten välja att inrätta ett särskilt telefonnummer för barn där personal med särskild kompetens kan ta emot samtalen. Inspektionen för vård och omsorg har inrättat vad som kallas för Barntelefonen dit barn och ungdomar som bor i &lt;NOBR&gt;HVB-hem,&lt;/NOBR&gt; familjehem, ungdomshem eller på &lt;NOBR&gt;LSS-boende&lt;/NOBR&gt; kan ringa. Det finns planer på att från den 1 juni 2015 inrätta en linje som omfattar fler barn och unga inom vård och omsorg.&lt;SPAN class="ft61"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;Om regeringen så önskar kan den också ge särskilda uppdrag till myndigheten inom det området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;I det här sammanhanget bör det även erinras om att kommittén föreslagit att tillsynen ska riktas in på förhållanden som är särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Barnrättskommittén, allmänna kommentarer nr. 10 (2007). &lt;SPAN class="ft75"&gt;Barnets rättigheter inom rättskipning för unga lagöverträdare&lt;/SPAN&gt;, p. 12 och 89.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Art. 1 i barnkonventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Regeringsförklaringen oktober 2014, s. 13. Se särskilt art. 3, 12 och 37 i barnkonventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Se SOU 2015:14. &lt;/SPAN&gt;Sedd, hörd och respekterad – Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården&lt;SPAN class="ft97"&gt;, s. 42 och 52. Inspektionen för vård och omsorg. &lt;/SPAN&gt;För privatpersoner. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;http://www.ivo.se/for-privatpersoner/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt; (Hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;2015-03-13).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357322x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;ingripande för eller på annat sätt har stor betydelse för enskilda (avsnitt 10.7 och 11.7). Förhållanden som rör frihetsberövade barn och barn med nära anhöriga som är frihetsberövade bör ofta falla inom denna inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft13"&gt;Det bör inte inrättas ett särskilt ombud med rätt att driva skadeståndstalan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;När det gäller frågan om det ska inrättas ett ombud vid tillsyns- myndigheten med rätt att på ett barns eller en ungdoms vägnar driva en skadeståndstalan i domstol kan paralleller dras till Barn- och elevombudet (BEO). BEO är en del av Statens skolinspektion. Ombudet ska bland annat utföra inspektionens uppgifter enligt 6 kap. skollagen (2010:800), om åtgärder mot kränkande behandling, när det gäller att tillvarata barns och elevers enskilda rätt.&lt;SPAN class="ft45"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;I en tvist om skadestånd får BEO som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det.&lt;SPAN class="ft45"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;För det första bör det beaktas att antalet barn som placeras i häkte eller arrest är betydligt färre än antalet barn som omfattas av skollagens bestämmelser.&lt;SPAN class="ft61"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Att färre antal barn är berörda innebär inte att vikten av deras enskilda rättigheter minskar, men påverkar behovet att ha ett särskilt reglerat ombud som företräder dem. Antalet berörda påverkar också möjligheten att ha en fungerande ombudsfunktion. Om en funktion inom tillsynsmyndigheten ska ha i uppdrag att på annans vägnar processa i domstol krävs sådan kompetens. Om antalet processer inte når upp till viss nivå kommer den kompetensen inte att kunna upprätthållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;För det andra omfattar den nu föreslagna myndighetens tillsyn endast statliga huvudmän, till skillnad från Skolinspektionens till- synsområde som i första hand omfattar kommunala och privata huvudmän. Detta är en väsentlig skillnad eftersom JK bör ha behörighet att besluta om skadestånd i de fall då tillsynsmyndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;12–13&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;6 kap. 15 § skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Enligt den statistik som Barnombudsmannen har tagit fram var antalet insättningar av barn under 18 år i arrest 3 052 under 2011. Se Barnombudsmannen, årsrapport 2013. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Från insidan (2013) – Barn och ungdomar om tillvaron i arrest och häkte&lt;/SPAN&gt;, s. 12. Det totala antalet häktade barn &lt;NOBR&gt;15–17&lt;/NOBR&gt; år under 2011 var 122. Se Regeringskansliet, &lt;SPAN class="ft72"&gt;Sveriges femte periodiska rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter om barnkonventionens genomförande under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2007–2012&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; s. 147.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357323x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;heten får uppgifter som kan innebära att en objektsansvarig är skadeståndsskyldig gentemot ett barn. I stället för att två statliga myndigheter ska processa mot varandra i domstol är det enligt kommittén mer ändamålsenligt att tillsynsmyndigheten informerar barnet, eller företrädare för det, om möjligheten att vända sig till JK och begära ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;12.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Möjligheten för intagna och befattningshavare att ge in klagomål eller andra upplysningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft13"&gt;Möjligheten för intagna att ge in klagomål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft7"&gt;I instruktionen för Riksdagens ombudsmän finns en bestämmelse som innebär att den som är berövad sin frihet får sända skrift till ombudsmännen utan hinder av de inskränkningar i rätten att sända brev och andra handlingar som gäller för honom eller henne.&lt;SPAN class="ft45"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Frågan är om det finns behov av motsvarande reglering för den nya tillsyns- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;En försändelse från en intagen i anstalt till en svensk myndighet ska enligt 7 kap. 6 § fängelselagen (2010:610) vidarebefordras utan granskning. Samma sak gäller enligt häkteslagen (2010:611).&lt;SPAN class="ft45"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Häktes- lagen gäller bland annat för den som är häktad, anhållen eller gripen på grund av misstanke om brott.&lt;SPAN class="ft45"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Om en häktad har ålagts inskränk- ningar i sin rätt till kontakt med omvärlden (restriktioner) får dessa inte avse möjligheterna att skicka försändelser till en svensk myndighet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;När det gäller elektronisk kommunikation, t.ex. telefonsamtal, får intagna i anstalt eller personer för vilka häkteslagen gäller kommunicera med annan i den utsträckning det lämpligen kan ske. Kommunikation får vägras om det kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning. För intagen i fängelse får kommunikation också vägras om det kan motverka den intagnes anpassning i samhället eller på annat sätt kan vara till skada för den intagne eller någon annan. Kommunikationen får avlyssnas om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. Det enda absoluta undan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;17 § andra stycket lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; §§ häkteslagen (2010:611).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;1 kap. 2 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Se 6 kap. 2 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357324x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;taget från avlyssning är kommunikation mellan en intagen och en advokat som biträder den intagne i en rättslig angelägenhet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Det är dock svårt att föreställa sig att ett telefonsamtal till tillsyns- myndigheten skulle kunna vägras, eller avlyssnas, med hänvisning till säkerhetsskäl, den intagnes anpassning eller risk för skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Ett beslut om restriktioner får i och för sig avse inskränkningar i rätten till elektronisk kommunikation.&lt;SPAN class="ft45"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Ett telefonsamtal till till- synsmyndigheten bör emellertid normalt inte kunna anses innebära en risk för att den med restriktioner undanröjer bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning. Inte heller på den grunden bör alltså en intagen kunna vägras ett telefonsamtal till tillsyns- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;En intagen i anstalt får, under högst fyra dygn, hållas avskild från andra intagna för utredning av misskötsamhet. Under avskildheten får han eller hon vägras kontakt med andra personer, t.ex. genom försändelser eller telefonsamtal, om det är absolut nödvändigt för att syftet med utredningen inte ska äventyras.&lt;SPAN class="ft45"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;En kontakt med tillsynsmyndigheten kan knappast innebära att syftet med utredningen äventyras och borde således inte med det som skäl kunna nekas den intagne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Intagna bör alltså med gällande reglering kunna både skicka brev och ringa till tillsynsmyndigheten. Det finns därför inte skäl att införa någon särskild reglering som ger intagna rätt att ge in klagomål till tillsynsmyndigheten. Ett problem är dock att de intagna inte har någon rätt att själva kontakta tillsynsmyndigheten utan att avslöja till vem de önskar ringa eller till vem brevet ska skickas. För det fall de inte önskar att den myndighet som ansvarar för frihetsberövandet ska få vetskap om att klagomål har lämnats in måste den intagne gå via tredje man. Kommittén kan dock inte se att det finns något lämpligt sätt att undvika den problematiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; §§ fängelselagen (2010:610) och 3 kap. &lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; §§ häkteslagen (2010:611).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;6 kap. 2 § 6 p. häkteslagen (2010:611).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;6 kap. 8 § fängelselagen (2010:610) och 3 kap. 10 § häkteslagen (2010:611).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357325x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p774 ft13"&gt;Möjligheten för befattningshavare vid tillsynsobjekten att ge in upplysningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft40"&gt;Befattningshavare vid Kriminalvården och polisen kan ha kännedom om missförhållanden som bör komma tillsynsmyndigheten till del. Frågan blir om en sådan upplysning från en befattningshavare vid till- synsobjekten får innehålla även uppgifter som omfattas av sekretess. Enligt 10 kap. 17 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer. Denna bestämmelse innebär att en befatt- ningshavare vid tillsynsobjekten har rätt att lämna annars hemliga uppgifter till tillsynsmyndigheten. En förutsättning för att en sekretessbelagd uppgift ska få lämnas på det sättet är dock att upp- giften behövs för tillsynen. Eftersom det kan vara svårt för ingivaren att bedöma precis vilka uppgifter som behövs för tillsynen måste man vid den här bedömningen tillåta en ganska stor frihet.&lt;SPAN class="ft77"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Gällande rätt är således enligt kommittén tillräcklig även för att befattningshavare vid tillsynsobjekten ska kunna lämna klagomål eller andra upplys- ningar till tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Handläggning av tillsynsärenden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Utgångspunkten bör vara att tillsyns- myndigheten själv ska få utforma handläggningen av tillsyns- ärenden. Tillräcklig reglering av handläggningen av tillsynsärenden uppnås genom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;kommitténs förslag att frihetsberövade barns behov särskilt ska beaktas vid handläggningen av klagomål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;kommitténs förslag att tillsynsärenden ska avgöras genom skriftliga beslut som ska skickas eller lämnas till den myndighet som har granskats, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;befintlig reglering i förvaltningslagen (1986:223) och myndig- hetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Geijer m.fl., &lt;SPAN class="ft63"&gt;Offentlighets- och sekretesslagen &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 1 juli 2014) kommentar till 10 kap. 17 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357326x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p779 ft7"&gt;Även om det inte bör regleras att så alltid måste ske är det i de allra flesta fall lämpligt att ledningen för den granskade myndig- heten får yttra sig innan ett tillsynsärende avgörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft7"&gt;Ett tillsynsärende ska inte anses ha inletts bara för att tillsyns- myndigheten vidtagit vissa åtgärder för att kartlägga om det finns behov av att närmare utreda vissa förhållanden eller för att någon för myndigheten påstått visst missförhållande. För att ett tillsyns- ärende ska anses ha inletts krävs att tillsynsmyndigheten valt att ta upp vissa förhållanden till utredning. Om myndigheten t.ex. beslutat att viss inspektion ska utföras, viss transport övervakas eller att visst klagomål ska kommuniceras med något av tillsyns- objekten ska den anses ha inlett ett tillsynsärende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft8"&gt;Kommittén har ovan föreslagit att frihetsberövade barns behov särskilt ska beaktas vid handläggningen av klagomål. Detta omfattar även handläggningen av ett eventuellt tillsynsärende till följd av klagomålet. Kommittén återkommer senare till att det ska regleras att tillsynsmyndigheten ska avgöra tillsynsärenden genom skriftliga beslut och att dessa ska skickas eller lämnas till den myndighet som har granskats (avsnitt 13.3). Frågan är om det i särskild reglering ska ställas ytterligare krav på tillsynsmyndighetens handläggning av tillsynsärenden och i så fall vilka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;Flera bestämmelser i förvaltningslagen om handläggning av ärenden gäller endast om det är tal om myndighetsutövning mot enskild. Den nya tillsynsmyndigheten ska endast kontrollera statliga myndigheters verksamhet. Med ”enskilda” avses i lagen enskilda individer, företag, organisationer och andra privaträttsliga subjekt. Däremot avses i princip inte offentliga myndigheter. I vissa fall kan ett sådant organ ha samma ställning som en ”enskild” och uppträda som sådan, exempelvis när staten eller en kommun äger en fastighet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Det är inte fråga om sådana fall nu. Vidare blir som ovan nämnts en enskild som ger in ett klagomål till tillsynsmyndigheten inte part i tillsyns- ärendet. En del bestämmelser i förvaltningslagen är emellertid tillämpliga även om det inte är tal om myndighetsutövning mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1985/86:80 om ny förvaltningslag, s. 59, och prop. 1971:30 med förslag till lag om allmänna förvaltningsdomstolar, m.m., del 2 s. 334.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357327x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;enskilda. Några exempel på det är bestämmelserna om myndigheters serviceskyldighet och anlitande av tolk.&lt;SPAN class="ft67"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;Regler som påverkar handläggningen av tillsynsärenden finns också i myndighetsförordningen, som gäller förvaltningsmyndigheter under regeringen. Där regleras t.ex. att myndigheten ska se till att de kostnadsmässiga konsekvenserna begränsas när den begär in uppgifter eller utövar tillsyn.&lt;SPAN class="ft61"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;Ett annat exempel på reglering av betydelse för tillsynsmyndigheten i förordningen är att ärenden som har principiell karaktär eller större betydelse ska avgöras av myndighetens ledning, om de inte ska avgöras av personalansvars- nämnden.&lt;SPAN class="ft61"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Enligt förordningen är vidare huvudregeln att ärenden ska avgöras efter föredragning.&lt;SPAN class="ft61"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;Förordningen innehåller även krav på vad ett skriftligt beslut i ett ärende ska innehålla.&lt;SPAN class="ft61"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Utgångspunkten bör vara att tillsynsmyndigheten själv ska få möjlighet att utforma handläggningen av tillsynsärenden. På så sätt uppnås flexibilitet och möjlighet att anpassa handläggningen för olika typer av tillsynsärenden. Tillräcklig reglering av handläggningen av tillsynsärenden uppnås genom befintlig reglering i förvaltningslagen och myndighetsförordningen, tillsammans med kommitténs förslag att frihetsberövade barns behov särskilt ska beaktas vid handlägg- ningen av klagomål och att tillsynsärenden ska avgöras genom skriftliga beslut som ska skickas eller lämnas till den myndighet som har granskats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Ett påpekande av dåvarande Rikspolisstyrelsen i remissyttrandet över betänkandet Tillsyn över polisen bör dock behandlas särskilt. Rikspolisstyrelsen anförde att det bör vara obligatoriskt att ge de granskade verksamheterna möjlighet att yttra sig i frågan innan resultaten och uttalandena presenteras slutligt.&lt;SPAN class="ft61"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;I likhet med vad kommittén uttalade i betänkandet Tillsyn över polisen är det lämpligt att ledningen för den granskade myndigheten får ta del av underlag och yttra sig över eventuella sakfel och miss- uppfattningar innan resultaten och uttalandena presenteras slutligt.&lt;SPAN class="ft77"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;4–5&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ och 8 § förvaltningslagen (1986:223).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;19 § myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;4–5&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ ibid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;20 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;21 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Rikspolisstyrelsen, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-01,&lt;/NOBR&gt; dnr A 120.329/2013. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 174.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357328x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Initiering, planering, metoder och handläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p263 ft7"&gt;Syftet med kommunicering inför beslut är faktagranskning, inte granskning av tillsynsmyndighetens bedömningar. Det kan också vara lämpligt att en inspektion eller en övervakning av en transport avslutas med en muntlig diskussion om de iakttagelser som har gjorts. Eventuella missuppfattningar kan då klarläggas med en gång. För t.ex. Inspektionen för vård och omsorg finns viss skyldighet att ge vårdgivaren eller personalen som är föremål för utredning tillfälle att yttra sig innan ett ärende avgörs.&lt;SPAN class="ft45"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;För många tillsynsmyndigheter finns dock inte något reglerat krav på kommunicering inför beslut, även om så oftast sker.&lt;SPAN class="ft45"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kommunicering innan ett tillsynsärende avgörs är enligt kommittén en självklarhet i de allra flesta fall. Ibland är dock inte kommunicering det mest lämpliga, så kan t.ex. vara fallet om ärendet ska avslutas efter en översiktlig utredning som inte har visat på några brister. Om ett yttrande från den granskade myndig- heten i den situationen inte kan antas tillföra något och den inte heller kan antas ha intresse av att yttra sig skulle kommunicering innebära onödig administration hos både tillsynsmyndigheten och den granskade myndigheten. Det bör därför inte i reglering ställas krav på kommunicering innan ett tillsynsärende slutligt avgörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 kap. 16 och 19 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;Exempelvis låter Datainspektionen normalt den personuppgiftsansvarige få tillfälle att yttra sig innan beslut fattas. Om en inspektion har genomförts skrivs ett protokoll som den personuppgiftsansvarige får lämna synpunkter på. Om JO tar initiativ till ett tillsynsärende upprättas ofta en promemoria. Promemorian remitteras till den berörda myndigheten för upplysningar eller utredning och yttrande. Först därefter fattar JO beslut i ärendet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357329x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p784 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft42"&gt;I detta kapitel behandlar kommittén vilka medel tillsynsmyndig- heten ska ha att tillgå för att brister ska rättas eller förebyggas. Vid utformningen av ett nytt system för tillsyn måste det analyseras om tillsynsorganet ska ha möjlighet att använda sanktionsmedel mot en objektsansvarig som inte rättar sig efter framförd kritik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Tillsynsskrivelsen, tidigare bedömning och remissinstanser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Enligt tillsynsskrivelsen ska begreppet tillsyn användas för ”verk- samhet som avser självständig granskning för att kontrollera om till- synsobjekt uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter och vid behov kan leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse”. Utöver att granskningen ska vara själv- ständig och avse kontroll av regelefterlevnad måste den alltså kunna leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse. Annars är det inte tillsyn i tillsynsskrivelsens mening. Det är enligt skrivelsen grundläggande att det finns författningsreglerade möjlig- heter till ingripanden från tillsynsorganets sida. Ingripande- möjligheterna bör dock utformas efter de särskilda förutsättningar som finns inom respektive tillsynsområde.&lt;SPAN class="ft61"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Enligt tillsynsskrivelsen går det inte att bortse från att många tillsynsområden har väsentligt olika förutsättningar, som påverkar hur tillsynsregelverket bör utformas för att effektivt bidra till att de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 1 och 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft18"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357330x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;materiella reglerna efterlevs och intentionerna i regelverken för- verkligas. Antalet tillsynsobjekt inom ett område kan bland annat påverka tillsynsorganens möjligheter att sprida information om gällande regler, vilket kan påverka utformningen av sanktioner. Vilka sanktioner som är lämpliga och mest effektiva kan också påverkas av vilka de objektsansvariga är. Inom ett område kan den tillsynspliktiga verksamheten bedrivas mestadels av företag, inom andra områden kan enskilda privatpersoner eller offentliga institutioner dominera.&lt;SPAN class="ft61"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Kommittén fann i betänkandet Tillsyn över polisen att tillsyns- myndigheten skulle ha möjlighet att genom uttalanden rikta kritik mot den granskade verksamheten, men inte ha tillgång till några direkta sanktionsmedel.&lt;SPAN class="ft45"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Några remissinstanser har yttrat sig angående förslaget i den delen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;JO skrev att den föreslagna ordningen liknar JO:s kritikbeslut och att en nybildad tillsynsmyndighet behöver skarpare verktyg än så. Åtgärder som enligt JO skulle kunna vara aktuella är t.ex. före- läggande att vidta viss åtgärd, att upphöra med viss aktivitet och att redovisa vidtagna åtgärder, eventuellt förenade med en vitessanktion.&lt;SPAN class="ft61"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Fackförbundet Jusek ansåg att det bör diskuteras om den nya tillsyns- myndigheten ska ges ytterligare befogenheter än vad som föreslås i betänkandet. Som exempel på ytterligare befogenheter nämndes ställa krav, att förelägga myndigheterna om återrapportering eller att på annat sätt verkningsfullt löpande följa upp att korrigerande åtgärder verkligen gett effekt.&lt;SPAN class="ft61"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Sveriges advokatsamfund skrev att förslaget att inte erbjuda tillsynsmyndigheten några reella sanktionsmedel kan få till följd att tillsynen blir tandlös och inte uppfyller sitt syfte. Samfundet påtalade att en liknande möjlighet som föreslås redan erbjuds genom förfarande med anmälan till JO och JK.&lt;SPAN class="ft61"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Umeå universitet ansåg att det bör övervägas att ge någon form av sanktions- möjlighet i den uppföljande tillsynen, dvs. i granskningen av Polis-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Ibid, s. 13 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 171 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;JO, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-27,&lt;/NOBR&gt; dnr R &lt;NOBR&gt;62-2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;SACO-förbundet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Jusek, remissyttrande &lt;NOBR&gt;2013-09-19,&lt;/NOBR&gt; Saco:s dnr. Rnr 53.13. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Yttrande över Polisorganisationskommitténs betänkande ”Tillsyn över polisen” (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Sveriges advokatsamfund, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-17,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;R-2013/0986.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357331x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;SOU 2015:57 Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft10"&gt;myndighetens rättelser med anledning av tillsynsmyndighetens granskning.&lt;SPAN class="ft67"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Statskontoret fann i remissyttrandet att avsaknaden av kraftfullare ingripandemöjligheter riskerar att minska tillsynens effektivitet. Åtminstone borde, enligt Statskontoret, Polismyndigheten ha en skyldighet att till regeringen redovisa vilka åtgärder den avser att vidta med anledning av den kritik som tillsynsmyndigheten kan komma att rikta mot den. Om Polismyndigheten inte avser att vidta några åtgärder med anledning av sådana påpekanden eller kritik bör myndig- heten redovisa skälen för detta.&lt;SPAN class="ft61"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Statskontoret har i en rapport om tillsyn skrivit att ”det är absolut nödvändigt att det finns lagreglerade ingripandemöjligheter för en tillsynsmyndighet”. Om sådana saknas kan det enligt Statskontoret bli svårt att uppnå resultat och att det är viktigt att tillsynsmyndigheten har en varierad arsenal av ingripande- möjligheter till sitt förfogande.&lt;SPAN class="ft61"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Det bör dock även beaktas att Statskontoret senare har funnit det tillräckligt att ett organ för ordinär tillsyn över Migrationsverkets förvar kan dels rikta kritik mot verket med anledning av brister man iakttagit, dels ställa krav på återrapportering från verket för att kunna kontrollera hur det avser att rätta till de iakttagna bristerna. Som en samlad återkoppling till regeringen kunde tillsynsorganet ges i upp- drag att årligen sammanställa tillsynens resultat, inklusive Migrations- verkets återrapportering, i en rapport till regeringen. Förslaget bedömdes följa regeringens definition av tillsyn i tillsynsskrivelsen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Enligt Rikspolisstyrelsens remissyttrande var det tillräckligt och ändamålsenligt att den föreslagna tillsynsmyndigheten kunde rikta kritik mot den granskade verksamheten och att resultaten av tillsynen redovisades för regeringen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Umeå universitet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-23,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;600-1210-13.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Yttrande över Tillsyn över polisen, SOU 2013:42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Statskontoret, remissvar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-23,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2013/156-4.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över Polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Statskontoret, rapport 2012. &lt;/SPAN&gt;Tänk till om tillsynen – Om utformningen av statlig tillsyn&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 87 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Statskontoret, rapport 2014:32. &lt;/SPAN&gt;Tillsyn och klagomålshantering inom migrationsområdet&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 89 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Rikspolisstyrelsen, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-01,&lt;/NOBR&gt; dnr A 120.329/2013. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357332x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Beslut med uttalanden om regelefterlevnaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska avgöra tillsyns- ärenden genom skriftliga beslut. Myndigheten får i besluten uttala sig om konstaterade förhållandens förenlighet med lagar och andra bindande föreskrifter. Besluten ska inte vara bindande eller över- klagbara. De ska skickas eller lämnas till den myndighet som har granskats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Eftersom besluten inte ska vara bindande är det inte aktuellt att överväga olika former av sanktioner vid utebliven rättelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Uttalanden om regelefterlevnaden – inga sanktioner vid utebliven rättelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;För en effektiv tillsyn på lång sikt är det viktigt att kontakterna mellan tillsynsmyndigheten och de objektsansvariga sker med förtroende och respekt. På kort sikt är det givet att hot om t.ex. vite eller förbud stärker möjligheterna för tillsynsmyndigheten att få igenom önskade förändringar. I ett längre tidsperspektiv kan dock ett hot om tvingande sanktioner riskera att minska de objektsansvarigas vilja att samarbeta och att använda resultatet av tillsynen för att förändra verksamheten. Hotet kan skapa en bild av tillsynsmyndigheten som motståndare och leda till att den objektsansvarige värjer sig mot tillsynen i stället för att se den som ett positivt bidrag till det egna utvecklingsarbetet. Därtill kan farhågan för tvingande sanktioner göra den objektsansvarige mer återhållsam med vilken information den lämnar. Resultatet av tvingande sanktioner kan alltså bli att den objektsansvarige inte i lika hög grad medverkar i utredningen och att den vidtar minsta möjliga åtgärder med anledning av tillsynsmyndig- hetens beslut, i stället för att på djupet förändra verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Av stor betydelse för vilka möjligheter till ingripande som den nya tillsynsmyndigheten bör ha är även att tillsynen endast avser myndig- heter under regeringen och att tillsynsmyndigheten kommer att befinna sig på samma nivå i statsförvaltningen som de objekts- ansvariga. Lämpligheten av att en myndighet tvingar en annan myndighet på samma nivå till förändringar i verksamheten kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357333x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;diskuteras. Om det skulle visa sig att en objektsansvarig – på grund av resursbrist, oenighet om hur en bestämmelse ska tolkas eller av andra skäl – inte följer tillsynsmyndighetens uttalanden är det enligt kommittén i stället lämpligare att regeringen utövar sin möjlighet till styrning och kontroll för att säkra erforderlig följsamhet (se kap. 4). Regeringen ska då självfallet inte bestämma hur en objektsansvarig i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller som rör tillämpningen av lag.&lt;SPAN class="ft61"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft9"&gt;Om den nya tillsynsmyndigheten får rätt att förelägga den granskade verksamheten att vidta viss åtgärd eller upphöra med viss aktivitet bör föreläggandena kunna överklagas. Det vore ineffektivt utnyttjande av statens resurser om dessa användes för att två statliga myndigheter ska processa mot varandra i domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Vidare kan tvingande sanktioner påverka de granskade myndig- heternas möjligheter att ta ansvar för den egna verksamheten. Om de måste agera i enlighet med tillsynsmyndighetens beslut är det svårt att hålla en objektsansvarigs ledning ansvarig för den delen av verksam- heten. För sanktioner som förelägganden med vite att vidta viss åtgärd krävs att tillsynsmyndigheten i hög grad specificerar vilka åtgärder som ska vidtas. När Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen bildades tog regeringen ställning mot sanktioner av ekonomisk art. Eventuella åtgärder från inspektionens sida skulle utformas med respekt för den tillsynade myndighetens ansvar för uppföljningen av verksamheten. En ordning valdes där brister påtalas för tillsyns- objektet, som sedan ska redovisa vad som har gjorts eller kommer att göras för att rätta till de påtalade bristerna.&lt;SPAN class="ft61"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Den nya tillsynsmyndigheten ska därför, på sätt kommittén funnit i betänkandet Tillsyn över polisen, ha rätt att göra uttalanden. Uttalandena ska inte vara bindande, men det bör erinras om att de föreskrifter som uttalandena ska bygga på är det. Om verksam- heten i visst avseende inte är förenlig med bindande föreskrifter, är de objektsansvariga skyldiga att vidta åtgärder redan mot bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;12 kap. 2 § regeringsformen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Prop. 2001/02:151. &lt;/SPAN&gt;Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 36 f. Se 2 § förordningen (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och 9 § för- ordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357334x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;av dessa föreskrifter. Eftersom uttalandena inte ska vara bindande ska de inte heller kunna överklagas.&lt;SPAN class="ft67"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft40"&gt;Tillsynsmyndigheten ska alltså inte ha rätt att ålägga de objekts- ansvariga att vidta rättelse vid konstaterade brister. Det medför att det inte heller blir aktuellt att överväga sanktioner vid utebliven rättelse. Som ovan nämnts ska begreppet tillsyn enligt tillsyns- skrivelsen användas för verksamhet som ”vid behov kan leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse”.&lt;SPAN class="ft77"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Möjligheten att meddela beslut med kritik, tillsammans med nedanstående åtgärder såsom förelägganden om återredovisning samt spridning av beslut och rapporter innebär enligt kommittén att den nya tillsynsmyndigheten kan vidta åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse på sådant sätt att förslaget ansluter till regeringens definition av tillsyn i tillsyns- skrivelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft9"&gt;En viktig förutsättning för att uttalandena ska få genomslag i den granskade verksamheten är att Polismyndigheten, Säkerhets- polisen och Kriminalvården har förtroende för den nya tillsyns- myndigheten och en vilja att använda resultatet av tillsynen i verk- samheten. Att tillsynsmyndigheten får det förtroende som krävs för en effektiv tillsyn handlar till stor del om att rätt kompetens finns i myndigheten. Kommittén återkommer senare till frågan om vilken kompetens som bör finnas i myndigheten (avsnitt 17.9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Uttalandena ska göras i skriftliga beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Tillsynsmyndighetens uttalanden i ett tillsynsärende bör göras i form av beslut. Det finns inte något generellt krav på att statliga myndig- heters beslut ska avfattas skriftligt i förvaltningslagen (1986:223). Enligt 21 § myndighetsförordningen (2007:515) ska det för varje beslut i ett ärende upprättas en handling som visar dagen för beslutet, beslutets innehåll, vem som har fattat beslutet, vem som har varit föredragande och vem som har varit med vid den slutliga handlägg- ningen utan att delta i avgörandet. Med ordet ”beslut” har emellertid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Jfr 6 § lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet och prop. 2006/07:133. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel, m.m.&lt;/SPAN&gt;, s. 71.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357335x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft7"&gt;bara avsetts skriftliga beslut.&lt;SPAN class="ft45"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Det finns alltså inget generellt reglerat krav på att en myndighets beslut ska vara skriftliga, men om en myndighet avfattar ett beslut skriftligt ställs vissa krav på innehållet. För t.ex. Inspektionen för vård och omsorg är det särskilt reglerat att både initiativärenden och ärenden om klagomål avgörs genom skriftliga, motiverade beslut.&lt;SPAN class="ft45"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Det är viktigt att det är tydligt för de objektsansvariga när det är tal om ett formellt uttalande och att beslutet fattats av någon som är behörig att göra så. En handläggare har t.ex. rätt att i samband med inspektioner och övervakade transporter muntligen påpeka och föra en dialog kring observerade brister. Vid övervakade transporter är det särskilt viktigt att observatören kan påtala ett pågående övergrepp för verkställande personal, även om han eller hon inte ska ha särskilda befogenheter att ingripa med tvingande åtgärder för att förhindra det. Om övervakaren hade befogenhet att t.ex. avbryta transporten skulle det leda till alltför oklara ansvarsförhållanden.&lt;SPAN class="ft61"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Sådana muntliga påpekanden av en handläggare bör dock särskiljas från ett formellt uttalande av tillsynsmyndigheten. Det ska därför av författning framgå att tillsynsmyndigheten ska avgöra tillsynsärenden genom skriftliga beslut. Bara för att tillsynsmyndigheten vidtagit vissa åtgärder för att kartlägga om det finns behov av att inleda ett tillsyns- ärende, eller om någon för myndigheten påstått visst missförhållande, krävs inte att den meddelar ett skriftligt beslut. Det kravet ställs endast om tillsynsmyndigheten valt att inleda ett tillsynsärende, dvs. att ta upp vissa förhållanden till utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Eftersom granskningen avser kontroll av regelefterlevnaden får myndigheten i beslutet uttala sig om konstaterade förhållandens förenlighet med lag eller annan bindande föreskrift. Uttalandena kan t.ex. avse en enskild åtgärd eller underlåtenhet, generella förhållanden och interna styrdokument. Befogenheten att uttala sig om en åtgärds eller underlåtenhets förenlighet med bindande föreskrifter innefattar att tillsynsmyndigheten kan uttala sig om gällande rätt, konstaterade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Hellners och Malmqvist, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Förvaltningslagen &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 31 maj 2010), kommentar till 22 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;18–19&lt;/NOBR&gt; §§ patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Om lämpliga befogenheter för observatörer se följande. Art. 14.4 i Frontex Code of conduct for joint return operations coordinated by Frontex. Europeiska kommissionen – Generaldirektoratet för Rättvisa, frihet och säkerhet, rapport av Matrix &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011-07-01.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft63"&gt;Comparative Study on Best Practices in the Field of Forced Return Monitoring (JLS/2009/RFXX/CA/1001) Final Report&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357336x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;givare.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;förhållanden, vad som behöver förändras och målet med föränd- ringarna. Som kommittén tidigare funnit ska tillsynsmyndigheten inte uttala sig i sak om ett enskilt beslut om det kan överklagas. Tillsyns- myndigheten ska inte heller i sak uttala sig om ett enskilt beslut av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen om det är eller har varit föremål för åklagares prövning (avsnitt 10.10 och 11.10). Eventuell kritik ska riktas mot den objektsansvariga myndigheten, inte den enskilde befattningshavaren (avsnitt 10.12.1 och 11.12.1). Tillsyns- myndigheten kan skapa olika nivåer av kritiska uttalanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Utöver tillsynsmyndighetens bedömning bör beslutet innehålla en beskrivning av hur ärendet initierats. Vad beslutet mer ska innehålla följer av 21 § myndighetsförordningen. Myndigheten kan också i arbetsordningen ställa ytterligare krav på innehållet. Tillsynsmyndig- heten bör föra protokoll vid inspektioner och övervakade transporter (avsnitt 12.3.1 och 12.3.2). Många gånger bör det vara lämpligt att låta beslutet med uttalanden bli en del av protokollet. Det är dock även möjligt att upprätta två skilda handlingar, ett protokoll och ett beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Beslut i tillsynsärenden bör meddelas skyndsamt. Om det dröjer innan beslut meddelas i ärendet kan verksamheten ha hunnit förändras på sådant sätt att resonemanget i beslutet blir svårt att applicera på aktuella förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Besluten ska skickas eller lämnas till de objektsansvariga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Om tillsynen ska få genomslag måste resultatet av den presenteras för de objektsansvariga. Frågan är om och i så fall på vilket sätt redovisningen av resultatet för de objektsansvariga ska regleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Exempelvis ska Inspektionen för vård och omsorg enligt sin instruktion redovisa resultatet av tillsynen till de granskade verksam- heterna och till det landsting eller den kommun som berörs.&lt;SPAN class="ft61"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;I patientsäkerhetslagen (2010:659) regleras att beslut i klagomåls- ärenden och initiativärenden ska sändas till bland annat berörd vård-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft10"&gt;Skolinspektionen ska enligt instruktionen lämna en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2 § tredje stycket förordningen (2013:176) med instruktion för Inspektionen för vård och omsorg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;7 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;18–19&lt;/NOBR&gt; §§ patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357337x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;SOU 2015:57 Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft10"&gt;redovisning av resultaten av sitt tillsynsarbete till den granskade verksamheten.&lt;SPAN class="ft67"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Kommittén kan inte se att det finns någon situation då det skulle vara olämpligt att skicka eller lämna beslutet till den myndighet som tillsynen har avsett. Det bör därför regleras att beslut varigenom tillsynsärenden avgörs ska skickas eller lämnas till den myndighet som har granskats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;En skyldighet att skicka eller lämna beslutet till den myndighet som har granskats utesluter inte att tillsynsmyndigheten även på annat sätt redovisar resultatet för den granskade verksamheten. För en effektiv tillsyn är det en fördel med upparbetade kanaler centralt, regionalt och lokalt inom tillsynsobjekten för att kommunicera ut tillsynsresultatet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Många gånger kan det vara lämpligt att tillsyns- myndigheten muntligen redogör för resultatet. En muntlig redo- görelse kan leda till bättre förståelse för bedömningen och minska risken för att den granskade verksamheten utvecklar en negativ inställ- ning i förhållande till tillsynsmyndigheten. Om beslutet inte är en del av protokollet över en inspektion eller övervakad transport bör det vidare normalt vara lämpligt att protokollet bifogas beslutshandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;I avsnittet nedan om spridning av resultatet av tillsynen behandlar kommittén i vilken omfattning och på vilket sätt besluten ska spridas till regeringen, Frontex, andra tillsynsorgan och allmänheten (avsnitt 13.8). Det bör också påpekas att det kan finnas fördelar med att tillsynsmyndigheten inte bara informerar om resultatet av tillsynen utan även om planerad tillsyn. Tillsynen kan då få en positiv effekt på verksamhetens kvalitet redan på planeringsstadiet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;4 § förordningen (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Efter en inspektion av en anstalt eller ett häkte skickar JO protokollet till verksamhets- stället, regionen och huvudkontoret. Man försöker också se till så att protokollet sprids bland de intagna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Angående effekten redan av vetskapen om en planerad tillsyn, jfr. Riksrevisionen, granskningsrapport RiR 2013:16. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Statens tillsyn över skolan – bidrar den till förbättrade kunskapsresultat? &lt;/SPAN&gt;s. 74.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357338x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Förelägganden om återredovisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska ha rätt att förelägga de objektsansvariga att inom viss tid redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller ska vidtas, alternativt förklara varför åtgärder inte har vidtagits eller planeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;För en sådan rätt krävs inte någon särskild reglering utöver den generella uppgiftsskyldighet som föreslås gälla för de objektsansvariga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft9"&gt;Som återgetts ovan har både JO, Statskontoret och fackförbundet Jusek tagit upp en skyldighet för de objektsansvariga att återredovisa vidtagna åtgärder som en möjlig form av ingripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;I vad mån den nya tillsynsmyndigheten följer upp tidigare beslut eller inte bör ha stor betydelse för om uttalandena får genomslag i den granskade verksamheten. Att följa upp att brister och miss- förhållanden åtgärdas är en central uppgift för en tillsyns- myndighet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;För inspektionen för vård och omsorg är det reglerat att den inom ramen för sin tillsyn ska kontrollera att brister och missförhållanden avhjälps.&lt;SPAN class="ft41"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Kommittén har också i betänkandet Tillsyn över polisen betonat att besluten måste följas upp.&lt;SPAN class="ft41"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Det är därför lämpligt att den nya tillsynsmyndigheten kan före- lägga de objektsansvariga att inom viss tid redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller ska vidtas. Föreläggandet kan även innefatta att de objektsansvariga ska förklara varför åtgärder inte har vid- tagits eller planeras, om så inte har skett. Är det på grund av resurs- brist, för att man inte delar tillsynsmyndighetens bedömning eller finns det något annat skäl? Ett föreläggande om återredovisning kan ingå redan i beslutet eller meddelas i efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;Sedan tillsynsmyndigheten har tagit del av den objektsansvariges återredovisning kan den inleda ett nytt ärende för att utreda om redovisade åtgärder har vidtagits och om de varit tillräckliga. Åter- redovisningen ska alltså ske till tillsynsmyndigheten som kan följa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Jfr prop. 2012/13:20. &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för vård och omsorg – en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 91 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 173.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357339x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;upp ärendet. En möjlighet är att återredovisningen ska ske även till regeringen. Arbetsförmedlingen ska till både regeringen och Inspek- tionen för arbetslöshetsförsäkringen redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av inspektionens granskning.&lt;SPAN class="ft45"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Enligt kommittén är det mer resurseffektivt att återredovisningen från de objektsansvariga sker till endast tillsynsmyndigheten. Tillsyns- myndigheten bör sedan i en årsrapport mer samlat redovisa för regeringen sådana ärenden där den objektsansvarige förklarat att den inte avser att vidta åtgärder, där det har visat sig att åtgärder inte vidtagits eller där vidtagna åtgärder ansetts vara otillräckliga (se mer nedan avsnitt 13.8.1 om årsrapport). Informationen kan bli viktig vid regeringens uppföljning och utvärdering av både tillsyns- myndigheten och tillsynsobjekten. Regeringen kan på så sätt också bli uppmärksammad på ett behov av att förtydliga eller på annat sätt ändra aktuellt regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft40"&gt;Kommittén föreslår nedan att de objektsansvariga ska vara skyldiga att lämna de upplysningar och yttranden samt tillhandahålla de handlingar och annat material som tillsynsmyndigheten begär (avsnitt 15.3.1). Det föreslås också att det ska regleras att tillsynsmyndig- heten får förelägga de objektsansvariga att fullgöra sin uppgifts- skyldighet. Ett sådant föreläggande ska kunna förenas med vite, även i förhållande till staten (avsnitt 15.4). Dessa förslag innefattar en möjlighet att förelägga de objektsansvariga att inom viss tid redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller ska vidtas, alternativt förklara varför åtgärder inte har vidtagits eller planeras. För att den nya tillsynsmyndigheten ska kunna förelägga de objektsansvariga att återredovisa krävs alltså inte någon särskild reglering om just det. En sådan särskild reglering är inte heller lämplig. Den skulle kunna ge det felaktiga intrycket att de tillsynsorgan som saknar en sådan reglering också saknar rätt att förelägga de objektsansvariga att återredovisa inom viss tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;9 § förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357340x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p796 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Anmälan eller överlämnande till annan myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Kontakter med andra tillsynsorgan och anmälan av brott&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft7"&gt;Ett sätt att verka för att brister rättas eller förebyggs är att tillsyns- myndigheten ser till att ett ärende initieras hos en annan myndighet som ansvarar för den fråga som är aktuell. Så kan t.ex. ske genom en anmälan eller genom att ett ärende överlämnas. Inledningsvis bör några av kommitténs tidigare förslag och bedömningar nämnas på nytt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft7"&gt;För det första har kommittén bedömt att det inte bör införas en reglerad skyldighet för tillsynsmyndigheten att underrätta andra ordinarie tillsynsmyndigheter om förhållanden som är av betydelse för dessa myndigheters tillsyn. Tillsynsmyndigheten bör dock, inom ramen för sin samverkan med andra tillsynsmyndigheter, ofta uppmärksamma den andra myndigheten på sådana frågor (avsnitt 10.8 och 11.8).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;För det andra har det föreslagits att om tillsynsmyndigheten i sin tillsynsverksamhet finner anledning att anta att brott har begåtts ska den anmäla det till Åklagarmyndigheten eller annan behörig myndig- het. Anmälan behöver dock inte ske om den granskade myndighetens personalansvarsnämnd eller Statens ansvarsnämnd redan har anmält saken till åtal eller om anmälan av annat skäl inte behövs (avsnitt 10.11 och 11.11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Tillsynsmyndigheten bör inte göra anmälan om disciplinpåföljd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten bör inte anmäla enskilda befattningshavare vid tillsynsobjekten till den som har befogenhet att besluta om skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, disciplinansvar och avstängning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357341x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;JO har i remissyttrandet över betänkandet Tillsyn över polisen angett att den föreslagna tillsynsmyndigheten bör ges möjlighet att göra en anmälan till polisens ansvarsnämnd, men att de gränsdragningsfrågor som kan uppkomma sannolikt behöver analyseras närmare.&lt;SPAN class="ft61"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har varsin personalansvarsnämnd. En personalansvarsnämnd ska pröva frågor om skiljande av anställning på grund av personliga skäl, disciplin- ansvar, åtalsanmälan och avstängning.&lt;SPAN class="ft61"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;När det gäller arbetstagare som är anställda genom beslut av regeringen och arbetstagare som utan att vara anställda genom beslut av regeringen har en verksledande eller därmed jämförlig ställning ska Statens ansvarsnämnd besluta i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avstängning.&lt;SPAN class="ft61"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Exempelvis får JK göra en anmälan till den som har befogenhet att besluta om disciplinpåföljd.&lt;SPAN class="ft61"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;En jämförelse kan också göras med Inspektionen för vård och omsorg samt Skolinspektionen. Om Inspektionen för vård och omsorg anser att det finns skäl för beslut om prövotid, återkallelse av legitimation, återkallelse av annan behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården eller begräns- ning av förskrivningsrätt ska inspektionen anmäla detta till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.&lt;SPAN class="ft61"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Efter anmälan av Skolinspektionen prövar Lärarnas ansvarsnämnd frågor om lärares och förskollärares fortsatta rätt att inneha legitimation och om varning ska meddelas.&lt;SPAN class="ft61"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Prövningen vid personalansvarsnämnden handlar om anställ- ningsförhållandet. Det är därför enligt kommittén lämpligast att det står helt klart att det är arbetsgivaren som ansvarar för att ett ärende inleds. Tillsynsmyndighetens beslut ska skickas eller lämnas till de objektsansvariga. Det ankommer sedan på Polismyndigheten, Säker- hetspolisen respektive Kriminalvården att i egenskap av arbetsgivare inleda ett ärende vid personalansvarsnämnden om ett beslut visar på att en enskild begått sådant fel att det är påkallat. Tillsynsmyndigheten har möjlighet att följa upp vilka åtgärder som de objektsansvariga vidtagit med anledning av att en brist påtalats, t.ex. om en anmälan till personalansvarsnämnden har gjorts. Om tillsynsmyndigheten i sin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;JO, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-27,&lt;/NOBR&gt; dnr R &lt;NOBR&gt;62-2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;25 § myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;6 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;7 kap. 30 § patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;27 kap. 4 § första stycket skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357342x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;tillsyn finner anledning att anta att brott har begåtts ska den själv anmäla det till Åklagarmyndigheten eller annan behörig myndighet (avsnitt 10.11 och 11.11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Kommittén gör således bedömningen att det inte bör åligga tillsynsmyndigheten att anmäla enskilda befattningshavare vid tillsyns- objekten till den som har befogenhet att besluta om skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, disciplinansvar och avstängning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Ingen skyldighet att anmäla till Justitiekanslern&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten bör inte vara skyldig att till JK anmäla felaktigheter som kan medföra skadeståndsansvar. Tillsynsmyndigheten kan dock inom ramen för sin serviceskyldighet upplysa enskild om att han eller hon kan vända sig till JK och begära ersättning från staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft8"&gt;Om Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden uppmärksammar fel- aktigheter som kan medföra skadeståndsansvar för staten gentemot en fysisk eller en juridisk person, ska nämnden enligt sin instruktion anmäla det till JK.&lt;SPAN class="ft61"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Frågan är om det bör införas en motsvarande reglering för tillsynsmyndigheten. Bakgrunden till nämndens anmäl- ningsskyldighet är bland annat att dess avgöranden inte är bindande för de granskade myndigheterna. Enligt förarbetena bör nämnden i stället anmäla sina iakttagelser och överlämna relevanta delar av det som har kommit fram i tillsynsärendet till den myndighet som ansvarar för den fråga som är aktuell.&lt;SPAN class="ft61"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Enligt JK:s instruktion ska myndigheten pröva anmälningarna från Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Om JK finner att det som har förekommit kan föranleda skadeståndsansvar för staten ska den som berörs beredas tillfälle att framställa skadeståndsanspråk.&lt;SPAN class="ft61"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Om den enskilde efter JK:s föreläggande inte förklarar att den begär skadestånd från staten skrivs ärendet av. Att den enskilde själv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;20 § förordningen (2007:1141) med instruktion för Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2006/07:133. &lt;/SPAN&gt;Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångs- medel, m.m.&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 70.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;11 § förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357343x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;förklarar att skadestånd begärs är alltså ett krav för att JK ska pröva om ersättningsskyldighet föreligger, även i de fall Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har gjort en anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;En reglerad skyldighet för tillsynsmyndigheten att göra en anmälan skulle enligt kommittén inte innebära någon större ändring för den enskilde, som ändå inför JK måste förklara att ersättning begärs. Det är enligt kommittén därför tillräckligt att tillsynsmyndigheten inom ramen för sin serviceskyldighet kan upplysa enskilda om möjligheten att vända sig till JK och begära ersättning från staten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Det bör således inte införas en reglerad skyldighet för tillsynsmyndigheten att till JK anmäla felaktigheter som kan medföra skadeståndsansvar för staten gentemot en fysisk eller en juridisk person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Rådgivning är en del av uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;I uppdraget ingår att tillsynsmyndig- heten utövar viss rådgivning och vägledning. Den bör dock inte genom särskild reglering få till uppgift att göra så.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft8"&gt;Alla myndigheter har viss skyldighet att lämna råd och vägledning. Enligt 4 § förvaltningslagen har alla myndigheter en serviceskyldighet som innebär att myndigheter ska lämna allmänheten upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp i frågor som har samband med myndighetens verksamhet. Myndigheter ska också enligt 6 § samma lag lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verk- samheten. Av 6 § myndighetsförordningen följer att en myndighet ska verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Enligt tillsynsskrivelsen hindrar inte det avgränsade tillsyns- begreppet att tillsynsorgan kan ha till uppgift att arbeta främjande och förebyggande. Detta kan delvis ske inom ramen för den allmänna serviceskyldigheten som alla myndigheter har. När det anses nöd- vändigt att gå längre än denna allmänna skyldighet kan uppgifterna specificeras i författning. Det framhålls samtidigt att det i allmänhet inte är lämpligt att tillsynsorgan uppträder som konsult och ger råd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;4 § förvaltningslagen (1986:223).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357344x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;om hur tillsynsobjekten ska agera i specifika ärenden. Ett tillsynsorgan måste dock kunna lämna upplysningar om vad som utgör gällande rätt. Inom vissa tillsynsområden kan skäl tala för att även rekom- mendationer och vägledning ska vara en del av tillsynen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Nationella besöksorgan ska enligt det fakultativa protokollet till FN:s antitortyr- konvention ha rätt att avge rekommendationer till de behöriga myndigheterna med sikte bland annat på att förbättra behandlingen av och förhållandena för frihetsberövade personer.&lt;SPAN class="ft61"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I t.ex. Datainspektionens uppdrag ingår att informera om gällande regler samt ge råd och hjälp åt personuppgiftsombud.&lt;SPAN class="ft61"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Arbetsmiljö- verket har enligt instruktionen till uppgift att utarbeta och sprida information inom arbetsmiljöområdet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för vård och omsorg ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och ge vägledning, förmedla kunskap och erfarenheter som erhålls genom tillsynen samt informera och ge råd till allmänheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;För Skolinspektionen är det uttryckligen reglerat att den inom ramen för sin tillsyn ska lämna råd och vägledning.&lt;SPAN class="ft61"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgift från Skolinspektionen tillämpas en snäv definition av rådgivning och vägledning när den lämnas i samband med tillsynen, för att undvika att inspektionen sedan ska utöva tillsyn över förhållanden som är en följd av de egna råden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;Befogenheten att uttala sig om en åtgärds eller underlåtenhets förenlighet med bindande föreskrifter innefattar att tillsynsmyndig- heten kan uttala sig om gällande rätt, konstaterade förhållanden, vad som behöver förändras och målet med förändringarna. Tillsyns- myndigheten har också enligt förvaltningslagen och myndighets- förordningen en allmän skyldighet att lämna råd och ge vägledning. Myndigheten bör dock inte ge konkreta råd om &lt;SPAN class="ft36"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;tillsynsobjektet ska ändras för att målet ska uppnås. Det är den objektsansvarige, med ansvar för verksamheten, som bäst kan bedöma vilka åtgärder som krävs för att målet ska uppnås. Det kan även uppstå en jävsliknande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Art. 19 i fakultativa protokollet den 18 december 2002 till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;1 § förordningen (2007:975) med instruktion för Datainspektionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2 § förordningen (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;7 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;26 kap. 9 § skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357345x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;situation om den nya tillsynsmyndigheten tidigare lämnat precisa råd i ärenden som sedan blir föremål för tillsyn.&lt;SPAN class="ft67"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;Med en särskild föreskrift innebärande att tillsynsmyndigheten ska lämna råd och ge vägledning finns en risk för att de objektsansvariga får felaktiga förväntningar på omfattningen av tillsynsmyndighetens vägledande roll och ställer krav på mer rådgivning än vad som är lämpligt. De nu aktuella objektsansvariga är också resursstarka statliga myndigheter som inte är i behov av samma stöd som mindre objekts- ansvariga inom tillsynsområden innefattande privata aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft40"&gt;Kommittén gör således bedömningen att i tillsynsmyndighetens uppdrag ingår viss rådgivning och vägledning. Tillsynsmyndigheten bör dock inte genom särskild reglering få till uppgift att göra så.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Verka för att brister i föreskrift avhjälps&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska inom dess verk- samhetsområde verka för att brister i lagar eller andra bindande föreskrifter avhjälps.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft7"&gt;I remissyttrandet över betänkandet Tillsyn över polisen skrev Rikspolisstyrelsen att det är av stort värde om tillsynsmyndigheten genom sin redovisning verkar för att avhjälpa brister i lagstiftningen och att den får möjlighet att väcka frågor om författningsändringar.&lt;SPAN class="ft45"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Nationella besöksorgan ska enligt det fakultativa protokollet till FN:s antitortyrkonvention ha rätt att överlämna förslag och synpunkter om gällande eller föreslagen lagstiftning.&lt;SPAN class="ft45"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Exempel på tillsynsorgan med sådan befogenhet är Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden samt JO.&lt;SPAN class="ft45"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Se skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;/SPAN&gt;, s. 18. Se även Statskontoret, rapport 2012. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Tänk till om tillsynen – Om utformningen av statlig tillsyn&lt;/SPAN&gt;, s. 10, 50 och 84.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Rikspolisstyrelsen, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-01,&lt;/NOBR&gt; dnr A 120.329/2013. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Art. 19 i fakultativa protokollet den 18 december 2002 till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska verka för att brister i lag eller annan författning avhjälps, 2 § andra stycket lagen (2007:980) om tillsyn över viss brotts- bekämpande verksamhet. JO ska verka för att brister i lagstiftningen avhjälps, 4 § första stycket lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357346x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p568 ft40"&gt;I kontrollen av regelefterlevnad ligger att den nya tillsyns- myndigheten ska uttala kritik om ett tillsynsobjekt inte följer viss författning, även om tillsynsmyndigheten kan se att brister i för- fattningen gör den mycket svår att efterleva i praktiken. Vidare kan en otydlig reglering vara en förklaring till att den granskade verksam- heten brister i förutsägbarhet och likabehandling vid rättstillämp- ningen. Tillsynsmyndigheten bör i en sådan situation kunna komplettera kritiken mot tillsynsobjektet med att för regeringen påpeka bristerna i författningen. Utan sådan möjlighet riskerar de objektsansvarigas förtroende för tillsynsmyndigheten att minska. Den största fördelen med en sådan behörighet är dock att den generellt förbättrar förutsättningarna för att verksamheten inom tillsyns- området ska hålla hög kvalitet. Ett annat exempel på när befogenheten kan behövas är om det finns behov av att påtala att internationell rätt i visst avseende inte har fått genomslag i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft8"&gt;Det är en naturlig del av en myndighets verksamhet att påtala eventuella brister i regleringen av den egna verksamheten, t.ex. den egna instruktionen. Inom ramen för myndighetens tillsyn ligger att den får kontrollera om styrdokument som beslutats i de granskade verksamheterna är förenliga med gällande rätt. Det kan dock inte anses givet att det i uppdraget att kontrollera tillsynsobjektens regel- efterlevnad ingår att granska de lagar och förordningar som tillsynen sker i förhållande till. Kommittén gör därför bedömningen att det bör regleras att tillsynsmyndigheten inom sitt verksamhetsområde ska verka för att brister i lagar eller andra bindande föreskrifter avhjälps. Brister i författningen kan beskrivas i ett tillsynsbeslut, som sedan skickas till regeringen för kännedom, eller i den årliga rapporten till regeringen (avsnitt 13.8.1). Tillsynsmyndigheten kan också ge in en särskild skrivelse till regeringen där bristerna beskrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;13.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Spridning av resultatet av tillsynen till andra än de objektsansvariga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska senast den 1 mars varje år lämna en särskild rapport till regeringen med en sammanfattande analys av arbetet med tillsyn under det gångna verksamhetsåret. Rapporten ska innehålla de viktigaste iakttagelserna och slutsatserna av tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357347x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p808 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Resultatet av tillsynen bör spridas till andra tillsynsorgan och till allmänheten. Efter att ha övervakat en gemensam återsändandeinsats samordnad av Frontex bör tillsynsmyndigheten rapportera dit. Tillsynsmyndigheten bör själv, med beaktande av gällande rätt, bedöma på vilket sätt och i vilken omfattning rapportering eller annan informations- spridning till dessa mottagare lämpligen ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Regeringen ska få del av resultatet av tillsynen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Kommittén har i betänkandet Tillsyn över polisen betonat att resultatet av tillsynen måste redovisas för regeringen för att kunna tjäna som underlag för regeringens styrning av polisverksamheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Frågan är om redovisningen av resultatet till regeringen bör regleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Exempelvis ska Inspektionen för vård och omsorg årligen lämna en särskild rapport till regeringen med en sammanfattande analys av arbetet med tillsyn och tillståndsprövning under det gångna verk- samhetsåret. Rapporten ska innehålla de viktigaste iakttagelserna, de åtgärder som myndigheten vidtagit med anledning av uppmärk- sammade brister och slutsatser av tillsynen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;JO ska årligen skicka en ämbetsberättelse till riksdagen. Ämbetsberättelsen ska innehålla en översikt över verksamheten och en redogörelse för de viktigaste åtgärderna och besluten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Varje år lämnar riksrevisorerna en årlig rapport med de viktigaste iakttagelserna vid effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen till riksdagen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Ett alternativ till att i instruktionen reglera om en årlig rapport är att regeringen årligen, eller vid behov, ger myndigheten ett sådant uppdrag i regleringsbrevet. T.ex. har regeringen årligen i reglerings- brevet gett Skolinspektionen i uppdrag att sammanfatta och analysera erfarenheterna från tillsyn och kvalitetsgranskning under det gångna året.&lt;SPAN class="ft45"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 174.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;3 § förordningen (2013:176) med instruktion för Inspektionen för vård och omsorg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;11 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;4 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen och 12 § (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Se t.ex. Statens skolinspektion, rapport, dnr 2013:2853. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring – Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2012&lt;/SPAN&gt;. Se även regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens skolinspektion, &lt;NOBR&gt;2014-12-22,&lt;/NOBR&gt; U2013/5175/GV osv.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357348x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft40"&gt;Om tillsynsmyndigheten samlat redovisar resultatet av tillsynen förbättras regeringens förutsättningar för att följa upp och utvärdera både tillsynsmyndighetens och de objektsansvarigas verksamhet. Regeringen kan också i rapporten uppmärksammas på behov av att förtydliga eller på annat sätt ändra aktuellt regelverk. Eftersom rapporten bör lämnas varje år är det mer förutsebart och ändamåls- enligt med en reglering i instruktionen än med årliga regerings- uppdrag. Kommittén anser därför att det bör regleras att tillsyns- myndigheten varje år ska lämna en särskild rapport till regeringen med en sammanfattande analys av arbetet med tillsyn under det gångna verksamhetsåret. Rapporten ska innehålla de viktigaste iakttagelserna och slutsatserna av tillsynen. Om datumet för när rapporten senast ska ges in sätts till den 1 mars har myndigheten två månader för att slutligt sammanställa rapporten över det gångna året. Den tiden bör vara tillräcklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft7"&gt;Tillsynsmyndigheten ska självklart också, i likhet med andra förvaltningsmyndigheter, lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten kan även på eget initiativ när som helst under verksamhetsåret uppmärksamma Regeringskansliet på tillsynsbeslut eller brister i författning som myndigheten anser att regeringen bör känna till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Rapportering till Frontex&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Efter en gemensam återsändandeinsats samordnad av Frontex ska enligt dess uppförandekod en observatörsrapport skickas till Frontex. Den ska även inkluderas i den organiserande medlemsstatens samlade rapport till Frontex över insatsen (&lt;SPAN class="ft36"&gt;Final Return Operation Report&lt;/SPAN&gt;). Detta gäller dock endast under förutsättning att det inte skulle strida mot nationell rätt. Därtill gäller enligt uppförandekoden att varje deltagare i en gemensam återsändandeinsats, alltså även transport- personal, som har anledning att tro att uppförandekoden eller en grundläggande rättighet har kränkts ska rapportera det till Frontex.&lt;SPAN class="ft61"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Frågan är om tillsynsmyndigheten med gällande rätt kan lämna den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Art. 14.6 och 16 i Frontex Code of conduct for joint return operations coordinated by Frontex.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357349x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;information som bedöms nödvändig till Frontex eller om det krävs en reglerad rapporteringsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft9"&gt;En uppgift för vilken sekretess gäller får röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller den mellanfolkliga organisationen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Sekretess för uppgifter i tillsynsmyndigheten om dem som transporteras eller transporten i övrigt kan alltså gälla även i förhållande till Frontex. Det bör dock sällan finnas behov av att till Frontex lämna uppgifter som omfattas av sekretessreglering. Om tillsynsmyndigheten i ett enskilt fall bedömer att så ska ske bör en prövning av aktuellt skaderekvisit inför utlämnande ofta utmynna i att uppgifterna inte är sekretessbelagda.&lt;SPAN class="ft41"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Sekretess bör alltså inte hindra att nödvändig information förs över till Frontex. Inte heller hindrar tillämplig reglering angående personuppgiftsbehandling att så sker (se nedan avsnitt 15.8.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Det finns således inte behov av någon reglerad skyldighet för myndigheten att rapportera till Frontex. Trots att det inte finns någon sådan reglerad skyldighet bör tillsynsmyndigheten, på lämpligt sätt som är förenligt med gällande svensk rätt, rapportera till Frontex efter att ha övervakat en gemensam återsändandeinsats som organet sam- ordnat. Så skulle kunna ske genom en särskild rapport avsedd för Frontex eller genom att tillsynsmyndigheten skickar dess protokoll över transporten och uttalanden med anledning därav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Se avsnitt 15.9 angående sekretesskydd av uppgifter i tillsynsmyndigheten. Sekretessbestäm- melser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som kan aktualiseras vid utlämnande av uppgifter angående påtvingade återvändanden är t.ex. 15 kap. 1 § (utrikessekretess), 18 kap. 11 § (åtgärder för att förhindra rymning m.m.), 21 kap. 5 § (skydd för utlännings säkerhet i vissa fall),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;kap. 15 § (uppgift om en enskilds personliga förhållanden inom kriminalvården), 37 kap. 1 § (uppgift om en enskilds personliga förhållanden vid verksamhet för kontroll över utlänningar), samt, i vart fall när det gäller utvisningar enligt lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;kap. 2 § (underrättelseverksamhet m.m.) och 35 kap. 1 § (uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i verksamhet för att förebygga brott). Den så kallade general- klausulen i 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen, tillsammans med 8 kap. 3 § samma lag, skulle i vissa fall kunna åberopas till stöd för ett utlämnande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357350x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Spridning av resultatet till andra tillsynsmyndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten ska normalt inte granska förhållanden som annan myndighet har till särskild uppgift att utöva tillsyn över (avsnitt 10.8 och 11.8). Om tillsynsmyndigheten ändå uttalar sig om förhållanden som faller under annan ordinär tillsyn bör beslutet som regel skickas till berörd tillsynsmyndighet för kännedom. Det är lämpligt att myndigheterna för en dialog kring hur beslut som skickas för kännedom ska omhändertas. Sådan kommunicering av beslut bör vara en följd av myndigheternas samverkan och behöver inte särskilt regleras. Kommittén återkommer nedan till frågan om det finns behov av att särskilt reglera tillsynsmyndighetens sam- verkan med andra tillsynsmyndigheter (avsnitt 16.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;13.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Spridning av resultatet till allmänheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;Ytterligare en fråga är om resultatet av tillsynen bör göras allmänt tillgängligt. Hovrätten för Västra Sverige skrev i remissyttrandet över betänkandet Tillsyn över polisen att resultatet av tillsynen bör presenteras på ett sådant sätt att allmänheten kan ta del av det, för att allmänhetens förtroende för tillsynsmyndigheten och polisen i stort ska upprätthållas.&lt;SPAN class="ft45"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Helsingborgs tingsrätt skrev i sitt remiss- yttrande att tillsynsmyndighetens uttalanden bör göras tillgängliga för allmänheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Skolinspektionen ska enligt instruktionen publicera resultaten av tillsynen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Många tillsynsorgan publicerar beslut och rapporter på sina officiella webbplatser utan att det är en reglerad skyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Om beslut i tillsynsärenden regelmässigt publiceras kan det negativt påverka benägenheten att påtala missförhållanden för till- synsmyndigheten. Även om publicerade beslut är avidentifierade kan det vara möjligt att av sammanhanget dra slutsatser om vilka de berörda personerna är. Samtidigt är det viktigt att resultatet av tillsynen sprids. En sådan öppenhet bidrar inte bara till ökad insyn i den nya tillsynsmyndighetens verksamhet utan även i de granskade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Hovrätten för Västra Sverige, remissyttrande &lt;NOBR&gt;2013-10-02,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2013-422-1.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Yttrande över betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Helsingborgs tingsrätt, remissyttrande &lt;NOBR&gt;2013-09-13,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;156-13.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Remissyttrande SOU 2013:42, Tillsyn över polisen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;4 § förordningen (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td107"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Medel för att brister ska rättas eller förebyggas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;verksamheterna. Ökad insyn i offentlig verksamhet har i sig ett värde. Spridningen av resultatet till allmänheten blir även en form av påtryck- ningsmedel. Om brister eller eventuell underlåtenhet att följa tillsyns- myndighetens uttalanden regelmässigt får allmän spridning bör det ha en avhållande effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft7"&gt;Det är enligt kommittén lämpligast att tillsynsmyndigheten, med beaktande av aktuell sekretessreglering och reglering för den eventuella personuppgiftsbehandling som en publicering innebär, själv bedömer hur och i vilken omfattning resultatet av tillsynen bör publiceras. Normalt bör dock den årliga rapporten vara avfattad på sådant sätt att den kan publiceras på myndighetens officiella webb- plats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357353x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p812 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Granskningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft7"&gt;I detta kapitel berörs frågan om tillsynsmyndigheten från början eller eventuellt i framtiden bör få granskningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och Kriminalvården. Det kan då antingen vara tal om andra granskningsuppdrag än tillsyn i förhållande till polisen eller Kriminal- vården, eller om granskningsuppdrag i förhållande till andra verksam- heter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft167"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;Inga andra granskningsuppdrag än tillsyn i förhållande till polisen och Kriminalvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten bör inte ha några andra granskningsuppdrag än tillsyn i förhållande till polisen eller Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft7"&gt;I tillsynsskrivelsen lämnar regeringen utrymme för att ett tillsyns- organ kan få ytterligare uppdrag utöver tillsyn (kontroll av regel- efterlevnad), såsom uppföljning och utvärderingar på grundval av icke bindande krav.&lt;SPAN class="ft45"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Frågan i följande två avsnitt är om tillsyns- myndigheten bör få några sådana ytterligare granskningsuppdrag i förhållande till Kriminalvården eller polisen. Det kan noteras att såvitt avser systemtillsyn har kommittén ovan funnit att ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 18&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft18"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357354x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Granskningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;uppdrag att utöva tillsyn omfattar en möjlighet att kontrollera om de granskade myndigheterna har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppfylla reglerade krav på intern styrning och kontroll (avsnitt 10.4 och 11.4). Det bör också erinras om att kommittén redan har gjort bedömningen att tillsynsmyndigheten inte bör ha till uppgift att uttala sig om lämplighetsbedömningar som inte styrs av bindande föreskrifter (avsnitt 10.5 och 11.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Inga granskningsuppdrag utöver tillsyn i förhållande till Kriminalvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft13"&gt;Inga granskningsuppdrag utöver tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft7"&gt;Kommittén börjar med att ta ställning till om det finns skäl att ge tillsynsmyndigheten i uppgift att på annat sätt än genom tillsyn granska Kriminalvårdens verksamhet. Med beaktande av att Kriminal- vården omsätter betydande resurser är effektivitetsgranskning en form av utvärdering och uppföljning som skulle kunna vara aktuell.&lt;SPAN class="ft45"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Effektivitetsgranskning kan i korthet sägas vara granskning av om en myndighets verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I en rapport av Statskontoret om sektorspecifika utvärderings- myndigheter analyseras när det är berättigat att inrätta sådana.&lt;SPAN class="ft61"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Kommittén bedömer att Statskontorets resonemang angående i vilka fall en ny sektorspecifik utvärderingsmyndighet bör inrättas i huvud- sak kan appliceras på frågan om en ny tillsynsmyndighet även bör få i uppdrag att följa upp och utvärdera den granskade verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;En sektorspecifik utvärderingsmyndighet ger enligt Statskontoret ett mervärde genom att regeringen får tillgång till djup metod- och sakkompetens, som fortlöpande tar fram analyser och utvärderingar på det aktuella området. Det möjliggör i sin tur en långsiktig kunskapsutveckling om den förda politikens resultat och effekter samt om förhållanden som är viktiga för politikens utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;För 2015 tilldelade riksdagen nära 7,9 miljarder kr i anslag till Kriminalvården. Se bet. 2014/15:FiU10. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Statens budget för 2015&lt;/SPAN&gt;, s. 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Om begreppet effektivitetsgranskning, se Statskontoret, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007/136-5.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Statlig tillsyn och effektivitetsgranskning av annan statlig verksamhet – en övergripande kartläggning och några fördjupade exempel&lt;/SPAN&gt;, s. 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Statskontoret, rapport 2014:7. &lt;/SPAN&gt;Utvärdering på olika områden. En analys av sektorsspecifika utvärderingsmyndighete&lt;SPAN class="ft44"&gt;r.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357355x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Granskningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;Enligt rapporten hade dock flera myndigheter lyft fram att det tar tid och resurser från verksamheten att faktagranska utvärderings- myndigheternas rapporter.&lt;SPAN class="ft41"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Därtill krävs att tillsynsmyndigheten tillförs de resurser som behövs för att kunna utföra eventuellt till- kommande uppgifter med hög kvalitet. Vidare finns det en risk för att ytterligare granskningsuppdrag med tiden skulle ta allt mer resurser i anspråk och tränga ut tillsynsuppdraget. Tillsynsmyndig- heten bör alltså få i uppgift att utföra annan form av granskning än tillsyn endast om det finns en klar brist i uppföljningen och utvärderingen av Kriminalvårdens verksamhet i visst avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Vidare gäller enligt kommittédirektiven att den del av Kriminal- vårdens verksamhet som består av vad som benämns tillsyn av effektiviteten i verksamheten och som utgör ett inslag i mål- och resultatstyrningen även fortsättningsvis bör utföras inom myndig- heten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Regeringens ställningstagande i direktiven innebär inte att kommittén är förhindrad att föreslå att tillsynsmyndigheten ska utöva även effektivitetsgranskning. För att föreslå en sådan extern gransk- ning av effektiviteten och gå ifrån regeringens ståndpunkt måste det dock finnas särskilt tungt vägande skäl.&lt;SPAN class="ft45"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Statskontoret anger att det i bedömningen av om en sektors- specifik utvärderingsmyndighet ska inrättas bör beaktas i vilken mån det går att få kompetens och långsiktig kunskapsutveckling inom området med andra utvärderingsalternativ.&lt;SPAN class="ft45"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Kommittén konstaterar att regeringen i förhållande till Kriminalvården har tillgång till nedan- stående alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;Statskontoret har bland annat i uppgift att bistå regeringen med utredningar, utvärderingar och uppföljningar av statlig och statligt finansierad verksamhet. I detta ingår att analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv (se mer avsnitt 6.5.2).&lt;SPAN class="ft77"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Ibid s. 8 och 71.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kommittédirektiv 2012:13. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Kommittén kom till samma slutsats när det gällde motsvarande ställningstagande avseende polisen. Se SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 159.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Statskontoret, rapport 2014:7. &lt;/SPAN&gt;Utvärdering på olika områden. En analys av sektorsspecifika utvärderingsmyndighete&lt;SPAN class="ft74"&gt;r, s. 8 f. Övriga frågeställningar som Statskontoret tar upp i sin rapport är vilket behov det finns av kontinuerliga analyser och utvärderingar i syfte att stärka kunskaps- utvecklingen inom ett område, vem som ska använda analyserna och utvärderingarna och till vad samt hur viktigt är det med tillgång till en stadigvarande analyskapacitet inom området för vissa bestämda frågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 § förordningen (2007:827) med instruktion för Statskontoret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357356x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Granskningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Ekonomistyrningsverket kan utvärdera Kriminalvårdens verksamhet utifrån perspektivet ekonomisk styrning (se mer avsnitt 6.5.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;Brottsförebyggande rådet (Brå) utgör ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Som ansvarig för den officiella kriminalstatistiken bidrar Brå också med värdefullt underlag om hur volymerna och verksamhetsresultaten i rättskedjan utvecklas. Brå har även en viktig uppgift att fungera som stöd till myndigheterna i utvecklingen av bättre metoder och strukturer för uppföljning (se mer avsnitt 6.5.5).&lt;SPAN class="ft77"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;I budgetpropositionen för 2013 föreslog regeringen ökningar av anslaget till Brå. Regeringen angav i proposi- tionen att syftet med förstärkningen var att möta det ökade behovet av såväl uppföljning och utvärdering som stöd till olika former av verksamhetsutveckling.&lt;SPAN class="ft77"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft7"&gt;Regeringen har också tillgång till alternativ som statliga utred- ningar, universitet och privata konsulter.&lt;SPAN class="ft45"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Utöver detta finns den granskning som Riksrevisionen, en myndighet under riksdagen, utför (se mer avsnitt 6.5.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Dessutom har alla myndigheter ett grundläggande ansvar för att följa upp sin verksamhet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;I Kriminalvårdens årsredovisningar lämnas årligen en utförlig redovisning av myndighetens resultat. Det finns goda förutsättningar för regeringen att med ledning av årsredo- visningen uppmärksamma behovet av att initiera en utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Sammantaget innebär detta att det inte brister i uppföljningen och utvärderingen av Kriminalvården på sådant sätt att det finns tillräckliga skäl att ge tillsynsmyndigheten i uppgift att på annat sätt än genom tillsyn granska dess verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2014/15:1. &lt;/SPAN&gt;Utgiftsområde 4, Budgetpropositionen för 2015&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2012/13:1. &lt;/SPAN&gt;Utgiftsområde 4, Budgetpropositionen för 2013&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 55.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Statskontoret, rapport 2014:7. &lt;/SPAN&gt;Utvärdering på olika områden. En analys av sektorsspecifika utvärderingsmyndighete&lt;SPAN class="ft74"&gt;r, s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Se förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; §§ myndig- hetsförordningen (2007:515). För Kriminalvården och Polismyndigheten gäller även intern- revisionsförordningen (2006:1228) och förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Detta följer av 13 § förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;§ förordningen med instruktion för Polismyndigheten (2014:1102) och 1 § förordningen om intern styrning och kontroll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357357x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Granskningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;Eventuellt uppdrag att utreda vissa incidenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Kommittén har alltså funnit att tillsynsmyndigheten inte ska få i uppgift att på annat sätt än genom tillsyn granska Kriminalvårdens verksamhet. Ett eventuellt uppdrag att utreda vissa incidenter bör dock nämnas särskilt. I en rapport som publicerades 2003 före- språkade nämligen Statskontoret att ett fristående tillsynsorgan för kriminalvården, utöver att granska regelefterlevnad, skulle granska händelser som rör hot och våld mot de intagna eller mot de anställda i deras kriminalvårdande funktion. Uppgiften att granska händelser rörande hot och våld skulle inte direkt ha tillsynskaraktär utan handlade om att granska verksamheten ur ett säkerhetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft7"&gt;Tillsynsorganet föreslogs fungera som en ”haverikommission” med uppdrag att i första hand utreda hur inträffade händelser med allvarligare våldsinslag ska kunna undvikas i framtiden.&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Förslaget kan jämföras med de lex &lt;NOBR&gt;Maria-anmälningar&lt;/NOBR&gt; som Inspektionen för vård och omsorg tar emot. Vårdgivare är skyldiga att anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada, eller annan allvarlig skada till följd av säkerhets- brist.&lt;SPAN class="ft45"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Det är särskilt reglerat att inspektionen ska säkerställa att sådana händelser har utretts i nödvändig omfattning samt att vård- givaren har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå hög patient- säkerhet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Åtgärder för att förebygga hot och våld, både mot intagna och anställda, är en central uppgift för Kriminalvården. Ett dynamiskt säkerhetsarbete kräver en helhetssyn som innefattar inte bara larm, kameror och personaltäthet utan även mjukare faktorer som personalens utbildning och förhållningssätt. I Kriminalvårdens digitala incidentrapporteringssystem (ISAP) registreras avvikande händelser, bland annat sådana som innefattat hot och våld mot anställda eller mellan intagna. För Kriminalvårdens interna lärande och utveckling är det viktigt att händelser rapporteras i ISAP. För det fall anställda vet att händelser innefattande hot och våld regelmässigt anmäls till till- synsmyndigheten kan det minska rapporteringsviljan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Statskontoret, rapport 2003:20. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Effektivitetsgranskning av kriminalvården&lt;/SPAN&gt;, s. 305 ff., se särskilt s. 311 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; §§ patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;7 kap. 8 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357358x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Granskningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft7"&gt;Kommittén har funnit en brist i den externa granskningen av Kriminalvården när det gäller kontrollen av regelefterlevnad. Det huvudsakliga syftet med en utökad extern granskning är att stärka rättssäkerheten. En händelse innefattande hot och våld behöver inte ha föregåtts av en regelöverträdelse, även om det i det enskilda fallet kan vara så.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Det bör även beaktas att viss anmälningsskyldighet för Kriminalvården redan föreligger i de fall en anställd mot en intagen använt hot eller våld som skulle kunna utgöra brott. Om det finns anledning att misstänka att en anställd har begått brott är myndig- heten många gånger skyldig att lyfta händelsen till personalansvars- nämnden för eventuell åtalsanmälan (avsnitt 5.2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft7"&gt;Sammantaget gör kommittén därför bedömningen att tillsyns- myndigheten inte ska ha i uppgift att fungera som en ”haveri- kommission”. Självklart finns det dock inget som hindrar att någon som varit inblandad i en händelse som innefattat hot eller våld kan göra den känd för tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten kan då välja att utreda händelsen, om det finns indikationer på att en bindande föreskrift överträtts. Vidare kan tillsynsmyndigheten till Kriminalvården framställa en begäran om att fortlöpande få information, exempelvis angående viss typ av incidenter (se nedan avsnitt 15.3.1). Innan myndigheten framställer en sådan begäran måste den dock noga överväga de risker och kostnader som är förknippade därmed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;14.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Inga granskningsuppdrag utöver tillsyn i förhållande till polisen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft13"&gt;Inga granskningsuppdrag utöver tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Även när det gäller polisen bör enligt kommittédirektiven den del av verksamheten som består av tillsyn av effektiviteten och som utgör ett inslag i mål- och resultatstyrningen även fortsättningsvis utföras inom respektive myndighet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Kommittén fann i betänkandet Tillsyn över polisen att tillsynsmyndigheten inte skulle ha i uppdrag att utföra effektivitetsgranskningar avseende polisen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Kommittén gör fort-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kommittédirektiv 2012:13. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 157 ff.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357359x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Granskningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft40"&gt;farande denna bedömning. De utvärderingsalternativ som kommittén redogjort för ovan angående Kriminalvårdens verksamhet är relevanta även i förhållande till polisen. Det finns således enligt kommittén inte tillräckliga skäl att ge tillsynsmyndigheten i uppgift att på annat sätt än genom tillsyn granska polisens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft13"&gt;Granskning av slutsatser i forensiska undersökningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft40"&gt;Verksamheten vid Nationellt forensiskt centrum bör dock nämnas särskilt. Kommittén har ovan föreslagit att tillsynen ska omfatta även den verksamheten (avsnitt 11.2.3). Det finns anledning att lyfta frågan om tillsynsmyndigheten bör få i uppgift att utföra kvalitativa gransk- ningar av slutsatserna i centrumets forensiska undersökningar. Det kan enligt kommittén finnas ett behov av sådana granskningar.&lt;SPAN class="ft77"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Det kräver dock fackmässiga bedömningar av personer som har erforderliga specialistkunskaper, dvs. en helt annan kompetens än vad som behövs för kontroll av regelefterlevnad. Kommittén gör därför bedömningen att tillsynsmyndigheten inte bör få i uppgift att utföra kvalitativa granskningar av slutsatserna i centrumets forensiska under- sökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Rätt att bistå annan stat med övervakning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;I de fall Sverige är organiserande medlems- stat ska tillsynsmyndigheten få bistå annan stat med övervakning vid sådana gemensamma insatser för återsändande som avses i rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;För mer information angående granskning av forensisk verksamhet (särskilt rättsmedicin), se bland annat följande. JK, beslut &lt;NOBR&gt;2014-04-23,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;7718-11-21.&lt;/NOBR&gt; SOU 2006:103. &lt;SPAN class="ft96"&gt;Översyn av den rättsmedicinska verksamheten – Tillsyn, Rättsliga rådet och rättsläkarens roll&lt;/SPAN&gt;. SOU 2006:63. &lt;SPAN class="ft96"&gt;Forensiska institutet – Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri&lt;/SPAN&gt;. SOU 2002:37. &lt;SPAN class="ft96"&gt;Osmo Vallo – Utredning om en utredning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357360x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Granskningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p263 ft40"&gt;Även om det inte uttryckligen krävs anser den Europeiska kommissionen att en oberoende övervakare bör närvara vid varje gemensam insats för återsändande.&lt;SPAN class="ft77"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Kommittén har ovan funnit att i de fall Sverige deltar i en gemensam återsändandeinsats bör tillsynsmyndigheten övervaka den transporten, om inte tillräcklig övervakning ordnats på annat sätt (avsnitt 12.3.2). Frågan är om tillsynsmyndigheten när den övervakar en återsändandeinsats som Sverige organiserar även ska kunna bistå annan deltagande stat med övervakning. Ramen för kommitténs uppdrag är granskning av polisen och Kriminalvården. Kommittén gör dock bedömningen att den frågan innefattas i kommitténs uppdrag eftersom kommittén särskilt ska överväga om uppgiften att övervaka påtvingade återvändanden kan läggas på en tilltänkt ny tillsynsmyndighet. Vidare framgår nedan att i de fall Sverige organiserar en gemensam transport har andra deltagande staters behandling av de som transporteras ett nära samband med Kriminalvårdens och polisens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft8"&gt;Enligt Frontex uppförandekod får, efter överenskommelse mellan berörda medlemsstater, observatörer från ett medlemsland även över- vaka på uppdrag av annan deltagande medlemsstat.&lt;SPAN class="ft61"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Också enligt de gemensamma riktlinjer för säkerhetsbestämmelser i samband med gemensamma återsändanden med flyg som fogats till rådets beslut om sådana återsändanden gäller att övervakning som utförs av externa observatörer på gemensamma flygningar ska vara föremål för överenskommelse i förväg mellan den organiserande medlemsstaten och de deltagande medlemsstaterna.&lt;SPAN class="ft61"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Hänsyn ska tas till riktlinjerna enligt det rådsbeslut som de fogats till, återvändandedirektivet samt Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av beslut om avvisning och utvisning.&lt;SPAN class="ft61"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Europeiska kommissionen, meddelande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-03-28,&lt;/NOBR&gt; COM(2014) 199 final. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om EU:s återvändandepolitik&lt;/SPAN&gt;, s. 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Art. 14.5 i Frontex Code of conduct for joint return operations coordinated by Frontex.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se art. 3.4.1 i de gemensamma riktlinjer för säkerhetsbestämmelser i samband med gemen- samma återsändanden med flyg som fogats till rådets beslut (2004/573/EG) av den 29 april 2004 om organisation av gemensamma flygningar för återsändande från två eller flera medlemsstaters territorium av tredjelandsmedborgare vilka omfattas av enskilda beslut om återsändande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Art. 7 i rådets beslut (2004/573/EG) av den 29 april 2004 om organisation av gemensamma flygningar för återsändande från två eller flera medlemsstaters territorium av tredjelands- medborgare vilka omfattas av enskilda beslut om återsändande, art. 8.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna, 1 kap. 5 §&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357361x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Granskningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p654 ft8"&gt;Det finns således inte något krav på att organiserande medlems- stats observatör ska övervaka även andra deltagande medlemsstater. Tvärtom är utgångspunkten att så inte ska ske utan särskild överenskommelse därom. Vid en gemensam transport med exempelvis fem deltagande stater kan det alltså finnas observatörer från tre olika medlemstater som var och en enbart övervakar den stat man tillhör. Förutom att en sådan ordning innebär ineffektiv resursanvändning kan olika krav från olika observatörer försvåra operationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft40"&gt;Vidare har den organiserande medlemsstaten ett helhetsansvar för transporten. Exempelvis ska enligt ovan nämnda riktlinjer den person som den organiserande medlemsstaten har utsett som huvudansvarig för insatsen utarbeta en övergripande säkerhets- och övervakningsplan som ska tillämpas ombord på flygplanet. Den organiserande medlemsstatens huvudansvarige är, i nära samarbete med flygkaptenen eller under dennes kommando, ansvarig för åtgärder för att återupprätta ordningen i händelse av allvarliga incidenter ombord. Därutöver ska beslut om att tillfälligt avbryta användningen av tvångsmedel fattas av den person som är huvud- ansvarig för insatsen eller biträdande huvudansvarig.&lt;SPAN class="ft77"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft8"&gt;Mot bakgrund av ovanstående bör det motverkas att tillsyns- myndigheten är förhindrad att påtala kränkningar av mänskliga rättigheter som begås av andra medlemsländer under en gemensam transport som Sverige organiserar och myndigheten övervakar. Om Sverige organiserar en gemensam återsändandeinsats bör alltså Sverige kunna bidra med en observatör som kan övervaka även de andra ländernas verkställigheter. Tillsynsmyndigheten ska därför i de fall Sverige är organiserande medlemsstat få bistå annan stat med övervakning vid sådana gemensamma insatser för återsändande som avses i rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft74"&gt;Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2014:8 FAP &lt;NOBR&gt;638-1)&lt;/NOBR&gt; om verkställighet av beslut om avvisning och utvisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Art. 3.1 a), 3.1 d) och 3.2 h) i de gemensamma riktlinjer för säkerhetsbestämmelser i samband med gemensamma återsändanden med flyg som fogats till rådets beslut (2004/ 573/EG) av den 29 april 2004 om organisation av gemensamma flygningar för återsändande från två eller flera medlemsstaters territorium av tredjelandsmedborgare vilka omfattas av enskilda beslut om återsändande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Granskningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten kan inte förväntas ha någon närmare kännedom om den nationella rätten i andra medlemsländer. Gransk- ning av andra medlemsstaters verkställigheter bör därför ske utifrån lämplighet, med utgångspunkt i internationella överenskommelser eller andra internationella instrument som t.ex. Frontex uppförande- kod och de gemensamma riktlinjerna för säkerhetsbestämmelser i samband med gemensamma återsändanden med flyg. Det bör dock även vara lämpligt att tillsynsmyndigheten har i vart fall grundläggande kännedom om vilka fängsel och andra tvångsmedel som får användas enligt aktuell stats nationella rätt. Grunderna för övervakningen bör framgå av överenskommelsen. Där bör också formerna för rapportering till den övervakade staten och Frontex samt eventuella krav på information från deltagande staten inför transporten anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;Färdigställda protokoll och uttalanden över den utländska transporten blir allmänna handlingar hos tillsynsmyndigheten. Vidare kommer tillsynsmyndighetens uppgifter om den utländska transporten att omfattas av svensk sekretessreglering. På samma sätt som kommittén ovan funnit att sekretess inte bör hindra att nödvändig information förs över till Frontex om den svenska delen av transporten, bör aktuell sekretessreglering inte medföra hinder mot att nödvändig information förs över till Frontex om den utländska transporten (avsnitt 13.8.2). När det gäller rapportering till den medlemsstat som övervakats aktualiseras samma sekretessreglering som i förhållande till Frontex. Informationsöverföringen bör dock ytterligare underlättas av att den medlemsstat som har övervakats redan innehar uppgifter om de personer som omfattas av transporten. Inte heller hindrar tillämplig reglering angående personuppgifts- behandling att för återrapporteringen nödvändiga personuppgifter förs över till Frontex eller aktuell medlemsstat (se nedan avsnitt 15.8.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft9"&gt;Om en observatörspool, tillgänglig för samtliga medlemsstater, förverkligas bör dock behovet av att tillsynsmyndigheten bistår andra stater med övervakning minska betydligt (poolen beskrivs i avsnitt 12.3.2). I så fall kan en observatör från poolen med ett mer internationellt perspektiv och träning även vad gäller andra staters rätt att använda tvång övervaka samtliga eller flera av de stater som deltar i den gemensamma transporten, inklusive Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357363x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Granskningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p827 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Eventuella framtida uppgifter för tillsynsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;I framtiden kan det övervägas att låta utreda om det under den nya myndighetens tillsyn ska placeras även andra verksamheter som innefattar ingripande myndighets- åtgärder mot enskilda som inte kan överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft40"&gt;Det kan också vara lämpligt att överväga att göra myndigheten till nationellt besöksorgan enligt det fakultativa protokollet till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft13"&gt;Andra verksamheter med ingripande myndighetsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;I framtiden kan det övervägas att låta utreda om det under den nya myndighetens tillsyn ska placeras även andra verksamheter som inne- fattar ingripande myndighetsåtgärder mot enskilda som inte kan överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;En verksamhet som skulle kunna vara lämplig är Migrationsverkets förvarsverksamhet. Statskontoret har i en rapport från 2014 bedömt att den nuvarande granskningen av förvaren inte är tillräcklig och att tillsynen därmed behöver förstärkas.&lt;SPAN class="ft77"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Det är inte bara tal om en sluten miljö och en verksamhet som innefattar ingripande och icke- överklagbara myndighetsåtgärder, utan även om en verksamhet som har nära samband med polisens och Kriminalvårdens verksamheter. En utlänning får nämligen tas i förvar om det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning. Det är Migrationsverket som ansvarar för att ett förvars- beslut verkställs.&lt;SPAN class="ft77"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Som kommittén tidigare har påtalat bör övervak- ningen av påtvingade återvändanden omfatta verkställigheten i dess helhet, från förberedelserna av avresan till mottagandet vid slut- destinationen eller till platsen för avresa vid misslyckade åter- vändanden (avsnitt 12.3.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Angående tillsyn över Migrationsverkets förvarsverksamhet se Statskontoret, rapport 2014:32. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Tillsyn och klagomålshantering inom migrationsområdet&lt;/SPAN&gt;, s. 8 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Se 10 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; och 18 §§ utlänningslagen (2005:716). Enligt 10 kap. 20 § samma lag får Migrationsverket under vissa förutsättningar besluta att en utlänning som hålls i förvar ska placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357364x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Granskningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft7"&gt;Därtill skulle det kunna vara lämpligt att överväga om tillsyns- myndigheten även ska utöva tillsyn över Åklagarmyndighetens, Skatteverkets, Kustbevakningens och Tullverkets brottsutredande verksamhet. Detsamma gäller den brottsutredande verksamhet inom Ekobrottsmyndigheten som inte redan omfattas med liggande förslag (se avsnitt 11.2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Kommittén har ovan avgränsat möjligheten att bistå annan stat med övervakning till de fall när Sverige är organiserande medlems- stat vid gemensamma transporter (avsnitt 14.3). Beroende på hur det internationella samarbetet när det gäller övervakning utvecklas kan det bli aktuellt att överväga att låta tillsynsmyndigheten bistå med övervakning även i andra fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Nationellt besöksorgan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft7"&gt;Det skulle också kunna övervägas om tillsynsmyndigheten ska bli nationellt besöksorgan enligt det fakultativa protokollet till Förenta nationernas antitortyrkonvention.&lt;SPAN class="ft45"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;I Danmark övervakar en juridisk expert från Folketingets ombudsman regelbundet återvändanden. Rollen som observatör vid transporter för påtvingade återvändanden har koppling till ombuds- mannens funktion som nationellt besöksorgan. Genom att samma myndighet har båda rollerna uppnås enligt EU:s byrå för grund- läggande rättigheter synergieffekter bestående i bland annat god kunskap om polisen och förvarsverksamheten samt expertis vad gäller mänskliga rättigheter och metoder för inspektion.&lt;SPAN class="ft61"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;JO är nationellt besöksorgan i dag.&lt;SPAN class="ft61"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Flera myndigheter i ett land kan dock vara det samtidigt. Det är således möjligt att utse även den nya tillsynsmyndig- heten, liksom andra myndigheter som utövar tillsyn över verksamhet som innebär frihetsberövande, till nationellt besöksorgan.&lt;SPAN class="ft61"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;Kommittén föreslår inte att den nya tillsynsmyndigheten från början ska vara nationellt besöksorgan. Om det i ett land finns flera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Fakultativa protokollet den 18 december 2002 till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;EU:s byrå för grundläggande rättigheter, årsrapport 2013. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Fundamental rights: challenges and achievements in 2013&lt;/SPAN&gt;, s. 47.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;5 a § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;T.ex. utövar Inspektionen för vård och omsorg tillsyn över psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357365x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td108"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td109"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Granskningsuppdrag utöver tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;nationella besöksorgan bör nämligen en av dessa vara samordnande. Eftersom JO har mandat att utöva tillsyn över all verksamhet som innebär frihetsberövande finns det skäl som talar för att JO har den rollen, så länge som JO är besöksorgan. Regeringen har i tilläggs- direktiven varit tydlig med att JO:s uppdrag faller utanför det som kommittén har att överväga.&lt;SPAN class="ft61"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Den omständigheten att JO utövar tillsyn över tillsynsorgan som är statliga förvaltningsmyndigheter kan också tala emot att JO har en sådan samordnande roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Kommittén anser dock att det i framtiden skulle kunna övervägas att utse den nya tillsynsmyndigheten till nationellt besöksorgan. Om tillsynsmyndigheten även ska utöva tillsyn över Migrationsverkets förvarsverksamhet ligger det än närmre till hands. Om tillsyns- myndigheten ska vara nationellt besöksorgan kan det dock innebära behov av vissa ändringar i utformningen av tillsynen som t.ex. möjlighet att kritisera lämplighetsbedömningar som inte styrs av bindande föreskrifter och en vidare uppgift att lämna rekommenda- tioner.&lt;SPAN class="ft45"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kommittédirektiv 2012:13. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Se art. 19 i det fakultativa protokollet den 18 december 2002 till Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;P class="p831 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft7"&gt;En grundläggande förutsättning för tillsyn är att tillsynsmyndig- heten får information om de förhållanden som ska undersökas. Utan möjlighet att kräva in uppgifter skulle tillsynsmyndighetens arbete i stor utsträckning förhindras. I detta kapitel tar kommittén närmare ställning till vilka befogenheter för att få information (förfarandebefogenheter) som tillsynsmyndigheten bör ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Den information som sprids till tillsynsmyndigheten kan innefatta personuppgifter. Att lämna ut personuppgifter är i sig en person- uppgiftsbehandling av utlämnande myndighet, som kan kräva ändrad reglering för att vara tillåten. Vidare måste tillsynsmyndighetens fortsatta behandling av personuppgifterna vara tillåten. Även dessa frågeställningar behandlas i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Avslutningsvis tar kommittén ställning till om det krävs ny reglering för att uppnå ett fullgott sekretesskydd av uppgifterna hos tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft18"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357368x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p833 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Skyldighet enligt gällande rätt att lämna information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Skyldigheten enligt gällande rätt att på tillsynsmyndighetens begäran lämna eller tillhandahålla informa- tion är inte tillräcklig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft40"&gt;Samtliga nu aktuella objektsansvariga (Säkerhetspolisen, Polismyndig- heten och Kriminalvården) är myndigheter. Även många av de aktörer som har nära kontakt med dem är myndigheter, t.ex. Migrations- verket, domstolar, och Åklagarmyndigheten. En myndighet ska enligt 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång. Den skyldigheten gäller även om uppgiften inte förekommer i en allmän handling. Bestämmelsen kan ses som en precisering av den allmänna samverkansskyldighet som gäller enligt 6 § förvaltningslagen (1986:223).&lt;SPAN class="ft77"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft8"&gt;Skyldigheten att lämna ut en uppgift till en annan myndighet gäller endast under förutsättning att den inte är belagd med sekretess. En betydande andel av uppgifterna i Kriminalvårdens, Polismyndighetens och Säkerhetspolisens verksamheter omfattas av sekretessreglering.&lt;SPAN class="ft61"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Om en sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig på en uppgift så är emellertid inte uppgiften, i just den situationen, sekretessbelagd. En uppgift kan alltså med stöd av en sekretessbrytande bestämmelse lämnas ut även om den omfattas av sekretess. Enligt 10 kap. 17 § OSL hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer.&lt;SPAN class="ft61"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Denna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Geijer m.fl., &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Offentlighets- och sekretesslagen &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 1 juli 2014) kommentar till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;kap. 5 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Se t.ex. 35 kap. 15 § OSL om uppgifter inom kriminalvården om enskilds personliga förhållanden. När det gäller Polismyndighetens verksamhet se t.ex. 18 kap. 1 § och 35 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;§ OSL. Säkerhetspolisen tillämpar ofta 18 kap. 2 § OSL som handlar om sekretess i under- rättelseverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Begreppet tillsyn har en vidare betydelse i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:499) än inom förvaltningsrätten. Enligt förarbetena till den tidigare sekretesslagen (1980:100) åsyftas med begreppet tillsyn det område som vid tiden för den lagens införande beskrevs med ordet kontroll. Ordet tillsyn ska enligt dessa förarbeten inte ges en allt för snäv tolkning utan får anses omfatta alla de fall där en myndighet har en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357369x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;bestämmelse innebär att en annars sekretessbelagd uppgift inte är det om den ska lämnas till en tillsynsmyndighet. Detta under förut- sättning att uppgiften behövs vid tillsynsmyndigheten för tillsyn över den myndighet där uppgiften förekommer. Sekretess hindrar således inte att de objektsansvariga lämnar uppgifter till tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Redan med stöd av gällande rätt finns det således möjlighet för tillsynsmyndigheten att få information om den verksamhet som tillsyn ska utövas över. Den möjligheten är dock inte tillräcklig. Skyldigheten enligt 6 kap. 5 § OSL för myndigheter att lämna uppgifter till andra myndigheter gäller t.ex. bara under förutsättning att det inte skulle hindra arbetets behöriga gång. Vidare gäller den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 17 § OSL om utlämnande för tillsyn bara de objektsansvariga och inte andra myndigheter. Därtill finns det ingen skyldighet enligt gällande rätt för enskilda att lämna upplysningar till tillsynsmyndigheten. Kommittén utvecklar nedan vad skyldigheten att lämna information bör omfatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Uppgiftsskyldighet i förhållande till tillsynsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;De förvaltningsmyndigheter som omfattas av tillsynen ska lämna de upplysningar och yttranden samt till- handahålla de handlingar och annat material som tillsynsmyndig- heten begär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft10"&gt;Detsamma ska gälla andra förvaltningsmyndigheter och domstolar, om det begäran avser behövs för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft7"&gt;Skyldighet att på begäran lämna tillsynsmyndigheten de upplysningar och yttranden som behövs för tillsynen gäller också för den som för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i en förvaltningsmyndighets eller domstols verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;på grund av tjänsteplikt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;eller på annan liknande grund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft97"&gt;övervakande eller styrande funktion. Se prop. 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m.m., del A s. 235. Se även prop. 2008/09:150. &lt;SPAN class="ft96"&gt;Offentlighets- och sekretesslag&lt;/SPAN&gt;, s. 355 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357370x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;För de myndigheter som omfattas av tillsynen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;För att tillsynsmyndigheten ska kunna utöva tillsyn är det nöd- vändigt att den får information från de myndigheter som omfattas av tillsynen, alltså de objektsansvariga. Skyldigheten att lämna information måste ha en sekretessbrytande effekt, dvs. den ska gälla även uppgifter som är sekretessreglerade. En uppgifts- skyldighet som följer av lag eller förordning har en sådan sekretess- brytande effekt.&lt;SPAN class="ft45"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;En skyldighet för de objektsansvariga att lämna information till tillsynsorganet är ett naturligt inslag i regleringen av tillsynen. Hur skyldigheten att lämna information reglerats varierar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft161"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;För JO och JK gäller att de som står under tillsynen ska lämna respektive tillhandagå de upplysningar och yttranden som begärs. JO och JK har även rätt att få tillgång till domstolars och förvaltningsmyndigheters protokoll och handlingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har rätt att av förvaltningsmyndigheter som omfattas av tillsynen få de uppgifter som nämnden begär.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;På Riksrevisionens begäran ska statliga myndigheter lämna de uppgifter och upplysningar som Riksrevisionen behöver för granskningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft161"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;De som står under Statens skolinspektions tillsyn är skyldiga att på inspektionens begäran lämna upplysningar samt tillhanda- hålla handlingar och annat material som behövs för tillsynen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;En kommunal nämnd har i sin tillsyn över mathållningen rätt att, i den utsträckning det behövs för kontrollen, på begäran få upplysningar och ta del av handlingar.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;10 kap. 28 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I vissa fall har dock inte en uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning en sekretessbrytande effekt, se t.ex. 37 kap. 2 § andra stycket samma lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;13 kap. 6 § andra stycket regeringsformen och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9–10&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1975:1339) om justitie- kanslerns tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;4 § lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;6 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;26 kap. 7 § skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;20 § livsmedelslagen (2006:804).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357371x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen föreslog kommittén att de förvaltningsmyndigheter som skulle omfattas av tillsynen skulle vara skyldiga att lämna de upplysningar samt tillhandahålla de handlingar och annat material som tillsynsmyndigheten begärde.&lt;SPAN class="ft45"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Kommittén föreslår nu att skyldigheten för de objektsansvariga att lämna information till tillsynsmyndigheten därutöver ska innefatta en uttrycklig skyldighet att lämna yttranden. På så sätt står det klart att tillsynsmyndigheten kan begära de objektansvarigas bedömning av aktuella förhållanden, inte bara fakta. Om det begärs att upplysningarna eller yttrandena ska lämnas skriftligen ska så också ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I skyldigheten att lämna upplysningar och yttranden ingår att sammanställa helt ny information, dvs. att svara på en fråga fast det inte går att hämta svaret ur en befintlig handling. De uppgiftsskyldiga myndigheterna är alltså skyldiga att lämna de begärda uppgifterna även om det förutsätter efterforskning från deras sida. Sådan efterforskning kan exempelvis bestå av registerslagningar för att ta fram antal ärenden av visst slag. Avsikten är dock inte att tillsynsmyndigheten ska ge de objektsansvariga myndigheterna i uppdrag att utföra de utredningar som ankommer på tillsynsmyndigheten, t.ex. att genomföra enkätundersökningar för att klarlägga efterlevnaden av visst regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Uppgiftsskyldigheten ska även innehålla en skyldighet att tillhandahålla handlingar och annat material. Begreppet handling ska förstås på samma sätt som i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Upp- giftsskyldigheten innefattar även handlingar som inte är &lt;SPAN class="ft57"&gt;allmänna &lt;/SPAN&gt;handlingar, exempelvis arbetsmaterial. Genom tillägget ”annat material” klargörs att även sådant material som inte faller inom tryck- frihetsförordningens definition av handling ska tillhandahållas på begäran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;En efterfrågad handling kan tillhandahållas genom att en kopia skickas till tillsynsmyndigheten. Viss försiktighet är dock påkallad innan kopior av handlingar innehållande sekretessreglerade eller integritetskänsliga uppgifter sprids. Att en kopia skickas innebär spridning till en större krets jämfört med om handlingarna enbart granskas på plats. Sekretess kan i och för sig innebära hinder mot att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 38.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Se 2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförordningen. ”Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357372x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft9"&gt;tillsynsmyndigheten sprider kopian eller delar av den vidare, men den måste ändå hanteras som en allmän handling när det gäller registrering och arkivering. Vid översändande och förvaring av handlingar med sekretessreglerade eller integritetskänsliga uppgifter ställs också särskilt höga krav på säkerhet. I vart fall om tillsynsmyndigheten efterfrågar ett flertal handlingar med skyddsvärd information kan det vara lämpligare att tillhandahållandet sker genom att handlingarna hålls tillgängliga för granskning vid t.ex. det verksamhetsställe där de normalt förvaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft9"&gt;Uppgiftsskyldigheten ska omfatta såväl avslutad som pågående verksamhet. Detta innebär att tillsynsmyndigheten ska få full tillgång till bland annat arkiv, diarier, register och andra uppgifts- samlingar. Uppgiftsskyldigheten innefattar också en skyldighet att tillmötesgå tillsynsmyndigheten om den begär att fortlöpande få information av visst slag, t.ex. om vissa typer av incidenter. Möjlig- heten att fortlöpande få information av visst slag blir särskilt viktig när det gäller övervakning av utrikestransporter som kan komma att innefatta tvång. För att sådan övervakning ska vara genomförbar krävs att tillsynsmyndigheten snarast möjligt får information om kommande transporter utan att en begäran måste framställas i varje enskilt fall.&lt;SPAN class="ft41"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft9"&gt;En möjlighet är att särskilt reglera att uppgifter om kommande utrikestransporter ska lämnas viss tid innan avresa. Vilka transporter som är mest angelägna att övervaka och vilken information som en underrättelse om kommande transport bör innehålla kan dock ändras med tiden. Med beaktande av både effektiv resursanvändning och minimal spridning av känslig information bör det undvikas att uppgifter som tillsynsmyndigheten inte har behov av överförs dit. Ytterligare ett problem med en sådan särskild reglering är att den kan uppfattas som en exklusiv reglering av när tillsynsmyndigheten kan begära att uppgifter ska lämnas fortlöpande. Kommittén bedömer därför att den lämpligaste ordningen är att tillsynsmyndigheten i en begäran preciserar vilken information om kommande transporter som den har behov av och i vilket skede av verkställigheten som informationen ska lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Se t.ex. följande. Art. 14.2 i Frontex Code of conduct for joint return operations coordinated by Frontex. Europeiska kommissionen - Generaldirektoratet för Rättvisa, frihet och säkerhet, rapport av Matrix &lt;NOBR&gt;2011-07-01.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft96"&gt;Comparative Study on Best Practices in the Field of Forced Return Monitoring (JLS/2009/RFXX/CA/1001) Final Reports&lt;/SPAN&gt;, s. 7.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p843 ft9"&gt;När det gäller de objektsansvariga myndigheterna ska det inte i regleringen uttryckligen krävas att informationen behövs för tillsynen på motsvarande sätt som för exempelvis Statens skol- inspektion och Riksrevisionen. Tillsynsmyndigheten har nämligen ett brett mandat att utöva tillsyn över Polismyndigheten, Säker- hetspolisen och Kriminalvården. Om mandatet hade varit snävare hade det eventuellt funnits anledning att göra en avgränsning, för att markera att skyldigheten inte omfattade verksamhet utanför tillsynsområdet. Det föreslagna breda mandatet gör dock en sådan avgränsning överflödig. En avgränsning skulle även kunna medföra att de objektsansvariga ifrågasätter behovet av den information som begärs och att de kräver en förklaring till varför begäran har framställts. Tiden innan en begäran efterlevs kan då komma att bli längre och en eventuell förklaring till varför begäran framställs kan motverka syftet med tillsynsärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Vidare bör det beaktas att de objektsansvariga myndigheterna, som på olika sätt kan delta i gemensamma återsändandeinsatser samordande av Frontex, kan inneha uppgifter om andra deltagande staters transporter. Uppgifter om andra staters transporter kan vara av betydelse för tillsynen över polisen och Kriminalvården när Sverige är organiserande medlemsstat. I vissa fall kan det dock främst vara av betydelse för tillsynsmyndighetens övervakning av aktuell stat. Uppgiftsskyldigheten bör vara utformad så att den omfattar även sådana uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;Uppgiftsskyldigheten för de objektsansvariga myndigheterna är alltså vid. Tillsynsmyndigheten ska dock enligt 19 § myndighets- förordningen (2007:515) se till att de kostnadsmässiga konsekvenserna begränsas när den begär in uppgifter eller utövar tillsyn. Om ogenomtänkta, vidlyftiga framställningar görs innebär det inte bara att resurser slösas hos de som ska lämna ut informationen utan också att deras förtroende för tillsynsmyndigheten urholkas. Tillsynsmyndigheten ska därmed givetvis inte begära uppgifter om annat än sådant som är relevant för myndighetens granskning. Detta blir särskilt viktigt att beakta om tillsynsmyndigheten överväger en begäran om att fortlöpande få information av visst slag. En sådan begäran kräver särskilda rutiner och bör ofta vara svårare för utlämnande myndighet att handlägga än en begäran om att få viss befintlig information utlämnad vid ett enstaka tillfälle.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357374x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;För andra förvaltningsmyndigheter och domstolar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;För en mer fullständig bild av den granskade verksamheten krävs också information från domstolar och förvaltningsmyndigheter som inte omfattas av tillsynen. Det kan handla om vilken informa- tion som dessa myndigheter har lämnat till tillsynsobjekten och vice versa, gemensamma aktiviteter och åtgärder som en av myndigheterna utfört åt den andre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen föreslogs att domstolar och förvaltningsmyndigheter som inte omfattades av tillsynen skulle vara skyldiga att lämna tillsynsmyndigheten de uppgifter som den begärde.&lt;SPAN class="ft61"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Kriminalvården skrev i remissyttrandet att den föreslagna bestämmelsen var alltför vidsträckt utformad vad gäller såväl kretsen av uppgiftsskyldiga myndigheter som de uppgifter som dessa myndigheter skulle vara skyldiga att lämna. Eftersom bestämmelsen skulle vara sekretessbrytande var det enligt Kriminalvården av vikt att det tydligt framgår att uppgiftsskyldigheten inte är mer omfattande än vad som är motiverat.&lt;SPAN class="ft61"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;För exempelvis Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden är det reglerat att även domstolar och de förvaltningsmyndigheter som inte omfattas av tillsynen är skyldiga att till nämnden lämna de uppgifter som den begär.&lt;SPAN class="ft45"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Kommittén föreslår att även förvalt- ningsmyndigheter som inte omfattas av tillsynen och domstolar ska ha en sekretessbrytande skyldighet att lämna information till tillsynsmyndigheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Denna skyldighet ska, i likhet med vad som föreslås gälla för de objektsansvariga, omfatta en skyldighet att lämna upplysningar och yttranden samt att tillhandahålla handlingar och annat material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;För andra än de objektsansvariga ska dock uppgiftsskyldigheten vara begränsad till sådan information som behövs för tillsynen. Denna begränsning innebär att de myndigheter som begäran riktas mot kan kräva att begäran motiveras, om de inte kan se någon koppling mellan den efterfrågade informationen och den verksamhet som omfattas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 38.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kriminalvården, remissvar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-25,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2013-14624.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Remissvar på betänkandet Tillsyn över polisen, SOU 2013:42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;4 § lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;10 kap. 28 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I vissa fall har dock inte en uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning en sekretessbrytande effekt, se t.ex. 37 kap. 2 § andra stycket samma lag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357375x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;tillsynen. Tillsynsmyndigheten har dock bättre förutsättningar att bedöma vad som behövs för tillsynen än den myndighet som innehar den efterfrågade informationen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;För anställda, uppdragstagare m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;Rikspolisstyrelsen skrev i remissyttrandet över betänkandet Tillsyn över polisen att det skulle kunna vara värdefullt att tydliggöra att det inom ramen för de granskade förvaltningsmyndigheternas föreslagna uppgiftsskyldighet även innefattas en skyldighet för enskilda medarbetare inom polisen att lämna muntliga uppgifter.&lt;SPAN class="ft41"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Ekobrottsmyndigheten skrev i sitt remissyttrande att det borde tydliggöras att enskilda åklagare inte ska lämna uppgifter om egen handläggning till tillsynsmyndigheten.&lt;SPAN class="ft41"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Enligt kommittén är det viktigt att det klart framgår i vad mån förslaget innebär en uppgifts- skyldighet även för enskilda medarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har rätt att av förvaltningsmyndigheter som omfattas av tillsynen få de uppgifter och det biträde som nämnden begär. Även domstolar och förvalt- ningsmyndigheter som inte omfattas av tillsynen är skyldiga att lämna nämnden de uppgifter som den begär.&lt;SPAN class="ft77"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Nämnden kan vid behov ha direkt och personlig kontakt med tjänstemän vid de myndigheter som tillsynen avser, tjänstemän vid andra myndigheter och anställda vid enskilda organ. Den har dock inte befogenhet att hålla förhör med eller på likartat sätt kräva upplysningar från dem. Om det finns behov av att göra det kan det i stället finnas anled- ning för nämnden att överlämna sin utredning till någon annan myndighet.&lt;SPAN class="ft77"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Utgångspunkten för den nu föreslagna tillsyns-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Jfr JO 1996/97:JO1 s. 438. I 20 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring föreskrevs att vissa aktörer var skyldiga att på begäran lämna allmän försäkringskassa uppgift för namngiven person rörande förhållande, som var av betydelse för tillämpningen av lagen om allmän försäkring. JO uttalade att det i första hand fick anses ankomma på försäkringskassan att bedöma om den begärda uppgiften omfattas av uppgiftsskyldigheten, dvs. huruvida uppgiften var av betydelse för handläggningen av försäkringskassans ärende.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Rikspolisstyrelsen, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-01,&lt;/NOBR&gt; dnr A 120.329/2013. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Ekobrottsmyndigheten, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-27,&lt;/NOBR&gt; dnr EBM &lt;NOBR&gt;A-2013/0373.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Betänkandet Tillsyn av polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;4 § lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Prop. 2006/07:133. &lt;/SPAN&gt;Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångs- medel, m.m&lt;SPAN class="ft44"&gt;., s. 68 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357376x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p844 ft7"&gt;myndigheten är att den ska bedriva egna utredningar, om det inte finns anledning att anta att ett brott har begåtts eller frågan avser förhållanden som annan tillsynsmyndighet har till särskild uppgift att utöva tillsyn över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft7"&gt;I förhållande till JK är bland annat tjänstemän och andra befattningshavare vid statliga myndigheter skyldiga att tillhandagå de upplysningar och yttranden som JK begär. Samma sak gäller andra som är knutna till en statlig myndighet och som innehar en anställning eller ett uppdrag som innefattar myndighetsutövning, när det gäller den verksamheten. Rätten för JK att få tillgång till protokoll och handlingar gäller dock endast i förhållande till domstolar och förvaltningsmyndigheter.&lt;SPAN class="ft45"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Även i förhållande till JO är tjänstemän och andra befattningshavare vid bland annat statliga myndigheter skyldiga att lämna de upplysningar och yttranden som en ombudsman begär.&lt;SPAN class="ft45"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft9"&gt;En central skillnad jämfört med den nya tillsynsmyndigheten är dock att JO och JK kan rikta kritik mot enskilda personer. Enligt kommitténs förslag ska den nya tillsynen avse myndigheterna som sådana och eventuell kritik ska inte riktas mot en enskild befatt- ningshavare (avsnitt 10.12.1 och 11.12.1). Det kan dock ändå finnas behov av att få information från den som deltar eller har deltagit i en myndighets verksamhet på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund. Det är de enskilda individerna som kan beskriva t.ex. vilka muntliga kontakter som har ägt rum samt i vad mån rutiner och föreskrifter följs i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft40"&gt;I normalfallet bör det mest ändamålsenliga vara att rikta en begäran om information till den granskade myndigheten, som sedan hämtar in de uppgifter som behövs från berörda befattningshavare. På likartat sätt bör det inför en inspektion vara mest ändamålsenligt att i en begäran till den objektsansvarige beskriva vilka typer av befattnings- havare som bör vara tillgängliga för upplysningar och inte att i en begäran till viss person kräva att han eller hon är närvarande för upp- lysningar under inspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;2–3&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;9–10&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn samt 3 § förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;13 kap. 6 § andra stycket regeringsformen samt 2 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357377x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p632 ft7"&gt;Det kan dock i vissa fall bli svårare att utöva tillsynen om det inte finns möjlighet att kräva information från utpekade personer. Tillsynsmyndigheten ska ha rätt att utreda enskilda fall, i första hand sådana där det finns indikationer på strukturella eller allvarliga regelöverträdelser. Även om det sällan bör bli aktuellt kan det vid en sådan utredning finnas skäl att kräva upplysningar från en specifik person. En föreskriven skyldighet kan också göra att det upplevs lättare för exempelvis anställda att lämna uppgifter som är negativa för den egna myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft40"&gt;Kommittén gör således bedömningen att den som för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i en förvaltningsmyndighets eller domstols verksamhet – på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund – ska vara skyldig att lämna de upplysningar och yttranden som behövs för tillsynen. Enskilda personer ska dock inte vara skyldiga att tillhandahålla befintliga handlingar, det är en fråga för den myndighet till vilken den han eller hon är knuten. Skyldigheten ska också vara begränsad till sådana upplysningar och yttranden som behövs för tillsynen. På samma sätt som tidigare har anförts gäller dock att det är tillsynsmyndigheten som har bäst förutsättningar att bedöma vad som behövs för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft8"&gt;Kretsen av personer som enligt förslaget omfattas av uppgifts- skyldigheten motsvarar den krets som avses i 7 kap. 4 § OSL. I den bestämmelsen regleras situationen att en uppgift lämnas till en myndighet av en person som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund. Sekretess överförs då till mottagande myndighet som om uppgiften lämnades av den myndighet till vilken personer varit knuten, trots att han eller hon inte företrädde myndigheten när uppgiften lämnades.&lt;SPAN class="ft61"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Kommittén återkommer till frågan om överföring av sekretess i avsnittet om sekretesskydd av uppgifter i tillsynsmyndigheten (avsnitt 15.9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft8"&gt;Enligt kommitténs bedömning ingår på så vis i kretsen uppgifts- skyldiga t.ex. en person från ett bemanningsföretag som ställts till polisens eller Kriminalvårdens förfogande för att under myndighetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2008/09:150. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Offentlighets- och sekretesslag&lt;/SPAN&gt;, s. 287. Se även JK, beslut &lt;NOBR&gt;1991-09-25,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2367-91-21&lt;/NOBR&gt; (JK 1991 A 8).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357378x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p277 ft8"&gt;ledning arbeta inom dess egentliga verksamhet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Väktare som har förordnats att utföra ett bevakningsuppdrag och en övervakare inom Kriminalvården är således personer som enligt kommittén omfattas av uppgiftsskyldigheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Den som gentemot myndigheten har åtagit sig tillverkning eller entreprenad eller någon liknande prestation är i och för sig också uppdragstagare. Uppdragets samband med myndig- hetens egentliga verksamhet är emellertid i allmänhet så löst att han eller hon inte kan sägas utöva allmän tjänst.&lt;SPAN class="ft61"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Vad som sagts i detta avsnitt och avsnittet ovan innebär att för det fall tillsynsmyndigheten begär att få tillgång till vissa handlingar i ett ärende vid exempelvis Åklagarmyndigheten är det Åklagar- myndigheten som beslutar med anledning av framställningen. Vem på Åklagarmyndigheten som ska vara behörig att fatta det beslutet avgör myndigheten själv. Tillsynsmyndigheten kan också begära att Åklagarmyndigheten i ett yttrande ska besvara vissa frågor. Till- synsmyndigheten har även möjlighet att vända sig direkt till en enskild åklagare och begära att få upplysningar om ett visst ärende eller om tillämpningen av generella handläggningsrutiner som är av betydelse för polisens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft167"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;Förelägganden om att fullgöra uppgiftsskyldigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska kunna förelägga den som är uppgiftsskyldig att fullgöra sin skyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft7"&gt;Föreläggandet ska få förenas med vite. Detta gäller även ett föreläggande riktat mot staten. Det ska dock inte få förenas med vite om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Jfr JO, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-09-09,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;3032-2011.&lt;/NOBR&gt; Läkarsekreterare som inte var anställda hos vårdgivaren ansågs inte ingå i den krets som omfattades av tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och därmed inte heller i den krets som avses i 7 kap. 4 § samma lag. Av betydelse för den bedömningen var bland annat att vårdgivaren inte visste vem som skulle utföra viss uppgift och inte heller i övrigt hade något inflytande över det arbete som sekreteraren utförde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Jfr RÅ 1998 ref. 30 angående ordningsvakter knutna till en polismyndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Se Geijer m.fl., &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Offentlighets- och sekretesslagen &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 1 juli 2014) kommentar till 2 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357379x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p851 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som kan föranleda straff eller en straffliknande sanktion, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft40"&gt;Ett föreläggande med vite ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd ska krävas i kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Beslut om föreläggande att fullgöra uppgiftsskyldigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft9"&gt;Enligt tillsynsskrivelsen bör förfarandet att hämta in upplysningar, handlingar, föremål eller liknande ske i två steg. Först ska tillsyns- organet begära att få ta del av det som önskas. Om inte syftet med begäran uppnås ska tillsynsorganet förelägga den som innehar det som har begärts att komma in med det.&lt;SPAN class="ft41"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;För exempelvis Statens skol- inspektion och Inspektionen för vård och omsorg är det inte bara reglerat att vissa är skyldiga att lämna eller tillhandahålla viss informa- tion utan även att de har rätt förelägga den som är uppgiftsskyldig att fullgöra den skyldigheten.&lt;SPAN class="ft41"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Motsvarande reglering bör gälla för den föreslagna tillsyns- myndigheten. Enligt kommittén bör det därför av reglering framgå dels att vissa har en uppgiftsskyldighet i förhållande till tillsyns- myndigheten, dels att tillsynsmyndigheten har rätt att förelägga dessa att fullgöra den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Föreläggandena ska kunna förenas med vite&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft42"&gt;För att ett föreläggande om att komma in med det som har begärts ska få effekt bör det enligt tillsynsskrivelsen kunna förenas med vite.&lt;SPAN class="ft94"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Flera tillsynsorgan har rätt att vid vite förelägga uppgifts- skyldiga att fullgöra sin skyldighet. Några av dessa är Inspektionen för vård och omsorg och Statens skolinspektion.&lt;SPAN class="ft94"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Om tillsyns-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se 26 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7–8&lt;/NOBR&gt; §§ skollagen (2010:800) och 7 kap. 20 § patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Se 7 kap. 20 § andra stycket patientsäkerhetslagen (2010:659) samt 26 kap. 8 och 27 §§ skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357380x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;myndigheten behöver uppgifter från viss uppgiftsskyldig kan det finnas ett värde i att den har rätt att förena föreläggandet om att fullgöra skyldigheten med vite. Kommittén ser inte anledning att frångå den utgångspunkt som regeringen har gett uttryck för i tillsynsskrivelsen. Tillsynsmyndigheten bör således ha rätt att vid vite förelägga uppgiftsskyldiga att fullgöra den skyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Även statliga myndigheter omfattas dock av uppgiftsskyldig- heten. Enligt en allmän princip gäller att statliga myndigheter inte föreläggs vite.&lt;SPAN class="ft45"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Författningsstöd för att förelägga staten vite finns emellertid för vissa myndigheter. Exempelvis får Riksrevisionen vid vite förelägga även statliga myndigheter att lämna de uppgifter och upplysningar som den behöver för granskningen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Särskilt stöd för att förelägga staten vite finns även vid utövande av Diskriminerings- ombudsmannens tillsyn (vitesföreläggandet meddelas av Nämnden mot diskriminering på framställning av Diskrimineringsombuds- mannen).&lt;SPAN class="ft45"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;Arbetsmiljöverket fick under 2014 en uttrycklig rätt att förelägga statliga myndigheter vite.&lt;SPAN class="ft61"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;I förarbetena uttalade regeringen att frågan om effektiva sanktioner för att förebygga skador och ohälsa i arbets- livet är av sådan vikt att den restriktiva inställningen till att förelägga staten vite bör frångås även på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet. Regeringen fann också att det inte var motiverat att särbehandla statliga arbetsgivare. Genom att kunna förena förelägganden och förbud även mot statliga myndigheter med vite skulle sanktions- systemet bli mer enhetligt, tydligt och effektivt.&lt;SPAN class="ft61"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Se prop. 1984/85:96 med förslag till lag om viten m.m., s. 24. Se även prop. 2012/13:143.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft72"&gt;Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 66 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;6–7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Särskilt stöd för att förelägga staten vite finns när det gäller förelägganden mot staten, som arbetsgivare eller som huvudman för utbildningsverksamhet, och som handlar om att staten ska fullgöra sina skyldigheter om aktiva åtgärder. Sådant särskilt stöd finns inte när det gäller föreläggande om att fullgöra sin skyldighet att lämna uppgifter eller tillträde. Se 4 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; §§ diskrimineringslagen (2008:567). Regeringen uttalade i förarbetena till den tidigare lagen (1999:130) om diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning att det inte var motiverat att särbehandla statliga arbetsgivare eftersom frågorna om jämställdhet och mångfald i arbetslivet var av sådan vikt. Regeringen ansåg därför att principen om att staten inte föreläggs vite borde frångås. Se prop. 1999/2000:143. &lt;SPAN class="ft90"&gt;Ändringar i jämställdhetslagen m.m.&lt;/SPAN&gt;, s. 98 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Rätten bör gälla både vid åtgärder som syftar till att uppgiftsskyldigheten ska fullgöras och vid åtgärder som syftar till att brister i arbetsmiljön ska åtgärdas, 7 kap. 3 och 7 §§ arbets- miljölagen (1977:1160). Se även Gullberg och Rundqvist, Arbetsmiljölagen (Zeteo, version den 1 juli 2014), kommentaren till 7 kap. 3 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Prop. 2012/13:143. &lt;/SPAN&gt;Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 66 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357381x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p730 ft8"&gt;Polisens och Kriminalvårdens uppdrag innebär långtgående befogenheter att ingripa i och påverka tillvaron för enskilda. Vikten av att dessa verksamheter är rättssäkra utgör bakgrunden till att kommittén föreslår en utvidgad tillsyn. Att tillsynsmyndigheten har de befogenheter som krävs för att få information är centralt för en effektiv tillsyn. Kommittén gör bedömningen att frågan om en effektiv tillsyn över polisen och Kriminalvården är av sådan vikt att den restriktiva inställningen till att förelägga staten vite bör frångås. Kommittén föreslår därför att förelägganden om att fullgöra uppgiftsskyldigheten bör kunna förenas med vite även när de riktas mot statliga myndigheter. Möjligheten att rikta vitesförelägganden mot staten bör uttryckligen framgå av författningstexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Vid föreläggande av vite ska lagen (1985:206) om viten tillämpas. Det innebär bland annat att det av förläggandet ska framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist informationen ska lämnas eller tillhandahållas.&lt;SPAN class="ft45"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Vidare ska frågan om utdömande av vite prövas av förvaltningsrätt, i normalfallet på ansökan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Möjligheten att förena ett föreläggande med vite bör dock användas med stor försiktighet. Om uppgifter tvingas fram under hot om vite kan det på sikt underminera de uppgiftsskyldiga myndig- heternas förtroende för och vilja att samarbeta med tillsynsmyndig- heten. Det kan i sin tur försvåra framtida granskningar. Enskildas vilja att frivilligt upplysa om eventuella missförhållanden och att samarbeta vid framtida granskningar kan vidare påverkas negativt om tillsynsmyndigheten med hot om vite tvingar fram uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Därtill finns enligt kommittén en mer påtaglig risk för att en enskild skulle vägra att uppfylla sin uppgiftsskyldighet i huvudsak om han eller hon har gjort sig skyldig till en straffbar gärning. Om det finns anledning att anta att den föreläggandet riktas mot har gjort sig skyldig till en straffbar gärning ska vite inte få användas (se mer nedan om rätten att vara passiv). Kommittén har också föreslagit att tillsynsmyndigheten som huvudregel ska anmäla till Åklagarmyndig- heten så snart det finns anledning att anta att ett brott har begåtts (avsnitt 10.11 och 11.11). Efter anmälan ska tillsynsmyndighetens egen utredning upphöra såvitt avser de omständigheter som omfattas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 § lagen (1985:206) om viten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;6 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357382x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;av den eventuellt straffbara gärningen. Något föreläggande blir i dessa fall aldrig aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Även med beaktande av den normala gången när en myndighet begär att få uppgifter från en annan bör vite i förhållande till en myndighet i praktiken sällan aktualiseras. Innan tillsynsmyndigheten beslutar om ett föreläggande med vite bör den nämligen rikta en vanlig begäran till innehavande myndighet om att få uppgifter eller handlingar. Den myndighet som innehar de efterfrågade uppgifterna eller handlingarna, men som vägrar att efterkomma begäran, bör då i ett beslut avslå tillsynsmyndighetens begäran. Så kan t.ex. bli aktuellt om annan myndighet än någon av de objektsansvariga gör bedöm- ningen att efterfrågade uppgifter inte behövs för tillsynen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Tillsyns- myndigheten kan genom att överklaga avslagsbeslutet få frågan prövad i domstol. Något vitesföreläggande aktualiseras då inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;I praktiken bör det därför vara ytterst sällsynt att vitesföre- läggande används. Vid de tillfällen då det finns behov av vite som påtryckningsmedel är det dock enligt kommittén en klar fördel för tillsynen om det finns att tillgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Ett föreläggande med vite har en betydande faktisk verkan för den som föreläggandet riktas mot. Det ska därför kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;SPAN class="ft61"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Det finns inte något generellt krav på prövningstillstånd i kammarrätten. I stället krävs prövningstillstånd för de typer av mål där det är särskilt föreskrivet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Särskild föreskrift om krav på prövningstillstånd finns dock för flertalet måltyper och prövningstillstånd kan betraktas som huvudregel. Det innebär ett snabbare förfarande och en handläggning utan onödiga resurs- insatser.&lt;SPAN class="ft61"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Kommittén föreslår därför att det ska krävas prövnings- tillstånd för en fullständig prövning i kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;6 kap. 7 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Se prop. 1981/82:186 om ändring i sekretesslagen (1980:100), m.m., s. 60. Jfr även JO 1996/97 s. 438.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Jfr 28 kap. 2 § 5 skollagen (2010:800) och 10 kap. 13 § patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Om prövningstillstånd krävs ska det meddelas om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till, det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet, 34 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se SOU 2010:44. &lt;/SPAN&gt;Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 227 och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;229.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se även B. Wennergren och U. von Essen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Förvaltningsprocesslagen m.m. &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 1 augusti 2014), kommentaren till 34 a § förvaltningsprocesslagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357383x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Rätten att vara passiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;Rätten att vara passiv innebär att den som är misstänkt för brott inte ska behöva bidra till utredningen eller bevisningen i målet genom att göra medgivande eller tillhandahålla belastande material. Europakonventionen innehåller inte någon uttrycklig bestämmelse till skydd för rätten att inte uttala sig men denna princip anses ingå i begreppet rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft40"&gt;Rättsfall från Europadomstolen belyser innebörden av rätten att vara passiv. I fallet Funke mot Frankrike hade man vid en husrann- sakan hos Funke upptäckt kontoutdrag som tydde på valutabrott. På begäran från en fransk tullmyndighet ålades Funke av fransk domstol att vid vite förete handlingar som utvisade hans tillgodo- havande de tre senaste åren i vissa banker. Europadomstolen fann att tullmyndigheten försökt tvinga Funke att själv presentera bevis om de överträdelser som han påstods ha begått och att detta innebar en kränkning av rätten för var och en som är ”charged with a criminal offence” att förhålla sig tyst och inte behöva bidra till anklagelserna mot sig själv.&lt;SPAN class="ft77"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;I fallet Saunders mot Storbritannien slog Europadomstolen fast att rätten att vara passiv innebar att den anklagade inte fick tvingas att avge uttalanden. I fallet fanns det en straffrättslig sanktion knuten till skyldigheten att medverka som Europadomstolen inte accepterade.&lt;SPAN class="ft77"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft9"&gt;Avgörandena i Funkefallet och Saundersfallet innebär att det är otillåtet att &lt;SPAN class="ft105"&gt;tvinga &lt;/SPAN&gt;fram uppgifter genom t.ex. &lt;NOBR&gt;vites-,&lt;/NOBR&gt; fängelse- eller annat sanktionshot.&lt;SPAN class="ft41"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Rätten att vara passiv är dock inte avsedd att hindra myndigheterna från att ställa frågor till den misstänkte eller från att begära uppgifter av honom eller henne. Inte heller är myndigheter eller domstolar förhindrade att dra slutsatser av den misstänktes eventuella passivitet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Regeringen har också i tillsyns- skrivelsen funnit att om det finns anledning att anta att en enskild person har begått brott, får inte tillsynsorganet förelägga denne att vid vite medverka i utredningen av en fråga som har samband med brottsmisstanken. Enligt regeringen är det dock möjligt för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Europadomstolen, Funke mot Frankrike (dom den 25 februari 1993).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Europadomstolen, Saunders mot Storbritannien (dom den 17 december 1996).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Se även Europadomstolen, Quinn mot Irland (dom den 21 december 2000) och J.B. mot Schweiz (dom den 3 maj 2001).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Europadomstolen, Murray mot Storbritannien (dom den 8 februari 1996).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357384x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;tillsynsorganet att utan föreläggande efterfråga uppgifterna, att besluta om ett föreläggande utan vite eller att förelägga andra än den misstänkte att vid vite lämna ut de uppgifter som behövs.&lt;SPAN class="ft45"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Rätten att vara passiv börjar enligt Europadomstolen att gälla när behörig myndighet har underrättat någon om anklagelsen om brott eller när myndigheterna har vidtagit en åtgärd som gör att en persons situation väsentligt har påverkats av att det föreligger en misstanke mot honom eller henne.&lt;SPAN class="ft45"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft9"&gt;Rätten att vara passiv i Europakonventionen innebär således att tillsynsmyndigheten är förhindrad att i vissa fall tvinga fram uppgifter genom vitesföreläggande. Frågan blir om det är något som uttryckligen ska framgå i regleringen av tillsynsmyndighetens verk- samhet. Inom vissa områden har begränsningen i vitesanvändningen särskilt reglerats, i övrigt är det en fråga om hur tillsynsorgan med beaktande av Europakonventionen tillämpar sina möjligheter att förelägga vid vite.&lt;SPAN class="ft41"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Enligt kommittén är det en fördel, för både befattningshavare vid tillsynsmyndigheten och för andra som berörs av uppgiftsskyldigheten, om det är tydligt när det inte är tillåtet att vitesförelägga. Med en särskild reglering uppnås sådan tydlighet och kommittén föreslår därför att förbudet att i vissa fall förena föreläggandet med vite ska regleras särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;För att närmare avgöra hur det förbudet bör formuleras kan regleringen för Statens skolinspektion användas som exempel. För inspektionen är det reglerat att om det finns anledning att anta att den person som är föremål för föreläggandet har begått en gärning som kan föranleda straff eller en straffliknande sanktion, får han eller hon inte föreläggas vid vite att medverka i en utredning som har samband med den gärningen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Förbudet mot vitesföreläggande börjar alltså gälla när &lt;SPAN class="ft57"&gt;det finns anledning att anta &lt;/SPAN&gt;att aktuella förhållanden föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;Ett förbud mot vitesföreläggande gäller även för Skatteverket, när &lt;SPAN class="ft68"&gt;det finns anledning att anta &lt;/SPAN&gt;att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd eller kan leda till skattetillägg eller kontrollavgift, och föreläggandet avser utredning av en fråga som har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Europadomstolen, Serves mot Frankrike (dom den 20 oktober 1997). Se särskilt p. 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;26 kap. 27 § tredje stycket skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357385x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p856 ft40"&gt;samband med den misstänkta gärningen.&lt;SPAN class="ft77"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;För Skatteverkets del sammanfaller den tidpunkten med när brott ska anmälas till åklagare.&lt;SPAN class="ft77"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;I förarbetena till förbudet mot vitesföreläggande för Skatteverket förs ett resonemang kring om förbudet i stället skulle begränsas till fall där misstanken om brott har nått sådan styrka att man kunde tala om skälig misstanke. Skälig misstanke är en starkare misstanke än när det finns anledning att anta att brott har begåtts. Regeringen fann att det inte fanns någon anledning att låta reformen ligga på konventionens marginal. Genom att koppla även förbudet mot vitesföreläggande till styrkegraden ”när det finns anledning att anta” att ett brott har begåtts uppnåddes också ett enklare system. Regeringen uttalade att man inte i onödan bör använda sig av olika styrkegrader. Mot den bakgrunden ansåg regeringen att ett förbud i vissa situationer mot vitesföre- lägganden skulle inträda vid samma tidpunkt som när en brotts- anmälan skulle göras till åklagaren.&lt;SPAN class="ft77"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft8"&gt;Enligt kommittén bör regleringen för den nya tillsynsmyndigheten vara lätt att tillämpa och med säkerhet uppfylla Europakonventionens krav. Mot den bakgrunden föreslår kommittén att förbudet mot vitesföreläggande ska kopplas till samma misstankegrad som när tillsynsmyndigheten ska anmäla misstänkta brott till åklagare, dvs. när &lt;SPAN class="ft36"&gt;det finns anledning att anta &lt;/SPAN&gt;att aktuella förhållanden föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Ett reglerat förbud mot att förena ett föreläggande om att fullgöra uppgiftsskyldigheten med vite ska således inträda när det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som kan föranleda straff eller en straffliknande sanktion. Detta under förutsättning att föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen. När det gäller vad som är att betrakta som en straffliknande sanktion måste det beaktas att rätten att vara passiv gäller den som är anklagad för brott i Europakonven- tionens mening. Vad som är en straffliknande sanktion är alltså kopplat till vilka straffrättsliga förfaranden som omfattas av rätten att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;44 kap. 3 § skatteförfarandelag (2011:1244).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Enligt 17 § första stycket skattebrottslagen (1971:69) gäller som huvudregel att förvalt- ningsmyndigheter som handlägger frågor om skatter eller avgifter ska göra anmälan till åklagaren så snart det finns anledning att anta att brott enligt lagen har begåtts. Det finns inte i skollagen (2010:800) eller skolförordningen (2011:185) någon generell skyldighet för Statens skolinspektion att anmäla brott till åklagare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Prop. 1997/98:10. &lt;/SPAN&gt;Skattemyndigheternas medverkan i brottsutredningar, m.m.&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 64.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357386x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft9"&gt;inte belasta sig själv i artikel 6 i Europakonventionen. Exempel på straffliknande sanktioner är skattetillägg och miljösanktionsavgift.&lt;SPAN class="ft41"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Straffsanktion för den som lämnar osann uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Uppgifterna ska lämnas skriftligen samt på heder och samvete om tillsynsmyndigheten så begär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör inte införas en särskild reglering om straffansvar vid lämnande av osanna uppgifter till tillsynsmyndigheten. För att lämnande av en osann uppgift ska vara straffbart bör det i stället krävas att gärningen faller under brotts- balkens generella reglering om straffansvar för osant uppgifts- lämnande. Detta uppnås enligt kommittén genom förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft9"&gt;Kommittén har i betänkandet Tillsyn över polisen gjort bedöm- ningen att det i skyldigheten att lämna upplysningar ligger en sanningsplikt, men att det inte fanns behov av någon straffsanktion för de som lämnar uppgifter till förmån för tillsynen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft7"&gt;För flera tillsynsmyndigheter finns särskild reglering om straff- sanktion för det fall osann uppgift lämnas. Exempelvis är det särskilt föreskrivet att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar osann uppgift till Datainspektionen, när den har begärt information enligt personuppgiftslagen (1998:204), kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall ska dock inte dömas till straffansvar.&lt;SPAN class="ft45"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Det är den fysiska personen som lämnat den osanna uppgiften som döms till straff, oavsett om han eller hon själv är personuppgiftsansvarig.&lt;SPAN class="ft45"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Vidare är det straffbart att till Arbetsmiljö- verket efter en förfrågan lämna oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt.&lt;SPAN class="ft45"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Angående skattetillägg, se SOU 2001:25. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Skattetillägg m.m.&lt;/SPAN&gt;, s. 172 ff. Angående miljö- sanktionsavgift, se SOU 2004:37. &lt;SPAN class="ft90"&gt;Miljöbalkens sanktionssystem och hänsynsregler&lt;/SPAN&gt;, s. 299.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 234.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;49 § första stycket personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Lindblom och Öman, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Personuppgiftslagen &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 30 september 2014), kommentaren till 49 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;8 kap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:1160).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357387x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft9"&gt;I regleringen av Statens skolinspektions tillsyn enligt skollagen (2010:800) finns dock ingen särskild reglering om straff för den som lämnar osann uppgift till inspektionen. I viss mån är lämnande av osanna uppgifter till inspektionen ändå straffbelagt. Inspektionen har nämligen rätt att, med avseende på ansökningar som myndigheten ska pröva enligt skolförordningen (2011:185), meddela de före- skrifter som behövs om ansökningsförfarandet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Statens skol- inspektion har också utfärdat en föreskrift som anger ett krav på bekräftande på heder och samvete att uppgifterna i ansökan och därtill bifogade handlingar är sanna.&lt;SPAN class="ft41"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;En följd av föreskriften är att straffbestämmelsen i 15 kap. 10 § brottsbalken om osann respektive vårdslös försäkran blir tillämplig. Bestämmelsen föreskriver straff för den som uppsåtligen (osann försäkran) eller av grov oaktsamhet (vårdslös försäkran) lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, när uppgiften enligt lag eller annan författning lämnas på heder och samvete eller under annan liknande försäkran. För straffansvar krävs vidare att uppgiften lämnas på annat sätt än muntligen och att åtgärden innebär fara i bevishänseende. Kravet på fara i bevishänseende innebär att en oriktighet medför ansvar endast om den angår något för utsagan väsentligt.&lt;SPAN class="ft61"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;Ett alternativ till en särskild föreskrift om straffansvar vid lämnande av oriktig uppgift är alltså att ge tillsynsmyndigheten rätt att föreskriva att vissa uppgifter ska lämnas på annat sätt än muntligen samt på heder och samvete. Det kan också direkt i lag eller förordning föreskrivas att uppgifter ska lämnas på det sättet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Straffrättsanvändningsutredningen gjorde i betänkandet Vad bör straffas? – som nu bereds inom Regeringskansliet – bedömningen att kriminalisering av lämnande av oriktiga uppgifter till myndigheter i första hand bör ske genom brottsbalkens generella bestämmelser om osant intygande och osann eller vårdslös försäkran. Vidare gjordes bedömningen att kriminalisering av muntliga uppgifter bör undvikas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;15 kap. 3 § skolförordningen (2011:185).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Enligt 4 § Statens skolinspektions föreskrifter (SKOLFS 2011:154) om ansökan om godkännande som huvudman för fristående skola ska en ansökan vara egenhändigt under- tecknad av sökanden eller av behörig företrädare för sökanden. Det följer vidare att den sökande genom underskriften försäkrar på heder och samvete att uppgifterna i ansökan och därtill bifogade handlingar är sanna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Berggren m.fl., &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Brottsbalken &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 1 januari 2014), kommentaren till 15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Jfr SOU 2013:38. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Vad bör straffas? &lt;/SPAN&gt;s. 585.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357388x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;om det inte krävs med hänsyn till ett behov av skyndsam informa- tionsinhämtning eller av andra starka skäl. I den mån det är av stor vikt att de uppgifter som lämnas är tillförlitliga bör de enligt utredningen infordras skriftligen och lämnas under försäkran.&lt;SPAN class="ft41"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft7"&gt;För en effektiv tillsyn är det enligt kommittén av stor vikt att de uppgifter som lämnas är tillförlitliga. En beaktansvärd fördel uppnås om uppgifter som är väsentliga för tillsynen kan lämnas under straff- ansvar. Frågan är om kriminaliseringen ska ske genom en special- straffrättslig lösning eller genom brottsbalkens bestämmelser om osann respektive vårdslös försäkran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Med en specialstraffrättslig lösning kan även muntligt lämnande av oriktiga uppgifter straffbeläggas. Enligt kommittén är det dock inte lämpligt. Det är svårt att bevisa vad som sagts muntligen, även om den tjänsteman som tagit emot uppgiften gjort en tjänste- anteckning om innehållet av samtalet. Många gånger skulle ord stå mot ord, vilket ofta innebär att brott inte kan styrkas. Av resurs- skäl tycks det alltså vara mindre lämpligt med ett straffansvar för oriktiga uppgifter som lämnas muntligen. Vidare är inte alla uppgifter så viktiga att de bör lämnas under straffansvar. Enligt kommittén är det därför tillräckligt att endast uppgifter som lämnas skriftligen samt på heder och samvete lämnas under straff- ansvar. Med ett krav på att uppgifterna ska ha lämnats på heder och samvete blir det också tydligare för den enskilde att uppgifts- lämnandet sker under straffansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Kommittén föreslår därför inte någon särskild reglering om straffansvar vid lämnande av osanna uppgifter till tillsynsmyndig- heten. För att lämnande av en osann uppgift ska vara straffbart bör det i stället krävas att gärningen faller under brottsbalkens generella reglering om straffansvar för oriktigt uppgiftslämnande. Kommittén föreslår därför att de uppgifter som efterfrågas i ett föreläggande ska lämnas skriftligen samt på heder och samvete, om tillsynsmyndig- heten så begär. Enligt kommittén innebär förslaget att om uppgifterna efter begäran därom lämnas på heder och samvete så följer det av lag på sådant sätt att brotten osann respektive vårdslös försäkran kan aktualiseras. Kravet på skriftlighet hindrar inte elektroniska rutiner.&lt;SPAN class="ft61"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Ibid, s. 583.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Se prop. 2012/13:74. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Förfalsknings- och sanningsbrotten&lt;/SPAN&gt;, s. 56&lt;SPAN class="ft72"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Jfr även prop. 2011/12:126.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft63"&gt;Elektronisk stämningsansökan i brottmål&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357389x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p730 ft8"&gt;Avsikten är att möjligheten att begära att skriftliga uppgifter ska lämnas på heder och samvete ska tillämpas återhållsamt. En sådan begäran kan vara lämplig om de efterfrågade uppgifterna rör för- hållanden av särskild vikt för en pågående granskning. Det kan också vara lämpligt med en sådan begäran om det i ett ärende förekommer motstridiga uppgifter eller om det av annan anledning finns skäl att tro att felaktiga uppgifter annars skulle kunna lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Genom förslaget får tillsynsmyndigheten visserligen en vid rätt att avgöra när skriftliga uppgifter ska lämnas under straffansvar. Kommittén har dock inte hittat något lämpligt sätt att i författning avgränsa så att viss typ av uppgifter alltid ska lämnas skriftligen samt på heder och samvete.&lt;SPAN class="ft45"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Det bör erinras om att straffansvaret med förslaget blir snävare jämfört med t.ex. en specialstraffrättslig lösning motsvarande den för Datainspektionen eller en reglering innebärande att alla skriftliga uppgifter ska lämnas på heder och samvete. Samtidigt som straffansvaret blir snävare kan det för tillsynen centrala uppgiftslämnandet ske under straffansvar när så behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft40"&gt;Det bör påpekas att det inte ankommer på tillsynsmyndigheten att utreda brott. Vidare ska den som är misstänkt för brott inte behöva bidra till utredningen eller bevisningen genom att göra medgivanden eller tillhandahålla belastande material. Om tillsyns- myndigheten i sin tillsyn finner anledning att anta att brott har begåtts ska den som huvudregel anmäla det till Åklagarmyndig- heten. Därefter ska tillsynsmyndighetens egen utredning omedelbart upphöra såvitt avser de omständigheter som omfattas av den misstänkt straffbara gärningen (avsnitt 10.11 och 11.11). Det medför att tillsynsmyndigheten aldrig ska förelägga om att uppgifter ska lämnas på heder och samvete, när det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som kan föranleda straff och föreläggandet avser en fråga som har samband med den misstänkta gärningen. Passivitetsrätten bör dock i sig inte utgöra något direkt hinder mot att tillsynsmyndigheten begär att uppgifter lämnas på heder och samvete, om inte begäran sker genom ett vitesföreläggande. Det är nämligen inte straffbelagt enligt 15 kap. 10 § brottsbalken om osann respektive vårdslös försäkran att vägra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Jfr avgränsningen i 6 kap. 6 b § utlänningsförordningen (2006:97).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357390x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p476 ft7"&gt;lämna de uppgifter som efterfrågas.&lt;SPAN class="ft45"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Det behövs därför enligt kommittén inte någon reglering innebärande att föreläggande om att lämna uppgifter skriftligen på heder och samvete i vissa fall inte får utfärdas, motsvarande den som med beaktande av passivitets- rätten föreslås gälla vid vitesförelägganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft167"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;Tillträde till lokaler m.m. samt omhändertagande av handlingar och föremål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska ha rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. Den ska ha rätt att få tillträde till och att undersöka byggnader, lokaler, fordon, andra utrymmen och utrustning som används i verksamheten. För tillträde till eller undersökning av en intagens bostadsrum eller tillhörigheter eller andra slutna förvaringsställen som en intagen disponerar krävs dock hans eller hennes samtycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten bör inte ha rätt att omhänderta handlingar eller föremål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Allmänt om tillträdes- och undersökningsrätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft42"&gt;Kommittén föreslog i betänkandet Tillsyn över polisen att tillsyns- myndigheten för sin tillsyn skulle ha rätt att på plats granska sådan verksamhet som stod under dess tillsyn. I den omfattning som det behövdes för tillsynens utövande skulle tillsynsmyndigheten ha rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Enligt bestämmelsen begår visserligen inte bara den som lämnar osann uppgift en brottslig gärning utan även den som ”förtiger sanningen”. Med förtigande avses dock underlåtenhet att uppge en omständighet på sådant sätt att det framstår som att utsagan, enligt sin lydelse eller på grund av det syfte vartill den tjänar, omfattar den förtigna omständigheten. Vad som är straffbelagt är alltså att lämna uppgifter, med undantag för vissa, på sådant sätt att utsagan innebär att viss omständighet förnekas. Den som helt vägrar att lämna uppgifter i viss fråga gör sig inte skyldig till osann eller vårdslös försäkran. Se Berggren m.fl., &lt;SPAN class="ft84"&gt;Brottsbalken &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 1 januari 2014), kommentaren till 15 kap. 10 §. Se även RH 1985:55 och Jareborg, Nils. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Brotten. Tredje häftet brotten mot allmänheten och staten. &lt;/SPAN&gt;Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur AB, 1986, s. 69. Observera därtill NJA 2001 s. 563 innebärande att den som ålagts att beediga en konkursbouppteckning ansågs ha haft rätt att vägra beediga uppgifter som skulle avslöja att han begått brott. Se även bedömningen att det inte är straffbart att inte att besvara en begäran om att uppgifter ska lämnas på heder och samvete i prop. 2013/14:227. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring&lt;/SPAN&gt;, s. 30.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357391x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;att få tillträde till de byggnader, lokaler, andra utrymmen, fordon och utrustning som används i verksamheten.&lt;SPAN class="ft67"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;Enligt tillsynsskrivelsen bör bestämmelser om tillträdes- och undersökningsrätt bestå av två delar; en rätt att få vistas på ett visst område eller komma in i ett utrymme och en rätt att där ta föremål i anspråk för att genomföra granskning. I båda fallen bör åtgärden som huvudregel få vidtas även om den objektsansvarige motsätter sig detta. Förutom ett eventuellt undantag avseende bostäder bör enligt tillsyns- skrivelsen tillträdes- och undersökningsrätten begränsas endast på så sätt att den ska vara nödvändig för tillsynen. Vidare ska rätten endast omfatta områden, anläggningar, platser, byggnader, lokaler, transport- medel eller andra utrymmen som används i den tillsynspliktiga verk- samheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om tillträdes- och undersökningsrätt finns i flertalet tillsynslagar och är i huvudsak utformade på likartat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Exempelvis har Statens skolinspektion för sin tillsyn rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. I den omfattning det behövs för tillsynen har inspektionen rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för vård och omsorg har rätt att inspektera verksamhet som står under tillsyn enligt patientsäkerhets- lagen (2010:659). Den som utför inspektionen har rätt att få tillträde till lokaler eller andra utrymmen som används för verksamheten, dock inte bostäder. Den som utför inspektionen har också rätt att tillfälligt omhänderta handlingar, prover och annat material som rör verksamheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Arbetsmiljöverket ska för tillsynen ges tillträde till ett arbetsställe och får där göra undersökningar och ta prov.&lt;SPAN class="ft61"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Tillträdes- och undersökningsrätt för tillsynsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;För att tillsynsmyndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter måste den ha rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. För det krävs att den har rätt att få tillträde till och att under- söka byggnader, lokaler, fordon, andra utrymmen och utrustning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 38.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;26 kap. 6 § skollagen (2010:800).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;7 kap. 21 § patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;7 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357392x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft9"&gt;som används i verksamheten. Denna rätt innefattar exempelvis en rätt att få närvara under alla faser av de utrikestransporter som tillsynsmyndigheten ska övervaka. Om det första mötet mellan den som ska transporteras och tjänstemän från polisen eller Kriminal- vården sker i Migrationsverkets förvarslokaler ska således observatören få följa med in i förvaret.&lt;SPAN class="ft41"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska också få tillträde till de fordon och lokaler som används inför flygresan och självklart även få följa med ombord på planet. Om tillsynsmyndigheten förordnar någon som inte är anställd vid myndigheten att delta vid tillsynen, t.ex. vid behov av expert- kunskaper, ska en sådan person ha samma rätt att inspektera verk- samheten som myndighetens egen personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft40"&gt;Tillträdes- och undersökningsrätten behöver inte vara begränsad till att endast gälla i den omfattning som det behövs för tillsynens utövande. Det föreslagna breda tillsynsansvaret gör en sådan avgräns- ning överflödig. En avgränsning skulle också kunna medföra att de objektsansvariga ifrågasätter behovet av tillträde. Tiden innan begäran efterlevs kan då komma att bli längre och en eventuell förklaring till varför tillträde begärs kan motverka syftet med tillsynsärendet. En viss avgränsning följer dock genom att tillsynsmyndigheten enligt 19 § myndighetsförordningen är skyldig att se till att de kostnadsmässiga konsekvenserna begränsas när den begär in upp- gifter eller utövar tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft7"&gt;Den föreslagna tillträdes- och undersökningsrätten ger inte till- synsmyndigheten rätt att bryta sig in i låsta utrymmen, även om den har rätt att få tillträde till dem. Regleringen förutsätter att den verksamhetsansvarige inte motsätter sig ett tillträde. Om tillsyns- myndigheten inte får den hjälp den behöver när det gäller tillträde till lokaler eller andra utrymmen av betydelse för tillsynsarbetet, kan konsekvensen bli att det inte går att utreda om verksamheten följt gällande regler på det sätt som var avsett. Att inte bereda till- synsmyndigheten tillträde i enlighet med bestämmelsen innebär dock i sig en regelöverträdelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;En utlänning får tas i förvar om det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställig- heten av ett beslut om avvisning eller utvisning, 10 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; och 18 §§ utlänningslagen (2005:716). Enligt 10 kap. 20 § samma lag får Migrationsverket får under vissa förut- sättningar besluta att en utlänning som hålls i förvar ska placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357393x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p865 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Samtycke krävs för att undersöka intagnas bostadsrum och tillhörigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Nästa fråga blir om det finns skäl att undanta intagnas bostadsrum och tillhörigheter från tillträdes- och undersökningsrätten. Enligt artikel 8 i Europakonventionen har var och en rätt till respekt för sitt privatliv och sitt hem. Rätten får inskränkas genom lag om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter. Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är var en gentemot det allmänna skyddad mot husrannsakan och liknande intrång. Rättigheten får begränsas endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den.&lt;SPAN class="ft61"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;I fängelselagen (2010:610) och häkteslagen (2010:611) regleras när kontroll får ske av en intagens bostadsrum eller tillhörigheter och andra slutna förvaringsställen som den intagne disponerar. En kontroll får då endast ske om det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.&lt;SPAN class="ft41"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Häkteslagen är tillämplig för en vidare krets än de som är häktade, bland annat den som är intagen i en polisarrest för förvar.&lt;SPAN class="ft41"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Enligt tillsynsskrivelsen bör det av integritetsskäl särskilt noga prövas om ett tillsynsorgans tillträdesrätt även ska inkludera bostäder. En sådan rätt borde enligt regeringen endast ges om det är nödvändigt för att kunna bedriva en effektiv tillsyn. Så är fallet inom vissa områden, där den tillsynspliktiga verksamheten ofta bedrivs i bostäder eller där det kan vara svårt att dra en tydlig gräns mellan verksam- hetslokaler och bostäder. Om tillträdesrätten ska innefatta även bostäder bör det särskilt anges i lagstiftningen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft42"&gt;I regleringen av Inspektionen för vård och omsorgs tillträdesrätt i patientsäkerhetslagen är bostäder undantagna.&lt;SPAN class="ft94"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;I regleringen av inspektionens tillträdesrätt i lagen (1993:387) om stöd och service&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;20–21&lt;/NOBR&gt; §§ regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se 8 kap. 2 § fängelselagen (2010:610) och 4 kap. 1 § häkteslagen (2010:611).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;1 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; §§ häkteslagen (2010:611).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;7 kap. 21 § patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357394x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;till vissa funktionshindrade är bostäder inte undantagna, men för tillträde till bostäder krävs att den eller de boende lämnar sitt samtycke till inspektionen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Tillsynen är inte riktad mot de intagna. För en effektiv tillsyn är det inte nödvändigt att tillsynsmyndigheten, mot den intagnes vilja, kan undersöka hans eller hennes bostadsrum eller tillhörigheter. Kommittén föreslår således att tillsynsmyndigheten inte ska ha rätt att få tillträde till eller att undersöka en intagens bostadsrum eller tillhörigheter eller andra slutna förvaringsställen som en intagen disponerar, utan hans eller hennes medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Ingen rätt att omhänderta handlingar eller föremål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Den föreslagna tillträdes- och undersökningsrätten innefattar en rätt att på plats granska och avbilda föremål, t.ex. genom att fotografera eller kopiera. Om det finns en risk för att objektsansvarig förstör viktiga handlingar eller föremål bör enligt tillsynsskrivelsen tillsyns- organet även kunna besluta att handlingar eller föremål omedelbart ska omhändertas. Ett sådant beslut ska sedan upphävas så snart säkerhetsåtgärden inte längre behövs.&lt;SPAN class="ft61"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Tillsynen ska i detta fall endast avse verksamhet som bedrivs av statliga myndigheter. Det finns inte anledning att anta att myndig- heterna skulle förstöra handlingar eller föremål för att dölja regel- överträdelser. Det kan dock finnas en risk för att enskilda befatt- ningshavare gör så, i de fall han eller hon har gjort sig skyldig till en straffbar gärning. Om tillsynsmyndigheten i sin tillsynsverksamhet finner anledning att anta att brott har begåtts ska den anmäla det till Åklagarmyndigheten eller annan behörig myndighet (avsnitt 10.11 och 11.11). Om det finns behov av att omhänderta handlingar eller föremål bör det således vara en fråga för de brottsutredande myndig- heterna. Det finns därför inte skäl att ge tillsynsmyndigheten rätt att omhänderta handlingar eller föremål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;26 d § lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357395x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Skyldighet att lämna biträde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;De förvaltningsmyndigheter som omfattas av tillsynen ska lämna tillsynsmyndigheten det biträde den begär för sin tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft7"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen föreslog kommittén att de förvaltningsmyndigheter som omfattades av tillsynen skulle vara skyldiga att ge det biträde som tillsynsmyndigheten begärde.&lt;SPAN class="ft45"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;En reglerad skyldighet att lämna tillsynsorganet biträde är vanligt förekommande. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har rätt att av förvaltningsmyndigheter som omfattas av tillsynen få det biträde som nämnden begär.&lt;SPAN class="ft61"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Den som är föremål för kontroll enligt djur- skyddslagen (1988:534) eller livsmedelslagen (2006:804) ska tillhanda- hålla den hjälp som behövs för att kontrollen ska kunna genomföras.&lt;SPAN class="ft61"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Den vars verksamhet eller yrkesutövning inspekteras enligt patient- säkerhetslagen är skyldig att lämna Inspektionen för vård och omsorg den hjälp som behövs vid inspektionen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;I likhet med vad som föreslogs i betänkandet Tillsyn över polisen ska de förvaltningsmyndigheter som omfattas av tillsynen vara skyldiga att lämna tillsynsmyndigheten biträde. Skyldigheten att lämna biträde bör dock vara kopplad till utövandet av tillsyn, samtidigt som det inte ska skapas ett utrymme för de granskade myndigheterna att vägra biträde med hänvisning till att man inte anser att det behövs. Med detta i beaktande föreslår kommittén att de förvaltningsmyndig- heter som omfattas av tillsynen ska ha en skyldighet att lämna tillsyns- myndigheten det biträde den begär &lt;SPAN class="ft105"&gt;för sin tillsyn&lt;/SPAN&gt;. Sådant biträde kan bestå i att de objektsansvariga myndigheterna gör lokaler, arkiv, diarier, register och andra uppgiftssamlingar tillgängliga för tillsyns- myndigheten. Det kan också bestå i att den myndighet som ska granskas ger biträde inför en föranmäld inspektion, exempelvis genom att se till att tjänstemän med efterfrågade befattningar finns till- gängliga för frågor och att information till intagna sprids inför besöket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 38.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;4 § lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;27 § tredje stycket djurskyddslagen (1988:534) och 21 § livsmedelslagen (2006:804).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;7 kap. 21 § patientsäkerhetslagen (2010:659).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357396x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Kommittén vill påpeka att biträde i detta sammanhang inte ska förväxlas med polisens handräckningsärenden, dvs. ärenden då polisen med sina särskilda befogenheter ska bistå andra myndigheter med att exempelvis verkställa ett beslut. Polisens rapporteringsskyldighet bör också omnämnas. En polisman som får kännedom om ett brott som hör under allmänt åtal, ska normalt lämna rapport om det till sin förman så snart det kan ske.&lt;SPAN class="ft41"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Om det uppdagas förhållanden som kan utgöra brott under det att en polisman biträder tillsynsmyndigheten kan alltså hans eller hennes rapporteringsskyldighet träda in. Även tillsynsmyndighetens skyldighet att anmäla misstänkta brott kan då bli aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Regleringen föreslås endast gälla för de myndigheter som omfattas av tillsynen. Även andra myndigheter har dock enligt myndighets- förordningen och förvaltningslagen en skyldighet att biträda tillsyns- myndigheten. Enligt 6 § myndighetsförordningen ska alla myndig- heter verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. Av 6 § förvaltningslagen följer att varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Personuppgiftsbehandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Allmänt om regleringen av personuppgiftsbehandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Den information som ska lämnas över eller på annat sätt spridas till tillsynsmyndigheten kan innehålla personuppgifter. Att lämna ut personuppgifter är i sig en personuppgiftsbehandling av utlämnande myndighet, som måste vara tillåten. Vidare måste tillsynsmyndig- hetens fortsatta behandling av personuppgifterna vara tillåten. Innan kommittén går närmare in på dessa frågeställningar bör dock regleringen av personuppgiftsbehandling beskrivas mer generellt. Föreskrifter gällande behandling av personuppgifter finns i bland annat regeringsformen, Europakonventionen, personuppgiftslagen och i särskilda registerförfattningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Se 9 § polislagen (1984:387). Rapporteftergift får lämnas endast om brottet med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obetydligt och det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357397x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;Enligt 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär över- vakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Rättigheten får endast begränsas i lag. Ytterligare en förutsättning för att få begränsa rättigheten är att det sker för att tillgodose ända- mål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och att begränsningen inte går utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den.&lt;SPAN class="ft45"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Enligt artikel 8 i Europa- konventionen har var och en rätt till respekt för sitt privatliv. Denna rättighet får inskränkas av det allmänna endast om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till vissa närmare angivna ändamål.&lt;SPAN class="ft45"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Personuppgiftslagen bygger på ett &lt;NOBR&gt;EG-direktiv&lt;/NOBR&gt; och anger förut- sättningar för att behandling av personuppgifter ska få förekomma.&lt;SPAN class="ft61"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;Lagen omfattar i princip endast behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad, men även manuell behandling kan omfattas under vissa förhållanden.&lt;SPAN class="ft61"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Termen personuppgifter avser enligt lagen all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Med behandling av personuppgifter avses varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter. Som exempel på åtgärder som utgör personuppgiftsbehandling nämns i lagen bland annat insamling, registrering, lagring, användning, utlämnande genom översändande och spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft40"&gt;Ibland finns det behov av att reglera viss behandling av person- uppgifter i en särskild registerförfattning. Avvikande bestämmelser i en särskild registerförfattning gäller framför personuppgifts- lagen.&lt;SPAN class="ft77"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna kan vara mer tillåtande eller strängare än personuppgiftslagen. En del registerförfattningar gäller tillsammans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;20–21&lt;/NOBR&gt; §§ regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Sverige ska också följa Europarådets konvention 108 från 1981 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter (dataskyddskonventionen). Konventionen kan ses som en precisering av artikel 8 i Europakonventionen vad gäller skyddet för enskilda vid automatiserad behandling av personuppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;5 § andra stycket personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;3 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;2 § ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357398x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;med personuppgiftslagen och en del gäller i stället för lagen. För polisen och Kriminalvården gäller flera särskilda författningar om behandling av personuppgifter. Exempel på sådana författningar är följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Polisdatalagen (2010:361)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Lagen (2013:329) med vissa bestämmelser om skydd för personuppgifter vid polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom Europeiska unionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Lagen (2010:362) om polisens allmänna spaningsregister&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Lagen (1998:621) om misstankeregister&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Utlämnande av personuppgifter till tillsynsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska ges samma rätt som bland annat JO att få del av uppgifter ur belastnings- registret för sin tillsynsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft8"&gt;Om det inte är olämpligt ska Polismyndigheten och Säkerhetspolisen få lämna ut fler än enstaka personuppgifter på medium för automatiserad behandling till tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft8"&gt;Att i förhållande till tillsynsmyndigheten lämna ut, sprida eller på annat sätt tillhandahålla personuppgifter är en form av personuppgifts- behandling. Inför en sådan behandling måste utlämnande myndighet ta ställning till om den är tillåten. Om utlämnande myndighet har en uppgiftsskyldighet i förhållande till tillsynsmyndigheten är det normalt tillåtet för den att tillhandahålla även personuppgifter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Trots att det föreligger en uppgiftsskyldighet kan dock särskild reglering innebära att det finns hinder mot, eller villkor för, att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;Om personuppgiftsbehandling inom ett visst område normalt regleras av personuppgifts- lagen (1998:204) gäller en särskilt reglerad uppgiftsskyldighet före den lagen, 2 § person- uppgiftslagen. Enligt 2 kap. 8 § andra stycket polisdatalagen (Polismyndigheten), 5 kap. 2 § andra stycket polisdatalagen (Säkerhetspolisen) och 3 § lagen om behandling av person- uppgifter inom kriminalvården får personuppgifter föras över till annan om det föreligger en skyldighet att lämna uppgifterna enligt lag eller förordning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357399x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;lämna ut eller på annat sätt sprida personuppgifter till tillsyns- myndigheten. Det ankommer på utlämnande myndighet att pröva det. Hinder mot eller villkor för utlämnande skulle exempelvis kunna föreligga enligt lagen med vissa bestämmelser om skydd för personuppgifter vid polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom Europeiska unionen. Lagen bygger på ett rambeslut av Europeiska unionens råd, som är bindande för medlemsstaterna när det gäller de resultat som ska uppnås.&lt;SPAN class="ft41"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;Även om lagen i vissa fall skulle hindra att personuppgifter lämnas ut till tillsynsmyndigheten är det således inte aktuellt att ändra den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Kommittén har dock identifierat två författningsändringar som bör göras för att i högre grad tillåta att personuppgifter lämnas ut till tillsynsmyndigheten respektive underlätta utlämnandet av personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Tillgång till personuppgifter i belastningsregistret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;Uppgifter ur belastningsregistret får enligt 35 kap. 3 § OSL endast lämnas ut i den ordning som föreskrivs i lagen (1998:620) om belastningsregister och säkerhetsskyddslagen (1996:627), med till- hörande förordningar. Det innebär att regleringen i 10 och 12 kap. OSL, som normalt gäller för bland annat informationsutbyte mellan myndigheter, inte får tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;I 6 § lagen om belastningsregister föreskrivs att personuppgifter ur belastningsregistret ska lämnas ut om det begärs av JO, JK eller Datainspektionen för deras tillsynsverksamhet. I en proposition föreslås att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden från och med augusti 2015 ska ges samma rätt att få del av uppgifter ur belast- ningsregistret.&lt;SPAN class="ft61"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;I likhet med dessa myndigheter, som i dag utövar tillsyn över polisens rättsliga verksamhet, bör den nya myndigheten ha rätt att få del av uppgifter ur belastningsregistret. Även om till- syn normalt inte ska utövas över Polismyndighetens behandling av personuppgifter i registret bör målsättningen vara att tillsynsmyndig- heten ska ha full rätt till insyn i den verksamhet som omfattas av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;Rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (dataskyddsrambeslutet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Prop. 2014/15:94. &lt;/SPAN&gt;Den nya polisorganisationen – några frågor om personuppgiftsbehandling m.m.&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 16 och 102 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357400x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;tillsynsområdet. Det kan inte uteslutas att uppgifter i belastnings- registret kan komma att bli av betydelse för den tillsyn som myndig- heten ska utöva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Eftersom tillgången till personuppgifter ur belastningsregister regleras exklusivt i lagen om belastningsregister och säkerhetsskydds- lagen, med tillhörande förordningar, har de myndigheter som berörs av tillsynen inte möjlighet att lämna sådana uppgifter till tillsyns- myndigheten om det inte finns författningsstöd för det. Mot den bakgrunden bör 6 § lagen om belastningsregister ändras så att den nya tillsynsmyndigheten får samma tillgång till personuppgifter ur belast- ningsregister som övriga tillsynsmyndigheter. Det bör dock framhållas att avsikten med tillgången inte är att tillsynsmyndigheten ska kontrollera om enskilda befattningshavare är registrerade däri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Utlämnande på medium för automatiserad behandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft9"&gt;Texten ovan om tillgång till uppgifter i belastningsregistret gällde frågan om en överföring av personuppgifter överhuvudtaget är tillåten. Den fråga som nu är aktuell är eventuella begränsningar när det gäller &lt;SPAN class="ft105"&gt;formen &lt;/SPAN&gt;för utlämnande av personuppgifter, som i och för sig får lämnas ut. Av betydelse är då bestämmelsen i 2 kap. 20 § polisdata- lagen enligt vilken Polismyndigheten och Säkerhetspolisen endast får lämna ut &lt;SPAN class="ft105"&gt;enstaka &lt;/SPAN&gt;personuppgifter på medium för automatiserad behandling.&lt;SPAN class="ft41"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Med att lämna ut uppgifter på medium för auto- matiserad behandling avses t.ex. att lämna ut uppgifter i ett &lt;NOBR&gt;e-post-&lt;/NOBR&gt; meddelande eller på ett &lt;NOBR&gt;USB-minne.&lt;SPAN class="ft41"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;Regeringen har rätt att meddela föreskrifter om att fler än enstaka personuppgifter får lämnas ut på medium för automatiserad behandling. Regeringen har meddelat sådana föreskrifter med inne- börden att, om det inte är olämpligt, fler än enstaka personuppgifter får lämnas ut på medium för automatiserad behandling till konkurs- förvaltare, JK, Brottsförebyggande rådet, Europol, Interpol och en utländsk myndighet som ansvarar för bekämpning av penningtvätt eller finansiering av särskilt allvarlig brottslighet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Att även Säkerhetspolisen ska tillämpa bestämmelsen följer av 5 kap. 4 § polisdatalagen (2010:361).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2009/10:85. &lt;/SPAN&gt;Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 333.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;18 § polisdataförordningen (2010:1155).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357401x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;Frågan är om det bör föreskrivas att fler än enstaka person- uppgifter får lämnas ut från polisen till den nya tillsynsmyndigheten. Någon motsvarande begränsning när det gäller utlämnande av person- uppgifter på medium för automatiserad behandling gäller inte för Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Enligt förarbetena till 2 kap. 20 § polisdatalagen innebär bestäm- melsen att en större mängd personuppgifter, t.ex. ett helt register eller delar av ett register, inte får lämnas ut på medium för automatiserad behandling, såvida inte regeringen har meddelat föreskrifter om detta. Enstaka personuppgifter kan dock lämnas ut. Ordet enstaka används enligt förarbetena med en annan innebörd än i vanligt språkbruk. När personuppgifter förekommer i en eller ett fåtal handlingar är bestämmelsen inte avsedd att utgöra ett hinder mot att handlingarna lämnas ut genom exempelvis ett &lt;NOBR&gt;e-postmeddelande.&lt;/NOBR&gt; Det förhållandet att en handling, som en lista över telefonnummer, innehåller ett större antal personuppgifter ska inte hindra att handlingen lämnas ut med stöd av paragrafen. Bestämmelsen är också avsedd att ge stöd för utlämnande av t.ex. ett ärende eller delar av ett ärende där person- uppgifter förekommer.&lt;SPAN class="ft61"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;Förarbetena ger alltså uttryck för en vid tolkning av begreppet ”enstaka”. Datainspektionen har dock i ett sam- rådsyttrande till dåvarande Polismyndigheten i Skåne funnit att omfattande förundersökningsprotokoll med många personuppgifter inte kunde anses innehålla enbart enstaka personuppgifter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Som skäl till varför endast enstaka personuppgifter skulle få lämnas ut på medium för automatiserad behandling anfördes bland annat att personuppgifter som polisen behandlar ofta är av känsligt slag. Även insamling och utbyte av förhållandevis harmlösa uppgifter kan, om de skapar en totalbild av en enskild persons förhållanden, riskera att leda till intrång i den personliga integriteten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;Om uppgifter lämnas ut på medium för automatiserad behandling förbättras förutsättningarna för att mottagaren kan behandla informationen, t.ex. genom att samköra den mot elektroniska uppgifter som har hämtats från andra informationskällor.&lt;SPAN class="ft61"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Rätten för regeringen att meddela före- skrifter om utlämnande av större uppgiftsmängder kan dock enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2009/10:85. &lt;/SPAN&gt;Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 333.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Datainspektionen, samrådsyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2012-06-26,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;531-2012.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Samråd om elektroniskt utlämnande av förundersökningsprotokoll från polisen till försvarare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2009/10:85. &lt;/SPAN&gt;Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 167.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Ibid, s. 185.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357402x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess SOU 2015:57&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;förarbetena användas för att möjliggöra utlämnande mellan myndigheter.&lt;SPAN class="ft67"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Om det bedöms vara det mest lämpliga sättet att tillmötesgå en begäran om information från tillsynsmyndigheten bör Polismyndig- heten och Säkerhetspolisen enligt kommittén ha möjlighet att lämna ut fler än enstaka personuppgifter på medium för automatiserad behandling. Om tillsynsmyndigheten ska utreda i fall det förekommer upprepade felaktigheter i visst avseende kan den exempelvis ha behov av förundersökningsprotokoll från ett flertal olika ärenden. Det skulle kräva mer arbete av polisen om ”enstaka personuppgifter” tolkades på sådant sätt att det ansågs nödvändigt att skriva ut och i pappersform skicka förundersökningsprotokollen, i stället för att skicka dem elektroniskt. Tillsynsmyndighetens arbete skulle också fördröjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Även med ett föreskrivet undantag som innebär att fler än enstaka personuppgifter kan lämnas ut till tillsynsmyndigheten via medium för automatiserad behandling ska en lämplighetsbedöm- ning göras innan utlämnande sker. Det bör då inte vara lämpligt att elektroniskt överföra hela register till tillsynsmyndigheten utan avsikten med undantaget är att möjliggöra att handlingar kan skickas elektroniskt, även om dessa var för sig eller tillsammans innehåller fler än enstaka personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Kommittén föreslår således att Polismyndigheten och Säker- hetspolisen på medium för automatiserad behandling ska få lämna fler än enstaka personuppgifter till tillsynsmyndigheten, om det inte är olämpligt. En annan sak är att det elektroniska utlämnandet av personuppgifter också måste uppfylla kraven på säkerhet för att vara tillåten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Ibid, s. 333.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Se 2 kap. 2 § första stycket 7 och 5 kap. 4 § 1 polisdatalagen (2010:361).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357403x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p870 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Personuppgiftslagen är tillräcklig för tillsynsmyndighetens behandling av personuppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behövs inte någon särskild reglering avseende personuppgiftsbehandlingen i tillsynsmyndig- heten eftersom personuppgiftslagens bestämmelser är tillräckliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft7"&gt;I tillsynsmyndighetens verksamhet kommer personuppgifter att registreras och på annat sätt behandlas. Exempelvis kan tillsyns- myndigheten komma att i ett ärendehanteringssystem registrera namn på den som gett in ett klagomål på sådant sätt att det sedan är möjligt att med namnet som sökord hitta ärendet. Den kan också komma att till ärendet elektroniskt koppla klagomålet som PDF- fil. I handlingen med klagomålet kan det förekomma personupp- gifter beträffande både ingivaren och andra. Frågan är om tillsyns- myndighetens personuppgiftsbehandling behöver regleras särskilt eller om regleringen i personuppgiftslagen är tillräcklig. För den verksamhet som tillsynen avser har man i flera avseenden ansett att personuppgiftslagen inte är tillräcklig utan att det har behövts särskilda registerförfattningar.&lt;SPAN class="ft45"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft13"&gt;Regeringsformen kräver inte enligt kommittén särskild registerförfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Både riksdagen och regeringen har uttalat att myndighetsregister som innehåller ett stort antal registrerade och har ett särskilt känsligt innehåll bör regleras särskilt i lag, även om det inte tidigare har krävts lagform enligt regeringsformen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Den 1 januari 2011 trädde emellertid en ny lydelse av 2 kap. 6 § regeringsformen i kraft. Bestämmelsen innebär att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se t.ex. lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården, förord- ningen (2001:682) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården, polisdatalagen (2010:361), polisdataförordningen (2010:1155), lagen (2013:329) med vissa bestämmelser om skydd för personuppgifter vid polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom Europeiska unionen, lagen (2010:362) om polisens allmänna spaningsregister och lagen (1998:621) om misstankeregister.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Se t.ex. följande. Bet. 1990/91:KU11 s. 11. Bet. 1997/98:KU18 s. 43. Prop. 1997/98:44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft63"&gt;Personuppgiftslag&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 41. Prop. 1999/2000:39. &lt;/SPAN&gt;Registrering av fastighetsrättsliga förhållanden, m.m.&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 78.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357404x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Sammantaget med bestämmelsen i 2 kap. 20 § regeringsformen ger den nya lydelsen av 2 kap. 6 § att åtgärder som innebär betydande intrång i den person- liga integriteten måste regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Av förarbetena till bestämmelsen framgår att uttrycket ”enskildas personliga förhållanden” ska ha samma innebörd som i tryckfrihets- förordningen och OSL. Som exempel på information som omfattas av uttrycket nämns uppgifter om namn och andra personliga identifika- tionsuppgifter, adress, familjeförhållanden, hälsa och vandel.&lt;SPAN class="ft61"&gt;105 &lt;/SPAN&gt;Grund- lagsskyddet omfattar dock bara vissa kvalificerade intrång i den personliga integriteten. Vid bedömningen av vad som kan anses utgöra ett betydande intrång ska man enligt förarbetsuttalanden väga in både åtgärdens intensitet och omfattning samt arten av det intrång åtgärden innebär. En omständighet av betydelse är uppgifternas integritets- känsliga natur. Hantering av ett fåtal uppgifter kan innebära ett betydande intrång i den personliga integriteten om uppgifterna är av mycket känslig karaktär. Även åtgärdens ändamål har betydelse vid bedömningen. En hantering som syftar till att utreda brott är enligt förarbetena normalt mer känslig än t.ex. en hantering som sker för att ge en myndighet underlag för förbättringar av kvaliteten i hand- läggningen. Uppgifternas spridning externt är också av betydelse.&lt;SPAN class="ft61"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;Den nya tillsynsmyndigheten kommer att vara en relativt liten myndighet. Enligt förslaget ska tillsynen bedrivas strategiskt och det ska inte finnas något krav på att utreda enskilda klagomål. Tillsynsmyndigheten kan inte antas behöva behandla vad som i det här avseendet kan betraktas som ett stort antal personuppgifter. Uppgifter som behandlas kan dock vara av mycket känslig karaktär, t.ex. om de berör brottsutredningar. Ändamålet med behandlingen är emellertid att utöva tillsyn, inte att utreda brott. Ur ett integritets- skyddsperspektiv bör också beaktas att informationen som behövs för tillsynen i huvudsak kommer från Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården. För dessa myndigheter finns begränsningar i vilka uppgifter som får hämtas in i de särskilda registerförfattningarna och i andra författningar som bland annat rättegångsbalkens regler om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2009/10:80. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;En reformerad grundlag&lt;/SPAN&gt;, s. 177.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ibid, s. 183 och 250.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357405x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft10"&gt;hur förundersökningen ska bedrivas. Vilka uppgifter som kommer tillsynsmyndigheten till del begränsas därigenom indirekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft7"&gt;Såvitt nu kan bedömas bör enligt kommittén inte den person- uppgiftsbehandling som behövs för en effektiv tillsyn vara sådan att det jämlikt 2 kap. 6 § andra stycket regeringsformen krävs en särskild registerförfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Regleringen i personuppgiftslagen bör i alla delar vara tillräcklig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Regeringsformen kräver alltså inte särskild registerförfattning. Det kan ändå finnas skäl att införa särskilda föreskrifter för tillsyns- myndighetens personuppgiftsbehandling. Ett skäl kan vara att personuppgiftslagen i något avseende förhindrar en ändamålsenlig tillsyn. Ett annat skäl kan vara att personuppgiftslagen i vissa delar inte skulle vara tillräcklig för att säkra behovet av skydd för enskildas personliga integritet, trots vad som anförts ovan angående regerings- formen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;För att underlätta vardagliga behandlingar av personuppgifter har personuppgiftslagen två olika regelsystem. Det ena gäller material som är ordnat i register och andra uppgiftssamlingar i vilka person- uppgifterna har strukturerats för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter, t.ex. ärende- och dokumenthanteringssystem. Det andra regelsystemet omfattar ostrukturerat material som inte har någon mer avancerad struktur eller sökbarhet, som exempelvis fritext, bilder och listor på personer.&lt;SPAN class="ft61"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;I ostrukturerat material tillåts i princip all behandling av person- uppgifter så länge den inte kränker den registrerades personliga integritet, se den så kallade missbruksregeln i 5 a § andra stycket personuppgiftslagen. För behandling av personuppgifter i ett strukturerat material gäller de så kallade hanteringsreglerna i personuppgiftslagen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Kommittén har utifrån dessa hanterings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Vad som är ostrukturerat material beskrivs i 5 a § personuppgiftslagen (1998:204). Fritext eller bilder, som normalt är att bedöma som ostrukturerat material, ska följa reglerna för strukturerat material om de ingår eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter. Regelsystemet för strukturerat material är alltså tillämpligt även vid personuppgiftsbehandling i handlingar som är elektroniskt knutna till ett ärendehanterings- system. Se prop. 2005/06:173. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Översyn av personuppgiftslagen&lt;/SPAN&gt;, s. 23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;I hanteringsreglerna ingår de grundläggande kraven för behandling av personuppgifter i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;§, regler om när personuppgiftsbehandling är tillåten i 10 §, regler i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;13–19&lt;/NOBR&gt; §§ om behandling av känsliga personuppgifter, förbud i 21 § för andra än myndigheter att behandla&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357406x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;regler analyserat om särskild reglering behövs eller om regleringen i personuppgiftslagen är tillräcklig. Nedan redogörs för analysen i förhållande till några av dessa bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft53"&gt;Ändamålsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;I särskilda registerförfattningar är det ofta reglerat för vilka ändamål personuppgifter får behandlas. Även personuppgiftslagen innehåller reglering därom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;I 10 § personuppgiftslagen finns en uttömmande uppräkning av i vilka fall det överhuvudtaget är tillåtet att behandla personuppgifter. Enligt bestämmelsen får personuppgifter behandlas endast om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig för vissa angivna ändamål, som t.ex. att en arbetsuppgift av allmänt intresse eller en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning ska kunna utföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Ytterligare begränsningar när det gäller insamling och fortsatt behandling av personuppgifter följer av 9 första stycket person- uppgiftslagen. Enligt punkten c ska personuppgifter bara samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. De uppgifter som har samlats in ska enligt punkten d inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, den så kallade finalitetsprincipen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;109 &lt;/SPAN&gt;Vidare gäller enligt punkterna e och f att de personuppgifter som behandlas ska vara adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen samt att inte fler personuppgifter ska behandlas än som är nöd- vändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. Som ovan nämnts begränsas också vilka uppgifter som kommer tillsyns- myndigheten till del indirekt genom att det för tillsynsobjekten finns begränsningar i vilka uppgifter som får hämtas in i de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft74"&gt;bland annat personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott, bestämmelser om information till den registrerade i &lt;NOBR&gt;23–26&lt;/NOBR&gt; §§, regler om rättelse i 28 § och bestämmelser om överföring av personuppgifter till tredje land i &lt;NOBR&gt;33–34&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;109 &lt;/SPAN&gt;Enligt andra stycket samma paragraf är behandling av personuppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål inte oförenlig med finalitetsprincipen. Regeringen har uttalat att även planering, uppföljning och utvärdering av verksamhet är en sådan integrerad del av denna att det är självklart att uppgifter som används i verksamheten också får användas för dessa ändamål. Se prop. 2004/05:164. &lt;SPAN class="ft72"&gt;Tullverkets brottsbekämpning – Effektivare uppgiftsbehandling&lt;/SPAN&gt;, s. 116.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357407x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft8"&gt;särskilda registerförfattningarna och i andra författningar om hur förundersökningen ska bedrivas, som t.ex. rättegångsbalkens regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Gällande rätt innehåller således tillräckliga begränsningar när det gäller för vilka ändamål tillsynsmyndigheten ska få behandla person- uppgifter. Dessutom tillåter &lt;NOBR&gt;9–10&lt;/NOBR&gt; §§ personuppgiftslagen att tillsyns- myndigheten samlar in och på annat sätt behandlar personuppgifter, om det är nödvändigt för att kunna utföra tillsynen eller bistå andra stater med övervakning vid gemensamma insatser för återsändande. Kommittén anser därför inte att det nu finns skäl att särskilt reglera för vilka ändamål tillsynsmyndigheten får behandla personupp- gifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;Bevarande av uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft9"&gt;Personuppgifter får enligt 9 § första stycket i personuppgiftslagen inte bevaras under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. Bestämmelsen hindrar dock inte att en myndighet arkiverar och bevarar allmänna handlingar eller att arkivmaterial tas om hand av en arkivmyndighet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;När uppgifter inte längre får behandlas kan de således avskiljas från exempelvis ett ärendehanteringssystem och arkiveras, även elektroniskt. Regleringen i personuppgiftslagen är således tillräcklig för att en ändamålsenlig verksamhet ska kunna uppnås i det avseendet. En möjlighet, för att uppnå ett högre integritetsskydd, skulle vara att genom särskild reglering begränsa tillgången till de uppgifter som har arkiverats. Med beaktande av omfattningen och arten av den personupp- giftsbehandling som tillsynsmyndigheten kan antas utföra bör det dock enligt kommittén inte finnas behov av någon sådan särskild reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;8 § andra stycket personuppgiftslagen (1998:204). Personuppgiftslagens bestämmelser inskränker inte heller rätten att ta del av allmänna handlingar. Detta följer av 2 § person- uppgiftslagen och av en vedertagen princip om att grundlag har företräde framför annan lag vid en inhemsk normkonflikt (principen om lex superiori). I förtydligande syfte regleras också i 8 § första stycket personuppgiftslagen att bestämmelserna i personuppgiftslagen inte ska tillämpas om det skulle inskränka en myndighets skyldighet enligt 2 kap. tryck- frihetsförordningen att lämna ut personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft53"&gt;Behandling av känsliga personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Känsliga personuppgifter är enligt 13 § personuppgiftslagen sådana personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller uppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Det råder ett generellt förbud mot att behandla sådana uppgifter. Personuppgiftslagen innehåller dock vissa undantag från förbudet och en möjlighet för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter med andra undantag från bestämmelsen, om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Det bör här erinras om att regleringen i personuppgiftslagen inte hindrar att en myndighet arkiverar och bevarar allmänna handlingar. För det fall någon ger in en handling till tillsynsmyndigheten som innehåller känsliga personuppgifter hindrar alltså inte personupp- giftslagen att tillsynsmyndigheten bevarar den handlingen. Enligt 8 § personuppgiftsförordningen (1998:1191) gäller dessutom att känsliga personuppgifter får behandlas av en myndighet i löpande text om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för handläggningen av det. Kommittén kan inte se att det finns ett sådant viktigt allmänt intresse som motiverar att tillsynsmyndig- heten ska få behandla känsliga personuppgifter även i andra fall än vad som är tillåtet utan särskild föreskrift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft53"&gt;Överföring av personuppgifter till annat land&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Enligt 33 § första stycket personuppgiftslagen är det förbjudet att till tredje land föra över personuppgifter som är under behandling, om inte landet har en adekvat nivå för skyddet av person- uppgifterna. Förbudet gäller också överföring av personuppgifter för behandling i tredje land. I 33 § andra stycket ges ledning för bedömningen av när ett land har en adekvat skyddsnivå. I &lt;NOBR&gt;34–35&lt;/NOBR&gt; §§ föreskrivs vissa undantag från förbudet. Med tredje land avses enligt 3 § samma lag en stat som inte ingår i Europeiska unionen eller är ansluten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det kan komma att finnas behov av att tillsynsmyndigheten för över person- uppgifter till Frontex eller annan deltagande stat än Sverige i samband med övervakning av gemensamma återsändandeinsatser. Eftersom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357409x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;förbudet endast gäller tredje land är emellertid regleringen i person- uppgiftslagen tillräcklig även i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft53"&gt;Tillgång till personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Vilken krets av personer i en organisation som får ha tillgång till personuppgifter regleras inte uttryckligen i personuppgiftslagen. Det finns dock krav på tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda personuppgifter i 31 §. Av Datainspektionens allmänna råd om säkerheten för personuppgifter framgår också att endast de som behöver uppgifterna för sitt arbete bör få tillgång till åtkomst- skyddade personuppgifter.&lt;SPAN class="ft45"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;Någon särskild reglering när det gäller tillgången till personuppgifter behövs därför inte enligt kommittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;Regleringen i personuppgiftslagen är tillräcklig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;Kommittén har således vid analysen av hanteringsreglerna i person- uppgiftslagen funnit att regleringen i den lagen är tillräcklig både för att tillsynsmyndigheten ska kunna utöva en ändamålsenlig tillsyn och för att säkra behovet av skydd för enskildas integritet. Det behövs därför inte någon särskild reglering av personuppgifts- behandlingen i tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;15.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Sekretesskydd av uppgifter i tillsynsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Om tillsynsmyndigheten i sin tillsyns- verksamhet får en uppgift från en enskild, en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation och skulle en sekretess- bestämmelse till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, ska den sekretessbestämmelsen bli tillämplig på uppgiften även hos tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;Datainspektionens allmänna råd – Säkerhet för personuppgifter, reviderad november 2008.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357410x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p876 ft8"&gt;Detsamma ska gälla om tillsynsmyndigheten får uppgiften i sitt bistånd åt annan stat med övervakning vid sådana gemen- samma insatser för återsändande som avses i rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft7"&gt;Ovanstående ska dock inte tillämpas för en uppgift som ingår i ett beslut hos tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;När det gäller uppgifter som tillsyns- myndigheten tar emot från andra svenska myndigheter uppnås ett fullgott sekretesskydd redan med stöd av gällande rätt. Vidare behövs inte någon ändring i regleringen av meddelarfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Sekretesskyddet enligt gällande rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft13"&gt;Primära och sekundära sekretessbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;En bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar en viss verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten eller omfattar vissa uppgifter som finns hos myndigheten kallas för en primär sekretessbestämmelse. Bestäm- melserna i OSL är ofta utformade på sådant sätt att de inte gäller hos samtliga myndigheter. Om en sekretessreglerad uppgift lämnas utanför det primära tillämpningsområdet, följer inte sekretessen med uppgiften, om det inte finns någon bestämmelse om över- föring av sekretess. Om en myndighet ska tillämpa en bestämmelse om sekretess på grund av en sådan överföringsbestämmelse kallas den för en sekundär sekretessbestämmelse.&lt;SPAN class="ft61"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Primära sekretessbestämmelser som blir tillämpliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft40"&gt;Enligt 17 kap. 1 § OSL gäller sekretess för uppgift om planläggning eller andra förberedelser för sådan inspektion, revision eller annan granskning som en myndighet ska göra, om det kan antas att syftet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;3 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357411x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;med granskningsverksamheten motverkas om uppgiften röjs. Tillsyns- myndigheten kan tillämpa denna bestämmelse för att sekretessbelägga viss information som gäller förberedande av en granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft42"&gt;Vidare omfattas en tillsynsmyndighet i många fall av samma primära sekretessbestämmelser som den kontrollerade myndig- heten.&lt;SPAN class="ft94"&gt;113 &lt;/SPAN&gt;För tillsynsmyndigheten skulle det exempelvis kunna bli aktuellt att, på uppgifter som inhämtats inom tillsynsverksamheten, tillämpa följande primära sekretessbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utrikessekretess (15 kap. 1 § OSL)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Försvarssekretess (15 kap. 2 § OSL)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Förundersökningssekretess (18 kap. 1 § OSL)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Sekretess i underrättelseverksamhet (18 kap. 2 § OSL)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Sekretess till skydd för uppgift hänförlig till ärende om kvalificerad skyddsidentitet (18 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; §§ OSL)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Vissa bestämmelser till skydd för uppgift om enskildas personliga förhållanden (21 kap. 1, 3, 5 och 7 §§ OSL)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft8"&gt;Dessa sekretessbestämmelser är nämligen primärt tillämpliga oavsett hos vilken myndighet en uppgift finns. Däremot bör t.ex. bestäm- melsen till skydd för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i 35 kap. 1 § OSL inte bli primärt tillämplig hos tillsyns- myndigheten. Detta beror på att bestämmelsen är utformad så att den är primärt tillämplig endast i viss utpekad verksamhet eller dylikt.&lt;SPAN class="ft61"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft13"&gt;Överföring av sekretess när uppgifter erhållits från annan myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft40"&gt;Även för det fall någon primär sekretessbestämmelse inte är tillämplig kan det finnas stöd i gällande rätt för att sekretessbelägga uppgifter hos tillsynsmyndigheten. Om en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision får en sekretessreglerad uppgift från en annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m.m., del A s. 317.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Regeringen har inför inrättandet av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden uttalat att motsvarande bestämmelse i gamla sekretesslagen (1980:100) inte skulle bli primärt tillämplig i nämndens verksamhet. Prop. 2006/07:133. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel, m.m.&lt;/SPAN&gt;, s. 72.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357412x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;myndighet blir nämligen sekretessbestämmelsen tillämplig även hos den mottagande myndigheten, se 11 kap. 1 § OSL. Sekretessen över- förs alltså på så vis från utlämnande myndighet till tillsynsmyndig- heten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Sekretess överförs dock inte enligt 11 kap. 1 § OSL om upp- giften ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten, dvs. till- synsmyndigheten i det här fallet. Enligt 11 kap. 8 § OSL gäller dessutom att 11 kap. 1 §, med undantag från vad som anges i 7 kap. 3 § OSL, inte ska tillämpas på en uppgift när det finns en annan primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 5 och 7 §§ OSL till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Om en uppgift för vilken överförd sekretess gäller begärs ut hos tillsynsmyndigheten ska den göra en självständig prövning av om uppgiften omfattas av sekretess. Det finns dock ingenting som hindrar att tillsynsmyndigheten vid en begäran om utlämnande samråder med den myndighet som lämnat uppgiften till tillsynsmyndigheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Det bör dock särskilt observeras att 11 kap. 1 § OSL om överföring av sekretess endast gäller om uppgifterna erhållits från &lt;SPAN class="ft57"&gt;en annan myndighet&lt;/SPAN&gt;. Den är inte tillämplig i de fall uppgifterna erhållits från andra än myndigheter. Om uppgifter ges in av en privatperson blir de offentliga, om de inte omfattas av någon primär sekretessbestäm- melse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;11 kap. 1 § OSL blir tillämplig eftersom det är tal om författningsreglerad tillsynsverk- samhet och tillsynsbegreppet i OSL:s mening innefattar den verksamhet som tillsyns- myndigheten kommer att ägna sig åt. Se Geijer m.fl., &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Offentlighets- och sekretesslagen &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 1 juli 2014) kommentar till 11 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;11 kap. 8 § OSL innebär således att 11 kap. 1 § OSL normalt inte ska tillämpas på en uppgift när det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten. Det innebär att om en primär sekretessbestämmelse är tillämplig hos tillsynsmyndigheten, till skydd för samma intresse som en sekundär bestämmelse, ska den primära bestämmelsen tillämpas. Oavsett om den primära bestämmelsen ger ett starkare eller svagare sekretesskydd än den sekundära. Denna konkurrensregel i 11 kap. 8 § OSL ska emellertid inte tillämpas vid konkurrens mellan överförd sekretess och de primära sekretessbestämmelserna i 21 kap. 1, 3, 5 och 7 §§ OSL. Dessa gäller sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden, oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer. I dessa fall blir i stället konkurrensregeln i 7 kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;§ OSL tillämplig. Regleringen i 7 kap. 3 § OSL innebär att om flera sekretessbestämmelser är tillämpliga på en uppgift och en sekretessprövning enligt vissa av bestämmelserna leder till att uppgiften ska lämnas ut samtidigt som uppgiften är sekretessbelagd enligt någon eller några andra sekretessbestämmelser, ska de senare bestämmelserna ha företräde. Bestäm- melsen med det starkaste sekretesskyddet ska således tillämpas, trots att det är fråga om konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Geijer m.fl., &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Offentlighets- och sekretesslagen &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, 25 maj 2014) kommentar till 11 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357413x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft40"&gt;I 7 kap. 4 § OSL regleras emellertid särskilt den situationen att en uppgift lämnas till en myndighet av en person som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund. Om uppgiften är sekretessreglerad, och det finns en bestämmelse om överföring av sekretess, ska den bestämmelsen tillämpas även om personen vid över- lämnandet av uppgiften inte företrädde den myndighet som han eller hon är knuten till.&lt;SPAN class="ft77"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;Uppgiftslämnandet sker i allmänhet i tjänsten om någon som är anställd hos en myndighet lämnar ut uppgifter från myndigheten, men det kan förekomma fall då uppgiftslämnaren inte företräder myndigheten men han eller hon ändå är skyldig eller berättigad att lämna ut uppgifterna. Så är fallet exempelvis om någon som är tilltalad eller vittne lämnar sekretessbelagda uppgifter till en domstol.&lt;SPAN class="ft77"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;Om en anställd vid t.ex. Polismyndigheten på tillsyns- myndighetens begäran lämnar en uppgift till tillsynsmyndigheten överförs alltså, med gällande rätt, sekretessen som om uppgiften kom direkt från Polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft33"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Ny reglering om sekretess för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen gjorde kommittén bedömningen att ett fullgott sekretesskydd kunde uppnås genom att tillämpa befintlig reglering i OSL.&lt;SPAN class="ft41"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;Kommittén framhåller i detta betänkande tydligare att tillsynsmyndigheten ska kunna utreda enskilda fall och ta emot klagomål från enskilda. Vidare kan myndigheten, främst vid övervakning av gemensamma återsändandeinsatser, komma att få uppgifter från utländska myndigheter och mellanfolkliga organisa- tioner. Frågan är om det mot den bakgrunden finns skäl att föreslå en ny sekretessbestämmelse som ger ytterligare skydd åt uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i tillsynsmyndig- hetens tillsynsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Se JK, beslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1991-09-25,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2367-91-21&lt;/NOBR&gt; (JK 1991 A 8) och prop. 2008/09:150.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft72"&gt;Offentlighets- och sekretesslag&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 287.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2008/09:150. &lt;/SPAN&gt;Offentlighets- och sekretesslag&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 367.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 234 ff.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357414x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p568 ft7"&gt;Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen ska varje svensk medborgare, till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning, ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt får enligt 2 § samma kapitel begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till vissa särskilda ändamål, bland annat skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. En begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar måste anges noga i särskild lag. Sekretessregler måste utformas efter en avvägning mellan motstående intressen. Öppenhet, tillgänglighet och offentlighet bör gälla som utgångspunkt, samtidigt som enskilda personers integritet måste beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;För flera tillsynsmyndigheter gäller särskilda sekretessbestäm- melser för deras tillsynsverksamhet. Sekretess gäller t.ex. enligt 23 kap. 7 § OSL i tillsynsverksamhet hos Statens skolinspektion, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För Datainspektionen gäller sekretess enligt 32 kap. 1 § OSL i ärende om tillsyn för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;För både Statens skolinspektion och Datainspektionen är inne- börden av denna särskilda reglering att den ersätter sådana sekretess- bestämmelser till skydd för enskildas personliga förhållanden som hade varit tillämpliga endast med åberopande av 11 kap. 1 § OSL (överföring av sekretess till verksamhet som avser tillsyn eller revision). Detta eftersom 11 kap. 1 § OSL som huvudregel inte ska tillämpas när det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft42"&gt;En särskild reglering motsvarande den för Statens skol- inspektion och Datainspektionen kan således i vissa fall innebära ett svagare sekretesskydd jämfört med om 11 kap. 1 § OSL hade varit tillämplig. Så blir fallet om en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig i verksamheten vid utlämnande myndighet, men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;11 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Se även Geijer m.fl., &lt;SPAN class="ft84"&gt;Offentlighets- och sekretesslagen &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 1 juli 2014) kommentar till 32 kap. 1 §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357415x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;inte hos tillsynsmyndigheten, ger ett starkare sekretesskydd än den särskilda bestämmelsen avseende tillsynsverksamheten.&lt;SPAN class="ft67"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;Enligt kommittén bör inte sekretesskyddet av uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden bli svagare hos tillsynsmyndigheten än hos tillsynsobjekten. Med ett svagare sekretesskydd hos tillsynsmyndigheten riskeras att skyddsvärda uppgifter sprids. Därtill kan viljan hos enskilda att lämna upplys- ningar till tillsynsmyndigheten minska. För de flesta bör det vara överraskande, och föga förtroendeingivande, om uppgifter om personliga och ekonomiska förhållanden som är sekretessreglerade i den verksamhet som klagomålet avser inte är det hos tillsyns- myndigheten. I likhet med den bedömning som gjordes i betänkandet Tillsyn över polisen kan dock kommittén inte se något behov av att hos tillsynsmyndigheten skydda uppgifter som inte hade omfattats av sekretess hos tillsynsobjekten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;123 &lt;/SPAN&gt;Syftet med en ny sekretess- reglering ska således vara att skydda uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden, som hade varit skyddade hos tillsynsobjekten, oavsett om de ges in av svenska myndigheter, enskilda, utländska myndigheter eller mellanfolkliga organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Sekretess i Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyns- verksamhet regleras i 42 kap. &lt;NOBR&gt;5–8&lt;/NOBR&gt; §§ OSL. Den regleringen innebär bland annat att om nämnden i sin tillsynsverksamhet får en uppgift från en enskild och skulle en sekretessbestämmelse till skydd för enskilds personliga förhållanden ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, blir den sekretess- bestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos nämnden. Om uppgiften kommer från en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation gäller samma princip, men skyddet omfattar då även uppgifter om enskilds ekonomiska förhållanden.&lt;SPAN class="ft61"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;Innebörden av denna reglering är alltså en form av överföring av sekretess även om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Den vid tillsynsobjektet tillämpliga bestämmelsen kan t.ex. innebära att sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men&lt;/SPAN&gt;. Sekretessbestämmelser till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och som gäller särskilt för tillsynsverksamhet har dock ofta försetts med ett så kallat rakt skaderekvisit, dvs. sekretess gäller endast &lt;SPAN class="ft75"&gt;om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 234 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;42 kap. 6 § andra stycket och 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357416x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p844 ft10"&gt;uppgiften erhålls från en enskild, en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft9"&gt;Med en ny motsvarande reglering för tillsynsmyndigheten och befintlig reglering i 11 kap. 1 § OSL (om överföring av sekretess från en myndighet till en tillsynsmyndighet) går det att uppnå samma sekretesskydd i tillsynsmyndigheten av uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, oavsett om uppgiften erhålls via en svensk myndighet eller direkt från den enskilde, en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft7"&gt;Till skillnad från vad som gäller för Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden, i de fall uppgifterna ges in av en enskild, anser dock kommittén att skyddet ska omfatta inte bara enskilds personliga förhållanden utan även enskilds ekonomiska förhållanden. Uppgifter om ekonomiska förhållanden kan ingå i den information som överlämnas till tillsynsmyndigheten. Sådana uppgifter omfattas vidare av sekretesskyddet i t.ex. 35 kap. 1 § OSL om skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. Kommittén ser inte anledning att ge dessa uppgifter sämre skydd när de ges in av en enskild jämfört med om de hade getts in av en myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft40"&gt;Ytterligare en skillnad jämfört med regleringen för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden är motiverad. I 11 kap. 1 § andra stycket OSL finns ett undantag som innebär att sekretess inte överförs om uppgiften ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten. Utan motsvarande undantag när det gäller uppgifter från enskilda, utländska myndigheter och mellanfolkliga organisationer blir sekretesskyddet starkare om någon av dessa lämnat uppgifterna jämfört med om en svensk myndighet gjort så. Kommittén ser inte några beaktansvärda skäl för en sådan skillnad.&lt;SPAN class="ft77"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;125 &lt;/SPAN&gt;Någon motsvarighet till regleringen i 11 kap. 8 OSL innebärande att primära sekretess- bestämmelser normalt ska tillämpas framför sekundära behövs dock inte. Föreslagen reglering om överföring av sekretess gäller nämligen endast sekretessbestämmelser till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. Aktuella primära sekretessbestäm- melser vid tillsynsmyndigheten blir då 21 kap. 1, 3, 5 och 7 §§ OSL. När det är dessa primära sekretessbestämmelser som aktualiseras ska konkurrensregeln 11 kap. 8 § OSL inte tillämpas. Tanken med dessa bestämmelser i 21 kap. OSL är att de ska komplettera sekretess- regleringen i övrigt, inte att de ska konkurrera ut sekundära sekretessbestämmelser som blir tillämpliga på grund av bestämmelser om överföring av sekretess. Se Geijer m.fl., &lt;SPAN class="ft84"&gt;Offentlighets- och sekretesslagen &lt;/SPAN&gt;(Zeteo, version den 1 juli 2014) kommentar till 11 kap. 8 §. Detta innebär att konkurrensregeln i 7 kap. 3 § OSL blir tillämplig om tillsynsmyndigheten från en enskild får en uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Om flera sekretessbestämmelser är tillämpliga på uppgiften och en sekretessprövning enligt vissa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357417x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td111"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p654 ft8"&gt;Kommittén föreslår således att om tillsynsmyndigheten i sin tillsynsverksamhet får en uppgift från en enskild, en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation och en sekretessbestäm- melse till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden skulle ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, ska den sekretessbestämmelsen bli tillämplig på uppgiften även hos tillsynsmyndigheten. Det ska dock inte gälla för en uppgift som ingår i ett beslut hos tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;Förslaget ovan avser tillsynsmyndighetens tillsynsverksamhet. Detsamma ska gälla om tillsynsmyndigheten får uppgiften i sitt bistånd åt annan stat med övervakning vid sådana gemensamma insatser för återsändande som avses i rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser. I samband med gemen- samma insatser för återsändande kan tillsynsmyndigheten nämligen få uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som inte kan hänföras till tillsynen över svenska myndigheter utan enbart till övervakning åt annan stat. Sådana uppgifter kan t.ex. lämnas in av Frontex, enskild eller av den utländska myndighet vars transport tillsynsmyndigheten ska övervaka. Sekretess till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ska då gälla som om uppgifterna hade getts in till organiserande svensk myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft7"&gt;En bestämmelse med ovan föreslagen innebörd bör placeras i femte avdelningen i OSL (sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden), närmare bestämt i 32 kap. (sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m.).&lt;SPAN class="ft45"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft40"&gt;Vid tillämpning av den föreslagna regleringen ska tillsynsmyndig- heten, i likhet med vad som gäller när uppgifterna kommer från en svensk myndighet, göra en självständig prövning när en uppgift för vilken överförd sekretess gäller begärs ut hos tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft74"&gt;av bestämmelserna leder till att uppgiften ska lämnas ut samtidigt som uppgiften är sekretessbelagd enligt någon eller några andra sekretessbestämmelser, ska således de senare bestämmelserna ha företräde. Detta även om det är fråga om konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;Även om det är tal om en bestämmelse om överföring av sekretess är föreslagen placering lämpligare än en placering i 11 kap. om överföring av sekretess, som finns i den tredje avdelningen med allmänna bestämmelser, eftersom bestämmelsen endast rör uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden hos tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357418x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Informationsinhämtning, personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p889 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;15.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Inga ändringar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft8"&gt;Ytterligare en fråga blir om det finns skäl att införa någon särskild reglering med innebörden att tystnadsplikten i tillsynsmyndigheten inskränker meddelarfriheten. Med meddelarfrihet avses rätten att lämna uppgift i vilket ämne som helst för publicering i de medier som tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen omfattar.&lt;SPAN class="ft61"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Meddelarfriheten är dock inte oinskränkt. Den ger till en början inte någon rätt att uppsåtligen för offentliggörande lämna ut en allmän handling som omfattas av sekretess.&lt;SPAN class="ft45"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;Det är inte heller tillåtet att åsidosätta tystnadsplikt i de fall som anges antingen i tryckfrihets- förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen eller i OSL. Tystnads- plikten har således företräde framför meddelarfriheten på vissa områden. Detta gäller bland annat för uppgifter i ärenden om kvalificerade skyddsidentiteter och vissa uppgifter i förunder- sökning.&lt;SPAN class="ft45"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Uppgifter som rör tillsynsmyndighetens tillsynsverksamhet kan komma att angå känsliga delar av brottsbekämpningen. De kommer även att kunna angå sådant som är starkt integritetskänsligt för enskilda. Ett röjande av sådana uppgifter skulle i enskilda fall kunna leda till allvarlig skada för den operativa verksamheten eller enskilda personer. Den tystnadsplikt som följer av sekretessen i tillsyns- myndigheten bör därför i flera fall ha företräde framför meddelar- friheten. Förslaget ovan innebär dock inte att något helt nytt sekretesskydd skapas, utan regleringen innebär att sekretessregler som redan är tillämpliga på uppgifter hos de operativa myndigheterna görs tillämpliga också på uppgifter hos tillsynsmyndigheten. Det finns därför inte anledning att föreslå några ändringar i regleringen av meddelarfriheten.&lt;SPAN class="ft41"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se 1 kap. 1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrund- lagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;7 kap. 3 § första stycket 2 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 3 § första stycket 2 yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;18 kap. 19 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Jfr regeringens slutsats i prop. 2006/07:133. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Ytterligare rättssäkerhetsgarantier vid användandet av hemliga tvångsmedel, m.m.&lt;/SPAN&gt;, s. 71 och 76 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357419x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p891 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft7"&gt;Den nya tillsynsmyndigheten kommer att verka i en miljö med många myndigheter. Frågor om samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter är därför centrala. Kommittén har tidigare besvarat några av de frågeställningar som berörs nedan. Eftersom frågorna är centrala finns det dock anledning att behandla dem samlat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Myndigheterna som omfattas av tillsynen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Genom en väl avvägd samverkan mellan tillsynsmyndigheten och de myndigheter som omfattas av tillsynen kan tillsynen bli mer effektiv. Tillsynsmyndigheten bör dock bevaka att dess fristående ställning och objektivitet inte rubbas genom denna samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft8"&gt;De myndigheter som omfattas av tillsynen, dvs. de objektsansvariga, och tillsynsmyndigheten har olika uppdrag. I förhållande till Polis- myndighetens verksamhet bör det särskilt framhållas att tillsyns- myndigheten inte ska utreda misstänkta brott. Om den i samband med tillsynen finner anledning att anta att brott har begåtts ska den i stället som huvudregel anmäla det till Åklagarmyndigheten (avsnitt 10.11 och 11.11). Gränsdragningsproblem mellan tillsyns- myndigheten och de objektsansvariga uppstår inte. En viss likhet mellan deras verksamheter finns dock.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft18"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357420x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p239 ft40"&gt;De centrala nivåerna i de objektsansvariga myndigheterna kan utföra kontroller, som liknar tillsynsmyndighetens inspektioner, av regional eller lokal verksamhet. Kontrollerna genomförs visserligen ur ett annat perspektiv, men det finns ändå anledning för tillsyns- myndigheten att vid planeringen ta hänsyn till de objektsansvarigas egna kontroller. För den granskade verksamheten kan det vara störande med två i tiden närliggande kontroller. De objekts- ansvariga bör således hålla tillsynsmyndigheten informerad om sina egna kontroller. För att de objektsansvariga ska kunna beakta till- synsmyndighetens planerade inspektioner bör tillsynsmyndigheten informera de objektsansvarigas respektive ledningar om i vart fall den övergripande planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft7"&gt;Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har varsin personalansvarsnämnd. En personalansvarsnämnd ska pröva frågor om skiljande av anställning på grund av personliga förhållanden, disciplinansvar, åtalsanmälan och avstängning. Om en händelse redan är föremål för en personalansvarsnämnds prövning bör tillsyns- myndigheten avvakta med sin utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft8"&gt;En viktig förutsättning för att uttalandena ska få genomslag i den granskade verksamheten är att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården har förtroende för den nya tillsynsmyndigheten och en vilja att använda resultatet av tillsynen i verksamheten. Till- synsmyndigheten är också för sin verksamhet beroende av informa- tion från de objektsansvariga. Det går inte att blunda för risken att objektiviteten rubbas i byggandet av den goda relationen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det är centralt att tillsynsmyndighetens fristående ställning i förhållande till tillsynsobjekten bevaras, samtidigt som det skapas förutsättningar för en effektiv tillsyn. När det gäller samverkan mellan tillsyns- myndigheten och de objektsansvariga kommer det alltså krävas ett kontinuerligt arbete för att hitta lämpliga former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft8"&gt;Alla myndigheter ska enligt 6 § myndighetsförordningen (2007:515) verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. Av 6 § förvaltningslagen (1986:223) följer att varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Kommittén har också ovan föreslagit att de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Jfr Statskontoret, rapport 2011. &lt;/SPAN&gt;Fristående utvärderingsmyndigheter – En förvaltningspolitisk trend&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 97.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357421x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft40"&gt;förvaltningsmyndigheter som omfattas av tillsynen bland annat ska vara skyldiga att lämna tillsynsmyndigheten det biträde den begär för sin tillsyn (avsnitt 15.7). Det finns enligt kommittén inte behov av någon särskild reglering om samverkan mellan de objektsansvariga och den nya tillsynsmyndigheten. Det vore inte heller lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Andra granskningsorgan och Frontex&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska samverka med andra myndigheter och internationella organ som utövar tillsyn över verksamhet som bedrivs av Polismyndigheten, Säkerhets- polisen eller Kriminalvården. Det ska framgå av instruktionen för tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Den nya tillsynsmyndigheten bör samverka även med andra granskningsorgan än de som avses ovan och med Frontex. Denna samverkan behöver dock inte särskilt regleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft13"&gt;Andra ordinarie tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn över polisen eller Kriminalvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft8"&gt;Kommittén har föreslagit att förhållanden som faller under annan ordinär tillsyn inte ska uteslutas från tillsynsmyndighetens tillsyns- ansvar. Det ska dock regleras att tillsynsmyndigheten normalt inte ska utöva tillsyn över förhållanden som annan tillsynsmyndighet har till särskild uppgift att utöva tillsyn över. I det sammanhanget har kommittén framhållit att tillsynsmyndigheten, inom ramen för myndigheternas samverkan, kan ta kontakt med den andra tillsyns- myndigheten om den i en utredning uppmärksammar brister eller risker som faller under annan ordinär tillsyn (avsnitt 10.8 och 11.8). Kommittén har också funnit att om den nya tillsynsmyndigheten meddelar ett beslut som rör annan tillsynsmyndighets tillsyns- område bör beslutet skickas till den myndigheten (avsnitt 13.8.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;I förhållande till andra tillsynsmyndigheter som utövar ordinär tillsyn över Kriminalvården och polisen blir det alltså tal om överlappande tillsynsansvar. Problematiken med överlappningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357422x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;minskas dock påtagligt av förslaget att tillsyn normalt inte ska ske över sådana förhållanden som annan tillsynsmyndighet har till särskild uppgift att utöva tillsyn över. Det huvudsakliga syftet med det överlappande tillsynsansvaret är att undvika gränsdragnings- problematik, inte att tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över t.ex. Kriminalvårdens formella vuxenbildning vilket Statens skol- inspektion ska göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft40"&gt;Det finns fördelar med att tillsynsmyndigheten har kontakt med andra ordinarie tillsynsmyndigheter även i andra situationer än när myndigheten uppmärksammar brister eller risker som faller under deras tillsyn. Om tillsynsmyndigheten samordnar sin tillsyn med andra tillsynsmyndigheter kan man förebygga att viss verksamhet granskas i alltför hög grad eller att viss verksamhet helt faller utanför all granskning. För det fall en verksamhet blir föremål för tillsyn av olika myndigheter med för kort tidsmellanrum kan det uppfattas som störande för verksamheten. Med en samordnad tillsyn kan man också undvika att tillsynsobjektet måste lämna samma uppgifter vid flera olika tillfällen.&lt;SPAN class="ft77"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;När tillsynen planeras bör alltså tillsynsmyndigheten beakta vilka inspektioner m.m. som andra myndigheter ska genom- föra. Tillsynsmyndigheten bör också hålla andra tillsynsmyndigheter informerade om den tillsyn som planeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Därtill kan tillsynsmyndigheten utföra gemensamma granskningar med andra ordinarie tillsynsmyndigheter. Under de gemensamma granskningarna kan varje myndighet bidra med sina särskilda kompetenser och resurser. Ett helhetsgrepp kan tas och eventuellt motstridiga krav redas ut. En av tillsynsmyndigheterna kan ta initiativ till en gemensam granskning. Regeringen har också möjlighet att ge myndigheterna i uppdrag att gemensamt genomföra en granskning. Efter ett samordnat tillsynsbesök kan var och en av de deltagande myndigheterna fatta egna beslut utifrån sina ansvarsområden. En av myndigheterna kan eventuellt göra ett sammanfattande protokoll.&lt;SPAN class="ft61"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;En gemensam utredning får dock aldrig innebära att någon av myndigheterna utövar tillsyn utöver det egna uppdraget.&lt;SPAN class="ft61"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Se skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;/SPAN&gt;, s. 26. Se även SOU 2004:100.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft72"&gt;Tillsyn – Förslag om en tydligare och effektivare tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 149.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Se SOU 2002:14. &lt;/SPAN&gt;Statlig tillsyn – Granskning på medborgarnas uppdrag&lt;SPAN class="ft85"&gt;, s. 111 ff. T.ex. har Arbetsmiljöverket och Inspektionen för vård och omsorg genomfört gemensamma inspek- tioner. Under de gemensamma inspektionerna har de olika myndigheterna utrett det som gäller deras respektive tillsynsansvar och myndigheterna har meddelat separata beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 26.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357423x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft8"&gt;Samtidigt som det är viktigt med samverkan med andra ordinarie tillsynsmyndigheter bör hänsyn tas till att samverkan i sig kräver resurser. Gemensamma inspektioner kan t.ex. innebära ökad tids- åtgång i tillsynsarbetet. När ställning tas till i vilka fall och i vilka former samverkan ska ske bör således kostnaden vägas mot nyttan. Samverkan bör bli mer resurseffektiv om tillsynsmyndigheten träffar överenskommelser med centrala tillsynsmyndigheter om i vilka fall samverkan ska ske och processen för den. En överens- kommelse ger samverkan en fast struktur och gör det mindre beroende av personliga kontakter och tillfälliga initiativ.&lt;SPAN class="ft61"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;JO och JK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;JO och JK utövar extraordinär tillsyn över flera olika typer av statliga verksamheter. Många av de verksamheter som står under denna extraordinära tillsyn står under tillsyn också av annan statlig myndighet. Att det nu införs en myndighet för ordinär tillsyn även över polisens och Kriminalvårdens verksamheter föranleder inte någon gränsdragningsproblematik i förhållande till JO och JK.&lt;SPAN class="ft41"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;JO och JK hänvisar ofta enskilda som anmäler missförhållanden till en ordinarie tillsynsmyndighet, i stället för att inleda en utredning (avsnitt 6.3). När det ändå uppkommer ärenden där tillsynsinsatser aktualiseras från JO eller JK och den nya tillsynsmyndigheten, bör ansvaret för dessa ärenden kunna klargöras genom kontakter dem emellan. Avseende samverkan mellan tillsynsmyndigheten och JO eller JK måste det dock beaktas att JO och JK utövar tillsyn även över tillsynsmyndigheten. Detta kan påverka formerna för och graden av samverkan med tillsynsmyndigheten. Samverkan bör syfta till att undvika dubbelarbete och inte avse gemensamma tillsynsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;Skulle tillsynsmyndigheten trots allt inleda ett tillsynsärende i samma sak som JO eller JK kommer ärendet att kommuniceras med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Det kan t.ex. röra sig om att ange kontaktpersoner hos respektive myndighet, skapa en struktur för regelbundna ledningsmöten eller reglera när och vart beslut ska skickas för kännedom. I överenskommelsen kan man också behandla när och hur synpunkter från den andra myndigheten ska hämtas in eller brister och risker påtalas för den andra myndigheten. Myndigheterna kan vidare inrätta tillfälliga eller mer permanenta samarbetsorgan för att lösa särskilda uppgifter. I en överens- kommelse mellan Statens skolinspektion och Arbetsmiljöverket har respektive myndighets tillsynsansvar i vissa avseenden fördelats. Se överenskommelse &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-08-12,&lt;/NOBR&gt; IMS 2013/105234, dnr &lt;NOBR&gt;07-2013/4558.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft84"&gt;Överenskommelse mellan Statens skolinspektion och Arbetsmiljöverket&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Jfr JO, ämbetsberättelse 2010/11:JO1, s. 28 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357424x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;tillsynsobjektet. Tillsynsobjekten kan då i sitt svar påtala att frågan även är eller har varit under utredning hos annan tillsynsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft13"&gt;Internationella organ som utövar tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Utöver den ordinära och extraordinära tillsyn som behandlats ovan finns det internationella aktörer som kan kontrollera regelefter- levnaden i Kriminalvårdens och polisens verksamheter. Kommittén har i beskrivningen av den externa granskningen av Kriminalvården berört den kontroll som utövas av FN:s kommitté mot tortyr, FN:s underkommitté mot tortyr och Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr (avsnitt 6.2, se nedan angående Frontex ombud för grundläggande fri- och rättigheter). Enligt Europarådets minister- kommittés rekommendationer avseende de europeiska fängelse- reglerna ska tillsynsorgan som övervakar förhållandena i fängelser och behandlingen av de intagna uppmuntras att samarbeta med de inter- nationella organ som har laglig rätt att besöka fängelser.&lt;SPAN class="ft61"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Tillsyns- myndigheten bör således samverka även med internationella organ som kan utöva tillsyn över polisen och Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft13"&gt;Granskningsorgan som inte utövar tillsyn över polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Kommittén har ovan behandlat samverkan med och gränsdragning till andra organ som kan utöva tillsyn över polisen och Kriminal- vården. Tillsynsmyndigheten bör i syfte att utveckla tillsynsmeto- derna samverka även med tillsynsorgan som inte utövar tillsyn över polisen eller Kriminalvården. Personer som inom staten arbetar med tillsyn delar erfarenheter genom nätverket Tillsynsforum. Syftet är att stärka yrkesrollen för statligt anställda som arbetar med tillsyn genom kontinuerligt erfarenhetsutbyte, debatter och kunskapsutveckling.&lt;SPAN class="ft61"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;För att utvecklas i sin övervakning av utrikestransporter bör till- synsmyndigheten samverka även med organ i andra medlemsstater&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Art. 93.2 i Ministerkommitténs rekommendationer Rec (2006)2 avseende de europeiska fängelsereglerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357425x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;som har motsvarande uppgift. Samverkan kan bestå av erfarenhets- utbyte, gemensamma utbildningar etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft9"&gt;Den nya tillsynsmyndigheten ska inte utöva någon annan typ av granskning av polisen och Kriminalvården än tillsyn (kontroll av regelefterlevnad). Den kan ändå komma att granska samma verk- samhet som ett granskningsorgan som inte utövar tillsyn, t.ex. Riks- revisionen, om än ur olika perspektiv. Samverkan krävs alltså inte bara med andra myndigheter som utövar tillsyn utan även med myndig- heter som utövar annan form av granskning av polisens eller Kriminal- vårdens verksamhet. Någon egentlig överlappning av uppgifter blir det dock inte tal om i förhållande till myndigheter som endast utövar annan granskning än tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Frontex&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Vid gemensamma insatser för återsändande fungerar Frontex som en mellanhand och samordnar de olika nationella myndigheter som vill delta. Tillsynsmyndigheten kommer således vid övervakningen av påtvingade återvändanden att behöva samverka med Frontex (se även avsnitt 13.8.2 om rapportering till Frontex). Frontex ombud för grundläggande fri- och rättigheter är också ett av de internationella tillsynsorgan, med rätt att granska polisens och Kriminalvårdens verk- samhet, som tillsynsmyndigheten bör samverka med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Krävs det särskild reglering för denna samverkan?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft9"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen föreslog kommittén att det i instruktionen till den nya tillsynsmyndigheten skulle slås fast att myndigheten ska samverka och samarbeta med övriga tillsyns- myndigheter som utför tillsyn eller granskning på polisens område.&lt;SPAN class="ft41"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Alla myndigheter måste enligt 6 § myndighetsförordningen verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. Enligt 19 § samma förordning måste de också se till att de kostnads- mässiga konsekvenserna begränsas när de begär in uppgifter eller utövar tillsyn. Av 6 § förvaltningslagen följer att varje myndighet ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;SOU 2013:42. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 44 och 229 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357426x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p626 ft10"&gt;lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksam- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft40"&gt;Redan enligt gällande rätt är alltså en myndighet skyldig att samverka med andra myndigheter. Frågan är om det ändå behövs en särskild reglering för att få till stånd nödvändig samverkan mellan den nya tillsynsmyndigheten och övriga granskningsorgan. I tillsyns- skrivelsen är man tydlig med att även om samordningen mellan olika tillsynsorgan är viktig bör den inte särregleras. Den reglering som finns i förvaltningslagen och myndighetsförordningen bedöms som tillräcklig. Inom områden där betydande delar av tillsynsverksamheten utförs av privaträttsliga organ bör det dock enligt tillsynsskrivelsen övervägas om samordningen med andra tillsynsorgan ska regleras särskilt.&lt;SPAN class="ft77"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Det är inte nu tal om ett område där delar av tillsyns- verksamheten utförs av privaträttsliga organ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft8"&gt;För det fall samarbete inte sker i frivilliga former finns enligt Tillsynsutredningen en risk för osäkerhet kring myndigheternas möjligheter att styra det egna tillsynsarbetet. Om man ändå ska ha en reglering av samarbetet mellan tillsynsorgan bör den enligt Tillsynsutredningen göras direkt tillämplig och vara, i det närmaste, obligatorisk. Det innebär att samarbete ska vara en skyldighet och komma till stånd så snart behov därav föreligger, om inte starka skäl talar mot. En bestämmelse om samarbetsskyldighet ska hos tillsynsorganen inskärpa vikten av att alltid överväga behov av samarbete och avser att exklusivt reglera frågan om samarbete mellan tillsynsorgan. För statliga tillsynsmyndigheter innebär det att en sådan bestämmelse gäller framför bestämmelsen i 6 § förvalt- ningslagen vid utövande av tillsyn. Ett alternativ till att ställa krav på samverkan i instruktionen är att göra det i regleringsbrevet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Det finns flera exempel på särskild reglering för tillsynsmyndig- heter om samverkan med andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Inspektionen för vård och omsorg ska enligt instruktionen samverka med andra berörda myndigheter i syfte att uppnå ett effektivt kunskaps- och erfarenhetsutbyte i arbetet med tillsyn, kunskapsstyrning och regelgivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn, &lt;SPAN class="ft71"&gt;s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2004:100. &lt;/SPAN&gt;Tillsyn – Förslag om en tydligare och effektivare tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 164 och 167 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;4 § förordningen (2013:176) med instruktion för Inspektionen för vård och omsorg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357427x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p723 ft161"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;Tillsynsmyndigheter ska enligt miljöbalken samarbeta med varandra samt med sådana statliga och kommunala organ som ska utöva tillsyn i särskilda hänseenden eller som på annat sätt fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Beträffande Arbetsmiljöverket finns det i arbetsmiljöförordningen (1977:1166) en hänvisning till regleringen i 6 § förvaltningslagen (myndigheter ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten). Det är dessutom särskilt reglerat att vid viss tillsyn ska samverkan vid behov ske med Kemikalie- inspektionen samt berörda länsstyrelser och kommuner.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft9"&gt;Det finns ett påtagligt behov av samverkan med andra myndigheter och internationella organ som kan utöva tillsyn över polisens och Kriminalvårdens verksamhet. Detta behov av samverkan går enligt kommittén utöver kraven i förvaltningslagen och myndighets- förordningen. I instruktionen för den nya tillsynsmyndigheten bör det därför framgå att tillsynsmyndigheten ska samverka med andra myndigheter och internationella organ som kan utöva tillsyn över verksamhet som bedrivs av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Kriminalvården. Det är dock inte lämpligt att i detalj reglera hur samverkan ska gå till. Det måste kontinuerligt anpassas allt- eftersom omvärlden förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;När det gäller andra granskningsorgan än tillsynsorgan som utövar tillsyn över polisen och Kriminalvården är det enligt kommittén tillräckligt med gällande reglering i myndighetsförord- ningen och förvaltningslagen. Inte heller behövs enligt kommittén någon särskild reglering avseende samverkan med Frontex i dess samordnande roll. Det bör dock noteras att Frontex ombud för grundläggande fri- och rättigheter är ett sådant tillsynsorgan, med rätt att granska polisens och Kriminalvårdens verksamhet, som tillsynsmyndigheten enligt den föreslagna särskilda regleringen ska samverka med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;26 kap. 6 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;17 a § arbetsmiljöförordningen (1977:1166).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357428x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;16.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska samverka med Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Det ska framgå av instruktionen för tillsynsmyndigheten. Motsvarande skyldighet att samverka med den nya tillsynsmyndigheten ska föras in i instruktionerna för Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten bör upplysa Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten om förhållanden i åklagarverksamheten som den anser bör uppmärksammas. På motsvarande sätt bör Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndig- heten i vissa fall upplysa tillsynsmyndigheten om förhållanden i polisens verksamhet som de anser bör uppmärksammas. Kontakterna bör ske inom ramen för myndigheternas skyldighet att samverka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft13"&gt;Ingen överlappning av uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;Det finns ett nära samband mellan polis och åklagares brottsutredande verksamhet. Det bör även beaktas att det inom åklagarväsendet bedrivs vad som benämns rättslig tillsyn. Med det avses en granskning av rättslig art som utförs av en överordnad åklagare i dennes roll som högre åklagare i rättegångsbalkens mening. Granskningen inriktas på frågan om underordnad åklagares rättstillämpning kopplad till brottmålsfrågor är lagenlig, följdriktig och enhetlig.&lt;SPAN class="ft61"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Tillsynen över polisens brottsutredande verksamhet har således koppling till såväl åklagares brottsutredande verksamhet som åklagarverksam- hetens interna rättsliga tillsyn. Någon överlappning av uppgifter blir det dock inte tal om eftersom tillsynsmyndigheten inte ska utreda brott eller utöva tillsyn över åklagarväsendet. För att undvika att tillsynsmyndigheten i praktiken utövar tillsyn över en åklagares rättstillämpning i en enskild fråga ska den inte i sak få uttala sig om ett enskilt beslut av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen om det är eller har varit föremål för åklagares prövning (avsnitt 11.10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;1 § Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om rättslig tillsyn (ÅFS 2012:2).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357429x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;Skyldighet att samverka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen föreslog kommittén att det ska regleras att den nya tillsynsmyndigheten ska samverka med Åklagar- myndigheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Kommittén ser inte skäl att ändra bedömningen att samverkan mellan tillsynsmyndigheten och åklagarväsendet bör regleras särskilt i instruktionerna. Författningsförslagen i det tidigare betänkandet omfattade dock enbart Åklagarmyndigheten och inte Ekobrottsmyndigheten. Brottsutredande verksamhet och rättslig tillsyn av överordnad åklagare bedrivs även vid Ekobrottsmyndig- heten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Ekobrottsmyndigheten bör därför omnämnas i instruk- tionen för den nya tillsynsmyndigheten. I instruktionen för Ekobrottsmyndigheten bör motsvarande ändring som föreslagits i instruktionen för Åklagarmyndigheten införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Åklagarmyndigheten har i remissyttrandet över betänkandet Tillsyn över polisen skrivit att det bör klargöras i vilka frågor sam- verkan ska ske och hur det närmare ska gå till.&lt;SPAN class="ft61"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;En del av samverkan bör enligt kommittén vara de upplysningar som beskrivs nedan under rubriken ”Möjlighet att uppmärksamma åklagarväsendet på för- hållanden i dess verksamhet”. Myndigheterna måste sinsemellan komma överens om formerna för dessa. En annan del av samverkan kan vara att tillsynsmyndigheten uppmärksammar åklagarväsendet på beslut av polisen som skulle kunna vara aktuella för åklagares prövning (avsnitt 11.10). Det är också möjligt för tillsynsmyndigheten och Åklagarmyndighetens tillsynsfunktion att, utifrån perspektiven polis respektive åklagares roll, utföra parallella granskningar av visst område. Om tillsynsmyndigheten har gjort uttalanden som bedöms ha relevans även för åklagarverksamheten är det lämpligt att tillsyns- myndigheten skickar beslutet för kännedom till åklagarväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;När och hur samverkan ska ske kan, i likhet med vad som före- slagits när det gäller andra ordinarie tillsynsorgan, formaliseras i en överenskommelse mellan tillsynsmyndigheten samt Åklagarmyndig- heten eller Ekobrottsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 44, 50 och 218.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se t.ex. 5, 6 och 10 §§ Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (ÅFS 2012:2) om rättslig tillsyn. Se även Åklagarmyndigheten, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010-10-01,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Åklagarmyndighetens rättsliga tillsyn&lt;/SPAN&gt;, s. 12 och 49.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Åklagarmyndigheten, remissvar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-25,&lt;/NOBR&gt; dnr. &lt;NOBR&gt;ÅM-A&lt;/NOBR&gt; 2013/1121. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Remissvar över betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357430x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p904 ft13"&gt;Möjlighet att uppmärksamma åklagarväsendet på förhållanden i dess verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;Om tillsynsmyndigheten upplyser Ekobrottsmyndigheten respektive Åklagarmyndigheten om förhållanden i åklagarverksamheten som de bör uppmärksammas på kan utvecklingsarbetet inom åklagarväsendet främjas. På samma sätt bör Ekobrottsmyndigheten respektive Åklagarmyndigheten upplysa tillsynsmyndigheten om förhållanden i polisens verksamhet som bör uppmärksammas. Förslaget i betänkandet Tillsyn över polisen innebar att denna typ av kontakter mellan tillsynsmyndigheten och åklagarväsendet skulle regleras särskilt i tillsynsmyndighetens och Åklagarmyndighetens respektive instruktioner.&lt;SPAN class="ft41"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft40"&gt;Frågan är om denna typ av kontakter mellan tillsynsmyndigheten på ena sidan samt Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten på den andra bör regleras särskilt i instruktionerna. Om den nya tillsyns- myndigheten uppmärksammar brister eller risker som faller under annan ordinär tillsyn kan den uppmärksamma den andra tillsyns- myndigheten på dessa. Dessa kontakter ska inte regleras särskilt utan de ska ske inom ramen för tillsynsmyndighetens samverkan med andra tillsynsorgan (avsnitt 10.8, 11.8 och 16.3). En särskild reglering avseende kontakterna mellan den nya tillsynsmyndig- heten och åklagarväsendet på sätt föreslogs i betänkandet Tillsyn över polisen kan ge intrycket att tillsynsmyndigheten inte ska upp- märksamma andra tillsynsorgan på förhållanden av betydelse för deras tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft8"&gt;Upplysningar till åklagarväsendet skiljer sig i och för sig från upplysningar till andra tillsynsmyndigheter på det viset att de skulle avse förhållanden som inte faller under tillsynsmyndighetens till- synsansvar. Med det i beaktande kan det finnas fog för en reglering som klargör att tillsynsmyndigheten har rätt att fästa åklagar- väsendets uppmärksamhet på förhållanden som ligger utanför det egna tillsynsområdet. Det är dock många verksamheter som har kontakt med polisen eller Kriminalvården, exempelvis domstolar, socialtjänst och Migrationsverket. Om den nya tillsynsmyndig- heten finner skäl att fästa annans uppmärksamhet på förhållanden inom dessa verksamheter bör den också göra det. Tillsynsmyndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;SOU 2013:42. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 44, 50 och 218.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td101"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Samverkan med och gränsdragning till andra myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft10"&gt;heten kan antingen vända sig direkt till verksamheterna eller till ett organ med rätt att utöva tillsyn över aktuellt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft8"&gt;Kommittén gör därför bedömningen att tillsynsmyndigheten bör upplysa Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten om för- hållanden i åklagarverksamheten som den anser bör uppmärksammas. Vidare bör Ekobrottsmyndigheten respektive Åklagarmyndigheten upplysa tillsynsmyndigheten om förhållanden i polisens verksamhet som bör uppmärksammas. Det är dock inte något som bör regleras särskilt utan kan i stället ske inom ramen för tillsynsmyndighetens och åklagarväsendets samverkan. Det är dock viktigt att betona att tillsynsmyndigheten inte har någon rätt att utreda annan verksamhet än den som bedrivs av polisen eller Kriminalvården. Den får inte utöva tillsyn över, eller meddela beslut med kritiska uttalanden riktade mot, annan än Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357433x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;17 Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;Kommittén har funnit att övervägande skäl talar för att en ny tillsynsmyndighet ska inrättas. Tillsynsmyndigheten ska vara en förvaltningsmyndighet under regeringen (kap. 9). I detta kapitel tar kommittén ställning till hur tillsynsmyndigheten ska ledas och organiseras. Utifrån dessa förslag och vad kommittén tidigare har funnit beträffande tillsynsmyndighetens uppdrag tar kommittén därefter ställning till bland annat vilken kompetens som behövs, volym i antal årsarbetskrafter samt kostnader och finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Ledningsform&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Ledningsformer – återblick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Hur myndigheter ska ledas har länge varit en omdebatterad fråga och svaret har skiftat över tid. &lt;NOBR&gt;1600-talets&lt;/NOBR&gt; kollegiala ämbetsmanna- myndigheter blev under slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; enrådighetsverk, som under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; i många fall kompletterades med lekmannastyrelser. Under &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; blev denna ledningsform, där en myndighetschef leder myndigheten tillsammans med en lekmannastyrelse med begränsat ansvar, den vanligaste för statliga förvaltningsmyndig- heter.&lt;SPAN class="ft61"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Statskontoret har uttalat följande.&lt;SPAN class="ft61"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft14"&gt;Lekmannastyrelsernas varande, sammansättning och befogenheter har dock genom åren varit föremål för debatt. Förespråkarna har lyft fram den samhälleliga insyn och det medborgerliga inflytande som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Statskontoret, rapport 2008:11. &lt;/SPAN&gt;Förändrade ledningsformer Kartläggning och analys i sam- band med den nya myndighetsförordningen, &lt;SPAN class="ft74"&gt;s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft18"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357434x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p908 ft14"&gt;styrelserna medför, medan kritikerna har tryckt på de oklara ansvars- förhållanden som delat ledningsansvar innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;Synen på myndigheternas ledningsform har varierat mellan olika regeringar där enrådighetsmyndigheter respektive styrelser med begränsat ansvar omväxlande har lyfts fram som huvudalternativ vid val av ledningsform.&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Myndighetsförordningen (2007:515) trädde i kraft den 1 januari 2008. Av förordningen framgår att förvaltningsmyndigheterna under regeringen ska ledas av antingen en myndighetschef (enrådighets- myndighet), en styrelse (styrelsemyndighet) eller en nämnd (nämnd- myndighet). En av de största förändringarna i och med införandet av myndighetsförordningen var att den tidigare vanligaste lednings- formen, styrelse med begränsat ansvar, inte längre var en reglerad ledningsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Tre alternativa ledningsformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft8"&gt;I den förvaltningspolitiska propositionen uttalar regeringen att en myndighets ledningsform bestäms av vilken form som bäst gagnar myndighetens verksamhet. Utgångspunkten för valet av ledningsform är verksamhetens art, politiska prioriteringar och regeringens behov av att styra myndigheten på ett visst sätt.&lt;SPAN class="ft61"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Mot bakgrund av de förvalt- ningspolitiska bedömningar som regeringen gör om styrning, ledning och organisation av statlig verksamhet i propositionen, är kommitténs utgångspunkt att myndighetsförordningen ska tillämpas. Därmed finns tre möjliga ledningsalternativ för tillsynsmyndigheten; nämnd- myndighet, styrelsemyndighet eller enrådighetsmyndighet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;I en nämndmyndighet är det nämnden som ansvarar för verk- samheten inför regeringen. Nämndmyndighetsformen förekommer för myndigheter med väl avgränsade frågor och ofta är uppgifterna reglerade i lag. Nämnder är normalt små myndigheter. Nämnd- myndigheter ser i dag mycket olika ut och begreppet nämnd lever ibland kvar som en del av en myndighets namn även när myndig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ibid, s. 10. För en genomgång av offentliga utredningar och politiska ställningstaganden se SOU 2004:23. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Från verksförordning till myndighetsförordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 108.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SOU 2012:13. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;En sammanhållen svensk polis&lt;/SPAN&gt;, i avsnitt 8.2 beskriver kommittén närmare vad som utmärker dessa tre ledningsformer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357435x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;heten inte längre är en nämndmyndighet, t.ex. Centrala studie- stödsnämnden. Vissa nämnder har en domstolsliknande karaktär. Det är vanligt att en värdmyndighet sköter administrationen och anställer personalen medan nämnden ansvarar för verksamheten.&lt;SPAN class="ft41"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Nämndmyndighetsformen bör, enligt regeringen, användas spar- samt och en förutsättning bör vara att ett kollektivt beslutsfattande är nödvändigt för den aktuella verksamheten.&lt;SPAN class="ft41"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Det fanns 55 nämndmyndigheter den 1 januari 2014.&lt;SPAN class="ft41"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;I styrelsemyndigheter är det styrelsen som inför regeringen ansvarar för verksamheten. Myndighetschefen ansvarar inför styrelsen och ska sköta den löpande verksamheten enligt de direktiv och riktlinjer som styrelsen beslutar. Ledningsformen styrelsemyndig- het är lämplig för myndigheter som beslutar om medel i stor omfattning, myndigheter med stora anslag eller transfereringar, myndigheter som förvaltar stora tillgångar, forskningsintensiv eller kunskapsproducerande verksamhet eller verksamhet som i stor utsträckning påverkar näringsliv, kommuner och landsting.&lt;SPAN class="ft77"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Den 1 januari 2014 fanns det 32 styrelsemyndigheter.&lt;SPAN class="ft77"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft7"&gt;Enrådighet är den klart vanligaste ledningsformen bland de myndigheter som regleras av myndighetsförordningen. Det fanns 131 enrådighetsmyndigheter den 1 januari 2014.&lt;SPAN class="ft45"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;I en enrådig- hetsmyndighet är myndighetschefen direkt ansvarig för verksam- heten inför regeringen. Detta innebär att regeringens styrning och ansvarsutkrävande sker direkt gentemot myndighetschefen. Med ett par undantag innebär den arbetsgivarpolitiska delegeringen till myndigheterna att myndighetschefen är fri att forma sin myndig- hetsledning som han eller hon vill.&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft7"&gt;Enrådighetsmodellen är enligt Statskontoret den ledningsform som formellt sett är minst komplicerad när det gäller ledning och ansvar. Att enrådighet utgör normen för en myndighets ledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Jämför 11 § förordningen (2007:1141) med instruktion för Säkerhets- och integritets- skyddsnämnden i vilken följande anges. Säkerhetspolisen ska tillhandahålla Registerkontroll- delegationen sammanträdes- och kontorslokaler, kanslistöd och föredragande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, &lt;SPAN class="ft71"&gt;s. 110.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Statskontoret, rapport 2014:4. &lt;/SPAN&gt;Myndigheternas ledningsformer – en kartläggning och analys&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 34 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, &lt;SPAN class="ft74"&gt;s. 110.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Statskontoret, rapport 2014:4. &lt;/SPAN&gt;Myndigheternas ledningsformer – en kartläggning och analys&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 34 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ibid, s. 75 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357436x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;innebär att det också är den ledningsform till vilken formerna för regeringens styrning av myndigheterna i första hand är avpassad. De tjänstemän i Regeringskansliet som Statskontoret har intervjuat i samband med rapporten Myndigheternas ledningsformer beskriver det som att enrådighet ger en enkel och rak styrkedja som inte medför några särskilda svårigheter eller utmaningar för möjligheten att styra myndigheten.&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Ledningsformen lämpar sig enligt regeringen väl för verksamhet som i hög grad är styrd av lag, som i huvudsak är av rutinärende- och servicekaraktär, för verksamhet av främjande karaktär eller för myndigheter med ett litet finansiellt ansvar.&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Ledningsformer för olika tillsynsmyndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft7"&gt;I en rapport från Statskontoret finns en sammanställning av alla myndigheters ledningsformer per den 1 januari 2014.&lt;SPAN class="ft45"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Vad gäller myndigheter med tillsynsuppdrag kan följande exempel noteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Styrelsemyndigheter: Finansinspektionen, Lotteriinspektionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Nämndmyndigheter: Centrala etikprövningsnämnden, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Enrådighetsmyndigheter: Inspektionen för arbetslöshets- försäkringen, Energimarknadsinspektionen, Arbetsmiljöverket, Fastighetsmäklarinspektionen, Inspektionen för socialförsäkring, Datainspektionen, Konkurrensverket, Kemikalieinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft7"&gt;Myndigheter som utövar tillsyn finns följaktligen representerade bland alla de tre ledningsformerna, men det stora flertalet är enrådig- hetsmyndigheter. De tillsynsmyndigheter som inrättats under senare år har nästan alla fått denna ledningsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Ibid&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;, &lt;/SPAN&gt;s. 75.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 109 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Statskontoret, rapport 2014:4. &lt;/SPAN&gt;Myndigheternas ledningsformer – en kartläggning och analys&lt;SPAN class="ft44"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357437x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Ledningsform för tillsynsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska vara en enrådig- hetsmyndighet och ledas av en myndighetschef.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft7"&gt;Kommittén fann i betänkandet Tillsyn över polisen att det varken är nödvändigt eller lämpligt att den nya tillsynsmyndigheten leds av en nämnd.&lt;SPAN class="ft45"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Detta är alltjämt kommitténs uppfattning. Kollektivt beslutsfattande är inte nödvändigt för de beslut som tillsyns- myndigheten ska fatta i sin verksamhet. Därtill kommer tillsynen att omfatta hela polisens och Kriminalvårdens verksamheter. Det är således inte tal om lika avgränsade frågor som för exempelvis Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Kommittén anser inte heller att styrelse är en myndighetsform som är ändamålsenlig för tillsynsmyndigheten. Som ovan anförts är den myndighetsformen främst lämplig för myndigheter som beslutar om medel i stor omfattning, myndigheter med stora anslag eller transfereringar, myndigheter som förvaltar stora tillgångar, forsk- ningsintensiv eller kunskapsproducerande verksamhet eller verk- samhet som i stor utsträckning påverkar näringsliv, kommuner och landsting.&lt;SPAN class="ft45"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Den föreslagna myndigheten kommer inte att bedriva sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Styrelsemyndigheter har normalt stor frihet att bestämma över verksamheten. Med hänsyn till att tillsynsmyndigheten ska ansvara för tillsyn över Kriminalvården och polisen, med långtgående befogenheter att ingripa i och påverka tillvaron för enskilda, är det enligt kommittén viktigt att regeringen vid behov kan styra tillsynsverksamheten på ett rakt och effektivt sätt. Det är därför bra om regeringen enkelt kan styra tillsynens inriktning och hur resurser används genom uppdrag till tillsynsmyndigheten, även om den självklart ska ha stort utrymme att agera på ett självständigt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Ekonomistyrningsverket föreslog i sitt remissvar över betänkandet Tillsyn över polisen att den nya myndigheten blir en styrelse- myndighet. Med tanke på att uppdraget i hög grad handlar om för- troende är det enligt verket bra med bredd och mångfald i ledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 192.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, &lt;SPAN class="ft44"&gt;s. 110.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357438x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p912 ft10"&gt;Verket såg det som väsentligt att fler perspektiv representeras i styrelsen.&lt;SPAN class="ft67"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Såsom kommittén framhållit i betänkandet Tillsyn över polisen innebär en styrelse att ledningen för myndigheten kan ges en specifik kompetensprofil.&lt;SPAN class="ft67"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Kommittén instämmer i att det för förtroendet är bra med bredd, mångfald och flera perspektiv i tillsyns- myndigheten. Detta kan dock säkerställas genom ett insynsråd vid myndigheten (se nedan avsnitt 17.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft8"&gt;Granskningen avser kontroll av regelefterlevnad och kommer vara reglerad i lag. Det är således fråga om en verksamhet som i hög grad är styrd av lag, vilket talar för enrådighetsmyndighet som lämplig ledningsform. Det är även en lämplig ledningsform med hänsyn till att det är en myndighet med ett litet finansiellt ansvar. Därtill ger enrådighetsmyndigheten en tydlig ansvarsfördelning och en rak styrkedja. Regeringen kan utkräva ansvar direkt gentemot myndig- hetschefen om det uppmärksammas brister. Bredd och mångfald kan säkerställas även i en enrådighetsmyndighet. Det är därför enligt kommittén mest ändamålsenligt att organisera den nya till- synsmyndigheten som en enrådighetsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Insynsråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Vid tillsynsmyndigheten ska det finnas ett insynsråd som består av högst åtta ledamöter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft9"&gt;Insynen ska inte avse sådana uppgifter som kan äventyra Säkerhetspolisens samarbete med någon annan underrättelse- eller säkerhetstjänst eller som rör Säkerhetspolisens ledning av polis- verksamhet i ett enskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Utifrån det angelägna intresset av medborgerlig insyn och demokratisk kontroll är det viktigt att de ledamöter som utses till insynsrådet är personer som i vid mening representerar allmänheten. Myndighetschefen bör särskilt ta tillvara insynsrådets erfarenhet, kunskap och åsikter innan tillsyns- planen fastställs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ekonomistyrningsverket, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-25,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;3.4-812/2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Yttrande över betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 193.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357439x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Allmänt om insynsråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;Ett insynsråds uppgift är enligt 9 § myndighetsförordningen att utöva insyn och ge myndighetschefen råd. Insynsrådet utgör ingen del av myndighetsledningen och det saknar beslutsbefogenheter. Regeringen kan därför i princip inte heller utöva någon styrning av ett insynsråd, annat än den som sker genom valet av utnämningar.&lt;SPAN class="ft61"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Eftersom insynsrådet inte har något formellt ansvar för myndig- hetens beslut kan regeringen inte heller utkräva något ansvar av rådet eller de enskilda ledamöterna. Om rådet hade beslutsbefogen- heter skulle det kunna skapa otydlighet i ansvarsförhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;Myndighetschefen ska vara ordförande i insynsrådet. Utöver myndighetschefen kan insynsrådet bestå av förtroendevalda ledamöter eller ledamöter från myndigheter och organisationer av särskild betydelse för myndighetens verksamhet. Sammansättningen av insynsråd varierar beroende på vilka aspekter som prioriteras för respektive myndighet. I några fall har tonvikten lags vid den parlamentariska insynen. I andra fall har det varit insyn, råd och stöd från andra delar av statsförvaltningen eller relevanta verksam- heter som lyfts fram. Det är vanligt att det i ett insynsråd finns både politiker och chefer eller motsvarande från andra myndigheter vars verksamhet på ett eller annat sätt har samband med myndig- heten ifråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft9"&gt;Av den förvaltningspolitiska propositionen framgår att insyns- råd kan förekomma då insyn i en verksamhet av medborgare och politiker bedöms som särskilt angelägen, eller när verksamheten har breda kontaktytor mot många olika grupper.&lt;SPAN class="ft41"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Ett insynsråd ska tillgodose behovet av demokratisk insyn och medborgerligt inflytande.&lt;SPAN class="ft41"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Av de 131 myndigheterna som är enrådighetsmyndig- heter hade 93 stycken insynsråd per den 1 januari 2014.&lt;SPAN class="ft41"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Det är myndighetschefen, i egenskap av ordförande i insynsrådet, som leder insynsrådets möten. Denne ska hålla rådet informerat om verksamheten, ge ledamöterna möjlighet att skaffa sig fördjupade kunskaper om verksamheten, ansvara för att ledamöterna ges reella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Av 22 § myndighetsförordningen (2007:515) framgår att ledamöter i insynsråd utses av regeringen för en bestämd tid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, &lt;SPAN class="ft71"&gt;s. 110.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Regeringskansliet, informationsmaterial utgivet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008-02-11.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft72"&gt;Ledamot av insynsråd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Statskontoret, rapport 2014:4. &lt;/SPAN&gt;Myndigheternas ledningsformer – en kartläggning och analys&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357440x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;förutsättningar att klara sina uppgifter, lägga upp insynsrådets arbete tillsammans med ledamöterna och bidra till att skapa en förtroendefull dialog. För ledamöternas del ingår det i uppdraget att fördjupa sin kunskap om verksamheten, engagera sig och ställa frågor. Vidare ingår att dela med sig av sina kunskaper och erfaren- heter och att bidra till konstruktiva diskussioner.&lt;SPAN class="ft45"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Tillsynsmyndigheten ska ha ett insynsråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft40"&gt;Tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över verksamheter med långtgående befogenheter att vidta ingripande åtgärder mot enskilda. Det är därför betydelsefullt med god medborgerlig insyn och demokratiskt inflytande i tillsynsverksamheten, särskilt för att bidra till att skapa och upprätthålla förtroende hos allmänheten för Polis- myndighetens, Säkerhetspolisens respektive Kriminalvårdens verk- samheter. Tillsynsmyndigheten kommer vidare att ha kontakt med ett vitt spektrum av aktörer i sin verksamhet. Även dess tillsynsobjekt har kontaktytor mot många olika aktörer, grupper och organisationer i samhället. Ett insynsråd kan tillföra kunskap, bredd och mångfald till stöd för myndighetens ledning samt tillförsäkra att myndighets- ledningen får del av synpunkter och perspektiv som den annars riskerar att missa. Kommittén anser därför att tillsynsmyndigheten ska ha ett insynsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Insynsrådet bör på nära håll följa hur tillsynsmyndigheten inriktar och prioriterar sin verksamhet. Insynsrådet bör t.ex. följa planeringen av tillsynsverksamheten. Insynen måste, såsom framhålls ovan, bygga på att ledamöterna får och tillgodogör sig kunskap om tillsyns- verksamheten. Därtill bör ledamöternas breda erfarenheter och möjlighet att med den utomståendes perspektiv se när något är fel i myndigheten tas tillvara. Kommittén vill särskilt framhålla att myndighetschefen bör ta tillvara insynsrådets erfarenhet, kunskap och åsikter innan tillsynsplanen fastställs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;Insynsrådet kommer att vara en del av tillsynsmyndigheten och några särskilda sekretessbestämmelser för insynsrådet krävs därför inte. Det bör med hänsyn till att tillsynen omfattar bland annat Säkerhetspolisens verksamhet framhållas att undantaget från den så&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Ibid, s. 84.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357441x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;kallade meddelarfriheten gäller för vissa allvarliga brott, t.ex. mot rikets säkerhet.&lt;SPAN class="ft67"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;Kommittén vill avslutningsvis peka på möjligheten att i framtiden överväga att inrätta en organisation motsvarande &lt;SPAN class="ft36"&gt;Tilsynsråd &lt;/SPAN&gt;i Norge,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft60"&gt;Citizen Advisory Committees &lt;SPAN class="ft42"&gt;i Kanada eller &lt;/SPAN&gt;Independent Monitoring Board &lt;SPAN class="ft42"&gt;i England och Wales för att ge det civila samhället inblick i Kriminalvården och härigenom uppnå ytterligare medborglig insyn och demokratiskt inflytande (se kap. 7).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Insynsrådets sammansättning och reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft7"&gt;Vilken roll ett insynsråd får är i stor utsträckning beroende av dels vilka personer som sitter i insynsrådet, dels hur samarbetet med myndighetschefen fungerar. Frågan är hur tillsynsmyndighetens insynsråd bör vara sammansatt för att den medborgerliga insynen och den rådgivande funktionen ska vara optimal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft7"&gt;Tillsynsmyndighetens insynsråd bör, enligt kommittén, bestå av högst åtta ledamöter. Vid denna bedömning har en avvägning gjorts mellan Säkerhetspolisens verksamhets särdrag, som gör att den krets som får insyn i myndigheten inte bör vara alltför vid, samt behovet av medborgerlig insyn och demokratiskt inflytande. Enligt 22 § myndighetsförordningen utses ledamöter i insynsråd för en bestämd tid. Detta skapar förutsättningar för regeringen att löpande utvärdera vilken kompetens som behövs i ett insynsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Kommittén vill i detta sammanhang framhålla att det utifrån det angelägna intresset av medborgerlig insyn och demokratisk kontroll är särskilt viktigt att ledamöterna i tillsynsmyndighetens insynsråd är personer som i vid mening representerar allmänheten. Dessa personer bör ha partipolitisk erfarenhet eller breda kontaktytor i samhället. Kommittén vill också framhålla att ledamöterna i insynsrådet bör genomgå säkerhetsprövning med hänsyn till bland annat att ett av tillsynsobjekten är Säkerhetspolisens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft40"&gt;Säkerhetspolisens eget insynsråds tillgång till uppgifter är begränsad på så sätt att dess insyn inte ska avse sådana uppgifter som kan äventyra Säkerhetspolisens samarbete med någon annan under-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Meddelarfriheten innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedia för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357442x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p263 ft9"&gt;rättelse- eller säkerhetstjänst eller som rör Säkerhetspolisens ledning av polisverksamhet i ett enskilt fall.&lt;SPAN class="ft41"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Tillgången till uppgifter avseende Säkerhetspolisens verksamhet bör begränsas på motsvarande sätt för insynsrådet vid tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Det bör påpekas att myndighetschefen kan inrätta även andra rådgivande organ som han eller hon anser sig behöva för att lösa sin uppgift, t.ex. &lt;NOBR&gt;samråds-,&lt;/NOBR&gt; referens- eller expertgrupper. Genom att anlita personer med särskilda erfarenheter och kunskaper kan myndighets- chefen få del av utomståendes synpunkter, erfarenheter och professionella bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Insynsråd bedöms tillräckligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft9"&gt;Kommittén fann i betänkandet Tillsyn över polisen att förtroendet för den nya polisorganisationens verksamhet inte i tillräcklig utsträckning skulle öka om den nya tillsynsfunktionen var en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd. Kommittén föreslog att beslutsorganet Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden skulle få särskilda uppgifter som gav nämnden möjlighet att utöva inflytande över den årliga planeringen av tillsynsverksamheten som tillsyns- myndigheten behövde göra. Detta för att tillföra parlamentarisk representativitet genom den demokratiska lekmannaförankring som finns i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.&lt;SPAN class="ft41"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft40"&gt;Kommittén har i detta betänkande funnit att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden inte ska ingå i tillsynsmyndigheten (avsnitt 9.4.2). Det är därför inte längre aktuellt att nämnden utför vissa upp- gifter vad gäller den nya tillsynen. Ett insynsråd ger enligt kommittén god medborgerlig insyn i både tillsynsverksamheten och den verk- samhet tillsynen avser. Det kan därigenom bidra till att upprätthålla allmänhetens förtroende för polisen, Kriminalvården och den nya tillsynsmyndigheten. Kommittén gör således numera bedömningen att ett insynsråd, med väl anpassad sammansättning och som arbetar utifrån kommitténs synpunkter ovan avseende tillsynsplan etc., kan tillförsäkra en tillräckligt god parlamentarisk representation i verk- samheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;20 § förordningen (2014:1103) med instruktion för Säkerhetspolisen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 194 och 199.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357443x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p915 ft167"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;Personalansvarsnämnd och personalföreträdarförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Det ska finnas en personalansvarsnämnd vid tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten ska tillämpa personal- företrädarförordningen (1987:1101&lt;SPAN class="ft42"&gt;)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft7"&gt;En personalansvarsnämnd är en partssammansatt grupp vid statliga myndigheter med uppgift att utkräva det disciplinansvar som statligt anställda har enligt lagen (1994:260) om offentlig anställ- ning. Tjänstemän på hög nivå lyder i disciplinhänseende under Statens ansvarsnämnd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;En personalansvarsnämnd kräver vissa administrativa resurser och personalansvarsärenden är ytterst sällsynta i små myndigheter. Regeringen har därför en praxis som innebär att myndigheter med färre än 50 anställda i allmänhet inte har personalansvarsnämnd.&lt;SPAN class="ft61"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Om en enrådighetsmyndighet inte har en personalansvarsnämnd ska ärendena prövas av myndighetschefen. Den handläggningsform som bäst uppfyller krav på en rättssäker och effektiv handläggning av personalansvarsärendena är den i personalansvarsnämnden. Andra än små myndigheter bör därför i största möjliga utsträck- ning ha personalansvarsnämnder. Det ska enligt kommittén finnas en bemanning motsvarande 60 årsarbetskrafter vid tillsynsmyndig- heten (se avsnitt 17.11.1). Kommittén anser därför att tillsyns- myndigheten för att säkra en rättssäker och effektiv handläggning av personalansvarsärenden ska ha en personalansvarsnämnd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Nästa fråga är om tillsynsmyndigheten ska tillämpa personal- företrädarförordningen. Om förordningen ska tillämpas har personal- företrädarna rätt att närvara och yttra sig när myndighetschefen slutligt handlägger vissa frågor. Personalföreträdarna är även leda- möter i personalansvarsnämnden.&lt;SPAN class="ft61"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Regeringens praxis har hittills varit att personalföreträdarförordningen ska tillämpas vid myndig- heter som har minst 50 anställda.&lt;SPAN class="ft61"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Med hänsyn till myndighetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Ds 2006:19. &lt;/SPAN&gt;Personalföreträdare och personalansvarsnämnder i statliga myndigheter&lt;SPAN class="ft74"&gt;, s. 12 och 82.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;6–7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ personalföreträdarförordningen (1987:1101).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Ds 2006:19. &lt;/SPAN&gt;Personalföreträdare och personalansvarsnämnder i statliga myndigheter&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 32 och 82.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357444x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p518 ft10"&gt;föreslagna storlek ska den enligt kommittén tillämpa personal- företrädarförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Central, regional eller lokal organisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten bör ha en central organisation. Den kan i framtiden överväga en lokal eller regional organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft8"&gt;Den nya tillsynsmyndigheten ska vara en statlig förvaltnings- myndighet. Den kan antingen ha enbart en central organisation (utan lokal eller regional nivå) eller så kan den ha en egen lokal eller regional organisation. Såväl effektivitet som rättssäkerhet kan motivera centralt organiserad tillsyn. Detta gäller framförallt för komplexa ämnes- områden eller om tillsynsobjekten är stora och viktiga. Även följande punkter kan motivera en central organisation.&lt;SPAN class="ft61"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Styrningen underlättas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Jäv och annan otillbörlig påverkan från lokala intressen undviks.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Regionala och lokala resurser är otillräckliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft7"&gt;Är tillsynsobjekten många och spridda över landet kan det vara motiverat med en lokal, eventuellt regional, organisation. En fördel med att ha en decentraliserad tillsynsorganisation är att resorna kan minska och att lokalkännedomen rimligvis blir större, vilket kan underlätta och möjligtvis också effektivisera tillsynen. En möjlig nackdel är dock att det i en decentraliserad organisation kan uppstå för nära band mellan tillsynspersonalen och ansvariga för de verksamheter som ska granskas.&lt;SPAN class="ft45"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Myndigheter med enbart central organisation är den vanligaste modellen för tillsyn och gäller ofta för myndigheter där tillsyn utgör dess huvudsakliga uppgift. Exempel på denna typ av tillsynsorgan är Finansinspektionen, JK och Datainspektionen. Myndigheter som Arbetsmiljöverket och Inspektionen för vård och omsorg bedriver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se SOU 2002:14. &lt;/SPAN&gt;Statlig tillsyn - Granskning på medborgarnas uppdrag&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Statskontoret, rapport 2012. &lt;/SPAN&gt;Tänk till om tillsynen – Om utformningen av statlig tillsyn&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 95.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357445x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;däremot sin tillsyn genom regionala eller lokala enheter, med olika grad av centralisering.&lt;SPAN class="ft67"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Polisens och Kriminalvårdens verksamheter är stora och viktiga med komplexa ämnesområden. För att kunna bedriva tillsynen på ett professionellt och förtroendeingivande sätt behövs en till- räckligt stor och kompetent organisation. Detta talar för att till- synen samlas i en central organisation. Med hänsyn till rättssäker- heten är det dessutom viktigt att tillsynens tillämpning är likformig och entydig. Att den granskade verksamheten är spridd över landet talar dock för en lokal eller regional organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten bör enligt förslaget ha motsvarande 60 års- arbetskrafter. Det blir svårt att upprätthålla kompetens, effektivitet och rättssäkerhet om resurserna sprids ut. Kommittén anser således att tillsynsmyndigheten bör vara en central organisation. Tillsyns- myndigheten ska dock själv besluta sin organisation (se nedan avsnitt 17.6). För det fall myndigheten skulle bli tillräckligt resurs- stark i framtiden står det således myndigheten fritt att överväga att införa en egen lokal eller regional organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Ska tillsynsmyndighetens organisation regleras i övrigt?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska själv besluta sin organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft8"&gt;Som kommittén redogjort för i betänkandet En sammanhållen svensk polis har under senare år, när nya myndigheter inrättats, beslutande- rätten över organisationen i hög grad överlåtits på myndigheten. Genom att inte låsa fast den interna organisationen i lag eller förordning skapas förutsättningar för en flexibel verksamhet som fortlöpande kan anpassas efter förändringar i omvärlden.&lt;SPAN class="ft61"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft42"&gt;Tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över verksamheter som förändras. Även hur tillsynsmyndigheter bör vara organiserade ändras över tid. För att kunna vara effektiv i sin tillsyn krävs därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Statskontoret, rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;2007/136-5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt; &lt;/SPAN&gt;Statlig tillsyn och effektivitetsgranskning av annan statlig verksamhet – en övergripande kartläggning och några fördjupade exempel&lt;SPAN class="ft91"&gt;, s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2012:13. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;En sammanhållen svensk polis&lt;/SPAN&gt;, s. 25 och 270.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357446x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;organisatorisk flexibilitet för ledningen av myndigheten. Regeringens ansvarsutkrävande av myndighetsledningen blir också tydligare om myndigheten själv får bestämma över organisationen. Kommittén anser därför att tillsynsmyndigheten själv ska besluta om sin organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Tillsynsmyndighetens namn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Den nya myndigheten ska heta Tillsyns- myndigheten för polisen och Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;Regeringen strävar efter att göra den statliga förvaltningen enkel och tydlig för medborgarna. I detta ligger att det ska vara lätt för medborgare och företag att snabbt veta att det är en statlig myndighet man är i kontakt med. Utifrån detta perspektiv är det önskvärt att det redan av myndighetens namn framgår att det är en statlig myndighet och vad den gör.&lt;SPAN class="ft45"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Av namnet Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminal- vården framgår det klart för enskilda att det är en statlig myndighet och att den utövar tillsyn över polisen och Kriminalvården. Det väger upp nackdelen att det är ett förhållandevis långt namn.&lt;SPAN class="ft41"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Vidare motsvarar den föreslagna tillsynsmyndighetens kontroll av regelefterlevnad regeringens definition av tillsyn och det får därför anses lämpligt att använda ordet tillsynsmyndigheten i namnet i stället för exempelvis inspektionen (avsnitt 9.3.6). Som framgår av propositionen En ny organisation för polisen är begreppet polisen en samlingsbeteckning för myndigheterna Säkerhetspolisen och Polismyndigheten.&lt;SPAN class="ft41"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Den nya myndigheten bör därför heta Till- synsmyndigheten för polisen och Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, &lt;SPAN class="ft71"&gt;s. 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Helsingborgs tingsrätt skrev i sitt remissyttrande att namnet, Tillsynsmyndigheten för polisen, är onödigt långt och kan komma att bli ännu längre om även Kriminalvårdens verksamhet ska omfattas av tillsynen. Helsingborgs tingsrätt, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-13,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;156-13.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Remissyttrande SOU 2013:42, Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Prop. 2013/14:110. &lt;/SPAN&gt;En ny organisation för polisen&lt;SPAN class="ft82"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;s. 402.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357447x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Anställningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Myndighetschefen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Myndighetschefen vid tillsynsmyndig- heten ska benämnas generaldirektör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft7"&gt;Myndighetschefen anställs av regeringen.&lt;SPAN class="ft45"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Den som är myndig- hetschef vid en enrådighetsmyndighet benämns vanligtvis general- direktör. Det är alltså en inarbetad titel på många myndighetschefer. Kommittén föreslår därför att myndighetschefen vid Tillsyns- myndigheten för polisen och Kriminalvården ska benämnas general- direktör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;17.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Andra anställningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Generaldirektören bör själv utse sina närmaste medarbetare på chefsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft8"&gt;Av 12 kap. 5 § regeringsformen följer att en anställning vid en förvaltningsmyndighet som lyder under regeringen beslutas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Enligt 23 § myndighetsförordningen anställs annan personal än myndig- hetschefen (och eventuell överdirektör) av myndigheten. Huvud- principen inom statsförvaltningen är att ansvaret för myndigheternas inre organisation är delegerat till myndigheterna. Det innebär att myndighetscheferna själva utser sina närmaste medarbetare.&lt;SPAN class="ft61"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Denna grundregel bygger dels på tanken att effektiviteten i förvaltningen ökar när myndighetschefen själv kan utforma och bemanna sin organisation, dels på principen om ansvarsutkrävande. Enligt uttalanden i den förvaltningspolitiska propositionen ska statsförvalt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;23 § myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Enligt 23 § myndighetsförordningen (2007:515) utses dock överdirektörer av regeringen. Enligt 43 § förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion utses även länsdirektörer och länsråd av regeringen. I betänkandet Myndighetschefers villkor (SOU 2011:81) föreslås att denna ordning ska avskaffas. Enligt den utredningen bör regeringen – såvida inte speciella förhållanden eller situationer föreligger – fullt ut till myndighetschefen delegera uppgiften att utse sin ställföreträdare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357448x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;ningen vara organiserad på ett sådant sätt att det klart och tydligt framgår vem som ansvarar för vad.&lt;SPAN class="ft67"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft7"&gt;Mot denna bakgrund bör generaldirektören vid Tillsynsmyndig- heten för polisen och Kriminalvården själv ha möjlighet att utse sina närmaste medarbetare och bemanna sin organisation. Det innebär även att det är generaldirektören som avgör vem som ska förordnas att vara ställföreträdande myndighetschef.&lt;SPAN class="ft45"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Tillsynsmyndigheten kommer att falla in under myndighets- förordningen, enligt vilken annan personal än myndighetschefen och överdirektören anställs av myndigheten själv.&lt;SPAN class="ft45"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Det behöver därför inte vara särskilt reglerat att tillsynsmyndigheten beslutar om vilken personal – utöver myndighetschefen – som ska vara anställd vid myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;17.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Kompetens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten har behov av kvalificerad personal med kompetens inom främst juridik och den verksamhet som tillsynen avser, men även inom samhälls- vetenskap och statistik. Därtill bör personal med särskild kompetens avseende barn rekryteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft8"&gt;Tillsyn som förvaltningspolitiskt instrument behandlades bland annat i Riksrevisionens årliga rapport 2007. Där konstaterades att tillsynen inte har fått en tillräckligt stark position och att tillsynsmyndigheterna själva anger kompetensproblem som en av orsakerna till detta.&lt;SPAN class="ft61"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Kommittén har tidigare konstaterat att en viktig förutsättning för att tillsynsmyndighetens uttalanden ska få genomslag är att Polis- myndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården har förtroende för den nya tillsynsmyndigheten (avsnitt 13.3.1). Att tillsynsmyndigheten får det förtroende som krävs för en effektiv tillsyn handlar till stor del om att det i myndigheten finns erforderlig kompetens. Rätt kompetens är således centralt för tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Det är brukligt att ställföreträdaren är en av cheferna på nivån närmast under myndighets- chefen. Ibid, s. 125.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;23 § myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Riksrevisionens årliga rapport 2007 (RiR 2007:14), dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;30-2007-0909,&lt;/NOBR&gt; s. 8.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357449x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft40"&gt;För att kunna utöva kontroll av regelefterlevnaden behöver tillsynsmyndigheten personal med hög juridisk kompetens. Därtill behövs kunskap om polisens och Kriminalvårdens verksamheter. När det gäller kunskap om själva sakområdet råder det ibland obalans mellan den verksamhet som står under tillsyn och tillsynsfunktionen. Det är ofrånkomligt att god kunskap om tillsynsområdet hos personalen är en förutsättning för att tillsynen ska fånga det som är mest relevant. Vidare ökar de objektsansvarigas och medborgarnas förtroende för tillsynsmyndigheten om den besitter djup och bred kunskap om den granskade verksamheten. För tillsynsmyndigheter inom verksamheter där tillsynsobjekten är mycket resursstarka och har hög egen kompetens blir kunskap om tillsynsområdet särskilt viktig.&lt;SPAN class="ft77"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft9"&gt;Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården behöver således anställda med god sakkompetens inom den verksamhet som tillsynen avser och som är väl förtrogna med förhållandena och arbetsmetoderna inom polisen och Kriminalvården. För att uppnå detta kommer tillsynsmyndigheten behöva rekrytera personal från såväl polisen som Kriminalvården. Det måste dock alltid göras en avvägning mot allmänhetens förtroende. Om det blir en för stor andel av personalen som tidigare arbetat inom tillsynsobjekten kan det bli problematiskt med tillsynsmyndighetens fristående ställ- ning. En risk är att personal som tidigare arbetat inom tillsyns- objekten har en så nära koppling till den verksamhet som ska granskas att deras objektivitet kan ifrågasättas. Även om tillsynen är objektiv så kan det uppfattas som att den inte är det.&lt;SPAN class="ft41"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;I kraven på rollen som tillsynstjänsteman ingår utöver ren sakområdeskompetens också förvaltningskunskap och insikt om tillsynens roll i det demokratiska systemet. Till detta kommer en form av ”rollkompetens”, dvs. en förmåga att bland annat kunna dra gränsen mellan den rådgivning som är ett naturligt komplement till den granskande tillsynen och sådan rådgivning som är mer lös- ningsorienterad eller av konsultkaraktär.&lt;SPAN class="ft61"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Såsom kommittén tidigare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2002:14. &lt;/SPAN&gt;Statlig tillsyn – Granskning på medborgarnas uppdrag&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 86.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Brottsförebyggande rådet har i sitt remissyttrande pekat på att om personal rekryteras från befintlig organisation och placeras vid tillsynsorganet kan det bli problematiskt att garantera självständighet. Brottsförebyggande rådet, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-26,&lt;/NOBR&gt; dnr 0223/13. &lt;SPAN class="ft90"&gt;Remiss- yttrande över betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SOU 2002:14. &lt;/SPAN&gt;Statlig tillsyn – Granskning på medborgarnas uppdrag&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 86 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357450x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;funnit i betänkandet Tillsyn över polisen kommer det alltså att finnas behov av personal med goda generella kunskaper om tillsyn.&lt;SPAN class="ft61"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;God metodkompetens inom tillsyn och analytisk förmåga finns som regel hos personer med utbildningsbakgrund inom samhällsvetenskapliga discipliner såsom statsvetenskap och nationalekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft9"&gt;Ovan nämnda kompetenser bör enligt kommittén vara tillräckliga för att tillsynsmyndigheten även ska kunna övervaka utrikes- transporter. Dock bör tillsynsmyndigheten beakta att den personal som arbetar som observatörer vid utrikestransporter måste kunna hantera att arbeta under pressade förhållanden med människor som befinner sig i en mycket utsatt ställning. Personalen bör därför ha utmärkt kommunikationsförmåga för att kunna hantera konfliktfyllda situationer. Vid övervakning av utrikestransporter kan även viss bakgrund inom mänskliga rättigheter eller medicin vara en fördel.&lt;SPAN class="ft41"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Behovet av sådan kompetens blir dock något som tillsynsmyndigheten får överväga när den anställer personal. Vad gäller medicinsk kompetens bör det främst vara fråga om att kunna identifiera brister som Inspektionen för vård och omsorg sedan kan uppmärksammas på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten behöver också statistiker som kan bidra med att ta fram uppgifter till underlag för tillsynsplaneringen. Därtill bör personal med särskild kompetens avseende barn rekryteras för att säkerställa att barns behov beaktas vid kontakt med tillsynsmyndig- heten (se avsnitt 12.4.2). Det behövs även administrativt stöd i form av bland annat funktioner för IT, personal, ekonomi m.m. Slutligen bör tillsynsmyndigheten säkerställa kompetens för att kunna informera allmänheten om resultatet av dess verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft7"&gt;Denna kunskap om tillsynsområdena och tillsyn generellt till- sammans med personer med olika akademisk bakgrund behövs enligt kommittén för en enhetlig och professionell tillsyn. Kommittén vill även framhålla att den personal vid myndigheten som ska arbeta med tillsyn avseende Säkerhetspolisen givetvis bör genomgå säker- hetsprövning. För att begränsa spridningen av känslig information bör därtill endast särskilt utvalda vid tillsynsmyndigheten arbeta mot Säkerhetspolisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 242.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Europeiska kommissionens generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Rapport av Matrix Insight Ltd &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;2011-07-01.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt; Comparative Study on Best Practices in the Field of Forced Return Monitoring (JLS/2009/RFXX/CA/1001) Final Report&lt;/SPAN&gt;, s. 19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357451x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;17.10 Lokalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten bör vara lokaliserad till någon av landets tre storstadsregioner, dvs. Stockholm, Göteborg eller Malmö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft7"&gt;Ekonomistyrningsverket uppgav i sitt remissyttrande över betänkandet Tillsyn över polisen att man behöver pröva en annan lokaliseringsprincip än Stockholm. Eftersom det är viktigt med hög kompetens för utredningarna skulle enligt verket en modell med campuslokalisering kunna prövas. Ett internationellt välrenommerat universitet med juridisk, samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet skulle då vara en aktuell plats. Verket ansåg vidare att före- komst av polisforskning och andra utvärderingsmyndigheter skulle kunna vara några kriterier.&lt;SPAN class="ft45"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Även Rikspolisstyrelsen ansåg att den nya tillsynsmyndigheten inte nödvändigtvis bör lokaliseras till Stockholmsområdet och anförde följande. En nära kontakt med Regeringskansliet bör utan större svårigheter kunna upprätthållas i princip oavsett lokaliserings- ort. Vad gäller betydelsen av var granskningsobjekten har sina huvud- kontor bör det beaktas att huvudkontoren endast utgör en begränsad del av verksamheten och att granskningen i huvudsak bör ske av verksamheten ute i landet. Vad gäller behovet av kvalificerad kompetens bör detta kunna tillgodoses och vidmakthållas även av personer bosatta utanför Stockholmsområdet.&lt;SPAN class="ft61"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Regeringen har i budgetpropositionen för 2015 uttalat dels att utgångspunkten för nya myndigheter är att de bör lokaliseras utanför Stockholms län, dels att myndigheter som behöver vara lokaliserade i Stockholm bör pröva om delar av verksamheten kan lokaliseras på annan plats. Enligt regeringen är det viktigt att de statliga myndigheternas lokalisering kan få en större spridning över landet. Det handlar om att pröva om myndigheter kan lokaliseras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Ekonomistyrningsverket, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-25,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;3.4-812/2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Yttrande över betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Rikspolisstyrelsen, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-01,&lt;/NOBR&gt; dnr A 120.329/2013. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357452x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p844 ft10"&gt;utanför storstäderna, i första hand till länscentra eller vissa andra orter.&lt;SPAN class="ft67"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft9"&gt;Enligt kommittén bör det beaktas att polisen och Kriminal- vården bedriver verksamhet över hela landet. I samband med till- synsmyndighetens inspektioner måste dess personal på ett tids- effektivt sätt kunna transportera sig. Tillsynsmyndigheten måste även på ett tidseffektivt sätt kunna genomföra övervakning av utrikestransporter som kan komma att innefatta tvång. Kommittén har ovan gjort bedömningen att tillsynsmyndigheten bör ha en central organisation (avsnitt 17.5). Tillsynsmyndigheten bör därför lokaliseras till en ort med goda kommunikationsmöjligheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten behöver högt kvalificerade och erfarna medarbetare. I den omfattning som myndigheten behöver rekrytera finns tillgång till dessa i första hand i storstadsregionerna. Med hänsyn till behovet av kvalificerade medarbetare är också, på sätt Ekonomistyrningsverket angett i sitt remissyttrande, närhet till ett universitet med juridisk, samhällsvetenskaplig- och humanistisk fakultet en faktor som bör vägas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har sina huvudkontor i Stockholmsområdet. Kriminalvården har sitt huvudkontor i Norrköping. Tillsynsmyndighetens uppdrag förutsätter en nära kontakt med Regeringskansliet som uppdragsgivare. Den täta kontakt som är nödvändig mellan myndigheten, uppdragsgivaren och de objektsansvariga underlättas om myndighetens verksamhet förläggs till Stockholmsområdet. Dock är det naturligtvis, som Rikspolis- styrelsen uppgav i sitt remissyttrande, möjligt att upprätthålla kontakten även från annan ort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft9"&gt;Därtill kan närhet till andra relevanta tillsynsmyndigheter såsom Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden vara en fördel. Detta med hänsyn till den föreslagna skyldigheten att samarbeta med andra myndigheter som utövar tillsyn över polisen och Kriminalvården. Vidare underlättas utbyte av erfaren- heter och rekrytering av personal med tillsynskompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft7"&gt;Kommittén anser mot bakgrund av ovan nämnda faktorer att tillsynsmyndigheten bör lokaliseras till någon av landets tre stor- stadsregioner, dvs. Stockholm, Göteborg eller Malmö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2014/15:1. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Budgetpropositionen för 2015&lt;/SPAN&gt;. Se utgiftsområde 2, Samhällsekonomi och finansförvaltning, s. 67. Se även utgiftsområde 19, Regional tillväxt, s. 52.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357453x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;17.11 Volym, kostnader och finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;17.11.1 Tillsynsmyndighetens volym&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten bör efter två år ha en bemanning motsvarande 60 årsarbetskrafter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft8"&gt;I betänkandet Tillsyn över polisen ansåg kommittén att tillsyns- myndigheten efter två år skulle ha minst cirka 30 årsarbetskrafter, inklusive de anställda som hör till Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden. Under två år skulle myndigheten gå från cirka 5 till cirka 15 medarbetare (Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens nuvarande personal undantagen). Vidare ansågs att det fanns verksamhetsmässiga skäl för att i förlängningen bygga upp en större organisation.&lt;SPAN class="ft61"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;JO betonade i sitt remissvar vikten av att tillsynsmyndigheten redan från början ges tillräckliga resurser och att en personalstyrka om endast cirka 15 personer framstår som alltför liten för att på allvar kunna utföra tillsynsmyndighetens arbete.&lt;SPAN class="ft61"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;Numera innebär kommitténs förslag en tillsynsmyndighet som ska utöva tillsyn över både polisen och Kriminalvården. Kommittén framhåller också tydligare att enskilda fall ska kunna granskas. Vidare ska sammanföring inte ske med Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden, utan en helt ny myndighet ska bildas. Det finns därför inte längre, som vid en sammanföring, samordningsvinster att uppnå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft7"&gt;Utifrån dessa premisser lämnar kommittén ett förslag på hur bemanningen av tillsynsmyndigheten bör vara på två års sikt. Det är svårt att skaffa sig en bild av bemanningsbehovet genom att studera befintliga tillsynsorgan. Detta på grund av variationerna i bemanning, storlek på tillsynsorganen i förhållande till tillsyns- objekten, antalet tillsynsobjekt, typ av verksamhet som omfattas av tillsynen, omfattningen av tillsynen, typen av tillsyn osv. Som en jämförelse presenteras ändå nedan en lista med antalet årsarbets- krafter vid några myndigheter som utövar tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt; &lt;/SPAN&gt;Arbetsmiljöverket, 499 årsarbetskrafter.54&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 243 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;JO, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-27,&lt;/NOBR&gt; dnr R &lt;NOBR&gt;62-2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn över polisen (SOU 2013:42)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014, s. 35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357454x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Datainspektionen, 44 årsarbetskrafter.55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Diskrimineringsombudsmannen, 96 årsarbetskrafter.56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Inspektionen för arbetslöshetsförsäkring, 57 årsarbetskrafter.57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Inspektionen för socialförsäkring, 51 årsarbetskrafter.58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Inspektionen för vård och omsorg, 599 årsarbetskrafter.59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Riksdagens ombudsmän, 65 årsarbetskrafter.60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft8"&gt;Väsentligt för det antal årsarbetskrafter som bör finnas vid tillsyns- myndigheten är den inriktning och de uppgifter som kommittén föreslår att tillsynsverksamheten ska ha samt omfattningen av polisens och Kriminalvårdens verksamhet. Tillsynsmyndigheten föreslås kontrollera regelefterlevnaden hos Polismyndigheten, Säkerhets- polisen och Kriminalvården. Dessa myndigheter bedriver omfattande verksamhet över hela landet och antalet anställda uppgår sammanlagt till drygt 41 000.&lt;SPAN class="ft61"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Tillsynsverksamheten kräver viss volym för att vara effektiv. Det krävs även för att tillsynsmyndigheten ska kunna rekrytera och behålla kompetent personal. En risk med en under- dimensionerad verksamhet är att viktiga områden kan komma att bli eftersatta och att tillsynen inte kan ske med tillräckligt hög kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten bör byggas upp successivt. För att myndig- heten redan från början ska kunna utveckla en väl fungerande tillsyn och få de objektsansvarigas förtroende bör den dock byggas upp relativt snabbt. Bemanningen bör under det första året uppgå till i vart fall motsvarande 30 årsarbetskrafter i genomsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;För att tillsynsmyndigheten ska vara effektiv bör den efter två år ha en bemanning motsvarande 60 årsarbetskrafter för kärn- och stödverksamheten. Vid denna bedömning har kommittén beaktat bland annat följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Datainspektionens årsredovisning 2014, s. 40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Diskrimineringsombudsmannens årsredovisning 2014, s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Inspektionen för arbetslöshetsförsäkrings årsredovisning 2014, s. 55.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Inspektionen för socialförsäkrings årsredovisning 2014, s. 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Inspektionen för vård och omsorgs årsredovisning 2014, s. 55.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Riksdagens ombudsmäns årsredovisning 2014, s. 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Medelantalet anställda vid Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna var 2014 totalt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft97"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;589 (Polisens årsredovisning 2014, s. 104) och vid Säkerhetspolisen var 2014 antalet anställda närmare 1 100 (Säkerhetspolisens årsbok 2014, s. 10). Vid Kriminalvården var medelantalet anställda 2014 totalt 11 616 (Kriminalvårdens årsredovisning 2014, s. 83).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357455x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Tillsynsmyndighet ska utöva tillsyn, inklusive inspektioner, över hela landet och därtill övervaka utrikestransporter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Tillsynsobjekten är mycket resursstarka och har hög egen kompetens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Bred kompetens krävs eftersom tillsyn ska utövas över olika verksamheter, exempelvis förundersökning, frivård och kontra- terrorism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft40"&gt;Av den budgetproposition för 2015 som regeringen lämnade till riksdagen framgår att för att effektivisera statens administrativa stöd- verksamhet avser regeringen att förordningsreglera anslutningen till de lönerelaterade bastjänsterna hos Statens servicecenter.&lt;SPAN class="ft77"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Myndigheterna har även möjlighet att köpa annat administrativt stöd som till exempel ekonomiadministration från Statens service- center. Antalet anställda vid tillsynsmyndigheten blir således beroende på i vilken omfattning anslutning till Statens service- center sker. Finansieringen av de tjänster som tillsynsmyndigheten eventuellt kommer att köpa från Statens servicecenter förutsätts ske inom ramen för de beräknade ekonomiska resurserna för 60 årsarbetskrafter. Vidare bör det beaktas att kommittén, utöver dessa 60 årsarbetskrafter, utgår från att tillsynsmyndigheten kommer att behöva upphandla vissa tjänster (se nedan avsnitt 17.11.2 under rubriken Övriga löpande kostnader).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft13"&gt;17.11.2 Tillsynsmyndighetens kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Kostnaderna för tillsynsmyndigheten beräknas för 2017 till cirka 46 000 000 kr, för 2018 till cirka 75 000 000 kr samt – med nu föreslagen verksamhetsvolym – från och med 2019 till cirka 76 000 000 kr per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft7"&gt;Kostnadsuppskattningen bygger på förutsättningarna att Tillsyns- myndigheten för polisen och Kriminalvården inrättas den 1 januari 2017, att verksamheten byggs upp under två års tid och att den från och med 2019 har en bemanning som motsvarar 60&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2014/15:1. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Budgetpropositionen för 2015&lt;/SPAN&gt;, kap. &lt;NOBR&gt;1–7&lt;/NOBR&gt; s. 54.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357456x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;årsarbetskrafter. Vid beräkningen av kostnaderna utgår kommittén från att behovet av 60 årsarbetskrafter fylls genom anställd personal, som påtalats ovan kan det dock även fyllas på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Personalkostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Med hänsyn till den tid som behövs för att rekrytera kvalificerade medarbetare bedömer kommittén att i genomsnitt personal mot- svarande 30 årsarbetskrafter kommer att vara verksamma vid till- synsmyndigheten under 2017. Under det första året kommer det att besättas chefspositioner och den genomsnittliga kostnaden per årsarbetskraft blir därför högre det året.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Kommittén uppskattar den genomsnittliga kostnaden, inklusive sociala avgifter, per årsarbetskraft under 2017 till 950 000 kr. Lönekostnaderna uppgår då till 28 500 000 kr (950 000 x 30) för år 2017. För år 2018 beräknar kommittén lönekostnaderna utifrån att i genomsnitt 56 årsarbetskrafter kommer att vara verksamma vid myndigheten. Efter det första verksamhetsåret beräknas den genomsnittliga lönen per årsarbetskraft att sjunka till 900 000 kr.&lt;SPAN class="ft41"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Alltså uppskattar kommittén lönekostnaderna, inklusive sociala avgifter, för år 2018 till 50 400 000 kr (900 000 x 56). För år 2019 och åren därefter uppskattas motsvarande kostnad till 54 000 000 kr (60 x 900 000).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Lokalkostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården föreslås vara lokaliserad till någon av landets tre storstadsregioner. Myndigheten behöver ändamålsenliga lokaler. För att ha marginal utgår kommittén vid beräkningen av kostnaderna från det dyrare alternativet, dvs. att hyra lokal i Stockholmsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Som rikthyra för lokaler innanför tullarna i Stockholm år 2016 anger Ekonomistyrningsverket 2 875 kr per kvadratmeter och för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Jämförelsevis kan nämnas att den genomsnittliga kostnaden per årsarbetskraft under 2014 för Inspektionen för socialförsäkring var cirka 903 000 kr, för Inspektionen för vård och omsorg var cirka 780 000 kr, för Riksdagens ombudsmän var cirka 957 000 kr och för Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden var 910 000 kr. Beräkningen bygger på uppgifter från respektive myndighets årsredovisning 2014.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357457x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p933 ft10"&gt;lokaler utanför tullarna i Solna och Sundbyberg 1 650 kr per kvadratmeter.&lt;SPAN class="ft67"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Kommittén utgår i den fortsatta beräkningen från en kostnad per kvadratmeter om 2 200 kr. Här förutsätts att det går att hitta moderna kontorslokaler och som schablon används därför i kalkylen 30 kvadratmeter per årsarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft8"&gt;Lokalkostnader måste beräknas utifrån fullt utbyggd verksamhet redan från första året. Kalkylen bygger därför på att lokalerna redan från början hyrs för det lokalbehov som förutses för år 2019. Kostnaden för lokaler skulle därmed schablonartat bli 3 960 000 kr (30 x 60 x 2 200) per år vilket motsvarar 66 000 kr per årsarbetskraft. Jämförelsevis uppgick den genomsnittliga lokalkostnaden per års- arbetskraft för staten under 2008 till 100 000 kr.&lt;SPAN class="ft61"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Initiala kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft40"&gt;Medel behöver också avsättas för initiala kostnader som är hänförliga till inrättandet av tillsynsmyndigheten. Det kan gälla kostnader för anlitandet av konsulter för förhandlingar om lokaler, iordningställande av lokaler och utrustning etc. Vidare behövs inköp av bland annat möbler och utrustning. Myndigheten kommer att utöva tillsyn över verksamhet som är omgärdad av sekretess och innefattar känsliga personuppgifter. Tillsyn över sådan verksamhet kräver högt säker- hetstänkande även hos tillsynsmyndigheten. Det kan i sig föranleda högre kostnader än för andra statliga kontorsmyndigheter för inköp av bland annat dokumentförstörare och säkerhetsskåp samt ett mer omfattande och kostsamt förfarande, innefattande säker- hetsprövning, vid rekrytering av personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft7"&gt;Kommittén uppskattar de initiala kostnaderna för att inrätta tillsynsmyndigheten till 50 000 kr per årsarbetskraft under upp- byggnadsfasen, vilket sammantaget motsvarar 3 000 000 kr (60 x 50 000). Beräkningen bygger på 60 årsarbetskrafter och kostnaden fördelas lika på de två första åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Ekonomistyrningsverket, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9.2-52/2015.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Redovisning av underlag för prisomräkning av lokalkostnadsdelen i anslagsbaserna för budgetåret 2016 samt reviderat underlag för budgetåret 2015&lt;/SPAN&gt;, s. 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Ekonomistyrningsverket, rapport 2009:28. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Statens verksamhetskostnader i nyckeltal 2008, &lt;/SPAN&gt;s. 5.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357458x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;IT-kostnader&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft40"&gt;Den nya tillsynsmyndighetens &lt;NOBR&gt;IT-kostnader&lt;/NOBR&gt; måste, enligt kommittén, beräknas särskilt. Tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över verk- samhet som är omgärdad av sekretess och innefattar känsliga person- uppgifter. Sådan tillsyn innebär hantering av uppgifter som kan kräva mer avancerade &lt;NOBR&gt;IT-lösningar&lt;/NOBR&gt; och tillförlitliga system. Kostnaderna för IT är svåra att beräkna, varför kalkylen blir schablonmässig. Kommittén utgår i sin beräkning från en rapport från Ekonomi- styrningsverket och uppskattar kostnaderna till 6 500 000 kr för 2017 och 9 300 00 kr för 2018 och därefter till 7 700 000 kr per år.&lt;SPAN class="ft77"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Beloppen förutsätts täcka kostnaderna för drift och underhåll, utvecklingen av &lt;NOBR&gt;IT-system,&lt;/NOBR&gt; utbildning och support samt åter- investeringar i hårdvara. Eftersom det är fråga om en helt ny verksamhet bör därutöver kalkyleras med initialkostnader för hård- vara, licenser, etc. Dessa kostnader uppskattas till två miljoner kronor för vart och ett av de första två åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft13"&gt;Övriga löpande kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten kommer inte att kunna hålla alla kompetenser som behövs i verksamheten inom organisationen utan vissa tjänster kommer att behöva upphandlas, utöver eventuellt nyttjande av Statens servicecenters tjänster. För detta krävs medel som bedöms stå i proportion till lönekostnaderna. Kommittén uppskattar att ett belopp motsvarande 10 procent av lönesumman årligen bör läggas till för ändamålet. För 2017 blir summan 2 850 000 kr (28 500 000 x 0,10), för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;I rapporten från Ekonomistyrningsverket har bland annat nyckeltalet IT kostnad som andel av total verksamhetskostnad använts. Studien bygger på uppgifter från 22 myndig- heter. De deltagande myndigheterna representerar inte ett statistiskt säkerställt underlag. Bland de deltagande myndigheterna ingick ett antal av de mest &lt;NOBR&gt;IT-tunga&lt;/NOBR&gt; myndigheterna inom staten. De totala &lt;NOBR&gt;IT-kostnaderna&lt;/NOBR&gt; hos myndigheterna motsvarade 17 % av verksam- hetskostnaden. Den genomsnittliga &lt;NOBR&gt;IT-kostnaden&lt;/NOBR&gt; som andel verksamhetskostnaderna hos myndigheterna där IT bedöms som kritiskt för kärnverksamheten var 19 %. Genomsnittet hos övriga myndigheter i gruppen var 9 % (se Ekonomistyrningsverket, rapport 2014:50. &lt;SPAN class="ft90"&gt;It- kostnadsmodell – Ett första steg mot ett gemensamt språk&lt;/SPAN&gt;, s. 6 och 18 f.). Kommittén utgår i sin beräkning från att tillsynsmyndigheten inte är att se som en &lt;NOBR&gt;IT-tung&lt;/NOBR&gt; myndighet, men att IT- kostnaden är något högre än genomsnittet för övriga myndigheter. IT kostnadens andel av totala verksamhetskostnaden för tillsynsmyndigheten kommer att motsvara cirka 10 %. I detta nyckeltal ingår då inte de två miljoner kr för vart och ett av de två första åren på grund av högre initiala kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357459x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p103 ft10"&gt;2018 blir summan 5 040 000 kr (50 400 000 x 0,10) och för 2019 och åren därefter 5 400 000 kr (54 000 000 x 0,10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft9"&gt;Eftersom tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över polisens och Kriminalvårdens verksamheter som bedrivs över hela landet samt övervaka utrikestransporter bör särskilt kostnaderna för resor upp- skattas till ett högre belopp än för många andra myndigheter. Medel behöver också avsättas för kompetensutveckling, telefon, städning, kontorsmaterial, el, litteratur, personalförmåner m.m. Kommittén bedömer att ett belopp motsvarande 10 procent av lönesumman årligen bör läggas till för dessa poster. För 2017 blir summan 2 850 000 kr (28 500 000 x 0,10), för 2018 blir summan 5 040 000 kr (50 400 000 x 0,10) och för 2019 och åren därefter 5 400 000 kr (54 000 000 x 0,10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Summorna blir därmed totalt 5 700 000 kr för 2017, 10 080 000 kr för 2018 och 10 800 000 kr för 2019 och åren därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Angående &lt;NOBR&gt;IT-kostnader&lt;/NOBR&gt; och övriga löpande kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft9"&gt;Posterna ovan avseende &lt;NOBR&gt;IT-kostnader&lt;/NOBR&gt; och övriga löpande kostnader motsvarar den post som i myndigheters resultaträkning benämns övriga driftskostnader. I en resultaträkning finns också en post för avskrivningar och nedskrivningar. Kommittén anser inte att det finns anledning att här ta upp avskrivningar och nedskrivningar specifikt. Posterna &lt;NOBR&gt;IT-kostnader&lt;/NOBR&gt; och övriga löpande kostnader är nämligen så väl tilltagna att dessa kan anses rymma avskrivningar och nedskrivningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Jämförelsevis kan nämnas att av de totala kostnaderna under 2014 utgjorde posterna övriga driftskostnader samt avskrivningar och nedskrivningar 18,4 procent hos polisen, 13,8 procent hos Data- inspektionen och 20,6 procent hos Skolinspektionen.&lt;SPAN class="ft61"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Motsvarande kostnader hos den tilltänkta tillsynsmyndigheten 2019 utgör 24,2 procent av de totala kostnaderna. Detta är alltså en förhållandevis hög andel av de totala kostnaderna. Den myndighet som är mest jämförbar med den nya tillsynsmyndigheten i detta sammanhang är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Rikspolisstyrelsen. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Polisens Årsredovisning 2014&lt;/SPAN&gt;, s. 85. Datainspektionen. Å&lt;SPAN class="ft63"&gt;rsredovisning 2014&lt;/SPAN&gt;, s. 29. Statens skolinspektion. &lt;SPAN class="ft63"&gt;Årsredovisning 2014, &lt;/SPAN&gt;s. 73.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357460x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft10"&gt;Skolinspektionen. Tillsynsmyndigheten kommer liksom denna att ha höga kostnader för resor, troligen till och med något högre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft13"&gt;Sammanfattande kostnadsuppskattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;De uppskattade årskostnaderna är sammanställda i tabellen nedan. När myndigheten är utbyggd 2019 blir årskostnaden avrundat nedåt cirka 76 000 000 kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft13"&gt;17.11.3 Tillsynsmyndighetens finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten ska finansieras över statsbudgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft7"&gt;Enligt tillsynsskrivelsen bör tillsyn i normalfallet finansieras genom avgifter. Beroende på bland annat vilken verksamhet som tillsyn ska utövas över kan det dock, enligt regeringen, ibland vara mer lämpligt att tillsynen är skattefinansierad. Särskilt inom områden där tillsynen riktas mot statligt och kommunalt finansierad verk- samhet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Kommittén föreslår att tillsynsmyndigheten ska finansieras över statsbudgeten. Den kommer att utöva tillsyn över polisen och Kriminalvården vars verksamheter direkt eller indirekt berör hela skattekollektivet. Finansieringen över statsbudgeten är en enhetlig finansieringsform som inte riskerar att tillsynen styrs av ekonomiska hänsyn som inte har med syftet med tillsynen att göra. Kommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn, &lt;SPAN class="ft44"&gt;s. 19 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357461x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Organisatoriska överväganden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;kan inte se att det finns några andra rimliga alternativa finansierings- former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft7"&gt;Det bör även framhållas att avseende övervakning av påtvingade återvändanden kan delar av kostnaderna finansieras av Frontex eller &lt;NOBR&gt;asyl-,&lt;/NOBR&gt; migrations- och integrationsfonden.&lt;SPAN class="ft45"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Frontex. &lt;SPAN class="ft72"&gt;return. &lt;/SPAN&gt;http://frontex.europa.eu/operations/return/ (Hämtad &lt;NOBR&gt;2015-03-04).&lt;/NOBR&gt; Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av &lt;NOBR&gt;asyl-,&lt;/NOBR&gt; migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG. Se även förordningen (2014:1538) om förvaltning av &lt;NOBR&gt;asyl-,&lt;/NOBR&gt; migrations- och integrationsfonden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357463x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p943 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Reglering av tillsynsmyndighetens verksamhet i lag och förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;De grundläggande förutsättningarna för tillsynsmyndighetens verksamhet, dvs. tillsynsverksamhetens omfattning och inriktning samt befogenheterna för att hämta in information, ska regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft7"&gt;Kommittén har i tidigare kapitel lämnat förslag som innebär reglering av tillsynsmyndighetens verksamhet. I detta kapitel tar kommittén ställning till i vilken mån den regleringen ska ske i lag respektive förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Regleringen av en tillsynsmyndighets rätt till uppgifter hör till de grundläggande bestämmelserna för tillsyn.&lt;SPAN class="ft61"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Föreslagen uppgifts- skyldighet omfattar enskilda (avsnitt 15.3.3). Föreskrifter som innebär skyldigheter för enskilda faller inom det område där riksdagen i första hand har normgivningskompetens, det så kallade primära lagområdet. Riksdagen kan dock bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter som innebär skyldigheter för enskilda.&lt;SPAN class="ft61"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;För att uppgiftsskyldigheten ska vara sekretessbrytande är det tillräckligt med föreskrift i förordning.&lt;SPAN class="ft61"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Det är vidare tillräckligt med reglering i förordning för att det ska vara tillåtet att sprida personuppgifter till tillsynsmyndigheten (avsnitt 15.8). Uppgiftsskyldigheten kan alltså regleras i förordning, om det finns ett bemyndigande i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se SOU 2004:100. &lt;/SPAN&gt;Tillsyn – Förslag om en tydligare och effektivare tillsyn&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 204.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;8 kap. 2 § första stycket 2 och 8 kap. 3 § regeringsformen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;10 kap. 28 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft18"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357464x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Reglering av tillsynsmyndighetens verksamhet i lag och förordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft8"&gt;Kommitténs förslag till uppgiftsskyldighet är så generellt formulerad att det enligt kommittén inte finns anledning att dela upp regleringen mellan lag och förordning. Den är exempelvis inte begränsad på så sätt att endast vissa utpekade förvaltningsmyndigheter omfattas av den. Det är därför mer ändamålsenligt att uppgifts- skyldigheten i sin helhet regleras i lag. Regleringen om tillsyns- myndighetens tillträdes- och undersökningsrätt samt de objekts- ansvarigas skyldighet att lämna biträde bör finnas i samma lag, efter- som den regleringen har ett nära samband med uppgiftsskyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft9"&gt;Bestämmelser om tillsynens omfattning är av betydelse för vad uppgiftsskyldigheten innebär. Uppgiftsskyldigheten för enskilda och andra myndigheter än de objektsansvariga ska enligt förslaget vara begränsad till den information som behövs för tillsynen. Vilken begränsning det villkoret innebär går endast att utläsa genom regleringen av tillsynens omfattning. Därtill avser tillsynen verksamhet som är väsentlig för samhället och som innefattar befogenheter att inskränka enskildas grundläggande rättigheter. Även om tillsynen inte ska riktas mot enskilda har alltså omfatt- ningen och inriktningen av tillsynen betydelse för dem. Vid statlig tillsyn anges ofta i respektive tillsynslag inte bara vilka befogen- heter tillsynsorganet har i sitt arbete utan även vad som ska vara föremål för tillsynen och vilka aspekter som ska granskas i tillsynen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;För t.ex. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden är tillsynens omfattning och inriktning reglerad i lag, trots att tillsynen endast riktas mot statliga myndigheter och enskilda inte har någon uppgifts- skyldighet i förhållande till nämnden.&lt;SPAN class="ft41"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft7"&gt;Kommittén finner således att de grundläggande förutsättningarna för tillsynsmyndighetens verksamhet, dvs. tillsynsverksamhetens omfattning och inriktning samt befogenheterna för att hämta information, ska regleras i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft40"&gt;Till regeringens restkompetens – dvs. föreskrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen – hör bland annat de statliga myndigheternas organisation, arbetsuppgifter och inre verksamhets- former.&lt;SPAN class="ft77"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Eftersom endast statlig verksamhet ska vara tillsynsobjekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2002:14. &lt;/SPAN&gt;Statlig tillsyn – Granskning på medborgarnas uppdrag&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft91"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Se 1 och 4 §§ lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet och förordningen (2007:1141) med instruktion för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;8 kap. 7 § regeringsformen. Se även Ds 2014:1. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Gröna boken – Riktlinjer för författningsskrivning&lt;/SPAN&gt;, s. 11.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td114"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td115"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Reglering av tillsynsmyndighetens verksamhet i lag och förordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft8"&gt;faller övrig i tidigare kapitel föreslagen reglering inom denna rest- kompetens. Att i förordning reglera tillsynsmyndighetens planering, initiering och handläggning av ärenden, samverkan med andra myndigheter, ledning osv. ger enligt kommittén bäst förutsättningar för en flexibel verksamhet. Denna reglering bör således finnas i för- ordning, närmare bestämt i instruktionen för tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357467x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;19 Genomförande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommitténs förslag: &lt;/SPAN&gt;En organisationskommitté ska inrättas för att förbereda och genomföra bildandet av tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kommitténs bedömning: &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten bör kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft7"&gt;Kommitténs förslag innebär att det ska bildas en ny myndighet, som ska organiseras och bemannas. Kommittén föreslår därför att en organisationskommitté inrättas som får i uppdrag att förbereda och genomföra de åtgärder som behövs för bildandet av Tillsynsmyndig- heten för polisen och Kriminalvården. Organisationskommittén bör särskilt beakta att den nya myndigheten redan från starten har ändamålsenliga system och rutiner för styrning, prioritering och uppföljning av tillsynsärenden. Redan inledningsvis bör regeringen ställa tydliga krav på den nya myndighetens kontroll och uppföljning av handläggningstider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Organisationskommittén bör vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2017. Åtgärderna bör vidtas med utgångspunkt i de förslag som har lämnats i denna utredning och omfatta bland annat följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Överväga lämplig organisation och lämpliga arbetsformer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utforma arbetsordning, verksamhetsplan, jämställdhetsplan, tillsynsplan, arkivbeskrivning och diarieplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Förbereda anslutning till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft18"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Genomförande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p612 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Närmare precisera förslag till kompetensprofil för ledamöter i insynsrådet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Närmare överväga vilken kompetens som behövs för myndig- hetens verksamhet och fatta beslut om bemanning, liksom även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Föreslå en verksamhets- och kostnadseffektiv lokalisering för myndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Teckna avtal avseende lokaler och IT samt skaffa utrustning till lokalerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Ingå andra nödvändiga avtal för förberedandet av uppbyggnaden av myndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Lämna underlag till regleringsbrev för 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Precisera resursbehov och utarbeta budgetunderlag för 2017– 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;I den utsträckning det behövs samråda med berörda myndig- heter och organisationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft8"&gt;Det bör stå organisationskommittén fritt att lämna även andra förslag som den anser behövs för myndighetens verksamhet. Uppdraget bör ges med förbehåll för riksdagens beslut i delar som krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Kostnaderna för en organisationskommitté beräknas till 3 miljoner kronor för 2016. Dessa kostnader bör finansieras inom anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357469x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;20 Konsekvensutredning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft7"&gt;Konsekvensutredningen är gjord utifrån utpekade områden i direktiven samt regleringen av vad som ska innefattas i en konsekvens- utredning i &lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutred- ning vid regelgivning och &lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; a §§ kommittéförordningen (1998:1474).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Vad kommittén vill uppnå med förslaget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Av en konsekvensutredning ska det framgå vad man vill uppnå.&lt;SPAN class="ft41"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Varken polisens eller Kriminalvårdens verksamhet är enligt kommittén föremål för tillsyn i tillräcklig omfattning. Det finns därför ett behov av att utöka tillsynen över Polismyndighetens, Säkerhets- polisens och Kriminalvårdens verksamheter. För detta bör en ny ordinarie tillsynsmyndighet bildas, Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården. Tillsynsmyndigheten ska kontrollera om polisen och Kriminalvården uppfyller de krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Syftet med kontrollen ska i första hand vara att stärka rätts- säkerheten i Polismyndighetens, Säkerhetspolisens och Kriminal- vårdens verksamheter. Stärkt rättssäkerhet omfattar att myndig- heternas tillämpning är i enlighet med gällande rätt och likvärdig över hela landet. Om rättssäkerheten stärks kan det också bidra till att allmänhetens förtroende för myndigheterna stärks. Genom till- synen ska vidare den demokratiska insynen och kontrollen i dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;6 § 1 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft18"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357470x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p518 ft10"&gt;myndigheter stärkas. De mer omedelbara effekterna av kontrollen ska vara följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;De förvaltningsmyndigheter som omfattas av tillsynen ska korrigera de fel som kan rättas till.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Fel ska förebyggas genom att dessa myndigheter vet att de kan bli föremål för en extern kontroll och genom att de blir medvetna om brister de inte tidigare kände till.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Effekterna om det inte skapas någon ny tillsynsmyndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;En konsekvensutredning ska innehålla en beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd.&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;En alternativ lösning, som innebär att Säkerhets- och integritets- skyddsnämndens verksamhet ingår i en ny tillsynsmyndighet för polisen, finns i betänkandet Tillsyn över polisen.&lt;SPAN class="ft41"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Några ytterligare alternativ för utökad ordinär tillsyn har kommittén inte utarbetat. Det är inte möjligt att uppnå en fristående granskning genom utökad intern kontroll inom Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Kriminalvården. Kommittén har därför inte beräknat kostnaden för att den utökade granskningen skulle bedrivas internt inom polisen och Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;För det fall någon reglering inte kommer till stånd, dvs. om det inte skapas någon ny myndighet för ordinär tillsyn över polisen och Kriminalvården, blir följden att regeringen på annat sätt måste säkerställa att kontrollen av regelefterlevnaden är tillräcklig. Vidare kommer JO delvis att få fylla den funktion som en ordinarie tillsynsmyndighet bör ha, något som kan riskera att underminera JO:s roll som extraordinärt tillsynsorgan.&lt;SPAN class="ft41"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;De positiva konsekvenser som beskrivs nedan i form av t.ex. högre rättssäkerhet samt ökad demokratisk insyn och kontroll riskerar dock att utebli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;6 § 2 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;Tillsyn över polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Se JO:s ämbetsberättelse 2009/10:JO1 s. 16 ff. och JO:s ämbetsberättelse 2010/11:JO1, s. 28 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357471x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p254 ft40"&gt;Om förslaget inte genomförs riskerar vidare Sverige att inte uppfylla kravet på ett effektivt övervakningssystem i återvändande- direktivet.&lt;SPAN class="ft77"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Europeiska kommissionen och EU:s byrå för grund- läggande rättigheter har funnit att Sverige ännu inte fullföljt sin skyldighet att inrätta övervakning av påtvingade återvändanden.&lt;SPAN class="ft77"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Avsaknaden av ett effektivt övervakningssystem kan leda till att Sverige inte längre får delta i de gemensamma återsändandeinsatserna.&lt;SPAN class="ft77"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Eftersom Frontex bekostar hela eller delar av kostnaden för en gemensam återsändandeinsats får Kriminalvården ökade kostnader om Sverige inte får delta i dessa. Enligt uppgift från Kriminalvården har återsändanden från Sverige av 153 personer verkställts vid gemensamma återsändandeinsatser under 2014. Frontex har finansierat 6,5 miljoner kr av kostnaden för dessa transporter som, om de utförts i egen regi, enligt Kriminalvården skulle uppgå till uppskattningsvis drygt 10 miljoner kr.&lt;SPAN class="ft77"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Vilka som berörs av regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft7"&gt;En konsekvensutredning ska även innehålla uppgifter om vilka som berörs av en reglering.&lt;SPAN class="ft45"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;20.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Konsekvenser för de objektsansvariga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Tillsyn orsakar störningar och påfrestningar för den verksamhet som kontrolleras, oavsett hur väl samordnade olika tillsynsorgan är.&lt;SPAN class="ft61"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Resurser måste avsättas för att ta emot besök och ta fram information. Säkerhetspolisen angav i sitt remissvar över betänkandet Tillsyn över polisen att den saknar en analys av vilka kostnader en ökad tillsyn medför för polisen. Utifrån den tid som Säkerhetspolisen lägger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Art. 8.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Europeiska kommissionen, meddelande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014-03-28,&lt;/NOBR&gt; COM(2014) 199 final. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om EU:s återvändandepolitik&lt;/SPAN&gt;, s. 21 f. EU:s byrå för grundläggande rättigheter, årsrapport 2013. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Fundamental rights: challenges and achievements in 2013&lt;/SPAN&gt;, s. 48.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Art. 13.2 i Frontex uppförandekod.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Polisorganisationskommittén, skrivelse från Kriminalvården, dnr Ju 2010:09/2014/1 nr 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;6 § 3 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Skr. 2009/10:79. &lt;/SPAN&gt;En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn, &lt;SPAN class="ft44"&gt;s. 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357472x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;ned på dagens tillsyn och att den tänkta tillsynen kommer att avse en större del av Säkerhetspolisens verksamhet bedömer myndig- heten att den tid som kommer att krävas för att svara på frågor, ta fram underlag etc. för den framtida tillsynen vid Säkerhetspolisen motsvarar en heltidstjänst.&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Tillsyn i form av inspektioner kan antas vara en tillsynsmetod som är relativt resurskrävande för de objektsansvariga. Följande ger en bild av hur många ställen det finns att inspektera. I slutet av 2014 bedrevs Kriminalvårdens klientnära verksamhet vid 31 häkten, 47 anstalter, 34 frivårdskontor och den nationella transport- enheten.&lt;SPAN class="ft61"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Inom Polismyndigheten fanns det 342 polisstationer och inom Säkerhetspolisen sju kontor.&lt;SPAN class="ft61"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Det är dock svårt att uttala sig om hur många inspektioner per år som kan bli aktuellt eftersom tillsynsmyndigheten kan inspektera ett stort antal ställen utifrån just en specifik frågeställning eller i det närmaste hela verksamheten på ett fåtal ställen. I vilken grad tillsynsmyndigheten prioriterar tillsyns- metoden inspektioner kan också skifta med tiden. Det är alltså svårt att uppskatta i vilken omfattning den nya inspektionsverksamheten kommer att medföra kostnader för de objektsansvariga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;När det gäller övervakning av utrikestransporter finns det enligt uppgift från Kriminalvården normalt plats även för en observatör ombord på ett av myndigheten chartrat plan. Endast vid något enstaka fall kommer situationen uppstå att närvaro av en observatör medför att ett större plan måste chartras.&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Vilka kostnader tillsynen kommer att medföra för de objekts- ansvariga är generellt beroende av tillsynsmyndighetens prioriteringar av vad som granskas och vilka tillsynsmetoder den använder. En uppskattning av kostnaderna för de objektsansvariga är förenad med så mycket osäkerhet att det enligt kommittén inte är meningsfullt att göra en sådan. Dessutom bör det beaktas att tillsynen bidrar till myndigheternas utvecklingsarbete. Syftet med tillsynen är att stärka rättssäkerheten och därigenom allmänhetens förtroende för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Säkerhetspolisen, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-01,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2013-13037-3.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Tillsyn över polisen (SOU 2013:42).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Kriminalvårdens årsredovisning 2014, s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Rikspolisstyrelsen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Polisstationer – adresser och öppettider. &lt;/SPAN&gt;http://www.polisen.se/Kontakta- oss/Polisstationer/ (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-12-01).&lt;/NOBR&gt; Säkerhetspolisen. &lt;SPAN class="ft84"&gt;Regionala kontor. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;http://www.säkerhetspolisen.se/om-sakerhetspolisen/regionala-kontor.html&lt;/NOBR&gt; (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-12-01).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Polisorganisationskommittén, skrivelse från Kriminalvården &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015-03-13,&lt;/NOBR&gt; bilaga till dnr Ju 2010:09/2014/1 nr 26.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357473x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p681 ft10"&gt;verksamheterna. Dessa faktorer är viktiga komponenter i bedöm- ningen av verksamhetens kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;20.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Konsekvenser för Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Polisens brottsutredande verksamhet bedrivs i nära samarbete med åklagare. Enligt direktiven till kommittén bör det analyseras vad inrättandet av ett fristående granskningsorgan för polisens verk- samhet får för konsekvenser för åklagarväsendet.&lt;SPAN class="ft45"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Den nya tillsynen syftar till att öka regelefterlevnaden och därmed kvaliteten i polisens och Kriminalvårdens verksamheter. Åklagar- väsendet är beroende av kvaliteten på polisens arbete under för- undersökningar. Tillsynen över polisen bör därmed kunna ha en positiv effekt på Åklagarmyndighetens och Ekobrottsmyndighetens verksamheter. Eventuellt kan det också ske en mindre ökning av antalet beslut av polisen där åklagares prövning påkallas. Åklagar- myndigheten och Ekobrottsmyndigheten kommer därtill att behöva lägga resurser på att lämna ut information till tillsynsmyndigheten. I vilken omfattning är dock svårt att uppskatta eftersom det är avhängigt av hur tillsynsmyndigheten kommer att utforma sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Ytterligare en konsekvens är att det av tillsynsmyndighetens beslut indirekt kan framgå att det har förekommit brister i en enskild åklagares handläggning eller systematiska brister i åklagar- verksamheten. För att tillsynsmyndigheten ska kunna uttala sig om polisens brottsutredande verksamhet måste den ha möjlighet att beskriva under vilka förutsättningar polisen har agerat. Det är ofrånkomligt att även en åklagares åtgärd eller underlåtenhet i vissa fall utgör en del av den beskrivningen (avsnitt 11.9.3). Att det av beslutet framgår att polisens regelbrott är en följd av åklagarens hantering av ärendet innebär dock inte att tillsynen eller eventuell kritik riktas mot Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten eller den enskilde åklagaren. Tillsynsmyndigheten ska endast uttala sig om polisens förmåga att utifrån rådande förutsättningar följa gällande regelverk och inte bedöma åklagarens rättstillämpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kommittédirektiv 2012:13. &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;För att motverka att tillsynsmyndigheten indirekt uttalar sig om en enskild åklagares rättstillämpning har kommittén föreslagit att tillsynsmyndigheten inte i sak ska uttala sig om ett enskilt beslut av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen, om det är eller har varit föremål för åklagares prövning (avsnitt 11.10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft8"&gt;Det är visserligen problematiskt att tillsynsmyndigheten i tillsynen över polisens brottsutredande verksamhet måste kunna beskriva åklagarnas agerande under förundersökningen, trots att åklagarnas brottsutredande verksamhet inte omfattas av tillsynsansvaret. Kommittén har dock svårt att i praktiken se några negativa följder av att förhållanden i åklagarväsendets verksamhet indirekt exponeras på detta sätt. Det är inget hot mot åklagarens självständighet. JO och JK har möjlighet att rikta kritik mot både enskilda åklagare samt Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten utan att det anses underminera åklagarens självständighet. I stället är det positivt att åklagarväsendet på detta sätt kan komma att uppmärksammas på förhållanden i den egna verksamheten. Tillsynsmyndigheten kan också lämna upplysningar till Ekobrottsmyndigheten respektive Åklagarmyndigheten, om förhållanden i åklagarverksamheten som de bör uppmärksammas på (avsnitt 16.4). Tillsynen över polisen kan på så sätt främja utvecklingsarbetet i åklagarverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;20.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Konsekvenser för andra myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft9"&gt;Även andra myndigheter än de objektsansvariga, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten kan ha uppgifter som tillsynsmyndig- heten behöver för sin tillsyn (se avsnitt 15.3.2 om uppgiftskyldighet för andra förvaltningsmyndigheter och domstolar). Det kan således krävas att de lägger resurser på att lämna information till tillsyns- myndigheten. Den resursåtgången bör dock för de flesta myndig- heter vara mycket begränsad. Myndigheter som har information av betydelse för tillsynen berörs också många gånger av den granskade verksamheten på sådant sätt att de kan ha nytta av att den håller högre kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;Bildandet av en ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården är inte anledning för andra myndigheter som utövar ordinär tillsyn över dessa verksamheter att bedriva en mindre omfattande egeninitierad tillsyn. Det kan inte heller antas att de får&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft9"&gt;in färre klagomål. Tvärtom är en fördel med det överlappande tillsynsansvaret att förutsättningarna för att regelöverträdelser uppmärksammas blir bättre. Eftersom den nya tillsynsmyndigheten kan komma att upptäcka brister i polisens eller Kriminalvårdens verksamhet som faller under annans tillsynsansvar kan effekten alltså bli fler fall av påtalade brister. Det kan i sin tur innebära att kvaliteten på annan ordinär tillsyn höjs. En annan effekt är att andra ordinarie tillsynsmyndigheter kan behöva lägga resurser på samverkan med den nya tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;När det gäller JO och JK vore en önskad konsekvens att dessa får in färre klagomål från enskilda. Man kan dock inte utgå från att det blir en omedelbar effekt. Det är mycket lätt att skicka klagomål till många myndigheter samtidigt. Om regelefterlevnaden i den granskade verksamheten höjs till följd av den utökade externa till- synen kan emellertid antalet klagomål, och antalet skadestånds- anspråk när det gäller JK, komma att minska. Oavsett påverkan på antalet klagomål bör behovet av att JO och JK utövar tillsyn över polisen och Kriminalvården komma att minska. Kommittén bedömer att den nya tillsynsmyndighetens verksamhet medför att JO kan minska antalet inspektioner. Färre klagomål behöver utredas för det fall enskilda hänvisas till den nya tillsmyndigheten. Det kan dock komma att krävas att JO och JK, i syfte att undvika dubbelarbete, lägger resurser på kontakter med den nya tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft40"&gt;En ny myndighet för tillsyn över polisen och Kriminalvården kan få konsekvenser även för andra granskningsorgan än sådana som utövar tillsyn. Dessa bör dock inte vara särskilt påtagliga. Riks- revisionen och Brottsförebyggande rådet (Brå), som har möjlighet att på eget initiativ initiera utredningar, kan genom att bevaka den nya tillsynsmyndighetens uttalanden upptäcka verksamhetsområden med brister. Om det finns strukturella brister när det gäller regel- efterlevnaden kan det finnas brister även i andra avseenden, särskilt om det grundläggande problemet är att den interna styrningen och kontrollen är eftersatt inom det aktuella området. Genom den nya tillsynsmyndighetens uttalanden kan också regeringen uppmärk- sammas på områden där det finns anledning att ge utredningsuppdrag till t.ex. Statskontoret eller Ekonomistyrningsverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357476x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p169 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;20.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Konsekvenser ur ett medborgarperspektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft13"&gt;Stärkt rättssäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;En utökad fristående kontroll av regelefterlevnaden i polisens och Kriminalvårdens verksamheter medför att rättssäkerheten stärks i dessa verksamheter. En stärkt rättssäkerhet omfattar att rättstillämp- ningen blir mer enhetlig. Tillsynsmyndigheten kan t.ex. utifrån en specifik frågeställning granska verksamhetsställen över hela landet. Högre rättssäkerhet gynnar främst enskilda som är föremål för den granskade verksamheten, dvs. misstänkta, intagna m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Ökat förtroende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft9"&gt;Stärkt rättssäkerhet kan leda till högre förtroende hos allmänheten för polisen och Kriminalvården. Tillsynsmyndighetens möjlighet att granska enskilda fall och polisens interna utredningar är positiv för att upprätthålla allmänhetens förtroende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Den demokratiska insynen och kontrollen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Myndigheters öppenhet är en grundläggande förutsättning för en demokrati. En allmän strävan är så stor öppenhet som möjligt.&lt;SPAN class="ft45"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Tillsynen gör att regeringen, och i förlängningen medborgarna, får mer insyn och bättre kontroll över att bindande föreskrifter följs i polisens och Kriminalvårdens verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Resultatet av tillsynen, speciellt den årliga särskilda rapporten, kan bli ett viktigt underlag för regeringen när den ska följa upp och utvärdera tillsynsobjekten. Rapporten kan även ge goda förutsätt- ningar för att följa upp och utvärdera tillsynsmyndighetens verk- samhet. Resultatet av tillsynen kan också tjäna som underlag för de objektsansvarigas insynsråd och regionpolisråden.&lt;SPAN class="ft45"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Om tillsyns- myndigheten väljer att publicera den årliga särskilda rapporten, eller på annat sätt sprida resultatet av tillsynen till allmänheten, ökar medborgarnas insyn ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft72"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Prop. 2009/10:175. &lt;/SPAN&gt;Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt&lt;SPAN class="ft71"&gt;, s. 30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft63"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Jfr SOU 2012:13. &lt;/SPAN&gt;En sammanhållen svensk polis&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 340.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft7"&gt;Den demokratiska insynen och kontrollen kommer dessutom att stärkas genom att tillsynsmyndigheten ska ha ett insynsråd. Insynsrådet kommer att ge god medborgerlig insyn i både tillsyns- verksamheten och den verksamhet tillsynen avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Enskilda personer verksamma inom tillsynsobjekten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft8"&gt;Även om kritiken inte ska riktas mot enskilda personer, t.ex. anställda, som är verksamma inom tillsynsobjekten kan fel som de har begått uppdagas vid tillsynen. Vissa enskilda personer kommer också att omfattas av uppgiftsskyldigheten (se avsnitt 15.3.3 för vilka enskilda som ska omfattas av uppgiftsskyldigheten). Det bör dock vara till fördel för personer som arbetar inom tillsynsobjekten om verksamheterna uppfyller högre krav på rättssäkerhet och uppnår ett högre förtroende hos allmänheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;20.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Konsekvenser för Regeringskansliet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;Bildandet av Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården kommer att medföra en del arbete för Regeringskansliet. Inledningsvis aktualiseras bland annat förberedande av författningar och tillsätt- ningsförfarande. I de löpande uppgifterna kommer exempelvis myndighetsstyrning att ingå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Regeringskansliet kommer att regelbundet behöva analysera vilka nya möjligheter tillsynsmyndighetens verksamhet ger för ledning, styrning och uppföljning av tillsynsobjekten. Det handlar bland annat om hur Regeringskansliet ska ta hand om resultatet av tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Kostnaderna för en ny tillsynsmyndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft7"&gt;Kostnaderna för Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården beräknas för första året till cirka 46 000 000 kr, för andra året till cirka 75 000 000 kr samt – med nu föreslagen volym – från och med tredje året till cirka 76 000 000 kr per år (se avsnitt 17.11.2 för en utförligare beskrivning av kostnaderna).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357478x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p227 ft10"&gt;Därtill tillkommer en engångskostnad för en organisations- kommitté som beräknas till 3 miljoner kr.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;Kommitténs förslag att bilda Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården får ekonomiska konsekvenser. Kommittén har tidigare funnit att tillsynsmyndigheten ska finansieras över stats- budget. När det gäller övervakning av påtvingade återvändanden kan Frontex eller &lt;NOBR&gt;asyl-,&lt;/NOBR&gt; migrations- och integrationsfonden stå för delar av kostnaden (avsnitt 17.11.3). Detta avsnitt avser hur finansiering över statsbudgeten närmare ska gå till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft9"&gt;Tillsynen kommer att på ett generellt plan bidra till de objekts- ansvarigas utvecklingsarbete. Vidare har Ekonomistyrningsverket i remissyttrandet över betänkandet Tillsyn över polisen framhållit att skapandet av den nya sammanslagna Polismyndigheten, rätt utförd, bör kunna ge betydande effektiviseringseffekter och besparingar som kan omfördelas till ett tidigare eftersatt åtagande inom rätts- väsendet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Därtill bör det beaktas att Rikspolisstyrelsens tillsyn över de lokala polismyndigheterna upphörde när Polismyndigheten förverkligades. Tillsynen avsåg till viss del sådan kontroll av regel- efterlevnad som tillsynsmyndigheten ska utföra.&lt;SPAN class="ft41"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Rikspolisstyrelsen påpekade dock i remissyttrandet över betänkandet Tillsyn över polisen att det är oklart hur stor del av anslaget som då avsåg till- synsarbete.&lt;SPAN class="ft41"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Det bör även framhållas att kostnaden för den föreslagna till- synsmyndigheten är låg i relation till de objektsansvarigas anslag. Det totala anslaget för 2015 avseende Polismyndigheten, Säkerhets- polisen och Kriminalvården uppgick till 30 186 274 000 kr.&lt;SPAN class="ft61"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Den beräknade kostnaden för tillsynsmyndigheten, fullt utbyggd utifrån föreslagen volym, är cirka 76 000 000 kr. Denna kostnad motsvarar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Ekonomistyrningsverket, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-09-25,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;3.4-812/2013.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft75"&gt;Yttrande över betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Se SOU 2013:42. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Tillsyn över polisen&lt;/SPAN&gt;, s. 94 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Rikspolisstyrelsen, remissyttrande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013-10-01,&lt;/NOBR&gt; dnr A 120.329/2013. &lt;SPAN class="ft75"&gt;Betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Bet. 2014/15:FiU10. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Statens budget för 2015&lt;/SPAN&gt;, s. 8. Anslaget för 2015 var för Polis-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft44"&gt;myndigheten 21 159 726 000 kr, Säkerhetspolisen 1 142 065 000 kr och Kriminalvården 7 884 483 000 kr.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357479x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft10"&gt;cirka 2,5 promille av det totala anslaget för de tre objektsansvariga myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft8"&gt;För att finansiera den nya tillsynsmyndigheten föreslår kommittén därför en omfördelning av resurser inom utgiftsområde 4, rätts- väsendet. Omfördelning bör ske från de objektsansvarigas anslag, men kan i och för sig också göras inom hela utgiftsområdet. För det fall det inte går att finansiera den nya myndigheten fullt ut genom omfördelning inom utgiftsområde 4 (rättsväsendet) kan denna del finansieras via omfördelning från andra utgiftsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.7&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;EU-rätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;Det finns &lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt; som påverkar tillsynsobjekten, t.ex. regleringen av Europols kontakter med nationell polis och förordningen som rör Schengens informationssystem (SIS II).&lt;SPAN class="ft45"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Tillsynen kan ske i förhållande till bindande &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; som de granskade myndig- heterna ska tillämpa (avsnitt 10.3 och 11.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Enligt återvändandedirektivet ska medlemsstaterna sörja för ett effektivt övervakningssystem för påtvingade återvändanden.&lt;SPAN class="ft61"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;För att Sverige ska uppfylla sin skyldighet gentemot EU bör observatörer från tillsynsmyndigheten åka med under själva transporten såsom kommittén föreslår.&lt;SPAN class="ft61"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Inom EU finns dock inga gemensamma bestämmelser i övrigt om tillsyn som direkt påverkar hur den före- slagna tillsynsmyndigheten ska utöva sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Se Rådets beslut av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol) (2009/371/RIF). Se även Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Art. 8.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;EU:s byrå för grundläggande rättigheter, årsrapport 2013. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Fundamental rights: challenges and achievements in 2013&lt;/SPAN&gt;, s. 45. Contact committee “Return Directive” (2008/115/EC). &lt;SPAN class="ft84"&gt;This document synthesises the questions raised by Member States at previous meetings of the Contact Committee Return Directive (8 May, 18 September, 20 November 2009, 11 February, 21 June,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;November 2010, 18 March, 24 June and 2 December 2011) and the preliminary answers/conclusions arrived at, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;s. 31 f. Art. 9.1b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1168/2011 av den 25 oktober 2011, en revidering av Rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser. Art 13.3 i Frontex Code of conduct for joint return operations coordinated by Frontex.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357480x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Den föreslagna regleringen av tillsynsmyndigheten överens- stämmer, enligt kommittén, med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Förslaget går till viss del därutöver eftersom tillsynsmyndigheten kan övervaka även andra transporter än sådana som omfattas av Sveriges skyldighet att sörja för ett effektivt övervakningssystem enligt återvändandedirektivet.&lt;SPAN class="ft41"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Konsekvenser för sysselsättningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;En ny statlig arbetsgivare uppkommer genom bildandet av Till- synsmyndigheten för polisen och Kriminalvården, vilket kommer att medföra arbetstillfällen (angående vilken kompetens som kommer att krävas se avsnitt 17.9). Den nya tillsynsmyndigheten kommer att fullt utbyggd sysselsätta motsvarande 60 årsarbetskrafter (avsnitt 17.11.1). Beaktas bör dock att antalet anställda som arbetar inom tillsynsobjekten kan komma att minska eftersom tillsynsmyndig- heten i första hand bör finansieras genom en omfördelning från de objektsansvarigas anslag (avsnitt 20.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Konsekvenser för den personliga integriteten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;En grundläggande förutsättning för att tillsynsmyndigheten ska kunna fullgöra sin granskning är att den får tillgång till uppgifter om polisens och Kriminalvårdens verksamheter. Sekretessreglerade och integritetskänsliga uppgifter kommer ofrånkomligen att spridas till personer som arbetar inom tillsynsmyndigheten och därmed till en större krets. För det fall uppgifter begärs ut hos tillsynsmyndigheten ska den göra en självständig prövning av om uppgifterna är sekretess- belagda. Kommittén har dock funnit att ett fullgott sekretesskydd uppnås genom nuvarande och föreslagen reglering i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vidare är enligt kommittén regleringen i personuppgiftslagen (1998:204) tillräcklig för att säkra skyddet av personuppgifter. Frågor om den personliga integriteten har behandlats närmare i kapitlet om informationsinhämtning, person- uppgiftsbehandling och sekretess (avsnitt 15.8 och 15.9).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Jfr 6 § 6 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td116"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td117"&gt;&lt;P class="p18 ft110"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p865 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft9"&gt;Syftet med tillsynsmyndigheten är i första hand att tillsynsobjekten ska uppfylla högt ställda krav på rättssäkerhet, även i det brottsföre- byggande arbetet. Genom att uppmärksamma de objektsansvariga på förhållanden som behöver åtgärdas kan tillsynsmyndigheten bidra till att den granskade verksamheten utvecklas och på sikt håller en högre kvalitet. På detta sätt skulle en väl fungerande tillsyn till viss del kunna medföra dels att polisen blir bättre på att förebygga och avslöja brott, dels att Kriminalvården blir bättre på att förhindra brottslighet under verkställighet och på att förebygga återfall i brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft167"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;20.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män samt för de integrationspolitiska målen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft7"&gt;Den nya tillsynen syftar till att tillsynsobjekten ska uppfylla högt ställda krav på rättssäkerhet. I en rättssäker verksamhet utfaller besluten lika utan ovidkommande hänsyn till kön eller etnisk eller kulturell härkomst. I de fall jämställdhet mellan män och kvinnor eller de integrationspolitiska målen har blivit del av lagar eller andra bindande föreskrifter som ska tillämpas inom tillsynsobjekten, kan tillsynsmyndigheten även granska att regelverket efterlevs. Därtill bör det beaktas att med en väl utförd inspektionsverksamhet får personer med svårigheter att uttrycka sig på svenska i högre grad komma till tals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft40"&gt;Vidare kommer tillsynsmyndigheten kunna rekrytera utifrån såväl ett jämställdhets- som ett integrationspolitiskt perspektiv. Eftersom det är fråga om en nybildad myndighet ärvs ingen befintlig struktur med obalans i jämställdheten eller i andelen anställda med annan etnisk eller kulturell bakgrund. Tillsynsmyndigheten har förut- sättningar att från början skapa en jämställd arbetsplats mellan kvinnor och män, såväl vad gäller andel kvinnor respektive män på olika befattningar som lönebildning. Den har också förutsättningar att skapa en arbetsplats med balans vad gäller andelen anställda med annan etnisk eller kulturell bakgrund.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357482x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Konsekvensutredning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft7"&gt;Tillsynsmyndigheten kan på så sätt bidra till högre jämställdhet mellan kvinnor och män samt förbättra möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft35"&gt;20.12 Övriga konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Utöver de konsekvenser som angetts ovan medför inte kommitténs förslag några sådana konsekvenser som anges i &lt;NOBR&gt;6–7&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning eller &lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; a §§ kommitté- förordningen. Förslagen medför således inga konsekvenser för den kommunala självstyrelsen eller för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt (inklusive små företag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft35"&gt;20.13 Ikraftträdande och information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;En konsekvensutredning ska innehålla en bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser.&lt;SPAN class="ft61"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Kommittén gör bedömningen att förslagen kan träda i kraft den 1 januari 2017 och att det inte behöver tas några särskilda hänsyn när det gäller tidpunkten för ikraftträdande.&lt;SPAN class="ft41"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Inte heller finns det behov av speciella informationsinsatser eftersom tillsynsmyndig- heten efter bildandet kan informera om sin verksamhet i den omfattning som myndighetschefen anser lämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;6 § 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;Jämförelsevis kan nämnas att det tog 18 månader från det att utredningen avseende Inspektionen för socialförsäkring lämnade sitt betänkande till regeringen i januari 2008 till dess att myndigheten startade sin verksamhet den 1 juli 2009. Se Inspektionen för socialförsäkringar. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Inspektionens bildande. &lt;/SPAN&gt;http://www.inspsf.se/om_isf/ (Hämtad &lt;NOBR&gt;2014-10-06).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;21 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;21.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Förslaget till lag om tillsyn över Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft175"&gt;Lagens innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft175"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft57"&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om den tillsyn som Tillsyns- myndigheten för polisen och Kriminalvården (tillsynsmyndigheten) ska utöva.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;Paragrafen anger vad som regleras i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft175"&gt;Definition av tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft175"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft57"&gt;Med tillsyn avses i denna lag kontroll av om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft40"&gt;Paragrafen innehåller en definition av begreppet tillsyn. Kontrollen avser efterlevnaden av föreskrifter som är bindande för den granskade verksamheten. Dit hör lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter och bindande &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; som den granskade verksamheten ska tillämpa. Överväganden finns i avsnitt 9.3.6, 10.3 och 11.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft18"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft175"&gt;Tillsynens omfattning och inriktning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft175"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft60"&gt;Tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över verksamhet som bedrivs av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Kriminalvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;I paragrafen anges vilken verksamhet som tillsynsmyndigheten ska utöva tillsyn över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Tillsynen kan avse Polismyndighetens, Säkerhetspolisens och Kriminalvårdens hela verksamheter, dvs. samtliga uppgifter enligt polislagen (1984:387) respektive förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården. Tillsynen kan även ske i förhållande till alla bindande föreskrifter som styr hur myndigheterna ska utföra dessa uppgifter. Detta inkluderar föreskrifter som ställer krav på intern styrning och kontroll samt föreskrifter som innefattar proportionalitets- och lämplighetsavvägningar. Överväganden finns i avsnitt &lt;NOBR&gt;10.2–10.5&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;11.2–11.5.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Uppdraget att utöva tillsyn innefattar en befogenhet att granska normbeslut, se avsnitt 10.6 och 11.6. Tillsynen kan även avse enskilda fall. För att tillsynen ska bli effektiv bör enskilda fall där det finns indikationer på strukturella eller allvarliga regelöverträdelser prioriteras. I samband med utrikestransporter som kan komma att innefatta tvång finns det en sådan risk för regelöverträdelser att tillsyn regelbundet bör utövas över enskilda fall. För överväganden se avsnitt 10.9 och 11.9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft8"&gt;Tillsynen ska riktas mot Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården. Den kan omfatta åtgärder av enskilda befattnings- havare verksamma vid de myndigheter som anges i paragrafen, men eventuell kritik ska riktas mot myndigheterna som sådana. Om ett privaträttsligt subjekt självständigt utför ett uppdrag åt någon av de angivna myndigheterna kan åtgärder inom ramen för det uppdraget inte betraktas som en del av myndighetens verksamhet. Åtgärder och underlåtenheter av anställda vid privaträttsliga subjekt, frivilliga etc. kan dock falla inom tillsynsansvaret. Detta under förutsättning att de har agerat under myndighetens ledning och under förhållanden som huvudsakligen liknar dem som hade gällt för myndighetens egna anställda. Tillsynsmyndigheten kan alltid utöva tillsyn över hur och i vilka fall ett privaträttsligt subjekt har anlitats samt över om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td118"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p249 ft8"&gt;myndigheten uppfyllt en reglerad skyldighet att utöva intern styrning och kontroll. Överväganden finns i avsnitt 10.12 och 11.12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft175"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft57"&gt;Tillsynen ska riktas in på förhållanden som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft60"&gt;Tillsynsmyndigheten ska normalt inte granska förhållanden som annan myndighet har till särskild uppgift att utöva tillsyn över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft8"&gt;I paragrafen regleras inriktningen på tillsynen. Tillsynen ska enligt &lt;SPAN class="ft36"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;riktas in på förhållanden som är särskilt ingripande eller på annat sätt har stor betydelse för enskilda. Syftet med inriktningen är att den ska vara vägledande för de prioriteringar som tillsyns- myndigheten måste göra. Den är inte en absolut avgränsning av tillsynsansvaret och utesluter inte några av Kriminalvårdens eller polisens uppgifter. För överväganden se avsnitt 10.7 och 11.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;Med denna inriktning bör tillsynen över Kriminalvården vara fokuserad på den klientnära verksamheten. Tillsynen över polisen bör vara fokuserad på verksamhet som begränsar enskildas rörelse- frihet, inkräktar på deras privatliv, påverkar deras möjligheter att förfoga över sin egendom, som innebär att våld utövas eller liknande. Förhållanden som rör utrikestransporter som utförs med tvång, frihetsberövade barn eller barn med nära anhöriga som är frihetsberövade bör ofta falla inom inriktningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft105"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ska tillsynsmyndigheten normalt inte granska förhållanden som annan myndighet har till särskild uppgift att utöva tillsyn över. Exempel på sådana myndigheter är Data- inspektionen, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Arbets- miljöverket, Inspektionen för vård och omsorg samt Statens skol- inspektion. JK och JO har emellertid inte något sådant särskilt tillsynsområde som avses i paragrafens andra stycke. Regleringen innebär att tillsynsmyndigheten kan utöva tillsyn över förhållanden som faller under annan ordinär tillsyn, men att den för det mesta endast ska uppmärksamma den andra tillsynsmyndigheten på frågor som faller under dess tillsyn och inte själv utreda dem. Överväganden finns i avsnitt 10.8 och 11.8.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft175"&gt;Tillträde till lokaler och andra utrymmen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft175"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft57"&gt;Tillsynsmyndigheten har rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. Den har rätt att få tillträde till och att undersöka byggnader, lokaler, fordon, andra utrymmen och utrustning som används i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft57"&gt;För tillträde till eller undersökning av en intagens bostadsrum eller tillhörigheter eller andra slutna förvaringsställen som en intagen disponerar krävs dock hans eller hennes medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft7"&gt;Paragrafen ger tillsynsmyndigheten en generell rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. Tillsyns- myndigheten har även rätt att få tillträde till och att undersöka byggnader, lokaler, fordon, andra utrymmen och utrustning som används i den verksamhet som granskas. Detta innefattar t.ex. en rätt att få närvara under alla faser av de utrikestransporter som tillsynsmyndigheten ska övervaka. Tillträdes- och undersöknings- rätten innefattar även en rätt att på plats granska och avbilda föremål, t.ex. genom att fotografera. Den ger dock inte tillsyns- myndigheten rätt att bryta sig in i låsta utrymmen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Av &lt;SPAN class="ft57"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att samtycke krävs från den som är intagen för att tillsynsmyndigheten ska ha rätt att få tillträde till eller att undersöka hans eller hennes bostadsrum, tillhörigheter eller andra slutna förvaringsställen som han eller hon disponerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Överväganden finns i avsnitt 15.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft175"&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft175"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft57"&gt;De förvaltningsmyndigheter som omfattas av tillsynen ska lämna de upplysningar och yttranden samt tillhandahålla de handlingar och annat material som tillsynsmyndigheten begär. Detsamma gäller andra förvaltningsmyndigheter och domstolar, om det begäran avser behövs för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft57"&gt;Skyldighet att på begäran lämna tillsynsmyndigheten de upplys- ningar och yttranden som behövs för tillsynen gäller också den som för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i en förvaltnings- myndighets eller domstols verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td118"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p969 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;på grund av tjänsteplikt, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;på annan liknande grund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft9"&gt;Paragrafen anger vilken uppgiftsskyldighet som gäller i förhållande till tillsynsmyndigheten. Överväganden finns i avsnitt 15.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft105"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;föreskrivs en uppgiftsskyldighet för de förvalt- ningsmyndigheter som omfattas av tillsynen. I skyldigheten att lämna upplysningar och yttranden ingår att sammanställa helt ny information, dvs. att svara på en fråga fast det inte går att hämta svaret ur en befintlig handling. De uppgiftsskyldiga myndigheterna är alltså skyldiga att lämna de begärda uppgifterna även om det förutsätter efterforskning från deras sida. I skyldigheten ingår också att den granskade myndigheten på begäran ska redovisa sin bedömning av aktuella förhållanden. På begäran av tillsynsmyndig- heten ska uppgifterna lämnas skriftligen. I skyldigheten att tillhandahålla handlingar och annat material ingår att tillhandahålla även andra handlingar än allmänna handlingar och material som inte är handlingar i tryckfrihetsförordningens mening. Därtill inne- fattar uppgiftsskyldigheten en skyldighet att tillmötesgå tillsyns- myndigheten om den begär att fortlöpande få uppgifter av visst slag, t.ex. om kommande utrikestransporter som kan komma att innefatta tvång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;Samma uppgiftsskyldighet gäller för andra förvaltningsmyndig- heter och domstolar, om det begäran avser behövs för tillsynen. Denna begränsning innebär att de myndigheter som begäran riktas mot kan kräva att begäran motiveras i de fall de inte kan se någon koppling mellan de efterfrågade uppgifterna och den verksamhet som omfattas av tillsynen. Tillsynsmyndigheten har dock bättre förutsättningar att bedöma vad som behövs för tillsynen än den myndighet som innehar uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft105"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;föreskrivs en skyldighet att på begäran lämna tillsynsmyndigheten de upplysningar och yttranden som behövs för tillsynen också för den som för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i en förvaltningsmyndighets eller domstols verk- samhet på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund. Kretsen av personer som ska omfattas av uppgiftsskyldigheten motsvarar den krets som avses i 7 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;(2009:400), om överföring av sekretess när en uppgift lämnas av en person som fått kännedom om den genom att vara verksam vid en myndighet. Bland dem med uppgiftsskyldighet ingår exempelvis en person från ett bemanningsföretag som under myndighetens ledning arbetar inom Polismyndighetens, Säkerhetspolisens eller Kriminalvårdens egentliga verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft175"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft57"&gt;Uppgifterna ska lämnas skriftligen samt på heder och samvete om tillsynsmyndigheten så begär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft9"&gt;I paragrafen föreskrivs att uppgifterna ska lämnas skriftligen samt på heder och samvete om tillsynsmyndigheten så begär. Möjlig- heten att begära att uppgifterna lämnas på heder och samvete bör användas återhållsamt. En sådan begäran kan vara lämplig om de efterfrågade uppgifterna rör förhållanden av särskild vikt för en pågående granskning. Det kan också vara lämpligt med en sådan begäran om det i ett ärende förekommer motstridiga uppgifter eller om det av annan anledning finns skäl att tro att felaktiga uppgifter annars skulle kunna lämnas. Kravet på skriftlighet hindrar inte elektroniska rutiner. Överväganden finns i avsnitt 15.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft175"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft57"&gt;Tillsynsmyndigheten får förelägga den som är uppgiftsskyldig att fullgöra sin skyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft36"&gt;Föreläggandet får förenas med vite. Detta gäller även ett föreläggande riktat mot staten. Det får dock inte förenas med vite om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som kan föranleda straff eller en straffliknande sanktion, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft10"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft53"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;får tillsynsmyndigheten förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt 6 § att fullgöra sin skyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft8"&gt;I &lt;SPAN class="ft36"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;föreskrivs att ett föreläggande om att fullgöra uppgiftsskyldighet får förenas med vite, även i förhållande till staten. Möjligheten att förena ett föreläggande med vite bör dock användas med stor försiktighet. Rätten att vara passiv i Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td118"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;medför vidare begränsningar i när ett föreläggande om att fullgöra uppgiftsskyldigheten får förenas med vite. Mot bakgrund av passivitetsrätten föreskrivs att föreläggandet inte får förenas med vite om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som kan föranleda straff eller en straffliknande sanktion och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft10"&gt;Överväganden finns i avsnitt 15.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft175"&gt;Biträde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft175"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft57"&gt;De förvaltningsmyndigheter som omfattas av tillsynen ska lämna tillsynsmyndigheten det biträde den begär för sin tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft9"&gt;I paragrafen föreskrivs att de myndigheter som omfattas av tillsynen är skyldiga att biträda tillsynsmyndigheten. Sådant biträde kan bestå i att myndigheterna gör lokaler, arkiv, diarier, register och andra upp- giftssamlingar tillgängliga för tillsynsmyndigheten. Det kan också bestå i biträde inför en föranmäld inspektion, exempelvis genom att se till att tjänstemän med efterfrågad befattning finns tillgängliga för frågor och att information till intagna sprids inför besöket. Över- väganden finns i avsnitt 15.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft175"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft175"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft57"&gt;Beslut om vitesföreläggande enligt 8 § andra stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft53"&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft40"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft68"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;får beslut om vitesföreläggande för att förmå en uppgiftsskyldig att fullgöra sin skyldighet överklagas till allmän förvaltningsdomstol, se avsnitt 15.4.2. Övriga beslut enligt lagen får inte överklagas. Tillsynen ska utmynna i uttalanden om konstaterade förhållandens förenlighet med lagar eller andra bindande föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Författningskommentar SOU 2015:57&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft10"&gt;Uttalandena är inte bindande och kan därför inte överklagas. Överväganden finns i avsnitt 13.3.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft10"&gt;I &lt;SPAN class="ft53"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;föreskrivs att prövningstillstånd krävs vid över- klagande till kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;21.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft13"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft10"&gt;Personuppgifter ur belastningsregistret ska lämnas ut om det begärs av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Datainspektionen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;eller Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården &lt;/SPAN&gt;för deras tillsynsverksamhet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket, Kustbevakningen, åklagarmyndighet eller allmän domstol för verksamhet som avses i 2 § första stycket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;förvaltningsdomstol för prövning enligt 2 § första stycket 4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;myndighet i övrigt i den utsträckning regeringen för vissa slag av ärenden föreskriver det eller för ett särskilt fall ger tillstånd till det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Regeringen får föreskriva att en myndighet som avses i första stycket får ha direktåtkomst till registret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Uppgifter som har förts in i registret med stöd av 4 a § och som avser en gärning som inte motsvarar brott enligt svensk lag eller en gärning som någon har begått innan han eller hon har fyllt 15 år, får dock endast lämnas ut till dem som anges i första stycket 1 och endast om uppgifterna behövs för tillsynen över Polismyndighetens person- uppgiftsbehandling enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft7"&gt;Paragrafen har ändrats på så sätt att det i första stycket 1 har lagts till att personuppgifter ur belastningsregistret ska lämnas ut om det begärs av Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården för dess tillsynsverksamhet. Överväganden finns i avsnitt 15.8.2. Paragrafen är i övrigt oförändrad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td12"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td118"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p974 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;21.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft175"&gt;32 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft175"&gt;Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft53"&gt;2 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft36"&gt;Om Tillsynsmyndigheten för polisen och Kriminalvården i sin till- synsverksamhet får en uppgift från en enskild, en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation och skulle en sekretessbestämmelse till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft36"&gt;Det som föreskrivs i första stycket ska tillämpas också om till- synsmyndigheten får uppgiften i sitt bistånd åt annan stat med över- vakning vid sådana gemensamma insatser för återsändande som avses i rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft53"&gt;Första och andra stycket ska inte tillämpas på en uppgift som ingår i ett beslut hos tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft9"&gt;Paragrafen är ny. Genom den skyddas uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden, som hade varit skyddade i den granskade verksamheten, även om de ges in av enskilda, en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft8"&gt;Av &lt;SPAN class="ft36"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att om tillsynsmyndigheten i sin till- synsverksamhet får en uppgift från en enskild, en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation och en sekretessbestämmelse till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden skulle ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos tillsynsmyndigheten. Uppgifter om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden kan t.ex. ingå i ett klagomål som en enskild har gett in till tillsynsmyndigheten. Myndigheten kan också i sin till- synsverksamhet komma att få uppgifter om enskilda från en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, t.ex. inför övervakning vid en gemensam återsändandeinsats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft40"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft68"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;ska detsamma gälla om tillsynsmyndigheten får uppgiften i sitt bistånd åt annan stat med övervakning vid sådana gemensamma insatser för återsändande som avses i rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser. I samband med övervakning vid gemensam återsändandeinsats kan tillsynsmyndig- heten få uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som inte kan hänföras till tillsynen över svenska myndigheter utan enbart till övervakning av annan stats transport. Sådana uppgifter kan t.ex. lämnas in av den utländska myndighet vars transport tillsynsmyndigheten ska övervaka, Frontex eller enskild. Sekretess till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden gäller då som om uppgifterna hade getts in till organiserande svensk myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft8"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft36"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;ska sekretess inte överföras enligt ovan avseende en uppgift som ingår i ett beslut hos tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Överväganden finns i avsnitt 15.9.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357493x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft12"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft58"&gt;Reservation av ledamöterna Sanne Eriksson (S), Jon Karlfeldt (MP), Elin Lundgren (S) och Gunilla Roxby Cromvall (V)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft7"&gt;Kommittén föreslår att tillsynsmyndigheten ska ha rätt att förena ett föreläggande om att fullgöra uppgiftsskyldigheten med vite (avsnitt 15.4.2). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser däremot inte att ett sådant föreläggande bör kunna förenas med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft7"&gt;Kommittén har föreslagit att uppgiftsskyldigheten ska omfatta statliga myndigheter. Objektsansvariga är de statliga myndig- heterna Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården. Enligt en allmän princip gäller att statliga myndigheter inte före- läggs vite.&lt;SPAN class="ft45"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Samtliga objektsansvariga är statliga myndigheter. Det innebär alltså inte särbehandling av statliga tillsynsobjekt jämfört med privata om tillsynsmyndigheten saknar rätt att förelägga staten vite. Det bör också beaktas att om uppgifter tvingas fram under hot om vite kan det på sikt underminera de uppgiftsskyldiga myndig- heternas förtroende för och vilja att samarbeta med tillsyns- myndigheten. Det kan i sin tur försvåra framtida granskningar. Ledamöterna från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänster- partiet gör därför bedömningen att det inte föreligger tillräckliga skäl att frångå den vedertagna principen att staten inte ska före- läggas vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft9"&gt;Tillsynsmyndigheten bör inte heller mot andra än staten få förena förelägganden om att fullgöra uppgiftsskyldigheten med vite. Skälen för detta är följande. Tillsynen ska inte riktas mot enskilda anställda och uppdragstagare. En mer påtaglig risk för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Se prop. 1984/85:96 med förslag till lag om viten m.m., s. 24. Se även prop. 2012/13:143.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft63"&gt;Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna&lt;SPAN class="ft44"&gt;, s. 66 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft18"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p107 ft9"&gt;en enskild person skulle vägra att uppfylla sin uppgiftsskyldighet finns i huvudsak om han eller hon har gjort sig skyldig till en straff- bar gärning. Rätten att vara passiv innebär att om det finns anled- ning att anta att en enskild har begått brott får inte tillsyns- myndigheten förelägga honom eller henne att vid vite medverka i utredningen av en fråga som har samband med brottsmisstanken (avsnitt 15.4.3). Rätten att vara passiv innebär alltså att ett föreläggande ändå inte skulle få förenas med vite i flertalet fall då en enskild person vägrar att uppfylla sin uppgiftsskyldighet. Kommittén har också föreslagit att tillsynsmyndigheten som huvudregel ska anmäla till Åklagarmyndigheten så snart det finns anledning att anta att ett brott har begåtts (avsnitt 10.11 och 11.11). Efter anmälan ska tillsynsmyndigheten egen utredning upphöra. Något föreläggande blir i dessa fall aldrig aktuellt. Därtill bör det beaktas att uppgiftsskyldigheten för enskilda endast omfattar upplysningar och yttranden, inte handlingar och annat material. För det fall enskilda inte frivilligt lämnar upplysningar och yttranden bör värdet av informationen vara begränsat. Enskildas vilja att frivilligt upplysa om eventuella missförhållanden och att samarbeta vid framtida granskningar kan också påverkas negativt om myndigheten med hot om vite tvingar fram uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td119"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td21"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Reservationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;Reservation av ledamoten Kent Ekeroth (SD)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft8"&gt;Kommittén har i avsnitt 20.11 funnit att tillsynsmyndigheten kommer att ha goda förutsättningar att genomföra rekrytering av medarbetare utifrån såväl ett jämställdhets- som ett integrationspolitiskt perspektiv. Jag anser däremot inte att tillsynsmyndigheten ska rekrytera utifrån ett sådant perspektiv. I en statlig verksamhet ska den med bäst meriter och kompetens rekryteras. Rekrytering ska inte ske utifrån målet att uppnå en viss andel kvinnor, invandrare eller annat. Genom att aktivt välja personer baserat på annat än deras meriter och kompetens ägnar man sig åt diskriminering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft8"&gt;I samma avsnitt uttalar kommittén att det bör beaktas att med en väl utförd inspektionsverksamhet på plats får personer med svårig- heter att uttrycka sig på svenska i högre grad komma till tals. Av utredningen framgår dock inte att personer med sådana svårigheter inte redan i dag i tillräcklig utsträckning får komma till tals. Ändå verkar detta, utan någon närmare motivering, vara prioriterat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Jag reserverar mig alltså mot delarna i avsnitt 20.11 i enlighet med vad som anförts ovan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p977 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft12"&gt;Kommittédirektiv 2010:75&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft35"&gt;En ny organisation för polisen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft8"&gt;En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande organisation utgör ett hinder för de krav reger- ingen ställer på högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet. Om kommittén finner att nuvarande organisationsform utgör ett hinder i dessa avseenden ska ett fullständigt förslag till helt eller delvis ny organisation för polisen som undanröjer hindren lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft7"&gt;Kommittén ska också föreslå hur ansvar och befogenheter i styrningen av polisens verksamhet kan tydliggöras. Vidare ska kommittén ta ställning till och lämna förslag i frågor om polisens tillgänglighet, synlighet och polisens samarbete med andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft10"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft13"&gt;Framväxten av polisens nuvarande organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft7"&gt;Polisens organisation har vuxit fram genom ett flertal reformer de senaste decennierna. År 1965 övergick polisen från kommunal verksamhet till statlig. Innan dess var det riksdagen och regeringen som lade fast riktlinjer för polisen men kommunerna som bedrev verksamheten. Polisen förstatligades för att bli mer effektiv och enhetlig. Samtidigt bildades den centrala förvaltningsmyndigheten Rikspolisstyrelsen, men länsstyrelserna hade kvar sin roll som polismyndigheternas högsta polisorgan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft53"&gt;Modernisering har skett i flera steg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft9"&gt;Polisens organisation moderniserades i flera steg under &lt;NOBR&gt;1970-,&lt;/NOBR&gt; 1980- och &lt;NOBR&gt;1990-talen.&lt;/NOBR&gt; Syftet var att effektivisera polisen genom att minska detaljstyrningen och öka det lokala självbestämmandet. Bland annat fick polisstyrelserna 1984 ökade befogenheter att fatta beslut om den övergripande inriktningen av verksamheten. Vidare fattade riksdagen 1990 beslut om den s.k. förnyelsepropositionen (prop. 1989/90:155) som innebar en fortsatt decentralisering av polisen. Tyngdpunkten i den operativa polisverksamheten placera- des därmed på regional och lokal nivå. I samband med förändringen renodlades Rikspolisstyrelsens roll som central förvaltningsmyn- dighet. Den så kallade länspolismästarmodellen med 21 myndig- hetschefer länsvist fördelade infördes successivt med utgångspunkt i förslagen i 1975 års polisutredning (SOU 1979:6). Modellen inne- bar att den regionala polischefen inte längre var en del av länsstyrel- sen utan blev chef för länets polismyndighet. Denna ordning inför- des som en generell organisationsmodell i hela landet 1992 och var helt införd 1998. Då fick också polisstyrelserna den roll de har i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft7"&gt;Under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har omfattande verksamhetsutveckling pågått inom organisationen. Samtidigt har riksdagen och regeringen fort- satt att modernisera polisen, men polisens organisation har i allt väsentligt varit oförändrad. De senaste åren har polisen även till- förts mycket omfattande ekonomiska resurser i syfte att möjlig- göra en kraftig ökning av antalet poliser. Sedan halvårsskiftet 2010 finns det fler än 20 000 poliser. Dimensioneringen av polisen är därmed den största i modern tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;Polisens grundläggande uppdrag att förebygga och utreda brott samt upprätthålla allmän ordning och säkerhet har dock sedan för- statligandet 1965 varit detsamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft53"&gt;Förändringar i omvärlden har påverkat polisen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft8"&gt;De senaste decennierna har det skett stora förändringar i omvärl- den som ändrat förutsättningarna för att bedriva polisverksamhet. Sveriges befolkning har ökat, och tendensen har samtidigt varit att små kommuner och landsbygdsområden blivit glesare befolkade medan befolkningen i de större städerna har ökat. Ökad befolkning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;leder vanligtvis till fler anmälda brott. Ungdomsåren är den gene- rellt mest brottsaktiva perioden. Befolkningsstorleken och ung- domskullarnas storlek påverkar alltså den rapporterade brottslig- heten och därmed också polisens uppgift. Antalet anmälda brott har ökat sedan &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; fram till i dag. Brottslighetens samman- sättning har förändrats, med en ökning av bl.a. anmäld våldsbrotts- lighet och bedrägeribrott under senare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Samhället har också utvecklats när det gäller användning av tek- nik och nya kommunikationsformer. Det har lett till att nya brott tillkommit men också att väl kända brottstyper som t.ex. bedräge- rier genomförs med ny teknik. Polisen har samtidigt fått nya, vik- tiga verktyg för att bekämpa brott, bl.a. genom utökade rättsliga befogenheter, &lt;NOBR&gt;IT-utveckling&lt;/NOBR&gt; och stora framsteg i forensisk verk- samhet. Polisen har även rekryterat specialister med civil kompe- tens för att möta denna utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft8"&gt;Sveriges medlemskap i EU och därefter inträde i Schengensam- arbetet har medfört nya förutsättningar för polisen när det gäller bl.a. gränskontroll och internationellt samarbete. Svensk polis är i dag mer beroende av ett gott samarbete med brottsbekämpande myndigheter i andra länder än vad den har varit tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft13"&gt;Kvaliteten i polisens verksamhet behöver höjas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;Hur förändringar i samhället påverkar polisen har de senaste decennierna varit föremål för flera statliga utredningar. Det grund- läggande uppdraget att förebygga och utreda brott samt upprätt- hålla allmän ordning och säkerhet är dock i allt väsentligt det- samma. Däremot har förändringarna skapat nya förutsättningar för att bedriva polisverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Polisen har under senare år tillförts omfattande resursökningar. All statlig verksamhet förväntas använda medel effektivt oavsett anslagets storlek och kraven är desamma även när anslagen ökar. Regeringen gör emellertid bedömningen att polisen inte fullt ut lever upp till de krav som ställs på ett effektivt resursutnyttjande. Ett tecken på det är att verksamhetsresultatet varierar kraftigt mellan de olika polismyndigheterna. Kvaliteten behöver höjas i polisens verksamhet och det samlade resultatet förbättras. Polisens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft10"&gt;organisation behöver bli mer flexibel så att resurserna snabbt kan flyttas dit där de behövs mest, på både kort och lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Polisens organisation har sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; i allt väsent- ligt varit densamma. Därför är det angeläget att utreda om polisen har en organisation som är ändamålsenlig och som ger förutsätt- ningar för ett effektivt resursutnyttjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft13"&gt;Uppdraget att klargöra om polisen behöver en ny organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Polisen ska vara organiserad så att den kan bedriva en rättssäker, flexibel och kostnadseffektiv verksamhet av hög kvalitet. Polisen ska kunna prestera ett väsentligt bättre verksamhetsresultat än i dag och dess organisation ska snabbt kunna anpassa sig till de behov som uppstår till följd av förändringar i samhället. Polisens uppdrag enligt 1 och 2 §§ polislagen (1984:387) ska dock vara oförändrat liksom Säkerhetspolisens organisation och uppdrag enligt förord- ningen (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;En parlamentarisk kommitté får därför i uppdrag att förutsätt- ningslöst analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande organi- sation utgör ett hinder när det gäller kraven på högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade verksamhetsresultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Med utgångspunkt i vilka väsentliga hinder som identifierats ska ett fullständigt förslag till en helt eller delvis ny organisation som undanröjer hindren lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Oavsett resultatet av hinderanalysen ska förslag som rör dels styrningen av polisens verksamhet, dels polisens tillgänglighet, synlighet och samarbete med andra lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft53"&gt;Tydligare ansvar och befogenheter i styrningen av polisens verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft9"&gt;Regeringen styr polisorganisationen genom bl.a. förordningar, beslut om regleringsbrev och anställning av rikspolischef, över- direktör, rikskriminalchef och länspolismästare. Därtill finns för- troendemannainflytande i polisen. På central nivå sker inflytandet genom att regeringen förordnar ledamöter i Rikspolisstyrelsens styrelse och två ledamöter i Rikspolisstyrelsens personalansvars- nämnd. På lokal nivå sker inflytandet genom att regeringen förord-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p84 ft10"&gt;nar ledamöter i polismyndigheternas polisstyrelser och genom polis- nämnderna i vissa av storstädernas polisområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft8"&gt;En av Rikspolisstyrelsens uppgifter är enligt 1 § förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen att utveckla och precisera de mål och riktlinjer som riksdagen och regeringen lägger fast för polisverksamheten och att förmedla detta till polisorgani- sationen. Rikspolischefen i sin tur ansvarar inför regeringen för verksamheten vid Rikspolisstyrelsen och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Rikspolisstyrelsens styrelse ska i detta avseende pröva om myndighetens verksamhet bedrivs effek- tivt och i överensstämmelse med syftet med verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;Länspolismästarna är ansvariga för respektive polismyndighets verksamhet. De ska se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Till polismyndigheternas styrelsers uppgifter hör att se till att polisarbetet bedrivs i överensstämmelse med de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har lagt fast för polisverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Styrkedjan i polisen är i förhållande till andra statliga myndig- heter komplex genom att regeringen förordnar chefer och förtro- endemän, och därigenom fördelar ansvar, i flera olika instanser. Bland annat Ekonomistyrningsverket (ESV) har i rapporten Poli- sen – styrning och uppföljning (ESV 2009:6) konstaterat att för- delningen av ansvar och befogenheter inom polisorganisationen inte är helt tydlig och uppfattas olika inom organisationen. En orsak till det är att myndighetsförordningen (2007:515) i relevanta delar inte tillämpas för polisorganisationen. Enligt ESV behöver regeringen förtydliga uppdrag, ansvar och befogenheter för Riks- polisstyrelsen, rikspolischefen, Rikspolisstyrelsens styrelse, läns- polismästarna och polisstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Företaget Enhancer har i rapporten Organisationskartläggning Polisen (dnr Ju2009/954/PO) framfört att den befintliga organi- sationsstrukturen med en blandning av stora och små polismyndig- heter gör det svårt att styra och samordna verksamheten på ett effektivt sätt. Enhancer har även föreslagit att de högsta chefernas ansvar och befogenheter ska förtydligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;Utgångspunkter för kommittén ska vara dels de förvaltnings- politiska bedömningar regeringen gör om styrning, ledning och organisation av statlig verksamhet i propositionen Offentlig för- valtning för demokrati, delaktighet, och tillväxt (prop. 2009/10:175)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;dels att myndighetsförordningen ska vara tillämplig för polisen. Ledningens ansvar för polisverksamheten i hela landet ska vara tydligt reglerad. Fördelningen av ansvar och befogenheter mellan de högsta cheferna inom polisen ska vara tydlig och främja ett effektivt och enhetligt arbetssätt. Även delegeringen inom polis- organisationen av polisens övergripande uppdrag enligt lag, förord- ning och regleringsbrev ska vara tydlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft7"&gt;Förtroendemannainflytandet i polisorganisationen är en central del av den demokratiska insynen och den lokala förankringen av polisens verksamhet och ska därför finnas kvar i någon form. Det är samtidigt angeläget att den roll som förtroendemännen har är väl avvägd i förhållande till det uppdrag och de befogenheter som polisledningen har på central och lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Kommittén ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;föreslå ledningsform för den eller de polismyndigheter som föreslås,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;lämna förslag på fördelning av ansvar och befogenheter för de högsta cheferna inom polisen när det gäller styrningen av poli- sens verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft161"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;ta ställning till i vilken utsträckning och på vilka nivåer förtroen- demannainflytande ska förekomma för att säkerställa demokra- tisk insyn och lokal förankring i polisorganisationen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;lämna förslag på vilken roll förtroendemännen ska ha.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft7"&gt;Förslaget om förtroendemännens roll ska vara väl avvägt i förhål- lande till polisledningens uppdrag och befogenheter på central respektive lokal nivå i polisorganisationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft53"&gt;En tillgänglig och synlig polis med befogenhet och kompetens att bekämpa brott i hela landet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Polisen ska vara närvarande i hela landet. Enligt 6 § polisförord- ningen (1998:1558) bör polisen utveckla och välja sådana arbets- former som bidrar till ett nära och gott förhållande till allmänheten. Polisen bör se till att vara tillgänglig och synlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;Brottsligheten ser olika ut i och utanför större städer. Polis- myndigheter i glesare befolkade delar av landet rapporterar ett lägre&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft7"&gt;antal brott per invånare. Det rapporteras t.ex. i det närmaste dub- belt så många brott per invånare i Stockholms län och Skåne län som i Västerbottens län och Norrbottens län (Brottsförebyggande rådet, officiell kriminalstatistik 2008). Den nationella trygghets- undersökningen (NTU, Brottsförebyggande rådet 2010) visar att rädslan och oron för att utsättas för brott är lägre i små kommuner och i landsbygdsområden. De ibland stora avstånden i landsbygds- områden gör förutsättningarna för att bedriva polisverksamhet annorlunda där jämfört med i större städer. Samtidigt ställer män- niskorna utanför de större städerna krav på en tillgänglig och trygghetsskapande polis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;I dagens polisorganisation är ansvaret för brottsbekämpning uppdelat mellan den nationella och den lokala nivån. Enligt gäl- lande reglering i polislagen leder polismyndigheterna polisverk- samheten i sitt geografiska ansvarsområde, men regeringen kan i vissa fall uppdra åt Rikspolisstyrelsen att leda polisverksamhet på nationell nivå. Styrelsen leder, med stöd av bestämmelser i förord- ningen med instruktion för Rikspolisstyrelsen, polisverksamhet bl.a. för att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet och för att bekämpa terrorism. Polisverksamheten leds i sådana fall av Säkerhetspolisen. Rikspolisstyrelsen får också leda polisverksamhet i vissa andra fall, t.ex. om brottsligheten är av särskilt grov beskaf- fenhet och har riksomfattande karaktär eller har internationell anknytning. Polisverksamheten leds i sådana fall av Rikskriminal- polisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;Rikskriminalpolisens roll är i övrigt bl.a. att ansvara för de internationella kontakterna, samordna kriminalunderrättelseverk- samheten och insatserna mot grov organiserad brottslighet och att förstärka polismyndigheterna vid särskilda händelser. Förstärk- ningen sker främst genom att polismyndigheterna begär biträde av specialistkompetens inom olika områden. Rikskriminalpolisens roll som en kvalificerad förstärkning av polismyndigheterna har föränd- rats i takt med att länskriminalpolisavdelningar med egen specia- listkompetens har byggts upp, framför allt i storstäderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft8"&gt;Dagens polisorganisation har 21 polismyndigheter som i stor utsträckning själva ansvarar för brottsbekämpningen inom det egna geografiska ansvarsområdet. Rikskriminalpolisen har en i huvudsak stödjande roll i förhållande till polismyndigheterna. Det kan ibland bidra till att polisen inte är tillräckligt flexibel och effektiv när det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;gäller bekämpningen av t.ex. rörlig seriebrottslighet, där varje enskilt brott kan betraktas som ett mindre allvarligt brott i mäng- den, men där en samlad analys visar att det är fråga om grov och organiserad brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Polisens brottsbekämpning ska vara lokalt förankrad. En utgångspunkt ska samtidigt vara att polisen har en organisation där det finns förutsättningar för att brott ska kunna bekämpas med hög effektivitet, med tillräcklig uthållighet och med den kompetens som krävs, oavsett var i landet det sker. Allmänheten ska kunna ställa krav på en tillgänglig polis oavsett var i landet man bor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Kommittén ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;föreslå en organisation för polisen som är väl avvägd när det gäller kraven på dels specialisering och kraftsamling mot brotts- lighet som kräver spetskompetens och uthållighet, dels lokalt förankrad brottsbekämpning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;föreslå en organisation som är väl avvägd när det gäller dels kra- vet på att polisen ska ha organisatoriska förutsättningar att kunna arbeta effektivt, dels kravet på att polisen ska vara till- gänglig och synlig i hela landet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;föreslå en organisation som ger polisen en flexibilitet när det gäller att snabbt omfördela polisens resurser dit de behövs mest.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft53"&gt;En organisation för ett effektivare samarbete med andra, både nationellt och internationellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft7"&gt;Polisorganisationen är beroende av ett nära samarbete och en nära samverkan med andra myndigheter och organisationer för att kunna fullgöra sitt uppdrag. I vissa fall är polisens samarbete med andra reglerat i författning. Enligt t.ex. 3 § polislagen ska polisen samarbeta med åklagarmyndigheterna. Vidare ska polisen sam- arbeta med andra myndigheter och organisationer vilkas verksam- het berör polisverksamheten. Särskilt är polisen skyldig att fort- löpande samarbeta med myndigheterna inom socialtjänsten och underrätta dessa om förhållanden som bör föranleda någon åtgärd av dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Polisen samarbetar i dag med ett stort antal myndigheter och organisationer, utöver åklagarmyndigheterna och socialtjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft7"&gt;Samverkan med flera myndigheter sker inom ramen för samarbetet mot grov organiserad brottslighet t.ex. strategiskt i det nationella underrättelsecentret (NUC) och på operativ nivå inom ramen för åtta regionala underrättelsecentra (RUC). Ett organ för samarbete på lokal nivå är de lokala brottsförebyggande råden. Rådens leda- möter är lokalt förankrade och består ofta av företrädare för kom- munstyrelsen, polisen, frivilligorganisationer och det lokala närings- livet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Flera viktiga samarbetsparter har de senaste åren genomgått omfattande organisatoriska förändringar. Till exempel har Åklagar- myndigheten, Tullverket och Kriminalvården gjorts om till s.k. enmyndigheter. Vidare har regeringen nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att utreda om bekämpningen av ekonomisk brottslighet kan bli mer effektiv och rättssäker genom att Eko- brottsmyndigheten tilldelas ett nationellt ansvar för samtliga brotts- typer som myndigheten handlägger (dir. 2010:33). Förutsättning- arna för samverkan och samarbete mellan polisen och flera viktiga samarbetsparter har därmed förändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;För att utveckla polisen och nå framgång i kampen mot gräns- överskridande och organiserad brottslighet är det också viktigt med ett effektivt samarbete med brottsbekämpande myndigheter i andra länder och internationella polisorganisationer. Samarbetsformerna har blivit allt fler och det polisiära samarbetet har under de år som gått sedan dagens polisorganisation fick sin form ökat väsentligt i omfattning och betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft8"&gt;Den operativa delen i det internationella samarbetet är i stor utsträckning koncentrerad till Rikspolisstyrelsen (Rikskriminal- polisen). Där hanteras i enlighet med 2 § förordningen med instruk- tion för Rikspolisstyrelsen bl.a. samarbete inom ramen för Interpol, Europol, Schengens datasystem SIS/Sirene, EU:s gränskontrollbyrå Frontex, det nordiska polis- och tullsamarbetet samt Östersjö- samarbetet mot organiserad brottslighet. Det ligger också på Riks- kriminalpolisen att organisera en styrka inom polisen för tjänst- göring utomlands i fredsfrämjande verksamhet (Polisens utlands- styrka) i samarbete med Försvarsmakten och andra berörda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;En viktig orsak till att det internationella polisiära samarbetet vuxit i omfattning och betydelse under senare tid är att gemensam lagstiftning inom vissa områden och verktyg för att underlätta ope- rativt samarbete vuxit fram inom EU. Polisen har därigenom fått&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;förutsättningar för att effektivare bekämpa brott. Polisen har t.ex. fått utökade möjligheter att utbyta information med brottsbekäm- pande myndigheter i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Dessutom har sättet som information utbyts på effektiviserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Utvecklingen inte minst inom EU pekar på att både omfatt- ningen och betydelsen av det internationella polisiära samarbetet kommer att fortsätta att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Kommittén ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;lämna förslag som ger polisen organisatoriska förutsättningar för ett effektivt samarbete med övriga rättsväsendet, statliga myndigheter, kommuner och organisationer i Sverige vars verk- samhet berör polisverksamheten, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;lämna förslag som ger polisen organisatoriska förutsättningar på såväl central som lokal nivå för att effektivt och flexibelt delta i och tillgodogöra sig det internationella samarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft13"&gt;Samråd och konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft7"&gt;Kommitténs uppdrag ska bedrivas utåtriktat och i kontakt med berörda myndigheter, kommuner, landsting, näringslivet och övriga intressenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Vidare ska kommittén samråda med utredningen En samlad ekobrottshantering? (dir. 2010:33) och med utredningen Översyn av statlig regional förvaltning m.m. (dir. 2009:62).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Kommittén ska inhämta synpunkter från Statskontoret och Riksrevisionen och därigenom ta tillvara de erfarenheter som finns från när andra statliga myndigheter organiserats om till s.k. enmyn- digheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Kommittén ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra syn- punkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft8"&gt;Kommittén ska bedöma vilken påverkan på andra myndigheter och organisationer som de lämnade förslagen får om de genomförs. Om målkonflikter uppstår med anledning av förslagen, ska en redo- visning lämnas över vilka intressen som behöver vägas samman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Kommittén ska även beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet och inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft10"&gt;I den utsträckning kommittén lämnar förslag som påverkar gäl- lande rätt ska också fullständiga författningsförslag lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Kommittén ska analysera och redovisa de verksamhetsmässiga, ekonomiska och personella konsekvenserna av förslagen. Om för- slagen påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten ska en beräkning redovisas. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska dessa redovisas. När det gäller ökade kostnader och minskade intäkter för staten ska kommittén föreslå en finansiering av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft10"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft10"&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p977 ft19"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft12"&gt;Kommittédirektiv 2012:13&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft35"&gt;Tilläggsdirektiv till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft35"&gt;Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft13"&gt;Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft7"&gt;Regeringen beslutade den 8 juli 2010 kommittédirektiv om ett antal frågor om polisens organisation (dir. 2010:75).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Kommittén får nu i uppdrag att även utreda behovet av ett fri- stående organ som ska granska såväl polisens verksamhet, inklusive den verksamhet som Säkerhetspolisen bedriver, som Kriminalvår- dens verksamhet. Om kommittén kommer fram till att över- vägande skäl talar för att inrätta ett sådant organ, ska ett fullstän- digt förslag om organisation och verksamhet lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft7"&gt;Kommittén ska också analysera konsekvenserna av en eventuell ombildning av Säkerhetspolisen till en fristående polismyndighet inom polisväsendet och lämna de förslag som en sådan ombildning i så fall kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft40"&gt;Enligt utredningens direktiv ska uppdraget revdovisas senast den 31 mars 2012. Utredningstiden förlängs nu. En delredovisning ska fortfarande göras den 31 mars 2012. De delar som avser följd- ändringar i författningar med anledning av organisationsföränd- ringen inom polisen och överväganden med anledning av en even- tuell ombildning av Säkerhetspolisen till en fristående myndighet, redovisas senast den 30 november 2012. När det gäller den fri- stående granskningen ska delen om polisens verksamhet redovisas senast den 1 juli 2013 och delen om Kriminalvårdens verksamhet redovisas senast den 16 december 2013.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p991 ft53"&gt;Ett fristående organ som granskar polisens och Kriminalvårdens verksamhet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;Som ett led i samhällets verksamhet för att främja rättvisa och trygghet ska polisens arbete, enligt 1 § polislagen (1984:387), syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt i övrigt till- försäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Detta uppdrag inne- bär att polisen har långtgående befogenheter att ingripa i enskildas liv, bl.a. genom att begränsa de grundläggande fri- och rättigheter som finns fastslagna i regeringsformen. Polisen har också anför- trotts samhällets våldsbefogenheter och har bl.a. till uppgift att bistå domstolar och myndigheter när en uppgift förutsätter vålds- utövning. Samtidigt är mycket av den verksamhet som bedrivs inom polisen föremål för sekretess, vilket försvårar allmänhetens insyn. Inom delar av verksamheten är dessutom möjligheterna att få till stånd en rättslig prövning av polisens beslut och åtgärder begränsade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft7"&gt;Medborgarnas förtroende för polisens verksamhet är grundläg- gande för att upprätthålla respekten för demokratin och demokra- tiskt fattade beslut. En nödvändig förutsättning för medborgarnas förtroende är att polisens verksamhet bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter och i övrigt utförs på ett korrekt och konse- kvent sätt. Det är därför viktigt att polisens verksamhet kan bli föremål för kvalificerad granskning. Någon heltäckande granskning av det slaget finns inte i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polis- väsendet och har enligt 7 § polislagen tillsyn över detta. Rikspolis- styrelsens tillsyn preciseras i 2 a § förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. Där anges att Rikspolisstyrelsen i sin tillsynsverksamhet särskilt ska beakta att polisverksamheten bedrivs i överensstämmelse med de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har lagt fast för den, att polisverk- samheten bedrivs effektivt och uppfyller rättssäkerhetens krav och att förvaltningen inom polisen fungerar väl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft40"&gt;Tillsyn över polisväsendet utövas även av Riksdagens ombuds- män (JO) och Justitiekanslern (JK). Dessutom utövas tillsyn över behandling av personuppgifter av Datainspektionen. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har också ett tillsynsuppdrag och grans- kar bl.a. Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter samt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft9"&gt;utövar tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter. Förutom dessa tillsynsorgan har Riksrevisionen i uppgift att granska resurs- användningen och effektiviteten i den statliga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Frågan om fristående granskning av polisens verksamhet har tidigare varit föremål för översyn. I betänkandet Förstärkt gransk- ning av polis och åklagare (SOU 2003:41) fann Kommittén om tillsynen över polis och åklagare att det behövs en ambitiös tillsyn över polis- och åklagarmyndigheterna, bl.a. med hänvisning till att det i dessa verksamheter avgörs frågor som är ingripande för den enskilde och som avser grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Kommittén fann emellertid att det inte fanns tillräckliga skäl att inrätta ett särskilt tillsynsorgan med uppgift att utöva tillsyn över polisen och åklagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft7"&gt;Inte heller Kriminalvårdens verksamhet är föremål för ordinär fristående granskning. Kriminalvården är sedan år 2006 en myndig- het. I propositionen som låg till grund för enmyndighetsreformen (prop. 2004/05:176) gjorde den dåvarande regeringen bedöm- ningen att den centrala ledningen och styrningen av myndigheten skulle komma att effektiviseras genom den föreslagna organisa- tionsförändringen. Det framhölls att det är mycket viktigt att till- synen inom Kriminalvården fungerar väl samt att den tillsynsverk- samhet som skulle inrättas vid huvudkontoret skulle innebära en förstärkt tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft7"&gt;Även Kriminalvården granskas av JO, JK, Datainspektionen och Riksrevisionen. När det gäller medicinsk behandling inom Krimi- nalvården utövas tillsyn av Socialstyrelsen. Den vuxenutbildning som Kriminalvården anordnar står under tillsyn av Skolinspek- tionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Behovet av en fristående granskningsverksamhet för Kriminal- vården har påtalats av flera utredningar, senast i betänkandet Kri- minalvården – ledning och styrning (SOU 2009:80). Där föreslås en extern och oberoende granskningsfunktion inom Kriminalvår- den, och utredningen framhåller att en förstärkt tillsyn genom en fristående tillsynsmyndighet skulle leda till en större öppenhet och ett högre förtroende för Kriminalvården. I betänkandet framhålls också att det tyngst vägande skälet för en extern tillsynsfunktion är värnandet om de intagnas rättssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p568 ft8"&gt;JO har i bl.a. ämbetsberättelser från senare år uppmärksammat riksdagen på att det inom vissa samhällsområden saknas reguljär tillsyn. Det gäller bl.a. verksamheter där människor hålls frihets- berövade. JO har pekat på situationen inom Kriminalvården, som saknar ett oberoende tillsynsorgan. Enligt JO är många av de frågor som ombudsmännen utreder inte rättsliga frågor i egentlig mening utan handlar om bemötande och levnadsvillkor, frågor som skulle behandlas bättre i ett annat sammanhang. JO har framhållit att dess tillsyn är extraordinär och inte avsedd att ersätta en reguljär tillsyn, men att avsaknaden av ordinära tillsynsorgan har inneburit att JO får ersätta reguljär tillsyn på dessa områden. JO har också pekat på att dess uppdrag i dag även omfattar tillsyn över tillsynsorganen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft7"&gt;Det finns alltså anledning att undersöka om det bör inrättas ett fristående organ med uppdrag att bedriva kvalificerad granskning av polisens och Kriminalvårdens verksamhet och hur organet och dess verksamhet i så fall bör utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;I det arbetet kan vägledning hämtas från regeringens skrivelse En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn (skr. 2009/10:79) där gene- rella bedömningar av hur en tillsynsreglering bör vara utformad redovisas. Riksdagen har välkomnat skrivelsen och därtill angett att tillsynen bör bli tydligare och mer enhetlig samt bygga på ett enhetligt tillsynsbegrepp (bet. 2009/10:FiU12). Skrivelsen ska enligt 2010 års förvaltningspolitiska proposition vara vägledande för det fortsatta arbetet med att se över tillsynsregleringen och utgöra en utgångspunkt när regler för tillsyn på nya områden utformas (prop. 2009/10:175 s. 96).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft7"&gt;Regeringen förespråkar i skrivelsen att begreppet tillsyn främst bör användas när det är fråga om självständig granskning för att kontrollera om en viss verksamhet uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter. Tillsynen ska även vid behov kunna leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse av den verksamhet som är föremål för tillsynen. Tillsynen bör utföras av ett organ som är självständigt från den verksamhet som tillsynen riktas mot, vilket garanterar trovärdigheten i till- synen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;Polisens verksamhet omfattar bl.a. brottsförebyggande arbete, övervakning av allmän ordning och säkerhet samt spaning och utredning av brott, inklusive handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen. Polisen har även stödjande och hjälpande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft9"&gt;verksamhet och andra, särskilt författningsreglerade uppgifter. En utgångspunkt för övervägandena om en fristående granskning av polisen bör vara de verksamheter som anges i 2 § polislagen, men det ingår i kommitténs uppdrag att överväga hur det nya gransk- ningsorganets uppdrag i så fall närmare ska avgränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;I fråga om tillsyn över polisens brottsutredande verksamhet måste också vägas in att den verksamheten bedrivs i nära samarbete mellan polis och åklagare. Därför bör det analyseras vad inrättandet av ett fristående granskningsorgan för polisens verksamhet får för konsekvenser för åklagarväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft9"&gt;Kriminalvårdens uppgifter framgår av förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården och omfattar bl.a. att verk- ställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet samt utföra transporter och personutredningar i brottmål. Kriminalvården får även bistå andra myndigheter med inrikes- och utrikestransporter av personer som är berövade friheten. Utgångspunkten för över- vägandena om fristående granskning bör vara dessa uppgifter, men det ingår i kommitténs uppdrag att inom den ramen överväga hur det nya organets uppdrag i så fall närmare ska avgränsas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;Den del av polisens och Kriminalvårdens verksamhet som består av tillsyn av effektiviteten i verksamheten och som utgör ett inslag i mål- och resultatstyrningen bör även fortsättningsvis utföras inom respektive myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft7"&gt;Om det finns behov av att inrätta ett fristående organ för granskning av polisens och Kriminalvårdens verksamhet ska utgångs- punkten vara att granskningen ska utföras av ett och samma organ, om inte starka skäl talar emot det. Frågan om organets befogen- heter bör också övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft10"&gt;Kommittén ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft161"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;ta ställning till om ett fristående organ ska granska polisens, inklusive Säkerhetspolisens, och Kriminalvårdens verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;om övervägande skäl talar för ett inrättande av ett sådant organ, lämna ett fullständigt förslag om hur organet och dess verksam- het bör utformas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;föreslå vilken verksamhet inom polisen som granskningen i så fall ska avse, med utgångspunkt i de verksamheter som anges i 2 § polislagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p993 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;föreslå vilken verksamhet inom Kriminalvården som gransk- ningen ska avse, med utgångspunkt i förordningen med instruk- tion för Kriminalvården,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;analysera vad inrättandet av ett fristående granskningsorgan för polisens verksamhet får för konsekvenser för åklagarväsendet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;analysera och föreslå vilka ingripandemöjligheter eller andra befogenheter ett eventuellt granskningsorgan bör ha,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;analysera hur ett fristående granskningsorgans verksamhet ska utformas i förhållande till de uppdrag som andra myndigheter har i fråga om tillsyn över polisens och Kriminalvårdens verk- samhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft7"&gt;De uppdrag som JK, Socialstyrelsen och Skolinspektionen har ska vara oförändrade. Även JO:s uppdrag faller utanför det som kom- mittén har att överväga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft53"&gt;Behovet av analys för det fall Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet inom polisväsendet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft7"&gt;I direktiven till Polisorganisationskommittén (dir. 2010:75) anges att Säkerhetspolisens organisation och uppdrag enligt förordningen (2002:1050) med instruktion för Säkerhetspolisen ska vara oför- ändrat. Säkerhetspolisen utgör i dag en del av Rikspolisstyrelsen, men åtnjuter ett stort mått av självständighet med bl.a. en egen generaldirektör som utses av regeringen, eget regleringsbrev och ett eget anslag på statsbudgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft7"&gt;Kommittén har i sitt pågående arbete funnit skäl för att Säker- hetspolisen bör ombildas till en fristående myndighet inom polis- väsendet och har därför begärt tilläggsdirektiv för att kunna analy- sera vissa frågor som väcks med anledning av det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft8"&gt;Att skilja Säkerhetspolisen från övriga polisen får ett antal kon- sekvenser. Det handlar främst om vilken ledningsform den fri- stående Säkerhetspolisen ska ha och frågor i anslutning till detta. Det väcker även frågor som rör samarbetet mellan Säkerhetspolisen och i första hand Rikskriminalpolisen, där man i dag i viss utsträckning bidrar med resurser till varandras verksamheter. Den nuvarande organisationsformen, där de utgör två verksamheter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;514&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;inom samma myndighet, ger utrymme för ett nära samarbete. Om Säkerhetspolisen däremot ombildas till en fristående myndighet inom polisväsendet, finns det behov av att identifiera och eventuellt formalisera detta samarbete. Utöver det nära samarbetet med Rikskriminalpolisen har Säkerhetspolisen också ett utvecklat sam- arbete med länspolismyndigheterna. Även här medför en separa- tion av Säkerhetspolisen från den övriga polisen konsekvenser som behöver analyseras. Ytterligare en fråga av organisatorisk art är förhållandet mellan Säkerhetspolisen och polisens personalansvars- nämnd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Om kommittén finner att Säkerhetspolisen bör ombildas till en fristående myndighet inom polisväsendet ska kommittén&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;analysera konsekvenserna av att Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;lämna de förslag som en sådan ombildning kräver.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft53"&gt;Vilka följdändringar krävs i andra författningar med anledning av en förändrad organisation för polisen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft9"&gt;De huvudsakliga bestämmelser som rör polisen och dess organi- sation finns i polislagen, polisförordningen (1998:1558) och för- ordningen med instruktion för Rikspolisstyrelsen. Därutöver om- nämns polisen i ett mycket stort antal andra författningar, där polisen ges olika befogenheter eller berörs på andra sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Polisorganisationskommitténs förslag om en ny organisation för polisen ska innehålla de förslag till författningsändringar som krävs i de för polisen centrala författningarna, dvs. polislagen, polisför- ordningen och förordningen med instruktion för Rikspolisstyrel- sen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft7"&gt;I vilken utsträckning en förändrad organisation även kräver följdändringar av andra författningar där polisen omnämns är dock en fråga som kräver omfattande analys och kommer därför inte att kunna slutföras inom utredningens ursprungliga tidsramar. Kom- mitténs redovisning av uppdraget i den delen bör därför senareläg- gas. De följdändringar som har samband med tillsynen över poli- sens verksamhet bör redovisas tillsammans med övriga övervägan- den i den delen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1000 ft13"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft9"&gt;Enligt utredningens direktiv ska uppdraget redovisas senast den 31 mars 2012. Utredningstiden förlängs nu. En delredovisning ska fortfarande göras den 31 mars 2012. De delar som avser följdänd- ringar i författningar med anledning av organisationsförändringen inom polisen och överväganden med anledning av en eventuell om- bildning av Säkerhetspolisen till en fristående myndighet, redovisas senast den 30 november 2012. När det gäller den fristående gransk- ningen ska delen om polisens verksamhet redovisas senast den 1 juli 2013 och delen om Kriminalvårdens verksamhet redovisas senast den 16 december 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft10"&gt;Kommittén ska samråda med Arbetsgivarverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft10"&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p977 ft19"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft12"&gt;Kommittédirektiv 2013:115&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft35"&gt;Tilläggsdirektiv till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft35"&gt;Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 5 december 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft13"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 8 juli 2010 kommittédirektiv för ett antal frågor om polisens organisation (dir. 2010:75). Den 23 februari 2012 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till kommittén att bl.a. utreda behovet av ett fristående organ som ska granska såväl polisens verksamhet, inklusive den verksamhet som Säkerhets- polisen bedriver, som Kriminalvårdens verksamhet (dir. 2012:13). Betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42) överlämnades till regeringen den 11 juni 2013. Den del som avser Kriminalvårdens verksamhet skulle redovisas senast den 16 december 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft7"&gt;Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 augusti 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft10"&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p977 ft19"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft12"&gt;Kommittédirektiv 2014:17&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft35"&gt;Tilläggsdirektiv till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft35"&gt;Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 6 februari 2014&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft13"&gt;Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft9"&gt;Regeringen beslutade den 8 juli 2010 kommittédirektiv om behovet av en ny organisation för polisen (dir. 2010:75). Kommittén läm- nade i betänkandet En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13) förslag till en ny polisorganisation. I enlighet med förslaget ska Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna ombildas till en myndighet den 1 januari 2015 (prop. 2012/13:1, utgiftsområde 4, s. 47 f., bet. 2012/13:JuU1, rskr. 2012/13:139).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Uppdraget till kommittén har utvidgats till att även omfatta behovet av en fristående granskning av såväl polisens som Krimi- nalvårdens verksamhet (dir. 2012:13). Av direktiven framgår att granskningen av polisen och Kriminalvården bör utföras av ett och samma organ, om inte starka skäl talar emot detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;Uppdraget om granskningen av polisens verksamhet redovisades i betänkandet Tillsyn över polisen (SOU 2013:42). Kommittén föreslår där att tillsyn över polisen ska utövas av en från polisen fristående myndighet. Regeringen delar bedömningen men anser att det är lämpligt att frågan om tillsyn över polisens och Kriminal- vårdens verksamhet övervägs samlat. Kommittén får därför i upp- drag att överväga frågan om tillsyn över polisen och Kriminalvår- den. Utredningstiden förlängs och uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2015.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;Tillsynen över polisens och Kriminalvårdens verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft8"&gt;Kommittén föreslår i betänkandet Tillsyn över polisen att tillsynen ska utövas av en från polisen fristående myndighet. Tillsynsmyn- digheten ska enligt förslaget främst granska regelefterlevnad i verk- samhet och ärenden som kan antas återspegla generella förhållan- den, vilket innebär att tillsynen i normalfallet inte borde utmynna i uttalanden om enskilda fall. Kommittén föreslår att myndigheten inte ska ha några andra sanktionsmedel än att genom uttalanden kunna rikta kritik mot polisens verksamhet. Vidare anser kommit- tén att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) ska ingå som ett särskilt beslutsorgan i den nya myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft10"&gt;Betänkandet har remissbehandlats och värdefulla synpunkter har framförts som bör beaktas i det fortsatta arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;Regeringen delar kommitténs bedömning att det inte bör skapas nya tillsynsmyndigheter om det i stället går att föra samman till- synsuppgifter och därigenom effektivisera tillsynen. Det är dock, som flera remissinstanser påpekar, tveksamt om SIN ska ingå i tillsynsmyndigheten för polisen. SIN har bl.a. skapats för att upp- fylla Europakonventionens krav på att enskilda, vars fri- och rättig- heter har kränkts, ska ha tillgång till ett effektivt rättsmedel. Nämnden fyller sitt syfte väl och det är viktigt att nämndens roll inte försvagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft7"&gt;Kommittén ska nu lämna förslag om hur tillsynen över polisen och, i förekommande fall, Kriminalvården ska organiseras och ska beakta de remissynpunkter som har lämnats när det gäller tillsynen över polisen. Utgångspunkten ska vara att SIN inte ska ingå i den nya tillsynsmyndigheten om det inte finns starka skäl för det. Kommittén ska analysera hur tillsynen över polisens personupp- giftsbehandling kan organiseras, så att överlappning mellan olika tillsynsmyndigheter i så stor utsträckning som möjligt undviks. Kommittén är i övrigt fri att på nytt överväga alla förslag i betän- kandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;520&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft13"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft7"&gt;Kommittén ska fortlöpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepar- tementet) informerat om arbetets gång. Uppdraget om tillsyn över både polisens och Kriminalvårdens verksamhet ska redovisas senast den 30 april 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft10"&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p977 ft19"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft12"&gt;Kommittédirektiv 2015:20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft35"&gt;Tilläggsdirektiv till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft35"&gt;Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft13"&gt;Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft7"&gt;Regeringen beslutade den 8 juli 2010 kommittédirektiv om behovet av en ny organisation för polisen (dir. 2010:75). Kommittén läm- nade i betänkandet En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13) förslag till en ny polisorganisation. I enlighet med förslaget ombil- dades Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna till en myn- dighet den 1 januari 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft9"&gt;Uppdraget till kommittén har utvidgats till att omfatta behovet av en fristående granskning av såväl polisens som Kriminalvårdens verksamhet (dir. 2012:13). Kommittén föreslog i betänkandet Till- syn över polisen (SOU 2013:42) att tillsyn över polisen ska utövas av en från polisen fristående myndighet. Kommittén fick därefter i uppdrag att överväga frågan om tillsynen över polisens och Krimi- nalvårdens verksamhet samlat (dir. 2014:17). Uppdraget skulle redovisas senast den 30 april 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft8"&gt;En av Polismyndighetens och Säkerhetspolisens uppgifter är att verkställa av- eller utvisningsbeslut. Ofta anlitas nationella trans- portenheten vid Kriminalvården för genomförandet. Enligt Euro- paparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 decem- ber 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvän- dande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemssta- terna (återvändandedirektivet) ska medlemsstaterna sörja för ett effektivt övervakningssystem för påtvingade återvändanden. Kom- mittén får nu i uppdrag att överväga om uppgiften att övervaka&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td37"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;påtvingade återvändanden kan läggas på den tilltänkta tillsynsmyn- digheten. Utredningstiden förlängs och uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Kravet på ett effektivt övervakningssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft40"&gt;Enligt artikel 8.6 i återvändandedirektivet ska medlemsstaterna sörja för ett effektivt övervakningssystem för påtvingade återvän- danden. I direktivet preciseras dock inte vad som avses med ett effektivt övervakningssystem. EU:s gränskontrollbyrå, Frontex, har som en av sina huvuduppgifter att samordna gemensamma åter- sändandeinsatser. Det innebär bl.a. att medlemsstater som ska av- eller utvisa personer till samma tredjeland kan dela på platserna i ett chartrat flyg, varvid Frontex samordnar hela insatsen och står för en stor del av kostnaderna. Enligt artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1168/2011 av den 25 oktober 2011, en revidering av den s.k. Frontexförordningen, ska Frontex utar- beta en uppförandekod för återsändanden som ska ägna särskild uppmärksamhet åt skyldigheten i återvändandedirektivet att sörja för ett effektivt övervakningssystem. Av uppförandekoden framgår bl.a. att avsaknaden av ett effektivt övervakningssystem kan leda till att en medlemsstat inte längre får delta i de samordnade återsän- dandeinsatserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft7"&gt;Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern utövar tillsyn över all statlig förvaltning i Sverige. Regeringen anser nu att det bör inrättas ett system för ytterligare övervakning av påtvingade åter- vändanden. Eftersom det är Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården som verkställer av- och utvisningsbeslut skulle en möjlig lösning kunna vara att ge den tilltänkta nya tillsynsmyn- digheten i uppdrag att även fungera som övervakningssystem för verkställighetsresor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft10"&gt;Kommittén ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;överväga om uppgiften att övervaka påtvingade återvändanden kan läggas på en tilltänkt ny tillsynsmyndighet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;överväga vilken omfattning övervakningen i så fall skulle ha och hur den skulle organiseras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;524&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td120"&gt;&lt;P class="p18 ft19"&gt;SOU 2015:57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p18 ft29"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;redovisa vilka konsekvenser övervakningsuppdraget skulle få, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;ta fram förslag till de författningsändringar som bedöms nöd- vändiga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft7"&gt;Kommittén är fri att föreslå att uppgiften att övervaka påtvingade återsändanden organiseras på ett annat sätt om det skulle anses mer ändamålsenligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;Kommittén ska fortlöpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepar- tementet) informerat om arbetets gång. Kommittén ska samråda med berörda myndigheter, särskilt Polismyndigheten, Säkerhets- polisen, Kriminalvården och Migrationsverket samt med relevanta &lt;NOBR&gt;icke-statliga&lt;/NOBR&gt; människorättsorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft10"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft10"&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357526x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;Statens offentliga utredningar 2015&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft14"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1010 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Deltagande med väpnad styrka&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;utbildning utomlands. En utökad beslutsbefogenhet för regeringen. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Värdepappersmarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft3"&gt;MiFID II och MiFIR. + Bilagor. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Med fokus på kärnuppgifterna. En angelägen anpassning av Polismyndig- hetens uppgifter på djurområdet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Ett svenskt tonnageskattesystem. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;En ny svensk tullagstiftning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Mer gemensamma tobaksregler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft3"&gt;Ett genomförande av tobaksprodukt- direktivet. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Krav på privata aktörer i välfärden. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;En översyn av årsredovisningslagarna. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;En modern reglering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft3"&gt;av järnvägstransporter. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Gränser i havet. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation och finansiering för ökad säkerhet. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Överprövning av upphandlingsmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del I. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Sedd, hörd och respekterad. Ett ändamålsenligt klagomålssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;hälso- och sjukvården. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring. N L.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;För kvalitet – Med gemensamt ansvar. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Lösöreköp och registerpant. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;En ny ordning för redovisningstillsyn. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Mer trygghet och bättre försäkring. Del 1 + 2. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;22. Rektorn och styrkedjan. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Informations- och cybersäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Sverige. Strategi och åtgärder för säker information i staten. Ju Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;En kommunallag för framtiden. Del A + B . Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;En ny säkerhetsskyddslag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Begravningsclearing. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;En yrkesinriktning inom teknik­ programmet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Kemikalieskatt. Skatt på vissa konsu- mentvaror som innehåller kemikalier. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Datalagring och integritet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Nästa fas i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-hälsoarbetet.&lt;/NOBR&gt; S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Uppgiftslämnarservice för företagen. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Ett effektivare främjandeförbud i lotterilagen. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Service i glesbygd. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Systematiska jämförelser. För lärande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;staten. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Översyn av lagen om skiljeförfarande. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del II. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Myndighetsdatalag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Ny patentlag. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Koll på anläggningen. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Vägar till ett effektivare miljöarbete. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Arbetslöhet och ekonomiskt bistånd. S&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;SÖK – statsbidrag för ökad kvalitet. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft3"&gt;46. Skapa tilltro. Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen. S.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527"&gt;


&lt;P class="p1044 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Bostadsmarknaden och den ekono- miska utvecklingen. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Nya regler för revisorer och revision. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Hela lönen, hela tiden. Utmaningar för ett jämställt arbetsliv. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Klimatförändringar och dricksvatten- försörjning. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Rapport från Bergwallkommissionen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;The Welfare State and Economic Performance. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Europeisk kvarstad på bankmedel. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Får vi det bättre?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft3"&gt;Om mått på livskvalitet. Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;Tillsyn över polisen och Kriminalvården. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B357/H3B357528x1.jpg" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;Statens offentliga utredningar 2015&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft14"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft44"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft3"&gt;Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del I. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft3"&gt;Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del II. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft3"&gt;Hela lönen, hela tiden. Utmaningar för ett jämställt arbetsliv. [50]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft44"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft183"&gt;Värdepappersmarknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft187"&gt;MiFID II och MiFIR. + Bilagor [2] Ett svenskt tonnageskattesystem. [4] En ny svensk tullagstiftning. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Krav på privata aktörer i välfärden. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft3"&gt;Överprövning av upphandlingsmål m.m. [12]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;En ny ordning för redovisningstillsyn. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft3"&gt;En kommunallag för framtiden. Del A + B. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft3"&gt;Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft3"&gt;Kemikalieskatt. Skatt på vissa konsu- mentvaror som innehåller kemikalier. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft3"&gt;Ett effektivare främjandeförbud i lotterilagen. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft3"&gt;Bostadsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft3"&gt;The Welfare State and Economic Performance. [53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft183"&gt;Får vi det bättre?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft3"&gt;Om mått på livskvalitet. [56]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft44"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft183"&gt;Deltagande med väpnad styrka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft3"&gt;i utbildning utomlands. En utökad beslutsbefogenhet för regeringen. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft44"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft3"&gt;Med fokus på kärnuppgifterna. En ange- lägen anpassning av Polismyndig- hetens uppgifter på djurområdet. [3]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;En översyn av årsredovisningslagarna. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft183"&gt;En modern reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft188"&gt;av järnvägstransporter. [9] Lösöreköp och registerpant. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft183"&gt;Informations- och cybersäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft3"&gt;i Sverige. Strategi och åtgärder för säker information i staten. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft188"&gt;En ny säkerhetsskyddslag. [25] Datalagring och integritet. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft188"&gt;Översyn av lagen om skiljeförfarande. [37] Myndighetsdatalag. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft3"&gt;Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Ny patentlag. [41]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft3"&gt;Kollektiv rättighetsförvaltning på upphovsrättsområdet. [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft187"&gt;Nya regler för revisorer och revision. [49] Rapport från Bergwallkommissionen. [52] Europeisk kvarstad på bankmedel. [54]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft3"&gt;Tillsyn över polisen och Kriminalvården. [57]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft44"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Begravningsclearing. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft44"&gt;Miljö- och energidepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft3"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation och finansie- ring för ökad säkerhet. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft3"&gt;Vägar till ett effektivare miljöarbete. [43]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft44"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft3"&gt;Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft3"&gt;Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft3"&gt;Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft188"&gt;Uppgiftslämnarservice för företagen. [33] Service i glesbygd. [35]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;Koll på anläggningen. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft3"&gt;Klimatförändringar och dricksvatten- försörjning. [51]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft44"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft3"&gt;Mer gemensamma tobaksregler. Ett genomförande av tobaks- produktdirektivet. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft3"&gt;Sedd, hörd och respekterad. Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft3"&gt;För kvalitet – Med gemensamt ansvar. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft3"&gt;Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft3"&gt;Mer trygghet och bättre försäkring. Del 1 + 2. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Nästa fas i &lt;NOBR&gt;e-hälsoarbetet.&lt;/NOBR&gt; [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft3"&gt;Systematiska jämförelser. För lärande i staten. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;Arbetslöhet och ekonomiskt bistånd. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft183"&gt;Skapa tilltro. Generell tillsyn,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft3"&gt;enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen. [46]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft3"&gt;Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. [55]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft44"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Rektorn och styrkedjan. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft3"&gt;En yrkesinriktning inom teknik­ programmet. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft3"&gt;SÖK – statsbidrag för ökad kvalitet. [45]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft44"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Gränser i havet. [10]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H3B357</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>SOU_2015__57.pdf</filnamn>
<filstorlek>2908014</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Tillsyn över polisen och Kriminalvården</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A360527C-5326-4F4D-9392-31DCFDA4EB76</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>