3645128H3B343201543sousouStatens offentliga utredningar 2015:43Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar4302015-04-01 00:00:002016-03-16 08:35:002015-04-01 00:00:00Vägar till ett effektivare miljöarbeteSlutbetänkande av MiljömyndighetsutredningenDokTextExtraktorhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H3B343/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H3B343https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H3B343
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2015 43 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 193px 0px 73px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 370px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:344px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 550px 0px 134px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 218px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 538px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 567px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_19 #dimg1 {position:absolute;top:570px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 639px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_21 #dimg1 {position:absolute;top:125px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 12px;padding: 0px;border:none;width: 278px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 260px;padding: 0px;border:none;width: 298px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_4 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 128px 0px 0px 479px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_3 {border:none;margin: 253px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:511px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_4 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 563px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 479px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 353px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;margin: 132px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 481px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 143px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 560px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:204px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 596px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_37 #dimg1 {position:absolute;top:168px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_3 {border:none;margin: 77px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_3 {border:none;margin: 560px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_40 #dimg1 {position:absolute;top:204px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 396px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:368px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 126px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 235px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:529px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 109px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_3 {border:none;margin: 59px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 560px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:204px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 {border:none;margin: 669px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 253px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:511px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_3 {border:none;margin: 578px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:186px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_3 {border:none;margin: 632px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:132px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 254px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:511px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_57 #tx1 {position:absolute;top:226px;left:215px;width:201px;height:266px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 432px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:332px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:636px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 368px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 601px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:320px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:416px;height:320px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 208px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 242px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 127px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:679px;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:417px;height:679px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 703px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:704px;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:418px;height:704px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 725px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:707px;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:417px;height:707px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 725px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:702px;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:416px;height:702px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 111px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:65px;z-index:-1;width:422px;height:610px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:422px;height:610px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 308px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 135px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 109px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:631px;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:416px;height:631px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:616px;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:417px;height:616px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:640px;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:640px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:616px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:616px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:655px;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:655px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:628px;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:628px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:664px;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:416px;height:664px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:655px;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:416px;height:655px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 162px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:413px;height:672px;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:413px;height:672px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 136px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:74px;z-index:-1;width:354px;height:603px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:354px;height:603px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 108px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:7px;z-index:-1;width:405px;height:631px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:405px;height:631px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:74px;z-index:-1;width:354px;height:662px;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:354px;height:662px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 224px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:8px;z-index:-1;width:354px;height:499px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:354px;height:499px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:74px;z-index:-1;width:354px;height:366px;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:354px;height:366px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 462px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:262px;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:416px;height:262px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 118px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 94px 0px 66px 94px;padding: 0px;border: none;width: 530px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 28px;padding: 0px;border: none;width: 596px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 596px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:740px;left:66px;z-index:-1;width:435px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:435px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 94px;padding: 0px;border: none;width: 530px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 23px 0px 0px 417px;padding: 0px;border:none;width: 113px;overflow: hidden;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 28px;padding: 0px;border: none;width: 596px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 596px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:409px;left:58px;z-index:-1;width:483px;height:192px;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:483px;height:192px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 94px;padding: 0px;border: none;width: 530px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 417px;padding: 0px;border:none;width: 113px;overflow: hidden;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:728px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:435px;height:1px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 28px;padding: 0px;border: none;width: 596px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 506px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 94px;padding: 0px;border: none;width: 530px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 417px;padding: 0px;border:none;width: 113px;overflow: hidden;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 28px;padding: 0px;border: none;width: 596px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 596px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:716px;left:66px;z-index:-1;width:435px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:435px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 94px;padding: 0px;border: none;width: 530px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 417px;padding: 0px;border:none;width: 113px;overflow: hidden;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:728px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:435px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 28px;padding: 0px;border: none;width: 596px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 506px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 24px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 94px;padding: 0px;border: none;width: 530px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 417px;padding: 0px;border:none;width: 113px;overflow: hidden;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 28px;padding: 0px;border: none;width: 596px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 596px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:704px;left:66px;z-index:-1;width:435px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:435px;height:1px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 86px;padding: 0px;border: none;width: 538px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 425px;padding: 0px;border:none;width: 113px;overflow: hidden;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:258px;left:0px;z-index:-1;width:483px;height:266px;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:483px;height:266px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 28px;padding: 0px;border: none;width: 596px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 596px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:704px;left:66px;z-index:-1;width:435px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:435px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 94px;padding: 0px;border: none;width: 530px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 417px;padding: 0px;border:none;width: 113px;overflow: hidden;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:692px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:435px;height:1px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 28px;padding: 0px;border: none;width: 596px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 596px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:728px;left:66px;z-index:-1;width:435px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:435px;height:1px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 94px;padding: 0px;border: none;width: 530px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 417px;padding: 0px;border:none;width: 113px;overflow: hidden;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:740px;left:0px;z-index:-1;width:435px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:435px;height:1px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 28px;padding: 0px;border: none;width: 596px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 596px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:51px;left:58px;z-index:-1;width:482px;height:290px;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:482px;height:290px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 94px;padding: 0px;border: none;width: 530px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 116px 0px 0px 417px;padding: 0px;border:none;width: 113px;overflow: hidden;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 28px;padding: 0px;border: none;width: 596px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 596px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:132px;left:58px;z-index:-1;width:451px;height:334px;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:451px;height:334px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 86px;padding: 0px;border: none;width: 538px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 128px 0px 0px 425px;padding: 0px;border:none;width: 113px;overflow: hidden;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:202px;left:0px;z-index:-1;width:451px;height:197px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:451px;height:197px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 28px;padding: 0px;border: none;width: 596px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 596px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 22px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 86px;padding: 0px;border: none;width: 538px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 425px;padding: 0px;border:none;width: 113px;overflow: hidden;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:156px;left:0px;z-index:-1;width:460px;height:239px;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:460px;height:239px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 28px;padding: 0px;border: none;width: 596px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 596px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 94px;padding: 0px;border: none;width: 530px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 417px;padding: 0px;border:none;width: 113px;overflow: hidden;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 28px;padding: 0px;border: none;width: 596px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 506px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 94px;padding: 0px;border: none;width: 530px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 109px 0px 0px 417px;padding: 0px;border:none;width: 113px;overflow: hidden;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 28px;padding: 0px;border: none;width: 596px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 596px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 551px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:653px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:605px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:653px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:605px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:183px;left:58px;z-index:-1;width:431px;height:314px;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:431px;height:314px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 67px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 406px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:370px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:343px;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:432px;height:343px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:569px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 67px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 406px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:626px;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:432px;height:626px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:298px;left:58px;z-index:-1;width:426px;height:427px;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:426px;height:427px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:641px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 67px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 406px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:274px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:439px;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:432px;height:439px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:58px;z-index:-1;width:431px;height:487px;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:431px;height:487px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 67px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 406px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:487px;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:432px;height:487px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:653px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 67px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 123px 0px 0px 406px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:398px;left:0px;z-index:-1;width:427px;height:249px;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:427px;height:249px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:672px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:662px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:641px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:469px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:227px;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:415px;height:227px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:679px;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:416px;height:679px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_306 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_310 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:58px;z-index:-1;width:431px;height:679px;}
#page_310 #dimg1 #img1 {width:431px;height:679px;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_319 #dimg1 {position:absolute;top:505px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_319 #dimg1 #img1 {width:413px;height:174px;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_320 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_320 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_322 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_322 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_323 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_325 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_326 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_327 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_327 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_328 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_328 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_329 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_329 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_332 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:265px;}
#page_332 #dimg1 #img1 {width:413px;height:265px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_336 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_336 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_337 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_337 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_338 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_338 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_339 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_341 #dimg1 {position:absolute;top:503px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:223px;}
#page_341 #dimg1 #img1 {width:413px;height:223px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_342 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:643px;}
#page_342 #dimg1 #img1 {width:416px;height:643px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_343 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_344 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_344 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_345 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_345 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_346 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_346 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_347 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_347 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_350 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_351 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_351 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_354 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_356 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_356 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_363 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_363 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_371 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_371 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_375 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_375 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:611px;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:415px;height:611px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:646px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:78px;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:413px;height:78px;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_383 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:114px;}
#page_383 #dimg1 #img1 {width:413px;height:114px;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_384 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_384 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 145px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_386 #dimg1 {position:absolute;top:531px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_386 #dimg1 #img1 {width:413px;height:120px;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 240px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 489px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 7px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:424px;height:667px;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:424px;height:667px;}
#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_397 #dimg1 {position:absolute;top:255px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:127px;}
#page_397 #dimg1 #img1 {width:424px;height:127px;}
#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_398 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:550px;}
#page_398 #dimg1 #img1 {width:424px;height:550px;}
#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_400 #dimg1 {position:absolute;top:99px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:159px;}
#page_400 #dimg1 #img1 {width:424px;height:159px;}
#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:406px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:231px;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:424px;height:231px;}
#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 112px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 474px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 620px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 563px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 332px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_417 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_417 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_418 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_418 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_419 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_419 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_422 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_422 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_423 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_423 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_426 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_426 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_427 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_427 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_428 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_428 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_429 #dimg1 {position:absolute;top:641px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_429 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_431 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_431 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_432 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_432 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_433 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_433 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_434 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_434 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_435 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_435 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_440 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_441 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_441 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_441 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_442 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_442 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_452 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_452 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_453 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_453 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_454 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_454 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_454 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_455 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_455 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_456 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_456 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_457 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_457 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_457 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_458 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_458 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_459 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_459 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_460 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_460 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_460 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_460 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_461 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_461 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_461 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_462 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_462 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_462 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_463 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_463 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_463 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_464 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_464 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_464 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_465 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_465 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_465 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_466 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_466 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_466 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_466 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_467 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_467 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_467 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_467 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_468 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_468 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_468 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_468 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_469 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_469 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_470 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_471 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_472 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_472 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_473 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_474 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_474 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_475 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_475 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_476 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_477 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_477 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_478 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_478 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_479 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_479 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_479 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_479 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_480 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_480 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_480 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_481 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_481 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_481 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_481 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_482 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_482 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_482 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_483 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_483 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_483 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_484 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_485 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_485 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_485 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_485 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_486 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_486 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_486 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_486 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_487 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_487 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_488 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_489 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_489 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_489 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_490 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_490 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_490 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_490 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_491 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_492 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_492 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_493 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_493 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_494 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_494 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_495 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_495 #id_2 {border:none;margin: 176px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_496 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_496 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_496 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_496 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_497 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_497 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_497 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_497 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_498 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_498 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_498 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_498 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_499 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_499 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_499 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_499 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_500 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_500 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_500 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_500 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_501 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_501 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_501 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_501 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_502 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_502 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_502 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_502 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_503 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_503 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_504 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_504 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_505 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_505 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_505 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_505 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_506 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_506 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_506 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_506 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_507 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_507 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_507 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_507 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_508 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_508 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_508 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_508 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_509 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_509 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_510 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_510 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_510 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_510 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_511 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_511 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_511 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_511 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_512 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_512 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_512 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_512 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_513 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_513 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_514 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_514 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_515 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_515 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_516 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_516 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_517 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_517 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_518 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_518 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_519 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_519 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_520 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_520 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_521 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_521 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_522 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_522 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_523 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_523 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_523 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_523 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_524 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_524 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_524 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_524 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_525 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_525 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_525 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_525 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_528 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_528 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_529 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_529 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_530 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_530 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_531 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_531 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_532 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_532 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_533 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_533 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_534 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_534 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_535 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_535 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
.ft0{font: 29px 'Arial';line-height: 33px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft4{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft7{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft8{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft9{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft12{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft13{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft14{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft15{font: 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft16{font: 14px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft17{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft18{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft19{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft20{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft21{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft22{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft23{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft24{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft26{font: 14px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft27{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft28{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft29{font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft30{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft31{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft32{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft33{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft34{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft35{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft36{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft37{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft38{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft39{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft40{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft41{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft42{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft43{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft44{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft45{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft46{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft47{font: 15px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft48{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft49{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft50{font: italic 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft51{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft52{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft53{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft54{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft55{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft56{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft57{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft58{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft59{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft60{font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft61{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft62{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft63{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft64{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft65{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft66{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft67{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft68{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft69{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft70{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft71{font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft72{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft73{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft74{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft75{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft76{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft77{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft78{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft79{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft80{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft81{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft82{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft83{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft84{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft85{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft86{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft87{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft88{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft89{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft90{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft91{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft92{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft93{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft94{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft95{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft96{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft97{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft98{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft99{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft100{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft101{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft102{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft103{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft104{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft105{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft106{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft107{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft108{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft109{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft110{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft111{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft112{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft113{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft114{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft115{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft116{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft117{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft118{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft119{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft120{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft121{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft122{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft123{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft124{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft125{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft126{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft127{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft128{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft129{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft130{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft131{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft132{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft133{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft134{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft135{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft136{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft137{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft138{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft139{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft140{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft141{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft142{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft143{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft144{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft145{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft146{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft147{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft148{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft149{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft150{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft151{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft152{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft153{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft154{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft155{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft156{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft157{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 16px;}
.ft158{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft159{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft160{font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft161{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft162{font: bold 15px 'Calibri';line-height: 18px;}
.ft163{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 30px;line-height: 18px;}
.ft164{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft165{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft166{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft167{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft168{font: italic 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft169{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft170{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft171{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft172{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft173{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft174{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft175{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft176{font: 11px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 12px;}
.ft177{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft178{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft179{font: italic 9px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft180{font: 9px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft181{font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft182{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft183{font: 11px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 14px;}
.ft184{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft185{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft186{font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft187{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft188{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft189{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft190{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft191{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 15px;}
.ft192{font: italic 8px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft193{font: 8px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft194{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft195{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft196{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft197{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft198{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft199{font: bold 4px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft200{font: 4px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft201{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 19px;}
.ft202{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 15px;}
.ft203{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft204{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 19px;}
.ft205{font: italic 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft206{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 15px;}
.ft207{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft208{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 14px;}
.ft209{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft210{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft211{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 15px;}
.ft212{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft213{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 15px;}
.ft214{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 14px;}
.ft215{font: 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft216{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft217{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft218{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft219{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft220{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 11px;}
.ft221{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft222{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft223{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft224{font: 12px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 15px;}
.ft225{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft226{font: italic 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft227{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft228{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 22px;line-height: 20px;}
.ft229{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft230{font: 13px 'Arial';line-height: 26px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 514px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 279px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 283px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: justify;padding-left: 110px;padding-right: 202px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p26{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 110px;padding-right: 165px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 110px;padding-right: 183px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 55px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 100px;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 100px;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p51{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 184px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p58{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p101{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p102{text-align: right;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p103{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 182px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 180px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 342px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p116{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p117{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p118{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p119{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p120{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p121{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p122{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 2px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p133{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 21px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: right;padding-right: 328px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 342px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: right;padding-right: 328px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 348px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 342px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 192px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p161{text-align: center;padding-left: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p162{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p163{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p164{text-align: right;padding-right: 267px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 281px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 281px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 287px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p169{text-align: right;padding-right: 267px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: right;padding-right: 267px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: right;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: right;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: right;padding-right: 128px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: justify;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 159px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p193{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 311px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 180px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 196px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 186px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p206{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 149px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p223{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p229{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p230{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p232{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 181px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p245{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 187px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: right;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 196px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 184px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 196px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 326px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 180px;}
.p265{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 154px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p279{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p296{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p298{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p306{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 167px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p311{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p313{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p335{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p348{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p350{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 191px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 153px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p365{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p367{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 173px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p382{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 139px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 194px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p418{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 121px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-right: 128px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p444{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 112px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 171px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 178px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p465{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 332px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;margin-top: 285px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p478{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p480{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: left;margin-top: 162px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 285px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 379px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p497{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 204px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 94px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 60px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 96px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 136px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 124px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-left: 112px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 98px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 98px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: justify;margin-top: 387px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 98px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 330px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 91px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-left: 129px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 56px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;margin-top: 397px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 128px;margin-top: 267px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 126px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 121px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;margin-top: 229px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 139px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p554{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 153px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p561{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 167px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 118px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 212px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 129px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 125px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 160px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;margin-top: 180px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 177px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 152px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 113px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 235px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 257px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p601{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 32px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p624{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p625{text-align: left;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 32px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p631{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 101px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 327px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 149px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 89px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-right: 90px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 417px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p645{text-align: justify;padding-right: 90px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p647{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p657{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-right: 95px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-right: 90px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-right: 90px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p662{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 40px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-right: 55px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-right: 53px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-right: 53px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 48px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 47px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 48px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 53px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 48px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 95px;padding-top: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 90px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 90px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 95px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 95px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 95px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;padding-right: 48px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-right: 55px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;padding-right: 48px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 53px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p692{text-align: justify;padding-right: 48px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 4px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p701{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p709{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;margin-top: 291px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 90px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 90px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 95px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 95px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p734{text-align: left;margin-top: 226px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 255px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 95px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p738{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p740{text-align: left;padding-right: 164px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 190px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p747{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;margin-top: 223px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 125px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 142px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p760{text-align: justify;padding-right: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p761{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-right: 53px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 53px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p769{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 197px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p772{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p775{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p778{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p780{text-align: justify;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p786{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 334px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;margin-top: 306px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;margin-top: 219px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p805{text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p810{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 290px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;margin-top: 161px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;margin-top: 323px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 254px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p831{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 389px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 237px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p833{text-align: left;padding-left: 8px;padding-right: 132px;margin-top: 389px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;margin-top: 269px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p849{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p850{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p853{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: left;margin-top: 377px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 225px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p880{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 150px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 242px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-right: 72px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p903{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p911{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 9px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p919{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 544px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 14px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-right: 128px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p938{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p946{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 166px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p961{text-align: left;padding-right: 118px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 169px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p971{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 35px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 154px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 110px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1009{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1013{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1017{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: left;padding-right: 118px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: justify;padding-right: 72px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 190px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 183px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;margin-top: 256px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1064{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1072{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 96px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1077{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1080{text-align: left;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p1087{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p1088{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1089{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1103{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1108{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1109{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 176px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: justify;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: left;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1132{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1133{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1134{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1135{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1136{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1148{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1150{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1151{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 43px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1159{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1161{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: left;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: left;padding-right: 128px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1168{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1169{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -23px;}
.p1170{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1178{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1182{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1187{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1188{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1190{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1192{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1193{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1195{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1196{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1197{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1198{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1200{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1201{text-align: justify;padding-left: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1202{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1203{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1204{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: justify;padding-left: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p1207{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1209{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1210{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p1211{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1212{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1213{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1214{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1215{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p1217{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1218{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1219{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1220{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 124px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1221{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1222{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1223{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1224{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1225{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1226{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1227{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p1228{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1229{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1230{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1231{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1232{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 281px;margin-bottom: 0px;}
.p1233{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1234{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1235{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1236{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 163px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1237{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1238{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1239{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1240{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p1241{text-align: left;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1242{text-align: left;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1243{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1244{text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1245{text-align: justify;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p1246{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 12px;}
.p1247{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1248{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1249{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1250{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1251{text-align: left;padding-right: 154px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1252{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1253{text-align: justify;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p1254{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1255{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1256{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1257{text-align: left;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p1258{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1259{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p1260{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p1261{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1262{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1263{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1264{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 14px;}
.p1265{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p1266{text-align: left;padding-right: 225px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1267{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1268{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1269{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1270{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1271{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1272{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1273{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1274{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1275{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1276{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1277{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1278{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1279{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1280{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1281{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1282{text-align: left;padding-right: 67px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1283{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1284{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1285{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1286{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1287{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1288{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1289{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1290{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1291{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1292{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1293{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1294{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1295{text-align: justify;padding-right: 128px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1296{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 191px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1297{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1298{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1299{text-align: left;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p1300{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 268px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1301{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1302{text-align: justify;padding-left: 110px;padding-right: 234px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p1303{text-align: left;padding-left: 110px;padding-right: 167px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -34px;}
.p1304{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p1305{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 96px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1306{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 161px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1307{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1308{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1309{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1310{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1311{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1312{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1313{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1314{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1315{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1316{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1317{text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 116px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p1318{text-align: left;padding-right: 219px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1319{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1320{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1321{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 135px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1322{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1323{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 291px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 245px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 246px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 404px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 31px;}
.tr3{height: 20px;}
.tr4{height: 18px;}
.tr5{height: 28px;}
.tr6{height: 19px;}
.tr7{height: 14px;}
.tr8{height: 29px;}
.tr9{height: 17px;}
.tr10{height: 15px;}
.tr11{height: 50px;}
.tr12{height: 38px;}
.tr13{height: 30px;}
.tr14{height: 51px;}
.tr15{height: 5px;}
.tr16{height: 16px;}
.tr17{height: 11px;}
.tr18{height: 7px;}
.tr19{height: 9px;}
.tr20{height: 6px;}
.tr21{height: 36px;}
.tr22{height: 56px;}
.tr23{height: 57px;}
.tr24{height: 34px;}
.tr25{height: 33px;}
.tr26{height: 70px;}
.tr27{height: 71px;}
.tr28{height: 35px;}
.tr29{height: 76px;}
.tr30{height: 77px;}
.tr31{height: 91px;}
.tr32{height: 92px;}
.tr33{height: 150px;}
.tr34{height: 151px;}
.tr35{height: 107px;}
.tr36{height: 106px;}
.tr37{height: 252px;}
.tr38{height: 253px;}
.tr39{height: 255px;}
.tr40{height: 254px;}
.tr41{height: 63px;}
.tr42{height: 62px;}
.tr43{height: 180px;}
.tr44{height: 179px;}
.tr45{height: 135px;}
.tr46{height: 136px;}
.tr47{height: 122px;}
.tr48{height: 123px;}
.tr49{height: 195px;}
.tr50{height: 194px;}
.tr51{height: 121px;}
.tr52{height: 84px;}
.tr53{height: 85px;}
.tr54{height: 60px;}
.tr55{height: 59px;}
.tr56{height: 48px;}
.tr57{height: 47px;}
.tr58{height: 27px;}
.tr59{height: 26px;}
.tr60{height: 87px;}
.tr61{height: 86px;}
.t0{width: 416px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 382px;margin-left: 110px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t2{width: 382px;margin-left: 110px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 382px;margin-left: 110px;margin-top: 2px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 382px;margin-left: 110px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-left: 76px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t7{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 416px;margin-top: 2px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 382px;margin-left: 100px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 382px;margin-left: 100px;margin-top: 2px;font: 13px 'Arial';}
.t14{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t15{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 321px;margin-left: 76px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t17{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: 15px 'Arial';}
.t18{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 415px;font: italic 15px 'Arial';}
.t21{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Arial';}
.t22{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t23{width: 415px;margin-top: 18px;font: italic 15px 'Arial';}
.t24{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t25{width: 416px;font: italic 15px 'Arial';}
.t26{width: 321px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t27{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 15px 'Arial';}
.t28{width: 416px;margin-top: 18px;font: italic 15px 'Arial';}
.t29{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 15px 'Arial';}
.t30{width: 416px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t31{width: 321px;margin-top: 19px;font: italic 12px 'Arial';}
.t32{width: 415px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t33{width: 416px;margin-top: 19px;font: italic 15px 'Arial';}
.t34{width: 416px;margin-top: 19px;font: 15px 'Arial';}
.t35{width: 321px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t36{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 19px;font: italic 15px 'Arial';}
.t37{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t38{width: 488px;font: bold 9px 'Arial';}
.t39{width: 540px;font: bold 11px 'Arial';}
.t40{width: 489px;font: bold 9px 'Arial';}
.t41{width: 495px;font: bold 9px 'Arial';}
.t42{width: 489px;font: bold 11px 'Arial';}
.t43{width: 416px;margin-left: 76px;margin-top: 199px;font: 15px 'Arial';}
.t44{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 149px;font: bold 15px 'Arial';}
.t45{width: 416px;margin-left: 76px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B3431x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Vägar till ett effektivare miljöarbete</P>
<P class="p1 ft1">Slutbetänkande av Miljömyndighetsutredningen</P>
<P class="p2 ft1">Stockholm 2015</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft2">SOU 2015:43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p0 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.</P>
<P class="p3 ft3">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm</P>
<P class="p4 ft3">Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p4 ft3"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se</P>
<P class="p3 ft3">Webbplats: fritzes.se</P>
<P class="p5 ft3">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p3 ft4">Svara på remiss – hur och varför.</P>
<P class="p0 ft5">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p6 ft3">En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.</P>
<P class="p7 ft3">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.</P>
<P class="p4 ft3">Omslag: Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p3 ft3">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.</P>
<P class="p8 ft3">ISBN <NOBR>978-91-38-24281-0</NOBR></P>
<P class="p4 ft3">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft6">Till statsrådet och chefen</P>
<P class="p3 ft6">för Miljö- och energidepartementet</P>
<P class="p9 ft7">Regeringen beslutade den 14 november 2013 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av myndigheterna inom miljöområdet (dir. 2013:101).</P>
<P class="p10 ft7">Göran Ekström förordnades den 18 november 2013 att vara särskild utredare.</P>
<P class="p11 ft8">Utredningen har antagit namnet Miljömyndighetsutredningen. Som sekreterare i utredningen förordnades Christine Annemalm</P>
<P class="p12 ft9">den 18 november 2013 och Anna Aspegren den 10 februari 2014.</P>
<P class="p13 ft7">I september 2014 överlämnades delbetänkandet Myndigheter och organisationer under Miljödepartementet – en kartläggning (SOU 2014:66).</P>
<P class="p14 ft8">Miljömyndighetsutredningen överlämnar härmed slutbetänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43).</P>
<P class="p15 ft9">Stockholm i mars 2015</P>
<P class="p16 ft9">Göran Ekström</P>
<P class="p17 ft9">/Christine Annemalm</P>
<P class="p18 ft9">Anna Aspegren</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p19 ft6">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p20 ft10"><A href="#page_15">Sammanfattning ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p21 ft10"><A href="#page_15">15</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p22 ft10"><A href="#page_19">1</A></P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p20 ft10"><A href="#page_19">Författningsförslag......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p21 ft10"><A href="#page_19">19</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p22 ft9"><A href="#page_19">1.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p23 ft9"><A href="#page_19">Förslag till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)............</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_19">19</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft11">1.2</SPAN><A href="#page_20"><SPAN class="ft12">Förslag till förordning med instruktion för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p22 ft13"><A href="#page_20">Miljöinspektionen ....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p23 ft9"><A href="#page_20">20</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft11">1.3</SPAN><A href="#page_22"><SPAN class="ft12">Förslag till förordning om ändring i förordningen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p22 ft11"><A href="#page_22">(2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket ................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p23 ft9"><A href="#page_22">22</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft11">1.4</SPAN><A href="#page_29"><SPAN class="ft12">Förslag till förordning om ändring i förordningen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p22 ft11"><A href="#page_29">(2007:825) med länsstyrelseinstruktion .................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p23 ft9"><A href="#page_29">29</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft7"><SPAN class="ft11">1.5</SPAN><A href="#page_36"><SPAN class="ft14">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:452) med instruktion för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p22 ft13"><A href="#page_36">Strålsäkerhetsmyndigheten .....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p23 ft9"><A href="#page_36">36</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft9"><SPAN class="ft11">1.6</SPAN><A href="#page_38"><SPAN class="ft12">Förslag till förordning om ändring i förordningen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p22 ft11"><A href="#page_38">(2009:947) med instruktion för Kemikalieinspektionen .......</A></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p23 ft9"><A href="#page_38">38</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft8"><SPAN class="ft11">1.7</SPAN><A href="#page_41"><SPAN class="ft15">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><P class="p22 ft13"><A href="#page_41">och hydrologiska institut.........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td5"><P class="p23 ft9"><A href="#page_41">41</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft17"><SPAN class="ft11">1.8</SPAN><A href="#page_42"><SPAN class="ft16">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1024) med instruktion för Forskningsrådet för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p29 ft11"><A href="#page_42">miljö, areella näringar och samhällsbyggande .......................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p23 ft9"><A href="#page_42">42</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><P class="p22 ft9"><A href="#page_44">1.9 Förslag till förordning om ändring i förordningen</A></P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p29 ft9"><A href="#page_44">(2011:619) med instruktion för Havs- och</A></P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p29 ft13"><A href="#page_44">vattenmyndigheten ..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p23 ft9"><A href="#page_44">44</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft19">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft8"><SPAN class="ft11">1.10</SPAN><A href="#page_49"><SPAN class="ft21">Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p32 ft13"><A href="#page_49">undersökning ...........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_49">49</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p22 ft9"><A href="#page_51">1.11</A></P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p32 ft9"><A href="#page_51">Förslag till förordning om ändring i förordningen</A></P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p32 ft11"><A href="#page_51">(2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen ..................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_51">51</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p22 ft9"><A href="#page_53">1.12</A></P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p32 ft9"><A href="#page_53">Förslag till förordning om ändring i förordningen</A></P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p32 ft11"><A href="#page_53">(2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk ......</A></P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_53">53</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p22 ft9"><A href="#page_55">1.13</A></P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p32 ft9"><A href="#page_55">Förslag till förordning om ändring i förordningen</A></P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p32 ft11"><A href="#page_55">(2012:546) med instruktion för Boverket..............................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_55">55</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p22 ft9"><A href="#page_57">1.14</A></P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p32 ft9"><A href="#page_57">Förslag till förordning om ändring i</A></P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p32 ft11"><A href="#page_57">myndighetsförordningen (2007:515) .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_57">57</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td9"><P class="p22 ft9"><A href="#page_58">1.15</A></P></TD>
<TD class="tr5 td10"><P class="p32 ft9"><A href="#page_58">Förslag till förordning om ändring i förordningen</A></P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p32 ft11"><A href="#page_58">(2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter ..............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_58">58</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><P class="p22 ft10"><A href="#page_59">2</A></P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p32 ft10"><A href="#page_59">Vårt upplägg ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p23 ft10"><A href="#page_59">59</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td9"><P class="p22 ft10"><A href="#page_63">3</A></P></TD>
<TD class="tr1 td10"><P class="p32 ft22"><A href="#page_63">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt.......</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p23 ft10"><A href="#page_63">63</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p22 ft9"><A href="#page_64">3.1</A></P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p32 ft11"><A href="#page_64">Hur ser området miljöpolitik ut? ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_64">64</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p32 ft11"><A href="#page_65">3.1.1 Miljöpolitiken har särskilda egenskaper......................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_65">65</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p22 ft9"><A href="#page_66">3.2</A></P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p32 ft9"><A href="#page_66">En förändrad roll för staten – från government till</A></P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p32 ft13"><A href="#page_66">governance?..............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_66">66</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p32 ft9"><A href="#page_69">3.2.1 Vad är governancestyrning och vad skiljer den</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p33 ft11"><A href="#page_69">från governmentstyrning? ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_69">69</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p32 ft9"><A href="#page_71">3.2.2 Utveckling mot den postbyråkratiska</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p33 ft13"><A href="#page_71">organisationen?.............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_71">71</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p32 ft9"><A href="#page_72">3.2.3 Miljöpolitik – ett svårstyrt politikområde ..................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_72">72</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p32 ft11"><A href="#page_73">3.2.4 Vilken roll spelar staten i governancestyrningen?......</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_73">73</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p32 ft11"><A href="#page_74">3.2.5 Miljöområdet präglas av governanceegenskaper ........</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_74">74</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p32 ft11"><A href="#page_75">3.2.6 Staten har fortfarande en viktig roll ............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_75">75</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><P class="p22 ft9"><A href="#page_76">3.3</A></P></TD>
<TD class="tr8 td10"><P class="p32 ft13"><A href="#page_76">Hur ser forskningsläget ut? ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_76">76</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p32 ft11"><A href="#page_76">3.3.1 Environmental governance ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_76">76</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p32 ft11"><A href="#page_78">3.3.2 Få studier berör svenska förhållanden ........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_78">78</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr3 td10"><P class="p32 ft11"><A href="#page_78">3.3.3 Exempel på svensk forskning ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p23 ft9"><A href="#page_78">78</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr10 td11"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr10 td12"><P class="p22 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr10 td13"><P class="p23 ft20">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td6"><P class="p29 ft9"><A href="#page_79">3.3.4 Miljöpolitiska styrmedel – spridning och</A></P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p22 ft13"><A href="#page_79">effektivitet .....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p34 ft9"><A href="#page_79">79</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td6"><P class="p29 ft24"><A href="#page_81">3.3.5 Om policyinstrument och deras spridning .................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p34 ft9"><A href="#page_81">81</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p29 ft9"><A href="#page_82">3.3.6</A></P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p22 ft11"><A href="#page_82">Miljöpolitiken och granskningssamhället ...................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p34 ft9"><A href="#page_82">82</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td6"><P class="p29 ft9"><A href="#page_85">3.3.7 Forskningen om följsamhet gentemot regler på</A></P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p22 ft11"><A href="#page_85">miljöpolitikområdet......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p34 ft9"><A href="#page_85">85</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p29 ft9"><A href="#page_87">3.3.8</A></P></TD>
<TD class="tr3 td12"><P class="p22 ft13"><A href="#page_87">Effekter av tillsyn..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td13"><P class="p34 ft9"><A href="#page_87">87</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft9"><SPAN class="ft11">3.4</SPAN><A href="#page_89"><SPAN class="ft12">Slutsatser om forskningen om organisering av</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td14"><P class="p36 ft11"><A href="#page_89">miljöpolitik i ett internationellt perspektiv ............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p23 ft9"><A href="#page_89">89</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_90">3.4.1</A></P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p37 ft9"><A href="#page_90">Varför har inte stater studerats nämnvärt inom</A></P></TD>
<TD class="tr9 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p37 ft13"><A href="#page_90">miljöforskningen?.........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p23 ft9"><A href="#page_90">90</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_91">3.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p37 ft13"><A href="#page_91">Ett organiseringsperspektiv .........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p23 ft9"><A href="#page_91">91</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td1"><P class="p22 ft10"><A href="#page_95">4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td14"><P class="p36 ft22"><A href="#page_95">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning.....</A></P></TD>
<TD class="tr12 td15"><P class="p21 ft10"><A href="#page_95">95</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p22 ft11"><A href="#page_95">4.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p36 ft11"><A href="#page_95">Regeringsformen om skyddet för miljön ...............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p23 ft9"><A href="#page_95">95</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p22 ft11"><A href="#page_97">4.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p36 ft13"><A href="#page_97">Miljöbalken och miljömålen....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p23 ft9"><A href="#page_97">97</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p22 ft11"><A href="#page_98">4.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td14"><P class="p36 ft13"><A href="#page_98">Något om hållbar utveckling...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td15"><P class="p23 ft9"><A href="#page_98">98</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><P class="p22 ft11"><A href="#page_100">4.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td14"><P class="p36 ft13"><A href="#page_100">Målen i miljömålssystemet ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td15"><P class="p23 ft11"><A href="#page_100">100</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft9"><SPAN class="ft11">4.5</SPAN><A href="#page_102"><SPAN class="ft12">Miljökvalitetsmålen är utgångspunkten för mål- och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><P class="p29 ft11"><A href="#page_102">resultatstyrning av miljöarbetet ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_102">102</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><P class="p21 ft24"><A href="#page_103">4.6 Målstrukturen utvecklas kontinuerligt .................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_103">103</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p29 ft9"><A href="#page_105">4.6.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p21 ft13"><A href="#page_105">Generationsmålet........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_105">105</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p29 ft9"><A href="#page_107">4.6.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td21"><P class="p21 ft11"><A href="#page_107">Miljökvalitetsmålen ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_107">107</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td20"><P class="p29 ft9"><A href="#page_108">4.6.3</A></P></TD>
<TD class="tr3 td21"><P class="p21 ft13"><A href="#page_108">Etappmål ersätter delmålen ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_108">108</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft9"><SPAN class="ft11">4.7</SPAN><A href="#page_110"><SPAN class="ft12">Miljömålen – vad är det som ska uppnås? –</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p39 ft11"><A href="#page_110">bedömningsgrund för måluppfyllelse ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_110">110</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td2"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td4"><P class="p39 ft13"><A href="#page_111">4.7.1 Vad är åtgärder? ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_111">111</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p39 ft9"><A href="#page_112">4.7.2 Sverige har inte rådighet över alla sexton</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p40 ft13"><A href="#page_112">miljökvalitetsmålen.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_112">112</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><P class="p41 ft11"><A href="#page_113">4.8</A></P></TD>
<TD class="tr8 td4"><P class="p39 ft11"><A href="#page_113">Närmare om miljökvalitetsmålen och deras preciseringar ..</A></P></TD>
<TD class="tr8 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_113">113</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td4"><P class="p39 ft24"><A href="#page_130">1.1.1 Närmare om miljökvalitetsmålens indikatorer .........</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_130">130</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td2"><P class="p41 ft11"><A href="#page_137">4.9</A></P></TD>
<TD class="tr13 td4"><P class="p39 ft11"><A href="#page_137">Närmare om etappmålen i miljömålssystemet .....................</A></P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_137">137</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft8"><SPAN class="ft11">4.10</SPAN><A href="#page_144"><SPAN class="ft21">Riksdagen och regeringen använder generationsmålet och miljökvalitetsmålen i flera olika funktioner och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p43 ft13"><A href="#page_144">processer.................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p23 ft9"><A href="#page_144">144</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p43 ft11"><A href="#page_145">4.10.1 Riksdagen använder miljömålen som mål för</A></P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p44 ft13"><A href="#page_145">utgiftsområdet 20 .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p23 ft9"><A href="#page_145">145</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td25"><P class="p43 ft9"><A href="#page_146">4.10.2 Regeringen använder miljökvalitetsmålen i sin</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p44 ft9"><A href="#page_146">myndighetsstyrning – förordningen om</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p44 ft13"><A href="#page_146">miljöledning i statliga myndigheter...........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p23 ft9"><A href="#page_146">146</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p43 ft11"><A href="#page_148">4.10.3 Regeringen använder generationsmålet och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td25"><P class="p44 ft9"><A href="#page_148">miljökvalitetsmålen i sin myndighetsstyrning –</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p44 ft13"><A href="#page_148">myndigheternas instruktioner ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p23 ft9"><A href="#page_148">148</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p43 ft9"><A href="#page_157">4.10.4 Myndigheternas uppgifter och roller har</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p44 ft13"><A href="#page_157">förändrats och utvecklats över åren ..........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p23 ft9"><A href="#page_157">157</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p43 ft24"><A href="#page_169">4.10.5 Etappmålen i myndigheternas instruktioner</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p45 ft24"><A href="#page_169">och i</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p44 ft13"><A href="#page_169">regleringsbreven .........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p23 ft9"><A href="#page_169">169</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td25"><P class="p43 ft9"><A href="#page_170">4.10.6 Ny uppgift om etappmålen i Naturvårdsverkets</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p44 ft13"><A href="#page_170">instruktion från och med 1 april 2015.......................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p23 ft9"><A href="#page_170">170</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td25"><P class="p43 ft9"><A href="#page_170">4.10.7 Återrapporteringskrav om ”verka för” uppgiften i</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p44 ft13"><A href="#page_170">myndigheternas regleringsbrev .................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p23 ft9"><A href="#page_170">170</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td22"><P class="p46 ft10"><A href="#page_179">5</A></P></TD>
<TD class="tr12 td23"><P class="p43 ft22"><A href="#page_179">Uppföljning och utvärdering i parallella processer</A></P></TD>
<TD class="tr12 td24"><P class="p23 ft10"><A href="#page_179">........ 179</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft9"><SPAN class="ft11">5.1</SPAN><A href="#page_179"><SPAN class="ft25">Miljömålsmyndigheterna ska redovisa resultat, följa upp</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p21 ft9"><A href="#page_179">och utvärdera miljömålen i parallella processer ...................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_179">179</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td18"><P class="p21 ft11"><A href="#page_179">5.2 Några viktiga begrepp ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_179">179</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft9"><SPAN class="ft11">5.3</SPAN><A href="#page_182"><SPAN class="ft25">De statliga myndigheterna ska redovisa sina resultat i</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p22 ft13"><A href="#page_182">årsredovisningen ....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_182">182</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td26"><P class="p22 ft9"><A href="#page_183">5.3.1 Om innehållet i resultatredovisningen i</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td26"><P class="p49 ft13"><A href="#page_183">årsredovisningen.........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_183">183</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft17"><SPAN class="ft11">5.4</SPAN><A href="#page_184"><SPAN class="ft26">Många myndigheter ska – i samband med årsredovisningen – redovisa resultat enligt förordningen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr3 td26"><P class="p22 ft11"><A href="#page_184">om miljöledning i statliga myndigheter ...............................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_184">184</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft9"><SPAN class="ft11">5.5</SPAN><A href="#page_185"><SPAN class="ft25">Uppföljning och utvärdering av miljömålen – i en egen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr3 td26"><P class="p22 ft11"><A href="#page_185">process vid sidan av årsredovisningen ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_185">185</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td27"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p22 ft27">Innehåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft8"><SPAN class="ft11">5.6</SPAN><A href="#page_190"><SPAN class="ft15">Miljömålsmyndigheterna som – i en egen process vid sidan av årsredovisningen – följer upp och utvärderar</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p52 ft13"><A href="#page_190">miljömål ..................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_190">190</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p52 ft9"><A href="#page_191">5.6.1 Även länsstyrelserna och Skogsstyrelsen följer</A></P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p44 ft11"><A href="#page_191">upp miljömålen vid sidan av årsredovisningen..........</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_191">191</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p52 ft11"><A href="#page_192">5.6.2 Vem följer upp och redovisar etappmålen?...............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_192">192</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td29"><P class="p53 ft10"><A href="#page_193">6</A></P></TD>
<TD class="tr12 td10"><P class="p52 ft22"><A href="#page_193">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i</A></P></TD>
<TD class="tr12 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p52 ft10"><A href="#page_193">flera led ..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p21 ft10"><A href="#page_193">193</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft9"><SPAN class="ft11">6.1</SPAN><A href="#page_193"><SPAN class="ft12">Myndigheterna betalar ut bidrag, finaniserar och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p36 ft13"><A href="#page_193">fördelar medel ........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_193">193</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_193">6.1.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_193">Bidrag ..........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_193">193</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_194">6.1.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_194">Inomstatliga bidrag.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_194">194</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_195">6.1.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_195">Statsbidrag...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_195">195</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><P class="p22 ft11"><A href="#page_195">6.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td31"><P class="p36 ft11"><A href="#page_195">Myndigheterna betalar ut bidrag...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_195">195</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_195">6.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_195">Naturvårdsverket ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_195">195</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_205">6.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p37 ft11"><A href="#page_205">Havs- och vattenmyndigheten...................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_205">205</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_209">6.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_209">Kemikalieinspektionen ...............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_209">209</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_212">6.2.4</A></P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_212">SMHI...........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_212">212</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_213">6.2.5</A></P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_213">Strålsäkerhetsmyndigheten ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_213">213</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_214">6.2.6</A></P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_214">Formas.........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_214">214</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td1"><P class="p22 ft10"><A href="#page_221">7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td31"><P class="p36 ft10"><A href="#page_221">Tillståndsprövning ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p21 ft10"><A href="#page_221">221</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p22 ft11"><A href="#page_221">7.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td31"><P class="p36 ft11"><A href="#page_221">Tillstånd och godkännande enligt miljöbalken ....................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_221">221</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p36 ft9"><A href="#page_221">7.1.1 Tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarlig</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_221">verksamhet ..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_221">221</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_226">7.1.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_226">Vattenverksamhet .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_226">226</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p36 ft24"><A href="#page_227">7.1.3 Kemiska produkter och biotekniska organismer......</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_227">227</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p36 ft9"><A href="#page_228">7.1.4 Övriga tillstånd och godkännanden enligt</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_228">miljöbalken..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_228">228</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><P class="p22 ft11"><A href="#page_229">7.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td31"><P class="p36 ft13"><A href="#page_229">Prövningsmyndigheterna ......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_229">229</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_230">7.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr9 td32"><P class="p37 ft11"><A href="#page_230">Regeringens tillåtlighetsprövning ..............................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_230">230</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_230">7.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_230">Länsstyrelserna ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_230">230</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_236">7.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_236">Kemikalieinspektionen ...............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_236">236</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_238">7.2.4</A></P></TD>
<TD class="tr6 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_238">Naturvårdsverket ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_238">238</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_238">7.2.5</A></P></TD>
<TD class="tr4 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_238">Kommunerna ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_238">238</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p36 ft9"><A href="#page_238">7.2.6</A></P></TD>
<TD class="tr3 td32"><P class="p37 ft13"><A href="#page_238">Domstolarna ...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_238">238</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft9"><SPAN class="ft11">7.3</SPAN><A href="#page_239"><SPAN class="ft25">Myndigheters möjlighet att tillvarata miljöintressen och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td34"><P class="p55 ft13"><A href="#page_239">andra allmänna intressen .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_239">239</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p55 ft9"><A href="#page_240">7.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p37 ft13"><A href="#page_240">Naturvårdsverket........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_240">240</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p55 ft9"><A href="#page_240">7.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p37 ft11"><A href="#page_240">Havs- och vattenmyndigheten ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_240">240</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td34"><P class="p55 ft11"><A href="#page_241">7.3.3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ......</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_241">241</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p55 ft9"><A href="#page_241">7.3.4</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p37 ft13"><A href="#page_241">Kammarkollegiet ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_241">241</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p22 ft11"><A href="#page_242">7.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><P class="p55 ft13"><A href="#page_242">Rätt att överklaga tillståndsbeslut ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_242">242</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td34"><P class="p55 ft11"><A href="#page_242">7.4.1 Myndigheternas rätt att överklaga ............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_242">242</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td34"><P class="p55 ft11"><A href="#page_243">7.4.2 Sakägarnas rätt att överklaga .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_243">243</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td34"><P class="p55 ft11"><A href="#page_243">7.4.3 Miljöorganisationernas rätt att överklaga .................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_243">243</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><P class="p22 ft10"><A href="#page_245">8</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td34"><P class="p55 ft22"><A href="#page_245">Miljötillsyn och tillsynsvägledning ..............................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p23 ft10"><A href="#page_245">245</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p22 ft11"><A href="#page_245">8.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td34"><P class="p55 ft13"><A href="#page_245">Miljötillsyn.............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_245">245</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td16"><P class="p55 ft9"><A href="#page_245">8.1.1</A></P></TD>
<TD class="tr9 td35"><P class="p37 ft13"><A href="#page_245">Tillsynsbegreppet .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_245">245</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p55 ft9"><A href="#page_249">8.1.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p37 ft24"><A href="#page_249">Miljötillsynsförordningen om tillsyn........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_249">249</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p55 ft9"><A href="#page_261">8.1.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p37 ft13"><A href="#page_261">Samverkansorgan för tillsyn ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_261">261</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p55 ft9"><A href="#page_264">8.1.4</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p37 ft11"><A href="#page_264">Egenkontroll för verksamhetsutövare ......................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_264">264</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p22 ft11"><A href="#page_265">8.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td34"><P class="p55 ft13"><A href="#page_265">Tillsynsvägledning .................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_265">265</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p55 ft9"><A href="#page_265">8.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p37 ft13"><A href="#page_265">Miljöbalken .................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_265">265</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p55 ft9"><A href="#page_266">8.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p37 ft24"><A href="#page_266">Miljötillsynsförordningen om tillsynsvägledning ....</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_266">266</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><P class="p22 ft10"><A href="#page_273">9</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td34"><P class="p55 ft22"><A href="#page_273">Miljöforskningens tillgänglighet..................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td30"><P class="p23 ft10"><A href="#page_273">273</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p22 ft11"><A href="#page_273">9.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><P class="p55 ft11"><A href="#page_273">Nyttiggörande av forskning..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_273">273</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td34"><P class="p55 ft11"><A href="#page_274">9.1.1 Universitetens och högskolornas uppgifter .............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_274">274</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p55 ft9"><A href="#page_274">9.1.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p37 ft11"><A href="#page_274">Förvaltningsmyndigheterna och forskningen ..........</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_274">274</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td34"><P class="p55 ft9"><A href="#page_277">9.1.3 Öppen tillgång till vetenskaplig information ...........</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_277">277</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td33"><P class="p22 ft11"><A href="#page_277">9.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td34"><P class="p55 ft13"><A href="#page_277">Miljöforskningen ...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_277">277</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p55 ft9"><A href="#page_278">9.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p37 ft11"><A href="#page_278">Miljöforskningsberedningen .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_278">278</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td33"><P class="p22 ft11"><A href="#page_280">9.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td34"><P class="p55 ft13"><A href="#page_280">Exempel från annan verksamhet...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_280">280</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td34"><P class="p55 ft11"><A href="#page_280">9.3.1 Statens beredning för medicinsk utvärdering...........</A></P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_280">280</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p55 ft9"><A href="#page_281">9.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td35"><P class="p37 ft13"><A href="#page_281">Skolforskningsinstitutet ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_281">281</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td34"><P class="p55 ft9"><A href="#page_281">9.3.3 Mistras råd för evidensbaserad miljövård –</A></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td16"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td35"><P class="p37 ft13"><A href="#page_281">EviEM .........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_281">281</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td36"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr10 td37"><P class="p23 ft20">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td38"><P class="p22 ft10"><A href="#page_285">10</A></P></TD>
<TD class="tr14 td39"><P class="p56 ft22"><A href="#page_285">Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ....................</A></P></TD>
<TD class="tr14 td37"><P class="p57 ft10"><A href="#page_285">285</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_285">10.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft11"><A href="#page_285">Vattenadministrationen växer fram ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_285">285</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p56 ft11"><A href="#page_286">10.1.1 Vattenmyndigheternas uppgifter...............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_286">286</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p56 ft11"><A href="#page_287">10.1.2 Vattendelegationernas uppgifter................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_287">287</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_288">10.1.3 Vattenrådens arbete ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_288">288</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_289">10.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_289">Länsstyrelsernas roll ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_289">289</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_290">10.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft11"><A href="#page_290">Havs- och vattenmyndigheten bildas ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_290">290</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p56 ft9"><A href="#page_290">10.3.1 Utredningen om en myndighet för havs- och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p33 ft13"><A href="#page_290">vattenmiljöfrågor ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_290">290</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p56 ft11"><A href="#page_291">10.3.2 Beslut om en ny nationell myndighet........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_291">291</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_292">10.4</A></P></TD>
<TD class="tr8 td39"><P class="p56 ft11"><A href="#page_292">Miljömålsberedningen om vattenmyndigheterna ................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_292">292</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td38"><P class="p22 ft10"><A href="#page_295">11</A></P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p56 ft22"><A href="#page_295">Våra överväganden och förslag ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p57 ft10"><A href="#page_295">295</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_295">11.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft11"><A href="#page_295">Miljömålen i myndighetsstyrningen .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_295">295</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p56 ft9"><A href="#page_308">11.1.1 Regeringen behöver ändra tillämpningen av</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p33 ft11"><A href="#page_308">miljömålen i sin myndighetsstyrning ........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_308">308</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_319">11.1.2 Förslag .........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_319">319</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_319">11.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft9"><A href="#page_319">Om uppföljning, utvärdering och resultatredovisning</A></P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_319">inom miljömålssystemet ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_319">319</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p56 ft11"><A href="#page_321">11.2.1 Om regeringens resultatredovisning till riksdagen ..</A></P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_321">321</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p56 ft11"><A href="#page_323">11.2.2 Om myndigheternas resultatredovisningar ..............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_323">323</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p56 ft9"><A href="#page_329">11.2.3 Det saknas en oberoende regelbunden</A></P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p33 ft11"><A href="#page_329">samhällsövergripande utvärdering av resultaten av</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p33 ft13"><A href="#page_329">arbetet i miljömålssystemet........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_329">329</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_331">11.2.4 Förslag .........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_331">331</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_332">11.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft9"><A href="#page_332">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i</A></P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_332">flera led ...................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_332">332</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td39"><P class="p56 ft11"><A href="#page_339">11.3.1 Finansiell styrning för ett effektivare miljöarbete ....</A></P></TD>
<TD class="tr9 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_339">339</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_341">11.3.2 Förslag .........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_341">341</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_341">11.4</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft9"><A href="#page_341">En ny myndighet för tillståndsprövning, tillsyn och</A></P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_341">tillsynsvägledning...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_341">341</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p56 ft11"><A href="#page_342">11.4.1 En rättssäker och effektiv statsförvaltning ...............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_342">342</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p56 ft11"><A href="#page_343">11.4.2 OECD:s granskning av Sveriges miljöpolitik ...........</A></P></TD>
<TD class="tr0 td37"><P class="p34 ft9"><A href="#page_343">343</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr10 td40"><P class="p22 ft20">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr10 td41"><P class="p22 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p23 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr11 td41"><P class="p22 ft9"><A href="#page_344">11.4.3 Tidigare bedömningar angående</A></P></TD>
<TD class="tr11 td8"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td42"><P class="p49 ft11"><A href="#page_344">tillståndsprövning, tillsyn och tillsynsvägledning .... 344</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_349">11.4.4 Exempel från andra verksamheter .............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_349">349</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_351">11.4.5 Behov av en ny myndighet.........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_351">351</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_356">11.4.6 Den nya myndighetens uppgifter..............................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_356">356</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_371">11.4.7 Myndighetens uppgifter i framtiden .........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_371">371</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_376">11.4.8 Förslag och bedömningar ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_376">376</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p58 ft9"><A href="#page_377">11.5</A></P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_377">Vattenförvaltning av kvaliteten på vattenmiljön .................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_377">377</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_378">11.5.1 Vattenmyndigheternas ställning................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_378">378</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_379">11.5.2 Samordningen av vattenmyndigheterna....................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_379">379</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_380">11.5.3 Vattenmyndigheterna avvecklas ................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_380">380</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_382">11.5.4 Förslag och bedömning .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_382">382</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p58 ft9"><A href="#page_382">11.6</A></P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_382">Miljöforskningens tillgänglighet...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_382">382</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft9"><A href="#page_383">11.6.1 Det finns behov av att tillgängligöra</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p49 ft13"><A href="#page_383">miljöforskningen ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_383">383</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_384">11.6.2 En ny uppgift för Formas ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_384">384</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_386">11.6.3 Finansiering ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_386">386</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_386">11.6.4 Förslag.........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_386">386</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p58 ft9"><A href="#page_386">11.7</A></P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_386">Genomförande.......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_386">386</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_387">11.7.1 Ikraftträdande.............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_387">387</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_387">11.7.2 Uppföljning och utvärdering.....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_387">387</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td40"><P class="p58 ft10"><A href="#page_389">12</A></P></TD>
<TD class="tr12 td41"><P class="p22 ft28"><A href="#page_389">Konsekvensanalys.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td8"><P class="p23 ft10"><A href="#page_389">389</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p58 ft9"><A href="#page_389">12.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_389">Konsekvenser för staten........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_389">389</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_390">12.1.1 Effekter för statsbudgeten.........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_390">390</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p58 ft9"><A href="#page_393">12.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p22 ft9"><A href="#page_393">Konsekvenser för personal vid de berörda</A></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_393">myndigheterna .......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_393">393</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_402">12.2.1 Konsekvenser för andra myndigheter .......................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_402">402</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p58 ft9"><A href="#page_402">12.3</A></P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_402">Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_402">402</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p58 ft9"><A href="#page_402">12.4</A></P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_402">Konsekvenser för företag......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_402">402</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p58 ft9"><A href="#page_403">12.5</A></P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_403">Konsekvenser för miljön.......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_403">403</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td40"><P class="p58 ft9"><A href="#page_404">12.6</A></P></TD>
<TD class="tr13 td41"><P class="p22 ft13"><A href="#page_404">Övriga konsekvenser .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr13 td8"><P class="p23 ft9"><A href="#page_404">404</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr10 td11"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr10 td43"><P class="p22 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr10 td44"><P class="p23 ft20">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td11"><P class="p22 ft10">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr14 td43"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr14 td44"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td11"><P class="p22 ft9">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr12 td43"><P class="p22 ft11"><A href="#page_405">Kommittédirektiv 2013:101 .......................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td44"><P class="p34 ft9"><A href="#page_405">405</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><P class="p22 ft9"><A href="#page_415">Bilaga 2</A></P></TD>
<TD class="tr1 td43"><P class="p22 ft9"><A href="#page_415">Miljömålen i myndigheternas instruktioner och</A></P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p22 ft11"><A href="#page_415">regleringsbrev – en tillbakablick ................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td44"><P class="p34 ft9"><A href="#page_415">415</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><P class="p22 ft9">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr1 td43"><P class="p22 ft11"><A href="#page_527">Till avsnitt 6 – Exempel på författningar ..................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p34 ft9"><A href="#page_527">527</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><P class="p22 ft9"><A href="#page_553">Bilaga 4</A></P></TD>
<TD class="tr1 td43"><P class="p22 ft9"><A href="#page_553">Referenser till avsnitt 3 Miljöpolitikens</A></P></TD>
<TD class="tr1 td44"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td11"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p22 ft11"><A href="#page_553">organisering – en forskningsöversikt ........................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td44"><P class="p34 ft9"><A href="#page_553">553</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
</DIV>
<DIV id="page_15">
<P class="p0 ft6">Sammanfattning</P>
<P class="p59 ft7">Vårt uppdrag har varit att pröva förutsättningarna för en tydligare, effektivare och mer ändamålsenlig myndighetsstruktur och ett bättre resursutnyttjande för myndigheterna under det dåvarande Miljödepartementet. Vårt arbete har haft en förvaltningspolitisk utgångspunkt – dock med respekt för de egenskaper som särskilt utmärker miljöpolitiken. Vi har fokuserat på de processer som särskilt nämns i våra direktiv: regeringens styrning, tillstånds- givning, tillsyn och tillsynsvägledning samt analys, uppföljning och utvärdering. Till dessa processer har vi lagt en egen: miljö- forskningens tillgänglighet och implementering. I vårt utrednings- arbete har vi försökt identifiera de problem i processerna som är av sådan dignitet att vi anser att de behöver åtgärdas. Vi fokuserar i detta betänkande på dessa problem.</P>
<P class="p13 ft7">Vi har identifierat problem med regeringens styrning av miljömyndigheterna. Myndighetsstyrningen är i vissa avseenden vag och inte tillräckligt operativ – men samtidigt detaljerad. Det finns allvarliga brister i effektivitet, enhetlighet, rättssäkerhet och konkurrensneutralitet i tillståndsgivning och tillsyn. Tillgänglig- heten till forskningen måste öka så att resultaten kan komma till nytta. Det är ett problem att det inte finns någon oberoende utvärdering av effekterna av miljömålsarbetet. Det finns även ett strukturellt problem med den nuvarande vattenförvaltningen.</P>
<P class="p60 ft17">Vi lämnar därför förslag om ändringar i regeringens tillämpning av generationsmålet och miljökvalitetsmålen i sin myndighets- styrning samt förslag till effektivare finansiell styrning. Vi föreslår att regeringen inrättar en funktion för en oberoende regelbunden samhällsövergripande utvärdering av effekterna av arbetet i miljömålssystemet. Vi lämnar förslag till en helt ny myndighet för tillstånd, tillsyn och tillsynsvägledning och en samlad förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vi föreslår även att miljöarbetet tillförs</P>
<P class="p61 ft19">15</P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft9">en helt ny uppgift för att skapa bättre tillgänglighet till miljö- forskningen.</P>
<P class="p63 ft9">Vi föreslår att:</P>
<P class="p64 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">regeringen tar bort uppgiften att verka för att det genera- tionsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås i förordningarna med instruktion för de 26 myndigheter som i dag ingår i miljömålssystemet samt länsstyrelseinstruktionen. Förutsatt att instruktionerna inte redan innehåller sådana uppgifter, bör regeringen för dessa myndigheter länsstyrelserna och övriga relevanta myndigheter i stället formulera verksamhetsanpassade uppgifter som i sin tur bidrar till att nå de av riksdagen beslutade generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen.</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">regeringen i 3 § myndighetsförordningen (2007:515) inför en ny uppgift som innebär att myndighetsledningen ska se till att verksamheten främjar en hållbar utveckling och bidrar till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Naturvårdsverkets uppgift att vart fjärde år redovisa en för- djupad utvärdering av resultaten i förhållande till generations- målet och miljökvalitetsmålen, ska utgå ur Naturvårdsverkets instruktion.</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Formas får en ny uppgift som innebär att regelbundet genom- föra och till regeringen redovisa resultatet av en samhälls- övergripande utvärdering av effekterna av miljöarbetet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.</SPAN></P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">det som i dag är inomstatliga bidrag mellan till exempel Naturvårdsverket och länsstyrelserna i stället ska tilldelas respektive länsstyrelse i form av direkta anslag/anslagsposter.</SPAN></P>
<P class="p66 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">en ny myndighet inrättas med huvuduppgift att bevilja tillstånd enligt kapitlen 9, 11, </SPAN><NOBR>13–15</NOBR> i miljöbalken. Myndigheten ska också bedriva tillsyn inom dessa områden samt svara för tillsynsvägledning till kommunerna. Ansvaret för dessa upp- gifter ligger för närvarande hos Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna, men flyttas genom vårt förslag till den nya myndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td45"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p22 ft27">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">möjligheterna för Naturvårdsverket, Havs- och vatten- myndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap och länsstyrelserna att föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen upphör.</SPAN></P>
<P class="p68 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">vattenmyndigheterna avvecklas och att deras verksamhet flyttas till Havs- och vattenmyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p68 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">Formas får en ny uppgift som innebär att vetenskapligt utvärdera tillämpad och ny forskning inom miljöområdet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34319x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p19 ft6">1 Författningsförslag</P>
<P class="p69 ft32"><SPAN class="ft32">1.1</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p70 ft32">lag om ändring i miljöbalken (1998:808)</P>
<P class="p71 ft7">Härigenom föreskrivs att 22 kap. 6 § miljöbalken (1998:808) ska ha följande lydelse</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p22 ft34">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p22 ft35">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft10">22 kap.</P>
<P class="p73 ft9">6 §</P>
<P class="p74 ft36">Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammar- kollegiet, Myndigheten för sam- hällsskydd och beredskap och länsstyrelsen ska, när det behövs, föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen.</P>
<P class="p75 ft9">En kommun får föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen.</P>
<P class="p76 ft9">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
<P class="p77 ft19">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft32"><SPAN class="ft32">1.2</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p79 ft32">förordning med instruktion för Miljöinspektionen</P>
<P class="p80 ft9">Regeringen föreskriver följande.</P>
<P class="p81 ft10">Uppgifter</P>
<P class="p82 ft9"><SPAN class="ft10">1 § </SPAN>Miljöinspektionen ska pröva frågor om tillstånd och godkän- nanden enligt 9, 11 och <NOBR>13–15</NOBR> kap. miljöbalken och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av de kapitlen.</P>
<P class="p83 ft7"><SPAN class="ft37">2 § </SPAN>I fråga om verksamheter och åtgärder som omfattas av Miljö- inspektionens prövningsansvar enligt 1 § ska inspektionen utöva tillsyn enligt 26 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p84 ft9"><SPAN class="ft10">3 § </SPAN>Miljöinspektionen ska ge tillsynsvägledning inom de områden som anges i 1 §.</P>
<P class="p85 ft10">Ledningsform</P>
<P class="p86 ft9"><SPAN class="ft10">4 § </SPAN>Myndigheten leds av en myndighetschef.</P>
<P class="p87 ft9"><SPAN class="ft10">5 § </SPAN>Vid myndigheten finns ett insynsråd som består av högst nio ledamöter.</P>
<P class="p85 ft10">Personalansvarsnämnd</P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft10">6 § </SPAN>Vid myndigheten finns en personalansvarsnämnd.</P>
<P class="p89 ft10">Tillämpligheten av vissa förordningar</P>
<P class="p82 ft9"><SPAN class="ft10">7 § </SPAN>Myndigheten ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101).</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr4 td49"><P class="p22 ft9"><SPAN class="ft10">8 § </SPAN>Myndigheten</P></TD>
<TD class="tr4 td50"><P class="p22 ft9">ska</P></TD>
<TD class="tr4 td51"><P class="p22 ft9">tillämpa</P></TD>
<TD class="tr4 td52"><P class="p22 ft11">internrevisionsförordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td49"><P class="p22 ft9">(2006:1228).</P></TD>
<TD class="tr0 td50"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td51"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td52"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34321x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft10">Överklagande</P>
<P class="p91 ft9"><SPAN class="ft10">9 § </SPAN>Regler om överklagande finns i 19 kap 1 § 3 stycket miljöbalken (1998:808).</P>
<P class="p92 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft32"><SPAN class="ft32">1.3</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p93 ft38">förordning om ändring i förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket</P>
<P class="p94 ft7">Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket (i dess lydelse från och med den 1 april 2015, SFS 2015:124)</P>
<P class="p95 ft17"><SPAN class="ft36">dels </SPAN>att <NOBR>11–14</NOBR> och 17 §§ ska upphöra att gälla, <SPAN class="ft36">dels </SPAN>att <NOBR>1–3</NOBR> §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p96 ft9"><SPAN class="ft34">dels </SPAN>att det ska införas en ny paragraf, 3 a §, med följande lydelse</P>
<P class="p97 ft34">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p98 ft9">1 §</P>
<P class="p99 ft17">Naturvårdsverket är förvaltningsmyndighet på miljöområdet i frågor om klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade om- råden, kretslopp och avfall, miljöövervakning samt miljöforskning. Naturvårdsverket har en central roll i miljöarbetet och ska vara på- drivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpoli-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr4 td55"><P class="p22 ft9">tiken.</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">Naturvårdsverket <SPAN class="ft34">ska verka för</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p23 ft9">Naturvårdsverket ska vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">att det generationsmål för miljö-</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p23 ft11">behov föreslå åtgärder för miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><P class="p22 ft34">arbetet och</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p101 ft39">de</P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p100 ft40">miljökvalitetsmål</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p102 ft11">arbetets utveckling.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">som riksdagen har fastställt nås</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9"><SPAN class="ft34">och </SPAN>ska vid behov föreslå åt-</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td47"><P class="p22 ft9">gärder för miljöarbetets utveck-</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><P class="p22 ft9">ling<SPAN class="ft34">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td47"><P class="p100 ft34">Naturvårdsverket ska främja</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">en hållbar utveckling med ut-</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><P class="p22 ft34">gångspunkt</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p103 ft34">i</P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p100 ft39">generationsmålet</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p104 ft34">och miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p105 ft17">2 § Naturvårdsverket ska inom miljömålssystemet</P>
<P class="p106 ft7"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft41">vägleda berörda myndigheter i deras arbete med genomföran- de och uppföljning,</SPAN></P>
<P class="p99 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft42">utvärdera, följa upp och i samråd med berörda myndigheter utveckla tillämpningen av samhällsekonomiska analyser,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft42">löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel och åtgärder,</SPAN></P>
<P class="p108 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft42">varje år redovisa en samlad beskrivning av det närmast före- gående årets resultat med</SPAN></P>
<P class="p109 ft9">a) en uppföljning av etappmålen,</P>
<P class="p13 ft7">b) en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet, och</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p110 ft11">c) en analys av utvecklingstren-</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p110 ft9">c) en analys av</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p23 ft24">utvecklings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">den i förhållande till miljökvali-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td59"><P class="p22 ft9">trenden i förhållande till miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p22 ft24">tetsmålen och</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p39 ft9">generationsmålet,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td59"><P class="p22 ft24">kvalitetsmålen och generations-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p22 ft34">och</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft9">målet.</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p110 ft34">5. vart fjärde år redovisa en</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">fördjupad utvärdering av möjlig-</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">heterna att nå miljökvalitets-</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p22 ft40">målen och generationsmålet med</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p110 ft34">a) en analys av förutsättning-</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">arna att nå vart och ett av miljö-</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">kvalitetsmålen, och</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p110 ft34">b) en målövergripande analys</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p22 ft40">av utvecklingen mot generations-</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">målet och miljökvalitetsmålen.</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td60"><P class="p110 ft9">I arbetet</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p22 ft9">med redovisning</P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p110 ft9">I arbetet med</P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p23 ft9">redovisning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">enligt första stycket 4 <SPAN class="ft34">och 5 </SPAN>ska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td59"><P class="p22 ft9">enligt första stycket 4 ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td47"><P class="p22 ft9">Naturvårdsverket höra och sam-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td59"><P class="p22 ft11">Naturvårdsverket höra och sam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td47"><P class="p22 ft9">ordna berörda myndigheter.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td59"><P class="p22 ft9">ordna berörda myndigheter.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">3 §</P>
<P class="p112 ft9">Naturvårdsverket ska inom sitt ansvarsområde särskilt</P>
<P class="p113 ft44"><SPAN class="ft39">1.</SPAN><SPAN class="ft43">ansvara för central tillsyns- vägledning,</SPAN></P>
<P class="p114 ft46"><SPAN class="ft35">2.</SPAN><SPAN class="ft45">samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr4 td61"></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p100 ft40"><SPAN class="ft24">3. </SPAN>bevaka allmänna miljövårds-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td59"><P class="p23 ft9"><SPAN class="ft34">1. yttra sig </SPAN>i mål och ärenden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td61"></TD>
<TD colspan=3 class="tr9 td62"><P class="p22 ft24"><SPAN class="ft40">intressen </SPAN>i mål och ärenden</P></TD>
<TD class="tr9 td63"><P class="p115 ft9">där</P></TD>
<TD class="tr9 td64"><P class="p22 ft9">där miljöbalken tillämpas</P></TD>
<TD class="tr9 td38"><P class="p23 ft9">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td61"></TD>
<TD class="tr7 td65"><P class="p22 ft47">miljöbalken</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td66"><P class="p39 ft47">tillämpas och</P></TD>
<TD class="tr7 td63"><P class="p115 ft48">som</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr6 td59"><P class="p23 ft11">som handläggs hos <SPAN class="ft39">Miljöinspek-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td61"></TD>
<TD colspan=3 rowspan=2 class="tr16 td62"><P class="p22 ft24">handläggs hos <SPAN class="ft40">myndigheter</SPAN></P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td63"><P class="p100 ft49">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td61"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td64"><P class="p22 ft9"><SPAN class="ft34">tionen </SPAN>och domstolar</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td38"><P class="p23 ft11">samt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td65"><P class="p22 ft49">domstolar</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td67"><P class="p22 ft49">samt lämna</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr16 td68"><P class="p115 ft50">Natur-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td61"></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td59"><P class="p23 ft11">lämna <SPAN class="ft39">myndighetens </SPAN>synpunkter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td61"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td65"><P class="p22 ft35">vårdsverkets</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr16 td67"><P class="p116 ft49">synpunkter</P></TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr16 td68"><P class="p100 ft49">tidigt i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td61"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td64"><P class="p22 ft9">tidigt i processen,</P></TD>
<TD class="tr18 td38"><P class="p22 ft51"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td61"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr9 td65"><P class="p22 ft24">processen,</P></TD>
<TD class="tr17 td67"><P class="p22 ft52"> </P></TD>
<TD class="tr17 td33"><P class="p22 ft52"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p22 ft52"> </P></TD>
<TD class="tr17 td38"><P class="p22 ft52"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td61"></TD>
<TD class="tr20 td67"><P class="p22 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr20 td33"><P class="p22 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr20 td63"><P class="p22 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr20 td64"><P class="p22 ft53"> </P></TD>
<TD class="tr20 td38"><P class="p22 ft53"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft20">Författningsförslag SOU 2015:43</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p100 ft34">4. delta i miljöprövningar som</P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p100 ft34">gäller frågor som är principiellt</P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p100 ft39">viktiga eller har stor betydelse för</P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft34">miljön,</P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td47"><P class="p100 ft9"><SPAN class="ft34">5</SPAN>. vägleda statliga myndig-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td78"><P class="p110 ft9"><SPAN class="ft34">2. </SPAN>vägleda</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td79"><P class="p22 ft9">statliga</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td80"><P class="p23 ft9">myndig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p115 ft11">heter i deras miljöledningsarbete</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft11">heter i deras miljöledningsarbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9"><SPAN class="ft34">6</SPAN>. samordna uppföljning <SPAN class="ft34">och</SPAN></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td81"><P class="p110 ft9"><SPAN class="ft34">3. </SPAN>samordna</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td82"><P class="p117 ft9">uppföljning</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p23 ft9">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><P class="p22 ft34">utvärdering</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td84"><P class="p100 ft9">av miljökvalitets-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td84"><P class="p22 ft9">miljökvalitetsmålet</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td20"><P class="p23 ft24">Begränsad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft9">målen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td51"><P class="p22 ft9">Begränsad</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td78"><P class="p100 ft24">klimatpåver-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">klimatpåverkan, Frisk luft, Bara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">kan, Frisk luft, Bara naturlig</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td84"><P class="p22 ft9">naturlig försurning,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td20"><P class="p23 ft11">Skyddande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td83"><P class="p22 ft9">försurning,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td85"><P class="p22 ft11">Skyddande</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p100 ft9">ozon-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft24">ozonskikt, Myllrande våtmarker,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft9">skikt,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td51"><P class="p32 ft9">Myllrande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td78"><P class="p100 ft9">våtmarker,</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">Storslagen fjällmiljö och Ett rikt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">Storslagen fjällmiljö och Ett rikt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td81"><P class="p22 ft9">växt- och djurliv.</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td86"><P class="p22 ft9">växt- och djurliv,</P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p110 ft34">4.</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td87"><P class="p118 ft39">Myndigheten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td88"><P class="p119 ft54">ska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td89"><P class="p23 ft39">lämna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td90"><P class="p22 ft34">underlag till</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td40"><P class="p56 ft39">Forskningsrådet</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p23 ft34">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft40">miljö, areella näringar och sam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td78"><P class="p22 ft39">hällsbyggandes</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td65"><P class="p56 ft34">(Formas)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td89"><P class="p23 ft39">arbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p22 ft34">med</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td87"><P class="p120 ft39">att regelbundet</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td20"><P class="p23 ft40">genomföra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft39">och till regeringen redovisa resul-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft39">tatet av en samhällsövergripande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td90"><P class="p22 ft34">utvärdering</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td30"><P class="p116 ft34">av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td82"><P class="p121 ft39">effekterna</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p23 ft34">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">miljöarbetet för att nå genera-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td76"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td90"><P class="p22 ft34">tionsmålet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td30"><P class="p22 ft34">och</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td91"><P class="p23 ft34">miljökvalitets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft39">målen. Myndigheten ska samråda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft40">med Formas om vilket underlag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td76"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td90"><P class="p22 ft39">som behövs.</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9"><SPAN class="ft34">7</SPAN>. utveckla, följa upp och</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p110 ft9"><SPAN class="ft34">5</SPAN>. utveckla, följa upp och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">samordna arbetet med miljö-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">samordna arbetet med miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">informationsförsörjning och an-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">informationsförsörjning och an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p100 ft11">svara för den övergripande admi-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft11">svara för den övergripande admi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p100 ft11">nistrativa samordningen av miljö-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft11">nistrativa samordningen av miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td86"><P class="p22 ft9">övervakningen,</P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td78"><P class="p22 ft11">övervakningen,</P></TD>
<TD class="tr4 td72"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9"><SPAN class="ft34">8</SPAN>. i samråd med Havs- och</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p110 ft9"><SPAN class="ft34">6</SPAN>. i samråd med Havs- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p100 ft11">vattenmyndigheten fördela medel</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft11">vattenmyndigheten fördela medel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td92"><P class="p22 ft9">för miljöövervakning,</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p100 ft9">uppfölj-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td93"><P class="p22 ft9">för miljöövervakning,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td80"><P class="p23 ft9">uppfölj-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">ning av miljökvalitetsmålen och</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">ning av miljökvalitetsmålen och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">internationell rapportering och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td78"><P class="p22 ft9">internationell</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td54"><P class="p22 ft9">rapportering</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p23 ft24">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr3 td47"><P class="p100 ft11">efter samråd med övriga berörda</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td57"><P class="p22 ft11">efter samråd med övriga berörda</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p122 ft8">myndigheter och organisationer ansvara för genomförandet av miljöövervakningen samt be- skriva och analysera miljötill- ståndet inom sitt ansvarsområde,</P>
<P class="p123 ft8"><SPAN class="ft11">9.</SPAN><SPAN class="ft55">finansiera miljöforskning av hög kvalitet till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete,</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft11">10.</SPAN><SPAN class="ft41">samverka med Havs- och vattenmyndigheten i frågor som har betydelse för havs- och vattenmiljön,</SPAN></P>
<P class="p123 ft17"><SPAN class="ft13">11.</SPAN><SPAN class="ft56">göra kunskaper om miljön och miljöarbetet tillgängliga för myndigheter, allmänheten och andra berörda,</SPAN></P>
<P class="p125 ft7"><SPAN class="ft11">12.</SPAN><SPAN class="ft41">ansvara för nationell samordning och prioritering när det gäller avhjälpande av sådana föroreningsskador och allvarliga miljöskador som avses i 10 kap. miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft11">13.</SPAN><SPAN class="ft41">ansvara för administra- tion, uppföljning och utvärde- ring av de statliga bidrag som omfattas av förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och stats- bidrag för sådant avhjälpande,</SPAN></P>
<P class="p126 ft7"><SPAN class="ft13">14.</SPAN><SPAN class="ft41">förvärva och förvalta värdefulla naturområden för statens räkning,</SPAN></P>
<P class="p124 ft7"><SPAN class="ft11">15.</SPAN><SPAN class="ft41">ansvara för att ta fram underlag för beslut att inrätta nationalparker,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p122 ft8">myndigheter och organisationer ansvara för genomförandet av miljöövervakningen samt be- skriva och analysera miljötill- ståndet inom sitt ansvarsområde,</P>
<P class="p123 ft17"><SPAN class="ft36">7</SPAN>. finansiera miljöforskning av hög kvalitet till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete,</P>
<P class="p127 ft7"><SPAN class="ft44">8</SPAN>. samverka med Havs- och vattenmyndigheten i frågor som har betydelse för havs- och vattenmiljön,</P>
<P class="p128 ft7"><SPAN class="ft44">9</SPAN>. göra kunskaper om miljön och miljöarbetet tillgängliga för myndigheter, allmänheten och andra berörda,</P>
<P class="p129 ft7"><SPAN class="ft44">10</SPAN>. ansvara för nationell samordning och prioritering när det gäller avhjälpande av sådana föroreningsskador och allvarliga miljöskador som avses i 10 kap. miljöbalken,</P>
<P class="p130 ft7"><SPAN class="ft44">11. </SPAN>ansvara för administra- tion, uppföljning och utvärde- ring av de statliga bidrag som omfattas av förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och stats- bidrag för sådant avhjälpande <SPAN class="ft44">om detta inte ankommer på annan myndighet efter beslut av rege- ringen</SPAN>,</P>
<P class="p129 ft7"><SPAN class="ft44">12</SPAN>. förvärva och förvalta värdefulla naturområden för statens räkning,</P>
<P class="p127 ft7"><SPAN class="ft44">13</SPAN>. ansvara för att ta fram underlag för beslut att inrätta nationalparker,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft19">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p128 ft7"><SPAN class="ft11">16.</SPAN><SPAN class="ft57">verka för att förutsätt- ningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas,</SPAN></P>
<P class="p128 ft7"><SPAN class="ft11">17.</SPAN><SPAN class="ft57">samordna myndigheter- nas arbete när det gäller fri- luftsliv och samverka med andra berörda i sådana frågor,</SPAN></P>
<P class="p128 ft7"><SPAN class="ft11">18.</SPAN><SPAN class="ft57">verka för en hållbar ut- byggnad av vindkraft,</SPAN></P>
<P class="p123 ft8"><SPAN class="ft11">19.</SPAN><SPAN class="ft58">ansvara för frågor om jakt och vilt enligt jaktlagstiftningen,</SPAN></P>
<P class="p128 ft7"><SPAN class="ft11">20.</SPAN><SPAN class="ft57">verka för att avfallshante- ringen i fråga om kapacitet och metoder är effektiv för sam- hället och enkel för konsument- erna,</SPAN></P>
<P class="p131 ft7"><SPAN class="ft11">21.</SPAN><SPAN class="ft57">samordna myndigheter- nas arbete när det gäller omgiv- ningsbuller, och</SPAN></P>
<P class="p123 ft8"><SPAN class="ft11">22.</SPAN><SPAN class="ft58">vara medlem i en sådan ideell förening som avses i 2 § Laponiaförordningen (2011:840).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p132 ft7"><SPAN class="ft44">14</SPAN>. verka för att förutsätt- ningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas,</P>
<P class="p132 ft7"><SPAN class="ft44">15</SPAN>. samordna myndigheter- nas arbete när det gäller fri- luftsliv och samverka med andra berörda i sådana frågor,</P>
<P class="p132 ft7"><SPAN class="ft44">16</SPAN>. verka för en hållbar ut- byggnad av vindkraft,</P>
<P class="p133 ft7"><SPAN class="ft44">17</SPAN>. ansvara för frågor om jakt och vilt enligt jaktlagstiftningen, <SPAN class="ft44">18</SPAN>. verka för att avfallshante- ringen i fråga om kapacitet och metoder är effektiv för sam- hället och enkel för konsument-</P>
<P class="p134 ft9">erna,</P>
<P class="p135 ft7"><SPAN class="ft44">19</SPAN>. samordna myndigheter- nas arbete när det gäller omgiv- ningsbuller, och</P>
<P class="p136 ft8"><SPAN class="ft46">20</SPAN>. vara medlem i en sådan ideell förening som avses i 2 § Laponiaförordningen (2011:840).</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft9">3 a §</P>
<P class="p137 ft44">Naturvårdsverket ska föra ett register över</P>
<P class="p138 ft60"><SPAN class="ft34">a)</SPAN><SPAN class="ft59">samtliga förordningar och andra föreskrifter som har med- delats med stöd av miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p139 ft36"><SPAN class="ft34">b)</SPAN><SPAN class="ft61">samtliga allmänna råd inom miljöbalksområdet som har beslutats av myndigheterna, och</SPAN></P>
<P class="p140 ft44"><SPAN class="ft34">c)</SPAN><SPAN class="ft62">de </SPAN><NOBR>EU-förordningar</NOBR> och <NOBR>EU-direktiv</NOBR> som rör miljöbalks- området med <SPAN class="ft7">uppgifter </SPAN>om hur direktiven genomförs i svensk rätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft19">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft9">11 §</P>
<P class="p142 ft36">Inom Naturvårdsverket finns Tillsyns- och föreskriftsrådet som är ett rådgivande organ för sam- råd och samverkan för myndig- heternas arbete i frågor som rör tillsyn och föreskrifter enligt miljö- balken samt <NOBR>EU-förordningar</NOBR> och <NOBR>EU-direktiv</NOBR> inom miljöbalkens område.</P>
<P class="p143 ft9">12 §</P>
<P class="p144 ft34">Tillsyns- och föreskriftsrådet ska</P>
<P class="p145 ft44"><SPAN class="ft39">1.</SPAN><SPAN class="ft43">identifiera behov av samsyn och samverkan,</SPAN></P>
<P class="p145 ft34"><SPAN class="ft39">2.</SPAN><SPAN class="ft63">vid behov ta initiativ till ökad samsyn och samverkan,</SPAN></P>
<P class="p146 ft36"><SPAN class="ft39">3.</SPAN><SPAN class="ft64">ansvara för att det sker ett erfarenhets- och informationsutbyte med andra myndigheter som har ett centralt ansvar för tillsynsväg- ledning inom miljöbalkens om- råde, och</SPAN></P>
<P class="p147 ft34"><SPAN class="ft39">4.</SPAN><SPAN class="ft65">föra ett register över</SPAN></P>
<P class="p74 ft60"><SPAN class="ft34">a)</SPAN><SPAN class="ft66">samtliga förordningar och andra föreskrifter som har med- delats med stöd av miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p148 ft68"><SPAN class="ft34">b)</SPAN><SPAN class="ft67">samtliga allmänna råd inom miljöbalksområdet som har beslu- tats av myndigheterna, och</SPAN></P>
<P class="p148 ft70"><SPAN class="ft40">c)</SPAN><SPAN class="ft69">de </SPAN><NOBR>EU-förordningar</NOBR> och <NOBR>EU-direktiv</NOBR> som rör miljöbalks- området med uppgifter om hur direktiven genomförs i svensk rätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34328x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p149 ft9">13 §</P>
<P class="p150 ft44">Tillsyns- och föreskriftsrådet ska varje år lämna en skriftlig rapport till regeringen med en redovisning och utvärdering av föregående års verksamhet.</P>
<P class="p151 ft9">14 §</P>
<P class="p150 ft71">Tillsyns- och föreskriftsrådet be- står av företrädare för Folkhälso- myndigheten, Generalläkaren, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Natur- vårdsverket och Statens jord- bruksverk. Dessutom ska det i rådet finnas två ledamöter som företräder kommunerna och två ledamöter som företräder läns- styrelserna.</P>
<P class="p152 ft9">17 §</P>
<P class="p153 ft44">Regeringen utser för en be- stämd tid ordförande och övriga ledamöter i Tillsyns- och före- skriftsrådet.</P>
<P class="p154 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft19">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft32"><SPAN class="ft32">1.4</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p156 ft72">förordning om ändring i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion</P>
<P class="p157 ft9">Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion</P>
<P class="p158 ft9"><SPAN class="ft34">dels </SPAN>att <NOBR>22–30</NOBR> §§ ska upphöra gälla,</P>
<P class="p112 ft9"><SPAN class="ft34">dels </SPAN>att 5 a och 15 §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p13 ft7"><SPAN class="ft44">dels </SPAN>att det ska införas en ny paragraf, 5 b §, med följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft34">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td7"><P class="p159 ft9">5 a §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p110 ft9">Länsstyrelsen ska <SPAN class="ft34">verka för</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p110 ft24">Länsstyrelsen ska vid behov</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">att det generationsmål för miljö-</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft9">föreslå åtgärder för miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">arbetet och de miljökvalitetsmål</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft9">arbetets utveckling.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">som riksdagen har fastställt nås</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft9"><SPAN class="ft34">och ska </SPAN>vid behov föreslå åtgär-</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">der för miljöarbetets utveckling.</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p110 ft9">Länsstyrelsen ska särskilt</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p110 ft34">För att bidra till uppfyllandet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft34">av generationsmålet och miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft39">kvalitetsmålen ska länsstyrelsen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft34">särskilt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td36"><P class="p110 ft9">1. samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet,</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td66"><P class="p110 ft9">2. utveckla,</P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p22 ft9">samordna</P></TD>
<TD class="tr6 td63"><P class="p115 ft9">och</P></TD>
<TD class="tr6 td94"><P class="p110 ft9">2. utveckla, samordna</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p23 ft9">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td95"><P class="p22 ft9">genomföra</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td96"><P class="p115 ft9">regionala åtgärds-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft11">genomföra regionala åtgärdspro-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">program med bred förankring i</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">gram med bred förankring i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34"><SPAN class="ft9">länet </SPAN>för att nå generationsmålet</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p22 ft9">länet,</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td62"><P class="p22 ft34">och miljökvalitetsmålen<SPAN class="ft9">,</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td95"><P class="p110 ft9">3. stödja</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td97"><P class="p22 ft9">kommunerna</P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p100 ft11">med</P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p110 ft9">3. stödja kommunerna</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p21 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p22 ft11">underlag i deras arbete med <SPAN class="ft39">gene-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">underlag i deras arbete <SPAN class="ft34">med</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td95"><P class="p22 ft34">rationsmålet</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p160 ft39">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td98"><P class="p115 ft34">miljökvalitets<SPAN class="ft9">-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p22 ft34">målen<SPAN class="ft9">, och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td95"><P class="p22 ft34">målen<SPAN class="ft9">, och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td63"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td94"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft7">4. verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p123 ft7">Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p128 ft7">Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs <SPAN class="ft44">enligt 2 § 2 stycket förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårds- verket.</SPAN></P>
<P class="p123 ft46">Länsstyrelsen ska lämna under- lag till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggandes (Formas) arbete med att regelbundet genomföra och till regeringen redovisa resultatet av en samhällsövergripande utvärde- ring av effekterna av miljöarbetet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Myndig- heten ska samråda med Formas om vilket underlag som behövs.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td99"><P class="p161 ft11">5 b §</P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td101"><P class="p110 ft40">Länsstyrelsen</P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p43 ft34">ska</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p23 ft34">biträda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td57"><P class="p22 ft40">Havs- och vattenmyndigheten i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft39">arbetet</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td102"><P class="p23 ft34">med förvaltningen av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">kvaliteten på vattenmiljön.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td99"><P class="p162 ft9">15 §</P></TD>
<TD class="tr21 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td100"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p100 ft34"><SPAN class="ft9">För en sådan </SPAN>miljöprövnings-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td57"><P class="p23 ft9">För en sådan kampsports-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p100 ft35">delegation som avses i 16 §, vatten-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td57"><P class="p22 ft11">delegation som avses i <NOBR>38–40</NOBR> §§</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p100 ft39">myndighet som avses i <NOBR>22–30</NOBR> §§,</P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft9">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td102"><P class="p23 ft9">viltförvaltningsdelegation</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p100 ft11">kampsportsdelegation som avses</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">som avses i 40 a § ska det för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">i <NOBR>38–40</NOBR> §§ och viltförvaltnings-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td101"><P class="p22 ft9">organisationen</P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft9">och</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p23 ft11">verksam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p100 ft11">delegation som avses i 40 a § ska</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td57"><P class="p22 ft24">heten finnas en särskild arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p100 ft11">det för organisationen och verk-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">ordning eller ett särskilt beslut.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p100 ft13">samheten finnas en särskild arbets-</P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p163 ft11">ordning eller ett särskilt beslut.</P></TD>
<TD class="tr3 td70"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr3 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft19">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p164 ft9">22 §</P>
<P class="p165 ft46">Av 5 kap. 10 § första stycket miljöbalken framgår att för förvalt- ningen av kvaliteten på vatten- miljön ska Sveriges landområden och kustvattenområden delas in i fem vattendistrikt.</P>
<P class="p166 ft73">Den länsstyrelse som enligt 5 kap. 11 § första stycket miljöbalken ska vara vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet är</P>
<P class="p166 ft46"><SPAN class="ft35">1.</SPAN><SPAN class="ft45">Länsstyrelsen i Norrbottens län för Bottenvikens vattendistrikt,</SPAN></P>
<P class="p167 ft44"><SPAN class="ft39">2.</SPAN><SPAN class="ft43">Länsstyrelsen i Västernorr- lands län för Bottenhavets vatten- distrikt,</SPAN></P>
<P class="p168 ft44"><SPAN class="ft39">3.</SPAN><SPAN class="ft43">Länsstyrelsen i Västman- lands län för Norra Östersjöns vattendistrikt,</SPAN></P>
<P class="p168 ft44"><SPAN class="ft39">4.</SPAN><SPAN class="ft43">Länsstyrelsen i Kalmar län för Södra Östersjöns vatten- distrikt, och</SPAN></P>
<P class="p168 ft44"><SPAN class="ft35">5.</SPAN><SPAN class="ft43">Länsstyrelsen i Västra Göta- lands län för Västerhavets vatten- distrikt.</SPAN></P>
<P class="p169 ft9">23 §</P>
<P class="p165 ft44">Bestämmelser om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön finns i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.</P>
<P class="p170 ft9">24 §</P>
<P class="p165 ft71">För varje vattenmyndighet ska det finnas en särskild vattendelegation med uppgift att besluta inom vatten- myndighetens ansvarsområde.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p171 ft46">Vattendelegationen får över- låta åt länsstyrelsen att utarbeta förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljöövervakningsprogram samt genomföra åtgärdsprogram och miljöövervakning, ansvara för samordningen inom delområden och fatta beslut i frågor om för- valtningen av kvaliteten på vattenmiljön i övrigt. Vattendele- gationen får dock inte överlåta åt länsstyrelsen att fatta beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdspro- gram och förvaltningsplaner. I administrativa frågor och andra frågor som inte rör förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön fattar länsstyrelsen beslut.</P>
<P class="p172 ft9">25 §</P>
<P class="p173 ft46">Vattendelegationen ska bestå av högst elva ledamöter som utses av regeringen för bestämd tid. Delegationen ska bestå av sak- kunniga företrädare för läns- styrelser och andra sakkunniga. Landshövdingen vid den läns- styrelse som utgör vattenmyn- dighet ska vara delegationens ordförande. Vid landshövdingens frånvaro ska landshövdingens ställ- företrädare vara ordförande i dele- gationen<SPAN class="ft8">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft19">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft9">26 §</P>
<P class="p175 ft36">Vattenmyndigheten ska på lämpligt sätt dela in distriktet i delområden. Innan en sådan indelning görs ska vattenmyn- digheten samråda med de övriga länsstyrelser som berörs.</P>
<P class="p176 ft36">Vattenmyndigheten får över- låta sådana uppgifter som avses i 24 § andra stycket åt övriga länsstyrelser i distriktet. Vatten- myndigheten får dock inte över- låta åt länsstyrelserna att fatta beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltnings- planer.</P>
<P class="p177 ft9">27 §</P>
<P class="p175 ft36">Övriga länsstyrelser inom dis- triktet ska biträda vattenmyndig- heten. Inom varje länsstyrelse ska det finnas ett beredningssekre- tariat för att biträda i samord- ningen av arbetet med förvalt- ningen av kvaliteten på vatten- miljön.</P>
<P class="p114 ft46">Vattenmyndigheter och övriga länsstyrelser ska när det är lämp- ligt bilda referensgrupper med olika intressenter för att skapa den samverkan som avses i 2 kap. 4 § förordningen (2004:660) om för- valtningen av kvaliteten på vatten- miljön.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p104 ft20">Författningsförslag</P>
<P class="p178 ft9">28 §</P>
<P class="p179 ft73">Vid sammanträden med vattendelegationen har en repre- sentant från en länsstyrelse som inte finns representerad i delegationen närvaro- och yttranderätt när frågor som berör länet behandlas. Vid sammanträden med vatten- delegationen för Bottenvikens vattendistrikt har en representant från den eller de myndigheter i Finland som har motsvarande uppgifter i de internationella avrinningsområden som omfattas av distriktet närvaro- och yttranderätt. Vid sammanträden med vattendelegationen för Botten- vikens, Bottenhavets och Väster- havets vattendistrikt har en repre- sentant från den eller de myndig- heter i Norge som har motsvarande uppgifter i de internationella av- rinningsområden som omfattas av distriktet närvaro- och yttranderätt. Närvaro- och yttranderätten inne- bär inte någon rätt att delta i vattendelegationens beslut.</P>
<P class="p180 ft9">29 §</P>
<P class="p179 ft36">Vattendelegationen är beslut- för när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Om delegationen inte är enig om ett beslut ska omröstning ske. Vid omröstning ska den mening gälla som om- fattas av mer än hälften av leda- möternas röster. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p0 ft20">SOU 2015:43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34335x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft9">30 §</P>
<P class="p175 ft36">Vattenmyndighetens beslut eller, vid sådan delegering som avses i 26 § andra stycket, läns- styrelsens beslut enligt förord- ningen (2004:660) om förvalt- ningen av kvaliteten på vatten- miljön får inte överklagas.</P>
<P class="p154 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft32"><SPAN class="ft32">1.5</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p79 ft32">förordning om ändring</P>
<P class="p79 ft32">i förordningen (2008:452)</P>
<P class="p181 ft32">med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten</P>
<P class="p182 ft17">Regeringen föreskriver att 2 § förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p22 ft34">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p22 ft35">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p183 ft9">2 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p184 ft8">Strålsäkerhetsmyndigheten ska <SPAN class="ft46">verka för att det genera- tionsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljö- arbetets utveckling samt </SPAN>samord- na uppföljning, utvärdering och rapportering <SPAN class="ft46">i fråga om </SPAN>miljö- kvalitetsmålet Säker strålmiljö.</P>
<P class="p131 ft7">Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p185 ft7">Strålsäkerhetsmyndigheten ska samordna uppföljning, ut- värdering och rapportering <SPAN class="ft44">av </SPAN>miljökvalitetsmålet Säker strål- miljö <SPAN class="ft44">och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets ut- veckling.</SPAN></P>
<P class="p186 ft17">Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete <SPAN class="ft36">enligt 1 stycket </SPAN>rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs <SPAN class="ft36">enligt 2 § 2 stycket förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.</SPAN></P>
<P class="p123 ft46">Myndigheten ska lämna underlag till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och sam- hällsbyggandes (Formas) arbete med att regelbundet genomföra och till regeringen redovisa resul- tatet av en samhällsövergripande utvärdering av effekterna av miljöarbetet för att nå gene- rationsmålet och miljökvalitets-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft19">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34337x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft44">målen. Myndigheten ska samråda med Formas om vilket underlag som behövs.</P>
<P class="p14 ft74">Inom ramen för sitt ansvar i miljömålssystemet ska myndigheten fortlöpande uppskatta de risker som strålningen innebär såväl för befolkningen i sin helhet som för särskilda grupper.</P>
<P class="p188 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft32"><SPAN class="ft32">1.6</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p189 ft75">förordning om ändring i förordningen (2009:947) med instruktion för Kemikalieinspektionen</P>
<P class="p190 ft9">Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2009:947) med instruktion för Kemikalieinspektionen</P>
<P class="p191 ft9"><SPAN class="ft34">dels </SPAN>att 2 och 4 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p192 ft7"><SPAN class="ft44">dels </SPAN>att det ska införas en ny paragraf, 4 a §, med följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td103"><P class="p22 ft39">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td106"><P class="p22 ft34">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td46"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td104"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td108"><P class="p193 ft9">2 §</P></TD>
<TD class="tr21 td69"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td94"><P class="p110 ft9">Kemikalieinspektionen</P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p100 ft9">ska</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td109"><P class="p110 ft9">Kemikalieinspektionen</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p21 ft13">ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">verka för att det generationsmål</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td110"><P class="p22 ft9">samordna uppföljning, utvärde-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">för miljöarbetet och de miljö-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td110"><P class="p22 ft9">ring och rapportering <SPAN class="ft34">av </SPAN>miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p22 ft40">kvalitetsmål</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p56 ft34">som</P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p160 ft39">riksdagen</P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p100 ft34">har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td111"><P class="p22 ft9">kvalitetsmålet</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft9">Giftfri</P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p22 ft9">miljö</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p21 ft35">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">fastställt nås och ska vid behov</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td110"><P class="p22 ft39">ska vid behov föreslå åtgärder för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">föreslå åtgärder för miljöarbetets</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td109"><P class="p22 ft34">miljöarbetets utveckling.</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">utveckling samt <SPAN class="ft9">samordna upp-</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">följning, utvärdering och rap-</P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">portering <SPAN class="ft34">i fråga om </SPAN>miljö-</P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td94"><P class="p22 ft9">kvalitetsmålet Giftfri miljö.</P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td69"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9"><SPAN class="ft34">Inspektionen </SPAN>ska i fråga om</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td110"><P class="p21 ft9"><SPAN class="ft34">Myndigheten </SPAN>ska i fråga om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td103"><P class="p22 ft9">sitt miljöarbete</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td113"><P class="p100 ft9">enligt första</P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p22 ft9">sitt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td67"><P class="p22 ft9">miljöarbete</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td104"><P class="p21 ft9">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td47"><P class="p22 ft9">stycket rapportera till Natur-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td111"><P class="p22 ft9">första stycket</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td114"><P class="p121 ft9">rapportera</P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p21 ft9">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p22 ft9">vårdsverket</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p32 ft9">och</P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p22 ft9">samråda</P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p100 ft24">med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td106"><P class="p22 ft9">Naturvårdsverket och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td104"><P class="p21 ft9">samråda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p22 ft9">verket om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td115"><P class="p100 ft9">vilken rapportering</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td110"><P class="p22 ft9">med verket om vilken rap-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p22 ft11">som behövs.</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td110"><P class="p22 ft24">portering som behövs <SPAN class="ft40">enligt 2 §</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p22 ft40">2 stycket</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td116"><P class="p23 ft39">förordningen (2012:989)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td110"><P class="p22 ft34">med instruktion för Natur-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td111"><P class="p22 ft34">vårdsverket.</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td107"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td110"><P class="p21 ft40">Myndigheten ska lämna under-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td110"><P class="p22 ft40">lag till Forskningsrådet för miljö,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td110"><P class="p22 ft34">areella näringar och samhälls-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td110"><P class="p22 ft39">byggandes (Formas) arbete med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td46"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td104"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td110"><P class="p22 ft39">att regelbundet genomföra och till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td46"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td104"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td105"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td109"><P class="p22 ft39">regeringen redovisa resultatet</P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p21 ft34">av</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft44">en samhällsövergripande utvär- dering av effekterna av miljö- arbetet för att nå genera- tionsmålet och miljökvalitets- målen. Myndigheten ska samråda med Formas om vilket underlag som behövs.</P>
<P class="p194 ft17">4 § Kemikalieinspektionen ska särskilt</P>
<P class="p195 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft76">i fråga om sådana produkter, organismer och varor som anges</SPAN></P>
<P class="p196 ft9"><SPAN class="ft9">i</SPAN><SPAN class="ft76">1 § och deras hälso- och miljörisker</SPAN></P>
<P class="p13 ft7"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft41">följa utvecklingen, hålla regeringen informerad och vid behov föreslå åtgärder, och</SPAN></P>
<P class="p13 ft9"><SPAN class="ft9">b)</SPAN><SPAN class="ft42">meddela föreskrifter enligt bestämmelser som meddelats med stöd av miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p109 ft34">2. pröva frågor om godkänn-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft34">ande av bekämpningsmedel,</P>
<P class="p197 ft7"><SPAN class="ft44">3</SPAN>. föra och utveckla register över kemiska produkter och bio- tekniska organismer,</P>
<P class="p198 ft8"><SPAN class="ft46">4</SPAN>. informera, stödja och sam- verka med företag, myndigheter och andra berörda om kemiska produkter, biotekniska orga- nismer, kemikaliesäkerhet och gällande regler samt i frågor som rör inspektionens verksamhet,</P>
<P class="p199 ft8"><SPAN class="ft46">5</SPAN>. bidra med kunskap för att främja forsknings- och utveck- lingssamarbete som har särskild betydelse för att kunna nå miljö- kvalitetsmålet Giftfri miljö, <SPAN class="ft46">och</SPAN></P>
<P class="p200 ft44">6. ansvara för den centrala tillsynsvägledningen inom sitt verksamhetsområde.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p127 ft7"><SPAN class="ft44">2</SPAN>. föra och utveckla register över kemiska produkter och bio- tekniska organismer,</P>
<P class="p128 ft7"><SPAN class="ft44">3</SPAN>. informera, stödja och sam- verka med företag, myndigheter och andra berörda om kemiska produkter, biotekniska orga- nismer, kemikaliesäkerhet och gällande regler samt i frågor som rör inspektionens verksamhet <SPAN class="ft44">och</SPAN></P>
<P class="p123 ft74"><SPAN class="ft77">4</SPAN>. bidra med kunskap för att främja forsknings- och utveck- lingssamarbete som har särskild betydelse för att kunna nå miljö- kvalitetsmålet Giftfri miljö.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft19">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34340x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p149 ft34">§ 4 a</P>
<P class="p201 ft46">Myndigheten ska yttra sig i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och som handläggs hos Miljöinspektionen och domstolar samt lämna myndighetens syn- punkter tidigt i processen.</P>
<P class="p202 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft19">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34341x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft32"><SPAN class="ft32">1.7</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p203 ft75">förordning om ändring i förordningen (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut</P>
<P class="p204 ft7">Regeringen föreskriver att 2 § förordningen om ändring i för- ordningen (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td117"><P class="p205 ft9">2 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p110 ft9">SMHI ska ta fram besluts-</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p110 ft9">SMHI ska ta fram besluts-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">underlag som bidrar till en god</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">underlag som bidrar till en god</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">samhällsplanering, till att minska</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft11">samhällsplanering <SPAN class="ft39">och </SPAN>att minska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">sårbarheten i samhället <SPAN class="ft34">och till</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">sårbarheten i samhället.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p22 ft34">att miljökvalitetsmålen nås<SPAN class="ft9">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p206 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft32"><SPAN class="ft32">1.8</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p207 ft38">förordning om ändring i förordningen (2009:1024) med instruktion för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande</P>
<P class="p94 ft7">Regeringen föreskriver att det i förordningen (2009:1024) med instruktion för Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande ska införas fem nya paragrafer, 1 a, 1 b, 2 a, 17 a, 19 b §§, med följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td118"><P class="p22 ft34">1 a §</P></TD>
<TD class="tr21 td98"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p23 ft34">Formas ska vetenskapligt ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft40">värdera tillämpad och ny forsk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">ning inom miljöområdet för att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p22 ft34">tillgängliggöra</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p23 ft40">miljöforskningens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p22 ft34">resultat.</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td118"><P class="p22 ft34">1 b §</P></TD>
<TD class="tr21 td98"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p23 ft34">Inom ramen för den uppgift</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">som anges i 1 a § ska Formas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">presentera resultaten av utvär-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">deringen på ett enkelt och lätt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft39">fattligt sätt som är användbart för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft39">de som är verksamma med prak-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td57"><P class="p22 ft35">tiskt miljöarbete. Formas ska sprida</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft39">forskningsresultaten och göra dem</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">tillgängliga för de verksamma</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">inom miljöområdet samt identi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td57"><P class="p22 ft39">fiera områden inom miljöområdet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td118"><P class="p22 ft34">där relevant</P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p23 ft39">praktisk forskning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p22 ft34">saknas.</P></TD>
<TD class="tr3 td98"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34343x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft34">2 a §</P>
<P class="p209 ft46">Formas ska regelbundet genom- föra och till regeringen redovisa resultatet av en samhälls- övergripande utvärdering av effekterna av miljöarbetet för att nå generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen.</P>
<P class="p210 ft34">17 a §</P>
<P class="p209 ft46">Inom Formas finns ett särskilt beslutsorgan som benämns Rådet för utvärdering av miljöforsk- ning. Rådet har till uppgift att fatta beslut om vilka projekt som ska startas samt att fastställa sammanfattningar och slutsatser i de utvärderingar som myndig- heten genomför enligt 2 a §. Rådet består av myndighetens chef och högst 10 ledamöter.</P>
<P class="p211 ft34">19 b §</P>
<P class="p212 ft70">Ordföranden och övriga leda- möter i Rådet för utvärdering av miljöforskning utses av regeringen.</P>
<P class="p188 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft32"><SPAN class="ft32">1.9</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p213 ft75">förordning om ändring i förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten</P>
<P class="p214 ft9">Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten</P>
<P class="p191 ft9"><SPAN class="ft34">dels </SPAN>att <NOBR>3–5</NOBR> §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p215 ft7"><SPAN class="ft44">dels </SPAN>att det ska införas två nya paragrafer, 9 a och 10 a §§, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr21 td117"><P class="p205 ft9">3 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p110 ft9">Myndigheten ska <SPAN class="ft34">verka för att</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p110 ft9">Myndigheten ska vid behov</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft39">det generationsmål för miljöarbetet</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">föreslå åtgärder för miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft40">och de miljökvalitetsmål som riks-</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">arbetets utveckling.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft39">dagen har fastställt nås och ska <SPAN class="ft11">vid</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">behov föreslå åtgärder för miljö-</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p22 ft9">arbetets utveckling.</P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft9">4 §</P>
<P class="p215 ft7">Myndigheten ska samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td47"><P class="p100 ft9">Myndigheten ska i fråga om</P></TD>
<TD class="tr9 td57"><P class="p23 ft9">Myndigheten ska i fråga om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td119"><P class="p22 ft9">sitt miljöarbete</P></TD>
<TD class="tr6 td81"><P class="p100 ft9">rapportera till</P></TD>
<TD class="tr6 td57"><P class="p23 ft9">sitt miljöarbete <SPAN class="ft34">enligt 1 stycket</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td119"><P class="p22 ft9">Naturvårdsverket</P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p100 ft9">och samråda</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p23 ft9">rapportera till Naturvårdsverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">med verket om vilken rappor-</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p23 ft9">och samråda med verket om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">tering som behövs.</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p23 ft24">vilken rapportering som behövs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td119"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p23 ft39">enligt 2 § 2 stycket förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td119"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p23 ft34">(2012:989) med instruktion för</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft34">Naturvårdsverket.</P>
<P class="p218 ft46">Myndigheten ska lämna under- lag till Forskningsrådet för miljö. areella näringar och samhälls- byggandes (Formas) arbete med att regelbundet genomföra och till regeringen redovisa resultatet av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft44">en samhällsövergripande utvär- dering av effekterna av miljö- arbetet för att nå genera- tionsmålet och miljökvalitets- målen. Myndigheten ska samråda med Formas om vilket underlag som behövs.</P>
<P class="p219 ft9">5 §</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p220 ft9">Myndigheten ska särskilt</P>
<P class="p197 ft46">1. ansvara för den centrala tillsynsvägledningen under miljö- balken och samverka med läns- styrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete,</P>
<P class="p221 ft36">2<SPAN class="ft17">. </SPAN>bevaka allmänna miljövårds- intressen <SPAN class="ft17">i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och som handläggs </SPAN>hos myndigheter <SPAN class="ft17">och domstolar samt lämna myndig- hetens synpunkter tidigt i pro- cessen,</SPAN></P>
<P class="p198 ft46"><SPAN class="ft39">3.</SPAN><SPAN class="ft45">delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för havs- och vattenmiljön eller fisket,</SPAN></P>
<P class="p198 ft46"><SPAN class="ft39">4.</SPAN><SPAN class="ft45">vara samlande i vatten- och havsmiljöarbetet genom att sam- ordna vattenmyndigheterna </SPAN><SPAN class="ft8">för genomförandet av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön,</SPAN></P>
<P class="p222 ft7"><SPAN class="ft39">5.</SPAN><SPAN class="ft41">arbeta med frågor som rör havsplanering,</SPAN></P>
<P class="p221 ft8"><SPAN class="ft39">6.</SPAN><SPAN class="ft55">ha det övergripande ansva- ret för fiskerikontrollen och an- svara för genomförandet av land- ningskontrollen,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p14 ft8"><SPAN class="ft39">1.</SPAN><SPAN class="ft45">yttra sig </SPAN>i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och som handläggs hos <SPAN class="ft46">Miljöinspek- tionen </SPAN>och domstolar samt lämna myndighetens synpunkter tidigt</P>
<P class="p122 ft9"><SPAN class="ft9">i</SPAN><SPAN class="ft76">processen,</SPAN></P>
<P class="p223 ft44"><SPAN class="ft39">2.</SPAN><SPAN class="ft43">ansvara </SPAN><SPAN class="ft7">för genomförandet av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön,</SPAN></P>
<P class="p224 ft7"><SPAN class="ft44">3</SPAN>. arbeta med frågor som rör havsplanering,</P>
<P class="p225 ft8"><SPAN class="ft46">4</SPAN>. ha det övergripande ansva- ret för fiskerikontrollen och an- svara för genomförandet av land- ningskontrollen,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft19">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft20">Författningsförslag SOU 2015:43</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR height=0>
<TD width=54px></TD>
<TD width=16px></TD>
<TD width=15px></TD>
<TD width=23px></TD>
<TD width=21px></TD>
<TD width=14px></TD>
<TD width=25px></TD>
<TD width=10px></TD>
<TD width=37px></TD>
<TD width=54px></TD>
<TD width=23px></TD>
<TD width=14px></TD>
<TD width=17px></TD>
<TD width=23px></TD>
<TD width=12px></TD>
<TD width=25px></TD>
<TD width=10px></TD>
<TD width=23px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9"><SPAN class="ft34">7</SPAN>. inom sitt ansvarsområde</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft9"><SPAN class="ft34">5</SPAN>. inom sitt ansvarsområde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft24">ansvara för skydd av naturtyper</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft24">ansvara för skydd av naturtyper</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft24">och arter samt andra frågor om</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft24">och arter samt andra frågor om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft11">biologisk mångfald i sjöar, vatten-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft11">biologisk mångfald i sjöar, vatten-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td120"><P class="p22 ft11">drag och hav,</P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td123"><P class="p22 ft9">drag och hav,</P></TD>
<TD class="tr6 td73"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td49"><P class="p110 ft9">8. i samråd med</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td54"><P class="p100 ft11">Naturvårds-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft9"><SPAN class="ft34">6</SPAN>. i samråd med Naturvårds-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">verket fördela medel för miljö-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft9">verket fördela medel för miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td120"><P class="p22 ft9">övervakning,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td83"><P class="p52 ft9">uppföljning</P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p100 ft9">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><P class="p22 ft11">övervakning,</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td46"><P class="p116 ft9">uppföljning</P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p23 ft9">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td49"><P class="p22 ft9">miljökvalitetsmålen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td107"><P class="p226 ft9">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td125"><P class="p100 ft9">inter-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td126"><P class="p22 ft9">miljökvalitetsmålen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td89"><P class="p22 ft9">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td127"><P class="p23 ft9">inter-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td128"><P class="p22 ft9">nationell</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td118"><P class="p37 ft9">rapportering</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p120 ft11">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td125"><P class="p100 ft9">efter</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p22 ft9">nationell</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td118"><P class="p37 ft9">rapportering</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p120 ft11">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td127"><P class="p23 ft9">efter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td128"><P class="p22 ft9">samråd</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td129"><P class="p56 ft11">med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td112"><P class="p227 ft9">övriga</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td65"><P class="p100 ft9">berörda</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p22 ft9">samråd</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td89"><P class="p37 ft9">med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td80"><P class="p228 ft9">övriga</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td112"><P class="p23 ft9">berörda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td120"><P class="p22 ft9">myndigheter</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft24">och</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td101"><P class="p100 ft9">organisationer</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><P class="p22 ft11">myndigheter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td129"><P class="p39 ft24">och</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td111"><P class="p23 ft9">organisationer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td128"><P class="p22 ft9">ansvara</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td129"><P class="p160 ft9">för</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td111"><P class="p22 ft11">genomförandet</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p100 ft9">av</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p22 ft9">ansvara</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p160 ft9">för</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td113"><P class="p39 ft11">genomförandet</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p23 ft9">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td49"><P class="p22 ft9">miljöövervakningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td107"><P class="p116 ft24">samt</P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p100 ft9">be-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td126"><P class="p22 ft9">miljöövervakningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td89"><P class="p56 ft24">samt</P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p23 ft9">be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">skriva och analysera miljötill-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft9">skriva och analysera miljötill-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p22 ft24">ståndet inom sitt ansvarsområde,</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p22 ft11">ståndet inom sitt ansvarsområde,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9"><SPAN class="ft34">9</SPAN>. ansvara för att samla in</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft9"><SPAN class="ft34">7</SPAN>. ansvara för att samla in</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr4 td130"><P class="p22 ft9">grundläggande information</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p100 ft9">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td123"><P class="p22 ft11">grundläggande</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td13"><P class="p39 ft9">information</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p23 ft9">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td120"><P class="p22 ft11">fiskbestånden</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td131"><P class="p229 ft9">samt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td75"><P class="p56 ft9">fisket</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p100 ft24">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td123"><P class="p22 ft9">fiskbestånden</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td63"><P class="p32 ft9">samt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td125"><P class="p230 ft9">fisket</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p23 ft24">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">annat nyttjande i sjöar, vatten-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft9">annat nyttjande i sjöar, vatten-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft24">drag och hav och särskilt svara</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft24">drag och hav och särskilt svara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">för att datainsamling och råd-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft11">för att datainsamling och rådgiv-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft11">givning i fråga om fiskbestånden</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft9">ning i fråga om fiskbestånden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr6 td47"><P class="p100 ft11">och fisket bedrivs i enlighet med</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr6 td57"><P class="p23 ft11">och fisket bedrivs i enlighet med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td128"><P class="p22 ft9">rådets</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td11"><P class="p101 ft9">förordning</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td75"><P class="p231 ft9">(EG)</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p100 ft9">nr</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p22 ft9">rådets</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td46"><P class="p22 ft9">förordning</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td125"><P class="p232 ft9">(EG)</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p23 ft9">nr</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">199/2008 av den 25 februari</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft9">199/2008 av den 25 februari</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">2008 om upprättande av en</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft9">2008 om upprättande av en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td132"><P class="p22 ft24">gemenskapsram</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p160 ft9">för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td54"><P class="p100 ft9">insamling,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td132"><P class="p22 ft24">gemenskapsram</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p160 ft9">för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td133"><P class="p23 ft9">insamling,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td133"><P class="p22 ft9">förvaltning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td28"><P class="p233 ft11">och</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td101"><P class="p100 ft9">utnyttjande av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td46"><P class="p22 ft9">förvaltning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td129"><P class="p22 ft9">och</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td111"><P class="p23 ft9">utnyttjande av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td133"><P class="p22 ft9">uppgifter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td28"><P class="p103 ft9">inom</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td101"><P class="p100 ft9">fiskerisektorn</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td132"><P class="p22 ft9">uppgifter inom</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td111"><P class="p23 ft9">fiskerisektorn</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">och till stöd för vetenskapliga</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft9">och till stöd för vetenskapliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft24">utlåtanden rörande den gemen-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft24">utlåtanden rörande den gemen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td134"><P class="p22 ft9">samma fiskeripolitiken,</P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td134"><P class="p22 ft9">samma fiskeripolitiken,</P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9"><SPAN class="ft34">10</SPAN>. inom sitt ansvarsområde</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft9"><SPAN class="ft34">8</SPAN>. inom sitt ansvarsområde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft11">främja forskning och utvecklings-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft11">främja forskning och utvecklings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft9">verksamhet och delta i bered-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft9">verksamhet och delta i bered-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td128"><P class="p22 ft9">ningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td129"><P class="p37 ft9">av</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td135"><P class="p100 ft24">Naturvårdsverkets</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p22 ft9">ningen</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p37 ft9">av</P></TD>
<TD class="tr4 td71"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td119"><P class="p23 ft11">Naturvårdsverkets</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td47"><P class="p100 ft11">miljöforskningsanslag till stöd för</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td57"><P class="p23 ft11">miljöforskningsanslag till stöd för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr3 td47"><P class="p22 ft24">myndighetens och verkets arbete,</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr3 td57"><P class="p22 ft11">myndighetens och verkets arbete,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft20">SOU 2015:43 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p115 ft9">11. göra kunskaper om havs-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p21 ft9"><SPAN class="ft34">9</SPAN>. göra kunskaper om havs-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft9">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td44"><P class="p226 ft9">vattenmiljön,</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p46 ft9">fisket</P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p115 ft24">och</P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft9">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td87"><P class="p226 ft9">vattenmiljön,</P></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p46 ft9">fisket</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p21 ft11">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">myndighetens arbete tillgängliga</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft11">myndighetens arbete tillgängliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">för myndigheter, allmänhet och</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">för myndigheter, allmänhet och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td123"><P class="p22 ft11">andra berörda,</P></TD>
<TD class="tr6 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td123"><P class="p22 ft11">andra berörda,</P></TD>
<TD class="tr6 td107"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td136"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td123"><P class="p110 ft11">12. ansvara</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p116 ft9">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><P class="p115 ft9">uppföljning</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p21 ft9"><SPAN class="ft34">10</SPAN>. ansvara för uppföljning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">och utvärdering av de statliga</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">och utvärdering av de statliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">bidrag som omfattas av förord-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">bidrag som omfattas av förord-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">ningen (1982:840) om stats-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">ningen (1982:840) om stats-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">bidrag till kalkning av sjöar</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">bidrag till kalkning av sjöar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft9">och</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td137"><P class="p115 ft9">vattendrag, förordningen</P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft9">och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td134"><P class="p21 ft9">vattendrag, förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">(2009:381) om statligt stöd till</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">(2009:381) om statligt stöd till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td75"><P class="p22 ft9">lokala</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td138"><P class="p46 ft11">vattenvårdsprojekt</P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p115 ft24">och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td130"><P class="p22 ft9">lokala vattenvårdsprojekt</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p21 ft11">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td123"><P class="p22 ft9">förordningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><P class="p234 ft11">(1998:1343)</P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p115 ft9">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td123"><P class="p22 ft9">förordningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><P class="p235 ft11">(1998:1343)</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p21 ft9">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td138"><P class="p22 ft9">stöd till fiskevården,</P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">stöd till fiskevården, <SPAN class="ft34">om detta</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">inte ankommer på annan myn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft39">dighet efter beslut av regeringen,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p115 ft9">13. följa upp och utvärdera</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p23 ft9"><SPAN class="ft34">11. </SPAN>följa upp och utvärdera de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">de statliga bidrag som omfattas</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft24">statliga bidrag som omfattas av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft9">av</P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td140"><P class="p115 ft9">viltskadeförordningen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td135"><P class="p22 ft11">viltskadeförordningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td141"><P class="p23 ft9">(2001:724)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">(2001:724) när det gäller före-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">när det gäller förebyggande åt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">byggande åtgärder och ersätt-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft24">gärder och ersättning för skada</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">ning för skada som orsakas av</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft11">som orsakas av säl och rapportera</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr6 td47"><P class="p22 ft9">säl och rapportera sådan upp-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr6 td57"><P class="p22 ft11">sådan uppföljning och utvärdering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td75"><P class="p22 ft9">följning</P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p52 ft9">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td54"><P class="p41 ft9">utvärdering</P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p115 ft9">till</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft13">till Statens Jordbruksverk, <SPAN class="ft35">om detta</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td142"><P class="p22 ft9">Statens Jordbruksverk, och</P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft35">inte ankommer på annan myndighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td130"><P class="p22 ft39">efter beslut av regeringen, <SPAN class="ft11">och</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td139"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td127"><P class="p22 ft34">9 a §</P></TD>
<TD class="tr21 td112"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td107"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p21 ft34">Inom Havs- och vattenmyn-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft39">digheten finns ett särskilt besluts-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">organ som benämns Rådet för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft39">havs-</P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p236 ft34">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td119"><P class="p21 ft40">vattenmiljöfrågor.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft40">Rådet bör ha i uppdrag att bistå</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft40">Havs- och vattenmyndigheten i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">arbetet med att ta fram förvalt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td130"><P class="p22 ft39">ningsplaner, åtgärdsprogram</P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p21 ft39">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td57"><P class="p22 ft40">miljökvalitetsnormer inom havs-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td5"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td139"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td89"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td130"><P class="p22 ft34">och vattenförvaltningen.</P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34348x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft46">Rådet består av myndighetens chef och högst 12 ledamöter.</P>
<P class="p238 ft34">10 a §</P>
<P class="p239 ft44">Ordföranden och övriga leda- möter i Rådet för havs- och vattenmiljöfrågor utses av rege- ringen.</P>
<P class="p240 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft32"><SPAN class="ft32">1.10</SPAN><SPAN class="ft78">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p241 ft38">förordning om ändring i förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning</P>
<P class="p157 ft7">Regeringen föreskriver att 8 § i förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td142"><P class="p22 ft34">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td143"><P class="p116 ft39">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td88"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td97"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr21 td40"><P class="p242 ft9">8 §</P></TD>
<TD class="tr21 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td73"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td121"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td136"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td83"><P class="p110 ft34">Sveriges</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td58"><P class="p41 ft34">geologiska under-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td143"><P class="p243 ft34">Myndigheten</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p22 ft34">ska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><P class="p21 ft34">samordna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td144"><P class="p22 ft34">sökning ska verka för att det</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p116 ft39">uppföljning, utvärdering och rap-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td144"><P class="p22 ft34">generationsmål för miljöarbetet</P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p116 ft34">portering</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td9"><P class="p230 ft34">av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td145"><P class="p23 ft39">miljökvalitetsmålet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td88"><P class="p22 ft34">och</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p160 ft34">de</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td146"><P class="p160 ft34">miljökvalitetsmål</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p41 ft54">som</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p116 ft40">Grundvatten av god kvalitet <SPAN class="ft24">och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td144"><P class="p22 ft34">riksdagen har fastställt nås <SPAN class="ft9">och</SPAN></P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p116 ft9">ska vid behov föreslå åtgärder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td144"><P class="p22 ft9">ska vid behov föreslå åtgärder</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td147"><P class="p116 ft9">för miljöarbetets utveckling.</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td142"><P class="p22 ft9">för miljöarbetets utveckling.</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td73"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td144"><P class="p41 ft9">Myndigheten <SPAN class="ft34">ska samordna</SPAN></P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p21 ft9">Myndigheten ska i fråga om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td144"><P class="p22 ft34">uppföljning, utvärdering och rap-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p116 ft9">sitt miljöarbete <SPAN class="ft34">enligt 1 stycket</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td144"><P class="p22 ft34">portering <SPAN class="ft9">i fråga om </SPAN>miljö-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p116 ft9">rapportera till Naturvårdsverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td83"><P class="p22 ft39">kvalitetsmålet</P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p43 ft34">Grundvatten</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p41 ft34">av</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p116 ft9">och samråda med verket om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td144"><P class="p22 ft34">god kvalitet. Myndigheten <SPAN class="ft9">ska i</SPAN></P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p116 ft24">vilken rapportering som behövs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td144"><P class="p22 ft9">fråga om sitt miljöarbete rappor-</P></TD>
<TD class="tr4 td20"><P class="p116 ft34">enligt 2 §</P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p32 ft34">2</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td148"><P class="p23 ft39">stycket förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td88"><P class="p22 ft9">tera</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft9">till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td146"><P class="p22 ft9">Naturvårdsverket</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p41 ft24">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td95"><P class="p116 ft34">(2012:989)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td69"><P class="p22 ft34">med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td82"><P class="p244 ft40">instruktion</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p21 ft34">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td144"><P class="p22 ft9">samråda med verket om vilken</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td143"><P class="p116 ft39">Naturvårdsverket.</P></TD>
<TD class="tr6 td121"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td136"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td142"><P class="p22 ft9">rapportering som behövs.</P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p23 ft34">Myndigheten ska lämna under-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td88"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p116 ft40">lag till Forskningsrådet för miljö,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td88"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p116 ft34">areella näringar och samhälls-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td88"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p116 ft35">byggandes (Formas) arbete med att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td88"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td95"><P class="p116 ft39">regelbundet</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td132"><P class="p235 ft34">genomföra och</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p23 ft34">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td88"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p116 ft35">regeringen redovisa resultatet av en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td88"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td149"><P class="p116 ft39">samhällsövergripande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><P class="p23 ft39">utvärdering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td88"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p116 ft35">av effekterna av miljöarbetet för att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td88"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p116 ft34">nå generationsmålet och miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td88"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td108"><P class="p116 ft39">kvalitetsmålen.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td60"><P class="p245 ft39">Myndigheten</P></TD>
<TD class="tr4 td33"><P class="p23 ft54">ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td88"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td129"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td144"><P class="p116 ft40">samråda med Formas om vilket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td88"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr3 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr3 td129"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr3 td149"><P class="p116 ft39">underlag som behövs.</P></TD>
<TD class="tr3 td136"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr3 td33"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34350x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p246 ft17">Myndigheten ska samverka med Havs- och vattenmyndigheten i frågor som har betydelse för havs- och vattenmiljön.</P>
<P class="p247 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft19">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft32"><SPAN class="ft32">1.11</SPAN><SPAN class="ft78">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p248 ft75">förordning om ändring i förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen</P>
<P class="p249 ft9">Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen</P>
<P class="p158 ft9"><SPAN class="ft34">dels </SPAN>att 2 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p112 ft9"><SPAN class="ft34">dels </SPAN>att det ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p22 ft34">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p22 ft35">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft9">2 §</P>
<P class="p112 ft9">Myndigheten ska</P>
<P class="p13 ft7"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft41">utöva tillsyn över efterlevnaden av sådan lagstiftning för vilken Skogsstyrelsen har angetts som tillsynsmyndighet</SPAN></P>
<P class="p195 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft76">ha tillsyn över virkesmätningen,</SPAN></P>
<P class="p13 ft7"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft41">ansvara för inventering, uppföljning och utvärdering av hur landets skogar sköts i förhållande till 1 §,</SPAN></P>
<P class="p13 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft42">bedriva rådgivning och information om hur landets skogar bör skötas enligt 1 §,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p115 ft34"><SPAN class="ft9">5. </SPAN>verka för att det genera-</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p23 ft9">5. vid behov föreslå åtgärder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p115 ft40">tionsmål för miljöarbetet och de</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p23 ft9">för miljöarbetets utveckling</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p115 ft40">miljökvalitetsmål som riksdagen</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft9">samt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p115 ft34">har fastställt nås och <SPAN class="ft9">vid behov</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p115 ft9">föreslå åtgärder för miljö-</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td47"><P class="p22 ft9">arbetets utveckling,</P></TD>
<TD class="tr6 td59"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p115 ft34">6. samordna uppföljning, ut-</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p115 ft39">värdering och rapportering i fråga</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p115 ft40">om miljökvalitetsmålet Levande</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">skogar, samt</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p115 ft9"><SPAN class="ft34">7</SPAN>. medverka i frågor om sam-</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p23 ft9"><SPAN class="ft34">6</SPAN>. medverka i frågor om sam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p115 ft9">hällsplanering för en hållbar ut-</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p23 ft9">hällsplanering för en hållbar ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p115 ft9">veckling och hushållning med</P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p23 ft9">veckling och hushållning med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p22 ft9">naturresurser.</P></TD>
<TD class="tr3 td59"><P class="p22 ft9">naturresurser.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34352x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p250 ft34">2 a §</P>
<P class="p239 ft44">Myndigheten ska samordna uppföljning, utvärdering och rapportering av miljökvalitets- målet Levande skogar.</P>
<P class="p251 ft36">Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 1 stycket rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs enligt 2 § 2 stycket förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.</P>
<P class="p251 ft46">Myndigheten ska lämna under- lag till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggandes (Formas) arbete med att regelbundet genomföra och till regeringen redovisa resultatet av en samhällsövergripande utvärde- ring av effekterna av miljöarbetet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Myndig- heten ska samråda med Formas om vilket underlag som behövs.</P>
<P class="p252 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft32"><SPAN class="ft32">1.12</SPAN><SPAN class="ft78">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p253 ft38">förordning om ändring i förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk</P>
<P class="p157 ft9">Regeringen föreskriver att 4 § förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td116"><P class="p22 ft34">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p22 ft34">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td133"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td151"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td28"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td152"><P class="p254 ft9">4 §</P></TD>
<TD class="tr1 td70"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td116"><P class="p110 ft9">Myndigheten ska</P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p115 ft34"><SPAN class="ft9">1</SPAN>. verka för att det genera-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td57"><P class="p21 ft9">1. vid behov föreslå åtgärder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">tionsmål för miljöarbetet och de</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td153"><P class="p22 ft9">för miljöarbetets utveckling,</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td48"><P class="p22 ft40">miljökvalitetsmål</P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p56 ft34">som</P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p115 ft35">riksdagen</P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">har fastställt nås och <SPAN class="ft9">vid behov</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td133"><P class="p22 ft9">föreslå</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td51"><P class="p36 ft9">åtgärder</P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p115 ft9">för</P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">miljöarbetets utveckling,</P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p115 ft9">2. samordna uppföljning, ut-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td57"><P class="p21 ft9">2. samordna uppföljning, ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td133"><P class="p22 ft9">värdering</P></TD>
<TD class="tr4 td151"><P class="p22 ft9">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td145"><P class="p115 ft9">rapportering <SPAN class="ft34">i</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td153"><P class="p22 ft9">värdering och rapportering</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p21 ft9">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9"><SPAN class="ft34">fråga om </SPAN>miljökvalitetsmålet Ett</P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p22 ft9">miljökvalitetsmålet</P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft9">Ett</P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p23 ft9">rikt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td116"><P class="p22 ft9">rikt odlingslandskap,</P></TD>
<TD class="tr4 td141"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td150"><P class="p22 ft9">odlingslandskap,</P></TD>
<TD class="tr4 td70"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td22"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft7">3. skapa förutsättningar för att ett rikt och varierat odlings- landskap upprätthålls, att den biologiska mångfalden främjas och att jordbrukets belastning på miljön blir så liten som möjligt.</P>
<P class="p255 ft46">4. Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 1 stycket 1 punkten rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs enligt 2 § 2 stycket förordningen (2012:989) med in- struktion för Naturvårdsverket.</P>
<P class="p255 ft46">Myndigheten ska lämna under- lag till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggandes (Formas) arbete med att regelbundet genomföra och till regeringens redovisa resultatet av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34354x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p256 ft44">en samhällsövergripande utvär- dering av effekterna av miljö- arbetet för att nå generations- målet och miljökvalitetsmålen. Myndigheten ska samråda med Formas om vilket underlag som behövs.</P>
<P class="p202 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft19">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft32"><SPAN class="ft32">1.13</SPAN><SPAN class="ft78">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p257 ft72">förordning om ändring i förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket</P>
<P class="p258 ft9">Regeringen föreskriver att 8 § förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td154"><P class="p22 ft39">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td98"><P class="p22 ft39">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td156"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td143"><P class="p259 ft9">8 §</P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td154"><P class="p110 ft9">Boverket ska</P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td90"><P class="p110 ft34">1. inom</P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p116 ft34">sitt</P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p115 ft35">verksamhets-</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">område verka för att det gene-</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p22 ft40">rationsmål för miljöarbetet och de</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td154"><P class="p22 ft34">miljökvalitetsmål</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td157"><P class="p115 ft39">som riksdagen</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">har fastställt nås och vid behov</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td156"><P class="p22 ft34">föreslå</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td90"><P class="p22 ft34">åtgärder för</P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p115 ft39">miljöarbetets</P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td154"><P class="p22 ft34">utveckling, och</P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td15"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td155"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p115 ft9">2. samordna uppföljning, ut-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td40"><P class="p110 ft24"><SPAN class="ft40">1. </SPAN>samordna</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td83"><P class="p22 ft9">uppföljning,</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft9">ut-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">värdering och rapportering <SPAN class="ft34">i fråga</SPAN></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td8"><P class="p22 ft9">värdering</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td127"><P class="p22 ft9">och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td83"><P class="p22 ft9">rapportering</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft34">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p22 ft9"><SPAN class="ft34">om </SPAN>miljökvalitetsmålet God be-</P></TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td57"><P class="p22 ft11">miljökvalitetsmålet God bebyggd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34"><SPAN class="ft9">byggd miljö. </SPAN>Boverket ska i fråga</P></TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td57"><P class="p22 ft34"><SPAN class="ft9">miljö </SPAN>och vid behov föreslå åt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">om sitt miljöarbete enligt första</P></TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td57"><P class="p22 ft39">gärder för miljöarbetets utveckling.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">stycket rapportera till Natur-</P></TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td57"><P class="p21 ft34">2. i fråga om sitt miljöarbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td90"><P class="p22 ft34">vårdsverket</P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p226 ft34">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td157"><P class="p115 ft40">samråda med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td125"><P class="p22 ft34">enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td158"><P class="p22 ft35">1 stycket</P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td141"><P class="p22 ft34">rapportera</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p23 ft34">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td156"><P class="p22 ft34">verket</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p230 ft34">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td156"><P class="p22 ft34">vilken</P></TD>
<TD class="tr6 td78"><P class="p115 ft39">rapportering</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td98"><P class="p22 ft40">Naturvårdsverket</P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p260 ft34">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td68"><P class="p23 ft34">samråda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td90"><P class="p22 ft39">som behövs<SPAN class="ft11">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td57"><P class="p22 ft39">med verket om vilken rapportering</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td156"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft35">som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td158"><P class="p39 ft40">behövs</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td69"><P class="p226 ft39">enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p20 ft34">2 §</P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p234 ft34">2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td28"><P class="p23 ft35">stycket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td156"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td46"><P class="p22 ft39">förordningen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td54"><P class="p260 ft34">(2012:989)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td28"><P class="p21 ft34">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td156"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td57"><P class="p22 ft39">instruktion för Naturvårdsverket.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td156"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td57"><P class="p23 ft40">Myndigheten ska lämna under-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td156"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td57"><P class="p22 ft40">lag till Forskningsrådet för miljö,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td156"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">areella näringar och samhälls-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td156"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td57"><P class="p22 ft39">byggandes (Formas) arbete med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td156"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td57"><P class="p22 ft39">att regelbundet genomföra och till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td156"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td8"><P class="p22 ft39">regeringen</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td143"><P class="p160 ft39">redovisa resultatet</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p21 ft34">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td156"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p22 ft34">en</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td159"><P class="p245 ft39">samhällsövergripande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td28"><P class="p21 ft40">utvär-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td156"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=10 class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">dering av effekterna av miljö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td156"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td127"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td124"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td78"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td125"><P class="p22 ft34">arbetet</P></TD>
<TD class="tr0 td155"><P class="p230 ft34">för</P></TD>
<TD class="tr0 td122"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr0 td15"><P class="p22 ft34">att</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td113"><P class="p21 ft40">nå generations-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34356x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p261 ft44">målet och miljökvalitetsmålen. Myndigheten ska samråda med Formas om vilket underlag som behövs.</P>
<P class="p202 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft19">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34357x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft79">Myndighetens ledning ansva- rar inför regeringen för verk- samheten och </SPAN><SPAN class="ft70">ska </SPAN><SPAN class="ft79">se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlem- skap i Europeiska unionen, </SPAN><SPAN class="ft70">att den främjar en hållbar utveckling och bidrar till att nå generations- målet och de nationella miljö- kvalitetsmålen, </SPAN><SPAN class="ft79">att den redovisas på ett tillförlitligt och rätt- visande sätt samt att myndig- heten hushållar väl med statens medel.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td53"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td54"><P class="p22 ft27">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft32"><SPAN class="ft32">1.14</SPAN><SPAN class="ft78">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p262 ft38">förordning om ändring i myndighetsförordningen (2007:515)</P>
<P class="p263 ft9">Regeringen föreskriver att 3 § myndighetsförordningen (2007:515) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p22 ft34">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr3 td48"><P class="p22 ft35">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p264 ft7">3 § Myndighetens ledning ansva-</P>
<P class="p265 ft17">rar inför regeringen för verk- samheten och <SPAN class="ft36">skall </SPAN>se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlem- skap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel.</P>
<P class="p266 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34358x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft32"><SPAN class="ft32">1.15</SPAN><SPAN class="ft78">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p267 ft38">förordning om ändring i förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter</P>
<P class="p268 ft9">Regeringen föreskriver att 8 § förordningen (2009:907) om miljö- ledning i statliga myndigheter ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft34">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft34">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td117"><P class="p205 ft9">8 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p110 ft9">Miljöpolicyn och miljömålen</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p110 ft9">Miljöpolicyn och miljömålen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft9">ska bidra till en hållbar utveck-</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">ska bidra till en hållbar utveck-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td47"><P class="p22 ft34"><SPAN class="ft9">ling </SPAN>och till att nå de nationella</P></TD>
<TD class="tr4 td57"><P class="p22 ft9">ling.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td47"><P class="p22 ft34">miljökvalitetsmålen<SPAN class="ft9">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr3 td57"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft9">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34359x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft6">2 Vårt upplägg</P>
<P class="p59 ft7">I vårt delbetänkande (SOU 2014:66, Myndigheter och organisa- tioner under Miljödepartementet – en kartläggning) redovisade vi hur vårt arbete hade bedrivits så långt. Vi konstaterade att den kartläggning vi genomfört främst hade ett ”ovanifrånperspektiv”. Fokus låg på myndigheternas och organisationernas uppdrag och regeringens styrning av dem. Vi redovisade i betänkandet också ett ”inifrånperspektiv”. Berörda myndigheter – alla 26 som ingår i miljömålssystemet- och organisationerna hade redovisat sina bedömningar av de viktigaste utmaningarna för miljöpolitiken och för de egna organisationerna i ett <NOBR>5–10-årsperspektiv.</NOBR></P>
<P class="p10 ft7">Vi konstaterade i delbetänkandet att bilden behövde komplet- teras med ett ”utifrånperspektiv”. Hur ska myndigheterna och organisationerna hantera miljöengagemang, krav och önskemål från allmänheten, näringslivet, kommuner och organisationer?</P>
<P class="p13 ft7">I vårt fortsatta arbete har vi därför fokuserat på detta ”utifrån- perspektiv”. Vi har haft omfattande överläggningar med företag, näringslivsorganisationer, Sveriges kommuner och landsting (SKL), kommunföreträdare (både tjänstemän och politiskt ansvariga), miljöorganisationer, fackliga organisationer, det s.k. Östersjö- initiativet, m.fl.<SPAN class="ft80">1</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Men vi har också försökt utveckla <NOBR>”ovanifrån-”</NOBR> och ”inifrån- perspektiven” genom fortlöpande kontakter med berörda departe- ment, myndigheter och organisationer.</P>
<P class="p270 ft82"><SPAN class="ft81">1 </SPAN>ÖstersjöInitiativet <NOBR>(Ö-I)</NOBR> är ett samarbete mellan sju svenska kommuner/regioner; Kalmar- sundskommissionen, Region Gotland, Vaxholms stad, Marint centrum (Simrishamn), Trelleborgs kommun, Värmdö kommun och Valdemarsviks kommun. Syftet med Öster- sjöinitiativet är att utveckla miljöförbättrande åtgärder i kustzonen, initiera, och främja miljödriven näringslivsutveckling och bedriva information och folkbildning, www.ostersjoinitiativet.se, <NOBR>2015-03-28.</NOBR></P>
<P class="p271 ft19">59</P>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34360x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Vårt upplägg</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p272 ft7">För att få en referensram för vårt arbete anlitade vi tidigt en forskare för att göra en forskningsöversikt över miljöpolitikens organisering.<SPAN class="ft80">2 </SPAN>Denna översikt redovisar vi i avsnitt 2 i detta betänkande. Vi har också haft kontakt med OECD:s sekretariat och tagit del av ett antal <NOBR>OECD-rapporter</NOBR> om miljöarbete i andra medlemsländer. Vi har också tagit hjälp av Ekonomistyrningsverket för att kunna fördjupa våra resonemang om tillämpningen av mål i myndighetsstyrningen.</P>
<P class="p273 ft7">Vårt arbete har haft en förvaltningspolitisk utgångspunkt – dock med respekt för de egenskaper som särskilt utmärker miljö- politiken. Forskningen menar att miljöpolitik är ett område som har särskilda egenskaper. Några sådana egenskaper är att den har en komplex och turbulent omgivning samt att det finns starka intres- sen från miljöorganisationer och starka policyeliter. Forsk- ningslitteraturen säger också att området är snabbt föränderligt med nya former av policyinstrument som växer fram. Statens traditionella ”command and control” är fortfarande kärnan i många miljöregimer men en ny generation av policyinstrument vinner terräng.</P>
<P class="p274 ft7">Vi har fokuserat på de processer som särskilt nämns i våra direktiv: regeringens styrning, tillståndsgivning, tillsyn och tillsyns- vägledning samt analys, uppföljning och utvärdering. Till dessa processer har vi lagt en egen: miljöforskningens tillgänglighet och implementering.</P>
<P class="p273 ft7">En annan utgångspunkt för vårt arbete har varit den devis som myntades av Jimmy Carters budgetchef T Bert Lance: ”If it ain´t broke – don´t fix it”. Det innebär att vi på ett tidigt stadium kunnat lämna stora delar av myndigheternas och organisationernas verksamhet åt sidan. Vi har i stället försökt identifiera de problem i processerna som är av sådan dignitet att vi anser att de behöver åtgärdas. Vi fokuserar i detta betänkande på dessa problem. Frågor om gränsdragningar m.m. av mindre dignitet har vi inte tagit upp. De bör kunna lösas i en dialog mellan myndigheterna och med berörda departement.</P>
<P class="p275 ft8">Några viktiga frågor har vi varit tvungna att lägga åt sidan. En sådan större fråga är miljöövervakningen. Miljöövervakningen är en</P>
<P class="p276 ft83"><SPAN class="ft81">2 </SPAN>Anders Ivarsson Westerberg, docent och föreståndare vid Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td160"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td112"><P class="p22 ft84">Vårt upplägg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft17">mycket omfattande och komplex del av miljöarbetet. Det är många olika aktörer som är delaktiga i detta arbete. För att ytterligare effektivisera miljöarbetet bedömer vi att det finns anledning att göra en bred och djup översyn av miljöövervakningen och att regeringen utser en utredare att genomföra en sådan.</P>
<P class="p278 ft7">Vi har försökt att göra våra förslag så ”beredningsbara” som möjligt. Vårt uppdrag har dock varit en övergripande struktur- översyn över (det dåvarande) Miljödepartementets alla myndig- heter och organisationer. För att kunna göra detta har vi också blickat ut över alla 26 myndigheter i miljömålssystemet samt länsstyrelserna. Det har inneburit att vi inte kunnat tränga in i detalj i alla konsekvenser av våra förslag. De är dock förhopp- ningsvis så genomarbetade att en fortsatt beredningsprocess ska vara fullt möjlig.</P>
<P class="p279 ft17">Vi har samrått med Arbetsgivarverket, Ekonomistyrningsverket och Statskontoret. Vi har även samrått med länsstyrelser, berörda myndigheter samt företrädare för kommuner, näringsliv och organisationer. Vi har informerat berörda centrala arbetsgivar- organisationer och gett dem tillfälle att framföra synpunkter.</P>
<P class="p280 ft9">Målet för vårt utreningsarbete har varit att lämna förslag som vi bedömer kommer att skapa vägar till ett effektivare miljöarbete.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34363x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p122 ft6"><SPAN class="ft6">3</SPAN><SPAN class="ft85">Miljöpolitikens organisering</SPAN></P>
<P class="p281 ft6">– en forskningsöversikt</P>
<P class="p282 ft17">I detta avsnitt studerar vi – utifrån ett forskningsperspektiv – några olika frågor om organiseringen av miljöpolitiken.<SPAN class="ft86">1 </SPAN>Underlaget till avsnittet är en översikt över den internationella forskningen om miljöpolitik. Det betyder att avsnittet inte innehåller några direkta empiriska jämförelser mellan länders olika organisering av området, eller på vilket sätt man gått tillväga. Utredningen har tagit del av de länderöversikter – Environmental Performance Reports – som OECD har publicerat under senare tid. Denna genomgång bekräftar de slut- satser som vi redovisar i detta avsnitt.</P>
<P class="p13 ft7">I första hand ingår internationell forskning i underlaget, men även den svenska forskningen berörs eftersom den i hög grad är in- vävd i det internationella sammanhanget.</P>
<P class="p60 ft8">I avsnittet diskuteras inledningsvis karaktären på politikområdet miljöpolitik för att ge en bakgrund till varför organiseringen och forskningen om miljöpolitik ser ut som den gör. Eftersom det ger en bakgrund till hur man kan tänka om frågor om organisering och statens roll i styrningen redovisas därefter det grundläggande syn- sättet/perspektivet som i princip all relevant forskning inom om- rådet utgår ifrån – att det präglas av ”governancestyrning”. Vi åter- kommer till begreppet governancestyrning i avsnitt 3.2. Därefter redogör vi för det övergripande forskningsläget, det vill säga vilka teman och frågor som behandlats och vilka resultat dessa visar. Uti- från den forskning som finns på området diskuteras avslutningsvis några funderingar om miljöpolitikens organisering.</P>
<P class="p283 ft83"><SPAN class="ft81">1 </SPAN>Avsnittet bygger på den forskningsöversikt om miljöpolitikens organisering som Anders Ivarsson Westerberg utarbetade 2014 på Miljömyndighetsutredningens uppdrag. Referenser till avsnittet finns i bilaga 4.</P>
<P class="p284 ft19">63</P>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34364x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft8">Med utgångspunkt i forskningsartiklar och böcker inom detta forskningsområde kan vi konstatera att de allra flesta studier håller sig på en systemnivå när man jämför olika länder med varandra. Man talar om faktorer på principiell nivå som särskiljer stater från varandra, och som påverkar utfallet av miljöpolitiken, men man diskuterar inte mer konkret vad i statens organisering som spelar roll. Faktorer som återkommer i studierna är t.ex. administrativ frag- mentering, institutionell kapacitet, demokratisk representativitet, etc.</P>
<P class="p286 ft32"><SPAN class="ft32">3.1</SPAN><SPAN class="ft33">Hur ser området miljöpolitik ut?</SPAN></P>
<P class="p287 ft7">Hur ser då området miljöpolitik ut? Här tycks det finnas en tydlig gemensam bild av vad som karaktäriserar miljöpolitik och hur den växt fram de senaste decennierna. En ofta identifierad utvecklings- linje i miljöpolitiken är att det går att urskilja tre faser.<SPAN class="ft80">2</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Den första fasen handlade om de föroreningsproblem som ”upp- täcktes” i slutet av 1960- och början av <NOBR>1970-talet.</NOBR> Stater reagerade på detta med att inrätta centrala organ eller myndigheter. Typiska miljöpolitiska styrmedel handlade om utsläppskvoter, lagstiftning m.m. på miljöområdet.</P>
<P class="p106 ft7">Den andra fasen som inleddes ungefär 1990 handlade om hållbar utveckling. Det vill säga att ställa om staters och människors bete- enden för att skapa hållbara och robusta system som minimerade påverkan på miljön.<SPAN class="ft80">3</SPAN></P>
<P class="p215 ft7">Den tredje fasen som inleddes ungefär 2000 handlar om klimat- politiken som utgår från det globala miljöhotet. Utvecklingen karaktäriseras som ”från en lokal/nationell till en internationell och global insikt”, och från ”nationell centralstyrning med hårda styr- medel till internationella arenor och mjuka gränsöverskridande styrmedel”.</P>
<P class="p288 ft82"><SPAN class="ft87">2</SPAN><SPAN class="ft88">McNeill, 2000.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft87">3</SPAN><SPAN class="ft89">Jagers, 2005.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34365x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p22 ft27">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft10"><SPAN class="ft10">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft90">Miljöpolitiken har särskilda egenskaper</SPAN></P>
<P class="p290 ft17">Forskningen menar att miljöpolitik är ett område som har särskilda egenskaper. Några sådana egenskaper är att den har en komplex och turbulent omgivning samt att det finns starka intressen från miljöorganisationer och starka policyeliter.<SPAN class="ft86">4 </SPAN>Forskningslitteraturen säger tydligt att området är snabbt föränderligt med nya former av policyinstrument som växer fram. Statens traditionella ”command and control” är fortfarande kärnan i många miljöregimer men en ny generation av policyinstrument vinner terräng.<SPAN class="ft86">5</SPAN></P>
<P class="p291 ft9">Enligt litteraturen är det sju egenskaper som utmärker miljö- politiken<SPAN class="ft91">6</SPAN>:</P>
<P class="p292 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft93">Public goods – </SPAN>det som ska organiseras är sådant som är genuina kollektiva nyttigheter. Det som är speciellt är att de är icke ex- kluderande, de spiller över på andra, alla bör ha rätt till miljön i form av ren luft och vatten, undvika förorening etc.</P>
<P class="p293 ft8"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft94">Transnationella problem – </SPAN>miljöfrågor är genuint transnationella. Det som händer utanför Sveriges gränser berör oss här och vice versa. Miljöfrågor måste därför lösas på en internationell arena.</P>
<P class="p294 ft8"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft94">Komplexitet och osäkerhet </SPAN>– området präglas av stark föränderlig- het. Dels utvecklas tekniken och forskningen som påverkar mil- jön, dels lär vi oss mer om samband och effekter. Miljöpolitiken är därför svår att planera med någon större säkerhet.</P>
<P class="p295 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft93">Irreversibelt – </SPAN>när något väl beslutats och inträffat är det svårt eller omöjligt att rulla tillbaka eller återvända till nollpunkten.</P>
<P class="p296 ft34"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft93">Tids- och rumsmässig variation – </SPAN><SPAN class="ft9">området präglas av stor varia- tion som beror på lokala och tidsmässiga variationer. Vad som är ett miljöproblem där behöver inte vara det här. Dessutom upp- träder det skillnader i tiden.</SPAN></P>
<P class="p297 ft34"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft93">Administrativ fragmentering – </SPAN><SPAN class="ft9">området präglas av att det finns en mångfald av statliga, privata och ideella organisationer som har olika intressen.</SPAN></P>
<P class="p298 ft82"><SPAN class="ft95">4</SPAN><SPAN class="ft96">Carter, 2007.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">5</SPAN><SPAN class="ft96">Jordan, m.fl. 2003.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">6</SPAN><SPAN class="ft97">Connelly, m.fl. 2012.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34366x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft98">Regulativ intervention – </SPAN>ofta är en politisk lösning/åtgärd att man reglerar området på olika sätt. Vanliga miljöpolitiska styr- medel är lagstiftning, upprättande av gränsvärden, bestämmelser om avgifter, etc.</P>
<P class="p300 ft79">Av dessa skäl är en övergripande insikt från den komparativa forsk- ningen om miljöpolitik att politiken på den nationella nivån skiljer sig åt mellan olika stater och system. En uppfattning är att det finns tre slags faktorer som är betydelsefulla i detta: dels de lagar och regelverk som nationalstaterna antagit, de institutionella fakto- rer som existerar (dvs. hur strukturer och organisering ser ut), vilka aktörer som finns (dvs. hur till exempel intresseorganisationer age- rar) samt vilket förhållningsätt som finns till politik/teori om poli- cy. Beroende på dessa faktorer blir utfallet av miljöpolitiken olika.<SPAN class="ft99">7 </SPAN>Något som också sägs, och som är utgångspunkten för forskningen om miljöpolitik, är att governancestyrning verkar vara extra viktigt. Makten över miljöpolitiken försvinner till andra centrum, och en stor del av policyskapandet bedrivs på andra håll än i nationalstaten. Detta ger en fragmenterad miljöpolitik. En annan insikt som in- verkar på denna fragmentering är att när det gäller effekter av åt- gärder är det generellt svårt att säkerställa kausala samband − och än svårare när det gäller miljöpolitik. Så för att förstå hur forsk- ningsfältet ser ut och vilken inriktning som studierna haft på fältet behövs en diskussion om vad governancestyrning är och hur den förhåller sig till annan slags styrning.</P>
<P class="p301 ft32"><SPAN class="ft32">3.2</SPAN><SPAN class="ft33">En förändrad roll för staten</SPAN></P>
<P class="p79 ft32">– från government till governance?</P>
<P class="p287 ft8">Inom forskningen, särskilt inom den statsvetenskapliga, har det skapats begrepp som försöker fånga och förstå de utmaningar som stater i allmänhet och miljöpolitiken i synnerhet ställs inför som följd av förändringar för stater och dess förmåga att styra politiken. Några sådana utmaningar, eller förändringstendenser som samhäl- len (och politiken) påverkas av är internationalisering/globalisering,</P>
<P class="p302 ft83"><SPAN class="ft81">7 </SPAN>Carter, 2007.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34367x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p22 ft27">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft9">ökad fragmentering, individualisering, marknadisering och media- lisering.</P>
<P class="p304 ft79">Många forskare menar att ett grundläggande skifte har ägt rum under senare år när det gäller samhällets reglering, styrning, orga- nisering och arbetssätt. En sammanfattande etikett på denna för- ändring har blivit ”från government till governance”.<SPAN class="ft99">8 </SPAN>Med det menas bland annat att de statliga verksamheterna har kommit att bli mycket omfattande och differentierade, och att de samman- hänger på alltmer komplicerade sätt, inte bara med varandra utan också med verksamheter i det omgivande samhället. Förvaltningen ses också som högspecialiserad; verksamheterna hanteras av exper- ter med avancerade utbildningar, inte sällan i ett högt uppskruvat tempo. Internationaliseringen och integrationen av EU ses av många som särskilt betydelsefull.<SPAN class="ft99">9 </SPAN>Innebörden är bland annat att staten har avträtt betydande delar av sin maktbas till olika inter- nationella institutioner. EU, i sin tur, har utvecklat styrformer som ofta inkluderar transnationella och subnationella institutioner – så- väl offentliga som privata – vilket riskerar att sätta staten på mellan- hand. Exempelvis kräver EU i vissa fall att kommuner och regioner via så kallade partnerskap ska samverka med det lokala näringslivet för att komma ifråga för pengar ur strukturfonderna.</P>
<P class="p305 ft17">Governance är inte något enhetligt begrepp med en tydlig de- finition, utan mer ett samlingsbegrepp som antyder en förändring mot nätverksstyrning snarare än hierarkisk styrning. Det finns åt- minstone sex betydelser av governancebegreppet.<SPAN class="ft86">10 </SPAN>Men en över- gripande sammanfattning är att det handlar om ett sätt att beskriva statens länkar till den bredare omgivningen – politiska, sociala och administrativa. Det har hävdats att det som representeras av gover- nancebegreppet handlar om en stat i förändring där styrning och policyprocesser skapas i nätverk snarare än i traditionella hierar- kiskt statsorienterade beslutsprocesser.</P>
<P class="p60 ft7">Sammantaget anses staten, och dess relation till övriga sam- hället, ha blivit mer svåröverskådlig och komplex. Parallellt med denna utveckling har också förvaltningspolitiken förändrats. För- valtningen förväntas leva upp till en rad olika förvaltningspolitiska</P>
<P class="p306 ft82"><SPAN class="ft95">8</SPAN><SPAN class="ft96">Rhodes, 1997, Peter och Pierre, 2000 Sørensen och Torfing, 2006.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">9</SPAN><SPAN class="ft96">Jacobsson och Sundström 2006, Djelic och </SPAN><NOBR>Sahlin-Andersson</NOBR> 2006, Vifell, 2006.</P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">10</SPAN><SPAN class="ft97">Rhodes, 1996.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34368x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">krav, och det går att skönja en idéhistorisk utveckling av dessa krav, både i Sverige och i andra länder.<SPAN class="ft91">11</SPAN></P>
<P class="p308 ft17">Under 1980- och <NOBR>1990-talen</NOBR> drevs med påtaglig kraft idéerna om att staten skulle vare en liten, effektiv och instrumentellt styr- bar enhet, och de tog formen av ett slags internationell reformvåg som den engelske statsvetaren Christopher Hood kom att kalla New Public Management (NPM).<SPAN class="ft86">12 </SPAN>Den bakomliggande idén var att samhället var överdrivet reglerat och att den offentliga sektorn var för stor för att ekonomin skulle fungera effektivt. Den offent- liga serviceproduktionen skulle kunna förbättras avsevärt om den utförs i mer marknadslika former och i samverkan med det civila samhället. En utgångspunkt var att det väsentliga i serviceproduk- tionen inte är organiseringen (dvs. att servicen produceras <SPAN class="ft36">inom den offentliga sektorn</SPAN>) utan funktionen (dvs. att servicen produce- ras). Receptet blev att avreglera inhemska marknader, sänka skat- ter, krympa den offentliga sektorn och förbättra förutsättningarna för nyföretagande. Samtidigt skulle styrningen och kontrollen av verksamheter som behölls inom det offentliga skärpas. NPM spreds snabbt över stora delar av världen. Också i Sverige kunde vi från <NOBR>1980-talets</NOBR> mitt, och med särskild kraft under <NOBR>1990-talet</NOBR> se hur olika regeringar drev en politik inspirerad av de angloameri- kanska projekten med avreglering, omprövning av offentliga åta- ganden samt nya modeller för styrning och kontroll.</P>
<P class="p99 ft17">Inom governancelitteraturen hävdas att denna ökade strukturel- la och målinriktade komplexitet har tvingat riksdag och regering att avhända sig olika beslut och verksamheter, och därmed makt och ansvar, dels nedåt till regioner och kommuner, dels utåt till företag och intresseorganisationer, dels inåt till de statliga myndigheterna, och slutligen uppåt till den Europeiska unionen (EU) och andra internationella organisationer i takt med att problem blivit alltmer gränsöverskridande. Resultatet sägs ha blivit en ”urholkad” stat.<SPAN class="ft86">13</SPAN></P>
<P class="p309 ft82"><SPAN class="ft95">11</SPAN><SPAN class="ft96">Pollitt & Bouckaert, 2004.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">12</SPAN><SPAN class="ft96">Christopher Hood, 1995.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">13</SPAN><SPAN class="ft97">Rhodes, 1994.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34369x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p22 ft27">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p310 ft10"><SPAN class="ft10">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft90">Vad är governancestyrning och vad skiljer den från governmentstyrning?</SPAN></P>
<P class="p311 ft79">Governance betonar decentraliserade processer och nätverk snarare än hierarkier och avgränsade organisationer. Hierarkier och avgrän- sade organisationer förknippas i stället med begreppet government. Policyprocesser ses som samverkansprocesser där många olika typer av aktörer deltar (offentliga, privata och frivilliga – politiska, sociala och administrativa). Karaktären på dessa nätverkskonstella- tioner varierar. Medan vissa är tämligen löst sammanhållna, in- stabila och har otydliga gränser (en vanlig benämning på sådana är issue networks) är andra mer sammanhållna, mer stabila och har tydligare gränser (en vanlig benämning på sådana är policy com- munities).</P>
<P class="p312 ft8">Gemensamt för dessa olika policynätverk är att policies ses som resultat av handlingar och utbyten inom nätverken, snarare än som resultat av auktoritativa, hierarkiska inomstatliga processer. Rikliga och informella utbyten betonas, vilka tenderar att göra gränserna mellan offentligt och privat otydliga. Processernas karaktär gör samtidigt att de regler som olika policies uttrycks i förändras. De stelare och mer formella regleringsformer som traditionellt använts inom staten ersätts med mer mjuk reglering i form av till exempel mål, handlingsprogram, riktlinjer, standarder, råd och information. I termer av regleringsformer innebär en övergång från hierarkisk centraliserad styrning till decentraliserad förhandlande styrning en övergång från ”hard law” till ”soft law”.<SPAN class="ft100">14</SPAN></P>
<P class="p305 ft8">I governancestyrning är myndigheteras öppenhet mot omvärl- den ett viktigt inslag. Myndigheterna måste ha ett ”utifrån och in” i stället för ett ”inifrån och ut” perspektiv på sin verksamhet. Det innebär bland annat att myndigheterna måste ägna tid åt omvärlds- analyser av olika slag. Det innebär också att de måste vara beredda att anpassa sina arbetsflöden till processerna hos externa intressen- ter (företag, organisationer, myndigheter, med flera). Detta är inte minst viktigt när de externa intressenterna är beroende av myndig- hetens beslut och åtgärder av olika slag. En annan effekt av denna styrform är att myndigheter ofta ersätter detaljerad kontrollverk- samhet med kvalitetssäkringar av olika aktörers processer.</P>
<P class="p313 ft83"><SPAN class="ft81">14 </SPAN>Mörth, 2004.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34370x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft79">Governanceforskare betonar att olika typer av aktörer förfogar över olika typer av resurser, men att ingen har tillräckliga resurser för att på egen hand lösa de ofta svårlösta problem som policynät- verken samlas runt. Detta skapar ömsesidiga beroendeförhållanden och gemensamma intressen. Kittet som håller samman de olika policynätverken utgörs därför främst av resursberoenden.<SPAN class="ft99">15 </SPAN>Frivil- lighet, jämlikhet och förtroende betonas, till skillnad från tvång och auktoritet som förknippas med den hierarkiska styrmodellen. Vik- tiga resurser som <SPAN class="ft70">stater </SPAN>förfogar över är demokratisk legitimitet, lagstiftning, pengar, expertis, utformning av <NOBR>regel-,</NOBR> kontroll- och tillsynssystem, medlingskapacitet samt tillgång till media. Viktiga resurser som <SPAN class="ft70">privata organisationer </SPAN>förfogar över är expertis, rykte, tillgång till media, gruppmandat och, inte minst, kontroll över genomförandet av policies.</P>
<P class="p314 ft8">Begreppet governance är alltså omstritt och föga klargörande. Den underliggande tesen som begreppet lyfter fram är att samhället som sådant skulle ha genomgått en genomgripande förändring som påverkar statens möjlighet att styra samhället. Detta skulle således också kräva en förändring i styrningen som bättre passar för det nya samhället. Denna retorik känns igen från dem som hävdar att förändring är det som bäst kännetecknar samhället och politiken vars främsta förespråkare finns bland dem som framhäver nätverks- samhället<SPAN class="ft100">16</SPAN>, globaliseringen<SPAN class="ft100">17</SPAN>, övergången från det moderna till det postmoderna samhället eller <NOBR>IT-revolutionen.</NOBR></P>
<P class="p106 ft7">Denna retorik har oftast en definitiv karaktär, det vill säga att förändringen är absolut från det ena till det andra som om de vore två motstående poler och där förändringen är antingen noll eller ett. Talet om ”från government till governance” följer samma möns- ter. Detta får till följd att förändringen i sig inte ifrågasätts, utan snarare hur fort den går och hur omfattande den är just för tillfället på vägen mot det uppsatta tillståndet.</P>
<P class="p315 ft74">Vid studiet av konkreta politiska processer upptäcks således också att inslaget av governance finns där och att det avviker från ett traditionellt idealt governmentperspektiv. Frågan är emellertid om detta ideala governmenttillstånd någonsin existerat annat än i</P>
<P class="p316 ft82"><SPAN class="ft95">15</SPAN><SPAN class="ft96">Pfeffer och Salancik, 1978.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">16</SPAN><SPAN class="ft96">Castells.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">17</SPAN><SPAN class="ft97">Beck.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p22 ft27">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">teorin. En närstudie av processer resulterar alltid i avvikelser från de ideala modellerna. Så frågan är om detta är något nytt – egent- ligen? Det rimliga svaret är att det inte är något nytt, utan att insla- get av ”governance” alltid har funnits i politiska processer, och att det varierar mellan olika frågor och områden.</P>
<P class="p317 ft10"><SPAN class="ft10">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft90">Utveckling mot den postbyråkratiska organisationen?</SPAN></P>
<P class="p318 ft79">Företrädare för nätverkssynen är bland andra Heckscher och Do- nellon (1994) som menar att vi kan se en utveckling mot den post- byråkratiska organisationen där det betonas disorganisering/kaos, karisma, värden, informella nätverk, decentralisering och färre hie- rarkiska nivåer. Inte sällan är sådana resonemang normativa och ideologiskt färgade. Andemeningen är att det gamla per definition är sämre än det nya, vilket är grunden i ett moderniseringstän- kande. Således är postbyråkratin frigörande, får människor att kän- na egenmakt, arbetsglädje och engagemang. För postbyråkratiska företag ger den nya nätverksstrukturen konkurrensfördelar och flexibilitet, vilket passar bra in i den nya globaliserade ekonomin. Platta organisationer och självstyrande team är två modeord som användes inom såväl organisationsteori som konsultbranschen under några år på nittiotalet. Men tendensen inom organisations- teori och sociologi är snarare att åter betona det beständiga och de trögrörliga byråkratiska strukturerna.</P>
<P class="p319 ft8">Så frågan är vad som gör att governance ses som det nya inom statsvetenskapen. En tolkning är att det råder vattentäta skott mel- lan olika vetenskapliga discipliner som gör att nätverksidéerna inte riktigt fått fotfäste inom statsvetenskapen förrän under senare tid. En annan är att man börjat intressera sig för studier och metoder som finner spår av governance och nätverksegenskaper i de poli- tiska processerna man studerar. Plötsligt har man riktat gatlyktans ljus mot sådana aspekter som tidigare legat i skugga, vilket innebär att man nu ser dem till skillnad från tidigare. En tredje tolkning är att governance stämmer bra in i en ideologi som betonar decentra- lisering, informalitet och framsteg. Som sådan stämmer den också bra överens med innehållet i New Public Management och en nor- mativ idé om hur man styr på bästa sätt (good governance). Att governancebegreppet kommit att användas i så hög grad kan alltså</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34372x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft17">bero på att det passar bra in i den ”stora berättelsen” om hur sam- hället förändras, en ökad användning av forskningsmetoder som är empirinära och inriktar sig på forskningsproblem som betonar pro- cesser samt att governance också har ideologiska undertoner som antyder att det är ett normativt bättre sätt att styra staten på.</P>
<P class="p315 ft17">Den pågående förändringen av samhällsstyrningen bör inte be- skrivas som ett enkelt skifte från den ena styrmodellen till den andra, vilket vanligtvis görs i litteraturen. Många menar att utveck- lingen är mer komplicerad. De båda styrmodellerna rymmer i själva verket flera olika dimensioner, vilka var och en utgör kontinuum.<SPAN class="ft86">18 </SPAN>Vidare visar studierna att balansen mellan de båda styrmodellerna kan förklaras av en rad olika faktorer, av såväl aktör- som struktur- karaktär. Sammantaget har samhällsstyrningen blivit mer komplice- rad, vilket medfört förändrade förutsättningen för – och krav på – statens roll i styrningen.</P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft90">Miljöpolitik – ett svårstyrt politikområde</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">När det gäller miljöpolitik är det ett genuint svårstyrt politik- område, eftersom miljöfrågor kommer in i alla andra politikområ- den på ett eller annat sätt. På så vis finns miljöpolitiken ständigt närvarande inuti andra politiska frågor, och det måste tas hänsyn till miljömässiga konsekvenser av i stort sett alla politiska förslag och reformer. En insikt från både forskning och praktik är att miljöutmaningar måste hanteras på alla administrativa nivåer. Dessa utmaningar kräver ett integrerat angreppssätt som skär tvärs över och genom policyområden eftersom de är utpräglat multisektoriella och ligger på flera styrningsnivåer. Ett begrepp som utvecklats inom forskningen för att förstå hur styrningen fungerar när ett flertal administrativa och politiska nivåer interagerar inom samma politikområden är ”multilevel governance” eller flernivåstyrning. Genom detta belyses komplexiteten i de sammanflätande politiska nivåerna.</P>
<P class="p321 ft83"><SPAN class="ft81">18 </SPAN>Pierre och Sundström, 2009.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34373x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p22 ft27">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft10"><SPAN class="ft10">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft90">Vilken roll spelar staten i governancestyrningen?</SPAN></P>
<P class="p290 ft7">En fråga inom governanceperpektivet är vilken roll staten spelar i policyprocesserna. Den mest långtgående tesen om governance menar ju att statens makt urholkats och mer eller mindre spelat ut sin roll. Rhodes menar till exempel att nätverken i hög grad är själv- organiserande <NOBR>(”self-organizing”),</NOBR> och att de kännetecknas av för- mågan att ”resist government steering, develop their own policies and mould their environment”.<SPAN class="ft80">19 </SPAN>Denna ”governing without govern- <NOBR>ment”-tes</NOBR> har dock kommit att ifrågasättas av många andra gover- nanceforskare.<SPAN class="ft80">20 </SPAN>Tvärtom kan nätverk vara både mödosamma och resurskrävande att bygga, och här spelar staten ofta en betydelsefull roll.<SPAN class="ft80">21</SPAN></P>
<P class="p305 ft17">Statsvetaren Lennart J Lundqvist diskuterar just dessa två tolk- ningar av governanceorienteringen utifrån en analys av lokala in- vesteringsprogram för ekologisk modernisering. Han studerar hur styrningen ser ut på detta område. Frågan är om Rhodes ”hollo- wing out” stämmer eller ifall Pierre och Peters ”Government still plays a role” är en mer rimlig tolkning.<SPAN class="ft86">22 </SPAN>Lundqvist menar att rege- ringen fortfarande har en avgörande position, eftersom man lycka- des etablera ekologisk modernisering som en tvärsövergripande strategi för det gröna folkhemmet, och bygga upp en central byrå- krati för implementering av den. Så den sammanfattande bilden enligt Lundqvist är att Pierre och Peters bild, det vill säga att stater fortfarande spelar en viktig roll, är en bättre tolkning av föränd- ringen i styrningen än att statens makt har urholkats.</P>
<P class="p60 ft8">Även om inte heller dessa forskare ser staten som helt suverän menar de ändå att staten har en speciell ställning och särskilda möjligheter att organisera och styra policynätverken. Dock betonas andra styrnings- och samordningsformer än dem som förknippas med hierarkier. Statens roll blir i ett governanceperspektiv inte i första hand att i <NOBR>”command-and-control”-anda</NOBR> löpande utforma precisa direktiv, regler, mål och resultatkrav. Snarare handlar styr- ning om att ange övergripande problemformuleringar, att sätta ramarna för policynätverkens organisation, finansiering och arbets-</P>
<P class="p322 ft82"><SPAN class="ft95">19</SPAN><SPAN class="ft96">Rhodes, 1996.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">20</SPAN><SPAN class="ft96">Pierre och Peters 2000, Jacobsson och Sundström, 2006.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">21</SPAN><SPAN class="ft101">Davies, 2002.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">22</SPAN><SPAN class="ft97">Lundqvist, 2001.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34374x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft8">sätt samt att påverka föreställningar hos policynätverkens aktörer om vad som är problem och hur problemen bör lösas, det vill säga att konstruera identiteter och mening. Governance innebär således inte att staten upphör att styra, men att formerna förändras.</P>
<P class="p315 ft8">Jessop och Sørensen har i sammanhanget pratat om ”metagover- nance”, där politikerna ses som ”metaguvernörer”.<SPAN class="ft100">23 </SPAN>Vissa menar också att sådan metastyrning i själva verket kan öka centrums kontroll över periferin, inte minst för att behovet av mer löpande, detaljerad och resurskrävande styrning minskar. Därför bör också metastyrning, eller nätverksstyrning som det också talas om ibland, eftersträvas. Pierre och Sundström formulerar fyra hypoteser om när graden av governance inom ett politikområde ökar:</P>
<P class="p66 ft104"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft103">ju fler aktörer staten är beroende av för skapandet och genom- förandet av politiska program, desto större inslag av governance,</SPAN></P>
<P class="p66 ft8"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft105">ju mer ett område domineras av en vetenskaplig teknokratisk kunskapssyn, och om den synen även delas av media och med- borgarna, desto lättare för politikerna att decentralisera verk- samheten till mer självreglerande nätverk. Och omvänt, ju mer ett område uppfattas vara fyllt av svårbemästrade avvägningar mellan olika grundläggande värden, desto svårare får politikerna att organisera verksamheten på armlängds avstånd,</SPAN></P>
<P class="p323 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">ju viktigare politikerna uppfattar att en fråga är, desto mer cen- traliserad och hierarkisk blir styrningen,</SPAN></P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">ju längre ett politikområde dominerats av en viss typ av styr- form, desto svårare att införa en annan form, i varje fall så länge kollektiva mål uppnås på området.</SPAN><SPAN class="ft91">24</SPAN></P>
<P class="p325 ft10"><SPAN class="ft10">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft90">Miljöområdet präglas av governanceegenskaper</SPAN></P>
<P class="p326 ft8">Utifrån Pierres och Sundströms fyra hypoteser kan miljöpolitiken ses som exempel på ett sådant politikområde där staten är hög- gradigt beroende av en mängd tunga etablerade organisationer i det kringliggande samhället. Dessutom domineras området av veten- skaplig/teknokratisk kunskapssyn som delas av medborgare och</P>
<P class="p327 ft82"><SPAN class="ft95">23</SPAN><SPAN class="ft96">Jessop 2002; Sørensen 2004, 2007.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">24</SPAN><SPAN class="ft97">Pierre och Sundström, 2009.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p22 ft27">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft17">media. Detta pekar på att området är i hög grad governanceorien- terat. Däremot kan det tänkas, enligt de två senare hypoteserna, att miljöfrågorna vid olika tidpunkter lyfts och blir politiskt viktiga, vilket talar för att man försöker centralisera styrningen. Samtidigt spelar också den etablerade styrstrukturen in, vilket gör att det inte enkelt går att helt förändra styrningen.</P>
<P class="p10 ft7">Det innebär att samma politikområde ibland kan styras distinkt och hierarkiskt och under andra perioder genom mer informella governancetekniker, beroende på hur central och viktig frågan är vid varje given tidpunkt. Miljöfrågan visar hur ett politikområdes betydelse i den politiska debatten kan variera mycket påtagligt mellan olika tidpunkter.</P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">3.2.6</SPAN><SPAN class="ft90">Staten har fortfarande en viktig roll</SPAN></P>
<P class="p311 ft79">Staten har fortfarande en viktig roll i implementeringen av politik på miljöområdet. Dels är den en arena, den är en auktoritet och den tillhandahåller grundläggande regler och ramar. Samhällsstyrning för hållbarhet beskriver ganska väl utvecklingen inom flera politik- områden som till exempel skogspolitik och transportpolitik. Fler- nivåpolitik, inblandning av privata aktörer, användningen av mjuka styrmedel, och att konflikt förbytts i (retorisk) konsensus känne- tecknar de ingående områdena. Hållbar utveckling måste förstås och användas som ett politiskt begrepp som tydliggör de delade meningar som råder om mål och verktyg för att nå ett hållbart sam- hälle. Det är också viktigt att de styrtekniker som används är legi- tima det vill säga att de genomsyras av representativitet, deltagande, genomskinlighet och tydlig ansvarsfördelning. De måste också vara effektiva, det vill säga bidra till lösningen av samhällsproblem eller skapa utvecklingsmöjligheter. Men styrteknikerna måste också hantera offentliga medel på ett ansvarsfullt sätt. Sammanfattnings- vis präglar governance miljöpolitik mer än andra politikområden, på grund av att det finns många intressen och aktörer (multi stake- holder), det har etablerats nya nätverk, och att förvaltningen sker på flera olika nivåer (multilevel governance).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34376x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft32"><SPAN class="ft32">3.3</SPAN><SPAN class="ft33">Hur ser forskningsläget ut?</SPAN></P>
<P class="p330 ft17">Det finns följaktligen en stark idé om att eftersom miljöpolitik- området präglas av föränderlighet, transnationalitet, globalisering, starka intressen, en blandning mellan civila, privata och offentliga aktörer så är miljöområdet styrt av så kallad governance där statens roll minskat eller ibland till och med försvunnit. I likhet med governanceforskarna menar den statsvetenskaplige miljöforskaren Andreas Duit med flera att den empiriska forskning som växt fram inom den statsvetenskapliga forskningen visar att staten är nog så närvarande, men att dess roll har förändrats.<SPAN class="ft86">25</SPAN></P>
<P class="p315 ft17">När det gäller statens roll inom miljöforskningen visar det sig att det saknas studier om staters miljöorganisation. Det vill säga att det saknas studier som kartlägger eller visar hur olika stater har organiserat sin miljöpolitik när det gäller fristående myndigheter, tillsynsorgan, regeringsdepartement etc. Detta bekräftas av t.ex. Duit med flera som menar att staten varit frånvarande i miljö- studier. Många nya studier om miljöförvaltning fokuserar på an- tingen mikronivå (lokal och individuell nivå) eller makronivå (glo- bal) samtidigt som de försummar styrningen på nationalstatsnivå. Statlig miljöförvaltning upplevs ofta som otillräcklig eller begränsas av hänsyn till den ekonomiska tillväxten. Dessutom anses effekter- na av den statliga miljöförvaltningen som försumbara jämfört med marknaden eller internationella organisationer.<SPAN class="ft86">26</SPAN></P>
<P class="p215 ft7">Det forskningsområde som ligger närmast handlar om den över- gripande styrningen av miljöpolitiken och benämns <SPAN class="ft44">environmental governance </SPAN>i den internationella forskningen.</P>
<P class="p301 ft10"><SPAN class="ft10">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft90">Environmental governance</SPAN></P>
<P class="p326 ft17">Forskningen inom temat ”environmental governance” studerar hur olika processer, strukturer och aktörer inom offentlig sektor, bland företag och inom civilsamhället påverkar hur miljö- och natur- resursfrågor beskrivs, kommuniceras och hanteras. Miljö- och naturresursfrågors komplexa, osäkra, gränsöverskridande och för- änderliga karaktär skapar stora utmaningar. Traditionella styr- och</P>
<P class="p331 ft82"><SPAN class="ft95">25</SPAN><SPAN class="ft96">Andreas Duit m.fl. 2014.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">26</SPAN><SPAN class="ft97">Duit m.fl. 2014.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p22 ft27">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft8">organisationsformer är ofta dåligt anpassade till ekologiska systems gränser och dynamik liksom till miljöproblemens gränsöverskri- dande karaktär. Så kallad <NOBR>”multi-level</NOBR> governance” utvecklas paral- lellt med att staters traditionella och självständiga förvaltningsför- måga alltmer ifrågasätts, vilket inte minst gäller inom miljöområ- det. Nya former av styrning och förvaltning innebär att en ökad betydelse ges till att olika typer av kunskap (vetenskaplig och prak- tisk kunskap) förs närmare varandra. Likaså fästs stor vikt vid kom- munikation och samarbete mellan olika aktörer på lokal, regional och internationell nivå i syfte att öka vår förståelse av hur vi ska förhålla oss till vår tids stora miljöutmaningar.</P>
<P class="p278 ft7">I forskningen om ”environmental governance” framträder tre huvudspår:</P>
<P class="p332 ft7"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft107">ett handlar om ”policy instruments”, dvs. vilka styrmedel stater har valt för att driva miljöpolitiken och på vilket sätt de kom- binerats. Begrepp som används här är EPI (Environment Policy Instruments) och NEPI (New Policy Instruments),</SPAN></P>
<P class="p333 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">ett andra spår är ”environmental performance”, dvs. hur effek- tiva stater är på att hantera miljöproblem,</SPAN></P>
<P class="p334 ft7"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft107">ett tredje spår, nära kopplat till de andra är att studera ”policy diffusion”, dvs. att studera spridningen av miljöpolitiska åtgär- der och policyinstrument. Denna forskning visar typiskt hur stater vid olika tidpunkter har anammat och infört olika slags policyinstrument. En vanlig diskussion är huruvida vissa stater ligger i framkant och vilka sackar efter, och förklaringar till detta.</SPAN></P>
<P class="p335 ft7">Förutom dessa tre huvudinriktningar finns det också ett forsk- ningsområde som kallas ”<SPAN class="ft44">natural resource management</SPAN>”, som hand- lar om hur man valt att organisera naturresurser. Här genomförs ofta fallstudier inom särskilda sektorer inom miljöområdet. En känd föregångsstudie på området är Ellinor Ostroms ”Governing the Commons” (1990) som handlar om hur man organiserar sam- fälligheter.</P>
<P class="p278 ft7">Givet de inriktningar som den internationella forskningen om miljöpolitik har, är det ett stort forskningsfält, med egna tidskrifter och läroböcker i ämnet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft10"><SPAN class="ft10">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft90">Få studier berör svenska förhållanden</SPAN></P>
<P class="p326 ft17">Det är dock få studier som berör svenska förhållanden inom detta område. Den svenska forskningen har ofta en naturvetenskaplig/ teknisk karaktär där något specifikt miljöområde studerats. Orga- nisering av miljöpolitik är överlag lite studerat. Det finns viss forskning om styrmedel och effekter. Bristen på miljöforskning ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv − har tagits upp i olika sam- manhang, vilket lett till att forskningsrådet Formas har försökt driva på det som kallas ”samhällsvetenskaplig miljöforskning”.</P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft90">Exempel på svensk forskning</SPAN></P>
<P class="p336 ft7">Några exempel på svensk forskning är Lennart Lundqvists <SPAN class="ft44">Miljö- vårdsförvaltning och politisk struktur </SPAN>(1971), som handlar om Naturvårdsverkets bildande. Erik Hysings <SPAN class="ft44">Governing sustainability </SPAN>handlar om skogspolitik och transportpolitik, Simon Haikolas <SPAN class="ft44">Bortom kontroll </SPAN>handlar om framväxten av svensk kemikalie- kontroll, och Andreas Duits <SPAN class="ft44">Tragedins institutioner </SPAN>(2009), som handlar om miljöskyddets framväxt.</P>
<P class="p99 ft17">En annan studie som analyserar kemikaliepolitik är Ragnar Löfstedts artikel om svensk kemikaliereglering under en trettioårs- period: <SPAN class="ft36">Swedish Chemical Regulation – An overview and analysis</SPAN></P>
<P class="p337 ft8">(2003). Löfstedt går där igenom svensk lagstiftning på området och diskuterar orsakerna till varför kemikaliepolitiken tagit nuvarande form. Även Erland Mårald fokuserar på det juridiska ramverket i sin studie av svenska miljöbrott och miljöskyddslagstiftning;</P>
<P class="p104 ft34">Svenska miljöbrott och miljöskandaler <NOBR>1960–2000</NOBR> <SPAN class="ft9">(2007).</SPAN></P>
<P class="p99 ft7">Det finns ett antal samhällsvetenskapliga studier om specifika miljöfarliga ämnen. Bland dessa kan nämnas Ylva Ugglas studie</P>
<P class="p337 ft46">Environmental politics and the enchantment of modernity – Mercury and radioactive waste disposal in Sweden <SPAN class="ft8">(2002); Rolf Lidskogs </SPAN>Radioactive and hazardous waste management in Sweden – Move- ments, politics and science <SPAN class="ft8">(1994); Göran Sundqvists </SPAN>The bedrock of opinion – Science, technology and society in the siting of <NOBR>high-level</NOBR> nuclear waste <SPAN class="ft8">(2002); Jonas Anshelms </SPAN>Bergsäkert eller våghalsigt? – Frågan om kärnavfallets hantering i det offentliga samtalet i Sverige <NOBR>1950–2002</NOBR> <SPAN class="ft8">(2006) och Robert Hreljas </SPAN>I hettan från ångpannan – Vetenskap och politik i konflikter om tekniska anläggningar <SPAN class="ft8">(2006).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34379x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p22 ft27">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft17">Andra mer idéhistoriska studier är Johan Hedréns <SPAN class="ft36">Miljöpoliti- kens natur </SPAN>(1994), som behandlar den svenska miljöpolitikens idé- mässiga utveckling från dess formativa period på <NOBR>1960-talet</NOBR> fram till mitten på <NOBR>1990-talet,</NOBR> och Jonas Anshelms idéhistoriska studier</P>
<P class="p339 ft44">Socialdemokraterna och miljöfrågan – En studie av framstegstankens paradoxer <SPAN class="ft7">(1995). Båda dessa studier betraktar i flera av fallen fram- växten av de organisationer eller regleringar som varit viktiga på området, men behandlar inte i någon större utsträckning den svenska statliga organiseringen på miljöområdet så som den ser ut i dag.</SPAN></P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft90">Miljöpolitiska styrmedel – spridning och effektivitet</SPAN></P>
<P class="p340 ft7">Ett av de forskningsområden som fått stor uppmärksamhet handlar om miljöpolitiska styrmedel, eller det som kallas ”environmental policy instruments” (EPI).</P>
<P class="p60 ft7">Forskare menar att termen EPI är komplex och beroende av många faktorer. Det finns få ”best practices” när det gäller styr- medel som enkelt kan överföras mellan olika juridiska system. Kunskapen om olika styrmedels effektivitet är svag och det poli- tiska systemet tycks vara dåligt organiserat för att överföra policy- instrument mellan varandra.<SPAN class="ft80">27 </SPAN>Enligt en forskningsöversikt om empirisk forskning om kontroll och granskning i Europas stater finns det forskning om enskilda stater, men inom den komparativa forskningen är det brist på studier. Detta beror på att det är svårt att jämföra mått och andra data.<SPAN class="ft80">28</SPAN></P>
<P class="p305 ft7">En forskningsinriktning inom EPI handlar om utvecklingen av nya styrmedel och hur effektiva de olika politiska styrmedlen är när det gäller miljöpolitiken. NEPI, ”New policy instruments” är en beteckning på denna inriktning som tycks ha växt fram inom den internationella statsvetenskapliga miljöforskningen. NEPI definie- ras som olika typer av styrmedel: skatter, handelsbara tillstånd, fri- villiga överenskommelser, <NOBR>eko-märkning</NOBR> och reglering.</P>
<P class="p60 ft77"><SPAN class="ft74">I artikeln ”</SPAN>Comparative conclusions – ’new’ environmental policy instruments: An evolution or a revolution in environmental policy?<SPAN class="ft74">”</SPAN></P>
<P class="p306 ft82"><SPAN class="ft95">27</SPAN><SPAN class="ft96">Jordan & Lenschow, 2010.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">28</SPAN><SPAN class="ft97">Tosun, 2012.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34380x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft7">diskuterar Jordan, Wurzel och Zito detta forskningsfält.<SPAN class="ft80">29 </SPAN>Bak- grunden är att de nya policyinstrumenten har växt enormt sedan <NOBR>1970-talet.</NOBR> Länder världen över har experimenterat med NEPI på ett likartat vis.</P>
<P class="p96 ft9">Det finns olika drivkrafter till detta:</P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">missnöjdhet med tidigare regleringar,</SPAN></P>
<P class="p48 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">att nya policyinstrument uppfattas vara bättre än de gamla,</SPAN></P>
<P class="p343 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">den förändrade styrningen ”från government till governance”,</SPAN></P>
<P class="p48 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">EU:s ökande inflytande på miljöområdet,</SPAN></P>
<P class="p48 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">en ökad internationell konkurrens samt</SPAN></P>
<P class="p343 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">ökat nationellt stöd för miljöpolitik.</SPAN></P>
<P class="p344 ft8">Ytterligare drivkrafter är att NEPI driver på varandra samt att klimatförändringarna satt miljöfrågornas angelägenhet på agendan.</P>
<P class="p106 ft7">NEPI:s används för olika mål. Olika länder använder också etiketterna på olika sätt. Användningen och framväxten av NEPI:s visar att de i hög grad beror på de olika ländernas traditioner och system. NEPI är betecknade för ett skifte från miljögovernment till miljögovernance.</P>
<P class="p315 ft7">Det pågår en stor forskningsinsats om huruvida olika policy- instrument passar för olika situationer och hur effektiva de är. Ju fler NEPI:s som används desto mer trängsel blir det på området med överlappningar och NEPI:s som kommer i konflikt med varandra. I takt med insikten om att det inte finns något perfekt instrument och att alla har sina för- och nackdelar, försöker myn- digheter skapa ett komplext paket av olika åtgärder, vilket riskerar leda till en administrativ överbelastning. Genom empiriska studier är den övergripande slutsatsen att environmental governance är som bäst ett komplement, men ersätter högst troligen inte environ- mental government i regulatorisk mening.</P>
<P class="p345 ft83"><SPAN class="ft81">29 </SPAN>Jordan, Wurzel och Zito, 2010.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34381x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p22 ft27">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft10"><SPAN class="ft10">3.3.5</SPAN><SPAN class="ft90">Om policyinstrument och deras spridning</SPAN></P>
<P class="p346 ft7">En riktning inom forskningen om policyinstrument är dess sprid- ning − hur de sprids, vad det beror på och varför vissa stater ligger före andra. Forskning visar att trots att det övergripande är så att NEPI:s blivit vanligare överallt så är det en differentierad bild som råder mellan länder och sektorer. En tysk forskningsstudie ger en överblick över tjugotvå miljöpolitiska innovationer. Styrmedlen grupperas i: administrativa institutioner, lagar, <NOBR>EPI-instrument,</NOBR> energiskatter samt <NOBR>eko-märkning,</NOBR> och i artikeln går forskarna igenom olika varianter på dessa. De menar att det finns en kon- vergens när det gäller styrmedel på miljöområdet bland Europas stater som beror på tre mekanismer: diffusion, harmonisering och tvång.<SPAN class="ft80">30</SPAN></P>
<P class="p305 ft79">En annan studie visar att det finns ett stort mått av diffusion när det gäller miljöpolitik. Pionjärländer visar vägen för andra på om- rådet. Men för att vara pionjär krävs en hög grad av nationell självständighet att utveckla politik.<SPAN class="ft99">31 </SPAN>Sverige har varit föregångsland när det gäller miljöpolitik, och har varit viktigt för dess utveckling och spridning. Det finns ett antal tecken på att så inte längre är fal- let.<SPAN class="ft99">32 </SPAN>Enligt OECD:s genomgång och bedömning av olika länders miljöpolitik menar de att Sverige är en föregångare inom många områden inom miljöpolitiken. OECD säger att Sveriges långvariga engagemang för miljön har avsevärt minskat utsläppen av växthus- gaser, luftföroreningar och kväveläckage.<SPAN class="ft99">33</SPAN></P>
<P class="p347 ft7">Vidare menar OECD att Sverige har en robust, innovations- inriktad ekonomi och en väl utbyggd välfärdsstat samt en sund struktur när det gäller miljöförvaltning. Man listar följande faktorer som bidragit till att Sverige varit framgångsrikt på miljöpolitik- området:</P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">En omfattande uppsättning ambitiösa miljömål.</SPAN></P>
<P class="p349 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">En lång tradition av öppen, fri tillgång till miljöinformation och starkt offentligt stöd för miljöpolitiken.</SPAN></P>
<P class="p350 ft82"><SPAN class="ft95">30</SPAN><SPAN class="ft96">Busch & Jörgens, 2005.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">31</SPAN><SPAN class="ft96">Jänicke, 2005</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">32</SPAN><SPAN class="ft101">Hysing, 2014.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">33</SPAN><SPAN class="ft97">OECD Environmental Performance Review of Sweden: Assessment and Recommendations.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">En väl avvägd blandad miljöpolitik som innehåller priser/kost- nader för miljöskadlig verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p65 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">En koldioxidsnål energimix, med en hög andel av förnybara energikällor.</SPAN></P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">En topplacering på listan över de mest miljöinnovativa OECD- länderna.</SPAN></P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">En ledande roll i klimatförändringarna, bland annat som en pionjär inom koldioxidbeskattning.</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">Efter att ha gått igenom ett antal forskningsartiklar och några böcker inom detta forskningsområde kan konstateras att de allra flesta studier håller sig på en systemnivå när man jämför olika länder med varandra. Man talar om faktorer på principiell nivå som särskiljer stater från varandra, och som påverkar utfallet av miljö- politiken, men diskuterar inte mer konkret vad i statens organise- ring som spelar roll. Faktorer som återkommer i studierna är till exempel administrativ fragmentering, institutionell kapacitet, demo- kratisk representativitet etc.</P>
<P class="p301 ft10"><SPAN class="ft10">3.3.6</SPAN><SPAN class="ft90">Miljöpolitiken och granskningssamhället</SPAN></P>
<P class="p326 ft8">Ett betydande inslag i statens styrning inom miljöpolitiken är i dag i form av aktiviteter som kan kopplas till framväxten av det nya granskningssamhället. Det går till och med att tala om granskning som en ”ny” styrform som inrymmer ett ökat fokus på resultat, re- sultatmätning, produktivitet, kontroll och utvärdering. Intresset för, och det uppfattade behovet av resultat och resultatmätning, har där- med också ökat i de offentliga verksamheterna. Behovet av gransk- ning har i sin tur drivit på mer detaljerade redovisning av resultat, vilket ger större möjlighet till granskning och jämförelser och så vidare. Granskningssamhället återkommer i allt fler sammanhang.</P>
<P class="p99 ft8">Ett återkommande tema i forskningen om utvärdering, gransk- ning och tillsyn är att den fokuserar på politikens utflöde, det vill säga utfallet eller resultatet av insatta åtgärder. Syftet är att bedöma och värdera vad som åstadkoms och relatera detta till det som upp- fattas vara lämplig måttstock − ofta mål. Då talas det om produkti- vitet, effektivitet eller effekter. En vanligt förekommande illustra-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34383x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p22 ft27">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">tion (eller teori) är den så kallade programteorin, eller resurs- omvandlingskedjan (eller ibland värdeskapandet). Modellen beskri- ver att det i ena änden av organisationen (projektet, myndigheten) stoppas insatsvaror, råmaterial och kapital (input). I organisationen genomförs aktiviteter och det är där själva värdeskapandet uppstår. I andra änden kommer något ut som resultat av denna förädlings- process (output). Det som kommer ut kan därmed jämföras med det inkommande och vi får då ett mått på förädlingsvärdet, det vill säga hur mycket har vi fått ut av insatta resurser (produktivitet, inre effektivitet).</P>
<P class="p60 ft8">Men detta säger inte så mycket om vad man förväntat sig, eller ifall resultatet av åtgärderna fått det genomslag man vill. Därför an- vänds förutbestämda mål som måttstock för bedömning och värde- ring av resultatet (effektivitet). Det är inte säkert att det finns ett entydigt mål, utan flera olika mål som dessutom kan hänföras till olika intressenter. Då talar man om effekter av åtgärder och re- sultat, eller ibland om yttre effektivitet. Problemet med att bedöma och värdera effektivitet och effekter är att ju längre ifrån själva re- sultatet (faktiskt antal producerade enheter eller liknande) man kommer desto mer svårfångad blir kausaliteten, det vill säga är det polisens synlighet utanför krogar vid stängningsdags som bidrar till minskad våldsbrottslighet eller är det Folkhälsoinstitutets informa- tionskampanj som leder till bättre folkhälsa? Sven Modell och Anders Grönlund tar upp denna problematik i ”<SPAN class="ft46">Effektivitet och styr- ning i statliga verksamheter</SPAN>”.<SPAN class="ft100">34 </SPAN>De menar för det första att effekter kan bero på flera olika offentliga organisationers prestationer. Det är därför svårt att isolera effekterna av enskilda organisationers verksamhet, i synnerhet då mätningen avser effekter för samhället i stort. För det andra beror effekter i hög grad på <NOBR>icke-påverkbara</NOBR> omständigheter i omvärldsmiljön. För det tredje råder det ofta lång tidseftersläpning mellan det att prestationerna utförs och till dess att effekter kan utläsas och mätas, och för det fjärde kan effekter uppstå genom slump snarare än genom kausala samband mellan prestationer och effekter.</P>
<P class="p351 ft17">Prestationer eller output tycks således rikta uppmärksamheten mot enkla kvantifierbara resultat av verksamheten, vilket ger upp- hov till problem med målförskjutning eller suboptimering, att orga-</P>
<P class="p352 ft83"><SPAN class="ft81">34 </SPAN>Sven Modell och Anders Grönlund, Effektivitet och styrning i statliga verksamheter, 2006.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34384x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft7">nisationerna blir förblindade av sina egna interna processer i stället för att se hur de bidrar till helheten. Johan Quist menar att det är skillnad mellan att styra på effekt eller prestation.<SPAN class="ft80">35 </SPAN>Till exempel om Tullverket får i uppdrag att bidra till korrekt handel över gränserna (effekt) eller om de ska utföra 40 000 kontroller (prestation). Men även om resultatmätning och fokusering på prestationer sägs leda till sådana konsekvenser, eller ”perversa bieffekter” som de ibland benämns, menar Lena Lindgren att det finns få studier – särskilt svenska sådana – där konsekvenser av kvalitets- och resultatmät- ning undersöks.<SPAN class="ft80">36 </SPAN>När det omnämns dras ofta paralleller till det sovjetiska planhushållningssystemet.</P>
<P class="p315 ft17">Granskning av resultat ses ofta som en uppgift för myndig- heterna själva, som ju förväntas ägna sin återrapportering åt just detta: vilka resultat har myndigheternas arbete uppnått? I myndig- heternas årsredovisningar från de senaste 20 åren finns åtskilliga exempel på resultatredovisningar av olika slag – men det är oftare insatser som rapporteras än resultaten av dessa åtgärder. Det är mer sällsynt med oberoende forskare som studerar och ifrågasätter myndigheternas bilder av verksamheternas och de olika åtgärdernas resultat. Den kunskap vi har om statsförvaltningens resultat, effek- tivitet och granskning utifrån de senaste 20 årens forskning om statsförvaltningen är begränsad.</P>
<P class="p215 ft7">Ett tema som återkommer, särskilt i skrifter från myndig- heterna, är de ”viktiga förutsättningar” med syfte att stärka resul- tatstyrningen och därmed möjliggöra en god, rättvisande gransk- ning. Förutsättningar som enligt forskningen sällan uppfylls, det vill säga att målen ska vara tydligt formulerade, att det ska finnas en koppling mellan resurser och mål, och att det ska finnas tid och resurser avsatta för uppföljning och utvärdering.</P>
<P class="p315 ft74">Ett annat tema som finns i forskningen är kritik mot resultatstyr- ningen. Vad säger forskning om granskning inom miljöområdet?</P>
<P class="p353 ft82"><SPAN class="ft95">35</SPAN><SPAN class="ft96">Johan Quist, 2009.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">36</SPAN><SPAN class="ft97">Lindgren, 2008, s. </SPAN><NOBR>123–126</NOBR> om forskningsläget.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34385x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p22 ft27">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p354 ft10"><SPAN class="ft10">3.3.7</SPAN><SPAN class="ft90">Forskningen om följsamhet gentemot regler på miljöpolitikområdet</SPAN></P>
<P class="p355 ft7">Precis som i den allmänna forskningen om olika former av gransk- ning finns det lite forskning och tvetydiga resultat. Lena Lindgren menar att det går att dela upp forskningsstudier om granskning i förespråkare och kritiker. Men det är svårt att påvisa vad som är effektivt eftersom det beror på situation och intresse. Enligt en översiktsartikel saknas det studier och ”evidence” inom miljöområ- det för att regulatorisk effektivitet har möjlighet att stödja politiker att välja rätt instrument för att åstadkomma bättre reglering. Fors- karna föreslår att etnografisk forskning skulle kunna fånga ny- anserna bättre än de statistiska sammanställningar som är vanligt inom denna forskning.<SPAN class="ft80">37</SPAN></P>
<P class="p305 ft8">Artikeln är en genomgång av studier som kopplar reglerarens handlingar till ökad följsamhet gentemot miljömål och utsläpps- kvoter. Empirin är från USA – Environmental protection agency, EPA – och data kommer från deras databas. Myndigheten har fått minskad budget och personal mellan <NOBR>1994–2010,</NOBR> men ett ökat antal inspektioner har genomförts från 17 600 år 2001 till 20 000 i dag.</P>
<P class="p60 ft7">Amerikanska forskare menar i en annan artikel att obligatoriska straff vid miljöförstöring/nedsmutsning är institutionaliserat hos nästan alla industrialiserade länder. Men de flesta anser att det krävs inspektioner och sanktioner för att åstadkomma detta. Författarna menar att tvingande regler är den viktigaste faktorn när det gäller utvecklingen av staters förbättring av miljön de senaste 35 åren. Den traditionella kontrollen och granskningen som bygger på tvång har emellertid blivit kontroversiell. Miljöpolitikområdets före- trädare förespråkar allt mer en förändring från den konventionella regleringen till frivilliga program och information. Empirin, menar de, visar att kontroll och granskning ökar regelföljandet vilket ökar följsamhet mot utsläppskvoter etc. De visar också att det får effek- ter, det vill säga att man minskar utsläppen, även där man följer kvoterna.<SPAN class="ft80">38</SPAN></P>
<P class="p225 ft79">I en dansk forskningsstudie diskuteras frågan om varför man lyder sociala regleringar och miljöregleringar inom det danska jordbruket.</P>
<P class="p356 ft82"><SPAN class="ft95">37</SPAN><SPAN class="ft96">Taylor m.fl. 2012.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">38</SPAN><SPAN class="ft97">Gray & Shimshack, 2011.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34386x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft8">De pekar på tre faktorer: för det första spelar böndernas kunskap om regler en avgörande roll, för det andra är normativa och sociala motiv lika inflytelserika som strategiska motiv för att öka lydnaden mot reglerna och för det tredje påverkar inspektörers stil regelföljandet. I artikeln pläderar forskarna för att reglering är positivt och menar att flexibel påverkan främjar lydnaden gentemot regleringar.<SPAN class="ft100">39</SPAN></P>
<P class="p315 ft8">Munday och Roberts menar att utvärdering och mätning kräver tydliga mål.<SPAN class="ft100">40 </SPAN>Utvecklingen mot att skapa många olika indikatorer inom miljöpolitiken är ett symptom på bristen på klara och tydliga mål. Bilden som tecknas inom miljöpolitiken är att det finns många olika överlappande instrument och sätt att mäta, och att olika beslut som fattats på olika håll i olika branscher differentierar systemet. Det är också osäkert om ökade nivåer leder till hållbar utveckling. Det kan precis lika gärna vara tvärtom, vilket gör att mätningarna blir osäkra och ibland motsägelsefulla. Vad de menar är således att governancestyrningen med många olika intressen och mål i ett fragmenterat system i praktiken leder till en sämre effektivitet.</P>
<P class="p99 ft17">En kunskapsöversikt från Arbetsmiljöverket 2011 över regler och styrmedel på det yttre miljöområdet redogör för ett antal svenska utvärderingar av sådana styrmedel. En sådan har genom- förts gällande skogsindustrin och bygger på 17 artiklar. Den visar att styrmedel har varit drivande för ökad energieffektivitet, mins- kad koldioxid och svavelutsläpp. Ökade relativpriser på energi och bränslen har varit viktigare än skatter som drivkraft för effektivise- ringar och minskade utsläpp i pappers- och massaindustrin. Effek- ten av nationella snarare än <NOBR>EU-styrmedel</NOBR> har varit större. Indivi- duella tillståndsprövningar har varit viktig för minskade utsläpp.</P>
<P class="p315 ft17">År 2012 gjorde Naturvårdsverket en kartläggning av de miljö- politiska styrmedlen. Kartläggningen visar precis som den inter- nationella forskningen att styrmedelsarsenalen är mycket omfat- tande. Bara inom det klimatpolitiska området finns det 90 styr- medel. Naturvårdsverket drar ändå slutsatsen att hittills beslutade och planerade styrmedel inte räcker för att tillräckliga åtgärder ska kunna genomföras. Endast för två av de sexton miljökvalitetsmålen bedöms de befintliga och planerade styrmedlen vara tillräckliga, medan det anses omöjligt att nå de resterande miljökvalitetsmålen</P>
<P class="p357 ft82"><SPAN class="ft95">39</SPAN><SPAN class="ft96">Winter & May, 2001.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">40</SPAN><SPAN class="ft97">Munday och Roberts, 2007.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34387x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p22 ft27">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">till år 2020 med gällande och planerade styrmedel. Bedömningen är att det saknas lämpliga styrmedel eller att det råder brist på imple- mentering.</P>
<P class="p60 ft17">Både Naturvårdsverkets refererade litteraturöversikter och egna intervjuer lyfter fram de nationella, riktade styrmedlen och anser att de är effektiva. Flera av intervjupersonerna menar att styrmed- len som har utformats nationellt har haft större effekt på skogs- industrin, än de som har utformats av EU. De styrmedel som oftast nämns i sammanhanget är PFE och Gröna elcertifikat som anses ha bidragit till de tydligaste energieffektiviseringarna och produktio- nen av grön el. Detta stöds också av litteraturöversikterna. Det är intressant att notera att andra studier, av bland andra Riksrevisio- nen och Konjunkturinstitutet, har slagit fast att PFE inte har lett till några energieffektiviseringar.</P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">3.3.8</SPAN><SPAN class="ft90">Effekter av tillsyn</SPAN></P>
<P class="p318 ft7">Den befintliga forskningen om vilka effekter tillsyn ger är mot- sägelsefull. En studie som gjordes på uppdrag av nätverket Tillsyns- forum visar att det finns få studier om effekter. De flesta studier är genomförda i USA, vilket kan vara svårt att jämföra med svenska förhållanden. Överlag är det osäkra resultat från studierna.<SPAN class="ft80">41 </SPAN>Studier om skolinspektion i olika länder visar att tillsynen ger vissa effekter på undervisningskvaliteten men att det är oerhört svårt att koppla och isolera effekterna enbart till själva tillsynen.<SPAN class="ft80">42 </SPAN>Enligt Bengtsson och Ek visar forskningen att den ger effekter, men att det är svårt att knyta generella lärdomar av vilka tillsynsåtgärder som ger vilka effekter.<SPAN class="ft80">43</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Statskontoret resonerade om tillsynen i en skrift från 2010 där de också studerade ett antal myndigheter som bedriver tillsyn. De konstaterade att det var svårt att få någon bild över detta område, och svårt att se mönster i tillsynsarbetet och de områden som de ansvarade för. Nedan är ett talande citat från Statskontorets rap- port om tillsynens effekter:</P>
<P class="p329 ft82"><SPAN class="ft95">41</SPAN><SPAN class="ft96">Björkdahl, 2005.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">42</SPAN><SPAN class="ft96">Klerks, 2012.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">43</SPAN><SPAN class="ft97">Bengtsson och Ek, 2012.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34388x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p358 ft109">Problemet är att det i stor utsträckning saknas uppgifter om tillsynens effekter. Det som Tillsynsutredningen skriver i sitt delbetänkande (SOU 2002:14), att myndighetsrapporter ger knapphändiga upp- lysningar om tillsynens effekter och att beskrivningarna domineras av uppgifter om nedlagda resurser, arbetsmetoder, prioriteringsgrunder och antal tillsyner tycks fortfarande gälla. Vidare är det ovanligt att utvecklingen inom ett område relateras till tillsynsmyndighetens akti- viteter. Tillsynsutredningen har inte funnit några fall där en tillsyns- myndighet försökt att isolera tillsynens samlade effekt och försökt mäta den ”vetenskapligt”. Det saknas metoder och redskap för att klara detta. Enligt utredningen är det helt enkelt så att vissa styrsystem inte på ett enkelt sätt låter sig utvärderas. I slutänden handlar det mer om att lägga samman indikationer och göra en rimlighetsbedömning.</P>
<P class="p359 ft111">Inte heller i utvärderingar där utvärderaren har försökt att studera effekterna av tillsynen och hur effektivt tillsynsmyndigheten arbetar har något tydligt svar på frågan kunnat ges. Vi har t.ex. tidigare be- skrivit att Statskontoret i en utvärdering av Finansinspektionen kon- staterar att det i princip är omöjligt att uttala sig om effekterna av tillsynsverksamheten. Detta bl.a. därför att myndighetens återrappor- teringskrav för tillsynsverksamheten var inriktade på prestationer och företrädesvis sådana av beskrivande karaktär. Detta är ingen unik er- farenhet. Att mäta effekter är metodologiskt komplicerat, även då am- bitionerna finns … När det gäller att studera effekter av en verksamhet kommer måluppfyllelsen mycket ofta att påverkas av andra faktorer än den verksamhet som myndigheten utför. En myndighet kan genom- föra sin tillsynsverksamhet på ett alldeles förträffligt sätt, utan att de övergripande målen för verksamheten uppnås. Och vice versa, myndig- heten kan missköta sin tillsyn, men de övergripande målen uppnås trots detta.<SPAN class="ft110">44</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">Slutsatsen är att det inte finns någon generell kunskap om vilken typ av tillsyn som fungerar bäst för särskilda områden eller tillsyns- objekt. Vad som är mest effektivt går helt enkelt inte att ge något vetenskapligt stöd för. Många myndigheter och offentliga organisa- tioner står i dag inför liknande situation och utmaningar när det gäller tillsyn och dess effekter. I en studie om metoder i kommunal och regional tillsyn säger till exempel <NOBR>Anna-Karin</NOBR> Lindberg som en slutsats att:</P>
<P class="p360 ft11">Systematiska metoder för utvärdering och uppföljning är något som kommuner och länsstyrelser i allmänhet saknar men önskar. Tillsyns- myndigheterna som deltagit i inventeringen upplever att metoder saknas för utvärdering och uppföljning av vilka effekter samt vilken genomslagskraft som tillsynsbesöken har. Metoder för att mäta till-</P>
<P class="p86 ft83"><SPAN class="ft81">44 </SPAN>Statskontoret, 2010, Tänk till om tillsynen, s. 80f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34389x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p22 ft27">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft11">synsarbetet kvantitativt finns men det som saknas är kvalitativa meto- der. Kvalitativa metoder för utvärdering av arbetets miljönytta skulle också kunna bidra till att öka inspektörernas vilja att arbeta med till- syn.<SPAN class="ft110">45</SPAN></P>
<P class="p362 ft9">Haikola menar när han talar om Kemikaliekontrollen att</P>
<P class="p363 ft13">Tilltron till övervakningssystemet är, skulle jag vilja hävda, i grund och botten inte vetenskapligt grundad utan snarare av religiös karaktär. Jag kan inte göra någon annan tolkning än att föreställningen att kemi- kalieproduktionen är under kontroll står i direkt konflikt med uttalan- den som det tidigare citerade: ’Uppskattningsvis saknas adekvat kun- skap om cirka 86 procent av de cirka <NOBR>2–3</NOBR> 000 högvolymämnena. För övriga cirka 30 000 ämnen som tillverkas eller importeras i volymer över 1 ton per företag är sannolikt bristen på kunskap ännu större’.</P>
<P class="p364 ft72"><SPAN class="ft32">3.4</SPAN><SPAN class="ft112">Slutsatser om forskningen om organisering av miljöpolitik i ett internationellt perspektiv</SPAN></P>
<P class="p91 ft7">Utifrån forskningen om organisering av miljöpolitiken går det att dra några generella slutsatser:</P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">området/sektorn präglas av hög komplexitet och föränderlighet,</SPAN></P>
<P class="p349 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">området präglas av att det finns en mångfald av aktörer som del- tar i beslutsprocesser på olika förvaltningsnivåer,</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">området är i hög grad globalt/transnationellt,</SPAN></P>
<P class="p365 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">den svenska utvecklingen är att politikområdet gått från central- styrning till en decentraliserad modell,</SPAN></P>
<P class="p35 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">området präglas av så kallad governancestyrning,</SPAN></P>
<P class="p365 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">statens roll har förändrats från en traditionell </SPAN><NOBR>reglerare-kontrol-</NOBR> lant till att vara ett slags ”metaguvernör”,</P>
<P class="p296 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">det utvecklas i snabb takt nya policyinstrument på området, dvs. nya typer av styrmedel. Och det används en mångfald av styr- medel i kombination,</SPAN></P>
<P class="p366 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">finns inga entydiga forskningsresultat om vilka styrmedel som är effektiva,</SPAN></P>
<P class="p367 ft83"><SPAN class="ft81">45 </SPAN>Lindberg, 2004.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">organisering av miljöområdet är lite studerat,</SPAN></P>
<P class="p369 ft7"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft31">det finns ingen ”formel” för hur stater ska organisera sin miljö- politik. Det beror på bl.a. tradition, på förvaltningsstruktur, aktörstätheten på området, grad av politiskt intresse.</SPAN></P>
<P class="p370 ft17">Utifrån studierna inom det miljöpolitiska området tycks finnas ett ständigt ökande behov av uppföljning, analys och utvärdering. Något som tycks prägla miljöpolitiken är utvecklingen av nya styr- medel, nya indikatorer kopplat till den föränderliga karaktären på området. De nya styrmedlen sprids mellan länder eftersom områ- det präglas av globalisering och utveckling av transnationella nät- verk. Samtidigt är såväl den mer allmänna forskningen om styrmed- lens effektivitet och effekter liksom hur granskning och tillsyn bidrar till detta inte entydig. Det saknas forskningsstudier om or- ganisering av uppföljning, analys och utvärdering på miljöområdet. I enskilda fallstudier inom miljöområdet verkar det finnas en slag- sida mot naturvetenskapliga/tekniska indikatorstyrd utvärdering och uppföljning.</P>
<P class="p99 ft8">Inom forskningen tycks man vara enig om att miljöområdet styrs genom så kallad governance. Staten, sägs det utifrån studier av såväl miljöområdet som andra politikområden, har en fortsatt vik- tig roll i styrningen. Däremot är man försiktig med idéer om hur staten ska organiseras eller vilken roll staten har och bör ha i detta fragmenterade system. En insikt/synpunkt som finns i de inter- nationella studierna är att det är väldigt svårt att jämföra olika stater med varandra på detta område, eftersom de har olika tradi- tioner och strukturer. Även om de uppvisar samma tendens på ytan och ”träffas” av samma slags trender, så blir utfallet väldigt olika.</P>
<P class="p371 ft10"><SPAN class="ft10">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft90">Varför har inte stater studerats nämnvärt inom miljöforskningen?</SPAN></P>
<P class="p336 ft7">För det första har stater inte setts som lämpliga enheter för att hantera globala miljöproblem. Typiskt sett har man i stället riktat fokus mot transnationella, överstatliga eller globala arenor. För det andra har det att göra med kopplingen mellan demokratiska och kapitalistiska institutioner. Det finns en utbredd idé om att en drivkraft i det demokratiska systemet är att skapa tillväxt, arbets-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p22 ft27">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">tillfällen och värde för skattebetalarnas pengar. Detta står i mot- satsställning till att bekämpa miljöproblem, enligt denna uppfatt- ning. En vetenskaplifierad politisk diskussion om ett hållbart sam- hälle tenderar att bli marginaliserad i diskussionen om tillväxt och teknokratisk design av samhället. Ett annat argument är att stater tenderar att främja kortsiktiga framför långsiktiga mål. För det tredje menar man att staters huvudsakliga verktyg, förvaltningen, med sina byråkratiska styrformer överhuvudtaget passar illa för att hantera miljöproblem.</P>
<P class="p60 ft8">Men en annan förklaring till frånvaron av studier av organisering av miljöpolitiken är att miljöområdet inte har studerats av organisa- tions- eller förvaltningsforskare i någon högre grad. Forskningen har bedrivits av särskilda miljöforskare som tar utgångspunkt i sitt miljöintresse, eller är statsvetare med miljöintresse. Forskningen om environmental governance bedrivs i Sverige oftast inom ramen för särskilda centra med tvär/mångvetenskaplig inriktning med starkt inflytande från miljövetenskaper. Studierna är ofta normativa och har en naturvetenskaplig inriktning där indikatorer för miljö- effekter är av intresse. Organisering − särskilt den statliga − ses inte i den forskningstraditionen som viktig.</P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft90">Ett organiseringsperspektiv</SPAN></P>
<P class="p346 ft7">Baserat på forskningsstudier om miljöpolitikens organisering och karaktären på området är det möjligt att resonera övergripande om organisering.</P>
<P class="p220 ft9">Några frågor som bör ställas ur ett organisationsperspektiv är:</P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">Har det någon betydelse för hur politiska frågor organiseras?</SPAN></P>
<P class="p372 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">Har det betydelse om man väljer att inrätta en särskild myndig- het för att hantera någon särskild fråga, eller om man väljer att utse en särskild person som samordnade för frågan?</SPAN></P>
<P class="p366 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">Blir det skillnader för vilka åtgärder som vidtas, hur politiken förs eller för hur opinionsbildningen i frågan ser ut? Och hur ser det ut över tiden?</SPAN></P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft107">Är vissa organisationsformer eller sätt att organisera politiska frågor särskilt gångbara eller attraktiva i vissa tidsperioder, me- dan andra former anses vara mindre användbara?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34392x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">På vilka grunder, varför, väljer man att organisera på ett visst sätt? Och hur stor möjlighet har man möjlighet att välja hur en fråga ska organiseras?</SPAN></P>
<P class="p373 ft79">Bengt Jacobsson undersökte i början av <NOBR>1980-talet</NOBR> hur regeringen styrde sina ämbetsverk. Han menade att detta gjordes i hög grad genom att organisera. Man skapade och förändrade regler, skapade nya organisatoriska enheter, kopplade samman existerande enheter, stödde forskning, förändrade verksledningar, anordnade konferen- ser eller uttalade sig strategiskt i media. Politikerna markerade att något var angeläget och skapade nödvändiga organisatoriska struk- turer för att detta skulle kunna förverkligas. När det gällde själva verksamheten i myndigheterna sköttes det självständigt och poli- tiker lade sig inte i den dagliga verksamheten. På många områden överläts politiken åt de organiserade intressena, vilket innebar att regeringen organiserade sig ut ur områdena. Ett exempel är den statliga skogspolitiken som i hög grad skötts av skogsproducenter och skogsägare i en korporativ modell.<SPAN class="ft99">46</SPAN></P>
<P class="p374 ft17">Andra exempel som Jacobsson studerade för tjugofem år sedan är arbetarskyddspolitiken. Han menar att den verkliga och viktiga styrningen (som dessutom verkade fungera) var organisering, in- formella kontakter och politiska uttalanden till skillnad från de for- mella styrmedel som lyfts fram som viktiga i teorin som till exem- pel budgetar, regler, mål, resultatanalyser. Reglerna var oftast i form av ramlagar som de organiserade intressena själva fyllde med avtal och överenskommelser, budgeten var svagt utvecklad som styrinstrument och målen fungerade snarast som ett sätt att pre- sentera verksamheten på.<SPAN class="ft86">47</SPAN></P>
<P class="p99 ft8">Det är otvetydigt så att miljöpolitiken och den organisering som växt fram på området är av fragmentiserad och differentierad karak- tär. Många olika myndigheter har delansvar för miljömålen i det svenska systemet. Ofta är de också beroende av varandra och andra aktörer. Givet karaktären på området är detta en situation som lig- ger helt i linje med den forskning om miljöpolitik som bedrivits de senaste åren som säger att governancestyrning är den rådande styr- regimen. Frågan är inte ifall det bör vara centraliserat eller decent-</P>
<P class="p375 ft82"><SPAN class="ft95">46</SPAN><SPAN class="ft96">Sundström, 2005.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">47</SPAN><SPAN class="ft97">Jacobsson 1984, 1989, Jacobsson och Sundström, 2006.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34393x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td161"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td162"><P class="p22 ft27">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p376 ft79">raliserat, eftersom governancesituationen är själva utgångspunkten. Utifrån ett organisationsteoretiskt contingencyperspektiv som foku- seras på omgivningens påverkan på organisationer bör organisa- tioner svara upp mot en föränderlig omgivning med en differen- tierad struktur.<SPAN class="ft99">48 </SPAN>Frågan bör i stället ställas om vad statens roll bör vara i detta fragmenterade och decentraliserade system. Här kom- mer organiseringsperspektivet in, vilket skulle säga att situationen ställer krav på den interna samordningen i staten. En hög arbets- delning och differentiering bör vägas upp av en lika stark inre sam- ordning. En dansk forskningsstudie som diskuterar gapen mellan politik och genomförande i governancestrukturer menar att stater kan påverka och minska detta ”compliance gap”. I studien redogörs för ett fall där staten styrt hårdare inom arbetsmarknadsområdet. Forskaren<SPAN class="ft99">49 </SPAN>menar att hängivna regeringar kan lyckas med att för- stärka kontrollen över komplexa implementeringsprocesser genom att:</P>
<P class="p377 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">skapa tydliga, klara och otvetydiga mål,</SPAN></P>
<P class="p378 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">direkt adressera samordningsproblemen,</SPAN></P>
<P class="p365 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">autonomi och handlingsfrihet har begränsats genom procedu- riella regler,</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">ökad legitimitet för regeringspolitiken,</SPAN></P>
<P class="p378 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">gynnsamma </SPAN><NOBR>socio-ekonomiska</NOBR> villkor (minskad arbetslöshet).</P>
<P class="p379 ft8">En annan insikt hämtad från governanceforskningen är att det be- tonas att staten bör uppträda som en ”metaguvernör” inom om- rådet. Med det menas att staten intar en roll som sammanhållande centrum, en arena, snarare än som en aktör som aktivt styr och kontrollerar. Sammantaget pekar dessa insikter mot att receptet på en lyckad miljöpolitisk organisering ligger i hur väl staten kan sam- ordna den nödvändiga differentieringen och fragmenteringen i för- valtningssystemet. Frågan är om det behövs fler formella styrmedel i tillägg till den rika existerande floran, eller om det snarare handlar om att agera mer med organisering, informella kontakter, samord- ning och ökad politisk uppmärksamhet av miljöpolitiken. Receptet</P>
<P class="p380 ft82"><SPAN class="ft95">48</SPAN><SPAN class="ft96">Lawrence & Lorch, 1967.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">49</SPAN><SPAN class="ft97">Bredgaard, 2011.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft8">är förmodligen inte att skapa en enhetlig sektorsmyndighet med en tillhörande oberoende gransknings/utvärderingsmyndighet som tycks vara den nuvarande förvaltningspolitiska trenden av det skälet att miljöpolitiken genomsyras av ”governance” och ”flernivåstyre”. Att många myndigheter har delansvar inom det svenska miljömåls- systemet ter sig utifrån ett governanceperspektiv funktionellt. Men det kräver också ett starkt centrum i form av en ”metaguvernör” om staten aktivt vill påverka styrningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34395x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p381 ft114"><SPAN class="ft6">4</SPAN><SPAN class="ft113">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</SPAN></P>
<P class="p382 ft8">De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Regeringens styrning av de statliga myndigheterna ska därför vara utformad så att myn- digheterna – med en tydlig förankring i de förvaltningspolitiska grundvärdena – ska kunna förverkliga politiken. Regeringens styrning av de statliga myndigheterna, ska vara tydligt inriktad på effektivitet och vilka resultat som ska uppnås. De statliga myndig- heterna ska fatta materiellt riktiga beslut på grundval lagar och förordningar. De ska på ett kostnadseffektivt sätt åstadkomma de resultat som statsmakterna har beslutat.</P>
<P class="p305 ft8">Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt <NOBR>EU-arbete.</NOBR></P>
<P class="p317 ft32"><SPAN class="ft32">4.1</SPAN><SPAN class="ft33">Regeringsformen om skyddet för miljön</SPAN></P>
<P class="p383 ft7">Även om regeringsformen inte är ett av regeringens operativa styrinstrument i myndighetsstyrningen vill vi inleda detta avsnitt med att knyta an till regeringsformens första kapitel. Där har riks- dagen gett uttryck för det allmännas roll i miljöarbetet genom att slå fast att</P>
<P class="p384 ft11">Det allmänna ska främja <SPAN class="ft39">en hållbar utveckling </SPAN>som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.<SPAN class="ft110">1</SPAN></P>
<P class="p385 ft83"><SPAN class="ft81">1 </SPAN>1 kap. 2 § regeringsformen (1974:152).</P>
<P class="p386 ft19">95</P>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34396x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft9">Ändringen trädde i kraft i januari 2003.<SPAN class="ft91">2</SPAN></P>
<P class="p388 ft7">När miljöbalken trädde i kraft i januari 1999 fanns det inte någon grundlagsfäst regel till skydd för miljön. Regeringen gav därför 1999 års författningsutredning tilläggsdirektiv om att utreda frågan. I direktiven pekade regeringen på att både Norge och Finland redan hade sådana bestämmelser i sina respektive grundlagar och att det numera torde råda</P>
<P class="p389 ft48">enighet om att frågor om skydd för miljön bör ha en mer övergripande placering i rättsordningen. Sverige har efter inträdet i EU konsekvent verkat för denna linje som ett sätt att stärka miljörätten inom gemen- skapen. Ett exempel på den framgångsrika rättsutvecklingen inom EU när det gäller miljöfrågorna är Amsterdamfördraget, som efter ett svenskt initiativ innehåller såväl övergripande regler om skydd för miljön inom alla gemenskapens politikområden som särskilda mer utarbetade regler i avdelning XIX.</P>
<P class="p390 ft11">Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller skyddet för miljön. För att markera detta bör, i enlighet med den rättsutveckling som har skett i Norge och Finland samt inom EU, en bestämmelse om skydd för miljön införas i regeringsformen.<SPAN class="ft110">3</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Regeringen menade att eftersom första kapitlet i regeringsformen innehåller bestämmelser som ger uttryck för särskilt viktiga mål för den samhälleliga verksamheten skulle en bestämmelse om skyddet för miljön passa väl in i detta kapitel.</P>
<P class="p96 ft9">Författningsutredningen anförde att</P>
<P class="p391 ft111">Program- och målsättningsstadgandets främsta funktion <NOBR>är /---/</NOBR> att ålägga det allmänna att positivt verka för att de ifrågavarande målsätt- ningarna i möjligaste mån förverkligas. Det anförda menar vi ska gälla även för det tillägg som vi nu föreslår i 1 kap. 2 § RF. Även fortsätt- ningsvis är det alltså fråga om anvisningar till det allmänna som har att försöka förverkliga de målsättningar som uttrycks i 2 § RF genom annan lagstiftning.<SPAN class="ft110">4</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">Författningsutredningen betonade att förslaget till grundlagsskydd för miljön inte var en fråga om att föra in någon ny rättighetsregel, utan att lämna förslag till hur skyddet för miljön på ett lämpligt sätt skulle regleras i regeringsformen.</P>
<P class="p392 ft102"><SPAN class="ft87">2</SPAN><SPAN class="ft115">Prop. 2001/02:72, bet. 2001/02/KU18, prop. 2001/02:124, bet. 2002/03:KU6, rskr. 2002/03:15.</SPAN></P>
<P class="p393 ft82"><SPAN class="ft87">3</SPAN><SPAN class="ft88">Dir. 2000:21.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft87">4</SPAN><SPAN class="ft89">SOU 2001:19, Vissa grundlagsfrågor, delbetänkande av 1999 års författningsutredning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34397x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft7">I sitt förslag knöt Författningsutredningen an till miljöbalkens målsättningsparagraf i 1 kap. 1 §, som beskriver syftet med svensk miljöpolitik. Författningsutredningen menade att det som särskilt borde lyftas fram var det centrala miljöpolitiska uttrycket <SPAN class="ft44">”hållbar utveckling</SPAN>” som speglar en miljöpolitisk ambition och är det över- gripande målet för miljöbalken.</P>
<P class="p10 ft7">Hållbar utveckling är dessutom, enligt utredningen, ett centralt miljöskyddsbegrepp dels inom den internationella miljörätten, dels i EU:s miljörätt.</P>
<P class="p14 ft8">Utredningen menade även att det i en övergripande miljöskydds- bestämmelse av detta slag är lämpligt att betona principen om solidaritet med kommande generationer, dvs. vikten av att utveck- lingen i samhället styrs in på banor som är långsiktigt hållbara.<SPAN class="ft100">5</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Förslaget, som var en uppmaning till det allmänna att ha en hög ambitionsnivå i sitt miljöarbete, skulle dock inte ses som någon garanti för miljöns kvalitet.</P>
<P class="p394 ft111">Däremot innefattar stadgandet ett krav på en högt ställd ambitionsnivå och effektivitet när det gäller det allmännas miljöskyddsarbete samt ett åliggande för det allmänna att positivt verka för att målsättningen i möjligaste mån förverkligas, t.ex. genom att fortlöpande utveckla lag- stiftningen på miljöområdet. Stadgandet innebär dessutom ett krav på myndigheterna att aktivt verka för en god miljö och låta denna mål- sättning påverka de beslut som fattas – inte bara på miljöbalkens om- råde utan även annars.<SPAN class="ft110">6</SPAN></P>
<P class="p395 ft9">Regeringens ställde sig bakom utredningens förslag<SPAN class="ft91">7 </SPAN>och riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.<SPAN class="ft91">8</SPAN></P>
<P class="p329 ft32"><SPAN class="ft32">4.2</SPAN><SPAN class="ft33">Miljöbalken och miljömålen</SPAN></P>
<P class="p396 ft8">Miljöbalken som trädde i kraft i januari 1999 inleds med en bestäm- melse där riksdagen förklarar det övergripande målet för lagen.</P>
<P class="p397 ft13">Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja <SPAN class="ft35">en hållbar utveckling </SPAN>som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att</P>
<P class="p398 ft82"><SPAN class="ft95">5</SPAN><SPAN class="ft96">SOU 2001:19, Vissa grundlagsfrågor, delbetänkande av 1999 års författningsutredning, s. 64f.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">6</SPAN><SPAN class="ft96">SOU 2001:19, Vissa grundlagsfrågor, delbetänkande av 1999 års författningsutredning, s. 65.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">7</SPAN><SPAN class="ft101">Prop. 2001/02:72, Ändringar i regeringsformen – samarbetet i EU m.m.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">8</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 2001/02:72, bet. 2001/02/KU18, prop. 2001/02:124, bet. 2002/03:KU6, rskr. 2002/03:15.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34398x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft11">naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.<SPAN class="ft110">9</SPAN></P>
<P class="p400 ft7">För att klargöra för domstolar, myndigheter och enskilda hur balken ska tillämpas anges några principregler. Dessa föreskriver att miljöbalken tillämpas så att</P>
<P class="p401 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft116">människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oav- sett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,</SPAN></P>
<P class="p402 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft117">värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,</SPAN></P>
<P class="p402 ft11"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft117">den biologiska mångfalden bevaras,</SPAN></P>
<P class="p403 ft11"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft116">mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från eko- logisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och</SPAN></P>
<P class="p404 ft11"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft116">återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.</SPAN><SPAN class="ft110">10</SPAN></P>
<P class="p400 ft7">Närmare bestämning av vad tillämpningen av miljöbalken innebär följer av praxis, framför allt från mark- och miljödomstolarna och Mark- och miljööverdomstolen.</P>
<P class="p106 ft7">Av miljöbalkspropositionen framgår att balken är avsedd att användas som instrument för att styra mot miljömål som fastställts av riksdagen. Lagstiftningen har enligt regeringen en central roll när det gäller att uppnå miljöpolitiska mål, men den är inte det enda instrumentet för att realisera en sådan ekologiskt hållbar utveckling som nämns i miljöbalkens inledningsparagraf. Miljömålen ska tjäna som ledning när det gäller tolkningen av vad begreppet hållbar ut- veckling innebär.</P>
<P class="p286 ft32"><SPAN class="ft32">4.3</SPAN><SPAN class="ft33">Något om hållbar utveckling</SPAN></P>
<P class="p405 ft13">Sverige ska vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för en eko- logiskt hållbar utveckling. Det innebär en helhetssyn på samhälls- utvecklingen där hänsyn till ekologiska förutsättningar förenas med en god ekonomisk, social och kulturell utveckling. De övergripande målen för ett ekologiskt hållbart samhälle är att skydda miljön och män- niskors hälsa, att använda jordens resurser effektivt och att nå en hållbar</P>
<P class="p406 ft82"><SPAN class="ft87">9</SPAN><SPAN class="ft88">Miljöbalken (1998:808), 1 kap. 1 § första stycket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">10</SPAN><SPAN class="ft97">Miljöbalken (1998:808), 1 kap. 1 § andra stycket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B34399x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p407 ft11">försörjning. Det krävs långsiktiga och uthålliga insatser inom samtliga politikområden för att föra Sverige mot ekologisk hållbarhet.<SPAN class="ft110">11</SPAN></P>
<P class="p408 ft17">Begreppet <SPAN class="ft36">hållbar utveckling </SPAN>är centralt. Det används både i rege- ringsformen och i miljöbalken samt i många andra författningar och dokument. Det kan därför finnas anledning att försöka be- skriva vad som menas med hållbar utveckling i dessa sammanhang.</P>
<P class="p10 ft7">Begreppet hållbar utveckling har sitt ursprung i den så kallade Brundtlandskommissionens rapport Vår gemensamma framtid från 1987. I denna rapport definierades hållbar utveckling som en ut- veckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kom- mande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. De tre dimensionerna av hållbar utveckling – den ekonomiska, sociala och miljömässiga – ska samstämmigt och ömsesidigt stödja var- andra.</P>
<P class="p305 ft7">I Agenda 21 – som är det handlingsprogram som FN:s kon- ferens om miljö och utveckling tog fram 1992<SPAN class="ft80">12 </SPAN>– slog konferensen fast att de tre dimensionerna av samhällsutveckling:</P>
<P class="p35 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">den sociala dimensionen,</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">den ekonomiska dimensionen, och</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">den ekologiska dimensionen</SPAN></P>
<P class="p409 ft9">måste fås att samverka för att vi ska få en hållbar utveckling.</P>
<P class="p410 ft44"><SPAN class="ft7">I sin proposition </SPAN>Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier <SPAN class="ft7">sade regeringen 2001 att miljökvalitetsmålen tydliggör den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling. Miljökvali- tetsmålen beskriver den kvalitet eller det tillstånd för den svenska miljön och dess natur- och kulturresurser som är långsiktigt eko- logiskt hållbar.</SPAN></P>
<P class="p411 ft11">Åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålen är en viktig del av arbetet för en hållbar utveckling. För att målen skall kunna nås behöver åtgär-</P>
<P class="p412 ft82"><SPAN class="ft95">11</SPAN><SPAN class="ft96">Skr. 1997/98:13, Ekologisk hållbarhet.</SPAN></P>
<P class="p413 ft119"><SPAN class="ft95">12</SPAN><SPAN class="ft118">Agenda 21 är det handlingsprogram för hållbar utveckling som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992. Handlingsplanen innebär att människor och organisationer på alla nivåer i samhället ändrar de vanor och beteenden som skadar miljön. Målet är att få bukt med miljöproblemen och utrota fattigdomen. Orden Agenda 21 står för</SPAN></P>
<P class="p196 ft83">”dagordning för det 21:a århundradet”. Beskrivningen hämtad ur prop. 2004/05:150, bilaga 5.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343100x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft11">der vidtas inom alla politikområden. Miljöaspekter måste integreras i alla beslut.<SPAN class="ft110">13</SPAN></P>
<P class="p400 ft7">Vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 erkändes begreppet hållbar utveckling som en överordnad princip för FN:s arbete.</P>
<P class="p315 ft79">På regeringens hemsida framgår att regeringen prioriterar följande frågor i arbetet för hållbar utveckling, nationellt och globalt:</P>
<P class="p414 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">Hållbar urbanisering – hållbara städer.</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">Tillgång till och ett hållbart nyttjande av energi och vatten.</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">Rätt prissättning och värdet av ekosystemtjänster.</SPAN></P>
<P class="p324 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Marknadsutveckling som inkluderar näringslivets roll, hållbart jordbruk, skog och fiske samt handel.</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">Beslut om att införa globala så kallade hållbarhetsmål.</SPAN></P>
<P class="p48 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">Biologisk mångfald och ekosystemtjänster.</SPAN><SPAN class="ft91">14</SPAN></P>
<P class="p325 ft32"><SPAN class="ft32">4.4</SPAN><SPAN class="ft33">Målen i miljömålssystemet</SPAN></P>
<P class="p415 ft111">Miljöpolitiken utgår från de nationella miljökvalitetsmålen och det gene- rationsmål för miljöarbetet som beslutats av riksdagen. Målen är styr- ande för allt miljöarbete som Sverige bedriver nationellt, inom EU och internationellt. Miljömålssystemet ger också struktur för en systematisk uppföljning av miljöpolitiken som grund för ett strategiskt åtgärds- arbete.<SPAN class="ft110">15</SPAN></P>
<P class="p416 ft82"><SPAN class="ft95">13</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2000/01:130, s. 11.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">14</SPAN><SPAN class="ft96">www.regeringen.se </SPAN><NOBR>2015-02-22.</NOBR></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">15</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 2014/15:1, utgiftsområde 20, s. 13.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343101x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft9">Målen i miljömålsystemet<SPAN class="ft91">16 </SPAN>omfattar för närvarande:</P>
<P class="p292 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">Ett generationsmål som anger inriktningen för den samhälls- omställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen.</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">Miljökvalitetsmål, som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till.</SPAN></P>
<P class="p417 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">Etappmål som anger de samhällsomställningar som är viktiga steg för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet.</SPAN></P>
<P class="p379 ft8">Generationsmålet, som beslutas av riksdagen, är det övergripande målet för miljöpolitiken och anger att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges grän- ser.<SPAN class="ft100">17 </SPAN>Enligt regeringen förutsätter det en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Överst i mål- hierarkin är alltså generationsmålet som är ett inriktningsmål och som ska vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.</P>
<P class="p305 ft17">Generationsmålet har förtydligats genom riksdagens beslut om 16 miljökvalitetsmål.<SPAN class="ft86">18 </SPAN>Miljökvalitetsmålen beskriver det önskade miljötillståndet. Varje miljökvalitetsmål har preciseringar för att tydliggöra innebörden av vad som ska uppnås. Miljökvalitetsmålen med preciseringarna ska vägleda nationella myndigheter, länsstyrel- ser, kommuner och andra aktörer i miljöarbetet.</P>
<P class="p10 ft7">Nästa nivå är etappmålen. Etappmålen – hittills 24 stycken – ska förtydliga vad som behöver göras för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Etappmålen visar på steg på vägen till generationsmålet och till ett eller flera miljökvalitetsmål. Regeringen beslutar om etappmålen. Om det finns särskilda skäl beslutar riksdagen om etappmål.</P>
<P class="p60 ft79">Regeringen kan också besluta om strategier. Strategierna består av etappmål, styrmedel och åtgärder som ska bidra till att genera- tionsmålet och miljökvalitetsmålen nås. Strategierna ska också ge</P>
<P class="p418 ft82"><SPAN class="ft95">16</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">17</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377.</SPAN></P>
<P class="p419 ft119"><SPAN class="ft95">18</SPAN><SPAN class="ft118">Prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183; prop. 2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:48; prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28,</SPAN></P>
<P class="p122 ft83">rskr. 2008/09:300 och prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343102x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft9">vägledning till länsstyrelserna, myndigheterna, kommunerna och näringslivet om viktiga prioriteringar.</P>
<P class="p420 ft122"><SPAN class="ft32">4.5</SPAN><SPAN class="ft121">Miljökvalitetsmålen är utgångspunkten för mål- och resultatstyrning av miljöarbetet</SPAN></P>
<P class="p88 ft34"><SPAN class="ft9">I propositionen </SPAN>Svenska miljömål, Miljöpolitik för ett hållbart Sverige</P>
<P class="p421 ft8">1998 framhöll regeringen att miljökvalitetsmålen är utgångspunk- ten för ett system med mål- och resultatstyrning av miljöarbetet. Regeringen menade att det är det effektivaste sättet att styra ett brett upplagt miljöarbete med <SPAN class="ft46">deltagare inom alla samhällsområden</SPAN>.</P>
<P class="p96 ft9">Regeringen beskrev systemet på följande sätt:</P>
<P class="p422 ft13">I den nya strukturen ligger att miljökvalitetsmålen ska vara utgångs- punkten för ett system med mål- och resultatstyrning, som enligt rege- ringens uppfattning är det effektivaste sättet att styra ett brett upplagt miljöarbete med deltagare inom alla samhällsområden. Mål- och resul- tatstyrning innebär principiellt en styrning med hjälp av uppställda mål medan vägarna att nå dit inte bestäms i detalj. Miljökvalitetsmålen bildar således utgångspunkter för fortsatt precisering samt sektorsvis och geografisk anpassning. Myndigheter, företag och kommuner m.fl. ges därvid stor frihet att välja vägar för att nå målen. Befintliga eller nya styrmedel kan användas och frivilliga åtaganden initieras.<SPAN class="ft123">19</SPAN></P>
<P class="p423 ft79">Regeringens ambition var alltså att förslagen till nya nationella miljökvalitetsmål skulle göra miljöarbetet mer målinriktat och effek- tivt – i en modern samhällsövergripande mål- och resultatstyrnings- process.<SPAN class="ft99">20 </SPAN>Miljökvalitetsmålen skulle kompletteras med delmål.</P>
<P class="p389 ft48">De nya miljökvalitetsmålen är sektorsövergripande. Det ankommer på regeringen att med utgångspunkt i miljökvalitetsmålen genom delmål ange inriktningen för hur arbetet ska bedrivas för att det ska säker- ställas att åtgärder vidtas i syfte att uppnå målen. Delmålen är utgångs- punkter för att i ett nästa steg precisera mål och strategier inom olika samhällssektorer och på skilda nivåer. Ansvaret för att med utgångs- punkt i delmålen precisera sektorsmål ligger på de olika samhällssek- torerna.</P>
<P class="p424 ft13">Länsstyrelserna har det övergripande ansvaret, inom ramen för arbetet med att utarbeta regionala miljöstrategier (STRAM), för regionala an- passningar av de nationella målen. Kommunerna har det övergripande ansvaret för lokala anpassningar av de nationella målen. Med rege-</P>
<P class="p327 ft82"><SPAN class="ft95">19</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 1997/98:145, s. 38.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">20</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 1997/98:145, s. 20.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343103x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p425 ft11">ringens utformning blir de nationella miljökvalitetsmålen tydligare och lättare att följa upp.<SPAN class="ft110">21</SPAN></P>
<P class="p426 ft34"><SPAN class="ft9">I propositionen </SPAN>Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier,</P>
<P class="p427 ft9">2001<SPAN class="ft91">22 </SPAN>konstaterade regeringen återigen att för att klara genera- tionsmålet krävs medverkan av alla aktörer i samhället, inom alla samhällsområden och på alla nivåer. Den nya strukturen för arbete med miljömål skulle ge förutsättningar för ett brett upplagt, effek- tivt miljöarbete med deltagare inom alla samhällsområden. Enligt regeringen skulle en gemensam målbild ange riktningen för arbetet i ett mål och resultatstyrningssystem med syfte att uppnå ett eko- logiskt hållbart samhälle.</P>
<P class="p428 ft44"><SPAN class="ft7">I propositionen </SPAN>Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag<SPAN class="ft80">23 </SPAN><SPAN class="ft7">år 2005 återkom regeringen återigen till frågan om mål- och resultat- styrningens betydelse för miljöarbetet. Regeringen upprepade här att miljömålsstrukturen effektiviserade mål- och resultatstyrningen av arbetet med att lösa de stora miljöproblemen, särskilt som struk- turen kombinerats med ett tydligt uppföljningssystem. Regeringen anförde vidare att</SPAN></P>
<P class="p429 ft11">det nuvarande systemet med miljökvalitetsmål är väsentligt mer över- blickbart och fungerar effektivare än den tidigare målstrukturen inom miljöområdet. Regeringens bedömning är dock att systemet kan för- bättras, bl.a. genom att olika aktörers roller tydliggörs.<SPAN class="ft110">24</SPAN></P>
<P class="p430 ft32"><SPAN class="ft32">4.6</SPAN><SPAN class="ft33">Målstrukturen utvecklas kontinuerligt</SPAN></P>
<P class="p431 ft7">Miljömålsstrukturen utvecklas kontinuerligt och har förändrats en hel del sedan riksdagen fattade beslut om miljöbalken 1998.</P>
<P class="p14 ft7">Den tidigare målstrukturen bestod av det övergripande målet för miljöpolitiken att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. År 1999 fattade riksdagen beslut om en struktur för arbetet med miljömål med femton, sedan sexton miljökvalitetsmål som skulle beskriva den kvalitet eller det tillstånd för miljön och dess natur- och kultur- resurser som är långsiktigt ekologiskt hållbar. Miljökvalitetsmålen</P>
<P class="p432 ft82"><SPAN class="ft95">21</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 1997/98:145, s. 38f.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">22</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2000/01:130.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">23</SPAN><SPAN class="ft101">Prop. 2004/05:150.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">24</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 2004/05:150, s. 2.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343104x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">skulle vara sektorsövergripande och vara utgångspunkter för en fortsatt precisering samt sektorsvis och geografisk anpassning. I strukturen fanns även delmål som beslutades av riksdagen.</P>
<P class="p360 ft13">Förhållandet mellan miljökvalitetsmålen och delmålen kan beskrivas så att miljökvalitetsmålen definierar det tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet ska sikta mot, medan delmålen ska ange inriktning och tidsperspektiv i det fortsatta konkreta miljöarbetet. Innebörden av respektive miljökvalitetsmål i ett generationsperspektiv återges i ett antal punkter under regeringens bedömning av miljökvalitetsmålet. Dessa punkter anger närmare vilken miljökvalitet som ska ha nåtts inom en generation. Miljökvalitetsmålet sett i ett generationsperspektiv grun- dar sig, så långt möjligt, på dagens kunskap och kan komma att korri- geras när ny kunskap motiverar detta. Delmålen avser läget år 2010 eller annan tidpunkt som valts i skilda fall. Delmålen kan i sin tur vara av olika karaktär. De kan avse en viss miljökvalitet som ska vara upp- nådd eller vissa förändringar, t.ex. beträffande utsläpp, som ska genom- föras i enlighet med delmålet. De kan också avse en process som krävs för att målet ska kunna nås.<SPAN class="ft123">25</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Regeringen eftersträvade fyra kriterier när det gällde delmålen. De skulle vara tydliga och överskådliga, vara uppföljningsbara på kort och lång sikt, ingå i en heltäckande struktur och kunna tjäna som underlag för regionalt och lokalt miljö- och målarbete.</P>
<P class="p96 ft9">Den senaste förändringen genomfördes 2010. I propositionen</P>
<P class="p421 ft70">Svenska miljömål – ett effektivare miljöarbete <SPAN class="ft79">lämnade regeringen i mars 2010 flera förslag som var avsedda att leda till effektiviseringar och förenklingar i miljömålssystemet och för att få en ökad sam- hällsekonomisk effektivitet i systemet. Regeringen anförde att</SPAN></P>
<P class="p389 ft111">Vi presenterar nu ett modernare och effektivare miljömålssystem som bygger på de miljöpolitiska utmaningar som vi har framför oss för att inom en generation lösa de stora miljöproblemen i Sverige och skapa en hållbar samhällsutveckling. Vi anser att miljömålssystemet ger en bra uppföljning och redovisning av tillståndet i miljön. Systemet behöver däremot utvecklas till att ge tydligare vägledning om hur miljökvali- tetsmålen mest effektivt ska nås. Vi avser därför att göra vissa föränd- ringar i systemet.<SPAN class="ft110">26</SPAN></P>
<P class="p433 ft82"><SPAN class="ft95">25</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2000/01:130, s. 14.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">26</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 2009/10:155, s. 11f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft10"><SPAN class="ft10">4.6.1</SPAN><SPAN class="ft90">Generationsmålet</SPAN></P>
<P class="p434 ft7">I regeringsförklaringen 1997 formulerade regeringen för första gången ett generationsmål för miljön.</P>
<P class="p384 ft11">Målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.</P>
<P class="p435 ft7">Generationsmålet presenterades därefter i propositionen 1997/98:145, <SPAN class="ft44">Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige</SPAN>. För att konkretisera vad generationsmålet innebar åtföljdes det av ett antal preciseringar.</P>
<P class="p10 ft44"><SPAN class="ft7">I propositionen 2000/01:130 </SPAN>Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier <SPAN class="ft7">preciserade regeringen att generationsmålet skulle vara uppfyllt 2020.</SPAN></P>
<P class="p14 ft36"><SPAN class="ft17">I propositionen 2009/10:155 </SPAN>Svenska miljömål – ett effektivare miljöarbete <SPAN class="ft17">föreslog regeringen 2010 att riksdagen skulle fatta beslut om generationsmålet, men förslaget innebar även en höjning av ambitionsnivån eftersom målet nu skulle uppfyllas </SPAN>utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser<SPAN class="ft17">. Regeringen föreslog att generationsmålet skulle innebära att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken skulle inriktas mot att</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad,</SPAN></P>
<P class="p296 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart,</SPAN></P>
<P class="p436 ft8"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft105">människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan sam- tidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas,</SPAN></P>
<P class="p365 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen,</SPAN></P>
<P class="p38 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">en god hushållning sker med naturresurserna,</SPAN></P>
<P class="p437 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effek- tiv med minimal påverkan på miljön, och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343106x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.</SPAN><SPAN class="ft91">27</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">Generationsmålets strecksatser är övergripande för alla miljökvali- tetsmål och är avsedda att säkerställa att tvärsektoriella frågor integreras i miljömålssystemet. De ska därför ingå som kriterier när förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen bedöms och i kon- sekvensanalyser för de nya strategier med etappmål och åtgärder som föreslås för att nå målen. Strecksatserna kan också vara utgångspunkter när målövergripande etappmål och indikatorer tas fram.<SPAN class="ft80">28</SPAN></P>
<P class="p315 ft7">Regeringen beskriver generationsmålet som ett inriktningsmål för samhällets omställning som ska vara vägledande för miljö- arbetet på alla nivåer i samhället.<SPAN class="ft80">29 </SPAN>Regeringen menar också att generationsmålet visar att samhället behöver ses som en helhet där miljöfrågorna inte betraktas som områden för sig utan som delar av alla politikområden.</P>
<P class="p215 ft9">Miljö- och jordbruksutskottets ställningstagande till förslaget till ny målstruktur för miljöarbetet<SPAN class="ft91">30 </SPAN>2010 var att</P>
<P class="p438 ft13">såväl generationsmålet som de närmare preciseringarna av vilka värden som ska skyddas förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Som regeringen anför behöver det svenska miljöarbetet ta hänsyn till Sveriges miljöpåverkan i andra länder. Styrmedel och åtgärder måste utformas på ett sådant sätt att Sverige inte exporterar miljöproblem, vilket bör förtydligas i miljöpoli- tiken. Gränsöverskridande miljöpåverkan bör inte begränsas till effek- ter av konsumtion i snäv bemärkelse, och det är relevant att även väga in effekter av politiska beslut. Det tydliggörs i generationsmålet att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen ska ske utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utskottet an- sluter sig till regeringens bedömning och konstaterar att den internatio- nella aspekten är väl tillgososedd i det föreslagna generationsmålet.<SPAN class="ft123">31</SPAN></P>
<P class="p439 ft82"><SPAN class="ft95">27</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2009/10:155.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">28</SPAN><SPAN class="ft96">Bet. 2009/10:MJU25.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">29</SPAN><SPAN class="ft101">Skr. 2013/14:145.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">30</SPAN><SPAN class="ft101">Prop. 2009/10:155.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">31</SPAN><SPAN class="ft97">Bet. 2009/10:MJU25.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343107x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft10"><SPAN class="ft10">4.6.2</SPAN><SPAN class="ft90">Miljökvalitetsmålen</SPAN></P>
<P class="p346 ft7">I samband med att riksdagen 1999 fattade beslut om gene- rationsmålet föreslog regeringen en ny struktur för arbetet med miljömål genom 15 nationella miljökvalitetsmål som skulle bestäm- ma vilket miljötillstånd som ska uppnås i ett generationsperspek- tiv.<SPAN class="ft80">32</SPAN></P>
<P class="p440 ft7">I november 2005 beslutade riksdagen om det 16:e miljökvali- tetsmålet – Ett rikt växt- och djurliv.<SPAN class="ft80">33</SPAN></P>
<P class="p60 ft70"><SPAN class="ft79">I propositionen </SPAN>Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete <SPAN class="ft79">sade regeringen 2010 att det faktum att riksdagen beslutar om miljökvalitetsmålen ger en tyngd och stabilitet åt systemet och att det skapar förutsättningar för en långsiktig planering för samhällets aktörer. Om hur miljökvalitetsmålen ska tolkas sade regeringen att</SPAN></P>
<P class="p441 ft13">I målstrukturen anges att miljökvalitetsmål anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska ”leda till”. Vi tydliggör med detta att miljökvalitetsmålen är mål, dvs. de ska inte betraktas som visioner. Den tidigare formuleringen var att miljökvalitetsmål anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska ”sikta mot”. Formuleringen ”miljöarbete ska leda till” kan tolkas som en viss skärpning av målen.<SPAN class="ft123">34</SPAN></P>
<P class="p435 ft7">År 2010 beslutade riksdagen om <SPAN class="ft44">ändrad innebörd </SPAN>av de tre miljö- kvalitetsmålen Giftfri miljö, Säker strålmiljö och Bara naturlig för- surning. År 2012 beslutade regeringen om <SPAN class="ft44">reviderade preciseringar </SPAN>till alla miljökvalitetsmålen utom för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.</P>
<P class="p220 ft9">År 2014 beskrevs miljömålens karaktär på följande sätt:</P>
<P class="p442 ft111">Generationsmålet och miljökvalitetsmålen utgör grunden för den natio- nella miljöpolitiken. Målen är även styrande för Sveriges agerande inom EU och i internationella sammanhang.</P>
<P class="p443 ft13">Miljökvalitetsmålen uttrycker den miljömässiga dimensionen av arbetet mot hållbar utveckling och konkretiserar miljöbalkens mål om att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande gene- rationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Att riksdagen har beslutat om generationsmålet och miljökvalitetsmålen ger en lång- siktighet och stabilitet i arbetet. Målen ger tillsammans en signal till</P>
<P class="p355 ft102"><SPAN class="ft95">32</SPAN><SPAN class="ft101">Prop. 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige, bet. 1998/99:MJU6. Observera att när propositionen lades fram fanns sedan tidigare cirka 170 miljömål av olika slag och för olika nivåer som hade tagits fram sedan 1988. Många av målen hade antagits av riksdagen medan andra beslutats av regeringen.</SPAN></P>
<P class="p444 ft82"><SPAN class="ft95">33</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2004/05:150 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag, bet. 2005/06:MJU3.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">34</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 2009/10:155, Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete, s. 20.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343108x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p445 ft111">samhällets aktörer om vad riksdagen och regeringen vill uppnå med miljöpolitiken och är på så sätt vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället och i alla sektorer.</P>
<P class="p446 ft11">Regeringen har utvecklat miljömålssystemet i syfte att göra miljö- arbetet mer effektivt, transparent och åtgärdsinriktat.<SPAN class="ft110">35</SPAN></P>
<P class="p400 ft7">Miljö- och jordbruksutskottet konstaterade i betänkandet <SPAN class="ft44">Svenska miljömål</SPAN><SPAN class="ft80">36 </SPAN>att miljömålssystemet är kärnan i den svenska miljöpoli- tiken och därmed också grunden för genomförandet av miljö- politiken. Målen är även styrande för Sveriges agerande inom EU och i internationella sammanhang.</P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">4.6.3</SPAN><SPAN class="ft90">Etappmål ersätter delmålen</SPAN></P>
<P class="p336 ft7">Riksdagen hade fram till 2010 beslutat om cirka 70 delmål till de sexton miljökvalitetsmålen. Många av dessa delmål hade 2010 som målår. Delmålen som fastställdes av riksdagen, angav att en viss miljökvalitet skulle vara uppnådd eller att förändringar skulle vara genomförda vid en viss tidpunkt för att miljökvalitetsmålen skulle kunna nås inom en generation. Delmålen och åtgärdena för att nå delmålen skulle utformas med utgångspunkt i de fem grundläggande värdena:</P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">människors hälsa,</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">den biologiska mångfalden och naturmiljön,</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft25">kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena,</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga,</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">en god hushållning med naturresurserna.</SPAN><SPAN class="ft91">37</SPAN></P>
<P class="p447 ft7">Regeringen ansåg att det var mycket viktigt att de grundläggande värdena tillgodosågs i arbetet för att nå miljömålen.</P>
<P class="p315 ft79">Enligt riksdagens beslut 2010<SPAN class="ft99">38 </SPAN>skulle delmålen i miljömåls- systemet ersättas av etappmål. Tidigare fastställda delmål skulle upphöra att gälla när nya etappmål beslutades. Till skillnad från del-</P>
<P class="p448 ft82"><SPAN class="ft95">35</SPAN><SPAN class="ft96">Skr. 2013/14:145, Svenska miljömål visar vägen! s. 6.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">36</SPAN><SPAN class="ft96">Bet. 2013/14:MJU28.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">37</SPAN><SPAN class="ft101">Prop. 2000/01:130.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">38</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343109x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft17">målen skulle etappmålen beslutas av regeringen. Etappmålen ska identifiera en önskad samhällsomställning och ange steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Etappmålen ska däremot inte ange ett miljötillstånd eftersom det är fastlagt i miljökvalitetsmålen med preciseringar.<SPAN class="ft86">39</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">Etappmål kan även tillföras miljömålssystemet genom mål som beslutas inom Europeiska unionen eller genom att internationella överenskommelser införlivas i miljömålssystemet.</P>
<P class="p60 ft7">Regeringen beslutar om strategier med etappmål men också om andra styrmedel och åtgärder inom prioriterade områden där in- satserna bedöms vara mest angelägna och där regeringen bedömer att det behövs tydliga styrsignaler. Strategierna liksom etappmålen är i huvudsak målövergripande, dvs. de kan bidra till ett eller flera miljökvalitetsmål och till generationsmålet.</P>
<P class="p13 ft7">Syftet med strategierna och etappmålen är enligt regeringen att ge tydlig prioritet åt insatser inom områden där det finns ett stort behov av åtgärder för att öka takten i arbetet med att nå miljö- kvalitetsmålen. Avsikten med etappmålen är också att de ska <SPAN class="ft44">för- tydliga </SPAN>den samhällsomställning som krävs för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås och de är styrande för miljö- arbetet.</P>
<P class="p10 ft7">Enligt miljö- och jordbruksutskottet är det genom beslut om strategier och etappmål inom prioriterade områden som genom- förandet blir tydligare fokuserat till områden där behovet är störst, vilket ökar effektiviteten i miljöarbetet. Arbete med strategier är ett brett angreppsätt med insatser inom flera politikområden som bidrar till flera miljökvalitetsmål.<SPAN class="ft80">40</SPAN></P>
<P class="p449 ft82"><SPAN class="ft95">39</SPAN><SPAN class="ft96">www.naturvardsverket.se, </SPAN><NOBR>2015-02-19.</NOBR></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">40</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 2009/10:155, s. 35.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343110x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p450 ft72"><SPAN class="ft32">4.7</SPAN><SPAN class="ft112">Miljömålen – vad är det som ska uppnås? – bedömningsgrund för måluppfyllelse</SPAN></P>
<P class="p451 ft7">Bland regeringens förslag till åtgärder för att effektivisera av miljömålssystemet 2010 fanns även ett förslag om ändrad <SPAN class="ft44">bedöm- ningsgrund </SPAN>för miljökvalitetsmålen. Bedömningsgrunden för mål- uppfyllelse, det vill säga <SPAN class="ft44">att det är den miljökvalitet som miljökvalitetsmålen uttrycker som ska vara uppnådd inom en generation </SPAN>– skulle ändras. Detta för att regeringen ansåg att den hade fört med sig att miljökvalitetsmålen var svåra och i vissa fall omöjliga att nå. Regeringen anförde att den nya bedömningsgrunden skulle vara</P>
<P class="p360 ft13">Det tillstånd i miljön som miljökvalitetsmålen uttrycker eller förut- sättningarna för att nå denna kvalitet behöver vara uppnådda inom en generation. Det innebär att ett miljökvalitetsmål bör bedömas som möjligt att nå om analysen visar antingen att det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller att tillräckliga åt- gärder, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda inom en generation efter att systemet infördes. Genera- tionsmålets strecksatser bör också ingå i analysen som kriterier för när förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen bedöms.<SPAN class="ft123">41</SPAN></P>
<P class="p400 ft7">År 2020 skulle även fortsättningsvis vara den definierade tidpunk- ten att bedöma måluppfyllelsen mot.</P>
<P class="p315 ft7">Regeringen menade att med den förändrade bedömnings- grunden skulle man också ta hänsyn till att naturen har lång åter- hämtningstid. Det skulle i sin tur medföra att miljökvalitetsmålen inte blir omöjliga att nå. Regeringen pekade också på att möj- ligheterna att nå miljökvalitetsmålen till stora delar är internatio- nellt beroende och det krävs betydande insatser både inom EU och internationellt för att nå målen. Det innebär att när miljökvali- tetsmålen följs upp behöver den nationella rådigheten i förhållande till det internationella beroendet synliggöras.</P>
<P class="p215 ft7">I sitt betänkande över regeringens förslag till ny målstruktur 2010 sade miljö- och jordbruksutskottet att</P>
<P class="p403 ft11">det är viktigt att målen är ambitiösa men samtidigt möjliga att uppnå. Om ett mål uppfattas som omöjligt att uppnå finns, enligt utskottets uppfattning, risk för att inte tillräckliga ansträngningar görs för att nå målet. Detsamma gäller, enligt utskottets mening, för inriktningen för</P>
<P class="p452 ft83"><SPAN class="ft81">41 </SPAN>Prop. 2009/10:155, s. 28.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343111x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft11">miljöpolitiken som framgår av strecksatserna under generationsmålet. Inriktningen för miljöpolitiken måste också vara relevant i förhållande till de styrmedel som vi förfogar över i Sverige.<SPAN class="ft110">42</SPAN></P>
<P class="p453 ft8">Utskottet instämde därmed i regeringens analys att den tidigare bedömningsgrunden för miljökvalitetsmålen hade medfört att målen var svåra, och i vissa fall omöjliga, att nå. Utskottet menade att detta inte främjade ett effektivt miljöarbete. Utskottet delade där- med regeringens uppfattning att miljökvalitetsmålen ska vara ambi- tiösa och utmanande – men att de inte bör vara formulerade på ett sätt som gör att de blir omöjliga att nå. Utskottet anförde vidare att</P>
<P class="p454 ft11">Det kan leda till minskad trovärdighet och svårigheter att få till stånd effektiva åtgärder. Det är inte ett konstruktivt förhållningssätt att miljö- målsuppföljningen signalerar att det blir allt svårare att nå miljökvali- tetsmålen trots att betydande resurser lagts ned på miljöarbetet, vilket resulterat i att tillståndet i miljön har förbättrats.<SPAN class="ft110">43</SPAN></P>
<P class="p455 ft74">Enligt utskottet är det också angeläget att bedömningarna om möj- ligheterna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska ge underlag för vilka insatser som ska prioriteras inom miljöpolitiken. Hur bedömningarna ska göras behöver, enligt utskottet, utvecklas vidare för att förbättra miljömålsuppföljningen.</P>
<P class="p430 ft10"><SPAN class="ft10">4.7.1</SPAN><SPAN class="ft90">Vad är åtgärder?</SPAN></P>
<P class="p290 ft17">Som vi redovisar ovan innebär den förändrade bedömningsgrunden för måluppfyllelse att ett mål bör bedömas som möjligt att nå om analysen visar antingen att den miljökvalitet som målet uttrycker kan nås eller att tillräckliga <SPAN class="ft36">åtgärder</SPAN>, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda. Vad innebär då begreppet åtgärder? Naturvårdsverket närmar sig svaret på den frågan i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012. Där kopplar Natur- vårdsverket ihop sin definition av begreppet styrmedel med be- greppet åtgärder på följande sätt:</P>
<P class="p456 ft13">Styrmedel är de instrument staten använder för att skapa åtgärder som bidrar till måluppfyllelse. Åtgärden kan vara såväl en fysisk förändring (till exempel investering i reningsutrustning eller anläggning av en</P>
<P class="p457 ft82"><SPAN class="ft95">42</SPAN><SPAN class="ft96">Bet. 2009/10:MJU25, s. 13.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">43</SPAN><SPAN class="ft97">Bet. 2009/10:MJU25, s. 14.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343112x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft11">våtmark) som en beteendemässig förändring (till exempel att åka kollek- tivt i stället för att ta bilen, att sopsortera eller att köpa miljövänligare produkter). Åtgärder kan genomföras av privatpersoner, organisatio- ner, företag eller inom den offentliga sektorn.<SPAN class="ft110">44</SPAN></P>
<P class="p86 ft9">Enligt Naturvårdsverket finns det fyra typer av styrmedel. Dessa är:</P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">administrativa,</SPAN></P>
<P class="p47 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">ekonomiska,</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">information, och</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">forskning</SPAN><SPAN class="ft34">.</SPAN></P>
<P class="p447 ft17">Bland de administrativa styrmedlen har, enligt Naturvårdsverket, miljöbalken en central roll. Internationella konventioner och EU- lagstiftning som är grunden för en stor del av de nationella admini- strativa styrmedlen är andra exempel på administrativa styrmedel. Naturvårdsverket säger vidare att administrativa styrmedel ofta är grunden för ekonomiska styrmedel och för information.</P>
<P class="p404 ft111">Internationella styrmedel som har stor inverkan på måluppfyllelse för flera av de svenska miljömålen är FN:s luftvårdskonvention, FN:s konvention om biologisk mångfald samt Montrealprotokollet. Viktiga <NOBR>EU-direktiv</NOBR> är ramdirektivet för vatten, havsmiljödirektivet samt art- och habitatdirektivet. Dessa konventioner och direktiv styr direkt eller omsätts till bland annat lagar, förordningar och skatter som styr miljö- arbetet nationellt.<SPAN class="ft110">45</SPAN></P>
<P class="p459 ft10"><SPAN class="ft10">4.7.2</SPAN><SPAN class="ft90">Sverige har inte rådighet över alla sexton miljökvalitetsmålen</SPAN></P>
<P class="p460 ft8">Regeringen bedömer att för flera av miljökvalitetsmålen räcker det inte med de nationella insatserna för att de ska kunna nås. Det innebär att Sverige inte har rådighet över dessa miljökvalitetsmål. Detta gäller särskilt för Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Enligt regeringen måste man, som framgår</P>
<P class="p461 ft102"><SPAN class="ft95">44</SPAN><SPAN class="ft115">Steg på vägen, Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012, Naturvårdsverket rapport 65000, juni 2012, s. 45.</SPAN></P>
<P class="p462 ft83"><SPAN class="ft95">45</SPAN><SPAN class="ft89">Steg på vägen, Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012, Naturvårdsverket rapport 65000, juni 2012, s. 45f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p463 ft9">ovan, finna lösningarna inom EU eller genom internationellt samarbete.</P>
<P class="p464 ft38"><SPAN class="ft32">4.8</SPAN><SPAN class="ft124">Närmare om miljökvalitetsmålen och deras preciseringar</SPAN></P>
<P class="p465 ft9">De sexton miljökvalitetsmålen är:</P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Begränsad klimatpåverkan</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Frisk luft</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Bara naturlig försurning</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Giftfri miljö</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Skyddande ozonskikt</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Säker strålmiljö</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Ingen övergödning</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Levande sjöar och vattendrag</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Grundvatten av god kvalitet</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Myllrande våtmarker</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Levande skogar</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Ett rikt odlingslandskap</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Storslagen fjällmiljö</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">God bebyggd miljö</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Ett rikt växt- och djurliv</SPAN></P>
<P class="p466 ft8">Miljökvalitetsmålen med preciseringar anger alltså det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Genom preci- seringarna förtydligas innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås. Preciseringarna ska, enligt regeringen, även vara <SPAN class="ft46">grunden för att tolka miljökvalitetsmålens innebörd</SPAN>, vara kriterier vid bedömningen av möjligheterna att nå målen och vara vägledande för miljöarbetet. Regeringens utgångspunkt vid utform-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343114x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft8">ningen av preciseringarna har varit att de ska ange ett miljötillstånd, vara åtgärdsneutrala, inte för omfattande och så långt som möjligt vara likartat utformade. Regeringen redovisade sitt beslut och skälen till sina beslut om preciseringarna till miljökvalitetsmålen 2012 i departementsskrivelsen <SPAN class="ft46">Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etappmål</SPAN><SPAN class="ft125">.</SPAN><SPAN class="ft100">46</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Regeringen har preciserat innebörden av miljökvalitetsmålen för samtliga mål utom för <SPAN class="ft44">Begränsad klimatpåverkan </SPAN>som riksdagen har preciserat innebörden av. Som nämnts tidigare reviderade regeringen sina preciseringar till samtliga miljökvalitetsmål utom för Begränsad klimatpåverkan 2012.<SPAN class="ft80">47 </SPAN>Förslagen till de reviderade preciseringarna togs – på regeringens uppdrag – fram av Naturvårdsverket i samråd med myndigheterna med ansvar i miljömålssystemet.<SPAN class="ft80">48</SPAN></P>
<P class="p215 ft7">Flest preciseringar har miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingsland- skap med 12 stycken, medan Begränsad klimatpåverkan och Skyddande ozonskikt har två preciseringar var. Sammanlagt har de 16 miljökvalitetsmålen 116 preciseringar.</P>
<P class="p467 ft102"><SPAN class="ft95">46</SPAN><SPAN class="ft101">Ds 2012:23.</SPAN></P>
<P class="p468 ft82"><SPAN class="ft95">47</SPAN><SPAN class="ft96">Ds 2012:23.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">48</SPAN><SPAN class="ft97">Naturvårdsverket, Miljömålen på ny grund, rapport 6433.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343115x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr22 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p469 ft83"><SPAN class="ft54">Källa</SPAN>: Skr. 2013/14:145.</P>
<P class="p470 ft7">Längre fram i betänkandet redovisar vi hur regeringen använder generationsmålet och miljökvalitetsmålen i sin myndighetsstyrning. Av det skälet menar vi att det är viktigt att visa på miljökvalitets- målens omfång och komplexitet. Därför redovisar vi här nedan samtliga miljökvalitetsmål med sina respektive preciseringar. När regeringen ger en myndighet i uppgift att ”verka för att generationsmålet för miljöarbetet och de sexton miljökvalitets- målen som riksdagen fastställt nås” är det som framgår av denna redovisning, ett mycket omfattande uppdrag. Beskrivningarna är hämtade ur bilaga 2 till regeringens skrivelse 2013/14:145, Svenska miljömål visar vägen!</P>
<P class="p471 ft10">Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan</P>
<P class="p318 ft8">Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft46">Begränsad klimat- påverkan </SPAN>innebär att halten av växthusgaser i atmosfären – i enlig- het med FN:s ramkonvention för klimatförändringar – ska stabili- seras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">systemet inte blir farlig. Målet ska nås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedels- produktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås.</P>
<P class="p106 ft7">Miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft44">Begränsad klimatpåverkan </SPAN>preciseras så att med målet avses att</P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncen- trationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter (ppmv koldioxidekvivalenter).</SPAN></P>
<P class="p81 ft10">Miljökvalitetsmålet Frisk luft</P>
<P class="p82 ft7">Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft44">Frisk luft </SPAN>innebär att luften är så ren att människors hälsa samt djur, växter och kultur- värden inte skadas.</P>
<P class="p106 ft7">Regeringen har preciserat miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft44">Frisk luft </SPAN>så att med målet avses att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Rikt- värdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att</P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubikmeter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubik- meter luft beräknat som ett årsmedelvärde,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">halten av formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubik- meter luft beräknat som ett timmedelvärde,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p472 ft17"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft126">halten av partiklar (PM</SPAN><SPAN class="ft127">2.5</SPAN>) inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikro- gram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde,</P>
<P class="p417 ft74"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft128">halten av partiklar (PM</SPAN><SPAN class="ft129">10</SPAN>) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikro- gram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde,</P>
<P class="p473 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">halten av marknära ozon inte överstiger 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmars medelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedel- värde,</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">ozonindex inte överstiger 10 000 mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett </SPAN><NOBR>AOT40-värde</NOBR> under peri- oden <NOBR>april–september,</NOBR></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubik- meter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde </SPAN><NOBR>(98-per-</NOBR> centil), och</P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år.</SPAN></P>
<P class="p471 ft10">Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning</P>
<P class="p346 ft7">Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft44">Bara naturlig för- surning </SPAN>innebär att de försurande effekterna av nedfall och mark- användning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosions- hastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p474 ft9">Regeringen har preciserat <SPAN class="ft34">Bara naturlig försurning </SPAN>så att med målet avses att</P>
<P class="p475 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor inte medför att den kritiska belast- ningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens för- surningskänslighet,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, och</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">försurningen av marken inte påskyndar korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och inte skadar den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem.</SPAN></P>
<P class="p81 ft10">Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö</P>
<P class="p82 ft7">Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft44">Giftfri miljö </SPAN>innebär att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrunds- nivåerna.</P>
<P class="p96 ft9">Regeringen har preciserat <SPAN class="ft34">Giftfri miljö </SPAN>så att med målet avses att</P>
<P class="p324 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den bio- logiska mångfalden,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras ned- brytningsprodukter är tillgängliga,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p476 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön,</SPAN></P>
<P class="p366 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är till- gänglig och tillräcklig för riskbedömning, och</SPAN></P>
<P class="p366 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.</SPAN></P>
<P class="p471 ft10">Miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt</P>
<P class="p355 ft7">Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft44">Skyddande ozonskikt </SPAN>innebär att ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig <NOBR>UV-strålning.</NOBR></P>
<P class="p10 ft7">Regeringen har preciserat <SPAN class="ft44">Skyddande ozonskikt </SPAN>så att med målet avses att</P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts och början på återväxten observeras, och</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt.</SPAN></P>
<P class="p471 ft10">Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö</P>
<P class="p434 ft7">Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft44">Säker strålmiljö </SPAN>inne- bär att människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p474 ft9">Regeringen har preciserat <SPAN class="ft34">Säker strålmiljö </SPAN>innebär så att med målet avses att</P>
<P class="p477 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt,</SPAN></P>
<P class="p475 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att män- niskors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000, och</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mång- falden inte påverkas negativt.</SPAN></P>
<P class="p81 ft10">Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning</P>
<P class="p336 ft7">Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft44">Ingen övergödning </SPAN>innebär att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte har någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.</P>
<P class="p215 ft9">Regeringen har preciserat <SPAN class="ft34">Ingen övergödning </SPAN>så att med målet avses att</P>
<P class="p475 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för inter- nationella överenskommelser,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att eko- systemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om för- valtning av kvaliteten på vattenmiljön, och</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag</P>
<P class="p311 ft7">Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft44">Levande sjöar och vattendrag innebär </SPAN>att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas.</P>
<P class="p10 ft7">Regeringen har preciserat <SPAN class="ft44">Levande sjöar och vattendrag </SPAN>så att med målet avses att</P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller poten- tial och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön,</SPAN></P>
<P class="p296 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har natur- liga vattenflöden och vattennivåer bibehållna,</SPAN></P>
<P class="p366 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet,</SPAN></P>
<P class="p38 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna,</SPAN></P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur,</SPAN></P>
<P class="p479 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig gene- tisk variation inom och mellan populationer,</SPAN></P>
<P class="p479 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag,</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mång- falden,</SPAN></P>
<P class="p296 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade,</SPAN></P>
<P class="p366 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns, och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.</SPAN></P>
<P class="p89 ft10">Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet</P>
<P class="p82 ft7">Riksdagen har beslutat är miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft44">Grundvatten av god kvalitet </SPAN>innebär att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricks- vattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.</P>
<P class="p106 ft7">Regeringen har preciserat <SPAN class="ft44">Grundvatten av god kvalitet </SPAN>så att med målet avses att</P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning,</SPAN></P>
<P class="p66 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angräns- ande ekosystem inte uppkommer, och</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörj- ning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt be- varade.</SPAN></P>
<P class="p81 ft10">Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård</P>
<P class="p460 ft79">Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft70">Hav i balans samt levande kust och skärgård </SPAN>innebär att Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft8">mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kultur- värden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.</P>
<P class="p10 ft44"><SPAN class="ft7">Regeringen har preciserat </SPAN>Hav i balans samt levande kust och skärgård <SPAN class="ft7">så att med målet avses att</SPAN></P>
<P class="p479 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysi- kaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havs- miljöförordningen (2010:1341),</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön,</SPAN></P>
<P class="p35 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna,</SPAN></P>
<P class="p366 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur,</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt före- kommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livs- kraftiga bestånd,</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten,</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mång- falden och kulturarvet,</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade,</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft31">havs-,</SPAN></NOBR> kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar för fortsatt bevarande och ut- veckling av värdena finns,</P>
<P class="p296 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet, och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft30">havs-,</SPAN></NOBR> kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.</P>
<P class="p89 ft10">Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker</P>
<P class="p82 ft7">Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft44">Myllrande våtmarker </SPAN>innebär att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funk- tion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.</P>
<P class="p106 ft7">Regeringen har preciserat <SPAN class="ft44">Myllrande våtmarker </SPAN>så att med målet avses att</P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produk- tion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna,</SPAN></P>
<P class="p324 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exem- pelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och frag- mentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möj- lighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbred- ningsområde,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våt- markerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har åter- ställts,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mång- falden,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och ut- veckling av värdena finns, och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p476 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.</SPAN></P>
<P class="p480 ft10">Miljökvalitetsmålet Levande skogar</P>
<P class="p318 ft17">Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft36">Levande skogar </SPAN>inne- bär att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.</P>
<P class="p220 ft9">Regeringen har preciserat <SPAN class="ft34">Levande skogar </SPAN>så att med målet avses</P>
<P class="p12 ft9">att</P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna,</SPAN></P>
<P class="p35 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna,</SPAN></P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeo- grafiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruk- tur,</SPAN></P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogs- landskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer,</SPAN></P>
<P class="p365 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar,</SPAN></P>
<P class="p366 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">främmande arter och genotyper inte hotar skogens biologiska mångfald,</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade,</SPAN></P>
<P class="p417 ft79"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft131">natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsätt- ningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns, och – skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft10">Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap</P>
<P class="p336 ft7">Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft44">Ett rikt odlingsland- skap </SPAN>innebär att odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.</P>
<P class="p106 ft7">Regeringen har preciserat <SPAN class="ft44">Ett rikt odlingslandskap </SPAN>så att med målet avses att</P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna,</SPAN></P>
<P class="p324 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas,</SPAN></P>
<P class="p48 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna,</SPAN></P>
<P class="p324 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbio- toper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infra- struktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade,</SPAN></P>
<P class="p48 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig,</SPAN></P>
<P class="p324 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mång- falden,</SPAN></P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade,</SPAN></P>
<P class="p475 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p476 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns, och</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bi- behållna samt tillgängliga för människor.</SPAN></P>
<P class="p471 ft10">Miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö</P>
<P class="p311 ft17">Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft36">Storslagen fjällmiljö </SPAN>innebär att fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kultur- värden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.</P>
<P class="p10 ft7">Regeringen har preciserat <SPAN class="ft44">Storslagen fjällmiljö </SPAN>så att med målet avses att</P>
<P class="p479 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">fjällens värden för rennäringen är bevarade och fjällens karaktär av betespräglat storslaget landskap med vidsträckta sammanhäng- ande områden är bibehållen,</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">fjällmiljöernas viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna,</SPAN></P>
<P class="p437 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till fjälland- skapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer,</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla fjällmiljöer,</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mång- falden,</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade,</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">fjällmiljöer med höga natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns och</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">fjällmiljöers värden för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft10">Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö</P>
<P class="p336 ft7">Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft44">God bebyggd miljö </SPAN>innebär att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utveck- las. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.</P>
<P class="p106 ft7">Regeringen har preciserat <SPAN class="ft44">God bebyggd miljö </SPAN>så att med målet avses att</P>
<P class="p64 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">en långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebygg- else samtidigt som byggnader är hållbart utformade,</SPAN></P>
<P class="p369 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och lands- bygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspek- tiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor,</SPAN></P>
<P class="p369 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, sam- tidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet,</SPAN></P>
<P class="p482 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och till- gängliga och att det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar,</SPAN></P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet,</SPAN></P>
<P class="p475 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras används och utvecklas,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p476 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">människor inte utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker,</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används, och</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.</SPAN></P>
<P class="p471 ft10">Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv</P>
<P class="p311 ft7">Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft44">Ett rikt växt- och djurliv </SPAN>innebär att den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generatio- ner. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kultur miljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.</P>
<P class="p13 ft7">Regeringen har preciserat <SPAN class="ft44">Ett rikt växt- och djurliv </SPAN>så att med målet avses att</P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande natur- typer och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer,</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar,</SPAN></P>
<P class="p479 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimat- förändringen och dess effekter,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343130x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nytt- jande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mång- falden,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fort- satt bevarande och utveckling av värdena, och</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är till- gänglig för människan.</SPAN></P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">1.1.1</SPAN><SPAN class="ft90">Närmare om miljökvalitetsmålens indikatorer</SPAN></P>
<P class="p82 ft9">För uppföljningen och utvärderingen av miljömålen i miljömåls- systemet finns det ett antal indikatorer.</P>
<P class="p308 ft8">I en skrift om resultatindikatorer skriver Ekonomistyrnings- verket 2012 att ordet indikator kommer från latinets indicium som betyder tecken på något eller göra något. En indikator som visar tecken på resultat benämns <SPAN class="ft46">resultatindikator</SPAN>. Enligt Ekonomistyrningsverkets ordbok definieras resultat som de ”prestationer som myndigheter åstadkommer och de effekter prestationerna leder till”.<SPAN class="ft100">49 </SPAN>Resultatindikatorer används alltså för att mäta resultatet, det vill säga både prestationer och förändrade tillstånd i samhället. Att använda en resultatindikator är ett verktyg för att ta reda på om önskade mål är uppnådda eller på väg att nås.</P>
<P class="p315 ft74">För att ytterligare definiera vad en resultatindikator är gör Ekonomistyrningsverket en distinktion mellan resultatindikatorer och nyckeltal. Ett nyckeltal är ett mått som mäter vissa aspekter av exempelvis organisationer. Det kan handla om personalens ålder,</P>
<P class="p483 ft83"><SPAN class="ft81">49 </SPAN>ESV 2011:9, ESV:s ordbok om ekonomisk styrning i staten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343131x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">styckkostnader eller handläggningstider som sedan jämförs mellan organisationer eller över tid. En <SPAN class="ft44">resultatindikator </SPAN>är i stället ett mått som måste stå i förhållande till ett mål. Skillnaden mellan de två är alltså att ett nyckeltal självständigt kan utrycka förhållanden medan en resultatindikator/indikator alltid är kopplad till ett övergripande syfte – eftersom det är målet som ska uppnås och inte resultatindikatorn i sig.<SPAN class="ft80">50</SPAN></P>
<P class="p440 ft7">På miljömålsportalen – www.miljomal.se – beskrivs indikatorn som ett hjälpmedel som förmedlar information om miljöutveck- lingen och ger hjälp i uppföljning och utvärdering. Den nationella och regionala miljöövervakningen ger dataunderlag till många av indikatorerna. På miljömålsportalen redovisas ”de indikatorer som används”.</P>
<P class="p10 ft7">Enligt vad som framgår har myndigheterna inom miljömåls- systemet valt ut 114 indikatorer som främst följs upp i uppfölj- ningen av miljökvalitetsmålen. Indikatorerna visar förändringar för faktorer som är viktiga för uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Indikatorerna ska:</P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">följa upp resultatet av miljömålsarbetet,</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">visa om miljöarbetet går i rätt riktning och i rätt takt,</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">visa hur miljön mår,</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">ge underlag för åtgärder och beslut.</SPAN></P>
<P class="p484 ft74">Vissa indikatorer används för flera mål och antalet indikatorer som följer med varje miljökvalitetsmål skiljer sig också åt mellan de olika målen. Flest indikatorer för att mäta målet har God bebyggd miljö med 27, medan Skyddande ozonskikt har 4 indikatorer.</P>
<P class="p485 ft83"><SPAN class="ft81">50 </SPAN>ESV 2012:41, Resultatindikatorer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343132x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr22 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr22 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p486 ft83"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>www.miljomal.se</P>
<P class="p487 ft17">Av miljomal.se framgår att indikatorpresentationerna är ett gemen- samt uppföljningssystem för nationell och regional miljömåls- uppföljning. De miljömålsansvariga myndigheterna svarar för inne- hållet i presentationerna. För närvarande har systemet mestadels indikatorer med nationell och regional upplösning men, enligt miljomal.se är tanken att även den kommunala nivån ska ingå i så stor utsträckning som möjligt. Den nationella och regionala miljö- övervakningen ger dataunderlag till många av indikatorerna.<SPAN class="ft86">51</SPAN></P>
<P class="p488 ft83"><SPAN class="ft81">51 </SPAN>www.miljomal.se <NOBR>2015-03-01.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343133x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr22 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr23 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343134x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343135x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343136x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p489 ft83"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>www.miljomal.se <NOBR>2015-01-21.</NOBR></P>
<P class="p490 ft7">Utöver de nationella indikatorerna finns även de fyra regionala indika- torerna som främst följs upp. Se tabellen nedan.</P>
<P class="p491 ft83"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>www.miljomal.se <NOBR>2015-01-21.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p492 ft7">På miljömålsportalen finns närmare beskrivningar av respektive indikator såsom metoder, dataunderlag, dataleverantörer, typ av indi- kator, fördjupning om indikatorn, kontaktpersoner m.m.</P>
<P class="p317 ft32"><SPAN class="ft32">4.9</SPAN><SPAN class="ft33">Närmare om etappmålen i miljömålssystemet</SPAN></P>
<P class="p493 ft17">Ett led i statsmakternas effektivisering av miljömålssystemet 2010 var, som vi redovisat ovan, att delmålen skulle ersättas av etappmål. Hittills har 24 etappmål beslutats. Etappmålen är målövergripande och kan bidra såväl till flera olika miljökvalitetsmål som till genera- tionsmålet. Beskrivningarna av de 24 etappmålen nedan är hämtade från www.naturvardsverket.se.</P>
<P class="p494 ft34">Utsläpp av växthusgaser till år 2020</P>
<P class="p453 ft8">Utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta innebär att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i för- hållande till 1990 års nivå. Minskningen sker genom utsläppsreduk- tioner i Sverige och i form av investeringar i andra <NOBR>EU-länder</NOBR> eller flexibla mekanismer som mekanismen för ren utveckling (CDM).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft34">Ökad resurshushållning i byggsektorn</P>
<P class="p326 ft79">Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av <NOBR>icke-farligt</NOBR> byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år 2020.</P>
<P class="p481 ft34">Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan</P>
<P class="p326 ft74">Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 pro- cent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara.</P>
<P class="p387 ft34">Ekosystemtjänster och resiliens</P>
<P class="p326 ft74">Viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vid- makthållande är identifierade och systematiserade senast år 2013.</P>
<P class="p495 ft34">Den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden</P>
<P class="p451 ft7">Senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i sam- hället där så är relevant och skäligt.</P>
<P class="p89 ft34">Hotade arter och naturtyper</P>
<P class="p451 ft7">Åtgärdsprogram för att uppnå gynnsam bevarandestatus för sådana hotade arter och naturtyper som inte kan säkerställas genom pågående åtgärder för hållbar mark- och vattenanvändning och befintligt områdesskydd, ska vara genomförda eller under genom- förande senast år 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft34">Invasiva, främmande arter</P>
<P class="p346 ft7">Invasiva, främmande arters effekter i Sverige vad avser biologisk mångfald samt socioekonomiska effekter på bland annat hälsa ska vara bedömda och prioriterade insatser för bekämpning ska ha in- letts senast år 2015.</P>
<P class="p471 ft34">Kunskap om genetisk mångfald</P>
<P class="p346 ft7">En kartläggning och övervakning av den genetiska mångfalden ska ha inletts senast år 2015.</P>
<P class="p471 ft34">Helhetssyn på markanvändningen</P>
<P class="p318 ft7">Samordningen inom den statliga förvaltningen ska ha förstärkts senast 2016 så att helhetssynen på markanvändningen har ökat.</P>
<P class="p471 ft34">Skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden</P>
<P class="p290 ft8">Minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden samt 10 procent av Sveriges marina områden ska senast år 2020 bidra till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Detta ska ske genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster. Bevarandet ska ske med ekologiskt representativa och väl för- bundna system där reservat, andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder eller miljöanpassat brukande ingår. Systemen ska vara väl integrerade i omgivande landskap och förvaltas på ett effektivt och inkluderande sätt. Skydd av områden ska till 2020 utökas med minst 1 142 000 hektar räknat från 2012 enligt följande:</P>
<P class="p496 ft79"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft131">Skogar med höga naturvärden ska skyddas från avverkning. Detta ska ske genom att det formella skyddet av skogsmark har ökat med cirka 150 000 hektar skogsmark med höga naturvärden och i behov av formellt skydd nedan gränsen för fjällnära skog.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Skogsbrukets frivilliga avsättningar bör ha ökat i omfattning med cirka 200 000 hektar skogsmark i områden som har eller kan komma att utveckla höga naturvärden till totalt 1 450 000 hektar.</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Det formella skyddet av våtmarker har ökat med cirka 210 000 hektar genom att myrar med höga naturvärden i den nationella myrskyddsplanen skyddas.</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Det formella skyddet av sjöar och vattendrag har ökat med minst 12 000 hektar.</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Det formella skyddet av marina områden har ökat med minst 570 000 hektar.</SPAN></P>
<P class="p66 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">De ekologiska sambanden har stärkts så att skyddade och på andra sätt bevarade områden och biotoper är väl förbundna och integrerade i landskapet, inklusive den marina miljön, genom att den gröna infrastrukturen har utvecklats och förstärkts.</SPAN></P>
<P class="p89 ft34">Miljöhänsyn i skogsbruket</P>
<P class="p451 ft7">Senast 2015 är de förväntningar som samhället har på miljöhänsyn i skogsbruket tydliggjorda och kända för skogsbruket, så att de får en praktisk tillämpning.</P>
<P class="p89 ft34">Ett variationsrikt skogsbruk</P>
<P class="p451 ft9">Bestämmelser ska ha förtydligats så att det senast 2015 finns goda förutsättningar för ett variationsrikt skogsbruk.</P>
<P class="p85 ft34">En dialogprocess i ett nationellt skogsprogram</P>
<P class="p451 ft7">En öppen dialog med intressenter som berörs av skogen och dess värdekedja ska ha etablerats senast den 1 juli 2015. Dialogen omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga värden och syftar till att skogen och dess värdekedja ytterligare bidrar till utveck- lingen mot ett hållbart samhälle och en växande biobaserad sam- hällsekonomi.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">140</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft34">Särskilt farliga ämnen</P>
<P class="p91 ft7">Beslut som fattas inom EU och internationellt om särskilt farliga ämnen ska innehålla åtgärder som innebär att:</P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">Hormonstörande respektive kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas som särskilt farliga ämnen i relevanta regelverk senast år 2015.</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">Särskilt farliga ämnen blir föremål för prövning eller beslut om utfasning under gällande regelverk inom alla användnings- områden senast år 2018.</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">Särskilt farliga ämnen används endast under strikt reglerade omständigheter i produktionsprocesser senast år 2018.</SPAN></P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">I relevanta regelverk inkluderar uttrycket ”särskilt farliga ämnen” även ämnen med andra allvarliga egenskaper än de som omfattas av nuvarande specifika kriterier och som inger motsvarande grad av betänklighet senast år 2018.</SPAN></P>
<P class="p494 ft34">Kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper</P>
<P class="p497 ft7">Beslut som fattas inom EU och internationellt ställer krav på att uppgifter om miljö- och hälsofarliga egenskaper hos kemiska ämnen ska vara tillgängliga och tillräckliga för att möjliggöra riskbedöm- ning för alla användningsområden. Besluten ska innehålla åtgärder som innebär att:</P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">Relevanta regelverk ställer senast år 2015 krav på kunskap samt uppgifter om förekomst gällande nanopartiklar och nanomate- rial som är tillräckliga för att bedöma och minimera hälso- och miljöeffekter av sådana.</SPAN></P>
<P class="p417 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">Förutsättningar finns senast år 2015 för att relevanta regelverk kan beakta kombinationseffekter vid exponering för kemikalier.</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">Regelverken beaktar senast år 2015 att barn är särskilt känsliga för påverkan från kemikalier.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">141</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Informationskraven i samband med registrering i Reach för ämnen som tillverkas eller importeras i lägre kvantiteter (mindre än 10 ton per tillverkare eller importör och år) stärks senast år 2018.</SPAN></P>
<P class="p89 ft34">Information om farliga ämnen i varor</P>
<P class="p498 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">Regelverk eller överenskommelser inom EU eller internationellt ska tillämpas så att information om miljö- och hälsofarliga ämnen i varor är tillgänglig för alla berörda senast år 2020.</SPAN></P>
<P class="p482 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Reglerna ska införas stegvis för olika varugrupper och i infor- mationen ska särskilt barns hälsa beaktas.</SPAN></P>
<P class="p66 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">Information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i mate- rial och varor görs tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoniserade system som omfattar prioriterade varugrupper.</SPAN></P>
<P class="p89 ft34">Utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler</P>
<P class="p499 ft7">Reach och andra relevanta <NOBR>EU-regelverk</NOBR> ska senast år 2020 tilläm- pas eller revideras om så behövs så att:</P>
<P class="p324 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">det i ökad utsträckning blir möjligt att bedöma och pröva grup- per av ämnen med liknande inneboende egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">substitutionsprincipen och dess tillämpning stärks i samband med begränsningar, tillståndsprövning och andra relevanta moment i regelverket.</SPAN></P>
<P class="p89 ft34">Effektivare kemikalietillsyn inom EU</P>
<P class="p451 ft7">Beslut har senast 2018 fattats inom EU som förstärker och effektiviserar tillsynen i medlemsländerna samt utvecklar tillsyns- samverkan inom unionen gällande regler för kemikalier inklusive farliga ämnen i varor och avfall.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft34">Giftfria och resurseffektiva kretslopp</P>
<P class="p318 ft74">Användningen av återvunna material ska vara säker ur hälso- och miljösynpunkt genom att återcirkulation av farliga ämnen så långt som möjligt undviks, samtidigt som resurseffektiva kretslopp efter- strävas. Detta uppnås genom en samlad åtgärdsstrategi inom EU, vilken senast 2018 resulterat i bland annat följande insatser:</P>
<P class="p500 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">EU:s regelverk för avfall, kemikalier och varor är i huvudsak kompletterade och samordnade så att de styr mot giftfria och resurseffektiva kretslopp.</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">Principen om höga och likvärdiga krav på innehållet av farliga ämnen i nyproducerade och återvunna material är fastslagen genom beslut där så är lämpligt.</SPAN></P>
<P class="p471 ft34">Minska barns exponering för farliga kemikalier</P>
<P class="p431 ft7">Senast år 2018 har beslut fattats avseende befintliga och vid behov nya regelverk och andra styrmedel, vilka medför en betydande minskning av hälsoriskerna för barn till följd av den samlade expo- neringen för kemikalier. Riskminskningen ska bedömas i jämför- else med situationen år 2012.</P>
<P class="p494 ft34">Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt</P>
<P class="p497 ft7">Senast år 2020 har beslut fattats inom EU eller internationellt som innebär att befintliga och eventuella nya regelverk för human- och veterinärmedicinska läkemedel i ökad utsträckning väger in miljö- aspekter.</P>
<P class="p471 ft34">Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa</P>
<P class="p501 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">EU har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella ut- släpp av luftföroreningar genom en revision av det så kallade takdirektivet senast år 2015.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343144x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p502 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">Ändringen av Göteborgsprotokollet under konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar har ratificerats av tillräckligt många länder för att ha trätt i kraft senast år 2015.</SPAN></P>
<P class="p495 ft34">Begränsningar av utsläpp av luftföroreningar från sjöfarten</P>
<P class="p287 ft74">Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar ska ha börjat minska från fartygstrafiken i Östersjön och Nordsjön senast 2016.</P>
<P class="p495 ft34">Luftföroreningar från småskalig vedeldning</P>
<P class="p82 ft7">Nya pannor för småskalig vedeldning ska ha låga utsläpp avluft- föroreningar och hög verkningsgrad. Boverket hade i uppdrag att förbereda nya byggregler under år 2012.</P>
<P class="p503 ft38"><SPAN class="ft32">4.10</SPAN><SPAN class="ft132">Riksdagen och regeringen använder generationsmålet och miljökvalitetsmålen i flera olika funktioner och processer</SPAN></P>
<P class="p82 ft9">Förutom som målen i miljömålssystemet använder statsmakterna miljömålen även i flera andra funktioner.</P>
<P class="p504 ft7">Som vi redovisat tidigare är miljökvalitetsmålen utgångspunkten för mål- och resultatstyrningen av miljöarbetet inom <SPAN class="ft44">alla samhällsområden</SPAN>.</P>
<P class="p106 ft7">Därutöver är miljömålen i miljömålssystemet är också <SPAN class="ft44">utgifts- områdesmål </SPAN>för utgiftsområde 20.</P>
<P class="p106 ft7">Regeringen använder generationsmålet och miljökvalitetsmålen som <SPAN class="ft44">uppgifter </SPAN>i sin myndighetsstyrning i tjugosex statliga förvalt- ningsmyndigheters instruktioner samt i den instruktion som gäller för samtliga länsstyrelser.</P>
<P class="p215 ft7">Miljökvalitetsmålen är mål i regeringens förordning om miljö- ledningssystem. Enligt förordningen ska (för närvarande 188) stat- liga myndigheters miljöledningsarbete bidra till att nå de nationella miljökvalitetsmålen.<SPAN class="ft80">52</SPAN></P>
<P class="p495 ft83"><SPAN class="ft81">52 </SPAN>8 § förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter med bilagor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343145x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft17">Vi kan konstatera att de statliga förvaltningsmyndigheternas uppgifter och roller i miljömålssystemets har förändrats och ut- vecklats över tiden. Detta återspeglas i de olika dokumenteten för myndighetsstyrning – bland annat i myndigheternas instruktioner och regleringsbrev och i den mer generella myndighetsstyrningen i olika förordningar som verksförordningen, myndighetsförord- ningen och miljöledningsförordningen. Som exempel på dessa för- ändringar redovisar vi i bilaga 2 de uppgifter i miljömålssystemet som regeringen har reglerat i myndigheternas instruktioner och regleringsbrev sedan slutet av <NOBR>1990-talet.</NOBR></P>
<P class="p10 ft7">I detta sammanhang är det viktigt att påminna om att den som vill få en så fullständig bild som möjligt av alla uppgifter en myn- dighet har att lösa inom ramen för miljömålssystemet måste lägga ett pussel med flera olika styrdokument.</P>
<P class="p505 ft10"><SPAN class="ft10">4.10.1</SPAN><SPAN class="ft133">Riksdagen använder miljömålen som mål för utgiftsområdet 20</SPAN></P>
<P class="p311 ft17">Miljömålen har en funktion i den statliga budgetprocessen. Statsbudgeten utgiftssida är indelad i tjugosju utgiftsområden. Det är riksdagen som beslutar om mål för utgiftsområdena. Målet för utgiftsområdet 20 Allmän miljö- och naturvård är samtidigt målen</P>
<P class="p413 ft7">– generationsmålet, miljökvalitetsmålen och etappmålen – i miljö- målssystemet (eller tvärtom).<SPAN class="ft80">53 </SPAN>Även om det är regeringen som beslutar om etappmålen<SPAN class="ft80">54 </SPAN>ingår de ändå i utgiftsområdesmålen.</P>
<P class="p10 ft7">Målen för ett utgiftsområde är utgångspunkten för regeringens resultatredovisning till riksdagen. Enligt budgetlagen<SPAN class="ft80">55 </SPAN>ska rege- ringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riks- dagen beslutat.<SPAN class="ft80">56 </SPAN>Det innebär att regeringen i sin resultatredovis- ning för utgiftsområdet 20 varje år ska redovisa resultaten i för- hållande till miljömålen.</P>
<P class="p13 ft9">Bestämmelsen i budgetlagen utesluter inte att regeringen kan lämna resultatredovisningar även i andra sammanhang. Enligt</P>
<P class="p398 ft82"><SPAN class="ft95">53</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2014/15:1 utgiftsområde 20, bet, 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:87.</SPAN></P>
<P class="p122 ft134"><SPAN class="ft95">54</SPAN><SPAN class="ft96">Ett undantag är etappmålet </SPAN>Utsläpp av växthusgaser till år 2020<SPAN class="ft82">.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">55</SPAN><SPAN class="ft101">Budgetlagen (2011:203).</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">56</SPAN><SPAN class="ft97">10 kap. 3 §, Budgetlagen (2011:203).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343146x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft7">regeringen kan det tvärtom vara naturligt att regeringen redovisar fördjupade analyser av olika verksamheter i skrivelser och i sär- propositioner. Detta är särskilt motiverat på sektorsövergripande områden där verksamheten bedrivs och finansieras från flera olika utgiftsområden. Det kan även vara lämpligt på områden där andra styrmedel än ekonomiska sådana används i stor omfattning, t.ex. lagstiftning. Riksdagen kan även begära resultatinformation för olika verksamheter när behov finns.</P>
<P class="p506 ft10"><SPAN class="ft10">4.10.2</SPAN><SPAN class="ft133">Regeringen använder miljökvalitetsmålen i sin myndighetsstyrning – förordningen om miljöledning i statliga myndigheter</SPAN></P>
<P class="p336 ft7">I januari 2010 trädde förordningen om miljöledning i statliga myn- digheter i kraft.<SPAN class="ft80">57 </SPAN>Frågan om miljöledning i statlig verksamhet var dock inte ny. Regeringens arbete med att introducera miljöled- ningssystem hos vissa statliga myndigheter startade redan i slutet av <NOBR>1990-talet.<SPAN class="ft80">58</SPAN></NOBR></P>
<P class="p315 ft17">Under rubriken Staten som föredöme anförde regeringen i sin skrivelse om ekologisk hållbarhet<SPAN class="ft86">59 </SPAN>i september 1997 att det arbete som inleddes 1996 med att införa miljöledningssystem inom statlig verksamhet skulle vidareutvecklas. År 1997 påbörjades ett pilot- projekt för att introducera miljöledningssystem hos ett drygt tjugotal utvalda statliga myndigheter och på våren 2001 närmare 140 statliga myndigheter fått regeringens uppdrag att införa ett miljöledningssystem. Det innebar att myndigheternas hantering av frågor som rör miljö samt energi- och resurshushållning skulle integreras och systematiseras i den ordinarie verksamheten. Bland annat skulle statlig upphandling aktivt fråga efter produkter, sys- tem och tjänster som utformats med hänsyn till miljö och resurs- hushållning. Enligt regeringen fanns det goda förutsättningar för att gå vidare med utvecklingen av miljöledningssystem i statlig verksamhet. Arbetet med miljöledningssystem har därefter kommit att utvecklas vidare.</P>
<P class="p507 ft82"><SPAN class="ft95">57</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">58</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 1997/98:145.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">59</SPAN><SPAN class="ft97">Skr. 1997/98:13, Ekologisk hållbarhet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">146</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343147x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft8">I miljöledningsförordningen pekar regeringen ut vilka statliga myndigheter som är skyldiga att – inom ramen för sitt ordinarie uppdrag – ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet för att ta hänsyn till verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt. För närvarande är det 188 statliga myndigheter som omfattas av denna skyldighet. Bland dessa utpekade myndigheter får 39 ha ett förenklat miljöledningssystem vilket innebär att skyldigheten begränsats till att endast gälla verksamhetens <SPAN class="ft46">direkta </SPAN>miljöpåverkan.</P>
<P class="p440 ft7">Enligt förordningen ska miljöledningssystemet bland annat inne- bära att myndigheten har en miljöpolicy, en handlingsplan och fast- ställda miljömål för verksamheten. Myndighetens miljöpolicy och miljömål</P>
<P class="p508 ft11">ska bidra till en hållbar utveckling och till att nå de nationella miljö- kvalitetsmålen.<SPAN class="ft110">60</SPAN></P>
<P class="p509 ft17">De myndigheter som omfattas av miljöledningsförordningen ska följa upp och redovisa sitt miljöledningsarbete varje år. Det innebär att myndigheten varje år ska genomföra interna miljörevisioner för att kontrollera att myndigheten följer miljöregler och andra styr- dokument för myndighetens miljöledning och miljöarbete. Myn- digheten ska gå igenom sitt miljöledningssystem varje år och följa upp resultatet av arbetet så att det bland annat</P>
<P class="p384 ft11">framgår hur väl myndigheten har lyckats med att följa miljöpolicyn och nå miljömålen.<SPAN class="ft110">61</SPAN></P>
<P class="p435 ft7">Redovisningen ska vara undertecknad av myndighetens chef och ska lämnas till Regeringskansliet (det departement som myndig- heten hör till) i samband med att årsredovisningen lämnas. Myn- digheterna ska även lämna sin miljöledningsredovisning till Natur- vårdsverket.<SPAN class="ft80">62</SPAN></P>
<P class="p440 ft7">Alla miljömålsmyndigheterna, inklusive länsstyrelserna, omfattas av kraven även i miljöledningsförordningen. Ingen av dessa myn- digheter får, enligt vad som framgår av förordningen, ha ett för- enklat miljöledningssystem.</P>
<P class="p380 ft82"><SPAN class="ft95">60</SPAN><SPAN class="ft96">8 § förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">61</SPAN><SPAN class="ft96">18 § förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p339 ft83"><SPAN class="ft95">62</SPAN><SPAN class="ft97">Enligt 3 § i sin instruktion (2012:989)ska Naturvårdsverket inom sitt ansvarsområde sär- skilt vägleda statliga myndigheter i deras miljöledningsarbete.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">147</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p510 ft136"><SPAN class="ft10">4.10.3</SPAN><SPAN class="ft135">Regeringen använder generationsmålet och miljökvalitetsmålen i sin myndighetsstyrning – myndigheternas instruktioner</SPAN></P>
<P class="p327 ft8">Regeringen använder generationsmålet och miljökvalitetsmålen i sin myndighetsstyrning som <SPAN class="ft46">uppgifter </SPAN>i miljömålsmyndigheternas och samtliga länsstyrelsers instruktioner. Myndigheterna är Boverket, Energimyndigheten, Exportkreditnämnden, Folkhälsomyndigheten, Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Konkurrensverket, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Myndig- heten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Riks- antikvarieämbetet, Sida, Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, Skolverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Myn- digheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxt- verket, Trafikverket och Transportstyrelsen.</P>
<P class="p511 ft7">Enligt instruktionerna har myndigheterna en i huvudsak likalyd- ande uppgift att verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. I avsnitt 4.6.1 har vi redovisat generationsmålet med sina strecksatser och miljökvalitetsmålen med sina respektive preciseringar för att ge en bild av omfattningen av uppgiften att verka för att dessa mål nås. Vi har inte funnit att regeringen ger myndigheterna någon ytterligare specificering av uppgiften ”verka för” i instruktionerna eller i de andra dokument som regeringens använder i sin myndighetsstyr- ning.</P>
<P class="p512 ft7">Utöver dessa tjugosex myndigheter har länsstyrelserna en likalydande uppgift som innebär att verka för att det generations- mål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p511 ft7">Dessutom har, enligt vad som framgår av www.miljomal.se SCB, Lantmäteriet, Sveriges lantbruksuniversitet, SMHI och Konjunk- turinstitutet till uppgift att hjälpa Naturvårdsverket med informa- tion av betydelse för miljömålsuppföljningen.</P>
<P class="p512 ft7">Av tabellen nedan framgår respektive myndighets (nu gällande) instruktionsenliga uppgift(er) om generationsmålet och miljökvali- tetsmålen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343149x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p513 ft87">63</P>
<P class="p514 ft87">64</P>
<P class="p515 ft87">65</P>
<P class="p516 ft87">66</P>
<P class="p517 ft87">67</P>
<P class="p518 ft82"><SPAN class="ft95">63</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">64</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2007:1153) med instruktion för Statens energimyndighet, Energimyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">65</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2007:1217) med instruktion för Exportkreditnämnden.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">66</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2013:1020) med instruktion för Folkhälsomyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">67</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">149</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343150x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft87">68</P>
<P class="p520 ft87">69</P>
<P class="p521 ft87">70</P>
<P class="p522 ft87">71</P>
<P class="p523 ft87">72</P>
<P class="p524 ft87">73</P>
<P class="p525 ft82"><SPAN class="ft95">68</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">69</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk, Jordbruksverket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">70</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2009:947) med instruktion för Kemikalieinspektionen.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">71</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2012:990) med instruktion för Kommerskollegium.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">72</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2007:1117) med instruktion för Konkurrensverket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">73</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2009:607) med instruktion för Konsumentverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343151x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p526 ft87">74</P>
<P class="p527 ft87">75</P>
<P class="p528 ft87">76</P>
<P class="p529 ft82"><SPAN class="ft95">74</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">75</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2007:1205) med instruktion för Läkemedelsverket.</SPAN></P>
<P class="p339 ft83"><SPAN class="ft95">76</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343152x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p530 ft87">77</P>
<P class="p531 ft87">78</P>
<P class="p532 ft87">79</P>
<P class="p533 ft87">80</P>
<P class="p534 ft102"><SPAN class="ft95">77</SPAN><SPAN class="ft115">Förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket i dess lydelse t.o.m. 2015- </SPAN><NOBR>03-31.</NOBR> För den ny lydelsen, se avsnitt 5.5.</P>
<P class="p393 ft82"><SPAN class="ft95">78</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2014:1585) med instruktion för Riksantikvarieämbetet.</SPAN></P>
<P class="p535 ft102"><SPAN class="ft95">79</SPAN><SPAN class="ft115">Förordningen (2010:1080) med instruktion för Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete, Sida.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">80</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343153x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p536 ft87">81</P>
<P class="p537 ft87">82</P>
<P class="p538 ft87">83</P>
<P class="p539 ft82"><SPAN class="ft95">81</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">82</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2011:555) med instruktion för Statens skolverk, Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">83</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343154x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p540 ft87">84</P>
<P class="p541 ft87">85</P>
<P class="p542 ft87">86</P>
<P class="p543 ft87">87</P>
<P class="p544 ft82"><SPAN class="ft95">84</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning, SGU.</SPAN></P>
<P class="p535 ft102"><SPAN class="ft95">85</SPAN><SPAN class="ft115">Förordningen (2009:146) med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvär- deringar och analyser, Tillväxtanalys.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">86</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">87</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">154</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343155x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p545 ft87">88</P>
<P class="p546 ft87">89</P>
<P class="p547 ft83"><SPAN class="ft54">Källor: </SPAN>Myndigheternas respektive instruktioner.</P>
<P class="p548 ft82"><SPAN class="ft95">88</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">89</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343156x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft9">Enligt regeringen har miljömålsmyndigheternas genomförande- ansvar stärkts genom att de i sina respektive instruktioner</P>
<P class="p549 ft11">har ett utpekat ansvar i miljömålssystemet och ska verka för att gene- rationsmålet och miljökvalitetsmålen nås. Regeringen har dessutom förtydligat kraven på att dessa myndigheter i sina verksamheter inte- grerar miljökvalitetsmålen och generationsmålet.<SPAN class="ft110">90</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">I sin skrivelse till riksdagen i mars 2014 – under rubriken Natio- nella myndigheter har ett operativt ansvar – utvecklar regeringen detta resonemang på följande sätt:</P>
<P class="p360 ft13">Myndigheternas arbete och uppgift att ta initiativ i arbetet med att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen är viktigt för genomförandet av miljöpolitiken. Myndigheter med ansvar i miljömålssystemet ska verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås. Regeringen har under mandatperioden stärkt myndigheternas ansvar för att aktivt bidra till att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås. Det tidigare sektorsansvaret, som etablerades 1998, har utvecklats och i dag har totalt tjugofem myndigheter ett utpekat ansvar i miljömålssystemet. Ansvaret innebär att myndigheterna ska verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och vid behov föreslå åtgärder för att ut- veckla miljöarbetet. Ansvaret innebär vidare att myndigheterna ska integrera miljöarbetet i sina ordinarie verksamheter. Myndigheterna har en långtgående frihet att själva bestämma hur de ska bedriva arbetet. Naturvårdsverket har en särskild roll genom sin uppgift att vägleda de myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet och att samordna miljömålsuppföljningen. Naturvårdsverket har även i uppgift att ut- veckla, följa upp och utvärdera tillämpningen av samhällsekonomiska analyser inom miljömålssystemet.<SPAN class="ft123">91</SPAN></P>
<P class="p336 ft7">Regeringen anförde samtidigt att arbetet med att nå miljömålen är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen kommer att fortsätta att följa upp myndigheterna i miljömålssystemets arbete med att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Bland annat kommer regeringen att följa upp myndigheternas årsredovis- ningar.<SPAN class="ft80">92</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Utöver dessa 26 myndigheter och länsstyrelserna har även SMHI och Konjunkturinstitutet i sina instruktioner uppgifter om miljö- kvalitetsmålen. Se tabellen nedan.</P>
<P class="p286 ft82"><SPAN class="ft95">90</SPAN><SPAN class="ft96">Skr. 2013/14:145, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">91</SPAN><SPAN class="ft96">Skr. 2013/14:145, s. 20.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">92</SPAN><SPAN class="ft97">Skr. 2013/14:145, s. 21.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343157x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p550 ft87">93</P>
<P class="p551 ft87">94</P>
<P class="p552 ft83"><SPAN class="ft54">Källor: </SPAN>Myndigheternas respektive instruktioner.</P>
<P class="p553 ft10"><SPAN class="ft10">4.10.4</SPAN><SPAN class="ft133">Myndigheternas uppgifter och roller har förändrats och utvecklats över åren</SPAN></P>
<P class="p554 ft8">Vi kan konstatera att de statliga förvaltningsmyndigheternas uppgifter och roller i miljöarbetet och miljömålssystemet har förändrats och utvecklats över tiden. I takt med att den statliga myndighetsstrukturen förändrats och myndigheter ombildats, slagits samman, nybildats och avvecklats har även miljömålsmyndigheter lagts ner och miljömålsmyndigheter har nybildats. Vissa myndig- heter har ”kommit och gått” i systemet medan andra har funnits med sedan miljömålssystemet infördes 1999<SPAN class="ft137">. </SPAN>Miljömålssystemet i sig har förändrats liksom regeringens generella förvaltningspolitiska regelverk, principer och praxis för sin myndighetsstyrning.</P>
<P class="p555 ft102"><SPAN class="ft95">93</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.</SPAN></P>
<P class="p556 ft83"><SPAN class="ft95">94</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2007:759) med instruktion för Konjunkturinstitutet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">157</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343158x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft17">Detta återspeglas i dokumenteten för myndighetsstyrning – bland annat i myndigheternas instruktioner och regleringsbrev och i den mer generella regleringen i olika förordningar som verks- förordningen, myndighetsförordningen och miljöledningsförord- ningen. För att tydligare åskådliggöra detta redovisar vi i bilaga 2 de uppgifter och roller i miljömålssystemet som regeringen har reglerat i myndigheternas instruktioner sedan slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> och i myndigheterna regleringsbrev sedan 2003.</P>
<P class="p557 ft138">Myndigheterna – verksförordningen och en ekologiskt hållbar utveckling</P>
<P class="p336 ft139">Myndigheterna hade fram till den 1 januari 2008 genom en bestämmelse verksförordningen en uppgift att i sin verksamhet beakta och integrera kraven på en ekologiskt hållbar utveckling.</P>
<P class="p99 ft142"><SPAN class="ft140">I propositionen </SPAN>Svenska miljömål – Miljöpolitik för ett hållbart Sverige<SPAN class="ft141">95 </SPAN><SPAN class="ft140">redovisade regeringen att cheferna i alla de myndigheter som omfattades av 7 § i verksförordningen</SPAN><SPAN class="ft141">96 </SPAN><SPAN class="ft140">från och med den 1 januari 1998 fick ett generellt ansvar för att beakta de krav som ställs på verksamheten när det gäller en ekologiskt hållbar ut- veckling. Det innebar att miljöhänsyn och resurshushållning skulle integreras i statlig verksamhet. Enligt propositionen var detta an- svar tidigare begränsat till miljöpolitiken.</SPAN></P>
<P class="p315 ft139">Verksförordningen tillämpades på myndigheter under rege- ringen i den omfattning som regeringen föreskrev i respektive myndighets instruktion. Det innebar att myndigheten skulle beakta de krav som ställdes på verksamheten när det gäller en ekologiskt hållbar utveckling förutsatt att det uttryckligen framgick av myn- dighetens instruktion. Med något undantag omfattades samtliga dåvarande miljömålsmyndigheter av denna föreskrift.</P>
<P class="p558 ft144">I januari 2008 efterträddes verksförordningen av myndighets- förordningen.<SPAN class="ft143">97 </SPAN>Syftet med myndighetsförordningen är huvudsak- ligen att skapa en större tydlighet än verksförordningen tidigare hade gett uttryck för när det gäller dels de förvaltningspolitiska</P>
<P class="p559 ft147"><SPAN class="ft145">95</SPAN><SPAN class="ft146">Prop. 1997/98:145.</SPAN></P>
<P class="p289 ft147"><SPAN class="ft145">96</SPAN><SPAN class="ft146">Verksförordningen (1995:1322).</SPAN></P>
<P class="p289 ft149"><SPAN class="ft145">97</SPAN><SPAN class="ft148">Myndighetsförordningen (2007:515).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343159x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft9">kraven på myndigheterna, dels myndighetsledningens ansvar och uppgifter.</P>
<P class="p560 ft8">Till skillnad från verksförordningen finns dock inte sådana sektors- övergripande krav på myndigheterna när det gäller totalförsvaret, regionalpolitiken, en ekologiskt hållbar utveckling, jämställdhet mellan kvinnor och män, integrationspolitiken m.m. reglerade i myndighetsförordningen. Utredningen om en översyn av verks- förordningen argumenterade för att sådana krav inte skulle tas in i myndighetsförordningen. Utredningen menade att myndighets- förordningens syfte i första hand är att reglera myndigheternas organisation, ansvarsfrågor, formalia om beslut samt andra frågor av förvaltningspolitisk karaktär. Frågor som avser olika politik- områden, men som inte har direkt med myndigheternas förvaltning att göra borde, enligt utredningen – för att undvika dubbelreglering</P>
<P class="p561 ft9">– i stället regleras i politikområdets förordningar, regleringsbrev eller särskilda regeringsbeslut.<SPAN class="ft91">98</SPAN></P>
<P class="p480 ft10">Miljömålsrådet</P>
<P class="p562 ft7">Miljömålsrådet som inrättades i januari 2002 och avvecklades 2010<SPAN class="ft80">99 </SPAN>nämns ofta i främst miljömålsmyndigheternas instruktioner men även i deras regleringsbrev.<SPAN class="ft80">100 </SPAN>Miljömålsrådet var ett särskilt beslutsorgan inom Naturvårdsverket. Rådet var också ett organ för samråd och samverkan i arbetet med att nå de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt.</P>
<P class="p10 ft7">Enligt Naturvårdsverkets instruktion skulle det finnas ett miljö- målsråd inom Naturvårdsverket. Miljömålsrådet skulle vara ett organ för samråd och samverkan i arbetet med att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen. Rådet skulle göra en sam- lad uppföljning och bedömning av miljösituationen i förhållande till miljökvalitetsmålen samt svara för den övergripande samord- ningen av information och av den regionala anpassningen av miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p563 ft102"><SPAN class="ft95">98</SPAN><SPAN class="ft101">SOU 2004:23, Från verksförordning till myndighetsförordning, betänkande av Utred- ningen om en översyn av verksförordningen.</SPAN></P>
<P class="p564 ft82"><SPAN class="ft95">99</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2010:1111.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">100</SPAN><SPAN class="ft89">Förordningen (2001:1096) med instruktion för Naturvårdsverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">159</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343160x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft17">Miljömålsrådet skulle varje år göra en samlad uppföljning, bedömning och rapportering till regeringen i fråga om utvecklingen mot miljökvalitetsmålen och i fråga om det regionala miljömåls- arbetet, sammanställa och lämna underlag till regeringens återkom- mande fördjupade utvärdering av miljömålsarbetet, inklusive eko- nomisk uppföljning av arbetet, belysning av målkonflikter samt konsekvensanalyserade förslag till kostnadseffektiva åtgärder och styrmedel, svara för övergripande information om miljömåls- arbetet, verka för en övergripande samordning av den regionala anpassningen av miljökvalitetsmålen, fördela medel som behövs för uppföljningen av miljökvalitetsmålen och för miljöövervakningen samt viss internationell rapportering, och samråda med berörda myndigheter och ge dem den vägledning som de behöver för sin miljömålsrapportering.</P>
<P class="p215 ft7">Miljömålsrådet skulle bestå av högst tjugo ledamöter och rege- ringen utsåg ordförande och andra ledamöter för en bestämd tid. Miljömålsrådet var beslutfört när ordföranden samt minst hälften av de andra ledamöterna var närvarande. Rådet fick överlåta åt general- direktören att besluta i frågor som inte var av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt.</P>
<P class="p89 ft10">Regeringen beslutar om ett nytt Miljömålsråd 2015</P>
<P class="p82 ft7">Regeringen har 2015 beslutat att inrätta ett nytt miljömålsråd som består av sjutton myndigheter och med uppdrag att stärka genom- förandet av miljöpolitiken.</P>
<P class="p565 ft150"><SPAN class="ft10">1998 – Sektorsmyndigheter med </SPAN>särskilt ansvar för ekologisk hållbarhet</P>
<P class="p326 ft36"><SPAN class="ft17">I propositionen </SPAN>Svenska miljömål – Miljöpolitik för ett hållbart Sverige<SPAN class="ft86">101 </SPAN><SPAN class="ft17">anförde regeringen i maj 1998 att förutom det generella ansvaret för ekologisk hållbarhet borde myndigheter inom olika samhällssektorer ha en särskild roll för att tydliggöra ansvaret för miljöhänsyn. Detta skulle innebära att fler myndigheter än dittills skulle få ett </SPAN>särskilt sektorsansvar <SPAN class="ft17">inom sina respektive områden.</SPAN></P>
<P class="p566 ft83"><SPAN class="ft81">101 </SPAN>Prop. 1997/98:145.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343161x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p492 ft7">Sektorsmyndigheterna hade ett ansvar för att driva arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling framåt i sin sektor. Detta ansvar delades i många fall med företag, andra myndigheter med flera inom respektive sektor. De sektorsansvariga myndigheterna hade i dessa frågor därför ett ansvar för samrådet i inom sektorn. Denna verksamhet skulle integreras i den ordinarie verksamheten hos myndigheten så långt det var möjligt med hänsyn till myndighetens huvuduppgifter.</P>
<P class="p10 ft7">De myndigheter som 1998 fick ett <SPAN class="ft44">särskilt sektorsansvar för ekologisk hållbarhet </SPAN>var:</P>
<P class="p397 ft13">Sida, Försvarsmakten, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Skolverket, Fiskeriverket, Statens jordbruksverk, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmarknadsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens räddningsverk, Kommerskollegium, Närings- och teknikutvecklingsverket, Skogsvårdsorganisationen, Sveriges geologiska undersökning, Statens energimyndighet, Boverket, Konsumentverket, Kemikalieinspektionen och Statens naturvårds- verk.<SPAN class="ft123">102</SPAN></P>
<P class="p567 ft7">Sektorsmyndigheterna skulle bedriva sitt arbete med ekologiskt hållbar utveckling på samma sätt som arbetet för miljömålen och enligt regeringen innebar det att:</P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">identifiera sektorsmyndighetens roll och hur sektorns åtgärder påverkar utvecklingen mot ekologisk hållbarhet. I möjligaste mån skulle befintligt material användas,</SPAN></P>
<P class="p417 ft79"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft131">från de nationella miljökvalitetsmålen och delmålen samt målen för hållbar utveckling, ta fram underlag i form av tänkbara sektorsmål och åtgärder samt beskriva dessa åtgärders samhälls- ekonomiska konsekvenser vad avser dels nytta, dels kostnad i relation till åtgärdens och de tänkbara målens omfattning eller effekt, t.ex. åtgärdskostnad per enhet reducerat utsläpp. Arbetet skulle vara en grund för hur sektorsmålen skulle kvantifieras, i de fall det var lämpligt att ha sektorsmål. Förslaget till sektors- mål skulle övervägas tillsammans med Naturvårdsverket så att sektorsmålen kvantifierades utifrån ett samhällsekonomiskt helhetsperspektiv och åtgärderna utfördes där de var som mest kostnadseffektiva,</SPAN></P>
<P class="p568 ft83"><SPAN class="ft81">102 </SPAN>Prop. 1997/98:145, s. 157.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343162x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">verka för att åtgärder genomfördes och</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">fortlöpande följa utvecklingen inom ansvarsområdet samt</SPAN></P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">samarbeta med och informera om arbetet till andra som var verk- samma inom sektorn.</SPAN></P>
<P class="p373 ft7">Sektorsmyndigheterna skulle i en lägesredovisning till regeringen bland annat belysa arbetets omfattning, hur det integrerats med ordinarie verksamhet med mera. Sektorsmyndigheterna borde, enligt regeringen, i samband med eller i anslutning till årsredovis- ningen redovisa insatser i sitt arbete för ekologisk hållbarhet.<SPAN class="ft80">103</SPAN></P>
<P class="p569 ft150"><SPAN class="ft10">2005 – Myndigheter med </SPAN>särskilt sektorsansvar för miljömålsarbete</P>
<P class="p326 ft36"><SPAN class="ft17">I propositionen </SPAN>Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag<SPAN class="ft86">104 </SPAN><SPAN class="ft17">som regeringen lämnade i maj 2005 sade regeringen </SPAN>att det särskilda sektorsansvaret för miljömålsarbetet <SPAN class="ft17">borde tydliggöras och att sam- spelet mellan det särskilda sektorsansvaret och arbetet med miljö- kvalitetsmålen skulle stärkas. För att åstadkomma detta omform- ade regeringen det särskilda ansvaret för ekologisk hållbarhet till ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet.</SPAN></P>
<P class="p215 ft7">Regeringen menade att det även fanns ett behov av att tyd- liggöra sektorns avgränsning. Med sektor menade regeringen i detta sammanhang myndighetens ordinarie verksamhetsområde som det beskrevs i de styrdokument som definierade myndighetens ansvarsområde.</P>
<P class="p315 ft8">Vid denna tidpunkt hade nio centrala miljömålsmyndigheter ansvar för att tillsammans med organisationer och företag inom berörda sektorer verka för att ett eller flera specificerade miljö- kvalitetsmål uppnås. Det särskilda sektorsansvaret skulle komplet- tera de miljömålsansvariga myndigheternas arbete genom att arton myndigheter fortsättningsvis skulle ha ett ansvar för att verka för att alla relevanta miljökvalitetsmål uppnås inom sin respektive sektor.</P>
<P class="p99 ft8">Utifrån en bedömning som grundades på sektorns miljöpåver- kan samt det mandat myndigheten hade för att genomföra åtgärder</P>
<P class="p331 ft82"><SPAN class="ft95">103</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 1997/98:145, s. 157.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">104</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 2004/05:150.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343163x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p376 ft8">och myndighetens möjligheter att nå och påverka viktiga aktörer att bidra till en positiv miljöpåverkan beslutade regeringen vilka myndigheter som skulle ha ett särskilt sektorsansvar inom miljö- området. Jämfört med regeringens beslut 1998 minskade nu antalet myndigheter med särskilt sektorsansvar från tjugofyra till arton. Några myndigheter skulle med utgångspunkt i regeringens bedöm- ning inte längre ha kvar sektorsansvaret. Dessa var Arbetsmark- nadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Kommerskollegium, Riksförsäk- ringsverket, Sveriges geologiska undersökning och Socialstyrelsen. Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen borde enligt rege- ringen inte heller få ett fortsatt särskilt sektorsansvar eftersom det sammanfaller med verkens huvuduppgifter. Samtidigt blev Livs- medelsverket och Läkemedelsverket nya myndigheter med särskilt sektorsansvar. De myndigheter som genom detta beslut skulle ha det särskilda sektorsansvaret för miljömålsarbetet var:</P>
<P class="p570 ft111">Banverket, Boverket, Statens energimyndighet, Fiskeriverket, Försvars- makten, Statens jordbruksverk, Konsumentverket, Luftfartsstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling, Verket för näringslivsutveckling, Riks- antikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Statens räddningsverk, Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete, Sjöfartsverket och Vägverket. Nya myndigheter med särskilt ansvar för miljömålsarbetet blir Livsmedels- verket och Läkemedelsverket.<SPAN class="ft110">105</SPAN></P>
<P class="p410 ft7">I det särskilda sektorsansvaret för miljömålsarbetet ingick, enligt beslutet, att genomföra åtgärder för att myndigheten och aktörerna inom sektorn skulle integrera miljöfrågorna i sin verksamhet. Detta så att sektorns negativa miljöpåverkan skulle kunna minskas och den positiva miljöpåverkan förstärkas och på så sätt bidra till att uppnå miljökvalitetsmålen som en del i hållbar utveckling. Myndig- heterna skulle därmed vara pådrivande för en miljömässigt hållbar utveckling inom sektorn. Åtgärderna kunde vara av olika karaktär såsom utfärdande av föreskrifter och allmänna råd, informations- insatser m.m.</P>
<P class="p13 ft7">Myndigheterna skulle även ansvara för att föra en dialog med miljömålsansvariga myndigheter om målspecifika åtgärder och om dataförsörjning för att följa upp miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p14 ft7">Myndigheterna skulle rapportera om sitt arbete med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet till Miljömålsrådet inom Natur-</P>
<P class="p352 ft83"><SPAN class="ft81">105 </SPAN>Prop. 2004/05:150, s. 362.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft8">vårdsverket vart fjärde år med början den 31 december 2006. Rappor- teringen skulle innehålla en analys av utvecklingen av sektorns miljöpåverkan, dvs. positiva och negativa trender, en redogörelse för genomförda och kommande åtgärder, förslag till vilka styr- medel och åtgärder som behövdes men som myndigheten inte har mandat att genomföra, en beskrivning av identifierade målkonflik- ter och synergieffekter mellan miljökvalitetsmålen och övriga mål, såväl inom sektorn som gentemot andra sektorer.</P>
<P class="p511 ft7">Rapporten skulle dessutom innehålla en redogörelse för hur myndigheten såg på kopplingen mellan sitt arbete med särskilt sektorsansvar och miljökvalitetsmålen, EU:s sektorsarbete med miljöintegration samt hur sektorn påverkades av internationella beslut. Uppgifter, arbetssätt och rapporteringsmoment skulle ut- formas och anpassas efter myndigheternas verksamheter.</P>
<P class="p512 ft7">Målet var att arbetet med det särskilda sektorsansvaret så långt som möjligt skulle integreras i och komplettera det övriga arbetet med miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p511 ft7">Miljömålsrådet skulle svara för den övergripande integreringen av arbetet med det särskilda sektorsansvaret med övrigt miljömåls- arbete. Enligt regeringen var det viktigt att rapporteringen i arbetet med det särskilda sektorsansvaret integrerades med rapporteringen i miljömålsarbetet.</P>
<P class="p511 ft7">Rapporteringen i arbetet med det särskilda sektorsansvaret skulle ingå i underlaget till den fördjupade utvärderingen. Natur- vårdsverket fick ansvar för att följa upp, utvärdera och ge förslag till vidareutveckling av arbetet med särskilt sektorsansvar för miljö- målsarbetet. Vidare skulle Naturvårdsverket, anpassat efter respek- tive myndighets behov, stödja, vägleda och samordna myndig- heterna med särskilt sektorsansvar.</P>
<P class="p571 ft17">Regeringen pekade även på kopplingen mellan särskilt sektors- ansvar, miljömålsarbete och miljöledningssystem och anförde att styrningen av miljömålsarbetet och det särskilda sektorsansvaret skulle samordnas. Arbetet med det särskilda sektorsansvaret för miljömålsarbetet skulle komplettera det miljömålsansvar som de nio ”centrala miljömålsmyndigheterna” tidigare tilldelats för ett eller flera specifika miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen med del- mål och åtgärdsstrategier var grunden och strukturen för det sär- skilda sektorsansvaret samtidigt som det skulle fungera som led- stjärna för arbetet. Det särskilda sektorsansvaret innebar att myn-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">164</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343165x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">digheten hade ett ansvar för att driva arbetet mot miljökvalitets- målen framåt i sin sektor. Miljöledningssystem kunde, enligt regeringen, betraktas som ett verktyg för att organisera och sys- tematisera arbetet.<SPAN class="ft80">106</SPAN></P>
<P class="p494 ft10">2010 – Myndigheter med ansvar i miljömålssystemet</P>
<P class="p290 ft36"><SPAN class="ft17">I propositionen </SPAN>Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete<SPAN class="ft86">107 </SPAN><SPAN class="ft17">som regeringen lämnade 2010 betonade regeringen att tydliga ansvarsförhållanden mellan myndigheterna är avgörande för ett effektivt miljömålssystem. Regeringen ansåg att det fanns skäl att se över vilket ansvar som skulle finnas för de nationella myn- digheterna i miljömålssystemet. Olika myndigheter hade olika utpekade ansvar i systemet. Enligt regeringen var ansvaret mellan myndigheterna överlappande i vissa fall men det fanns även om- råden där ingen myndighet hade ett tydligt ansvar. Dessutom var begreppet ”sektor” – för de myndigheter som hade ett sektors- ansvar – svårt att applicera för den egna myndigheten. Därför skulle regeringen inte längre tillämpa begreppet sektorsansvar i myndigheternas instruktioner och regleringsbrev. I stället skulle regeringen utgå från myndigheternas ordinarie verksamhet, som definieras i instruktioner och andra styrdokument för att det skulle bli tydligare att myndigheterna ska agera inom sitt befintliga mandat. Regeringens inriktning var att verksamhetsanpassa sin myndighetsstyrning.</SPAN></P>
<P class="p305 ft8">Därför skulle regeringen – för att förenkla i miljömålssystemet – samla de olika ansvaren i miljömålssystemet till <SPAN class="ft46">ett </SPAN>samlat ansvar. De tre olika typer av ansvar som de nationella myndigheterna inom miljömålssystemet dittills hade haft, dvs. ansvar för miljökvalitets- mål, ansvar för övergripande miljömålsfrågor samt särskilt sektors- ansvar för miljömålsarbete, skulle samlas till ett ansvar och benäm- nas ”myndigheter med ansvar i miljömålssystemet”.<SPAN class="ft100">108</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Enligt regeringen skulle ansvaret innebära att myndigheterna med ansvar inom miljömålssystemet, inom sitt verksamhets- område, skulle verka för att målen inom miljömålssystemet nås.</P>
<P class="p432 ft82"><SPAN class="ft95">106</SPAN><SPAN class="ft88">Prop. 2004/05:150.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">107</SPAN><SPAN class="ft88">Prop. 2009/10:155.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">108</SPAN><SPAN class="ft89">Prop. 2009/10:155, s. 56.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343166x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">Omfattningen och avgränsningar av respektive myndighets ansvar skulle preciseras närmare i de berörda myndigheternas ”relevanta styrdokument”.<SPAN class="ft80">109</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Regeringen anförde vidare att även de övriga myndigheterna, som inte har ett utpekat ansvar i miljömålssystemet, har ett ansvar för miljöfrågor inom sin verksamhet. Regeringen pekade här på förordningen om miljöledning i statliga myndigheter<SPAN class="ft80">110 </SPAN>och rege- ringsformens stadgande att ”det allmänna ska främja en hållbar ut- veckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer”.<SPAN class="ft80">111</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Regeringen menade även att begreppet miljömålsarbete inte borde användas i fortsättningen. Detta för att allt miljöarbete är att betrakta som arbete för att uppnå miljökvalitetsmålen, dvs. det är inte uppenbart hur en eventuell gräns mellan miljöarbete och miljömålsarbete kan dras.</P>
<P class="p572 ft137">Förändringar av uppgifter och roller i miljömålssystemet – miljömålsmyndigheternas instruktioner och regleringsbrev</P>
<P class="p336 ft7">I bilaga 2 redovisar vi förändringar uppgifter och roller, mål/åter- raporteringskrav och uppdrag i miljömålssystemet som framgår de nuvarande miljömålsmyndigheternas instruktioner och reglerings- brevens verksamhetsdel till och med 2015.<SPAN class="ft80">112</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Vår redovisning av regleringsbreven börjar med reglerings- breven för 2003. Vår genomgång av myndigheternas instruktioner börjar med den instruktion som gällde för de aktuella myndigheterna år 1999 när miljömålssystemet infördes.</P>
<P class="p106 ft7">Som framgår av redovisningen har i många fall myndigheternas uppgifter och roller i miljömålssystemet ändrats flera gånger sedan systemet infördes 1999.</P>
<P class="p99 ft17">Vid en analys av miljömålsmyndigheternas instruktioner och regleringsbrev blir det också tydligt att miljömålsmyndigheterna i sitt miljömålsarbete är starkt knutna till varandra. Uttryck som ofta</P>
<P class="p573 ft82"><SPAN class="ft95">109</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2009/10:155, s. 57.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">110</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">111</SPAN><SPAN class="ft101">Prop. 2009/10:155, s. 58.</SPAN></P>
<P class="p535 ft82"><SPAN class="ft95">112</SPAN><SPAN class="ft96">Regeringen styr i många fall miljömålsarbetet även – och i vissa fall endast – i reglerings- brevets finansieringsdel, oftast som skriftliga villkor till anslagsposter. Vi har dock valt att avgränsa vår redovisning till verksamhetsdelen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343167x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft7">återkommer i myndigheternas uppgifter och uppdrag m.m. oavsett vilken författning eller annat beslut av antingen riksdagen eller regeringen det handlar om är ”samordna”, ”i samarbete med”, ”i samråd med”, ”efter samråd med”, ”ska samråda med”, ” i sam- verkan med”, ”ska samverka med”, ”höra andra berörda”, vägleda osv. Vi har därför funnit att det inte är möjligt att avgränsa vår studie till endast myndigheterna under det tidigare Miljödeparte- mentet för att förstå deras roller och uppgifter.</P>
<P class="p471 ft34">Verksamhetsstrukturen</P>
<P class="p434 ft7">Åren <NOBR>2001–2008</NOBR> fanns det två parallella strukturer för ekonomi- styrningen i staten. För den finansiella styrningen på statsbudgetens utgiftssida fanns en struktur – utgiftsområden – och för mål- och resultatstyrningen av verksamheterna fanns en annan struktur – verksamhetsstrukturen som var indelad i politikområden. Det fanns samtidigt 27 utgiftsområden och 47 politikområden. Ett politikområde var i sin tur underindelat i ett eller flera verk- samhetsområden och ett verksamhetområde var i sin tur under- indelat i en eller flera verksamhetsgrenar.</P>
<P class="p305 ft17">De 47 politikområdena omfattade all verksamhet som stats- makterna styrde i den årliga budgetprocessen. Tanken var att den enhetliga verksamhetsstrukturen skulle bidra till att tydliggöra hur olika typer av insatser verkade mot gemensamma mål och hur de samverkade för att på bästa sätt bidra till det gemensamma målet.</P>
<P class="p14 ft17">Varje politikområde, verksamhetsområde och verksamhetsgren skulle ha ett mål där det klart framgick vad verksamheten syftade till. Målen för politikområdena skulle avse effekter, det vill säga önskade förändringar av tillstånd i samhället. Målen för verksam- hetsområden skulle avse önskvärda effekter som verksamheten skulle bidra till medan målen för verksamhetsgrenar skulle avse effekter eller prestationer. Målen för verksamhetsgrenarna skulle vara myndighetsspecifika nedbrytningar av respektive mål för poli- tikområde och verksamhetsområde. Målen kunde avse effekter eller prestationer beroende på vad regeringen bedömde som mest rele- vant ur ett styrningsperspektiv.<SPAN class="ft86">113</SPAN></P>
<P class="p202 ft83"><SPAN class="ft81">113 </SPAN>ESV 2007:23, Resultat och styrning i statsförvaltningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343168x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p574 ft17">Av redovisningen i bilaga 2 framgår att regeringen för flera miljömålsmyndigheter använde mål i miljömålssystemet som mål i verksamhetsstrukturen. Till exempel var det dåvarande genera- tionsmålet även målet för politikområdet Miljöpolitik. Politik- området Miljöpolitik omfattade frågor om naturvård och biologisk mångfald, vatten- och luftvård, sanering och efterbehandling av förorenade områden, avfall, bilavgaser, miljöskydd, miljöövervak- ning, miljöforskning, kemikaliekontroll, strålskydd, kärnsäkerhet, meteorologi, hydrologi och oceanografi samt internationellt miljö- samarbete. Verksamheten vid Naturvårdsverket, Kemikalieinspek- tionen, Statens strålskyddsinstitut, Statens kärnkraftinspektion och SMHI ingick i politikområdet. Andra myndigheter med verksam- het inom politikområdet var Boverket och Kustbevakningen.<SPAN class="ft86">114</SPAN></P>
<P class="p575 ft7">Ett annat exempel är att delmål till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö samtidigt var mål för verksamhetsgrenar i Kemikalieinspek- tionens regleringsbrev. Ytterligare ett exempel är politikområde Regional samhällsorganisation inom vilket länsstyrelsernas verk- samheter fanns. Politikområdet Regional samhällsutveckling är ett intressant exempel på hur regeringen aktivt operationaliserade miljömålen i verksamhetsstrukturen och integrerade dem länsstyr- elsernas verksamhet genom sin myndighetsstyrning.</P>
<P class="p274 ft7">Vi ser även att regeringen valt att styra miljömålsarbetet i regleringsbrevet inom flera andra politikområden, utanför verksam- hetsstrukturen, genom övriga mål och återrapporteringskrav och uppdrag. Vi kan även konstatera att det är stor skillnad på om- fattningen av regeringens myndighetsstyrning av miljömålsmyndig- heterna.</P>
<P class="p575 ft8">Av bilaga 2 framgår att uppdraget till myndigheterna i instruk- tioner och regleringsbrev inom ramen för miljömålssystemet varierat över tiden och mellan myndigheterna i konkretion och precision. Det har funnits ambitioner att utforma mål och uppdrag som är förenliga med myndigheternas kärnuppdrag – och därigenom undvika uppenbara målkonflikter – samt åtminstone i viss utsträck- ning ligger inom myndighetens rådighet.<SPAN class="ft100">115 </SPAN>Vi ser även att</P>
<P class="p576 ft102"><SPAN class="ft95">114</SPAN><SPAN class="ft101">Prop. 2005/06:1 utgiftsområde 20. Vidare hör Stiftelsen Institutet för Vatten och Luft- vårdsforskning, Stockholms internationella miljöinstitut, Kärnavfallsfondens styrelse, AB Svenska Miljöstyrningsrådet och SAKAB AB till politikområdet.</SPAN></P>
<P class="p577 ft83"><SPAN class="ft95">115</SPAN><SPAN class="ft151">Se till exempel Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen, länsstyrel- serna i bilaga 2.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343169x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">regeringens användning av miljömålen i sin mer operativa myndighetsstyrning – särskilt i regleringsbreven – klingade av med början 2009 och framåt.</P>
<P class="p10 ft7">Enligt vår uppfattning har övergången till mer övergripande mål i instruktionerna – ”att verka för generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen” – inneburit ökade svårigheter för myndig- heterna att tolka regeringens uppdrag och därmed en risk för att deras miljöarbete har urholkats.</P>
<P class="p440 ft7">För en närmare genomgång av hur styrningen förändrats över tid för miljömålsmyndigheternas hänvisar vi till bilaga 2, Miljömålen i myndigheternas instruktioner och regleringsbrev – en tillbakablick.</P>
<P class="p578 ft10"><SPAN class="ft10">4.10.5</SPAN><SPAN class="ft133">Etappmålen i myndigheternas instruktioner och i regleringsbreven</SPAN></P>
<P class="p340 ft7">I sitt delbetänkande Etappmål i miljömålssystemet som Miljömåls- beredningen lämnade till regeringen i mars 2011 pekade bered- ningen på att ett etappmål signalerar behov av förändringar. Dessa signaler riktas till det politiska systemet, myndigheter, kommuner, näringslivet och det civila samhället. Miljömålsberedningen beto- nade att</P>
<P class="p454 ft11">För att signalerna ska uppfattas och få genomslag i prioriteringarna hos de avsedda mottagarna bör målen vara hanterbara till antalet och kommuniceras på ett tydligt sätt.<SPAN class="ft110">116</SPAN></P>
<P class="p497 ft7">Miljömyndighetsutredningen har noterat att, till skillnad från generationsmålet och miljökvalitetsmålen, finns för närvarande inga uppgifter om de beslutade etappmålen och strategierna nämnda i instruktionen till någon av de myndigheter som ingår i miljömåls- systemet.</P>
<P class="p60 ft74">Den som vill veta mer om miljömålsmyndigheternas uppgifter i förhållande till etappmålen måste söka information om detta i de olika regeringsbesluten om etappmålen. Men även i regeringens beslut är informationen om myndigheternas uppgifter i förhållande till etappmålen knapphändig och inskränker sig till att tala om</P>
<P class="p202 ft83"><SPAN class="ft81">116 </SPAN>SOU 2011:34, Etappmål i miljömålssystemet, delbetänkande av Miljömålsberedningen, s. 30.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">169</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343170x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">vilken myndighet som har ansvaret för uppföljningen av det be- slutade etappmålet. Miljömyndighetsutredningen har funnit att i myndigheternas regleringsbrev åren <NOBR>2013–2015</NOBR> nämns etappmålen för några enstaka myndigheter.</P>
<P class="p579 ft22"><SPAN class="ft10">4.10.6</SPAN><SPAN class="ft152">Ny uppgift om etappmålen i Naturvårdsverkets instruktion från och med 1 april 2015</SPAN></P>
<P class="p451 ft7">Från och med den 1 april 2015 har dock Naturvårdsverket, en ny uppgift om etappmålen i sin instruktion. Den nya uppgiften är att Naturvårdsverket, inom miljömålssystemet, varje år ska redovisa en samlad beskrivning av det närmast föregående årets resultat bland annat med etappmålen.<SPAN class="ft80">117</SPAN></P>
<P class="p580 ft10"><SPAN class="ft10">4.10.7</SPAN><SPAN class="ft133">Återrapporteringskrav om ”verka för” uppgiften i myndigheternas regleringsbrev</SPAN></P>
<P class="p581 ft7">I miljömålsmyndigheternas regleringsbrev för 2014 fanns det som framgår av tabell 4.7 – huvudsakligen likalydande – återrapporterings- krav/uppdrag som innebar att redovisa hur myndigheten har verkat för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen och hur arbetet integrerats i myndighetens verksamhet. I tabellen nedan redovisar vi lydelsen i regleringsbrevet för respektive myndighet. Vi kan konstatera att Trafikverket var den enda myndighet som hade motsvarande återrapporteringskrav/uppdrag redan i regleringsbrevet för 2013.</P>
<P class="p106 ft7">I miljömålsmyndigheternas regleringsbrev för 2015 har endast ett motsvarande återrapporteringskrav/uppdrag.</P>
<P class="p582 ft83"><SPAN class="ft81">117 </SPAN>SFS 2015:124.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343171x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr26 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr27 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr28 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr29 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr30 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr31 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr32 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr29 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr30 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr33 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr34 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">171</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343172x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr28 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr31 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr31 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr29 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr31 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr31 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr31 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr31 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr36 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr36 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">172</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343173x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr28 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr36 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr35 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr31 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr32 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr31 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr32 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr37 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr38 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">173</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343174x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr28 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr29 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr39 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr40 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr40 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr41 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr42 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr42 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td167"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr44 td168"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr44 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343175x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr10 td170"><P class="p160 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td171"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr24 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td171"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr28 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td171"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr31 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr32 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td171"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td171"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr29 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr30 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td171"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td171"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr45 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr46 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td171"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td171"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr47 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr48 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">175</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343176x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><P class="p22 ft20">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
<TD class="tr10 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td172"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td173"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr25 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td172"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr28 td173"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr28 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td172"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr50 td173"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr50 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td172"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td172"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr51 td173"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr51 td169"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p583 ft83"><SPAN class="ft54">Källor: </SPAN>Respektive myndighets regleringsbrev för 2013, 2014 och 2015.</P>
<P class="p584 ft7">Till skillnad från de övriga myndigheterna i miljömålssystemet skulle Skolverket och Tillväxtverket inte lämna sina redovisningar i årsredovisningen. Skolverket skulle redovisa sina resultat redan i mars 2014 och Tillväxtverket skulle lämna sin redovisning i anslut- ning till årsredovisningen.</P>
<P class="p315 ft79">Länsstyrelserna hade inte något motsvarande återrapporterings- krav i regleringsbreven för 2013 och 2014. Däremot fick läns- styrelserna i regleringsbrevet för 2015 ett återrapporteringskrav om generationsmålet och miljökvalitetsmålen som ska redovisas i års- redovisningarna för 2015 och för 2016. Se tabellen nedan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343177x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr10 td163"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td164"><P class="p22 ft27">Miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr52 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr52 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr53 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td165"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr21 td166"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p585 ft83"><SPAN class="ft54">Källor: </SPAN>Länsstyrelsernas regleringsbrev för 2013, 2014 och 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">177</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
</DIV>
<DIV id="page_179">
<P class="p586 ft154"><SPAN class="ft6">5</SPAN><SPAN class="ft153">Uppföljning och utvärdering i parallella processer</SPAN></P>
<P class="p587 ft38"><SPAN class="ft32">5.1</SPAN><SPAN class="ft124">Miljömålsmyndigheterna ska redovisa resultat, följa upp och utvärdera miljömålen i parallella processer</SPAN></P>
<P class="p318 ft17">Eftersom regeringen i sin myndighetsstyrning använder miljömålen i flera olika styrdokument med återrapporteringskrav redovisar myndigheterna i miljömålssystemet sina resultat i förhållande till miljömålen i flera – åtminstone tre – olika dokument och processer varje år. Dels i dokument inom ramen för den ordinarie budget- processen, dels inom ramen för uppföljningen och utvärderingen av miljömålssystemet och miljöledningssystemet i olika dokument utanför budgetprocessen.</P>
<P class="p305 ft17">Inom ramen för budgetprocessen kan var och en av myndig- heterna i miljömålssystemet i sina årsredovisningar direkt till rege- ringen redovisa den egna myndighetens resultat i förhållande till miljömålen. I de övriga processerna redovisar myndigheterna till Naturvårdsverket som i sin tur redovisar till regeringen.</P>
<P class="p317 ft32"><SPAN class="ft32">5.2</SPAN><SPAN class="ft33">Några viktiga begrepp</SPAN></P>
<P class="p383 ft7">Innan vi går vidare i beskrivningen av myndigheternas uppdrag att redovisa resultat, genomföra och redovisa uppföljningar och utvär- deringar m.m. finns det anledning att resonera om några viktiga begrepp.</P>
<P class="p60 ft7">Vi börjar med begreppet resultat som inom den statliga eko- nomistyrning är de prestationer som myndigheter åstadkommer och de effekter prestationerna leder till. En prestation är en tjänst eller produkt som levereras av en myndighet och en effekt är en</P>
<P class="p588 ft19">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343180x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Uppföljning och utvärdering i parallella processer</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">förändring som inträffar som en följd av en vidtagen åtgärd och som annars inte skulle ha inträffat.<SPAN class="ft80">1 </SPAN>En resultatredovisning ingår som en del i myndigheternas årsredovisningar till regeringen.</P>
<P class="p106 ft7">Beskrivningen av begreppen uppföljning, utvärdering och konsekvensanalys nedan är hämtad ur Ekonomistyrningsverkets rapport om resultatanalys från 2013.<SPAN class="ft80">2</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">För att analysera prestationer och effekter brukar vi tala om två typer av övergripande ansatser, nämligen uppföljning och utvär- dering. Det finns två viktiga skillnader som man brukar anföra. Den första gäller <SPAN class="ft44">tidsaspekten </SPAN>och den andra analysaspekten, aspek- ter som inte är oberoende av varandra.</P>
<P class="p106 ft7">När det gäller tidsaspekten är uppföljning något som vanligtvis kan göras löpande och rutinmässigt och vara relativt lättillgänglig. Det kan gälla att följa upp myndighetens prestationer, såsom antalet avklarade ärenden, antalet skrivna rapporter, kostnads- utvecklingen etc. Men det kan också handla om att följa och registrera händelser i omvärlden, faktorer som myndigheten har till uppgift att påverka, t.ex. antalet skadade i trafiken eller antalet brott.</P>
<P class="p99 ft8">En utvärdering, till skillnad från en uppföljning, handlar om att värdera och bedöma en insats förmåga att uppnå önskade mål, samt att granska eventuella bieffekters påverkan på målgruppen eller målområdet och om dessa har varit positiva eller negativa. En utvärdering kan vidare genomföras före ett beslut om en insats, <SPAN class="ft46">ex ante, </SPAN>eller efter en insats har genomförts, <SPAN class="ft46">ex post</SPAN>. Utvärderingar som görs <SPAN class="ft46">ex ante </SPAN>kallas ofta konsekvensanalyser, där avsikten är att på förhand bedöma den analyserande insatsens påverkan på mål- området eller målgruppen. En utvärdering som görs <SPAN class="ft46">ex post </SPAN>handlar om att analysera och bedöma en genomförd insats och hur den har genomförts, samt vilka effekter och bieffekter som den lett till.</P>
<P class="p315 ft79">Vad gäller de utvärderingar som genomförs ex post, så skiljer man ofta på formativa och summativa utvärderingar. En formativ utvärdering följer en utveckling över tid och processens olika steg, medan en summativ utvärdering bedömer resultatet av en insats när insatsen är avslutad. Formativ utvärdering benämns ibland process-</P>
<P class="p301 ft82"><SPAN class="ft87">1</SPAN><SPAN class="ft88">ESV 2011:9, ESV:s ordbok om ekonomisk styrning i staten.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft87">2</SPAN><SPAN class="ft89">ESV 2013:37, Resultatanalys.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343181x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td99"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p22 ft27">Uppföljning och utvärdering i parallella processer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft9">utvärdering eller följeforskning. Utvärderingar kan alltså avse såväl processer som resultat.</P>
<P class="p108 ft7">Dessutom omfattar en utvärdering ett ytterligare moment, näm- ligen att värdera det resultat som uppnåtts. Detta innebär att resultatet ställs i relation till en måttstock, såsom exempelvis en på förhand uppställd målsättning. Blev resultatet det avsedda? Blev det så stort som vi förväntade oss med denna resurstillgång? Vad anser de berörda om insatsen? Detta är det värderande elementet i utvär- deringen, som avgör huruvida resultatet kan sägas vara tillfreds- ställande.</P>
<P class="p60 ft8">En fråga som har diskuterats mycket och återkommande inom utvärderingsområdet är hur noggranna utvärderingarna måste vara. Tidigare var den allmänt accepterade uppfattningen bland utvär- deringsforskare utvärderingar ska genomföras med samma nog- grannhet som forskning, men sedan <NOBR>1980-talet</NOBR> har denna uppfatt- ning varit ifrågasatt. En utvärdering beställs många gånger som underlag för ett visst beslutstillfälle. Detta innebär att utvär- deringen inte får vara mer noggrann än att den kan färdigställas till en viss tidpunkt. Behovet av noggrannhet bör alltså ställas i relation till resurstillgången. Hur stort detta behov är beror bland annat på vilka risker som är förenade med verksamheten. Om exempelvis verksamheten är förenad med risker som påverkar individers hälsa, så kan behovet av noggrannhet sägas motivera stora resurser.<SPAN class="ft100">3</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">Sammanfattningsvis kan vi, något förenklat, säga att en uppfölj- ning beskriver en utveckling medan en utvärdering syftar till att förklara, analysera och <SPAN class="ft44">bedöma. </SPAN>Detta innebär att en utvärdering inte bara bygger på den uppföljningsinformation som finns till- gänglig, utan även på särskild information som måste tas fram i särskild ordning. En ”noggrann” bedömning kräver således mycket mer än att bara registrera och göra en preliminär bedömning. En utvärdering är därför mer omfattande och därmed mer tids- och kostnadskrävande än en uppföljning och kan därför inte göras lika ofta.</P>
<P class="p589 ft83"><SPAN class="ft81">3 </SPAN>ESV 2013:37, Resultatanalys.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">181</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343182x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Uppföljning och utvärdering i parallella processer</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p590 ft38"><SPAN class="ft32">5.3</SPAN><SPAN class="ft124">De statliga myndigheterna ska redovisa sina resultat i årsredovisningen</SPAN></P>
<P class="p287 ft17">Varje år ska de statliga myndigheterna lämna en årsredovisning till regeringen. Årsredovisningen ska bestå av resultatredovisning, resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning och noter.<SPAN class="ft86">4 </SPAN>Års- redovisningen ska avse all den verksamhet som myndigheten ansvarar för, oavsett hur verksamheten finaniseras eller i vilken form verksamheten bedrivs.<SPAN class="ft86">5 </SPAN>I årsredovisningens resultatredovis- ning ska myndigheten även beskriva verksamhet som finansieras av myndigheten men bedrivs av annan för myndighetens räkning.<SPAN class="ft86">6</SPAN></P>
<P class="p315 ft7">Myndigheterna ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som myndigheten har i sin instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Inom ekonomistyrningen i statsförvaltningen är resultat de prestationer som myndigheter åstadkommer och de effekter prestationerna leder till. En presta- tion är en tjänst eller produkt som levereras av en myndighet. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens presta- tioner har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Resul- tatredovisningen ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. I resultatredo- visningen ska myndigheten översiktligt beskriva sin verksamhet och resultatet av verksamheten. Innehållet i resultatredovisnigen ska anpassas efter verksamhetens art och regeringens behov av information.<SPAN class="ft80">7</SPAN></P>
<P class="p99 ft79">Riksrevisionens årliga revision reviderar varje år myndigheternas resultatredovisningar i deras respektive årsredovisningar.</P>
<P class="p525 ft82"><SPAN class="ft87">4</SPAN><SPAN class="ft88">4 §, 2 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft87">5</SPAN><SPAN class="ft88">4 §, 1 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.</SPAN></P>
<P class="p535 ft102"><SPAN class="ft87">6</SPAN><SPAN class="ft115">ESV:s föreskrifter till 1 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budget- underlag.</SPAN></P>
<P class="p535 ft83"><SPAN class="ft87">7</SPAN><SPAN class="ft89">1 §, 3 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och ESV:s föreskrifter till §.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343183x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td99"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p22 ft27">Uppföljning och utvärdering i parallella processer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p591 ft22"><SPAN class="ft10">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft155">Om innehållet i resultatredovisningen i årsredovisningen</SPAN></P>
<P class="p431 ft7">Ekonomistyrningsverket som har föreskriftsrätt till förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, har i en handledning till förordningen om innehållet i myndigheternas resultatredovisning skrivit att</P>
<P class="p592 ft111">Vilken typ av resultatinformation som bör ingå i en myndighets resultatredovisning beror på vilken typ av verksamhet myndigheten bedriver. Med andra ord ska resultatredovisningen verksamhets- anpassas. För vissa verksamheter kan tyngdpunkten ligga på redovis- ning av prestationer. För andra myndigheter kan redovisning av effek- ter vara centralt. Hur ska myndigheten då kunna veta vilken resultat- information den ska redovisa? Alla resonemang kring frågan måste ta hänsyn till att resultatredovisning alltid ska utgå från vilka uppgifter som anges i myndighetens instruktion, samt från övriga rappor- teringskrav från regeringen. Vad som ska ingå i resultatredovisningen kan myndigheten avgöra först när den har tolkat sin instruktion och de mål och rapporteringskrav den har mottagit från regeringen. Myndig- heten måste dessutom göra ett antal vägval.<SPAN class="ft110">8</SPAN></P>
<P class="p593 ft7">Om återrapporteringskrav säger Ekonomistyrningsverket i samma handledning att</P>
<P class="p397 ft13">Om myndigheten har fått särskilda återrapporteringskrav ska myndig- heten redovisa mot <SPAN class="ft35">samtliga </SPAN>dessa krav. Myndighetens urval gäller alltså det som myndigheten redovisar utöver specifika återrapporterings- krav i regleringsbrevet eller i annat beslut. Mängden specifika åter- rapporteringskrav kan variera mellan olika myndigheter. Vissa myndig- heter har få eller inga återrapporteringskrav i regleringsbrevet. Avsak- nad av återrapporteringskrav bör uppfattas som att regeringen till stor del har delegerat till myndigheten att avgöra vad som bör rapporteras i årsredovisningens resultatredovisning.<SPAN class="ft123">9</SPAN></P>
<P class="p594 ft82"><SPAN class="ft95">8</SPAN><SPAN class="ft96">ESV 2012:42, s. 13.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">9</SPAN><SPAN class="ft97">ESV 2012:42, s. 13.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">183</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343184x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Uppföljning och utvärdering i parallella processer</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p595 ft38"><SPAN class="ft32">5.4</SPAN><SPAN class="ft124">Många myndigheter ska – i samband med årsredovisningen – redovisa resultat enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter</SPAN></P>
<P class="p451 ft7">De, för närvarande 188, myndigheter som omfattas av förord- ningen om miljöledning i statliga myndigheter<SPAN class="ft80">10 </SPAN>ska följa upp och redovisa sitt miljöledningsarbete varje år. Det innebär att myn- digheten varje år ska genomföra interna miljörevisioner för att kontrollera att myndigheter följer miljöregler och andra styrdoku- ment för myndighetens miljöledning och miljöarbete. Myndig- heten ska gå igenom sitt miljöledningssystem varje år och följa upp resultatet av arbetet så att det bland annat</P>
<P class="p596 ft11">framgår hur väl myndigheten har lyckats med att följa miljöpolicyn och nå miljömålen.<SPAN class="ft110">11</SPAN></P>
<P class="p400 ft7">För den årliga uppföljningen ska myndigheten också utföra den kontroll och göra de mätningar av verksamhetens miljöpåverkan som behövs, utvärdera hur handlingsplanen för arbetet med att nå miljömålen har fungerat, och utvärdera hur gällande miljöregler har följts.</P>
<P class="p597 ft7">Myndigheten ska redovisa sitt miljöledningsarbete i ett särskilt formulär varje år. Regeringen har bifogat formuläret som en bilaga till förordningen.</P>
<P class="p106 ft7">Några av de frågor som myndigheten ska besvara enligt formu- läret är:</P>
<P class="p48 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">Hur lyder myndighetens miljöpolicy?</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning?</SPAN></P>
<P class="p324 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt eller indirekt påverkan på miljön?</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande påverkan på miljön?</SPAN></P>
<P class="p48 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå dessa mål?</SPAN></P>
<P class="p286 ft82"><SPAN class="ft95">10</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">11</SPAN><SPAN class="ft97">18 § förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343185x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td99"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p22 ft27">Uppföljning och utvärdering i parallella processer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p418 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Redovisa hur väl målen har uppfyllts.</SPAN></P>
<P class="p296 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet?</SPAN></P>
<P class="p366 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energiförbrukning (t.ex. </SPAN><NOBR>it-system</NOBR> för att styra och reglera belysning, värme, ventilation, energieffektivisering i utrustning m.m.)?</P>
<P class="p417 ft79"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft131">På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor (t.ex. telefon, webb, videomöten)?</SPAN></P>
<P class="p379 ft79">Redovisningen ska undertecknas av myndighetens chef och lämnas till Regeringskansliet och Naturvårdsverket i samband med att myndigheten lämnar sin årsredovisning. Naturvårdsverket ska där- efter i sin tur, senast den 15 april varje år, lämna en sammanfattning av myndigheternas årliga redovisningar till regeringen.</P>
<P class="p430 ft32"><SPAN class="ft32">5.5</SPAN><SPAN class="ft33">Uppföljning och utvärdering av miljömålen</SPAN></P>
<P class="p598 ft38">– i en egen process vid sidan av årsredovisningen</P>
<P class="p346 ft7">Enligt sin instruktion har Naturvårdsverket ansvar för att – i en process vid sidan av årsredovisningen – regelbundet lämna upp- följningar och fördjupade utvärderingar av generationsmålet och miljökvalitetsmålen till regeringen.<SPAN class="ft80">12 </SPAN>Underlaget tas fram av de målansvariga myndigheterna – i enlighet med uppgifter i deras respektive instruktioner – i samverkan med andra aktörer. Denna redovisning lämnas inte i årsredovisningen vilket bland annat inne- bär att den inte är föremål för den årliga revision som Riksrevi- sionen genomför.</P>
<P class="p112 ft9">Till och med den 31 mars 2015 är Naturvårdsverkets uppgift att</P>
<P class="p599 ft111">vägleda de myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet och sam- ordna miljömålsuppföljningen.</P>
<P class="p600 ft11">I arbetet med miljömålsuppföljningen ska verket höra andra berörda myndigheter och</P>
<P class="p601 ft83"><SPAN class="ft81">12 </SPAN>Naturvårdsverket övertog ansvaret från det tidigare Miljömålsrådet i november 2010.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343186x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Uppföljning och utvärdering i parallella processer</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft116">varje år göra en samlad redovisning av myndigheternas uppföljningar och prognoser av utvecklingen i förhållande till miljökvalitetsmålen, och</SPAN></P>
<P class="p404 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft116">regelbundet göra en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt i en rapport till rege- ringen ge en samlad bild av myndigheternas utvärdering.</SPAN><SPAN class="ft110">13</SPAN></P>
<P class="p451 ft7">Naturvårdsverket övertog denna uppgift 2010 från Miljömålsrådet som inrättades som ett råd inom Naturvårdsverket 2002. Bakgrunden var att regeringen hade bedömt att ett nationellt och ett regionalt uppföljnings- och utvärderingssystem baserat på bland annat indikatorer borde knytas till miljökvalitetsmålen. Regeringen anförde att</P>
<P class="p602 ft111">För att kunna bedöma om de föreslagna åtgärderna för att nå miljö- kvalitetsmålen är effektiva måste arbetet följas upp och utvärderas. Det behövs därför ett system för uppföljning, utvärdering och rappor- tering. Detta förutsätter ett tydligt ansvar för genomförandet och rapporteringen av uppföljning och utvärdering. Det behövs också enhetliga och robusta indikatorer och nyckeltal. Arbetet med att följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålen bör bedrivas inom ramen för den befintliga myndighetsstrukturen. Det är dock viktigt att arbetet med uppföljning och utvärdering inte blir så omfattande att det tränger undan annat miljöarbete.<SPAN class="ft110">14</SPAN></P>
<P class="p603 ft7">För att få en tydlig ansvarsfördelning skulle regeringen utse en ansvarig myndighet för vart och ett av miljökvalitetsmålen. De ansvariga myndigheternas arbete behövde dock samordnas för att miljömålsarbetet skulle bedrivas enhetligt, för att eventuella målkonflikter skulle kunna hanteras och för att miljömålsarbetet skulle få en samlad uppföljning och rapportering. Denna sam- ordningsuppgift lade regeringen hos Miljömålsrådet.</P>
<P class="p315 ft17">Alltsedan Naturvårdsverket övertog uppgiften från Miljömåls- rådet ska Naturvårdsverket höra andra berörda myndigheter och varje år göra en samlad redovisning av myndigheternas upp- följningar och prognoser av utvecklingen i förhållande till miljökvalitetsmålen. Dessutom ska Naturvårdsverket regelbundet göra en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generations-</P>
<P class="p604 ft82"><SPAN class="ft95">13</SPAN><SPAN class="ft96">2 § förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">14</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 2000/01:130, s. 223.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">186</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343187x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td99"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p22 ft27">Uppföljning och utvärdering i parallella processer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p605 ft9">målet och miljökvalitetsmålen samt i en rapport till regeringen ge en samlad bild av myndigheternas utvärdering.</P>
<P class="p606 ft9">Uppgiften i Naturvårdsverkets instruktion lyder för närvarande på följande sätt</P>
<P class="p607 ft11">Naturvårdsverket ska vägleda de myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet och samordna miljömålsuppföljningen. I arbetet med miljömålsuppföljningen ska Naturvårdsverket höra andra berörda myndigheter och</P>
<P class="p394 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft116">varje år göra en samlad redovisning av myndigheternas uppföljningar och prognoser över utvecklingen i förhållande till miljökvalitetsmålen, och</SPAN></P>
<P class="p608 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft116">regelbundet göra en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt i en rapport till rege- ringen ge en samlad bild av myndigheternas utvärdering.</SPAN><SPAN class="ft110">15</SPAN></P>
<P class="p453 ft8">I slutet av mars varje år lämnar Naturvårdsverket den <SPAN class="ft46">årliga upp- följningen </SPAN>av miljökvalitetsmålen till regeringen. Enligt regeringen ligger Naturvårdsverkets redovisning till grund för den redovisning som regeringen lämnar till riksdagen i budgetpropositionen varje år. Den årliga uppföljningen redovisar miljötillståndet och de insat- ser som aktörer som ingår i miljömålssystemet har genomfört för att nå miljömålen. I rapporten redovisar Naturvårdsverket upp- följningen av de olika miljökvalitetsmålen. Varje myndighet ansva- rar för uppföljningen av sitt eller sina miljökvalitetsmål och lämnar sina uppgifter till Naturvårdsverket som sedan i sin tur lämnar en samlad redovisning till regeringen. I uppföljningarna av miljö- kvalitetsmålen bedöms om dagens <NOBR>(miljö-)styrmedel</NOBR> och de åt- gärder som görs är tillräckliga för att nå målen 2020. Bedömningen sammanfattas i betyget ja, nära eller nej. I den årliga uppföljningen från 2014 konstaterades att endast 2 av 16 miljökvalitetsmål kommer att nås 2020 med de beslutade styrmedel och åtgärder.<SPAN class="ft100">16</SPAN></P>
<P class="p225 ft8">En gång per mandatperiod lämnar Naturvårdsverket en för- djupad utvärdering av miljömålen till regeringen. Den senaste för- djupade utvärderingen lämnade Naturvårdsverket 2012 – den tredje sedan riksdagen beslutade om miljömålssystemet 1999. De två tidigare fördjupade utvärderingarna lämnade det tidigare Miljömåls-</P>
<P class="p609 ft82"><SPAN class="ft95">15</SPAN><SPAN class="ft96">2 § förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.</SPAN></P>
<P class="p339 ft83"><SPAN class="ft95">16</SPAN><SPAN class="ft97">Naturvårdsverket, rapport 6608, mars 2014, </SPAN><SPAN class="ft54">Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">187</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343188x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Uppföljning och utvärdering i parallella processer</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft8">rådet i februari 2004 och i mars 2008. I februari 2014 gav regeringen Naturvårdsverket ett nytt uppdrag att lämna nästa fördjupade ut- värdering till regeringen senast den 1 september 2015.</P>
<P class="p106 ft7">I den fördjupade utvärderingen 2015 ska Naturvårdsverket, enligt uppdragsbeskrivningen, redovisa en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet. För vart och ett av de sexton miljökvalitetsmålen ska utvärderingen redovisa</P>
<P class="p610 ft48">En analys av förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet. Analysen ska inkludera effekterna av de mest betydelsefulle styrmedlen och åt- gärderna och deras betydelse för möjligheten att nå målet, dvs. om införda styrmedel och åtgärder har medfört önskat resultat. Goda exempel där utvecklingen går åt rätt håll och där insatser fått god effekt ska lyftas fram.</P>
<P class="p611 ft11">En bedömning av utvecklingen av tillståndet av miljön.</P>
<P class="p612 ft48">Om miljökvalitetsmålet inte bedöms nås 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel, ska de huvudsakliga orsakerna till varför målet inte kommer att nås redovisas, samt en bedömning göras av utvecklingen efter 2020. Analysen ska även omfatta de internationella och <NOBR>EU-relaterade</NOBR> faktorer som påverkar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet och Sveriges rådighet över dessa faktorer.</P>
<P class="p612 ft111">En analys av vilka eventuella förändringar av insatser som är centrala för arbetets utvekling. Där så är möjligt bör förslag till justeringar av styrmedel samt insatser i det internationella arbetet eller inom EU <NOBR>lämnas. /---/</NOBR></P>
<P class="p612 ft111">Redovisningen ska även omfatta en målövergripande analys av utvecklingen mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen och ska innehålla:</P>
<P class="p612 ft111">En målövergripande analys av förutsättningarna och hinder för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet och hur miljöarbetet utvecklas.</P>
<P class="p612 ft48">En målövergripande analys av effekter, inklusive kostnadseffek- tivitet, av befintliga centrala styrmedel och deras betydelse för möjligheten att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Analysen ska inkludera resultatet av tidigare utvärderingar samt ge förslag på områden där ytterligare utvärdering behövs.</P>
<P class="p613 ft11">En analys av vilka eventuella förändringar av målövergripande insatser som är centrala för att nå generationsmålet och miljökvali- tetsmålen. Där så är möjligt bör förslag till justeringar av styrmedel samt insatser i det internationella arbetet eller inom EU lämnas.<SPAN class="ft110">17</SPAN></P>
<P class="p614 ft83"><SPAN class="ft81">17 </SPAN>Regeringsbeslut <NOBR>2014-02-13,</NOBR> dnr M2014/419/Mn.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">188</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343189x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td99"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p22 ft27">Uppföljning och utvärdering i parallella processer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">Naturvårdsverket ska genomföra uppdraget i samverkan med de övriga myndigheterna som har uppgifter i miljömålssystemet och med myndigheter som har ansvar för officiell statistik inom miljö- området. Berörda intresseorganisationer ska ges möjlighet att delta i arbetet.</P>
<P class="p60 ft79">Från och med den 1 april 2015 är uppgifterna i 2 § i Naturvårds- verkets instruktion omformulerade och lyder på följande sätt</P>
<P class="p615 ft11">Naturvårdsverket ska inom miljömålssystemet</P>
<P class="p616 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft116">vägleda berörda myndigheter i deras arbete med genomförande och uppföljning</SPAN></P>
<P class="p617 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft116">utvärdera, följa upp och i samråd med berörda myndigheter utveckla tillämpningen av samhällsekonomiska analyser,</SPAN></P>
<P class="p618 ft11"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft116">löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel och åtgär- der,</SPAN></P>
<P class="p619 ft11"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft116">varje år redovisa en samlad beskrivning av det närmast föregående årets resultat med</SPAN></P>
<P class="p620 ft11"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft116">en uppföljning av etappmålen</SPAN></P>
<P class="p621 ft11"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft156">en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att nå miljökvali- tetsmålen och generationsmålet, och</SPAN></P>
<P class="p622 ft11"><SPAN class="ft11">c)</SPAN><SPAN class="ft157">en analys av utvecklingstrenden i förhållande till miljökvalitets- målen och generationsmålet, och</SPAN></P>
<P class="p617 ft11"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft117">vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet med</SPAN></P>
<P class="p623 ft11"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft117">en analys av förutsättningarna att nå vart och ett av miljökvalitets- målen, och</SPAN></P>
<P class="p622 ft11"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft156">en målövergripande analys av utvecklingen mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen.</SPAN></P>
<P class="p624 ft11">I arbetet med redovisning enligt första stycket 4 och 5 ska Natur- vårdsverket höra och samordna berörda myndigheter.<SPAN class="ft110">18</SPAN></P>
<P class="p625 ft83"><SPAN class="ft81">18 </SPAN>SFS 2015:124.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">189</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Uppföljning och utvärdering i parallella processer</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p626 ft38"><SPAN class="ft32">5.6</SPAN><SPAN class="ft124">Miljömålsmyndigheterna som – i en egen process vid sidan av årsredovisningen – följer upp och utvärderar miljömål</SPAN></P>
<P class="p627 ft7">Det är åtta myndigheterna som i sina respektive instruktioner har en särskild uppgift att samordna uppföljningen och utvärderingen av ett eller flera miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p575 ft7"><SPAN class="ft44">Boverket </SPAN>ska samordna uppföljning, utvärdering och rapporte- ring i fråga om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Boverket ska ifråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p273 ft44">Havs- och vattenmyndigheten <SPAN class="ft7">ska samordna uppföljningen och utvärderingen av miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skär- gård. Havs- och vattenmyndigheten ska ifråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</SPAN></P>
<P class="p273 ft7"><SPAN class="ft44">Statens jordbruksverk </SPAN>ska samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingsland- skap. Jordbruksverket ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p628 ft7"><SPAN class="ft44">Kemikalieinspektionen </SPAN>ska samordna uppföljningen, utvärderingen och rapporteringen om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Kemikalie- inspektionen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p273 ft7"><SPAN class="ft44">Naturvårdsverket </SPAN>ska samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv.</P>
<P class="p575 ft8"><SPAN class="ft46">Skogsstyrelsen </SPAN>ska samordna uppföljning, utvärdering och rappor- tering i fråga om miljökvalitetsmålet Levande skogar. Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p575 ft74"><SPAN class="ft77">Strålsäkerhetsmyndigheten </SPAN>ska samordna uppföljning, utvärde- ring och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Säker strål- miljö. Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td99"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td174"><P class="p22 ft27">Uppföljning och utvärdering i parallella processer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p629 ft9">Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p630 ft44">Sverige geologiska undersökning <SPAN class="ft7">ska samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Grund- vatten av god kvalitet. Sverige geologiska undersökning ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</SPAN></P>
<P class="p631 ft7">De övriga myndigheterna med uppgifter inom miljömålssystemet ska i den årliga uppföljningen bidra med kompetens utifrån sina verksamhetsområden.</P>
<P class="p632 ft136"><SPAN class="ft158">5.6.1</SPAN><SPAN class="ft159">Även länsstyrelserna och Skogsstyrelsen följer upp miljömålen vid sidan av årsredovisningen</SPAN></P>
<P class="p633 ft7">Varje år redovisar alla länsstyrelser och Skogsstyrelsen den regionala uppföljningen av miljökvalitetsmålen till Naturvårdsverket. Den regionala uppföljningen är ett underlag till den årliga nationella uppföljningen av miljökvalitetsmålen som Naturvårdsverket lämnar till regeringen.</P>
<P class="p280 ft7">Skogsstyrelsen ansvarar för arbete med och uppföljning av mål som rör miljökvalitetsmålet Levande skogar på regional nivå.</P>
<P class="p278 ft7">Länsstyrelserna har en övergripande och samordnande roll som regionala miljömyndigheter i arbetet med miljömålen. De arbetar med miljökvalitetsmålen i länen i dialog med kommuner, närings- liv, frivilliga organisationer och andra aktörer.</P>
<P class="p280 ft17">Länsstyrelserna arbetar bland annat med indikatorer samt upp- följning och åtgärder. Många länsstyrelser tar fram regionala miljö- mål i samverkan med aktörer i länen, till exempel landsting, sam- verkansorgan, kommuner, näringsliv och ideella organisationer.</P>
<P class="p634 ft79">Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet – Rus – är ett samverkansorgan som stödjer, vägleder och samordnar de olika länsstyrelsernas arbete och det regionala arbetet i miljömåls- systemet. Rus samordnar den regionala uppföljningen av miljömålen, utvecklingen av indikatorer och redovisningen till Naturvårdsverket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">191</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343192x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Uppföljning och utvärdering i parallella processer</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft10"><SPAN class="ft10">5.6.2</SPAN><SPAN class="ft90">Vem följer upp och redovisar etappmålen?</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Vid beslut om etappmål bör det, enligt regeringen, framgå av beslutet vilken myndighet som får ansvar för att följa upp etapp- målet eller etappmålen. Av noten nedan framgår exempel på sådana regeringsbeslut.<SPAN class="ft80">19</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Naturvårdsverket redovisar uppföljningen av de olika etapp- målen i den årliga uppföljningen. I regeringens uppdrag till Natur- vårdsverket att redovisa den fördjupade utvärderingen 2015 ingår att en uppföljning av etappmålen (utom etappmålet om utsläpp av växthusgaser som följs upp inom ramen för ett annat uppdrag). Detta torde kunna innebära att de myndigheter som har ett utpekat uppföljningsuppdrag i regeringens beslut om etappmål redovisar till Naturvårdsverket.</P>
<P class="p215 ft7">Som framgått tidigare har Naturvårdsverket från och med den 1 april 2015 till uppgift att, inom miljömålssystemet, varje år redo- visa en samlad beskrivning av det närmast föregående årets resultat bland annat med etappmålen.</P>
<P class="p635 ft82"><SPAN class="ft81">19 </SPAN>Regeringens beslut M2012/1171/Ma, Regeringsbeslut M2014/593/Nm, Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, Regeringensbeslut M2013/2682/Ke, Etappmål och ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt, Regeringsbeslut M2013/1740/Ke.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">192</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<P class="p636 ft154"><SPAN class="ft6">6</SPAN><SPAN class="ft153">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</SPAN></P>
<P class="p637 ft38"><SPAN class="ft32">6.1</SPAN><SPAN class="ft124">Myndigheterna betalar ut bidrag, finaniserar och fördelar medel</SPAN></P>
<P class="p638 ft8">Inte bara Formas vars uppdrag är att finansiera forskning utan även Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalie- inspektionen, SMHI och Strålsäkerhetsmyndigheten har i sina respektive instruktioner och/eller regleringsbrev regeringens uppdrag att till olika mottagare betala ut inomstatliga bidrag och statsbidrag, finanisera verksamheter och fördela medel med mera. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, SMHI och Strål- säkerhetsmyndigheten är också i sin tur mottagare av olika typer av bidrag bland annat från andra statliga myndigheter.</P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">6.1.1</SPAN><SPAN class="ft90">Bidrag</SPAN></P>
<P class="p639 ft17">Bidrag är ersättning som lämnas eller tas emot utan direkt motpresta- tion. Däremot kan det finnas villkor för att få bidraget. En myndighet får betala ut bidrag från ett anslag endast om det är förenligt med anslagets ändamål och de villkor som gäller för anslaget.</P>
<P class="p640 ft7">Bidrag finansieras i stort sett alltid med anslagsmedel. Undantag kan vara vissa verksamheter som är direktfinansierade med <NOBR>EU-medel</NOBR> (det vill säga den del som inte går över statens budget).</P>
<P class="p641 ft19">193</P>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343194x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft10"><SPAN class="ft10">6.1.2</SPAN><SPAN class="ft90">Inomstatliga bidrag</SPAN></P>
<P class="p642 ft7">Inomstatliga bidrag innebär att en statlig myndighet betalar ut bidrag till en annan statlig myndighet. Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 11 § i anslagsförordningen<SPAN class="ft80">1 </SPAN>får en myndighet betala ut bidrag från ett anslag endast om det är förenligt med anslagets ändamål och de villkor som gäller för anslaget. Det vill säga att en myndighet som tilldelats ett anslag har rätt att enligt gällande villkor och bestämmelser använda statens medel för de ändamål som anslaget avser och är skyldig att redovisa utgifter och inkomster mot anslaget enligt bestämmelserna i anslagsförordningen. En myndighet som tar emot bidrag från en annan myndighet kommer därmed inte själv att belasta anslaget. Den utbetalande myndigheten ska avräkna bidrags- utbetalningen mot anslaget medan den mottagande myndigheten för upp bidraget som intäkt av inomstatligt bidrag. Det innebär i sin tur att vid en uppföljning av anslagsförbrukningen ser det ut som om verksamheten har utförts även om så inte är fallet. För att se att verksamheten verkligen blivit genomförd krävs även en uppföljning av den bidragsmottagande myndigheten som redovisar hur bidrags- medlen har används.</P>
<P class="p643 ft17">När en myndighet betalar ett bidrag till en annan myndighet från ett anslag som regeringen har tilldelat den utbetalande myndighetens dispositionsrätt till ska den utbetalande myndigheten upplysa den mottagande myndigheten om de villkor som gäller för bidraget.</P>
<P class="p644 ft8">Enligt föreskrifterna i anslagsförordningen ska den utbetalande myndigheten bestämma en lämplig utbetalningsplan. Myndigheten får avgöra vad som är en lämplig utbetalningsplan med hänsyn till att bidraget ska betalas ut i nära anslutning till att bidraget ska användas av mottagaren. Ett bidrag kan antingen betalas ut som engångsbelopp eller uppdelat på flera tillfällen och antingen betalas i förväg eller i efterskott. Ett bidrag som betalas ut i förväg för att finansiera fort- löpande verksamhet bör, enligt Ekonomistyrningsverket, inte betalas ut som ett engångsbelopp. I stället bör bidraget betalas löpande under den tid som verksamheten planeras pågå. En lämplig utbetalningsplan kan i sådana fall vara att betala ut bidrag i början av varje kvartal. Avstämning bör göras med mottagaren för att säkerställa att bidraget har använts enligt plan. Detta bör göras minst en gång per år, inför</P>
<P class="p85 ft83"><SPAN class="ft81">1 </SPAN>Anslagsförordningen (2011:223).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">194</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td175"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p22 ft27">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p645 ft8">årets sista utbetalning. Vid väsentliga förseningar eller andra avvikelser bör utbetalningen av nya medel anpassas till genomförandet.</P>
<P class="p640 ft7">Den bidragsgivande myndigheten bör sträva efter att minimera eventuella ränteeffekter för såväl myndigheten själv som mottagaren. Ett bidrag som betalas ut av en myndighet från ett icke räntebelagt betalningsflöde ska normalt tas in i ett icke räntebelagt betalningsflöde hos den mottagande myndigheten. Om bidraget även finansierar för- valtningsutgifter hos den mottagande myndigheten ska korrigering mellan betalningsflödena normalt göras i efterhand. Undantag får dock göras om det är känt på förhand hur bidraget ska användas. I dessa fall får beloppet fördelas mellan betalningsflödena då bidraget tas emot, och om hela beloppet ska användas i den egna verksamheten eller om endast en ringa del avser transferering får räntekontot använ- das.</P>
<P class="p640 ft7">I sina allmänna råd säger Ekonomistyrningsverket vidare att utbetalning av bidrag även kan göras vid andra tidpunkter än vad som följer av § 11 i anslagsförordningen om det framgår av lag, förordning eller annat beslut av regeringen.</P>
<P class="p646 ft7">Om bidraget inte har använts vid årets slut bokförs resterande medel som ett oförbrukat bidrag i balansräkningen hos den mottag- ande myndigheten.</P>
<P class="p317 ft10"><SPAN class="ft10">6.1.3</SPAN><SPAN class="ft90">Statsbidrag</SPAN></P>
<P class="p647 ft7">Statsbidrag innebär att en myndighet betalar ut ett bidrag till en annan juridisk person, till exempel en privaträttslig organisation eller kom- munal verksamhet.</P>
<P class="p648 ft32"><SPAN class="ft32">6.2</SPAN><SPAN class="ft33">Myndigheterna betalar ut bidrag</SPAN></P>
<P class="p377 ft10"><SPAN class="ft10">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft90">Naturvårdsverket</SPAN></P>
<P class="p647 ft7">En av Naturvårdsverkets många uppgifter är att varje år betala ut inomstatliga bidrag, statsbidrag m.m. till stora belopp. Natur- vårdsverkets kostnader för hanteringen av bidragen uppgår till bety- dande belopp varje år.</P>
<P class="p640 ft7">Till exempel ska Naturvårdsverket enligt sin instruktion i samråd med Havs- och vattenmyndigheten fördela medel för miljööver-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">195</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343196x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p649 ft79">vakning, uppföljning av miljökvalitetsmålen och internationell rap- portering. Naturvårdsverket ska enligt instruktionen även finansiera miljöforskning av hög kvalitet och ansvara för administration, uppföljning och utvärdering av de statliga bidragen för avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande. I villkoren till anslagen har Naturvårdsverket därutöver ett stort antal uppdrag att fördela och betala ut inomstatliga bidrag till länsstyrelserna och andra statliga myndigheter. Naturvårdsverket ska betala ut statsbidrag till Stiftelsen Institutet för vatten och luftvårdsforskning (SIVL), Stockholm Environment Institute (SEI), till kommuner och kom- munala stiftelser, Föreningen Svenskt Friluftsliv, internationella orga- nisationer m.m. I villkoren till anslagen ingår även att betala medlems- avgifter till olika internationella organisationer. Med uppgifterna att betala ut medel följer även årliga krav på att återrapportera till regeringen om hur de vidareförmedlade medlen har använts.</P>
<P class="p650 ft7">Av tabellen nedan framgår de totala bidragsbeloppen som Natur- vårdsverket betalat ut direkt till olika mottagare <NOBR>2009–2014</NOBR> samt för- delningen av bidrag till olika delar av samhället åren <NOBR>2012–2014.</NOBR> Den största bidragsmottagaren är statliga myndigheter.</P>
<P class="p651 ft83"><SPAN class="ft54">Källa</SPAN>: Naturvårdsverkets årsredovisningar <NOBR>2009–2014.</NOBR></P>
<P class="p652 ft82">Obs! Enligt Naturvårdsverkets årsredovisning för 2012 beror den stora skillnaden i Naturvårdsverkets utbetalade bidragsbelopp mellan år 2011 och 2012 främst på att Havs - och vattenmyndigheten tog över en del av bidragsutbetalningarna fr.o.m. <NOBR>2011-07-01.</NOBR></P>
<P class="p653 ft83">* I årsredovisningarna för 2009, 2010 och 2011 redovisas endast summa utbetalade bidrag i noten till resultaträkningen.</P>
<P class="p654 ft74">Naturvårdsverkets uppgifter att betala ut statsbidrag och inomstatliga bidrag regleras i instruktionen men främst i Naturvårdsverkets regle-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343197x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td175"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p22 ft27">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p655 ft9">ringsbrev. Där får Naturvårdsverket även uppgifter om återrapporte- ringskrav, uppdrag och villkor till anslagsposter.</P>
<P class="p656 ft7">En stor del av bidragen betalas dessutom ut med stöd av olika för- fattningar, främst förordningar i vilka regeringen ingående har precise- rat villkor för bidragsutbetalningar och redovisningar. Vi lämnar några exempel på sådana författningar i bilaga 3.</P>
<P class="p220 ft9">Enligt sin instruktion ska Naturvårdsverket bland annat</P>
<P class="p657 ft7">i samråd med Havs- och vattenmyndigheten fördela medel för miljö- övervakning, uppföljning av miljökvalitetsmålen och internationell rapportering,</P>
<P class="p658 ft9">finansiera miljöforskning<SPAN class="ft91">2 </SPAN>av hög kvalitet till stöd för Naturvårds- verkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete,</P>
<P class="p659 ft7">ansvara för administration, uppföljning och utvärdering av de statliga bidrag som omfattas av förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande.</P>
<P class="p471 ft34">Återrapporteringskrav i regleringsbrevet</P>
<P class="p660 ft7">Naturvårdsverket har varje år <NOBR>2011–2015</NOBR> återrapporteringskrav som innebär att redovisa myndighetens bidragsverksamhet. Inriktningen på kravet har ändrats vid några tillfällen. Åren <NOBR>2013–2015</NOBR> ska Natur- vårdsverket redovisa myndighetens bidragsverksamhet för respektive anslag och vilka insatser Naturvårdsverket gör tillsammans med läns- styrelserna för att minska oförbrukade bidrag för efterbehandling av förorenade områden.</P>
<P class="p640 ft7">I samtliga regleringsbrev <NOBR>2009–2015</NOBR> har Naturvårdsverket åter- rapporteringskrav om biologisk mångfald. Enligt regleringsbrevet för 2015 ska Naturvårdsverket redovisa bland annat</P>
<P class="p661 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">arbetet med områdesskydd samt hur medel inom anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur har använts,</SPAN></P>
<P class="p661 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">hur medel inom anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur har använts och hur arbetet har bedrivits,</SPAN></P>
<P class="p661 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">vilka sysselsättningseffekter som användningen av anslag 1:3 och 1:16 har gett upphov till</SPAN></P>
<P class="p662 ft83"><SPAN class="ft81">2 </SPAN>Enligt 22 § i Naturvårdsverkets instruktion får inte myndighetschefens beslut om fördelning av Naturvårdsverkets anslag för forskning överklagas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">197</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p663 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">hur anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. har fördelats till länen och hur medlen har använts, uppdelat på skadeförebyggande åtgärder och ersättningar till den som drabbats av vilt.</SPAN></P>
<P class="p664 ft10">Regeringens anslagsvillkor i Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2015</P>
<P class="p665 ft34">Utgiftsområde 20 – Allmän miljö- och naturvård – Anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m.</P>
<P class="p627 ft7">Regeringen har 2015 tilldelat Naturvårdsverket dispositionsrätten till anslagsposten 1 Miljöövervakning, 187 977 tkr, och anslagsposten 6 Bidrag till ideella miljöorganisationer, 12 537 tkr, på anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. Regeringen har beslutat om följande villkor för anslagsposten 1 Miljöövervakning</P>
<P class="p666 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslagsposten får användas för övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön, för miljömålsuppföljning, för programmet för utsläpp och avfall, för arbete med utsläppsrätter samt för utvecklingsarbete och internationell rapportering.</SPAN></P>
<P class="p666 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Högst 5 000 000 kronor får användas till uppdraget om screening av förekomsten av miljögifter.</SPAN></P>
<P class="p667 ft7">Regeringen har beslutat om följande villkor för anslagsposten 6 Bidrag till ideella miljöorganisationer</P>
<P class="p668 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslagsposten ska användas för bidrag till ideella miljöorganisa- tioners arbete som bidrar till att uppfylla de nationella miljö- kvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, eller något av de prio- riterade områdena i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram. Natur- vårdsverket beslutar om fördelningen av medlen.</SPAN></P>
<P class="p669 ft79">Riksdagen har beslutat om en bemyndiganderam till anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. Regeringen har fördelat utrymme på bemyn- diganderamen på anslagsposterna 1 och 3. För anslagsposten 3 har regeringen dessutom beslutat att 10 000 000 kronor av beställnings- bemyndigandet för 2015 får användas först efter beslut av regeringen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">198</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td175"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p22 ft27">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p670 ft34">Utgiftsområde 20 – Allmän miljö- och naturvård – Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur</P>
<P class="p671 ft7">Beträffande anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur har regeringen 2015 tilldelat Naturvårdsverket dispositionsrätten till 649 535 tusen kronor på anslagsposten 2 – Kostnader för skötsel av skyddade områden, artbevarande, friluftsliv m.m. Som framgår av anslags- villkoren nedan får anslagsposten användas för utbetalning av bidrag till en mängd olika aktiviteter och för såväl inomstatliga bidrag som för statsbidrag. Anslagsmedlen ska användas för vissa aktiviteter och får användas för andra.</P>
<P class="p672 ft9">Regeringen har beslutat att Naturvårdsverket får använda anslags- posten för</P>
<P class="p673 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser skötsel, fastighetsförvaltning, byggnadsinvesteringar, bevarandeplaner, upp- följning och övervakning av nationalparker, naturreservat och andra områden med områdesskydd samt till Kungliga nationalstads- parken, världsarv, Ramsarområden, biosfärområden och områden som ingår i eller föreslås ingå i nätverket Natura 2000.</SPAN></P>
<P class="p674 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">kostnader som avser artbevarande, artskydd, upprättande och genom- förande av åtgärdsprogram, vilt- och rovdjursförvaltning, bekämp- ning av invasiva främmande arter samt annan övervakning, grön infrastruktur, inventering och kunskapsstöd vad gäller arter och naturtyper. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna avseende samma ändamål.</SPAN></P>
<P class="p675 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">kostnader samt visst arbete vid länsstyrelserna som avser friluftsliv och allemansrätt, statliga ledsystemet i fjällen, kommunikation och utbildning, etablering och drift av ett lavinprognosprogram för den svenska fjällkedjan, samt verksamhet som tidigare bedrivits inom ramen för överenskommelsen om det Nationella snöskoterrådet.</SPAN></P>
<P class="p676 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">samebyarnas arbete att ta fram terrängkörningsplaner och genom- förande av planerna i syfte att kanalisera terrängkörning, motverka ökad motorisering samt minska terrängkörningens skador på våt- marker och andra känsliga områden. Detta sker genom att medel betalas ut till länsstyrelserna i fjällänen (Dalarna, Jämtland, Norr- botten och Västerbotten).</SPAN></P>
<P class="p677 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">statsbidrag till kommunala och lokala naturvårdsåtgärder inom ramen för regeringens satsning på lokal och kommunal naturvård</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">199</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343200x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p678 ft9">enligt förordningen<SPAN class="ft91">3 </SPAN>om statliga bidrag till lokala naturvårds- projekt. Anslagsposten får även användas för visst arbete vid läns- styrelserna avseende samma ändamål.</P>
<P class="p679 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">högst 3 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till Statens veteri- närmedicinska anstalt för eventuella akuta åtgärder – utförda efter samråd med Naturvårdsverket – i arbetet med att följa och analy- sera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djurpopulationer.</SPAN></P>
<P class="p680 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">bidrag till Centrum för biologisk mångfald inklusive för deras arbete med ett nationellt program för lokal och traditionell kun- skap (NAPTEK) med utgångspunkt från tidigare arbete som genom- förts vid Centrum för biologisk mångfald och i överensstämmelse med syfte, inriktning och omfattning som formulerats i regerings- beslut den 15 december 2005 (dnr M2005/6448/Na) respektive den 15 december 2011 (dnr M2011/3884/Nm).</SPAN></P>
<P class="p681 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">högst 7 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840).</SPAN><SPAN class="ft80">4</SPAN></P>
<P class="p682 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">intäkter från fastighetsuthyrning, arrenden, naturvårdsskötsel m.m. får användas i verksamheten under anslaget.</SPAN></P>
<P class="p679 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">högst 3 000 000 kronor får betalas ut som bidrag till Länsstyrelsen i Gävleborgs län för åtgärder i syfte att begränsa massförekomst av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven sommaren 2015.</SPAN></P>
<P class="p681 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">1 000 000 kronor ska betalas som bidrag till Sveriges lantbruks- universitet för att genomföra uppdraget om förebyggande åtgärder till skydd av renar enligt regeringens beslut den 15 november 2011 (dnr L2012/2817/JFS).</SPAN></P>
<P class="p683 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">högst 15 000 000 kronor får användas för kostnader och arbete vid länsstyrelserna som avser regionala handlingsplaner för grön infra- struktur.</SPAN></P>
<P class="p684 ft79">Riksdagen har beslutat om en bemyndiganderam till anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur. Regeringen har fördelat utrymme på bemyndiganderamen på anslagsposten 2. För anslagsposten 2 har rege-</P>
<P class="p685 ft102"><SPAN class="ft87">3</SPAN><SPAN class="ft115">Förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Förordningen fram- går i sin helhet i bilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p686 ft83"><SPAN class="ft87">4</SPAN><SPAN class="ft89">Laponiaförordningen (2011:840). Förordningen framgår i sin helhet i bilaga 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343201x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td175"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p22 ft27">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p687 ft8">ringen dessutom beslutat att 140 000 000 kronor av beställnings- bemyndigandet för 2015 får användas först efter beslut av regeringen.</P>
<P class="p688 ft34">Utgiftsområde 20 – Allmän miljö- och naturvård – Anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden</P>
<P class="p689 ft8">Regeringen har 2015 tilldelat Naturvårdsverket dispositionsrätten till anslagsposten 1 – Sanering och efterbehandling av förorenade områden</P>
<P class="p690 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft57">med ett belopp på 368 018 tusen kronor på anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden. Regeringen har beslutat att Naturvårdsverket får använda anslagsposten för</SPAN></P>
<P class="p691 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">bidrag enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föro- reningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande.</SPAN><SPAN class="ft80">5</SPAN></P>
<P class="p675 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">att finansiera undersökningar och juridiska bedömningar eller andra utredningar som krävs som underlag för att genomföra åtgär- der, för framtagande av underlag för prioriteringar av framtida sanerings- och återställningsinsatser i landet samt för arbete vid länsstyrelserna med tillsyn över förorenade områden i syfte att öka inslaget av privatfinansierade efterbehandlingsåtgärder så att det framtida behovet av bidragsfinansiering minskar.</SPAN></P>
<P class="p676 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">utrednings- och åtgärdskostnader som återkrävs av ansvariga enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning.</SPAN></P>
<P class="p691 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">att åtgärda saneringsobjekt som är särskilt angelägna från risksyn- punkt och till akuta saneringsinsatser.</SPAN></P>
<P class="p677 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">kostnader för avhjälpande som uppkommit med anledning av att en tillsynsmyndighet har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljö- balken eller beslutat om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p676 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">högst 2 000 000 kronor får disponeras av Sjöfartsverket för upp- drag om miljörisker från sjunkna vrak.</SPAN></P>
<P class="p692 ft79">Riksdagen har beslutat om en bemyndiganderam till anslaget 1:4 Sane- ring och återställning av förorenade områden. Regeringen har fördelat utrymme på bemyndiganderamen på anslagsposterna 1 och 3. Rege- ringen har även beslutat att 150 000 000 kronor av beställnings-</P>
<P class="p671 ft83"><SPAN class="ft81">5 </SPAN>Förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant av- hjälpande. Förordningen framgår i sin helhet i bilaga 3.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">201</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p693 ft9">bemyndigandet för anslagsposten 1 för 2015 får användas först efter beslut av regeringen.</P>
<P class="p694 ft34">Utgiftsområde 20 – Allmän miljö- och naturvård – Anslaget 1:5 Miljöforskning</P>
<P class="p627 ft7">Regeringen har 2015 tilldelat Naturvårdsverket dispositionsrätten till anslagsposten 1 – Miljöforskning – med till ett belopp på 75 990 tusen kronor på anslaget 1:5 Miljöforskning. Regeringen har beslutat om villkor för hur Naturvårdsverket får disponera anslagsmedlen. Vill- koren är att Naturvårdsverket får använda anslagsposten på följande sätt</P>
<P class="p695 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">Naturvårdsverket </SPAN><SPAN class="ft46">ska </SPAN>betala ut högst 17 000 000 kronor till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL). Beslut fattas av SIVL när en överenskommelse har träffats med näringslivet om samfinansierad forskning och utvecklingsverksamhet vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Medlen till stiftelsen får även användas för nationell finansiering av <NOBR>EU-projekt.</NOBR></P>
<P class="p696 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Naturvårdsverket beslutar hur medlen till övrig miljöforskning ska fördelas. Verksamheten får omfatta forskningsbidrag, uppdrags- forskning, beredningsarbete, kunskapsöverföring från forskning, kunskapssammanställningar och utredningar med anknytning till forskningen samt finansiering av utländska forskare i de inter- nationella samarbeten Naturvårdsverket är involverad i. Forsk- ningsmedlen ska främst finansiera forskning till stöd för Natur- vårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med t.ex. miljökvalitetsmålen, miljöbalken samt underlag för internationellt förhandlingsarbete.</SPAN></P>
<P class="p666 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslagsposten får användas för </SPAN><NOBR>IT-baserad</NOBR> administration av forsk- ningsansökningar.</P>
<P class="p697 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Naturvårdsverket ska betala ut högst 1 000 000 kronor till Stockholm Environment Institute (SEI) för produktionen av Arctic Resilience Report.</SPAN></P>
<P class="p698 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">Anslagsposten får användas för svenska forskares deltagande i den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystem- tjänster (IPBES). Naturvårdsverket ska dessutom betala ut högst 1 500 000 kronor till sekretariatet för den mellanstatliga platt-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td175"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p22 ft27">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p699 ft9">formen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) avseende Sveriges bidrag till dess verksamhet.</P>
<P class="p700 ft161"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft160">2 000 000 kronor ska avsättas för stöd till The Global Commission on the Economy and Climate och projektet New Climate Economy.</SPAN></P>
<P class="p701 ft7">Riksdagen har beslutat om en bemyndiganderam till anslaget 1:5 Miljö- forskning. Regeringen har fördelat utrymme på bemyndiganderamen på anslagsposten 1.</P>
<P class="p702 ft34">Utgiftsområde 20 – Allmän miljö- och naturvård – Anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur</P>
<P class="p647 ft7">Regeringen har 2015 tilldelat Naturvårdsverket dispositionsrätten till anslagsposten 1 Skydd av värdefull natur – del till NV och ett belopp på 715 000 tusen kronor på anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur. Regeringen har beslutat om följande villkor för anslagsposten:</P>
<P class="p703 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">Anslagsposten får användas för ersättningar enligt 31 kap. miljö- balken inom Naturvårdsverkets ansvarsområde.</SPAN></P>
<P class="p704 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslagsposten får användas för kostnader som avser förvärv och avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden, särskilt skogar och marina områden.</SPAN></P>
<P class="p661 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner för skydd av värdefulla naturområden.</SPAN></P>
<P class="p661 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslagsposten får användas för kostnader som avser värdering, förhandling och förrättning efter prövning i varje enskilt fall i samband med skydd av värdefulla naturområden enligt miljöbalken, kostnader för arbete, utredningar och inventeringar som ger under- lag för detta skydd, förslag till utpekande till nätverket Natura 2000 samt sådana övriga kostnader och kostnader för visst arbete vid länsstyrelserna som hör samman med skydd av värdefulla natur- områden.</SPAN></P>
<P class="p703 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslagsposten får användas för bidrag till länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län för att genomföra programmen för skydd av tätortsnära natur.</SPAN></P>
<P class="p35 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">Intäkter från försäljning av fastigheter ska tillföras anslaget.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">203</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343204x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p705 ft7">Riksdagen har beslutat om en bemyndiganderam till anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur. Regeringen har fördelat utrymme på bemyn- diganderamen på anslagsposten 1.</P>
<P class="p706 ft34">Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid – Anslaget 13:4 Stöd till friluftsorganisationer</P>
<P class="p707 ft7">Regeringen tilldelar 2015 Naturvårdsverket dispositionsrätten till en anslagspost på ramanslaget 13:4 Stöd till friluftsorganisationer inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I reglerings- brevet för 2015 uppgick beloppet på anslaget till 27 785 tkr.</P>
<P class="p708 ft7">Regeringens villkor till anslagsposten är att anslagsmedlen ska an- vändas för statsbidrag till föreningen Svenskt Friluftsliv.<SPAN class="ft80">6</SPAN></P>
<P class="p89 ft34">Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel –</P>
<P class="p709 ft34">Anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador m.m.</P>
<P class="p707 ft79">Regeringen har 2015 tilldelat Naturvårdsverket dispositionsrätten till anslagsposten 1 Bidrag för att förebygga skador på annat än renar och fiske samt att ersätta inträffad sådan skada med ett belopp på 17 778 tkr. Regeringen har beslutat om följande villkor för anslagsposten:</P>
<P class="p710 ft8">Naturvårdsverket ska fördela anslagspost 1 som bidrag till läns- styrelserna. Länsstyrelserna får endast använda medlen inom länet för bidrag till den som utför skadeförebyggande åtgärder eller ersättning till den som drabbats av skada av vilt enligt 11 och 12 §§ viltskade- förordningen (2001:724).<SPAN class="ft100">7 </SPAN>Bidragen till länsstyrelserna ska betalas ut till icke räntebärande konton inom <NOBR>SCR-flödet</NOBR> hos länsstyrelserna.</P>
<P class="p711 ft7">Regeringen har även beslutat om mål och återrapporteringskrav till anslagsposten dessa innebär att Naturvårdsverket ska återrapportera hur anslaget fördelats till länen och hur medlen använts, det vill säga uppdelat på skadeförebyggande åtgärder och ersättningar till den som drabbats av skada av vilt.</P>
<P class="p712 ft102"><SPAN class="ft87">6</SPAN><SPAN class="ft115">Se lagen (2010:1539) om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till den ideella föreningen Svenskt friluftsliv, förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer. Författ- ningarna framgår i sin helhet i bilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p414 ft83"><SPAN class="ft87">7</SPAN><SPAN class="ft89">Viltskadeförordningen (2001:724). Förordningen framgår i sin helhet i bilaga 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">204</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343205x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td175"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p22 ft27">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft10"><SPAN class="ft10">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft90">Havs- och vattenmyndigheten</SPAN></P>
<P class="p647 ft7">En av Havs- och vattenmyndighetens uppgifter är att betala ut inom- statliga bidrag, statsbidrag m.m. till olika mottagare. Av regeringens villkor för dispositionsrätten till flera anslagsposter framgår att Havs- och vattenmyndigheten administrerar ett flertal bidragsutbetalningar varje år.</P>
<P class="p640 ft7">Av tabellen nedan framgår de totala bidragsbeloppen som Havs- och vattenmyndigheten betalat ut till olika mottagare <NOBR>2011–2014.</NOBR> Av tabellen framgår att den största bidragsmottagaren är statliga myndig- heter.</P>
<P class="p713 ft83"><SPAN class="ft54">Källa</SPAN>: Havs- och vattenmyndighetens årsredovisningar <NOBR>2011–2014.</NOBR></P>
<P class="p714 ft7">Enligt Havs- och vattenmyndighetens årsredovisning för 2014 betalar myndigheten ut bidragen huvudsakligen från anslagen 1:2 Miljööver- vakning m.m., 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. och 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">205</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343206x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft34">Instruktionen</P>
<P class="p715 ft9">Av Havs- och vattenmyndighetens instruktion<SPAN class="ft91">8 </SPAN>framgår att myndig- heten särskilt ska</P>
<P class="p716 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">i samråd med Naturvårdsverket fördela medel för miljöövervak- ning, uppföljning av miljökvalitetsmålen och internationell rappor- tering och efter samråd med övriga berörda myndigheter och orga- nisationer ansvara för genomförandet av miljöövervakningen samt beskriva och analysera miljötillståndet inom sitt ansvarsområde,</SPAN></P>
<P class="p680 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">inom sitt ansvarsområde främja forskning och utvecklingsverksam- het och delta i beredningen av Naturvårdsverkets miljöforsknings- anslag till stöd för myndighetens och verkets arbete,</SPAN></P>
<P class="p683 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">ansvara för uppföljning och utvärdering av de statliga bidrag som omfattas av förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag, förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt och förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården,</SPAN><SPAN class="ft80">9</SPAN></P>
<P class="p717 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">följa upp och utvärdera de statliga bidrag som omfattas av vilt- skadeförordningen (2001:724)</SPAN><SPAN class="ft86">10 </SPAN>när det gäller förebyggande åtgär- der och ersättning för skada som orsakas av säl och rapportera sådan uppföljning och utvärdering till Statens Jordbruksverk.</P>
<P class="p89 ft34">Återkommande återrapporteringskrav i regleringsbreven <NOBR>2012–2015</NOBR></P>
<P class="p642 ft7">Havs- och vattenmyndigheten ska – med några variationer i formule- ringarna – redovisa hur medlen inom anslag 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö har använts. Redovisningen ska lämnas till <SPAN class="ft44">Miljö- departementet </SPAN>senast i april.</P>
<P class="p708 ft7">Havs- och vattenmyndigheten ska redogöra för och bedöma hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla regeringens vision bruka utan att förbruka med tillhörande övergripande mål.</P>
<P class="p718 ft9">Havs- och vattenmyndigheten ska återrapportera med hjälp av indikatorer.</P>
<P class="p719 ft102"><SPAN class="ft87">8</SPAN><SPAN class="ft115">5 § p.8, 10, 12 och 13 förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndig- heten.</SPAN></P>
<P class="p393 ft82"><SPAN class="ft87">9</SPAN><SPAN class="ft88">Förordningarna i detta stycke framgår i sin helhet i bilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p468 ft83"><SPAN class="ft95">10</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen framgår i sin helhet i bilaga 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343207x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td175"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p22 ft27">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p720 ft34">Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård – Anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö</P>
<P class="p647 ft7">Regeringen har 2015 tilldelat Havs- och vattenmyndigheten disposi- tionsrätten till anslagsposten 2 Havs- och vattenmiljöer med ett belopp på 666 565 tusen kronor på anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Regeringen har beslutat om följande villkor för anslags- posten 2 Havs- och vattenmiljöer:</P>
<P class="p721 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">Anslagsposten får användas för utgifter för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Anslagsposten får användas för statsbidrag, med- finansiering av </SPAN><NOBR>EU-medel,</NOBR> medlemskap i internationella organisa- tioner samt för utvärdering av ovan angivna insatser och åtgärder.</P>
<P class="p722 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslagsposten får användas för arbete enligt förordningen (2010:1341) om förvaltning av kvaliteten på havsmiljön.</SPAN><SPAN class="ft80">11</SPAN></P>
<P class="p661 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslagsposten får användas i enlighet med förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.</SPAN><SPAN class="ft80">12</SPAN></P>
<P class="p661 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslagsposten får användas för stöd till fiskevården enligt förord- ningen (1998:1343) om stöd till fiskevården.</SPAN><SPAN class="ft80">13</SPAN></P>
<P class="p723 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Högst 154 800 000 kronor får användas för arbete enligt förord- ningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Av dessa får högst 116 800 000 betalas ut som bidrag till länsstyrel- serna enligt den fördelningsnyckel som använts tidigare. Reste- rande medel får betalas ut som bidrag enligt följande:</SPAN></P>
<P class="p724 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">högst 17 000 000 kronor till de länsstyrelser som är vatten- myndigheter</SPAN></P>
<P class="p725 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">högst 15 000 000 kronor till Sveriges meteorologiska och hydro- logiska institut och</SPAN></P>
<P class="p726 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">högst 6 000 000 kronor till Sveriges geologiska undersökning.</SPAN></P>
<P class="p727 ft102"><SPAN class="ft95">11</SPAN><SPAN class="ft115">Förordningen (2010:1341) om förvaltning av kvaliteten på havsmiljön framgår i sin helhet i bilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p728 ft102"><SPAN class="ft95">12</SPAN><SPAN class="ft115">Förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag framgår i sin hel- het i bilaga 3.</SPAN></P>
<P class="p444 ft83"><SPAN class="ft95">13</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården framgår i sin helhet i bilaga 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">207</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343208x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p729 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Högst 75 000 000 kronor får användas för bidrag enligt förord- ningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt</SPAN><SPAN class="ft80">14 </SPAN><NOBR>(LOVA-projekt).</NOBR> Medel får även betalas ut till länsstyrelserna för deras administration av bidraget.</P>
<P class="p683 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">10 000 000 kronor ska utbetalas till Göteborgs universitet för Havsmiljöinstitutet.</SPAN></P>
<P class="p683 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Högst 10 000 000 kronor får användas för utveckling av selektiva redskap i syfte att underlätta genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken.</SPAN></P>
<P class="p683 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Högst 10 000 000 kronor får användas för avancerad rening av avloppsvatten.</SPAN></P>
<P class="p683 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Högst 2 000 000 kronor får användas för bidrag till Internationella fiskesekretariatet (FISH). Medlen betalas ut mot rekvisition.</SPAN></P>
<P class="p685 ft7">Riksdagen har beslutat om en bemyndiganderam till anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Regeringen har fördelat utrymme på bemyndiganderamen på anslagsposten 2.</P>
<P class="p89 ft34">Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård – Anslaget 1:2</P>
<P class="p709 ft34">Miljöövervakning m.m.</P>
<P class="p707 ft17">Regeringen har tilldelat Havs- och vattenmyndigheten dispositionsrätt till anslagsposten 3 Miljöövervakning m.m. del till HaV på 77 700 tusen kronor och till anslagsposten 5 Bidrag till Swedish Water House på 3 000 tusen kronor på anslaget Miljöövervakning m.m.</P>
<P class="p708 ft7">Regeringen har beslutat om villkor för anslagsposten 3 och anslags- posten 5.</P>
<P class="p683 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslagsposten 3 Miljöövervakning m.m. får användas för övervak- ning av miljötillstånd i den yttre miljön, inklusive viss internatio- nell rapportering, samt till miljömålsuppföljning.</SPAN></P>
<P class="p717 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">Anslagsposten 5 Bidrag till Swedish Water House ska användas för bidrag till verksamheten vid Swedish Water House (SWH). Havs- och vattenmyndigheten ska betala ut bidraget till stiftelsen Stock- holm International Water Institute (SIWI). Bidraget ska användas</SPAN></P>
<P class="p730 ft83"><SPAN class="ft81">14 </SPAN>Förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt framgår i sin helhet i bilaga 3.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343209x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td175"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p22 ft27">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p731 ft7">till att generera och förmedla kunskap och erfarenheter om inter- nationella vattenfrågor, framför allt inom området integrerad vattenförvaltning.</P>
<P class="p494 ft34">Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel –</P>
<P class="p12 ft34">Anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador m.m.</P>
<P class="p639 ft7">Regeringen har tilldelat Havs- och vattenmyndigheten dispositions- rätten till anslagsposten 3 Bidrag för att förebygga skador orsakade av säl och för att ersätta inträffad sådan skada med ett belopp på 20 000 tusen kronor på anslaget 1:7 Ersättningar för viltskador m.m.</P>
<P class="p640 ft7">Regeringen har beslutat att Havs- och vattenmyndigheten ska för- dela hela anslagsposten 3 som bidrag till länsstyrelserna. Länsstyrel- serna får endast använda medlen inom länet för bidrag till den som utför skadeförebyggande åtgärder eller ersättning till den som drabb- ats av skada av vilt enligt 11 § viltskadeförordningen.<SPAN class="ft80">15 </SPAN>Bidragen till länsstyrelserna ska betalas ut till icke räntebärande konton inom SCR- flödet hos länsstyrelserna.</P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft90">Kemikalieinspektionen</SPAN></P>
<P class="p732 ft9">En av Kemikalieinspektionens uppgifter är att betala ut inomstatliga bidrag, statsbidrag med mera till olika mottagare.</P>
<P class="p733 ft7">Av tabellen nedan framgår de totala bidragsbeloppen som Kemikalie- inspektionen betalat ut <NOBR>2009–2014.</NOBR></P>
<P class="p734 ft83"><SPAN class="ft81">15 </SPAN>Viltskadeförordningen (2001:724), se förordningen i sin helhet i bilaga 3.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343210x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><P class="p22 ft20">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
<TD class="tr10 td58"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td68"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr55 td177"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr55 td178"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td68"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td177"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr9 td178"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p735 ft83"><SPAN class="ft54">Källa</SPAN>: Kemikalieinspektionens årsredovisningar <NOBR>2009–2014.</NOBR></P>
<P class="p481 ft34">Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård – Anslaget 1:6</P>
<P class="p709 ft34">Kemikalieinspektionen</P>
<P class="p642 ft7">Regeringen har 2015 tilldelat Kemikalieinspektionen dispositionsrätt till anslagsposten 1 Kemikalieinspektionen till ett belopp om 145 552 tusen kronor och anslagsposten 2 Nationell prövning och tillsyn av bekämpningsmedel till ett belopp om 63 500 tusen kronor på anslaget 1:6 Kemikalieinspektionen.</P>
<P class="p718 ft9">Regeringen har beslutat att av anslagsposten 1 Kemikalie- inspektionen får</P>
<P class="p736 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">högst 5 000 000 kronor användas för bidrag till Internationella kemikaliesekretariatet (the International Chemical Secretariat, ChemSec). Medlen betalas ut mot rekvisition.</SPAN></P>
<P class="p683 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Högst 2 000 000 kronor av anslagsposten ska användas för Natur- vårdsverkets del i arbetet med handlingsplanen för giftfri vardag och det särskilda uppdraget om att minska exponering för farliga ämnen i ett livscykelperspektiv från återvunnet material för att bidra till att uppnå etappmålet om giftfria och resurseffektiva krets- lopp.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td175"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p22 ft27">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p737 ft7">– Från anslaget får medel användas för att täcka upp eventuella underskott i prövningsverksamheten enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och direktiv 98/8/EG inom det svenska rapportörs- programmet (SERP) rörande riskbedömning av befintliga och nya verksamma ämnen i bekämpningsmedel. Sådana medel ska hanteras och redovisas separat.</P>
<P class="p661 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Från anslaget ska medel användas för Kemikalieinspektionens insats i utvecklingen av en konsumentupplysningstjänst. Arbetet ska bedrivas i samråd med övriga berörda aktörer.</SPAN></P>
<P class="p738 ft7">För anslagsposten 2 Nationell prövning och tillsyn av bekämpnings- medel har regeringen beslutat att Kemikalieinspektionen ska från anslaget</P>
<P class="p739 ft7">– betala ut högst 4 000 000 kronor till Livsmedelsverket och högst 1 500 000 kronor till Statens jordbruksverk för nationell prövning av växtskyddsmedel och biocidprodukter. Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk ska redovisa till Kemikalieinspektionen hur medlen har disponerats och hur de har bidragit till att minska hand- läggningstiderna.</P>
<P class="p740 ft34">Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård – Anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete</P>
<P class="p741 ft7">Regeringen har tilldelat Kemikalieinspektionen dispositionsrätt till anslagsposten 2 Internationella organisationer till ett belopp på 500 tusen kronor på anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete.</P>
<P class="p220 ft9">Anslagsposten får användas för</P>
<P class="p703 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">bidrag som betalas ut i annan valuta än svenska kronor till följande internationella organisationer: WHO International Programme for Chemical Safety (IPCS), OECD Pesticide Programme, OECD Biocide Programme, OECD Working Group on Harmonisation of Regulatory Oversight in Biotechnology och OECD Expanded Special Programme.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343212x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p301 ft10"><SPAN class="ft10">6.2.4</SPAN><SPAN class="ft90">SMHI</SPAN></P>
<P class="p642 ft7">Av tabellen nedan framgår de totala bidragsbeloppen som SMHI betalat ut <NOBR>2009–2014.</NOBR></P>
<P class="p742 ft83"><SPAN class="ft54">Källa</SPAN>: SMHI:s årsredovisningar <NOBR>2009–2014.</NOBR></P>
<P class="p743 ft7">År 2014 fördelade sig de utbetalade bidragen till de mottagare och belopp som framgår av tabellen nedan.</P>
<P class="p744 ft83"><SPAN class="ft54">Källa</SPAN>: SMHI 2015.</P>
<P class="p387 ft34">Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård – Anslaget 1:7</P>
<P class="p709 ft34">Internationellt miljösamarbete</P>
<P class="p745 ft7">Regeringen har 2015 tilldelat Sveriges meteorologiska och hydro- logiska institut dispositionsrätten till anslagsposten 7 Internationella organisationer, SMHI till ett belopp på 96 500 tusen kronor på anslaget 1:7 Internationellt miljösamarbete.</P>
<P class="p96 ft9">Anslagsposten får användas för</P>
<P class="p716 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">Sveriges utgifter till de internationella organisationerna EUMETSAT, ECMWF, WMO, EUMETNET, EuroGOOS och IPCC som be- talas ut i annan valuta än svenska kronor. Högst 90 000 schweiziska franc får användas för att stödja sekretariatet vid WMO för att samordna jordobservationsdata (GEO Secretariat).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">212</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343213x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td175"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p22 ft27">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p746 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">Anslagssparandet från 2014 får under 2015 endast användas för utgifter som avser ökad avgift till EUMETSAT.</SPAN></P>
<P class="p747 ft10"><SPAN class="ft162">6.2.5</SPAN><SPAN class="ft163">Strålsäkerhetsmyndigheten</SPAN></P>
<P class="p647 ft9">Strålsäkerhetsmyndighetens utbetalningar av bidrag <NOBR>2009–2014</NOBR> fram- går av tabellen nedan.</P>
<P class="p748 ft83"><SPAN class="ft54">Källa</SPAN>: Strålsäkerhetsmyndighetens årsredovisningar <NOBR>2009–2014.</NOBR></P>
<P class="p749 ft119">Anm. Strålskyddsmyndigheten betalade <NOBR>2009–2011</NOBR> ut bidrag till olika forskningsprojekt inom högskolor och universitetssektorerna samt till projekt i Ryssland, Ukraina, Georgien och Armenien.</P>
<P class="p750 ft34">Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård – Anslaget 1:4 Sanering och efterbehandling av förorenade områden</P>
<P class="p741 ft7">Regeringen har 2015 tilldelat Strålsäkerhetsmyndigheten dispositions- rätten till anslagsposten 2 Sanering och återställ – del till SSM till ett belopp på 2 000 tusen kronor på anslaget 1:4 Sanering och efterbehandling av förorenade områden.</P>
<P class="p661 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslagsposten 2 får användas för omhändertagande av herrelösa strålkällor och visst historiskt radioaktivt avfall från icke kärn- teknisk verksamhet. Bidraget får betalas ut till enskilda.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">213</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p751 ft34">Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap – Anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten</P>
<P class="p752 ft8">Regeringen har 2015 tilldelat Strålsäkerhetsmyndigheten dispositions- rätt till anslagsposten 1 Strålsäkerhetsmyndigheten till ett belopp på 294 131 tusen kronor och anslagsposten 2 Forskning till ett belopp på 68 000 tusen kronor på anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten.</P>
<P class="p753 ft9">Regeringen har för anslagsposten 1 bland annat beslutat att</P>
<P class="p682 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Av anslagsposten får högst 4 000 000 kronor utbetalas till andra myndigheter, landsting, kommuner och frivilligorganisationer för att täcka kostnader i samband med hälsoupplysning om </SPAN><NOBR>UV-strål-</NOBR> ningens risker.</P>
<P class="p717 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">Från anslagsposten ska medel för de lokala säkerhetsnämnderna vid Barsebäcks, Forsmarks, Oskarshamns och Ringhals kärnkraftverk samt vid Studsviks kärntekniska anläggningar utbetalas. Medlen ska betalas kvartalsvis i förskott efter rekvisition och får högst uppgå till 400 000 kronor per nämnd under budgetåret 2015.</SPAN></P>
<P class="p681 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Från anslagsposten får högst 100 000 kronor användas till det svenska bidraget till Internationella strålskyddskommissionen.</SPAN></P>
<P class="p754 ft9">Anslagsposten 2 Forskning får användas för</P>
<P class="p682 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">grundläggande och tillämpad forskning för att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde och för att stödja och utveckla myndighetens tillsyn.</SPAN></P>
<P class="p755 ft7">Anslagsposten får användas till myndighetens kostnader för resor, information och administration, inklusive personalkostnader som är direkt föranledda av forskningsverksamheten.</P>
<P class="p708 ft7">Riksdagen har beslutat om en bemyndiganderam till anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten. Regeringen har fördelat utrymme på bemyndisganderamen på anslagsposten 2 Forskning.</P>
<P class="p301 ft10"><SPAN class="ft10">6.2.6</SPAN><SPAN class="ft90">Formas</SPAN></P>
<P class="p752 ft79">En av Formas uppgifter är att betala ut inomstatliga bidrag, statsbidrag med mera. Till skillnad från de övriga miljömyndigheterna inom ramen för vårt uppdrag är Formas instruktionsenliga grunduppdrag att fördela medel till forskning och verksamhet som hör samman med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">214</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343215x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td175"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p22 ft27">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p655 ft9">forskning såsom projektstöd, program, anställningar, stöd till yngre forskare och samfinansierad forskning.</P>
<P class="p656 ft7">Av tabellen nedan framgår de totala bidragsbeloppen som Formas betalat ut till olika mottagare <NOBR>2009–2014</NOBR> samt fördelning på bidrags- mottagare <NOBR>2012–2014.</NOBR></P>
<P class="p756 ft83"><SPAN class="ft54">Källa</SPAN>: Formas årsredovisningar <NOBR>2009–2014.</NOBR></P>
<P class="p757 ft83"><SPAN class="ft54">Anm</SPAN>. Åren <NOBR>2009–2011</NOBR> redovisar Formas endast summan av de utbetalade bidragen.</P>
<P class="p601 ft34">Formas återrapporteringskrav i regleringsbrevet</P>
<P class="p647 ft7">Formas ska återkommande återrapportera hur utbetalade medel har använts. Enligt ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2014 ska Formas redovisa hur de medel som utbetalats till Stockholm Environment Institute (SEI), till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (SIVL), till Stiftelsen Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) och till Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) har använts. I regleringebrevet för 2015 har detta krav kompletterats med de medel som Formas betalat ut till Falsterbo fågelstation.</P>
<P class="p646 ft9">Motsvarande återrapporteringskrav 2013 omfattade SEI och SIVL och 2012 endast SEI.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">215</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p758 ft34">Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård – Anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning</P>
<P class="p745 ft7">Regeringen har 2015 tilldelat Formas dispositionsrätt till anslags- posten 1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbygg- ande, Forskning till ett belopp på 632 863 tusen kronor på anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning</P>
<P class="p96 ft9">Regeringen har beslutat att</P>
<P class="p716 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">Från anslaget ska finansieras forskningsbidrag och anställningar samt projektrelaterade kostnader såsom utvärderingar, berednings- arbete, konferenser, vissa resor och seminarier samt informations- insatser. Högst 14 500 000 kronor får utnyttjas för projektrelate- rade kostnader och informationsinsatser.</SPAN></P>
<P class="p681 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska om- fatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet.</SPAN></P>
<P class="p717 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">Formas ska betala ut 25 000 000 kronor till Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning för basfinansiering och samfinansie- rad miljöteknikforskning vid IVL Svenska miljöinstitutet AB. Minst 20 000 000 kronor ska användas för samfinansierad forsk- ning med näringslivet eller för nationell finansiering av </SPAN><NOBR>EU-projekt.</NOBR></P>
<P class="p717 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">Formas ska betala ut 28 000 000 kronor till Stockholm Environ- ment Institute för institutets basfinansiering och samfinansierad forskning. Minst 7 000 000 kronor ska användas för samfinansierad forskning eller för nationell finansiering av </SPAN><NOBR>EU-projekt.</NOBR> Institutet ska inom denna ram bl.a. finansiera aktuella projektarbeten.</P>
<P class="p680 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">Formas ska betala ut 1 000 000 kronor till Stockholm Environment Institute för produktionen av Arctic Resilience Report.</SPAN></P>
<P class="p681 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Formas ska betala ut 500 000 kronor till Falsterbo fågelstation för infrastruktur för forskning.</SPAN></P>
<P class="p717 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Formas ska betala ut 1 500 000 kronor till norska Direktoratet for utviklingssamarbeid (Norad) för projektet New Climate Economy.</SPAN></P>
<P class="p717 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Formas ska bidra med 7 000 000 kronor till Polarforsknings- sekretariatet för drift och hyra av isbrytaren Oden i samband med arktisk forskningsverksamhet i samarbete med National Science</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td175"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p22 ft27">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p731 ft7">Foundation (NSF) i USA. Villkoret för bidraget är att ett sam- arbetsavtal mellan Polarforskningssekretariatet och NSF har upp- rättats.</P>
<P class="p759 ft17">– Formas ska i enlighet med vad som presenterades i propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) avsätta minst 50 000 000 kronor till programmet om hållbart samhällsbyggande utöver de medel som beviljades 2012. Programmet bör omfatta olika forskningsdiscipliner, beakta behovet av sektorsövergripande lösningar och ske i nära samarbete med samhällsbyggnadssektorn samt i samverkan med andra aktörer nationellt och internationellt.</P>
<P class="p661 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Formas ska bidra med högst 2 500 000 kronor under 2015 till upp- byggnaden av ett svenskt sekretariat för projektet Future Earth vid Kungl. Vetenskapsakademien.</SPAN></P>
<P class="p661 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Av anslaget ska 12 500 000 kronor avsättas för strategiska innova- tionsområden i enlighet med vad som anges i propositionen Forsk- ning och innovation (prop. 2012/13:30).</SPAN></P>
<P class="p703 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras via anslaget.</SPAN></P>
<P class="p738 ft7">Riksdagen har beslutat om en bemyndiganderam till anslaget 2:2 Forsk- ningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forsk- ning. Regeringen har fördelat utrymme på bemyndiganderamen på anslagsposten 1.</P>
<P class="p760 ft79">Formas får ingå förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden med- för behov av framtida anslag på högst 1 600 000 000 kronor <NOBR>2016–2021.</NOBR></P>
<P class="p761 ft68">Utgiftsområde 23 – Areella näringar, landsbygd och livsmedel – Anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar</P>
<P class="p0 ft34">och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning</P>
<P class="p741 ft7">Regeringen har 2015 tilldelat Formas dispositionsrätten till anslags- posten 1 Forskningsstöd till ett belopp på 515 700 tusen kronor på anslaget 1:25 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning.</P>
<P class="p220 ft9">Regeringen har beslutat att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">217</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p762 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">Medel för forskningsstöd får utbetalas med högst en tolftedel av anslaget före utgången av varje månad om inget annat anges.</SPAN></P>
<P class="p763 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras via anslaget.</SPAN></P>
<P class="p666 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslaget ska finansiera forskningsbidrag samt projektrelaterade kostnader såsom utvärderingar, beredningsarbete, konferenser,</SPAN></P>
<P class="p764 ft7">vissa resor och seminarier samt informationsinsatser. Högst 10 500 000 kronor får utnyttjas för projektrelaterade kostnader och informationsinsatser, varav 250 000 kronor ska överföras till Sametinget och användas till information om forskningsresultat rörande rennäringsfrågor med särskild fokus på åtgärder med anledning av klimatförändringen. Sametinget ska redovisa till forskningsrådet hur medlen använts. Redovisningen ska bifogas årsredovisningen som en separat skrivelse. Vidare ska 562 000 kronor utbetalas till Kungl. Skogs- och lantbruksakademin (KSLA) för verksamhet som utvecklar forskningsbiblioteket vid akademin i syfte att främja forskning för en hållbar utveckling inom de areella näringarna. KSLA ska redovisa till forskningsrådet hur medlen använts. Redovisningen ska bifogas årsredovisningen som en separat skrivelse.</P>
<P class="p668 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslaget ska finansiera stöd till forskning rörande ekologisk produktion med minst 12 000 000 kronor.</SPAN></P>
<P class="p666 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslaget ska finansiera stöd till samfinansierad forskning med minst 41 500 000 kronor inom jordbruks- och miljöteknik, skogsforskning, trädgårdsforskning samt forskning inom växt- förädlingsområdet m.m. Medel utbetalas med högst en fjärdedel av beloppet per kvartal.</SPAN></P>
<P class="p765 ft7">Stöd till samfinansierad jordbruks- och miljöteknisk forskning och sam- finansierad skogsforskning ska efter rekvisition utbetalas till Stiftelsen Institutet för jordbruks- och miljöteknik (Stiftelsen JTI) respektive Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) i enlighet med avtal mellan forskningsrådet och respektive stiftelse.</P>
<P class="p275 ft17">Verksamhet inom växtförädlingsområdet vid SLU ska finansieras med 4 000 000 kronor under förutsättning av medfinansiering av SLU. Stöd till samfinansierad forskning inom växtförädlingsområdet får utbetalas för forskning i enlighet med avtal mellan forskningsrådet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">218</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr7 td175"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td176"><P class="p22 ft27">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p766 ft7">och Stiftelsen Lantbruksforskning. Stöd om 2 000 000 kronor ska efter rekvisition utbetalas till offentligt privat partnerskap för växtförädling som bedrivs inom ramen för Nordiska Minsterrådet.</P>
<P class="p767 ft7">Stöd till samfinansierad forskning inom trädgårdsområdet får betalas ut till forskningsorgan i enlighet med avtal mellan forsk- ningsrådet och företrädare för näringen.</P>
<P class="p691 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Anslaget ska finansiera stöd till samfinansierad forskning och utveckling med minst 23 000 000 kronor för ett produktionsinrik- tat forskningsprogram för jordbrukets hållbarhet och konkurrens- kraft, samt hästforskning. Stöd till hästforskning ska omfatta minst 3 000 000 kronor. Stöd till programmet ska utbetalas enligt avtal mellan Formas och Stiftelsen lantbruksforskning respektive Stiftel- sen hästforskning.</SPAN></P>
<P class="p691 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Av anslaget ska minst 12 000 000 kronor användas för forskning om djurskydd. Utlysning och utvärdering ska ske efter samråd med Jordbruksverket.</SPAN></P>
<P class="p768 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Av anslaget ska minst 6 000 000 kronor användas för utveckling av djurskyddsbefrämjande åtgärder. Beviljande av medel ska ske i samråd med Jordbruksverket.</SPAN></P>
<P class="p691 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Av anslaget ska högst 2 000 000 kronor användas för att bidra till svenska laboratoriers deltagande i projekt på </SPAN><NOBR>EU-nivå</NOBR> om valide- ring av alternativa metoder för djurförsök. Beviljande av medel ska ske efter samråd med Vetenskapsrådet.</P>
<P class="p691 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska om- fatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet.</SPAN></P>
<P class="p677 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">Av anslaget ska minst 50 000 000 kronor användas för satsningar kring skogsråvaror och biomassa i enlighet med intentionerna i proposition Forskning och Innovation (prop. 2012/13:30).</SPAN></P>
<P class="p676 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">Av anslaget ska 12 500 000 kronor avsättas för strategiska innova- tionsområden i enlighet med vad som anges i propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">219</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p81 ft34">Utgiftsområde 23 – Areella näringar, landsbygd och livsmedel</P>
<P class="p104 ft34">Anslaget 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien</P>
<P class="p642 ft7">Regeringen har 2015 tilldelat Formas dispositionsrätten till anslags- posten 1 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien till ett belopp på 1 177 tusen kronor på anslaget 1:26 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien<SPAN class="ft37">.</SPAN></P>
<P class="p708 ft7">Regeringen har beslutat att av anslaget ska 1 177 000 kronor ut- betalas med högst en fjärdedel per kvartal till Kungl. Skogs- och Lant- bruksakademien (KSLA). Redovisning av verksamheten ska göras till forskningsrådet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">220</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<P class="p0 ft6">7 Tillståndsprövning</P>
<P class="p769 ft7">I detta avsnitt redogör vi för reglerna för prövning, godkännande och anmälningsskyldighet enligt miljöbalkens tredje avdelning, <SPAN class="ft44">Sär- skilda bestämmelser om vissa verksamheter</SPAN>. Vi redogör också för pröv- ningsmyndigheternas uppgifter enligt miljöbalken och för andra aktörer och deras roll i tillståndsprocessen.</P>
<P class="p329 ft32"><SPAN class="ft32">7.1</SPAN><SPAN class="ft33">Tillstånd och godkännande enligt miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p770 ft8">Bestämmelser om tillstånd och godkännande för olika sorters verksamhet finns inom miljöbalkens kapitel <SPAN class="ft46">Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd </SPAN>(9 kap.), <SPAN class="ft46">Vattenverksamhet </SPAN>(11 kap.), <SPAN class="ft46">Jordbruk och annan verksamhet </SPAN>(12 kap.), <SPAN class="ft46">Genteknik </SPAN>(13 kap.) <SPAN class="ft46">Kemiska produkter och biotekniska organismer </SPAN>(14 kap.) och <SPAN class="ft46">Avfall och producentansvar</SPAN></P>
<P class="p0 ft9">(15 kap.).</P>
<P class="p13 ft7">Nedan beskriver vi reglerna för tillstånd för miljöfarlig verk- samhet och för kemiska produkter men redogör också kortfattat för övriga tillstånd och godkännanden som kan beviljas enligt miljö- balken.</P>
<P class="p771 ft10"><SPAN class="ft10">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft90">Tillstånds- och anmälningsplikt för miljöfarlig verksamhet</SPAN></P>
<P class="p355 ft7">I 9 kap. miljöbalken finns regler om miljöfarlig verksamhet och miljö- skydd. Av 6 § framgår att regeringen får meddela föreskrifter om att det ska vara förbjudet att utan tillstånd, eller innan anmälan har gjorts, bedriva miljöfarlig verksamhet. Närmare bestämmelser om prövningen finns i <SPAN class="ft44">förordningen </SPAN>(1998:899) <SPAN class="ft44">om miljöfarlig verksam- het och hälsoskydd</SPAN>.</P>
<P class="p772 ft19">221</P>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343222x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Tillståndsprövning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft7">Enligt 9 kap. 8 § miljöbalken prövas en ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet av en mark- och miljödomstol. Regeringen får föreskriva att ansökan om tillstånd för vissa slag av verksam- heter ska prövas av länsstyrelsen. Om den miljöfarliga verksam- heten kan antas ha en liten miljöpåverkan, får regeringen föreskriva att en kommunal nämnd ska pröva frågor om tillstånd.<SPAN class="ft80">1</SPAN></P>
<P class="p315 ft8"><SPAN class="ft46">Miljöprövningsförordningen </SPAN>(2013:251) innehåller bestämmelser om tillståndsplikt och anmälningsplikt för verksamheter och åtgär- der som avses i 9 kap. miljöbalken. I bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet framgår vilka verksamheter som är tillstånds- respektive anmälningspliktiga. De stora miljöfarliga verksamheterna</P>
<P class="p337 ft161"><SPAN class="ft9">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft164">A-verksamheterna</SPAN></NOBR> – ska tillståndsprövas av en mark- och miljö- domstol medan de mindre omfattande miljöfarliga verksamheterna</P>
<P class="p597 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft165">B-verksamheterna</SPAN></NOBR> – ska prövas av en länsstyrelse. Beteckningen C innebär att verksamheten är anmälningspliktig och att anmälan ska göras hos en kommunal nämnd.</P>
<P class="p81 ft10">Prövning av miljöfarlig verksamhet</P>
<P class="p499 ft9">Processen för att få ett tillstånd för att bedriva miljöfarlig verksam- het kan delas in i följande faser:</P>
<P class="p47 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">samråd och beslut om betydande miljöpåverkan</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">ansökan med miljökonsekvensbeskrivning</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">komplettering av ansökan</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">kungörelse och remiss</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">beslut om tillstånd</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">eventuellt överklagande</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">Processen från samråd till beslut om tillstånd att bedriva <NOBR>A-verk-</NOBR> samhet tar i genomsnitt 115 veckor. Det skiftar dock mellan olika branscher – längst tid tar det att få tillstånd för gruvdrift, 130 veckor i genomsnitt från samråd till tillstånd.</P>
<P class="p773 ft83"><SPAN class="ft81">1 </SPAN>Tillstånd som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller För- svarets radioanstalt ska dock alltid prövas av länsstyrelsen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">222</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343223x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td179"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p22 ft27">Tillståndsprövning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft7">För näringsidkaren startar processen med en förstudie som före- går samrådet. I genomsnitt tar det 30 veckor för en näringsidkare att färdigställa en förstudie.</P>
<P class="p14 ft79">För att få ett tillstånd att bedriva <NOBR>B-verksamheter</NOBR> tar det i genom- snitt 110 veckor. I genomsitt används 20 veckor för förstudien.<SPAN class="ft99">2</SPAN></P>
<P class="p601 ft34">Samråd och beslut om betydande miljöpåverkan</P>
<P class="p318 ft17">Samrådsförfarandet är en process som går ut på att ge allmänheten och myndigheter m.fl. möjlighet att i ett tidigt skede kunna på- verka ett projekts utformning och det underlag som behövs för ansökan och som tas fram av den som söker tillstånd.<SPAN class="ft86">3</SPAN></P>
<P class="p14 ft79">Reglerna om samråd finns i 6 kap. miljöbalken. Av 4 § framgår att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, om verksamheten eller åtgärden kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Den som avser att bedriva verksamhet ska även genomföra samråd med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, bland annat om verk- samheten antas medföra en betydande miljöpåverkan.<SPAN class="ft99">4 </SPAN>Bland de statliga myndigheterna är det några som i stort sett alltid kan anses vara berörda, nämligen Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och Boverket, medan andra som kan beröras är bland annat Kemikalie- inspektionen, Havs- och vattenmyndigheten, Statens energimyn- dighet, Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk.<SPAN class="ft99">5</SPAN></P>
<P class="p774 ft79">Länsstyrelsen har en central roll i samrådsförfarandet eftersom det är länsstyrelsen som beslutar om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, något som alltså leder till att kretsen för samrådet utökas. Länsstyrelsen ska besluta i frågan om betydande miljöpåverkan efter att verksamhetsutövaren</P>
<P class="p383 ft102"><SPAN class="ft95">2</SPAN><SPAN class="ft101">Statistiken om tidsåtgång för ansökningar bygger på rapporten Undersökningar av genom- förandetider och framtida resursbehov för projekt med miljöpåverkan, avsedd för Svenskt Näringsliv, utförd av Ramböll, mars 2012. Vid tiden för undersökningen fanns det 21 miljöprövningsdelegationer.</SPAN></P>
<P class="p444 ft82"><SPAN class="ft95">3</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2004/05:129, En effektivare miljöprövning.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">4</SPAN><SPAN class="ft96">För en uttömmande beskrivning av reglerna för samråd, se 6 kap. 4 § 1 stycket 2 punkten.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">5</SPAN><SPAN class="ft97">Miljöbalken, En kommentar. </SPAN><NOBR>1–15</NOBR> kapitlet, Norstedts Juridik 2006.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">223</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343224x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Tillståndsprövning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">gett tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda möjlighet att lämna synpunkter i frågan.</P>
<P class="p85 ft34">Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning</P>
<P class="p451 ft7">Även reglerna om miljökonsekvensbeskrivningar finns i 6 kap. miljö- balken. En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i en ansökan om tillstånd att anlägga, driva eller ändra verksamheter enligt 9, 11 eller 12 kap. miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av bestämmelser i dessa kapitel.<SPAN class="ft80">6 </SPAN>Syftet med en miljökonse- kvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt och dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Ett annat syfte är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön.<SPAN class="ft80">7</SPAN></P>
<P class="p215 ft7">Närmare regler för vad ansökan ska innehåll återfinns i 22 kap. miljöbalken, <SPAN class="ft44">Förfarandet vid mark- och miljödomstolarna i ansök- ningsmål</SPAN>. Genom en hänvisning i 19 kap. om förvaltningsmyndig- heternas och kommunernas prövning gäller i stor utsträckning dessa regler även för handläggningen hos en länsstyrelse eller kommunal nämnd.</P>
<P class="p89 ft34">Komplettering av ansökan</P>
<P class="p287 ft79">När en ansökan kommit in till mark- och miljödomstolen respek- tive länsstyrelsen granskas den och om det behövs begär domstolen eller länsstyrelsen in eventuella kompletteringar från sökanden.<SPAN class="ft99">8 </SPAN>Om bristen är allvarlig och inte avhjälps av den som söker tillstånd kan domstolen eller länsstyrelsen avvisa ansökan. Det är ovanligt</P>
<P class="p48 ft82"><SPAN class="ft87">6</SPAN><SPAN class="ft88">Miljökonsekvensbeskrivning kan också krävas i andra fall enligt 6 kap. </SPAN><NOBR>1–2</NOBR> §§ miljöbalken.</P>
<P class="p535 ft102"><SPAN class="ft87">7</SPAN><SPAN class="ft115">Ytterligare ett syfte med miljökonsekvensbeskrivningar anges i 6 kap. 3 § andra stycket: Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning som berör en verksamhet som avses i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor är också att identifiera och bedöma faktorer i verksamhetens omgivning som kan påverka säkerheten hos denna.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft87">8</SPAN><SPAN class="ft89">22 kap. 2 § och 19 kap. 5 § miljöbalken.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">224</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343225x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td179"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p22 ft27">Tillståndsprövning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft9">att ansökningar anses vara kompletta från början och inga komplet- teringar behöver begäras.<SPAN class="ft91">9</SPAN></P>
<P class="p480 ft34">Kungörelse och remiss</P>
<P class="p770 ft17">Om en ansökan tas upp till prövning av mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen ska de utfärda en kungörelse. Kungörelsen ska bl.a. innehålla en kortfattad redogörelse för ansökan och i mål om vattenverksamhet uppgift om de fastigheter som kan beröras finnas med. Det ska också framgå i vilka tidningar kallelser och andra med- delanden i målet till parterna ska införas och hur handlingarna kommer att göras tillgängliga.</P>
<P class="p14 ft7">Mark- och miljödomstolen ska skicka ett exemplar av ansök- ningshandlingarna och av kungörelsen till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap, länsstyrelsen och den eller de berörda kom- munala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskydds- området. Handlingarna behöver dock inte skickas över, om det kan antas att det allmänna fiskeintresset eller något annat allmänt in- tresse inte berörs av verksamheten. Kungörelsen ska också skickas till berörda kommuner och andra myndigheter vars verksamhet kan beröras av ansökan.<SPAN class="ft80">10</SPAN></P>
<P class="p225 ft7">När det gäller ansökan som prövas av länsstyrelser eller kommu- nala nämnder ska länsstyrelsen eller nämnden genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt bereda den som kan beröras av verksamheten tillfälle att yttra sig. Länsstyrelsen eller nämnden ska också samråda med de statliga och kommunala myndigheter som har väsentliga intressen att bevaka i saken. Vidare ska man hålla sammanträde med den som saken angår och göra en besikt- ning på platsen om det behövs för utredningen i ärendet. Den sökande eller den som kommit med synpunkter ska få tillfälle att yttra sig.<SPAN class="ft80">11</SPAN></P>
<P class="p775 ft167"><SPAN class="ft95">9</SPAN><SPAN class="ft166">Rapporten </SPAN>Undersökningar av genomförandetider och framtida resursbehov för projekt med miljöpåverkan<SPAN class="ft102">, Ramböll 2012.</SPAN></P>
<P class="p564 ft82"><SPAN class="ft95">10</SPAN><SPAN class="ft96">22 kap. 4 § 1 och 2 styckena. 4 § 3 stycket avser geologisk lagring av koldioxid.</SPAN></P>
<P class="p339 ft83"><SPAN class="ft95">11</SPAN><SPAN class="ft97">I 19 kap. 4 § 4 punkten hänvisas i övrigt till kommunikationsbestämmelsen i 17 § förvalt- ningslagen (1986:223).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">225</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343226x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Tillståndsprövning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft34">Beslut om tillstånd</P>
<P class="p82 ft7">I 16 kapitlet miljöbalken ges regler om vad tillståndsbeslut, god- kännande eller dispens kan omfatta. Ett tillstånd innebär rätt att bedriva en viss verksamhet som annars skulle vara förbjuden. Till- stånd, godkännande och dispenser får ges för begränsad tid och får förenas med villkor. En eventuell överklagan av en dom om till- stånd som gäller en <NOBR>A-verksamhet</NOBR> tar i genomsnitt 50 veckor.<SPAN class="ft80">12 </SPAN>Ett överklagande av ett beslut om tillstånd som gäller en <NOBR>B-verksamhet</NOBR> tar i genomsnitt ytterligare 35 veckor. Mål om <NOBR>A-verksamhet</NOBR> prövas av Mark- och miljööverdomstolen och om <NOBR>B-verksamhet</NOBR> av en mark- och miljödomstol.</P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft90">Vattenverksamhet</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Bestämmelser om vattenverksamhet och vattenanläggningar finns i 11 kap. miljöbalken. Av 9 § framgår att tillstånd enligt miljöbalken i princip krävs för all vattenverksamhet.</P>
<P class="p315 ft17">Tillståndsprövningen för vattenverksamheter inleds i någon av de fem mark- och miljödomstolarna. Ansökan om tillstånd till mark- avvattning, dvs. vattenverksamheter som är anmälningspliktiga, och prövas efter anmälan hos tillsynsmyndigheten.<SPAN class="ft86">13 </SPAN>Länsstyrelsen är enligt 2 kap. 29 § miljötillsynsförordningen tillsynsmyndighet för vattenverksamhet utom sådana vattentäkter som omfattas av till- ståndsplikt som kommunen har föreskrivit enligt 9 kap. 10 § miljö- balken.<SPAN class="ft86">14 </SPAN>Länsstyrelserna kan på begäran kommunfullmäktige överlåta den operativa tillsynen till en kommunal nämnd.<SPAN class="ft86">15</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Processen från samråd till beslut om tillstånd att bedriva vatten- verksamhet tar i genomsnitt 85 veckor.</P>
<P class="p315 ft79">För näringsidkaren startar processen med en förstudie som före- går samrådet. I genomsnitt tar det 15 veckor för en näringsidkare</P>
<P class="p776 ft167"><SPAN class="ft95">12</SPAN><SPAN class="ft101">Rapporten </SPAN>Undersökningar av genomförandetider och framtida resursbehov för projekt med miljöpåverkan<SPAN class="ft102">, Ramböll 2012.</SPAN></P>
<P class="p393 ft82"><SPAN class="ft95">13</SPAN><SPAN class="ft96">11 kap. 9 b § miljöbalken och 19 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.</SPAN></P>
<P class="p535 ft102"><SPAN class="ft95">14</SPAN><SPAN class="ft101">SOU 2014:35, En fullödig genomgång av reglerna för vattenverksamheter m.m. ges i </SPAN><SPAN class="ft167">I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler</SPAN>.</P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">15</SPAN><SPAN class="ft97">1 kap. 18 § och 2 kap 29 § miljötillsynsförordningen (2011:13).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343227x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td179"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p22 ft27">Tillståndsprövning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p605 ft9">att färdigställa en förstudie. Om ärendet överklagas tar det i genomsnitt ytterligare 40 veckor innan ärendet avgörs.<SPAN class="ft91">16</SPAN></P>
<P class="p747 ft10"><SPAN class="ft10">7.1.3</SPAN><SPAN class="ft90">Kemiska produkter och biotekniska organismer</SPAN></P>
<P class="p290 ft36"><SPAN class="ft17">I 14 kapitlet miljöbalken, </SPAN>Kemiska produkter och biotekniska orga- nismer<SPAN class="ft17">, finns bestämmelser om godkännande av bekämpningsmedel. Enligt 4 § får ett kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel inte föras in till Sverige från ett land utanför EU eller EES, släppas ut på marknaden eller användas utan att medlet är godkänt. Enligt 10 § första stycket får ett bekämpningsmedel endast godkännas om medlet är godtagbart från hälso- och miljöskyddssynpunkt och behövs för de bekämpningsändamål som anges i kapitlet eller uppfyller förutsättningarna för godkännande enligt växtskydds- medelsdirektivet eller biociddirektivet.</SPAN><SPAN class="ft86">17 </SPAN><SPAN class="ft17">Enligt samma paragraf, andra stycket, får ett godkännande gälla i högst fem år, eller i tio år om det finns särskilda skäl.</SPAN></P>
<P class="p777 ft7">Av förordningen om biocidprodukter som innehåller nematoder, insekter och spindeldjur<SPAN class="ft168">18 </SPAN>respektive förordningen om växtskyddsmedel som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur<SPAN class="ft80">19 </SPAN>framgår att det är Kemikalieinspektionen som prövar ansökningar om godkännande av bekämpningsmedel enligt 14 kap. 10 § miljöbalken.</P>
<P class="p60 ft8">Förordningen om biocidprodukter innehåller bl.a. också närmare förutsättningar för godkännande, krav på dokumentation liksom villkor för användning av uppgifter i ärenden om godkännande av produkter som liknar tidigare godkända produkter. I förordningen finns också regler för ömsesidigt erkännande av en biocidprodukt som är godkänd eller registrerad i ett land inom EU eller EES.</P>
<P class="p555 ft167"><SPAN class="ft95">16</SPAN><SPAN class="ft101">Rapporten </SPAN>Undersökningar av genomförandetider och framtida resursbehov för projekt med miljöpåverkan<SPAN class="ft102">, Ramböll 2012.</SPAN></P>
<P class="p413 ft102"><SPAN class="ft95">17</SPAN><SPAN class="ft101">Av 14 kap. 2 § 5 och 6 punkterna miljöbalken framgår att </SPAN><SPAN class="ft167">kemiskt bekämpningsmedel </SPAN>är en kemisk produkt som syftar till att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorga- nismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom samt att <SPAN class="ft167">biologiskt bekämpningsmedel </SPAN>är en bioteknisk organism som framställts särskilt för dessa ändamål.</P>
<P class="p339 ft102"><SPAN class="ft95">18</SPAN><SPAN class="ft169">Förordningen (2000:338) om biocidprodukter som innehåller nematoder, insekter och spindeldjur.</SPAN></P>
<P class="p778 ft83"><SPAN class="ft95">19</SPAN><SPAN class="ft170">Förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">227</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343228x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Tillståndsprövning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft8">Även förordningen om växtskyddsmedel innehåller bl.a. närmare förutsättningar för godkännande och krav på dokumentation, men också regler för användning av dokumentation som getts in av andra sökande. Vid prövningen utvärderar Kemikalieinspektionen produkternas egenskaper, bland annat när det gäller farlighet för människor, djur och miljö, utifrån dokumentation som bifogas ansökan. Beslut om godkännande förenas med villkor för att und- vika effekter på människors hälsa eller oacceptabla effekter på miljön. Kemikalieinspektionen samarbetar med andra myndigheter och öv- riga <NOBR>EU-länder</NOBR> för att harmonisera och effektivisera arbetet, vilket utgår från ett <NOBR>EU-gemensamt</NOBR> regelverk. Inspektionen prövar också ansökningar om dispens för användningar av vissa kemiska produk- ter samt hanterar överklaganden.<SPAN class="ft100">20</SPAN></P>
<P class="p315 ft17">Regeringen beslutade i mars 2015 om en lagrådsremiss som rör kemikalielagstiftningen.<SPAN class="ft86">21 </SPAN>I lagrådsremissen föreslår regeringen änd- ringar som bör göras i miljöbalken med anledning av att kemi- kalieregleringen i allt väsentligt nu finns i <NOBR>EU-förordningar.</NOBR> Änd- ringarna föranleds av <NOBR>EU-förordningarna</NOBR> om bekämpningsmedel (biocidprodukter och växtskyddsmedel) och om klassificering och märkning. Kraven i <NOBR>EU-förordningarna</NOBR> innebär att bestämmelser om produktinformation och godkännande av bekämpningsmedel behöver tas bort i 14 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">7.1.4</SPAN><SPAN class="ft90">Övriga tillstånd och godkännanden enligt miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p326 ft17">12 kap. miljöbalken, <SPAN class="ft36">Jordbruk och annan verksamhet</SPAN>, innehåller regler om verksamheter av olika slag som påverkar miljön. När det gäller tillståndsgivning finns en bestämmelse i 11 § att vilthägn inte får uppföras utan tillstånd av länsstyrelsen på områden där allmänheten får färdas fritt. I 12 § regleras att regeringen får föreskriva om sådan tillståndsplikt för verksamheter eller åtgärder som kan krävas till följd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Bestämmelsen kan exempelvis tillämpas för att föreskriva tillståndsplikt i de fall detta föreskrivs i rättsakter från EU och det inte avser miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet eller någon</P>
<P class="p406 ft82"><SPAN class="ft95">20</SPAN><SPAN class="ft96">Beskrivningen finns i Kemikalieinspektionens årsredovisning för 2013.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">21</SPAN><SPAN class="ft97">Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning, lagrådsremiss 12 mars 2015.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343229x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td179"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p22 ft27">Tillståndsprövning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft9">annan verksamhet för vilken tillståndsplikt kan föreskrivas enligt annan bestämmelse i balken.<SPAN class="ft91">22</SPAN></P>
<P class="p779 ft7">I 13 kap. 12 § miljöbalken som reglerar frågor om genteknik, stadgas att det krävs tillstånd för att genomföra en avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer eller för att släppa ut en produkt som innehåller eller består av sådana organismer på marknaden.</P>
<P class="p14 ft7">I 15 kap. miljöbalken finns regler om avfall och producent- ansvar. Av 7 a § 5 punkten framgår att tillstånd krävs för yrkes- mässig drift av ett insamlingssystem för återvinning och eller åter- användning av förpackningar, papper eller elektriska och elektro- niska produkter. Tillstånd behövs också enligt 7 a § 6 punkten även för yrkesmässig tappning av konsumtionsfärdig dryck i förpack- ningar gjorda av plast eller metall eller införsel till Sverige av konsumtionsfärdig dryck i sådana förpackningar. I 28 § föreskrivs att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter om avfall, avfallsplanering och begräns- ningar i fråga om avfallstransporter som följer av Sveriges medlem- skap i Europeiska unionen. Ett exempel på sådana regler är skyldigheten att ha tillstånd för gränsöverskridande transporter för avfall.<SPAN class="ft80">23</SPAN></P>
<P class="p329 ft32"><SPAN class="ft32">7.2</SPAN><SPAN class="ft33">Prövningsmyndigheterna</SPAN></P>
<P class="p408 ft7">I 16 kap. 1 § miljöbalken regleras vilka myndigheter som prövar mål och ärenden enligt miljöbalken eller enligt föreskrifter med- delade med stöd av balken. Av paragrafen framgår att det är rege- ringen, länsstyrelserna och andra förvaltningsmyndigheter, kom- munerna, mark- och miljödomstolarna, Mark- och miljööverdom- stolen och Högsta domstolen som är sådana prövningsmyndig- heter. Nedan följer en kort beskrivning av hur tillståndsprövningen enligt balken är reglerad.</P>
<P class="p780 ft82"><SPAN class="ft95">22</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 1997/98:45 Miljöbalk (del 2).</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">23</SPAN><NOBR><SPAN class="ft97">EU-förordningen</SPAN></NOBR> nr 1013/2006 om transport av avfall.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343230x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Tillståndsprövning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft10"><SPAN class="ft10">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft90">Regeringens tillåtlighetsprövning</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Regeringens obligatoriska tillåtlighetsprövning enligt 17 kapitlet 1 § innebär att regeringen ska pröva om verksamheter av följande slag ska vara tillåtna:</P>
<P class="p781 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">vissa anläggningar för kärnteknisk verksamhet</SPAN><SPAN class="ft80">24 </SPAN>och anläggningar för att bryta uranhaltigt material eller andra ämnen som kan användas för framställning av kärnbränsle</P>
<P class="p343 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">allmänna farleder, och</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">viss geologisk lagring av koldioxid.</SPAN><SPAN class="ft91">25</SPAN></P>
<P class="p447 ft17">Om det finns särskilda skäl får regeringen i ett visst fall avstå från att pröva dessa verksamheter men får också förbehålla sig rätten att pröva andra.<SPAN class="ft86">26 </SPAN>I 18 kapitlet miljöbalken regleras vilka beslut som regeringen prövar efter överklagande och ordningen för detta.</P>
<P class="p99 ft79">Syftet med bestämmelserna om regeringens prövning är att rege- ringen som ett grundläggande och viktigt led i prövningskedjan ska tillåtlighetspröva verksamheter som har stor påverkan på miljön eller hushållningen med naturresurser. Samma miljökrav ska gälla vid regeringens prövning som vid annan prövning enligt miljöbalken.<SPAN class="ft99">27</SPAN></P>
<P class="p406 ft10"><SPAN class="ft10">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft90">Länsstyrelserna</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Redan innan miljöbalken infördes låg den största delen av till- ståndsprövningen av miljöfarlig verksamhet vid länsstyrelserna (B- verksamheterna). De verksamheter som inte prövades av länsstyrel- sen prövades av Koncessionsnämnden för miljöskydd <NOBR>(A-verksam-</NOBR> heterna). I och med miljöbalkens införande lades Koncessions- nämnden för miljöskydd ner, medan länsstyrelserna skulle fortsätta att pröva tillståndsfrågor om miljöfarlig verksamhet i samma utsträck- ning.<SPAN class="ft80">28</SPAN></P>
<P class="p782 ft167"><SPAN class="ft95">24</SPAN><SPAN class="ft101">17 kap. 1 § 1 punktens hela lydelse är </SPAN>1. anläggningar för kärnteknisk verksamhet som prövas av regeringen enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet<SPAN class="ft102">.</SPAN></P>
<P class="p783 ft172"><SPAN class="ft95">25</SPAN><SPAN class="ft171">17 kap. 1 § 3 punktens hela lydelse är </SPAN>3. geologisk lagring av koldioxid, om verksamheten inte avser lagring för forskningsändamål av mindre än 100 000 ton koldioxid<SPAN class="ft119">.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">26</SPAN><SPAN class="ft96">17 kap. </SPAN><NOBR>2–3</NOBR> §§ miljöbalken.</P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">27</SPAN><SPAN class="ft101">Prop. 1997/98:45 Miljöbalk.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">28</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 1997/98:45 Miljöbalk.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343231x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td179"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p22 ft27">Tillståndsprövning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Miljöprövningsdelegationerna införs</P>
<P class="p311 ft8">I och med att miljöbalken infördes inrättades en miljöprövnings- delegation vid varje länsstyrelse. Avsikten var att prövningen hos länsstyrelserna skulle ges fastare former för att säkerställa att tillståndsprövningen vid samtliga länsstyrelser uppfyllde höga krav på rättssäkerhet. Detta skulle uppnås genom införandet av en pröv- ningsmyndighet som bestod av en erfaren jurist och en person med erfarenhet av miljöfrågor. Dessutom skulle förfarandet vid läns- styrelsen anpassas till förfarandet i domstol. Regeringen underströk att tillståndsprövningen av miljöfarlig verksamhet rörde förhållan- den av stor betydelse såväl allmänt sett som för enskilda människor och att höga krav på rättssäkerhet således borde ställas.<SPAN class="ft100">29</SPAN></P>
<P class="p225 ft8">I propositionen om miljöbalkens införande resonerade regeringen om miljöprövningsdelegationernas ställning på länsstyrelsen. Rege- ringen pekade på att länsstyrelsen skulle komma att få tre officiellt erkända roller enligt miljöbalken: tillståndsrollen, tillsynsrollen och rollen som företrädare för det allmänna intresset bl.a. inför miljö- domstolen. Regeringen uttryckte vidare följande:</P>
<P class="p784 ft48">Prövningsmyndigheten bör ha tillgång till såväl kvalificerad juridisk sakkunskap som sakkunskap om miljöfrågor. Sådan sakkunskap finns redan hos länsstyrelserna. Vad som bör diskuteras är hur det inom ramen för länsstyrelseorganisationen, dvs. utan att det skapas ett helt fristående administrativt tillståndsorgan, ska kunna åstadkommas ett system, som framstår som tillräckligt självständigt och kompetent för att det ska kunna vinna ett brett förtroende.</P>
<P class="p785 ft173">Ett förhållande som i sådana sammanhang har diskuterats är avsaknaden av regler för beslutsfattandet. Utan tydliga regler om sammansättning och kompetens i beslutsfunktionen kan det vara svårt att förutse utgången av ett ärende med anspråk på rättssäkerhet som bör ställas. Genom att reglera formerna för beslutsfattandet och lägga vikt vid den juridiska hanteringen bör en viktig källa till osäkerhet kunna elimineras.</P>
<P class="p786 ft10">Från 21 till 12 miljöprövningsdelegationer</P>
<P class="p311 ft79">I juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att bl.a. utreda och föreslå de organisations- och för- fattningsändringar som behövdes för en ändrad instansordning för vissa mål och ärenden enligt miljöbalken. I huvudbetänkandet från</P>
<P class="p787 ft83"><SPAN class="ft81">29 </SPAN>Prop. 1997/98:45 Miljöbalk<SPAN class="ft54">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343232x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Tillståndsprövning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft7">2009 föreslog utredningen att prövningsmyndigheter skulle finnas vid fem länsstyrelser.<SPAN class="ft80">30 </SPAN>Prövningsmyndigheterna skulle vara helt självständiga i förhållande till länsstyrelseorganisationen. I bered- ningsarbetet skulle det dock vara möjligt för en prövnings- myndighet att utnyttja kompetensen hos personalen vid läns- styrelsernas miljöavdelningar.</P>
<P class="p315 ft79">Regeringen behandlade utredningens förslag i en proposition 2010.<SPAN class="ft99">31 </SPAN>Regeringen refererade och kommenterade remissinstansernas invändningar mot miljöprövningsdelegationerna på följande vis:</P>
<P class="p788 ft13">Vissa remissinstanser har uttryckt tveksamhet mot att låta länsstyrel- sen eller en delegation knuten till länsstyrelsen pröva <NOBR>B-verksamheter.</NOBR> Tveksamheten grundar sig i den koppling som finns mellan länsstyrel- sen och miljöprövningsdelegationen och att handläggarna på läns- styrelsen kan arbeta med tillsyn och tillståndsprövning av samma verksamhet. Som utredningen konstaterat har det inte framkommit några konkreta exempel på att länsstyrelsen vid sin tillståndsprövning tar hänsyn till några ovidkommande intressen. I och med att miljö- prövningsdelegationens ordförande och miljösakkunnige är beslutande i tillståndsärendena, utan deltagande från andra delar av länsstyrelsen, uppfylls kraven på självständighet. Det finns dock anledning att över- väga möjligheterna att inom ramen för den nuvarande organisationen ytterligare tydliggöra miljöprövningsdelegationernas och länsstyrelser- nas olika roller och åstadkomma en mer effektiv och ändamålsenlig prövningen av <NOBR>B-verksamheterna.</NOBR></P>
<P class="p82 ft7">Regeringen menade att antalet tillståndsärenden vid vissa delega- tioner var få vilket försvårade möjligheterna att bygga upp kompetens och att ordföranden och den miljösakkunnige ofta inte kunde arbeta med tillståndsprövning på heltid. Med en kon- centration av tillståndsprövningen av <NOBR>B-verksamheter</NOBR> till ett mindre antal miljöprövningsdelegationer skulle detta vara möjligt. Detta skulle i sin tur bidra till en mer kvalificerad och effektiv prövning. En prövning hos färre delegationer skulle också ge bättre förutsättningar för en enhetlig rättstillämpning och för att delegationerna skulle komma att få större erfarenhet av de olika typerna av verksamhet.</P>
<P class="p99 ft79">Enligt regeringens bedömning i propositionen skulle det finnas miljöprövningsdelegationer vid sju länsstyrelser. Den fortsatta bered-</P>
<P class="p789 ft82"><SPAN class="ft95">30</SPAN><SPAN class="ft96">SOU 2009:10, Miljöprocessen, huvudbetänkande av Miljöprocessutredningens.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">31</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 2009/10:215 Mark- och miljödomstolar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">232</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343233x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td179"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p22 ft27">Tillståndsprövning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p492 ft9">ningen resulterade dock i att miljöprövningsdelegationer inrättades vid tolv länsstyrelser.<SPAN class="ft91">32</SPAN></P>
<P class="p480 ft10">Regleringen av miljöprövningsdelegationerna</P>
<P class="p290 ft8">I förordningen om miljöprövningsdelegationerna klargörs delegationens uppgifter. Förutom att pröva ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet för <NOBR>B-verksamheter</NOBR> prövar delegationerna också bl.a. ärenden om återkallelse av tillstånd och förbud mot fortsatt verksamhet.<SPAN class="ft100">33 </SPAN>Vidare prövas omprövning av tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller ändring eller upphävande av villkor i tillstånd.<SPAN class="ft100">34</SPAN></P>
<P class="p60 ft8">Enligt förordningen om miljöprövningsdelegationerna ska pröv- ningen göras självständigt från länsstyrelsens roll som tillsynsmyn- dighet och företrädare av miljöintressen och andra allmänna intressen.</P>
<P class="p60 ft17">När miljöprövningsdelegationen prövar ett ärende ska den bestå av en ordförande och en miljösakkunnig. Ordföranden ska vara jurist med domarerfarenhet och också ha särskild erfarenhet av miljöfrågor och andra frågor som behandlas i miljöbalken. Den miljösakkunnige ska ha en teknisk eller naturvetenskaplig utbild- ning och särskild erfarenhet av frågor om skydd för människors hälsa och miljön. Ordförandena och de miljösakkunniga utses av regeringen för en bestämd tid efter anmälan av landshövdingen.<SPAN class="ft86">35</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">Miljöprövningsdelegationen ansvarar för att de ärenden som delegationen ska pröva blir tillräckligt beredda, men det är läns- styrelsen i det län där det finns en miljöprövningsdelegation som ska se till att beredningen av de ärenden som delegationen ska pröva utförs av någon som är anställd av länsstyrelsen.<SPAN class="ft80">36 </SPAN>Innan miljö- prövningsdelegationen beslutar i ett ärende ska delegationen ge länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs eller kan komma att bedrivas tillfälle att yttra sig.</P>
<P class="p790 ft175"><SPAN class="ft95">32</SPAN><SPAN class="ft174">Av 16 § förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion framgår att det inom läns- styrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Skåne, Hallands, Västra Göta- lands, Örebro, Dalarnas, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län ska finnas en miljöprövningsdelegation medan det i förordningen (2011:1237) om miljöprövningsdelega- tioner anges vilka län prövningsområdet för respektive omfattar.</SPAN></P>
<P class="p556 ft82"><SPAN class="ft95">33</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2011:1237) om miljöprövningsdelegationerna.</SPAN></P>
<P class="p339 ft102"><SPAN class="ft95">34</SPAN><SPAN class="ft176">För en fullständig uppräkning av delegationernas uppgifter, se 3 § förordningen (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">35</SPAN><SPAN class="ft96">18 och 20 §§ förordning (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer.</SPAN></P>
<P class="p791 ft83"><SPAN class="ft95">36</SPAN><SPAN class="ft97">Detta kan också göras av en anställd vid en annan länsstyrele i enlighet med 45 § förord- ningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">233</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343234x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Tillståndsprövning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft10">Miljöprövningsdelegationernas verksamhet i siffror</P>
<P class="p460 ft74">Antalet prövningar skiljer sig mellan miljöprövningsdelegationerna, liksom vad gäller de ingående och utgående balanserna. En förkla- ring till skillnaderna mellan länen är att ärendekategorierna skiljer sig åt; vissa ärenden kräver längre handläggningstid och kan före- komma i olika utsträckning på olika länsstyrelser.</P>
<P class="p792 ft119"><SPAN class="ft177">*</SPAN><SPAN class="ft118">Ingående balans för 2014 (som anges i årsredovisningarna för 2014) överensstämmer inte alltid med ut - gående balans för 2013 (som anges i årsredovisningen för 2013). För dessa län används ingående balans enligt 2014 års årsredovisningar i tabellen. Skillnaderna är små.</SPAN></P>
<P class="p686 ft83"><SPAN class="ft83">**</SPAN><SPAN class="ft97">Under 2013 upprättade Örebro 5 ärenden, Västernorrland 1, Skåne 2 och Västerbotten 3 ärenden.</SPAN></P>
<P class="p793 ft180"><SPAN class="ft83">***</SPAN><SPAN class="ft178">Under 2014 upprättade Dalarna 1 ärende, Örebro 3, Västra Götaland 1, Västerbotten 3, Norrbotten 1. </SPAN><SPAN class="ft179">Källa: </SPAN>Länsstyrelsernas årsredovisningar, 2013 och 2014,</P>
<P class="p794 ft17">I länsstyrelsernas regleringsbrev för 2014 ges länsstyrelser med miljö- prövningsdelegationer i uppdrag att redovisa hanteringen av till- ståndsärenden vid delegationerna, vilka åtgärder som vidtagits för att korta handläggningstiderna samt hur de under 2013 och 2014 tillförda resurserna har bidragit till en effektivare hantering.</P>
<P class="p315 ft79">I årsredovisningarna för 2013 redogjorde länsstyrelserna för hur arbetet vid miljöprövningsdelegationerna hade utvecklats. Man redo-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343235x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td179"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p22 ft27">Tillståndsprövning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft17">gör för det samråd och den samverkan som delegationerna ska ha enligt 28 § förordningen om miljöprövningsdelegationer. Delega- tionerna har träffat en samverkansöverenskommelse och lagt fast formerna för hur samverkan ska bedrivas liksom formerna för samverkan med miljövårdsdirektörsnätverket. Delegationerna har också enats om ett beslutsstöd i form av en generell mall för tillståndsbeslut av miljötillstånd. Några länsstyrelser redovisade också eget utvecklingsarbete för att snabba upp och på andra sätt förbättra handläggningen. Samverkan fortsatte under 2014.</P>
<P class="p60 ft8">När det gäller handläggningstiderna har regeringen satt upp ett mål för delegationerna. Målet innebär att prövningen av en ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. inte ska ta längre tid än 180 dagar från det att ärendet är komplett.<SPAN class="ft100">37 </SPAN>Läns- styrelserna ska bl.a. redovisa hur man i procent uppfyllt målet.</P>
<P class="p13 ft7">Av tabellen nedan framgår att utfallet i procent av målet för 2013 ligger mellan 23 och 88 procent. För 2014 är utfallet mellan 32 och 100 procent.<SPAN class="ft80">38</SPAN></P>
<P class="p795 ft83"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Länsstyrelsernas årsredovisningar, 2013 och 2014.</P>
<P class="p796 ft82"><SPAN class="ft95">37</SPAN><SPAN class="ft96">Regeringsuppdrag S2011/10148/SFÖ.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">38</SPAN><SPAN class="ft97">Länsstyrelsernas årsredovisningar för 2014.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Tillståndsprövning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p797 ft79">Flera länsstyrelser framhåller i årsredovisningarna för 2013 att en orsak till att handläggningstiderna är långa är att delegationerna har fått ta över många äldre ärenden och framhåller att de ärenden som kommit in efter den 1 juni 2012 då de nya delegationerna startade sin verksamhet så har handläggningstiderna kortats. En länsstyrelse framhåller att en viktig orsak till att målnivåerna inte klaras är att det i många fall krävs relativt omfattande dialog och komplettering även efter att ansökan var komplett, innan ärendena är klara för beslutsfattande. Vissa ärenden har dessutom långa samråds- processer. Några länsstyrelser hänvisar till att den resursförstärkning som följde av sammanslagningen av delegationerna var allt för knapp i förhållande till den ökade arbetsbelastningen. En annan synpunkt är att ansökningar om vindkraft – som kan stå för en stor del av prövningar – vanligtvis är komplicerade med omfattande underlag som nästan alltid behöver kompletteras, kompletteringar som inte sällan är årstidsberoende inventeringar. Av årsredovisningarna för 2014 framgår att sju miljöprövningsdelegationer har förkortat sina handläggningstider.</P>
<P class="p325 ft10"><SPAN class="ft10">7.2.3</SPAN><SPAN class="ft90">Kemikalieinspektionen</SPAN></P>
<P class="p82 ft9">Som framgår av avsnitt 7.1.3 ovan är det Kemikalieinspektionen som prövar ansökningar om bekämpningsmedel.</P>
<P class="p504 ft7">Enligt Kemikalieinspektionens regleringsbrev för 2013 och 2014 ska prövningen av bekämpningsmedel så långt som möjligt effektiviseras i syfte att förkorta handläggningstiderna men med bibehållande av en hög rättssäkerhet och en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön.</P>
<P class="p106 ft7">Kemikalieinspektionen ska påskynda harmoniseringen av pröv- ningen inom EU för växtskyddsmedel och biocidprodukter och därmed upprätthålla avsett skydd för hälsa och miljö.</P>
<P class="p96 ft9">Inspektionen ska redovisa</P>
<P class="p404 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">handläggningstiderna för växtskyddsmedel respektive biocidproduk- ter,</SPAN></P>
<P class="p602 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">kostnaderna för handläggningen av växtskyddsmedel respektive biocidprodukter samt intäkterna uppdelat per resultatområde,</SPAN></P>
<P class="p610 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">antalet inkommande respektive avslutade ärenden per år de senaste fem åren, och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">236</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343237x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td179"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p22 ft27">Tillståndsprövning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p798 ft11">– analysera och kommentera de uppgifter och siffror som lämnas.<SPAN class="ft110">39</SPAN></P>
<P class="p799 ft7">I årsredovisningen för 2013 framhåller Kemikalieinspektionen att man under året vidtagit en rad åtgärder för att prövningen av bekämpningsmedel ska vara så effektiv som möjligt utan att åsido- sätta kraven på hög rättssäkerhet och en hög skyddsnivå för människors hälsa och för miljön. Man menar dock att de vidtagna effektiviseringsåtgärderna inte har fått något tydligt genomslag under 2013. Den investering i tid och resurser som inspektionen har lagt ner i form av utbildning av nyrekryterad personal under 2013 förväntas ge effekt från och med 2014.</P>
<P class="p305 ft17">Av Kemikalieinspektionens årsredovisning för 2014 framgår att handläggningstiderna för växtskyddsmedel för nyansökningar där Sverige är det utvärderande landet är 12 månader enligt nyare EU- regler, medan den är 43,4 månader för handläggning av ansökningar enligt de äldre <NOBR>EU-reglerna.<SPAN class="ft86">40</SPAN></NOBR><SPAN class="ft86"> </SPAN>Handläggningstiderna för biocid- produkter för nyansökningar där Sverige är det utvärderande landet är 12,2 månader enligt <NOBR>EU-regler,</NOBR> medan den är 18,3 månader för handläggningar enligt nationell rätt.<SPAN class="ft86">41</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Kemikalieinspektionen uppger i årsredovisningen för 2014 att inspektionen under 2014 har kvalitetssäkrat och utvecklat redo- visningen av handläggningstiderna och att det därför inte finns motsvarande uppgifter för 2013 att jämföra med.</P>
<P class="p305 ft8">Hos Justitiekanslern pågår i mars 2015 sju ärenden som rör Kemikalieinspektionens handläggningstider. Ärendena rör både till- ståndsprövning av växtskyddsmedel och biocidprodukter. Anmä- larna hävdar bl.a. att Kemikalieinspektionen visar passivitet i hand- läggningen av ansökningar samt att inspektionen inte fullgör sina uppgifter enligt miljöbalken, sin instruktion samt EU:s regelverk.<SPAN class="ft100">42</SPAN></P>
<P class="p380 ft82"><SPAN class="ft95">39</SPAN><SPAN class="ft96">Regleringsbreven för budgetåren 2014 och 2015 avseende Kemikalieinspektionen.</SPAN></P>
<P class="p800 ft119"><SPAN class="ft95">40</SPAN><SPAN class="ft181">Enligt de nyare </SPAN><NOBR>EU-reglerna</NOBR> (1107/2009) finns en fastställd tidsgräns på 12 månader som myndigheten ska fatta beslut inom, medan det enligt de äldre <NOBR>EU-reglerna</NOBR> (91/414/EG) inte finns någon fastställd tidgräns. När det gäller ärenden som inte har någon fatställd tidsgräns hänvisar Kemikalieinspektionen i årsredovisningen för 2014 till ”förvaltningslagens bestämmelser om att handlägga dessa ärenden så skyndsamt som möjligt.”</P>
<P class="p339 ft102"><SPAN class="ft95">41</SPAN><SPAN class="ft101">Enligt </SPAN><NOBR>EU-reglerna</NOBR> (528/2012) finns en fastställd tidsgräns på 12 månader som myndig- heten ska fatta beslut inom, medan det enligt nationell rätt inte finns någon fastställd tids- gräns. När det gäller ärenden som inte har någon fatställd tidsgräns hänvisar Kemikalie- inspektionen i årsredovisningen för 2014 till ”förvaltningslagens bestämmelser om att hand- lägga dessa ärenden så skyndsamt som möjligt.”</P>
<P class="p800 ft119"><SPAN class="ft95">42</SPAN><SPAN class="ft118">Svenskt Växtskydd </SPAN><NOBR>(5635-14-21),</NOBR> Dansk Plantevaern <NOBR>(10033-14-21),</NOBR> SwissInno Solutions <NOBR>(AG10678-14-21),</NOBR> ACO Hud Nordic AB <NOBR>(638-15-21),</NOBR> Spotless Boston Scandinavia AB (748- <NOBR>15-21),</NOBR> Koppers Sweden AB <NOBR>(850-15-21)</NOBR> och Lantbrukarnas Riksförbund <NOBR>(1700-15-21).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">237</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343238x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Tillståndsprövning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p801 ft8">Kemikalieinspektionen beskriver i sina yttranden till Justitiekans- lern vilka åtgärder man vidtagit för att förkorta handläggningstiderna.</P>
<P class="p357 ft10"><SPAN class="ft10">7.2.4</SPAN><SPAN class="ft90">Naturvårdsverket</SPAN></P>
<P class="p326 ft7">Inom miljöbalkens område beslutar Naturvårdsverket om tillstånd för gränsöverskridande transporeter av avfall. Naturvårdsverket fattade beslut i 854 ärenden 2014. Under 2012 fattade verket 701 sådana beslut och under 2013 fattades 758 beslut. Det beror främst på en ökad handel med avfall för återvinning.</P>
<P class="p357 ft10"><SPAN class="ft10">7.2.5</SPAN><SPAN class="ft90">Kommunerna</SPAN></P>
<P class="p460 ft74">Som framgått ovan är <NOBR>C-verksamheter</NOBR> anmälningspliktiga och ska anmälas till en kommunal nämnd.<SPAN class="ft182">43 </SPAN><NOBR>C-verksamheter</NOBR> är av många olika slag och med ett mycket stort antal verksamhetsställen, till exempel bil- och kemtvättar, bensinstationer, tryckerier, livsmedels- tillverkning och anläggningar för hantering av avfall.</P>
<P class="p802 ft10"><SPAN class="ft10">7.2.6</SPAN><SPAN class="ft90">Domstolarna</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Handläggningen av mål och ärenden i mark och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen samt i Högsta domstolen regleras i <NOBR>21–23</NOBR> kap. miljöbalken och i <SPAN class="ft44">lagen </SPAN>(2010:921) <SPAN class="ft44">om mark- och miljö- domstolar</SPAN>.</P>
<P class="p106 ft7">Ett mål eller ärende vid en mark- och miljödomstol kan inledas på två sätt. Antingen kan processen inledas genom en ansökan om stämning eller en annan ansökan till mark- och miljödomstolen, eller genom att en förvaltningsmyndighets eller en kommuns beslut överklagas till mark- och miljödomstolen. En dom från en mark- och miljödomstol får överklagas till Mark- och miljööverdomsto- len, om inte annat är föreskrivet. Mark- och miljööverdomstolens domar och beslut får överklagas till Högsta domstolen, om inte annat är föreskrivet.</P>
<P class="p106 ft7">Det finns fem mark- och miljödomstolar samt en Mark- och miljööverdomstol. Mark- och miljödomstolarna är en del av tings-</P>
<P class="p387 ft83"><SPAN class="ft81">43 </SPAN>Miljöprövningsförordningen (2013:251).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">238</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343239x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td179"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p22 ft27">Tillståndsprövning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p605 ft9">rätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund medan Mark- och miljööverdomstolen är en del av Svea hovrätt.</P>
<P class="p803 ft83"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Domstolsverkets årsredovisning 2014</P>
<P class="p804 ft122"><SPAN class="ft32">7.3</SPAN><SPAN class="ft121">Myndigheters möjlighet att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen</SPAN></P>
<P class="p554 ft8">I 22 kap. 6 § miljöbalken finns en regel som innebär att Natur- vårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myn- digheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelserna, när det behövs, ska föra talan i ett mål vid mark- och miljödomstolarna för att tillvara ta miljöintressen och andra allmänna intressen. Enligt bestämmelsen får även en kommun föra talan för att till- varata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommu- nen. Motsvarande möjlighet för myndigheterna gäller i ärenden som prövas av länsstyrelser eller kommunala nämnder.<SPAN class="ft100">44 </SPAN>Någon all- män möjlighet att överklaga tillsynsbeslut finns inte enligt balken.</P>
<P class="p10 ft7">Regeln om rätten att föra talan innebär att myndigheterna intar partsställning i fråga om miljöintressen och andra allmänna intressen. Att vara part innebär i sin tur att myndigheterna kan framställa yrkanden i domstolen och även överklaga domstolens beslut.</P>
<P class="p805 ft83"><SPAN class="ft81">44 </SPAN>19 kap. 5 § och 22 kap. 6 § miljöbalken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">239</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343240x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Tillståndsprövning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p474 ft9">I propositionen om miljöbalken motiverades bestämmelsen på följande sätt.<SPAN class="ft91">45</SPAN></P>
<P class="p403 ft111">Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrelserna bör inom pröv- ningssystemets ram, såsom varande myndigheter med ett vidsträckt verksamhetsområde, få föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. Övriga myndigheter som berörs av ett mål eller ärende bör i stället vara remissinstanser. Därigenom kommer deras sakkunskap att kunna tas till vara.</P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft90">Naturvårdsverket</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Naturvårdsverket bevakar det allmänna miljövårdsintresset i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas. I årsredovisningen för 2013 anger verket att man eftersträvar att lämna synpunkter tidigt i processen och att man deltar i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön. I arbetet med mål och ärenden samverkar Naturvårdsverket med andra myndigheter, däribland länsstyrelser och Havs- och vatten- myndigheten.</P>
<P class="p315 ft17">Av de cirka 4 900 ärenden som kom till Naturvårdsverket under året deltog verket i 821. Motsvarande siffror för 2014 var cirka 4 800 respektive 1 074. Verket prioriterar de ärenden där de bedömer att störst miljönytta kan uppnås, ofta tillståndspliktiga verksamheter där beslut om tillstånd fattas av mark- och miljö- domstol. Verket understryker att man ofta får gehör för de all- männa miljöintressena hos domstolar, verksamhetsutövare, myndig- heter och andra aktörer och att det allmänna miljöintresset blir mer genomlyst i ärenden när verket medverkar.<SPAN class="ft86">46</SPAN></P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">7.3.2</SPAN><SPAN class="ft90">Havs- och vattenmyndigheten</SPAN></P>
<P class="p326 ft7">Havs- och vattenmyndighetens framhåller att myndighetens deltagande i miljöbalksärenden är viktiga för att uppnå miljökvali- tetsmålen och miljökvalitetsnormer. Eftersom ett stort antal ären- den kommer till myndigheten varje år har man beslutat om priori-</P>
<P class="p806 ft102"><SPAN class="ft81">45 </SPAN>Prop. 1997/98:45 Miljöbalk. Ytterligare myndigheter har lagts till genom senare riksdagsbeslut.</P>
<P class="p807 ft83"><SPAN class="ft81">46 </SPAN>Naturvårdsverkets årsredovisningar för 2013 och 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343241x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td179"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td120"><P class="p22 ft27">Tillståndsprövning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p492 ft7">teringsgrunder som baseras på miljökvalitetsmålen. Under 2013 inkom 3 062 ärenden, varav myndigheten yttrade sig till domstol, lämnade remissyttranden till andra myndigheter eller lämnade sam- rådsyttranden i 226 ärenden. Motsvarande siffror för 2014 var 3 940 inkomna ärenden och 267 yttranden.<SPAN class="ft80">47</SPAN></P>
<P class="p317 ft10"><SPAN class="ft10">7.3.3</SPAN><SPAN class="ft90">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap</SPAN></P>
<P class="p318 ft7">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får årligen ett stort antal ärenden enligt 6, 19 och 21 kap. miljöbalken från företag, länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer samt mark- och miljödomstolarna. MSB prioriterar deltagande i processer som rör <SPAN class="ft44">lagen </SPAN>(1999:381) <SPAN class="ft44">om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor </SPAN>samt ärenden enligt <SPAN class="ft44">för- ordningen </SPAN>(2013:319) <SPAN class="ft44">om utvinningsavfall</SPAN>.<SPAN class="ft80">48</SPAN></P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">7.3.4</SPAN><SPAN class="ft90">Kammarkollegiet</SPAN></P>
<P class="p554 ft79">Kammarkollegiet företräder miljöintressen och andra allmänna in- tressen vid den rättsliga prövningen enligt miljöbalken, främst inom området vattenverksamhet. Det gäller framför allt vid tillstånds- prövning av exploateringsverksamheter som berör vatten. Kammar- kollegiet kan också ta initiativ till att befintliga tillstånd och villkor till vattenverksamhet omprövas. Kollegiet samverkar med bland andra Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och läns- styrelserna. Kollegiet företräder också staten i processer om ersätt- ning enligt 31 kap. miljöbalken som avser ersättningsfrågor i anslut- ning till bland annat bildande av naturreservat. Kollegiet ska i miljömål föra talan då detta är motiverat för att ta tillvara allmänna intressen eller utifrån rättsliga aspekter. De ansökningar om ompröv- ning som kollegiet ger in till miljödomstol ska resultera i klargör- ande av rättsfråga eller bidra till ytterligare skydds- eller miljöför- bättrande åtgärder. Under 2013 deltog Kammarkollegiet i 19</P>
<P class="p808 ft82"><SPAN class="ft95">47</SPAN><SPAN class="ft96">Havs- och vattenmyndighetens årsredovisningar för 2013 och 2014.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">48</SPAN><SPAN class="ft97">Internt beslut, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap </SPAN><NOBR>2014-09-19.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">241</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343242x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Tillståndsprövning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft9">ansöknings- och omprövningsärenden som vunnit laga kraft, och under 2014 i 36 ärenden.<SPAN class="ft91">49</SPAN></P>
<P class="p325 ft32"><SPAN class="ft32">7.4</SPAN><SPAN class="ft33">Rätt att överklaga tillståndsbeslut</SPAN></P>
<P class="p330 ft17">I 16 kap. miljöbalken regleras rätten att överklaga. Av 12 § framgår att den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot har rätt att överklaga, liksom arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer samt konsumentsammanslutningar i vissa fall. Vidare har den myndighet, kommunala nämnd eller annan som enligt vad som är särskilt föreskrivet i balken, i föreskrifter meddelade med stöd av balken eller i lagen (2010:897) om gräns- älvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland rätt att överklaga. Av 13 § framgår att även en ideell förening kan ha rätt att överklaga bl.a. domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens en- ligt miljöbalken.</P>
<P class="p301 ft10"><SPAN class="ft10">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft90">Myndigheternas rätt att överklaga</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Vilken möjlighet Naturvårdsverket och andra statliga myndigheter har att överklaga domar och beslut regleras både direkt i miljö- balken och i de underliggande förordningarna. I miljöbalken anges att domar och beslut får överklagas av den myndighet, kommunala nämnd eller annan som enligt vad som är särskilt föreskrivet i balken eller föreskrifter meddelade med stöd av balken har rätt att över- klaga. Naturvårdsverket överklagade tio ärenden under 2013 och tio under 2014.<SPAN class="ft80">50</SPAN></P>
<P class="p99 ft8">Utredningen om den statliga regionala förvaltningen resonerade i sitt slutbetänkande <SPAN class="ft46">Statens regionala förvaltning – förslag till en angelägen reform </SPAN>från 2012 om nationella myndigheters rätt att överklaga länsstyrelsernas beslut.<SPAN class="ft100">51 </SPAN>Utredningen menade att brister i samverkan mellan statliga myndigheter inte kan lösas genom att myndigheterna överklagar varandras beslut. Utredningen föreslog att möjligheten för Naturvårdsverket och andra statliga myndig-</P>
<P class="p375 ft82"><SPAN class="ft95">49</SPAN><SPAN class="ft96">Kammarkollegiets årsredovisning för 2014.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">50</SPAN><SPAN class="ft96">Naturvårdsverkets årsredovisningar för 2013 och 2014.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">51</SPAN><SPAN class="ft97">SOU 2012:81.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343243x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft20">SOU 2015:43 Tillståndsprövning</P>
<P class="p605 ft9">heter att överklaga länsstyrelsens beslut enligt miljöbalken och tillhörande förordningar skulle tas bort.</P>
<P class="p747 ft10"><SPAN class="ft10">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft90">Sakägarnas rätt att överklaga</SPAN></P>
<P class="p346 ft7">I propositionen om miljöbalken föreslog regeringen att miljöbalken skulle ha ett enhetligt sakägarbegrepp för att avgöra vem som har rätt att föra talan och att överklaga.<SPAN class="ft80">52</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">Regeringen konstaterade att det självfallet var av stort intresse för miljöbalkens tillämpning vem som har klagorätt mot domar och beslut som fattas med stöd av balken eller föreskrifter meddelade med stöd av balken. Regeringen anförde följande.</P>
<P class="p397 ft13">Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att ge en entydig definition av sakägarbegreppet. Ibland uttrycks det på det enkla sättet att sakägare är den som saken angår. Klart är dock att en person på ett mer konkret sätt måste vara berörd av ett beslut för att anses som sakägare. Ett annat ibland använt uttryckssätt är att beslutet antingen måste påverka vederbörandes rättsställning eller beröra ett intresse som på något sätt är erkänt av rättsordningen. Exempel på ett sådant erkännande är att det i en författning eller dess förarbeten anges att myndighetens prövning skall föregås av samråd med vissa intressenter eller, att i annat fall vissa intressenter skall beaktas vid prövningen.</P>
<P class="p809 ft8">Med ställning som sakägare följer bl.a. rätt att föra talan mot domar och beslut. En sakägare kan åberopa enbart allmänna intressen så länge han eller hon är sakägare. Enskilda – icke sakägare – kan inte överklaga med hänsyn till allmänt miljöintresse.</P>
<P class="p60 ft79">I propositionen om miljöbalken menade regeringen att det knappast är möjligt att direkt i lagtexten ange vem som är att anse som sakägare, men man menade att tillämpningen ska vara generös. Frågan fick enligt regeringen i övrigt överlämnas till rättstill- lämpningen i likhet vad som gäller inom andra rättsområden.</P>
<P class="p430 ft10"><SPAN class="ft10">7.4.3</SPAN><SPAN class="ft90">Miljöorganisationernas rätt att överklaga</SPAN></P>
<P class="p810 ft7">Av 16 kap. 13 § miljöbalken framgår att bl.a. överklagbara domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt</P>
<P class="p202 ft83"><SPAN class="ft81">52 </SPAN>Prop. 1997/98:45 Miljöbalk<SPAN class="ft54">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343244x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Tillståndsprövning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">miljöbalken eller i sådana frågor enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person som</P>
<P class="p403 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft116">har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljö- skyddsintressen,</SPAN></P>
<P class="p811 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft117">inte är vinstdrivande,</SPAN></P>
<P class="p812 ft11"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft117">har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och</SPAN></P>
<P class="p403 ft11"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft116">har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.</SPAN><SPAN class="ft110">53</SPAN></P>
<P class="p806 ft7">Rätten att överklaga gäller dock inte domar och beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.</P>
<P class="p315 ft17">I propositionen om miljöbalken redogjorde regeringen för skälen att ge miljöorganisationerna talerätt. Man menade att det fanns ett starkt intresse och djupt engagemang i miljöfrågor hos miljöorga- nisationerna och genom att tillerkänna organisationerna talerätt kunde detta intresse och engagemang tas tillvara. Ett ytterligare skäl för att ge miljöorganisationerna talerätt var att detta stämde väl med tankegångarna på det internationella planet.</P>
<P class="p215 ft7">Enligt regeringens uppfattning var invändningarna – att det finns en risk för att miljöorganisationerna skulle processa i obstruerande syfte och att handläggningstiderna kommer att förlängas – överdrivna. Regeringen anförde vidare:</P>
<P class="p391 ft111">För att uppnå de mål som har uppställts för miljöpolitiken krävs enligt regeringen ett omfattande engagemang hos inte bara samhällsorgan utan också enskilda. Företag och enskilda förväntas bidra med bl.a. miljötillvänd produktion och miljöinriktad livsstil. Enskildas och deras organisationers engagemang kan stärkas genom att ge dem ökat inflyt- ande vid miljörättsliga prövningar.<SPAN class="ft110">54</SPAN></P>
<P class="p813 ft102"><SPAN class="ft95">53</SPAN><SPAN class="ft101">Bestämmelsen anger ytterligare möjligheter för miljöorganisationer att överklaga, men också inskränkningar.</SPAN></P>
<P class="p814 ft83"><SPAN class="ft95">54</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 1997/98:45 Miljöbalk</SPAN><SPAN class="ft54">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343245x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft6">8 Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P>
<P class="p815 ft32"><SPAN class="ft32">8.1</SPAN><SPAN class="ft33">Miljötillsyn</SPAN></P>
<P class="p770 ft8">Tillsyn bedrivs av både statliga och kommunala myndigheter. Ett <NOBR>90-tal</NOBR> statliga myndigheter arbetar helt eller delvis med någon form av tillsyn.<SPAN class="ft100">1 </SPAN>De statliga tillsynsmyndigheterna är verksamma inom i stort sett alla områden i samhället och tillsyn utövas över enskilda, över kommuner och landsting och över andra statliga myndigheter. År 2009 var det fler än 230 lagar som reglerade tillsynen inom olika sektorer av samhället.<SPAN class="ft100">2 </SPAN>Flest tillsynsorgan och tillsynsobjekt finns inom miljöområdet. Inom miljöbalkens tillsynsområde finns cirka 1 miljon tillsynsobjekt, varav den största gruppen är enskilda avlopp.<SPAN class="ft100">3</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">I detta avsnitt redogör vi översiktligt för tillsynen enligt miljö- balken.</P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft90">Tillsynsbegreppet</SPAN></P>
<P class="p355 ft44"><SPAN class="ft7">I skrivelsen </SPAN>Regeringens förvaltningspolitik <SPAN class="ft7">från 2014 slår regeringen fast att ett grundläggande syfte med offentlig tillsyn är att stärka efterlevnaden av lagar, förordningar och föreskrifter.</SPAN><SPAN class="ft80">4 </SPAN><SPAN class="ft7">Tillsynen ska säkerställa att demokratiskt fattade beslut får genomslag i prak- tiken. Den bidrar därigenom både till att reglerna efterlevs och till att bibehålla förtroendet för det demokratiska systemet och för den offentliga förvaltningen.</SPAN></P>
<P class="p225 ft79">Tillsynsbegreppet var tidigare oklart, men fick genom rege- ringens skrivelse <SPAN class="ft70">En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn </SPAN>från 2009 en</P>
<P class="p398 ft82"><SPAN class="ft95">1</SPAN><SPAN class="ft96">Skr. 2013/14:155 Regeringens förvaltningspolitik.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">2</SPAN><SPAN class="ft96">Skr. 2009/10:79 En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">3</SPAN><SPAN class="ft101">Tänk till om tillsynen – Om utformning av statlig tillsyn, Statskontoret 2012.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">4</SPAN><SPAN class="ft97">Skr. 2013/14:155 Regeringens förvaltningspolitik.</SPAN></P>
<P class="p816 ft19">245</P>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343246x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">gemensam innebörd för de flesta tillsynsområden. Ett område där tillsynen har en delvis annan innebörd är miljöområdet.<SPAN class="ft91">5</SPAN></P>
<P class="p85 ft10">Tillsynsbegreppet konkretiseras</P>
<P class="p326 ft79">I tillsynsskrivelsen från 2009 redovisar regeringen generella bedöm- ningar för hur en tillsynsreglering bör vara utformad. Regeringen konstaterar att begreppet tillsyn främst bör användas för verksam- het som avser självständig granskning för att kontrollera om till- synsobjekt uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter och vid behov kan leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse av den objektsansvarige. Enligt regeringen är tillsyn en självständig granskning som bör utföras av ett organ som är självständigt från den verksamhet som tillsynen riktas mot. Om ansvaret för tillsynen inom ett visst område ska vara uppdelat mellan centrala myndigheter, regionala myndigheter och kommuner, bör uppdelningen av ansvar göras tydlig genom att respektive myndighets uppgifter anges specifikt.<SPAN class="ft99">6 </SPAN>I riksdagsbehand- lingen välkomnade finansutskottet regeringens skrivelse som man menade kunde utgöra ett stöd och en vägledning för det fortsatta arbetet med att se över sektorslagar och deras tillsynsbestämmelser och utgöra en utgångspunkt när regler för tillsyn på nya områden utformas.<SPAN class="ft99">7</SPAN></P>
<P class="p308 ft17">Regeringen resonerar om tillsynens innehåll också i den förvalt- ningspolitiska propositionen 2010. Regeringen menar att för att tillsynen ska bli mer effektiv och rättssäker bör den vara tydligare och mer enhetlig. Genom tillsynen ska medborgare och företag kunna vara förvissade om att deras intressen tas till vara.<SPAN class="ft86">8</SPAN></P>
<P class="p315 ft8">I skrivelsen <SPAN class="ft46">Regeringens förvaltningspolitik </SPAN>från 2014 utvecklar regeringen sin syn på tillsynen. Tillsyn över regelefterlevnad i olika verksamheter är ett centralt offentligt åtagande. Ett grundläggande syfte med offentlig tillsyn är att stärka efterlevnaden av lagar, för- ordningar och föreskrifter. Tillsynen ska säkerställa att demokra- tiskt fattade beslut får genomslag i praktiken. Den bidrar därigenom</P>
<P class="p316 ft82"><SPAN class="ft87">5</SPAN><SPAN class="ft88">Skr. 2009/10:79, En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft87">6</SPAN><SPAN class="ft88">Skr. 2009/10:79, En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft87">7</SPAN><SPAN class="ft115">Bet. 2009/10:FiU12, En tydlig, rättssäker och effektiv tillsyn.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft87">8</SPAN><SPAN class="ft89">Skr. 2009/10:175, Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343247x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td180"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p22 ft27">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft9">både till att reglerna följs och till att behålla förtroendet för det demokratiska systemet och för den offentliga förvaltningen.</P>
<P class="p304 ft79">Regeringen upprepade att begreppet tillsyn främst bör användas för verksamhet som avser självständig granskning för att kontrollera om tillsynsobjekt uppfyller krav som följer av lagar och andra bind- ande föreskrifter och vid behov kan leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse av den objektsansvarige.<SPAN class="ft99">9</SPAN></P>
<P class="p817 ft10">Tillsyn enligt miljöbalken</P>
<P class="p311 ft8">I propositionen om miljöbalken från 1997 menade regeringen att man kan dela in tillsynsverksamheten i dels den myndighetsutövande verksamheten, dvs. tillsynen över efterlevnaden av miljöbalken eller regler utfärdade med stöd av miljöbalken, dels tillsynsmyndig- heternas andra uppgifter av förebyggande och stödjande karaktär.<SPAN class="ft100">10</SPAN></P>
<P class="p14 ft8">I 26 kap. 1 § 1 stycket miljöbalken slås fast att tillsynen ska säkerställa syftet med balken och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Av 1 § 2 stycket i samma kapitel framgår att tillsynsmyndigheten på eget initiativ eller efter anmälan i nödvän- dig utsträckning ska kontrollera efterlevnaden av miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken. Tillsynsmyndigheten ska också vidta de åtgärder som be- hövs för att åstadkomma rättelse. I fråga om miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet som omfattas av tillstånd ska tillsynsmyn- digheten även fortlöpande bedöma om villkoren är tillräckliga.</P>
<P class="p305 ft17">I propositionen om en ny miljöbalk underströk regeringen att det är angeläget att tillsynen över efterlevnaden av lagstiftningen inte bara samordandes utan också skärptes i syfte att miljöbalkens mål skulle kunna nås. Tillsynen måste effektiviseras och tillsyns- myndigheterna måste med kraft verka för att överträdelser beivras. Regeringen framhöll att tillsynen utgör en avgörande länk i kedjan mål, hänsyn, tillstånd, tillsyn, omprövning, överträdesle, straff. Det framhölls också att det var av största vikt att säkerställa hög kompetens och högt ställda krav på rättsäkerhet och effektivitet i tillsynsarbetet, inte minst enhetlig tillämpning.<SPAN class="ft86">11</SPAN></P>
<P class="p432 ft82"><SPAN class="ft95">9</SPAN><SPAN class="ft96">Skr. 2013/14:155, Regeringens förvaltningspolitik.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">10</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 1997/98:45Miljöbalk.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">11</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 1997/98:45Miljöbalk.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343248x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft8">Av 26 kap. 1 § tredje stycket miljöbalken framgår att tillsynsmyn- digheten dessutom ska, genom rådgivning, information och liknan- de verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål ska kunna tillgodoses. Dessa uppgifter har en mer förebyggande karak- tär. Enligt propositionen om miljöbalken är sådan verksamhet ett annat sätt att inom ramen för tillsynen skapa förutsättningar för att reglerna efterlevs.<SPAN class="ft100">12 </SPAN>De stödjande åtgärderna kan enligt regeringen bl.a. bestå av information och rådgivning angående gällande regler i enskilda fall eller i kampanjform.</P>
<P class="p106 ft7">I miljöbalkens tredje avdelning med särskilda bestämmelser om vissa verksamheter finns en rad tillsynsområden. Av tabellen nedan framgår vilka myndigheter som i huvudsak svarar för tillsynen inom de olika områdena.</P>
<P class="p818 ft83"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Egen bearbetning.</P>
<P class="p819 ft83"><SPAN class="ft81">12 </SPAN>Prop. 1997/98:45 Miljöbalk.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">248</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343249x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td180"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p22 ft27">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft10"><SPAN class="ft10">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft90">Miljötillsynsförordningen om tillsyn</SPAN></P>
<P class="p7 ft10">Allmänt om miljötillsynen</P>
<P class="p340 ft7">I miljötillsynsförordningen regleras hur den operativa tillsynen fördelas mellan statliga myndigheter och de kommunala nämnderna.<SPAN class="ft80">13 </SPAN>Operativ tillsyn enligt 1 kap. 3 § innebär tillsyn som utövas direkt gentemot den som bedriver eller har bedrivit en verk- samhet eller vidtar eller har vidtagit en åtgärd. Ett tillsynsobjekt enligt förordingen kan vara en verksamhet, en åtgärd, ett område, ett naturföremål eller en djur- eller växtart.</P>
<P class="p225 ft17">I förordningen regleras bl.a. hur ofta tillsynsmyndigheten ska göra tillsynsbesök vid vissa av de verksamheter som kräver tillstånd enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). Om verksamheten innebär betydande risker för miljön ska myndigheten genomföra tillsynsbesök minst en gång per år, och annars minst vart tredje år. Om myndigheten finner någon allvarlig brist i uppfyllandet av de villkor som gäller för verksamheten ska ett nytt tillsynsbesök genomföras inom sex månader.<SPAN class="ft86">14</SPAN></P>
<P class="p14 ft8">I miljötillsynsförordningens andra kapitel beskrivs hur ansvaret för den operativa tillsynen över hur miljöbalken och bestämmelser meddelade med stöd av balken samt <NOBR>EU-förordningar</NOBR> följs, för- delas mellan de statliga myndigheterna och kommunala nämnderna. De nationella myndigheter som har ansvar för den operativa till- synen är Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalie- inspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Skogsstyrelsen, General- läkaren, Arbetsmiljöverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Statens jordbruksverk, Sveriges geologiska undersökning och Trans- portstyrelsen. Den operativa tillsynen drivs dock till stor del av länsstyrelserna och kommunerna.</P>
<P class="p471 ft10">Naturvårdsverkets tillsyn</P>
<P class="p346 ft7">Naturvårdsverkets ansvar för operativ tillsyn på nationell nivå en- ligt miljötillsynsförordningen regleras i förordningens 2 kap. 24 §. Naturvårdsverket ansvarar för tillsynen i fråga om producent-</P>
<P class="p820 ft82"><SPAN class="ft95">13</SPAN><SPAN class="ft96">Miljötillsynsförordningen (2011:13).</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">14</SPAN><SPAN class="ft97">1 kap. 10 a § miljötillsynsförordningen (2011:13).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343250x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft79">ansvaret för elektriska och elektroniska produkter, batterier, förpackningar, returpapper och elutrustning, med de undantag som anges i miljötillsynsförordningen.<SPAN class="ft99">15 </SPAN>Naturvårdsverket har även till- syn i fråga om <NOBR>EU-förordningar</NOBR> i fråga om kväveoxidavgiften och handelssystemet för utsläppsrätter samt återvinning av fartyg.<SPAN class="ft99">16</SPAN></P>
<P class="p821 ft10">Kemikalieinspektionen</P>
<P class="p460 ft8">Kemikalieinspektionens tillsyn enligt miljötillsynsförordningen framgår av 2 kap. 21 §. Av förordningen framgår att Kemikalie- inspektionen har tillsynsansvar enligt 14 kap. miljöbalken, <SPAN class="ft46">Kemiska produkter och biotekniska organismer</SPAN>, samt en rad <NOBR>EU-förordningar.<SPAN class="ft100">17</SPAN></NOBR></P>
<P class="p315 ft7">Kemikalieinspektionen bedriver tillsyn av tillverkare och impor- törer av kemiska produkter, varor med kemiskt innehåll och bekämpningsmedel. Syftet med den operativa tillsynen är att kon- trollera att företag följer de lagar och regler som finns inom Kemikalieinspektionens tillsynsområde. Tillsynsarbetet ska bedrivas på ett sätt som leder till att företag som importerar eller tillverkar kemikalier och varor under samma konkurrensmässiga villkor i för- hållande till gällande regelverk. Kemikalieinspektionen ska också tillhandahålla information som underlättar för företagen att tolka och följa reglerna. Kemikalieinspektionen delar in tillsynen med stöd av miljöbalken i tre huvudområden; kemiska produkter, varor och bekämpningsmedel. Vid inspektionen kontrollerar Kemikalie- inspektionen bland annat:</P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">om varor eller kemiska produkter innehåller förbjudna ämnen,</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">produktinformationen, det vill säga säkerhetsdatablad,</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">och förpackningsmärkningar,</SPAN></P>
<P class="p324 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">företagets rutiner, till exempel för att ta fram och distribuera säkerhetsdatablad,</SPAN></P>
<P class="p822 ft102"><SPAN class="ft81">15 </SPAN>Se vidare förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter, förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier, förordningen (2014:1073) om producentansvar för förpackningar, förordningen (2014:1074) om produ- centansvar för returpapper och förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning.</P>
<P class="p823 ft82"><SPAN class="ft95">16</SPAN><SPAN class="ft96">Se vidare förordning (EG) nr 1013/2006 och förordning (EG) 1257/2013.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">17</SPAN><SPAN class="ft96">De aktuella </SPAN><NOBR>EU-förordningarna</NOBR> framgår av miljötillsynsförordningen 2 kap. 19 § <NOBR>7–9,</NOBR> 11–</P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft119">14</SPAN><SPAN class="ft97">och </SPAN><NOBR>16–17.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343251x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td180"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p22 ft27">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p418 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">produktutredningar och bedömningsunderlag,</SPAN></P>
<P class="p437 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">att företaget är anmält till produktregistret och att produktanmäl- ningarna är fullständiga,</SPAN></P>
<P class="p38 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">att endast godkända bekämpningsmedel säljs,</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">tillstånd för överlåtelse av livsfarliga och mycket farliga kemikalier,</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">hur företaget arbetar för att undvika riskabla kemikalier.</SPAN><SPAN class="ft91">18</SPAN></P>
<P class="p484 ft74">Kemikalieinspektionens inspektioner har ökat i antal från 2011 till 2014 inom samtliga kategorier; kemiska produkter, bekämpnings- medel och varor. Utvecklingen framgår av tabellen nedan.</P>
<P class="p824 ft83"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Kemikalieinspektionens årsredovisningar för 2013 och 2014.</P>
<P class="p283 ft7">Som en del av tillsynen kontrolleras innehåll av kemiska ämnen i varor och kemiska produkter med hjälp av analyser som delvis ut- förs vid myndigheten och delvis med hjälp av externa ackrediterade laboratorier.</P>
<P class="p14 ft8">Kemikalieinspektionen har ansvar för tillsynen i fråga om gen- teknik vad gäller avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade mikro- organismer, nematoder, spindeldjur och insekter, och utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade mikroorganismer, nematoder, spindeldjur eller insekter.<SPAN class="ft100">19</SPAN></P>
<P class="p14 ft79">Kemikalieinspektionen bedriver också tillsyn enligt produktsäker- hetslagen (2004:451) och lagen (2011:579) om leksakers säkerhet.</P>
<P class="p825 ft82"><SPAN class="ft95">18</SPAN><SPAN class="ft96">Kemikalieinspektionens årsredovisning för 2013.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">19</SPAN><SPAN class="ft97">2 kap. 14 § miljötillsynsförordningen (2011:13).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343252x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft10">Havs- och vattenmyndigheten</P>
<P class="p826 ft7">Havs- och vattenmyndigheten har enligt tillsynsförordningen an- svar för tillsynen i fråga om genteknik vad gäller</P>
<P class="p403 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft116">innesluten användning av genetiskt modifierade vattenlevande orga- nismer,</SPAN></P>
<P class="p391 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft116">avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade vattenlevande orga- nismer, och</SPAN></P>
<P class="p827 ft11"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft116">utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade vattenlevande organismer.</SPAN><SPAN class="ft110">20</SPAN></P>
<P class="p400 ft7">Havs- och vattenmyndigheten delar ansvaret för genteknik med en rad andra myndigheter.<SPAN class="ft80">21</SPAN></P>
<P class="p81 ft10">Strålsäkerhetsmyndigheten</P>
<P class="p336 ft7">Enligt miljötillsynsförordningen har Strålsäkerhetsmyndigheten till- synsansvar när det gäller olägenheter från joniserande och icke joniserande strålning i fråga om verksamheter som är tillstånds- pliktiga enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) och är kärn- tekniska verksamheter enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verk- samhet eller verksamheter med strålning enligt strålskyddslagen (1988:220).</P>
<P class="p215 ft7">Under vissa förutsättningar får Strålsäkerhetsmyndigheten över- låta uppgiften att utöva viss tillsyn enligt första stycket åt en kom- munal nämnd eller länsstyrelse.<SPAN class="ft80">22</SPAN></P>
<P class="p89 ft10">Länsstyrelserna</P>
<P class="p828 ft7">Länsstyrelsen utövar tillsyn inom en rad områden enligt miljö- tillsynsförordningen: nationalparker, strandskydd, marinveten- skaplig, forskning och handel med vilda djur och växter, natur- reservat, kulturreservat, naturminnen och vattenskyddsområden,</P>
<P class="p327 ft82"><SPAN class="ft95">20</SPAN><SPAN class="ft96">2 kap. 11 och 13 §§ miljötillsynsförordningen (2011:13).</SPAN></P>
<P class="p535 ft102"><SPAN class="ft95">21</SPAN><SPAN class="ft115">Övriga myndighete med ansvar för tillsynen i fråga om genteknik är Arbetsmiljöverket, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Skogsstyrelsen och Statens jord- bruksverk.</SPAN></P>
<P class="p535 ft83"><SPAN class="ft95">22</SPAN><SPAN class="ft89">För närmare beskrivning an Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsansvar, se 2 kap. 26 § miljötillsynsförordningen (2011:13).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">252</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343253x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td180"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p22 ft27">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft17">biotopskyddsområden och djur- och växtskyddsområden, miljö- skyddsområden, särskilt skyddade områden, skötsel av jordbruks- mark och annan markanvändning vid jordbruket, artskydd, vilthägn, stängselgenombrott, sjöfarten och luftfarten när det gäller dumpning och förbränning av avfall och vissa transporter av avfall.</P>
<P class="p14 ft8">Vidare ansvarar länsstyrelsen i fråga om vissa verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) och bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, vattenverksamheter, föroreningsskador, miljöskador, kemiska produkter, avfall, farligt avfall och producentansvar. Många tillsynsuppgifter får länsstyrelsen överlåta åt en kommunal nämnd.<SPAN class="ft100">23</SPAN></P>
<P class="p14 ft7">Av tabellen nedan framgår antalet tillsynsärenden vad avser miljöfarlig verksamhet hos länsstyrelserna under 2013 och 2014. Antalet avlutade ärenden under åren skiljer sig mellan läns- styrelserna, något som kan bero på antalet och vilken typ av till- synsobjekt som finns i länet men också på skiftande ambitionsnivåer. Den viktigaste faktorn som påverkar antalet tillsynsärenden torde dock vara i vilken utsträckning länsstyrelsen har överlåtit tillsyn till kommunerna i länet (se nedan under rubriken Överlåtelse och återtagande av operativ tillsyn).</P>
<P class="p829 ft83"><SPAN class="ft81">23 </SPAN>2 kap. <NOBR>7–8,</NOBR> <NOBR>28–30</NOBR> §§ miljötillsynsförordningen (2011:13).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">253</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343254x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td182"><P class="p22 ft27">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
<TD class="tr10 td183"><P class="p830 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td68"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr26 td184"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr26 td185"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td68"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr56 td186"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr57 td185"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td68"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td184"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td185"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p831 ft119">* Ingående balans för 2014 (som anges i årsredovisningarna för 2014) överensstämmer inte alltid med utgående balans för 2013 (som anges i årsredovisningen för 2013). För dessa län används ingående balans enligt 2014 års årsredovisningar i tabellen. Skillnaderna är små.</P>
<P class="p807 ft83"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Länsstyrelsernas årsredovisningar för 2013 och 2014.</P>
<P class="p487 ft79">Ett annat omfattande tillsynsområde är tillsyn över vattenverksam- heterna i länet. Antalet tillsynsärenden som avser vattenverksamhet under 2013 och 2014 skiljer sig också mellan länen. Överlåtelse av tillsyn över vattenverksamhet är inte vanligt i samma utsträckning som när det gäller tillsyn över miljöfarlig verksamhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">254</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343255x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr10 td186"><P class="p39 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td187"><P class="p832 ft27">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td184"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr26 td188"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr27 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr56 td186"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr57 td188"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr56 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td184"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td188"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td24"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p833 ft119">* Ingående balans för 2014 (som anges i årsredovisningarna för 2014) överensstämmer inte alltid med utgående balans för 2013 (som anges i årsredovisningen för 2013). För dessa län används ingående balans enligt 2014 års årsredovisningar i tabellen. Skillnaderna är små.</P>
<P class="p834 ft83"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Länsstyrelsernas årsredovisningar för 2013 och 2014.</P>
<P class="p835 ft10">Kommunerna</P>
<P class="p836 ft79">I propositionen om miljöbalken menade regeringen att det var en naturlig utgångspunkt att kommunerna inom den egna kommunen ansvarade för miljön, och därmed tillsynen enligt miljöbalken, med hänsyn till de befogenheter som ligger på kommunen i övrigt i syfte att åstadkomma ett uthålligt samhälle. Regeringen menade att statens</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343256x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">roll i den löpande tillsynen när den utövas av kommunen, skulle vara att stödja de kommunala nämnder som utövar tillsyn enligt balken eller att ingripa då tillsynen i något fall inte sköts. Rege- ringen ansåg att det var angeläget att de centrala myndigheterna i högre grad än tidigare aktivt stödde de lokala och regionala myndigheterna och att ingripanden verkligen skulle göras i de fall kommunen inte fullgjorde sitt tillsynsansvar.</P>
<P class="p81 ft34">Kommunernas tillsyn enligt miljöbalken</P>
<P class="p82 ft7">Enligt 26 kap. 3 § 3 stycket miljöbalken utövar varje kommun genom den eller de nämnder som fullmäktige bestämmer tillsyn inom kommunen över miljö- och hälsoskyddet enligt 9 kap. i balken, med undantag för sådan miljöfarlig verksamhet som kräver till- stånd, och över avfallshanteringen enligt 15 kap.</P>
<P class="p315 ft8">Enligt samma stadgande, fjärde stycket, får regeringen meddela föreskrifter om att en tillsynsmyndighet får överlåta åt en kommun som begär det att i ett visst avseende utöva sådan tillsyn som annars skulle skötas av en statlig tillsynsmyndighet. Detta gäller dock inte verksamheter som utövas av Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.</P>
<P class="p81 ft34">Kommunernas tillsyn enligt miljötillsynsförordningen</P>
<P class="p287 ft17">I miljötillsynsförordningen förtydligas de kommunala nämndernas tillsynansvar.<SPAN class="ft86">24 </SPAN>Den kommunala nämnden ansvar t.ex. för tillsynen i fråga om naturreservat, kulturreservat, naturminnen och vatten- skyddsområden som har beslutats av kommunen. Andra exempel är att den kommunala nämnden ansvarar för tillsynen över hantering av kemiska produkter, biotekniska organismer och varor i andra verksamheter än miljöfarliga verksamheter enligt 9 kap. miljöbalken, utom den tillsyn som Kemikalieinspektionen utövar över primär- leverantörers utsläppande på marknaden.</P>
<P class="p837 ft83"><SPAN class="ft81">24 </SPAN>2 kap. 9 och 31 §§ miljötillsynsförordningen (2011:13).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343257x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td180"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p22 ft27">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft34">Överlåtelse och återtagande av operativ tillsyn</P>
<P class="p318 ft17">Om en kommun vill överta tillsynen från en tillsynsmyndighet ska kommunen göra en framställning till myndigheten. Om tillsyns- myndigheten anser att tillsynen inte bör överlåtas, ska myndig- heten med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för av- görande, om kommunen begär det. Tillsynsmyndigheten får åter- kalla överlåtelsen av tillsyn till en kommun.<SPAN class="ft86">25 </SPAN>Det är både omstän- digheter som kan hänföras till kommunen och omständigheter som kan hänföras till tillsynsobjekten kan föranleda återtagande. I propositionen om miljöbalken gav regeringen några exempelen på omständigheter som skulle kunna leda till återtagande, nämligen nedskärningar som leder till att nödvändig kompetens försvinner<SPAN class="ft36">, </SPAN>förändringar av verksamheterna som ställer särskilda krav på till- synen eller som har betydelse för regionala eller nationella förhåll- anden, verksamhetens påverkan på miljön i en inte förutsedd om- fattning eller att erfarenheterna visar att tillsynen inte kan fullgöras av kommunen på det sätt som hade förutsetts.<SPAN class="ft86">26 </SPAN>Har regeringen beslutat om överlåtelse, ska regeringen besluta om återkallelse.</P>
<P class="p225 ft17">Överlåtelse av tillsyn regleras närmare i miljötillsyns- förordningen. Av förordningen framgår att den myndighet som prövar om uppgiften att utöva operativ tillsyn kan överlåtas till en kommunal nämnd, vid sin prövning ska ta hänsyn till omfattningen av tillsynsobjektens miljöpåverkan och till nämndens förut- sättningar för att uppfylla de uppgifter som anges i miljö- tillsynsförordningen. Förutsättningarna för att utöva tillsyn över tillsynsobjektens hantering av kemiska produkter i den utsträck- ning sådan hantering förekommer ska också prövas. Hänsyn ska också tas till kommunens interna ansvarsfördelning för drift av och tillsyn över kommunala verksamheter. Myndigheten ska dessutom pröva myndighetens egna förutsättningar för att fortsättningsvis kunna ge effektiv tillsynsvägledning i frågor som rör tillsyns-</P>
<P class="p838 ft175"><SPAN class="ft95">25</SPAN><SPAN class="ft174">Enligt 26 kap. 5 § miljöbalken ska tillsynsmyndigheten återkalla överlåtelsen om kommunen ändrar sin nämndorganisation så att den strider mot 3 kap. 5 § andra stycket kommunallagen (1991:900). Enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) får inte heller tillsynen överlåtas om kommunens interna ansvarsfördelning för drift och tillsyn av andra organisatoriska skäl inte är lämplig med hänsyn till förutsättningarna för en effektiv tillsyn.</SPAN></P>
<P class="p444 ft83"><SPAN class="ft95">26</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 1997/98:45 Miljöbalk.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">257</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343258x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">objekten, möjligheten att inom ett län utöva en effektiv tillsyn, och övriga frågor av betydelse för överlåtelse av tillsynsuppgiften.<SPAN class="ft91">27</SPAN></P>
<P class="p504 ft7">En tillsynsmyndighet som har överlåtit uppgiften att utöva ope- rativ tillsyn till en kommunal nämnd ska regelbundet följa upp och utvärdera tillsynen. Om förutsättningarna för överlåtelse inte längre finns, anges det i förordningen hur rätten att bedriva tillsyn kan återkallas.<SPAN class="ft80">28</SPAN></P>
<P class="p315 ft8">I en rapport från Naturvårdsverket från 2013 belyser en forskar- grupp omfattningen av länsstyrelsernas överlåtelse och återtagande av miljötillsyn under åren 2007 och 2012. Forskarna undersökte också vilka drivkrafter och överväganden som låg bakom beslut om överlåtelse eller återtagande av sådan tillsyn.<SPAN class="ft100">29 </SPAN>I rapporten ges en relativt tydlig övergripande bild av situationen där länsstyrelserna generellt är villiga att överlåta tillsyn inom samtliga tillsynsområden till kommunerna. Inom området miljöfarliga verksamheter är över- låtelse av tillsynen den normala situationen inom stort sett samtliga branscher. I nästan sju fall av tio var tillsynen överlåten till kom- munal nämnd. Överlåtelse av tillsyn inom andra tillsynsområden än miljöfarlig verksamhet görs i relativt begränsad omfattning.<SPAN class="ft100">30</SPAN></P>
<P class="p99 ft8">Variationerna gällande graden av överlåtelse är stor i landet, från län där omkring en tredjedel av verksamheterna är överlåtna till ett läge där kommunerna tagit över i stort sett alla verksamheter som är möjliga att överta. I 63 kommuner hade inte någon tillsyn alls övertagits. Dessa kommuner låg i 14 olika län och hade det gemen- samt att de, med något enstaka undantag, var relativt små.</P>
<P class="p106 ft7">År 2014 var omkring 60 procent av ansvaret för tillsynen över- låten till kommunerna. Länsstyrelserna har tillsynsansvar för omkring 2 700 anläggningar, varav över 300 är <NOBR>A-anläggningar.</NOBR> Kommunen ansvarar för tillsynen av omkring 4 800 anläggningar, varav över 100 är <NOBR>A-anläggningar.<SPAN class="ft80">31</SPAN></NOBR></P>
<P class="p315 ft79">Enligt Naturvårdsverkets forskarrapport är det mycket sällan i förhållande till överlåtelseärenden, som länsstyrelserna återtar tillsyns- ansvaret. När tillsyn återtas förefaller det göras odramatiskt och i</P>
<P class="p327 ft82"><SPAN class="ft95">27</SPAN><NOBR><SPAN class="ft96">18–20</SPAN></NOBR> §§ miljötillsynsförordningen (2011:13).</P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">28</SPAN><NOBR><SPAN class="ft96">21–22</SPAN></NOBR> §§ miljötillsynsförordningen (2011:13).</P>
<P class="p839 ft102"><SPAN class="ft95">29</SPAN><SPAN class="ft115">Överlåtelse och återtagande av operativ miljötillsyn (Naturvårdsverket, Rapport 6559, april 2013).</SPAN></P>
<P class="p535 ft102"><SPAN class="ft95">30</SPAN><SPAN class="ft115">Andra tillsynsuppgifter (t.ex. täktverksamhet, vattenskyddsområden, förorenade områden, artskydd och vilthägn) överlåts sällan.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">31</SPAN><SPAN class="ft97">OECD:s granskning av Sveriges miljöpolitik, Sverige 2014.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">258</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343259x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td180"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p22 ft27">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">samförstånd mellan länsstyrelse och kommun, även om det också förekommer att tillsynen återtas på grund av bristen på tillsyn. Återtagande kan också göras på begäran av kommunen. Studien visar vidare att det är tydligt att graden av överlåtelse avgörs till övervägande del av kommunernas vilja att överta tillsynen. I prak- tiken kännetecknas tillsynsarbetet av en stor del informella kon- takter länsstyrelsen och kommunerna emellan, organiserade dialog- möten samt mer formaliserade kontroller. Det förekommer dock att länsstyrelser har startat en generell översyn av överlåtelsebesluten till länets kommuner.</P>
<P class="p471 ft10">Andra myndigheters tillsyn</P>
<P class="p554 ft79">Även ansvaret för övriga myndigheter som utövar miljötillsyn– Skogsstyrelsen, Generalläkaren, Arbetsmiljöverket, Livsmedels- verket, Läkemedelsverket, Statens jordbruksverk, Sveriges geologiska undersökning och Transportstyrelsen – framgår av 2 kap. miljö- tillsynsordningen. Av tabellen nedan framgår hur ansvaret fördelas.</P>
<P class="p840 ft83"><SPAN class="ft54">Källa: </SPAN>Egen bearbetning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">259</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343260x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft10">Tillsyns- och föreskriftsrådet</P>
<P class="p82 ft7">Tillsyns- och föreskriftsrådet inrättades i samband med att miljö- balken trädde i kraft 1999. I propositionen om miljöbalken moti- verade regeringen behovet av ett sekretariat för samråd mellan bl.a. myndigheter, länsstyrelser och kommuner på följande sätt:</P>
<P class="p841 ft48">Regeringen bedömer att en optimal tillsynsverksamhet skulle kunna främjas i ett samrådsorgan för bl.a. berörda myndigheter. Denna fråga bör därför bli föremål för fortsatta överväganden. Ett sådant forum skulle kunna åstadkommas genom att ett särskilt sekretariat upp- rättades vid Naturvårdsverket där företrädare för alla berörda centrala myndigheter, länsstyrelserna och kommunerna liksom Kommun- förbundet är representerade. Även branschorganisationer från det pri- vata näringslivet skulle kunna ingå. Ett sådant samrådsorgan vid Naturvårdsverket skulle ligga i linje med Naturvårdsverkets pådriv- ande och samordnande funktion på miljöområdet.</P>
<P class="p842 ft111">En förutsättning för en effektiv tillsyn är att föreskrifter och all- männa råd på miljöområdet är utformade efter likartade principer och inte i sak motverkar eller strider mot varandra. Behovet av samordning ökar också eftersom många myndigheter är berörda av miljöbalken. Ett samrådsorgan skulle kunna fylla en funktion även för samordning av föreskriftsarbetet.<SPAN class="ft110">32</SPAN></P>
<P class="p447 ft17">Rådet är en organisatorisk del av Naturvårdsverket och regleras i verkets instruktion.<SPAN class="ft86">33 </SPAN>Tillsyns- och föreskriftsrådet är ett rådgiv- ande organ för samråd och samverkan för myndigheternas arbete i frågor som rör tillsyn och föreskrifter enligt miljöbalken samt EU- förordningar och <NOBR>EU-direktiv</NOBR> inom miljöbalkens område.</P>
<P class="p315 ft17">Tillsyns- och föreskriftsrådet består av företrädare för Folk- hälsomyndigheten, Generalläkaren, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Statens jordbruks- verk. Dessutom ska det i rådet finnas två ledamöter som företräder kommunerna och två ledamöter som företräder länsstyrelserna.</P>
<P class="p753 ft9">Rådets uppgifter är att</P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">identifiera behov av samsyn och samverkan,</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">vid behov ta initiativ till ökad samsyn och samverkan,</SPAN></P>
<P class="p843 ft82"><SPAN class="ft95">32</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 1997/98:45 Miljöbalk.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">33</SPAN><NOBR><SPAN class="ft97">11-14</SPAN></NOBR> §§ förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343261x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td180"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p22 ft27">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p472 ft17"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft126">ansvara för att det sker ett erfarenhets- och informationsutbyte med andra myndigheter som har ett centralt ansvar för tillsyns- vägledning inom miljöbalkens område, och</SPAN></P>
<P class="p35 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">föra register över</SPAN></P>
<P class="p844 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">samtliga förordningar och andra föreskrifter som har med- delats med stöd av miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p844 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">samtliga allmänna råd inom miljöbalksområdet som har be- slutats av myndigheterna, och</SPAN></P>
<P class="p845 ft7"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft31">de </SPAN><NOBR>EU-förordningar</NOBR> och <NOBR>EU-direktiv</NOBR> som rör miljöbalks- området med uppgifter om hur direktiven genomförs i svensk rätt.</P>
<P class="p435 ft7">En annan uppgift för rådet är att varje år lämna en skriftlig rapport till regeringen med en redovisning och utvärdering av föregående års verksamhet.</P>
<P class="p10 ft7">Av en rapport från Statskontoret framgår att det finns kritik mot hur Tillsyns- och föreskriftsrådets verksamhet fungerar.<SPAN class="ft80">34 </SPAN>Kritiken gäller bl.a. att</P>
<P class="p296 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">rådet saknar beslutsbefogenheter vilket medför att det mer får karaktär av nätverk för information och samverkan,</SPAN></P>
<P class="p366 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">kansliresurserna har minskat, något som får betydelse då kansliet håller samman arbetet,</SPAN></P>
<P class="p366 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">medverkande myndigheter avsätter inte tillräckligt med tid för arbetet och det är dålig uppslutning på rådets möten,</SPAN></P>
<P class="p366 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">deltagande myndigheter inte i tillräcklig grad återkopplar de diskussioner som förs i rådet till de egna myndigheterna.</SPAN></P>
<P class="p317 ft10"><SPAN class="ft10">8.1.3</SPAN><SPAN class="ft90">Samverkansorgan för tillsyn</SPAN></P>
<P class="p7 ft10">Miljösamverkan Sverige</P>
<P class="p311 ft74">De myndigheter som ingår i Miljösamverkan Sverige är länsstyrel- serna, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Jordbruksverket. Miljösamverkan startade under 2005 med stöd av</P>
<P class="p7 ft83"><SPAN class="ft81">34 </SPAN>Vägledning till en bättre tillsyn, Statskontoret 2014:17.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">261</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343262x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft17">Naturvårdsverket. Samverkan har till syfte att få till stånd en ökad samsyn mellan länsstyrelserna och en mer enhetlig hantering i tillsynsfrågor. Samarbetet ska i huvudsak inriktas mot frågor som rör tillsyn och tillsynsvägledning enligt miljöbalken. Avsikten med samarbetet är också att komplettera Naturvårdsverkets, Jordbruks- verket och Havs- och vattenmyndighetens tillsynsvägledning till de regionala och indirekt de lokala tillsynsmyndigheterna.</P>
<P class="p106 ft7">För samverkansorganet finns en styrgrupp där representanter för länsstyrelserna och adjungerade företrädare för de övriga myn- digheterna. Styrgruppen möts <NOBR>6–8</NOBR> gånger per år och fattar bl.a. be- slut om den löpande verksamheten samt tar fram förslag till verk- samhetsplan och budget.<SPAN class="ft80">35</SPAN></P>
<P class="p315 ft79">Miljösamverkan Sveriges insatser ska vara konkreta, avgränsade och operativt inriktade. Insatserna handlar bland annat om att</P>
<P class="p343 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">ta fram informations- och underlagsmaterial i olika aktuella frågor,</SPAN></P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">utarbeta handledningar och riktlinjer till tillsyn, skydd och säker- ställande m.m.,</SPAN></P>
<P class="p47 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">gemensamma informations- och tillsynskampanjer,</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">kurser och seminarier i anslutning till projekten,</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">samla och sprida befintlig material mellan länsstyrelserna.</SPAN><SPAN class="ft91">36</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">Den vidare tillsynsvägledningen från regional till lokal nivå står varje länsstyrelse för och den ingår inte i samarbetet Miljösamverkan Sverige.</P>
<P class="p315 ft17">Samverkansorganet arbetar projektinriktat med aktuella frågor. Exempel på sådana projekt är tillsyn av vattenkraft och dammar, tillsyn av markavvattning och informationsmaterial om artskydd.<SPAN class="ft86">37 </SPAN>Under såväl 2013 som 2014 deltog medarbetare från 18 olika länsstyrelser i olika projektgrupper.<SPAN class="ft86">38 </SPAN>De regionala samverkans- organen arbetar med tillsynskampanjer, handläggarstöd, informa- tion, seminarier, samarbete med andra aktörer m.m. Enligt en rapport från Statskontoret är den regionala miljösamverkan särskilt viktig för miljöinspektörer i små kommuner, som genom den får en</P>
<P class="p846 ft82"><SPAN class="ft95">35</SPAN><SPAN class="ft96">Tillsyn enligt miljöbalken – möjligheter till utveckling och förbättring, Naturvårdsverket 2014.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">36</SPAN><SPAN class="ft96">Verksamhetsplan 2015, Miljösamverkan Sverige.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">37</SPAN><SPAN class="ft101">Årsberättelse 2014, Miljösamverkan Sverige.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">38</SPAN><SPAN class="ft97">Årsberättelse 2013 och 2014, Miljösamverkan Sverige.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">262</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343263x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft20">SOU 2015:43 Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P>
<P class="p847 ft7">möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter.<SPAN class="ft80">39 </SPAN>Det varierar vem som tar initiativ till arbetet i de regionala samverkansorganen. I vissa fall är det länsstyrelserna som driver arbetet, medan det i andra fall är kommunala initiativ som styr inriktningen. Planeringen och prioriteringen av insatser är inte koordinerad mellan nätverken, men projektledarna för respektive nätverk träffas ett par gånger om året.<SPAN class="ft80">40</SPAN></P>
<P class="p220 ft9">Verksamheten finansieras i huvudsak av de deltagande myndig-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td189"><P class="p22 ft9">heterna. Länsstyrelserna bidrar</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p118 ft9">för</P></TD>
<TD class="tr4 td89"><P class="p20 ft9">2015</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td149"><P class="p23 ft9">med 660 000 kronor,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td190"><P class="p22 ft9">Naturvårdsverket</P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p121 ft9">med</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td191"><P class="p100 ft9">600 000 kronor,</P></TD>
<TD class="tr4 td192"><P class="p22 ft9">Jordbruksverket</P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p23 ft11">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td190"><P class="p22 ft9">100 000 kronor</P></TD>
<TD class="tr4 td105"><P class="p22 ft9">och</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p22 ft9">Havs-</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p848 ft11">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td193"><P class="p849 ft9">vattenmyndigheten</P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p23 ft11">med</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p0 ft9">400 000 kronor.<SPAN class="ft91">41</SPAN></P>
<P class="p305 ft8">Enligt en rapport från Statskontoret uppfattas Miljösamverkan Sverige av centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner gene- rellt bidra positivt till vägledningsarbetet och till samverkan mellan länsstyrelserna. Några av de tillfrågade anser dock att organisa- tionen domineras för mycket av länsstyrelserna. Ett annat problem är att finansieringen bygger på frivilliga bidrag och att organisationen får lita på att deltagande myndigheter årligen skjuter till medel.<SPAN class="ft100">42</SPAN></P>
<P class="p471 ft10">Regional samverkan om miljötillsyn</P>
<P class="p434 ft7">Det finns tretton regionala samverkansorgan; miljösamverkan Norr- botten, Västerbotten, Västernorrland, Stockholm, Värmland, Västra Götaland, Södermanland, Östergötland, Sydost, J (Jönköpings län), Halland, <NOBR>Kronoberg-Blekinge</NOBR> samt miljösamverkan Skåne. Syftet med de regionala organen är att effektivisera och stödja myndig- heternas miljötillsyn.<SPAN class="ft80">43</SPAN></P>
<P class="p60 ft8">Statskontoret gör i en rapport om miljötillsyn bedömningen att de regionala samverkansprojekten allmänt uppfattas som viktiga och vällovliga även om arbetssättet ibland uppfattas som ineffektivt genom att det förekommer att delvis identiska projekt genomförs i fler än ett län. Statskontoret pekar också på att, i likhet med Miljösamverkan Sverige, utgör finansieringen en osäkerhetskälla,</P>
<P class="p850 ft82"><SPAN class="ft95">39</SPAN><SPAN class="ft96">Vägledning till en bättre tillsyn, Statskontoret 2014:17.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">40</SPAN><SPAN class="ft96">Tillsyn enligt miljöbalken – möjligheter till utveckling och förbättring, Naturvårdsverket 2014.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">41</SPAN><SPAN class="ft101">Verksamhetsplan 2015, Miljösamverkan Sverige.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">42</SPAN><SPAN class="ft101">Vägledning till en bättre tillsyn, Statskontoret 2014:17.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">43</SPAN><SPAN class="ft97">www.miljosamverkansverige.se, </SPAN><NOBR>2015-03-24.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">263</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343264x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">eftersom det inte finns några givna medel att tillgå. Samverkan finansieras huvudsakligen av kommunerna. Kommunernas bidrag till finansieringen ser dock väldigt olika ut. Vissa kommuner bidrar ekonomiskt, medan andra endast bidrar genom den tid man lägger ned på samverkan.<SPAN class="ft80">44</SPAN></P>
<P class="p81 ft10">Tillsynsforum</P>
<P class="p336 ft7">Tillsynsforum är ett nätverk för personer som arbetar med tillsyn inom statlig verksamhet. Syftet med Tillsynsforum är att konti- nuerligt utbyta erfarenheter och att sprida kunskap, information och idéer inom tillsynsområdet, bl.a. genom att arrangera konfe- renser med olika teman.</P>
<P class="p106 ft7">Ett <NOBR>90-tal</NOBR> statliga myndigheter arbetar i dag helt eller delvis med någon form av tillsyn. Nätverket har 75 myndigheter som med- lemmar.<SPAN class="ft80">45</SPAN></P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">8.1.4</SPAN><SPAN class="ft90">Egenkontroll för verksamhetsutövare</SPAN></P>
<P class="p460 ft7">I miljöbalken slås fast att ansvaret för balkens efterlevnad främst ligger på verksamhetsutövarna. Enligt 26 kap. 19 § första stycket ska den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar.</P>
<P class="p215 ft7">I propositionen om miljöbalken konstaterar regeringen att det är verksamhetsutövarens skyldighet att se till att balkens regler inte åsidosätts och att verksamheten bedrivs så att miljöbalkens syften uppfylls.<SPAN class="ft80">46 </SPAN>Det är den som bedriver en verksamhet som har störst kunskap om den och dess verkningar. Regeringen understryker dock att kravet på egenkontroll måste anpassas till varje verksamhet så att det inte får orimliga konsekvenser.</P>
<P class="p315 ft79">Av 26 kap. 19 § andra stycket framgår att verksamhetsutövarens ansvar inte inskränker sig till att kontrollera att balkens</P>
<P class="p851 ft102"><SPAN class="ft95">44</SPAN><SPAN class="ft101">Vägledning till en bättre tillsyn. En utvärdering av tillsynsvägledningen på miljöområdet, Statskontoret 2014:17.</SPAN></P>
<P class="p393 ft82"><SPAN class="ft95">45</SPAN><SPAN class="ft96">Tillsynsforums webbplats, www.tillsynsforum.se, </SPAN><NOBR>2015-01-28.</NOBR></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">46</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 1997/98:45 Miljöbalk.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">264</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343265x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td180"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p22 ft27">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p492 ft7">bestämmelser och för verksamheten särskilt meddelade villkor efterlevs. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön ska också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Av tredje stycket framgår att den som bedriver sådan verksamhet ska lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsyns- myndigheten begär det.</P>
<P class="p14 ft7">Varje år ska en miljörapport med en redovisning av de åtgärder som har vidtagits för att uppfylla villkoren i ett tillståndsbeslut och resultaten av dessa åtgärder lämnas till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten.<SPAN class="ft80">47 </SPAN>Närmare föreskrifter om verk- samhetskontrollen finns i förordningen (1998:901) om verksamhets- utövares egenkontroll.</P>
<P class="p329 ft32"><SPAN class="ft32">8.2</SPAN><SPAN class="ft33">Tillsynsvägledning</SPAN></P>
<P class="p431 ft7">En rad myndigheter utövar tillsyn för att säkerställa syftet med miljöbalken och de föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. För att tillsynen ska vara likvärdig över landet har en rad myndigheter i uppgift att vägleda andra i deras tillsynsarbete. I detta avsnitt redogör vi översiktligt för bestämmelserna om tillsynsvägledning.</P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft90">Miljöbalken</SPAN></P>
<P class="p290 ft8">I propositionen med förslaget till miljöbalken understök regeringen att utöver sitt tillsynsansvar skulle de centrala myndigheterna ha ett ansvar för att tillsynen bedrivs ändamålsenligt både med avseende på lokala, regionala och nationella förhållanden.<SPAN class="ft100">48 </SPAN>Enligt regeringen skulle de centrala tillsynsmyndigheterna stödja, samordna, följa upp och utvärdera den regionala och lokala operativa tillsynen, eller, sammanfattningsvis, ge tillsynsvägledning.</P>
<P class="p317 ft82"><SPAN class="ft95">47</SPAN><SPAN class="ft96">För närmare beskrivning av miljörapporterna se 26 kap. 20 § miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">48</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 1997/98:45Miljöbalk.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">265</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343266x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p852 ft7">Tillsynsvägledningen regleras i miljöbalkens kapitel om tillsyn.<SPAN class="ft80">49 </SPAN>Där framgår att tillsynsmyndigheten, genom rådgivning, informa- tion och liknande verksamhet, ska skapa förutsättningar för att balkens ändamål ska kunna tillgodoses. Regeringen menade i pro- positionen om miljöbalken att tillsynsvägledning är ett annat sätt att inom ramen för tillsynen skapa förutsättningar för att reglerna följs.</P>
<P class="p301 ft10"><SPAN class="ft10">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft90">Miljötillsynsförordningen om tillsynsvägledning</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Tillsynsvägledning definieras i miljötillsynsförordningen som utvär- dering, uppföljning och samordning av operativ tillsyn samt stöd och råd till de operativa tillsynsmyndigheterna.<SPAN class="ft80">50</SPAN></P>
<P class="p315 ft8">Av 3 kap. 1 § miljötillsynsförordningen framgår att tillsynsväg- ledning ska ges i fråga om tillämpningen av miljöbalken, före- skrifter meddelade med stöd av miljöbalken och <NOBR>EU-förordningar.</NOBR> De tillsynsvägledande myndigheterna ska aktivt verka för samord- ning och samverkan i frågor om tillsynsvägledning. Enligt förord- ningen ska de tillsynsvägledande myndigheterna på statlig nivå sär- skilt ge stöd till länsstyrelsernas tillsynsvägledning till kommunerna.</P>
<P class="p215 ft9">Av förordningen framgår också vilka områden varje myndighet har ansvar för vad gäller tillsynsvägledningen.</P>
<P class="p308 ft79">Länsstyrelsen ska ge tillsynsvägledning i länet. I länsstyrelsernas tillsynsvägledning ingår att ge kommunerna stöd för att utveckla till- synen. Från länsstyrelsens vägledningsområde undantas den tillsyn som utövas av Skogsstyrelsen och generalläkaren.</P>
<P class="p387 ft10">De centrala myndigheternas tillsynsvägledning</P>
<P class="p460 ft8">Enligt 3 kap. miljötillsynsförordningen ska följande myndigheter ge vägledning: Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Affärsverket svenska kraftnät, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Läkemedels- verket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riks- antikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens energi-</P>
<P class="p448 ft82"><SPAN class="ft95">49</SPAN><SPAN class="ft96">26 kap. 1 § 3 stycket miljöbalken.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">50</SPAN><SPAN class="ft97">1 kap. 3 § miljötillsynsförordning (2011:13).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">266</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343267x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td180"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p22 ft27">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">myndighet och Statens jordbruksverk. Av kapitlet framgår också inom vilket eller vilka områden som varje myndighet har ansvar för tillsynsvägledning. Tillsynsvägledning vad gäller genteknik delas av de myndigheter som utövar tillsyn.<SPAN class="ft80">51</SPAN></P>
<P class="p14 ft8">Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalie- inspektionen, Statens jordbruksverk, Folkhälsomyndigheten och läns- styrelserna ska ha planer för tillsynsvägledning. Planerna ska om- fatta en period om tre år. Planerna ska ses över vid behov och minst en gång varje år. Länsstyrelsen ska på begäran av Naturvårdsverket lämna uppgifter till verket om vilka tillsynsvägledande insatser som länsstyrelsen har genomfört eller planerar att genomföra.<SPAN class="ft100">52</SPAN></P>
<P class="p440 ft7">I det följande presenteras tillsynsvägledningsansvaret för de myn- digheter som ingår i våra direktiv, dvs. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen och Strålsäkerhets- myndigheten.</P>
<P class="p471 ft34">Naturvårdsverket</P>
<P class="p431 ft7">Enligt 3 kap. 2 § miljötillsynsförordningen ska Naturvårdsverket ge tillsynsvägledning till kommunala nämnder och länsstyrelser, om inte annat följer av förordningen.<SPAN class="ft80">53 </SPAN>Naturvårdsverket ska också ge allmän tillsynsvägledning till operativa tillsynsmyndigheter i frågor som avser tillämpningen av 26 kap. (<SPAN class="ft44">Tillsyn</SPAN>) och 30 kap. (<SPAN class="ft44">Miljö- sanktionsavgift</SPAN>) i miljöbalken.</P>
<P class="p14 ft17">Naturvårdsverket ska enligt 1 kap. 28 § miljötillsynsförordningen dessutom, i sin egenskap av tillsynsvägledande myndighet, senast den 15 april varje år till regeringen lämna en redovisning av hur tillsynen kan utvecklas och förbättras. Redovisningen ska omfatta de brister i tillsynen som verket identifierat och en beskrivning av hur de kan åtgärdas.</P>
<P class="p60 ft74">Naturvårdsverkets ansvar framgår också av verkets instruktion. Enligt instruktionen ska verket inom sitt ansvarsområde särskilt</P>
<P class="p853 ft102"><SPAN class="ft95">51</SPAN><SPAN class="ft101">Tillsynsvägledning vad gäller genteknik ges av Arbetsmiljöverket, Havs- och vatten- myndigheten, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk.</SPAN></P>
<P class="p444 ft82"><SPAN class="ft95">52</SPAN><SPAN class="ft96">Miljötillsynsförordningen 3 kap. 17 och 18 §§.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">53</SPAN><SPAN class="ft97">Övriga myndigheters ansvar följer av 3 kap. </SPAN><NOBR>3–15</NOBR> §§ miljötillsynsförordningen (2011:13).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">267</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343268x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">ansvara för central tillsynsvägledning och samverka med länsstyrel- serna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete.<SPAN class="ft91">54</SPAN></P>
<P class="p308 ft17">Naturvårdsverket har utvärderat roller, ansvar och förväntningar mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Slutsatsen är att det finns behov av att klargöra och kommunicera myndigheternas upp- drag och även i vilka roller myndigheterna möts i olika samman- hang. Otydligheter i ansvarsområden påverkar miljöarbetet. Inom tillsynsvägledningen finns en tydlig skillnad i hur myndigheterna ser på ansvarsfördelningen sinsemellan. Att tydliggöra mål, syften och prioriteringar skulle enligt Naturvårdsverket leda till en utveck- lad samverkan.<SPAN class="ft86">55</SPAN></P>
<P class="p315 ft8">Enligt Naturvårsverkets instruktion ska myndigheten inom sitt ansvarsområde särskilt ansvara för bland annat central tillsynsväg- ledning och samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete.<SPAN class="ft100">56 </SPAN>Naturvårdsverket redogör i sin årsredovis- ning för 2013 för ett antal med vägledningar som levererats under året. Verket har dessutom gett löpande vägledning bland annat via mejl och telefon och man deltar även i andra myndigheters vägled- ningsarbete. Dessutom samverkar man med länsstyrelserna på stra- tegisk nivå och i olika handläggarnätverk och handläggarträffar för att bidra till ett effektivt väglednings- och tillsynsarbete.</P>
<P class="p99 ft17">Naturvårdsverket har i sin plan för tillsynsvägledning <NOBR>2013–2015</NOBR> satt upp ett mål att minst tio procent av myndighetens resurser för tillsynsvägledning ska användas för dessa uppgifter. Verket har också mål för hur nöjda mottagarna av vägledning ska vara. Ytterligare ett mål är att när det kommer ny lagstiftning som berör tillsyn ska verket tillsynsvägleda om åtminstone de viktigaste förändringarna eller nyheterna inom tre månader.<SPAN class="ft86">57</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Tillsyns- och föreskriftsrådet menar att syftet med tillsyns- vägledningen är att främja, förstärka och utveckla arbetet med den operativa tillsynen och att det är viktigt att myndigheterna verkar för en opartisk och enhetlig rättstillämpning. Rådet relaterar dessa begrepp till rådets definition av likvärdig och effektiv operativ tillsyn:</P>
<P class="p54 ft82"><SPAN class="ft95">54</SPAN><SPAN class="ft96">3 § förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">55</SPAN><SPAN class="ft96">Naturvårdsverkets årsredovisning för 2013.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">56</SPAN><SPAN class="ft101">3 § 1 och 2 styckena förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">57</SPAN><SPAN class="ft97">Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning </SPAN><NOBR>2013–2015.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343269x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td180"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p22 ft27">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p854 ft111">Med en likvärdig och effektiv operativ tillsyn menas att miljöbalken får genomslag på det sätt som lagstiftaren avsett med hjälp av bra arbets- sätt och med så små resurser som möjligt. Detta innebär exempelvis att aktiviteten inom miljöbalksområdet är tillräcklig på alla nivåer, att det finns tillgänglig god tillsynsvägledning, att den operativa tillsyns- vägledningen nås av den, att prioriteringar görs, att operativ tillsyn utförs, att de operativa tillsynsmyndigheterna kan tillämpa tillsyns- reglerna och att reglerna tillämpas likartat och att rättspraxis får genom- slag.<SPAN class="ft110">58</SPAN></P>
<P class="p16 ft34">Kemikalieinspektionen</P>
<P class="p453 ft8">Enligt miljötillsynsförordningen ska Kemikalieinspektionen ge till- synsvägledning när det gäller 14 kap. miljöbalken, <SPAN class="ft46">Kemiska produk- ter och biotekniska organismer</SPAN>, och de <NOBR>EU-förordningar</NOBR> där inspek- tionen också bedriver tillsyn. Tillsynsvägledningen ska ges i frågor om utsläppande på marknaden, införsel och utförsel av kemiska produkter, biotekniska organismer och varor samt allmänhetens hantering av sådana produkter, organismer eller varor.<SPAN class="ft100">59 </SPAN>Kemikalie- inspektionen tillsynsvägleder till exempel i frågor om hur man bedömer märkningen på förpackningen till en kemisk produkt, om reglerna om barnskyddande förslutning eller kännbar varnings- märkning följs, om säkerhetsdatablad uppfyller reglerna eller om en produkt bör betraktas som ett bekämpningsmedel. Kemikalie- inspektionen har även tillsynsvägledning över de regler som gäller varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt.<SPAN class="ft100">60</SPAN></P>
<P class="p305 ft17">Kemikalieinspektionens ansvar för tillsynsvägledningen inom sitt verksamhetsområde regleras även i inspektionens instruktion.<SPAN class="ft86">61 </SPAN>I årsredovisningen för 2013 framhåller Kemikalieinspektionen att eftersom inspektionen bedriver egen operativ tillsyn inom de lagstiftningsområden där de även ska ge tillsynsvägledning, kan de utnyttja sin kunskap om vilka problem som kan finnas vid tillsynen. Detta gör att de kan ge bättre stöd till kommunerna. Inspektionen beskriver sin tillsynsvägledning på följande sätt:</P>
<P class="p855 ft102"><SPAN class="ft95">58</SPAN><SPAN class="ft101">Utvärdering av tillsynsvägledning avseende Miljöbalken, Tillsyn- och föreskriftsrådet 2007. Se även rapporten Kartläggning av tillsynsvägledningsarbetet, Tillsyns- och föreskriftsrådet 2006.</SPAN></P>
<P class="p444 ft82"><SPAN class="ft95">59</SPAN><SPAN class="ft96">3 kap. 6 § miljötillsynsförordningen (2011:13).</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">60</SPAN><SPAN class="ft96">Plan för tillsynsvägledning för åren </SPAN><NOBR>2013–2015,</NOBR> Kemikalieinspektionen, Tillsyn 2/13.</P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">61</SPAN><SPAN class="ft97">4 § 6 punkten förordningen (2009:947) om instruktion för Kemikalieinspektionen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343270x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p856 ft111">Under året har vi etablerat en digital arena som erbjuder stödmaterial och är ett nätverk för inspektörer vid kommuner och länsstyrelser. Nätverket har i dagsläget 485 medlemmar och ska möjliggöra erfaren- hetsutbyte, direkt information och underlätta återkoppling på våra insatser för tillsynsvägledning. Kemikalieinspektionen kompletterar muntlig information med skriftliga råd och stöd via webbplatsen och i olika trycksaker. Vi har skickat ut fyra informationsbrev för att upp- lysa om våra löpande insatser.<SPAN class="ft110">62</SPAN></P>
<P class="p300 ft7">I Kemikalieinspektionens plan för tillsynsvägledning för <NOBR>2013–2015</NOBR> anger inspektionen att tillsynsvägledning framförallt innebär att ge stöd och råd inom vägledningsområdet men också att följa upp, utvärdera och samordna den operativa tillsyn som bedrivs av kom- muner och länsstyrelser. Kemikalieinspektionen tillsynsvägleder främst i frågor som rör utsättande av kemiska produkter på marknaden. De allra flesta regler som tillsynsvägledningen omfattar är <NOBR>EG-förordningar</NOBR> som är direktverkande i Sverige eller regler som härstammar från <NOBR>EG-direktiv</NOBR> och har införlivats i svensk lagstift- ning. Få regler på Kemikalieinspektionens område är av svenskt ursprung.<SPAN class="ft80">63</SPAN></P>
<P class="p99 ft8">Beträffande tillsynsvägledning avseende genteknik delas ansvaret mellan de myndigheter som har det operativa ansvaret för tillsynen.<SPAN class="ft100">64</SPAN></P>
<P class="p89 ft34">Havs- och vattenmyndigheten</P>
<P class="p451 ft9">Enligt tillsynsförordningen ska Havs- och vattenmyndigheten ge tillsynsvägledning i frågor om</P>
<P class="p549 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft116">miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken inom sitt ansvars- område,</SPAN></P>
<P class="p811 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft117">vattenskyddsområden enligt 7 kap. miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p812 ft11"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft117">enskilda avlopp enligt 9 kap. miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p827 ft11"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft116">vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken, med undantag för frågor om markavvattning,</SPAN></P>
<P class="p402 ft11"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft117">dumpning enligt 15 kap. miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p316 ft82"><SPAN class="ft95">62</SPAN><SPAN class="ft96">Kemikalieinspektionens årsredovisning för 2013.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">63</SPAN><SPAN class="ft96">Plan för tillsynsvägledning för åren </SPAN><NOBR>2013–2015,</NOBR> Kemikalieinspektionen, Tillsyn 2/13.</P>
<P class="p535 ft82"><SPAN class="ft95">64</SPAN><SPAN class="ft88">Ansvar för tillsynvägledningen avseende genetik delas mellan Arbetsmiljöverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343271x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td180"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td181"><P class="p22 ft27">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p361 ft11"><SPAN class="ft13">6.</SPAN><SPAN class="ft116">fiske och vattenbruk, med undantag för frågor som omfattas av Kemikalieinspektionens vägledningsområde enligt 6 §, och</SPAN></P>
<P class="p857 ft11"><SPAN class="ft13">7.</SPAN><SPAN class="ft116">skydd av grundvatten.</SPAN><SPAN class="ft110">65</SPAN></P>
<P class="p858 ft8">Enligt Havs- och vattenmyndighetens instruktion ska myndigheten särskilt ansvara för den centrala tillsynsvägledningen under miljö- balken och samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete.<SPAN class="ft100">66 </SPAN>Av årsredovisningen för 2013 framgår att tillsynsvägledning ges av Havs- och vattenmyndigheten på många olika sätt. För 2013 redovisar myndigheten att man haft handläg- garträffar och seminarier och att man i övrigt genomfört tillsyns- vägledning genom skrivna vägledningsdokument i rapportform, via myndigheternas webbsida, telefonsamtal och <NOBR>e-postkorrespondens.</NOBR></P>
<P class="p440 ft7">Havs- och vattenmyndigheten har i enlighet med miljötillsyns- förordningens krav en plan för tillsynsvägledning. Av planen fram- går att myndigheten anser att arbetet med att följa upp och utvär- dera den operativa tillsynen är en central och viktig uppgift efter- som det främjar en effektiv och likvärdig operativ tillsyn. Av planen framgår att myndigheten för varje tillsynsområde planerar för såväl skriftligt och muntligt stöd och råd, samordning och samverkan som uppföljning och utvärdering.<SPAN class="ft80">67</SPAN></P>
<P class="p471 ft34">Strålsäkerhetsmyndigheten</P>
<P class="p770 ft17">Enligt miljötillsynsförordningen ska Strålsäkerhetsmyndigheten ge tillsynsvägledning i frågor om verksamheter vid t.ex. fabriker och utsläpp av avloppsvatten, som regleras i strålskyddslagen (1988:220) eller strålskyddsförordningen (1988:293). Myndigheten ska också ge vägledning i fråga om föroreningsskador och andra miljöskador orsakade av radioaktiva ämnen.<SPAN class="ft86">68</SPAN></P>
<P class="p859 ft82"><SPAN class="ft95">65</SPAN><SPAN class="ft96">3 kap. 5 § miljötillsynsförordningen (2011:13).</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">66</SPAN><SPAN class="ft96">5 § 1 punkten förordning (2011:619) om instruktion för Havs- och vattenmyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p339 ft102"><SPAN class="ft95">67</SPAN><SPAN class="ft101">Havs- och vattenmyndighetens plan för tillsynsvägledning inom miljöbalkens område för åren </SPAN><NOBR>2012–2015,</NOBR> dnr. <NOBR>1322-12.</NOBR></P>
<P class="p339 ft83"><SPAN class="ft95">68</SPAN><SPAN class="ft170">3 kap. 14 § miljötillsynsförordningen (2011:13) med hänvisning till 9 kap. 6, 6 a och 6 b §§ samt 10 kap. miljöbalken.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343272x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljötillsyn och tillsynsvägledning</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft34">Länsstyrelserna</P>
<P class="p82 ft7">Som framgått ovan ska länsstyrelsen ge tillsynsvägledning i länet. I länsstyrelsernas tillsynsvägledning ingår också att ge kommunerna stöd för att utveckla tillsynen.</P>
<P class="p106 ft7">Som framgått ovan har länsstyrelsen en skyldighet att ha en plan för tillsynsvägledning som ska omfatta en period om tre år. Naturvårdsverket har gjort en utvärdering av länsstyrelsernas tillsynsvägledningsplaner för åren <NOBR>2009–2012.<SPAN class="ft80">69</SPAN></NOBR><SPAN class="ft80"> </SPAN>Av rapporten framgår att länen arbetade aktivt med att fånga in kommunernas behov av vägledning, men Naturvårdsverket efterfrågade större samverkan mellan länen när tillsynsvägledningsplanerna togs fram. Man menade också att utvärdering och uppföljning borde få en större plats i planerna.</P>
<P class="p99 ft8">Statskontoret analyserade 2014 på regeringens uppdrag den statliga tillsynsvägledningen på miljöområdet.<SPAN class="ft100">70 </SPAN>I rapporten pekar Stats- kontoret på att ansvarsgränserna mellan länsstyrelsernas och de centrala myndigheternas tillsynsvägledning i vissa fall är otydliga. Statskontoret bedömer att de oklarheter som finns i stor utsträckning beror på att länsstyrelsernas vägledningsansvar är otydligt reglerat.</P>
<P class="p860 ft34">Kommunerna</P>
<P class="p287 ft8">Vissa centrala myndigheter ger tillsynsvägledning till kommunerna via länsstyrelserna, medan andra ger tillsynsvägledning direkt till kommunerna. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten försöker exempelvis i huvudsak gå via länsstyrelserna, medan Kemikalieinspektionen, Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket vänder sig direkt till kommunerna i sin vägledning. Förklaringen till dessa skillnader kan till största delen sökas i länsstyrelsernas varierande tillsynskompetens på olika områden. På områden där länsstyrelserna inte har eget operativt tillsynsansvar, exempelvis vissa kemikaliefrågor och hälsoskyddsfrågor har länsstyrelserna svårare att ge tillsynsvägledning och de centrala myndigheterna väljer därför att ge vägledning direkt till kommunerna.<SPAN class="ft100">71</SPAN></P>
<P class="p461 ft102"><SPAN class="ft95">69</SPAN><SPAN class="ft166">Länsstyrelsernas fleråriga tillsynsvägledningsplaner, Rapport 5970, Naturvårdsverket juni 2009.</SPAN></P>
<P class="p393 ft82"><SPAN class="ft95">70</SPAN><SPAN class="ft96">Vägledning till en bättre tillsyn, Statskontoret 2014:17.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">71</SPAN><SPAN class="ft97">Vägledning till en bättre tillsyn, Statskontoret 2014:17.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">272</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343273x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p19 ft6">9 Miljöforskningens tillgänglighet</P>
<P class="p861 ft17">Enligt våra direktiv ska vi kartlägga ansvarsfördelningen mellan Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) samt stiftelserna Stockholms internationella miljöinstitut (SEI), IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Stiftelsen för Internatio- nella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet (IIIEE), Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) och Stift- elsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL). Vi har presenterat kartläggningen i vårt delbetänkande.</P>
<P class="p862 ft7">Av direktiven framgår explicit att vi inte ska behandla forsk- ningsrådens organisation. I övrigt nämns inte miljöforskning i våra direktiv.</P>
<P class="p862 ft7">Under utredningsarbetet har vi fått klart för oss att det finns utbredda önskemål om att miljöforskningen ska bli mer tillgänglig och att den i högre grad ska kunna implementeras i praktiskt miljö- arbete. I detta avsnitt behandlar vi frågor som rör miljöforskningen ur denna synvinkel.</P>
<P class="p863 ft32"><SPAN class="ft32">9.1</SPAN><SPAN class="ft33">Nyttiggörande av forskning</SPAN></P>
<P class="p864 ft17">I propositionen <SPAN class="ft36">Forskning och innovation </SPAN>framhåller regeringen att det är avgörande för tillväxt och välfärd och en hållbar samhälls- utveckling, såväl i Sverige som globalt, att forskningsbaserad kun- skap kommer samhället till nytta, eftersom sådan kunskap utgör nyckeln till en stärkt innovationsförmåga.<SPAN class="ft86">1</SPAN></P>
<P class="p865 ft17">Regeringen understryker att det är avgörande för tillväxt och välfärd att forskningsbaserad kunskap kommer samhället till nytta, bl.a. genom att den ger upphov till innovationer som möter behov</P>
<P class="p866 ft83"><SPAN class="ft81">1 </SPAN>Prop. 2012/13:30.</P>
<P class="p867 ft19">273</P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343274x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöforskningens tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft17">och efterfrågan i samhället. Nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap är av värde för såväl privata som offentliga verksamheter. Innovationer stärker det svenska näringslivets konkurrenskraft och kan göra det möjligt att finna lösningar på de globala samhälls- utmaningarna. Regeringen menar vidare att nyttiggörande av forsk- ningsbaserad kunskap bidrar till utveckling av och effektivitet i offentligt finansierade verksamheter. Genom ett ökat samarbete mellan universitet och högskolor, myndigheter, näringsliv, forsk- ningsfinansiärer och det övriga samhället kan effektiviteten i detta nyttiggörande förbättras.</P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">9.1.1</SPAN><SPAN class="ft90">Universitetens och högskolornas uppgifter</SPAN></P>
<P class="p336 ft7">I högskolelagen föreskrivs att det i universitetens och högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan ska komma till nytta.<SPAN class="ft80">2</SPAN></P>
<P class="p99 ft70"><SPAN class="ft79">I propositionen </SPAN>Ett lyft för forskning och innovation <SPAN class="ft79">gjorde rege- ringen bedömningen att det behövdes stödresurser för att lärosätena skulle kunna nyttiggöra sina forskningsresultat. Regeringen menade att alla lärosäten bör ges goda förutsättningar att verka för att forskningsresultat som kommit till vid högskolan kommer till nytta, antingen genom en egen funktion eller genom avtalade samarbeten med andra. I propositionen presenterades en satsning på innova- tionskontor för att forskningsresultat skulle komma till nytta.</SPAN><SPAN class="ft99">3 </SPAN><SPAN class="ft79">Innovationskontor är särskilda servicefunktioner för forskare som uppnått eller närmar sig ett forskningsgenombrott och vilkas forsk- ning bedöms kunna kommersialiseras. Innovationskontor finns vid alla universitet i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p868 ft10"><SPAN class="ft10">9.1.2</SPAN><SPAN class="ft90">Förvaltningsmyndigheterna och forskningen</SPAN></P>
<P class="p326 ft79">År 2012 kartlade en utredare omfattningen och inriktningen av forsk- ning och utveckling som bedrivs vid statliga myndigheter. Utred- ningens huvuduppgift var att kartlägga kvalitetssäkringen av forsk-</P>
<P class="p669 ft82"><SPAN class="ft87">2</SPAN><SPAN class="ft88">1 kap. 2 § 2 stycket högskolelagen (1992:1434).</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft87">3</SPAN><SPAN class="ft89">Prop. 2008/09:50.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">274</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343275x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p22 ft27">Miljöforskningens tillgänglighet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p376 ft17">ningsverksamheten vid statliga myndigheter och föreslå de förbätt- ringar som kan behövas. Utredarens slutsats var att kvalitetssäkringen höll en hög eller åtminstone tillfredsställande nivå vid så gott som alla myndigheter. Utredaren menade dock att spridningen av forskningsresultaten är en fråga som i högre grad bör uppmärk- sammas. Utredaren menade att det är en fråga av stor vikt för att befästa och öka allmänhetens förtroende för forskning. Utredaren menade också att myndigheterna hade ett stort ansvar för detta.<SPAN class="ft86">4 </SPAN>Betänkandet behandlades i propositionen om forskning och inno- vation men spridningen av myndigheternas forskningsresultat behandlades inte uttryckligen.<SPAN class="ft86">5</SPAN></P>
<P class="p60 ft17">I vårt delbetänkande ger vi en beskrivning av myndigheternas och organisationernas forskningsverksamhet och deras ansvar för att informera om och sprida resultatet av den egna verksamheten och av forskningsresultat. Nedan redovisas några av dessa uppgifter, men för en komplett bild hänvisar vi till delbetänkandet.<SPAN class="ft86">6</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">De sex förvaltningsmyndigheterna som pekas ut i våra direktiv har samtliga någon uppgift i sin instruktion som är relaterad till forskning. Det kan vara att främja, ta initiativ till, finansiera eller bedriva forskning. För Formas del är forskningsfinansiering myn- dighetens huvuduppgift men för de övriga fem myndigheterna är det en av många andra uppgifter.</P>
<P class="p14 ft17">Naturvårdsverket ska finansiera miljöforskning av hög kvalitet för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete. Naturvårdsverket ska dessutom inom sitt ansvarsområde särskilt göra kunskaper om miljön och miljöarbetet tillgängliga för myndig- heter, allmänheten och andra berörda. Inom verket finns Veten- skapliga rådet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som ska bidra med kunskap i delar av det internationella arbetet. På an- slaget 1:5 Miljöforskning som disponeras av Naturvårdsverket finns 75 990 000 kronor för 2015.<SPAN class="ft86">7</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Havs- och vattenmyndigheten ska inom sitt ansvarsområde främja forskning och utvecklingsverksamhet och delta i bered-</P>
<P class="p431 ft102"><SPAN class="ft95">4</SPAN><SPAN class="ft166">Betänkande av Utredningen om Kvalitetssäkring av forskning och utveckling vid statliga myndigheter (SOU 2012:20).</SPAN></P>
<P class="p564 ft82"><SPAN class="ft95">5</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2012/13:30.</SPAN></P>
<P class="p791 ft102"><SPAN class="ft95">6</SPAN><SPAN class="ft166">SOU 2014:66, Myndigheter och organisationer under Miljödepartementet – en kartläggning, delbetänkande av Miljömyndighetsutredningen.</SPAN></P>
<P class="p791 ft83"><SPAN class="ft95">7</SPAN><SPAN class="ft97">Budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utgiftsområde 20, bet. 2014/15:MJU1, rskr.2014/15:87).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">275</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343276x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft20">Miljöforskningens tillgänglighet SOU 2015:43</P>
<P class="p320 ft8">ningen av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Havs- och vattenmyndighetens och Naturvårdsverkets arbete. Havs- och vattenmyndigheten ska göra kunskaper om havs- och vatten- miljön, fisket och myndighetens arbete tillgängliga för myndig- heter, allmänhet och andra berörda. Havs- och vattenmyndigheten disponerar anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Under 2014 användes 33 miljoner kronor till forskning och utveckling.<SPAN class="ft100">8</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Kemikalieinspektionen ska bidra med kunskap för att främja forsknings- och utvecklingssamarbete som har särskild betydelse för att kunna nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Under 2014 använde Kemikalieinspektionen 1 148 000 kronor av sitt förvaltningsanslag till forskningsverksamhet.<SPAN class="ft80">9</SPAN></P>
<P class="p315 ft17">Strålsäkerhetsmyndigheten ska bidra till att nationell kompetens för dagens och framtidens behov utvecklas inom myndighetens verksamhetsområde. Därför ska Strålsäkerhetsmyndigheten bland annat ta initiativ till forskning. Inom Strålsäkerhetsmyndigheten finns även Nämnden för forskningsfrågor som ska bistå myndig- heten med omvärldsanalyser och utvärdering av myndighetens</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p22 ft9">forskning och utveckling. På anslaget 3:1</P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p22 ft11">Strålsäkerhets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p22 ft9">myndigheten finns 68 000 000 kronor som</P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p22 ft11">Strålsäkerhets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p22 ft9">myndigheten disponerar för forskning.<SPAN class="ft91">10</SPAN></P></TD>
<TD class="tr6 td123"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft17">SMHI ska bedriva tillämpad forskning och utveckling inom meteorologi och klimatologi och får bedriva tillämpad forskning och utveckling inom hydrologi och oceanografi. SMHI ska inhämta och förmedla kunskaper om landets meteorologiska, klimato- logiska, hydrologiska och oceanografiska förhållanden. SMHI ska producera, sammanställa och förmedla information och kunskap om klimatförändringar och klimatanpassning. SMHI använde 29 mil- joner kronor till forskning och utveckling under 2014.<SPAN class="ft86">11</SPAN></P>
<P class="p315 ft8">Formas uppgift är att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som Formas stödjer ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för Formas ansvars- områden. Formas ska nyttiggöra forskningsresultaten och främja en hållbar utveckling i samhället, främja och ta initiativ till veten-</P>
<P class="p331 ft82"><SPAN class="ft87">8</SPAN><SPAN class="ft88">Budgetpropositionen för 2015, utgiftsområde 16.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft87">9</SPAN><SPAN class="ft88">Tidredovisning från Kemikalieinspektionen för 2014.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">10</SPAN><SPAN class="ft101">Regeringsbrev för Strålsäkerhetsmyndigheten, </SPAN><NOBR>2014-12-22,</NOBR> M2014/2957/S, M2014/2972/S.</P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">11</SPAN><SPAN class="ft97">Budgetpropositionen för 2015, utgiftsområde 16.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343277x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p22 ft27">Miljöforskningens tillgänglighet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p376 ft17">skaplig publicering, och ansvara för kommunikation om forskning och forskningsresultat samt till popularisering av den forskning som finansieras av rådet. För 2015 disponerar Formas inom utgifts- område 20 anslag 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning på 632 863 000 kronor. Inom utgifts- området 23 disponerar Formas anslag 1:25 Forskningsrådet för miljö areella näringar och samhällsbyggande: forskning och sam- finansierad forskning på 515 700 000 kronor. <SPAN class="ft86">12</SPAN></P>
<P class="p317 ft10"><SPAN class="ft10">9.1.3</SPAN><SPAN class="ft90">Öppen tillgång till vetenskaplig information</SPAN></P>
<P class="p318 ft17">Europeiska kommissionen har tagit initiativ till att bygga upp flera forskningsinfrastrukturer för att underlätta och möjliggöra tillgäng- liggörandet av forskningsdata. Sverige är medlem i flera av infra- strukturerna, och svenska forskare får på så sätt tillgång till dessa och kan påverka arbetet med att bygga upp och driva dem.</P>
<P class="p14 ft8">Vetenskapsrådet har redovisat ett regeringsuppdrag att utarbeta riktlinjer om öppen tillgång till vetenskaplig information. Grund- principen i de föreslagna nationella riktlinjerna är att vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk samt forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer som är resultatet av offent- ligt finansierad forskning, ska vara öppet tillgängliga.<SPAN class="ft100">13</SPAN></P>
<P class="p329 ft32"><SPAN class="ft32">9.2</SPAN><SPAN class="ft33">Miljöforskningen</SPAN></P>
<P class="p408 ft7">I vårt delbetänkande redovisade vi en uppskattning att den totala offentligt finansierade miljöforskningen uppgick till omkring tre miljarder kronor 2014. Miljöforskningen bedrivs vid eller finan- sieras av myndigheter och stiftelser under Miljödepartementet, under andra departement samt vid universitet och högskolor och för varje grupp motsvarar volymen omkring en miljard kronor. Förutom den nationella forskningen bedrivs miljöforskning inom FN, EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, och därutöver i flertalet av världens länder.</P>
<P class="p799 ft102"><SPAN class="ft95">12</SPAN><SPAN class="ft166">Utgiftsområde 20 avser allmän miljö- och naturvård och utgiftsområde 23 areella näringar, landsbygd och livsmedel.</SPAN></P>
<P class="p778 ft83"><SPAN class="ft95">13</SPAN><SPAN class="ft97">Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information, Veten- skapsrådet 2015.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">277</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343278x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöforskningens tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft7">Enligt en rapport från Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) är en stor del av miljöforskningen relevant för samhället. Det finns emellertid, enligt gjorda utvär- deringar, ett behov av att utveckla metodiken för att överföra forskningsresultaten till de potentiella användarna för att säkra att forskningsresultaten verkligen kommer till användning och nytta. Formas menar att det är angeläget att öka insatserna så att svenska forskningsresultat ska kunna leda till kommersialisering. Formas pekar också på att miljöforskningen har många roller i miljöarbetet utöver att generera ny kunskap:</P>
<P class="p403 ft11">Viktiga uppgifter i samhället är att mäta, övervaka och värdera miljö- tillståndet samt att ge stöd för beslutsfattare i policyarbete och infor- mation till samhället. Miljöforskningen förväntas också leda till kom- mersialisering av nya produkter och att effektivisera och utveckla offentlig verksamhet.<SPAN class="ft110">14</SPAN></P>
<P class="p869 ft8">Av avsnitt 3 i detta betänkande framgår också behovet av forskning om styrmedel i samt effekter och organisering av miljöpolitiken.</P>
<P class="p301 ft10"><SPAN class="ft10">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft90">Miljöforskningsberedningen</SPAN></P>
<P class="p326 ft17">Miljöforskningsberedningen inrättades 2012 som en arena för dia- log mellan miljöministern och vetenskapssamhället. Genom att arrangera möten, seminarier och ta initiativ till utredningar ska beredningen bidra med vetenskaplig kunskap för det miljöpolitiska arbetet samt till en klargörande debatt inom olika områden.<SPAN class="ft86">15</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">I Miljöforskningsberedningens rapport <SPAN class="ft44">Miljöpolitikens spelplan</SPAN>, beskriver beredningen forskningens centrala betydelse:</P>
<P class="p360 ft13">Produktionen av vetenskapliga resultat blir allt mer omfattande. Och resultaten, vilka metaforiskt kan betraktas som pusselbitar, blir sam- tidigt allt mindre och pusslets totala storlek blir allt större. Problemet är inte bara brist på pusselbitar utan att för få lägger pusslet; vi får allt svårare att hantera det vi i någon mening redan vet. Detta är särskilt tydligt inom miljöområdet där pusslet ofta består av bitar från skilda discipliner, som naturvetenskap, humaniora och teknik. Det räcker alltså inte med en stark forskning, vi måste också ha institutioner och orga-</P>
<P class="p451 ft102"><SPAN class="ft95">14</SPAN><SPAN class="ft115">Analys av miljöforskningen och förslag till forskningsstrategi </SPAN><NOBR>2011–2016,</NOBR> Formas, Rapport R4:2011.</P>
<P class="p393 ft82"><SPAN class="ft95">15</SPAN><SPAN class="ft96">Tilläggsdirektiv till Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) – Miljöforskningsberedningen</SPAN></P>
<P class="p709 ft83">(dir. 2011:67).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">278</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343279x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p22 ft27">Miljöforskningens tillgänglighet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p870 ft11">nisationer som gör synteser och äger kompetens att ställa samman resul- taten så de blir tillgängliga för miljöarbetet och miljöpolitiken.<SPAN class="ft110">16</SPAN></P>
<P class="p871 ft7">Beredningen framhåller att såväl forskning som miljöövervakning är viktiga för miljöpolitiken och att detta sannolikt kommer att förstärkas i takt med att miljöproblemen blir alltmer komplexa och globala. Miljömyndigheterna kommer att behöva en solid kunskaps- försörjning för att möta problemen och för att kunna hävda miljö- intresset mot andra samhällsintressen.</P>
<P class="p14 ft8">Forskarna i beredningen menar att trots goda ambitioner och trots ett ständigt växande antal styrmedel har miljöpolitiken en verkningskraft som fortfarande är otillräcklig. Man menar att det rentav finns tecken som tyder på att miljöpolitikens möjligheter att påverka utvecklingen har avtagit under senare år. Det behövs mer kunskap som kan knyta samman det som är känt om miljöns egen- skaper och funktionssätt med kunskap om samhällen, kulturer, företag och olika drivkrafter för mänskligt beteende så att politik och åtgärder kan ges ett kraftfullare stöd och bättre idéer. Detta i sin tur förutsätter inte bara att den redan existerande kunskaps- basen vidmakthålls och utvecklar de redan existerande kunskaps- baserna utan också att de eftersatta kunskapsområdena inom främst humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kan stärkas.</P>
<P class="p305 ft17">Forskarna framhåller också att universitet, forskningsfinansiärer och breda grupper inom miljörörelser, internationella organisa- tioner, näringsliv och myndigheter uttrycker behov av en bredare sammansatt kunskap för att underlätta miljövänligt beteende och beslutsfattande. Också inom forskarsamhället självt finns en aktiv rörelse som bland annat syns i form av fler och fler samarbeten mellan olika kategorier av forskare med fler samförfattade artiklar där naturforskare, samhällsforskare och humanister arbetar tillsam- mans.</P>
<P class="p305 ft17">Forskarna i Miljöforskningsberedningen anser att det finns ett behov av att bredda miljöpolitikens kunskapsbas liksom kunskapens spridning i hela samhället. En bred och djup kunskap om miljön bland allmänheten, företag och organisationer är dessutom nödvän- dig för att ge legitimitet åt en aktiv miljöpolitik.</P>
<P class="p872 ft83"><SPAN class="ft81">16 </SPAN>Miljöpolitikens spelplan, rapport från Miljöforskningsberedningen, oktober 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">279</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343280x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöforskningens tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft32"><SPAN class="ft32">9.3</SPAN><SPAN class="ft33">Exempel från annan verksamhet</SPAN></P>
<P class="p400 ft7">Enligt våra direktiv ska vi lyfta fram goda exempel när det gäller myndighetsstrukturer och organisation inom andra verksamhets- områden i komplexa myndighetsstrukturer. Nedan presenterar vi två exempel på myndigheter som har i uppgift att bl.a. samman- ställa forskningsresultat. Vi presenterar också det råd inom Mistra som har i uppgift att utvärdera forskningsresultat inom miljö- området.</P>
<P class="p301 ft10"><SPAN class="ft10">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft90">Statens beredning för medicinsk utvärdering</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) bildades genom ett regeringsbeslut i juni 1987, med uppgift att utvärdera såväl ny som befintlig medicinsk teknik.<SPAN class="ft80">17 </SPAN>Syftet med beredningen beskrevs i den utredning som föregick beslutet:</P>
<P class="p403 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">att skapa utrymme för och påskynda införandet av ny teknologi som är effektivare och säkrare och kan ersätta eller komplettera tidigare metoder,</SPAN></P>
<P class="p404 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">att rannsaka etablerade metoder och utmönstra de som är ineffektiva eller saknar nytta,</SPAN></P>
<P class="p827 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">att motverka utbredd användning av nya metoder som inte är veten- skapligt allsidigt prövade och vars ekonomiska konsekvenser är okända.</SPAN><SPAN class="ft110">18</SPAN></P>
<P class="p451 ft7">Enligt SBU:s nu gällande instruktion har beredningen till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder i hälso- och sjukvården ur medicinskt, ekonomiskt, samhälleligt och etiskt perspektiv. SBU ska sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt och sprida dem så att vårdgivare och andra berörda kan tillägna sig kunskapen. Myndigheten ska konti- nuerligt utveckla sitt arbete med att sprida utvärderingarna så att dessa tillämpas i praktiken och leder till önskade förändringar inom hälso- och sjukvården.</P>
<P class="p873 ft102"><SPAN class="ft81">17 </SPAN>Beredningens namn var ursprungligen Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik.</P>
<P class="p874 ft83"><SPAN class="ft81">18 </SPAN>Utvärdering av medicinskt handlande – förslag om nationell samordning, Rapport avgiven av en arbetsgrupp inom socialdepartementet <NOBR>(1986-06-06).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">280</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343281x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p22 ft27">Miljöforskningens tillgänglighet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft7">SBU ska också systematiskt identifiera, aktivt föra ut kunskap om samt utvärdera behandlingsmetoder i vården, vars effekter det saknas tillräcklig kunskap om. <SPAN class="ft80">19</SPAN></P>
<P class="p317 ft10"><SPAN class="ft10">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft90">Skolforskningsinstitutet</SPAN></P>
<P class="p290 ft7">Skolforskningsinstitutet startade sin verksamhet den 1 januari 2015. Enligt sin instruktion ska institutet bidra till att de som är verk- samma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande och till förbättrade kunskapsresultat för elever.</P>
<P class="p220 ft9">Enligt instruktionen ska Skolforskningsinstitutet</P>
<P class="p875 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft116">validera forskningsresultat inom området med avseende på kvalitet och relevans,</SPAN></P>
<P class="p619 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft116">systematiskt sammanställa forskningsresultat med god vetenskaplig kvalitet och presentera resultaten på ett sätt som är användbart för de verksamma inom skolväsendet,</SPAN></P>
<P class="p608 ft11"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft116">sprida forskningsresultaten och göra dem tillgängliga för de verksamma inom skolväsendet,</SPAN></P>
<P class="p617 ft11"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft116">identifiera områden inom skolväsendet där relevant praktiknära forskning saknas,</SPAN></P>
<P class="p617 ft11"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft116">utlysa medel för praktiknära forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom de områden där relevant sådan forskning saknas, och</SPAN></P>
<P class="p619 ft11"><SPAN class="ft13">6.</SPAN><SPAN class="ft116">fördela medel till praktiknära forskning av högsta vetenskapliga kvali- tet.</SPAN><SPAN class="ft110">20</SPAN></P>
<P class="p418 ft10"><SPAN class="ft10">9.3.3</SPAN><SPAN class="ft90">Mistras råd för evidensbaserad miljövård – EviEM</SPAN></P>
<P class="p318 ft74">Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) är en forsknings- stiftelse som bildades av löntagfondsmedel 1994.<SPAN class="ft182">21 </SPAN>Mistras råd för evidensbaserad miljövård (EviEM) inledde sin verksamhet i januari</P>
<P class="p820 ft82"><SPAN class="ft95">19</SPAN><SPAN class="ft96">Förordning (2007:1233) med instruktion för Statens beredning för medicinsk utvärdering.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">20</SPAN><SPAN class="ft96">Förordning (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet.</SPAN></P>
<P class="p339 ft83"><SPAN class="ft95">21</SPAN><SPAN class="ft183">Vi har beskrivit Mistra och Mistras uppdrag i vårt delbetänkande SOU 2014:66, Myndigheter och organisationer under Miljödepartementet – en kartläggning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">281</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343282x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Miljöforskningens tillgänglighet</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">2012. Genom systematiska utvärderingar av forskningsresultat inom miljöstrategiskt viktiga områden ska EviEM förbättra beslutsunder- laget för det svenska miljöarbetet. På så sätt ska rådet bidra till att miljövården så långt som möjligt blir evidensbaserad, dvs. står på bästa möjliga vetenskapliga grund.</P>
<P class="p315 ft8">EviEM består av ett sekretariat, knutet till Kungl. Vetenskaps- akademien i Stockholm, och styrs av en exekutivkommitté med internationella och svenska forskare, experter och beslutsfattare inom miljöområdet. EviEM styrs av en fristående exekutivkommitté och domineras av forskare och utvärderingsexperter från flera olika länder. EviEM har ett sekretariat med fem anställda. Mistra finan- sierar verksamheten med 66 miljoner kronor under åren <NOBR>2012–2017.</NOBR></P>
<P class="p106 ft7">Beslutet att bilda Mistra föregicks av en utredning. Behovet av ett råd beskrivs på följande vis.</P>
<P class="p391 ft111">De senaste årens allt större intresse för miljöfrågorna, inte minst människans påverkan på klimatet, har också sett en allt mer intensiv efterfrågan från allmänhet, medier och beslutsfattare på forsknings- resultat. […] I ett samhällsklimat där miljövetenskapliga forsknings- resultat är alltmer efterfrågade, behövs aktuella och kritiska kunskaps- översikter som samlar oberoende studier utförda med olika metoder inom ett visst område.<SPAN class="ft110">22</SPAN></P>
<P class="p447 ft8">Gruppen pekade på risken för en intressekonflikt mellan omvärldens krav på snabba och entydiga forskningsresultat, och den vetenskap- liga processens krav på evidens och faktagranskning.</P>
<P class="p106 ft7">I rapporten definierades också rådets framtida uppgifter. Enligt förslaget skulle rådet ha följande huvuduppgifter:</P>
<P class="p403 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">identifiera och systematiskt sammanställa forskningsresultat inom miljöstrategiskt viktiga områden enligt de beslut som fattas av rådets styrelse,</SPAN></P>
<P class="p876 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">analysera forskningsresultat och fastställa resultatens evidensstyrka,</SPAN></P>
<P class="p403 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">föra ut vetenskapligt belagda forskningsresultat och slutsatser till användare och beslutsfattare,</SPAN></P>
<P class="p391 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">utveckla metoder för miljövetenskaplig utvärdering, särkslit inom samhälls- och tvärvetenskaplig forskning.</SPAN></P>
<P class="p877 ft83"><SPAN class="ft81">22 </SPAN>Förslag om inrättande av Mistra Council for Environmental Evaluation, Gruppens förslag <NOBR>2011-03-04.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">282</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343283x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td194"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td195"><P class="p22 ft27">Miljöforskningens tillgänglighet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft8">EviEM förtydligar behovet av den egna verksamheten genom att peka på att det varje år investeras över 100 miljarder kronor i svensk miljövård. Alla är med och betalar – staten, kommunerna, företagen och hushållen. EviEM menar att många beslut fattas inom svensk och utländsk miljövård på grundval av rutiner och traditioner snarare än forskningsresultat. En del metoder kan vara föråldrade och ineffektiva, andra kan vara nya men otillräckligt granskade. Ändå kan det finnas mängder av forskningsrön som skulle kunna vara miljövårdens beslutsfattare till hjälp – om de bara nådde dit. Dagens miljöforskning är så omfattande att det i prak- tiken är svårt eller omöjligt för såväl miljövårdstjänstemän som miljöpolitiker att få överblick över all kunskap som tagits fram.<SPAN class="ft100">23</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">EviEM ger inga rekommendationer för hur utvärderingsresul- taten ska omsättas i råd och rättesnören för det praktiska miljö- arbetet. Den uppgiften lämnas till beslutsfattare inom exempelvis regeringen, statliga myndigheter, kommuner och företag och till opinionsbildare inom intresseorganisationer och media.</P>
<P class="p878 ft83"><SPAN class="ft81">23 </SPAN>EviEM:s affärsplan för en fortsatt och utökad verksamhet <NOBR>2018-2022.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">283</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_284">
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343285x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p879 ft114"><SPAN class="ft6">10</SPAN><SPAN class="ft184">Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön</SPAN></P>
<P class="p880 ft7">Vattenmyndigheterna bildades i augusti 2004 för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprätt- ande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.<SPAN class="ft80">1 </SPAN>Vattenmyndigheternas uppgift är att bevara och förbättra vattnets beskaffenhet.</P>
<P class="p10 ft7">I detta avsnitt redogör vi för vattenmyndigheternas verksamhet och organisation.</P>
<P class="p329 ft32"><SPAN class="ft32">10.1</SPAN><SPAN class="ft78">Vattenadministrationen växer fram</SPAN></P>
<P class="p770 ft17">Regeringen presenterade den nuvarande strukturen för vatten- administrationen i propositionen <SPAN class="ft36">Förvaltning av kvaliteten på vatten- miljön. </SPAN>Genom riksdagens beslut våren 2004 delades Sverige in i fem vattendistrikt för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. I varje vattendistrikt skulle regeringen utse en länsstyrelse att vara vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vatten- miljön i distriktet. Vattenmyndigheten skulle enligt regeringens proposition ha huvudansvar för tillämpningen av EU:s ramdirektiv för vatten inom respektive vattendistrikt.<SPAN class="ft86">2</SPAN></P>
<P class="p13 ft9">Som skäl för förslaget att knyta vattenförvaltningen till läns- styrelserna anförde regeringen följande:</P>
<P class="p881 ft11">En av utgångspunkterna för svenska myndigheters miljövårdsarbete är ett integrerat arbetssätt. Ett miljöarbete med denna inriktning ger möj- ligheter att beakta skilda miljöfrågors ömsesidiga beroende och påver-</P>
<P class="p609 ft82"><SPAN class="ft95">1</SPAN><SPAN class="ft96">EGT L 327, 22.12 2000, s. 1, Celex 32000L0060.</SPAN></P>
<P class="p339 ft83"><SPAN class="ft95">2</SPAN><SPAN class="ft97">Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (prop. 2003/04:2, bet. 2003/04:MJU17, rskr. 2003/04:56).</SPAN></P>
<P class="p882 ft19">285</P>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p883 ft48">kan. På så sätt kan målkonflikter i miljöarbetet lättare urskiljas och avväg- ningar göras mellan olika mål. Frågor som rör luft, mark och vatten måste kunna bedömas i ett sammanhang eftersom förändringar i dessa miljöer oundvikligen påverkar varandra. Regeringen anser att en viktig förutsättning för att nå de nationella miljökvalitetsmålen är att arbetet med att genomföra ramdirektivet för vatten infogas i övrigt miljö- arbete. Miljöfrågor för vatten kan inte ses separat utan är en del av hel- heten i svenskt miljöarbete. […]</P>
<P class="p842 ft11">Den myndighetsstruktur som i dag hanterar miljöfrågor är väl inarbetad och en naturlig utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att genom- föra ramdirektivet för vatten. Det arbete som utförs av centrala myn- digheter, länsstyrelser, miljödomstolar, kommuner, vattenvårdsförbund och flera andra bör fortsätta.</P>
<P class="p822 ft7">Regeringens slutsats var alltså att den bästa organisatoriska lösningen var att en länsstyrelse i varje distrikt skulle utses till vattenmyndig- het. För varje vattenmyndighet skulle regeringen utse en styrelse – en vattendelegation – för att i vattendistriktet ansvara för upp- gifterna som vattenmyndighet. I övrigt skulle dessa länsstyrelsers samlade kompetens ställas till förfogande för vattenmiljöförvalt- ningen. Övriga länsstyrelser skulle biträda vattenmyndigheterna i deras arbete.</P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">10.1.1</SPAN><SPAN class="ft133">Vattenmyndigheternas uppgifter</SPAN></P>
<P class="p326 ft8">Enligt 5 kap. 11 § miljöbalken ska en länsstyrelse i varje vattendistrikt vara vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. Vattendistriktens utbredning framgår av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vatten- miljön. Av förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen framgår vilka länsstyrelser som är vattenmyndigheter:</P>
<P class="p48 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">länsstyrelsen i Norrbottens län för Bottenvikens vattendistrikt,</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">länsstyrelsen i Västernorrlands län för Bottenhavets vattendistrikt,</SPAN></P>
<P class="p324 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">länsstyrelsen i Västmanlands län för Norra Östersjöns vatten- distrikt,</SPAN></P>
<P class="p48 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">länsstyrelsen i Kalmar län för Södra Östersjöns vattendistrikt,</SPAN></P>
<P class="p475 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">länsstyrelsen i Västra Götalands län för Västerhavets vatten- distrikt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">286</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343287x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td196"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p22 ft27">Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">Vattenmyndigheternas uppgifter framgår av förordningen om för- valtning av kvaliteten på vattenmiljön. I korthet innebär regle- ringen att vattenmyndigheterna bl.a. har i uppgift att</P>
<P class="p479 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">fastställa kvalitetskrav för yt- och grundvattenförekomster i vattendistriktet,</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">upprätta förvaltningsplan och åtgärdsprogram för vattendistrik- tet,</SPAN></P>
<P class="p35 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">upprätta register över skyddade områden,</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">upprätta och genomföra miljöövervakningsprogram,</SPAN></P>
<P class="p437 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">lämna uppgifter till Havs- och vattenmyndigheten som de be- höver för vidare rapportering till </SPAN><NOBR>EU-kommissionen</NOBR> (t.ex. förvalt- ningsplan och åtgärdsprogram).</P>
<P class="p379 ft7">Enligt förordningen ska vattenmyndigheterna planera sitt vatten- kvalitetsarbete så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs av förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Innan vattenmyndigheten fattar beslut om kvalitetskrav, förvalt- ningsplaner och åtgärdsprogram eller i övrigt handlägger frågor av större betydelse för vattenkvaliten ska myndigheten samråda med de och enskilda som berörs av beslutet.<SPAN class="ft80">3</SPAN></P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">10.1.2</SPAN><SPAN class="ft133">Vattendelegationernas uppgifter</SPAN></P>
<P class="p318 ft17">Av länsstyrelsernas instruktion framgår att det ska finnas en sär- skild vattendelegation för varje vattenmyndighet.<SPAN class="ft86">4 </SPAN>Delegationernas övergripande uppgift är att genomföra EU:s vattendirektiv på regio- nal nivå. Det är delegationen som fattar beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer.</P>
<P class="p60 ft79">Vattendelegationen får överlåta åt länsstyrelsen – eller åt annan länsstyrelse i vattendistriktet – att utarbeta förslag till miljökvali- tetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljöövervak- ningsprogram samt genomföra åtgärdsprogram och miljöövervak- ning, ansvara för samordningen inom delområden och fatta beslut i</P>
<P class="p322 ft82"><SPAN class="ft95">3</SPAN><SPAN class="ft96">2 kap 4 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">4</SPAN><SPAN class="ft97">24 § förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">287</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343288x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft17">frågor om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i övrigt. Vattendelegationen får dock inte överlåta åt länsstyrelsen att fatta beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltnings- planer. I administrativa frågor och andra frågor som inte rör för- valtningen av kvaliteten på vattenmiljön fattar länsstyrelsen beslut.</P>
<P class="p315 ft17">Ledamöterna i vattendelegationerna utses av regeringen. Dele- gationerna ska bestå av högst elva ledamöter som ska vara sakkunniga företrädare för länsstyrelser och andra sakkunniga. De övriga sakkunniga kan t.ex. vara forskare, representanter för kommuner, näringslivet, miljöorganisationer och för de politiska partierna.<SPAN class="ft86">5 </SPAN>Landshövdingen vid den länsstyrelse som är vatten- myndighet ska vara delegationens ordförande.</P>
<P class="p106 ft7">Övriga länsstyrelser inom distriktet ska biträda vattenmyndig- heten. Inom varje länsstyrelse ska det finnas ett beredningssekre- tariat för att biträda i samordningen av arbetet med förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön.</P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">10.1.3</SPAN><SPAN class="ft133">Vattenrådens arbete</SPAN></P>
<P class="p326 ft17">Vattenråd är ett lokalt forum för frivillig samverkan inom ett eller flera avrinningsområden mellan alla som är intresserade av vatten- frågor. Tanken är att utgå från vattnets väg och inte inskränkas av administrativa gränser. Även myndigheterna kan lyfta frågor där man vill ha delaktighet av ett vattenråd. Vattenråden hanterar frågor som rör såväl ytvatten, grundvatten som kustvatten.</P>
<P class="p106 ft7">I vattenråden ingår representanter för bland annat kommuner, skogs- och gruvnäringen, energibolag, branschorganisationer, ideella intresseföreningar och privatpersoner. Den som vill bilda ett vatten- råd kan söka medel från vattenmyndigheten för arbetet med att starta ett vattenråd. Det blivande vattenrådet kan därefter ansöka om ett årligt bidrag från vattenmyndigheten.</P>
<P class="p106 ft7">Uppgifter för vattenråden är inte reglerade i någon författning men kan bl.a. omfatta att:</P>
<P class="p48 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">fånga upp lokal kunskap och synpunkt om hur vattnen mår,</SPAN></P>
<P class="p342 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">var det finns problem,</SPAN></P>
<P class="p884 ft83"><SPAN class="ft81">5 </SPAN>www.vattenmyndigheterna.se, <NOBR>2015-03-03.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">288</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343289x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td196"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p22 ft27">Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p418 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">hur övervakningsprogrammen kan kompletteras,</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">var det finns motsättningar,</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">olika verksamheters förutsättningar,</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">information om samhällsutvecklingen och</SPAN></P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">lämna förslag på var man ska börja med åtgärder och hur de kan genomföras.</SPAN><SPAN class="ft80">6</SPAN></P>
<P class="p317 ft32"><SPAN class="ft32">10.2</SPAN><SPAN class="ft78">Länsstyrelsernas roll</SPAN></P>
<P class="p493 ft17">Länsstyrelserna har det övergripande ansvaret för det regionala arbetet inom vatten- och miljöområdet. De ska bland annat över- vaka tillståndet i länets vatten och utöva tillsyn över verksamheter med koppling till vatten, t.ex. vattenkraftverk och industrier med utsläpp till vatten. Länsstyrelserna har ett ansvar för genom- förandet av åtgärder inom vattenförvaltningen inom respektive län.</P>
<P class="p60 ft8">Varje länsstyrelse har ett beredningskansli med uppgift att hjälpa vattenmyndigheten att genomföra vattenförvaltningsförord- ningen. Beredningskansliet sköter en stor del av det operativa arbetet, dvs. de bedömer vattnets status, samtalar med verksamhetsutövare, tar fram förslag till åtgärder m.m. De ska, tillsammans med vattenmyndigheterna, ta fram kunskapsunderlag och lämna förslag till miljökvalitetsnormer, övervakningsprogram och åtgärdspro- gram för alla avrinningsområden. Arbetet ska genomföras i dialog med kommuner och med lokala vattenintressenter, t.ex. vattenråd.</P>
<P class="p112 ft9">Länsstyrelsen ska i sitt arbete med vattenförvaltningen</P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">hjälpa till att samordna vattenförvaltningen i distriktet,</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">stötta och medverka till bildandet av vattenråd,</SPAN></P>
<P class="p437 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">stödja vattenmyndigheten med att utarbeta förslag till miljö- kvalitetsnormer, åtgärdsprogram, förvaltningsplaner och miljö- övervakningsprogram,</SPAN></P>
<P class="p479 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">samordna och genomföra åtgärdsprogram och miljöövervaknings- program i distriktets delområden.</SPAN><SPAN class="ft80">7</SPAN></P>
<P class="p885 ft83"><SPAN class="ft81">6 </SPAN>www.vattenmyndigheterna.se, <NOBR>2015-03-03.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">289</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343290x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft32"><SPAN class="ft32">10.3</SPAN><SPAN class="ft78">Havs- och vattenmyndigheten bildas</SPAN></P>
<P class="p400 ft7">I september 2009 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare för att lämna förslag till vilka verksamheter inom i första hand Naturvårdsverket och Fiskeriverket och de fem vattenmyndig- heterna som skulle ingå i en ny myndighet för havs- och vatten- miljöfrågor.<SPAN class="ft80">8</SPAN></P>
<P class="p886 ft10"><SPAN class="ft10">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft133">Utredningen om en myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor</SPAN></P>
<P class="p336 ft44"><SPAN class="ft7">Huvudförslaget från </SPAN>Utredningen om en myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor <SPAN class="ft7">var att strukturen för vattenmyndigheternas ansvarsområden skulle behållas.</SPAN><SPAN class="ft80">9 </SPAN><SPAN class="ft7">Utredningen pekade på att läns- styrelserna har viktiga uppgifter i det samlade miljöarbetet på regional nivå, med en rad verksamheter som är nära kopplade till vatten och anknytande miljöfrågor.</SPAN></P>
<P class="p99 ft7">Utredaren gjorde bedömningen att en förutsättning för fortsatta fristående och regionalt knutna vattenmyndigheter var att en cen- tral myndighet bildades. En sådan myndighet skulle kunna möjlig- göra en tillräcklig styrning och enhetlighet i det framtida havs- och vattenmiljöarbetet. Den centrala myndigheten måste tillräckligt kraftfullt kunna inrikta verksamheten med hjälp av föreskrifter och olika typer av tillsynsvägledning.</P>
<P class="p315 ft8">Utredaren presenterade också ett alternativ till att behålla vatten- myndigheterna. Det alternativa förslaget innebar en centralisering av vattenmyndigheterna där de fem vattenmyndigheterna med kansli- resurser och vattendelegationer överfördes till den nya myndigheten och att länsstyrelserna i de fem berörda länen upphörde att vara vattenmyndigheter. De skäl som talade för detta alternativ var enligt utredaren att det då skulle bli en tydligare samordning av havs- och vattenmiljöfrågorna. Utredaren pekade också på att en tidigare utredning visat att det fanns svårigheter att stärka vattenmyndig-</P>
<P class="p887 ft102"><SPAN class="ft87">7</SPAN><SPAN class="ft115">Beskrivningen bygger på en rapport till Miljömålsberedningen, Rapport från expertgruppen om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik, </SPAN><NOBR>2013-09-27</NOBR> och på www.vattenmyndigheterna.se, <NOBR>2013-03-05.</NOBR></P>
<P class="p686 ft82"><SPAN class="ft87">8</SPAN><SPAN class="ft88">Dir. 2009:64.</SPAN></P>
<P class="p535 ft83"><SPAN class="ft87">9</SPAN><SPAN class="ft97">SOU 2010:8, En myndighet för havs- och vattenmiljö, betänkande av Utredningen om en myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">290</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343291x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td196"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p22 ft27">Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p888 ft9">heternas ställning eftersom de var organisatoriskt kopplade till länsstyrelserna.<SPAN class="ft91">10 </SPAN>Utredaren hänvisade också till en rapport som visat att det fanns behov av att ge vattenarbetet en tydlig orga- nisation och tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer och olika nivåer.<SPAN class="ft91">11</SPAN></P>
<P class="p319 ft17">Vidare menade utredaren att om en samlad myndighetslösning skulle väljas för vattenmyndigheternas arbete kunde det vara svårt att ange skäl för att behålla vattendelegationerna. I stället talade åt- skilligt för att låta den nya myndighetens ledning fastställa form- erna för hur beslut skulle fattas i organisationen. Med tanke på be- hovet av beredning och förankring i anslutning till de definierade vattendistrikten samt utredningsdirektivens och <NOBR>EG-direktivets</NOBR> utformning, menade utredaren att det fanns skäl att redan i myn- dighetens instruktion föreskriva om att det ska finnas råd eller motsvarande organ som bereder och lägger förslag till beslut som rör vattendistrikten.</P>
<P class="p13 ft7">Utredaren ansåg vidare att det stod klart att vattenmyndig- heternas ställning var otydlig. De kunde genom sin benämning uppfattas som självständiga ”myndigheter” men trots att de var verksamhetsmässigt och organisatoriskt inordnade i berörda läns- styrelsers övriga arbete. Det faktum att begreppet ”vattenmyndig- het” användes i lagstiftningen, utan att avse en självständig förvalt- ningsmyndighet, bidrog enligt utredaren till otydligheten. Utred- aren menade att det borde övervägas om benämningen ”vatten- myndigheter” skulle avvecklas för att undvika otydligheter vad avsåg självständigheten.</P>
<P class="p317 ft10"><SPAN class="ft10">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft133">Beslut om en ny nationell myndighet</SPAN></P>
<P class="p318 ft74">I propositionen En sammanhållen svensk havspolitik menade rege- ringen att det för att uppnå en sammanhållen, effektiv och ända- målsenlig havs- och vattenförvaltning, fanns behov av en central</P>
<P class="p379 ft102"><SPAN class="ft95">10</SPAN><SPAN class="ft101">SOU 2008:48, En utvecklad havsmiljöförvaltning, betänkande av Havsmiljöutredningen. Utredningen menade att organisation med fem vattenmyndigheter som delar av länsstyrelsernas organisation och med avsaknad av formell samordning gav en otydlig bild gentemot omvärlden. Det riskerade enligt utredaren dessutom att skapa ineffektivitet i genomförandet. Utredningen föreslog därför att en översyn av vattenförvaltningens organisation skulle genomföras snarast.</SPAN></P>
<P class="p889 ft83"><SPAN class="ft95">11</SPAN><SPAN class="ft97">2008/09: RFR3 Uppföljning av statens insatser inom havsmiljöområdet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">291</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343292x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p890 ft9">förvaltningsmyndighet som skulle tilldelas ansvaret för havs- och vattenmiljöfrågor.<SPAN class="ft91">12</SPAN></P>
<P class="p215 ft7">Regeringens målsättning med en sådan myndighet var att den skulle skapa ett hållbart och optimalt nyttjande av naturresurserna. I centrum stod bl.a. ett samlat genomförande av EU:s marina direktiv, ramdirektivet för vatten, Östersjösamarbetet och miljökvalitets- målen <SPAN class="ft44">Hav i balans samt levande kust och skärgård</SPAN>, <SPAN class="ft44">Ingen övergöd- ning</SPAN>, <SPAN class="ft44">Giftfri miljö</SPAN>, <SPAN class="ft44">Ett rikt växt- och djurliv </SPAN>samt <SPAN class="ft44">Levande sjöar och vattendrag</SPAN>.</P>
<P class="p315 ft17">Havs- och vattenmyndigheten bildades den 1 juli 2011. Myndig- heten fick det samlade ansvaret för havs- och vattenmiljöfrågor. Enligt sin instruktion ska myndigheten samordna vattenmyndig- heterna för genomförandet av förordningen (2004:660) om förvalt- ning av kvaliteten på vattenmiljön.<SPAN class="ft86">13 </SPAN>Havs- och vattenmyndighetens ansvar i vattenförvaltningen består främst av samordning, vägled- ning samt rapportering till <NOBR>EU-kommissionen.</NOBR></P>
<P class="p215 ft9">I vårt delbetänkande presenteras Havs- och vattenmyndighetens uppgifter utförligt.<SPAN class="ft91">14</SPAN></P>
<P class="p325 ft32"><SPAN class="ft32">10.4</SPAN><SPAN class="ft78">Miljömålsberedningen om vattenmyndigheterna</SPAN></P>
<P class="p451 ft7">I juni 2014 lämnade miljömålsberedningen ett delbetänkande med förslag till en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning och hållbar vattenpolitik.<SPAN class="ft80">15 </SPAN>I delbetänkandet gjorde beredningen bedöm- ningen att ansvarsfördelningen på havs- och vattenmiljöområdet borde ses över. Beredningen motiverade sitt ställningstagande på följande sätt:</P>
<P class="p403 ft111">Vattenförvaltningens organisation med regionala vattenmyndigheter och vattendelegationer kopplade till länsstyrelserna har inneburit att en ny regional nivå införts i strukturen för hantering av vattenrela- terade miljöfrågor. Vi bedömer att denna ordning har skapat en oklar- het om vem som gör vad i vattenförvaltningen. Det är också en</P>
<P class="p573 ft82"><SPAN class="ft95">12</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2008/09:170.</SPAN></P>
<P class="p535 ft102"><SPAN class="ft95">13</SPAN><SPAN class="ft115">5 § 4 punkten förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndig- heten.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">14</SPAN><SPAN class="ft96">SOU 2014:66.</SPAN></P>
<P class="p535 ft82"><SPAN class="ft95">15</SPAN><SPAN class="ft88">Miljömålsberedningen är en parlamentarisk kommitté med uppgift att ge regeringen för- slag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder inom politiskt prioriterade områden i dialog med relevanta samhällsaktörer. Direktiv 2010:74 samt tilläggsdirektiv 2010:135, 2011:50, 2011:91, 2012:95, 2014:110 och 2014:165.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">292</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343293x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td196"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td197"><P class="p22 ft27">Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p891 ft111">ordning som avviker från den som gäller för havsmiljöförvaltningen, vilket skapar svårigheter att få till samordningen mellan förvaltnings- processerna. Det finns även en otydlighet när det gäller vattenmyndig- heternas ställning, eftersom vattenmyndigheternas kanslier kan upp- fattas som självständiga ”myndigheter” trots att de både verksamhets- mässigt och organisatoriskt ingår i berörda länsstyrelser. <SPAN class="ft110">16</SPAN></P>
<P class="p892 ft7">Miljömålsberedningen pekar på att konstruktionen med själv- ständiga vattendelegationer innebär att beslutsgången avviker från det normala inom statlig förvaltning. När självständiga organ inrättas efter regeringsbeslut riskerar ansvaret att bli otydligt och det minskar den eller de berörda myndigheternas möjligheter till styrning av den egna verksamheten.</P>
<P class="p280 ft7">Miljömålsberedningen anser att dagens vattendelegationer inte har den överblick som krävs för att kunna fatta de principiella be- slut som behövs. Inom åtgärdsarbetet behöver de nationella miljö- målen och berörda direktiv hanteras samlat och det krävs ofta avvägningar mellan olika nationella mål. Detta skulle kunna lösas genom att beslutsmandatet förs över till nationell nivå, vilket också kan ge bättre förutsättningar för samordning med andra nationellt ansvariga myndigheter och organisationer.</P>
<P class="p279 ft7">Beredningen hänvisar i betänkandet till Miljömyndighetsutred- ningens uppdrag att pröva förutsättningarna för en tydligare, effek- tivare och mer ändamålsenlig beslutsstruktur och ett bättre resurs- utnyttjande för myndigheterna under Miljödepartementet.</P>
<P class="p893 ft83"><SPAN class="ft81">16 </SPAN>SOU 2014:50 Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten, delbetänkande av Miljömålsberedningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">293</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_294">
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343295x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft6">11 Våra överväganden och förslag</P>
<P class="p894 ft7">Vi har uppfattat våra direktiv så att våra förslag ska ta sin utgångs- punkt i förvaltningspolitiska överväganden. Vi lämnar inga förslag om miljöpolitikens innehåll eller inriktning. Vi har utgått från regeringens ställningstaganden i våra direktiv:</P>
<P class="p454 ft11">Fokus för de senaste årens reformer inom statsförvaltningen har varit att klargöra statens roll och uppgifter, effektivisera resurser, sätta med- borgare och företag i centrum samt att förbättra styrningen genom tydligare rollfördelning och bättre dialog mellan regeringen och myndigheterna.<SPAN class="ft110">1</SPAN></P>
<P class="p455 ft74">Utöver dessa generella förvaltningspolitiska principer har vi också försökt beakta de särskilda förutsättningar som gäller för miljö- politiken och som vi redovisar i avsnitt 3 i detta betänkande.</P>
<P class="p418 ft32"><SPAN class="ft32">11.1</SPAN><SPAN class="ft78">Miljömålen i myndighetsstyrningen</SPAN></P>
<P class="p895 ft17"><SPAN class="ft185">Vi föreslår att: </SPAN>Regeringen tar bort uppgiften att verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås i förordningarna med instruk- tion för de 26 myndigheter som i dag ingår i miljömålssystemet samt länsstyrelseinstruktionen. Förutsatt att instruktionen inte redan innehåller sådana uppgifter, bör regeringen i instruk- tionerna för dessa myndigheter, länsstyrelserna och övriga relevanta myndigheter i stället formulera verksamhetsanpassade uppgifter som i sin tur bidrar till att nå det av riksdagen beslutade generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p896 ft83"><SPAN class="ft81">1 </SPAN>Dir. 2013:101.</P>
<P class="p897 ft19">295</P>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343296x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p898 ft74"><SPAN class="ft186">Vi föreslår att: </SPAN>Regeringen i 3 § myndighetsförordningen (2007:515) som behandlar myndighetsledningens verksamhets- ansvar inför en ny uppgift som innebär att myndighetsledningen ska se till att verksamheten främjar en hållbar utveckling och bidrar till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p899 ft7">Regeringens ambition har varit att de nationella miljökvalitets- målen – i en modern samhällsövergripande mål- och resultat- styrningsprocess – skulle göra miljöarbetet mer målinriktat och effektivt.<SPAN class="ft80">2</SPAN></P>
<P class="p315 ft7">Vi konstaterar att de statliga förvaltningsmyndigheternas uppgifter och roller i miljöarbetet och miljömålssystemet har förändrats och utvecklats över tiden. Samtidigt som miljömåls- systemet i sig har utvecklats har regeringen gett uttryck för hur miljömålen ska användas i styrningen på den övergripande nivån och i myndighetsstyrningen. I takt med att den statliga myndig- hetsstrukturen förändrats och myndigheter ombildats, slagits samman, nybildats och avvecklats har även miljömålsmyndigheter lagts ner och miljömålsmyndigheter har nybildats. Vissa myndig- heter har ”kommit och gått” i systemet medan andra har funnits med sedan miljömålssystemet infördes 1999. De myndighets- specifika uppgifterna inom ramen för miljömålssystemet har varierat över åren. Miljömålen i sig har förändrats liksom bedöm- ningsgrunderna för måluppfyllelse.</P>
<P class="p215 ft7">Även regeringens generella förvaltningspolitiska regelverk, principer och praxis för myndighetsstyrningen har under samma tidsperiod genomgått stora förändringar. Detta återspeglas i dokumenteten för myndighetsstyrning – bland annat i myndig- heternas instruktioner och regleringsbrev och i den mer generella regleringen i olika förordningar som verksförordningen, myndighets- förordningen och miljöledningsförordningen.</P>
<P class="p99 ft17">I flera olika propositioner har regeringen gett uttryck för hur den ser på miljömålens tillämpning både ur ett samhälls- övergripande perspektiv och i myndighetsstyrningen. Några viktiga ledord som regeringen återkommit till i dessa sammanhang är</P>
<P class="p884 ft83"><SPAN class="ft81">2 </SPAN>Prop. 1997/98:145.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">296</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343297x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft9">samhällsövergripande, integrering samt precisering av myndig- heternas ansvar.</P>
<P class="p108 ft7">I propositionen Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige sade regeringen att miljökvalitetsmålen bildar utgångs- punkter för fortsatt precisering samt sektorsvis och geografisk anpassning. Myndigheter, företag och kommuner med flera gavs stor frihet att välja vägar för att nå målen.<SPAN class="ft80">3</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">I propositionen Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag anförde regeringen att det ankommer på regeringen att med utgångspunkt i miljökvalitetsmålen genom delmål ange inrikt- ningen för hur arbetet ska bedrivas för att det ska säkerställas att åtgärder vidtas i syfte att uppnå målen. Delmålen var utgångs- punkter för att i ett nästa steg precisera mål och strategier inom olika samhällssektorer och på skilda nivåer. Ansvaret för att med utgångspunkt i delmålen precisera sektorsmål låg på de olika sam- hällssektorerna. Regeringens bedömning var dock att systemet kunde förbättras bland annat genom att olika aktörers roller tydlig- gjordes.<SPAN class="ft80">4</SPAN></P>
<P class="p305 ft17">I propositionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljö- arbete lämnade regeringen förslag till en mer verksamhetsanpassad myndighetsstyrning. Med sitt förslag ville regeringen tydliggöra myndigheternas fortsatta miljöansvar. Enligt regeringen skulle ansvaret innebära att myndigheterna med ansvar inom miljömåls- systemet, inom sitt verksamhetsområde, skulle verka för att målen inom miljömålssystemet nås. Omfattningen och avgränsningar av respektive myndighets ansvar skulle preciseras närmare i de berörda myndigheternas ”relevanta styrdokument”. I samma proposition diskuterade regeringen behovet av integrering av miljöarbetet och att integrering av miljöarbetet var centralt för att nå miljö- kvalitetsmålen. Regeringen anförde att integrering av miljöhänsyn i andra politikområden sedan länge var ett centralt inslag i miljö- politiken.</P>
<P class="p305 ft17">Det innebar att målen för miljöpolitiken skulle integreras i andra politikområden och att miljöfrågorna beaktas när en myndighet fullgör sin huvuduppgift. Enligt regeringen kan inte miljö- problemen lösas av enbart miljöaktörerna eller genom myndighets-</P>
<P class="p609 ft82"><SPAN class="ft95">3</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 1997/98:145.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">4</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 2004/05:150.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">297</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343298x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft17">styrningen. I stället måste miljöhänsyn aktivt integreras i verksamheten inom de områden i samhället som påverkar miljön. Detta skapar bättre förutsättningar för beslut som är hållbara i såväl ekonomiskt, socialt som miljömässigt perspektiv.<SPAN class="ft86">5</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Regeringens uppdrag till myndigheterna i instruktioner och regleringsbrev inom ramen för miljömålssystemet har varierat över tiden och mellan myndigheterna i konkretion och precision. Det har funnits ambitioner att utforma mål och uppdrag som är för- enliga med myndigheternas kärnuppdrag – och därigenom undvika uppenbara målkonflikter – samt åtminstone i viss utsträckning ligger inom myndighetens rådighet.</P>
<P class="p315 ft7">Regeringens tillämpning av miljömålssystemet i myndighets- styrningen har sedan <NOBR>2000-talets</NOBR> första år succesivt blivit alltmer oprecis och fjärmat sig från den inriktning som regeringen i övrigt har angivit för sin myndighetsstyrning i generella termer men även i förhållande till generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Vi ser särskilt tydligt hur regeringens användning av miljömålen i sin mer operativa myndighetsstyrning – särskilt i regleringsbreven – klingade av med början 2009 och framåt.</P>
<P class="p215 ft7">I vårt utredningsarbete och vid samtal med företrädare för myndigheter har det för oss blivit allt tydligare att miljömålen inte är det styrinstrument för myndigheternas miljöarbete som stats- makterna avsett. Enligt vår uppfattning har övergången till mer övergripande mål i instruktionerna – ”att verka för generations- målet och de sexton miljökvalitetsmålen” – inneburit ökade svårig- heter för myndigheterna att tolka regeringens uppdrag och därmed en risk för att deras miljöarbete har urholkats. Vi har erfarit att myndighetsföreträdare bedömer att uppgiften i deras instruktion att verka för generationsmålet och miljökvalitetsmålen inte har någon större inverkan på myndighetens miljöarbete. Det har i vissa fall uppfattats som att det med den nuvarande tillämpningen är upp till myndigheterna att själva tolka om och i så fall hur de kan bidra till miljömålen.</P>
<P class="p99 ft17">Även om både kommunföreträdare och representanter för olika företag och organisationer har framfört att miljömålen är viktiga för deras miljöarbete så har vi även hört motsatsen. Vi har erfarit att trots att statsmakternas ambitioner är att miljömålssystemet ska</P>
<P class="p566 ft83"><SPAN class="ft81">5 </SPAN>Prop. 2009/10:155.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">298</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">vara ett samhällsövergripande styrmedel för att genomföra miljö- politiken, så uppfattar många företagare att miljömålsarbetet enbart är en uppgift för myndigheterna.</P>
<P class="p10 ft7">Riksdagen och regeringen använder generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen i flera olika funktioner och processer. Miljö- kvalitetsmålen är utgångspunkten för mål- och resultatstyrningen av miljöarbetet inom alla samhällsområden. Tillsammans är gene- rationsmålet, miljökvalitetsmålen och etappmålen också utgifts- områdesmål för utgiftsområde 20. Regeringen använder genera- tionsmålet och miljökvalitetsmålen som uppgifter i sin myndighetsstyrning i tjugosex statliga förvaltningsmyndigheters instruktioner samt i den instruktion som gäller för samtliga tjugoen länsstyrelser.</P>
<P class="p440 ft7">Miljökvalitetsmålen är dessutom mål i regeringens förordning om miljöledningssystem. Enligt förordningen ska (för närvarande 188) statliga myndigheters miljöledningsarbete bidra till att nå de natio- nella miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p471 ft10">Mer om miljömålen som styrmedel</P>
<P class="p346 ft9">Miljömålsmyndigheterna och länsstyrelserna ska enligt sina instruktioner</P>
<P class="p607 ft11">verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljö- kvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling</P>
<P class="p431 ft7">Skrivningen finns i ett antal varianter. Satsen ”verka för…” har i vissa fall tillägget att myndigheten ”inom sitt verksamhetsområde ska verka för …”. I något fall är ”verka för…” utbytt mot ”bidra till…”.</P>
<P class="p60 ft8">I alla sina varianter innebär formuleringen att myndigheterna i miljömålssystemet ska kunna vidta åtgärder som syftar till att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås. Förutom förslags- rätten kan det vara oklart vilka åtgärder som ska kunna vidtas. Inte för någon av myndigheterna anges det heller vilket eller vilka miljökvalitetsmål de i första hand ska rikta in sig på för att aktivt påverka måluppfyllelsen. Det är i stort sett bara när regeringen har angivit att vissa bestämda myndigheter ska samordna uppföljning och utvärdering som vissa bestämda miljökvalitetsmål har pekats</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">299</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343300x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">ut. Man kan säga att formuleringen att verka för generationsmålet och miljökvalitetsmålen har gett myndigheterna en möjlighet att göra något arbete inom miljöområdet men att större satsningar på sådant arbete ligger utanför regeringens kravlista till myndig- heterna.</P>
<P class="p106 ft7">Om regeringen å andra sidan vill använda de utvalda miljömålsmyndigheterna på ett mer aktivt och operativt sätt kan den nuvarande standardformuleringen i myndighetsinstruktionerna vara problematisk på minst två sätt.</P>
<P class="p315 ft17">För det första. Inom ramen för miljömålssystemet är det knappast något som skiljer styrningen av miljömålsmyndigheterna från styrningen av övriga myndigheter. Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter<SPAN class="ft86">6 </SPAN>ska de (för närvarande) 188 myndigheter som omfattas av den verka för att nå miljö- kvalitetsmålen och underförstått även generationsmålet. En sak som dock bara miljömålsmyndigheterna är ålagda att göra är att de vid behov ska lämna förslag på åtgärder för miljöarbetets utveckling. Men det är en öppen fråga om och när anledningar till sådana förslag kallar på uppmärksamhet. Den miljömålsmyndighet som saknar andra miljömålsuppgifter under uppgiften att verka för generationsmålet och miljökvalitetsmålet skulle därför under perioder inte behöva göra så mycket mer på miljöområdet än att följa bestämmelserna om miljöledning. Uppgiften att verka för generationsmålet och miljökvalitetsmålen kan alltså bli ett lätt förbisett krav, i konkurrens med mer specificerade uppdrag till myndigheten inom andra områden.</P>
<P class="p99 ft17">För det andra. Miljökvalitetsmålen befinner sig ofta på en så övergripande nivå att ingen enskild myndighet kan skilja ut i vilken utsträckning den själv kan påverka måluppfyllelsen. Ofta är det heller inte myndigheterna som förfogar över de verkningsfulla styrmedlen utan det är främst riksdagen och regeringen som råder över dessa. Inte sällan förutsätts också internationella åtaganden. Om en myndighet ska verka för ett effektmål (vilket som helst) bör den råda över åtgärder som kan leda till måluppfyllelse. Det innebär inte att myndigheten behöver ha fullständig rådighet över alla faktorer som kan leda till måluppfyllelse. I så fall skulle nästan inget effektmål alls gå att ha i styrningen av myndigheterna,</P>
<P class="p754 ft83"><SPAN class="ft81">6 </SPAN>Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">300</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343301x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p629 ft7">eftersom det i regel är andra faktorer i kombination med den enskilda myndighetens verksamhet som leder till måluppfyllelse. Ett villkor för effektmål i myndighetsstyrning bör vara att myndigheten inom ramen för sina instruktionsenliga uppgifter kan påverka måluppfyllelsen till någon märkbar del. Det innebär dels att målet bör kunna följas upp, dels att det bör kunna göras troligt att en del av måluppfyllelsen beror på den enskilda myndighetens verksamhet.</P>
<P class="p278 ft7">Generationsmålets strecksatser och miljökvalitetsmålens preci- seringar är i och för sig viktiga för en myndighet att känna till och orientera sig mot. Dock kan övergripande mål av det slaget – om de inte kompletteras med mer verksamhetsnära mål eller uppgifter – inte alltid motivera en myndighet att göra större satsningar i målens riktning.</P>
<P class="p900 ft10">Myndigheternas och organisationernas syn på utmaningar i miljömålssystemet</P>
<P class="p901 ft9">I vårt delbetänkande<SPAN class="ft91">7 </SPAN>redovisade vi resultatet av ett seminarium där vi – med de myndigheter som ingår i miljömålssystemet samt de miljöorganisationer som ingår i vårt uppdrag – diskuterade vilka utmaningar inom miljöområdet som de menar är det <NOBR>5–6</NOBR> största de närmaste <NOBR>5–10</NOBR> åren.</P>
<P class="p902 ft7">Flera av deltagarna i seminariet uttryckte att entusiasmen över miljökvalitetsmålen har minskat. Målen som formulerades för mer än 20 år sedan motsvarar inte nutida förväntningar. I vissa avseenden är målen till och med föråldrade. Man menade att det är viktigt att nya generationer känner ett ägarskap till miljömålen så att de också vill vara med och utveckla nya medel och driva utvecklingen av miljöpolitiken framåt. Genom en modernisering av miljömålssystemet och därmed av styrningen inom miljöpolitiken kan områden som numera också skulle behöva inkluderas i miljömålssystemet kunna läggas till.</P>
<P class="p279 ft8">Det behöver också utvecklas konkreta handlingsplaner för miljöarbetet och åtgärdsarbetet behöver bli mer vardagsnära. Målen borde delas upp i internationella och nationella mål samt i mål som</P>
<P class="p903 ft83"><SPAN class="ft81">7 </SPAN>SOU 2014:66, Myndigheter och organisationer under Miljödepartementet – en kart- läggning, delbetänkande av Miljömyndighetsutredningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">301</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft7">myndigheterna ska uppnå och mål som medborgarna (allmänheten) kan uppnå. Målen bör användas i praktiken i högre grad. Man menade att en analys av hur olika reformer påverkar möjligheten att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen alltid borde göras innan politiska beslut fattas. Det är viktigt att överbrygga det kortsiktiga synsättet där det politiska intresset endast sträcker sig över mandatperioden.</P>
<P class="p575 ft7">Den tydlighet i miljöpolitiken som deltagarna frågade efter när det gäller det internationella och nationella miljöarbetet behövs även för de egna organisationernas arbete. Man menade att det behövs tydligare prioriteringar mellan olika samhällsintressen för att underlätta samordningen i myndighetsvärlden. Det uttrycktes som att myndigheterna behöver robust strategisk styrning och flexibel operativ styrning. Samarbetet mellan myndigheterna och mellan myndigheterna och andra aktörer måste fungera väl.</P>
<P class="p275 ft7">Flera framhöll att det är otillräckligt att myndigheterna inom miljömålssystemet ska verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås, utan att regeringen lämnar någon närmare precisering. Av den nuvarande formuleringen framgår inte vad regeringen vill att de ska leverera för resultat. Regeringen behöver förtydliga vilka myndigheter som förväntas göra vad, hur målen ska integreras i kärnverksamheten och hur samverkan med andra myndigheter kan genomföras.</P>
<P class="p575 ft7">Man menar också att det är oklart om Regeringskansliet vill styra och följa upp myndigheternas arbete via årsredovisningen eller via den årliga uppföljningen och den fördjupade utvärderingen av miljömålen.</P>
<P class="p575 ft7">Organisationerna efterlyste även effektiva styrmedel och påtryckningsmedel för egen del för att kunna nå resultat i miljöarbetet.</P>
<P class="p575 ft7">Man menade även att myndigheterna utanför miljömålssystemet hanterar starka och tydliga kopplingar mellan miljö och politik- och samhällsfrågor. Här krävs mer omfattande samverkan mellan myndigheterna, men också tydliggörande av ansvarsförhållanden. Det måste vara klart huruvida det är miljöfrågan eller någon annan fråga som är den viktigaste.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">302</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343303x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">OECD om miljömålen som styrinstrument</P>
<P class="p810 ft7">I sin granskning av Sveriges miljöpolitik 2014 konstaterade OECD bland annat att</P>
<P class="p904 ft111">Sverige har skapat ett system med ambitiösa miljökvalitetsmål som utgör grunden för landets miljöpolitik på alla områden och som involverar samtliga statliga myndigheter och förvaltningsnivåer. Miljömålssystemet är unikt och utgör ett betydande samhälls- omfattande åtagande för en hållbar utveckling. I sin nuvarande form erbjuder det dock inte en plattform för riktade, effektiva och verk- samma åtgärder: de politiska prioriteringarna står inte i proportion till de tillgängliga resurserna och olika aktörer mobiliseras inte heller i tillräcklig grad.<SPAN class="ft110">8</SPAN></P>
<P class="p905 ft7">OECD pekade även att på miljömålen inte alltid definieras på ett konsekvent eller enhetligt sätt på de olika myndighetsnivåerna.<SPAN class="ft80">9 </SPAN>Man belyser även frågan att miljömålen inte har någon formell rättslig status, utan är en långsiktig strategisk vägledning för Sveriges miljöpolitik.<SPAN class="ft80">10 </SPAN>En av OECD:s slutsatser är att Sverige kommer att behöva öka sina ansträngningar om vi ska kunna uppnå våra ambitiösa miljömål.<SPAN class="ft80">11</SPAN></P>
<P class="p471 ft10">Statskontoret</P>
<P class="p434 ft7">På regeringens uppdrag har även Statskontoret diskuterat miljömålens verkan i myndighetsstyrningen. Enligt Statskontoret är miljömålssystemet till sin karaktär ett system som till stor del vilar på visionära mål och på att samhällets alla delar strävar mot de gemensamma målen. De visionära målen ger dock inte ett tillfredsställande stöd för politikens genomförande. Bestäm- melserna i myndigheternas instruktioner ger inte tillräcklig väg- ledning och de har heller inte följts upp med krav på åter- rapportering. Enligt Statskontoret är myndighetsstyrningen i dag inte tillräckligt verksamhetsanpassad.<SPAN class="ft80">12</SPAN></P>
<P class="p906 ft82"><SPAN class="ft95">8</SPAN><SPAN class="ft96">OECD:s granskning av Sveriges miljöpolitik, Sverige 2014, s. 42.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">9</SPAN><SPAN class="ft96">OECD:s granskning av Sveriges miljöpolitik, Sverige 2014, s. 3.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">10</SPAN><SPAN class="ft101">OECD:s granskning av Sveriges miljöpolitik, Sverige 2014, s. 47.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">11</SPAN><SPAN class="ft101">OECD:s granskning av Sveriges miljöpolitik, Sverige 2014, s. 3.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">12</SPAN><SPAN class="ft97">Regeringsbeslut </SPAN><NOBR>2013-01-24,</NOBR> dnr. M2013/234/Ma.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">303</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343304x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p907 ft10">Om myndighetsförordningen och förvaltningsmyndigheternas generella uppgifter</P>
<P class="p908 ft17">Cheferna i alla de myndigheter som omfattades av 7 § i verks- förordningen<SPAN class="ft86">13 </SPAN>hade från och med den 1 januari 1998 ett generellt ansvar för att beakta de krav som ställs på verksamheten när det gäller en ekologiskt hållbar utveckling. Det innebar att miljöhänsyn och resurshushållning skulle integreras i statlig verksamhet.</P>
<P class="p99 ft7">Verksförordningen tillämpades på myndigheter under rege- ringen i den omfattning som regeringen föreskrev i respektive myndighets instruktion. Det innebar att myndigheten skulle beakta de krav som ställdes på verksamheten, när det gäller en ekologiskt hållbar utveckling, förutsatt att det uttryckligen framgick av myndighetens instruktion. Med något undantag omfattades samt- liga dåvarande miljömålsmyndigheter av denna föreskrift.<SPAN class="ft80">14</SPAN></P>
<P class="p909 ft9">I januari 2008 efterträddes verksförordningen av myndighets- förordningen.<SPAN class="ft91">15 </SPAN>Syftet med myndighetsförordningen är huvud- sakligen att skapa en större tydlighet än verksförordningen tidigare hade gett uttryck för när det gäller dels de förvaltningspolitiska kraven på myndigheterna, dels myndighetsledningens ansvar och uppgifter.</P>
<P class="p910 ft7">Till skillnad från verksförordningen finns inte längre några sektorsövergripande krav på myndigheterna reglerade i myndig- hetsförordningen. I myndighetsförordningen regleras endast sådana gemensamma krav på samtliga förvaltningsmyndigheter som rör själva förvaltningen. De argument för denna förändring som Utredningen om en översyn av verksförordningen anförde var att krav som inte är gemensamma för samtliga myndigheter och som inte rör själva förvaltningen inte skulle regleras i myndighets- förordningen.<SPAN class="ft80">16</SPAN></P>
<P class="p911 ft102"><SPAN class="ft95">13</SPAN><SPAN class="ft101">Verksförordningen (1995:1322).</SPAN></P>
<P class="p468 ft82"><SPAN class="ft95">14</SPAN><SPAN class="ft96">Se bilaga 2.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">15</SPAN><SPAN class="ft96">Myndighetsförordningen (2007:515).</SPAN></P>
<P class="p535 ft83"><SPAN class="ft95">16</SPAN><SPAN class="ft89">SOU 2004:23, Från verksförordning till myndighetsförordning, betänkande av Utredningen om en översyn av verksförordningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">304</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343305x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Regeringen utvecklar sin myndighetsstyrning</P>
<P class="p562 ft7">I den förvaltningspolitiska propositionen 2010<SPAN class="ft80">17 </SPAN>anförde regeringen att styrningen av de statliga myndigheterna bör vara tydlig och resultatinriktad. Tydlig innebär, enligt regeringen, bland annat att myndighetens uppdrag preciseras genom uppgifter, regler och i förekommande fall mål och prioriteringar. Regeringen framhöll att mål och uppgifter till myndigheterna skulle formuleras så att respektive myndighet själv råder över eller har rimliga möjligheter att genom olika åtgärder kunna genomföra uppdraget på ett tillfredsställande sätt.</P>
<P class="p10 ft7">Enligt regeringen kan övergripande mål fungera som vägledning men är som regel inte lämpliga att användas direkt i verksam- hetsstyrningen.</P>
<P class="p60 ft79">I budgetpropositionen för 2015<SPAN class="ft99">18 </SPAN>sade den nuvarande regeringen att resultatstyrningen ska utmärkas av att den ger myndigheterna långsiktiga förutsättningar att förverkliga regeringens politik. Detaljstyrningen ska minska och ge utrymme för en strategisk styrning där professionernas verksamhetsnära kunskap tas tillvara. Utvecklingsarbetet ska bedrivas i nära samarbete och dialog med flera olika aktörer. Styrningen av myndigheter och verksamheter ska utgå från regeringens styrbehov samt de förutsättningar och krav som ställs inom olika verksamheter. Utformningen av styr- ningen ska utvecklas ytterligare bl.a. genom en bättre användning av befintliga styrinstrument.</P>
<P class="p912 ft10">Hur ska uppgifterna i myndigheternas instruktioner vara utformade?</P>
<P class="p311 ft7">Myndigheternas instruktioner är ett grundläggande instrument i regeringens styrning. Till skillnad från myndighetsförordningen<SPAN class="ft80">19 </SPAN>och andra författningar som gäller flera myndigheter ska en myndighets instruktion tydliggöra den enskilda myndighetens uppdrag. Regeringen understryker att instruktionen ska formuleras i termer som svarar mot myndighetens befogenheter.</P>
<P class="p820 ft82"><SPAN class="ft95">17</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2009/10:175.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">18</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2014/15:1.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">19</SPAN><SPAN class="ft97">Myndighetsförordningen (2007:515).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">305</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343306x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p913 ft9">Detaljeringsgraden i instruktionen kan variera från myndighet till myndighet.</P>
<P class="p504 ft7">Uppgifter som är tidsbegränsade eller som kan förväntas bli ändrade inom en närmare framtid, mål, uppgifter eller uppdrag där regeringen ser behov att vara utförlig i beskrivningen är exempel på sådant som vanligtvis inte regleras i instruktionen utan i annat beslut.</P>
<P class="p106 ft7">Övergripande mål används vanligtvis för att uttrycka en långsiktig, politisk viljeinriktning. Men, enligt regeringen, lämpar sig inte övergripande mål för den konkreta styrningen av myndigheterna. Beroende på de ambitioner regeringen har inom ett verksamhetsområde är det angeläget att precisera och konkretisera de uppgifter som myndigheten ska utföra.</P>
<P class="p106 ft7">Enligt regeringen måste uppdraget till myndigheten formuleras så att det kan realiseras inom ramen för de åtgärder som myndigheten kan vidta.<SPAN class="ft80">20</SPAN></P>
<P class="p215 ft7">Ett sätt att närma sig en relevant och ändamålsenlig precisering av myndighetens uppgifter i instruktionen är att samtidigt överväga vilken resultatinformation som myndigheten förväntas presentera i sin årsredovisning. Vid precisering av uppgifter bör man tänka på att myndigheten ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut.<SPAN class="ft80">21</SPAN></P>
<P class="p315 ft17">Inom ekonomistyrningen i statsförvaltningen är resultat de prestationer som myndigheter åstadkommer och de effekter prestationerna leder till. En prestation är en tjänst eller produkt som levereras av en myndighet. Det myndigheten gör med anledning av angivna uppgifter, uppdrag och mål i instruktionen, regleringsbrevet eller i annat styrdokument ska, enligt ESV, normalt kunna leda till prestationer.<SPAN class="ft86">22 </SPAN>Resultatredovisningen i årsredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader.<SPAN class="ft86">23</SPAN></P>
<P class="p914 ft82"><SPAN class="ft95">20</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2009/10:175, s. 111.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">21</SPAN><SPAN class="ft96">Socialdepartementet PM </SPAN><NOBR>2011-06-14,</NOBR> Handledning för myndigheternas instruktioner.</P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">22</SPAN><SPAN class="ft101">ESV 2012:42, Handledning Resultatredovisning.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">23</SPAN><SPAN class="ft97">1 § 3 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">306</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Styrning med mål och uppföljning av mål</P>
<P class="p554 ft8">Mål definieras vanligen som önskade framtida tillstånd. Dessa tillstånd bör främst vara lokaliserade utanför den agerande aktörens verksam- het, dvs. i naturen, i samhället som helhet eller hos individer i sam- hället. Mål bör i första hand avse effekter eller utfall av verksamheten. I vissa fall kan det dock finnas skäl att formulera mål som avser kompe- tensförsörjning och liknande utvecklingsområden inom en verksamhet.</P>
<P class="p10 ft7">Prestationsmål bör undvikas. Några skäl till det är att sådana mål riskerar att konservera onödig verksamhet snarare än att utveckla och förbättra verksamhet. Prestationsmål kan motverka effektivisering. Att ett visst bestämt antal prestationer blir inräknade behöver inte betyda att verksamheten därmed har skapat någon nytta enligt mål på högre nivå. Prestationsmål och uppföljningen av dessa riskerar också att leda till oönskade beteenden som går stick i stäv med mål på högre nivå.</P>
<P class="p305 ft7">Mål på olika nivåer bör ha olika funktioner. Ett övergripande mål bör som regel ange den rubriksmässiga inriktningen för flera samverkande aktörer, men där det också bör finnas mål som specificerar vad respektive aktör ska påverka. I en målhierarki behöver åtminstone något operativt mål vara tydligt formulerat; de övergripande målen har en kontextualiserande funktion.</P>
<P class="p14 ft8">Mål som ska vara operativa bör vara nåbara, men med viss ansträngning. Det bör vara en utmaning att nå målet. Är det för lätt att nå målet stimuleras inte så mycket verksamhetsutvecklande kreativitet. Formuleringen av ett mål bör heller inte gå för långt åt andra hållet. Är det för svårt att nå målet kan målet leda till uppgivenhet. Målen bör också vara nåbara i bemärkelsen att de förväntade effekterna är inom räckhåll för verksamheten. Det bör kunna göras troligt att verksamheten kan påverka måluppfyllelsen till någon märkbar del. Rådighet över alla faktorer som kan påverka måluppfyllelsen kan sällan en enskild aktör ha när det gäller effektmål. En enskild aktör bör ändå kunna uppleva att den gör skillnad.</P>
<P class="p225 ft8">En del mål bör följas upp och insamlade data analyseras. Om det bara är tillståndet i målområdet som ska följas upp kan det vara tillräckligt att operationalisera målet med en eller flera indikatorer. Om det också är viktigt att uttala sig om måluppfyllelse fordras ett kriterium som anger vilket värde på indikatorn som ska betyda att målet är uppfyllt. Även en tidsangivelse för när målet ska vara uppfyllt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">307</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p915 ft7">behöver fastställas i så fall. Beroende på vad målen handlar om och hur de är formulerade kan insamlade data vara både kvantitativa eller kvalitativa. Analyserna bör vara fokuserade på att förklara variationer, stagnationer, förekomster, brist på förekomster, etc. Därefter bör förbättringsområden kunna ringas in, idéer till alternativa eller justerade åtgärder tänkas ut, beslut bli fattade om att verksamheten ska avbrytas eller utökas, m.m.</P>
<P class="p916 ft10"><SPAN class="ft10">11.1.1</SPAN><SPAN class="ft133">Regeringen behöver ändra tillämpningen av miljömålen i sin myndighetsstyrning</SPAN></P>
<P class="p917 ft7">Vår uppfattning är att generationsmålet och miljökvalitetsmålen i sin nuvarande ”verka <NOBR>för”-formulering</NOBR> inte passar in i som uppgift i myndigheternas instruktioner. Hur skulle då regeringens till- lämpning av miljömålen i sin myndighetsstyrning kunna utvecklas? Här nedan resonerar vi om några olika alternativ.</P>
<P class="p571 ft79">En fråga som funnits med i våra överväganden är om – ur en myndighets perspektiv – etappmålen i miljömålssystemet skulle kunna vara mer greppbara mål inom räckhåll för myndighetens verksamhet, åtminstone i teorin. Etappmålen ska beskriva den samhällsomställning som krävs för att nå miljökvalitetsmålen och slutligen generationsmålet. Etappmål, miljökvalitetsmål och genera- tionsmål kan ses som tre steg i en kedja av tänkta effekter som utgår från bland annat en myndighets åtgärder. Med andra ord kan myndighetens åtgärder vara en förutsättning för att det blir en omställning av samhället, som i sin tur kan vara en förutsättning för att de olika parametrarna i miljökvalitetsmålen nås, som slutligen kan vara en förutsättning för att generationsmålet blir uppfyllt. Att rikta in åtminstone några av de särskilda myndigheterna i miljö- målssystemet på olika aspekter av samhällsomställningar, som passar myndigheternas respektive verksamheter, kan innebära en betydligt mer operativ myndighetsstyrning än den nuvarande.</P>
<P class="p918 ft8">Etappmål i miljömålssystemet ska alltså förtydliga den samhälls- omställning som krävs för att generationsmålet och miljökvalitets- målen ska kunna nås. Det bör understrykas att denna definition av etappmål skiljer sig något från vad som vanligen menas med etappmål. I miljömålssystemet ska etappmålen ange ett förhållande mellan orsak och verkan. En samhällsomställning ska orsaka förändrade mätvärden hos de preciserade miljökvalitetsmålen. Etappmål brukar annars bara ange en nivå eller status vid en tidpunkt innan den slutliga och utan att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">308</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343309x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p492 ft7">kausala förhållanden blandas in. Etappmålen i miljömålssystemet kan vara en kombination av önskade nivåer vid vissa bestämda årtal <SPAN class="ft44">och </SPAN>kausala förhållanden.</P>
<P class="p14 ft8">Det finns dessutom en del praktiska problem med de befintliga etappmålen. Systemet med etappmål är inte utvecklat på alla områden. De etappmål som har tagits fram ger också ett väldigt spretigt intryck. Etappmålen är ibland åtgärdskrav snarare än mål. Inbördes befinner sig etappmålen på olika nivåer och i den utsträckning de är framtagna enligt en systematik skiljer den sig från den som har används under framtagandet av miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p10 ft7">De befintliga etappmålen i miljömålssystemet kan därför inte alltid användas som nåbara mål för enskilda myndigheter. Utanför miljömålssystemet finns dock en uppsättning mål som liknar de etappmål som miljömålssystemet idealt borde ha. De energi- politiska målen kan tjäna som exempel på hur verksamhetsnära samhällsomställningsmål kan formuleras i relation till miljö- kvalitetsmålen i miljömålssystemet.</P>
<P class="p225 ft7">Här nedan fortsätter vi resonemanget om olika alternativ för hur miljömålen skulle kunna verksamhetsanpassas i regeringens myndig- hetsstyrning. Vi använder fyra olika myndigheter som exempel, Statens energimyndighet, Konkurrensverket, Havs- och vatten- myndigheten och Trafikverket.</P>
<P class="p919 ft137">Exemplet Statens energimyndighet – miljömålsmyndighet med kärnverksamhet som sammanfaller med miljöverksamhet</P>
<P class="p554 ft7">Statens energimyndighet har rollen att verka för de energipolitiska målen. Eftersom det finns ett samband mellan de energipolitiska målen och målen i miljömålssystemet kommer myndigheten därmed också att verka för flera av miljökvalitetsmålen. Statens energi- myndighet råder självfallet inte över alla faktorer som kan påverka måluppfyllelsen ens på de energipolitiska målen. För Statens energi- myndighet ligger ändå de energipolitiska målen på en mer greppbar nivå än vad miljökvalitsmålen gör. I tabellen nedan finns en samman- ställning av nationella politiska mål på energiområdet och deras kopplingar till berörda miljömål.<SPAN class="ft80">24</SPAN></P>
<P class="p920 ft83"><SPAN class="ft81">24 </SPAN>Statens energimyndighet, ET 2011:35, s. 14 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">309</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343310x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr10 td51"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td68"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr26 td177"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr26 td199"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr58 td68"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr59 td177"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr59 td199"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p921 ft83"><SPAN class="ft54">Källa</SPAN>: Energimyndigheten 2015.</P>
<P class="p922 ft83"><SPAN class="ft81">25 </SPAN>Ds 2012:23, Målet är identiskt med motsvarande etappmål i miljömålssystemet, s. 117.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">310</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft17">Förutom de två visionerna kan samtliga energipolitiska mål sägas likna den ideala beskrivningen av etappmål i miljömålssystemet. Till sin karaktär är de samhällsomställande och om de nås kan miljökvalitetsmålen komma att påverkas i gynnsam riktning.</P>
<P class="p10 ft7">I instruktionen till Statens energimyndighet har regeringen angett bland annat följande uppgifter:</P>
<P class="p923 ft11">Statens energimyndighet ska inom sitt verksamhetsområde</P>
<P class="p454 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft116">verka för att de av riksdagen antagna energi- och klimatpolitiska målen samt målen för forskning och innovation inom energiområdet uppnås,</SPAN></P>
<P class="p608 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft116">verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt uppnås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</SPAN></P>
<P class="p453 ft17">Några större förändringar borde inte behöva bli aktuella i detta exempel. De energi- och klimatpolitiska målen är intimt sammanbundna med de miljöpolitiska målen. Vissa av miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet kan förväntas bli gynnsamt påverkade med anledning av myndighetens energi- och klimatpolitiska arbete. Därför skulle det kunna vara tillräckligt att regeringens myndighetsstyrning enligt instruktionen fokuserades på de energi- och klimatpolitiska målen. Den uttryckliga uppgiften att verka för generationsmålet och miljökvalitetsmålen kan slopas. Myndigheten verkar för dessa mål i och med att den verkar för de energi- och klimatpolitiska målen<SPAN class="ft36">.</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Deluppgiften till Statens energimyndighet att vid behov föreslå hur miljöarbetet kan utvecklas kan vara kvar, men då främst i förhållande till de energi- och klimatpolitiska målen. Men denna uppgift är på sätt och vis redan angiven, eftersom myndigheten ”inom sitt verksamhetsområde” ska verkar för målen.</P>
<P class="p112 ft9">Andra punkten skulle kunna ha följande alternativa lydelse:</P>
<P class="p777 ft44">2. vid behov föreslå åtgärder för utveckling av energi- och klimatarbetet<SPAN class="ft7">. En sådan ändring skulle dock förmodligen inte innebära någon väsentlig skillnad i praktiken.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">311</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p924 ft10">Exemplet Konkurrensverket – miljömålsmyndighet med annan kärnverksamhet</P>
<P class="p925 ft7">Konkurrensverket är ett exempel på en myndighet i miljömåls- systemet som inte är en uttalad miljömyndighet. Myndigheten har en verksamhet vars konsekvenser kan komma i beröring med miljömålen, ungefär som gäller för alla andra myndigheter. Konkurrensverket har dock vissa specificerade uppgifter i för- hållande till målen miljömålssystemet.</P>
<P class="p274 ft9">I instruktionen till Konkurrensverket anges följande miljö- målsrelevanta uppgifter:</P>
<P class="p926 ft11">4 a § Konkurrensverket ska utveckla, förvalta och lämna stöd om offentlig upphandling. I myndighetens arbete ingår <NOBR>att /---/</NOBR></P>
<P class="p927 ft11"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft116">utveckla och förvalta kriterier som beaktar miljöhänsyn i offentliga upphandlingar, och</SPAN></P>
<P class="p927 ft11"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft116">tillhandahålla ett stöd för tillämpningen av kriterierna i 3 samt lämna information och tillhandahålla utbildning om sådana kriterier.</SPAN></P>
<P class="p928 ft11">De kriterier som avses i första stycket 3 ska göra det möjligt att ställa olika höga <NOBR>miljökrav. /---/</NOBR></P>
<P class="p927 ft11">9 a § Konkurrensverket ska, inom sitt verksamhetsområde, verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p929 ft11">Verket ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p930 ft79">Konkurrensverkets huvuduppgift inom ramen för miljömåls- systemet är alltså att utveckla kriterier för miljöhänsyn vid upp- handling, samt att ge olika typer av stöd vid tillämpningen av sådana kriterier. I ett sådant arbete ligger det förstås nära till hands att referera till målen i miljömålssystemet. Om Konkurrensverket också på ett direkt operativt sätt ska verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålet nås kan däremot vara en mer tveksam uppgift. Att verket ska reda ut hur det ska gå till kan ta energi från huvuduppgiften att utveckla och förvalta kriterier för miljöhänsyn. Konkurrensverket är ingen förvaltningsmyndighet inom miljö- området. Uppgiften <SPAN class="ft70">verka för… </SPAN>är därför mindre lämplig i det här fallet. En sådan uppgift förutsätter ett annat kompetensområde än det som kan förväntas finnas på en myndighet vars kärnuppgifter är konkurrensfrågor och offentlig upphandling.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">312</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343313x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p931 ft9">Standardformuleringarna i instruktionen för Konkurrensverket skulle i detta alternativ kunna redigeras om enligt följande:</P>
<P class="p932 ft11">§ Konkurrensverket ska med hänsyn till målen i miljömålssystemet och inom sitt verksamhetsområde</P>
<P class="p617 ft11"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft116">utveckla och förvalta kriterier som beaktar miljöhänsyn i offentliga upphandlingar,</SPAN></P>
<P class="p933 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft116">tillhandahålla ett stöd för tillämpningen av kriterierna i 1 samt lämna information och tillhandahålla utbildning om sådana kriterier, och</SPAN></P>
<P class="p934 ft11"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft116">vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</SPAN></P>
<P class="p935 ft11">De kriterier som avses i 1 ska göra det möjligt att ställa olika höga miljökrav.</P>
<P class="p936 ft9">Enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag<SPAN class="ft91">26 </SPAN>ska myndigheten redovisa verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter regeringen har angivit i instruktionen. För att komma runt övertolkningar av denna bestämmelse skulle det kunna finnas skäl att ha en paragraf i instruktionen om hur miljömålsorienterad verksamhet ska redovisas i årsredovisningen. Följande paragraf skulle därför i detta alternativ kunna behöva skrivas in i instruktionen till Konkurrensverket:</P>
<P class="p937 ft7">§ I årsredovisningen ska Konkurrensverket redovisa vilket arbete enligt 1 verket har bedrivit. Redovisning av i vilken utsträckning miljömålen är uppfyllda ska redovisas på annat ställe än i års- redovisningen och inte av Konkurrensverket.</P>
<P class="p13 ft9">Verket ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera <NOBR>till /---/</NOBR> och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p938 ft137">Exemplet Havs- och vattenmyndigheten – miljömålsmyndighet med miljöverksamhet som kärnverksamhet</P>
<P class="p311 ft8">Havs- och vattenmyndigheten är förvaltningsmyndighet inom miljöområdet. Den verksamhet myndigheten har till uppgift att bedriva kan enkelt kopplas ihop med flera miljökvalitetsmål. Myndigheten bör också kunna påverka utfallet på flera miljö- kvalitetsmål. Uppgiften att verka för generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen behöver därför inte ändras i detta fall. För renodlade</P>
<P class="p939 ft83"><SPAN class="ft81">26 </SPAN>Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">313</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">miljömyndigheter kan övergripande miljömål inte bara ge sammanhang och riktning åt den verksamhet de är satta att bedriva, utan också fungera som operativa mål, möjligen med undantag från generationsmålet.</P>
<P class="p940 ft10">Exemplet Trafikverket – miljömålsmyndighet med omfattande miljöpåverkande verksamhet</P>
<P class="p336 ft7">Trafikverket ansvarar bland annat för den långsiktiga infra- strukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. I det uppdraget är det svårt att inte väga in någon miljöhänsyn. Trafik- verket är därför en av de särskilt utvalda miljömålsmyndigheterna. Redan i första paragrafen i instruktionen för Trafikverket anges det att:</P>
<P class="p941 ft11">Trafikverket ska med utgångspunkt i ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för ett […] långsiktigt hållbart transportsystem.</P>
<P class="p80 ft9">Vidare anges det i Trafikverkets instruktion att:</P>
<P class="p941 ft11">10 § Trafikverket ska inom sitt verksamhetsområde tillhandahålla underlag för tillämpningen av <NOBR>3–5</NOBR> kap. miljöbalken och av plan- och bygglagen (2010:900).</P>
<P class="p404 ft11">11 § Trafikverket ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p404 ft11">Trafikverket ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p451 ft7">Detta är i stort sett den miljömålsrelevanta styrning regeringen utövar i förhållande till Trafikverket. Enligt en källa på Trafikverket har denna styrning inte bara blivit mindre tydlig. Den har också inneburit att Trafikverket inte på samma sätt som tidigare priori- terar satsningar på miljöarbete. Tidigare hade Trafikverket (dvs. de dåvarande trafikmyndigheterna) konkreta miljömål angivna i regleringsbrevet, som på ett helt annat sätt satte press på miljö- arbetet.</P>
<P class="p99 ft9">Trafikverket är ett exempel på en myndighet som ska verka för att nå övergripande miljömål men som saknar miljömål på en för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">314</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">verket operativ nivå. En återgång till mer konkreta mål i regerings- brevet till Trafikverket kan övervägas, samtidigt som uppgiften <SPAN class="ft44">verka för… </SPAN>formuleras om.</P>
<P class="p10 ft7">Trafikverkets miljömålsorienterade uppgifter skulle i detta alternativ kunna formuleras enligt följande mall:</P>
<P class="p942 ft13">§ Trafikverket ska med hänsyn till målen i miljömålssystemet och inom sitt verksamhetsområde</P>
<P class="p122 ft109"><SPAN class="ft83">1.</SPAN><SPAN class="ft187">uppgift</SPAN></P>
<P class="p122 ft13"><SPAN class="ft83">2.</SPAN><SPAN class="ft188">uppgift</SPAN></P>
<P class="p122 ft13"><SPAN class="ft83">3.</SPAN><SPAN class="ft188">uppgift</SPAN></P>
<P class="p942 ft7">Preciserade mål på lägre nivå än miljökvalitetsmål och mål som anges i regleringsbrevet bör åtföljas av både en redovisning av vad som har gjorts för att nå målen och i vilken utsträckning målen är uppfyllda. En snarlik paragraf som den för Konkurrensverket kan behöva läggas till för Trafikverkets del.</P>
<P class="p410 ft109">§ I årsredovisningen ska Trafikverket redovisa vad verket har gjort för att nå relevanta miljökvalitetsmål och miljömål angivna i regleringsbrevet. Redovisning av i vilken utsträckning miljökvalitetsmålen är uppfyllda ska redovisas på annat ställe än i årsredovisningen och inte av Trafikverket.</P>
<P class="p943 ft13">Verket ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till X och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p942 ft7">För myndigheter som är förvaltningsmyndigheter inom miljö- området behöver nuvarande instruktionsenliga uppgifter inte ändras i någon större omfattning. Att de ska verka för (vissa av) miljökvalitetsmålen är deras huvudsakliga uppgift.</P>
<P class="p10 ft7">Samma gäller för Statens energimyndighet, men med fokus på energi- och klimatmålen.</P>
<P class="p60 ft7">För myndigheter som antingen är perifera i miljömålssystemet eller har en verksamhet som har stor miljöpåverkan kan uppgiften <SPAN class="ft44">verka för… </SPAN>vara en både för svag och mindre lämplig styrsignal. Formuleringen kan därför behöva formuleras om för dessa myndigheter. En alternativ standardparagraf i instruktionen till dessa myndigheter kan vara denna:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">315</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p944 ft109">§ Myndigheten ska med hänsyn till målen i miljömålssystemet och inom sitt verksamhetsområde</P>
<P class="p393 ft13"><SPAN class="ft83">1.</SPAN><SPAN class="ft188">uppgift</SPAN></P>
<P class="p289 ft13"><SPAN class="ft83">2.</SPAN><SPAN class="ft188">uppgift</SPAN></P>
<P class="p289 ft13"><SPAN class="ft83">3.</SPAN><SPAN class="ft188">uppgift</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">Denna alternativa modell för styrningen ställer krav på det ska finnas miljömålsrelevanta och uttryckliga uppgifter till den myndighet som ska tillhöra gruppen särskilda miljömåls- myndigheter. En konsekvens av det kan bli att vissa myndigheter inte längre ska vara särskilda miljömålsmyndigheter. En myndighet som inte längre kvalificerar sig som särskild är dock fortfarande en myndighet i miljömålssystemet, t.ex. enligt förordningen om miljöledning.</P>
<P class="p315 ft74">På sikt skulle i detta exempel en liknande målstyrning som den som gäller för Statens energimyndighet utvecklas för flertalet miljömålsmyndigheter. En sådan målstyrning förutsätter att regeringen formulerar verksamhetsnära och samhällsomställande mål som föregår uppfyllandet av miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p945 ft10">Exemplet ”verka <NOBR>för”-uppgiften</NOBR> tas bort ur myndigheternas instruktioner</P>
<P class="p460 ft7">För myndigheter som är perifera i miljömålssystemet skulle förslaget för Konkurrensverket vara vägledande. För myndigheter vars verksamhet har stor miljöpåverkan kan förslaget för Trafik- verket vara vägledande. En liknande formulering som för Trafik- verket kan även skrivas in i instruktionerna för de utpräglade förvaltningsmyndigheterna i miljöområdet och för de myndigheter som ska samordna miljömålsuppföljningen.</P>
<P class="p315 ft8">Ett annat alternativ för att verksamhetsanpassa styrningen är att ”verka <NOBR>för”-uppgiften</NOBR> i sin helhet tas bort ur samtliga miljö- myndigheters instruktioner. <NOBR>”Verka-för”-uppgiften</NOBR> i myndig- heternas instruktioner i dag är, som vi redovisar ovan, problematisk ur många olika aspekter. Regeringen skulle med detta alternativ – i de instruktioner där det är relevant med hänsyn tagen till den aktuella myndighetens kärnuppgifter – kunna precisera en eller flera uppgifter som bidrar till att uppnå ett eller flera miljömål. Flera av de nuvarande miljömålsmyndigheterna har redan sådana</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">316</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343317x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">preciserade uppgifter i sina instruktioner. För andra myndigheter vars uppgifter till stora delar består av miljöfrågor och myndigheter som är miljömyndigheter och enbart har uppgifter inom miljö- området som till exempel Naturvårdsverket kan <NOBR>”verka-för”–</NOBR> uppgiften troligtvis tas bort ur instruktionerna utan att det över huvud taget påverkar verksamheternas arbete med att nå genera- tionsmålet och miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p10 ft7">Vi förordar det senare alternativet; att ”verka <NOBR>för”-uppgiften</NOBR> tas bort helt ur myndigheternas instruktioner och att myndigheterna får verksamhetsanpassade uppgifter i sina instruktioner som i sin tur bidrar till att nå miljömålen. De verksamhetsanpassade upp- gifterna myndigheternas instruktioner ska vara utformade så att myndigheterna inom ramen för sina befogenheter och resurser kan lösa uppgiften. Uppgiften ska dessutom vara utformad så att myndigheten i årsredovisningen kan redovisa sina uppnådda resultat i förhållande till kraven i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.<SPAN class="ft80">27 </SPAN>Vi förordar även att uppgiften att bidra till miljökvalitetsmålen i förordningen om miljöledning i statliga myndigheter, tas bort.</P>
<P class="p225 ft17">Generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska vara vägledande för alla förvaltningsmyndigheter i deras olika verksamheter. Vi menar att det – förutom vissa självklara myndigheter – finns anled- ning att fundera över regeringens avgränsningar och val av vilka myndigheter som ska leverera resultat i förhållande till miljömålen. Det gäller både ”verka för”- uppgiften i instruktionen och upp- giften att ”bidra till” att nå de nationella miljökvalitetsmålen i miljöledningsförordningen. Samtliga tjugosex miljömålsmyndigheter och de tjugoen länsstyrelserna omfattas dessutom av båda dessa uppgifter. Samtidigt är det endast en handfull av miljömåls- myndigheterna som återfinns inom utgiftsområde 20 och dess utgiftsområdesmål och inom Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde.</P>
<P class="p305 ft7">Som vi redovisar i avsnitt 3 om miljöpolitikens organisering är miljöpolitiken ett genuint svårstyrt politikområde, eftersom miljöfrågor kommer in i alla andra politikområden på ett eller annat sätt. På så vis finns miljöpolitiken ständigt närvarande i andra politiska frågor, och det måste tas hänsyn till miljömässiga</P>
<P class="p352 ft83"><SPAN class="ft81">27 </SPAN>Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">317</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p915 ft7">konsekvenser av i stort sett alla politiska förslag och reformer. En insikt från både forskning och praktik är att miljöutmaningar måste hanteras på alla administrativa nivåer. Dessa utmaningar kräver ett integrerat angreppssätt som skär tvärs över och genom policyområden eftersom de är utpräglat multisektoriella och ligger på flera styrningsnivåer.</P>
<P class="p575 ft17">Med utgångspunkt i generationsmålets och miljökvalitetsmålens betydelse för genomförandet av miljöpolitiken och regerings- formens krav på att det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande gene- rationer, är det viktigt att miljömålen har sin givna plats i regeringens myndighetsstyrning. Vår bedömning är att miljömåls- arbetet i statsförvaltningen i dag inte är en sektorsuppgift. Genera- tionsmålet och miljökvalitetsmålen på den styrningsnivå som myndighetsstyrningen befinner sig ska vara generell och därmed omfatta samtliga förvaltningsmyndigheter under regeringen – oavsett kärnuppgifter. Regeringen har varit tydlig på att målen för miljöpolitiken ska integreras i andra politikområden och miljö- frågorna ska beaktas när en myndighet fullgör sin huvuduppgift och att integrering av miljöhänsyn är ett centralt inslag i miljöpolitiken. Det är därmed inte möjligt att avgränsa bort ett antal statliga myndigheter från att bidra till att de samhälls- övergripande miljömålen uppnås. Miljömålsarbetet är i och med det en viktig del av samtliga myndighetsledningars verksamhetsansvar och bör regleras som ett sådant.</P>
<P class="p274 ft7">I avsnitt 4 har vi översiktligt redovisat Utredningen om en översyn av verksförordningens argument för att ta bort så kallade sektorsuppgifter ur myndighetsförordningen. I samband med att myndighetsförordningen trädde i kraft upphörde verksförord- ningen att gälla och därmed försvann det generella kravet om myndighetschefens ansvar och uppgifter att bland annat beakta de krav som ställs på verksamheten när det gäller en ekologisk hållbar utveckling. Med det sagt menar vi att det i myndighets- förordningens 3 § som behandlar myndighetsledningens verksam- hetsansvar bör tillföras en ny uppgift som innebär att det i myndighetsledningens ansvar ska ingå att se till att verksamheten främjar en hållbar utveckling och bidrar till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">318</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343319x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft10"><SPAN class="ft10">11.1.2</SPAN><SPAN class="ft133">Förslag</SPAN></P>
<P class="p318 ft79">Vi föreslår att regeringen tar bort uppgiften <SPAN class="ft70">att verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås </SPAN>i förordningarna med instruktion för de 26 myndigheter som i dag ingår i miljömålssystemet samt länsstyrelseinstruktionen. Förutsatt att instruktionen inte redan innehåller sådana uppgifter, bör regeringen i instruktionerna för dessa myndigheter, länsstyrelserna och övriga relevanta myndig- heter i stället formulera verksamhetsanpassade uppgifter som i sin tur bidrar till att nå det av riksdagen beslutade generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen. Med verksamhetsanpassade uppgifter menar vi att de ska överensstämma med respektive myndighets kärnuppdrag (för att undvika målkonflikter), att de ska ligga inom ramen för myndighetens befogenheter och resurser och att de ska vara möjliga för myndigheten att följa upp och redovisa.</P>
<P class="p946 ft7">Vi föreslår att regeringen i 3 § myndighetsförordningen (2007:515) som behandlar myndighetsledningens verksamhets- ansvar inför en ny uppgift som innebär att myndighetsledningen ska se till att verksamheten främjar en hållbar utveckling och bidrar till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p947 ft122"><SPAN class="ft32">11.2</SPAN><SPAN class="ft189">Om uppföljning, utvärdering och resultatredovisning inom miljömålssystemet</SPAN></P>
<P class="p948 ft7"><SPAN class="ft37">Vi föreslår att: </SPAN>Naturvårdsverkets uppgift att vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av resultaten i förhållande till generationsmålet och miljökvalitetsmålen, ska utgå ur Naturvårdsverkets instruktion.</P>
<P class="p949 ft74"><SPAN class="ft186">Vi föreslår att: </SPAN>Formas får en ny uppgift som innebär att regelbundet genomföra och till regeringen redovisa resultatet av en samhällsövergripande utvärdering av effekterna av miljö- arbetet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p950 ft7">Enligt regeringen är miljömålssystemets syfte att ge ett struktu- rerat miljöarbete och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken. Regeringen menar också att den regelbundna uppföljningen av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">319</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343320x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">miljökvalitetsmålen och tillståndet i miljön ger grunden för ett strategiskt åtgärdsarbete.<SPAN class="ft91">28</SPAN></P>
<P class="p308 ft7">Underlagen till regeringens redovisning till riksdagen av resultaten av arbetet inom miljömålssystemet är bl.a. myndig- heternas årsredovisningar, myndigheternas redovisningar av sitt arbete inom ramen för miljöledningssystemet men även Natur- vårdsverkets redovisningar av miljömålssystemets uppföljningar och utvärderingar. Myndigheterna lämnar resultatet av sitt arbete med utgångspunkt i uppgifterna i instruktionen eller något annat regeringsbeslut i sina årsredovisningar direkt till regeringen. Resultatet av myndigheternas miljöledningsarbete ska lämnas till Regeringskansliet och till Naturvårdsverket i samband med att myndigheten lämnar sin årsredovisning. Naturvårdsverket lämnar därefter en samlad redovisning av myndigheternas miljölednings- arbete till regeringen. Varje år i slutet av mars lämnar Natur- vårdsverket den årliga uppföljningen av miljömålen till regeringen. Varje målansvarig myndighet ansvarar för uppföljningen av sitt eller sina miljökvalitetsmål och lämnar sina uppgifter till Natur- vårdsverket som sedan i sin tur lämnar en samlad redovisning till regeringen. Enligt regeringen ligger Naturvårdsverkets redovisning till grund för den redovisning som regeringen lämnar till riksdagen i budgetpropositionen varje år. En gång per mandatperiod lämnar Naturvårdsverket den så kallade fördjupade utvärderingen av miljömålen i en särskild rapport till regeringen. I detta arbete samverkar Naturvårdsverket med de övriga myndigheterna som har uppgifter i miljömålssystemet.</P>
<P class="p215 ft7">Miljömålsmyndigheterna ska, enligt sina instruktioner, ifråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och också samråda med verket om vilken rapportering som behövs. Miljömålsmyndigheterna ska även, enligt sina instruktioner, föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p106 ft7">Den av statsmakterna beslutade bedömningsgrunden för miljömålsarbetets resultat är</P>
<P class="p422 ft11">Det tillstånd i miljön som miljökvalitetsmålen uttrycker eller förut- sättningarna för att nå denna kvalitet behöver vara uppnådda inom en generation. Det innebär att ett miljökvalitetsmål bör bedömas som möjligt att nå om analysen visar antingen att det tillstånd i miljön som</P>
<P class="p754 ft83"><SPAN class="ft81">28 </SPAN>Prop. 2009/10:155.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">320</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343321x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p951 ft111">målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller att tillräckliga åtgärder, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda inom en generation efter att systemet infördes. Gene- rationsmålets strecksatser bör också ingå i analysen som kriterier för när förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen bedöms.<SPAN class="ft110">29</SPAN></P>
<P class="p952 ft7">Till skillnad från det övriga underlaget för regeringens resultat- redovisning av miljömålsarbetet i budgetpropositionen är årsredo- visningarna föremål för Riksrevisionens årliga revision.</P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft133">Om regeringens resultatredovisning till riksdagen</SPAN></P>
<P class="p340 ft7">Miljö- och jordbruksutskottet har under en följd av år i sina budgetbetänkanden uttalat sig kritiskt om regeringens resultat- redovisning inom utgiftsområde 20. Utskottet har återkommande påpekat att regeringen behöver utveckla sin resultatredovisning i budgetpropositionen. Utskottet har bland annat konstaterat att</P>
<P class="p904 ft111">resultatinformationen i budgetpropositionen för utgiftsområde 20 behöver utvecklas. Utskottet anser att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag. Insatserna ska bidra till att de fastställda målen uppnås. Utskottet anser att det är en fördel att frågor om hur målen ska följas upp behandlas i samband med att nya etappmål tas fram och beslutas. Regeringen behöver leva upp till riksdagens önskemål om fördjupad resultatredovisning enligt gällande riktlinjer. En viktig utgångspunkt för det fortsatta utvecklingsarbetet bör, enligt utskottets mening, vara att underlätta riksdagens och utskottens arbete med uppföljning och utvärdering. Utskottet anser också</P>
<P class="p953 ft11"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft117">att resultatredovisningen bör få en tydligare inriktning mot att redo- visa och analysera uppnådda resultat i stället för att redovisa nya insatser,</SPAN></P>
<P class="p608 ft11"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft117">att riksdagens, regeringens och förvaltningens behov av resultat- information måste beaktas i det fortsatta arbetet med att utveckla miljömålssystemet,</SPAN></P>
<P class="p608 ft11"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft117">att strukturen för uppföljning av miljökvalitetsmålen med tydliga mål och indikatorer behöver utvecklas,</SPAN></P>
<P class="p617 ft11"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft117">att det finns behov av ökad långsiktighet i valet av vilka indikatorer som redovisas samt redovisning av jämförbara tidsserier så att riks- dagen kan följa utvecklingen,</SPAN></P>
<P class="p7 ft83"><SPAN class="ft81">29 </SPAN>Prop. 2009/10:155, s. 28. Bet. 2009/10:MJU:25, rskr. 2009/10:377.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">321</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343322x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft11">– att åtgärder för att nå målen inom klimatområdet respektive havs- miljöområdet behöver redovisas samlat eftersom insatserna ofta sker inom ramen för andra utgiftsområden.</P>
<P class="p404 ft11">I och med att en sådan redovisning inkluderar många olika samhälls- sektorer kan det vara lämpligt att med jämna mellanrum inför utskot- tets budgetberedning redovisa resultat även i form av en särskild resultatskrivelse.<SPAN class="ft110">30</SPAN></P>
<P class="p460 ft74">Utskottet har även framhållit att det är väsentligt att det fortsatta utvecklingsarbetet ska leda till förbättrade möjligheter att följa kopplingen mellan gjorda insatser, redovisade resultat och regeringens anslagsförslag. Utskottet uttryckte det på följande sätt</P>
<P class="p389 ft48">Regeringens resultatredovisning är ett viktigt underlag för riksdagens budgetberedning. Det är viktigt att regeringens redovisning och bedömning har en klar och tydlig struktur som knyter samman mål, anslag och uppnådda resultat. Resultatredovisningen utgår på ett tydligt sätt från de miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om, vilket är mycket positivt. För att öka relevansen som underlag för riksdagens budgetbeslut är det viktigt att tydligare knyta redovis- ningen av resultat till de olika anslagen och att skilja på insatser och resultat. Utskottet anser att det är väsentligt att det fortsatta utveck- lingsarbetet leder till att utskottets möjligheter förbättras när det gäller att följa kopplingen mellan gjorda insatser, redovisade resultat och regeringens anslagsförslag. Det är viktigt att regeringen redovisar sådan information till riksdagen så att utskottet kan följa den lång- siktiga utvecklingen av resultaten i förhållande till målen och att den när det är möjligt knyter redovisningen av resultat till de olika anslagen inom utgiftsområde 20. Det är också viktigt att skilja på redovisningen av resultat av genomförda statliga åtgärder från insatser och mer all- männa beskrivningar av tillståndet och utvecklingen inom ett område. Dialogen mellan utskottet och regeringen om hur regeringens resultat- redovisning kan förbättras bör fortsätta, både vad gäller redo- visningens innehåll och form.<SPAN class="ft110">31</SPAN></P>
<P class="p81 ft9">I budgetbetänkandet från hösten 2013 sade utskottet återigen att</P>
<P class="p954 ft111">Regeringens resultatredovisning utgår från de miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om. Det är positivt att resultatredovisningen alltjämt utgår från de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen. Utskottet kan dock ånyo konstatera att det i resultatredovisningen är svårt att se vilka resultat som faktiskt uppnåtts, Exempelvis redovisas inte indikatorerna för de olika målen i budgetpropositionen. Utskottet</P>
<P class="p955 ft82"><SPAN class="ft95">30</SPAN><SPAN class="ft96">Bet. 2010/11:MJU1, rskr. 2010/11:119.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">31</SPAN><SPAN class="ft97">Bet. 2011/12:MJU1, s. 17.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">322</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343323x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p425 ft11">betonar att utskottet tidigare framfört att det är viktigt att regeringen beaktar riksdagens behov av resultatinformation.<SPAN class="ft110">32</SPAN></P>
<P class="p383 ft7">I det senaste budgetbetänkandet från hösten 2014 återkom miljö- och jordbruksutskottet till hur regeringen redovisar resultatet av miljömålsarbetet. Utskottet konstaterade att</P>
<P class="p397 ft13">strukturen för regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2015, liksom tidigare, utgår från de miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit. Utskottet anser att detta är ett grundläggande kriterium för att utskottet och riksdagen ska kunna fullfölja sin uppföljnings- och utvärderingsuppgift och att det därför är positivt att regeringen redovisar resultaten i enlighet med denna struktur. Det är enligt utskottets mening tillfredsställande att regeringen i årets budgetproposition redovisar de resultatindikatorer som ligger till grund för redovisningarna i propositionen. Utskottet anser att detta är en förbättring i förhållande till tidigare resultatredovisningar. Utskot- tet konstaterar att det i resultatredovisningen för de undersökta områdena i vissa fall kan vara svårt att urskilja vilka resultat som faktiskt har uppnåtts eftersom redovisningen av resultat i vissa fall blandas med redovisning av insatser, dvs. vidtagna åtgärder snarare än utfall av genomförda insatser. Det är viktigt att resultatredovisningen koncentreras till att redovisa resultaten av insatserna.<SPAN class="ft123">33</SPAN></P>
<P class="p318 ft17">I en särskild skrivelse till riksdagen lämnar regeringen – en gång per mandatperiod – en samlad redovisning av arbetet med miljö- kvalitetsmålen. I mars 2014 lämnade regeringen för tredje gången en samlad redovisning av utvecklingen av miljömålssystemet inklusive de strategier och etappmål som beslutats. I samma skrivelse redovisade regeringen även översiktligt de insatser som bidrar till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.<SPAN class="ft86">34</SPAN></P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft133">Om myndigheternas resultatredovisningar</SPAN></P>
<P class="p311 ft79">Miljömyndighetsutredningen har gått igenom årsredovisningarna åren <NOBR>2009–2013</NOBR> för de myndigheter som fanns inom ramen för det tidigare Miljödepartementets verksamhetsområde. Gemensamt för årsredovisningarna är att det är svårt att utifrån dessa dokument få en tydlig bild av myndigheternas effektivitet och ändamålsenlighet</P>
<P class="p956 ft82"><SPAN class="ft95">32</SPAN><SPAN class="ft96">Bet. 2013/14:MJU1, s. 10.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">33</SPAN><SPAN class="ft96">Bet. 2014/15:MJU1, s. 16f.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">34</SPAN><SPAN class="ft97">Skr. 2013/14:145, bet. 2013/14:MJU28, rskr. 2013/14:360.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">323</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343324x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft8">utifrån angivna resultatmål. I årsredovisningen för 2014 har miljömålsmyndigheterna, med några undantag, i enlighet med ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet redovisat hur myndigheten har verkat för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen och hur arbetet integrerats i myndighetens verksamhet. De myndig- heter som inte återrapporterade i årsredovisningen skulle enligt regleringsbrevet rapportera i annan ordning.</P>
<P class="p106 ft7">Enligt Statskontoret har de flesta myndigheterna med uppdrag i miljömålssystemet inte på ett tillfredsställande sätt redovisat vilka prestationer de har utfört för att nå målen. De har inte heller redovisat på vilket sätt eventuella åtgärder har bidragit till att nå målen. Det är därför, enligt Statskontorets bedömning, oklart i vilken mån myndigheterna bedriver verksamhet som bidrar till att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås.<SPAN class="ft80">35</SPAN></P>
<P class="p602 ft111">Statskontoret konstaterar att styrningen i dag inte är tillräckligt verksamhetsanpassad. Miljöpolitikens mål är visionära och ger inte ett tillfredsställande stöd för politikens genomförande. Bestämmelserna i instruktionerna ger inte tillräcklig vägledning och de har heller inte följts upp med krav på återrapportering. Dessutom har bristande redo- visning av miljöarbetet i myndigheternas årsredovisningar tillåtits pas- sera. Miljödepartementet, som har det samordnande uppdraget under regeringen för miljöpolitiken, har till stor del överlämnat till respektive myndighets fackdepartement att styra och bevaka genomförandet av miljöarbetet.<SPAN class="ft110">36</SPAN></P>
<P class="p603 ft7">Statskontoret säger vidare att regeringen i dag inte verkar ha upp- märksammat att många av myndigheterna inte redovisar vad de gör inom ramen för miljömålssystemet.</P>
<P class="p404 ft111">Någon möjlighet att följa upp den löpande verksamheten och styr- ningen finns därmed inte. Inte heller den fördjupade utvärderingen ger något egentligt svar på hur myndigheterna agerar inom ramen för miljömålssystemet. Därmed går det inte heller att säga om och i så fall hur myndigheternas arbete leder till konkreta förbättringar i miljön. Som en konsekvens av detta går det inte i dag att genomföra varken en utvärdering av resultatet eller en processutvärdering.<SPAN class="ft110">37</SPAN></P>
<P class="p957 ft7">Av Statskontorets utvärdering framgår att i den årliga uppfölj- ningen och den fördjupade utvärderingen anger Naturvårdsverket</P>
<P class="p958 ft82"><SPAN class="ft95">35</SPAN><SPAN class="ft96">Statskontoret 2014:10, Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">36</SPAN><SPAN class="ft96">Statskontoret 2014:10, Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet, s. 8.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">37</SPAN><SPAN class="ft97">Statskontoret 2014:10, Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet, s. 68.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">324</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343325x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">för varje mål orsaker till bristande måluppfyllelse. I huvudsak behandlas olika styrmedels påverkan på måluppfyllelsen. Den för- djupade utvärderingen är, enligt Statskontoret, något mer utförlig i analysen av orsakerna till bristande måluppfyllelse. Den fördjupade utvärderingen innehåller emellertid inte någon analys av de miljömålsansvariga myndigheternas bidrag för att nå målen. Enda undantaget är, enligt Statskontoret, när bristande tillämpning av befintliga regler uppmärksammas eller när myndigheter bör ge mer stöd till andra aktörer, exempelvis till kommuner. Det fram- kommer inte något om huruvida myndigheternas ansträngningar är tillräckliga, men däremot preciseras ett antal brister i kommunernas arbete.<SPAN class="ft190">38</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Som framgår även av avsnittet om miljöpolitikens organisering ses granskning av resultat ofta som en uppgift för myndigheterna själva. Myndigheterna förväntas ägna sin återrapportering åt de resultat de har uppnått. Vi pekar på att det i myndigheternas årsredovisningar från de senaste 20 åren finns åtskilliga exempel på resultatredovisningar av olika slag – men det är oftare insatser som rapporteras än resultaten av dessa åtgärder. Det är sällsynt att oberoende forskare studerar och ifrågasätter myndigheternas bilder av verksamheternas och de olika åtgärdernas resultat. Den kunskap vi har om statsförvaltningens resultat, effektivitet och granskning utifrån de senaste 20 årens forskning om statsförvaltningen är begränsad.</P>
<P class="p305 ft17">Styrutredningen som lämnade sitt betänkande till regeringen hösten 2007<SPAN class="ft86">39 </SPAN>resonerade bland annat om att det behövs olika slag av information för skilda beslutssituationer. Den löpande styr- ningen kräver information med ett starkt inslag av regularitet. Den myndighet som svarar för verksamheten på ett område fyller en viktig roll när det gäller att ta fram sådan information. Det finns, enligt Styrutredningen, anledning att ställa helt olika krav på information beroende på hur den ska användas och olika sorters information bör beställas och tas fram på olika sätt och ha olika producenter. Myndigheterna ska informera regeringen om hur de genomfört sitt uppdrag och kraven på effektinformation från</P>
<P class="p306 ft82"><SPAN class="ft95">38</SPAN><SPAN class="ft96">Statskontoret 2014:10, Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet.</SPAN></P>
<P class="p339 ft83"><SPAN class="ft95">39</SPAN><SPAN class="ft97">SOU 2007:75, Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning, betänkande av Styrutredningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">325</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343326x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p915 ft7">myndigheterna bör vara återhållsamma. Utredningen ansåg att det finns två konsekvenser av att alltför stora krav ställs på myndig- heterna när det gäller att utvärdera effekterna av den egna verk- samheten.</P>
<P class="p273 ft7">Den ena konsekvensen är, enligt Styrutredningen, att det ofta, trots mängden information, saknas information som är relevant för omprövningar eftersom informationen ofta får en bekräftande karaktär. Verksamheten är i grunden rätt tänkt – någon ifrågasättande information har ju inte tagits fram – men den bör i olika avseenden förbättras. Utvärderingar kan därmed komma att motverka i stället för att medverka till omprövningar. Detta problem förvärras om en ström av information genereras av utvärderingssystem som har byggts av de myndigheter som också har det huvudsakliga genomförandeansvaret.</P>
<P class="p274 ft7">Den andra konsekvensen som Styrutredningen lyfter fram är att den information som regeringen lämnar till riksdagen ofta har blivit så fokuserad på den verksamhet som utförs av enskilda myndigheter och har en så stark koppling till budgetregleringen att utvärderingar inte på ett meningsfullt sätt förs in i diskussionen om statens åtaganden eller om den grundläggande inriktningen av olika verksamheter.<SPAN class="ft80">40</SPAN></P>
<P class="p575 ft79">Ett exempel på sådana konsekvenser av myndigheternas egen utvärdering av sin verksamhet som Styrutredningen pekade på finns i vårt avsnitt 3. Där refererar vi till en kartläggning av de miljöpolitiska styrmedlen som Naturvårdsverket genomförde. Kartläggningen visar precis som den internationella forskningen att styrmedelsarsenalen är mycket omfattande. Bara inom det klimatpolitiska området finns det 90 styrmedel. Naturvårdsverket drar ändå slutsatsen att hittills beslutade och planerade styrmedel inte räcker för att tillräckliga åtgärder ska kunna genomföras. Endast för två av de sexton miljökvalitetsmålen bedöms de befintliga och planerade styrmedlen vara tillräckliga, medan det anses omöjligt att nå de resterande miljökvalitetsmålen till år 2020 med gällande och planerade styrmedel. Bedömningen är att det saknas lämpliga styrmedel eller att det råder brist på implementering.</P>
<P class="p959 ft83"><SPAN class="ft81">40 </SPAN>SOU 2007:75, Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning, betänkande av Styrutredningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">326</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343327x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p960 ft7">Både Naturvårdsverkets refererade litteraturöversikter och deras egna intervjuer lyfter fram de nationella, riktade styrmedlen och anser att de är effektiva. Flera av intervjupersonerna menar att styrmedlen som har utformats nationellt har haft större effekt på skogsindustrin, än de som har utformats av EU. De styrmedel som oftast nämns i sammanhanget är Programmet för energi- effektivisering i energiintensiv industri (PFE) och Gröna elcertifikat som anses ha bidragit till de tydligaste energieffektiviseringarna och produktionen av grön el. Detta stöds också av litteraturöversikterna. Det är intressant att notera att andra studier, av bland andra Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet, har slagit fast att PFE inte har lett till några energieffektiviseringar.</P>
<P class="p961 ft10">Utredningen om Naturvårdsverket och Utredningen om miljömålssystemet om oberoende utvärdering</P>
<P class="p962 ft8">Utredningen om Naturvårdsverket som lämnade sitt betänkande i juni 2008<SPAN class="ft100">41 </SPAN>pekade på att avsaknaden av en oberoende utvärdering är ett problem. Utredningen anförde att eftersom den fördjupade utvärderingen, som vid den tidpunkten genomfördes av Miljö- målsrådet, styrs av de myndigheter som ansvarar för genom- förandet av miljömålsarbetet försvåras möjligheten att objektivt granska det arbete som myndigheterna har utfört på miljömåls- området. Utredningen anförde att detta faktum ökar risken för att kritiska synpunkter mildras och obekväma förslag förkastas.</P>
<P class="p631 ft7">Utredningen föreslog att en ny myndighet, Miljömålsinstitutet, skulle bildas. Miljömålsinstitutet skulle, enligt förslaget, bland annat ansvara för granskning och utvärdering av miljöarbetet och ha ett specifikt samordnings- och utvecklingsansvar för miljömåls- arbetet. Utredningen föreslog dessutom att de årliga miljömåls- rapporterna till regeringen skulle ersättas med en halvtidsrapport mellan de fördjupade utvärderingarna. På så sätt skulle samtidigt den administrativa bördan på både Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter minska.</P>
<P class="p963 ft83"><SPAN class="ft81">41 </SPAN>SOU 2008:62, Myndighet för miljön – en granskning av Naturvårdsverket, betänkande av Utredningen om Naturvårdsverket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">327</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343328x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p964 ft17">Även Utredningen om miljömålssystemet<SPAN class="ft86">42 </SPAN>pekade på proble- met att det saknas en oberoende utvärdering, men ur en annan synvinkel. Utredningen om miljömålssystemet menade att ett målstyrningssystem kräver en oberoende <SPAN class="ft36">riktad </SPAN>utvärdering för att bli effektivt. Utredningen pekade på att miljömålssystemets aktörer redan genomför en årlig uppföljning och en bred fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå målen vart fjärde år. Däremot saknades det, enligt utredningen, en oberoende riktad utvärdering av enskilda insatser. Detta eftersom ett urval av styrmedel liksom olika myndigheters miljöarbete behöver utvärderas i ett lärande och utvecklande syfte. Utredningen förslog att Statskontoret som inte har något ansvar i miljömålssystemet och därför är oberoende i förhållande till systemet skulle få i uppdrag att göra riktade utvärderingar av dels styrmedel, dels myndigheternas miljöarbete.</P>
<P class="p965 ft7">Utredningen noterade dock inte några problem med den årliga uppföljningen och den fördjupade utvärderingen utan föreslog tvärtom att Naturvårdsverkets roll skulle stärkas. Utredningen föreslog att Naturvårdsverket skulle ta över Miljömålsrådets roll som samordnare av miljömålsuppföljningen samt få en stärkt samordningsfunktion för att ta fram miljödata och annat underlag för uppföljningen. En samlad rapport av den fördjupade utvärde- ringen av miljökvalitetsmålen skulle tas fram av Naturvårdsverket i samråd med de berörda myndigheterna.</P>
<P class="p575 ft17">Utredningen om miljömålssystemet lämnade även förslag som bidrog till att bedömningsgrunden för måluppfyllelse ändrades. Förslaget innebar att miljökvalitetsmål bör bedömas som möjliga att uppnå om analysen visar att antingen den miljökvalitet som målet uttrycker kan nås eller att tillräckliga åtgärder är beslutade och förväntas vara genomförda, dvs. förutsättningarna för att den önskade miljökvaliteten ska kunna nås ska vara uppfyllda. Det bör, enligt utredningen, finnas en tydlig tidpunkt att bedöma mål- uppfyllelse mot. Tidpunkten för generationsperspektivet bör fast- ställas till år 2025, med år 1999 som basår.<SPAN class="ft86">43</SPAN></P>
<P class="p966 ft102"><SPAN class="ft95">42</SPAN><SPAN class="ft115">SOU 2009:83, Miljömålen i nya perspektiv, betänkande av Utredningen om miljömåls- systemet.</SPAN></P>
<P class="p967 ft83"><SPAN class="ft95">43</SPAN><SPAN class="ft89">SOU 2009:83, Miljömålen i nya perspektiv, betänkande av Utredningen om miljömåls- systemet. Bilagedel PM 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">328</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343329x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft17">I propositionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljö- arbete<SPAN class="ft86">44 </SPAN>sade regeringen att miljömålssystemet kan bli effektivare genom att i tid och i organisation skilja uppföljning och utvärdering från uppgiften att utveckla strategier med nya etappmål, styrmedel och åtgärder. Vår iakttagelse är dock att regeringen inte har genomfört denna organisatoriska åtskillnad av uppgifterna. Regeringen har, utöver miljömålsmyndigheterna, gett ytterligare en organisation – Miljömålsberedningen – i uppdrag att utveckla strategier, etappmål, styrmedel och åtgärder.</P>
<P class="p968 ft10"><SPAN class="ft10">11.2.3</SPAN><SPAN class="ft133">Det saknas en oberoende regelbunden samhällsövergripande utvärdering av resultaten av arbetet i miljömålssystemet</SPAN></P>
<P class="p362 ft9">I den förvaltningspolitiska propositionen sade regeringen 2010 att</P>
<P class="p969 ft48">Myndigheternas redovisning av kostnader och prestationer följs i olika grad upp årligen inom ramen för budgetprocessen. Det fortsatta arbetet måste sträva mot att redovisa vad som faktiskt uppnås inom olika områden, dvs. effekterna i samhället. En huvudfråga är då om de politiska målen har förverkligats och om det har blivit som det var tänkt för medborgarna. Sambanden mellan prestationer och effekter är komplexa och låter sig sällan mätas på något enkelt sätt. En annan central fråga är om myndigheternas prestationer svarar mot med- borgarnas legitima behov och krav och har den kvalitet som kan för- väntas. En redovisning som enbart omfattar utförda prestationer i termer av volymer och kostnader ger inte tillräcklig information om detta. En redovisning av prestationernas kvalitet och medborgarnas uppfattningar om dessa är viktig.</P>
<P class="p970 ft11">En tydligare åtskillnad behöver göras mellan den information som ska tas fram på årlig basis och den fördjupade information som kan behövas för analyser av politikens effekter och för mer omfattande omprövningar.<SPAN class="ft110">45</SPAN></P>
<P class="p311 ft79">De problem med regeringens och myndigheternas resultatredo- visningar som riksdagen och Statskontoret lyfter fram är, enligt vår bedömning, i första hand relaterade till den information som behövs i den årligen återkommande budgetprocessen. De problem med bristen på oberoende utvärderingar som de båda utredningarna</P>
<P class="p971 ft82"><SPAN class="ft95">44</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2009/10:155.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">45</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 2009/10:175, s. 98.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">329</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343330x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft17">om dels Naturvårdsverket, dels miljömålen lyfter fram har inte resulterat i några förslag om en oberoende regelbunden samhälls- övergripande utvärdering av resultaten i miljömålssystemet.</P>
<P class="p273 ft7">De uppföljningar och utvärderingar som i dag ligger till grund för statsmakternas resultatbedömningar utvecklas och genomförs – på regeringens uppdrag – av de ansvariga miljömålsmyndigheterna själva. Samma myndigheter som genomför uppföljningarna och utvärderingarna har också till uppdrag att utveckla mål, strategier, styrmedel, genomföra och beställa forskning, betala ut bidrag m.m. för att miljömålen ska nås. Miljömålsmyndigheterna, med Natur- vårdsverket i spetsen, har ett komplicerat uppdrag inte endast i sitt genomförande av miljöpolitiken, utan även i uppföljningen och utvärderingen av den egna verksamheten samt vidhängande förslag till nya åtgärder.</P>
<P class="p275 ft17">Ett exempel är regeringens uppdrag till Naturvårdsverket att senast den 1 september 2015 redovisa en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet.<SPAN class="ft86">46 </SPAN>Regeringen har gett Naturvårdsverket ett detaljerat uppdrag om hur den fördjupade utvärderingen ska genomföras, vad den ska innehålla och hur den ska avgränsas. Uppdraget ska genomföras i samverkan med övriga myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet. I utvärderingsarbetet ska Naturvårdsverket, enligt uppdraget, samverka med myndigheter som har ett ansvar för officiell statistik inom miljöområdet och berörda intres- seorganisationer ska ges möjligheter att delta i arbetet. Enligt uppdraget ska Naturvårdsverket även lämna förslag till åtgärder som är centrala för arbetets utveckling.</P>
<P class="p273 ft7">Enligt vår bedömning är det ett problem att det inte finns någon oberoende regelbunden samhällsövergripande utvärdering av miljö- målssystemets resultat.</P>
<P class="p575 ft17">Vi menar att avsaknaden av en sådan utvärdering är en brist i regeringens underlag för bedömningar och beslut om det fortsatta arbetet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p275 ft17">Vi menar därför att den uppgift som Naturvårdsverket har i dag, att vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av resultaten i förhållande till generationsmålet och miljökvalitetsmålen, ska utgå</P>
<P class="p276 ft83"><SPAN class="ft81">46 </SPAN>Regeringsbeslut <NOBR>2014-02-13,</NOBR> M2014/419/Mm, Uppdrag till Naturvårdsverket att redovisa en fördjupad utvärdering av generationsmålet och miljökvalitetsmålen 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">330</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p376 ft8">ur Naturvårdsverkets instruktion. I stället bör en ny uppgift att regelbundet genomföra en samhällsövergripande oberoende utvär- dering av effekterna av miljöarbetet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen läggas på en annan befintlig statlig myndighet som i dag inte har en direkt uppgift i miljömålssystemet. Vi föreslår att regeringen ger uppgiften till Formas. Formas är en av myndig- heterna inom Miljö- och energidepartementets område vars uppgift i dag är att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhälls- byggande. För Formas del skulle det handla om att ta hand om och utveckla en helt ny uppgift med en annan inriktning än den uppgift myndigheten har för närvarande. Vårt förslag innebär att uppgiften ska avgränsas till att regelbundet genomföra en samhälls- övergripande <SPAN class="ft46">utvärdering av effekterna </SPAN>av miljöarbetet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen utan att samtidigt lämna förslag till åtgärder. Vi bedömer att Formas är en lämplig myndighet för uppgiften och att Formas torde ha goda möjligheter att skapa förutsättningar att genomföra en sådan verksamhet. Resultatet av utvärderingen ska överlämnas till regeringen som ett underlag för regeringens fortsatta analys och beredning av de åtgärder som regeringen anser behöver vidtas bland annat med utgångspunkt i utvärderingen. Regeringen bör på grundval av utvärderingen ta ställning till om – och i så fall av vem – åtgärdsförslag behöver tas fram. Möjliga aktörer kan då vara till exempel Miljömålsberedningen, Miljömålsrådet, olika myndigheter, forskare, intresseorganisationer, branschorganisationer etc.</P>
<P class="p648 ft10"><SPAN class="ft10">11.2.4</SPAN><SPAN class="ft133">Förslag</SPAN></P>
<P class="p346 ft7">Vi föreslår att Naturvårdsverkets uppgift att vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av resultaten i förhållande till genera- tionsmålet och miljökvalitetsmålen, ska utgå ur Naturvårdsverkets instruktion.</P>
<P class="p942 ft7">Vi föreslår att Formas får en ny uppgift som innebär att regelbundet genomföra och till regeringen redovisa resultatet av en samhällsövergripande utvärdering av effekterna av miljöarbetet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">331</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343332x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p972 ft38"><SPAN class="ft32">11.3</SPAN><SPAN class="ft132">Regeringens myndighetsstyrning – finansiell styrning i flera led</SPAN></P>
<P class="p973 ft7"><SPAN class="ft37">Vi föreslår att: </SPAN>Det som i dag är inomstatliga bidrag mellan till exempel Naturvårdsverket och länsstyrelserna i stället ska tilldelas respektive länsstyrelse i form av direkta anslag/anslags- poster. De inomstatliga bidragen betalas huvudsakligen ut från sakanslag. I den mån uppgifterna vid länsstyrelserna eller någon annan bidragsmottagande myndighet ska utföras med egen personal bör medlen föras upp på länsstyrelsernas/myndig- hetens förvaltningsanslag.</P>
<P class="p974 ft7"><SPAN class="ft37">Vi föreslår att: </SPAN>Sådana uppgifter som Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhets- myndigheten, SMHI, Formas har i dag och som innebär att betala ut beloppsbestämda statsbidrag till olika mottagare bör övergå till Kammarkollegiet.</P>
<P class="p975 ft7">Enligt vårt uppdrag ska vi pröva förutsättningarna för en tydligare, effektivare och mer ändamålsenlig myndighetsstruktur och ett bättre resursutnyttjande för myndigheterna under Miljö- departementet. Myndighetsstrukturen bör i ökad grad underlätta regeringens styrning och utveckla förvaltningen. Vi ska ge förslag på hur regeringens styrning av berörda myndigheter och verksamheter kan utvecklas. Vår översyn ska även identifiera gränssnitt mellan myndigheterna under det tidigare Miljö- departementet och övriga statliga myndigheter som har ansvar inom miljöområdet. Eventuella verksamhetsöverlappningar som inte är ändamålsenliga ska beskrivas.</P>
<P class="p575 ft7">Vi konstaterar att främst Naturvårdsverket och Formas men även Havs- och vattenmyndigheten och i viss mån även Strål- skyddsmyndigheten, SMHI och Kemikalieinspektionen har regeringens uppdrag att betala ut avsevärda summor i bidrag varje år. Som framgår av avsnitt 4 är skillnaden mellan Formas och de övriga miljömyndigheterna att det är Formas kärnuppdrag att fördela medel till forskning och verksamhet som hör samman med forskning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">332</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft7">Bidragsutbetalningarna är av olika karaktär och bidrags- mottagarna är statliga myndigheter, kommuner och nationella och internationella privaträttsliga organisationer, andra länder, företag, enskilda personer, med flera. Delar av de inomstatliga bidragen ska av mottagaren användas för att mottagaren själv ska genomföra verksamhet och leverera resultat, andra delar av bidragen ska användas för att administrera och betala ut bidrag och statsbidrag till andra mottagare. Vår redovisning i avsnitt 6 av myndigheternas uppdrag i dessa frågor ger en översiktlig bild av omfattningen av dessa uppdrag. För att få en mer rättvisande bild av omfattningen av uppdragen måste vi dessutom studera de föreskrifter som inte bara anger reglerna för utbetalning utan även de utbetalande och mottagande myndigheternas och andra mottagares roller och uppgifter i dessa processer. Flera av föreskrifterna framgår i sin helhet av bilaga 3. Vi lämnar några exempel på sådana processer här nedan.</P>
<P class="p471 ft10">Exempel 1 – Om Naturvårdsverkets arbete med anslaget 1:3</P>
<P class="p346 ft7">Naturvårdsverket fördelar stora delar av anslaget till länsstyrelserna i form av inomstatliga bidrag. Det handlar alltså om en indirekt anslagsfinansiering av länsstyrelsernas verksamhet som läns- styrelserna bedriver inom ramen för sina uppgifter och anslagets ändamål.</P>
<P class="p10 ft7">I resultatredovisningen i sin årsredovisning för 2014 säger Naturvårdsverket om sitt arbete med anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur att</P>
<P class="p976 ft111">Vår prestation inom anslaget mäts i antalet fördelningsbeslut. En stor del av anslaget fördelas ut i form av bidrag till länsstyrelserna utifrån fördelningsnycklar som har sin utgångspunkt i respektive läns behov. Antalet beslut har minskat som en konsekvens av att vissa beslut per län, som tidigare fattats var för sig, numer slagits samman. Utöver länen är även kommuner, stiftelser och en lokal förvaltningsorgani- sation mottagare av medel ur <NOBR>anslaget. /---/Hanteringskostnaden</NOBR> har minskat något jämfört med 2013 beroende på att färre personer har arbetat med att fördela anslaget.</P>
<P class="p977 ft79">Naturvårdsverket har enligt årsredovisningen fördelat bidrags- utbetalningarna till respektive länsstyrelse på anslaget 1:3 på skötsel av skyddade områden, friluftsliv, lokala naturvårdsprojekt (LONA,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">333</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343334x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">se exemplet nedan), investeringar i naturum, naturumsverksamhet, rovdjur, viltförvaltning, åtgärdsprogram för artbevarande och övrigt. Totalt fördelade Naturvårdsverket 636 536 tusen kronor från anslaget 2014. Det största beloppet på 366 129 tusen kronor gick till skötsel av skyddade områden.</P>
<P class="p978 ft111">Fördelning av anslag till skötsel av skyddade områden ska bidra till att dessa områden utvecklas och bevaras. Den största andelen av anslaget går till skötsel, förvaltning och restaurering av ängar och betesmarker där slåtter, avverkning och naturvårdsbränning är exempel på åtgärder. Anslaget går dock även till information om de skyddade områdena, exempelvis genom skyltning och webbinformation. Mottagare är framför allt länsstyrelserna, Tyrestastiftelsen och den ideella före- ningen Laponiatjuottjudus.<SPAN class="ft110">47</SPAN></P>
<P class="p373 ft8">Naturvårdsverket har beskrivit hur verket arbetar med för- delningen och administrationen av bidragsutbetalningarna från 1:3- anslaget till länsstyrelserna. Vi bedömer att detta är en omständlig, mycket detaljerad och kostsam process med många olika del- moment. Naturvårdsverkets egen kostnad för hanteringen av bidragen som betalas ut från anslaget 1:3 uppgick, enligt Natur- vårdsverkets årsredovisning 2014 till 5 831 tusen kronor.</P>
<P class="p979 ft137">Anslaget 1:3 Inomstatliga bidrag blir statsbidrag – Exemplet statsbidrag till lokala naturvårdsprojekt, LONA</P>
<P class="p460 ft8">Enligt <SPAN class="ft46">ett </SPAN>av regeringens villkor till anslagsposten 2 – Kostnader för skötsel av skyddade områden, artbevarande, friluftsliv m.m. på anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur får anslagsposten användas för statsbidrag till kommunala och lokala naturvårdsåtgärder inom ramen för regeringens satsning på lokal och kommunal naturvård. Åtgärderna regleras i förordningen om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt.<SPAN class="ft100">48 </SPAN>Anslagsposten får även användas för visst arbete vid länsstyrelserna med samma ändamål. Enligt Natur- vårdsverkets årsredovisning för 2014 beviljades stöd till 198 projekt och Naturvårdsverket fördelade totalt 39 miljoner kronor till länsstyrelserna för projekt och administration av dessa projekt.</P>
<P class="p357 ft82"><SPAN class="ft95">47</SPAN><SPAN class="ft96">Naturvårdsverkets årsredovisning 2014.</SPAN></P>
<P class="p535 ft83"><SPAN class="ft95">48</SPAN><SPAN class="ft89">Förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Förordningen framgår i sin helhet i bilaga 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">334</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p980 ft79">Enligt förordningen får, i mån av tillgång på medel, statliga bidrag ges till kommuner för åtgärder i naturvårdsprojekt som bidrar till att nå det generationsmål för miljöarbetet och de miljö- kvalitetsmål som riksdagen har fastställt. I förordningen reglerar regeringen i detalj vad bidragen får användas till och admi- nistrationen av bidragen. Av förordningen framgår även att frågor om bidrag enligt förordningen prövas och beslutas av <SPAN class="ft70">länsstyrelsen </SPAN>i det län där projektet huvudsakligen ska genomföras och att länsstyrelsens beslut enligt förordningen inte får överklagas.</P>
<P class="p204 ft7">Detta exempel belyser dels det faktum att många inomstatliga bidrag i nästa utbetalningssteg blir ett statsbidrag. Exemplet LONA visar också att även om det är länsstyrelsen som beslutar om utbetalningen av bidraget till kommunala och lokala naturvårdsprojekt så är det Naturvårdsverket som inför regeringen är ansvarigt för anslaget.</P>
<P class="p601 ft10"><SPAN class="ft32">Exempel 2 – </SPAN>Om Naturvårdsverkets arbete med anslaget 1:4</P>
<P class="p431 ft7">Om sitt arbete med den verksamhets som finansieras med anslaget 1:4 Sanering av förorenade åtgärder skriver Naturvårdsverket i resultatredovisning för 2014 att</P>
<P class="p904 ft111">Naturvårdsverket ansvarar för den nationella samordningen och priori- teringen i efterbehandlingsarbetet. Vi ansvarar också för admini- stration, uppföljning och utvärdering av anslaget för sanering och återställning av förorenade områden. Vår prestation mäts som antal beslut om åtgärder. Under 2014 har vi fattat 40 beslut om medel till 31 nya och till nio fördyrade saneringar. Vi har därtill beslutat om att återta oförbrukade medel för 15 projekt från länsstyrelserna, för att fördela dessa till andra projekt. Vi har godkänt sju slutrapporter som avslut på åtgärdsprojekt. Vår prestation 2014 är något högre än för 2013. Hanteringskostnaden har också ökat jämfört med 2013.</P>
<P class="p981 ft13">Under 2014 fattade vi beslut om en nationell plan för efter- behandlingsarbetet. Genom en effektiv administration av anslaget säkerställer vi att de viktigaste områdena saneras först och med de mest effektiva metoderna. När ett förorenat område är riskklassat och prioriterat av länsstyrelsen kan länsstyrelsen ansöka om bidrag för undersökning av området. Naturvårdsverket beslutar om medel för undersökningen, för vissa objekt i flera steg. I nästa skede kan länsstyrelsen ansöka om bidrag till åtgärder. När dessa är avslutade och en uppföljning av effekterna gjorts skriver länsstyrelsen en slutrapport som skickas till Naturvårdsverket för godkännande. Efter godkänd</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">335</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343336x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p982 ft111">slutrapport ses objektet som avslutat. Ibland fortsätter efterkontrollen av att åtgärden fått önskad effekt under några år.</P>
<P class="p983 ft11">Anslaget för efterbehandling ska täcka både riskklassningar, utred- ningar inför åtgärder och själva åtgärderna. Det ska också stärka läns- styrelsernas tillsyn över förorenade områden.<SPAN class="ft110">49</SPAN></P>
<P class="p287 ft74">Enligt Naturvårdsverkets årsredovisning för 2014 var omfattningen på anslaget 378 018 tusen kronor 2014. Av detta belopp fördelade Naturvårdsverket 346 438 tusen kronor varav 266 768 tusen kronor gick till åtgärder. Naturvårdsverkets hanteringskostnad för detta anslag uppgick till 4 351 tusen kronor under 2014.</P>
<P class="p984 ft10">Anslaget 1:4 Exemplet bidrag enligt förordningen om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande</P>
<P class="p822 ft7">Enligt sin instruktion ska Naturvårdsverket inom sitt ansvars- område särskilt ansvara för administration, uppföljning och utvärdering av de statliga bidrag som omfattas av förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande.<SPAN class="ft80">50</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Förordningen innehåller bestämmelser om att avhjälpa förore- ningsskador som avses i 10 kap. miljöbalken som behandlar verksamheter som orsakar miljöskador. Enligt förordningen får statsbidrag ges till föroreningsskada som genom förorening av ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anlägg- ning kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.</P>
<P class="p99 ft17">Enligt förordningen ska Naturvårdsverket upprätta en nationell plan för avhjälpande av föroreningsskador. Planen ska vara utgångspunkten vid prövning av bidragsansökningarna enligt förordningen. Naturvårdsverket ska även varje år den 15 april lämna en lägesbeskrivning av arbetet med att avhjälpa sådana föroreningsskador som avses i 10 kap. miljöbalken. Naturvårds- verket ska dessutom varje år rapportera till Europeiska kommis- sionen om det statsbidrag som lämnas i enlighet med denna förordning. I förordningen reglerar regeringen bestämmelserna om</P>
<P class="p846 ft82"><SPAN class="ft95">49</SPAN><SPAN class="ft96">Naturvårdsverkets årsredovisning för 2014, s. 94.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">50</SPAN><SPAN class="ft97">2 § 14 punkten förordningen (2013:989) med instruktion för Naturvårdsverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">336</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343337x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft9">bidrag och utförligt förfarandet i bidragsärenden, beslut och utbetalning av bidrag, återbetalning och överklagande.</P>
<P class="p108 ft7">Enligt förordningen ska länsstyrelsen ansöka om bidrag hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket betalar ut bidraget till läns- styrelsen. Länsstyrelsen får besluta att överlämna bidraget till en kommun eller till en annan myndighet som är huvudman för avhjälpandet. Den som har tagit emot bidraget ska redovisa för länsstyrelsen om hur bidraget har använts och lämna en slutlig redovisning av utförda utredningar eller åtgärder. Naturvårdsverket får besluta att kräva tillbaka bidrag från länsstyrelsen om bidrags- beslutet har grundats på oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller om villkor för bidraget inte har följts och avvikelsen inte är av mindre betydelse.</P>
<P class="p220 ft9">Naturvårdsverket skriver i sin resultatredovisning att</P>
<P class="p784 ft48">Naturvårdsverket ansvarar för den nationella samordningen och priori- teringen i efterbehandlingsarbetet. Vi ansvarar också för admini- stration, uppföljning och utvärdering av anslaget för sanering och återställning av förorenade områden. Vår prestation mäts som antal beslut om åtgärder. Under 2014 har vi fattat 40 beslut om medel till 31 nya och till nio fördyrade saneringar. Vi har därtill beslutat om att återta oförbrukade medel för 15 projekt från länsstyrelserna, för att fördela dessa till andra projekt. Vi har godkänt sju slutrapporter som avslut på åtgärdsprojekt. Vår prestation 2014 är något högre än för 2013. Hanteringskostnaden har också ökat jämfört med 2013.</P>
<P class="p985 ft111">Under 2014 fattade vi beslut om en nationell plan för efter- behandlingsarbetet. Genom en effektiv administration av anslaget säkerställer vi att de viktigaste områdena saneras först och med de mest effektiva metoderna. När ett förorenat område är riskklassat och prioriterat av länsstyrelsen kan länsstyrelsen ansöka om bidrag för undersökning av området. Naturvårdsverket beslutar om medel för undersökningen, för vissa objekt i flera steg. I nästa skede kan läns- styrelsen ansöka om bidrag till åtgärder. När dessa är avslutade och en uppföljning av effekterna gjorts skriver länsstyrelsen en slutrapport som skickas till Naturvårdsverket för godkännande. Efter godkänd slutrapport ses objektet som avslutat. Ibland fortsätter efterkontrollen av att åtgärden fått önskad effekt under några år.</P>
<P class="p986 ft11">Anslaget för efterbehandling ska täcka både riskklassningar, utred- ningar inför åtgärder och själva åtgärderna. Det ska också stärka läns- styrelsernas tillsyn över förorenade områden.<SPAN class="ft110">51</SPAN></P>
<P class="p16 ft83"><SPAN class="ft81">51 </SPAN>Naturvårdsverkets årsredovisning för 2014, s. 94.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">337</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343338x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">Som framgår av citatet ovan är Naturvårdsverkets beslut om utbetalning av bidrag till länsstyrelserna – efter ansökan – en process i flera steg.</P>
<P class="p987 ft10">Exempel 3 – Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid – Anslaget 13:4 Stöd till friluftsorganisationer</P>
<P class="p336 ft7">Regeringen tilldelar 2015 Naturvårdsverket dispositionsrätten till en anslagspost på ramanslaget 13:4 Stöd till friluftsorganisationer inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. I regleringsbrevet för 2015 uppgick beloppet på anslaget till 27 785 tusen kronor.</P>
<P class="p106 ft7">Regeringens villkor till anslagsposten är att anslagsmedlen ska användas för statsbidrag till föreningen Svenskt Friluftsliv.</P>
<P class="p99 ft7">Riksdagen har överlämnat vissa förvaltningsuppgifter till föreningen Svenskt Friluftsliv.<SPAN class="ft80">52 </SPAN>I detta fall handlar det om att Svenskt Friluftsliv prövar frågor om bidrag till friluftsorganisa- tioner med stöd av förordningen om statsbidrag till frilufts- organisationer.<SPAN class="ft80">53 </SPAN>I förordningen har regeringen preciserat stats- bidragets syfte, definitioner, kraven på en organisation som söker bidrag, ansökan om bidrag, beslut om bidrag, revision, åter- betalning och återkrav, förvaltningslagens tillämpning samt att de beslut som fattas med stöd av förordningen inte får överklagas.</P>
<P class="p315 ft17">Enligt förordningen ska Svenskt Friluftsliv i sin årsredovisning göra en samlad redovisning av vilka organisationer som har fått bidrag, med vilka belopp och för vilka ändamål. Naturvårdsverket ska i sin tur senast den 31 maj varje år lämna en sammanfattande redogörelse till regeringen för vad bidragen har använts till och en bedömning av i vilken utsträckning som ändamålen med bidragen har nåtts. Enligt förordningen ska Naturvårdsverket dessutom – om det är möjligt – till regeringen lämna en bedömning av de samlade bidragens effekter i förhållande till syftet med bidragen.</P>
<P class="p988 ft102"><SPAN class="ft95">52</SPAN><SPAN class="ft115">Lagen (2010:1539) om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till den ideella föreningen Svenskt Friluftsliv.</SPAN></P>
<P class="p814 ft83"><SPAN class="ft95">53</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">338</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343339x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p90 ft10">Exempel 4 – statsbidrag som betalas av Formas</P>
<P class="p346 ft7">Ett annat exempel är regeringens uppdrag i regleringsbrevet till Formas att ur anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning, betala ut förut- bestämda belopp till olika privaträttsliga forskningsinstitut. Exempel på sådana bidragsmottagare är Stockholm Environment Institute och Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårds- forskning vid IVL Svenska miljöinstitutet AB.</P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft133">Finansiell styrning för ett effektivare miljöarbete</SPAN></P>
<P class="p340 ft7">Budgetlagen reglerar i första hand regeringens skyldigheter och befogenheter på finansmaktens område. I budgetlagens första kapitel har riksdagen slagit fast att i statens verksamhet ska hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas.<SPAN class="ft80">54 </SPAN>I myndig- hetsförordningen som gäller för alla förvaltningsmyndigheter under regeringen slår regeringen fast att myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och att myndigheten hushållar väl med statens medel.<SPAN class="ft80">55</SPAN></P>
<P class="p305 ft7">Den finansiella styrningen är en central del av regeringens myndighetsstyrning. Genom den finansiella styrningen fastställer statsmakterna de ekonomiska ramarna för en verksamhets resursförbrukning och därmed ambitionsnivån för det statliga åtagandet. Regeringens finansiella styrning av myndigheterna är bland annat tilldelning av anslag/anslagsposter, tillgång till anslags- sparande och anslagskredit, skriftliga villkor för anslag/anslags- poster, dispositionsrätt till avgiftsinkomster, regler och villkor för avgifter, låneramar och kreditramar. Regeringens finansiella myndighetsstyrning är också avgörande för myndigheternas handlingsfrihet och möjligheter att planera och genomföra sin verksamhet effektivt på kort och lång sikt.</P>
<P class="p13 ft9">Enligt vår bedömning medför regeringens finansiella styrning enligt den modell med inomstatliga bidrag som regeringen nu</P>
<P class="p298 ft82"><SPAN class="ft95">54</SPAN><SPAN class="ft96">Budgetlagen (2011:203).</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">55</SPAN><SPAN class="ft97">3 § myndighetsförordningen (2007:515).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">339</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p915 ft9">tillämpar inom miljöpolitiken att statliga medel inte används effektivt och med god hushållning.</P>
<P class="p965 ft7">Vi bedömer inte heller att administration, utbetalning, kontroll, redovisning m.m. av bidrag – inomstatliga bidrag och statsbidrag – är en av miljömyndigheternas kärnuppgifter.</P>
<P class="p273 ft7">Förutom administrationen av själva bidragsutbetalningen, ofta i flera led, och relationen till bidragsmottagaren tillkommer även en omfattande administration av själva bidragshanteringen för den utbetalande myndighet som har tilldelats dispositionsrätten till det anslag/anslagspost som finansierar bidraget.</P>
<P class="p575 ft79">Främst länsstyrelserna men även andra myndigheter tar emot stora inomstatliga bidrag från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten varje år. För länsstyrelserna innebär det i vissa fall att de måste invänta exempelvis Naturvårdsverkets beslut innan de kan betala ut ett statsbidrag och i andra fall att bidrags- utbetalningarna som ska finansiera verksamhet hos länsstyrelserna kommer först en bit in på det budgetår som verksamheten ska genomföras. Enligt vad vi erfarit händer det att länsstyrelserna får vänta flera månader på bidragsbeslutet. Om länsstyrelserna inte hinner genomföra verksamheten och därmed använda hela bidragsutbetalningen under budgetåret, ska kvarvarande bidrag betalas tillbaks till den utbetalande myndigheten innan årets slut. Detta skapar inte några goda förutsättningar för länsstyrelserna att kunna genomföra sina uppdrag på ett effektivt sätt.</P>
<P class="p989 ft7">Flera medarbetare vid länsstyrelserna har beskrivit läns- styrelsens möjligheter att använda de inomstatliga bidragen på ett effektivt sätt ungefär så här</P>
<P class="p929 ft111">Administrationen kring rekvisitioner, uppföljningar och utvärdering tar betydande del av den tid som vi istället skulle vilka ägna uppdraget. Att finansieringen är ettårig skapar dessutom arbetsrättsliga problem med många projektanställda medarbetare. Projektanställda i fleråriga projekt orsakar kompetenstapp och en otrygghet vilket bidrar till en hög omsättningen av kompetent personal inom vissa sakområden. Detta leder i sin tur till svårigheter att skapa jämnt arbetsflöde och uppvisa resultat.</P>
<P class="p448 ft17">Vi anser att regeringen behöver ändra den finansiella myndighets- styrningen av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten, SMHI, Formas och länsstyrelserna för att minska omfattningen av den inom-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">340</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343341x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p605 ft9">statliga bidragsfinanseringen och därmed ge myndigheterna förutsättningar att bedriva en effektivare verksamhet.</P>
<P class="p747 ft10"><SPAN class="ft10">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft133">Förslag</SPAN></P>
<P class="p346 ft7">Vi föreslår att det som i dag är inomstatliga bidrag mellan till exempel Naturvårdsverket och länsstyrelserna i stället ska tilldelas respektive länsstyrelse i form av direkta anslag/anslagsposter. De inomstatliga bidragen betalas huvudsakligen ut från sakanslag. I den mån uppgifterna vid länsstyrelserna eller någon annan bidragsmottagande myndighet ska utföras med egen personal bör medlen föras upp på länsstyrelsernas/myndighetens förvaltnings- anslag.</P>
<P class="p942 ft7">Vi föreslår att sådana uppgifter som Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Strålsäkerhets- myndigheten, SMHI, Formas har i dag och som innebär att betala ut beloppsbestämda statsbidrag till olika mottagare bör övergå till Kammarkollegiet vars kärnverksamhet består av bland annat sådana uppgifter.</P>
<P class="p990 ft38"><SPAN class="ft32">11.4</SPAN><SPAN class="ft132">En ny myndighet för tillståndsprövning, tillsyn och tillsynsvägledning</SPAN></P>
<P class="p991 ft7"><SPAN class="ft37">Vi föreslår att</SPAN>: En ny myndighet inrättas med huvuduppgift att bevilja tillstånd enligt kapitlen 9, 11, <NOBR>13–15</NOBR> i miljöbalken. Myndigheten ska också bedriva tillsyn inom dessa områden samt svara för tillsynsvägledning till kommunerna. Ansvaret för dessa uppgifter ligger för närvarande hos Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen och läns- styrelserna, men flyttas genom vårt förslag till den nya myndigheten.</P>
<P class="p991 ft7"><SPAN class="ft37">Vi föreslår att: </SPAN>Möjligheterna för Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för sam- hällsskydd och beredskap och länsstyrelserna att föra talan i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">341</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343342x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p992 ft9">målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intres- sen upphör.</P>
<P class="p993 ft17"><SPAN class="ft185">Vi gör bedömningen att: </SPAN>Reglerna för kommunernas tillsyn bör inte förändras, men den nya myndigheten bör pröva lämpligheten av de överlåtelser av tillsyn som beslutats av läns- styrelserna. Vi gör också bedömningen att myndigheten som ett nästa steg övertar all tillståndsprövning, tillsyn och tillsyns- vägledning inom miljöbalkens område från andra nationella myndigheter. I detta nästa steg bör också länsstyrelserna tillsyn och tillsynsvägledning inom motsvarande områden flyttas till den nya myndigheten. Även vissa av mark- och miljödomstolens nuvarande uppgifter bör överföras till den nya myndigheten.</P>
<P class="p868 ft10"><SPAN class="ft10">11.4.1</SPAN><SPAN class="ft133">En rättssäker och effektiv statsförvaltning</SPAN></P>
<P class="p460 ft79">I vårt delbetänkande<SPAN class="ft99">56 </SPAN>redogjorde vi för de krav på förvaltningen som härrör från så väl regeringsformen som budgetlagen<SPAN class="ft99">57 </SPAN>och som presenterades av regeringen i den förvaltningspolitiska proposi- tionen från 2010. Följande citat är hämtat ur propositionen.</P>
<P class="p994 ft111">För att leva upp till övergripande demokratimål måste förvaltningen fullgöra sina uppgifter i enlighet med de beslut som har fattats av riksdagen och regeringen. Arbetet utövas under lagarna och de stats- anställda har att iaktta saklighet och opartiskhet. Krav på rättssäkerhet innebär att förvaltningen fattar materiellt riktiga beslut på grundval av gällande lagar och andra författningar samt att enskilda har möjlighet att få sin sak prövad i domstol. Förutsägbarhet och likabehandling är också viktiga delar av rättssäkerheten.</P>
<P class="p995 ft111">I statens verksamhet ska hög effektivitet eftersträvas. Kravet innebär att statsförvaltningen utnyttjar skattemedel ändamålsenligt och att den inte använder mer resurser än vad som krävs för att uppnå avsedda resultat med tillräckligt god kvalitet. Varje myndighet har att sträva efter en hög effektivitet men bör samtidigt beakta statens samlade effektivitet.<SPAN class="ft110">58</SPAN></P>
<P class="p996 ft102"><SPAN class="ft95">56</SPAN><SPAN class="ft115">SOU 2014:66 Myndigheter och organisationer under Miljödepartementet – en kart- läggning, delbetänkande av Miljömyndighetsutredningen.</SPAN></P>
<P class="p393 ft82"><SPAN class="ft95">57</SPAN><SPAN class="ft96">Lagen (1996:1059) om statsbudgeten, numera upphävd, och budgetlagen (2011:203).</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">58</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 2009/10:175, Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">342</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343343x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft8">Vi har övervägt vilka förändringar inom förvaltningen som behöver göras för att tillståndsprövning, tillsyn och tillsynsvägledning ska kunna genomföras så att det övergripande demokratimålet uppnås. I våra överväganden har vi tagit hänsyn till möjligheterna att skydda miljön men också enskildas, allmänhetens och näringslivets intressen av rättsäkerhet, konkurrensneutralitet och effektivitet. Vi tror att förslagen kommer att leda till att förutsättningarna ökar för att miljökvalitetsmålen och det övergripande målet för miljö- politiken – generationsmålet – ska kunna nås.</P>
<P class="p997 ft10"><SPAN class="ft10">11.4.2</SPAN><SPAN class="ft133">OECD:s granskning av Sveriges miljöpolitik</SPAN></P>
<P class="p346 ft7">OECD granskar regelbundet miljöpolitiken i medlemsländerna. Hösten 2014 publicerade OECD resultatet av den tredje gransk- ningen som man genomfört av Sveriges miljöarbete.<SPAN class="ft80">59</SPAN></P>
<P class="p60 ft74">OECD menar i sin granskning av den svenska miljöpolitiken att trots samverkansinsatser präglas miljölagstiftningens tillämpning av brist på enhetlighet och olika villkor mellan regioner och, i synnerhet, mellan kommuner. Av rapporten framgår följande.</P>
<P class="p592 ft173">Inom Sveriges förhållandevis decentraliserade förvaltningssystem har ett antal väl genomtänkta horisontella och vertikala institutionella samord- ningsmekanismer för miljöpolitikens genomförande inrättats. Exempel på detta är Tillsyns- och föreskriftsrådet samt det landsomfattande nätverket Miljösamverkan Sverige och dess regionala motsvarigheter, som tillhanda- håller vägledning, information och utbildning kring miljölagstiftningens genomförande till offentliganställda på alla förvaltningsnivåer. Det blir allt vanligare att små kommuner slår samman sina resurser och skapar mellankommunala miljömyndigheter. Trots dessa samverkansinsatser präglas miljölagstiftningens tillämpning av brist på enhetlighet och olika villkor mellan regioner och, i synnerhet, mellan kommuner. Detta beror på den institutionella autonomin för myndigheter på läns- och kom- munnivå, skillnader i deras genomförandekapacitet vad gäller exempelvis resurser och sakkunskap samt lokala intressens inflytande. Naturvårds- verkets lagstadgade kontroll av det miljöarbete som utförs av myndigheter under den nationella nivån är begränsad och inskränks ytterligare genom avsaknaden av rutinmässig rapportering av uppgifter som visar att regel- verket följs.</P>
<P class="p998 ft7">Enligt OECD ger statliga och <NOBR>icke-statliga</NOBR> intressenter på alla förvaltningsnivåer signaler om att tillämpningen av miljölag-</P>
<P class="p786 ft83"><SPAN class="ft81">59 </SPAN>OECD:s granskning av Sveriges miljöpolitik 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">343</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343344x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">stiftningen präglas av bristande enhetlighet och ojämlika villkor mellan regioner och framför allt mellan kommuner. OECD menar att kvaliteten och bredden på tillsynen varierar mellan kom- munerna, vilket skapar osäkerhet och kan leda till olika krav för företag som är verksamma i Sverige.</P>
<P class="p315 ft17">OECD pekar på att en av regeringens tydliga prioriteringar är att se till att miljöbalken följs. Av granskningen framgår dock att effektiviteten i och verkan av tillsynsmyndigheternas praktiska arbete på regional och lokal nivå äventyras av att en sammanhållen strategi för efterlevnad saknas. Informationsverktyg och lagstiftningsincitament används enligt OECD inte i tillräcklig grad för att främja frivillig efterlevnad av miljöreglerna.</P>
<P class="p106 ft7">En av OECD:s rekommendationer till regeringen är att Naturvårdsverkets kontroll av tillsynsverksamhet som utförs av regionala och kommunala myndigheter ska stärkas.</P>
<P class="p999 ft22"><SPAN class="ft10">11.4.3</SPAN><SPAN class="ft152">Tidigare bedömningar angående tillståndsprövning, tillsyn och tillsynsvägledning</SPAN></P>
<P class="p287 ft7">Diskussionerna om betydelsen av att det finns en väl fungerande tillståndsprövning, tillsyn och tillsynsvägledning och hur en sådan bör organiseras är inte ny. Nedan presenteras några utredningar, propositioner m.m. som har behandlat dessa frågor.</P>
<P class="p81 ft10">Ansvarskommittén</P>
<P class="p336 ft7">I Ansvarskommitténs slutbetänkande från 2007 menade kom- mittén att det var ett nationellt intresse – för staten, för med- borgarna och för den som blir föremål för granskning – att tillsyn bedrivs på ett likartat sätt i hela landet, med samma bedömnings- grunder och med samma ambitionsnivå.<SPAN class="ft80">60 </SPAN>Kommittén föreslog att kommunernas tillsynsuppgifter skulle övertas av staten, huvud- sakligen genom länsstyrelserna.</P>
<P class="p1000 ft83"><SPAN class="ft81">60 </SPAN>SOU 2007:10, Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, slutbetänkande av Ansvarskommittén.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">344</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343345x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Utredningen om den statliga regionala förvaltningen</P>
<P class="p340 ft7">I slutbetänkandet av Utredningen om den statliga regionala för- valtningen från 2012, gjorde utredningen bedömningen att tillsyn bör vara ett statligt ansvar och att utgångspunkten ska vara att tillsyn som kräver närhet och lokalkännedom ska utföras av länsstyrelsen.<SPAN class="ft80">61 </SPAN>Utredningen gjorde bedömningen att länsstyrelsen fortsatt ska ansvara för den tillsynsvägledning som man i dag har gentemot kommuner inom bland annat miljöbalkens område. I fråga om den kommunala tillsynen var utredningens principiella hållning att flertalet av tillsynsuppgifterna borde föras till läns- styrelsen.</P>
<P class="p471 ft10">Förvaltningskommittén</P>
<P class="p318 ft17">Förvaltningskommittén resonerar i sitt slutbetänkande 2008 om den statliga förvaltningens struktur och betonar att tillsyn är en av statens grundfunktioner. Kommittén anser att en oberoende och förtroendeskapande tillsyn kräver att tillsynsmyndigheten inte har andra uppgifter som kan ge upphov till rollkonflikter. För- valtningskommittén bedömer att länsstyrelsen utgör en lämplig bas för att åstadkomma en oberoende och självständig statlig tillsyn. Myndighetsstrukturen på regional nivå skulle därigenom kunna förenklas och effektiviseras. Genom åtgärden skulle kommunernas och många företags kontaktpunkt gentemot staten i viktiga avseenden bli en och densamma. Bara sådan tillsyn som kräver högt specialiserad kompetens bör enligt kommittén utföras av separata tillsynsmyndigheter. Kommittén menar att i första hand bör sådan tillsyn som redan i dag är regionalt organiserad föras till läns- styrelserna, liksom tillsyn över verksamhet som i hög grad utförs av kommunerna. Varje tillsynsområde behöver dock enlig kommittén utredas för sig, innan en förändring genomförs.<SPAN class="ft86">62</SPAN></P>
<P class="p1001 ft102"><SPAN class="ft95">61</SPAN><SPAN class="ft101">SOU 2012:81, Statens regionala förvaltning – förslag till en angelägen reform, slut- betänkande av Utredningen av den statliga regionala förvaltningen.</SPAN></P>
<P class="p778 ft83"><SPAN class="ft95">62</SPAN><SPAN class="ft97">SOU 2008:118, Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning, slutbetänkande av 2006 års förvaltningskommitté.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">345</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343346x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft10">Statskontoret</P>
<P class="p460 ft8">Statskontoret pekar i en rapport från 2014 om tillsynsvägledning på miljöområdet, att miljöbalkens ramlagskaraktär gör att förutsätt- ningarna för den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen blir mer beroende av lokala avvägningar och bedömningar än vad som är fallet inom områden med en detaljerad lagstiftning. Beroendet av lokala bedömningar gör det också svårare att utforma en tydlig tillsynsvägledning som grund för en enhetlig tillsyn. Kommunernas och länsstyrelsernas förutsättningar för att bedriva en rättssäker, effektiv och tydlig operativ tillsyn varierar kraftigt. Av detta följer att deras behov av tillsynsvägledning också varierar.<SPAN class="ft100">63</SPAN></P>
<P class="p99 ft7">Statskontoret presenterar i rapporten om tillsynsvägledning en bild av att uppföljning och utvärdering av den operativa tillsynen, genomförd av nationella myndigheter och länsstyrelser, är ett område som inte är prioriterat. Statskontoret konstaterar att länsstyrelsernas uppföljningar i form av kommunbesök görs t.ex. vanligtvis med flera års mellanrum. Som en följd av ökade krav från EU har dock uppföljningar och utvärderingar av miljötillsynen fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren.</P>
<P class="p81 ft10">Naturvårdsverket</P>
<P class="p460 ft7">Naturvårdsverket presenterar i en rapport från 2013 en utvärdering av den samverkan mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna.<SPAN class="ft80">64 </SPAN>Underlaget till utvärderingen består av 15 intervjuer med miljö- chefer och handläggare inom miljöskydd och naturvård vid fem länsstyrelser, en enkät som besvarades av miljöcheferna på 19 länsstyrelser samt intervjuer med tre chefer på Enheten för tillsyns- vägledning och annan vägledning på Naturvårdsverket. Enligt svaren i enkäten finns det ansvarsområden som är otydliga och områden där länsstyrelserna anser att Naturvårdsverket inte tar sitt ansvar fullt ut. Ett av de områden som lyfts fram är tillsyns- vägledningen.</P>
<P class="p1002 ft102"><SPAN class="ft95">63</SPAN><SPAN class="ft115">Vägledning till en bättre tillsyn, En utvärdering av tillsynsvägledningen på miljöområdet, Statskontoret 2014:17.</SPAN></P>
<P class="p462 ft83"><SPAN class="ft95">64</SPAN><SPAN class="ft89">Roller, ansvar och förväntningar – En utvärdering av samverkan mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Rapport 6588, oktober 2013.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">346</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343347x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p980 ft79">Av utvärderingens resultat framgår också att det finns en tydlig skillnad när det gäller hur myndigheterna ser på ansvars- fördelningen mellan varandra inom tillsynsvägledningsområdet, och att det kopplar tillbaka till att man har olika uppfattningar om vad som ingår Naturvårdsverkets roll som expertmyndighet. Myndigheternas syn på sitt ansvar i förhållande till normerings- arbetet respektive utvecklingsarbetet är av betydelse för tydlig- heten i ansvarsfördelningen och samverkan mellan myndigheterna. Exempel på utvecklingsmöjligheter i genomförandet av miljö- arbetet i samverkan som lyfts i intervjuer med länsstyrelserna är bland annat tydligare återkoppling till länsstyrelsernas beslut, hjälp med prioritering av tillsyn och tillsynsvägledning, mer aktivt del- tagande i prövningsprocesser och sammanställning av vägledande domar samt fler handläggarträffar med ökat utrymme för diskus- sioner. I intervjuerna med Naturvårdsverket framkommer även önskemål om större tydlighet och prioritering bland länsstyrel- sernas behov och fler problemanalyser från länsstyrelsernas sida. De intervjuade på Naturvårdsverket menar att länsstyrelserna oftast har större kunskap om goda lösningar på sina problem, lösningar som skulle vara av intresse för Naturvårdsverket att ta del av.</P>
<P class="p494 ft10">Tillsyns- och föreskriftsrådets utvärdering</P>
<P class="p290 ft79">Tillsyns- och föreskriftsrådet menar i en rapport från 2007 att tillsynsvägledning uppfattas och genomförs på olika sätt av myndig- heterna. Detta beror enligt rådet på att tillsynsvägledning är ett brett begrepp, att uppdraget inte beskrivs tydligare och på att de tillsyns- vägledande myndigheterna har skiftande resurser för ändamålet.<SPAN class="ft99">65</SPAN></P>
<P class="p817 ft10">Länsstyrelsernas årsredovisningar för 2013 och 2014</P>
<P class="p311 ft79">Av länsstyrelsernas årsredovisningar för 2013 och 2014 för de 12 län som har en miljöprövningsdelegation framgår att läns- styrelserna har tagit fram gemensamma rutiner för handläggningen, generellt och för olika ärendetyper. Avsikten är att ensa handlägg-</P>
<P class="p952 ft83"><SPAN class="ft81">65 </SPAN>Utvärdering av tillsynsvägledning avseende Miljöbalken, Tillsyn- och föreskriftsrådet 2007.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">347</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p915 ft7">ningen av prövningsärenden, något som ska leda till att det meddelas likartade beslut inom landet. Länsstyrelserna under- stryker att detta är till fördel för de verksamhetsutövare som bedriver verksamhet i olika delar av landet.</P>
<P class="p273 ft7">Förutom det gemensamma arbetet med att förbättra hand- läggningen arbetar i stort sett samtliga länsstyrelser som har en miljöprövningsdelegation med att förbättra de egna processerna för att hitta vägar till effektivisering och likvärdighet i besluten. Det pågår bl.a. arbete med att få ner handläggningstiderna och med att kvalitetssäkra processerna. Många länsstyrelser har genomfört utbildningar för handläggare för att effektivisera handläggningen. Några länsstyrelser pekar på att de har haft problem under åren med att rekrytera personal med rätt kompetens för att möta den ökade arbetsbördan.</P>
<P class="p274 ft7">När det gäller tillsynen uppger flertalet länsstyrelser i års- redovisningarna att den egeninitierade tillsynen får stå tillbaka för den händelsestyrda. Många länsstyrelser menar också att resurserna är för små för att man ska kunna bedriva den tillsyn man önskar. De framhåller dock att de vill genomföra en proaktiv och upp- sökande miljötillsyn som är förenlig med det ansvar som följer av miljöbalken och miljötillsynsförordningen och menar att upp- sökande egeninitierad tillsyn är en förutsättning för att av riks- dagen beslutade lagar och mål ska få genomslag. Av års- redovisningarna för 2014 framgår att antalet tillsynsärenden inom sakområdet Tillsyn av miljöfarlig verksamhet uppgår till cirka 9 500 ärenden. Av dessa är knappt 7 400 ärenden inkomna, dvs. händelse- styrda, och drygt 2 100 upprättade vid länsstyrelsen, dvs. egeninitierade. Två länsstyrelser har upprättat fler ärenden än som har kommit in.</P>
<P class="p575 ft7">Flera länsstyrelser beskriver att de arbetar med tillsynsplaner, metodutveckling och tillsynsveckor. Det framkommer också att det kan vara svårt att få personal till tillsynsverksamheten.</P>
<P class="p274 ft7">Länsstyrelserna betonar i årsredovisningarna vikten av en väl fungerande tillsynsvägledning eftersom det ger bättre förut- sättningar för en likvärdig hantering i länet. Flera länsstyrelser resonerar om att ökad samverkan mellan länsstyrelser kan ge en effektivare tillsynsvägledning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">348</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343349x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft7">I flera av länsstyrelsernas årsredovisningar efterfrågas stärkt central tillsynsvägledning. De har även själva ett behov av ökade resurser för att göra vägledningar på en rad områden.</P>
<P class="p494 ft10">Budgetpropositionerna för 2014 och 2015</P>
<P class="p318 ft17">I budgetpropositionen för 2014 menar regeringen att medveten- heten om behovet av att utveckla tillsynen och höja ambitionsnivån verkar genomgående vara hög hos länsstyrelserna samtidigt som flertalet av myndigheterna anger att det är svårt att genomföra planerad tillsyn fullt ut. Regeringen konstaterar att länsstyrelserna liksom tidigare år uppger många länsstyrelser att utrymmet för egeninitierad tillsyn är litet och att de måste prioritera sina insatser inom tillsyn såväl som tillsynsvägledning för att dessa uppgifter ska rymmas inom tillgängliga resurser.<SPAN class="ft86">66</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">I sin bedömning i budgetpropositionen för 2015 framhåller regeringen att miljöområdet är länsstyrelsernas största verk- samhetsområde. Man pekar på att det inom området både finns förbättrade och försämrade resultat men att handläggningen av tillståndsärenden vid länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har utvecklingspotential.<SPAN class="ft80">67</SPAN></P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">11.4.4</SPAN><SPAN class="ft133">Exempel från andra verksamheter</SPAN></P>
<P class="p362 ft10">Skolinspektionen</P>
<P class="p290 ft17">Skolinspektionen startade sin verksamhet den 1 juli 2011. Inspektionen beviljar tillstånd till en rad verksamheter, t.ex. att starta eller utöka verksamheten vid en fristående skola, förskole- klass eller fritidshem. Inspektionen bedriver också tillsyns- verksamhet i enlighet med skollagen. Inför att myndigheten bildades sade regeringen att det var lämpligt ur effektivitets- synpunkt att förena tillståndsgivning och tillsyn och man framhåll också att det var vanligt förekommande hos andra statliga tillsyns- myndigheter.<SPAN class="ft86">68 </SPAN>Regeringen ansåg därför att Skolinspektionen</P>
<P class="p1003 ft82"><SPAN class="ft95">66</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2013/14:1, utgiftsområde 1.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">67</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2014/15:1, utgiftsområde 1.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">68</SPAN><SPAN class="ft97">Prop. 2007/08:50, Nya skolmyndigheter.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">349</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343350x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">förutom tillsyn över och kvalitetsgranskning av skolväsendet m.m. också skulle svara för ärenden som kan beskrivas som tillstånds- prövning. Skolinspektionens beslut i sådana ärenden kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p89 ft10">Inspektionen för vård och omsorg</P>
<P class="p82 ft7">Statskontoret konstaterade i en rapport från 2012 att det var ett problem för tillsynen inom socialtjänsten och hälso- och sjuk- vården att styrningen och organisationen inte hade någon tydlig särställning i den myndighet som bedrev tillsynen, dvs. Social- styrelsen.<SPAN class="ft80">69</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Statskontoret såg en rad fördelar med en renodlad inspek- tionsmyndighet:</P>
<P class="p403 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">Tillsynen skulle få en särställning som statligt styrmedel inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.</SPAN></P>
<P class="p827 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">Resursfördelning till statens olika åtaganden skulle också bli mer transparent.</SPAN></P>
<P class="p391 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">Riksdagen får det övergripande ansvaret för prioritering av tillsynsresurserna inom områdena.</SPAN></P>
<P class="p1004 ft13"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft188">Regeringens möjligheter att styra såväl tillsynsområdet som övriga statliga åtaganden inom socialtjänst och hälso- och sjukvård förbättras.</SPAN></P>
<P class="p403 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">Med en renodlad inspektionsmyndighet undanröjs risken för att tillsynens trovärdighet minskar.</SPAN></P>
<P class="p391 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">Risken för konkurrens om resurser med andra statliga åtaganden inom hälso- och sjukvård och socialtjänst minskar.</SPAN></P>
<P class="p391 ft11"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft116">Ansvaret för prioriteringarna mellan statens olika åtaganden skulle inte längre ligga på myndigheten utan istället bli en fråga för regering och riksdag.</SPAN></P>
<P class="p287 ft7">I propositionen med förslag till de lagändringar som var nöd- vändiga för att ansvaret för de olika verksamheterna skulle kunna föras över från Socialstyrelsen till Inspektionen för vård och omsorg underströk regeringen tillsynens stora betydelse som statligt kontrollinstrument och regeringen angav också i propo-</P>
<P class="p302 ft83"><SPAN class="ft81">69 </SPAN>Utvärdering av tillsynsreformen, Statskontoret 2012:11.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">350</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343351x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft20">SOU 2015:43 Överväganden och förslag</P>
<P class="p605 ft9">sitionen en rad principiella utgångspunkter för en stark och tydligare tillsyn.<SPAN class="ft91">70</SPAN></P>
<P class="p158 ft9">Man ville skapa en tillsyn som var</P>
<P class="p875 ft11"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft117">stark i betydelsen att tillsynsmyndigheten har effektiva befogenheter och sanktionsmöjligheter om brister inte korrigeras, rätt kompetens och ändamålsenliga tillsynsmetoder,</SPAN></P>
<P class="p784 ft111"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft191">tydlig i betydelsen att tillsyn ges en i berörda lagar klart avgränsad och tydlig definition. Tillsynsmyndighetens uppgifter ska renodlas och ha fokus på tillsyn och tillstånd. Myndigheten ska inte ha uppgifter som att fördela statsbidrag och projektpengar till olika utvecklingsprojekt samtidigt som man ska granska verksamheten. Stort oberoende från själva driften av verksamheterna ger störst legitimitet,</SPAN></P>
<P class="p607 ft11"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft117">mindre sårbar i betydelsen att den operativa tillsynens resurser och kompetens är så stora att tillsynens kvalitet och omfattning inte blir lidande av tillfälliga vakanser, sjukdom, utbildning och semester,</SPAN></P>
<P class="p608 ft11"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft117">samordnad på så sätt att tillsynen bedrivs systematiskt på ett enhetligt och likvärdigt sätt över hela landet genom gemensamma arbetssätt, metoder och bedömningsgrunder,</SPAN></P>
<P class="p1005 ft11"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft117">effektiv i så motto att den utövas med långsiktig planering och tydlig prioritering och är strategisk, kompetent, tillgänglig och professionell.</SPAN></P>
<P class="p383 ft7">Uppdraget skulle också vara tydligt. Betydelsen att tillsyn ges en i berörda lagar en klart avgränsad och tydlig definition och att tillsynsmyndighetens uppgifter skulle renodlas och ha fokus på tillsyn och tillstånd underströks. Den 1 juni 2013 startade Inspek- tionen för vård och omsorg sin verksamhet.</P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">11.4.5</SPAN><SPAN class="ft133">Behov av en ny myndighet</SPAN></P>
<P class="p311 ft17">Enligt våra direktiv ska Miljömyndighetsutredningen bland annat tydliggöra hur myndighetsstrukturen kan förstärka insatserna för prövning, tillsyn och tillsynsvägledning. Under utredningsarbetet har vi tagit del av kritik mot hur dessa processer fungerar. Kritiken kommer från en rad utredningar men också från de kontakter vi haft med länsstyrelser, kommuner och företrädare för näringslivet.</P>
<P class="p1006 ft83"><SPAN class="ft81">70 </SPAN>Prop. 2012/13:20 Inspektionen för vård och omsorg – en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst med hänvisning prop. 2008/09:160 Samordnad och tydlig tillsyn över socialtjänsten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">351</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p913 ft7">Under utredningsarbetet har vi funnit att processerna vad gäller tillståndsprövningen, tillsynen och tillsynsvägledningen inte fungerar tillfredsställande. Vi har framför allt kunnat konstatera att det finns brister vad gäller effektivitet, rättssäkerhet och konkurrensneutralitet. Dessa brister innebär i sin tur risk för att det uppstår en större belastning på miljön än vad som annars hade varit fallet.</P>
<P class="p1007 ft10">Brister i tillståndsprövning, tillsyn och tillsynsvägledning – stora risker för miljön</P>
<P class="p822 ft7">En väl fungerande process för tillståndsprövning är av stor vikt för miljön. Tillstånd att bedriva miljöfarlig verksamhet med mindre ingripande villkor än som borde ha getts kan försämra miljön, liksom tillstånd som ges som inte alls borde ha getts.</P>
<P class="p1008 ft7">En dåligt fungerande tillsyn kan också förorsaka negativ miljöpåverkan. Om tillsynen uteblir, utförs för sällan eller är genomförd av någon som inte har rätt kompetens, kan det innebära att t.ex. en otillåten miljöfarlig process kan pågå under lång tid – omedvetet eller medvetet från verksamhetsutövarens och tillsynsmyndighetens sida – utan att detta upptäcks och kan åtgärdas.</P>
<P class="p106 ft7">Även utebliven tillsynsvägledning kan innebära negativ miljö- påverkan genom att tillsynsmyndigheterna inte bedriver någon tillsyn alls i väntan på vägledning, eller att tillsynen utförs på ett felaktigt sätt utan vägledning.</P>
<P class="p106 ft7">Under utredningsarbetet har vi träffat på exempel på att tillsyns- vägledning inte har getts och på så sätt hindrat tillsyn som borde ha genomförts. Myndigheterna har också själva vittnat om bristande resurser för, omfattning av och effektivitet i både tillsyn och tillsynsvägledning.</P>
<P class="p81 ft10">Brister i rättssäkerheten</P>
<P class="p326 ft8">Genom att det finns miljöprövningsdelegationer vid 12 läns- styrelser är det en risk att ärenden vad gäller prövning av miljöfarlig verksamhet behandlas olika över landet. Det har framkommit under utredningsarbetet att det finns skillnader i kompetens om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">352</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p629 ft9">olika branscher mellan de olika länsstyrelserna, något som påverkar tillståndsprövningen och villkoren för tillstånden.</P>
<P class="p1009 ft8">Den nära koppling som finns mellan miljöprövningsdele- gationerna och länsstyrelsen gör också att de som ansöker om tillstånd kan uppfatta att det finns en risk för att länsstyrelserna kan påverka utgången av ärendena, framför allt då de själva kan vara part. En rättssäker miljöprövning kräver att verksamhetsutövaren och andra parter har skäl att lita på att de beslutande står fria gentemot sådana intressen som kan ha stöd av länsstyrelsen eller länsledningen. Det är viktigt att det beslutande organet har en självständig och oberoende ställning. Länsstyrelsens många olika uppgifter, t.ex. vad gäller näringslivsutveckling och miljötillsyn, kan innebära svårigheter att upprätthålla en oberoende ställning. Det är i princip olämpligt att en myndighet är både part och beslutande inom samma verksamhetsområde.</P>
<P class="p279 ft17">Det finns också invändningar från näringslivsföreträdare mot hur tillsynen fungerar vid de 21 länsstyrelserna och i kommunerna. Man menar att det är stora skillnader mellan länsstyrelserna och mellan kommunerna. Tillsynen över verksamheter som är sparsamt förekommande i länet eller kommunen kan bli mindre profes- sionellt genomförd, något som inte är tillfredsställande vare sig för verksamhetsutövaren eller för miljön. Länsstyrelserna och kom- munerna avsätter också olika stora resurser för tillsyn, något som självfallet påverkar intensiteten i tillsynen.</P>
<P class="p278 ft7">Ett annat förhållande som kan påverka rättssäkerheten är brister i tillsynsvägledningen. När det inte finns någon central vägledning produceras vägledningar i stället av varje län eller av olika sam- manslutningar av län och kommuner. Detta innebär att väg- ledningen kan skilja sig åt över landet, något som leder till att tillsynen också blir olika.</P>
<P class="p280 ft8">Det finns också en fara för rättsäkerheten när det gäller myndig- heters dubbla uppdrag att vara tillstånds- och tillsynsmyndighet å ena sidan och normerande myndighet å den andra. Tillstånds- ansökningar måste prövas mot gällande regelverk och inte bli en del av processen för att ändra regelverket (se vidare avsnitt 11.4.6). Av de myndigheter bland dem som pekas ut i våra direktiv är det Kemikalieinspektionen som är tillstånds- och tillsynsmyndighet samtidigt som man är normerande. Exempel finns på att tillstånd</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">353</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343354x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">har vägrats för bekämpningsmedel på grunder som var oförenliga med <NOBR>EU-rätten</NOBR> och miljöbalken.<SPAN class="ft91">71</SPAN></P>
<P class="p85 ft10">Brister i konkurrensneutraliteten</P>
<P class="p326 ft79">Såväl tillståndsprövning som tillsyn måste bedrivas på ett sätt som innebär att företagen tillåts verka under lika villkor. Lättnader i miljökraven för ett företag kan leda till lägre kostnader för produktionen och snedvrider på så sätt konkurrensen på marknaden. Sådana lättnader kan ges i tillståndsprövningen t.ex. genom att mindre långt gående villkor för produktion kan beslutas för vissa företag medan andra företag får strängare villkor. Krav för tillstånd som går längre än kraven i lagstiftningen kan också snedvrida konkurrensen mot företag från övriga EU. I Konkur- renskraftsutredningens slutbetänkande konstateras att Sveriges vägran att acceptera utvärderingar som gjorts av annan medlemstat har lett till svårigheter att få tillgång till godkända effektiva växtskyddsmedel.<SPAN class="ft99">72 </SPAN>Motsvarande resonemang gäller för olika krav inom tillsynsverksamheten och skillnader i tillsynsvägledningar.</P>
<P class="p1010 ft10">Brister i kostnadseffektiviteten</P>
<P class="p82 ft7">Enligt vår uppfattning finns det brister i kostnadseffektiviteten i tillståndsprövningen, tillsynen och tillsynsvägledningen i en rad olika avseenden.</P>
<P class="p106 ft7">En mängd olika myndigheter som bygger upp i huvudsak samma kompetens, leder till dubbelarbete och därmed till onödiga kostnader såväl för tillståndsprövningen som för tillsyns- verksamheten. Vissa verksamheter förekommer sparsamt i de olika länen och det finns därför skäl att samla kompetensen för tillståndsprövning och tillsyn i en myndighet. Med ett större antal ärenden på en myndighet ges större möjlighet till hög kvalitet och enlighet i besluten.</P>
<P class="p1011 ft82"><SPAN class="ft95">71</SPAN><SPAN class="ft96">RÅ 2005 ref. 2 och RÅ 2010 ref. 80.</SPAN></P>
<P class="p535 ft83"><SPAN class="ft95">72</SPAN><SPAN class="ft89">SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring, Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">354</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1012 ft7">Tillstånd för miljöfarlig verksamhet prövas av 12 miljö- prövningsdelegationer. Statlig tillsyn inom miljöområdet utövas av 12 nationella myndigheter och av 21 länsstyrelser. Vi menar att ett större antal ärenden på en myndighet ger större möjlighet till högre effektivitet men också större möjlighet till hög kvalitet och enhetlighet i besluten.</P>
<P class="p280 ft17">Invändningar kan göras mot resonemanget att effektiviteten ökar genom att de 12 miljöprövningsdelegationerna avskaffas och att tillståndsprövningen i stället görs vid en nationell myndighet. Länsstyrelserna har redan en bred kompetens på miljöområdet i stort och har en mycket god kunskap om regionerna, något som är till nytta i tillståndsprövningen. Vi menar dock att den kunskap som kommer att finnas kvar på länsstyrelserna kommer den nationella myndigheten till del genom det remissförfarande som kommer att föregå besluten i den nya myndigheten i enlighet med hur tillståndsprocessen fungerar med gällande regelverk. Det förhållandet att de nuvarande miljöprövningsdelegationerna har en närhet till de blivande eller pågående verksamheterna och därtill kunskap om förhållandena i det eller de län – och även de kommuner – som ingår i delegationens prövningsområde, kan med vårt resonemang om en rättssäker och konkurrensneutral verksamhet dessutom vara mer en nackdel än en fördel. Vi anser också att utrymmet för att göra regionala bedömningar, t.ex. då tillstånd ska prövas, bör minska. Den nya myndighetens huvuduppdrag kommer att vara att bevilja tillstånd där regelverket tillåter, dvs. en tillämpning av gällande författningar. En nationell myndighet har större möjlighet att genomföra tillståndsprövning och tillsyn som uppfyller de krav på rättssäkerhet, konkur- rensneutralitet och effektivitet som vi ställer.</P>
<P class="p1013 ft7">Enligt miljötillsynsförordningen ska tillsynsvägledning ges av 15 nationella myndigheter och av länsstyrelserna. Statskontoret uppfattning om hur myndigheterna bedriver arbetet med tillsynsvägledning beskrivs på följande sätt:</P>
<P class="p1014 ft11">I dag tas liknande former av underlag, checklistor m.m. fram parallellt i landet, bl.a. inom ramen för regional samverkan. Detta är sannolikt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">355</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343356x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft11">inte det mest effektiva arbetssättet och det riskerar även att leda till att lika fall behandlas olika och därmed till rättsosäkerhet.<SPAN class="ft110">73</SPAN></P>
<P class="p400 ft7">Efter vad som framkommit under utredningsarbetet delar vi Statskontorets uppfattning att det med nuvarande organisation förekommer onödigt dubbelarbete på myndigheterna vad gäller tillsynsvägledning.</P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">11.4.6</SPAN><SPAN class="ft133">Den nya myndighetens uppgifter</SPAN></P>
<P class="p460 ft17">Vi föreslår att en ny nationell myndighet bildas med tre huvuduppgifter – tillståndsprövning, tillsyn och tillsynsvägledning. Bland de sex myndigheter som pekas ut i våra direktiv påverkar förslagen Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Kemikalieinspektionen. Vi har gjort bedömningen att Strål- säkerhetsmyndighetens verksamhet när det gäller kärntekniska anläggningar är så specifik att såväl tillståndsprövning som tillsyn och tillsynsvägledning bör behållas på myndigheten. Myndighetens prövning och tillsyn inom hälso- och sjukvårdsområdet ligger närmare Inspektionen för vård och omsorg (IVO) än den myndighet som vi föreslår. Vi har dock inte närmare analyserat en sådan förändring. Om strålsäkerhetslagstiftningen tas in i miljöbalken kan frågan förtjäna en förnyad prövning. Vad gäller Formas och SMHI:s verksamheter bedrivs inte någon tillstånds- prövning, tillsyn eller tillsynsvägledning.</P>
<P class="p215 ft7">Enligt direktivet till vårt uppdrag ingår det även i översynen att identifiera gränssnitt mellan de sex myndigheterna och övriga statliga myndigheter inom miljömålssystemet. Genom denna skrivning i har vi också getts möjlighet att lämna förslag som påverkar andra myndigheters verksamhet. Förutom de myndig- heter som direkt pekas ut i våra direktiv berör förslaget om en ny myndighet i hög grad länsstyrelsernas verksamhet. Arbets- uppgifterna för den nya myndighet som vi föreslår kommer också att påverka Kammarkollegiets och i viss mån Myndighetens för samhällsskydd och beredskap uppgifter.</P>
<P class="p996 ft83"><SPAN class="ft81">73 </SPAN>Vägledning till en bättre tillsyn. En utvärdering av tillsynsvägledningen på miljöområdet, Statskontoret 2014:17.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">356</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft7">Den nya myndigheten ska pröva ansökningar om verksam- hetstillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. och andra tillstånd enligt 11, <NOBR>13–15</NOBR> kap. miljöbalken och lämna tillstånd i enlighet med miljöbalkens regler eller författningar som utfärdats med stöd av balken. Vi föreslår alltså att den tillståndsprövning som görs vid länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer flyttas till den nya myndigheten. Även Kemikalieinspektionens och Natur- vårdsverkets tillståndsverksamhet flyttas enligt förslaget till den nya myndigheten. Havs- och vattenmyndigheten lämnar inga tillstånd som berörs av förslaget.</P>
<P class="p10 ft7">Vidare ska myndigheten bedriva tillsyn över regelefterlevnaden vad gäller verksamhet som bedrivs efter tillstånd enligt miljöbalken eller författningar som utfärdats med stöd av balken samt EU- förordningar. Tillsynen ska övertas från länsstyrelserna, Natur- vårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs- och vatten- myndigheten.</P>
<P class="p13 ft7">Slutligen ska myndigheten ge tillsynsvägledning i fråga om regeltillämpningen av miljöbalken, föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken och <NOBR>EU-förordningar.</NOBR> De myndigheter som därmed förlorar uppgiften att ge tillsynsvägledning är läns- styrelserna, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen.</P>
<P class="p220 ft9">Den kommunala tillsynen behandlar vi i avsnitt 11.4.7.</P>
<P class="p480 ft10">Några principer för den nya myndigheten</P>
<P class="p340 ft7">Vårt förslag om en ny myndighet utgår från de förvaltnings- politiska principer för statsförvaltningen som vi har redogjort för i våra betänkanden. Några av dessa principer presenteras här.</P>
<P class="p471 ft34">Tillsynen blir skarpare</P>
<P class="p318 ft8">I de kontakter vi haft med representanter för näringslivet under utredningsarbetet har vi fått klart för oss att företagen gärna ser en utökad tillsyn. Det är viktigt för dem att uppfylla de villkor som har fastställts för deras verksamhet. Man vill också gärna att tillsynen bedrivs mer främjande på så sätt att man under tillsyns- besöken kan få hjälp och stöd med vad som behöver göras och hur</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">357</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343358x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">det ska göras för att verksamheten ska uppfylla villkoren i tillståndet. Ett starkt krav som näringslivets representanter ställer på tillsynen är att den måste vara likvärdig över landet.</P>
<P class="p315 ft17">Regeringen menar att begreppet tillsyn främst bör användas för verksamhet som avser självständig granskning för att kontrollera om tillsynsobjekt uppfyller krav som följer av lagar och andra bindande föreskrifter och vid behov kan leda till beslut om åtgärder som syftar till att åstadkomma rättelse av den objektsansvarige.<SPAN class="ft86">74</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Enligt Statskontoret finns det vissa principiella problem med att blanda tillsynsuppgifterna med uppgifter som främjande, tillstånds- givning och normering. Särskilt problematiskt är detta för främjandeuppgifter, som rådgivning och bidragsgivning, där det finns en stor risk att myndighetens opartiskhet kan ifrågasättas. Det är t.ex. inte lämpligt att tillsynsmyndigheten ägnar sig åt att ge konkreta råd i enskilda fall.<SPAN class="ft80">75</SPAN></P>
<P class="p99 ft7">Vi föreslår att den nya myndigheten endast ska utöva tillsyn i betydelsen kontroll av regelefterlevnad, och inte ha några främjande uppgifter kopplade till tillsynen. Självfallet ska en inspektör kunna lämna råd om vad som krävs för att miljöbalkens ändamål ska kunna tillgodoses, men råden ska avse just att tillgodose balkens ändamål och inte för att underlätta för verksam- hetsutövaren. Tillsyn ska inte vara en förhandling om villkoren för tillståndet. Myndigheten bör inte heller i övrigt ha några främjande uppgifter. Om myndigheten skulle få sådana främjande uppgifter finns det en risk att myndighetens opartiskhet och regeltillsynens oberoende kan ifrågasättas. Genom att lämna råd till en verksamhetsutövare kan myndigheten senare känna sig bunden att godkänna en verksamhet som annars inte hade tillåtits eller att fatta beslut i strid mot det lämnade rådet.</P>
<P class="p106 ft7">Den nya myndigheten ska ha en tydlig roll som tillsyns- myndighet. Den direkt främjande uppgiften – att genom råd- givning, information och liknande verksamhet, skapa allmänna förutsättningar för miljöförbättringar – bör i stället finnas hos Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalie- inspektionen och länsstyrelserna. Dessa myndigheter kommer</P>
<P class="p1015 ft82"><SPAN class="ft95">74</SPAN><SPAN class="ft96">Skr. 2009/10:79, s. 28, bet. 2009/10:FiU12, rskr. 2009/10:210.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">75</SPAN><SPAN class="ft97">Tänk till om tillsynen – Om utformning av statlig tillsyn, Statskontoret 2012.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">358</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343359x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft9">genom sina övriga uppgifter att fortsatt inneha en hög kompetens inom miljöbalkens område.</P>
<P class="p480 ft34">Tillståndsprövning och tillsyn i samma myndighet</P>
<P class="p431 ft7">I propositionen om miljöbalken övervägde regeringen om det var lämpligt att tillstånd och tillsyn hanterades inom samma myndig- het:</P>
<P class="p969 ft111">Rent allmänt kan sägas att tillståndsrollen bör säras från de övriga rollerna. Tillstånd och tillsyn bör enligt regeringens principiella upp- fattning helst inte ligga hos samma myndighet, på samma sätt som ägande och drift böra vara skilt från tillståndsgivning resp. tillsyn. I de här aktuella fallen bör emellertid av praktiska och ekonomiska skäl vid tillståndsprövningen tas till vara den kunskap i sakfrågorna som finns inom länsstyrelsen och genom länsstyrelsens övriga roller. En upp- delning av prövning och tillsyn bör kunna åstadkommas internt inom länsstyrelsen.</P>
<P class="p1016 ft17">Vi anser att det finns fördelar med att tillståndsprövning och tillsyn finns i en och samma myndighet. Då förslag om att dela på tillståndsprövning och tillsyn tidigare har diskuterats<SPAN class="ft86">76 </SPAN>har bl.a. länsstyrelserna i sina remissvar invänt att det var viktigt att länsstyrelserna fick behålla tillståndsbesluten eftersom kompetens- uppbyggnaden för tillsyn annars urholkas. En annan synpunkt var att tillståndsgivningen blir byråkratisk om tillsynen inte ingår i samma verksamhet. Vi menar att de effektivitetsvinster som kan göras genom att ha båda verksamheterna i samma myndighet överväger eventuella nackdelar.</P>
<P class="p305 ft17">Även Statskontoret har i en rapport pekat på att det kan finnas problem med att ha tillståndsgivning och tillsyn i samma myndighet. Den aspekt som tas upp där är att tillståndsgivningen kan inkräkta på myndigheternas utrymme att bedriva tillsyn. Detta kan inträffa framför allt i de fall då tillståndsmyndigheterna själva bestämmer när och i vilka former en aktiv tillsyn ska utföras. Tillstånd är däremot ofta styrda av att de måste lämnas inom en</P>
<P class="p1017 ft83"><SPAN class="ft81">76 </SPAN>Se t.ex. SOU 2004:38, Alternativ för miljöbalkens prövningsorganisation. delbetänkande av Miljöbalkskommittén.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">359</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343360x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">bestämd tidsram. Konsekvensen kan bli att tillståndsgivningen prioriteras på bekostnad av tillsynen.<SPAN class="ft91">77</SPAN></P>
<P class="p308 ft8">Det framgår av Naturvårdsverkets senaste redovisning från 2014 till regeringen enligt miljötillsynsförordningen om redovisning av hur tillsynen kan utvecklas och förbättras, att länsstyrelserna anser att resurserna för tillsyn är för knappa och den tillsyn som bedrivs är hos de flesta länsstyrelserna i stor utsträckning händelsestyrd.</P>
<P class="p106 ft7">Vårt förslag att tillsynen över miljöfarlig verksamhet ska samlas i en ny myndighet med ett tydligt och avgränsat uppdrag syftar bl.a. till att komma tillrätta med denna resursbrist genom att effektiviteten i verksamheten kan förväntas öka.</P>
<P class="p106 ft7">Sammantaget menar vi att tillståndsprövning och tillsyn bör ingå i en och samma myndighets verksamhet då det finns både kompetensskäl och effektivitetsskäl som talar för detta. Denna frågeställning har dessutom ingående prövats vid bildandet av Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg. Vi menar att de resonemangen och argumenten som vi refererat i avsnitt 11.4.4 är giltiga även inom miljöområdet.</P>
<P class="p81 ft34">Tillståndsprövning och tillsyn skiljs från regelgivning.</P>
<P class="p287 ft7">Vi anser att det är nödvändigt att skilja tillståndsprövning och tillsyn å den ena sidan från regelgivning å den andra. Myndigheter som har i uppgift att utfärda föreskrifter inom sitt verksam- hetsområde bör inte också pröva tillstånd eller bedriva tillsyn med det egna regelverket som utgångspunkt. Det finns en risk att en – från myndighetens sida – framtida önskvärd reglering påverkar hur ansökningar om tillstånd och resultatet av tillsyn bedöms. Det får inte finnas något tvivel om att verksamheterna bedöms efter det vi varje tillfälle gällande regelverket.</P>
<P class="p1018 ft83"><SPAN class="ft81">77 </SPAN>Tänk till om tillsynen, Om utformningen av statlig tillsyn, Statskontoret 2012.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">360</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1019 ft34">Den nya myndigheten blir statens företrädare för det allmänna miljöintresset</P>
<P class="p903 ft7">Vi anser att staten bör ”tala med en röst” i tillståndsprocesserna enligt miljöbalken. Som framgår av avsnitt 7.3 ska Naturvårds- verket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndig- heten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen enligt miljöbalken, när det behövs, föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. En kommun får föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen.</P>
<P class="p279 ft7">I utredningsarbetet har kritik framförts från företrädare för näringslivet mot Naturvårdsverkets och Havs- och vatten- myndighetens agerande i tillståndsprövningarna. Myndigheterna anses komma in med synpunkter sent i processerna, något som innebär att nya frågeställningar lyfts in i ärendena som kunde ha klarats av tidigare i processen utan att försena den. Vidare menar man att processerna ofta fördröjs genom olika obehövliga åtgärder från myndigheterna och att överklagandeinstitutet används på ett oansvarigt sätt. Flera företag menar att det finns en bristande förståelse för företagens ekonomiska villkor. De utdragna processerna kan förorsaka företagen stora kostnader i form av utebliven produktion.</P>
<P class="p280 ft17">Kritik lämnas också från näringslivets företrädare mot att flera myndigheter kan företräda staten i samma process. Detta leder till otydligheter och försvårar i onödan. En myndighet kan också träda in som part i ett sent skede, något som också fördröjer processen. De näringslivsrepresentanter vi varit i kontakt med menar att det är viktigt att miljöperspektivet och att miljöintressena värnas och kommer fram tydligt i tillståndsprocessen. Man menar dock att myndigheterna inte bör kunna uppträda som part.</P>
<P class="p279 ft8">Vi anser att alla myndigheter som kan tillföra sakkunskap i tillståndsprocessen självfallet ska kunna ha en roll i processerna men då som expertmyndigheter och inte som part. Vi föreslår dock inga andra ändringar vad gäller själva tillståndsprocessen, så när den nya myndigheten prövar en ansökan om tillstånd ska myndigheten inhämta yttrande från relevanta myndigheter därefter fatta beslut om tillstånd ska beviljas eller inte och också fastställa behövliga villkor för verksamheten. De statliga myndigheter som bevakar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">361</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">olika – och eventuellt inbördes motstridiga – intressen förväntas framföra dessa tidigt i processen.</P>
<P class="p504 ft7">Vi menar att behovet av att en myndighet kan träda in som part i processen minskar genom att det med vårt förslag inte längre kommer att vara 12 miljöprövningsdelegationer som avgör om en miljöfarlig verksamhet ska få tillstånd, utan istället endast en nationell myndighet.</P>
<P class="p106 ft7">Någon rätt för Naturvårdsverket, Havs- och vatten- myndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen att överklaga den nya myndig- hetens beslut ska alltså inte finnas. Miljöorganisationernas roll att bevaka miljöns intressen blir därmed ännu tydligare. I övrigt föreslår vi inga ändringar vad avser rätten att överklaga.</P>
<P class="p106 ft7">För det fallet att den nya myndighetens beslut överklagas blir myndigheten själv part i processen vid mark- och miljö- domstolarna.</P>
<P class="p81 ft10">Myndighetens uppgifter</P>
<P class="p82 ft7">Den nya myndighetens uppgifter ska vara tillståndsprövning, tillsyn och tillsynsvägledning i enlighet med miljöbalken och föreskrifter som utfärdats med stöd av balken. Vi har inte haft i uppdrag att föreslå några materiella förändringar i miljörätten och avsikten är inte heller att våra förslag ska leda till några sådana förändringar.</P>
<P class="p315 ft17">Miljörätten innehåller en lång rad regleringar av myndigheternas ansvar inom miljöområdet. Våra förslag innebär att den nya myndigheten kommer att överta uppgifter från Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheterna och länsstyrelserna. I utredningsarbetet har det framkommit att det finns brister vad gäller tillståndsprövningen, tillsynen och tillsyns- vägledningen inom miljöbalkens område och vi menar att den organisatoriska förändring vi föreslår kommer att leda till förbättringar. Vi har dock inte haft möjlighet att inom ramen för vårt uppdrag gå igenom hela det regelverk som finns på miljöområdet. I samband med att myndigheten bildas kommer det därför att krävas en genomgång av miljöbalken och de föreskrifter som utfärdats med stöd av balken för att få en total bild av vad vårt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">362</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343363x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">organisatoriska förslag innebär. Vi lämnar endast några förslag till författningsändringar. De förslag till författningsändringar som vi ändå lämnar är sådana som vi menar har direkt betydelse för Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionens, Havs- och vatten- myndighetens och länsstyrelsernas verksamhet.</P>
<P class="p471 ft34">Tillståndsprövning</P>
<P class="p318 ft79">Tillståndsprövning enligt kapitlen 9, 11, <NOBR>13–15</NOBR> i miljöbalken ska hanteras av den nya myndigheten. När det gäller vattenverksamhet finns ett förslag från Vattenverksamhetsutredningen där bl.a. nya regler för tillståndsprövning föreslås.<SPAN class="ft99">78 </SPAN>Vi har därför inte utrett reglerna i 11 kapitlet miljöbalken närmare, men menar att tillstånd vad gäller vattenverksamhet även ska ingå i den nya myndighetens uppgifter. För närvarande prövas mål om vattenverksamhet av mark- och miljödomstolarna. En av uppgifterna för Vatten- verksamhetsutredningen var att se över skillnaderna i regleringen av miljöfarlig verksamhet respektive vattenverksamhet och ta bort de skillnader som inte är motiverade.</P>
<P class="p312 ft7">Den nya myndigheten ska genom att tillämpa det gällande regelverket tillåta sådan verksamhet som uppfyller de krav som ställs för att få tillstånd. För det fall det inte finns några fastställda gränsvärden är det myndighetens uppgift att avgöra vad som ska tillåtas. På detta sätt kommer praxis att bildas vid myndigheten.</P>
<P class="p60 ft17">Den bild av tillståndsprövningen vi har fått genom våra kontakter med näringslivet är i stort sett samstämmig. Man menar att det är viktig att tillstånd beviljas – eller nekas – på samma grunder över hela landet, oavsett var verksamheten kommer att bedrivas. De villkor som fastställs i besluten om tillstånd måste också överensstämma över landet. Skyddsåtgärderna för miljön måste enligt företrädarna för näringslivet tillämpas på samma sätt i olika delar av landet. Regelverket måste tillämpas på samma sätt vid miljöprövningsdelegationerna, liksom vid mark- och miljö- domstolarna. Man menar också att det är viktigt att miljöfrågorna blir tydliga i processen, bl.a. genom att myndigheterna är aktiva redan i det samråd som inleder ett tillståndsförfarande.</P>
<P class="p346 ft83"><SPAN class="ft81">78 </SPAN>SOU 2014:35, I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler, slutbetänkande av Vattenverksutredningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">363</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft8">Genom vårt förslag att samla flertalet av de tillståndsprövningar som görs enlighet med miljöbalken och de författningar som utfärdats med stöd av balken skapas förutsättningar för att bedömningarna blir likvärdiga, och därmed rättssäkra och konkurrensneutrala, oavsett var i landet verksamheten ska bedrivas.</P>
<P class="p315 ft8">En annan kritik som riktas från näringslivet gäller hand- läggningstider för tillståndsprövning. Kritiken är i viss mån allmänt hållen, nämligen att processen tar lång tid och då framför allt för att det är många intressenter inblandade som ska yttra sig och som ofta får anstånd med yttranden m.m. En mer specifik kritik riktas framför allt från näringslivet mot Kemikalieinspektionen som man anser har orimligt långa handläggningstider. Representanter för växtskyddsföretagen menar att detta får stora konsekvenser för företagen då de inte utan tillstånd kan sälja sina produkter i Sverige.</P>
<P class="p215 ft7">Av länsstyrelsernas årsredovisningar för 2013 och 2014 framgår att miljöprövningsdelegationerna inte uppnår de handläggningsmål som regeringen satt för verksamheten.</P>
<P class="p106 ft7">Vi menar att förutsättningarna för en snabbare tillståndsprocess ökar med en nationell myndighet, något som vi redogör närmare för i avsnitt 11.4.5.</P>
<P class="p89 ft34">Tillsyn</P>
<P class="p451 ft7">Tillsynen ska säkerställa att miljöbalken och de författningar som utfärdats med stöd av balken följs. Det är därför av stor vikt att tillsynen fungerar väl över hela landet. Nuvarande system med många myndigheter som bedriver tillsyn leder till en bristande enhetlighet i genomförandet och innebär därmed bristande rättssäkerhet och konkurrensneutralitet för dem som bedriver verksamhet. Brister i tillsynens effektivitet innebär också en fara för miljön.</P>
<P class="p315 ft74">Vi kan konstatera att tillsyn bedrivs på olika sätt och med olika omfattning, t.ex. vad gäller hur uppdraget och regelverket tolkas, vilka resurser som sätts av för arbetet och hur själva arbetet bedrivs. Statskontoret drar i en rapport från 2014 slutsatsen att kommunernas och länsstyrelsernas förutsättningar för att bedriva</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">364</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343365x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1020 ft7">en rättssäker, effektiv och tydlig operativ tillsyn varierar kraftigt.<SPAN class="ft80">79 </SPAN>Det har också framkommit i utredningsarbetet att myndigheterna i olika utsträckning använder tillsyn som ”dragspel” i verksamheten på så sätt att annan verksamhet går före tillsyn. Tillstånds- prövningen är regelstyrd i högre utsträckning och kan inte skjutas upp, till skillnad från tillsynen som ofta betraktas som möjlig att avvakta med.</P>
<P class="p278 ft7">I en redovisning från Naturvårdsverket från 2014 framgår att flertalet av länsstyrelserna anger att de har brist på resurser för tillsyn inom miljöbalkens tillsynsområden områdesskydd (7 kap.), skydd för djur och växter (8 kap.), miljöfarliga verksamheter och hälsoskydd (9 kap.) samt vattenverksamheter (11 kap.).<SPAN class="ft80">80 </SPAN>Av årsredovisningarna för länsstyrelserna framgår att det behövs ökade resurser för att de ska kunna bedriva egeninitierad tillsyn. Enligt länsstyrelsernas årsredovisningar dominerar den händelsestyrda tillsynen stort.</P>
<P class="p279 ft8">Tillsynsverksamheten beskrivs ibland som handläggarstyrd på så sätt att tillsynens tyngdpunkt beror på den enskilde handläggarens kompetens och intresse. Detta innebär också att tillsynen är sårbar</P>
<P class="p1021 ft7">– om en handläggare slutar sitt arbete försvinner också all kompe- tens inom ett visst område. Av länsstyrelsernas årsredovisningar framgår att det finns svårigheter med kompetensbrist inom tillsynsområdet och att personalomsättning påverkar arbetet. Genom att samla kompetensen i en myndighet blir verksamheten mindre sårbar.</P>
<P class="p278 ft7">Genom våra kontakter med representanter för näringslivet kan vi konstatera att företagen är angelägna om en väl fungerande tillsyn som är likvärdig över landet. Man menar att det är viktigt för miljön med en effektiv tillsyn men om den inte bedrivs på ett likartat sätt snedvrids konkurrensen. Man gör gällande att de finns en rad regionhandböcker för tillsyn inom samma område, något som man menar inte är acceptabelt.</P>
<P class="p1022 ft102"><SPAN class="ft95">79</SPAN><SPAN class="ft101">Vägledning till en bättre tillsyn, En utvärdering av tillsynsvägledningen på miljöområdet, Statskontoret 2014:17.</SPAN></P>
<P class="p1023 ft82"><SPAN class="ft95">80</SPAN><SPAN class="ft96">Enligt 1 kap. 28 § miljötillsynsförordningen ska Naturvårdsverket varje år till regeringen lämna en redovisning av hur tillsynen kan utvecklas och förbättras. Redovisningen ska omfatta de brister i tillsynen som verket identifierat och en beskrivning av hur de kan åtgärdas.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">365</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p913 ft7">Vi gör bedömningen att det samarbete som förekommer mellan myndigheter, länsstyrelser och kommuner i olika konstellationer inte är tillräckligt för att tillsynen ska bli likvärdig över landet. Samarbetena är frivilliga och myndigheterna kan delta i den utsträckning som de själva önskar.</P>
<P class="p106 ft7">Mot bakgrund av vad vi framfört ovan anser vi att en nationell myndighet bör ha ansvaret för tillsynen enligt miljöbalken och de författningar som utfärdats med stöd av balken. Vi menar att det finns stora förutsättningar för en sådan myndighet att genomföra en likvärdig och därmed rättssäker och konkurrensneutral tillsyn över landet. Vi menar också att myndigheten kommer att kunna öka andelen egeninitierad tillsyn. Förutsättningar för samlade tillsynsinsatser över landet för t.ex. en viss bransch kommer att öka. Det finns också en betydande effektiviseringspotential i att samla olika branscher på samma tillsynsmyndighet. Inom vissa branscher t.ex. inom tillverkningsindustrin är det vanligt med bara enstaka anläggningar per bransch inom ett län. Att samla kompetenserna om sådana anläggningar till en myndighet bör effektivisera tillsynen. Det finns utvecklingspotential inom alla delområden inom miljöbalkstillsynen och tillsynsvägledningen. En stor del av miljötillsynen bedrivs av kommunerna. Vi föreslår inga förändringar vad avser kommunernas tillsynsuppgifter som tillfaller dem direkt genom miljöbalken eller annan lag. Kommunens övriga tillsyn, dvs. den tillsyn som har överlåtits från länsstyrelserna till kommunerna, som gäller då den nya myndigheten bildas, bör behållas i inledningsskedet. Den nya myndigheten bör dock pröva överlåtelserna successivt. Med en nationell myndighet kan det också skapas en gemensam bedömningsgrund för under vilka förutsättningar kommunerna kan få överta tillsyn och för när överlåten tillsyn bör återkallas.</P>
<P class="p85 ft34">Tillsynsvägledning</P>
<P class="p82 ft7">Enligt miljötillsynsförordningen innebär tillsynsvägledning utvär- dering, uppföljning och samordning av operativ tillsyn samt stöd och råd till de operativa tillsynsmyndigheterna.</P>
<P class="p215 ft9">Enligt miljötillsynsförordningen är det 16 nationella myndig- heter som ska bedriva tillsynsvägledning. De myndigheter som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">366</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343367x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">genom vårt förslag kommer att upphöra med att bedriva tillsyn kommer i fortsättningen inte heller att ha ansvar för tillsyns- vägledning. Detta blir i stället en uppgift för den nya nationella myndigheten.</P>
<P class="p10 ft7">En följd av att vi föreslår en ny myndighet som ska bedriva tillsyn inom miljöbalkens område är att behovet av tillsyns- vägledning kommer att förändras. Den operativa tillsynen kommer i huvudsak att bedrivas vid myndigheten. Den vägledning som kommer att behövas för att kunna bedriva tillsyn kommer att tas fram på den egna myndigheten. Även behovet av att tillsynsvägleda kommer att förändras.</P>
<P class="p60 ft7">Med de förändringar av ansvaret för tillsynen som vi föreslår kommer den nya myndigheten att bedriva den övervägande delen av den statliga tillsynen. Något behov för myndigheten att tillsyns- vägleda sig själv enligt den nu gällande definitionen kommer själv- fallet inte att finnas. I stället kommer den nya myndigheter genom egna föreskrifter för tillsynen att säkerställa att tillsynen blir rättssäker, konkurrensneutral och effektiv. Myndigheten bör utforma en enhetlig tillsynsprocess i hela landet.</P>
<P class="p305 ft17">En övervägande del av tillsynen bedrivs dock av kommunerna. I en skrivelse till riksdagen som avsåg regeringens generella bedöm- ningar av hur en tillsynsreglering bör vara utformad framhöll regeringen att kommunerna även i fortsättningen skulle kunna ges ansvar för att utöva tillsyn men för att garantera likvärdighet och rättssäkerhet borde staten ta ett tydligare och ökat ansvar för styrningen av de kommunala tillsynsuppgifterna.<SPAN class="ft86">81</SPAN></P>
<P class="p60 ft17">I en rapport från Statskontoret 2014 bedömer myndigheten att ett av de största problemen inom tillsynsvägledningen är att vägledningskompetensen brister på vissa områden, vilket in sin tur riskerar att leda till brister i tillsynens effektivitet, rättssäkerhet och enhetlighet. Den vägledningskompetens som tidigare fanns mer koncentrerad på nationell nivå, främst på Naturvårdsverket, menar Statskontoret nu är mer utspridd och decentraliserad. Även vad gäller uppföljning, utvärdering och rapportering av tillsynens resultat finner Statskontoret brister i enhetligheten. Ytterligare ett problem är att ansvarsgränserna mellan länsstyrelsernas och de nationella myndigheternas tillsynsvägledning i vissa fall är otydliga.</P>
<P class="p8 ft83"><SPAN class="ft81">81 </SPAN>Skr. 2009/10:79 En tydlig, rättssäkerhet och effektiv tillsyn.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">367</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343368x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft7">Statskontoret bedömer att de oklarheter som finns i stor utsträckning beror på att länsstyrelsernas vägledningsansvar är otydligt reglerat. I rapporten föreslår Statskontoret att Miljö- samverkan Sverige<SPAN class="ft80">82 </SPAN>utvecklas för att stärka och samla kompe- tensen inom tillsynvägledningen och att organisationen blir ett särskilt samverkansorgan inom Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Statskontoret föreslår också att länsstyrelsernas tillsyns- vägledningsansvar begränsas på så sätt att uppdraget att ge stöd och råd till de operativa tillsynsmyndigheterna avgränsas till de tillsynsområden där länsstyrelserna har egen operativ tillsyn. Statskontoret hänvisar också till att tidigare utvärderingar och kartläggningar av kommunernas tillsyn visar att det finns stora skillnader avseende resurser, omfattning, politisk påverkan m.m.</P>
<P class="p106 ft7">Vi delar Statskontorets problembild vad gäller hur tillsynsväg- ledningen fungerar, men menar att det behövs en tydligare centralisering av såväl tillsyn som tillsynsvägledning. Den tillsyns- vägledning som kommer att bli aktuell för den nya myndigheten kommer att rikta sig till kommunerna. Vi menar att vårt förslag om att samla den statliga tillsynsvägledningen i en nationell myndighet kommer att öka likvärdighet och rättssäkerhet på det sätt som riksdagen och regeringen efterfrågar. Som framgått ovan är den kommunala tillsynen omfattande samt att det av undersökningar har påvisats att det ibland kan förekomma politisk påverkan i tillsynen. Betydelsen av en likformig och tydlig tillsyn kan inte underskattas som stöd för att kunna bedriva en rättssäker tillsyn på kommunal nivå.</P>
<P class="p215 ft7">De myndigheter som har ansvar för tillsynsvägledning och som inte omfattas av våra förslag kommer att ha kvar den tillsyns- vägledning som anges i miljötillsynsförordningen. Vårt förslag innebär dock att regeringen bör överväga att i ett andra steg överföra väven denna tillsynsvägledning till den nya myndighetense vidare avsnitt 11.4.7.</P>
<P class="p1024 ft83"><SPAN class="ft81">82 </SPAN>Angående Miljösamverkan Sverige, se avsnitt 8.1.3.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">368</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Organisatoriska frågor</P>
<P class="p311 ft8">Vi föreslår en nationell myndighet där tillståndsprövning, tillsyn och tillsynsvägledning samlas vad avser verksamhet som omfattas av kapitel 9, 11, <NOBR>13–15</NOBR> i miljöbalken. Andra nationella myndigheter som har motsvarande uppgifter och hela Sverige som arbetsområde är t.ex. Arbetsmiljöverket, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Skolinspektionen. Arbetsmiljöverkets inspekterande del gick den 1 januari 2014 från att vara indelat i tio distrikt till en indelning i fem regioner. IVO har sex regionala avdelningar runt om i landet som bedriver tillsyn. En central avdelning hanterar tillståndsprövningen. Skolinspektionen har fem lokala inspektions- avdelningar och en central avdelning för tillståndsprövning.</P>
<P class="p305 ft79">Vi menar att det finns skäl som talar för att även den nya myndigheten ska ha en regional organisation med god geografisk spridning. Ett skäl är att myndighetens verksamhet kommer att vara omfattande och spridd över hela landet. Med en regional organisation finns goda förutsättningar för att personalen vid myndigheten ska kunna ha kännedom om regionala och lokala förhållanden. Genom regional närvaro minskar också avstånd och restider, vilket innebär rimligare arbetsvillkor och möjlighet till reducerade reskostnader. En regional organisation skulle också underlätta en verksamhetsövergång från länsstyrelserna till den nya myndigheten. För att det ska gå att uppnå syftet med den nya myndigheten – att bedömningarna ska bli likvärdiga över landet – bör dock antalet regionala enheter vara relativt begränsat. Ett argument mot en begränsad regional organisation är att den kan sägas försvåra för allmänheten att besöka myndigheten. I de olika ärendena är det dock i första hand personal från myndigheten som kommer att besöka verksamhetsutövaren. Utökade möjligheter att använda informationsteknik i olika sammanhang underlättar också möjligheter till kontakter mellan allmänheten och myndigheten.</P>
<P class="p13 ft7">Vi anser att den nya myndigheten bör vara en enrådighets- myndighet som leds av en generaldirektör. Inom myndighetens verksamhetsområden är det angeläget med en direkt och tydlig styrning. Verksamheten är i hög grad styrd av lag och innebär oberoende och opartisk myndighetsutövning.</P>
<P class="p60 ft79">Den nya myndigheten kommer att få ett omfattande ansvarsområde och kommer att hantera ärenden av stor vikt för de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">369</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">berörda. Det är därför viktigt att verksamheterna organiseras på ett sådant sätt att allmänheten tillförsäkras en så god insyn som möjligt. Vi föreslår därför att myndigheten ska ha ett insynsråd med högst tio ledamöter.</P>
<P class="p106 ft7">En tillstånds- och tillsynsmyndighet vars verksamhet bygger på likvärdighet och rättssäkerhet måste ha en välutbildad och kompetent personal. Den kompetens som finns hos den personal vid de nationella och regionala myndigheterna som hanterar tillstånd, tillsyn och tillsynsvägledning menar vi i huvudsak har en kompetensprofil som också är lämplig för den nya myndigheten. Om vårt förslag ska genomföras får det ankomma på en organisationskommitté och den tillträdande verksledningen att närmare bestämma om sammansättningen av kompetensen på den nya myndigheten.</P>
<P class="p99 ft7">Vi anser också att Tillsyns- och föreskriftsrådet vid Natur- vårdsverket bör avvecklas eftersom tillsynsuppgifterna i huvudsak kommer att samlas på den nya myndigheten. Vi menar att det blir upp till den tillträdande verksledningen att besluta om samverkan med andra tillsynsmyndigheter. Rådets uppgift att föra ett register över förordningar och andra föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöbalken, allmänna råd inom miljöbalksområdet som har beslutats av myndigheterna, och de <NOBR>EU-förordningar</NOBR> och EU- direktiv som rör miljöbalksområdet med uppgifter om hur direktiven genomförs i svensk rätt, bör dock finnas kvar som en instruktionsenlig uppgift för Naturvårdsverket.</P>
<P class="p81 ft10">Dimensionering av myndigheten</P>
<P class="p1025 ft79">Vi har inte något uppdrag att föreslå besparingar. Vårt förslag om en ny myndighet för tillståndsprövning, tillsyn och tillsynsvägledning innebär att motsvarande verksamhet som bedrivs vid Naturvårds- verket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna istället kommer att bedrivas inom den nya myndigheten. Som vi redogjort för tidigare menar vi att detta kommer att innebära en effektivare verksamhet, något som i sin tur kommer till att leda till kortare handläggningstider för att pröva tillståndsa- nsökningar samt ökad tillsyn och tillsynsvägledning. I avsnitt 12 presenterar vi våra konsekvensanalyser av förslagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">370</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343371x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft10"><SPAN class="ft10">11.4.7</SPAN><SPAN class="ft133">Myndighetens uppgifter i framtiden</SPAN></P>
<P class="p346 ft7">Efter att vårt förslag att bilda en ny nationell myndighet för till- stånd, tillsyn och tillsynsvägledning har genomförts menar vi att det finns några ytterligare steg som bör tas när det gäller myndig- hetens verksamhet.</P>
<P class="p471 ft10">Tillståndsprövning av <NOBR>A-verksamheter</NOBR></P>
<P class="p340 ft7">Förslag om att prövningen av <NOBR>A-verksamheter</NOBR> ska göras i en förvaltningsmyndighet i stället för i domstol har diskuterats tidigare. Miljöbalkskommittén lämnade en rad alternativa förslag i ett delbetänkande till hur tillståndsprocessen skulle kunna förändras, bl.a. att en <NOBR>A-verksamheterna</NOBR> skulle flyttas till antingen en eller flera förvaltningsmyndigheter.<SPAN class="ft80">83 </SPAN>I kommitténs slut- betänkande redogjorde man för de olika förslagen och hur de mottagits. En klar majoritet av remissinstanserna visade sig stödja förslaget i delbetänkandet att all tillståndsprövning i första instans ska ske i förvaltningsmyndighet, vilket innebär att prövningen av vattenverksamheter och de största miljöfarliga verksamheterna (A- verksamheter) skulle flyttas från miljödomstol till förvaltnings- myndighet. Utredningen ansåg att miljöprövning principiellt är en uppgift av förvaltningsrättslig karaktär. Kommittén anförde följande:</P>
<P class="p969 ft48">Vi anser att miljöprövning principiellt är en uppgift av förvaltnings- rättslig karaktär. Prövningen fordrar ett brett kunskapsunderlag från många områden, där bland annat de tekniska och naturvetenskapliga frågorna har stor betydelse och där inslaget av samhällsplanering ofta är stort. Förvaltningsmyndigheter är väl lämpade för att så effektivt och flexibelt som möjligt hämta in ett brett beslutsunderlag till grund för bästa möjliga beslut. De allmänna domstolarna bör avlastas upp- gifter av detta slag. Domstolarnas roll bör renodlas till att huvud- sakligen avse överprövning och att avgöra tvister mellan enskilda eller mellan enskilda och det allmänna. […]</P>
<P class="p1026 ft11">Vi anser att det finns behov av att utarbeta sådana förslag till ändringar i miljöbalken och i angränsande lagstiftning att vatten- verksamheter, alla typer av miljöfarliga verksamheter och täkter skall kunna miljökonsekvensbedömas – tillståndsprövas − vid en</P>
<P class="p593 ft83"><SPAN class="ft81">83 </SPAN>SOU 2004:38, Alternativ för miljöbalkens prövningsorganisation, delbetänkande av Miljöbalkskommittén.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">371</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343372x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p982 ft111">förvaltningsmyndighet som första instans. Även prövning av ärenden som anknyter till tillståndsprövning – exempelvis omprövning av villkor och tillstånd – skall då kunna ske hos förvaltningsmyndighet. I utredningen bör ingå om prövningen av civilrättsliga frågor om tvångsrätt till mark samt om skadeersättning för vattenverksamheter skall ske vid miljödomstol eller om den bör ske hos tillstånds- myndigheten. <SPAN class="ft110">84</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">Frågan om huruvida tillståndsprövningen av bl.a. <NOBR>A-verksamheter</NOBR> skulle flyttas från domstol till fem självständiga förvaltnings- myndigheter behandlades 2010 i propositionen <SPAN class="ft44">Mark- och miljö- domstolar</SPAN>. Regeringen ansåg att mot bakgrund av den översyn som då pågick i fråga om länsindelning och länsstyrelsernas framtida uppgifter borde det inte inrättas nya myndigheter på regional nivå. Det fanns inte skäl för att ytterligare splittra den statliga regionala förvaltningen.<SPAN class="ft80">85</SPAN></P>
<P class="p215 ft7">Vår uppfattning är att tillståndsprövningen av de verksamheter som behöver <NOBR>A-tillstånd</NOBR> också bör ingå i den nya myndigheten. Tillståndsprövning enligt miljöbalken är i huvudsak en uppgift för en förvaltningsmyndighet och inte i första hand en tvistlösning. Detta blir ännu tydligare med vårt förslag att myndigheter inte längre ska kunna vara part i processen.</P>
<P class="p1027 ft10">Övrig tillståndsprövning, tillsyn och tillsynsvägledning inom miljöbalkens område</P>
<P class="p460 ft17">Regeringen har beslutat om en rad förordningar med stöd av miljö- balken. Förordningar har utfärdats i anledning av 16 av miljö- balkens kapitel och reglerar uppgifter för ett stort antal myndig- heter. I augusti 2014 listades 67 sådana förordningar på Natur- vårdsverkets webbplats.<SPAN class="ft86">86 </SPAN>Många uppgifter gäller regelgivning men i vissa förordningar regleras även tillståndsprövning.</P>
<P class="p315 ft7">Av miljötillsynsförordningen framgår hur den operativa tillsynen fördelas mellan statliga myndigheter och de kommunala nämnderna och vilka statliga myndigheter som ska ge tillsyns-</P>
<P class="p84 ft102"><SPAN class="ft95">84</SPAN><SPAN class="ft115">SOU 2005:59, Miljöbalken; miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och avgifter, slutbetänkande av Miljöbalkskommittén.</SPAN></P>
<P class="p393 ft82"><SPAN class="ft95">85</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 2009/10:215.</SPAN></P>
<P class="p535 ft83"><SPAN class="ft95">86</SPAN><SPAN class="ft89">SOU 2014:66, Myndigheter och organisationer under Miljödepartementet – en kartläggning , delbetänkande av Miljömyndighetsutredningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">372</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">vägledning till operativa tillsynsmyndigheter. Förutom de myndig- heter vars verksamhet påverkas av vårt förslag att inrätta en ny myndighet – Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna bedriver ytterligare nio nationella myndigheter tillsyn och tolv har ansvar för att ge tillsynsvägledning. När det gäller genteknik delas dessutom ansvaret av sju myndigheter.</P>
<P class="p60 ft7">Vi föreslår att all tillståndsprövning, tillsyn och tillsyns- vägledning som genomförs av andra nationella myndigheter inom miljöbalkens område i ett andra steg förs över till den nya tillsynsmyndigheten. När dessa förändringar genomförs bör läns- styrelsens tillsyns- och tillsynsvägledningsuppgifter inom mot- svarande områden samtidigt flyttas till den nya myndigheten.</P>
<P class="p471 ft10">En mer enhetlig kommunal tillsyn</P>
<P class="p340 ft7">Kommunerna bedriver i dag tillsyn inom ett flertal områden. Till- synen enligt miljöbalken är det mest omfattande kommunala tillsynsområdet både vad gäller antal anställda och antal tillsynsobjekt. En stor del av tillsynen över miljöfarliga verksam- heter liksom delar av kemikalietillsynen genomförs t.ex. av kom- munerna.</P>
<P class="p13 ft7">De argument som finns för att samla den statligt bedrivna miljötillsynen i en och samma myndighet gäller också det kom- munala tillsynsansvaret. Även den kommunala tillsynen ska vara rättssäker, konkurrensneutral och effektiv.</P>
<P class="p60 ft7">Som framgått tidigare förtydligas kommunernas tillsynsansvar i miljötillsynsförordningen. Utöver det ansvar som tillkommer kom- munerna direkt genom regleringen kan kommunerna också få ansvar för annan miljötillsyn genom att länsstyrelserna överlåter delar av sitt tillsynsansvar. Sådan överlåtelse förekommer i olika omfattning i olika län, jämför avsnitt 8.1.2.</P>
<P class="p60 ft74">OECD menar i sin granskning av den svenska miljöpolitiken att miljölagstiftningens tillämpning präglas av brist på enhetlighet och ojämlika villkor i synnerhet mellan kommuner. Även kvaliteten och bredden på tillsynen varierar mellan kommunerna, vilket enligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">373</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343374x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">OECD skapar osäkerhet och kan leda till olika krav för företag som är verksamma i Sverige.<SPAN class="ft91">87</SPAN></P>
<P class="p504 ft7">Statkontoret visar i sin utredning om miljötillsynen att tillsyns- kompetensen har blivit mer utspridd och decentraliserad över tid och man menar att en möjlig förklaring till denna utveckling är att allt mer operativ tillsyn har delegerats till kommunal nivå. Stats- kontoret pekar på att kommuner i vissa fall kan ha betydligt mer resurser och kompetens på området än både länsstyrelser och nationella myndigheter. Det är också vanligt att exempelvis stora kommuner i praktiken vägleder små kommuner. Ett uttryck för att kompetensen är utspridd är att det utvecklats olika nätverk, där de som är verksamma inom ett område sprider kunskap mellan sig. Statskontoret hänvisar också till tidigare utvärderingar och kart- läggningar av kommunernas tillsyn som visat att det finns stora skillnader avseende resurser, omfattning, politisk påverkan m.m. En viktig orsak till detta är kommunernas olika storlek. Små och stora kommuner kan av förklarliga skäl ha skilda väglednings- behov.<SPAN class="ft80">88</SPAN></P>
<P class="p99 ft17">Våra kontakter med representanter för näringslivet menar också att det finns stora skillnader mellan kommunernas tillsyn. Detta är möjligt eftersom det inom vissa områden saknas vägledning eller att vägledningarna är bristfälliga. Detta innebär att det finns utrymme för kommunerna att vara både för stränga, men också för toleranta i sin tillsyn. Man menar också att det finns en rädsla hos kommunerna för att göra fel. Om inte vägledningen är tydlig kan detta leda till att kommunen gör för hårda bedömningar som inte har stöd i regelverket, men också till att det ställs för milda villkor eftersom man vill ha ett tydligt stöd i regelverket för de krav man ställer på verksamhetsutövare. Liknande synpunkter har också kommit fram i våra kontakter med kommuner.</P>
<P class="p315 ft74">I propositionen om miljöbalkens införande resonerade regeringen om den kommunala tillsyn som då bedrevs. Man gjorde bedömningen att i de fall en kommun redan vid balkens ikraft- trädande hade övertagit tillsynen över ett objekt borde tillsynen normalt ligga kvar på kommunen. Regeringen menade att i de fall</P>
<P class="p375 ft82"><SPAN class="ft95">87</SPAN><SPAN class="ft96">OECD:s granskning av Sveriges miljöpolitik 2014.</SPAN></P>
<P class="p535 ft83"><SPAN class="ft95">88</SPAN><SPAN class="ft89">Vägledning till en bättre tillsyn, En utvärdering av tillsynsvägledningen på miljöområdet, Statskontoret 2014:17.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">374</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343375x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft17">en kommun byggt upp sin tillsynsorganisation med hänsyn till vissa förutsättningar vore det en resurs- och effektivitetsförlust att ändra på förutsättningarna genom att återkalla tillsynsansvaret över ett tidigare överlåtet tillsynsobjekt. I de fall det fanns objektiva skäl för att tillsynen över det aktuella objektet skull ligga på staten bör dock naturligtvis tillsynsansvaret återgå till staten.<SPAN class="ft86">89</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Andra utredningar har också menat att offentlig tillsyn i princip ska vara ett statligt ansvar men att det inom vissa områden dock kan finnas särskilda skäl för att kommunen fortsatt ska vara tillsynsmyndighet.<SPAN class="ft80">90</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Liknande former av underlag, checklistor m.m. fram parallellt i landet, bl.a. inom ramen för regional samverkan där kommunerna ingår. Detta är sannolikt inte det mest effektiva arbetssättet och det riskerar även att leda till att lika fall behandlas olika och därmed till rättsosäkerhet.</P>
<P class="p305 ft7">Även Naturvetarna riktar kritik mot den kommunala tillsynen. Naturvetarna organiserar majoriteten av Sveriges miljö- och hälsoskyddsinspektörer. I rapporten <SPAN class="ft44">En vitbok från Naturvetarna – vittnesmål från tillsynssverige</SPAN><SPAN class="ft80">91 </SPAN>presenterar förbundet problem i den kommunala miljö- och hälsoskyddsorganisationen. Ett av problemen är att det finns olikheter i bedömningen och tolkningen av lagen och myndighetsutövningen mellan kommunerna något som gör att rättsosäkerheten blir påtaglig för enskilda närings- idkare. Ett annat problem som Naturvetarna pekar på är att de flesta kommuner inte har möjlighet att anställa tillräckligt många inspektörer för att upprätthålla specialistkompetens inom samtliga tillsynsområden. I en senare skrift, <SPAN class="ft44">Inspektörernas arbetsmiljö i fokus: En ohållbar situation</SPAN><SPAN class="ft168">92 </SPAN>hävdar Naturvetarna att den kom- munala tillsynen inte är likvärdig. I rapporten visas att tillsynen förefaller fungera bättre i större kommuner och i kommunal- förbund medan den uppvisar stora brister i mindre kommuner. Slutsatserna i rapporten baseras på två enkätundersökningar som gjorts bland förbundets medlemmar.</P>
<P class="p306 ft82"><SPAN class="ft95">89</SPAN><SPAN class="ft96">Prop. 1997/98:45.</SPAN></P>
<P class="p413 ft119"><SPAN class="ft95">90</SPAN><SPAN class="ft118">Jfr. SOU 2007:10, Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, Slutbetänkande av Ansvarskommittén och SOU 2012:81, Statens regionala förvaltning – förslag till en ange- lägen reform, slutbetänkande av Utredningen om den statliga regionala förvaltningen.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">91</SPAN><SPAN class="ft96">Naturvetareförbundet, maj 2004.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">92</SPAN><SPAN class="ft97">Naturvetarna </SPAN><NOBR>2013-05-03.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">375</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft8">Vi gör bedömningen att den kommunala tillsynen inledningsvis bör vara kvar hos kommunerna. Vi anser dock att den nya myndig- heten successivt ska pröva lämpligheten i den kommunala tillsynen i avsikt att denna ska bli mer enhetlig. Den tillsynsvägledning som kommer att lämnas av den nya myndigheten kommer i och för sig att öka möjligheterna för en enhetlig kommunal tillsyn, men vi menar ändå att det finns fog för att den kommunala tillsynen ska prövas, i synnerhet vad gäller tillsyn över <NOBR>A-verksamheter.</NOBR> Behovet av att öka enhetligheten i tillsynen och därmed rättssäkerheten och konkurrensneutraliteten kan tala för en minskad kommunal tillsyn. Även kompetensbrist i framför allt små kommuner talar för att samla tillsynsverksamheten till färre myndigheter.</P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">11.4.8</SPAN><SPAN class="ft133">Förslag och bedömningar</SPAN></P>
<P class="p460 ft7">Vi föreslår att en ny myndighet inrättas med huvuduppgift att bevilja tillstånd enligt kapitlen 9, 11, <NOBR>13–15</NOBR> i miljöbalken. Myndig- heten ska också bedriva tillsyn inom dessa områden samt svara för tillsynsvägledning till kommunerna. Ansvaret för dessa uppgifter ligger för närvarande hos Naturvårdsverket, Havs- och vatten- myndigheten, Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna, men flyttas genom vårt förslag till den nya myndigheten.</P>
<P class="p215 ft7">Vi föreslår också att möjligheterna för Naturvårdsverket, Havs- och <NOBR>vatten-myndigheten,</NOBR> Kammarkollegiet, Myndigheten för <NOBR>samhälls-skydd</NOBR> och beredskap och länsstyrelserna att föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen upphör.</P>
<P class="p106 ft7">Vidare gör vi bedömningen att reglerna för kommunernas tillsyn inte bör förändras, men den nya myndighet bör pröva lämpligheten av de överlåtelser av tillsyn som beslutats av läns- styrelserna. Vi gör också bedömningen att myndigheten som ett nästa steg övertar all tillståndsprövning, tillsyn och <NOBR>tillsyns-väg-</NOBR> ledning inom miljöbalkens område från andra nationella myndig- heter. I detta nästa steg bör också länsstyrelserna tillsyn och tillsynsvägledning inom motsvarande områden flyttas till den nya myndigheten. Även vissa uppgifter vid marks- och miljö- domstolarna bör överföras till den nya myndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">376</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343377x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft32"><SPAN class="ft32">11.5</SPAN><SPAN class="ft78">Vattenförvaltning av kvaliteten på vattenmiljön</SPAN></P>
<P class="p1028 ft9"><SPAN class="ft10">Vi förslår att: </SPAN>Vattenmyndigheterna avvecklas och att deras verksamhet flyttas till Havs- och vattenmyndigheten.</P>
<P class="p1029 ft7"><SPAN class="ft37">Vi gör bedömningen att: </SPAN>Ett råd inrättas vid Havs- och vattenmyndigheten. Rådet ska bestå av företrädare för de myndigheter som kan förväntas bli berörda av åtgärdsprogram- men inom havs- och vattenförvaltningen.</P>
<P class="p1006 ft7">2006 års förvaltningskommitté hade i uppgift att se över den statliga förvaltningens uppgifter och organisation. Översynen syftade till att effektivisera statlig förvaltning och verksamhet. Kommittén menade att särskilda beslutsorgan inom en myndighet leder till att ansvaret för verksamheten blir otydligt och ansåg att regeringen bör vara restriktiv med att inrätta sådana organ och bara göra det när det finns särskilda skäl. Man menade dock att det kan finnas goda skäl att inrätta sådana organ, men att fördelarna bör vägas noga mot nackdelarna.<SPAN class="ft80">93</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">Statskontoret menar i en rapport om myndigheternas ledning och organisation att ansvarsfrågan är den främsta nackdelen med beslutsorgan som har inrättats av regeringen vid en myndighet. Otydligheter i ansvarsförhållandena kan uppstå dels inom myndigheten då det enligt myndigheternas instruktion är myndighetschefen som har ansvaret för hela verksamheten, dels utåt gentemot medborgarna eller de organisationer som kommer i kontakt med beslutsorganens verksamhet.<SPAN class="ft80">94</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Vattenmyndigheternas organisatoriska ställning i sig har varit föremål för diskussion i stort sett sedan de inrättades 2004. En annan sida av samma diskussion har varit hur samordningen mellan vattendistrikten och hur den nationella styrningen av vatten- förvaltningen ska kunna öka.</P>
<P class="p1030 ft102"><SPAN class="ft95">93</SPAN><SPAN class="ft101">SOU 2008:118, Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning, slutbetänkande från 2006 års förvaltningskommitté.</SPAN></P>
<P class="p778 ft83"><SPAN class="ft95">94</SPAN><SPAN class="ft97">Myndigheternas ledning och organisation. Kartläggning och analys av Myndighetssverige, Statskontoret 2004:9.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">377</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343378x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft10"><SPAN class="ft10">11.5.1</SPAN><SPAN class="ft133">Vattenmyndigheternas ställning</SPAN></P>
<P class="p326 ft7">Statskontorets definition av en myndighet är att regeringen ska ha utfärdat en specifik förordning med instruktion för organisationen, eller att den styrs av en särskild lag.<SPAN class="ft80">95 </SPAN>Regeringen utser fem länsstyrelser att vara vattenmyndighet. Vattenmyndigheterna är således inte fristående myndigheter utan vattendelegationerna bör betraktas som särskilda beslutsorgan inom länsstyrelserna med vissa tillhörande kansliresurser.</P>
<P class="p106 ft7">Som vi har redovisat ovan har svårigheten att bedöma vatten- myndigheternas status och vad den har för betydelse diskuterats sedan myndigheterna bildades.</P>
<P class="p99 ft17">Organisationen får stöd från ordförandena för vatten- myndigheterna. De menar i en promemoria till Miljödepartementet från 2013 att systemet med vattenmyndigheterna måste få tid att sätta sig och att det finns tydliga tecken på att myndigheternas verksamhet utvecklas åt rätt håll. Man menar också att orga- nisationsförändringar kommer att föresena åtgärdsgenomförandet och egentligen inte åstadkomma något konkret för miljön. Ordförandena menar också att diskussioner om systemet innebär att fokus flyttas från åtgärdsgenomförandet.<SPAN class="ft86">96</SPAN></P>
<P class="p315 ft17">Uppfattningen att en omorganisation kommer att försena nödvändiga åtgärder inom vattenområdet framförs även av andra som vi varit i kontakt med under utredningsarbetet. Någon hänvisar till att det finns en risk att Sverige inte kommer nå de krav som ramdirektivet för vatten ställer om organisationsförändringen genomförs eftersom arbetet kommer att störas.</P>
<P class="p106 ft7">I utredningsarbetet har representanter för vattenmyndigheterna och för flera länsstyrelser anfört att de inte heller anser att själva organisationen är problematisk. Tvärtom menar man att vatten- myndigheternas roll och ansvarsområden är väl etablerade och accepterade av de myndigheter och kommuner som berörs av vattenförvaltningsarbetet. Man menar att det är lämpligast att åtgärder som riktar sig mot kommuner och regionala myndigheter förblir på vattendistriktsnivå.</P>
<P class="p301 ft82"><SPAN class="ft95">95</SPAN><SPAN class="ft96">Färre men större. Statliga myndigheter åren </SPAN><NOBR>2007–2010,</NOBR> Statskontoret 2010.</P>
<P class="p535 ft83"><SPAN class="ft95">96</SPAN><SPAN class="ft89">Promemoria från vattenmyndigheterna till Miljödepartementet, Underlag inför möte 27 augusti 2013 (daterad </SPAN><NOBR>2013-08-23).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">378</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343379x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft17">Den motsatta bilden finns också, nämligen att vatten- myndigheternas organisation strider mot de förvaltningspolitiska principerna och den etablerade beslutsprocessen inom den statliga verksamheten. Detta innebär otydliga ansvarsförhållanden och en icke transparant organisation. Exempelvis blir beslutsvägarna oklara. Havs- och vattenmyndigheten både lämnar till och tar emot beslut och rekommendationer från vattenmyndigheterna. Vatten- myndigheternas ställning i förhållande till övriga länsstyrelser är också oklart, t.ex. är det länsstyrelser som tillhör mer än ett vattendistrikt.</P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">11.5.2</SPAN><SPAN class="ft133">Samordningen av vattenmyndigheterna</SPAN></P>
<P class="p311 ft8">Sverige är indelat i fem vattendistrikt. Utgångspunkten för indel- ningen är de geografiska områdenas samband med havsbassängerna; med andra ord har naturen och miljön fått styra och inte andra administrativa gränser.<SPAN class="ft100">97 </SPAN>Indelningen är gjord efter de speciella förhållanden som råder inom varje vattendistrikt och enligt för- ordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska varje distrikt ska ha en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram.<SPAN class="ft100">98</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">I utredningsarbetet har framkommit synpunkter på effek- tiviteten i vattenmyndigheternas arbete. Arbetet har framställts som ineffektivt genom att de fem vattenmyndigheterna utför liknande arbete när de tar fram och fastställer förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. Även om distrikten ser olika ut, menar kritikerna att det finns utrymme för effektiviseringar genom att vattenmyndigheternas uppgifter flyttas till Havs- och vatten- myndigheten. Det finns möjligheter att ta hänsyn till regionala förhållanden även om planer och program tas fram på den natio- nella nivån.</P>
<P class="p60 ft74">Som framgått ovan har Havs- och vattenmyndigheten i uppgift att samordna vattenmyndigheterna för genomförandet av förord- ningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Det har också framförts synpunkter på hur Havs- och vattenmyndigheten full-</P>
<P class="p1031 ft102"><SPAN class="ft95">97</SPAN><SPAN class="ft101">Utredningen Svensk vattenadministrations betänkande angående införandet av EG:s ram- direktiv för vatten i Sverige SOU 2002:105, Klart som vatten.</SPAN></P>
<P class="p778 ft83"><SPAN class="ft95">98</SPAN><SPAN class="ft97">5 kap. 1 § och 6 kap. 1 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vatten- miljön.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">379</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343380x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft17">följer sitt uppdrag att samordna vattenmyndigheternas förvaltning. I en skrivelse från ordförandena vid vattendelegationerna till Havs- och vattenmyndigheten från 2014 framför man att planeringen och samarbetet mellan Havs- och vattenmyndigheten inte till alla delar fungerat så bra som de hoppats.<SPAN class="ft86">99 </SPAN>Ordförandena har noterat problem från Havs- och vattenmyndigheten när det gäller att leverera föreskrifter, vägledningar, handböcker, med mera, i tid innan arbetsmomenten i vattenförvaltningen ska genomföras. Resultatet har blivit att länsstyrelserna får betydande problem då de ska utföra det praktiska arbetet under begränsad tid. Vatten- myndigheterna får därmed in ett sämre underlag för det fortsatta arbetet. Vattendelegationerna pekar också på att, i brist på föreskrifter och vägledningar, har de fem vattenmyndigheterna själva tagit ansvar för vissa strategiska vägval samt övergripande samordning och planering.</P>
<P class="p215 ft7">I utredningsarbetet har det också blivit tydligt att det råder delade meningar om lösningen på samordningsproblemen är en ny organisation eller om hur det är möjligt att genomföra tillräckliga förändringar inom den nuvarande.</P>
<P class="p315 ft17">De som menar att en ökad samordning kan uppnås inom ramen för befintliga strukturer hänvisar till att en betydande samordning mellan vattenmyndigheterna och mellan vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten redan pågår. En omorganisation är därför onödig. Det finns också en uppfattning att det är orealistiskt att tro att en övergripande, nationell myndighet skulle kunna samordna det detaljerade praktiska arbetet i samtliga distrikt, län och kommuner på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.</P>
<P class="p106 ft7">En annan vanlig synpunkt är att det är tydligt att det saknas en huvudman för vattenmyndigheterna, inte minst gäller det den nationella överblick och styrning som man menar ofta saknas hos vattenmyndigheterna.</P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">11.5.3</SPAN><SPAN class="ft133">Vattenmyndigheterna avvecklas</SPAN></P>
<P class="p869 ft7">Vi föreslår att vattenmyndigheterna och vattendelegationerna avskaffas och att deras uppgifter flyttas över till Havs- och vatten-</P>
<P class="p499 ft83"><SPAN class="ft81">99 </SPAN>Skrivelse från vattendelegationerna till Havs- och vattenmyndigheten (daterad <NOBR>2014-06-</NOBR> 24).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">380</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft8">myndigheten. Detta innebär att Havs- och vattenmyndigheten får ansvar för att upprätta åtgärdsprogram och förvaltningsplaner samt besluta om miljökvalitetsnormer enligt ramdirektivet för vatten.</P>
<P class="p280 ft8">Vårt främsta skäl för förslaget är vattenmyndigheternas speciella organisatoriska ställning. De fem vattenmyndigheterna är en del av var sin länsstyrelse, men leds av en delegation som utses av regeringen. Med vårt förslag kommer vattenförvaltningens orga- nisation att bli tydligare och överensstämma med den organisa- tionsstruktur som är att föredra ur förvaltningspolitisk utgångs- punkt och som i högre grad stämmer överens med hur den statliga förvaltningen är organiserad och hur den styrs. Med nuvarande organisation finns det inte bara en förvaltande nationell vattenmyndighet utan också fem regionala vattenmyndigheter som in sin tur tillhör en annan regional organisation, länsstyrelserna.</P>
<P class="p1013 ft7">Den organisatoriska lösningen som valdes när vatten- myndigheterna infördes kan ha varit att föredra då det inte fanns någon nationell myndighet för vattenförvaltningen. Sedan Havs- och vattenmyndigheten bildats finns det goda förutsättningar för en nationell vattenförvaltning med ett tydligt helhetsansvar att bevara och förbättra vattnets beskaffenhet.</P>
<P class="p278 ft7">Övriga aktörers uppgifter förändas inte genom vårt förslag. Länsstyrelserna kommer fortsatt att ha det övergripande ansvaret för det regionala arbetet inom vatten- och miljöområdet och därmed ha en nyckelroll för genomförandet av åtgärder som syftar till att uppfylla vattendirektivet. Uppgifterna för kommunerna och vattenråden förändras inte heller.</P>
<P class="p278 ft7">Vi föreslår vidare att varje länsstyrelse ska ha resurser för att hjälpa Havs- och vattenmyndigheten att genomföra vatten- förvaltningsförordningen. Länsstyrelsen ska, liksom nuvarande beredningskanslier gör inom nuvarande organisation, sköta en stor del av det operativa arbetet inom vattenförvaltningen.</P>
<P class="p278 ft7">Ett annat skäl för vårt förslag är att vi anser att samordningen inom och mellan havs- och vattenmiljöarbetet behöver öka, något som blir möjligt om Havs- och vattenmyndigheten övertar vatten- myndigheternas uppgifter. Genom förändringen kan beslut fattas där andra samlade nationella beslut tas och olika insatser kan prioriteras över landet.</P>
<P class="p1013 ft9">Vi menar vidare att effektiviteten i vattenförvaltningen kan öka genom att resurserna koncentreras. I stället för att varje vatten-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">381</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343382x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">myndighet planerar, följer upp och rapporterar om sin verksamhet blir detta en uppgift för en nationell myndighet.</P>
<P class="p504 ft7">Om vattenmyndigheterna och vattendelegationerna avskaffas innebär det en risk för att den regionala förankring som funnits i vattendistrikten minskar. Havs- och vattenmyndigheten måste därför tillsammans med de 21 länsstyrelserna hitta former för och utveckla samråd och samverkan på lokal, regional och nationell nivå för att åtgärdsprogrammen ska få en god förankring och vara möjliga att genomföra.</P>
<P class="p315 ft8">Vi föreslår också att det ska finnas ett råd vid Havs- och vattenmyndigheten som ska bestå av företrädare för myndigheter som kan förväntas bli berörda av åtgärdsprogrammen inom havs- och vattenförvaltningen. Rådet bör ha i uppdrag att bistå Havs- och vattenmyndigheten i arbetet med att ta fram förvaltningsplaner, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer inom havs- och vatten- förvaltningen. Rådet bör därmed omfatta företrädare för såväl nationella myndigheter som för länsstyrelserna och företrädare för kommunerna. I rådet bör också ingå företrädare för näringslivet och intresseorganisationer. Rådet och rådets uppgifter ska regleras i Havs- och vattenmyndighetens instruktion.</P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">11.5.4</SPAN><SPAN class="ft133">Förslag och bedömning</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Vi förslår att vattenmyndigheterna avvecklas och att deras verksamhet flyttas till Havs- och vattenmyndigheten.</P>
<P class="p106 ft7">Vi gör bedömningen att ett råd ska inrättas vid Havs- och vattenmyndigheten. Rådet ska bestå av företrädare för de myndig- heter som kan förväntas bli berörda av åtgärdsprogrammen inom havs- och vattenförvaltningen.</P>
<P class="p286 ft32"><SPAN class="ft32">11.6</SPAN><SPAN class="ft78">Miljöforskningens tillgänglighet</SPAN></P>
<P class="p1032 ft7"><SPAN class="ft37">Vi föreslår att: </SPAN>Formas får en ny uppgift som innebär att vetenskapligt utvärdera tillämpad och ny forskning inom miljö- området för att öka tillgängligheten till miljöforskningens resultat.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">382</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343383x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1033 ft9"><SPAN class="ft10">Vi föreslår att: </SPAN>Den nya uppgiften finanseras av forsknings- medel som finns inom utgiftsområdet 20 Allmän miljö- och naturvård.</P>
<P class="p1028 ft9"><SPAN class="ft10">Vi föreslår att: </SPAN>Ett råd inrättas på Formas som stöd till generaldirektören.</P>
<P class="p1034 ft7">Miljöforskningen har stor betydelse för miljöpolitiken och miljö- politikens möjligheter att bidra till att miljön förbättras. Inter- nationella avtal bygger på resultat från forskningen och våra nationella lagar, styrmedel och andra åtgärder inom miljöpolitiken behöver bygga på vetenskapligt underlag. Miljöforskningen blir dessutom relevant för allt fler eftersom forskningens inriktning har ändrats från att ha huvudsakligt fokus på naturvetenskap och teknik mot mer inslag av samhällsvetenskaplig miljöforskning.</P>
<P class="p329 ft10"><SPAN class="ft10">11.6.1</SPAN><SPAN class="ft133">Det finns behov av att tillgängligöra miljöforskningen</SPAN></P>
<P class="p318 ft17">I vårt delbetänkande redovisade vi synpunkter på miljöforskningen från en rad myndigheter inom miljömålssystemet och övriga organisationer som omfattas av våra direktiv. Myndigheterna och organisationerna underströk att forskningen har en avgörande betydelse för att klara miljöutmaningarna genom att ge en ökande kunskap om olika miljöfaktorer och deras risker. Tillgängligheten till forskningen måste öka, samtidigt som det finns ett behov av att få hjälp att sålla fram de mest relevanta resultaten. Det finns behov av att få hjälp med att värdera de faktiska riskerna i en forskningsrapport. Man betonade också att det finns höga krav från bl.a. konsumenter och producenter att beslut om miljöåtgärder ska vara evidensbaserade och forskningen måste ställas samman, värderas och paketeras så den kan användas både för att utveckla policy och förvalta resurser. Myndigheterna och organisationerna uttryckte också behov av mer lösningsfokuserad forskning. Sådan forskning menar man kan tas fram ur den forskning som faktiskt redan finns. Medel för att kommunicera forskningens resultat behövs också. Forskning bör bedrivas utifrån de kunskapsluckor som finns.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">383</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343384x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p913 ft7">Vi har också diskuterat miljöforskningen under de övriga kontakter vi haft under utredningsarbetet med nationella myndig- heter, länsstyrelser, kommuner, näringsliv, ideella grupper som bedriver miljöarbete och andra intresseorganisationer. Samtliga ser ett behov av att göra forskningen mer tillgänglig så att den kan komma till praktisk användning i miljöarbetet. Man efterfrågar synteser av de pusselbitar som varje forskningsrapport utgör och till pusslet kan också behöva läggas beprövad kunskap och erfarenhet.</P>
<P class="p301 ft10"><SPAN class="ft10">11.6.2</SPAN><SPAN class="ft133">En ny uppgift för Formas</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Som vi har redogjort för tidigare i detta avsnitt finns det redan en rad institutioner som har uppgiften att nyttiggöra forskning – universitet och högskolor, myndigheter och forskningsstiftelser. Vi anser dock att detta inte är tillräckligt för att fylla de behov som finns av praktiskt användbar miljöforskning. Bildandet av EviEM och Miljöforskningsberedningens rapport visar tydligt att behovet är stort av att lättare kunna ta del av miljöforskning.</P>
<P class="p215 ft7">Vi anser att en verksamhet liknande den vid Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) bör byggas upp för att till- gängligheten till miljöforskningens resultat ska öka. När till- gängligheten till forskningen ökar kommer den också kunna implementeras lättare i miljöarbetet. SBU uppvisar goda resultat vad gäller kvaliteten på rapporterna och i vilken utsträckning rapporterna kommer till nytta.<SPAN class="ft80">100 </SPAN>Vi menar också att EviEM:s verksamhet är en bra förebild för det vi vill åstadkomma med vårt förslag.</P>
<P class="p315 ft79">Vi anser dock att det inte är lämpligt att starta en ny myndighet eller annan fristående verksamhet med ett uppdrag att nyttiggöra forskning. Vi föreslår därför att Formas får i uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpad och ny forskning inom miljöområdet. Formas ska systematiskt sammanställa forskningsresultat med god vetenskaplig kvalitet och presentera resultaten på ett enkelt och lättfattligt sätt som är användbart för de som är verksamma med praktiskt miljöarbete. Formas ska sprida</P>
<P class="p81 ft83"><SPAN class="ft81">100 </SPAN>Attityder kring SBU:s arbete, SCB hösten 2010.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">384</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">forskningsresultaten och göra dem tillgängliga för de verksamma inom miljöområdet, identifiera områden inom miljöområdet där relevant praktisk forskning saknas.</P>
<P class="p60 ft74">Vi menar att flera av Formas nuvarande uppgifter metoder och arbetssätt gör att det är lämpligt att placera den nya uppgiften på myndigheten. Formas ska inom sitt nuvarande uppdrag</P>
<P class="p473 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning</SPAN></P>
<P class="p296 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">nyttiggöra forskningsresultat och främja en hållbar utveckling i samhället</SPAN></P>
<P class="p348 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">kommunicera forskning och forskningsresultat</SPAN></P>
<P class="p378 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">popularisera forskning</SPAN></P>
<P class="p942 ft7">I Formas uppgift ingår således att ta fram och implementera forskningsstrategier, välja forsknings- och problemområden för finansiering samt genom beredningsprocessen identifiera den bästa forskningen som ska finansieras. Formas har också i uppgift att identifiera områden för utökad forskningsfinansiering. Vi tror också att det finns en synergieffekt för Formas övriga verksamhet. Det som kommer fram i studierna kan bidra till att identifiera och prioritera på vilka områden särskilda satsningar bör göras inom Formas.</P>
<P class="p10 ft7">Vår avsikt är inte att den nya uppgiften ska kopplas samman med Formas uppdrag att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning och där Formas forskarråd beslutar.</P>
<P class="p13 ft7">Vi menar att den nya uppgiften inte är anledning att föreslå någon ändring av Formas ledningsform. Formas bör fortsätta att vara en enrådighetsmyndighet.</P>
<P class="p10 ft7">Vi föreslår att ett råd ska inrättas vid myndigheten med uppgift att fatta beslut om vilka projekt som ska startas, samt att fastställa sammanfattningar och slutsatser i de utvärderingar som myndig- heten genomför. Vi föreslår att rådet ska bestå av myndighetens chef och högst 10 ledamöter. Ordföranden och övriga ledamöter i rådet bör utses av regeringen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">385</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343386x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Överväganden och förslag</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft10"><SPAN class="ft10">11.6.3</SPAN><SPAN class="ft133">Finansiering</SPAN></P>
<P class="p326 ft8">Vi anser att den nya uppgiften bör finanseras av forskningsmedel som finns inom utgiftsområdet 20 Allmän miljö- och naturvård. Vi uppskattar att omfattningen på den nya verksamheten vid Formas kommer att motsvara tio årsarbetskrafter. Formas har redan uppgiften att tillgängliggöra forskning och deras uppdrag bör utvidgas. För att finansiera detta föreslår vi att 15,5 miljoner kronor bör flyttas från anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande: Forskning. till anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader<SPAN class="ft46">.</SPAN></P>
<P class="p286 ft10"><SPAN class="ft10">11.6.4</SPAN><SPAN class="ft133">Förslag</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Vi föreslår att Formas får en ny uppgift som innebär att vetenskapligt utvärdera tillämpad och ny forskning inom miljö- området för att öka tillgängligheten till miljöforskningens resultat. Den nya uppgiften bör finanseras av forskningsmedel som finns inom utgiftsområdet 20 Allmän miljö- och naturvård. Vi föreslår också att ett råd ska inrättas vid myndigheten med uppgift att fatta beslut om vilka projekt som ska startas, samt att fastställa sam- manfattningar och slutsatser i de utvärderingar som myndigheten genomför.</P>
<P class="p301 ft32"><SPAN class="ft32">11.7</SPAN><SPAN class="ft78">Genomförande</SPAN></P>
<P class="p1035 ft9"><SPAN class="ft10">Vi föreslår att: </SPAN>Samtliga förslag ska träda i kraft den 1 januari 2017.</P>
<P class="p1036 ft7"><SPAN class="ft37">Vi föreslår att: </SPAN>Regeringen bör ge Ekonomistyrningsverket och Statskontoret i uppdrag att följa och utvärdera de förändringar som våra förslag leder till.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">386</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td198"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td146"><P class="p22 ft84">Överväganden och förslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft10"><SPAN class="ft10">11.7.1</SPAN><SPAN class="ft133">Ikraftträdande</SPAN></P>
<P class="p346 ft7">Våra förslag om förändringar vad gäller miljömålssystemet i regeringens myndighetsstyrning innebär att instruktionerna till de 26 myndigheter som i dag ingår i miljömålssystemet, läns- styrelsernas och övriga relevanta myndigheters instruktioner behöver ses över. Förutsatt att instruktionen inte redan innehåller verksamhetsanpassade uppgifter som bidrar till att nå genera- tionsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen, behöver sådana formuleras.</P>
<P class="p10 ft7">Den föreslagna förändrade finansiella myndighetsstyrningen behöver föregås av en analys av samtliga berörda anslag/anslags- poster för att göra en bedömning av hur anslagsmedlen ska föras mellan anslagen/anslagsposterna. Vidare måste regeringen genom- föra följdändringar i de berörda förordningar som reglerar beslut m.m. om bidragsutbetalningar.</P>
<P class="p13 ft7">Inrättandet av Miljöinspektionen och avvecklingen av vatten- myndigheterna kommer att innebära att verksamhet flyttas från Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalie- inspektionen och länsstyrelserna. Inför denna förändring måste en djupare genomlysning av verksamheterna vid dessa myndigheter genomföras.</P>
<P class="p10 ft7">Vidare kommer inrättandet av Miljöinspektionen att kräva en mängd författningsändringar till följd av den förändrade uppdel- ningen av arbetsuppgifter.</P>
<P class="p10 ft7">Våra förslag får också budgetkonsekvenser för berörda verksamheter.</P>
<P class="p10 ft7">Vår övriga förslag är mer eller mindre sammankopplade med de vi redogjort för ovan, och bör därför träda i kraft samtidigt.</P>
<P class="p13 ft9">Mot denna bakgrund menar vi att samtliga förändringar bör träda i kraft den 1 januari 2017.</P>
<P class="p747 ft10"><SPAN class="ft10">11.7.2</SPAN><SPAN class="ft133">Uppföljning och utvärdering</SPAN></P>
<P class="p346 ft7">Vi föreslår att regeringen ger Ekonomistyrningsverket och Statskontoret i uppdrag att följa och utvärdera de förändringar som våra förslag leder till.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">387</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_388">
</DIV>
<DIV id="page_389">
<P class="p0 ft6">12 Konsekvensanalys</P>
<P class="p59 ft17">Enligt <NOBR>14–15</NOBR> a §§ kommittéförordningen (1998:1474) ska en utred- ning redovisa vilka konsekvenser som utredningens förslag får för kostnader och intäkter för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda. En beräkning av eventuella konsekvenser samt, i förekommande fall, förslag till finansiering ska också redovisas i betänkandet. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konse- kvenser i övrigt ska dessa redovisas.</P>
<P class="p60 ft7">Om förslagen har betydelse för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för syssel- sättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrations- politiska målen, ska detta också redovisas.</P>
<P class="p329 ft32"><SPAN class="ft32">12.1</SPAN><SPAN class="ft78">Konsekvenser för staten</SPAN></P>
<P class="p453 ft8">Nedan redovisar vi konsekvenserna för anslagen på statsbudgeten som våra förslag innebär. Vi redovisar också effekterna för myndigheterna vad gäller antalet årsarbetskrafter eller kostnader.</P>
<P class="p13 ft7">Vi vill dock påpeka att vårt uppdrag har varit att göra en övergripande strukturöversyn av myndigheterna och organisa- tionerna under det dåvarande Miljödepartementet. Vi har inte haft möjlighet att gå igenom alla detaljkonsekvenser av våra förslag. För flera av förslagen behöver närmare analyser göras.</P>
<P class="p1037 ft19">389</P>
</DIV>
<DIV id="page_390">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft10"><SPAN class="ft10">12.1.1</SPAN><SPAN class="ft133">Effekter för statsbudgeten</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Vi gör bedömningen att kostnaderna för den nya myndigheten – Miljöinspektionen – som vi föreslår ska inrättas, ryms inom de medel som för närvarande tilldelas motsvarande verksamheter vid andra myndigheter. Våra förslag förutsätter dock omflyttningar av medel mellan anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och mellan utgiftsområde 20 och utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Uppstartskostnader kommer att uppstå som har samband med att den nya myndigheten bildas. En rad faktorer, såsom myndighetens lokalisering, eventuell regional organisation, behov av <NOBR>it-stöd</NOBR> m.m. behöver övervägas ytterligare vilket gör att det för närvarande är svårt att närmare beräkna kostnaderna för att starta den nya myndigheten.</P>
<P class="p215 ft9">Våra övriga förslag kommer inte att innebära några ökade kostnader för staten.</P>
<P class="p504 ft7">Våra förslag kommer inte att innebära några besparingar på kort sikt, men vår bedömning är att flera av dem kommer att leda till besparingar på längre sikt.</P>
<P class="p315 ft7">Våra förslag bör innebära att de medel som riksdagen anvisar för miljöarbetets genomförande kommer användas effektivare</P>
<P class="p81 ft10">Regeringens styrning</P>
<P class="p460 ft79">Vi föreslår att regeringens finansiella styrning av miljömyndig- heternas och länsstyrelsernas miljöarbete ändras så att det som i dag är inomstatliga bidrag i stället ska tilldelas respektive läns- styrelse och andra berörda myndigheter i form av direkta anslag/anslagsposter. De inomstatliga bidragen betalas huvud- sakligen ut från sakanslag inom utgiftsområde 20, men även från sakanslag inom utgiftsområdena 6, 17 och 23. Vi har inte haft möjlighet att göra någon djupare analys av samtliga inomstatliga bidrag på de anslag som berörs av förslaget men vi redovisar några exempel i avsnittet med våra överväganden. För att genomföra detta förslag krävs därför närmare analyser av fördelningen av medel mellan de berörda anslagen. Förslaget innebär dock bland annat att anslag/anslagsmedel flyttas från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård till utgiftsområde 1 Rikets styrelse. I den mån uppgifterna vid länsstyrelserna eller någon annan bidrags-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">390</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_391">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p22 ft84">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft7">mottagande myndighet ska utföras med egen personal, bör medlen föras upp på den utförande myndighetens förvaltningsanslag. Förslagen innebär även konsekvensändringar i vissa av de förordningar som reglerar vilken myndighet som får besluta om utbetalning av inomstatliga bidrag. Förslaget innebär att myndig- heternas uppgifter renodlas och leder till att den finansiella styrningen av dessa myndigheter blir tydligare. Myndigheternas administrationskostnader minskar och förslaget ger de myndig- heter som i dag är bidragsmottagare förutsättningar att bedriva en effektivare verksamhet.</P>
<P class="p60 ft7">Vi föreslår också att sådana uppgifter som Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Strål- säkerhetsmyndigheten, SMHI och Formas har i dag och som innebär att betala ut beloppsbestämda <SPAN class="ft44">statsbidrag </SPAN>till olika mot- tagare bör övergå till Kammarkollegiet vars kärnverksamhet består av bland annat sådana uppgifter. Vi gör bedömningen att förslaget om ändringar av utbetalning av statsbidrag endast innebär margi- nella förändringar av de olika myndigheternas arbetsbelastning. Förslaget innebär att myndigheternas uppgifter renodlas och att regeringens finansiella styrning blir tydligare.</P>
<P class="p225 ft8">Vårt förslag att Formas ska ansvara för att regelbundet genom- föra en samhällsövergripande utvärdering av effekterna av miljö- arbetet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen innebär att medel från anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. flyttas till Formas, 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och sam- hällsbyggande: Förvaltningskostnader, båda inom utgiftsområde 20.</P>
<P class="p471 ft10">Miljöinspektionen</P>
<P class="p311 ft17">Vi menar att en av fördelarna med den nya myndigheten är att den har ett tydligt och renodlat verksamhetsuppdrag – tillstånds- prövning, tillsyn och tillsynsvägledning. Inom dessa processer är det i dag sju domstolar, 21 länsstyrelser, 12 miljöprövningsdelega- tioner, 16 nationella myndigheter och samtliga kommuner som har uppgifter. Genom vårt förslag kommer antalet aktörer att bli betydligt färre. Det kommer att vara <SPAN class="ft36">en </SPAN>statlig myndighet som ansvarar för stora delar av miljöbalken. Statens budskap kommer att bli mer enhetligt. Processerna kommer att bli tydligare och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">391</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_392">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">snabbare. Sammantaget kommer detta att underlätta för företag, miljöorganisationer, lokala föreningar som engagerar sig i miljö- arbete och för allmänheten.</P>
<P class="p315 ft17">Den nuvarande organisationens komplexitet med ett stort antal myndigheter har gjort att det har varit svårt för oss att få en tydlig bild av det arbete som läggs ner på de olika verksamheterna, trots att det finns uppgifter från myndigheterna om årsarbetskrafter, arbetade timmar och verksamhetskostnader.</P>
<P class="p315 ft17">Tidigare i betänkandet har vi redogjort för vad vi menar att en ny myndighet kan innebära för fördelar. Vi har framhållit förslagets konsekvenser för ökad rättssäkerhet, konkurrensneutralitet och effektivitet men också för en förbättrad miljö.</P>
<P class="p315 ft17">Som vi framhållit tidigare innebär inte inrättandet av Miljö- inspektionen några ekonomiska besparingar på kort sikt. Vi gör dock bedömningen att vårt förslag att en ny myndighet ska inrättas kommer att leda till besparingar på längre sikt. Besparingarna kommer att uppnås genom att resurser som med nuvarande myndighetsstruktur läggs på samordning och ensning av bedömningar och arbetssätt kan upphöra. En ökad specialisering kommer också att kunna leda till ett effektivare arbetssätt.</P>
<P class="p1038 ft8">Medel från anslagen 1:1 Naturvårdsverket, 1:6 Kemikalie- inspektionen och 1:17 Havs- och vattenmyndigheten inom utgifts- område 20 kommer att flyttas till ett nytt anslag för Miljöinspektionen inom samma utgiftsområde. Medel från utgiftsområde 1 anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m. kommer också att överföras till utgiftsområde 20 och tillföras anslaget för den nya myndigheten.</P>
<P class="p81 ft10">Vattenmyndigheternas avveckling</P>
<P class="p460 ft17">Vi föreslår att vattenmyndigheterna avvecklas och att huvuddelen av de medel som används för vattenmyndigheternas kansli vid länsstyrelsen i Norrbottens, Västernorrlands, Västmanlands, Kalmar respektive Västra Götalands län i stället ska disponeras av Havs- och vattenmyndigheten. De medel som används för vatten- myndigheternas kansli betalas med nuvarande ordning ut till läns- styrelserna av Havs- och vattenmyndigheten som ett inomstatligt bidrag. Vi föreslår att medel flyttas från anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö till 1:17 Havs- och vattenmyndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">392</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_393">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p22 ft84">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft7">Med nuvarande organisation får de 16 länsstyrelser som inte är vattenmyndigheter bidrag från Havs- och vattenmyndigheten för ett de ska ha ett beredningssekretariat som ska biträda i sam- ordningen av arbetet med förvaltningen av kvaliteten på vatten- miljön. Vi föreslår att det vid varje länsstyrelse, efter att vatten- myndigheterna har avvecklats, ska finnas beredningskapacitet för att biträda Havs- och vattenmyndigheten i samordningen av arbetet med förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. Vi föreslår därför att medel flyttas från anslaget 1:12 Åtgärder för havs- och vattenmiljö inom utgiftsområde 20 till anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1.</P>
<P class="p10 ft7">Sammantaget anser vi att avvecklingen av vattenmyndigheterna bör innebära en viss besparing.</P>
<P class="p471 ft10">Forskningens tillgänglighet</P>
<P class="p355 ft7">Vi föreslår att Formas ska få en ny uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpad och ny forskning inom miljöområdet för att tillgängliggöra miljöforskningens resultat. Vi föreslår att denna nya uppgift ska finansieras genom att medel flyttas från anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning till anslaget 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader, båda inom utgifts- område 20.</P>
<P class="p1039 ft38"><SPAN class="ft32">12.2</SPAN><SPAN class="ft132">Konsekvenser för personal vid de berörda myndigheterna</SPAN></P>
<P class="p431 ft7">Förslaget att inrätta en ny myndighet innebär förändringar för framför allt Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna genom att uppgifter från dessa myndigheter kommer att flyttas till den nya myndigheten.</P>
<P class="p10 ft9">Förslaget att avveckla vattenmyndigheterna kommer att påverka länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten.</P>
<P class="p108 ft7">Naturvårdsverket kommer även att påverkas av vårt förslag om förändrad utvärdering av måluppfyllelsen av miljökvalitetsmålen på så sätt att delar av verkets verksamhet med utvärdering kommer att utföras av Formas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">393</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_394">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p913 ft7">Den övervägande delen av kostnaderna för de verksamheter som kommer att påverkas är personalkostnader. Nedan redovisar vi antalet årsarbetskrafter och kostnaderna för dessa som beräk- ningsgrunder för den verksamhet som med vårt förslag kommer att flyttas från de olika myndigheterna. Vad gäller Formas utvidgade uppdrag har dessa uppgifter till största delen inte utförts av någon annan myndighet tidigare.</P>
<P class="p106 ft7">Vi vill påminna om det arbetsrättsliga regelverk som gäller vid sådana förändringar som vi föreslår.</P>
<P class="p106 ft7">I våra beräkningar har vi i huvudsak använt myndigheternas årsredovisningar och tidsredovisningar. Beräkningen av kostnaden för årsarbetskrafterna baseras på den driftskostnad som anges i respektive myndighets årsredovisning för 2014.</P>
<P class="p106 ft7">Som vi nämnt tidigare menar vi att nuvarande myndighets- struktur är komplicerad. Inom ramen för det uppdrag vi har fått har det inte heller varit möjligt att göra en total genomlysning av de olika myndigheternas verksamhet. Analysen av vad förslaget att inrätta en ny myndighet får för påverkan på befintliga myndigheter är därför något schematisk men vi menar att den ändå ger en god uppfattning om konsekvenserna. Vi föreslår att den nya myndig- heten ska starta sin verksamhet den 1 januari 2017. Inför att den nya myndigheten bildas behöver en organisationsutredning göra en fördjupad konsekvensanalys.</P>
<P class="p1040 ft10">Naturvårdsverket</P>
<P class="p82 ft7">De arbetsuppgifter som med nuvarande organisation utförs på Naturvårdsverket men som i stället kommer att utföras av andra myndigheter är</P>
<P class="p289 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">fördelning och utbetalning av inomstatliga bidrag,</SPAN></P>
<P class="p468 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">utbetalning av statsbidrag,</SPAN></P>
<P class="p468 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">tillståndsgivning,</SPAN></P>
<P class="p468 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">tillsyn,</SPAN></P>
<P class="p468 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">tillsynsvägledning,</SPAN></P>
<P class="p468 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">deltagande i mål och ärenden,</SPAN></P>
<P class="p468 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">fördjupad utvärdering.</SPAN></P>
<P class="p1041 ft79">När det gäller utbetalning av bidrag innebär vårt förslag att det som i dag är inomstatliga bidrag mellan till exempel Naturvårdsverket och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">394</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_395">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p22 ft84">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1042 ft8">länsstyrelserna i stället ska tilldelas respektive länsstyrelse och annan bidragsmottagande myndighet i form av direkta anslag/anslagsposter. De inomstatliga bidragen betalas huvudsakligen ut från sakanslag. I den mån uppgifterna vid länsstyrelserna eller någon annan bidragsmottagande myndighet ska utföras med egen personal, bör medlen föras upp på den utförande myndighetens förvaltnings- anslag. Av Naturvårdsverkets tidsredovisning framgår att myndig- heten sammanlagt lade ner omkring 5,5 årsarbetskrafter på bidragshantering 2014. I våra överväganden har vi lämnat flera exempel på bidragsutbetalningar ur anslagen.</P>
<P class="p278 ft7">Ytterligare ett förslag som kommer att påverka Naturvårds- verket är att möjligheten att träda in som part i mål och ärenden samt möjligheten att överklaga mål och ärenden tas bort. Enligt Naturvårdsverkets tidsredovisning motsvarar verksamheten 13 års- arbetskrafter. Vi gör bedömningen att myndighetens expert- kunskaper kommer att behövas för remisser och yttranden till den nya myndigheten och också fortsatt till domstolarna och upp- skattar att detta arbete motsvarar fem årsarbetskrafter. Vi räknar då med att den nya myndigheten bör ha egen kompetens i flera av de frågor som Naturvårdsverket nu yttrar sig över. Vi beräknar därför att resurser motsvarande åtta årsarbetskrafter kan överföras till den nya myndigheten.</P>
<P class="p1013 ft7">Volymen på den tillståndsprövning, tillsyn och tillsyns- vägledning som genom vårt förslag kommer att flytta till en annan myndighet, mätt i årsarbetskrafter framgår av tabellen nedan. Den kostnad som redovisas är baserad på den driftskostnaden per anställd, 909 000 kronor, som anges i Naturvårdsverkets års- redovisning för 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">395</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_396">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343396x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td7"><P class="p22 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr10 td51"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td172"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr26 td173"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr26 td199"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td172"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr4 td199"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr60 td172"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr61 td173"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr61 td199"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1043 ft193">*Siffran är en uppskattning med utgångspunkt i Naturvårdsverkets tidsredovisning 2014. <SPAN class="ft192">Källa</SPAN>: Naturvårdsverkets tidsredovisningar och årsredovisning för 2014 samt egna beräkningar.</P>
<P class="p1003 ft17">Som framgått ovan kommer Formas att få två nya uppgifter, bl.a. att regelbundet genomföra en samhällsövergripande utvärdering av effekterna av miljöarbetet för att nå generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen. Vi föreslår att denna nya verksamhet finansieras med medel från anslag 1:2 Miljöövervakning m.m. Vi har beräknat denna nya uppgift till 15,5 miljoner kronor. Vi beskriver närmare hur beräkningen är gjord i avsnittet om Formas nedan.</P>
<P class="p130 ft7">Samtidigt med att vi föreslår att Formas får den nya utvär- deringsuppgiften föreslår vi också ändringar i Naturvårdsverkets instruktion. Ändringen innebär att Naturvårdsverkets uppgift att regelbundet genomföra och till regeringen redovisa en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet tas bort. De uppgifter som kommer att finnas kvar på Naturvårdsverket som avser uppföljning är att myndigheten varje år ska redovisa en samlad beskrivning av det närmast föregående årets resultat med en uppföljning av etappmålen, en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet och en analys av utvecklingstrenden i förhållande till miljökvalitetsmålen och generationsmålet.<SPAN class="ft80">1 </SPAN>Vårt förslag kommer att få effekter på antalet årsarbetskrafter för Naturvårdsverket, både som en följd av det förändrade uppdraget och genom att anslaget minskar med 15,5 miljoner kronor.</P>
<P class="p1044 ft83"><SPAN class="ft81">1 </SPAN>2 § 1 stycket 4 punkten förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket i dess lydelse från och med den 1 april 2015.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft19">396</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_397">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343397x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p22 ft84">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Kemikalieinspektionen</P>
<P class="p340 ft7">Kemikalieinspektionens verksamhet påverkas genom att tillstånds- givning, tillsyn och tillsynsvägledning flyttas till den nya myndig- heten.</P>
<P class="p60 ft7">Kemikalieinspektionens tidsredovisning visar att inspektionens tillståndsprövning motsvarar omkring 29 årsarbetskrafter, tillsyn omkring 16 och tillsynsvägledning omkring 3 årsarbetskrafter. Enligt Kemikalieinspektionens årsredovisning för 2014 är drifts- kostnaden för en årsarbetskraft 987 000 kronor. Detta motsvarar kostnader på 47 376 000 kronor.</P>
<P class="p1045 ft195"><SPAN class="ft194">Källa</SPAN>: Kemikalieinspektionens tidsredovisning och årsredovisning för 2014 samt uppgifter från Kemikalieinspektionen. Miljömyndighetsutredningens bearbetning.</P>
<P class="p1046 ft9">Kemikalieinspektionens verksamhet kan därutöver komma att beröras av förslaget om ändrad finansiell styrning.</P>
<P class="p480 ft10">Havs- och vattenmyndigheten</P>
<P class="p318 ft8">Havs- och vattenmyndigheten kommer att påverkas av våra förslag vad gäller tillsyn, tillsynsvägledning och möjligheten föra talan i mål för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. Av Havs- och vattenmyndighetens tidsredovisning framgår att till- synsverksamheten under 2014 uppgick till 155 timmar och att 3 årsarbetskrafter användes för tillsynsvägledning. Dessa resurser bör överföras till den nya myndigheten. Drygt två årsarbetskrafter lades på miljöbalksprövning och remisser. Vi gör bedömningen att Havs- och vattenmyndigheten även i fortsättningen kommer att behöva denna kompetens för att lämna yttranden till Miljö- inspektionen i de ärenden då den nya myndigheten begär det.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">397</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_398">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343398x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">Driftskostnaderna per årsarbetskraft, 1 368 000 kronor baseras på Havs- och vattenmyndighetens årsredovisning för 2014.</P>
<P class="p1047 ft83">*Tillsyn över spridning av GMO, 155 timmar.</P>
<P class="p1048 ft83">Källa: Havs- och vattenmyndighetens tidsredovisning och årsredovisning för 2014 samt egna beräkningar.</P>
<P class="p1049 ft8">Vårt förslag att vattenmyndigheterna ska avvecklas innebär att verksamhet ska flyttas till Havs- och vattenmyndigheten. Med nuvarande organisation finansieras vattenmyndigheternas verk- samhet med inomstatliga bidrag som betalas ut av Havs- och vattenmyndigheten. Enligt uppgift från Havs- och vattenmyndig- heten betalades sammanlagt ut knappt 56 miljoner kronor till kanslierna vid vattenmyndigheterna. Därutöver betalades knappt 48 miljoner kronor ut till beredningssekretariaten vid de övriga 16 länsstyrelserna. Havs- och vattenmyndigheten bör tillföras resurserna för kanslierna vid vattenmyndigheterna. Vissa resurser behöver dock återföras till de länsstyrelser som i dag saknar beredningssekretariat. Av tabellen nedan framgår hur vi föreslår att medlen ska fördelas.</P>
<P class="p1050 ft83"><SPAN class="ft54">Källa</SPAN>: Kostandsberäkning för vattenmyndigheterna för 2014 från Havs - och vattenmyndigheten.</P>
<P class="p1051 ft7">Havs- och vattenmyndighetens verksamhet kommer därutöver att beröras av förslaget om ändrad finansiell styrning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">398</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_399">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p22 ft84">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Länsstyrelserna</P>
<P class="p340 ft7">Våra förslag avser tillståndsprövning, tillsyn och tillsynsprövning kapitlen 9, 11, <NOBR>13–15</NOBR> i miljöbalken. Den tillståndsprövning, tillsyn och tillsynsvägledning som genomförs enligt dessa kapitel kommer med vårt förslag om en ny myndighet att flyttas från läns- styrelserna. Övrig tillsyn som bedrivs vid länsstyrelserna berörs inte av förslagen.</P>
<P class="p10 ft7">Förslaget om att inrätta den nya myndigheten innebär att bl.a. att miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna avvecklas. Förslaget att avveckla vattenmyndigheterna påverkar också läns- styrelserna. Även vårt förslag att möjligheten för bl.a. läns- styrelserna att föra talan i mål för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen ska tas bort påverkar nuvarande verksamhet.</P>
<P class="p305 ft7">Genom länsstyrelsernas tidsredovisning har vi beräknat att dessa förslag till förändringar innebär att verksamhet som motsvarar omkring 361 årsarbetskrafter flyttas från länsstyrelserna till den nya myndigheten och till Havs- och vattenmyndigheten. Den kostnad som redovisas i tabellen nedan är beräknad med hjälp av den genomsittliga driftskostnaden för länsstyrelserna, 976 000 kronor per årsarbetskraft.</P>
<P class="p10 ft7">Enligt länsstyrelsernas tidsredovisning användes under 2014 omkring 26 årsarbetskrafter för överklaganden enligt miljöbalken. Vi gör bedömningen att länsstyrelserna även i fortsättningen kommer att behöva denna kompetens för att bistå den nya myndigheten och föreslår därför inte att dessa resurser ska flyttas över till Miljöinspektionen.</P>
<P class="p225 ft17">Som framgår ovan föreslår vi att vattenmyndigheterna ska avvecklas, men också att varje länsstyrelse ska tillföras medel för att kunna biträda Havs- och vattenmyndigheten i arbetet med för- valtningen av kvaliteten på vattenmiljön. Vi föreslår att varje länsstyrelse tillförs 3 miljoner kronor för denna uppgift, samman- lagt 63 miljoner kronor. Detta innebär att det kommer att finnas utrymme för länsstyrelserna att bedriva verksamhet som avser vattenförvaltningen. Med motsvarande beräkningssätt, dvs. med användningen av begreppet driftskostnad per årsarbetskraft (som ett genomsnitt för samtliga länsstyrelser) skulle omkring 65 års-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">399</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_400">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343400x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft8">arbetskrafter kunna föras tillbaka till länsstyrelserna. Tabellen nedan är en uppskattning av vad våra förslag innebär för länsstyrelserna.</P>
<P class="p1052 ft83"><SPAN class="ft54">Källa</SPAN>: Länsstyrelsernas tidsredovisning och årsredovisningar för 2014. Miljömyndighetsutredningens bearbetning.</P>
<P class="p1053 ft7">Tabellen ovan visar en uppskattning av det totala antalet års- arbetskrafter på länsstyrelserna som kan komma att överföras till den nya myndigheten och till Havs- och vattenmyndigheten. I praktiken kommer förändringen av antalet årsarbetskrafter att fördelas mellan länsstyrelser beroende på t.ex. huruvida läns- styrelsen är vattenmyndighet, har en miljöprövningsdelegation eller hur stor den nuvarande verksamheten är beroende på förhållandena i länet.</P>
<P class="p106 ft7">Länsstyrelsernas verksamhet kommer därutöver att beröras av förslaget om ändrad finansiell styrning.</P>
<P class="p81 ft10">Formas</P>
<P class="p86 ft9">Vi föreslår att Formas får utökat ansvarsområde i två avseenden.</P>
<P class="p215 ft7">Vi föreslår att Formas vetenskapligt ska utvärdera tillämpad och ny forskning inom miljöområdet för att tillgängliggöra miljö- forskningens resultat. Vår bedömning är att tio årsarbetskrafter kommer att utgöra en lämplig nivå för verksamheten. Vi föreslår också att det ska finns ett särskilt beslutsorgan hos Formas; Rådet för utvärdering av miljöforskning. Vi uppskattar kostnaden för rådet till 1 miljon kronor.</P>
<P class="p99 ft9">Vi föreslår också att Formas ska ansvara för att regelbundet genomföra en samhällsövergripande utvärdering av effekterna av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">400</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_401">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343401x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p22 ft84">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">miljöarbetet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Vår bedömning är att tio årsarbetskrafter kommer att utgöra en lämplig nivå för verksamheten. Vi menar att Formas för denna uppgift bör arbeta aktivt med t.ex. internationella paneler, referens- grupper och med att beställa studier för att få kompletterande underlag. I detta arbete kommer Formas också att behöva en rad licenser samt genomföra databearbetningar, kostnaderna för detta uppskattar vi till 1 miljon kronor.</P>
<P class="p60 ft7">Vi bedömer vidare att det kommer att uppstå kostnader för förstärkt förvaltning på myndigheten. Under 2014 var medeltalet anställda på Formas 45 personer. Ett tillskott på ytterligare 20 personer kommer att innebära en förändring för verksamheten och kräva administrativ förstärkning vid myndigheten. Utökningen kommer bl.a. att innebära ökade behov av ekonomihandläggare, personalhandläggare, <NOBR>it-tekniker</NOBR> och samordnare för råd och referensgrupper. Vi uppskattar dessa kostnader till sammanlagt 3 miljoner kronor. Av dessa beräknar vi 1,5 miljoner kronor för forskningsutvärderingen och 1,5 miljoner kronor för verksamheten med utvärdering måluppfyllelseanalysen.</P>
<P class="p1054 ft83"><SPAN class="ft54">Källa</SPAN>: Miljömyndighetsutredningen.</P>
<P class="p1055 ft9">Formas verksamhet kan därutöver komma att beröras av förslaget om ändrad finansiell styrning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">401</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_402">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft10"><SPAN class="ft10">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft133">Konsekvenser för andra myndigheter</SPAN></P>
<P class="p82 ft7">Vi förslår att rätten att föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen som tillkommer bl.a. Kammarkollegiet och Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap tas bort. Vi gör bedömningen att den specifika kompetens som finns på dessa myndigheter kommer att behövas för att vara Miljömyndigheten behjälplig i tillståndsprövningen. Vi föreslår därför ingen förändring för dessa myndigheter vad gäller anslags- tilldelning.</P>
<P class="p286 ft32"><SPAN class="ft32">12.3</SPAN><SPAN class="ft78">Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p451 ft7">Kommunerna bedriver en stor del av miljötillsynen. Förutom det tillsynsansvar som kommunerna får direkt genom t.ex. miljö- tillsynsförordningen kan kommuner också få tillsynsuppdrag genom att länsstyrelserna överlåter tillsyn till kommunerna.</P>
<P class="p106 ft7">Vi har inga förslag som direkt berör kommunernas verksamhet men vi menar att kommunernas tillsyn kommer att påverkas genom att tillsynsvägledningen från Miljöinspektionen kommer att öka eftersom tillsynsvägledning kommer att vara en av myndig- hetens tre huvuduppgifter. Genom förändringen kommer tillsyns- vägledningen också att bli enhetlig eftersom den lämnas av en myndighet.</P>
<P class="p215 ft7">Vi föreslår att den nya myndigheten successivt ska pröva lämpligheten i den kommunala tillsynen i avsikt att denna ska bli mer enhetlig. I våra överväganden har vi pekat på att det kan finnas skäl som talar för en minskad kommunal tillsyn, men konse- kvenserna av Miljöinspektionens successiva prövning måste inväntas innan några konsekvenser kan konstateras.</P>
<P class="p286 ft32"><SPAN class="ft32">12.4</SPAN><SPAN class="ft78">Konsekvenser för företag</SPAN></P>
<P class="p451 ft7">Vi lämnar inga förslag som gäller förändrade skyldigheter för näringslivet. Vi lämnar inte heller några förslag som leder till ökade kostnader av något annat skäl.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">402</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_403">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr7 td200"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td83"><P class="p22 ft84">Konsekvensanalys</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft7">Vi gör bedömningen att företagens arbete med att ansöka om och att uppfylla villkoren för att bedriva miljöfarlig verksamhet kommer att underlättas.</P>
<P class="p10 ft7">I våra överväganden har vi framhållit att tillståndsprocessen, tillsynen och tillsynsvägledningen kommer att bli mer rättssäker och konkurrensneutral genom att det är <SPAN class="ft44">en </SPAN>myndighet som prövar ansökningarna om tillstånd, bedriver tillsynen och lämnat tillsyns- vägledning. Processen för tillståndsprövningen kan också förväntas bli mer effektiv då möjligheterna för nationella och regionala myndigheter att träda in som part i processen tas bort med vårt förslag. Vi menar att tillsynen kommer att bli mer enhetlig och frekvent då den samlas på en myndighet som har som en av sina huvuduppgifter att bedriva tillsyn. Att tillsynsvägledningen till kommunerna ska lämnas av den nya myndigheten kommer också att bidra till en större enhetlighet vad gäller den kommunala tillsynen.</P>
<P class="p329 ft32"><SPAN class="ft32">12.5</SPAN><SPAN class="ft78">Konsekvenser för miljön</SPAN></P>
<P class="p431 ft7">Enligt våra direktiv ska vi även bedöma och redovisa förslagens konsekvenser av betydelse för miljön.</P>
<P class="p10 ft7">Vi gör bedömningen att våra förslag inte kommer att ha någon omedelbar påverkan på miljön, något som inte heller i första hand har varit avsikten med utredningen. Vår uppgift enligt direktiven sammanfattas enligt följande.</P>
<P class="p429 ft111">En särskild utredare ska pröva förutsättningarna för en tydligare, effektivare och mer ändamålsenlig myndighetsstruktur och ett bättre resursutnyttjande för myndigheterna under Miljödepartementet. Myndighetsstrukturen bör i ökad grad underlätta regeringens styrning och utveckla förvaltningen.</P>
<P class="p952 ft7">Däremot tror vi att samtliga våra förslag kommer att ha påtagliga effekter på miljön på sikt genom att resurserna för miljöarbetet används effektivare och att det därmed finns möjligheter att öka de konkreta insatserna för att förbättra miljön.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">403</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_404">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Konsekvensanalys</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft32"><SPAN class="ft32">12.6</SPAN><SPAN class="ft78">Övriga konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p400 ft7">Vårt förslag att inrätta en nationell myndighet, Miljöinspektionen, innebär att arbetsuppgifter från bl.a. länsstyrelserna flyttar till den nya myndigheten, något som kommer att få konsekvenser för sysselsättningen i olika delar av landet. Även förslaget om att avveckla vattenmyndigheterna kommer att kunna få sådana konsekvenser. Hur stor påverkan blir kommer dock att bli klart först efter Miljöinspektionens och Havs- och vattenmyndighetens</P>
<P class="p104 ft9">– eventuella – regionala organisations beslutas.</P>
<P class="p99 ft74">Vi gör bedömningen att våra förslag inte har någon betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för offentlig service i olika delar av landet, för små företags villkor i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">404</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_405">
<DIV id="id_1">
<P class="p1056 ft20">Bilaga 1</P>
<P class="p1057 ft6">Kommittédirektiv 2013:101</P>
<P class="p1058 ft32">Översyn av myndigheterna inom miljöområdet</P>
<P class="p1059 ft9">Beslut vid regeringssammanträde den 14 november 2013</P>
<P class="p1060 ft10">Sammanfattning</P>
<P class="p1061 ft7">En särskild utredare ska pröva förutsättningarna för en tydligare, effektivare och mer ändamålsenlig myndighetsstruktur och ett bättre resursutnyttjande för myndigheterna under Miljö- departementet. Myndighetsstrukturen bör i ökad grad underlätta regeringens styrning och utveckla förvaltningen.</P>
<P class="p1062 ft11"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft196">Utredaren ska bl.a. beskriva rådande myndighets- och verksam- hetsstruktur hos myndigheterna under Miljödepartementet,</SPAN></P>
<P class="p1063 ft17"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft197">kartlägga ansvarsfördelningen mellan de centrala förvaltnings- myndigheterna Naturvårdsverket, Havs- och vatten- myndigheten, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Strålsäkerhetsmyndigheten, Forsk- ningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt stiftelserna Stockholms internationella miljöinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Stiftelsen för Internationella insti- tutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftel- sen för miljöstrategisk forskning och Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning,</SPAN></P>
<P class="p1064 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft108">vid behov lämna förslag till förändringar för ansvarsfördel- ningen mellan myndigheterna,</SPAN></P>
<P class="p1065 ft24"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft198">lämna förslag på hur myndighetsstrukturen kan effektiviseras och om utredaren bedömer det som effektivare även föreslå att</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">405</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_406">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1066 ft9">verksamheter inom nuvarande myndigheter bör bedrivas i någon annan verksamhetsform,</P>
<P class="p475 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">tydliggöra hur myndighetsstrukturen kan förstärka insatserna för prövning, tillsyn, tillsynsvägledning och miljöövervakning samt för analys, uppföljning och utvärdering,</SPAN></P>
<P class="p475 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">lämna förslag på hur regeringens styrning av myndigheter och verksamheter kan utvecklas, och</SPAN></P>
<P class="p65 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">redovisa de ekonomiska, verksamhetsmässiga och personella konsekvenserna av förslagen.</SPAN></P>
<P class="p84 ft7">I översynen ingår även att identifiera gränssnitt mellan ovan nämnda myndigheter och övriga statliga myndigheter inom miljö- målssystemet. Eventuella verksamhetsöverlappningar som inte är ändamålsenliga ska beskrivas. I denna del ska utredaren särskilt samråda med Statskontoret.</P>
<P class="p106 ft7">Kartläggningsdelen i uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 september 2014. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 mars 2015.</P>
<P class="p81 ft10">Bakgrund</P>
<P class="p326 ft8">År 1999 fastställde riksdagen de långsiktiga miljökvalitetsmål som miljöpolitiken ska vila på. Utgångspunkten var att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen var lösta.</P>
<P class="p1067 ft8">Miljökvalitetsmålen innebar att miljöarbetet blev tydligare strukturerat och mer effektivt. Vissa förändringar av systemet genomfördes år 2010, bl.a. beslutade riksdagen om en ny målstruktur som innebär att miljöarbetet ska vara strukturerat med genera- tionsmål, miljökvalitetsmål och etappmål (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Naturvårdsverket ska samordna miljömålsuppföljning och informationsförsörjning och vägleda de ca 25 myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet. Begreppen kunskap och kunskapsstyrning utgör en hörnsten, där samtliga myndigheter med ansvar i miljömålssystemet har viktiga roller. Detta gäller även prövning och tillsyn, där ett flertal myndigheter har olika roller och ansvar inom miljöområdet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">406</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_407">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft79">Såväl tillämpningen av miljölagstiftningen som det övriga arbete som sker för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen stäl- ler krav på de centrala miljömyndigheternas möjligheter att skapa överblick och samordning. Arbetet måste också ta hänsyn till hur andra samhällsintressen och målsättningar påverkas, så att målkon- flikter tydliggörs och kan lösas så effektivt som möjligt. Stora utmaningar finns inom en rad sektorer, bland annat transport- sektorn, areella näringar och energiområdet. Trots de anpassningar som successivt gjorts av den statliga miljöförvaltningen finns skäl att överväga vilken struktur som bäst kan svara mot dagens och framtidens miljömässiga utmaningar. Den påtagligt globala dimensionen i miljöarbetet, klimatfrågan, de allt mer utsatta eko- systemen, befolkningsfrågan och de utmaningar som energibehov och försörjning ställer ger utrymme för nya ställningstaganden och gör att det behövs nya synsätt. Miljöförvaltningen behöver värdera och möta komplicerade risker, förändringar med allt snabbare för- lopp samt påverkan på ekosystem som rör mark, luft, hav och vatten. Ett offentligt åtagande, såväl nationellt som internationellt, kring de stora miljöfrågorna och miljökvalitetsmålen är numera självklart men vilken struktur krävs och hur ska den framtida för- valtningen bäst organiseras för att nå dit?</P>
<P class="p601 ft34">Statlig myndighetsstruktur under förändring</P>
<P class="p770 ft8">Förändringar har skett och sker inom den statliga förvaltningen i syfte att renodla och effektivisera förvaltningen. Under hela 1990- talet och början av <NOBR>2000-talet</NOBR> minskade antalet statliga myndig- heter. Den främsta anledningen var att många små regionala och lokala myndigheter slogs samman till större enheter och i flera fall ombildades till en nationell myndighet. Minskningen har fortsatt under de senaste åren, men takten har avtagit. Statskontoret redo- visar utvecklingen av antalet myndigheter i rapporten Den offent- liga sektorn i korthet – utvecklingen 2012. Behovet av uppföljning och utvärdering har inneburit etablering av en rad analysmyndig- heter som ett komplement till de centrala stabsmyndigheterna.</P>
<P class="p305 ft17">Generella förvaltningsmässiga mål har lyfts fram för en innova- tiv och samverkande statsförvaltning, som är rättssäker och effek- tiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">407</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_408">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p915 ft7">därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU- arbete. Dessa frågor behandlas i propositionen Offentlig förvalt- ning för demokrati, delaktighet och tillväxt (2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315). Offentlig verksamhet ska vara rättssäker, effektiv, öppen och tillgänglig, bedrivas sakligt, opar- tiskt och med stor noggrannhet samtidigt som resurserna används så effektivt som möjligt. En strävan har varit att organisera stats- förvaltningen så att ansvarsförhållanden för olika frågor blir tydliga och onödiga överlapp undviks. Samverkan mellan myndigheter behöver utvecklas, dels av effektivitetsskäl, dels för att medborgare och andra intressenter förväntar sig att staten uppträder samordnat och effektivt.</P>
<P class="p575 ft17">Trots att förändringarna varit omfattande, finns utrymme för fortsatt utveckling. Förvaltningskommittén konstaterade i sitt slutbetänkande, SOU 2008:118 Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning, att förändringar av statsförvaltningen ofta skett inom ramen för olika mer eller mindre avgränsade områ- den. Kommittén efterlyste bredare, mer systematiska och omfat- tande analyser av myndigheterna och deras uppgifter, exempelvis genom att hela myndighetsstrukturen under ett departement bely- ses. Styrutredningen tog i sitt betänkande, SOU 2007:75 Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning, upp regeringens sektoriserade eller ”stuprörsmässiga” styrning som ett problem, eftersom ett alltför ensidigt fokus på enskilda myndigheter utan koppling till hela processer eller större sammanhang minskar möjligheterna till effektiv samordning mellan myndigheter.</P>
<P class="p1068 ft10">Helhetssyn för en framtidsinriktad och effektiv statlig miljöförvaltning</P>
<P class="p1069 ft8">Fokus för de senaste årens reformer inom statsförvaltningen har varit att klargöra statens roll och uppgifter, effektivisera resurser, sätta medborgare och företag i centrum samt att förbättra styr- ningen genom tydligare rollfördelning och bättre dialog mellan regeringen och myndigheterna (prop. 2009/10:175, s. 25). Rege- ringens styrning av myndigheterna inom miljöområdet utgör inget undantag. Under de senaste åren har instruktionerna för flertalet av dessa myndigheter setts över och verksamhetsdelarna i reglerings- breven reducerats för att minska detaljstyrningen och ge förutsätt-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">408</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_409">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p629 ft7">ningar för en mer strategisk styrning av myndigheter och verksam- heter. Dialogen och kontakterna mellan departementet och myndigheterna har ökat och utvecklat en fastare struktur.</P>
<P class="p280 ft7">Regeringens styrning inom miljöområdet sker genom ett antal centrala förvaltningsmyndigheter och genom länsstyrelserna samt indirekt även genom kommunerna. Både länsstyrelserna och kommunerna har ansvar för bland annat tillsyn och prövning av verksamheter samt skydd och övervakning av områden och arter. Kommunerna har också en nyckelroll i övrigt genom tillämpningen av miljöbalken och genom ansvaret för den fysiska planeringen, en roll som har lyfts fram allt mer under senare år. Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten är centrala miljömyndigheter, både i kraft av sina ansvarsuppgifter och sina koordinerande, utredande och planerande roller inom vitt skilda delar av miljöpolitiken.</P>
<P class="p279 ft79">Vissa strukturella förändringar som rör miljömyndigheterna har genomförts under senare år. Strålsäkerhetsmyndigheten bildades 2008 genom en sammanläggning av Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion, med syfte att uppnå en bättre sam- ordning av strålsäkerhetsarbetet. Genom inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten år 2011 kan ökat fokus läggas på bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av våra ytvatten och havs- områden. Förutsättningar skapades också för en hållbar fiskeriför- valtning och utveckling av en sammanhållen fysisk havsplanering. Den nya myndigheten samlade resurser från dåvarande Fiskeri- verket, som avvecklades, samt delar av Naturvårdsverket, samtidigt som vissa förvaltningsmässigt motiverade justeringar genomfördes. Det innebar att Fiskeriverkets operativa forsknings- och datain- samlingsverksamhet fördes till Sveriges lantbruksuniversitet med Havs- och vattenmyndigheten som ansvarig beställare av datain- samlingsverksamheten och att näringsfrämjande uppgifter fördes till Statens jordbruksverk. Efter en första verksamhetsperiod finns nu skäl att närmare följa upp och analysera effekterna av myndig- hetsreformen.</P>
<P class="p279 ft7">Organisationen av forskningsråden som t.ex. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och forsknings- stiftelserna som t.ex. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och Stiftelsen för internationella Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet har behandlats i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">409</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_410">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p915 ft9">propositionen om forskning och innovations (prop. 2012/13:30) och behöver därför inte omfattas av översynen.</P>
<P class="p1070 ft17">Naturvårdsverkets samlade verksamhet analyserades närmast i en särskild granskning under <NOBR>2007–2008</NOBR> (SOU 2008:62, Myndighet för miljön – en granskning av Naturvårdsverket). Den över- gripande bedömningen var att verket i många avseenden bedrev ett förtjänstfullt arbete, men hade svårigheter att fullt ut uppfylla de omfattande krav som ställdes. Utredaren konstaterade att hela myndighetsorganisationen för det nationella miljöarbetet behövde ses över i ett större perspektiv. Trots de justeringar som därefter skett avseende uppdraget till Naturvårdsverket, många som en följd av utredningens förslag, kvarstår behovet av en genomgripande översyn av myndigheterna inom miljöområdet. Utöver ovan nämnda tre myndigheter har Miljödepartementet huvudmanna- skapet för Kemikalieinspektionen, Sveriges metereologiska och hydrologiska institut och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.</P>
<P class="p275 ft17">Förvaltningen inom miljöområdet måste ha beredskap för flexi- bilitet och förändring för att kunna möta nya insikter om utveck- lingen inom miljöområdet och de krav som ställs på åtgärder. Då valmöjligheterna för medborgare och företag ökar, ställs också högre krav på förvaltningens förmåga att beställa och förmedla relevanta kunskaper som stöd för det praktiska miljöarbetet. Öppenhet krävs för innovationer, nya lösningar och kontinuerlig uppföljning och återkoppling. Miljöarbetet förutsätter ett sam- ordnat system för såväl övervakning av tillstånden i miljön som til- lämpningen av miljölagstiftningen, inte bara nationellt utan även internationellt. Miljöpolitiken formas i en värld där tempot blir snabbare och behovet av adekvata åtgärder allt viktigare.</P>
<P class="p575 ft8">Centrala mål i miljöpolitiken är klimatfrågan, den biologiska mångfalden, våra havs- och vattenområden och kemikaliesamhällets allt mer komplicerade struktur och långsiktiga effekter. Regeringen betonade i miljömålspropositionen (prop. 2009/10:155) behovet av att utvärdera styrmedel och myndigheternas arbete inom miljö- målssystemet. Den parlamentariska Miljömålsberedningen har där- efter påbörjat ett långsiktigt uppdrag kring strategier och etappmål. Sammantaget innebär utvecklingen att behovet av analys- och utvärderingsinsatser har fått ökad betydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">410</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_411">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p980 ft17">Genomförandet av miljöpolitiken har i ökande utsträckning integrerats i andra politikområden med ett stort antal myndigheter som delansvariga för arbetet med att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Dessutom har ansvaret för prövning och tillsyn enligt miljöbalken delats mellan en rad olika myndigheter. Detta innebär sammantaget att behovet av samarbete och samord- ning ökar. Det internationella arbetet har successivt ökat i omfatt- ning under en längre tid och är i dag en stor del av verksamheten inom EU och i annat internationellt samarbete. Detta innebär att myndigheter inom sitt ansvarsområde har i uppgift att bistå rege- ringen i arbetet inom EU och internationellt med att nå de natio- nella miljökvalitetsmålen, att påverka miljölagstiftningen inom EU, driva miljöfrågor i olika internationella forum samt att bidra till målen för Sveriges politik för en global utveckling. Hittills har dock förändringarna av de centrala miljömyndigheterna och deras ansvar varit begränsade. Roller och inbördes ansvarsfördelning hos myndigheterna under Miljödepartementet har inte setts över i sin helhet. En sådan översyn kan förnya miljöarbetet, ge underlag för effektiviseringar och öka måluppfyllelsen.</P>
<P class="p13 ft7">Statskontoret har regeringens uppdrag (dnr M2013/234/Ma) att utvärdera det arbete som utförs av de 25 myndigheter som har ansvar i miljömålssystemet. Statskontoret ska utvärdera hur myndigheternas miljöarbete bidrar till att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. I uppdraget som ska redovisas den 31 mars 2014 analysera om statsförvaltningens resurser används effektivt i miljömålssystemet.</P>
<P class="p471 ft10">Uppdraget</P>
<P class="p362 ft34">Utgångspunkter och genomförande</P>
<P class="p453 ft17">En utredare ska efter kartläggning analysera hur regeringen genom myndigheterna under Miljödepartementet kan verka för ett effek- tivt och långsiktigt hållbart miljöarbete, med fokus på det genera- tionsmål och de miljökvalitetsmål som riksdagen fastställt. Utreda- ren ska ta ställning till och vid behov lämna förslag till en tydligare, effektivare och mer ändamålsenlig myndighetsstruktur och ett bättre resursutnyttjande som i ökad grad kan underlätta regeringens styrning och utveckla förvaltningen mot en stödjande,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">411</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_412">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p915 ft7">samordnande och pådrivande kraft inom Miljödepartementets område såväl nationellt som inom EU och internationellt. En utgångspunkt för arbetet är vidare att säkerställa strukturer som ger goda förutsättningar för prövning, tillsyn, och tillsynsväg- ledning samt för analys, uppföljning och utvärdering inom området.</P>
<P class="p273 ft7">Utredaren ska i fråga om myndigheterna under Miljö- departementet</P>
<P class="p696 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">kartlägga rådande myndighets- och verksamhetsstruktur, ansvars- fördelning och funktioner,</SPAN></P>
<P class="p696 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">beskriva de strukturella förändringar som skett av den statliga miljöförvaltningen under senare decennier,</SPAN></P>
<P class="p696 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">kartlägga myndigheternas effektivitet och ändamålsenlighet uti- från angivna resultatmål,</SPAN></P>
<P class="p1071 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">ge förslag på hur myndighets- och verksamhetsstrukturen kan utvecklas för ökad tydlighet, effektivitet och ändamålsenlighet och om så bedöms som effektivare även föreslå att verksamheter inom nuvarande myndigheter bör bedrivas i någon annan verk- samhetsform,</SPAN></P>
<P class="p666 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">tydliggöra hur en utvecklad myndighetsstruktur kan förstärka insatserna för prövning, tillsyn och tillsynsvägledning samt för analys, uppföljning och utvärdering inom det miljöpolitiska området,</SPAN></P>
<P class="p696 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">ge förslag på hur regeringens styrning av berörda myndigheter och verksamheter kan utvecklas, och</SPAN></P>
<P class="p696 ft9"><SPAN class="ft92"></SPAN><SPAN class="ft106">identifiera gränssnitt till andra myndigheter inom miljömåls- systemet samt beskriva eventuella verksamhetsöverlappningar som inte är ändamålsenliga. I denna del ska utredaren särskilt samråda med Statskontoret.</SPAN></P>
<P class="p669 ft8">Utredaren ska analysera och redovisa ekonomiska, verksamhets- mässiga och personella konsekvenser av förslagen. Utredaren ska ta hänsyn till internationella överenskommelser och <NOBR>EU-lagstiftning</NOBR> inom området. Om förslagen påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, ska en beräkning redovisas och förslag till finansiering lämnas. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">412</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_413">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft9">övrigt, ska dessa redovisas. Utredaren ska även bedöma och redo- visa förslagens konsekvenser av betydelse för miljön.</P>
<P class="p480 ft34">Avgränsningar</P>
<P class="p770 ft79">Utredarens översyn omfattar myndigheterna Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Strålsäkerhetsmyndig- heten och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande samt stiftelserna Stockholms internationella miljöinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning och Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning under Miljödepartementet. Översynen ska identifiera gränssnitt mellan ovan nämnda myndigheter och övriga statliga myndigheter som har ansvar inom miljöområdet. Even- tuella verksamhetsöverlappningar som inte är ändamålsenliga ska beskrivas.</P>
<P class="p1072 ft10">Samråd och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p346 ft7">I sitt arbete ska utredaren samråda med Arbetsgivarverket och Ekonomistyrningsverket. Utredaren ska även samråda med läns- styrelserna och övriga myndigheter som kan vara berörda samt företrädare för kommuner, näringsliv och organisationer. Utre- daren ska i sitt arbete lyfta fram goda exempel när det gäller myndighetsstrukturer och organisation inom andra verksamhets- områden i komplexa myndighetsstrukturer.</P>
<P class="p60 ft8">Utredaren ska särskilt samråda med Statskontoret och ta hänsyn till de analyser som berör myndighetsstrukturen inom området.</P>
<P class="p10 ft7">Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra syn- punkter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">413</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_414">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p913 ft7">Utredaren ska till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 september 2014 redovisa kartläggningsdelen i upp- draget. Denna del beskrivs i punkterna <NOBR>1–3</NOBR> ovan. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2015 till Regeringskansliet (Miljö- departementet).</P>
<P class="p1073 ft9">Miljödepartementet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">414</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_415">
<DIV id="id_1">
<P class="p1074 ft20">Bilaga 2</P>
<P class="p1075 ft154">Miljömålen i myndigheternas instruktioner och regleringsbrev – en tillbakablick</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td36"><P class="p22 ft10"><A href="#page_415">Miljömålen i myndigheternas instruktioner och</A></P></TD>
<TD class="tr0 td30"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td38"><P class="p22 ft18"> </P></TD>
<TD class="tr6 td39"><P class="p56 ft22"><A href="#page_415">regleringsbrev – en tillbakablick.................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p21 ft10"><A href="#page_415">415</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_416">1.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_416">Boverket..................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_416">417</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_422">1.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_422">Energimyndigheten................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_422">422</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_426">1.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_426">Exportkreditnämnden ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_426">426</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_427">1.4</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_427">Folkhälsomyndigheten ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_427">427</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_428">1.5</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_428">Försvarsmakten......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_428">428</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_431">1.6</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_431">Havs- och vattenmyndigheten ..............................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_431">431</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_434">1.7</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_434">Jordbruksverket .....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_434">434</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_441">1.8</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_441">Kemikalieinspektionen ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_441">441</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_452">1.9</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_452">Kommerskollegium ...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_452">452</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_453">1.10</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_453">Konkurrensverket ..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_453">453</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_454">1.11</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_454">Konsumentverket...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_454">454</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_457">1.12</A></P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_457">Livsmedelsverket....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_457">457</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td38"><P class="p22 ft9"><A href="#page_459">1.13</A></P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p56 ft13"><A href="#page_459">Läkemedelsverket...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td30"><P class="p23 ft9"><A href="#page_459">459</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">415</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_416">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr10 td40"><P class="p1076 ft27">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr10 td202"><P class="p22 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr10 td121"><P class="p23 ft199">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td40"><P class="p41 ft9"><A href="#page_461">1.14</A></P></TD>
<TD class="tr14 td202"><P class="p22 ft9"><A href="#page_461">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap</A></P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p23 ft200">.................. <A href="#page_461">461</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p41 ft9"><A href="#page_463">1.15</A></P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p22 ft13"><A href="#page_463">Naturvårdsverket...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p23 ft9"><A href="#page_463">463</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p41 ft9"><A href="#page_479">1.16</A></P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p22 ft13"><A href="#page_479">Riksantikvarieämbetet ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p23 ft9"><A href="#page_479">479</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p41 ft9"><A href="#page_484">1.17</A></P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p22 ft13"><A href="#page_484">Sida .........................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p23 ft9"><A href="#page_484">484</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p41 ft9"><A href="#page_486">1.18</A></P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p22 ft13"><A href="#page_486">Sjöfartsverket .........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p23 ft9"><A href="#page_486">486</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p41 ft9"><A href="#page_489">1.19</A></P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p22 ft13"><A href="#page_489">Skogsstyrelsen........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p23 ft9"><A href="#page_489">489</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p41 ft9"><A href="#page_496">1.20</A></P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p22 ft13"><A href="#page_496">Skolverket ..............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p23 ft9"><A href="#page_496">496</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p41 ft9"><A href="#page_497">1.21</A></P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p22 ft13"><A href="#page_497">Strålsäkerhetsmyndigheten ...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p23 ft9"><A href="#page_497">497</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p41 ft9"><A href="#page_500">1.22</A></P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p22 ft13"><A href="#page_500">Sveriges geologiska undersökning ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p23 ft9"><A href="#page_500">500</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p41 ft9"><A href="#page_505">1.23</A></P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p22 ft13"><A href="#page_505">Tillväxtanalys .........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p23 ft9"><A href="#page_505">505</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p41 ft9"><A href="#page_506">1.24</A></P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p22 ft13"><A href="#page_506">Tillväxtverket .........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p23 ft9"><A href="#page_506">506</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p41 ft9"><A href="#page_508">1.25</A></P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p22 ft13"><A href="#page_508">Trafikverket ...........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p23 ft9"><A href="#page_508">508</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p41 ft9"><A href="#page_510">1.26</A></P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p22 ft13"><A href="#page_510">Transportstyrelsen.................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p23 ft9"><A href="#page_510">510</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p41 ft9"><A href="#page_511">1.27</A></P></TD>
<TD class="tr5 td202"><P class="p22 ft13"><A href="#page_511">Länsstyrelserna ......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p23 ft9"><A href="#page_511">511</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td40"><P class="p41 ft9"><A href="#page_522">1.28</A></P></TD>
<TD class="tr2 td202"><P class="p22 ft24"><A href="#page_522">SMHI, Formas och Konjunkturinstitutet ...........................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td121"><P class="p23 ft9"><A href="#page_522">522</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">416</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_417">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343417x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft32"><SPAN class="ft32">1.1</SPAN><SPAN class="ft201">Boverket</SPAN></P>
<P class="p465 ft10">Boverket – Verksförordningen</P>
<P class="p290 ft79">Boverket omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Boverkets chef skulle beakta de krav som ställdes på verk- samheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p478 ft10">Boverket – Instruktionen</P>
<P class="p562 ft7">I januari 2002 trädde en ändring<SPAN class="ft80">1 </SPAN>i Boverkets dåvarande instruk- tion<SPAN class="ft80">2 </SPAN>i kraft. Ändringen innebar att instruktionen fick en ny § 1 a som löd på följande sätt:</P>
<P class="p1077 ft11">Boverket ansvarar för samordning, uppföljning och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Boverket ansvarar även för övergripande miljömålsfrågor som avser fysisk planering, byggnader och hushållning med mark och vatten.</P>
<P class="p1078 ft9">I Boverkets nästa instruktion<SPAN class="ft91">3 </SPAN>som började tillämpas i januari 2005 återfanns uppgifterna inom miljömålssystemet i § 3.</P>
<P class="p969 ft48">Boverket har ett samlat ansvar, sektorsansvar, för miljöfrågor med anknyt- ning till verkets verksamhetsområde. Verket ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande för att integrera miljö- frågorna i de verksamheter som bedrivs inom sektorn. De av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen och strategierna för att uppnå dem ska vara vägledande.</P>
<P class="p1079 ft111">Boverket ansvarar för samordning, uppföljning och information, samt för att ge förslag till kostnadseffektiva åtgärder och på andra sätt verka för att miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och dess delmål nås. Boverket ansvarar även för övergripande miljömålsfrågor som avser fysisk planering, byggnader och hushållning med mark och vatten. Boverket ska inom ramen för miljömålsansvaret rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket. Rapporteringen ska ske enligt de rikt- linjer som miljömålsrådet utfärdar.</P>
<P class="p1080 ft9">Uppgiften i fick en ny utformning i januari 2007<SPAN class="ft91">4</SPAN>och fick då följande lydelse:</P>
<P class="p430 ft82"><SPAN class="ft95">1</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2001:1097.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">2</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (1996:124) med instruktion för Boverket.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">3</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2004:1258) med instruktion för Boverket.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">4</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2006:1154.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">417</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_418">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343418x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p883 ft48">Boverket har ett samlat ansvar, sektorsansvar, för miljöfrågor med anknytning till verkets verksamhetsområde. Verket ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Boverket har ett särskilt sektorsansvar för miljö- målsarbetet.</P>
<P class="p983 ft111">Boverket ansvarar för samordning, utveckling, uppföljning, utvärde- ring, rapportering och information i fråga om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Boverket har även det övergripande ansvaret för frågor som avser fysisk planering, byggnader och hushållning med mark och vatten inom samtliga miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p1081 ft11">Boverket ska i fråga om sitt miljömålsarbete rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1082 ft9">Denna uppgift fanns kvar i Boverkets nästa instruktion<SPAN class="ft91">5 </SPAN>som trädde i kraft i januari 2008. Dessutom skulle</P>
<P class="p827 ft111">Boverket ska bygga upp och sprida kunskap om sektorns miljöpåver- kan och dess utveckling.</P>
<P class="p612 ft111">Boverket ansvarar för samordning, utveckling, uppföljning, utvärde- ring, rapportering och information i fråga om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Boverket har även det övergripande ansvaret för frågor som avser fysisk planering, byggnader och hushållning med mark och vatten inom samtliga miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p1083 ft11">Boverket ska i fråga om sitt miljömålsarbete enligt första och tredje styckena rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårds- verket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p451 ft7">I Boverkets näst senaste instruktion, förordningen (2009:1482) med instruktion för Boverket finns uppgifterna inom miljömålssystemet i § 5 som lyder:</P>
<P class="p610 ft111">Boverket ansvarar för samordning, utveckling, uppföljning, utvärde- ring, rapportering och information i fråga om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Boverket har även det övergripande ansvaret för frågor som avser fysisk planering, byggnader och hushållning med mark och vatten inom samtliga miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p1081 ft11">Boverket ska i fråga om sitt miljömålsarbete enligt första stycket rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p88 ft9">Genom en ändring<SPAN class="ft91">6 </SPAN>ändrades i januari 2012 uppgiften till att</P>
<P class="p1084 ft11">5 § Boverket ska</P>
<P class="p1085 ft82"><SPAN class="ft87">5</SPAN><SPAN class="ft88">Förordningen (2007:1065) med instruktion för Boverket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft87">6</SPAN><SPAN class="ft89">SFS 2011:1158.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">418</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_419">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343419x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1086 ft111"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft202">inom sitt verksamhetsområde verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling, samt</SPAN></P>
<P class="p1087 ft111"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft203">samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljö- kvalitetsmålet God bebyggd miljö.</SPAN></P>
<P class="p1088 ft11">Boverket ska i fråga om sitt miljöarbete enligt första stycket rappor- tera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapporte- ring som behövs.</P>
<P class="p1089 ft7">I Boverkets senaste instruktion<SPAN class="ft80">7 </SPAN>som trädde i kraft i oktober 2012 framgår samma uppgift, likalydande (med undantag av någon redak- tionell ändring), av § 8.</P>
<P class="p494 ft10">Boverket – regleringsbrevet</P>
<P class="p554 ft8">Åren <NOBR>2003–2008</NOBR> fanns en del av Boverkets verksamhet inom politik- området Miljöpolitik, verksamhetsområdet Pådrivande och förebygg- ande miljöarbete och verksamhetsgrenen Miljömålsarbete. Målen för politikområdet var likalydande samtliga år.</P>
<P class="p10 ft7">Målet för Politikområdet Miljöpolitik var <SPAN class="ft44">att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">Målet för verksamhetsområdet Pådrivande och förebyggande miljöarbete var åren <NOBR>2003–2006</NOBR> <SPAN class="ft44">att nationellt och internationellt utveckla och tillämpa styrmedel i enlighet med de fem grundläggande miljövärderingarna samt påverka attityder och beteenden hos indi- vider och organisationer så att de agerar i enlighet med sitt miljö- ansvar.</SPAN></P>
<P class="p60 ft8">Åren 2007 och 2008 ändrade regeringen målet för verksamhets- området till <SPAN class="ft46">att nationellt och internationellt utveckla och tillämpa styrmedel i enlighet med de fem grundläggande miljövärdena.</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Målet för verksamhetsgrenen Miljömålsarbete omformulerades mellan budgetåren på följande sätt</P>
<P class="p10 ft7">Målet för verksamhetsgrenen Miljömålsarbete i regleringsbrevet för 2003 var att</P>
<P class="p397 ft13">Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska uppnås inom en genera- tion. Boverket ska därvid utveckla samordningen med och mellan de myndigheter som berörs av delmålen, stödja och samordna statliga myn-</P>
<P class="p1090 ft83"><SPAN class="ft81">7 </SPAN>Förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">419</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_420">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1091 ft11">digheters arbete med att ta fram program och strategier enligt delmålet om planeringsunderlag.</P>
<P class="p1092 ft7">Regeringens återrapporteringskrav till målet för verksamhetsgrenen Miljömålsarbete var att</P>
<P class="p1093 ft111">Boverket ska senast den 29 april 2003 lämna underlag till Miljömåls- rådet enligt rådets riktlinjer till den fördjupade utvärdering av miljö- målsarbetet som rådet ska lämna till regeringen våren 2004.</P>
<P class="p1094 ft13">Boverket ska redovisa hur arbetet inom verksamhetsområdet ska sam- verka med arbetet inom andra verksamhetsområden. Boverket ska beträffande delmålen redovisa sina insatser i arbetet med att stödja läns- styrelsernas och kommunernas arbete med att ta fram program och strategier enligt delmålet om planeringsunderlag, nå delmålet om energi- användning m.m. i byggnader, nå delmålet om inomhusmiljö, utveckla samordningen med och mellan de myndigheter som berörs av delmålen.</P>
<P class="p1095 ft9">Målet för verksamhetsgrenen Miljömålsarbete i regleringsbrevet dels för 2004, dels för 2005 var att</P>
<P class="p1096 ft11">Boverket ska inom ramen för sitt miljömålsansvar utveckla kostnads- effektiva åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö med tillhörande delmål.</P>
<P class="p1097 ft7">Regeringens återrapporteringskrav 2004 och 2005 till målet för verk- samhetsgrenen Miljömålsarbete var att</P>
<P class="p1098 ft11">Boverket ska till Miljömålsrådet redovisa förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Åtgärds- analysen ska innehålla en beskrivning av de samhällsekonomiska konsekvenserna samt ge förslag på lämpliga styrmedel.</P>
<P class="p1099 ft9">Målet för verksamhetsgrenen Miljömålsarbete i regleringsbrevet för 2006 var att</P>
<P class="p1100 ft11">Strategin för hushållning av mark, vatten och bebyggd miljö ska vidare- utvecklas i syfte att uppnå miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p1092 ft7">Regeringens återrapporteringskrav 2006 till målet för verksamhets- grenen Miljömålsarbete 2006 var att</P>
<P class="p1101 ft111">1. Boverket ska, tillsammans med berörda myndigheter, vidareutveckla strategin för hushållning av mark och vatten. Rapporteringen av arbetet ska ske till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket enligt de riktlinjer som Miljömålsrådet utfärdar.</P>
<P class="p1102 ft13">2. Boverket ska rapportera om sitt arbete med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet till Miljömålsrådet vart fjärde år. Rapporteringen ska ske enligt de riktlinjer som Miljömålsrådet utfärdar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">420</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_421">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1103 ft9">Målet för verksamhetsgrenen Miljömålsarbete i regleringsbrevet för 2007 var att</P>
<P class="p1104 ft11">Boverket ska ha ett system för samordning och uppföljning av sitt miljömålsarbete som involverar berörda myndigheter och andra aktörer. Inom ramen för sitt miljömålsansvar ska Boverket utveckla kostnads- effektiva åtgärder för att nå miljömålen.</P>
<P class="p1105 ft9">Regeringens återrapporteringskrav 2007 till målet för verksamhets- grenen Miljömålsarbete var att</P>
<P class="p1106 ft111">Boverket ska redovisa vilka insatser som genomförts inom ramen för verkets miljöansvar. Boverket ska särskilt redovisa vilka insatser som gjorts för att kommunicera och öka engagemanget för generations- målet.</P>
<P class="p1107 ft111">Redovisningen ska innehålla en redogörelse för uppnådda effekter eller resultat av myndighetens arbete. I redovisningen ska anges med vilka andra myndigheter Boverket samordnar arbetet med miljömåls- arbetet och hur samordningen genomförts. Boverket ska redogöra för behovet av informationsinsatser inom sitt verksamhetsområde och de insatser som verket har genomfört.</P>
<P class="p1108 ft11">Boverket ska i övrigt miljömålsarbete, inom ramen för sitt miljö- målsansvar, redovisa till Miljömålsrådet enligt de riktlinjer som Miljö- målsrådet anger.</P>
<P class="p1109 ft7">Målet för verksamhetsgrenen Miljömålsarbete i regleringsbrevet för 2008 och för Boverkets Miljömålsarbete 2009 var att</P>
<P class="p1110 ft11">Boverket ska ha ett system för samordning och uppföljning av sitt miljömålsarbete som involverar berörda myndigheter och andra aktörer. Inom ramen för sitt miljömålsansvar ska Boverket utveckla kostnads- effektiva åtgärder för att nå miljömålen.</P>
<P class="p903 ft7">Regeringens återrapporteringskrav 2008 till målet för verksamhets- grenen Miljömålsarbete och för Boverkets Miljömålsarbete 2009 var att</P>
<P class="p1111 ft48">Boverket ska redovisa vilka insatser som genomförts inom ramen för verkets arbete med miljömålen inkl. delmålen. Boverket ska särskilt redovisa vilka insatser som gjorts för att kommunicera och öka engagemanget för generationsmålet. Redovisningen ska innehålla en redogörelse för uppnådda effekter eller resultat av myndighetens arbete. I redovisningen ska anges med vilka andra myndigheter Boverket sam- ordnar arbetet med miljömålsarbetet och hur samordningen genom- förts.</P>
<P class="p1112 ft13">Boverket ska redogöra för behovet av informationsinsatser inom sitt verksamhetsområde och de insatser som verket har genomfört. Boverket</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">421</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_422">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343422x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1113 ft13">ska i övrigt miljömålsarbete, inom ramen för sitt miljömålsansvar, redo- visa till Miljömålsrådet enligt de riktlinjer som Miljömålsrådet anger.</P>
<P class="p806 ft7">I regleringsbrevet för 2010 hade Boverket ett nygammalt mål för Miljömålsarbetet</P>
<P class="p1114 ft13">Boverket ska ha ett system för samordning och uppföljning av sitt miljömålsarbete som involverar berörda myndigheter och andra aktörer.</P>
<P class="p84 ft9">Regeringen hade dock inte formulerat något återrapporteringskrav till målet.</P>
<P class="p308 ft17">Åren 2011, 2012, 2013 och 2015 hade inte Boverket några mål och/eller återrapporteringskrav om miljömålen i sitt regleringsbrev. Dock i regleringsbrevet för 2014 hade Boverket – liksom de övriga miljömålsmyndigheterna – det återrapporteringskrav som handlar om att redovisa hur myndigheten verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och hur arbetet integreras med genom- förandet av myndighetens kärnverksamhet.</P>
<P class="p301 ft32"><SPAN class="ft32">1.2</SPAN><SPAN class="ft204">Energimyndigheten</SPAN></P>
<P class="p1115 ft10">Statens energimyndighet – Energimyndigheten – verksförordningen</P>
<P class="p336 ft7">Energimyndigheten omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Energimyndighetens chef skulle beakta de krav som ställdes på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p81 ft10">Statens energimyndighet – Energimyndigheten – instruktionen</P>
<P class="p1116 ft9">Genom en ändring i 1 § i den dåvarande instruktionen<SPAN class="ft91">8 </SPAN>fick Energimyndigheten i januari 2007<SPAN class="ft91">9 </SPAN>uppgiften att ha</P>
<P class="p549 ft11">ett samlat ansvar, sektorsansvar, för miljöfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetsområde. Myndigheten ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.</P>
<P class="p669 ft82"><SPAN class="ft87">8</SPAN><SPAN class="ft88">Förordningen (2004:1200) med instruktion för Statens energimyndighet.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft87">9</SPAN><SPAN class="ft89">SFS 2006:1153.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">422</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_423">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343423x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft9">Enligt samma ändring skulle Energimyndigheten</P>
<P class="p875 ft11">i fråga om sitt <NOBR>miljömålsarbete/---/</NOBR> rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken information som behövs.</P>
<P class="p453 ft8">Dessa uppgifter fanns kvar inledningsvis i myndighetens nästa instruktion som regeringen beslutade i december 2007.<SPAN class="ft100">10 </SPAN>Genom en ändring som trädde i kraft i januari 2009<SPAN class="ft100">11 </SPAN>ändrades sektorsansvaret och kom i den nya lydelsen att innebära att Energimyndigheten skulle ha ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Uppgiften ändrades igen i mars 2011<SPAN class="ft100">12 </SPAN>och innebar att Energimyndigheten ska</P>
<P class="p411 ft13">inom sitt verksamhetsområde verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås.</P>
<P class="p952 ft7">Enligt samma ändring skulle Energimyndigheten i fråga om sitt <NOBR>miljömålsarbete/---/</NOBR> rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p291 ft7">I Energimyndighetens senaste instruktion från juni 2014<SPAN class="ft80">13 </SPAN>åter- kommer samma uppgifter i fråga om miljömålsarbetet med endast några redaktionella ändringar.</P>
<P class="p494 ft10">Energimyndigheten – regleringsbrevet</P>
<P class="p346 ft7">Enligt regleringsbreven för 2003, 2004 och 2005 skulle Statens energimyndighet under rubriken Övriga mål och återrapporterings- krav</P>
<P class="p608 ft111">i sitt arbete bidra till att uppfylla de av riksdagen antagna miljö- kvalitetsmålen som är relevanta för energisektorn, med inriktning på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig försurning. Beträffande energipolitiska insatser för begränsad klimatpåverkan bör dessa bidra till att det klimatpolitiska delmålet för perioden <NOBR>2008–2012</NOBR> uppnås och att en god grund läggs för att det långsiktiga klimatmålet till år 2050 kan uppnås.</P>
<P class="p1117 ft82"><SPAN class="ft95">10</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2007:1153) med instruktion för Statens energimyndighet.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">11</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2008:1070.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">12</SPAN><SPAN class="ft101">SFS 2011:97.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">13</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">423</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_424">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft17">Återraporteringskravet i regleringsbreven för 2003, 2004 och 2005 var i huvudsak likalydande och innebar att Energimyndigheten bland annat skulle redovisa en bedömning av hur verksamheten hade bidragit till att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål. Bedöm- ningen skulle inriktas på miljömålen begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Myn- digheten skulle också redovisa sin samverkan med Miljömålsrådet och berörda miljömålsmyndigheter.</P>
<P class="p315 ft17">Enligt ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2003 skulle Energimyndigheten även redovisa sitt arbete med sektors- ansvar för ekologiskt hållbar utveckling, hur arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen och miljöledningssystem samordnats samt föreslå eventuella förändringar av samordningen.</P>
<P class="p106 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2006, 2007 och 2008 (i huvudsak) skulle Energimyndigheten</P>
<P class="p360 ft13">i sitt arbete bidra till att uppfylla de av riksdagen antagna miljö- kvalitetsmålen som är relevanta för energisektorn, med inriktning på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig försurning. Därvid ska myndigheten, tillsammans med berörda myndigheter, vidareutveckla strategin för effektivare energi- användning och transporter. Beträffande energipolitiska insatser för begränsad klimatpåverkan bör dessa bidra till att det klimatpolitiska delmålet för perioden <NOBR>2008–2012</NOBR> uppnås och att en god grund läggs för att det långsiktiga klimatmålet till 2050 kan uppnås.</P>
<P class="p566 ft9">Energimyndigheten skulle 2006, 2007 och 2008 redovisa</P>
<P class="p1118 ft111">väsentliga aktiviteter som genomförts för att uppfylla relevanta miljökvalitetsmål. Bedömningen ska inriktas på miljömålen begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och bara naturlig för- surning. Myndigheten ska också redovisa hur samverkan har skett med Miljömålsrådet och berörda miljömålsmyndigheter. Myndigheten ska även redovisa erfarenheter, kostnader och tidsåtgång för beredning av ärenden som genomförts i enlighet med förordningen (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram.</P>
<P class="p300 ft17">Enligt regleringsbrevet för 2006 skulle Energimyndigheten även redovisa sitt arbete med att vidareutveckla strategin för effektivare energianvändning och transporter. Arbetet skulle rapporteras till det Miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket enligt de riktlinjer som Miljömålsrådet utfärdade i samråd med Energi- myndigheten. Myndigheten skulle även, enligt de riktlinjer som Miljömålsrådet utfärdar i samråd med Energimyndigheten, rappor-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">424</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_425">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p629 ft9">tera om sitt arbete med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet till Miljömålsrådet vart fjärde år.</P>
<P class="p630 ft7">Därutöver fick Energimyndigheten och Naturvårdsverket i upp- drag att, i samråd med Konjunkturinstitutet och Skatteverket och efter samråd med berörda miljömåls- och sektorsmyndigheter, göra en övergripande, heltäckande utvärdering av de ekonomiska styr- medlen inom miljöområdet.</P>
<P class="p278 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2007 skulle Energimyndigheten för respektive 2004, 2005 och 2006 redovisa</P>
<P class="p1119 ft111">vilka insatser som har genomförts samt hur resurserna fördelats när det gäller de medel för arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med miljömålspropositionerna (prop. 2000/01:130 och 2004/05:150) som tillförts anslaget 35:1 Statens energimyndighet från utgiftsområde 20 under perioden <NOBR>2001–2006.</NOBR> Redovisningen lämnas i separat rapport till regeringen (Miljödeparte- mentet) senast den 23 mars 2007.</P>
<P class="p1120 ft17">Enligt regleringsbrevet för 2008 och för 2009 skulle Energi- myndigheten lämna motsvarande redovisning av vilka insatser som myndigheten genomfört för de tilldelade anslagsmedlen 2008.</P>
<P class="p280 ft17">Åren 2010, 2011, 2012 och 2015 hade inte Energimyndigheten några mål och/återrapporteringskrav/uppdrag om miljömålen i sitt regleringsbrev.</P>
<P class="p631 ft7">I regleringsbrevet för 2013 och 2014 under rubriken mål- och återrapporteringskrav och inom området energiforskning och inno- vation framgick att det övergripande målet är att</P>
<P class="p1110 ft11">insatser för forskning och innovation på energiområdet ska inriktas så att de kan bidra till uppfyllandet av uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken samt energirelaterade miljö- politiska mål.</P>
<P class="p903 ft7">I regleringsbrevet för 2014 hade även Energimyndigheten det åter- rapporteringskrav som innebar att redovisa det pågående arbetet med hur myndigheten verkar för att generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen nås och hur processen med att integrera arbetet i kärnverksamheten fortlöper.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">425</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_426">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343426x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft32"><SPAN class="ft32">1.3</SPAN><SPAN class="ft204">Exportkreditnämnden</SPAN></P>
<P class="p1121 ft10">Exportkreditnämnden – verksförordningen</P>
<P class="p82 ft7">Exportkreditnämnden omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Exportkreditnämndens ledning skulle beakta de krav som ställdes på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p81 ft10">Exportkreditnämnden – instruktionen</P>
<P class="p1116 ft7">Genom en ändring<SPAN class="ft80">14 </SPAN>i Exportkreditnämndens instruktion<SPAN class="ft80">15 </SPAN>som trädde i kraft i mars 2011 fick myndigheten en ny uppgift som innebär att myndigheten särskilt ska</P>
<P class="p827 ft11">verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvali- tetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p1121 ft9">Vid samma tillfälle införde regeringen uppgiften som innebär att</P>
<P class="p941 ft11">Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårds- verket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p495 ft10">Exportkreditnämnden – regleringsbrevet</P>
<P class="p82 ft7">I miljömålsarbetet har Exportkreditnämnden haft ett enda åter- rapporteringskrav. Enligt regleringsbrevet för 2014 skulle Export- kreditnämnden redovisa hur myndigheten verkar för att genera- tionsmålet nås och hur arbetet integreras med genomförandet av Exportkreditnämndens kärnverksamhet.</P>
<P class="p1122 ft82"><SPAN class="ft95">14</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2011:86.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">15</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2007:1217) med instruktion för Exportkreditnämndens.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">426</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_427">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343427x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p155 ft32"><SPAN class="ft32">1.4</SPAN><SPAN class="ft201">Folkhälsomyndigheten</SPAN></P>
<P class="p465 ft10">Folkhälsomyndigheten</P>
<P class="p1078 ft9">Folkhälsomyndigheten bildades i januari 2014. Enligt sin instruk- tion<SPAN class="ft91">16 </SPAN>ska myndigheten särskilt</P>
<P class="p363 ft13">verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitets- mål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling samt i detta arbete särskilt följa upp, utvär- dera och sprida kunskap om hur människors hälsa påverkas av miljön.</P>
<P class="p952 ft9">Enligt § 19 i samma instruktion under rubriken Nationell rappor- tering ska myndigheten</P>
<P class="p932 ft11">i fråga om sitt miljöarbete enligt 3 § 3 rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p601 ft34">Socialstyrelsen</P>
<P class="p434 ft7">Innan Folkhälsomyndigheten bildades hade Socialstyrelsen motsvar- ande uppgift i miljömålssystemet som Folkhälsomyndigheten nu har. Folkhälsomyndigheten har därmed ersatt Socialstyrelsen i miljö- målssystemet.</P>
<P class="p60 ft17">Socialstyrelsen omfattades fram till januari 2008 av 7 § i verks- förordningen (1995:1322) vilket innebar att Socialstyrelsens chef skulle beakta de krav som ställdes på verksamheten när det gäller /- <NOBR>--/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p1123 ft9">Genom en ändring<SPAN class="ft91">17 </SPAN>till Socialstyrelsen instruktion<SPAN class="ft91">18 </SPAN>som trädde i kraft i januari 2007 fick myndigheten en ny uppgift som innebar att Socialstyrelsen skulle</P>
<P class="p1124 ft11">ha det övergripande ansvaret för hälsofrågor inom samtliga miljökvali- tetsmål.</P>
<P class="p396 ft74">Socialstyrelsens instruktion<SPAN class="ft182">19 </SPAN>som trädde i kraft i januari 2008 fick myndigheten fanns uppgiften kvar med samma formulering liksom</P>
<P class="p412 ft82"><SPAN class="ft95">16</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2013:1020) med instruktion för Folkhälsomyndigheten.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">17</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2006:1146.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">18</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (1996:570) med instruktion för Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">19</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2007:1202) med instruktion för Socialstyrelsen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">427</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_428">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343428x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft9">i den<SPAN class="ft91">20 </SPAN>av Socialstyrelsens instruktioner som trädde i kraft två år senare, i januari 2010.</P>
<P class="p1125 ft7">Genom en ändring<SPAN class="ft80">21 </SPAN>i instruktionen som trädde i kraft i mars 2012 fick Socialstyrelsen nya uppgifter inom ramen för miljömåls- systemet som innebar att Socialstyrelsen skulle</P>
<P class="p404 ft111">verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvali- tetsmål som riksdagen har fastställt nås genom att följa upp, utvärdera och sprida kunskap om hur människors hälsa ska utsättas för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva påverkan på människors hälsa främjas samt vid behov föreslå åtgärder för miljö- arbetets utveckling.</P>
<P class="p495 ft9">och skulle</P>
<P class="p941 ft11">i fråga om sitt <NOBR>miljöarbete/---/</NOBR> rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1126 ft9">Genom den ändring<SPAN class="ft91">22 </SPAN>som trädde i kraft i januari 2014 tog rege- ringen bort dessa uppgifter från Socialstyrelsens instruktion.</P>
<P class="p81 ft10">Folkhälsomyndigheten – regleringsbrevet</P>
<P class="p1127 ft79">Folkhälsomyndigheten har inte något mål/återrapporteringskrav/upp- drag om miljömålen i regleringsbreven för 2014 och 2015.</P>
<P class="p368 ft32"><SPAN class="ft32">1.5</SPAN><SPAN class="ft204">Försvarsmakten</SPAN></P>
<P class="p1121 ft10">Försvarsmakten – verksförordningen</P>
<P class="p82 ft7">Försvarsmakten omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Försvarsmaktens chef skulle beakta de krav som ställdes på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p1128 ft82"><SPAN class="ft95">20</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">21</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2012:53.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">22</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2013:907.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">428</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_429">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343429x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Försvarsmakten – instruktionen</P>
<P class="p1129 ft9">I de två instruktioner<SPAN class="ft91">23 </SPAN>för Försvarsmakten som föregick den nu gällande stadgades att</P>
<P class="p363 ft11">Med beaktande av de krav uppgifterna enligt <NOBR>(1–3</NOBR> §§) <NOBR>2–6</NOBR> §§ ställer ska Försvarsmakten väga in miljöaspekterna vid sin verksamhet i fred.</P>
<P class="p1130 ft9">I en ändring<SPAN class="ft91">24 </SPAN>till instruktionen<SPAN class="ft91">25 </SPAN>gav regeringen i januari 2002 För- svarsmakten även uppgiften att ha</P>
<P class="p607 ft11">ett sektorsansvar för en ekologiskt hållbar utveckling inom det militära försvaret.</P>
<P class="p1130 ft9">Denna uppgift utvidgades i januari 2007.<SPAN class="ft91">26 </SPAN>De nya uppgifterna innebar att Försvarsmakten</P>
<P class="p969 ft48">Med beaktande av de krav som uppgifterna enligt <NOBR>2–6</NOBR> §§ ställer ska Försvarsmakten ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fred. Försvars- makten har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet inom det militära försvaret. Försvarsmakten ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda myndigheter.</P>
<P class="p1131 ft13">Försvarsmakten ska i fråga om miljömålsarbetet enligt första stycket rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p952 ft7">Regeringen tillfogade därefter ytterligare en uppgift till § 7 och denna uppgift innebar att Försvarsmakten skulle medverka i det internationella försvarsmiljöarbetet.<SPAN class="ft80">27</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Uppgiften fördes ordagrant över till Försvarsmaktens nästa instruktion som gäller sedan januari 2008.<SPAN class="ft80">28</SPAN></P>
<P class="p291 ft9">Men genom en ändring<SPAN class="ft91">29 </SPAN>i juli 2011 ändrades paragrafen och enligt den nya lydelsen ska Försvarsmakten</P>
<P class="p363 ft13">Med beaktande av de krav som uppgifterna enligt <NOBR>1–4</NOBR> §§ ställer ska Försvarsmakten ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fred. <SPAN class="ft35">Inom ramen för detta miljöarbete ska Försvarsmakten bidra till att det generationsmål för</SPAN></P>
<P class="p593 ft102"><SPAN class="ft81">23 </SPAN>Förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten och Förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten.</P>
<P class="p556 ft82"><SPAN class="ft95">24</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2001:1264.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">25</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">26</SPAN><SPAN class="ft101">SFS 2006:1149.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">27</SPAN><SPAN class="ft101">SFS 2006:1440.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">28</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">29</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2011:481.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">429</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_430">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p982 ft205">miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås samt vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p612 ft111">Försvarsmakten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt första stycket andra meningen rapportera till <SPAN class="ft205">Naturvårdsverket och samråda med verket </SPAN>om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1132 ft11">Försvarsmakten ska medverka i det internationella försvarsmiljö- samarbetet.</P>
<P class="p80 ft9">Ändringen framgår av den kursiverade texten.</P>
<P class="p85 ft10">Försvarsmakten – regleringsbrevet</P>
<P class="p336 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2003 skulle Försvarsmakten i budget- underlaget för 2004 redovisa en nedbrytning i konkretiserade mål – kopplade till de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen – för försvarssektorn av de överordnade målsättningarna i Samnordisk Agenda 21 för Försvarssektorn.</P>
<P class="p99 ft17">Försvarsmakten skulle även, inom ramen för sektorsansvaret påbörja arbetet med utveckling av miljöindikatorer för försvars- sektorn. Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) skulle fortlöp- ande hållas informerat om hur arbetet fortskred. Därutöver skulle Försvarsmakten senast den 1 juni 2003 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa en beskrivning av sektorns huvudsakliga miljöpåverkan i förhållande till miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p315 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2004 och 2005 skulle Försvars- makten redovisa det fortsatta arbetet med sektorsansvar för eko- logisk hållbarhet för försvarssektorn och miljöarbetets koppling till de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen. I regleringsbrevet för 2005 skulle Försvarsmakten vidare inom ramen för sektors- ansvaret fortsätta arbetet med utveckling av miljöindikatorer för försvarssektorn. Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) skulle fortlöpande hållas informerat om hur arbetet fortskred.</P>
<P class="p753 ft9">Av regleringsbrevet för 2006 framgick att Försvarsmakten skulle</P>
<P class="p709 ft9">ha</P>
<P class="p941 ft11">ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbete inom försvarssektorn. De av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen och strategierna för att uppnå dessa mål ska vara vägledande för <NOBR>arbetet. /---/</NOBR></P>
<P class="p1121 ft9">Enligt återrapporteringskravet skulle Försvarsmakten redovisa:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">430</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_431">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343431x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1133 ft111"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft206">arbetet med det särskilda sektorsansvaret för miljömålsarbetet för försvarssektorn,</SPAN></P>
<P class="p1134 ft111"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft206">arbetet med systematisk hållbarhet i enlighet med Sveriges natio- nella strategi,</SPAN></P>
<P class="p195 ft11"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft207">arbetet med att utveckla det införda miljöledningssystemet,</SPAN></P>
<P class="p195 ft111"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft206">arbetet med att göra myndighetens personal delaktig i miljöarbetet,</SPAN></P>
<P class="p1135 ft48"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft208">vidtagna åtgärder för att begränsa utsläppen från användning av fossila bränslen och andra skadliga ämnen,</SPAN></P>
<P class="p1134 ft111"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft206">arbetet med strategiska miljöbedömningar i planerings- och besluts- processen,</SPAN></P>
<P class="p1135 ft111"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft206">hur miljöskydd beaktats vid internationella insatser och övningar samt</SPAN></P>
<P class="p1134 ft11"><SPAN class="ft83">–</SPAN><SPAN class="ft207">myndighetens medverkan i det internationella försvarsmiljösam- arbetet och hur försvarsmiljösamarbetet med andra staters försvars- makter utvecklas.</SPAN></P>
<P class="p431 ft7">Härutöver skulle Försvarsmakten redovisa arbetet med det sär- skilda sektorsansvaret för miljömålsarbetet till Miljömålsrådet. En sådan redovisning ska lämnas vart fjärde år och göras i enlighet med de riktlinjer Miljömålsrådet bestämmer.</P>
<P class="p60 ft74">Åren <NOBR>2007–2013</NOBR> fanns inte något mål/återrapporterings- krav/uppdrag om miljömålen i Försvarsmaktens regleringsbrev. I regleringsbreven för 2014 och 2015 däremot fick Försvarsmakten likalydande återrapporteringskrav som innebär att</P>
<P class="p1136 ft11">Försvarsmakten ska, med beaktande av vad som sägs i 5 § förord- ningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten, redovisa hur myndigheten verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och hur arbetet integreras med genomförandet av myndighetens kärnverksamhet.</P>
<P class="p340 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2015 skulle myndigheten dessutom redovisa hur arbetet med strategiska miljöbedömningar i plane- rings- och beslutsprocessen har utvecklats.</P>
<P class="p317 ft32"><SPAN class="ft32">1.6</SPAN><SPAN class="ft201">Havs- och vattenmyndigheten</SPAN></P>
<P class="p465 ft10">Havs- och vattenmyndigheten – instruktionen</P>
<P class="p1137 ft17">Havs- och vatten myndighetens uppgifter i miljömålssystemet fram- går av <NOBR>3–5</NOBR> §§ i myndighetens instruktion,<SPAN class="ft86">30 </SPAN>och lyder som följer</P>
<P class="p1090 ft83"><SPAN class="ft81">30 </SPAN>Förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">431</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_432">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343432x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p445 ft111">3 § Myndigheten ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p1138 ft48">4 § Myndigheten ska samordna uppföljning och utvärdering av miljö- kvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1139 ft11">5 § Myndigheten ska särskilt</P>
<P class="p612 ft111">8. i samråd med Naturvårdsverket fördela medel för miljöövervak- ning, uppföljning av miljökvalitetsmålen och internationell rapporte- ring och efter samråd med övriga berörda myndigheter och organisa- tioner ansvara för genomförandet av miljöövervakningen samt beskriva och analysera miljötillståndet inom sitt ansvarsområde.</P>
<P class="p89 ft34">Fiskeriverket lades ner när Havs- och vattenmyndigheten bildades</P>
<P class="p82 ft7">Havs- och vattenmyndigheten bildades i juli 2011 och myndig- hetens uppgifter baserades på de uppgifter avseende havs- och vattenmiljö som dessförinnan utfördes av Naturvårdsverket och Fiskeriverket. Andra uppgifter som Fiskeriverket utfört fördes över till Statens jordbruksverk och Sveriges lantbruksuniversitet.</P>
<P class="p909 ft9">Genom en ändring<SPAN class="ft91">31 </SPAN>av Fiskeriverkets dåvarande instruktion<SPAN class="ft91">32 </SPAN>fick verket i februari 2002 en ny uppgift som innebar att</P>
<P class="p941 ft11">Verket ska i enlighet med sitt sektorsansvar för miljön och efter sam- råd med naturvårdsmyndigheterna verka för en biologisk mångfald och därmed för ett rikt och varierat fiskbestånd.</P>
<P class="p1082 ft9">Genom regeringens beslut förändrades denna uppgift i juli 2003<SPAN class="ft91">33 </SPAN>och kom i den nya versionen att lyda på följande sätt</P>
<P class="p391 ft111">Verket ska i enlighet med sitt sektorsansvar för miljön aktivt verka för ett rikt, varierat fiskbestånd och en ekologiskt hållbar förvaltning av fiskeresurserna.</P>
<P class="p1140 ft11">Fiskeriverket <NOBR>ska /---/</NOBR></P>
<P class="p1141 ft11">– medverka till att miljökvalitetsmålen uppnås.</P>
<P class="p1142 ft82"><SPAN class="ft95">31</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2001:1290.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">32</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (1996:145) med instruktion för Fiskeriverket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">33</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2003:339.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">432</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_433">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343433x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">Fiskeriverket fick därmed redan 2003 uppgiften att medverka till att miljömålen uppnås. Uppgiften fick återigen en ny lydelse i januari 2007<SPAN class="ft80">34 </SPAN>och formulerades då på följande sätt</P>
<P class="p969 ft111">Verket har ett samlat ansvar, sektorsansvar, för miljöfrågor med anknyt- ning till verkets verksamhetsområde. Verket ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande övriga berörda parter.</P>
<P class="p1143 ft11">Fiskeriverket <NOBR>ska /---/</NOBR></P>
<P class="p1144 ft11">– ha ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet.</P>
<P class="p1145 ft7">Vid samma tillfälle införde regeringen även en ny paragraf 4 a § med följande lydelse</P>
<P class="p429 ft11">Fiskeriverket ska i fråga om sitt <NOBR>miljömålsarbete /---/</NOBR> rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p453 ft79">I den nya instruktionen för Fiskeriverket som trädde i kraft i janu- ari 2008<SPAN class="ft99">35 </SPAN>fanns samma uppgifter kvar med endast några redak- tionella ändringar. Denna förordning upphörde att gälla i juni 2011.<SPAN class="ft99">36</SPAN></P>
<P class="p478 ft10">Havs- och vattenmyndigheten – regleringsbrevet</P>
<P class="p340 ft7">I regleringsbrevet för 2012 fick Havs- och vattenmyndigheten ett uppdrag att med utgångspunkt i regeringens skrivelse Åtgärder för levande hav<SPAN class="ft80">37 </SPAN>ge förslag på de områden som kan vara lämpliga att ingå i en kommande miljömålsstrategi för en sammanhållen vatten- politik.</P>
<P class="p10 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2013 skulle Havs- och vattenmyndig- heten, i samråd med Boverket och efter samråd med övriga berörda myndigheter, utreda nödvändiga förändringar i regelverket om enskilda avlopp. Förslagen skulle bidra till att nå miljökvalitets- målet Ingen övergödning.</P>
<P class="p305 ft17">I regleringsbrevet för 2014 hade Havs- och vattenmyndigheten motsvarande återrapporteringskrav som de övriga miljömåls- myndigheterna – att redovisa vilka steg myndigheten hade tagit för</P>
<P class="p971 ft82"><SPAN class="ft95">34</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2006:1145.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">35</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2007:1045) med instruktion för Fiskeriverket.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">36</SPAN><SPAN class="ft101">SFS 2011:643.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">37</SPAN><SPAN class="ft97">Skr. 2009/10:213.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">433</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_434">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343434x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen och hur arbetet har integrerats i genomförandet av myndighetens verksamhet.</P>
<P class="p504 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2015 skulle Havs- och vattenmyndig- heten återrapportera genomförda insatser i fråga om en fortsatt dialog med berörda myndigheter och andra intressenter med syfte att få en ökad samsyn om vattenkraften och de mål som är fast- ställda om förnybara energikällor samt miljömål för vatten och vattenförvaltning.</P>
<P class="p286 ft32"><SPAN class="ft32">1.7</SPAN><SPAN class="ft204">Jordbruksverket</SPAN></P>
<P class="p1121 ft10">Statens jordbruksverk – Jordbruksverket – verksförordningen</P>
<P class="p336 ft7">Jordbruksverket omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Jordbruksverkets chef skulle beakta de krav som ställdes på verksamheten när det <NOBR>gällde /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p81 ft10">Statens jordbruksverk – Jordbruksverket – instruktionen</P>
<P class="p1116 ft9">Genom en ändring<SPAN class="ft91">38 </SPAN>i instruktionen<SPAN class="ft91">39 </SPAN>fick Jordbruksverket i febru- ari 2002 en ny uppgift som innebar att</P>
<P class="p941 ft11">Jordbruksverket ansvarar för samordning, uppföljning och rapporte- ring i fråga om miljökvalitetsnålet Ett rikt odlingslandskap.</P>
<P class="p1126 ft9">I januari 2008 fick Jordbruksverket en ny instruktion.<SPAN class="ft91">40 </SPAN>Enligt den nya instruktionen skulle myndigheten</P>
<P class="p1146 ft11">ha ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet,</P>
<P class="p612 ft11">ansvara för samordning, uppföljning och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap</P>
<P class="p80 ft9">och myndigheten skulle</P>
<P class="p941 ft11">i fråga om sitt <NOBR>miljömålsarbete /---/</NOBR> rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p331 ft82"><SPAN class="ft95">38</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2001:1291.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">39</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (1998:415) med instruktion för Statens jordbruksverk.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">40</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2007:1042) med instruktion för Statens jordbruksverk.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">434</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_435">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343435x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p847 ft7">I januari 2010 fick Jordbruksverket återigen en ny instruktion.<SPAN class="ft80">41 </SPAN>Den nya instruktionen innebar inledningsvis inte någon förändring i uppgifterna inom ramen för miljömålsarbetet. Dessa uppgifter ändrades dock genom den ändring i instruktionen som trädde i kraft i juli 2011. Enligt ändringen skulle Jordbruksverket</P>
<P class="p1136 ft111">verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitets- mål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling,</P>
<P class="p1147 ft11">samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljö- kvalitetmålet Ett rikt odlingslandskap.</P>
<P class="p426 ft9">och</P>
<P class="p875 ft11">Myndigheten ska i fråga om sitt <NOBR>miljöarbete /---/</NOBR> rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som be- hövs.</P>
<P class="p478 ft10">Statens jordbruksverk – Jordbruksverket – regleringsbrevet</P>
<P class="p340 ft7">Vår genomgång av regeringens myndighetsstyrning av arbetet inom ramen för miljömålssystemet i regleringsbrevet har avgränsats till verksamhetsdelen. För Jordbruksverkets del är det dock intressant att peka på att regeringen förutom verksamhetsdelen även använder finansieringsdelen/villkor för anslag i sin myndighetsstyrning av dessa frågor.</P>
<P class="p225 ft17">Åren <NOBR>2003–2008</NOBR> fanns delar av Jordbruksverkets verksamhet inom politikområdet Landsbygdspolitik, verksamhetsområdet Miljö- och landsbygdsåtgärder och verksamhetsgrenen Miljöförbättrande åtgärder i jordbruk och trädgårdsnäring. Målen för politikområdet var likalydande samtliga år. Målet för politikområdet var <SPAN class="ft36">en eko- logiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden</SPAN>.</P>
<P class="p10 ft7">Åren 2003 och 2004 var målet för verksamhetsområde Miljö- och landsbygdsåtgärder att tillvarata och utveckla jordbrukets posi- tiva och minimera dess negativa miljöeffekter samt verka för en livskraftig landsbygd. Vidare ska lantbrukarens roll som företagare främjas och underlättas.</P>
<P class="p14 ft74">År 2003 var målet för verksamhetsgren Miljöförbättrande åtgär- der i jordbruk och trädgårdsnäring var att Jordbruksverket skulle</P>
<P class="p939 ft83"><SPAN class="ft81">41 </SPAN>Förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">435</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_436">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">bidra till att uppnå målet om en ekologiskt hållbar utveckling av landsbygden samt de för jordbruket relevanta nationella miljö- kvalitetsmålen genom genomförande av åtgärdsprogram för</P>
<P class="p48 ft34"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft209">minskade växtnäringsförluster,</SPAN></P>
<P class="p342 ft34"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft209">minskade risker vid användning av bekämpningsmedel,</SPAN></P>
<P class="p342 ft34"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft209">främjande av ekologisk produktion,</SPAN></P>
<P class="p342 ft34"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft209">bevarande och förstärkning av den biologiska mångfalden,</SPAN></P>
<P class="p342 ft34"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft209">växtgenetiska resurser,</SPAN></P>
<P class="p324 ft44"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft210">samt genom att delta i arbetet med att förbättra EU:s regler och ambitioner i en omfattning som överensstämmer med de svenska ambitionerna på/inom miljöområdet.</SPAN></P>
<P class="p806 ft7">Jordbruksverket skulle redovisa omfattningen och effekterna av insatta åtgärder. Redovisningen skulle göras enligt den målstruktur som redovisades i prop. 2000/01:130 och enligt anvisningar från Miljömålsrådet.</P>
<P class="p215 ft7">I regleringsbrevet för 2003 hade Jordbruksverket även ett upp- drag att redovisa hur de tre komponenterna i miljöarbetet nationella miljökvalitetsmål, särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling samt miljöledningssystem förhöll sig till var- andra och samverkade inbördes för att nå en hög måluppfyllelse i miljöarbetet. Om det fanns behov av det skulle Jordbruksverket lämna förslag på eventuella förbättringar avseende integreringen mellan de olika delarna. Uppdraget skulle redovisas till Natur- vårdsverket senast den 1 september 2003.</P>
<P class="p315 ft8">I regleringsbrevet för 2004 var målet för verksamhetsgrenen Integrerad landsbygdsutveckling <SPAN class="ft46">att uppnå de mål som slagits fast för miljö- och landsbygdsprogrammet, Mål </SPAN><NOBR><SPAN class="ft46">1-programmen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft46"> och Leader+ i samverkan med länsstyrelserna och andra berörda myndigheter samt i enlighet med fastställt regelverk och de ekonomiska ramarna för pro- grammen. Miljö- och landsbygdsprogrammet ska genomföras enligt de ekonomiska ramarna för programmet med tillämpning av en valuta- kurs på högst 8,57 kronor/euro. Ett effektivt och högt utnyttjande av den tilldelade budgeten från EU ska säkerställas.</SPAN></P>
<P class="p753 ft9">Jordbruksverket skulle bland annat redovisa</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">436</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_437">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">översiktligt hur programmen tillsammans med andra åtgärder för landsbygdsutveckling främjar en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utvecklingen av landsbygden. Om det var befogat, skulle Jordbruksverket lämna förslag till förändringar av pro- grammen.</SPAN></P>
<P class="p1148 ft17">Under rubriken övriga mål och återrapporteringskrav i samma regleringsbrev skulle Jordbruksverket i förhållande till miljökvali- tetsmålet <SPAN class="ft36">Ett rikt odlingslandskap och andra miljökvalitetsmål med koppling till jordbruket ska uppnås genom kostnadseffektiva åtgärder </SPAN>i den årliga återrapporteringen till Miljömålsrådet redovisa förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet med tillhörande delmål. Åtgärdsanalysen skulle innehålla en beskrivning av samhällsekonomiska konsekvenser samt ge förslag på lämpliga styrmedel.</P>
<P class="p279 ft17">Jordbruksverket skulle även, efter samråd med Riksantikvarie- ämbetet och Naturvårdsverket, utarbeta en strategi för hur mängden småbiotoper i slättbygden ska kunna öka i syfte att bidra till att miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap kan uppnås.</P>
<P class="p280 ft7">I regleringsbreven för åren <NOBR>2005–2008,</NOBR> var målet för verksam- hetsområdet Miljö- och landsbygdsåtgärder <SPAN class="ft44">de nationella miljö- kvalitetsmålen som berör jordbruket ska uppfyllas. En väl fungerande och ekonomiskt livskraftig landsbygd.</SPAN></P>
<P class="p280 ft8">I regleringsbrevet för 2005 och 2006 var målet för verksamhets- grenen Miljöförbättrande åtgärder i jordbruk och trädgårdsnäring:</P>
<P class="p280 ft46">Relevanta delmål inom ramen för miljökvalitetsmålen, särskilt Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning och Giftfri miljö, ska upp- fyllas inom områdena minskade växtnäringsförluster, minskade risker vid användning av bekämpningsmedel, bevarande och förstärkning av den biologiska mångfalden samt växtgenetiska resurser. Fastställda mål för den ekologiska produktionen ska uppfyllas. Svenska mål och prio- riteringar ska få genomslag i EU:s arbete med utformning och utveckling av regelverk på respektive område.</P>
<P class="p1013 ft7">Återrapporteringskravet i förhållande till verksamhetsgrens- målet var att Jordbruksverket skulle redovisa en analys av resultat och effekter i förhållande till fastställda mål.</P>
<P class="p278 ft7">Jordbruksverket fick i regleringsbrevet för 2005 även ett upp- drag som innebar att Jordbruksverket inom ramen för sitt miljö- målsansvar skulle utveckla kostnadseffektiva åtgärder för att nå</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">437</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_438">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p915 ft7">miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap med tillhörande delmål. Jordbruksverket skulle vid behov till Miljömålsrådet redo- visa förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljökvali- tetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Åtgärdsanalysen skulle innehålla en beskrivning av de samhällsekonomiska konsekvenserna och förslag på lämpliga styrmedel.</P>
<P class="p575 ft17">I regleringsbrevet för 2006 var återraporteringskravet till verksamhetsgrenen att Jordbruksverket skulle redovisa en analys av resultat och effekter i förhållande till fastställda mål. Jordbruks- verket hade även ett uppdrag som innebar att verket inom ramen för sitt miljömålsansvar vid behov skulle utveckla kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap med tillhörande delmål. Åtgärdsanalysen skulle innehålla en beskrivning av de samhällsekonomiska konsekvenserna. Jordbruksverket skulle inom ramen för sitt särskilda sektorsansvar lämna förslag på lämp- liga styrmedel och rapportera om sitt arbete till Miljömålsrådet senast den 28 februari 2007.</P>
<P class="p275 ft17">Vidare skulle Jordbruksverket rapportering enligt uppdraget om strategin för hushållning av mark och vatten, förslag till kostnads- effektiva åtgärder, sektorsansvar samt övrig rapportering enligt Jordbruksverkets ansvar för miljökvalitetsmålet Ett rikt odlings- landskap, i enlighet med riktlinjer från Miljömålsrådet.</P>
<P class="p273 ft7">Jordbruksverket skulle även för respektive 2004, 2005 och 2006 redovisa vilka insatser som verket genomfört samt hur verket fördelat resurserna av de medel för arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med miljömålsproposi- tionerna (prop. 2000/01:130 och 2004/05:150) som tillförts an- slaget 43:1 Statens jordbruksverk från utgiftsområde 20 under perioden <NOBR>2001–2006.</NOBR></P>
<P class="p575 ft8">I regleringsbrevet för 2007 var målet för verksamhetsgrenen Miljöförbättrande åtgärder i jordbruk och trädgårdsnäring något omformulerat och löd på följande sätt: <SPAN class="ft46">Relevanta delmål inom ramen för miljökvalitetsmålen, särskilt Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning och Giftfri miljö, ska uppfyllas. Detta ska ske genom minskade växtnäringsförluster, minskade risker vid användning av </SPAN>växtskyddsmedel, utveckling av ekologisk produktion, <SPAN class="ft46">bevarande och förstärkning av den biologiska mångfalden samt växtgenetiska resurser. Fastställda mål för den ekologiska produktionen ska upp-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">438</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_439">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft46">fyllas. Svenska mål och prioriteringar ska få genomslag i EU:s arbete med utformning och utveckling av regelverk på respektive område.</P>
<P class="p278 ft7">Jordbruksverket skulle redovisa en analys av resultaten och effekterna i förhållande till fastställda mål. Jordbruksverket skulle också redovisa en sammanställning över kostnaderna för verksam- heten under politikområdet Landsbygdspolitik fördelat per miljö- kvalitetsmål och i möjligaste mån per delmål.</P>
<P class="p278 ft7">Jordbruksverket skulle även inom ramen för sitt miljömåls- ansvar vid behov utveckla kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap med tillhörande del- mål. Åtgärdsanalysen skulle innehålla en beskrivning av de sam- hällsekonomiska konsekvenserna och lämna förslag på lämpliga styrmedel,</P>
<P class="p278 ft7">utifrån sitt sektorsansvar delta i det pågående arbetet med att införliva Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpoli- tikens område.</P>
<P class="p1013 ft7">För 2007 skulle Jordbruksverket redovisa vilka insatser som genomförts samt hur resurserna fördelats när det gäller de medel för arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitets- målen i enlighet med miljömålspropositionerna (prop. 2000/01:130 och 2004/05:150) som tillförts anslaget 43:1 Statens jordbruksverk från utgiftsområde 20 under perioden <NOBR>2001–2007.</NOBR> Redovisningen lämnas i separat rapport till regeringen (Miljödepartementet) senast den 23 mars 2008.</P>
<P class="p278 ft7">I regleringsbrevet för 2008 hade målet för verksamhetsområdet Miljö- och landsbygdsåtgärder reviderats och hade nu fått följande formulering <SPAN class="ft44">En väl fungerande och ekonomiskt livskraftig landsbygd där natur- och kulturvärden värnas och där jordbrukets negativa miljöpåverkan minimeras.</SPAN></P>
<P class="p280 ft79">Även målet för verksamhetsgrenen Landsbygdens utveckling och miljö fick samma år ett delvis nytt mål som innebar att <SPAN class="ft70">målen angivna för åtgärder i det svenska landsbygdsprogrammet </SPAN><NOBR><SPAN class="ft70">2007–2013</SPAN></NOBR><SPAN class="ft70"> är uppfyllda eller på väg att uppfyllas under programperioden. Relevanta delmål inom ramen för miljökvalitetsmålen, särskilt Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och Myllrande våtmarker är uppfyllda eller på väg att uppfyllas. Förutsättningarna för jordbruk och livsmedelsförädling i norra Sverige är goda.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">439</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_440">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1149 ft7">Jordbruksverkets återrapporteringskrav var att redovisa en ana- lys av resultaten och effekterna av verksamhet under verksam- hetsgrenen i förhållande till målen.</P>
<P class="p575 ft8">Samma år fick Jordbruksverket i uppdrag att efter samråd med berörda myndigheter och organisationer lämna förslag till ett handlingsprogram för minskade växtnärings- och växthusgasför- luster från jordbruket för perioden 2011 till och med 2016 med utblick till 2020. Handlingsprogrammet skulle vara en bred kun- skapsbas och ett redskap i ett långsiktigt arbete för att minska växtnärings- och växthusgasförlusterna. Förslaget till program skulle särskilt beakta miljökvalitetsmålen Minskad klimatpåverkan och Ingen övergödning men även andra relevanta miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p511 ft7">I regleringsbrevet för 2009 fick Jordbruksverket i uppdrag att i samråd med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket föreslå ett program för uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöeffekter för perioden <NOBR>2010–2014.</NOBR> Uppfölj- ningen och utvärderingen skulle göras i relation till miljökvali- tetsmålen, bl.a. utsläpp av växthusgaser och klimatpåverkan samt åtagandena i Natura 2000, EG:s ramdirektiv för vatten samt andra regelverk och processer.</P>
<P class="p1150 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2012 skulle Jordbruksverket efter samråd med Kemikalieinspektionen och med utgångspunkt i den föreslagna strategin för växtskyddsmedel som redovisades till rege- ringen den 1 december 2011 (Strategi för växtskyddsmedel – Förslag till en arbetsmetod, rapport 2011:38)vidareutveckla och använda denna med syfte att bibehålla förutsättningarna för en hållbar och konkurrenskraftig produktion med beaktande av rele- vanta miljökvalitetsmål. Arbetet skulle bedrivas i dialog med näringen och berörda myndigheter och redovisas till Regerings- kansliet (Landsbygdsdepartementet).</P>
<P class="p511 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2014 skulle Jordbruksverket redovisa hur myndigheten verkar för att generationsmålet och miljökvali- tetsmålen nås och hur arbetet med att integrera miljöarbetet i kärnverksamheten fortlöper.</P>
<P class="p1150 ft17">Dessutom skulle Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket gemensamt föreslå ett program för uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens (GJP) miljöeffekter för perioden <NOBR>2015–2019.</NOBR> Jordbruksverket har samordningsansvar för redovisning av upp-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">440</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_441">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343441x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">draget. Utgångspunkten för arbetet inom GJP:s miljöeffekter är att leverera framåtsyftande och <NOBR>policy-relevanta</NOBR> analyser på såväl EU- nivå som nationell nivå. Analyserna ska bland annat beakta kost- nadseffektivitet och möjligheten att utveckla ekosystemtjänster samt bidra till uppfyllandet av nationella miljökvalitetsmål. GJP:s miljöeffekter på <NOBR>EU-nivå</NOBR> samt motsvarande arbete i andra länder och inom kommissionen bör följas. Uppdraget skulle redovisas till Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 1 okto- ber 2014.</P>
<P class="p10 ft7">I regleringsbreven för 2010, 2011, 2013 och 2015 hade Jord- bruksverket uppgifter i förhållande till miljökvalitetsmålen endast i regleringsbrevets finansieringsdel.</P>
<P class="p329 ft32"><SPAN class="ft32">1.8</SPAN><SPAN class="ft201">Kemikalieinspektionen</SPAN></P>
<P class="p465 ft10">Kemikalieinspektionen – verksförordningen</P>
<P class="p340 ft7">Kemikalieinspektionen omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Kemikalieinspektionens chef skulle beakta de krav som ställdes på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p471 ft10">Kemikalieinspektionen – instruktionen</P>
<P class="p562 ft7">I augusti 1988 fick Kemikalieinspektionen sin andra instruktion.<SPAN class="ft80">42 </SPAN>I januari 2002<SPAN class="ft80">43</SPAN>infördes miljökvalitetsmålet Giftfri miljö i instruk- tionen genom en ny paragraf, 1 a §:</P>
<P class="p454 ft11">Kemikalieinspektionen ansvarar för samordning, uppföljning och rappor- tering i fråga om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.</P>
<P class="p1130 ft9">Den 1 januari 2007<SPAN class="ft91">44 </SPAN>utökades uppgiften genom en ändring i 1 a § (ny text är kursiv):</P>
<P class="p1151 ft11">Kemikalieinspektionen ansvarar för samordning, <SPAN class="ft39">utveckling, </SPAN>uppfölj- ning, <SPAN class="ft39">utvärdering, </SPAN>rapportering och <SPAN class="ft39">information </SPAN>i fråga om miljökvali- tetsmålet Giftfri miljö.</P>
<P class="p850 ft82"><SPAN class="ft95">42</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (1988:525) med instruktion för Kemikalieinspektionen.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">43</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2001:1098.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">44</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2006:1143.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">441</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_442">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343442x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft9">En ny 2 a § som också hade med miljömålsarbetet att göra infördes vid samma tillfälle.</P>
<P class="p1152 ft11">Kemikalieinspektionen ska i fråga om sitt miljömålsarbete enligt 1 a § rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1153 ft7">Den 1 januari 2008 fick Kemikalieinspektionen åter en ny instruk- tion,<SPAN class="ft80">45 </SPAN>den tredje i ordningen. I den 3 § hade nu Kemikalieinspek- tionen en ny uppgift inom ramen för miljömålssystemet. Den innebar att:</P>
<P class="p1154 ft11">3 § Kemikalieinspektionen ska särskilt</P>
<P class="p612 ft11">6. bidra med kunskap för att främja forsknings- och utvecklings- arbete som har särskild betydelse för att kunna nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.</P>
<P class="p451 ft7">Två år senare, den 1 januari 2010, fick Kemikalieinspektionen återigen en ny instruktion som var myndighetens fjärde instruk- tion.<SPAN class="ft80">46 </SPAN>Det första stycket i 2 § byggdes här ut något ytterligare avseende myndighetens uppgifter i anledning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, nämligen med att myndigheten också skulle ge förslag till kostnadseffektiva åtgärder och på andra sätt verka för att miljökvalitetsmålet och dess delmål nås.</P>
<P class="p909 ft7">Genom en instruktionsändring i mars 2011<SPAN class="ft80">47 </SPAN>fick § 2 en ny lydelse som avsåg uppgifter avseende generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen.</P>
<P class="p389 ft111">Kemikalieinspektionen ska verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling samt sam- ordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvali- tetsmålet Giftfri miljö.</P>
<P class="p1081 ft11">Inspektionen ska i fråga om sitt miljöarbete enligt första stycket rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1155 ft9">I och med denna ändring i instruktionen hade Kemikalieinspek- tionens uppgifter i miljömålssystemet utvidgats från att tidigare</P>
<P class="p1011 ft82"><SPAN class="ft95">45</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2007:1064) med instruktion för Kemikalieinspektionen.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">46</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2009:947) med instruktion för Kemikalieinspektionen.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">47</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2011:89.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">442</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_443">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft9">endast ha omfattat miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till att nu om- fatta både generationsmålet och samtliga miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p480 ft10">Kemikalieinspektionen – regleringsbrevet</P>
<P class="p318 ft7">Åren <NOBR>2003–2008</NOBR> fanns Kemikalieinspektionens verksamhet inom politikområdet Miljöpolitik samt åren <NOBR>2003–2007</NOBR> inom ramen för två verksamhetsområden; Pådrivande och förebyggande miljö- arbete samt Kunskap och underlag för miljöarbete. I reglerings- brevet för 2008 fanns Kemikalieinspektionens verksamhet inom endast ett verksamhetsområde – Pådrivande och förebyggande miljöarbete.</P>
<P class="p10 ft7">Målet för politikområdet Miljöpolitik var <NOBR>2003–2008</NOBR> <SPAN class="ft44">att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljö- problemen i Sverige är lösta.</SPAN></P>
<P class="p60 ft8">Målet för verksamhetsområdet Pådrivande och förebyggande miljöarbete var åren <NOBR>2003–2006</NOBR> <SPAN class="ft46">att nationellt och internationellt utveckla och tillämpa styrmedel i enlighet med de fem grundläggande miljövärdena samt påverka attityder och beteenden hos individer och organisationer så att de agerar i enlighet med sitt miljöansvar. År 2007 och 2008 var målet att nationellt och internationellt utveckla och tillämpa styrmedel i enlighet med de fem grundläggande miljövärdena.</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">Målet för verksamhetsområdet Kunskap och underlag för miljö- arbete var <SPAN class="ft44">2003 att Kemikalieinspektionen ska genom information, forskning, uppföljning och analys ha nödvändig kunskap för att kunna genomföra och förnya insatser så att miljökvalitetsmålet Giftfri miljö kan nås</SPAN>. Åren <NOBR>2004–2007</NOBR> var målet för verksamhetsområdet <SPAN class="ft44">att genom forskning, uppföljning och analys ta fram den kunskap som behövs för att genomföra och förnya insatser för att nå miljökvali- tetsmålen.</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Inom verksamhetsområdet Pådrivande och förebyggande miljö- arbete fanns åren <NOBR>2003–2007</NOBR> verksamhetsgrenarna Kunskap om kemikalier, Information om varor, Utfasning av särskilt farliga ämnen, Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier och Tillsyn och vägledning.</P>
<P class="p305 ft17">Inom verksamhetsområdet Kunskap och underlag för miljö- arbete fanns åren <NOBR>2003–2007</NOBR> verksamhetsgrenarna Samordning,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">443</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_444">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och Riktvärden för miljökvalitet.</P>
<P class="p85 ft34">Verksamhetsgrenarna med återrapporteringskrav</P>
<P class="p1121 ft34">Kunskap om alla kemikalier</P>
<P class="p326 ft17">Det övergripande målet för verksamhetsgrenen <SPAN class="ft36">Kunskap om alla kemikalier </SPAN>var åren <NOBR>2003–2007</NOBR> Delmål 1 till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Målet innebar att Kemikalieinspektionen aktivt skulle verka för att förslag till ny lagstiftning inom EU ger förutsätt- ningar för att delmålet ska kunna nås inom ramen för regeringens samlade politik. År <NOBR>2003–2005</NOBR> skulle Kemikalieinspektionen även aktivt medverka till en global överenskommelse inom Forum för kemikaliesäkerhet, om att bristen på kunskap om egenskaper hos kemiska ämnen som hanteras på marknaden ska åtgärdas och 2007 skulle särskild vikt läggas på insatser som rörde kravet på att företagen ska ta fram kunskap om ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper. I regleringsbrevet för 2006 kompletterade regeringen målet med att särskild vikt skulle läggas på insatser som rör kravet på att företagen ska ta fram kunskap om ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper.</P>
<P class="p215 ft7">Åren <NOBR>2003–2007</NOBR> var Kemikalieinspektionens återrapporterings- krav till målet att redovisa hur arbetet inom EU och globalt fort- skred. Redovisningen skulle innehålla redogörelse av uppnådda effekter eller resultat av myndighetens arbete samt uppgifter om myndighetens resursanvändning.</P>
<P class="p81 ft34">Information om alla varor</P>
<P class="p326 ft8">Det övergripande målet för verksamhetsgrenen <SPAN class="ft46">Information om alla varor </SPAN>var åren <NOBR>2003–2007</NOBR> Delmål 2 till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Målet var i stort likalydande åren <NOBR>2003–2007</NOBR> och innebar att Kemikalieinspektionen skulle verka för att förutsättningar ges till en förbättrad hälso- och miljöinformation genom bl.a. att klassi- ficerings- och märkningsreglerna utvecklas. Kemikalieinspektionen skulle också verka för att vissa andra varor än kemiska produkter ska förses med hälso- och miljöinformation. I regleringsbreven för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">444</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_445">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">åren <NOBR>2004–2007</NOBR> kompletterades målet med att Kemikalieinspek- tionen även skulle granska kvaliteten på produktinformationen. År 2006 och 2007 skulle Kemikalieinspektionen även genom infor- mation m.m. stimulera näringslivet att utveckla krav på information om farliga ämnen i varor, främst inom ramen för miljövarudeklara- tionerna.</P>
<P class="p10 ft7">Kemikalieinspektionens återrapporteringskrav till målet var 2003– 2007 i stort likalydande och var att redovisa de åtgärder myndig- heten vidtagit för att tillverkare och importörer av kemikalier skulle förbättra produktinformationens kvalitet samt redovisa föränd- ringar av produktinformationens kvalitet. Kemikalieinspektionen skulle också redovisa hur arbetet inom EU, OECD och FN med att utveckla regler eller på annat sätt skapa krav på hälso- och miljöinformation fortskred, liksom hur arbetet löpte med att i EU införliva de globala harmoniseringskraven. Redovisningen skulle innehålla en redogörelse av uppnådda effekter eller resultat av myndighetens arbete samt uppgift om myndighetens resursanvänd- ning.</P>
<P class="p471 ft34">Utfasning av särskilt farliga ämnen</P>
<P class="p770 ft8">Det övergripande målet för verksamhetsgrenen <SPAN class="ft46">Utfasning av sär- skilt farliga ämnen </SPAN>var i regleringsbreven för <NOBR>2003–2007</NOBR> Delmål 3 till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Målet för verksamhetsgrenen var i stort likalydande i samtliga regleringsbrev åren <NOBR>2003–2007.</NOBR> Målet var att Kemikalieinspektionen skulle verka för att förslag till ny lagstiftning inom EU ger en hög skyddsnivå med avseende på särskilt farliga ämnen. Förslaget ska omfatta ämnen som har <NOBR>vPvB-,</NOBR> PBT- och <NOBR>CMR-egenskaper.</NOBR> Kemikalieinspektionen skulle verka för att tillämpningen av den befintliga <NOBR>EG-lagstiftningen</NOBR> är i linje med de svenska riktlinjerna för utfasning av särskilt farliga ämnen. Riktlinjerna ska också tillämpas vid den nationella prövningen av biocidprodukter. Vid nationell prövning av växtskyddsmedel ska <NOBR>EG-direktivets</NOBR> (91/414/EEG) möjligheter att fasa ut särskilt farliga ämnen utnyttjas. Inspektionen skulle vidare verka för att problemen med särskilt farliga ämnen synliggörs vid riskvärderingen av verk- samma ämnen (växtskyddsmedel) i EU samt verka för en sträng bedömning av dessa. Kemikalieinspektionen skulle genom informa-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">445</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_446">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">tion m.m. ha gett näringslivet ökade förutsättningar att tillämpa riktlinjerna för utfasning av särskilt farliga ämnen. Kemikalie- inspektionen skulle bidra till att utveckla det internationella arbetet med tungmetaller, särskilt kvicksilver, kadmium och bly.</P>
<P class="p315 ft79">Kemikalieinspektionens återrapporteringskrav till målet enligt regleringsbreven för var <NOBR>2003–2007</NOBR> att redovisa hur arbetet med att införa lagstiftning för särskilt farliga ämnen i EU löpte. Kemikalie- inspektionen skulle redovisa tillämpningen i den nationella pröv- ningen av biocidprodukter och identifiera möjligheter till utfasning vid prövning av växtskyddsmedel. Kemikalieinspektionen skulle också redovisa sina insatser för att näringslivet skulle tillämpa riktlinjerna. Redovisningen skulle innehålla redogörelse av upp- nådda effekter eller resultat av myndighetens arbete samt uppgift om myndighetens resursanvändning.</P>
<P class="p1156 ft34">Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier</P>
<P class="p451 ft7">Det övergripande målet för verksamhetsgrenen <SPAN class="ft44">Fortlöpande minsk- ning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier </SPAN>var åren <NOBR>2003–2007</NOBR> Delmål 4 till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Målet var i huvudsak likalydande under samma tidsperiod.</P>
<P class="p106 ft7">I regleringsbreven för åren <NOBR>2003–2005</NOBR> ingick i målet att Kemi- kalieinspektionen tillsammans med berörda myndigheter skulle använda indikatorer och nyckeltal för att följa upp riskminskningen enligt delmålet.</P>
<P class="p315 ft8">Enligt regleringsbreven för åren <NOBR>2003–2007</NOBR> skulle Kemikalie- inspektionen enligt målet verka för att förslag till ny lagstiftning inom EU ger goda förutsättningar för att hälso- och miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen fortlöpande ska minska. Vid prövningen av bekämpningsmedel skulle alla möj- ligheter till riskminskning tas tillvara. Inspektionen ska verka för att förslag till ny lagstiftning inom EU (relaterad till den tematiska strategin) överensstämmer med den svenska ambitionsnivån i Gift- fri miljö. Antalet avslutade ansökningar om godkännande av be- kämpningsmedel ska ha ökat med 10 procent jämfört med år 2001. Handläggningstiden skulle vid årsskiftet i genomsnitt vara 18 månader eller kortare för bekämpningsmedel med verksamma ämnen som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">446</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_447">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p629 ft9">inte finns i redan godkända medel och 6 månader eller kortare för övriga medel.</P>
<P class="p630 ft7">Enligt regleringsbreven för 2006 och 2007 skulle Kemikalie- inspektionen informera användare av kemikalier om hälso- och miljörisker med kemikalier och hur de riskerna kan minskas. Enligt regleringsbrevet för 2006 skulle Kemikalieinspektionen bevaka användningen av giftiga båtbottenfärger för fritidsbåtar samt utvecklingen och användningen av alternativ till sådana färger och i regleringsbrevet för 2007 löpande bistå regeringen med förslag till åtgärder som behövs i samband med ikraftträdandet av REACH. Inspektionen ska utföra informations- och kunskapsspridnings- aktiviteter rörande REACH.</P>
<P class="p280 ft7">Kemikalieinspektionens återrapporteringskrav enligt reglerings- breven för <NOBR>2003–2007</NOBR> var att redovisa hur arbetet i EU fortskred (samt arbetet med den nationella implementeringen av REACH år 2007). Inspektionen skulle också redovisa hur prövningsverksam- heten av bekämpningsmedel och biotekniska organismer löper inklusive handläggningstider för dessa produktgrupper. Redovis- ningen skulle innehålla redogörelse av uppnådda effekter eller resultat av myndighetens arbete samt uppgift om myndighetens resursanvändning.</P>
<P class="p279 ft7">Enligt regleringsbreven för <NOBR>2004–2007</NOBR> kompletterades åter- rapporteringskravet med att Kemikalieinspektionen om handlägg- ningstiderna (2007) för godkännande av bekämpningsmedel) inte bedömdes kunna nås – skulle redovisa orsakerna till detta.</P>
<P class="p278 ft7">Åren 2004 och 2005 skulle Kemikalieinspektionen även genom indikatorer och nyckeltal visa hur riskminskningen enligt delmålet uppnås.</P>
<P class="p631 ft7">Enligt ett återrapporteringskrav 2003 till samma verksamhets- grensmål skulle Kemikalieinspektionen tillsammans med Naturvårds- verket redovisa hur dialogen med prioriterade kemikalieanvändande branscher fortlöpte. Dialogen skulle syfta till utveckling av verk- samhetsanpassad information av hälso- och miljöfarliga kemikalier samt möjligheter till frivillig utfasning av sådana som är särskilt farliga.</P>
<P class="p1013 ft7">År 2006 skulle Kemikalieinspektionen även redovisa använd- ningen av giftiga båtbottenfärger för fritidsbåtar samt utvecklingen och användningen av alternativ till sådana färger.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">447</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_448">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1157 ft34">Samordning, uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö</P>
<P class="p327 ft36"><SPAN class="ft17">Målet för verksamhetsgrenen </SPAN>Samordning, uppföljning och utvär- dering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö <SPAN class="ft17">fanns med i reglerings- breven för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">2003–2007.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> Målet utvidgades år från år. Den del av målet som fanns med i regleringsbreven för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">2003–2007</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> var att Kemi- kalieinspektionen har (ska ha) ett system för samordning och uppföljning av miljökvalitetsmålet som involverar berörda myn- digheter och andra aktörer. Åren </SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">2004–2007</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> kompletterades detta med Kemikalieinspektionen ska inom ramen för sitt miljömåls- ansvar utveckla kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljökvali- tetsmålet Giftfri miljö med tillhörande delmål. År 2006 skulle Kemikalieinspektionen samordna berörda myndigheters arbete med att fasa ut giftiga båtbottenfärger. Åren </SPAN><NOBR><SPAN class="ft17">2006–2006</SPAN></NOBR><SPAN class="ft17"> kompletterades målet dels med att Kemikalieinspektionen ska, i linje med den strategi som inspektionen har utformat, informera om och för- bereda företag och myndigheter för införandet av REACH. Kemikalieinspektionen ska, som en del i det arbetet, i samarbete med näringslivet och andra berörda myndigheter utforma informa- tions- och utbildningsmaterial samt genomföra utbildningsinsatser om kemiska hälso- och miljörisker och innebörden av kommande kemikalieregler. Dels med att Kemikalieinspektionen ska uppdatera framtagna indikatorer för uppföljningen av miljökvalitetsmålet Gift- fri miljö.</SPAN></P>
<P class="p1158 ft17">Kemikalieinspektionens återrapporteringskrav till målet för verk- samhetsgrenen i regleringsbreven för <NOBR>2003–2007</NOBR> var i var att redo- visa vilka insatser som Kemikalieinspektionen gjort inom ramen för huvudansvaret för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Inspektionen skulle särskilt redovisa vilka insatser som gjorts för att kommu- nicera och öka engagemanget för generationsmålet. Redovisningen skulle innehålla redogörelse av uppnådda effekter eller resultat av myndighetens arbete samt uppgift om myndighetens resursanvänd- ning. Enligt återrapporteringskraven <NOBR>2004–2007</NOBR> skulle Kemikalie- inspektionen även redovisa med vilka andra myndigheter Kemi- kalieinspektionen samordnat arbetet (och från och med 2005) mot miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och hur samordningen genom- förts.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">448</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_449">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft8">Enligt regleringsbreven för <NOBR>2004–2007</NOBR> skulle Kemikalieinspek- tionen till Miljömålsrådet redovisa förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljökvalitetsmåletet Giftfri miljö. Åtgärds- analysen skulle innehålla en beskrivning av de samhällsekonomiska konsekvenserna samt ge förslag på lämpliga styrmedel.</P>
<P class="p10 ft7">Åren 2006 och 2007 skulle Kemikalieinspektionen även redo- göra för behovet av informationsinsatser inom kemikalieområdet och de insatser som inspektionen hade genomfört.</P>
<P class="p471 ft34">Riktvärden för miljökvalitet</P>
<P class="p318 ft17">Enligt regleringsbreven för <NOBR>2003–2007</NOBR> var målet för verksamhets- grenen <SPAN class="ft36">Riktvärden för miljökvalitet </SPAN>Delmål 5 till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. År 2003 skulle Kemikalieinspektionen göra en be- dömning av hur riktvärdena kan användas. Enligt regleringsbrevet för 2004 skulle Kemikalieinspektionen ta fram riktvärden för den yttre miljön för ytterligare 30 ämnen, med inriktning på bekämp- ningsmedel. Kemikalieinspektionen skulle i samarbete med Natur- vårdsverket, Arbetsmiljöverket, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut lämna förslag till hur arbetet med riktvärden för hälsa kan fortskrida. Enligt regleringsbreven för <NOBR>2005–2007</NOBR> skulle Kemikalieinspektionen vid behov uppdatera befintliga riktvärden.</P>
<P class="p13 ft7">Kemikalieinspektionens återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2003 var att redovisa hur riktvärdena kan användas av såväl myndigheter som näringsliv.</P>
<P class="p10 ft7">Återrapporteringskravet 2004 var att redovisa riktvärden för ytterligare 30 ämnen samt redovisa förslag till hur arbetet med rikt- värden för hälsa kunde fortskrida.</P>
<P class="p10 ft7">I regleringsbreven för <NOBR>2005–2007</NOBR> var Kemikalieinspektionens återrapporteringskrav var att redovisa de uppdateringar av rikt- värden för miljökvalitet som gjorts under 2005 (2006, 2007).</P>
<P class="p471 ft34">Nya verksamhetsgrenar 2008</P>
<P class="p318 ft7">I regleringsbrevet för 2008 var Kemikalieinspektionens hela verk- samhet samlad inom verksamhetsområdet Pådrivande och före- byggande miljöarbete. Målet för verksamhetsområdet var detta år</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">449</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_450">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">att nationellt och internationellt utveckla och tillämpa styrmedel i enlighet med de fem grundläggande miljövärdena.</P>
<P class="p308 ft74">Inom verksamhetsområdet fanns de fyra verksamhetsgrenarna; Allmänkemikalier och varor, Växtskyddsmedel, biocidprodukter och GMO, Tillsyn och tillsynsvägledning och Internationellt arbete.</P>
<P class="p481 ft34">Internationellt arbete</P>
<P class="p82 ft7">I regleringsbrevet för 2008 var målet för den nya verksamhets- grenen verksamhetsgren Internationellt arbete: Kemikalieinspek- tionen ska bidra till regeringens arbete med vidareutveckling, upp- följning, eventuell rapportering och genomförande av den globala kemikaliestrategin, internationella miljökonventioner och tillhör- ande protokoll. Kemikalieinspektionen ska särskilt</P>
<P class="p48 ft34"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft209">beakta varuperspektivet i sitt internationella arbete,</SPAN></P>
<P class="p324 ft44"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft210">bidra till att Sverige är drivande i det internationella arbetet med tungmetaller, särskilt kvicksilver, kadmium och bly,</SPAN></P>
<P class="p324 ft34"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft209">bidra till att Sverige är drivande i arbetet med den globala kemi- kaliestrategin.</SPAN></P>
<P class="p1159 ft9">Kemikalieinspektionens återrapporteringskrav var att redovisa</P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">de viktigaste insatserna och bedöma resultaten av dessa med särskilt fokus på de ovan prioriterade områdena,</SPAN></P>
<P class="p475 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">hur utvecklingssamarbetet eventuellt bidragit till målsättning- arna i konventionsarbetet och under miljökvalitetsmålet en Giftfri miljö.</SPAN></P>
<P class="p89 ft34">Uppdrag</P>
<P class="p287 ft8">I regleringsbrevet för 2003 fick Kemikalieinspektionen även ett uppdrag som innebar att redovisa arbetet med det särskilda sektors- ansvaret för ekologiskt hållbar utveckling (M98/2998/8). Redo- visningen skulle innehålla sektorns huvudsakliga miljöpåverkan i förhållande till de nationella miljökvalitetsmålen, hur myndigheten arbetat för att minska sektorns miljöpåverkan, eventuella problem</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">450</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_451">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft9">samt ge förslag till vidareutveckling och eventuella behov av för- tydliganden av sektorsansvaret.</P>
<P class="p779 ft7">Kemikalieinspektionen skulle även redovisa hur arbetet med sektorsansvar för miljön, arbetet med de nationella miljökvalitets- målen och miljöledningssystem integrerats samt föreslå eventuell förbättring av integreringen. Integreringen skulle bland annat gälla aktiviteter såsom utvecklande av mål och handlingsplaner, sam- arbete med andra aktörer, information samt redovisning, uppfölj- ning och revidering. Uppdraget skulle redovisas till Naturvårds- verket senast den 1 september 2003.</P>
<P class="p471 ft34">2009</P>
<P class="p346 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2009 skulle Kemikalieinspektionen prioritera att fortlöpande bistå regeringen i förberedelserna och genomförandet av det svenska ordförandeskapet i EU:s råd andra halvåret 2009 både när det gällde sakfrågor och praktiska frågor inom Kemikalieinspektionens ansvarsområde.</P>
<P class="p13 ft7">Kemikalieinspektionen skulle bidra till regeringens arbete med vidareutveckling, uppföljning, eventuell rapportering och genom- förande av den globala kemikaliestrategin, internationella miljökonventioner och tillhörande <NOBR>protokoll. /---/</NOBR></P>
<P class="p10 ft7">Kemikalieinspektionens återrapporteringskrav var bland annat att redovisa hur utvecklingssamarbetet eventuellt bidragit till mål- sättningarna i konventionsarbetet och under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.</P>
<P class="p471 ft34">2010, 2011 och 2012</P>
<P class="p318 ft74">I regleringsbreven för <NOBR>2010–2012</NOBR> hade inte Kemikalieinspektionen något mål/återrapporteringskrav/uppdrag om miljömålen.</P>
<P class="p601 ft34">2013</P>
<P class="p290 ft79">I regleringsbrevet för 2013 fick Kemikalieinspektionen ett uppdrag att ta fram en fördjupad analys och förslag till handlingsplan för Sveriges insatser i utvecklingen av EU:s kemikalielagstiftning Reach</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">451</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_452">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343452x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">samt hur dess tillämpning skulle kunna effektiviseras, för att bidra till miljökvalitetsmålet Giftfri <NOBR>miljö. /---/</NOBR></P>
<P class="p504 ft7">Kemikalieinspektionen skulle samråda med berörda myndig- heter och andra intressenter. Uppdraget skulle redovisas till Rege- ringskansliet (Miljödepartementet) senast 1 juni 2014.</P>
<P class="p81 ft34">2014</P>
<P class="p82 ft7">Enligt ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2014 skulle Kemikalieinspektionen redovisa hur myndigheten hade verkat för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen och hur arbetet hade integrerats i genomförandet av myndighetens arbete.</P>
<P class="p81 ft34">2015</P>
<P class="p326 ft74">I regleringsbreven för <NOBR>2010–2012</NOBR> hade inte Kemikalieinspektionen något mål/återrapporteringskrav/uppdrag om miljömålen.</P>
<P class="p54 ft32"><SPAN class="ft32">1.9</SPAN><SPAN class="ft204">Kommerskollegium</SPAN></P>
<P class="p1121 ft10">Kommerskollegium – verksförordningen</P>
<P class="p336 ft7">Kommerskollegium omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Kommerskollegiums chef skulle beakta de krav som ställs på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p81 ft10">Kommerskollegium – instruktionen</P>
<P class="p460 ft74">Genom den ändring<SPAN class="ft182">48 </SPAN>i Kommerskollegiums instruktion<SPAN class="ft182">49 </SPAN>som trädde i kraft i mars 2011 fick myndigheten nya uppgifter som innebar att</P>
<P class="p827 ft11">inom sitt verksamhetsområde verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p1085 ft82"><SPAN class="ft95">48</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2011:88.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">49</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (SFS 2009:894) med instruktion för Kommerskollegium.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">452</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_453">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343453x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft9">och</P>
<P class="p875 ft11">Kollegiet ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårds- verket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1130 ft9">Kommerskollegium fick en ny instruktion i februari 2013<SPAN class="ft91">50 </SPAN>och av den framgår att</P>
<P class="p923 ft11">Myndigheten ska inom sitt <NOBR>verksamhetsområde /---/</NOBR></P>
<P class="p1160 ft11">verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvali- tetsmål som riksdagen har fastställt nås, vid behov föreslå utveck- lingsåtgärder samt rapportera till Naturvårdsverket om miljöarbetet.</P>
<P class="p90 ft10">Kommerskollegium – regleringsbrevet</P>
<P class="p346 ft7">Åren <NOBR>2003–2013</NOBR> och 2015 hade Kommerskollegium inte något mål/återrapporteringskrav/uppdrag om miljömålen i sitt reglerings- brev. I regleringsbrevet för 2014 hade Kommerskollegium ett återrapporteringskrav som innebar att redovisa hur myndigheten verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och hur arbetet integreras med genomförandet av myndighetens kärnverk- samhet.</P>
<P class="p471 ft32">1.10 Konkurrensverket</P>
<P class="p465 ft10">Konkurrensverket – verksförordningen</P>
<P class="p355 ft7">Konkurrensverket omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Konkurrensverkets chef skulle beakta de krav som ställs på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p471 ft10">Konkurrensverket – instruktionen</P>
<P class="p562 ft9">Genom den ändring<SPAN class="ft91">51 </SPAN>i sin instruktion<SPAN class="ft91">52 </SPAN>som trädde i kraft i juli 2014 fick Konkurrensverket en ny uppgift. Uppgiften innebär att</P>
<P class="p306 ft82"><SPAN class="ft95">50</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2012:990) med instruktion för Kommerskollegium.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">51</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2014:784.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">52</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2007:1117) med instruktion för Konkurrensverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">453</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_454">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343454x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p883 ft111">Konkurrensverket ska, inom sitt verksamhetsområde, verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riks- dagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljö- arbetets utveckling.</P>
<P class="p613 ft11">Verket ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårds- verket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p370 ft7">Regeringen gav Konkurrensverket ett ansvar i miljömålssystemet mot bakgrund av att verket fått ansvaret för det samlade statliga upphandlingsansvaret. Regeringen anförde som argument att upp- handlingsstödet även omfattar bland annat miljöhänsyn i offentlig upphandling och kriterier för grön upphandling.<SPAN class="ft80">53</SPAN></P>
<P class="p81 ft10">Konkurrensverket – regleringsbrevet</P>
<P class="p460 ft74">Konkurrensverket har inte haft några mål/återrapporterings- krav/uppdrag om miljömålen i regleringsbreven för 2014 och 2015.</P>
<P class="p495 ft32">1.11 Konsumentverket</P>
<P class="p1121 ft10">Konsumentverket – verksförordningen</P>
<P class="p336 ft7">Konsumentverket omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Konsumentverkets chef skulle beakta de krav som ställs på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p81 ft10">Konsumentverket – instruktionen</P>
<P class="p1116 ft9">Genom en ändring<SPAN class="ft91">54 </SPAN>i Konsumentverkets instruktion <SPAN class="ft91">55 </SPAN>införde rege- ringen i augusti 1998 en ny uppgift som innebar att</P>
<P class="p422 ft13">Konsumentverket har ett samlat ansvar, sektorsansvar, för konsument- relaterade miljöfrågor. Verket ska vara samlande, stödjande och pådriv- ande i förhållande till andra berörda parter i sådana frågor.</P>
<P class="p1161 ft82"><SPAN class="ft95">53</SPAN><SPAN class="ft96">Skr. 2013/14:145.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">54</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 1998:802.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">55</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (1995:868) med instruktion för Konsumentverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">454</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_455">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343455x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1162 ft9">Med en skrivning som trädde i kraft i augusti 2006<SPAN class="ft91">56 </SPAN>uttryckte regeringen att</P>
<P class="p1163 ft11">Konsumentverket har ett samlat ansvar för konsumentrelaterade miljö- och handikappfrågor. Verket ska vara stödjande och pådrivande i så- dana frågor.</P>
<P class="p1164 ft8">Genom nästa ändring<SPAN class="ft100">57 </SPAN>i av denna uppgift i instruktionen<SPAN class="ft100">58 </SPAN>kompletterades den i januari 2007 med en skrivning som innebar att</P>
<P class="p923 ft11">Konsumentverket har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet.</P>
<P class="p8 ft9">och</P>
<P class="p1151 ft11">Konsumentverket ska i fråga om sitt <NOBR>miljömålsarbete /---/</NOBR> rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1165 ft9">I den nya instruktion<SPAN class="ft91">59 </SPAN>för Konsumentverket som trädde i kraft i januari 2008 hade uppgiften ändrats så att myndigheten skulle ha</P>
<P class="p1163 ft11">ett samlat ansvar för konsumentrelaterade miljö- och handikappfrågor. Verket ska vara stödjande och pådrivande i sådana frågor. Konsument- verket har ett särskilt ansvar för miljömålsarbetet inom sitt verksam- hetsområde.</P>
<P class="p1166 ft7">Uppgiften att rapportera till miljömålsrådet fanns, med vissa redaktionella ändringar, kvar med samma innebörd som tidigare.</P>
<P class="p1167 ft9">Konsumentverket fick återigen en ny instruktion i juli 2009.<SPAN class="ft91">60 </SPAN>I denna instruktion har uppgiften formulerats på följande sätt</P>
<P class="p923 ft11">Myndigheten ska i sin löpande verksamhet integrera</P>
<P class="p1168 ft111"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft211">arbetet som följer av myndighetens ansvar för miljö- och hållbar- hetsfrågor samt det särskilda ansvar för miljömålsarbetet, samt</SPAN></P>
<P class="p1169 ft11"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft196">arbetet som följer av myndighetens särskilda ansvar för handi- kappfrågor inom sitt verksamhetsområde och inom ramen för detta ansvar stödja samt vara samlande och pådrivande i förhåll- ande till övriga berörda parter.</SPAN></P>
<P class="p362 ft9">Konsumentverket skulle fortfarande, enligt instruktionen,</P>
<P class="p329 ft82"><SPAN class="ft95">56</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2006:1023.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">57</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2006:1144.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">58</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (1995:868) med instruktion för Konsumentverket.</SPAN></P>
<P class="p122 ft102"><SPAN class="ft95">59</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2007:1139) med instruktion för Konsumentverket.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">60</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2009:607) med instruktion för Konsumentverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">455</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_456">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343456x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft11">i fråga om sitt <NOBR>miljömålsarbete/---/rapportera</NOBR> till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rappor- tering som behövs.</P>
<P class="p1170 ft7">Genom den ändring<SPAN class="ft80">61 </SPAN>av instruktionen<SPAN class="ft80">62 </SPAN>som trädde i kraft i maj 2011 ändrade regeringen uppgiften så att myndigheten i sin löp- ande verksamhet skulle</P>
<P class="p403 ft11">integrera det arbete som följer av myndighetens ansvar för miljö- och hållbarhetsfrågor samt verka för att generationsmålet och miljökvali- tetsmålen nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveck- ling</P>
<P class="p88 ft9">och myndigheten skulle</P>
<P class="p941 ft11">i fråga om sitt <NOBR>miljöarbete /---/</NOBR> rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1171 ft9">I januari 2012 trädde nästa ändring<SPAN class="ft91">63 </SPAN>av uppgiften i kraft. Änd- ringen innebar att myndigheten i sin löpande verksamhet ska</P>
<P class="p941 ft11">integrera frågor om hållbar utveckling samt verka för att generations- målet och miljökvalitetsmålen nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p451 ft7">Rapporteringsuppgiften till Naturvårdsverket finns kvar utan änd- ring.</P>
<P class="p81 ft10">Konsumentverket – regleringsbrevet</P>
<P class="p460 ft17">I regleringsbreven för 2004 och 2005, <NOBR>2007–2013</NOBR> samt 2015 hade Konsumentverket inte något mål/återrapporteringskrav/uppdrag om miljömålen i sitt regleringebrev.</P>
<P class="p315 ft8">Enligt regleringsbrevet för 2003 skulle Konsumentverket redo- visa hur arbetet med sektorsansvar för miljön, arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen och miljöledningssystem integre- rades samt föreslå eventuell förbättring av integreringen. Integre- ringen skulle bland annat gälla aktiviteter såsom utvecklande av mål och handlingsplaner, samarbete med andra aktörer, information</P>
<P class="p975 ft82"><SPAN class="ft95">61</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2011:397.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">62</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2009:607) med instruktion för Konsumentverket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">63</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2011:1218.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">456</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_457">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343457x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">samt redovisning, uppföljning och revidering. Uppdraget skulle redovisas till Jordbruksdepartementet och Naturvårdsverket senast den 29 augusti 2003.</P>
<P class="p10 ft7">I regleringsbrevet för 2006 fick Konsumentverket ett uppdrag som innebar att, enligt Miljömålsrådets riktlinjer, rapportera om sitt arbete med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet till Miljö- målsrådet vart fjärde år.</P>
<P class="p440 ft7">Enligt ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2014 skulle Konsumentverket liksom övriga miljömålsmyndigheter, redovisa hur myndighetens verksamhet bidrar till att uppfylla gene- rationsmålet i miljöarbetet och relevanta miljökvalitetsmål, och hur arbetet med att integrera miljöarbetet i verksamheten fortlöper. I samma regleringsbrev fick Konsumentverket ett uppdrag som inne- bar att, efter samråd med Naturvårdsverket, redovisa vilka åtgärder inom myndighetens verksamhetsområde som kan vara underlag till ett fortsatt strategiskt arbete om hållbar konsumtion. Arbetet skulle relatera till Naturvårdsverkets fördjupade utvärderingar av miljömålen (rapporterna 6500 och 6557). Uppdraget skulle redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 15 september 2014.</P>
<P class="p471 ft32">1.12 Livsmedelsverket</P>
<P class="p465 ft10">Livsmedelsverket – verksförordningen</P>
<P class="p434 ft7">Livsmedelsverket omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Livsmedelsverkets chef skulle beakta de krav som ställs på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p471 ft10">Livsmedelsverket – instruktionen</P>
<P class="p562 ft7">Genom en ändring<SPAN class="ft80">64 </SPAN>i Livsmedelsverkets dåvarande instruktion<SPAN class="ft80">65 </SPAN>fick Livsmedelsverket i januari 2007 en ny uppgift i § 2 p. 10, som innebar att verket skulle</P>
<P class="p322 ft82"><SPAN class="ft95">64</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2006:1152.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">65</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2001:1259) med instruktion för Livsmedelsverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">457</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_458">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343458x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft11">ha ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet och vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.</P>
<P class="p1172 ft7">Instruktionen kompletterades samtidigt med ny § 7c som stadgade att</P>
<P class="p403 ft11">Livsmedelsverket ska i fråga om sitt miljömålsarbete enligt 2 § 10 rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1153 ft9">I januari 2008 fick Livsmedelsverket en ny instruktion<SPAN class="ft91">66 </SPAN>och enligt § 2 p. 10 skulle verket</P>
<P class="p1173 ft11">ha ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet.</P>
<P class="p806 ft7">Uppgiften att rapportera om miljömålsarbetet till miljömålsrådet fanns kvar med samma formulering som i den tidigare instruk- tionens § 7c.</P>
<P class="p909 ft7">I januari 2010 fick Livsmedelsverket återigen en ny instruk- tion.<SPAN class="ft80">67 </SPAN>I denna instruktion fanns inledningsvis uppgifterna om sektorsansvaret för miljömålsarbetet och rapporteringen till miljö- målsrådet kvar med samma formuleringar som i den tidigare in- struktionen. Genom en ändring i mars 2011<SPAN class="ft80">68 </SPAN>ändrades dock dessa uppgifter och ersattes av nya uppgifter som innebar att Livs- medelsverket skulle</P>
<P class="p827 ft11">verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitets- mål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p400 ft7">Rapporteringen om miljöarbetet och samrådet om vilken rappor- tering som behövdes skulle nu göras till Naturvårdsverket i stället för till miljömålsrådet.</P>
<P class="p89 ft10">Livsmedelsverket – regleringsbrevet</P>
<P class="p82 ft7">I regleringsbreven för <NOBR>2003–2005</NOBR> och <NOBR>2007–2013</NOBR> hade inte Livs- medelsverket något mål/återrapporteringskrav/uppdrag om miljö- målen.</P>
<P class="p846 ft82"><SPAN class="ft95">66</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2007:1043) med instruktion för Livsmedelsveket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">67</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">68</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2011:91.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">458</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_459">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343459x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft17">Enligt regleringsbrevet för 2006 skulle Livsmedelsverket, enligt Miljömålsrådets riktlinjer, rapportera om sitt arbete med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet till Miljömålsrådet vart fjärde år.</P>
<P class="p10 ft7">I regleringsbrevet för 2014 fick Livsmedelsverket ett uppdrag att redovisa hur myndigheten verkar för att nå det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen fastställt och hur arbetet integreras med genomförandet av myndighetens kärn- verksamhet.</P>
<P class="p60 ft7">Även i regleringsbrevet för 2015 fick Livsmedelsverket ett uppdrag om miljömål som innebär att redovisa prestationer och effekter av den del av myndighetens verksamhet som dels bidrar till att uppnå målet säkra livsmedel och dels bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålet Giftfri miljö genom arbetet med handlings- planen för giftfri vardag. I arbetet ska könsaspekter belysas och analyseras. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 januari 2016.</P>
<P class="p471 ft32">1.13 Läkemedelsverket</P>
<P class="p465 ft10">Läkemedelsverket – verksförordningen</P>
<P class="p434 ft7">Läkemedelsverket omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Läkemedelsverkets chef skulle beakta de krav som ställs på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p494 ft10">Läkemedelsverket – instruktionen</P>
<P class="p1174 ft9">Genom en ändring i Läkemedelsverkets dåvarande instruktion<SPAN class="ft91">69 </SPAN>fick verket i januari 2007 en ny uppgift<SPAN class="ft91">70 </SPAN>som innebar</P>
<P class="p1175 ft13">ett samlat ansvar, sektorsansvar, för miljöfrågor med anknytning till verkets verksamhetsområde. Verket ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga parter.</P>
<P class="p8 ft9">Samtidigt fick Läkemedelsverket uppgiften i p.14 i 2 § att</P>
<P class="p1176 ft82"><SPAN class="ft95">69</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (1996:611) med instruktion för Läkemedelsverket.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">70</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2006:1147.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">459</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_460">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343460x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1177 ft11">ha ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet</P>
<P class="p566 ft9">och skulle</P>
<P class="p941 ft11">i fråga om sitt miljömålsarbete enligt 2 § 14 rapportera till det miljö- målsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1153 ft7">I januari 2008 fick Läkemedelsverket en ny instruktion.<SPAN class="ft80">71 </SPAN>I den nya instruktionen fanns verkets sektorsansvar för miljöfrågor med anknytning till verkets ansvarsområde kvar i likalydande utform- ning som i den tidigare instruktionen. Även uppgiften att ha ett sektorsansvar för miljömålsarbetet fanns kvar i den nya instruk- tionen (2 § 13). Den tidigare uppgiften i den äldre instruktionen att rapportera till miljömålsrådet vid Naturvårdsverket var dock inte längre kvar.</P>
<P class="p909 ft7">Genom en ändring av Läkemedelsverkets instruktion i mars 2011<SPAN class="ft80">72 </SPAN>tog regeringen bort sektorsansvarsuppgiften för miljöfrågor men tillförde samtidigt verket två nya uppgifter. Den ena av dessa nya uppgifter innebar att Läkemedelsverket enligt p.13 i 2 § inom sitt verksamhetsområde särskilt skulle</P>
<P class="p827 ft11">verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvali- tetsmål som riksdagen fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p1178 ft17">Den andra uppgiften innebar att Läkemedelsverket återigen skulle rapportera om sitt miljömålsarbete – men nu till Naturvårdsverket</P>
<P class="p104 ft9">– och löd på följande sätt</P>
<P class="p941 ft11">Läkemedelsverket ska i fråga om sitt miljömålsarbete enligt 2 § 13 rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p481 ft10">Läkemedelsverket – regleringsbrevet</P>
<P class="p336 ft7">I regleringsbreven för åren <NOBR>2003–2005</NOBR> och <NOBR>2007–2013</NOBR> hade Läke- medelsverket inte något mål/återrapporteringskrav/uppdrag om miljömålen.</P>
<P class="p789 ft82"><SPAN class="ft95">71</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2007:1205) med instruktion för Läkemedelsverket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">72</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2011:85.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">460</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_461">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343461x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft7">I regleringsbrevet för 2006 fick Läkemedelsverket ett uppdrag att, enligt Miljömålsrådets riktlinjer, rapportera om sitt arbete med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet till Miljömålsrådet vart fjärde år.</P>
<P class="p60 ft17">Enligt ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2014 och 2015 ska Läkemedelsverket redovisa hur myndigheten verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och hur arbetet integreras med genomförandet av myndighetens kärnverksamhet.</P>
<P class="p60 ft17">Enligt för regleringsbrevet för 2015 ska Läkemedelsverket också redovisa hur de verkat för att genomföra etappmålet till miljö- kvalitetsmålet Giftfri miljö om ökad miljöhänsyn i EU:s läke- medelslagstiftning och internationellt samt de insatser kopplade till etappmålet som framgår av prop. 2013/14:39 På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken. Redovisningen ska sär- skilt omfatta hur Läkemedelsverket arbetat för att utveckla vägled- ningen för riskbedömning. Uppdraget ska redovisas till Regerings- kansliet (Socialdepartementet) senast den 31 december 2015.</P>
<P class="p471 ft32">1.14 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap</P>
<P class="p1179 ft10">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB – instruktionen</P>
<P class="p554 ft79">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bildades i januari 2009.<SPAN class="ft99">73 </SPAN>I § 18 a som gäller från och med juli 2011 har regeringen beslutat om en ny uppgift<SPAN class="ft99">74 </SPAN>i MSB:s instruktion. Uppgiften innebär att</P>
<P class="p1180 ft111">Myndigheten ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p1181 ft11">Myndigheten ska rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1182 ft102"><SPAN class="ft81">73 </SPAN>Förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhälsskydd och beredskap.</P>
<P class="p1183 ft83"><SPAN class="ft81">74 </SPAN>SFS 2011:482.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">461</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_462">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343462x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1184 ft34">När Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bildades lades Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar ner</P>
<P class="p1170 ft7">Enligt en ändring i Statens räddningsverks instruktion<SPAN class="ft80">75 </SPAN>i januari 2007<SPAN class="ft80">76 </SPAN>fick myndigheten nya uppgifter. Bland annat skulle myndig- heten ha</P>
<P class="p403 ft11">ett samlat ansvar, sektorsansvar, för miljöfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetområde. Räddningsverket ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.</P>
<P class="p88 ft9">Vidare skulle Räddningsverket</P>
<P class="p1173 ft11">ha ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet</P>
<P class="p566 ft9">och</P>
<P class="p941 ft11">i fråga om sitt <NOBR>miljömålsarbete /---/</NOBR> rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1153 ft9">I Räddningsverkets nästa instruktion<SPAN class="ft91">77 </SPAN>som trädde i kraft i januari 2008 fanns dessa uppgifter med i likalydande formuleringar som i den tidigare instruktionen.</P>
<P class="p504 ft7">Styrelsen för psykologiskt försvar hade inte någon sådan uppgift i sin instruktion.</P>
<P class="p758 ft10">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB – regleringsbrevet</P>
<P class="p336 ft7">I regleringsbreven för åren <NOBR>2009–2013</NOBR> samt 2015 hade MSB inte något mål/återrapporteringskrav/uppdrag om miljömålen.</P>
<P class="p106 ft7">I regleringsbrevet för 2014 skulle MSB redovisa hur myndig- heten verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och hur arbetet integreras med genomförandet av myndighetens kärnverksamhet.</P>
<P class="p286 ft82"><SPAN class="ft95">75</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2005:890) med instruktion för Statens räddningsverk.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">76</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2006:1155.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">77</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2007:857) med instruktion för Statens räddningsverk.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">462</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_463">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343463x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft34">Statens räddningsverk</P>
<P class="p346 ft7">I regleringsbreven åren <NOBR>2003–2008</NOBR> hade Statens räddningsverk ett enda uppdrag om miljömålen.</P>
<P class="p60 ft8">Enligt ett uppdrag i regleringsbrevet för 2003 skulle Räddnings- verket redovisa arbetet med det särskilda sektorsansvaret för eko- logiskt hållbar utveckling. Redovisningen skulle innehålla sektorns huvudsakliga miljöpåverkan i förhållande till de nationella miljö- kvalitetsmålen, hur myndigheten arbetade för att minska sektorns miljöpåverkan, eventuella problem samt förslag till vidareutveck- ling och eventuella behov av förtydligande av sektorsansvaret. Myndigheten skulle även redovisa hur arbetet med sektorsansvar för miljön, arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen och miljöledningssystem integrerats samt föreslå eventuell förbättring av integreringen. Integreringen skulle bland annat gälla utvecklande av mål och handlingsplaner, samarbete med andra aktörer, infor- mation samt redovisning, uppföljning och revidering. Uppdraget skulle redovisas till Naturvårdsverket senast den 1 september 2003.</P>
<P class="p471 ft32">1.15 Naturvårdsverket</P>
<P class="p465 ft10">Naturvårdsverket – verksförordningen</P>
<P class="p434 ft7">Naturvårdsverket omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Naturvårdsverkets generaldirektör skulle beakta de krav som ställs på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p471 ft10">Naturvårdsverket – instruktionen</P>
<P class="p340 ft7">Naturvårdsverkets roll i miljömålsarbetet manifesterades i verkets <SPAN class="ft44">tredje instruktion </SPAN>som infördes den 1 januari 2002.<SPAN class="ft80">78 </SPAN>Här förde regeringen för första gången in uppgifter med anknytning till <SPAN class="ft44">miljö- kvalitetsmålen</SPAN>:</P>
<P class="p384 ft11">Naturvårdsverket är central förvaltningsmyndighet på miljöområdet och ska vara pådrivande och samlande i miljöarbetet. Verkets arbete</P>
<P class="p787 ft83"><SPAN class="ft81">78 </SPAN>Förordningen (2001:1096) med instruktion för Naturvårdsverket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">463</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_464">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343464x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1185 ft11">ska syfta till att främja hållbar utveckling med utgångspunkt i den ekologiska dimensionen. Därvid ska de av riksdagen fastställda miljö- kvalitetsmålen och strategierna för att uppnå dessa vara vägledande.</P>
<P class="p1121 ft9">Samtidigt framgick det av instruktionens 2 § att:</P>
<P class="p391 ft111">I arbetet med att uppnå <SPAN class="ft205">miljökvalitetsmålen </SPAN>har Naturvårdsverket ett övergripande ansvar för miljömålsfrågor och för naturmiljön.</P>
<P class="p1186 ft11">Naturvårdsverket ansvarar för samordning, uppföljning och rappor- tering i fråga om miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Ingen övergöd- ning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker och Storslagen fjällmiljö.</P>
<P class="p822 ft7">I denna instruktion lade regeringen större vikt än tidigare vid uppföljning. Bland annat skulle verket enligt 3 § särskilt följa olika styrmedels effektivitet för att nå miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p215 ft7">Den 1 januari 2007 införde regeringen tre ändringar i denna den tredje instruktionen.<SPAN class="ft80">79 </SPAN>Till uppräkningen i 2 § av de miljökvalitets- mål som Naturvårdsverket ansvarade för lades det nya miljökvali- tetsmålet <SPAN class="ft44">Ett rikt växt- och djurliv</SPAN>. Vidare ändrades 3 § 1 punkten som fick följande lydelse:</P>
<P class="p1154 ft11">Verket ska särskilt</P>
<P class="p612 ft11">Vägleda, samordna, följa upp och utvärdera miljö- och tillsyns- arbetet i förhållande till sektorsmyndigheterna och andra centrala, regionala och lokala myndigheter och vid behov föreslå åtgärder för miljömålsarbetets, tillsynsarbetets och det övriga miljöarbetets utveck- ling.</P>
<P class="p336 ft7">Den 1 januari 2008 fick Naturvårdsverket återigen en ny instruk- tion – den fjärde i ordningen.<SPAN class="ft80">80 </SPAN>Denna instruktion innehöll huvud- sakligen redaktionella ändringar i portalparagrafen och de övriga paragrafer som innehöll verkets uppgifter i övrigt.</P>
<P class="p1187 ft9">Naturvårdsverkets femte instruktion infördes i januari 2010.<SPAN class="ft91">81 </SPAN>Portalparagrafen var ny:</P>
<P class="p422 ft11">Naturvårdsverket är förvaltningsmyndighet på miljöområdet för verk- samhet som rör klimat och luft, vatten och hav, mark, biologisk mång- fald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning och miljöforskning. Naturvårdsverket har en central roll i miljöarbetet och</P>
<P class="p958 ft82"><SPAN class="ft95">79</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2006:1151.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">80</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2007:1052) med instruktion för Naturvårdsverket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">81</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2009:1476) med instruktion för Naturvårdsverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">464</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_465">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343465x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1188 ft111">ska vara pådrivande och samlande vid genomförandet av miljöpoli- tiken.</P>
<P class="p1088 ft11">Naturvårdsverket ska främja en hållbar utveckling med utgångs- punkt i den ekologiska dimensionen. De miljökvalitetsmål som riks- dagen har fastställt ska vara vägledande i arbetet.</P>
<P class="p465 ft9">Den 2 § löd på följande sätt:</P>
<P class="p617 ft111">Naturvårdsverket har i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen ett över- gripande ansvar för miljömålsfrågor.</P>
<P class="p1189 ft111">Naturvårdsverket ska ansvara för samordning, utveckling, uppfölj- ning, utvärdering, rapportering och information i fråga om miljökvali- tetsmålen <SPAN class="ft205">Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försur- ning, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, Levande sjöar och vatten- drag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv.</SPAN></P>
<P class="p1190 ft7">Regeringen beslutade senare under 2010 om en ändring<SPAN class="ft80">82 </SPAN>som trädde i kraft i november samma år. Ändringen innebar bland annat en ny roll och uppgift inom miljömålssystemet för Naturvårds- verket. Den nya formuleringen innebar ett utvidgat ansvar. Enligt den nya lydelsen skulle Naturvårdsverket</P>
<P class="p429 ft11">inom ramen för miljömålssystemet samordna miljömålsuppföljningen och miljöinformationsförsörjningen samt vägleda de myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet.</P>
<P class="p1191 ft9">Enligt den gamla lydelsen hade verket ett övergripande ansvar för miljömålsfrågor.</P>
<P class="p779 ft7">Regeringen beslutade om ytterligare en ändring i 2 § vid detta tillfälle. Enligt den gamla lydelsen skulle Naturvårdsverket ansvara <SPAN class="ft44">för samordning, utveckling, uppföljning, utvärdering, rapportering och information </SPAN>i fråga om miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåver- kan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Enligt den nya lydelsen skulle Naturvårdsverket <SPAN class="ft44">samordna uppföljning och utvärdering </SPAN>i fråga om dessa mål.</P>
<P class="p14 ft79">Vid samma tillfälle skrev regeringen in Naturvårdsverkets uppgift om miljömålsrapporteringen i instruktionen (3 § 9 punkten <NOBR>a–c).</NOBR></P>
<P class="p787 ft83"><SPAN class="ft81">82 </SPAN>SFS 2010:1111.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">465</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_466">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343466x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1192 ft11">Naturvårdsverket ska särskilt</P>
<P class="p1193 ft111">9. samråda med andra berörda myndigheter och</P>
<P class="p1194 ft48"><SPAN class="ft48">a)</SPAN><SPAN class="ft212">varje år göra en samlad redovisning av myndigheternas uppfölj- ning och prognos av utvecklingen i förhållande till miljökvalitetsmålen</SPAN></P>
<P class="p1194 ft111"><SPAN class="ft111">b)</SPAN><SPAN class="ft203">regelbundet göra en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt i en rapport till rege- ringen ge en samlad bild av myndigheteras utvärdering, och</SPAN></P>
<P class="p1194 ft11"><SPAN class="ft11">c)</SPAN><SPAN class="ft116">utveckla, följa upp och utvärdera tillämpningen av samhällseko- nomiska analyser inom miljömålssystemet.</SPAN></P>
<P class="p1195 ft7">I samband med denna instruktionsändring avvecklades Miljömåls- rådet som inrättades i januari 2002.<SPAN class="ft80">83 </SPAN>Miljömålsrådet var ett särskilt beslutsorgan inom Naturvårdsverket. Rådet skulle också vara ett organ för samråd och samverkan i arbetet med att nå de miljö- kvalitetsmål som riksdagen har beslutat.</P>
<P class="p315 ft17">Miljömålsrådet skulle varje år göra en samlad uppföljning, bedömning och rapportering till regeringen i fråga om utvecklingen mot miljökvalitetsmålen och i fråga om det regionala miljömåls- arbetet. Vidare skulle rådet sammanställa och lämna underlag till regeringens återkommande fördjupade utvärdering av miljömåls- arbetet, inklusive ekonomisk uppföljning av arbetet, belysning av målkonflikter samt konsekvensanalyserade förslag till kostnads- effektiva åtgärder och styrmedel. Miljömålsrådet skulle svara för övergripande information om miljömålsarbetet, verka för en över- gripande samordning av den regionala anpassningen av miljökvali- tetsmålen, fördela medel som behövs för uppföljningen av miljö- kvalitetsmålen och för miljöövervakningen samt viss internationell rapportering, och samråda med berörda myndigheter och ge dem den vägledning som de behövde för sin miljömålsrapportering.</P>
<P class="p99 ft17">Miljömålsrådet bestod av en ordförande och högst sjutton andra ledamöter. Rådet skulle bistås av högst sex experter som repre- senterade kommuner, landsting, ideella miljöorganisationer och näringslivet. Miljömålsrådet var beslutfört när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna var närvarande. Rådet fick överlåta åt myndighetschefen att besluta i frågor som inte hade principiell betydelse eller annars var av stor vikt.<SPAN class="ft86">84</SPAN></P>
<P class="p1196 ft82"><SPAN class="ft95">83</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2001:1096) med instruktion för Naturvårdsverket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">84</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2007:1052) med instruktion för Naturvårdsverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">466</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_467">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343467x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1197 ft7">Den 1 juli 2011<SPAN class="ft80">85 </SPAN>gjorde regeringen ett antal ändringar i instruk- tionen med anledning av att Havs- och vattenmyndigheten bildats. Ändringarna innebar bland annat att Naturvårdsverket särskilt, enligt p. 7 3 §, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten bland annat skulle</P>
<P class="p454 ft11">fördela medel för miljöövervakning, uppföljning av miljökvalitetsmålen och internationell rapportering och efter samråd med övriga berörda myndigheter och organisationer ansvara för genomförandet av miljö- övervakningen samt beskriva och analysera miljösystemet inom sitt ansvarsområde</P>
<P class="p455 ft7">Naturvårdsverket fick sin sjätte och nu gällande instruktion i janu- ari 2013.<SPAN class="ft80">86 </SPAN>I huvudsak är uppgifterna desamma som tidigare, men de inledande paragraferna är något omformulerade.</P>
<P class="p10 ft7">I den nya instruktionen fick Naturvårdsverket – liksom övriga myndigheter inom miljömålssystemet – uppgiften att verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås.</P>
<P class="p1198 ft48">1 § Naturvårdsverket är förvaltningsmyndighet på miljöområdet i frågor om klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning samt miljöforskning. Natur- vårdsverket har en central roll i miljöarbetet och ska vara pådrivande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken. Natur- vårdsverket ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Naturvårdsverket ska främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i generationsmålet och miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p1199 ft111">2 § Naturvårdsverket ska vägleda de myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet och samordna miljömålsuppföljningen. I arbetet med miljömålsuppföljningen ska Naturvårdsverket höra andra berörda myn- digheter och</P>
<P class="p1200 ft111"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft213">varje år göra en samlad redovisning av myndigheternas uppfölj- ningar och prognoser av utvecklingen i förhållande till miljökvalitets- målen, och</SPAN></P>
<P class="p1200 ft111"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft191">regelbundet göra en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen samt i en rapport till rege- ringen ge en samlad bild av myndigheternas utvärdering.</SPAN></P>
<P class="p1201 ft11"><SPAN class="ft11">3</SPAN><SPAN class="ft116">§ Naturvårdsverket ska inom sitt ansvarsområde särskilt</SPAN></P>
<P class="p1160 ft11"><SPAN class="ft13">6.</SPAN><SPAN class="ft117">samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Be- gränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skydd-</SPAN></P>
<P class="p306 ft82"><SPAN class="ft95">85</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2011:620.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">86</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">467</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_468">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343468x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p982 ft111">ande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv,</P>
<P class="p612 ft111">7. utveckla, följa upp och utvärdera tillämpningen av samhällsekono- miska analyser inom miljömålssystemet,</P>
<P class="p1202 ft11">9. i samråd med Havs- och vattenmyndigheten fördela medel för miljöövervakning, uppföljning av miljökvalitetsmålen och internatio- nell rapportering och efter samråd med övriga berörda myndigheter och organisationer ansvara för genomförandet av miljöövervakningen samt beskriva och analysera miljötillståndet inom sitt ansvarsområde.</P>
<P class="p1203 ft9">Av den ändring<SPAN class="ft91">87 </SPAN>av Naturvårdsverkets instruktion som träder i kraft den 1 april 2015 är verkets uppgifter enligt 2 § följande:</P>
<P class="p1204 ft11">2 § Naturvårdsverket ska inom miljömålssystemet</P>
<P class="p1194 ft111"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft202">vägleda berörda myndigheter i deras arbete med genomförande och uppföljning,</SPAN></P>
<P class="p1194 ft48"><SPAN class="ft109">2.</SPAN><SPAN class="ft214">utvärdera, följa upp och i samråd med berörda myndigheter ut- veckla tillämpningen av samhällsekonomiska analyser,</SPAN></P>
<P class="p1194 ft111"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft203">löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel och åt- gärder,</SPAN></P>
<P class="p1194 ft111"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft203">varje år redovisa en samlad beskrivning av det närmast föregående årets resultat med</SPAN></P>
<P class="p1205 ft48"><SPAN class="ft48">a)</SPAN><SPAN class="ft212">en uppföljning av etappmålen,</SPAN></P>
<P class="p612 ft111">b) en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att nå miljökvali- tetsmålen och generationsmålet, och</P>
<P class="p1194 ft48"><SPAN class="ft48">c)</SPAN><SPAN class="ft214">en analys av utvecklingstrenden i förhållande till miljökvalitets- målen och generationsmålet, och</SPAN></P>
<P class="p1194 ft111"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft191">vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet med</SPAN></P>
<P class="p1194 ft111"><SPAN class="ft111">a)</SPAN><SPAN class="ft203">en analys av förutsättningarna att nå vart och ett av miljökvalitets- målen, och</SPAN></P>
<P class="p612 ft48"><SPAN class="ft48">b)</SPAN><SPAN class="ft215">en målövergripande analys av utvecklingen mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen.</SPAN></P>
<P class="p1206 ft11">I arbetet med redovisning enligt första stycket 4 och 5 ska Naturvårds- verket höra och samordna berörda myndigheter.</P>
<P class="p495 ft10">Naturvårdsverket – regleringsbrevet</P>
<P class="p82 ft7">Naturvårdsverkets verksamhet ingick åren <NOBR>2003–2008</NOBR> i politik- området Miljöpolitik. Under samma tidsperiod var målet för poli- tikområdet <SPAN class="ft44">att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.</SPAN></P>
<P class="p481 ft83"><SPAN class="ft81">87 </SPAN>SFS 2015:124.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">468</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_469">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft7">Inom politikområdet var Naturvårdsverkets verksamhet samma år underindelad i tre verksamhetsområden; Pådrivande och före- byggande miljöarbete, Bevara och restaurera natur och miljö och Kunskap och underlag för miljöarbete.</P>
<P class="p60 ft8">Målet för verksamhetsområdet Pådrivande och förebyggande miljöarbete var <NOBR>2003–2006</NOBR> <SPAN class="ft46">att nationellt och internationellt utveckla och tillämpa styrmedel i enlighet med de fem grundläggande miljö- värdena samt att påverka attityder och beteenden hos individer och organisationer så att de agerar i enlighet med sitt miljöansvar. </SPAN>I reg- leringsbreven för 2007 och 2008 var målet för samma verksam- hetsområde ändrat till <SPAN class="ft46">att nationellt och internationellt utveckla och tillämpa styrmedel i enlighet med de fem grundläggande miljövärdena.</SPAN></P>
<P class="p60 ft7">Verksamhetsområdet Pådrivande och förebyggande miljöarbete var åren <NOBR>2003–2006</NOBR> underindelat i tre verksamhetsgrenar; Tillsyn och normgivning, Information och Strategier och övriga styrmedel. Verksamhetsgrenen Information fanns inte längre med i reglerings- breven för 2007 och 2008.</P>
<P class="p13 ft7">Målet för verksamhetsområdet Bevara och restaurera natur och miljö var åren <NOBR>2003–2008</NOBR> <SPAN class="ft44">att effektivt genomföra insatser för att be- vara, skydda och vårda miljö, samt restaurera och återställa skadad miljö för att nå miljökvalitetsmålen.</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Verksamhetsområdet Bevara och restaurera natur och miljö var <NOBR>2003–2008</NOBR> underindelat i tre verksamhetsgrenar; Efterbehandling av förorenade områden, Åtgärder för att bevara biologisk mångfald och Investeringsprogram.</P>
<P class="p10 ft7">Målet för verksamhetsområdet Kunskap och underlag för miljö- arbete var <NOBR>2003–2008</NOBR> <SPAN class="ft44">att genom forskning, uppföljning och analys ta fram den kunskap som behövs för att genomföra och förnya insatser för att nå miljökvalitetsmålen.</SPAN></P>
<P class="p60 ft17">I regleringsbrevet för 2003 var målet för verksamhetsgrenen Uppföljning och utvärdering: <SPAN class="ft36">analys och utvärdering av miljöarbetet och miljötillståndet ska ge underlag för att utveckla miljöarbetet.</SPAN></P>
<P class="p112 ft34">Uppföljning och utvärdering ska särskilt ge underlag</P>
<P class="p348 ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft98">för arbetet med att nå miljökvalitetsmålen,</SPAN></P>
<P class="p348 ft34"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft98">för internationellt förhandlingsarbete.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">469</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_470">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7">Naturvårdsverkets återrapporteringskrav var att redovisa insatser, resultat och lägesbeskrivning. Naturvårdsverkets skulle särskilt redo- visa</P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">hur rapporteringen om utsläppen av växthusgaser hade utveck- lats,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">hur resultatet och samarbetet runt utvärdering av den gemen- samma jordbrukspolitikens miljöeffekter hade utvecklats,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">hur resultatet och samarbetet om utvärderingen av skogspoli- tikens miljöeffekter hade utvecklats.</SPAN></P>
<P class="p806 ft7">I regleringsbrevet för 2004 var målet för verksamhetsgrenen Övriga styrmedel och strategier att <SPAN class="ft44">nationell och internationell utveckling och tillämpning av strategier och styrmedel ska bidra till att genomföra klimatstrategin och de tre vägledande strategierna för att nå miljö- kvalitetsmålen.</SPAN></P>
<P class="p753 ft9">Naturvårdsverket skulle särskilt bland annat</P>
<P class="p324 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">utveckla underlag om kostnadseffektiva åtgärder avseende de miljökvalitetsmål verket ansvarar för.</SPAN></P>
<P class="p87 ft7">Naturvårdsverkets återraporteringskrav var att redovisa insatser, resultat och lägesbeskrivning. Naturvårdsverket skulle särskilt redo- visa</P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">till Miljömålsrådet lämnade förslag om kostnadseffektiva åtgär- der som skulle bidra till att nå de miljökvalitetsmål verket ansvarar för. Åtgärdsanalysen skulle innehålla en beskrivning av de samhällsekonomiska konsekvenserna samt ge förslag på lämp- liga styrmedel.</SPAN></P>
<P class="p806 ft7">I regleringsbrevet för 2004 fick Naturvårdsverket tre olika uppdrag som inkluderade miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p315 ft8">Naturvårdsverket skulle redovisa en sammanställning över hur de medel som anslagits under perioden <NOBR>1999–2003</NOBR> hade använts för att uppnå delmål 1, under miljökvalitetsmålet Levande skogar, genom att bilda nationalparker samt statliga och kommunala naturreservat. Redovisningen borde avse kostnader per år för köp, intrångs- ersättning och bidrag till kommuner och stiftelsers markförvärv. Omkostnader, köp av tjänster samt administrativa kostnader skulle</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">470</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_471">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft9">specificeras och redovisas särskilt. Uppdraget skulle rapporteras till regeringen senast den 30 april 2004.</P>
<P class="p304 ft8">I det andra uppdraget skulle Naturvårdsverket tillsammans med Skogsstyrelsen ta fram en gemensam fördjupad strategi för arbetet med områdesskydd (naturreservat och biotopskyddsområden) och naturvårdsavtal för särskilt värdefulla naturområden på skogsmark. En kostnadseffektiv måluppfyllelse av miljökvalitetsmålet Levande skogar, delmål 1 Långsiktigt skydd av skogsmark, skulle vara ut- gångspunkten för <NOBR>uppdraget. /---/</NOBR> Arbetet skulle utföras efter samråd med och underlag från länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser och redovisas till regeringen senast den 1 juni 2005.</P>
<P class="p10 ft7">I det tredje uppdraget skulle Naturvårdsverket, Fiskeriverket och kustlänsstyrelserna i samarbete vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ytterligare fem marina områden skulle vara skyddade som reservat senast 2005 i enlighet med delmål 1 under miljö- kvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Resul- tatet och erfarenheterna av arbetet skulle redovisas till regeringen senast den 1 maj 2006.</P>
<P class="p13 ft7">I regleringsbrevet för 2005 var målet för verksamhetsgrenen Information <SPAN class="ft44">att väsentliga aktörer har fått information om vad de kan göra för att miljökvalitetsmålen ska nås.</SPAN></P>
<P class="p220 ft9">Naturvårdsverket skulle redovisa</P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft216">Direkta effekter hos de relevanta aktörerna av väsentliga insatser som genomfördes </SPAN><NOBR>2003–2004.</NOBR></P>
<P class="p35 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft217">Väsentliga insatser under 2005 samt förväntade effekter.</SPAN></P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft216">Frågor och målgrupper som verket prioriterat de närmsta åren, vilka effekter av informationsverksamheten som eftersträvas och hur detta förhöll sig till miljökvalitetsmålen redovisas senast den 10 oktober 2005.</SPAN></P>
<P class="p379 ft17">I regleringsbrevet för 2005 var målet för verksamhetsgrenen Övriga styrmedel och strategier <SPAN class="ft36">förslag till kostnadseffektiva åtgärder och styrmedel för att nå de miljökvalitetsmål som verket ansvarar för har redovisats. Förslagen är analyserade med avseende bland annat på ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser. Förslagen är även analyserade med avseende på hur ett styrmedel kompletterar eller motverkar andra styrmedel.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">471</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_472">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p913 ft7">Naturvårdsverkets återrapporteringskrav var att redovisa en be- dömning av måluppfyllelsen samt vilka åtgärder verket avser att vidta för att förbättra måluppfyllelsen. Och hur verket hade säkrat att jämställdhets- respektive folkhälsoperspektivet beaktades i för- slagen.</P>
<P class="p106 ft7">I regleringsbrevet för 2005 var målet för verksamhetsgrenen Åtgärder för att bevara biologisk mångfald: <SPAN class="ft44">Beslut om insatser leder till ett effektivt genomförande av naturvårdspolitiken och berörda miljökvalitetsmål. Insatser för kommande år har baserats på en analys av vad som behöver göras för att utarmningen av biologisk mångfald ska hejdas till 2010.</SPAN></P>
<P class="p96 ft9">I sin återrapportering skulle Naturvårdsverket redovisa</P>
<P class="p1207 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft108">Insatser under 2005 samt förväntade effekter.</SPAN></P>
<P class="p1208 ft79"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft218">Hur insatserna för att skydda och sköta värdefulla natur- områden har utvecklats i omfattning. Redovisningen av insatserna ska ske naturtypsvis på nationell och regionalnivå.</SPAN></P>
<P class="p1209 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft108">Utvecklingen av och arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter.</SPAN></P>
<P class="p1210 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft108">Populationsutvecklingen för de stora svenska rovdjuren i förhållande till miniminivåer och etappmål.</SPAN></P>
<P class="p1159 ft9">För verksamhetsgrenen skulle Naturvårdsverket även redovisa</P>
<P class="p324 ft7"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft216">Hur anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald hade använts översiktligt fördelat på delmålen under miljökvalitetsmålen Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergöd- ning, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingsland- skap och Storslagen fjällmiljö.</SPAN></P>
<P class="p806 ft7">I regleringsbrevet för 2006 var målet för verksamhetsgrenen Miljö- forskning: <SPAN class="ft44">Fördelningen av forskningsmedlen har beslutats utifrån en analys av vilken ny kunskap som behövs för att nå miljökvalitets- målen.</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">Naturvårdsverkets återrapporteringskrav var att redovisa hur medlen hade fördelats i relation till miljökvalitetsmålen och motiven bakom fördelningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">472</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_473">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p960 ft7">I regleringsbrevet för 2005 fick Naturvårdsverket även ett upp- drag som innebar att se över myndigheternas samlade rapportering till Miljömålsrådet och regeringen med anknytning till systemet med nationella miljökvalitetsmål och närliggande rapportering om miljöfrågor. I uppdraget ingick att föreslå hur denna rapportering skulle kunna effektiviseras så att rådets roll som samordnare be- träffande rapporteringen till regeringen förtydligades och myndig- heternas arbetsbelastning på grund av rapporteringen minskade. I uppdraget ingick även att se över hur en utvärdering av skogs- politikens miljömål kunde koordineras med värderingen av de nationella miljökvalitetsmålen. Uppdraget skulle redovisas till rege- ringen senast den 31 december 2005.</P>
<P class="p278 ft7">I regleringsbrevet för 2006 var målet för verksamhetsgrenen Information att väsentliga aktörer har fått information om vad de kan göra för att miljökvalitetsmålen ska nås.</P>
<P class="p1013 ft7">Naturvårdsverkets återrapporteringskrav var att redovisa väsent- liga insatser samt förväntade effekter och en bedömning av direkta effekter av tidigare års insatser.</P>
<P class="p278 ft7">I regleringsbrevet för 2006 var målet för verksamhetsgrenen Miljöforskning: <SPAN class="ft44">Fördelningen av forskningsmedlen har beslutats ut- ifrån en analys av vilken ny kunskap som behövs för att nå miljö- kvalitetsmålen samt med beaktande av vetenskaplig kvalitet och en jämn fördelning mellan könen.</SPAN></P>
<P class="p278 ft7">Naturvårdsverkets återrapporteringskrav var att redovisa hur medlen fördelats i relation till miljökvalitetsmålen och motiven bakom fördelningen samt hur medlen fördelats mellan män och kvinnor.</P>
<P class="p278 ft7">I regleringsbrevet för 2006 var målet för verksamhetsgrenen Uppföljning och utvärdering: <SPAN class="ft44">Senast 2007 finns varningssystem som slår larm när miljö och hälsa hotas.</SPAN></P>
<P class="p280 ft8">Naturvårdsverkets återrapporteringskrav var at redovisa hur översynen av miljöövervakningsprogrammen lett till ökad anpass- ning till uppföljningen av miljökvalitetsmålen samt en bedömning av effekterna av andra insatser som genomförts tidigare år. Natur- vårdsverket skulle även redovisa insatserna under 2006 med redo- visning av hur anslagsmedlen använts samt förväntade effekter.</P>
<P class="p1013 ft9">I regleringsbrevet för 2006 fick Naturvårdsverket ett antal om- fattande uppdrag med bäring på miljökvalitetsmål och delmål.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">473</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_474">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1211 ft17">Enligt ett av dessa uppdrag skulle Naturvårdsverket efter sam- råd med berörda myndigheter, näringslivet och övriga berörda aktörer ta fram förslag till kompletterande åtgärder som skulle föra med sig att delmål 4 om utsläpp av kväveoxider i Sverige uppnås. Naturvårdsverket skulle också utreda möjligheterna att skärpa delmålet. Uppdraget skulle redovisas senast den 1 oktober 2007.</P>
<P class="p575 ft8">Ett annat av uppdragen var att Naturvårdsverket skulle redovisa hur miljömålsarbetet bedrevs i landets kommuner, vilken omfatt- ning arbetet med miljökvalitetsmålen hade och vilka mål som hade prioriterats respektive valts bort samt skälen till detta. I redovis- ningen skulle också ingå en uppskattning av de resurser som avsatts för arbetet med miljökvalitetsmålen, om lokala mål utarbetats, hur samarbetet med andra kommuner, länsstyrelser, samverkansorgan, näringsliv och sektorsmyndigheter organiserats och bedrevs samt hur förankrat miljömålsarbetet var hos andra aktörer på den lokala nivån. En annan aspekt var hur och i vilken utsträckning som arbetet knöt an till kommunens strategiska planering och utvecklingsfrågor. Analysen skulle också omfatta vilka hinder och möjligheter man från kommunal nivå såg i sitt miljömålsarbete. I sammanhanget fanns, enligt uppdraget, också anledning att beakta kopplingar till det uppdrag Naturvårdsverket och Nutek fått om att stärka och utveckla det regionala hållbarhetsarbetet (dnr N2005/5466/ RUT). I arbetet med detta uppdrag skulle Naturvårdsverket samverka med representanter för kommuner och regioner/samverkansorgan samt övriga intressenter från näringsliv och övriga relevanta aktö- rer. Uppdraget skulle redovisas senast den 30 november 2006.</P>
<P class="p512 ft7">I regleringsbrevet för 2007 var målet för verksamhetsgrenen Miljöforskning: <SPAN class="ft44">Fördelningen av forskningsmedlen har beslutats ut- ifrån en analys av vilken ny kunskap som behövs för att nå miljö- kvalitetsmålen samt med beaktande av hög vetenskaplig kvalitet och en jämn fördelning mellan könen.</SPAN></P>
<P class="p571 ft8">Naturvårdsverkets återraporteringskrav var att redovisa hur med- len fördelats i relation till miljökvalitetsmålen och motiven bakom fördelningen samt hur medlen fördelats mellan män och kvinnor.</P>
<P class="p512 ft7">I regleringsbrevet för 2007 var målet för verksamhetsgrenen Uppföljning och utvärdering: Miljöövervakningen har möjliggjort effektiv uppföljning av miljökvalitetsmålen och slagit larm när miljö och hälsa hotats.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">474</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_475">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p960 ft8">Naturvårdsverkets återraporteringskrav var att redovisa dels hur utvecklingsinsatser och översyn av miljöövervakningsprogrammen lett till en ökad anpassning till uppföljningen av miljökvalitets- målen, dels insatser för att säkerställa att signaler för miljööver- vakningen m.m. om påverkan som kan hota människors hälsa och miljön fångas upp, värderas och hanteras.</P>
<P class="p278 ft7">Även i regleringsrevet för 2007 hade Naturvårdsverket uppdrag med bäring på miljökvalitetsmål.</P>
<P class="p280 ft7">I regleringsbrevet för 2008 var målet för verksamhetsgrenen Tillsyn och normgivning: <SPAN class="ft44">Arbetet med vattenmiljön, framförallt av- seende ramdirektivet för vatten, berörda miljökvalitetsmål och havs- miljöarbetet, ska samordnas och så långt som möjligt ske på ett inte- grerat sätt. I detta arbete och i arbetet med den gemensamma genomförandestrategin för ramdirektivet för vatten ska Naturvårds- verket ha ett väl fungerande och brett samråd med berörda myn- digheter och andra aktörer.</SPAN></P>
<P class="p1013 ft9">Naturvårdsverkets återrapporteringskrav var att redovisa insatser och effekter.</P>
<P class="p1009 ft17">I regleringsbrevet för 2008 var målet för verksamhetsgrenen Efterbehandling av förorenade områden: <SPAN class="ft36">Beslut om insatser ska vara baserade på en analys och prioritering av vad som behöver göras för att förorenade områden ska ha identifierats, undersökts och efter- behandlats i enlighet med delmålen om förorenade områden i miljö- kvalitetsmålet Giftfri miljö senast 2050.</SPAN></P>
<P class="p280 ft8">Naturvårdsverkets återrapporteringskrav var att redovisa insatser med redovisning av hur anslagsmedlen fördelats samt effekter.</P>
<P class="p278 ft7">I regleringsbrevet för 2008 var målet för verksamhetsgrenen Miljöforskning: Fördelningen av forskningsmedlen ska beslutas utifrån en analys av vilken ny kunskap som behövs för att nå miljökvalitetsmålen samt med beaktande av hög vetenskaplig kvali- tet. Naturvårdsverket ska verka för en jämn fördelning mellan könen av medelstilldelningen.</P>
<P class="p1013 ft7">Naturvårdsverkets återrapporteringskrav var att redovisa hur medlen fördelats i relation till miljökvalitetsmålen och motiven bakom fördelningen samt hur medlen fördelats mellan män och kvinnor.</P>
<P class="p280 ft17">Enligt regleringsbrevet för 2009 var ett av målen: Arbetet med vattenmiljön, framförallt avseende ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), berörda miljökvalitetsmål och havsmiljöarbetet, ska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">475</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_476">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft17">samordnas och så långt som möjligt ske på ett integrerat sätt. I detta arbete och i arbetet med den gemensamma genomförande- strategin för ramdirektivet för vatten ska Naturvårdsverket ha ett väl fungerande och brett samråd med berörda myndigheter och andra aktörer genom de råd och andra forum som redan finns etablerade. Naturvårdsverket ska vid sin granskning av vattenmyn- digheternas förslag till förvaltningsplaner och åtgärdsprogram bl.a. fokusera på att dessa anpassas till åtgärder i Aktionsplanen för Östersjön (BSAP) och bidrar till att dess mål nås.</P>
<P class="p273 ft7">Naturvårdsverkets återrapporteringskrav var att redovisa insatser och om möjligt effekter inklusive hur anslaget 1:12 Havsmiljö an- vänts och dess effekter.</P>
<P class="p575 ft8">I regleringsbrevet för 2009 fick Naturvårdsverket ett uppdrag som innebar att i samråd med Statens jordbruksverk och Riks- antikvarieämbetet föreslå ett program för uppföljning och utvär- dering av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöeffekter för perioden <NOBR>2010–2014.</NOBR> Uppföljningen och utvärderingen skulle göras i relation till miljökvalitetsmålen, bland annat utsläpp av växthus- gaser och klimatpåverkan, samt åtagandena i Natura 2000, ram- direktivet för vatten samt andra regelverk och processer. Politikens miljöeffekter på gemenskapsnivå samt motsvarande arbete i andra länder och inom kommissionen borde följas. Jordbruksverket hade samordningsansvar för redovisningen av uppdraget.</P>
<P class="p274 ft7">I regleringsbrevet för 2010 fick Naturvårdsverket ett uppdrag om miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt som innebar att redo- visa för- och nackdelar med att helt förbjuda att yrkesmässigt över- låta och saluhålla varor som innehåller klorfluorkarboner, CFC, och klorfluorkolväten, HCFC.</P>
<P class="p575 ft17">Ett annat uppdrag i samma regleringsbrev var att ta fram förslag till en plattform som syftar till att öka näringslivets engagemang för att kunna nå uppställda nationella miljökvalitetsmål om bio- logisk mångfald. Plattformen ska rymma konkreta åtgärder/verk- tyg och tas fram i dialog med representanter från näringsliv, intresseorganisationer och forskarvärlden. Naturvårdsverket skulle samråda med Statens jordbruksverk, Skogsstyrelsen samt Same- tinget i relevanta delar.</P>
<P class="p275 ft7">Naturvårdsverk fick i regleringsbrevet för 2010 ett uppdrag om långsiktig anpassning av kalkningsverksamheten och skulle efter samråd med de länsstyrelser som är vattenmyndigheter enligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">476</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_477">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft79">37 a § förordningen (2002:864) med länsstyrelseinstruktion, ta fram en plan som kostnadsberäknats för en långsiktig anpassning av kalkningsverksamheten baserat på försurningstillståndet, återhämt- ningen i miljön, den framtida utvecklingen av nedfallet utifrån de krav som ställs genom miljökvalitetsnormer och miljömål. En ana- lys borde göras av långsiktigt verkande åtgärder för de mest för- surade områdena. I uppdraget ingick också ingå att, efter samråd med Skogsstyrelsen, bedöma skogsbrukets del av försurningen. Av redovisningen skulle det framgå hur kalkningsverksamheten kan bidra till och samordnas med andra insatser än kalkning för att nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag och miljökvali- tetsnormerna inom vattenförvaltningen, inklusive miljöövervak- ning, i syfte att effektivisera vattenvårdsinsatserna.</P>
<P class="p1212 ft7">I regleringsbreven för 2011 och 2012 hade inte Naturvårdsverket några särskilda mål/återrapporteringskrav/uppdrag om miljökvalitets- målen.</P>
<P class="p1013 ft9">I regleringsbrevet för 2013 däremot fick Naturvårdsverket ett uppdrag att föreslå följande nya etappmål:</P>
<P class="p1009 ft17">Ett etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och åter- vinning av avfallsmaterial bestående av åtminstone papper, metall, plast och glas, enligt vad som anges i artikel 11.2 a) i ramdirektivet för avfall. Etappmålet ska ange en fortsatt utveckling av omhän- dertagande av avfall i enlighet med avfallshierarkin.</P>
<P class="p280 ft79">Ett etappmål för minskad mängd matavfall samt vad etappmålet i sådant fall ska omfatta och vilken ambitionsnivå som är nöd- vändig. I det fall Naturvårdsverket anser att det finns skäl att införa ytterligare etappmål på avfallsområdet, exempelvis för textilier och textilavfall, ska även dessa förslag till etappmål redovisas. Natur- vårdsverket ska även föreslå åtgärder som bedöms som nödvändiga för att nå etappmålen. Förslagen till etappmål på avfallsområdet ska tas fram efter samråd med Kemikalieinspektionen, Statens jord- bruksverk och Livsmedelsverket.</P>
<P class="p1213 ft7">Ett etappmål om efterbehandling av förorenade områden. I upp- draget ingår att identifiera steg på vägen för att nå målet för förorenade områden så som det preciseras under miljökvali- tetsmålet Giftfri miljö. Förslagen till etappmål om efterbehandling ska ske efter samråd med Sveriges geologiska undersökning och Statens Geotekniska Institut.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">477</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_478">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p272 ft7">Ett etappmål för exponering för kadmium via livsmedel, inklu- sive förslag till åtgärder och styrmedel. Förslagen till etappmål ska ske i samråd med Kemikalieinspektionen, Statens jordbruksverk och Livsmedelsverket.</P>
<P class="p273 ft7">Naturvårdsverket skulle undersöka förutsättningarna för att in- föra ett etappmål om kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (SLCP). Etappmålet borde omfatta utsläpp och bildning av de kortlivade ämnen som bidrar till klimatpåverkan, men som i dag inte omfattas av Kyotoprotokollets bilaga A. Målet borde avse utsläppen 2020 i förhållande till lämpligt basår. Uppdraget skulle innehålla en beskrivning av hur etappmålet kan bidra till att miljö- kvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara natur- lig försurning kan nås. Förslaget skulle tas fram i samråd med Statens meteorologiska och hydrologiska institut samt efter samråd med Trafikverket, Statens jordbruksverk och övriga berörda myn- digheter.</P>
<P class="p275 ft17">Till förslagen om etappmål skulle Naturvårdsverket redovisa en konsekvensanalys och en analys av förslagens kostnadseffektivitet samt övriga relevanta delar av de strecksatser som framgår i direk- tivet (Dir. 2010:74 s. 6) till Miljömålsberedningen. Uppdraget skulle redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 6 januari 2014.</P>
<P class="p273 ft7">Enligt ett återraporteringskrav i regleringsbrevet för 2014 skulle Naturvårdsverket redovisa hur myndigheten har verkat för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen och hur arbetet har inte- grerats i genomförandet av myndighetens verksamhet.</P>
<P class="p575 ft79">Ett av Naturvårdsverkets uppdrag i samma regleringsbrev var att efter samråd med Statens skolverk, vidareutveckla det befintliga stödmaterial som är riktat mot skolor om miljökvalitetsmålen och generationsmålet på webbplatsen www.miljömål.se. Vidareutveck- lingen ska syfta till att fördjupa och utöka stödmaterialet med ytterligare innehåll, säkerställa att det tydligt kopplar till befintliga styrdokument för grundskola samt att kännedomen om stödmate- rialet bland lärare i grundskolan ökar. Naturvårdsverket skulle även, efter samråd med Skolverket, se över vilka behov grundskolelärare har för att få stöd i sin undervisning om det svenska miljömåls- systemet med fördjupat och målgruppsanpassat skolmaterial. Upp- draget skulle redovisas i årsredovisningen för 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">478</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_479">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343479x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft8">Ett annat uppdrag i regleringsbrevet för 2014 var att efter samråd med berörda myndigheter, redovisa förslag till åtgärder som bidrar till en mer hållbar konsumtion som underlag till ett fortsatt strategiskt arbete i frågan. Arbetet skulle ta sin utgångspunkt i Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen 2012 (rapport 6500) och (rapport 6557). Naturvårdsverket skulle även beakta det arbete med nästa fördjupade utvärdering 2015.</P>
<P class="p440 ft7">I regleringsbrevet för 2015 fick Naturvårdsverket ett återrappor- teringskrav som innebar att återrapportera hur myndigheten bi- dragit till utvecklingen av nya och befintliga ekonomiska styrmedel inom klimatområdet. Naturvårdsverket ska särskilt beskriva hur man bidragit till beräkningen av miljöeffekter inklusive synergi- effekter och hur myndigheten därigenom bidragit till en effektiv utformning av styrmedlen för att nå miljökvalitetsmålen och andra klimatpolitiska målsättningar.</P>
<P class="p471 ft32">1.16 Riksantikvarieämbetet</P>
<P class="p465 ft10">Riksantikvarieämbetet – verksförordningen</P>
<P class="p346 ft7">Riksantikvarieämbetet omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Riksantikvarieämbetets chef skulle beakta de krav som ställs på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p494 ft10">Riksantikvarieämbetet – instruktionen</P>
<P class="p1174 ft7">I en ändring i Riksantikvarieämbetets dåvarande instruktion<SPAN class="ft80">88 </SPAN>in- förde regeringen en ny paragraf, 1 b, med en ny uppgift<SPAN class="ft80">89 </SPAN>som trädde i kraft i januari 2002 och som innebar att</P>
<P class="p1214 ft11">I arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen har Riksantikvarieämbetet ansvar för övergripande miljömålsfrågor som avser kulturmiljön.</P>
<P class="p1130 ft9">I januari 2008 fick Riksantikvarieämbetet en ny instruktion.<SPAN class="ft91">90 </SPAN>En ny uppgift (5 §) i den nya instruktionen innebar att</P>
<P class="p1215 ft82"><SPAN class="ft95">88</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (1997:1171) med instruktion för Riksantikvarieämbetet.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">89</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2001:1100.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">90</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2007:1184) med instruktion för Riksantikvarieämbetet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">479</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_480">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343480x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p883 ft111">Myndigheten har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsfrågor med anknytning till ämbetets verksamhetsområde. Myndigheten har även det övergripande ansvaret för kulturmiljön inom samtliga miljökvali- tetsmål.</P>
<P class="p1216 ft11">Myndigheten ska ifråga om sitt miljömålsarbete rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1082 ft9">Denna uppgift i § 5 fick en ny lydelse i mars 2011.<SPAN class="ft91">91 </SPAN>Den nya lydelsen innebar att</P>
<P class="p404 ft111">Myndigheten ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p1217 ft13">Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1218 ft7">I januari 2015 fick Riksantikvarieämbetet sin senaste instruktion.<SPAN class="ft80">92 </SPAN>Uppgiften i § 5 i den tidigare instruktionen återfinns ordagrant i § 4 i den nya instruktionen.</P>
<P class="p89 ft10">Riksantikvarieämbetet – regleringsbrevet</P>
<P class="p336 ft7">I regleringsbrevet för 2003 hade Riksantikvarieämbetet två uppdrag om miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p315 ft8">Enligt det ena uppdraget skulle Riksantikvarieämbetet i samråd med Jordbruksverket och Naturvårdsverket till regeringen redovisa ett förslag till fortsatt program för uppföljning och utvärdering av miljöeffekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken i relation till de svenska nationella miljökvalitetsmålen. Eventuella målkon- flikter skulle särskilt uppmärksammas. Behovet av att i förekom- mande fall lämna förslag till åtgärder skulle beaktas. Verket borde följa politikens miljöeffekter på gemenskapsnivå samt Kommissio- nens och andra medlemsstaters utvärderingsarbete. Programmet som bör avse perioden <NOBR>2004–2008</NOBR> skulle utformas så att en bered- skap finns att anpassa detta till eventuella förändringar av den gemensamma jordbrukspolitiken. Verken skulle senast den 30 april 2003 delredovisa hur uppdraget genomförts samt de beräknade</P>
<P class="p802 ft82"><SPAN class="ft95">91</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2011:84.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">92</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2014:1585) med instruktion för Riksantikvarieämbetet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">480</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_481">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343481x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft9">kostnaderna. Uppdraget skulle slutredovisas senast den 30 septem- ber 2003.</P>
<P class="p304 ft7">Det andra uppdraget som dessutom återkom i regleringsbreven för 2004 och 2005 var att Riksantikvarieämbetet som myndighet med övergripande ansvar för miljömålsfrågor relaterade till kultur- miljön skulle utveckla kulturmiljöarbetet mot bakgrund av miljö- målen som angavs i propositionen <SPAN class="ft44">Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier</SPAN>.<SPAN class="ft80">93 </SPAN>Inom ramen för arbetet med att nå miljökvali- tetsmålen skulle Riksantikvarieämbetet:</P>
<P class="p479 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">tillsammans med berörda myndigheter utarbeta en strategi för hur arbetet för att bevara, utveckla och bruka den kulturhisto- riskt värdefulla bebyggelsen bör bedrivas och följas upp. Ett program för skydd av särskilt värdefulla bebyggelsemiljöer skulle finnas 2010.</SPAN></P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">i samverkan med berörda myndigheter utarbeta strategier för att bevara, utveckla och bruka kulturarvet i kust- och skärgårds- områden samt i anslutning till sjöar och vattendrag. Strategierna skulle redovisas senast 2005.</SPAN></P>
<P class="p365 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">tillsammans med berörda myndigheter verka för att ta tillvara lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader. Ett program skulle finnas senast 2005 för hur lantbrukets kultur- historiskt värdefulla byggnader kan tas tillvara.</SPAN></P>
<P class="p372 ft74"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft128">verka för att odlingslandskap kan bevaras och brukas, att mängden kulturbärande landskapselement som vårdas ökar, ett fortsatt och utökat skydd av fjällens forn- och kulturlämningar samt av kulturmiljövärden i skogslandskapet och i våtmarker.</SPAN></P>
<P class="p1219 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">Riksantikvarieämbetet skulle göra en samlad återrapportering relaterad till miljömålen i samband med årsredovisningen för 2002 (2003) (2004).</SPAN></P>
<P class="p379 ft74">Enligt regleringsbrevet för 2006 skulle Riksantikvarieämbetet rapportera om sitt arbete med särskilt sektorsansvar för miljömåls- arbetet till Miljömålsrådet vart fjärde år. Riksantikvarieämbetet skulle rapportera enligt Miljömålsrådets riktlinjer. Första rappor- teringstillfället var den 31 december 2006.</P>
<P class="p409 ft83"><SPAN class="ft81">93 </SPAN>Prop. 2000/01:130.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">481</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_482">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343482x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p913 ft7">Inom ramen för sitt miljömålsansvar skulle Riksantikvarie- ämbetet, tillsammans med berörda myndigheter, vidareutveckla strategin för hushållning av mark, vatten och bebyggd miljö. Arbetet skulle återrapporteras till miljömålsrådet inom Naturvårdsverket enligt miljömålsrådets riktlinjer.</P>
<P class="p315 ft17">I regleringsbreven för 2006 och 2007 fick Riksantikvarieämbetet ett i huvudsak likalydande uppdrag som innebar att Riksantikvarie- ämbetet som myndighet med övergripande ansvar för miljömåls- frågor relaterade till kulturmiljön skulle utveckla kulturmiljöarbetet mot bakgrund av miljömålen som anges i propositionen <SPAN class="ft36">Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag</SPAN>.<SPAN class="ft86">94 </SPAN>Skillnaden var att enligt upp- draget 2006 skulle Riksantikvarieämbetet även bistå Naturvårds- verket i arbetet under 2006 med att ta fram ett register över restaureringsåtgärder i och vid vatten. Inom ramen för arbetet med att nå miljökvalitetsmålen skulle Riksantikvarieämbetet</P>
<P class="p324 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">i samråd med länsstyrelser och övriga berörda myndigheter utforma en strategisk och långsiktig kulturmiljöövervakning som redovisas i återkommande kulturmiljöbokslut,</SPAN></P>
<P class="p66 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">utarbeta ett förslag till nationellt genomförande av Europeiska landskapskonventionen. I uppdraget ingår en översyn av ansvars- fördelningen mellan myndigheter när det gäller landskapsfrågor,</SPAN></P>
<P class="p369 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">genomföra utvecklings- och utbildningsinsatser i syfte att höja de offentliga aktörernas kompetens inom arbetet med att be- vara, utveckla och bruka bebyggelsens kulturhistoriska värden,</SPAN></P>
<P class="p369 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">tillsammans med berörda myndigheter stödja och vägleda kom- muner och länsstyrelser i deras arbete med planeringsunderlag,</SPAN></P>
<P class="p482 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">ge stöd till berörda länsstyrelsers pilotarbete med regionala land- skapsstrategier,</SPAN></P>
<P class="p66 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">redovisa hur kulturmiljöaspekterna på ett ändamålsenligt sätt kan behandlas i miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskriv- ningar. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 okto- ber 2007. Riksantikvarieämbetet skulle göra en samlad åter- rapportering relaterad till miljömålen i årsredovisningen för 2006.</SPAN></P>
<P class="p302 ft83"><SPAN class="ft81">94 </SPAN>Prop. 2004/05:150.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">482</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_483">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343483x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft8">Riksantikvarieämbetet skulle enligt regleringsbreven för 2006, 2007 och 2008 för respektive år 2004, 2005 och 2006 (2007) (2008) redovisa vilka insatser som genomförts, samt hur resurserna för- delats, när det gäller de medel för arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med miljömålsproposi- tionerna (prop. 2000/01:130 och 2004/05:150) som tillförts anslag 28:26 Bidrag till kulturmiljövård från utgiftsområde 20 under peri- oden <NOBR>2001–2006</NOBR> (2007) (2008). Redovisningen skulle lämnas i en särskild rapport till Regeringskansliet (Miljö- och samhällsbygg- nadsdepartementet) senast den 23 mars 2007 (2008).</P>
<P class="p10 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2007 skulle Riksantikvarieämbetet, enligt riktlinjer från miljömålsrådet, rapportera om sitt arbete med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet till Miljömålsrådet vart fjärde år.</P>
<P class="p13 ft7">Inom ramen för sitt miljömålsansvar skulle Riksantikvarie- ämbetet, enligt samma regleringsbrev, tillsammans med berörda myndigheter, vidareutveckla strategin för hushållning av mark, vatten och bebyggd miljö. Rapporteringen av arbetet skulle lämnas till miljömålsrådet inom Naturvårdsverket i enlighet med de rikt- linjer det miljömålsrådet utfärdar.</P>
<P class="p14 ft8">Enligt ett uppdrag i regleringsbrevet för 2008 skulle Riksantikvarie- ämbetet som myndighet med övergripande ansvar för miljömåls- frågor relaterade till kulturmiljön utveckla kulturmiljöarbetet mot bakgrund av miljömålen som anges i propositionen <SPAN class="ft46">Svenska miljö- mål – ett gemensamt uppdrag</SPAN>.<SPAN class="ft100">95 </SPAN>Inom ramen för arbetet med att nå miljökvalitetsmålen skulle Riksantikvarieämbetet i samråd med läns- styrelser och övriga berörda myndigheter utforma en strategisk och långsiktig kulturmiljöövervakning som redovisas i återkommande kulturmiljöbokslut, genomföra utvecklings- och utbildningsinsatser i syfte att höja de offentliga aktörernas kompetens inom arbetet med att bevara, utveckla och bruka bebyggelsens kulturhistoriska värden, tillsammans med berörda myndigheter stödja och vägleda kommuner och länsstyrelser i deras arbete med planeringsunderlag, Riksantikvarieämbetet lämna en samlad återrapportering relaterad till miljömålen i årsredovisningen för 2008.</P>
<P class="p305 ft8">Enligt regleringsbrevet för 2009 skulle Jordbruksverket i samråd med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket föreslå ett pro-</P>
<P class="p352 ft83"><SPAN class="ft81">95 </SPAN>Prop. 2004/05:150.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">483</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_484">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft20">Bilaga 2 SOU 2015:43</P>
<P class="p307 ft7">gram för uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens (CAP) miljöeffekter för perioden <NOBR>2010–2014.</NOBR> Uppföljningen och utvärderingen skulle göras i relation till miljö- kvalitetsmålen bl.a. utsläpp av växthusgaser och klimatpåverkan samt åtagandena i Natura 2000, EG:s ramdirektiv för vatten samt andra regelverk och <NOBR>processer. /---/</NOBR></P>
<P class="p315 ft17">I regleringsbreven åren <NOBR>2010–2013</NOBR> hade inte Riksantikvarie- ämbetet något mål/återrapporteringskrav/uppdrag om miljömålen.</P>
<P class="p315 ft8">Enligt regleringsbreven för 2014 och 2015 skulle Riksantikvarie- ämbetet redovisa hur myndigheten verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och hur arbetet integrerats i genom- förandet av myndighetens verksamhet. I uppdraget ingick också att belysa och analysera förutsättningarna för att myndigheten effek- tivt ska kunna företräda kulturmiljöaspekterna i arbetet för att nå miljökvalitetsmålen. Uppdraget skulle redovisas till Regerings- kansliet (Kulturdepartementet) senast den 22 februari 2015.</P>
<P class="p99 ft8">I regleringsbrevet för 2014 fick Riksantikvarieämbetet ett upp- drag som innebar att Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket gemensamt skulle föreslå ett program för uppföljning och utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens (GJP) miljöeffekter för perioden <NOBR>2015–2019.</NOBR> Jordbruksverket hade samordningsansvar för redovis- ning av <NOBR>uppdraget. /---/</NOBR> Analyserna skulle bland annat beakta kostnadseffektivitet och möjligheten att utveckla ekosystemtjänster samt bidra till uppfyllandet av nationella miljökvalitetsmål. GJP:s miljöeffekter på <NOBR>EU-nivå</NOBR> samt motsvarande arbete i andra länder och inom kommissionen borde följas. I programmet skulle det finnas en flexibilitet att kunna analysera konsekvenser av eventuella förändringar i politiken. Uppdraget skulle redovisas till Regerings- kansliet (Landsbygdsdepartementet) senast den 1 oktober 2014.</P>
<P class="p81 ft32">1.17 Sida</P>
<P class="p1220 ft10">Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida – verksförordningen</P>
<P class="p460 ft8">Sida omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket inne- bar att Sidas chef skulle beakta de krav som ställs på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">484</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_485">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343485x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1221 ft10">Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida – instruktionen</P>
<P class="p1222 ft9">I Sidas förordning<SPAN class="ft91">96 </SPAN>som trädde i kraft i januari 2008 fick myndig- heten en ny uppgift som innebar att</P>
<P class="p1223 ft11">ha ett särskilt sektoransvar för miljömålsarbetet. Myndigheten ska rappor- tera till det miljöråd som finns inom Naturvårdsverket.</P>
<P class="p1224 ft7">I Sidas nya instruktion<SPAN class="ft80">97 </SPAN>som trädde i kraft i augusti 2010 fanns inte uppgiften med men genom den ändring<SPAN class="ft80">98 </SPAN>i instruktionen som trädde i kraft i januari 2013 fick Sida uppgiften att</P>
<P class="p969 ft111">inom sitt verksamhetsområde verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling, och</P>
<P class="p1181 ft11">i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och sam- råda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1225 ft10">Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida – regleringsbrevet</P>
<P class="p340 ft7">I regleringsbreven för åren <NOBR>2003–2005,</NOBR> <NOBR>2008–2013</NOBR> samt i reg- leringsbrevet för 2015 hade Sida inte något mål/återrapporterings- krav/uppdrag om miljömålen.</P>
<P class="p10 ft7">Enligt regleringsbreven för 2006 och 2007 skulle Sida, enligt Miljömålsrådets riktlinjer, rapportera om sitt arbete med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet till Miljömålsrådet vart fjärde år. Rapporteringen ska ske enligt de riktlinjer som Miljömålsrådet ut- färdar.</P>
<P class="p10 ft7">I regleringsbrevet för 2014 hade Sida ett återraporteringskrav om att redovisa hur myndigheten integrerar arbetet med att verka för att nå generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen i den löpande verksamheten.</P>
<P class="p1226 ft102"><SPAN class="ft95">96</SPAN><SPAN class="ft219">Förordningen (2007:1371) med instruktion för Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete.</SPAN></P>
<P class="p339 ft102"><SPAN class="ft95">97</SPAN><SPAN class="ft219">Förordningen (2010:1080) med instruktion för Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete.</SPAN></P>
<P class="p556 ft83"><SPAN class="ft95">98</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2011:1499.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">485</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_486">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343486x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft32">1.18 Sjöfartsverket</P>
<P class="p1121 ft10">Sjöfartsverket – verksförordningen</P>
<P class="p88 ft9">Sjöfartsverket omfattades inte av 7 § i verksförordningen (1995:1322).</P>
<P class="p85 ft10">Sjöfartsverket – instruktionen</P>
<P class="p336 ft7">Sjöfartsverket omfattades inte av verksförordningens krav på myn- dighetens chef. Däremot ingick det, enligt Sjöfartsverkets instruktion att i styrelsens ansvar och uppgifter att styrelsen sär- skilt skulle svara för att de krav beaktas som ställs på verksamheten med hänsyn till miljöpolitiken m.m.</P>
<P class="p909 ft7">Sjöfartsverket fick en ny instruktion i januari 2008.<SPAN class="ft80">99 </SPAN>I den 10 § under rubriken samverkan fick verket en ny uppgift som inne- bar att</P>
<P class="p827 ft11">Sjöfartsverket ska i fråga om sitt miljömålsarbete rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1082 ft9">Genom en ändring av § 10 i instruktionen<SPAN class="ft91">100 </SPAN>gäller sedan januari 2012 att Sjöfartsverket</P>
<P class="p391 ft111">ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljö- kvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p1227 ft13">Sjöfartsverket ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårds- verket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p81 ft10">Sjöfartsverket – regleringsbrevet</P>
<P class="p336 ft7">Åren <NOBR>2003–2008</NOBR> fanns Sjöfartsverkets verksamhet inom politik- område Transportpolitik och verksamhetsområdet Sjöfart.</P>
<P class="p315 ft79">Målet för politikområdet Transportpolitik var <NOBR>2003–2008</NOBR> att <SPAN class="ft70">säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar trans- portförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.</SPAN></P>
<P class="p1015 ft102"><SPAN class="ft95">99</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket.</SPAN></P>
<P class="p393 ft83"><SPAN class="ft95">100</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2011:1225.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">486</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_487">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p960 ft7">Ett av flera mål för verksamhetsområdet Sjöfart var <NOBR>2003–2006</NOBR> <SPAN class="ft44">en god miljö, där sjötransportsystemet anpassas till krav på god och hälsosam livsmiljö för alla och där en god hushållning med natur- resurser främjas. Sjötransportsystemets utformning ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.</SPAN></P>
<P class="p631 ft7">Sjöfartsverkets återrapporteringskrav till verksamhetsområdsmålet var under samma tidsperiod att redovisa hur verksamheten har bidragit till att uppfylla målet.</P>
<P class="p278 ft7">I regleringsbreven för 2007 och 2008 var det relevanta målet för verksamhetsområdet Sjöfart omformulerat till <SPAN class="ft44">god miljö, där sjö- transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att miljö- kvalitetsmålen uppnås</SPAN>. Sjöfartsverket skulle redovisa hur verksam- heten hade bidragit till att uppfylla målet.</P>
<P class="p278 ft7">Åren <NOBR>2003–2006</NOBR> var ett av målen för verksamhetsgrenen Myndighets- och sektorsverksamhet En god miljö och målet var <SPAN class="ft44">att minska sjöfartens negativa miljöpåverkan.</SPAN></P>
<P class="p1228 ft8">Sjöfartsverkets återrapporteringskrav till verksamhetsgrensmålet under samma tidsperiod var att redovisa hur sjöfartssektorns sam- lade miljöpåverkan förändras i förhållande till de för sjöfartssektorn relevanta nationella miljökvalitetsmålen. Redovisningen ska vad avser luftföroreningar och andra miljöfrågor omfatta dels vilka nationella åtgärder Sjöfartsverket har vidtagit, dels Sjöfartsverkets insatser på ett internationellt plan. I regleringsbreven för <NOBR>2004–2006</NOBR> kompletterades detta med att Sjöfartsverket skulle lämna redovis- ningen i sin sektorsrapport.</P>
<P class="p278 ft7">I regleringsbrevet för 2007 var målet för en god miljö inom verksamhetsgren Myndighets- och sektorsverksamhet att s<SPAN class="ft44">jöfarten ska bidra till att sjöfartens negativa miljöpåverkan minskar och att miljöpolitikens delmål nås.</SPAN></P>
<P class="p278 ft7">Sjöfartsverkets återrapporteringskrav var att rapportera sjöfarts- sektorns samlade miljöpåverkan och förändringar i förhållande till relevanta delmål i miljöpolitiken. Redovisningen skulle lämnas i Sjöfartsverkets sektorrapport och omfatta:</P>
<P class="p334 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft217">Utvecklingen av det nationella arbetet med att minska sjöfartens miljöpåverkan;</SPAN></P>
<P class="p1229 ft7"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft216">Sjöfartsverkets insatser på ett internationellt plan och arbets- läget i internationella forum avseende minskad miljöpåverkan från sjöfarten;</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">487</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_488">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1230 ft7"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft216">Utsläppen av koldioxid, flyktiga organiska ämnen (VOC), svaveldioxid, kväveoxider, olja och kemikalier samt energianvändning (kWh) per transportarbete.</SPAN></P>
<P class="p669 ft8">I regleringsbrevet för 2008 hade motsvarande mål kompletterars och löd <SPAN class="ft46">Sjöfartsverket ska inom ramen för IMO verka för krav om att utsläppsreducerande åtgärder införs på nya fartyg samt att åtgärder som förbättrar reningen i redan existerande fartyg stimuleras.</SPAN></P>
<P class="p273 ft7">Sjöfartsverket skulle inom sitt ansvarsområde redovisa och kom- mentera måluppfyllelsen för verksamhetsgrenen. Sektorsrapporten skulle lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 april 2009.</P>
<P class="p575 ft79">Förutom mål och återraporteringskrav inom verksamhetsstruk- turens skulle Sjöfartsverket enligt regleringsbrevet för 2003 redo- visa hur arbetet med att införa ett miljöledningssystem för verket fortlöper. Verket ska även redovisa hur arbetet med sektorsansvaret för miljön, arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen och miljöledningssystem integrerats samt föreslå en eventuell förbätt- ring av integreringen. Integreringen avser bl.a. aktiviteter såsom utvecklande av mål och handlingsplaner, samarbete med andra aktörer, information samt redovisning, uppföljning och revidering. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdeparte- mentet) senast den 1 april 2003.</P>
<P class="p1231 ft7">I regleringsbrevet för 2004 fick Sjöfartsverket ett uppdrag att senast den 1 september 2004 till Regeringskansliet (Näringsdeparte- mentet) redovisa hur deras löpande redovisning av sjöfartssektorns samlade miljöpåverkan var uppbyggd. Av särskilt intresse var upp- följningen av de nationella miljömålen och de åtgärder som vid- tagits för att nå dessa mål och verkets medverkan i internationell rapportering inom miljöområdet.</P>
<P class="p575 ft17">Enligt regleringsbreven för 2006 och 2007 skulle Sjöfartsverket redovisa sitt miljömålsarbete till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket enligt de riktlinjer som miljömålsrådet utfärdade.</P>
<P class="p274 ft7">I regleringsbreven för <NOBR>2009–2011</NOBR> återkom samma mål och åter- rapporteringskrav som innebar att sjöfarten skulle bidra till att sjö- fartens negativa miljöpåverkan minskar och att miljöpolitikens mål och delmål nås. Sjöfartsverket skulle inom sitt ansvarsområde redo- visa och kommentera måluppfyllelsen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">488</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_489">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343489x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2014 skulle Sjöfartsverkets resultat- redovisning delas in i verksamhetsområden. Av redovisningen skulle det så långt möjligt framgå vad myndighetens prestationer bidragit till i form av leverenskvaliteter och uppfyllelse av de trans- portpolitiska målen. Särskild vikt ska läggas vid den del av redovis- ningen som gäller miljökvalitetsmålen för klimat, luftkvalitet, försurning, giftfri miljö samt biologisk mångfald. Av redovisningen skulle det även framgå hur Sjöfartsverket utformar verksamhet och processer för att på ett ändamålsenligt sätt bidra till uppfyllelse av generationsmålet och miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p440 ft7">I regleringsbreven för <NOBR>2012–2013</NOBR> och 2015 fanns inget mål/åter- rapporteringskrav/uppdrag om miljömålen i Sjöfartsverkets regle- ringsbrev.</P>
<P class="p471 ft32">1.19 Skogsstyrelsen</P>
<P class="p465 ft10">Skogsstyrelsen – verksförordningen</P>
<P class="p554 ft8">Skogsstyrelsen omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Skogsstyrelsens chef skulle beakta de krav som ställs på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---</NOBR></P>
<P class="p12 ft9">/.</P>
<P class="p471 ft10">Skogsstyrelsen – instruktionen</P>
<P class="p554 ft79">Enligt en ändring<SPAN class="ft99">101 </SPAN>i regeringens dåvarande instruktion till Skogs- styrelsen och skogsvårdsstyrelserna<SPAN class="ft99">102 </SPAN>fick skogsvårdsorganisationen i januari 2002 en ny uppgift som innebar att</P>
<P class="p599 ft11">ansvara för samordning, uppföljning och rapportering i fråga om miljö- kvalitetsmålet Levande skogar.</P>
<P class="p396 ft79">Samma uppgift återfanns likalydande i myndighetens nästa instruk- tion<SPAN class="ft99">103 </SPAN>som trädde i kraft i januari 2006. Genom en ändring<SPAN class="ft99">104 </SPAN>i</P>
<P class="p317 ft82"><SPAN class="ft95">101</SPAN><SPAN class="ft88">SFS 2001:1103.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">102</SPAN><SPAN class="ft88">Förordningen (1995:1335) med instruktion för Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.</SPAN></P>
<P class="p122 ft221"><SPAN class="ft95">103</SPAN><SPAN class="ft220">Förordningen (2005:1160) med instruktion för Skogsstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">104</SPAN><SPAN class="ft89">SFS 2006:1156.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">489</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_490">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343490x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft9">instruktionen i januari 2007 formulerades uppgiften så att Skogs- styrelsen skulle</P>
<P class="p1084 ft11">ha ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet,</P>
<P class="p754 ft9">och</P>
<P class="p941 ft11">ansvara för samordning, utveckling, uppföljning, utvärdering, rappor- tering och information i fråga om miljökvalitetsmålet Levande skogar.</P>
<P class="p80 ft9">Dessutom fick Skogsstyrelsen i uppgift att</P>
<P class="p941 ft11">i fråga om sitt <NOBR>miljömålsarbete /---/</NOBR> rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rap- portering som behövs.</P>
<P class="p1153 ft9">I Skogsstyrelsen nästa instruktion<SPAN class="ft91">105 </SPAN>som trädde i kraft i januari 2008 fanns dessa uppgifter kvar i likalydande formuleringar liksom i nästa nya förordning<SPAN class="ft91">106 </SPAN>som trädde i kraft i januari 2010.</P>
<P class="p1125 ft9">Uppgifterna ändrades dock i mars 2011<SPAN class="ft91">107 </SPAN>och den nya formu- leringen innebär att myndigheten ska</P>
<P class="p941 ft11">verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitets- mål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling</P>
<P class="p1232 ft82"><SPAN class="ft95">105</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2007:1046) med instruktion för Skogsstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">106</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">107</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2011:1190.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">490</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_491">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft9">och</P>
<P class="p1223 ft11">samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljö- kvalitetsmålet Levande skogar.</P>
<P class="p426 ft9">Skogsstyrelsen ska även</P>
<P class="p1233 ft11">i fråga om sitt <NOBR>miljöarbete /---/</NOBR> rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p601 ft10">Skogsstyrelsen – regleringsbrevet</P>
<P class="p346 ft7">Åren <NOBR>2003–2008</NOBR> fanns Skogsstyrelsens verksamhet inom politik- områdesmålet Skogspolitik. Målet för politikområde Skogspolitik under samma tidsperiod var <SPAN class="ft222">s</SPAN><SPAN class="ft44">kogen är en nationell tillgång som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som bio- logisk mångfald behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas till andra all- männa intressen.</SPAN></P>
<P class="p10 ft44">I regleringsbrevet för 2003 var Skogsstyrelsens återapporteringskrav till politikområdesmålet att <SPAN class="ft7">senast den 28 april 2003 lämna underlag till Miljömålsrådet enligt rådets riktlinjer till den fördjupade utvär- deringen av miljömålsarbetet som rådet ska lämna till regeringen våren 2004.</SPAN></P>
<P class="p60 ft8">Under tiden <NOBR>2003–2008</NOBR> fanns Skogsstyrelsens verksamhet även inom verksamhetsområdet Skogspolitik. Det fanns inte i något av regleringsbreven dessa år något mål för verksamhetsområdet.</P>
<P class="p60 ft17">I regleringsbrevet för 2003 fanns Skogsstyrelsens miljömåls- arbete inom verksamhetsgrenen Övriga myndighetsuppgifter. Målet för verksamhetsgrenen var att <SPAN class="ft36">fortsätta att utveckla nationella och regionala mål och strategier för biologisk mångfald och uthålligt skogsbruk samt utveckla Skogsvårdsorganisationens arbete med miljö- kvalitetsmålen, särskilt målet Levande skogar.</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">Skogsstyrelsens återrapporteringskrav till målet var att redovisa hur arbetet med sektorsansvar för miljön, arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen och miljöledningssystem integrerats samt före- slå eventuell förbättring av integreringen senast den 1 september 2003.</P>
<P class="p60 ft79">I regleringsbrevet för 2003 fick Skogsstyrelsen även ett uppdrag om innebar att Skogsstyrelsen i samverkan med Naturvårdsverket som ett led i genomförandet av delmål 1 Långsiktigt skydd av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">491</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_492">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p368 ft8">skogsmark under miljökvalitetsmålet Levande skogar, skulle ana- lysera och redovisa i vad mån regelverket eller den praxis som har utvecklats vid tillämpningen av de olika skyddsinstrumenten natur- reservat, biotopskydd och naturvårdsavtal är ett hinder för ett effektivt genomförande av ett långsiktigt skydd av skogsmark (delmål 1) och lägga förslag till eventuella förändringar som be- hövde beslutas av regeringen eller riksdagen. Skogsstyrelsen skulle samråda med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna. Uppdraget skulle redovisas av Naturvårdsverket senast den 1 december 2003.</P>
<P class="p273 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2004 – inom ramen för verksam- hetsgrenen Övriga myndighetsuppgifter skulle Skogsstyrelsen redovisa arbetet med sektorsansvar för miljön, arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen och miljöledningssystem. Skogs- styrelsen skulle i den årliga redovisningen till miljömålsrådet redo- visa förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljökvali- tetsmålet Levande skogar med tillhörande delmål.</P>
<P class="p275 ft8">I regleringsbrevet för 2004 fick Skogsstyrelen även ett uppdrag som innebar att Skogsstyrelsen skulle redovisa en sammanställning över hur de medel som anslagit under perioden <NOBR>1999–2003</NOBR> hade använts för att uppnå delmål 1 under miljökvalitetsmålet Levande skogar genom naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Redovis- ningen borde avse kostnader per år, intrångsersättning eller annan kompensation för naturvårdsavtalen. Köp av tjänster, myndighetens kostnader samt andra kostnader skulle specificeras och redovisas särskilt. Uppdraget skulle redovisas senast den 30 april 2004.</P>
<P class="p575 ft8">Ett annat uppdrag i samma regleringsbrev var att Skogsstyrelsen tillsammans med Naturvårdsverket skulle ta fram en gemensam fördjupad strategi för arbetet med områdesskydd (naturreservat och biotopskyddsområden) och naturvårdsavtal för särskilt värde- fulla naturområden på skogsmark. En kostnadseffektiv målupp- fyllelse av miljökvalitetsmålet Levande skogar, delmål 1, Långsik- tigt skydd av skogsmark, skulle vara utgångspunkt för uppdraget. Strategin skulle bland annat belysa frågor om geografisk fördelning inom landet (län/regioner) och fördelning på olika skogsnatur- typer. Naturtypsindelningen borde i huvudsak vara densamma som skulle användas i basinventeringen över skyddade områden. Vidare gäller att områdesskydd och naturvårdsavtal på skogsmark ska ses i ett landskapssammanhang. Det innebär att beröringspunkter med kompletterande bevarandeinsatser i skogslandskapet, till exempel</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">492</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_493">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft17">frivilliga avsättningar inom ramen för ekologisk landskapsplane- ring, gröna skogsbruksplaner och kommunala naturvårdsinsatser skulle uppmärksammas. Arbetet skulle utföras efter samråd med och underlag från skogsvårdsstyrelser och länsstyrelser. Uppdraget skulle redovisas till regeringen senast den 1 juni 2005.</P>
<P class="p278 ft7">I regleringsbrevet för 2005 och 2006 var målet för verksam- hetsgren Inventering, uppföljning och utvärdering <SPAN class="ft44">ökade kunskaper om skogstillståndet inklusive miljöhänsyn.</SPAN></P>
<P class="p280 ft7">Skogsstyrelsens återrapporteringskrav var båda åren att fortlöp- ande följa upp och redovisa skogsägarnas frivilliga avsättningar av skogsmark samt deras bidrag till måluppfyllelsen av miljökvali- tetsmålet Levande skogar, delmål 1.</P>
<P class="p278 ft7">Inom ramen för verksamhetsgrenen Övriga myndighetsupp- gifter skulle Skogsstyrelsen enligt regleringsbrevet för 2005 redo- visa arbetet med sektorsansvar för miljön, arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen och miljöledningssystem samt strategiarbetet med skogssektorn. Skogsstyrelsen skulle i den årliga redovisningen till Miljömålsrådet redovisa förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar med tillhörande del- mål.</P>
<P class="p1013 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2006 och verksamhetsgrenen Övriga myndighetsuppgifter skulle Skogsstyrelsen inom ramen för sitt miljömålsansvar, tillsammans med berörda myndigheter, vidare- utveckla strategin för hushållning av mark, vatten och bebyggd miljö.</P>
<P class="p278 ft7">Skogsstyrelsen skulle lämna förslag till kostnadseffektiva åtgär- der för att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar med tillhörande delmål.</P>
<P class="p280 ft7">Dessutom skulle Skogsstyrelsen rapportera till miljömålsrådet och enligt miljömålsrådets riktlinjer, om sitt arbete med särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet vart fjärde år.</P>
<P class="p278 ft7">Skogsstyrelsen skulle Inhämta och redovisa uppgifter om upp- skattade kostnader vid berörda myndigheter för arbetet med åtgär- der för att uppnå miljökvalitetsmålet Levande skogar. Redovis- ningen skulle så långt möjligt lämnas per delmål och i möjligaste mån innehålla en bedömning av den effekt de olika åtgärderna hade haft. En sammanställning för respektive år 2004, 2005 och 2006 skulle redovisas till Miljömålsrådet enligt rådets riktlinjer senast den 30 september 2007.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">493</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_494">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p272 ft7">I regleringsbrevet för 2007 fick Skogsstyrelsen ett uppdrag att i samråd med Naturvårdsverket utreda behovet av och möjligheten att införa ett nytt delmål om kväveupplagring och kväveläckage i skogsmark. Uppdraget skulle redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 september 2007. Resultatet skulle vara underlag till den fördjupade utvärderingen av miljö- kvalitetsmålen 2008.</P>
<P class="p575 ft79">Ett annat uppdrag i samma regleringsbrev liksom i reglerings- brevet för 2007 (där det var ett återrapporteringskrav) var att för respektive år 2004, 2005 och 2006 (2007) redovisa vilka insatser som genomförts samt hur resurserna fördelats av de medel för arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålen i enlighet med miljömålspropositionerna (prop. 2000/01:130 och 2004/05:150) som tillförts anslagen 41:1 Skogsstyrelsen och 41:2 Insatser för skogsbruket från utgiftsområde 20 under perioden <NOBR>2001–2006</NOBR> (2007). Redovisningen skulle lämnas i en separat rapport till Regeringskansliet (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet) senast den 23 mars 2007 (2008).</P>
<P class="p1234 ft9">Regeringen inleder Skogsstyrelsens regleringsbrev för 2007 och 2008 inleds med följande text:</P>
<P class="p1070 ft17">Skogsstyrelsens verksamhet bedrivs inom politikområdet Skogs- politik. Verksamheten syftar även till att bidra till måluppfyllelsen inom andra politikområden. Skogsstyrelsens grundläggande uppgift är att göra avvägningen mellan de två jämställda skogspolitiska målen, produktionsmålet och miljömålet, och verka för att dessa nås. I regleringsbrevet för 2008 skriver regeringen även att Skogs- styrelsens lokala närvaro är viktig</P>
<P class="p273 ft7">I regleringsbrevet för 2007 var målet för verksamhetsgrenen Inventering, uppföljning och utvärdering <SPAN class="ft44">att Skogsstyrelsens verk- samhet Inventering, uppföljning och utvärdering bedrivs på ett enhet- ligt, kvalitativt och effektivt sätt över hela landet.</SPAN></P>
<P class="p575 ft7">Återrapporteringskravet var att Skogsstyrelsen senast den 30 april 2008 till Regeringskansliet (Jordbruksdepartementet) skulle redo- visa skogsägarnas frivilliga avsättningar av skogsmark såväl kvali- tativt som kvantitativt. Skogsstyrelsen skulle göra en bedömning av hur avsättningarna bidragit till måluppfyllelsen av miljökvalitets- målet Levande skogar, delmål 1 samt andra relevanta miljökvalitets- mål. Redovisningen borde göras länsvis.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">494</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_495">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft7">I regleringsbrevet för 2008 finns en ny verksamhetsgren – Miljö och sociala värden. Målet för den nya verkshetsgrenen är att <SPAN class="ft44">Skogs- styrelsen ska bidra till att sektorsmålet uppnås:</SPAN></P>
<P class="p10 ft44">Perioden 2004 till och med 2010 ska arealandelen föryngrings- avverkningar med undermålig hänsyn halveras jämfört med perioden <NOBR>1999–2001.</NOBR></P>
<P class="p220 ft34">Skogsstyrelsen ska bidra till att:</P>
<P class="p437 ft44"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft223">Skogsägare samt skogsentreprenörer har ökat sin kunskap och kompe- tens att ta tillvara </SPAN><NOBR>miljö-,</NOBR> kulturmiljö- och rekreationsvärden genom ett långsiktigt hållbart skogsbruk.</P>
<P class="p365 ft44"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft223">Medborgarnas förståelse har ökat för skogens </SPAN><NOBR>natur-,</NOBR> kulturmiljö- och rekreationsvärden.</P>
<P class="p8 ft9">Skogsstyrelsen skulle redovisa hur stor areal som hade</P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">Tecknats som naturvårdsavtal och till vilken areal- och total- kostnad samt den ackumulerade arealen fördelat på biotoptyp och län.</SPAN></P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">Skyddats som biotopskyddsområde och till vilken areal- och totalkostnad samt den ackumulerade arealen fördelat på biotop- typ och län.</SPAN></P>
<P class="p379 ft8">Redovisningen skulle avse både den totala arealen till och med 2008 och areal som avsågs för miljökvalitetsmålet Levande skogar.</P>
<P class="p10 ft7">I regleringsbrevet för 2014 hade Skogsstyrelsen ett återrappor- teringskrav som innebar att Skogsstyrelsen skulle redovisa hur myndigheten verkar för att generationsmålet och miljökvalitets- målen nås</P>
<P class="p10 ft7">I regleringsbreven för åren <NOBR>2009–2013</NOBR> och 2015 hade Skogs- styrelsen inte något mål/återrapporteringskrav/uppdrag om miljö- målen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">495</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_496">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343496x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft32">1.20 Skolverket</P>
<P class="p1121 ft10">Statens skolverk – Skolverket – verksförordningen</P>
<P class="p82 ft7">Skolverket omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Skolverkets chef skulle beakta de krav som ställs på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p81 ft10">Statens skolverk – Skolverket – instruktionen</P>
<P class="p336 ft7">I oktober 2008 fick Skolverket en ny instruktion. En ny uppgift i den nya instruktionen (<SPAN class="ft104">3 §) </SPAN>var att Skolverket skulle</P>
<P class="p391 ft111">ha ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet inom sitt verksam- <NOBR>hetsområde. /---/</NOBR></P>
<P class="p983 ft11">Skolverket ska i fråga om sitt <NOBR>miljömålsarbete /---/</NOBR> rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1082 ft9">En likalydande uppgift återkom i 10 § i Skolverkets nästa instruk- tion<SPAN class="ft91">108 </SPAN>som trädde i kraft i januari 2010.</P>
<P class="p1235 ft9">Genom en ändring<SPAN class="ft91">109 </SPAN>i instruktionen ändrade regeringen i juli 2011 Skolverkets uppgift i 10 § och enligt den ska Skolverket</P>
<P class="p391 ft111">verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och vid be- hov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p983 ft11">Myndigheten ska ifråga om sitt <NOBR>miljöarbete /---/</NOBR> rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som be- hövs.</P>
<P class="p287 ft74">Ändringen upphävdes<SPAN class="ft182">110 </SPAN>dock och regeringen beslutade om en helt ny instruktion<SPAN class="ft182">111 </SPAN>för Skolverket som trädde i kraft i juli 2011. I den nya instruktionen var uppgiften om miljömålen och miljöarbetet att</P>
<P class="p602 ft111">verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och vid be- hov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p983 ft11">Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt första stycket 3 rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p414 ft102"><SPAN class="ft95">108</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2009:1214) med instruktion för Statens skolverk.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">109</SPAN><SPAN class="ft101">SFS 2011:270.</SPAN></P>
<P class="p468 ft82"><SPAN class="ft95">110</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2011:503.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">111</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2011:555) med instruktion för Skolverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">496</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_497">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343497x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Skolverket – regleringsbrevet</P>
<P class="p311 ft8">I regleringsbreven för <NOBR>2003–2005,</NOBR> <NOBR>2008–2013</NOBR> och 2015 hade inte Skolverket något mål/återrapporteringskrav/uppdrag om miljömålen.</P>
<P class="p60 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2006 och 2007 skulle Skolverket redovisa hur verket samverkat med Myndigheten för skolutveck- ling i dess arbete som sektorsansvarig myndighet för miljömålen.</P>
<P class="p14 ft8">I regleringsbrevet för 2014 hade Skolverket ett uppdrag att redo- visa på vilka sätt myndigheten verkat för att uppnå generations- målet och miljökvalitetsmålen samt hur myndigheten verkat för att integrera miljöarbetet i sin kärnverksamhet. Skolverket skulle också redovisa förutsättningarna för att ytterligare integrera arbetet i myndighetens kärnverksamhet. Uppdraget skulle redovisas till Rege- ringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2014.</P>
<P class="p305 ft7">Enligt samma regleringsbrev, under rubriken uppdrag till annan myndighet, skulle Skolverket samråda med Naturvårdsverket i dess uppdrag att vidareutveckla ett webbaserat stödmaterial riktat mot skolor om miljökvalitetsmålen och generationsmålet som finns på webbplatsen miljomal.se.</P>
<P class="p494 ft32">1.21 Strålsäkerhetsmyndigheten</P>
<P class="p465 ft10">Strålsäkerhetsmyndigheten – instruktionen</P>
<P class="p1174 ft7">Strålsäkerhetsmyndigheten bildades 2008 och myndighetens in- struktion<SPAN class="ft80">112 </SPAN>som trädde i kraft i juli samma år, är myndighetens första och hittills enda instruktion. Instruktionens 2 § reglerar myndighetens uppgifter i miljömålsarbetet. Enligt den första skriv- ningen från 2008 som var miljömålsarbetet avgränsat till miljö- kvalitetsmålet Strålsäker miljö och dess delmål.</P>
<P class="p1180 ft111">Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för samordning, utveckling, upp- följning, utvärdering, rapportering och information i fråga om miljö- kvalitetsmålet Säker strålmiljö samt för att ge förslag till kostnads- effektiva åtgärder och på andra sätt verka för att miljökvalitetsmålet och dess delmål uppnås.</P>
<P class="p622 ft11">I miljömålsarbetet ska myndigheten rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p426 ft83"><SPAN class="ft81">112 </SPAN>Förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">497</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_498">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343498x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p801 ft17">I mars 2011 ändrades instruktionens 2 § då Strålsäkerhetsmyndig- heten fick en ny väsentligt utvidgad uppgift som innebär att</P>
<P class="p389 ft111">Strålsäkerhetsmyndigheten ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling samt samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljö- kvalitetsmålet Säker strålmiljö.</P>
<P class="p1132 ft111">Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som be- hövs.</P>
<P class="p446 ft11">Inom ramen för sitt ansvar i miljömålssystemet ska myndigheten fort- löpande uppskatta de risker som strålningen innebär såväl för befolk- ningen i sin helhet som för särskilda grupper.<SPAN class="ft110">113</SPAN></P>
<P class="p1236 ft68">När Strålsäkerhetsmyndigheten bildades lades Statens kärnkraftsinspektion och Statens strålskyddsinstitut ner</P>
<P class="p451 ft7">Samtidigt som Strålsäkerhetsmyndighetens instruktion trädde i kraft upphörde förordningen (2006:520) med instruktion för Statens kärnkraftinspektion och förordningen (2006:524) med instruktion för Statens strålskyddsinstitut att gälla.</P>
<P class="p106 ft7">Enligt en ändring i dåvarande Statens strålskyddsinstituts instruk- tion<SPAN class="ft80">114 </SPAN>i januari 2002 fick institutet i 1 § a en ny uppgift som innebar att</P>
<P class="p596 ft11">Institutet ansvarar för samordning, uppföljning och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.</P>
<P class="p1237 ft7">I institutets nästa instruktion<SPAN class="ft80">115 </SPAN>som trädde ikraft i juli 2006 ut- ökades denna uppgift och löd i den nya formuleringen på följande sätt (2 §)</P>
<P class="p389 ft111">Strålskyddsinstitutet ansvarar för samordning, utveckling, uppföljning, utvärdering, rapportering och information i fråga om miljökvalitets- målet Säker strålmiljö samt för att ge förslag till kostnadseffektiva åtgärder och på andra sätt verka för att miljökvalitetsmålet och dess delmål uppnås.</P>
<P class="p1238 ft11">Strålskyddsinstitutet ska rapportera om miljömålsarbetet till det miljö- målsråd som finns inom Naturvårdsverket. Rapporteringen ska ske en- ligt de riktlinjer som miljömålsrådet utfärdar.</P>
<P class="p342 ft82"><SPAN class="ft95">113</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2011:87.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">114</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (1988:295) med instruktion för Statens strålskyddsinstitut.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">115</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2006:524) med instruktion för Statens strålskyddsinstitut.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">498</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_499">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343499x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p492 ft9">Dåvarande Statens kärnkraftsinspektion hade inte någon motsvarande uppgift.<SPAN class="ft91">116</SPAN></P>
<P class="p480 ft10">Strålsäkerhetsmyndigheten – regleringsbrevet</P>
<P class="p434 ft7">I regleringsbreven för <NOBR>2010–2013</NOBR> samt 2015 hade inte Strålsäker- hetsmyndigheten något mål/återrapporteringskrav/uppdra om miljö- målen.</P>
<P class="p14 ft8">I regleringsbrevet för 2008 fanns delar av Strålsäkerhets- myndighetens verksamhet inom politikområdet Miljöpolitik vars mål var att <SPAN class="ft46">till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta </SPAN>och verksamhetsområdet Kunskap och underlag för miljöarbete. Målet för verksamhets- området var <SPAN class="ft46">att genom forskning, uppföljning och analys ta fram den kunskap som behövs för att genomföra och förnya insatser för att nå miljökvalitetsmålen. </SPAN>Vidare var målet Strålsäkerhetsmyndigheten inom verksamhetsgrenen Miljöövervakning att <SPAN class="ft46">Strålsäkerhetsmyndig- heten ska ha en god uppfattning om strålnivåer i olika miljöer liksom om förändringar i dessa vare sig de orsakas av naturliga förlopp, nya eller ändrade verksamheter, olyckor eller avsiktlig hantering.</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">Strålsäkerhetsmyndigheten skulle redovisa vilka insatser som gjorts för att bedriva ett sammanhållet miljöövervakningsprogram för strålning. Resultaten från programmet ska göras tillgängligt för andra intressenter.</P>
<P class="p10 ft7">Strålsäkerhetsmyndigheten skulle även till Miljömålsrådet redo- visa dels förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljö- kvalitetsmålet Säker strålmiljö. Åtgärdsanalysen skulle innehålla en beskrivning av de samhällsekonomiska konsekvenserna och förslag på lämpliga styrmedel. Dels uppgifter om nedlagda kostnader för arbetet med åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö enligt rådets riktlinjer.</P>
<P class="p60 ft79">Enligt regleringsbrevet för 2009 skulle Strålsäkerhetsmyndig- heten till Miljömålsrådet redovisa förslag till kostnadseffektiva åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Åtgärds- analysen skulle innehålla en beskrivning av de samhällsekonomiska konsekvenserna och förslag på lämpliga styrmedel.</P>
<P class="p1239 ft83"><SPAN class="ft81">116 </SPAN>Se förordningen (1988:523) med instruktion för statens kärnkraftsinspektion och för- ordningen (2006:520) med instruktion för Statens kärnkraftinspektion.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">499</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_500">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343500x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft17">I regleringsbrevet för 2014 fick Strålsäkerhetsmyndigheten ett återrapporteringskrav om att redovisa hur myndigheten har verkat för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen och hur arbetet har integrerats i genomförandet av myndighetens verksamhet.</P>
<P class="p89 ft32">1.22 Sveriges geologiska undersökning</P>
<P class="p1121 ft10">Sveriges geologiska undersökning, SGU – verksförordningen</P>
<P class="p326 ft79">Sveriges geologiska undersökning omfattades av 7 § i verksförord- ningen (1995:1322) vilket innebar att Sveriges geologiska under- söknings chef skulle beakta de krav som ställs på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p387 ft10">Sveriges geologiska undersökning – SGU – instruktionen</P>
<P class="p1116 ft7">Genom den ändring<SPAN class="ft80">117 </SPAN>av den dåvarande instruktionen<SPAN class="ft80">118 </SPAN>för Sveriges geologiska undersökning, SGU, som trädde i kraft i januari 2002 fick SGU uppgiften att</P>
<P class="p827 ft11">ansvara för samordning, uppföljning och rapportering i fråga om miljö- kvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet.</P>
<P class="p80 ft9">I maj 2005 utökades<SPAN class="ft91">119 </SPAN>uppgiften så att SGU skulle</P>
<P class="p549 ft11">ansvara för samordning, uppföljning och rapportering <SPAN class="ft39">samt lämna kon- sekvensanalyserande åtgärdsförslag </SPAN>i fråga om miljökvalitetsmålet Grund- vatten av god kvalitet.</P>
<P class="p1082 ft9">Nästa gång uppgiften ändrades<SPAN class="ft91">120 </SPAN>var i januari 2007. Enligt denna ändring skulle SGU</P>
<P class="p941 ft11">ansvara för samordning, utveckling, uppföljning, utvärdering, rappor- tering och information i fråga om miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet.</P>
<P class="p1240 ft82"><SPAN class="ft95">117</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2001:1102.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">118</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (1997:1294) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">119</SPAN><SPAN class="ft101">SFS 20056:164.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">120</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2006:1148.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">500</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_501">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343501x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft9">och</P>
<P class="p875 ft11">SGU ska i fråga om sitt <NOBR>miljömålsarbete /---/</NOBR> rapportera till det miljö- målsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1241 ft9">I januari 2008 trädde en ny instruktion för SGU i kraft.<SPAN class="ft91">121 </SPAN>Enligt den nya instruktionen skulle SGU</P>
<P class="p1151 ft11">ansvara för samordning, utveckling, uppföljning, utvärdering, rappor- tering och information i fråga om miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet.</P>
<P class="p465 ft9">och</P>
<P class="p363 ft13">Sveriges geologiska undersökning ska i fråga om sitt <NOBR>miljömålsarbete /--</NOBR> <NOBR>-/</NOBR> rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1242 ft9">SGU fick återigen en ny instruktion i januari 2009.<SPAN class="ft91">122 </SPAN>Enligt den nya instruktionen skulle SGU</P>
<P class="p442 ft111">inom sitt ansvarsområde verka för att miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet och delmålet om naturgrusanvändning under miljö- kvalitetsmålet God bebyggd miljö nås.</P>
<P class="p1147 ft11">Myndigheten ska ansvara för samordning, utveckling, uppföljning, utvärdering, rapportering och information i fråga om miljökvalitets- målet Grundvatten av god kvalitet. Myndigheten ska rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1243 ft9">och</P>
<P class="p619 ft111">bidra till att delmålen om efterbehandling av förorenade områden inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö nås, genom att</P>
<P class="p1087 ft111">1. inventera samt genomföra ansvarsutredningar och nödvändiga under- sökningar av objekt som förorenats av en statlig organisation som inte längre finns kvar, och</P>
<P class="p1244 ft11">2. samverka med Naturvårdsverket.</P>
<P class="p1245 ft82"><SPAN class="ft95">121</SPAN><SPAN class="ft88">Förordningen (2007:1318) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">122</SPAN><SPAN class="ft89">Förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">501</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_502">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343502x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft9">I januari 2010 ändrades<SPAN class="ft91">123 </SPAN>uppgiften om delmålen så att SGU skulle</P>
<P class="p827 ft111">bidra till att delmålen om efterbehandling av förorenade områden inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö nås, genom att</P>
<P class="p1246 ft111">1. inventera samt genomföra ansvarsutredningar, nödvändiga undersök- ningar, åtgärder och efterföljande miljökontroll på områden där staten har ett eget ansvar för avhjälpande och där ingen annan myndighet kan svara för avhjälpande</P>
<P class="p1247 ft13"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft224">på begäran av kommun kunna vara huvudman för saneringsprojekt där efterbehandling sker helt eller delvis med statsbidrag, och</SPAN></P>
<P class="p1205 ft11"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft116">samverka med Naturvårdsverket.</SPAN></P>
<P class="p1248 ft9">Och i mars 2011 ändrades<SPAN class="ft91">124 </SPAN>uppgiften om miljökvalitetsmålet och fick därmed följande lydelse</P>
<P class="p360 ft13">Sveriges geologiska undersökning ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p1249 ft13">Myndigheten ska samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Myndig- heten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p89 ft10">Sveriges geologiska undersökning – SGU – regleringsbrevet</P>
<P class="p82 ft7">I regleringsbreven för <NOBR>2003–2008</NOBR> fanns SGU:s verksamhet inom politikområde Näringspolitik. År <NOBR>2003–2007</NOBR> var målet för politik- området att <SPAN class="ft44">främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad syssel- sättning genom fler och växande företag.</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">I regleringsbrevet för 2008 fanns ett nytt mål för politikområdes- målet. Målet var att <SPAN class="ft44">stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet.</SPAN></P>
<P class="p315 ft17">I regleringsbreven för åren <NOBR>2003–2006</NOBR> var SGU:s återrappor- teringskrav till politikområdesmålet att lämna en samlad bedöm- ning av hur SGU:s verksamhet har bidragit till målet. År 2003 skulle redovisningen även knytas an till arbetet med resultatindikatorer.</P>
<P class="p315 ft79">Inom politikområdet fanns SGU:s miljömålsarbete inom verk- samhetsområdet Regler, tillstånd och tillsyn åren <NOBR>2003–2007.</NOBR> Målet för verksamhetsområdet var under samma tidsperiod att <SPAN class="ft225">s</SPAN><SPAN class="ft70">äkerställa</SPAN></P>
<P class="p1069 ft102"><SPAN class="ft95">123</SPAN><SPAN class="ft101">SFS 2009:1297.</SPAN></P>
<P class="p393 ft83"><SPAN class="ft95">124</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2011:81.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">502</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_503">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p629 ft34">goda grundläggande förutsättningar inom näringslivet och ett enkelt regelverk för företagande.</P>
<P class="p630 ft7">I regleringsbrevet för 2008 hade regeringen flyttat SGU:s miljö- målsarbete till verksamhetsområdet Entreprenörskap och företag- ande vars mål var <SPAN class="ft44">goda möjligheter för företagande och ökat nyföre- tagande.</SPAN></P>
<P class="p278 ft7">SGU hade inte i något regleringsbrev ett återrapporteringskrav knutet till verksamhetsområdesmålet</P>
<P class="p631 ft7">I regleringsbreven för åren <NOBR>2003–2007</NOBR> var målet för verksam- hetsgrenen Miljö huvudsakligen att <SPAN class="ft44">inom ramen för arbetet med be- slutade miljökvalitetsmål ska SGU verka för skydd av grundvattnet (miljökvalitetsmålet grundvatten av god kvalitet)samt för en långsiktigt hållbar hushållning med naturgrus(delmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö).</SPAN></P>
<P class="p1013 ft7">Återrapporteringskravet till verksamhetsgrensmålet Miljö var i samtliga regleringsbrev under samma tidsperiod att redovisa insatser och resultat för att uppnå miljökvalitetsmålen Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö.</P>
<P class="p278 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2003 skulle SGU även redovisa hur miljömålsarbetet integrerades med sektorsansvaret för ekologiskt hållbar utveckling.</P>
<P class="p280 ft8">I regleringsbrevet för 2008 återfanns miljömålsarbetet inte bara inom ett annat verksamhetsområde än tidigare år utan även inom en annan verksamhetsgren – Hållbar naturresursanvändning. Ett av målen till verksamhetsgrenen var att <SPAN class="ft46">inom ramen för arbetet med beslutade miljökvalitetsmål ska SGU verka för att miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet och delmålet om naturgrusanvändning under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö nås. SGU ska vidare bidra till att delmålen om efterbehandling av förorenade områden inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö nås, dels genom att inventera samt genomföra ansvarsutredningar och nödvändiga undersökningar för objekt som förorenats av en statlig organisation som inte längre finns kvar, dels inom ramen för samverkan med Naturvårdsverket.</SPAN></P>
<P class="p1013 ft7">Enligt återrapporteringskravet skulle SGU redovisa insatser och resultat för att uppnå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvali- tet och delmålet om naturgrusanvändning inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.</P>
<P class="p634 ft8">I regleringsbrevet för 2003, 2004 hade SGU ett uppdrag om <SPAN class="ft46">miljö- mål – God bebyggd miljö som innebar att </SPAN>SGU tillsammans med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">503</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_504">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p915 ft7">berörda intressenter och sektorsmyndigheter skulle utveckla fri- villiga överenskommelser som fördelar ansvaret att nå delmålet. Syftet är att bidra till att uppnå delmålet om uttag av naturgrus under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.</P>
<P class="p273 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2003 skulle SGU dessutom senast den 29 april 2003 lämna underlag till Miljömålsrådet enligt rådets rikt- linjer till den fördjupade utvärdering av miljömålarbetet som rådet skulle lämna till regeringen våren 2004.</P>
<P class="p575 ft8">Enligt övriga mål och återrapporteringskrav i regleringsbreven för 2006, 2007 och 2008 skulle SGU bidra till att delmålen 6 och 7 om efterbehandling av förorenade områden inom miljökvalitets- målet Giftfri miljö uppnås. SGU skulle redovisa insatser och resul- tat av arbetet med att inventera samt genomföra ansvarsutredningar och nödvändiga undersökningar för objekt som förorenats av en statlig organisation som inte längre finns kvar.</P>
<P class="p275 ft8">I regleringsbrevet för 2006 och 2007 hade SGU även flera upp- drag om miljömålen. Ett av uppdragen var att SGU för respektive år 2004, 2005 och 2006 samt 2007 skulle redovisa vilka insatser som genomförts samt hur resurserna fördelats när det gäller de medel för arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitets- målen i enlighet med miljömålspropositionerna (prop. 2000/01:130 och prop. 2004/05:150) som tillförts anslaget 38:5 Sveriges geo- logiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. från utgiftsområde 20 under perioden <NOBR>2001–2006</NOBR> (2007)(2008). Redovisningen skulle lämnas i en separat rapport till Regerings- kansliet (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet) senast den 23 mars 2007 (2008)(2009).</P>
<P class="p575 ft17">Ett annat uppdrag i regleringsbrevet för 2007 var att SGU skulle inhämta och redovisa uppgifter om uppskattade kostnader vid berörda myndigheter för arbetet med åtgärder för att uppnå miljö- kvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Redovisningen skulle så långt möjligt lämnas per delmål och i möjligaste mån innehålla en bedömning av den effekt de olika åtgärderna har haft. En samman- ställning enligt överenskommelse med Miljömålsrådet vid Natur- vårdsverket för respektive år 2004, 2005 och 2006 skulle redovisas till Miljömålsrådet senast den 30 september 2007.</P>
<P class="p275 ft9">Enligt regleringsbrevet för 2014 skulle SGU redovisa hur myn- digheten hade verkat för att generationsmålet och miljökvalitets-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">504</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_505">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343505x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p605 ft9">målen nås och hur arbetet har integrerats med genomförandet av myndighetens löpande verksamhet.</P>
<P class="p1250 ft17">I regleringsbreven för åren <NOBR>2009–2015</NOBR> hade inte SGU därutöver något mål/återraporteringskrav/uppdrag om miljömålen.</P>
<P class="p494 ft32">1.23 Tillväxtanalys</P>
<P class="p1251 ft10">Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys – instruktionen</P>
<P class="p1129 ft9">Genom den ändring<SPAN class="ft91">125 </SPAN>i sin instruktion<SPAN class="ft91">126 </SPAN>som trädde i kraft i febru- ari 2012 fick Tillväxtanalys en ny uppgift som innebar att</P>
<P class="p1198 ft111">Myndigheten ska, inom sitt verksamhetsområde, verka för att det gene- rationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets ut- veckling. Myndighetens ansvar omfattar uppföljning och analys av näringslivets miljöarbete och hur arbetet med att nå miljökvalitets- målen påverkar näringslivets utveckling.</P>
<P class="p1252 ft13">Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1031 ft9">Tillväxtanalys hade dessförinnan inte haft någon uppgift inom ramen för miljömålssystemet.</P>
<P class="p480 ft34">Institutet för tillväxtpolitiska studier</P>
<P class="p431 ft7">Tillväxtanalys företrädare var Institutet för tillväxtpolitiska studier. Institutet för tillväxtpolitiska studier hade inte någon uppgift inom ramen för miljömålssystemet.<SPAN class="ft80">127</SPAN></P>
<P class="p1253 ft82"><SPAN class="ft95">125</SPAN><SPAN class="ft88">SFS 2011:1585.</SPAN></P>
<P class="p339 ft102"><SPAN class="ft95">126</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2009:146) med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvär- deringar och analyser.</SPAN></P>
<P class="p339 ft83"><SPAN class="ft95">127</SPAN><SPAN class="ft151">Förordningen (2000:1133) med instruktion för institutet för tillväxtpolitiska studier, förordningen (2006:60) med instruktion för institutet för tillväxtpolitiska studier, förord- ningen (2007:1116) med instruktion för Institutet för tillväxtpolitiska studier.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">505</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_506">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343506x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft10">Tillväxtanalys – regleringsbrevet</P>
<P class="p336 ft7">I regleringsbreven för <NOBR>2009–2013</NOBR> samt 2015 hade Tillväxtanalys inte något mål/återraporteringskrav/uppdrag om miljömålen.</P>
<P class="p106 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2014 skulle Tillväxtanalys redovisa hur myndigheten i enlighet med 5 a § förordningen (2009:146) med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och hur arbetet integreras med genomförandet av myndig- hetens kärnverksamhet.</P>
<P class="p81 ft32">1.24 Tillväxtverket</P>
<P class="p1121 ft10">Tillväxtverket – instruktionen</P>
<P class="p1116 ft7">Tillväxtverkets instruktion<SPAN class="ft80">128 </SPAN>trädde i kraft i april 2009 när Tillväxt- verket bildades och instruktionen för Verket för näringslivsutveck- ling,<SPAN class="ft80">129 </SPAN>Vinnova, upphörde att gälla. I Tillväxtverkets instruktion fanns inledningsvis inte några uppgifter i förhållande till miljö- målen. Genom en ändring i instruktionen<SPAN class="ft80">130 </SPAN>fick dock Tillväxt- verket i februari 2012 uppgiften att</P>
<P class="p1254 ft111">inom sitt verksamhetsområde, verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p446 ft11">Verket ska i fråga om sitt miljömålsarbete rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som be- hövs.</P>
<P class="p387 ft34">Verket för näringslivsutveckling</P>
<P class="p1178 ft9">Den tidigare myndigheten Vinnova skulle, enligt den instruktion som trädde i kraft i januari 2001<SPAN class="ft91">131</SPAN>, inom sitt verksamhetsområde</P>
<P class="p1255 ft11">arbeta för att uppnå de miljömål som regeringen har beslutat och ha sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling</P>
<P class="p54 ft82"><SPAN class="ft95">128</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">129</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2007:1155) med instruktion för Verkets för näringslivsutveckling.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">130</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2011:1586.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">131</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2000:1178) med instruktion för Verket för näringslivsutveckling.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">506</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_507">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343507x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p605 ft9">Genom en ändring av instruktionen som trädde i kraft i januari 2007 gällde för Vinnova att</P>
<P class="p607 ft11">ha ett särskilt sektorsansvar för miljöarbetet och vara samlande, stöd- jande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.</P>
<P class="p426 ft9">Samtidigt fick verket även uppgiften att</P>
<P class="p1151 ft11">i fråga om sitt <NOBR>miljömålsarbete /---/</NOBR> rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rappor- tering som behövs.</P>
<P class="p1241 ft9">Enligt sin senare instruktion som trädde i kraft i januari 2008<SPAN class="ft91">132 </SPAN>skulle Vinnova inom sitt verksamhetsområde</P>
<P class="p1256 ft11">ha ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet,</P>
<P class="p8 ft9">och</P>
<P class="p875 ft11">i fråga om sitt miljömålsarbete enligt 1 § andra stycket 4 rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p478 ft10">Tillväxtverket – regleringsbrevet</P>
<P class="p340 ft7">I regleringsbreven för <NOBR>2009–2013</NOBR> samt 2015 hade Tillväxtverket inte något mål/återrapporteringskrav/uppdrag om miljömålen.</P>
<P class="p10 ft7">Enligt ett uppdrag i regleringsbrevet för 2014 skulle Tillväxt- verket i anslutning till årsredovisningen redovisa hur myndigheten verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och hur arbetet integreras med genomförandet av myndighetens kärnverk- samhet.</P>
<P class="p1257 ft83"><SPAN class="ft81">132 </SPAN>Förordningen (2007:1155) med instruktion för Verkets för näringslivsutveckling.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">507</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_508">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343508x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft32">1.25 Trafikverket</P>
<P class="p1121 ft10">Trafikverket – instruktionen</P>
<P class="p1258 ft9">Trafikverket bildades i april 2010. Av § 11 i verkets instruktion<SPAN class="ft91">133 </SPAN>framgick inledningsvis att</P>
<P class="p941 ft11">Trafikverket ska i fråga om sitt miljömålsarbete rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvådsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1155 ft7">I januari 2012 fick samma paragraf en ny lydelse och den tidigare uppgiften ersattes med en ny<SPAN class="ft80">134 </SPAN>som innebär att</P>
<P class="p978 ft111">Trafikverket ska verka för det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p446 ft11">Trafikverket ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som be- hövs.</P>
<P class="p481 ft34">Trafikverket bildades när Vägverket och Banverket upphörde</P>
<P class="p1170 ft7">I januari 2008 fick både Vägverket och Banverket en ny instruk- tion.<SPAN class="ft80">135 </SPAN>I sina respektive nya instruktioner fick både Vägverket och Banverket en ny likalydande uppgift som innebar att verket</P>
<P class="p827 ft11">ska i fråga om sitt miljömålsarbete rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rappor- tering som behövs.</P>
<P class="p1153 ft7">Vägverket fick återigen en ny instruktion<SPAN class="ft80">136 </SPAN>i januari 2009. Den nya instruktionen innebar inte någon förändring av Vägverkets uppgift att rapportera om sitt miljömålsarbete.</P>
<P class="p1259 ft102"><SPAN class="ft95">133</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket.</SPAN></P>
<P class="p468 ft82"><SPAN class="ft95">134</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2011:1227.</SPAN></P>
<P class="p535 ft102"><SPAN class="ft95">135</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2007:1027) med instruktion för Banverket respektive förordningen (2007:960) med instruktion för Vägverket.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">136</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2008:1380) med instruktion för Vägverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">508</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_509">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Trafikverket – regleringsbrevet</P>
<P class="p340 ft7">Enligt Trafikverkets regleringsbrev för 2010 och 2011 ska trans- portsektorn bidra till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimat- påverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i trans- portsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Trans- portsektorn ska bidra till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Trafikverket skulle i en särskild rapport i samband med sin årsredovisning för 2010 redovisa vilka åtgärder verket vidtagit för att bidra till uppfyllelse av dessa mål.</P>
<P class="p305 ft8">Enligt regleringsbrevet för 2010 skulle Trafikverket även utarbeta förslag till årsvisa mål för minskad miljöpåverkan utifrån miljö- kvalitetsmålen för klimat, buller, luft och biologisk mångfald samt förslag till årsvisa mål för maximalt antal döda och allvarligt skadade inom vägtrafiken. Förslagen till mål ska avse transport- systemet i sin helhet och effekter av åtgärder vidtagna av Trafik- verket. Förslagen ska lämnas i en redovisning till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 oktober 2010.</P>
<P class="p60 ft7">Enligt regleringsbrevet för 2012 ska transportsektorn bidra till att generationsmålet för miljöarbetet och miljökvalitetsmålen nås samt till minskad ohälsa. Prioritet ska ges till de miljökvalitetsmål där transportsystemet har betydelse för möjligheterna att nå målen. Trafikverket ska i en särskild rapport i samband med sin årsredo- visning för 2012 redovisa vilka åtgärder verket vidtagit och/eller kommer att vidta i syfte att bidra till att målen nås.</P>
<P class="p10 ft7">I regleringsbrevet för 2013 fick Trafikverket återrapporterings- kravet att Myndighetens åtgärder för att bidra till att generations- målet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt för att bidra till ökad hälsa ska särskilt framgå.</P>
<P class="p305 ft7">Enligt reglingsbrevet för 2014 ska det i Trafikverkets resultat- redovisning läggas särskild vid den del av redovisningen som gäller klimat, luftkvalitet, buller samt biologisk mångfald. Av årsredovis- ningen ska det även framgå hur Trafikverket utformar verksamhet och processer för att på ett ändamålsenligt sätt bidra till uppfyllelse av generationsmålet och miljökvalitetsmålen.</P>
<P class="p10 ft7">I regleringsbrevet för 2015 hade Trafikverket inte något mål/åter- rapporteringskrav/uppdrag om miljömålen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">509</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_510">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343510x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft32">1.26 Transportstyrelsen</P>
<P class="p1121 ft10">Transportstyrelsen – instruktionen</P>
<P class="p1258 ft9">Transportstyrelsens instruktion trädde i kraft i januari 2009.<SPAN class="ft91">137 </SPAN>Av instruktionens 14 § framgår att</P>
<P class="p941 ft11">Transportstyrelsen ska ifråga om sitt miljömålsarbete rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1082 ft9">Uppgiften i denna paragraf ändrades i januari 2012<SPAN class="ft91">138 </SPAN>och fick då följande lydelse</P>
<P class="p404 ft111">Transportstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål dom riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p446 ft11">Transportstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p481 ft34">Luftfartsstyrelsen och Järnvägsstyrelsen</P>
<P class="p82 ft7">I och med att Transportstyrelsen bildades upphörde Luftfarts- styrelsen och Järnvägsstyrelsen. Enligt en uppgift i Luftfartsstyrel- sens sista instruktion<SPAN class="ft80">139 </SPAN>som trädde i kraft i januari 2008 skulle styr- elsen</P>
<P class="p403 ft11">i fråga om sitt miljömålsarbete rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1121 ft9">Järnvägsstyrelsen hade inte någon sådan uppgift.<SPAN class="ft91">140</SPAN></P>
<P class="p1260 ft102"><SPAN class="ft95">137</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2009:1300) med instruktion för Transportstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p468 ft82"><SPAN class="ft95">138</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2011:1226.</SPAN></P>
<P class="p289 ft82"><SPAN class="ft95">139</SPAN><SPAN class="ft96">Förordningen (2007:959) med instruktion för Luftfartsstyrelsen.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">140</SPAN><SPAN class="ft97">Förordningen (2007:1028) med instruktion för Järnvägsstyrelsen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">510</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_511">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343511x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Transportstyrelsen – regleringsbrevet</P>
<P class="p340 ft7">I regleringsbreven för åren <NOBR>2009–2013</NOBR> samt 2015 hade inte Trans- portstyrelsen något mål/återrapporteringskrav/uppdrag om miljö- målen.</P>
<P class="p60 ft8">Av Transportstyrelsens regleringsbrev för 2014 framgick att resultatredovisningen skulle delas in i regelgivning, tillsyn, tillstånds- prövning och registerhållning. Av redovisningen skulle det så långt möjligt framgå i vilken utsträckning myndighetens prestationer bidragit till att uppfylla de transportpolitiska målen. Hur myndig- hetens verksamhet bidragit till att uppfylla generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen skulle särskilt framgå.</P>
<P class="p471 ft32">1.27 Länsstyrelserna</P>
<P class="p465 ft10">Länsstyrelserna – verksförordningen</P>
<P class="p346 ft7">Länsstyrelserna omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att landshövdingen skulle beakta de krav som ställs på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p494 ft10">Länsstyrelserna – instruktionen</P>
<P class="p434 ft7">Enligt sin instruktion hade länsstyrelserna sedan tidigare uppgifter inom naturvård och miljöskydd när de genom en ändring<SPAN class="ft80">141 </SPAN>i läns- styrelseinstruktionen<SPAN class="ft80">142 </SPAN>i juli 2002 fick en ny uppgift (§ 5) som inne- bar att</P>
<P class="p454 ft11">Länsstyrelsen ska verka för att det av riksdagen fastställda miljökvali- tetsmålen uppnås. Länsstyrelsen har därvid ansvar för regionalt mål- och uppföljningsarbete.</P>
<P class="p431 ft7">I den nya instruktion som länsstyrelserna fick i januari 2003 fanns uppgifterna kvar med samma innehåll men med smärre redaktio- nella ändringar.<SPAN class="ft80">143</SPAN></P>
<P class="p322 ft82"><SPAN class="ft95">141</SPAN><SPAN class="ft88">SFS 2002:535.</SPAN></P>
<P class="p122 ft82"><SPAN class="ft95">142</SPAN><SPAN class="ft88">Förordningen (1997:1258) med länsstyrelseinstruktion.</SPAN></P>
<P class="p122 ft83"><SPAN class="ft95">143</SPAN><SPAN class="ft89">Förordningen (2002:864) med länsstyrelseinstruktion.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">511</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_512">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343512x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1261 ft9">I januari 2008 fick länsstyrelserna återigen en ny instruktion.<SPAN class="ft91">144 </SPAN>I den nya instruktionen skulle länsstyrelserna (p.2 5 §) vidare</P>
<P class="p360 ft13">verka för att de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen uppnås och därvid svara för regionalt mål- och uppföljningsarbete, stödja kommun- erna med underlag för deras miljömålsarbete samt verka för att målen får genomslag i den lokala och regionala <NOBR>samhällsplaneringen. /---/</NOBR></P>
<P class="p612 ft11">Länsstyrelserna ska i fråga om sitt <NOBR>miljöarbete /---/</NOBR> rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1153 ft7">I en ändring<SPAN class="ft80">145 </SPAN>som trädde i kraft i januari 2009 utökade regeringen uppgiften. Ändringen är kursiverad i citatet nedan. Länsstyrelsen ska</P>
<P class="p1004 ft109">verka för att de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen uppnås, och svara för regionalt mål- och uppföljningsarbete, stödja kommun- erna med underlag för deras miljömålsarbete, verka för att målen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen <SPAN class="ft226">samt sam- ordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat.</SPAN></P>
<P class="p1081 ft11">Länsstyrelserna ska i fråga om sitt <NOBR>miljömålsarbete /---/</NOBR> rapportera till det miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1262 ft7">Uppgiften förändrades återigen genom den ändring<SPAN class="ft80">146 </SPAN>i instruk- tionen som trädde i kraft i december 2013. Enligt den nya para- grafen (5 a §) gäller att<SPAN class="ft80">147 </SPAN>länsstyrelserna ska</P>
<P class="p602 ft111">verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvali- tetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.</P>
<P class="p1263 ft11">Länsstyrelserna ska särskilt</P>
<P class="p1205 ft48"><SPAN class="ft109">1.</SPAN><SPAN class="ft212">samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet,</SPAN></P>
<P class="p1194 ft48"><SPAN class="ft109">2.</SPAN><SPAN class="ft212">utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitets- målen,</SPAN></P>
<P class="p1194 ft111"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft203">stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generations- målet och miljökvalitetsmålen, och</SPAN></P>
<P class="p1264 ft11"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft116">verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genom- slag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet.</SPAN></P>
<P class="p78 ft102"><SPAN class="ft95">144</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion.</SPAN></P>
<P class="p289 ft102"><SPAN class="ft95">145</SPAN><SPAN class="ft101">SFS 2008:1346.</SPAN></P>
<P class="p468 ft82"><SPAN class="ft95">146</SPAN><SPAN class="ft96">SFS 2013:815.</SPAN></P>
<P class="p289 ft83"><SPAN class="ft95">147</SPAN><SPAN class="ft97">5a §, förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">512</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_513">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1265 ft13">Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.</P>
<P class="p1266 ft10">Länsstyrelserna – regleringsbrevet (endast mål och återrapporteringskrav)</P>
<P class="p455 ft8">I samtliga regleringsbrev <NOBR>2003–2008</NOBR> fanns länsstyrelsernas verk- samhet inom ramen för politikområdet Regional samhällsorganisa- tion. Målet för politikområdet var <NOBR>2003–2008</NOBR> att <SPAN class="ft46">länen ska utvecklas på ett sådant sätt att de nationella målen får genomslag samtidigt som hänsyn tas till olika regionala förhållanden och förutsättningar.</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">Politikområdet Regional samhällsorganisation var <NOBR>2003–2008</NOBR> underindelat i tre verksamhetområden; Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete, Tillsyn och vägled- ning samt Ärendehandläggning.</P>
<P class="p14 ft8">Målet för verksamhetsområdet Kunskapsuppbyggnad, samord- nings- och sektorsövergripande arbete var <NOBR>2003–2007</NOBR> <SPAN class="ft46">ett långsiktigt hållbart förverkligande av den nationella politiken genom samordning och hänsynstagande till olika intressen. </SPAN>I regleringsbreven för 2003– 2007 fanns inte något återraporteringskrav till målet.</P>
<P class="p60 ft17">Målet för verksamhetsområdet Kunskapsuppbyggnad, samord- nings- och sektorsövergripande arbete ändrades i regleringsbrevet för 2008 till <SPAN class="ft36">Länsstyrelserna ska stärka det sektorsövergripande arbetet och samordningen av de olika sakområdena för att uppnå effektiva lösningar och bidra till en hållbar utveckling i länen</SPAN>. Regeringen kopplade då även ett återrapporteringskrav till verksamhets- områdesmålet som innebar att länsstyrelserna skulle redovisa, kort- fattat i punktform de tre största hindren för ett framgångsrikt sek- torsövergripande arbete.</P>
<P class="p305 ft17">Verksamhetsområdet var i sin tur <NOBR>2003–2008</NOBR> underindelat i tre verksamhetsgrenar; Utåtriktat sektorsövergripande arbete, Regional tillväxt och Miljömålsarbete. Målet för verksamhetsgrenen var till stora delar likalydande mellan åren men förändrades även i vissa avseenden mellan budgetåren. Här lämnar vi två exempel ett rån regleringsbrevet 2003 och ett från regleringsbrevet från 2007.</P>
<P class="p220 ft9">Målet för verksamhetsgrenen Miljömålsarbete var 2003 att</P>
<P class="p1267 ft74"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft227">Länsstyrelserna ska verka för att nå de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål och sektorsmål som</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">513</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_514">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1268 ft7">har beslutats inom särskilda politikområden såsom jordbruks- politiken, kulturpolitiken, skogspolitiken, rennäringspolitiken och transportpolitiken. Härvid ska länsstyrelserna särskilt verka för</P>
<P class="p1269 ft44"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft210">en hög måluppfyllelse i de skilda handlingsprogrammen för jord- brukets miljöeffekter, särskilt miljö- och landsbygdsprogrammens insatsområde I,</SPAN></P>
<P class="p1269 ft44"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft210">att andelen privatfinansierade åtgärder när det gäller efter- behandling av förorenade områden ökar,</SPAN></P>
<P class="p1270 ft34"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft209">att arbetet med skydd av värdefulla områden prioriteras,</SPAN></P>
<P class="p1271 ft44"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft210">att arbetet med skydd och skötsel av naturområden och hotade arter bedrivs så att biologisk mångfald bevaras och främjas, att värdefulla områden skyddas och att fragmentering av natur- miljön motverkas.</SPAN></P>
<P class="p324 ft7"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft216">Länsstyrelserna ska utveckla det regionala mål- och upp- följningsarbetet i bred förankring i länet så att det ger underlag för arbetet inom denna och andra verksamhetsgrenar.</SPAN></P>
<P class="p1159 ft9">Återrapporteringskravet var att:</P>
<P class="p421 ft7">1. Redovisa översiktligt viktigare insatser uppdelade efter Miljöpolitikens verksamhetsområden. Redovisa särskilt insatser för att förbereda genomförandet av EG:s ramdirektiv för vatten i det regionala miljöarbetet, samarbetet mellan de regionala rovdjurs- grupperna och rådet för rovdjursfrågor, de länsstyrelser som inte har regionala rovdjursgrupper skulle redovisa hur arbetet med rovdjursfrågor bedrivs, hur arbetet med lokal förankring i natur- vårdsarbetet utvecklats i enlighet med regeringen skrivelse 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik.</P>
<P class="p106 ft7">Redovisa väsentliga insatser för att nå målen för de skilda handlingsprogrammen för jordbrukets miljöeffekter, särskilt miljö- och landsbygdsprogrammets insatsområde I. Redovisa i samband med det vilka myndigheter och organisationer länsstyrelsen samverkat med för att uppnå målen och under vilka former samverkan skett.</P>
<P class="p215 ft7">Beträffande skydd av värdefulla områden, kalkning, efter- behandling av förorenade områden och deponering av avfall skall länsstyrelserna rapportera till Naturvårdsverket i enlighet med verkets anvisningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">514</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_515">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1012 ft7">Resultatbedömning angående miljökvalitetsmålen skulle redovisas till Miljömålsrådet enligt rådets anvisningar per den 30 november 2003.</P>
<P class="p631 ft7">2. Redovisa översiktligt viktigare insatser. Det regionala mål- och uppföljningsarbetet redovisas i övrigt till regeringen (Miljödepartementet) enligt länsstyrelsernas miljömålsuppdrag (M98/3090/8).</P>
<P class="p1272 ft7">I <SPAN class="ft44">regleringsbrevet för 2007 </SPAN>var mål 1 för verksamhetsgrenen Miljömålsarbete att:</P>
<P class="p278 ft7">Länsstyrelserna ska verka för att nå de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål och sektorsmål som har beslutats inom särskilda politikområden såsom landsbygdspolitiken, livsmedelspolitiken, kulturpolitiken, skogspolitiken och transportpolitiken. Härvid ska länsstyrelserna särskilt verka för</P>
<P class="p1273 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">att andelen privatfinansierade åtgärder när det gäller efterbehandling av förorenade områden ökar,</SPAN></P>
<P class="p1274 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">att genomföra den nationella strategin för formellt skydd av skog,</SPAN></P>
<P class="p1274 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">att arbetet med skydd och skötsel av värdefulla områden och hotade arter prioriteras och bedrivs så att biologisk mångfald bevaras och friluftslivet främjas och att fragmentering av naturmiljön motverkas,</SPAN></P>
<P class="p1275 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">att arbetet med vattenmiljön drivs framåt genom en integrerad vattenförvaltning,</SPAN></P>
<P class="p1276 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">att miljömålsarbetet, inklusive arbetet med naturvård, fiskevård, kulturmiljövård, friluftsliv samt natur- och kulturturism, samordnas med det regionala utvecklingsarbetet och med arbetet för energiomställning, samt</SPAN></P>
<P class="p1277 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">att samordningen mellan miljömålsarbete, tillsynsarbete och miljöövervakning utvecklas.</SPAN></P>
<P class="p1278 ft7">Återrapporteringskravet var att lämna en översiktlig redovisning av viktigare insatser uppdelade efter Miljöpolitikens verksamhets- områden. Länsstyrelserna skulle redovisa</P>
<P class="p1277 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">länsstyrelsernas insatser för att genomföra EG:s ramdirektiv för vatten, däribland arbetet med samverkan och samråd,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">515</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_516">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">en sammanställning av vattenmyndigheternas insatser i hela vattendistriktet,</SPAN></P>
<P class="p393 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">arbetet med restaurering av vattendrag,</SPAN></P>
<P class="p1279 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">hur arbetet fortlöper med fastställande av länsvisa strategier med utgångspunkt i den nationella strategin för formellt skydd av skog,</SPAN></P>
<P class="p1280 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">insatser för att utveckla arbetsformerna i naturvården när det gäller att stärka dialogen med medborgarna och uppnå lokal delaktighet i bevarandearbetet,</SPAN></P>
<P class="p1280 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">insatser och resultat när det gäller att samordna miljömåls- arbetet, inklusive arbetet med naturvård, fiskevård, kultur- miljövård, friluftsliv och natur- och kulturturism, det regionala utvecklingsarbetet och med arbetet för energiomställning,</SPAN></P>
<P class="p1280 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">insatser för att utveckla arbetsformerna för samordning av miljömålsarbete med miljötillsynsarbete och miljöövervakning, samt</SPAN></P>
<P class="p1279 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">väsentliga insatser rörande de särskilda handlingsprogrammen för jordbrukets miljöeffekter.</SPAN></P>
<P class="p83 ft7">Beträffande skydd av värdefulla områden, kalkning, efter- behandling av förorenade områden och deponering av avfall skulle länsstyrelserna rapportera till Naturvårdsverket i enlighet med verkets anvisningar.</P>
<P class="p106 ft7">Resultatbedömningen angående miljökvalitetsmålen skulle redovisas per den 30 november 2007 till Miljömålsrådet enligt rådets anvisningar.</P>
<P class="p106 ft7">I <SPAN class="ft44">regleringsbrevet för 2007 </SPAN>var mål 2 för verksamhetsgrenen Miljömålsarbete att:</P>
<P class="p315 ft17">Länsstyrelserna skulle i bred förankring i länen utveckla regionala åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsmålen och i övrigt bedriva det regionala mål- och uppföljningsarbetet så att det gav underlag för arbetet inom denna och andra verksamhetsgrenar.</P>
<P class="p215 ft7">Återrapporteringskravet till mål 2 var att länsstyrelserna översiktligt skulle redovisa viktigare insatser. Det regionala mål- och uppföljningsarbetet skulle redovisas till regeringen Miljö- departementet) enligt länsstyrelsernas miljömålsuppdrag M98/3090/8).</P>
<P class="p106 ft34"><SPAN class="ft9">I </SPAN>regleringsbrevet för 2008 <SPAN class="ft9">hade verksamhetsgren Miljömålsarbete fyra mål.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">516</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_517">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p960 ft17">Enligt verksamhetsgrenens mål 1 ska länsstyrelserna verka för att de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål och de sektorsmål som hade beslutats inom särskilda politikområden såsom landsbygdspolitiken, livsmedelspolitiken, kulturpolitiken, skogspolitiken och transportpolitiken nås. Länsstyrelserna ska i bred förankring i länen utveckla regionala åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsmålen och i övrigt bedriva det regionala mål- och uppföljningsarbetet så att det ger underlag för arbetet inom denna och andra verksamhetsgrenar. Länsstyrelserna ska särskilt</P>
<P class="p1277 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">verka för att miljömålsarbetet, inklusive arbetet med naturvård, fiskevård, kulturmiljövård, friluftsliv samt natur- och kulturturism, samordnas med det regionala tillväxtarbetet och med arbetet för energiomställning,</SPAN></P>
<P class="p1273 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">verka för att samordningen mellan miljömålsarbete, tillsyns- arbete och miljöövervakning utvecklas, samt</SPAN></P>
<P class="p1281 ft8"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft105">bidra till Naturvårdsverkets arbete med en vägledning för arbete med regionala landskapsstrategier enligt vad som aviserades i Strategin för hushållning med mark och vatten i proposition 2004/05:150 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag.</SPAN></P>
<P class="p1272 ft7">Återrapporteringskravet till mål 1 var att länsstyrelserna översiktligt skulle redovisa viktigare insatser. Länsstyrelserna skulle särskilt redovisa</P>
<P class="p1277 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">insatser och resultat när det gäller att samordna miljömålsarbetet, inklusive arbetet med naturvård, fiskevård, kulturmiljövård, friluftsliv och natur- och kulturturism, det regionala tillväxtarbetet och arbetet för energiomställning,</SPAN></P>
<P class="p1277 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">insatser för att utveckla arbetsformerna för samordning av miljömålsarbete med miljötillsynsarbete och miljöövervakning, samt</SPAN></P>
<P class="p1276 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">väsentliga insatser rörande minskade risker vid användning av bekämpningsmedel inom jordbruks- och trädgårdsnäringen, minskade växtnäringsförluster, bevarande av biologiskt mångfald och för utveckling av ekologisk produktion.</SPAN></P>
<P class="p1282 ft9">Enligt verksamhetsgrenens mål 2 ska länsstyrelsernas arbete med skydd och skötsel av värdefulla områden och hotade arter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">517</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_518">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1283 ft9">bedrivas så att biologisk mångfald bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Länsstyrelserna ska särskilt</P>
<P class="p1284 ft161"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft160">verka för att naturvårdsarbetet bedrivs så att friluftslivet främjas och att arbetet bedrivs med stärkt dialog med medborgarna och ökad lokal delaktighet i skydd och skötsel av naturvärden,</SPAN></P>
<P class="p1285 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">verka för att genomföra den nationella strategin för formellt skydd av skog i samverkan med berörda organisationer och aktörer, samt</SPAN></P>
<P class="p1286 ft8"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft130">öka användningen av avtalslösningar i naturvårdsarbetet för att på så sätt säkerställa bevarandet av de skyddsvärda produktiva skogar av reservatsklass som identifierats i den nationella strategin för formellt skydd och som hotas av avverkning.</SPAN></P>
<P class="p576 ft7">Återrapporteringskravet till mål 2 var att länsstyrelserna översiktligt skulle redovisa viktigare insatser. Länsstyrelserna skulle särskilt redovisa</P>
<P class="p1287 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">insatser i naturvårdsarbetet när det gäller stärkt dialog med medborgarna och ökad lokal delaktighet i skydd och skötsel av naturvärden, samt</SPAN></P>
<P class="p1288 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">hur arbetet fortlöper med genomförandet av länsvisa strategier med utgångspunkt i den nationella strategin för formellt skydd av skog.</SPAN></P>
<P class="p1289 ft7">Länsstyrelserna skulle till Naturvårdsverket, enligt verkets anvisningar, redovisa hur användningen av avtalslösningar ökat för att säkerställa bevarandet av skyddsvärda produktiva skogar av reservatsklass som identifierats i den nationella strategin för formellt skydd. Redovisningen skulle även innehålla uppgifter om antalet avtal och areal som omfattades.</P>
<P class="p273 ft7">Verksamhetsgrenens mål 3 var att länsstyrelsernas arbete med vattenmiljön ska ske på ett samordnat sätt. Länsstyrelserna ska särskilt verka för att</P>
<P class="p695 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">arbetet med vattenrelaterade miljökvalitetsmål, havsmiljö- arbetet, miljöövervakningen och arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samordnas och så långt som möjligt sker på ett integrerat sätt,</SPAN></P>
<P class="p696 ft9"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft120">delmålet om minst 15 fiskefria vattenområden i varje vattendistrikt nås till 2010,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">518</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_519">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">delmålet om att minst hälften av de skyddsvärda miljöerna har ett långsiktigt skydd nås till 2010,</SPAN></P>
<P class="p1229 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">delmålet om att ytterligare 19 marina områden ska vara skyddade som naturreservat nås till 2010, samt</SPAN></P>
<P class="p1229 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">delmålet om att buller och andra störningar från båttrafik ska vara försumbara nås till 2010.</SPAN></P>
<P class="p1272 ft7">De länsstyrelser som ingår i Västerhavets, Södra Östersjöns och Norra Östersjöns vattendistrikt ska genom att vidareutveckla sitt arbete med samordning och stödjande insatser förbättra förutsättningarna för kommuner och fastighetsägare att minska utsläppen från enskilda avlopp.</P>
<P class="p278 ft7">Återrapporteringskravet till mål 3 var att Länsstyrelserna skulle översiktligt redovisa viktigare insatser. Länsstyrelserna skulle särskilt redovisa</P>
<P class="p334 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">insatser och resultat när det gäller att samordna och integrera vattenmiljöarbetets olika delar,</SPAN></P>
<P class="p1229 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">en sammanställning av vattenmyndigheternas insatser i respektive vattendistrikt.</SPAN></P>
<P class="p1290 ft7">Beträffande tillsyn och vägledning avseende enskilda avlopp samt tillsyn enligt 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska de länsstyrelser som ingår i Västerhavets, Södra Östersjöns och Norra Östersjöns vattendistrikt rapportera till Naturvårdsverket enligt verkets anvisningar.</P>
<P class="p280 ft8">Verksamhetsgrenens mål 4 var att länsstyrelserna ska bidra till att delmålen om efterbehandling av förorenade områden nås. Länsstyrelserna ska särskilt verka för att andelen privatfinansierade åtgärder när det gäller efterbehandling av förorenade områden ökar.</P>
<P class="p280 ft8">Återrapporteringskravet till mål 4 var att länsstyrelserna översiktligt skulle redovisa viktigare insatser. Övrig åter- rapportering till verksamhetsgrenen var beträffande områdesskydd, skötsel av skyddade områden, restaurering av vattendrag, kalkning och efterbehandling av förorenade områden skulle länsstyrelserna rapportera till Naturvårdsverket i enlighet med verkets anvisningar. Det regionala mål- och uppföljningsarbetet samt resultat-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">519</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_520">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">bedömning angående miljökvalitetsmålen skulle redovisas till Miljömålsrådet inom Naturvårdsverket.</P>
<P class="p504 ft7">I <SPAN class="ft44">regleringsbrevet för 2009 </SPAN>hade samtliga länsstyrelser följande gemensamma återrapporteringskrav under rubriken Naturvård, miljö- och hälsoskydd. Återrapporteringskravet innebar att läns- styrelserna skulle verka för att de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål och de sektorsmål som har beslutats inom särskilda politikområden såsom landsbygds- politiken, livsmedelspolitiken, kulturpolitiken, skogspolitiken och transportpolitiken nås. Länsstyrelserna ska i bred förankring i länet utveckla regionala åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsmålen och i övrigt bedriva det regionala mål- och uppföljningsarbetet så att det ger underlag för ett sektorövergripande miljöarbete inom länsstyrelsen och länet.</P>
<P class="p215 ft9">Länsstyrelserna skulle översiktligt redovisa viktigare insatser inom området. Länsstyrelserna skulle särskilt</P>
<P class="p475 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">verka för att miljömålsarbetet, inklusive arbetet med naturvård, fiskevård, kulturmiljövård, friluftsliv samt natur- och kultur- turism, samordnas med det regionala utvecklingsarbetet och med arbetet förenergiomställning,</SPAN></P>
<P class="p65 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">verka för att samordningen mellan miljömålsarbete, tillsyns- arbete och miljöövervakning utvecklas, samt- påbörja arbete med regionala landskapsstrategier med utgångspunkt i Natur- vårdsverkets vägledning.</SPAN></P>
<P class="p1159 ft9">Länsstyrelserna skulle särskilt redovisa</P>
<P class="p324 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">insatser och resultat när det gäller att samordna miljö- målsarbetet, inklusive arbetet med naturvård, fiskevård, kulturmiljövård, friluftsliv och natur- och kulturturism, det regionala utvecklingsarbetet, regionala landskapsstrategier och med arbetet för energiomställning,</SPAN></P>
<P class="p66 ft17"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft29">insatser för att utveckla arbetsformerna för samordning avmiljö- målsarbete med miljötillsynsarbete och miljöövervakning, samt</SPAN></P>
<P class="p66 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">väsentliga insatser rörande minskade risker vid användning avbekämpningsmedel inom jordbruks- och trädgårdsnäringen, minskadeväxtnäringsförluster, bevarande av biologiskt mångfald och för utveckling av ekologisk produktion.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">520</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_521">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1291 ft44">Enligt regleringsbrevet för 2010 <SPAN class="ft7">under rubriken mål och åter- rapporteringskrav skulle länsstyrelserna i fråga om miljömålsarbetet verka för att de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen nås. Länsstyrelserna skulle i bred förankring i länet utveckla regionala åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsmålen och i övrigt bedriva det regionala mål- och uppföljningsarbetet så att det ger underlag för ett sektorövergripande miljöarbete inom länsstyrelsen och länet. Länsstyrelserna skulle översiktligt redovisa viktigare insatser inom området. Länsstyrelserna skulle särskilt redovisa:</SPAN></P>
<P class="p68 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">insatser och resultat när det gäller att samordna miljö- målsarbetet, inklusive arbetet med naturvård, fiskevård, kulturmiljövård, friluftsliv och natur- och kulturturism, det regionala utvecklingsarbetet, regionala landskapsstrategier och med arbetet för energiomställning,</SPAN></P>
<P class="p1292 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft106">insatser för att utveckla arbetsformerna för samordning av miljömålsarbete med miljötillsynsarbete och miljöövervakning,</SPAN></P>
<P class="p1293 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">väsentliga insatser rörande minskade risker vid användning av bekämpningsmedel inom jordbruks- och trädgårdsnäringen, minskade växtnäringsförluster, bevarande av biologiskt mång- fald och för utveckling av ekologisk produktion, samt</SPAN></P>
<P class="p68 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">viktigare insatser i arbetet med att andelen privatfinansierade åtgärder när det gäller efterbehandling av förorenade områden ska öka.-</SPAN></P>
<P class="p1294 ft7">Mål och återrapporteringskrav om miljömålssystemet i <SPAN class="ft44">reglerings- brevet för 2011 </SPAN>innebar att länsstyrelserna skulle svara för den regionala samordningen av arbetet med miljökvalitetsmålen. Det innebar bl.a. att i bred förankring i länet utveckla regionala åtgärdsprogram för att nå generationsmålet och miljökvalitets- målen. Länsstyrelserna skulle översiktligt redovisa insatser för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Länsstyrelserna skulle särskilt redovisa:</P>
<P class="p1273 ft7"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft31">viktigare insatser inom de miljöpolitiskt prioriterade områdena: klimat, havsmiljö (i berörda län), biologisk mångfald samt giftfri miljö,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">521</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_522">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft7"><SPAN class="ft9">–</SPAN><SPAN class="ft30">viktigare insatser i arbetet med att andelen privatfinansierade åtgärder när det gäller efterbehandling av förorenade områden ska öka.</SPAN></P>
<P class="p373 ft8">Mål och återrapporteringskrav om miljömålssystemet i <SPAN class="ft46">regleringsbrevet för 2012 </SPAN>innebar att länsstyrelserna skulle utveckla och genomföra regionala åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Arbetet med åtgärdsprogrammen skulle översiktligt redovisas. Länsstyrelserna skulle särskilt redovisa viktigare insatser inom de miljöpolitiskt prioriterade områdena: klimat, havsmiljö (i berörda län), biologisk mångfald samt giftfri miljö.</P>
<P class="p315 ft8">Mål och återraporteringskrav om miljömålssystemet i <SPAN class="ft46">regleringsbrevet för 2013 </SPAN>innebar att länsstyrelserna skulle utveckla och genomföra regionala åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Arbetet med åtgärdsprogrammen skulle översiktligt redovisas.</P>
<P class="p215 ft9">I <SPAN class="ft34">regleringsbrevet för 2014 </SPAN>hade inte länsstyrelserna något återrapporteringakrav om miljömålssystemet.</P>
<P class="p504 ft7">I <SPAN class="ft44">regleringsbrevet för 2015 </SPAN>däremot fanns ett återrap- porteringskrav inom miljömålssystemet som innebar att länsstyrelserna i årsredovisningarna för 2015 och 2016 ska redovisa hur de</P>
<P class="p106 ft7"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft41">integrerar arbetet med att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen i den övergripande verksamhetsplaneringen,</SPAN></P>
<P class="p106 ft7"><SPAN class="ft9">b)</SPAN><SPAN class="ft57">stödjer och stimulerar åtgärder i kommuner och näringsliv i länet, samt</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">använder de regionala åtgärdsprogrammen för att åstadkomma a) respektive b).</P>
<P class="p106 ft7">Återrapporteringskravet är en fördjupning inom ramen för den bredare redovisningen av länsstyrelsernas uppdrag inom miljö- målssystemet enligt instruktionen.</P>
<P class="p81 ft32">1.28 SMHI, Formas och Konjunkturinstitutet</P>
<P class="p451 ft7">SMHI, Formas och Konjunkturinstitutet ingår inte i gruppen miljömålsmyndigheter men har haft och har fortfarande viktiga uppgifter i förhållande till miljömålen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">522</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_523">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343523x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">SMHI – verksförordningen</P>
<P class="p554 ft79">SMHI omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att SMHI:s chef skulle beakta de krav som ställdes på verk- samheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p478 ft10">SMHI – instruktionen</P>
<P class="p1295 ft7">SMHI:s nu gällande instruktion<SPAN class="ft80">148 </SPAN>trädde i kraft den 1 januari 2010. I denna instruktion finns för första gången en uppgift med anknyt- ning till miljökvalitetsmålen. Enligt instruktionens 2 § ska SMHI</P>
<P class="p1214 ft13">ta fram beslutsunderlag som bidrar till en god samhällsplanering, till att minska sårbarheten i samhället och till att miljökvalitetsmålen nås.</P>
<P class="p471 ft10">SMHI – regleringsbrevet</P>
<P class="p346 ft7">I samtliga regleringsbrev åren <NOBR>2003–2008</NOBR> låg SMHI:s verksamhet inom politikområdet Miljöpolitik och inom verksamhetsområdet Kunskap och underlag för miljöarbete.</P>
<P class="p10 ft7">Under samma period var målet för politikområde Miljöpolitik <SPAN class="ft44">att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.</SPAN></P>
<P class="p10 ft7">Målet för verksamhetsområdet Kunskap och underlag för miljö- arbete var <SPAN class="ft44">att genom forskning, uppföljning och analys ta fram den kunskap som behövs för att genomföra och förnya insatser för att nå miljökvalitetsmålen.</SPAN></P>
<P class="p60 ft8">Målet för verksamhetsgrenen Infrastruktur och beslutsunderlag för samhällsplanering var <NOBR>2003–2008</NOBR> att <SPAN class="ft46">SMHI ska genom att till- handahålla meteorologiskt, hydrologiskt och oceanografiskt underlag för åtgärder och uppföljning bidra till att miljökvalitetsmålen uppfylls.</SPAN></P>
<P class="p13 ft7">Återrapporteringskravet till målet för verksamhetsgrenen var att SMHI varje år skulle redovisa hur institutet bidragit till att miljö- kvalitetsmålen uppfyllts.</P>
<P class="p10 ft9">I regleringsbrevet för 2009 återkom samma mål och återrappor- teringskrav.</P>
<P class="p555 ft83"><SPAN class="ft81">148 </SPAN>Förordningen (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">523</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_524">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343524x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p913 ft9">I regleringsbreven för <NOBR>2010–2015</NOBR> hade SMHI inte haft något mål/återrapporteringskrav/uppdrag om miljömålen.</P>
<P class="p1296 ft10">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande – Formas</P>
<P class="p336 ft7">Formas omfattades <SPAN class="ft44">inte </SPAN>av 7 § i verksförordningen. Formas har inte, vare sig i den nuvarande eller i tidigare instruktioner, någon uttalad uppgift inom ramen för miljömålssystemet.</P>
<P class="p106 ft7">Dock hade Formas – regleringsbrevet för 2005 – ett uppdrag som innebar att Formas skulle redovisa en kunskapsöversikt över forskning om biologisk mångfald som relaterade till de av riks- dagen fastställda miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål samt till de internationella åtaganden Sverige har gjort.</P>
<P class="p81 ft10">Konjunkturinstitutet – verksförordningen</P>
<P class="p82 ft7">Konjunkturinstitutet omfattades av 7 § i verksförordningen (1995:1322) vilket innebar att Konjunkturinstitutets chef skulle beakta de krav som ställdes på verksamheten när det <NOBR>gäller /---/</NOBR> en ekologiskt hållbar <NOBR>utveckling /---/.</NOBR></P>
<P class="p89 ft10">Konjunkturinstitutet – instruktionen</P>
<P class="p82 ft7">Konjunkturinstitutet har inte någon särskild uppgift att verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska nås. I Konjunk- turinstitutets nuvarande instruktion<SPAN class="ft80">149 </SPAN>från januari 2008 införde regeringen i juli 2011 en ändring<SPAN class="ft80">150 </SPAN>som innebar att institutet enligt p. 5 i 1 § fick en ny uppgift med anknytning till miljökvalitetsmålen som innebar att</P>
<P class="p403 ft11">göra miljöekonomiska analyser, utvärdera den ekonomiska politikens kort- och långsiktiga effekter på <SPAN class="ft39">riksdagens mål för miljökvalitet </SPAN>och på en i övrigt miljömässigt hållbar utveckling, pröva olika strategier för att nå dessa mål samt utveckla miljöekonomiska modeller.</P>
<P class="p1297 ft102"><SPAN class="ft95">149</SPAN><SPAN class="ft101">Förordningen (2007:759) med instruktion för Konjunkturinstitutet.</SPAN></P>
<P class="p393 ft83"><SPAN class="ft95">150</SPAN><SPAN class="ft97">SFS 2011:473.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">524</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_525">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343525x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft7">Vid samma tillfälle beslutade regeringen att Konjunkturinstitutet skulle ha ett rådgivande organ – vetenskapligt råd. Det vetenskap- liga rådet ska enligt § 4a</P>
<P class="p429 ft11">bistå myndigheten i frågor om metoder och relevanta modeller när det gäller myndighetens miljöekonomiska verksamhet samt den ekono- miska politikens lång- och kortsiktiga effekter på riksdagens mål för miljökvalitet och på en i övrigt miljömässigt hållbar utveckling.</P>
<P class="p562 ft104"><SPAN class="ft7">I ytterligare en ändring</SPAN><SPAN class="ft80">151 </SPAN><SPAN class="ft7">till Konjunkturinstitutets instruktion som trädde i kraft i juli 2013 fick Konjunkturinstitutet i uppgift att även </SPAN>göra</P>
<P class="p875 ft11">samhällsekonomiska analyser, som ska omfatta miljö- och klimatpoli- tiska styrmedel, och andra miljöekonomiska analyser av relevans för svensk miljö- och klimatpolitik.</P>
<P class="p90 ft10">Konjunkturinstitutet – regleringsbrevet</P>
<P class="p346 ft9">I regleringsbreven för <NOBR>2003–2013</NOBR> hade inte Konjunkturinstitutet något mål/återrapporteringskrav/uppdrag om miljömålen.</P>
<P class="p158 ft9">I regleringsbreven för 2014 och 2015 fick Konjunkturinstitutet</P>
<P class="p1298 ft17">– under rubriken mål och återrapporteringskrav – i uppdrag att i genomföra arbetet med den årliga rapporten om miljöpolitikens samhällsekonomiska aspekter i samråd med Naturvårdsverket. Rapporten skulle bland annat behandla den ekonomiska politikens kort- och långsiktiga effekter på riksdagens miljökvalitetsmål och på en i övrigt miljömässigt hållbar utveckling.</P>
<P class="p1299 ft83"><SPAN class="ft81">151 </SPAN>SFS 2013:280.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">525</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_526">
</DIV>
<DIV id="page_527">
<P class="p1300 ft154">Till avsnitt 6 – Exempel på författningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr4 td203"><P class="p22 ft10"><A href="#page_527">Bilaga till avsnitt 6 ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td77"><P class="p23 ft10"><A href="#page_527">527</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1301 ft9"><SPAN class="ft11">1.1</SPAN><A href="#page_528"><SPAN class="ft12">Förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p21 ft9"><A href="#page_528">naturvårdsprojekt...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_528">528</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td18"><P class="p21 ft11"><A href="#page_531">1.2 Laponiaförordningen (2011:840)..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_531">531</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1302 ft8"><SPAN class="ft11">1.3</SPAN><A href="#page_532"><SPAN class="ft15">Förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr3 td26"><P class="p22 ft13"><A href="#page_532">avhjälpande .............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_532">532</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft11">1.4</SPAN><A href="#page_537"><SPAN class="ft12">Förordningen (2010:2008) om statsbidrag till</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr3 td26"><P class="p22 ft13"><A href="#page_537">friluftsorganisationer .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_537">537</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1303 ft17"><SPAN class="ft11">1.5</SPAN><A href="#page_541"><SPAN class="ft16">Lagen (2010:1539) om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till den ideella föreningen Svenskt</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr3 td26"><P class="p22 ft13"><A href="#page_541">Friluftsliv ................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_541">541</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft11">1.6</SPAN><A href="#page_542"><SPAN class="ft12">Förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p21 ft9"><A href="#page_542">vattenvårdsprojekt .................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_542">542</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td18"><P class="p21 ft11"><A href="#page_546">1.7 Viltskadeförordningen (2001:724) .......................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_546">546</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft9"><SPAN class="ft11">1.8</SPAN><A href="#page_549"><SPAN class="ft12">Förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p21 ft9"><A href="#page_549">sjöar och vattendrag ...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_549">549</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td18"><P class="p21 ft24"><A href="#page_551">1.9 Förordning (1998:1343) om stöd till fiskevården................</A></P></TD>
<TD class="tr13 td19"><P class="p23 ft9"><A href="#page_551">551</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1304 ft19">527</P>
</DIV>
<DIV id="page_528">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1305 ft38"><SPAN class="ft32">1.1</SPAN><SPAN class="ft228">Förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt</SPAN></P>
<P class="p287 ft17"><SPAN class="ft185">1 § </SPAN>Enligt denna förordning får, i mån av tillgång på medel, statliga bidrag ges till kommuner för åtgärder i naturvårdsprojekt som bi- drar till att nå det generationsmål för miljöarbetet och de miljö- kvalitetsmål som riksdagen har fastställt. Åtgärderna ska avse</P>
<P class="p1067 ft8"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft58">kunskapsuppbyggnad som syftar till att skapa underlag för fram- tida åtgärder inom naturvård och därmed sammanhängande friluftsliv,</SPAN></P>
<P class="p106 ft7"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft41">framtagande av underlag i form av kommunala naturvårds- program för genomförande av åtgärder inom naturvård och därmed sammanhängande friluftsliv,</SPAN></P>
<P class="p106 ft7"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft57">områdesskydd för att skydda värdefull natur, särskilt sådana natur- eller kulturreservat som kommunen beslutar om med stöd av 7 kap. miljöbalken,</SPAN></P>
<P class="p106 ft7"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft41">vård och förvaltning av områden, naturtyper eller bestånd av arter som bedöms värdefulla från naturvårdssynpunkt, inklusive åt- gärder som syftar till att främja friluftsliv och liknande nyttjande av naturområden,</SPAN></P>
<P class="p215 ft9"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft42">restaurering av områden, naturtyper eller bestånd av arter som bedöms värdefulla från naturvårdssynpunkt, eller</SPAN></P>
<P class="p504 ft9"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft42">information, folkbildning och annan kunskapsspridning om naturvård och därmed sammanhängande friluftsliv.</SPAN></P>
<P class="p83 ft7"><SPAN class="ft37">2 § </SPAN>Bidrag får ges till flera kommuner gemensamt, om det bedöms lämpligt och bidraget avser projekt med åtgärder inom samtliga dessa kommuner.</P>
<P class="p84 ft9"><SPAN class="ft10">3 § </SPAN>Bidrag får avse högst 50 procent av kostnaden för projektets bidragsberättigade åtgärder.</P>
<P class="p1306 ft9"><SPAN class="ft10">4 § </SPAN>Bidrag får inte ges till vinstdrivande verksamheter. Bidrag får inte avse åtgärder</P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft42">som påbörjats innan bidraget har beviljats,</SPAN></P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft42">som följer av skyldigheter i lag eller annan författning, eller</SPAN></P>
<P class="p504 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft42">för vilka stöd har beviljats enligt förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">528</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_529">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1308 ft17"><SPAN class="ft185">5 § </SPAN>Frågor om bidrag enligt denna förordning prövas av länsstyrel- sen i det län där projektet huvudsakligen avses att genomföras.</P>
<P class="p1309 ft9"><SPAN class="ft10">6 § </SPAN>En ansökan om bidrag ska innehålla en redogörelse för</P>
<P class="p195 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft76">vilken eller vilka kommuner som ansöker om bidraget,</SPAN></P>
<P class="p305 ft8"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft55">vilket eller vilka resultat som avses med projektet och vilka åt- gärder och metoder som avses att användas för att nå resultaten,</SPAN></P>
<P class="p10 ft7"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft41">hur projektet bidrar till att nå generationsmålet för miljö- arbetet och ett eller flera av de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt,</SPAN></P>
<P class="p440 ft7"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft41">projektets samband med kommunens eller kommunernas över- gripande arbete med folkhälsa, regional utveckling, turism, areella näringar, kulturmiljö, friluftsliv och andra verksamhetsområden med betydelse för naturvården,</SPAN></P>
<P class="p777 ft9"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft42">hur projektet beaktar lokal delaktighet och hur samarbete med lokala aktörer är avsett att ske inom projektet,</SPAN></P>
<P class="p108 ft9"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft42">hur projektet kommer att bidra till ett varaktigt och lång- siktigt naturvårdsarbete inom kommunen eller kommunerna,</SPAN></P>
<P class="p108 ft9"><SPAN class="ft11">7.</SPAN><SPAN class="ft42">den tidsplan som avses att gälla för de åtgärder som omfattas av projektet,</SPAN></P>
<P class="p560 ft8"><SPAN class="ft13">8.</SPAN><SPAN class="ft55">de beräknade kostnaderna för de åtgärder som omfattas av projektet och hur stor andel av dessa kostnader som bidrag söks för,</SPAN></P>
<P class="p10 ft7"><SPAN class="ft11">9.</SPAN><SPAN class="ft41">om projektet omfattar åtgärder för vilka stöd har sökts eller beviljats enligt förordningen (2007:481) om stöd för landsbygds- utvecklingsåtgärder.</SPAN></P>
<P class="p942 ft7"><SPAN class="ft37">7 § </SPAN>När länsstyrelsen prövar en ansökan om bidrag ska den särskilt beakta hur väl åtgärderna med hänsyn till projektets totalkostnad är ägnade att från naturvårdssynpunkt uppfylla det resultat som avses med projektet.</P>
<P class="p1310 ft8"><SPAN class="ft137">8 § </SPAN>Om länsstyrelsen beslutar att ge bidrag ska den preliminärt be- stämma bidragets storlek och besluta om utbetalningen av bidraget. Länsstyrelsen ska förena ett bidragsbeslut med de villkor som be- hövs med hänsyn till bidragets syfte och i beslutet ange vilket resul- tat som måste uppnås för att sökanden ska få rätt till hela bidraget.</P>
<P class="p13 ft9">Om bidraget avser ett flerårigt projekt ska utbetalningen av bi- draget fördelas över åren.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">529</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_530">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p913 ft9">Högst 75 procent av det totala bidraget får betalas ut innan pro- jektet har slutrapporterats.</P>
<P class="p83 ft9"><SPAN class="ft10">9 § </SPAN>En kommun ska senast den 1 mars efter varje år som den har utfört åtgärder inom ett projekt för vilket bidrag beviljats upprätta en verksamhetsrapport och lämna in den till länsstyrelsen. I verk- samhetsrapporten ska redovisas</P>
<P class="p1311 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft42">hur tidsplanen följts för varje åtgärd som omfattas av projek-</SPAN></P>
<P class="p468 ft9">tet,</P>
<P class="p215 ft7"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft41">vilka effekter från naturvårdssynpunkt som åtgärderna har medfört,</SPAN></P>
<P class="p1270 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft42">hur de villkor som angetts i bidragsbeslutet har uppfyllts och</SPAN></P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft42">hur projektet fortsättningsvis är avsett att följas upp.</SPAN></P>
<P class="p83 ft9"><SPAN class="ft10">10 § </SPAN>En kommun som beviljats bidrag ska efter att projektet har genomförts upprätta en slutrapport och lämna in den till länsstyrel- sen. I slutrapporten ska redovisas</P>
<P class="p504 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft42">projektets initiala och långsiktiga effekter från naturvårds- synpunkt,</SPAN></P>
<P class="p1312 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft42">hur de villkor som angetts i bidragsbeslutet har uppfyllts,</SPAN></P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft42">kostnaden för varje åtgärd som omfattas av projektet och</SPAN></P>
<P class="p215 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft42">hur den återstående uppföljningen och utvärderingen av pro- jektet är avsedd att genomföras.</SPAN></P>
<P class="p83 ft9"><SPAN class="ft10">11 § </SPAN>När slutrapporten har lämnats in, ska länsstyrelsen slutligt be- stämma bidragets storlek.</P>
<P class="p99 ft74">Länsstyrelsen ska senast den 31 januari varje år till Naturvårds- verket lämna in en sammanställning av de slutrapporter som mot- tagits och de slutliga bidrag som bestämts under det senaste året.</P>
<P class="p1195 ft9"><SPAN class="ft10">12 § </SPAN>Länsstyrelsen får besluta att ett utbetalt bidrag helt eller delvis ska återbetalas om</P>
<P class="p504 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft42">en åtgärd som omfattas av projektet i väsentliga avseenden avviker från villkor som avses i 8 § första stycket,</SPAN></P>
<P class="p1312 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft42">en åtgärd som omfattas av projektet inte har genomförts eller</SPAN></P>
<P class="p597 ft9"><SPAN class="ft9">i</SPAN><SPAN class="ft42">något väsentligt avseende har ändrat inriktning utan länsstyrelsens medgivande,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">530</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_531">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft8"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft55">bidraget har beviljats till följd av att sökanden lämnat oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller bidraget getts med felaktigt eller för högt belopp och detta orsakats av sökanden på annat sätt, eller</SPAN></P>
<P class="p440 ft7"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft57">bidraget har getts med felaktigt eller för högt belopp och sökan- den skäligen borde ha insett detta.</SPAN></P>
<P class="p942 ft9"><SPAN class="ft10">13 § </SPAN>Länsstyrelsen ska fortlöpande följa utvecklingen i länet i fråga om projekt för vilka bidrag getts enligt denna förordning.</P>
<P class="p905 ft9"><SPAN class="ft10">14 § </SPAN>Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte överkla- gas.</P>
<P class="p905 ft7"><SPAN class="ft37">15 § </SPAN>Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om tid för ansökan om bidrag enligt denna förordning. Naturvårdsverket får även med- dela föreskrifter om den närmare utformningen av ansökan och rapporter enligt denna förordning.</P>
<P class="p317 ft32"><SPAN class="ft32">1.2</SPAN><SPAN class="ft201">Laponiaförordningen (2011:840)</SPAN></P>
<P class="p431 ft9"><SPAN class="ft10">1 § </SPAN>Denna förordning är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § rege- ringsformen.</P>
<P class="p1313 ft7"><SPAN class="ft37">2 § </SPAN>Med Laponiatjuottjudus avses i denna förordning en ideell fören- ing som har bildats för förvaltning av världsarvet Laponia och som består av samebyarna Báste cearru, Gällivare, Jåhkågasska tjiellde, <NOBR>Luokta-Mávas,</NOBR> Sierri, Sirges, Tuorpon, Udtja och Unna tjerusj samt Länsstyrelsen i Norrbottens län, Naturvårdsverket, Gällivare kom- mun och Jokkmokks kommun.</P>
<P class="p942 ft9"><SPAN class="ft10">3 § </SPAN>Länsstyrelsen i Norrbottens län får i fråga om världsarvet Laponia överlåta till Laponiatjuottjudus att</P>
<P class="p13 ft7"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft41">förvalta och sköta de nationalparker och naturreservat som ingår i Laponia enligt den skötselplan och de föreskrifter som gäller för parkerna och reservaten samt enligt den förvaltningsplan som i enlighet med Förenta nationernas samarbetsorgan Unescos rikt- linjer har tagits fram för Laponia,</SPAN></P>
<P class="p195 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft76">utföra rovdjursinventeringar,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">531</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_532">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p913 ft7"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft41">sprida kunskap och information om de värden som ligger till grund för världsarvsutnämningen samt om de nationalparker och naturreservat som ingår i Laponia, och</SPAN></P>
<P class="p1270 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft42">i enlighet med skötselplanen och förvaltningsplanen</SPAN></P>
<P class="p215 ft7"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft41">svara för att de byggnader och anläggningar för det rörliga fri- luftslivet som finns inom Laponia används på ett sätt som är fören- ligt med ändamålet med Laponia,</SPAN></P>
<P class="p106 ft7"><SPAN class="ft9">b)</SPAN><SPAN class="ft57">underhålla och sköta de delar av fjälledsystemet som finns inom Laponia, och</SPAN></P>
<P class="p315 ft7"><SPAN class="ft9">c)</SPAN><SPAN class="ft57">underhålla, sköta och utveckla anläggningar och byggnader för det rörliga friluftslivet samt övrig verksamhet inom Laponia.</SPAN></P>
<P class="p1314 ft9"><SPAN class="ft10">4 § </SPAN>Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får inte överlåtas enligt 3 §.</P>
<P class="p1315 ft8"><SPAN class="ft137">5 § </SPAN>Om Laponiatjuottjudus har åtagit sig att utföra de uppgifter som anges i 3 §, ska Laponiatjuottjudus årligen till länsstyrelsen redovisa</P>
<P class="p1270 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft42">hur uppgifterna har utförts,</SPAN></P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft42">hur förvaltnings- och skötselplanen har uppfyllts,</SPAN></P>
<P class="p1316 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft42">föreningens förvaltning och räkenskaper, inklusive revisionsberättelsen, och</SPAN></P>
<P class="p504 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft42">de behov av utveckling av förvaltningen som har identifierats och förslag på hur dessa behov kan tillgodoses.</SPAN></P>
<P class="p1315 ft79"><SPAN class="ft229">6 § </SPAN>Länsstyrelsen ska senast den 15 april varje år till regeringen lämna en sammanfattning av Laponiatjuottjudus redovisning enligt 5 §.</P>
<P class="p1317 ft38"><SPAN class="ft32">1.3</SPAN><SPAN class="ft228">Förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statsbidrag för sådant avhjälpande</SPAN></P>
<P class="p88 ft10">Tillämpningsområde</P>
<P class="p336 ft9"><SPAN class="ft10">1 § </SPAN>Denna förordning innehåller bestämmelser om behovet av att avhjälpa föroreningsskador som avses i 10 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p215 ft7">Statsbidrag får ges enligt förordningen till åtgärder för avhjälp- ande av sådana skador som avses i 10 kap. 1 § första stycket miljö- balken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">532</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_533">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1318 ft10">Nationell plan och rapportering om avhjälpande av föroreningsskador</P>
<P class="p1319 ft7"><SPAN class="ft37">1 a § </SPAN>Naturvårdsverket ska upprätta en nationell plan för avhjälp- ande av föroreningsskador. I planen ska prioritetsordningen för av- hjälpande av föroreningsskador anges. Planen ska utgöra utgångs- punkten vid prövningen av ansökningar om bidrag enligt denna för- ordning.</P>
<P class="p220 ft9">Naturvårdsverket ska vid behov uppdatera planen.</P>
<P class="p905 ft9"><SPAN class="ft10">1 b § </SPAN>Naturvårdsverket ska senast den 15 april varje år till rege- ringen ge in en lägesbeskrivning av arbetet med att avhjälpa sådana föroreningsskador som avses i 10 kap. miljöbalken.</P>
<P class="p480 ft10">Bestämmelser om bidrag</P>
<P class="p7 ft9"><SPAN class="ft10">2 § </SPAN>I den utsträckning det finns medel får bidrag lämnas till</P>
<P class="p10 ft7"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft41">undersökning i syfte att utreda om det har uppstått en för- oreningsskada,</SPAN></P>
<P class="p195 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft76">ansvarsutredning,</SPAN></P>
<P class="p777 ft7"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft57">den utredning som behövs för att avhjälpandeåtgärder ska kunna genomföras,</SPAN></P>
<P class="p440 ft7"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft41">åtgärder som på grund av föroreningar behövs för att avhjälpa skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön eller för att förebygga, hindra eller motverka att sådan skada eller olägenhet upp- står, och</SPAN></P>
<P class="p1320 ft9"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft76">uppföljning och utvärdering av avhjälpandeåtgärder.</SPAN></P>
<P class="p1321 ft9"><SPAN class="ft10">3 § </SPAN>Bidrag enligt 2 § 2 får lämnas endast om det finns särskilda skäl. Bidrag enligt 2 § <NOBR>3–5</NOBR> får lämnas endast om</P>
<P class="p13 ft7"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft41">ansvar enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning att utföra eller bekosta sådan verksamhet inte kan utkrävas eller endast kan utkrävas delvis,</SPAN></P>
<P class="p10 ft7"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft41">den eller de som är ansvariga för att bekosta sådan verksamhet inte kan betala, eller</SPAN></P>
<P class="p195 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft76">det finns synnerliga skäl.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">533</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_534">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft7"><SPAN class="ft37">4 § </SPAN>Från det bidragsbelopp som följer av 2 och 3 §§ ska avräknas eventuell ersättning som en fastighetsägare är skyldig att betala en- ligt 10 kap. 9 § miljöbalken eller motsvarande äldre bestämmelser på grund av värdeökning som uppkommit till följd av bidrags- berättigat avhjälpande. Förordning (2009:1526).</P>
<P class="p89 ft10">Förfarandet i bidragsärenden</P>
<P class="p336 ft7"><SPAN class="ft37">5 § </SPAN>Ansökan om bidrag görs hos Naturvårdsverket av länsstyrelsen. Om ett skadat område är beläget i flera län, är det länsstyrelsen i det län där huvuddelen av området är beläget som ska lämna in an- sökan.</P>
<P class="p84 ft9"><SPAN class="ft10">6 § </SPAN>Av ansökan ska det framgå vilken eller vilka åtgärder i 2 § <NOBR>1–5</NOBR> som ansökan avser.</P>
<P class="p215 ft7">Om ansökan avser bidrag till avhjälpandeåtgärder, uppföljning och utvärdering enligt 2 § 4 eller 5 ska den innehålla</P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft42">en motiverad ansvarsbedömning enligt 3 §,</SPAN></P>
<P class="p215 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft76">en beskrivning av vilka hälso- och miljörisker som förorenings- skadan innebär,</SPAN></P>
<P class="p504 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft76">en beskrivning av föreslagen utredning eller föreslagna avhjälp- andeåtgärder samt åtgärdsmål,</SPAN></P>
<P class="p1312 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft42">en kostnadskalkyl,</SPAN></P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft42">en tidsplan,</SPAN></P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft42">ett förslag till huvudman för avhjälpandet,</SPAN></P>
<P class="p215 ft7"><SPAN class="ft11">7.</SPAN><SPAN class="ft41">uppgift om hur länsstyrelsen prioriterar att åtgärder vidtas beträffande föroreningsskadan jämfört med andra föroreningsskador inom länet, och</SPAN></P>
<P class="p106 ft7"><SPAN class="ft11">8.</SPAN><SPAN class="ft41">en beskrivning av hur uppföljning och utvärdering av avhjälp- andeåtgärderna ska genomföras.</SPAN></P>
<P class="p373 ft17"><SPAN class="ft185">6 a § </SPAN>Om ansökan avser kostnader för avhjälpande som uppkom- mer med anledning av att den myndighet som är tillsynsmyndighet enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) har begärt verkställighet enligt 26 kap. 17 § miljöbalken eller meddelat beslut om rättelse enligt 26 kap. 18 § miljöbalken, ska ansökan innehålla</P>
<P class="p215 ft9">1. samtliga förelägganden som meddelats verksamhetsutövaren avseende den aktuella föroreningsskadan,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">534</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_535">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft42">uppgift om huruvida avhjälpandet brådskar och de omstän- digheter som i så fall gör att avhjälpandet brådskar,</SPAN></P>
<P class="p108 ft9"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft42">en beskrivning av vilka hälso- och miljörisker som förorenings- skadan kan innebära,</SPAN></P>
<P class="p108 ft7"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft41">en beskrivning av de avhjälpandeåtgärder som vidtagits eller avses att vidtas,</SPAN></P>
<P class="p195 ft9"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft76">en kostnadskalkyl, och</SPAN></P>
<P class="p13 ft7"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft41">en beskrivning av hur uppföljning och utvärdering av avhjälp- andeåtgärderna avses att genomföras.</SPAN></P>
<P class="p466 ft79"><SPAN class="ft229">7 § </SPAN>Naturvårdsverket får begära att länsstyrelsen lämnar in de ytter- ligare uppgifter som behövs för prövningen av bidragsansökan.</P>
<P class="p379 ft17"><SPAN class="ft185">8 § </SPAN>När ansökan om bidrag prövas ska man beakta förorenings- skadans farlighet, föroreningsnivån, spridningsriskerna, omgivning- ens känslighet och skyddsvärde samt den samlade risk som föroren- ingsskadan innebär för människors hälsa eller miljön.</P>
<P class="p112 ft9">Ett bidrag ska främst avse föroreningsskador som innebär</P>
<P class="p305 ft8"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft55">ett hot mot människors hälsa, mot naturområden med stora skyddsvärden eller mot betydande vattenförsörjningsintressen, eller</SPAN></P>
<P class="p440 ft9"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft42">skadliga halter av föroreningar som på grund av bedömd hälso- eller miljöfarlighet har hög prioritet i miljöarbetet.</SPAN></P>
<P class="p1322 ft79"><SPAN class="ft229">8 a § </SPAN>För bidragsansökningar som avses i 6 a § får man göra avsteg från 8 § andra stycket om avhjälpandeåtgärderna brådskar.</P>
<P class="p601 ft10">Beslut</P>
<P class="p1323 ft8"><SPAN class="ft137">9 § </SPAN>Naturvårdsverket beslutar om bidrag. Beslutet ska innehålla uppgift om</P>
<P class="p195 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft76">vilken länsstyrelse som tar emot bidraget,</SPAN></P>
<P class="p1320 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft76">den verksamhet enligt 2 § som bidraget avser,</SPAN></P>
<P class="p1320 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft76">bidragets storlek,</SPAN></P>
<P class="p777 ft7"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft41">mottagarens skyldighet att lämna uppgift om bidragets använd- ning och att lämna slutlig redovisning av utförda utredningar eller åtgärder, och</SPAN></P>
<P class="p1320 ft9"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft76">de övriga villkor för bidraget som Naturvårdsverket bestäm-</SPAN></P>
<P class="p196 ft9">mer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft19">535</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_536" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p913 ft7">I fråga om avhjälpandeåtgärder med anledning av en sådan begä- ran om verkställighet eller beslut om rättelse som avses i 6 a § be- höver beslutet inte innehålla uppgifter som avses i andra stycket 4, om åtgärderna redan har slutförts.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 239px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;font: bold 13px 'Arial';line-height: 26px;">Utbetalning och redovisning av bidrag 10 § <SPAN class="ft230">Bidraget betalas till länsstyrelsen.).</SPAN></P>
<P class="p1195 ft9"><SPAN class="ft10">10 a § </SPAN>Länsstyrelsen får besluta att överlämna bidraget till en kom- mun eller till en annan myndighet som är huvudman för avhjälp- andet.</P>
<P class="p308 ft17">Om bidraget är avsett att täcka kostnader för avhjälpande med anledning av en sådan begäran om verkställighet eller beslut om rättelse som avses i 6 a § och länsstyrelsen inte är huvudman för avhjälpandet, ska länsstyrelsen överlämna bidraget till den kommun eller den myndighet som är huvudman för avhjälpandet.</P>
<P class="p215 ft9">Länsstyrelsens beslut om överlämnande får innehålla ytterligare villkor utöver det som följer av 9 §.</P>
<P class="p83 ft9"><SPAN class="ft10">10 b § </SPAN>Redovisning enligt 9 § andra stycket 4 ska göras till länsstyr- elsen av den som bidraget har överlämnats till.</P>
<P class="p81 ft10">Återbetalning</P>
<P class="p82 ft9"><SPAN class="ft10">11 § </SPAN>Naturvårdsverket får besluta att kräva tillbaka bidrag från läns- styrelsen, om bidragsbeslutet har grundats på oriktiga eller ofull- ständiga uppgifter eller om villkor för bidraget inte har följts och avvikelsen inte är av mindre betydelse.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft7">Om en fastighetsägare, efter det att bidrag har betalats ut enligt denna förordning, är skyldig att betala ersättning med stöd av 10 kap. 9 § miljöbalken eller motsvarande äldre bestämmelser på grund av värdeökning som uppstått till följd av bidragsfinansierat avhjälp- ande, ska länsstyrelsen betala tillbaka bidraget med motsvarande belopp.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 94px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">536</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_537" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Överklagande</P>
<P class="p362 ft9"><SPAN class="ft10">12 § </SPAN>Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.</P>
<P class="p471 ft10">Rapportering</P>
<P class="p340 ft7"><SPAN class="ft37">13 § </SPAN>Naturvårdsverket ska årligen rapportera till Europeiska kom- missionen om det statsbidrag som lämnats i enlighet med denna förordning.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 166px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;" class="ft38"><SPAN class="ft32">1.4</SPAN><SPAN style="font: bold 17px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 20px;">Förordningen (2010:2008) om statsbidrag till friluftsorganisationer</SPAN></P>
<P class="p434 ft7"><SPAN class="ft37">1 § </SPAN>Denna förordning är meddelad i anslutning till lagen (2010:1539) om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till den ideella fören- ingen Svenskt Friluftsliv.</P>
<P class="p494 ft10">Syfte</P>
<P class="p311 ft74"><SPAN class="ft186">2 § </SPAN>Syftet med statsbidrag enligt denna förordning är att stödja att människor organiserar sig för vistelse i naturen och utövande av friluftsliv med allemansrätten som grund samt att ge alla människor möjlighet att genom friluftsliv få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om naturen och miljön.</P>
<P class="p817 ft10">Definitioner</P>
<P class="p362 ft9"><SPAN class="ft10">3 § </SPAN>I denna förordning avses med</P>
<P class="p220 ft9"><SPAN class="ft34">bidrag: </SPAN>statsbidrag som ges enligt denna förordning,</P>
<P class="p158 ft9"><SPAN class="ft34">bidragsår: </SPAN>tiden från och med den 1 januari till och med den</P>
<P class="p196 ft9"><SPAN class="ft11">31</SPAN><SPAN class="ft42">december,</SPAN></P>
<P class="p1320 ft9"><SPAN class="ft34">friluftsliv: </SPAN>vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskapet för</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft8">välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling, <SPAN class="ft46">friluftsorganisation: </SPAN>en ideell organisation där huvudändamålet för</P>
<P class="p413 ft79">organisationens verksamhet eller ändamålet för en väsentlig del av verksamheten är att bedriva eller främja ett långsiktigt hållbart fri- luftsliv, organisationsbidrag: bidrag som ges i förhållande till orga-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">537</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_538" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft8">nisationens medlemsantal och aktivitetsnivå, och verksamhetsbidrag: bidrag som ges till stöd för en specifik verksamhet efter särskild prövning och är förenat med resultatkrav.</P>
<P class="p89 ft10">Krav på en organisation som söker bidrag</P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft10">4 § </SPAN>Bidrag får ges endast till en organisation som</P>
<P class="p1270 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft42">är en friluftsorganisation,</SPAN></P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft42">är riksomfattande med</SPAN></P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft76">ett lokalt eller regionalt förankrat föreningsliv i minst tio län,</SPAN></P>
<P class="p468 ft9">eller</P>
<P class="p215 ft7"><SPAN class="ft9">b)</SPAN><SPAN class="ft57">bedriver en verksamhet som är av allmänt intresse för hela sam- hället och inte endast lokalt,</SPAN></P>
<P class="p106 ft7">3. har bedrivit verksamhet under minst tre år före ansökan om bidrag,</P>
<P class="p1270 ft9">4. är självständig och demokratiskt uppbyggd,</P>
<P class="p215 ft7">5. i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jäm- ställdhet och förbud mot diskriminering, och</P>
<P class="p1307 ft9">6. i fråga om medlemskap är öppen för alla människor.</P>
<P class="p97 ft9"><SPAN class="ft10">5 § </SPAN>För att få bidrag krävs att friluftsorganisationen</P>
<P class="p1270 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft76">värnar det enkla, naturnära och långsiktigt hållbara friluftslivet,</SPAN></P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft42">främjar hälsa och goda möjligheter att utöva friluftsliv,</SPAN></P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft42">främjar ett tryggt och säkert friluftsliv,</SPAN></P>
<P class="p215 ft7"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft41">bidrar till att utveckla barns och ungdomars intresse för motion och friluftsliv, eller</SPAN></P>
<P class="p106 ft7"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft57">verkar för ökad kunskap om och hänsyn till natur- och kultur- miljön samt allemansrätten.</SPAN></P>
<P class="p373 ft74"><SPAN class="ft186">6 § </SPAN>Bidrag får också ges till en sådan friluftsorganisation som upp- fyller kraven i 4 § 4 och 5 och där medlemmarna i organisationen till övervägande delen utgörs av sådana friluftsorganisationer som uppfyller kraven i 4 § och något av kraven i 5 §.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 136px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">538</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_539" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Ansökan om bidrag</P>
<P class="p340 ft9"><SPAN class="ft10">7 § </SPAN>En ansökan om bidrag ska göras skriftligen och ska ha kommit in till Svenskt Friluftsliv senast den 30 september året före det bidrags- år som bidrag söks för eller vid den senare tidpunkt som Svenskt Friluftsliv bestämmer.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft7">Den som söker bidrag ska lämna de uppgifter och handlingar som Svenskt Friluftsliv anser krävs för prövning av ansökan.</P>
<P class="p471 ft10">Beslut om bidrag</P>
<P class="p340 ft9"><SPAN class="ft10">8 § </SPAN>Svenskt Friluftsliv prövar frågor om bidrag enligt denna förord- ning.</P>
<P class="p950 ft17"><SPAN class="ft185">9 § </SPAN>Bidrag ges som organisationsbidrag eller verksamhetsbidrag. Organisationsbidrag får dock inte ges till den som har fått ett annat statligt organisationsbidrag för samma bidragsår.</P>
<P class="p1309 ft9"><SPAN class="ft10">10 § </SPAN>Bidrag får inte ges till den som</P>
<P class="p10 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft42">har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogde- myndigheten, eller</SPAN></P>
<P class="p109 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft76">är i likvidation eller försatt i konkurs.</SPAN></P>
<P class="p905 ft7"><SPAN class="ft37">11 § </SPAN>Ett beslut om bidrag ska avse ett visst bidragsår. Bidrag ges i mån av tillgång på medel och betalas ut i förskott med högst en fjärdedel per kvartal.</P>
<P class="p410 ft9"><SPAN class="ft10">12 § </SPAN>Av ett beslut om verksamhetsbidrag ska det framgå vilket resultat som bidraget är avsett för.</P>
<P class="p480 ft10">Redovisning</P>
<P class="p340 ft7"><SPAN class="ft37">13 § </SPAN>Den som har fått ett bidrag ska göra en ekonomisk redovis- ning av bidragsmedlen och redovisa vad bidraget har använts till. Om bidraget är ett verksamhetsbidrag, ska redovisningen också innehålla en redogörelse för hur det resultat som bidraget var avsett för har nåtts. Redovisningen ska i övrigt innehålla uppgifter som Svenskt Friluftsliv behöver för uppföljning.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">539</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_540" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft8">Till redovisningen ska det bifogas ett intyg från organisationens revisor. Av intyget ska det framgå att revisorn har granskat redovis- ningen. Intyget ska också innehålla revisorns redogörelse för de iakttagelser som revisorn har gjort. Om bidraget uppgått till minst fem prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, ska revisorn vara en auktoriserad eller godkänd revisor.</P>
<P class="p315 ft79">Redovisningen och revisorns intyg ska lämnas till Svenskt Frilufts- liv senast den 1 april året efter det år då bidraget betalades ut.</P>
<P class="p806 ft7"><SPAN class="ft37">14 § </SPAN>Svenskt Friluftsliv ska i sin årsredovisning göra en samlad redo- visning av vilka som har fått bidrag, med vilka belopp och för vilka ändamål.</P>
<P class="p84 ft7"><SPAN class="ft37">15 § </SPAN>Naturvårdsverket ska senast den 31 maj varje år lämna en sammanfattande redogörelse till regeringen för vad bidragen har använts till och en bedömning av i vilken utsträckning som ända- målen med bidragen har nåtts samt, om det är möjligt, en bedöm- ning av de samlade bidragens effekter i förhållande till syftet med bidragen.</P>
<P class="p87 ft9"><SPAN class="ft10">16 § </SPAN>Svenskt Friluftsliv ska ge Naturvårdsverket det underlag som verket behöver för redogörelsen enligt 15 §.</P>
<P class="p81 ft10">Återbetalning och återkrav</P>
<P class="p88 ft9"><SPAN class="ft10">17 § </SPAN>Den som har fått ett bidrag är återbetalningsskyldig, om</P>
<P class="p106 ft7"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft165">mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att bidraget har getts felaktigt eller med för högt belopp,</SPAN></P>
<P class="p1270 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft42">bidraget inte används för det ändamål som det har getts för,</SPAN></P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft42">mottagaren inte lämnar en sådan redovisning som avses i 13 §,</SPAN></P>
<P class="p468 ft9">eller</P>
<P class="p215 ft7"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft41">bidraget av något annat skäl har getts felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta.</SPAN></P>
<P class="p603 ft9"><SPAN class="ft10">18 § </SPAN>Om den som fått ett bidrag är återbetalningsskyldig enligt 17 §, ska Svenskt Friluftsliv besluta att helt eller delvis kräva tillbaka bi- draget.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">540</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_541" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Förvaltningslagens tillämpning</P>
<P class="p810 ft9"><SPAN class="ft10">19 § </SPAN>I ärenden enligt denna förordning tillämpas förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser i</P>
<P class="p1320 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft42">11 och 12 §§ om jäv,</SPAN></P>
<P class="p1320 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft42">16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,</SPAN></P>
<P class="p1320 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft42">20 § om motivering av beslut, och</SPAN></P>
<P class="p1320 ft9"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft42">21 § om underrättelse av beslut.</SPAN></P>
<P class="p480 ft10">Överklagande</P>
<P class="p362 ft9"><SPAN class="ft10">20 § </SPAN>Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.</P>
<P class="p471 ft10">Övergångsbestämmelser 2010:2008</P>
<P class="p355 ft7">1. Denna förordning träder i kraft den 11 januari 2011, då förord- ningen (2003:133) om statsbidrag till friluftsorganisationer ska upp- höra att gälla.</P>
<P class="p777 ft7"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft57">Ärenden som har inletts hos Naturvårdsverket enligt den upp- hävda förordningen ska slutföras av Svenskt Friluftsliv enligt den nya förordningen.</SPAN></P>
<P class="p440 ft9"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;">Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om bidrag som har getts före ikraftträdandet.</SPAN></P>
<P class="p109 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft76">Redovisningen enligt 15 § ska göras första gången år 2012.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 159px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;" class="ft38"><SPAN class="ft32">1.5</SPAN><SPAN style="font: bold 17px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 20px;">Lagen (2010:1539) om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till den ideella föreningen Svenskt Friluftsliv</SPAN></P>
<P class="p1164 ft17"><SPAN class="ft185">1 § </SPAN>Svenskt Friluftsliv prövar frågor om fördelning av statsbidrag till friluftsorganisationer i enlighet med vad regeringen bestämmer.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 156px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">541</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_542" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 113px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;" class="ft38"><SPAN class="ft32">1.6</SPAN><SPAN class="ft228">Förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt</SPAN></P>
<P class="p1155 ft9"><SPAN class="ft10">1 § </SPAN>Om det finns medel får stöd ges enligt denna förordning till lokala vattenvårdsprojekt som genomförs</P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft42">av en kommun eller en ideell sammanslutning,</SPAN></P>
<P class="p215 ft7"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft41">i samverkan mellan kommuner eller mellan ideella samman- slutningar, eller</SPAN></P>
<P class="p994 ft17"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft56">i samverkan mellan kommuner och ideella sammanslutningar. Förordningen är meddelad med stöd av 8 kap. 13 § regerings-</SPAN></P>
<P class="p104 ft9">formen.</P>
<P class="p85 ft10">Stödberättigande åtgärder</P>
<P class="p86 ft9"><SPAN class="ft10">2 § </SPAN>Stöd får ges till vattenvårdsprojekt i de delar som avser</P>
<P class="p106 ft7"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft41">framtagande av planer för och genomförande av sådana kost- nadseffektiva åtgärder som bidrar till minskade mängder av fosfor eller kväve i Östersjön eller Västerhavet,</SPAN></P>
<P class="p106 ft7"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft41">åtgärder för hantering av fritidsbåtsbottnar som syftar till att minimera spridning av miljöfarliga ämnen till vattenmiljön, eller</SPAN></P>
<P class="p215 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft42">uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder enligt 1 och 2.</SPAN></P>
<P class="p63 ft9"><SPAN class="ft10">3 § </SPAN>Stöd får inte ges till åtgärder</P>
<P class="p1270 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft42">som har påbörjats innan länsstyrelsen har beslutat att ge stöd,</SPAN></P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft42">som följer av skyldighet i lag eller annan författning, eller</SPAN></P>
<P class="p215 ft7"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft57">i den omfattning stöd för åtgärden har getts enligt någon annan författning.</SPAN></P>
<P class="p89 ft10">Stödets storlek</P>
<P class="p499 ft9"><SPAN class="ft10">4 § </SPAN>Stödet får avse högst 50 procent av kostnaden för projektets stödberättigande åtgärder.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 133px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">542</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_543" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Ansökan om stöd</P>
<P class="p362 ft9"><SPAN class="ft10">5 § </SPAN>En ansökan om stöd ska innehålla uppgifter om</P>
<P class="p440 ft7"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft57">vilken eller vilka kommuner eller ideella sammanslutningar som ansöker om stödet och vilka andra som deltar i eller ger finansie- ring till projektet,</SPAN></P>
<P class="p195 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft76">det vattenvårdsprojekt som ska genomföras,</SPAN></P>
<P class="p13 ft7"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft41">vilka resultat som avses att uppnås på kort och lång sikt och vilka åtgärder och metoder som ska användas för att nå resultaten och för att kontrollera att resultaten nås,</SPAN></P>
<P class="p10 ft7"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft41">hur effektivt projektet bidrar till minskade mängder av fosfor eller kväve i Östersjön eller Västerhavet, om ansökan avser stöd enligt 2 § 1,</SPAN></P>
<P class="p1320 ft9"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft76">en tidsplan för åtgärderna,</SPAN></P>
<P class="p13 ft7"><SPAN class="ft11">6.</SPAN><SPAN class="ft41">beräknade kostnader för de åtgärder som är stödberättigande och hur stor andel av dessa kostnader som stödet är avsett att omfatta, och</SPAN></P>
<P class="p440 ft7"><SPAN class="ft13">7.</SPAN><SPAN class="ft41">i vilken omfattning stöd för samma åtgärder har sökts eller getts enligt någon annan författning.</SPAN></P>
<P class="p494 ft10">Prövning av ansökan</P>
<P class="p346 ft7"><SPAN class="ft37">6 § </SPAN>Frågor om stöd enligt denna förordning prövas av länsstyrelsen i det län där vattenvårdsprojektet huvudsakligen är avsett att genom- föras.</P>
<P class="p410 ft9"><SPAN class="ft10">7 § </SPAN>När länsstyrelsen prövar en ansökan om stöd enligt 2 § 1 ska den särskilt beakta hur väl åtgärden med hänsyn till totalkostnaden bidrar till minskade mängder av fosfor eller kväve i Östersjön eller Västerhavet, och</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft76">bidrar till att öka vattnets uppehållstid i vattensystemen,</SPAN></P>
<P class="p109 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft76">minskar utsläpp av växthusgaser, eller</SPAN></P>
<P class="p1320 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft76">förbättrar förutsättningarna för biologisk mångfald.</SPAN></P>
<P class="p777 ft7">Om länsstyrelsen prövar konkurrerande ansökningar enligt 2 § 1 och finner att åtgärderna i de olika ansökningarna bidrar på likvärdiga sätt till minskade mängder av fosfor eller kväve i Öster- sjön eller Västerhavet ska stödet ges till det projekt som bäst upp- fyller kraven i första stycket 1, 2, eller 3.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">543</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_544" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p481 ft10">Preliminärt beslut om stöd</P>
<P class="p460 ft7"><SPAN class="ft37">8 § </SPAN>Om länsstyrelsen beslutar att ge stöd till ett vattenvårdsprojekt ska den preliminärt bestämma stödets storlek och besluta om ut- betalning av högst 75 procent av stödet. Om stödet gäller ett fler- årigt projekt ska utbetalningen av stödet fördelas över åren. Läns- styrelsen får förena ett beslut med de villkor som behövs med hän- syn till stödets syfte.</P>
<P class="p89 ft10">Rapportering</P>
<P class="p336 ft9"><SPAN class="ft10">9 § </SPAN>Den som har fått stöd ska varje år i en delrapport till läns- styrelsen redovisa</P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft42">hur tidsplanen för projektets åtgärder har följts,</SPAN></P>
<P class="p1312 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft42">hur villkoren i stödbeslutet har uppfyllts,</SPAN></P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft42">vilka resultat som åtgärderna har medfört på kort sikt, och</SPAN></P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;">hur projektet fortsättningsvis är avsett att bedrivas och följas</SPAN></P>
<P class="p468 ft9">upp.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"><SPAN class="ft10">10 § </SPAN>Den som har fått stöd ska efter att projektet har genomförts i en slutrapport till länsstyrelsen redovisa</P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft42">vilka resultat som åtgärderna har medfört,</SPAN></P>
<P class="p215 ft7"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft57">hur effektivt åtgärder enligt 2 § 1 bidrar till minskade mängder av fosfor eller kväve i Östersjön eller Västerhavet,</SPAN></P>
<P class="p1270 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft42">hur villkoren i stödbeslutet har uppfyllts,</SPAN></P>
<P class="p1307 ft9"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft42">kostnaden för varje åtgärd som omfattas av projektet, och</SPAN></P>
<P class="p215 ft7"><SPAN class="ft11">5.</SPAN><SPAN class="ft41">hur den återstående uppföljningen och utvärderingen av pro- jektet är avsedd att genomföras.</SPAN></P>
<P class="p81 ft10">Slutligt beslut om stöd</P>
<P class="p826 ft9"><SPAN class="ft10">11 § </SPAN>När ett projekt har slutrapporterats ska länsstyrelsen slutligt bestämma stödets storlek och besluta om slutlig utbetalning.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 138px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">544</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_545" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p478 ft10">Uppföljning och information</P>
<P class="p340 ft9"><SPAN class="ft10">12 § </SPAN>Länsstyrelsen ska fortlöpande följa utvecklingen i länet i fråga om de vattenvårdsprojekt som har getts stöd enligt denna förord- ning.</P>
<P class="p108 ft7">Länsstyrelsen ska till Havs- och vattenmyndigheten rapportera preliminära och slutliga beslut om stöd.</P>
<P class="p471 ft10">Återbetalning och återkrav</P>
<P class="p355 ft9"><SPAN class="ft10">13 § </SPAN>Mottagaren av ett utbetalt stöd enligt denna förordning är åter- betalningsskyldig om</P>
<P class="p777 ft7"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft41">en åtgärd som omfattas av vattenvårdsprojektet i väsentliga av- seenden avviker från villkor som avses i 8 §,</SPAN></P>
<P class="p305 ft8"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft55">en åtgärd som omfattas av projektet inte har genomförts eller ändrats i något väsentligt avseende utan länsstyrelsens medgivande,</SPAN></P>
<P class="p10 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft42">stödet har getts till följd av att sökanden lämnat oriktiga eller ofullständiga uppgifter,</SPAN></P>
<P class="p109 ft9"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft42">sökanden har orsakat att stödet utbetalats med felaktigt belopp,</SPAN></P>
<P class="p196 ft9">eller</P>
<P class="p777 ft7"><SPAN class="ft13">5.</SPAN><SPAN class="ft41">stödet av annat skäl har utbetalats med felaktigt belopp och mot- tagaren skäligen borde ha insett detta.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"><SPAN class="ft10">14 § </SPAN>Om en mottagare är återbetalningsskyldig enligt 13 §, får läns- styrelsen besluta att helt eller delvis kräva tillbaka stödet.</P>
<P class="p480 ft10">Bemyndigande</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"><SPAN class="ft10">15 § </SPAN>Havs- och vattenmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om</P>
<P class="p1320 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft76">stödberättigande åtgärder enligt 2 §, och</SPAN></P>
<P class="p13 ft7"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft41">vad som krävs av en ansökan enligt 5 § och rapporter enligt 9, 10 och 12 §§. Förordning (2011:638).</SPAN></P>
<P class="p471 ft10">Överklagande</P>
<P class="p362 ft9"><SPAN class="ft10">16 § </SPAN>Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får inte överklagas.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">545</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_546" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft32"><SPAN class="ft32">1.7</SPAN><SPAN class="ft204">Viltskadeförordningen (2001:724)</SPAN></P>
<P class="p1121 ft10">Allmän bestämmelse</P>
<P class="p82 ft7"><SPAN class="ft37">1 § </SPAN>I mån av tillgång på medel lämnas bidrag av statsmedel för åtgärder för att förebygga skada av vilt och för att ersätta skada av vilt i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.</P>
<P class="p89 ft10">Bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för skada på ren</P>
<P class="p336 ft7"><SPAN class="ft37">2 § </SPAN>Bidrag enligt 3 § och ersättning enligt 4 § lämnas till åtgärder och för skador inom en samebys betesområde i Sverige och inom de områden i Norge som disponeras av svenska samebyar med stöd av konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning.</P>
<P class="p87 ft9"><SPAN class="ft10">3 § </SPAN>Sametinget får till en sameby lämna bidrag till åtgärder för att förebygga att varg, björn, järv, lo eller kungsörn orsakar skador på renar. Bidrag får lämnas endast efter ansökan och för åtgärder som normalt inte ingår i renskötseln.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"><SPAN class="ft37">4 § </SPAN>Sametinget lämnar ersättning för skador på ren som orsakas av varg, björn, järv, lo eller kungsörn. Ersättningen ska utan ansökan betalas ut till en sameby utom i de fall som avses i 10 §.</P>
<P class="p447 ft79"><SPAN class="ft229">5 § </SPAN>Ersättning för skador som orsakas av varg, järv och lo lämnas på grundval av antalet föryngringar eller regelbunden eller tillfällig före- komst av respektive rovdjursart inom samebyns betesområde. Er- sättning för skador som orsakas av björn och kungsörn lämnas om arterna förekommer inom en samebys betesområde.</P>
<P class="p451 ft9"><SPAN class="ft10">6 § </SPAN>Efter förslag av Sametinget beslutar regeringen med vilket belopp ersättning ska lämnas till samebyarna för</P>
<P class="p504 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft42">varje föryngring av varg, järv och lo inom en samebys betes- område och</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft56">regelbunden eller tillfällig förekomst av varg, järv och lo. Efter förslag av Sametinget beslutar regeringen med vilket totalt</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft9">belopp ersättning ska lämnas för skador som björn och kungsörn orsakar på renar.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">546</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_547" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft8">Ersättningen enligt andra stycket fördelas mellan de ersättnings- berättigade samebyarna i förhållande till betesområdenas areal.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"><SPAN class="ft10">7 § </SPAN>Ersättningsbeloppen enligt 6 § första stycket beräknas med led- ning av</P>
<P class="p777 ft7"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft165">medelslaktvärdet på en ren med tillägg för honrenarnas produk- tionsvärde,</SPAN></P>
<P class="p10 ft7"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft165">uppskattningar av hur många renar som dödas av respektive rovdjursart,</SPAN></P>
<P class="p10 ft7"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft165">uppskattningar av i vilken utsträckning kalvar respektive vuxna renar dödas av respektive rovdjursart och</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft8"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft55">det merarbete som angrepp av respektive rovdjursart orsakar. Det totala ersättningsbeloppet för skador som björn och kungs-</SPAN></P>
<P class="p339 ft7">örn orsakar på renar beräknas med ledning av förhållandena i första stycket.</P>
<P class="p1090 ft9"><SPAN class="ft10">8 § </SPAN>Har upphävts genom förordning (2009:1264).</P>
<P class="p942 ft9"><SPAN class="ft10">9 § </SPAN>Sametingets beslut om ersättning till en sameby ska grunda sig på resultatet av undersökningarna enligt 8 § andra stycket förord- ningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungs- örn.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft79">Förekomst av varg, björn, järv, lo eller kungsörn som inte kon- staterats av länsstyrelsen ger rätt till ersättning endast om det finns särskilda skäl och förekomsten kan anses styrkt. Innan ersättning lämnas i sådana fall ska länsstyrelsen ges tillfälle att yttra sig.</P>
<P class="p493 ft8"><SPAN class="ft137">10 § </SPAN>Om ett eller flera rovdjur av samma art under en begränsad tidsperiod och inom ett begränsat område dödar eller skadar ett stort antal renar lämnar Sametinget efter ansökan ersättning för skadorna till ägaren av de dödade renarna. Ersättningen beräknas utifrån renarnas slaktvärde med tillägg för honrenarnas produktionsvärde. Ersättning får också lämnas för det merarbete som kan styrkas.</P>
<P class="p13 ft9">Ersättningen får lämnas endast om skadorna har besiktats av länsstyrelsen.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 115px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">547</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_548" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft10">Bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för skada på annat än ren</P>
<P class="p822 ft9"><SPAN class="ft10">11 § </SPAN>Länsstyrelsen får lämna bidrag till åtgärder för att förebygga skada av vilt på annat än ren.</P>
<P class="p504 ft7">Länsstyrelsen får lämna ersättning för skada av vilt på annat än ren om det är uppenbart oskäligt att den skadelidande själv ska svara för de kostnader som skadan föranleder.</P>
<P class="p106 ft7">Vid prövningen enligt första och andra stycket ska det särskilt beaktas om viltet får jagas, skadans omfattning samt möjligheten att genomföra en effektiv skyddsjakt eller andra skadeförebyggande åtgärder.</P>
<P class="p373 ft79"><SPAN class="ft229">12 § </SPAN>Länsstyrelsen får efter ansökan lämna ersättning om en person dödats eller skadats av björn, om det är uppenbart oskäligt att den skadelidande själv ska svara för de kostnader som skadan föranleder.</P>
<P class="p481 ft10">Bemyndiganden</P>
<P class="p460 ft9"><SPAN class="ft10">13 § </SPAN>Naturvårdsverket, eller Sametinget när det gäller rennäringen, får meddela föreskrifter om bidrag och ersättningar.</P>
<P class="p85 ft10">Överklagande</P>
<P class="p336 ft7"><SPAN class="ft37">14 § </SPAN>I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Sametingets beslut enligt denna förordning får överklagas. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas utom när det gäller beslut enligt 12 §.</P>
<P class="p89 ft10">Övergångsbestämmelser</P>
<P class="p88 ft9">2001:724</P>
<P class="p597 ft7">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2002. Bestämmelserna i 29 a § jaktförordningen (1987:905) gäller fortfarande för bidrag och ersättningar för tiden före ikraftträdandet.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">548</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_549" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 176px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;" class="ft38"><SPAN class="ft32">1.8</SPAN><SPAN style="font: bold 17px 'Arial';margin-left: 23px;line-height: 20px;">Förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag</SPAN></P>
<P class="p453 ft8"><SPAN class="ft137">1 § </SPAN>Enligt denna förordning kan i mån av tillgång på medel lämnas statsbidrag till kalkning och till biologisk återställning i kalkade vatten.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft79"><SPAN class="ft229">2 § </SPAN>Med kalkning avses i förordningen sådan spridning av kalk eller annat ämne, kalkfällning eller annan åtgärd som kan motverka för- surning av sjöar och vattendrag. Med biologisk återställning i kalkade vatten avses sådan åtgärd som gör det möjligt för växt- eller djur- arter som har försvunnit på grund av försurningen att återkomma.</P>
<P class="p431 ft7"><SPAN class="ft37">3 § </SPAN>Bidrag får lämnas för inköp, transport och spridning av kalk eller annat ämne, för annan åtgärd som avses i 2 § och för sådana utredningar eller undersökningar i samband med kalkning eller biologisk återställning i kalkade vatten som prövningsmyndigheten anser nödvändiga.</P>
<P class="p942 ft9"><SPAN class="ft10">4 § </SPAN>Bidrag får lämnas med högst 85 procent av de kostnader som prövningsmyndigheten godkänner, om det inte finns särskilda skäl som föranleder annat.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"><SPAN class="ft37">5 § </SPAN>Vid prövningen av frågor om bidrag skall hänsyn tas till vatten- områdets betydelse från natur- och miljövårdssynpunkt, för fisket eller för vattenförsörjningen.</P>
<P class="p410 ft7"><SPAN class="ft37">6 § </SPAN>Har kalkning eller biologisk återställning i kalkade vatten på- börjats utan särskilt medgivande innan bidragsfrågan har avgjorts, får bidrag lämnas endast om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p939 ft9"><SPAN class="ft10">7 § </SPAN>Frågor om bidrag prövas av länsstyrelsen.</P>
<P class="p440 ft7">Om länsstyrelsen anser att bidrag bör lämnas med mer än 85 pro- cent av kostnaderna, ska ärendet överlämnas till Havs- och vatten- myndigheten, som ska pröva frågan.</P>
<P class="p905 ft9"><SPAN class="ft10">8 § </SPAN>I ärenden om bidrag ska yttrande inhämtas från kommunen, om inte särskilda skäl föranleder annat.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 80px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">549</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_550" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p913 ft7">Länsstyrelsen ska med eget yttrande till Havs- och vattenmyn- digheten överlämna de ärenden som enligt 7 § andra stycket ska prövas av den myndigheten.</P>
<P class="p87 ft9"><SPAN class="ft10">9 § </SPAN>I beslut genom vilka bidrag beviljas <SPAN style="font: 15px 'Arial';color: #ff0000;line-height: 17px;">skall </SPAN><SPAN class="ft144">ställas upp som villkor att sökanden</SPAN></P>
<P class="p1307 ft144"><SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 16px;">1.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;">inom viss tid påbörjar och slutför kalkningen,</SPAN></P>
<P class="p215 ft139"><SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 16px;">2.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;">underkastar sig den kontroll i fråga om arbetets utförande som länsstyrelsen bestämmer,</SPAN></P>
<P class="p1270 ft144"><SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 16px;">3.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;">iakttar de villkor i övrigt som länsstyrelsen bestämmer.</SPAN></P>
<P style="font: 13px 'Arial';line-height: 19px;" class="p300"><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;">10 § </SPAN>Länsstyrelsen får upphäva ett beslut om bidrag och, i fråga om ett bidrag som har lämnats ut, kräva att det helt eller delvis betalas tillbaka, om bidraget har beviljats på grund av någon oriktig uppgift från bidragstagaren eller denne bryter mot något villkor för bidraget.</P>
<P class="p1195 ft144"><SPAN class="ft138">11 § </SPAN>Havs- och vattenmyndigheten får i fråga om kalkningsverk- samheten meddela föreskrifter om planering, genomförande samt uppföljning av kemiska och biologiska effekter.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;font: 13px 'Arial';line-height: 19px;"><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;">11 a § </SPAN>Havs- och vattenmyndigheten ska senast fyra veckor efter ett beslut om kalkningsmedlens fördelning lämna en redovisning till regeringen av hur medlen fördelats, grunderna för fördelningen och kalkningsverksamhetens utveckling på nationell och regional nivå i förhållande till försurningsutvecklingen i sjöar och vattendrag.</P>
<P class="p451 ft139"><SPAN style="font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;">12 § </SPAN>Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning och Havs- och vattenmyndighetens beslut enligt 7 § andra stycket får inte över- klagas.</P>
<P class="p89 ft138">Övergångsbestämmelser 1991:1292</P>
<P class="p336 ft139">Denna förordning träder i kraft den 1 november 1991. Äldre före- skrifter gäller fortfarande i fråga om ärenden enligt 7 § andra stycket som har överlämnats till regeringen före ikraftträdandet och i fråga om överklagande av beslut som dessförinnan har meddelats av länsstyrelsen.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">550</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_551" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-right: 215px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft38">1.9 Förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården</P>
<P class="p431 ft9"><SPAN class="ft10">1 § </SPAN>Statsbidrag får i mån av tillgång på medel lämnas enligt denna förordning till åtgärder som främjar fiskevården, främst i vatten där allmänheten har rätt att fiska.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"><SPAN class="ft10">2 § </SPAN>Bidrag får inte lämnas, om en åtgärd har påbörjats utan särskilt medgivande innan frågan om bidrag har avgjorts.</P>
<P class="p1090 ft9"><SPAN class="ft10">3 § </SPAN>Bidrag får lämnas till kostnader för</P>
<P class="p195 ft9"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft76">bildande eller ombildande av fiskevårdsområden,</SPAN></P>
<P class="p1320 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft76">fisketillsyn,</SPAN></P>
<P class="p1320 ft9"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft76">utsättning av fisk,</SPAN></P>
<P class="p13 ft7"><SPAN class="ft11">4.</SPAN><SPAN class="ft41">insatser för att bevara hotade fiskarter och </SPAN><NOBR>-stammar,</NOBR> biotop- vård och annat främjande av den biologiska mångfalden.</P>
<P class="p440 ft7">Bidrag enligt första stycket 1 får avse arvode till förrättnings- man, kostnader för fiskerättsförteckning, kungörelsekostnader och andra kallelsekostnader. Om det finns särskilda skäl får bidrag också lämnas för andra kostnader.</P>
<P class="p977 ft8"><SPAN class="ft137">4 § </SPAN>Bidrag lämnas med högst 50 procent av den godkända kost- naden för åtgärden. Om det finns särskilda skäl får bidrag lämnas med ett belopp som motsvarar högst hela den godkända kostnaden.</P>
<P class="p942 ft7"><SPAN class="ft37">4 a § </SPAN>Den myndighet som har beslutat om ett bidrag får besluta att ett beviljat stöd helt eller delvis inte ska betalas ut om det kan antas att bidraget har beviljats på grund av felaktiga uppgifter.</P>
<P class="p410 ft9"><SPAN class="ft10">5 § </SPAN>Mottagaren av ett bidrag enligt denna förordning är återbetal- ningsskyldig, om</P>
<P class="p13 ft7"><SPAN class="ft11">1.</SPAN><SPAN class="ft41">mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp, eller</SPAN></P>
<P class="p195 ft9"><SPAN class="ft11">2.</SPAN><SPAN class="ft76">villkor i beslutet om bidrag inte har följts.</SPAN></P>
<P class="p1322 ft17"><SPAN class="ft185">5 a § </SPAN>Om en bidragsmottagare är återbetalningsskyldig enligt 5 §, ska den myndighet som beslutat om bidraget besluta att helt eller</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">551</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_552" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft9">delvis kräva tillbaka stödet. Om det finns särskilda skäl för det, får myndigheten efterge kravet på återbetalning helt eller delvis.</P>
<P class="p83 ft7"><SPAN class="ft37">6 § </SPAN>Frågor om bidrag prövas av Havs- och vattenmyndigheten. Myndigheten får till länsstyrelsen överlämna uppgiften att pröva frågor om bidrag.</P>
<P class="p84 ft9"><SPAN class="ft10">7 § </SPAN>Länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas till Havs- och vattenmyndigheten.</P>
<P class="p603 ft7"><SPAN class="ft37">7 a § </SPAN>I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än Havs- och vattenmyndighetens beslut att inte betala ut stöd enligt 4 a § och Havs- och vattenmyndighetens beslut i ett överklagat ärende som avser länsstyrelsens beslut att inte betala ut stöd enligt 4 a § får dock inte överklagas.</P>
<P class="p87 ft9"><SPAN class="ft10">8 § </SPAN>Havs- och vattenmyndigheten får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.</P>
<P class="p81 ft10">Övergångsbestämmelser 1998:1343</P>
<P class="p326 ft7">Denna förordning träder i kraft den 1 december 1998. Genom för- ordningen upphävs förordningen (1985:145) om statsbidrag till fri- tidsfisket inom vissa områden och förordningen (1985:440) om stats- bidrag till fritidsfisket. Dessa föreskrifter gäller dock i fråga om bi- drag som har beviljats före ikraftträdandet.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 248px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">552</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_553" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<P style="text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft114">Referenser till avsnitt 3 Miljöpolitikens organisering – en forskningsöversikt</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Arbetsmiljöverket 2011, Erfarenheter av styrmedel på miljö- området, Rapport 2011:14.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Beck, U, 1992, Risk Society: Towards a New Modernity. London: Sage.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Björkdahl, C, 2005, Tillsynens effekter. En litteratursammanställ- ning. Rapport till Tillsynsforum.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Bredgaard, T, 2011, When government governs: closing the compliance gaps in Danish employment policies. International journal of PA oct 2011.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Busch, <NOBR>P-O</NOBR> & Jörgens, H 2005, International patterns of environ- ment policy change and governance, European environment 15, <NOBR>80-101.</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9">Carter, N 2007, Politics of the environment. Cambridge University Press NY.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Connelly, J och Smith, G och Benson, D och Saunders, C, 2012, Politics and the environment. From theory to practice.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9">Davies, J. S., 2002, The governance of urban regeneration: A critique of the ‘governing without government’ thesis, Public Administration, 80(2):301<SPAN class="ft92"></SPAN>322.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Djelic, <NOBR>M-L.</NOBR> och <NOBR>Sahlin-Andersson,</NOBR> K., red., 2006. Transnational Governance. Institutional Dynamics of Regulation<SPAN class="ft44">. </SPAN>Cambridge University Press.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Ds 1998:50, Att se till eller titta på – om tillsynen inom miljöområdet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Duit, A (red), 2014, State and environment. The Comparative study of environmental governance. Cambridge: MIT.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;" class="ft19">553</P>
</DIV>
<DIV id="page_554" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Florino, D, 2011, Explaining national environmental performance: approaches, evidence and implications. Policy science 44: 367- 389.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Gray, W & Shimshack, J 2011, Review of environmental economics and policy, vol. 5 issue 1 winter 2011.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Grönlund, A. och Modell, S, 2006, Effektivitet och styrning i statliga myndigheter, Lund: Studentlitteratur.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Heckscher, C & Donnellon, A (red), 1994, <SPAN class="ft44">The </SPAN><NOBR><SPAN class="ft44">post-bureaucratic</SPAN></NOBR><SPAN class="ft44"> organization: new perspectives on organizational change. </SPAN>London: Sage.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Hood, C, 1995, The New Public Management in the 80´s, a variation on a theme. Accounting, Organizations and Society, vol. 20, nr 2/3, s. <NOBR>93-109.</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Hysing, Erik, 2010, Governing towards sustainability, Örebro studies in political science 27.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Hysing, E, 2014, A Green star fading? A critical Assessment of Swedish Environmental Policy Change, European Policy and Governance, jan 2014.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Jacobsson, B, 1984, Hur styrs förvaltningen?: myt och verklighet kring departementens styrning av ämbetsverken. Stockholm: EFI.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Jacobsson, B och Sundström G (2006), Från hemvävd till invävd. Europeiseringen av svensk förvaltning och politik. Malmö: Liber.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Jagers, S (red), 2005, Hållbar utveckling som politik. Om miljö- politikens grundproblem. Malmö: Liber.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Jessop, B., 2002. Governance and Metagovernance: On Reflexivity, Requisite Variety, and Requisite Irony. <NOBR>On-Line</NOBR> Paper: http://comp.lancs.ac.uk/sociology/soc108rj.htm.</P>
<P class="p807 ft9">Johansson, V, 2006, Tillsyn och effektivitet. Umeå: Boréa.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Johansson, V och Lindgren, L (red), 2013, Uppdrag offentlig granskning. Lund: Studentlitteratur.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Jordan, A & Lenschow, A Policy Paper. Environmental policy Integration: A state of the art review, European Policy and Governance, april 2010.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">554</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_555" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr7 td201"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
<TD class="tr7 td107"><P class="p22 ft27">Bilaga 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Jordan, A och Wurzel, R och Zito, A, 2010, Comparative conclu- sions - ”new” environmental policy instruments: An evolution or a revolution in environmental policy? Environmental politics. 12:1, <NOBR>201-224.</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Jänicke, M, 2005, Trendsetters in Environmental policy: the Char- acter and role of Pioneer Countries, European Environment 15, <NOBR>129-142.</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Kettl, D, 2003, The transformation of governance. Baltimore: The Johns Hopkins University Press.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft79">Klerks, M, 2012, The effect of school inspections: a systematic review. Paper presented at the ORD, Wageningen, Netherlands.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Lindberg, <NOBR>A-K,</NOBR> 2004, Metoder i kommunal och regional tillsyn. En inventering.</P>
<P class="p1183 ft9">Lindgren, L,2008,Utvärderingsmonstret. Lund: Studentlitteratur.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9">Lundqvist, L,1971, Miljövårdsförvaltning och politisk struktur, s. 125ff.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Lundqvist, L, 2001, Implementation from above: The ecology of power in Sweden´s environmental governance, Governance vol. 14 no 3 july 2001, <NOBR>319-337.</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">McNeill, J R, 2000, An environmental history of the twentieth- century world. Something new under the sun. New York: Norton and company.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Munday, M och Roberts, A, 2014, Developing approaches to measuring and monitoring sustainable development in Wales: A review. Regional studies, Vol. 40:5, <NOBR>535-544.</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Mörth, U, red. 2004. Soft Law in Governance and Regulation. An Interdisciplinary Analysis. Edward Elgar.</P>
<P class="p1183 ft9">Naturvårdsverket rapport 5363. Stockholm: Naturvårdsverket.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">OECD Environmental performance review of Sweden: Assessment and recommendations.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Rhodes, R. A. W, 1994. The hollowing out of the state. The Changing Nature of the Public Service in Britain, Political Quarterly, 65(2):138<SPAN style="font: 15px 'Symbol';line-height: 20px;"></SPAN>151.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9">Rhodes, R. A. W, 1996. The new governance: governing without government, Political Studies, 44(4):652<SPAN class="ft92"></SPAN>667.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 57px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">555</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_556" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><P class="p22 ft20">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr7 td8"><P class="p22 ft20">SOU 2015:43</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Rhodes, R. A. W., 1997. Understanding Governance. Policy net- works, Governance, Reflexivity, and Accountability. Open University Press.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Rhodes, R. A. W., 2007. Understanding Governance. Ten Years On, Organizational Studies, <NOBR>28(8):1243–1264.</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Pfeffer, J. och Salancik, G. R., 1978, <SPAN class="ft44">The External Control of Or- ganizations</SPAN>. Harper & Row Publisher.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Pierre, J. och Peters, B. G<SPAN class="ft44">, </SPAN>2000, Governance, Politics and the State. Macmillan.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Pierre, J och Sundström, G., 2009, Samhällsstyrning i förändring, Liber, Stockholm.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Pollitt, C. och Bouckaert, G., 2004. Public Management Reform: A Comparative Approach. Oxford University Press.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Quist, J (2009), Komplex koordinering i Andersson, P och Solli, R (red), Offentlig sektor och komplexitet. Lund: Studentlitteratur.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9">RiR 2006:4, Mer kemikalier och bristande kontroll – tillsynen av tillverkare och importörer av kemiska produkter.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 15px 'Arial';line-height: 20px;">RRV 1996:10, Statlig tillsyn – ett förvaltningspolitiskt styrmedel. SOU 2004:100, Tillsynsutredningen.</P>
<P class="p807 ft9">Statskontoret 2010, Tänk till om tillsynen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Steinberg, P och VanDeveer, S (red), 2012, Comparative Environ- mental Politics. Theory, practice and prospects. Cambridge: MIT press.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Sundström, G, 2005, Målstyrningen drar åt skogen Om govern- ment och governance i svensk</P>
<P class="p807 ft9">skogspolitik. SCORE rapport 2005:6.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft17">Sørensen, E, 2002. Democratic Theory and Network Governance, i Administrative Theory and Practice, <NOBR>24(4):693–720.</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Sørensen, E, 2004. Offentlig ledelse som <NOBR>meta-styrning</NOBR> av netværk. Centre for Demokratic Network Governance. Working Paper 2004:3.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9">Sørensen, E, och Torfing, J., red., 2006. Theories of Democratic Network Governance. Palgrave Macmillan.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9">Sørensen, E, 2007. Public Administration as Metagovernance, i Gjelstrup, G. och Sørensen, E., red., Public Administration in</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">556</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_557" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft20">SOU 2015:43 Bilaga 4</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft9">Transition. Theory, Practice, Methodology. DJØF Publishing Copenhagen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Taylor, C & Pollard, S & Rocks, S & Angus, A, 2012, Selecting Policy instruments for better environmental regulation: a critique and future research agenda, European Policy and Governance, mars 2012.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Tillväxtanalys, 2014, Effekter av miljöpolitiska styrmedel i skogs- industrin.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Tosun, J, 2012, Policy Paper. Environmental monitoring and en- forcement in Europe: A review of empirical research, European Policy and Governance, Feb 2012.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft7">Winter, S & May, P, 2001, Motivation for compliance with environmental regulations, Journal of policy analysis and man- agement, vol. 20 no 4 <NOBR>675-698.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 493px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft19">557</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_558" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 134px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;">
<DIV style="position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343558x1.jpg" style="width:415px;height:24px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;">
<P style="font: 25px 'Arial';line-height: 28px;" class="p0">Statens offentliga utredningar 2015</P>
<P style="font: 13px 'Arial';line-height: 16px;" class="p1243">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">1.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Deltagande med väpnad styrka</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN style="font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;">i</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;">utbildning utomlands. En utökad beslutsbefogenhet för regeringen. Fö.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;"><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;">2.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;">Värdepappersmarknaden</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">MiFID II och MiFIR. + Bilagor. Fi.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;" class="ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Med fokus på kärnuppgifterna. En angelägen anpassning av Polismyndig- hetens uppgifter på djurområdet. Ju.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Ett svenskt tonnageskattesystem. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">En ny svensk tullagstiftning. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN class="ft3">6.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Mer gemensamma tobaksregler.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">Ett genomförande av tobaksprodukt- direktivet. S.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">7.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Krav på privata aktörer i välfärden. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;" class="ft3"><SPAN class="ft3">8.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">En översyn av årsredovisningslagarna. Ju.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">9.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">En modern reglering</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">av järnvägstransporter. Ju.</P>
<P class="p564 ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">10.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Gränser i havet. UD.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">11.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation och finansiering för ökad säkerhet. M.</SPAN></P>
<P class="p196 ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">12.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Överprövning av upphandlingsmål</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">m.m.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">13.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del I. A.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">14.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;">Sedd, hörd och respekterad. Ett ändamålsenligt klagomålssystem</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN class="ft3">i</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">hälso- och sjukvården. S.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">15.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring. N L.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">16.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar. N.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">17.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">För kvalitet – Med gemensamt ansvar. S.</SPAN></P>
<P class="p564 ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">18.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Lösöreköp och registerpant. Ju.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">19.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">En ny ordning för redovisningstillsyn. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">20.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. S.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">21.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Mer trygghet och bättre försäkring. Del 1 + 2. S.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft3">22. Rektorn och styrkedjan. U.</P>
<P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;" class="p564"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">23.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;">Informations- och cybersäkerhet</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN style="font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;">i</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;">Sverige. Strategi och åtgärder för säker information i staten. Ju Fö.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 197px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">24.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">En kommunallag för framtiden. Del A + B . Fi.</SPAN></P>
<P class="p564 ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">25.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">En ny säkerhetsskyddslag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p556 ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">26.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Begravningsclearing. Ku.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">27.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 192px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">28.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. N.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 192px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">29.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">En yrkesinriktning inom teknik programmet. U.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">30.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Kemikalieskatt. Skatt på vissa konsu- mentvaror som innehåller kemikalier. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">31.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Datalagring och integritet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p564 ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">32.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Nästa fas i </SPAN><NOBR>e-hälsoarbetet.</NOBR> S.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 172px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">33.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Uppgiftslämnarservice för företagen. N.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 191px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">34.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Ett effektivare främjandeförbud i lotterilagen. Fi.</SPAN></P>
<P class="p564 ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">35.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Service i glesbygd. N.</SPAN></P>
<P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;" class="p564"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">36.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;">Systematiska jämförelser. För lärande</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN style="font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;">i</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">staten. S.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">37.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Översyn av lagen om skiljeförfarande. Ju.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 173px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">38.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del II. A.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">39.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Myndighetsdatalag. Ju.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 220px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">40.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. Ju.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">41.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Ny patentlag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p556 ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">42.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Koll på anläggningen. N.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;" class="ft3"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">43.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">Vägar till ett effektivare miljöarbete. M.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_559" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 135px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;">
<DIV style="position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H3B343/H3B343559x1.jpg" style="width:415px;height:24px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;">
<P style="font: 25px 'Arial';line-height: 28px;" class="p0">Statens offentliga utredningar 2015</P>
<P style="font: 13px 'Arial';line-height: 16px;" class="p1243">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft149">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del I. [13]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet – Del II. [38]</P>
<P class="p939 ft149">Finansdepartementet</P>
<P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;" class="p3">Värdepappersmarknaden</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 31px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;">MiFID II och MiFIR. + Bilagor [2] Ett svenskt tonnageskattesystem. [4] En ny svensk tullagstiftning. [5]</P>
<P class="p3 ft3">Krav på privata aktörer i välfärden. [7]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Överprövning av upphandlingsmål m.m. [12]</P>
<P class="p3 ft3">En ny ordning för redovisningstillsyn. [19]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 69px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">En kommunallag för framtiden. Del A + B. [24]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? [27]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Kemikalieskatt. Skatt på vissa konsu- mentvaror som innehåller kemikalier. [30]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Ett effektivare främjandeförbud i lotterilagen. [34]</P>
<P class="p1309 ft149">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p3 ft3">Deltagande med väpnad styrka</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">i utbildning utomlands. En utökad beslutsbefogenhet för regeringen. [1]</P>
<P class="p939 ft149">Justitiedepartementet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Med fokus på kärnuppgifterna. En ange- lägen anpassning av Polismyndig- hetens uppgifter på djurområdet. [3]</P>
<P class="p12 ft3">En översyn av årsredovisningslagarna. [8]</P>
<P style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;" class="p3">En modern reglering</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 58px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;">av järnvägstransporter. [9] Lösöreköp och registerpant. [18]</P>
<P class="p4 ft3">Informations- och cybersäkerhet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">i Sverige. Strategi och åtgärder för säker information i staten. [23]</P>
<P class="p3 ft3">En ny säkerhetsskyddslag. [25]</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 361px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft3">Datalagring och integritet. [31]</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;">Översyn av lagen om skiljeförfarande. [37] Myndighetsdatalag. [39]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 236px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. [40]</P>
<P class="p3 ft3">Ny patentlag. [41]</P>
<P class="p1309 ft149">Kulturdepartementet</P>
<P class="p4 ft3">Begravningsclearing. [26]</P>
<P class="p1309 ft149">Miljö- och energidepartementet</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation och finansie- ring för ökad säkerhet. [11]</P>
<P class="p3 ft3">Vägar till ett effektivare miljöarbete. [43]</P>
<P class="p1309 ft149">Näringsdepartementet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring. [15]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 193px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar. [16]</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 210px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Gör Sverige i framtiden – digital kompetens. [28]</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;">Uppgiftslämnarservice för företagen. [33] Service i glesbygd. [35]</P>
<P class="p4 ft3">Koll på anläggningen. [42]</P>
<P class="p1309 ft149">Socialdepartementet</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 209px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Mer gemensamma tobaksregler. Ett genomförande av tobaks- produktdirektivet. [6]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 192px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Sedd, hörd och respekterad. Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården. [14]</P>
<P class="p12 ft3">För kvalitet – Med gemensamt ansvar. [17]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. [20]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 196px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Mer trygghet och bättre försäkring. Del 1 + 2. [21]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_560" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 102px 0px 698px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;">
<P class="p0 ft3">Nästa fas i <NOBR>e-hälsoarbetet.</NOBR> [32]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 342px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">Systematiska jämförelser. För lärande i staten. [36]</P>
<P class="p1309 ft149">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p3 ft3">Rektorn och styrkedjan. [22]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 368px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft3">En yrkesinriktning inom teknik programmet. [29]</P>
<P class="p939 ft149">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p4 ft3">Gränser i havet. [10]</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H3B343Slutbetänkande av MiljömyndighetsutredningenSOU_2015__43.pdf4217252pdfVägar till ett effektivare miljöarbetehttps://data.riksdagen.se/fil/FAD8DE4E-9455-4692-B5A7-85DDCDF8A39A