3516531H3B312201512sousouStatens offentliga utredningar 2015:12Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar1202015-03-02 00:00:002016-03-16 08:35:002015-03-02 00:00:00Överprövning av upphandlingsmål m.m.titelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H3B312/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H3B312https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H3B312
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:39px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:611px;left:399px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:82px 0px 30px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 34px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;z:b;margin:64px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:35px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_17 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_18 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_18 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_18 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_19 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_19 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_19 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_20 #tx1 {position:absolute;top:241px;left:369px;width:281px;height:292px;}
#page_20 #tx2 {position:absolute;top:457px;left:369px;width:281px;height:270px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:93px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:60px;left:1px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_22 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_24 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_24 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_25 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_26 #tx1 {position:absolute;top:158px;left:369px;width:282px;height:292px;}
#page_26 #tx2 {position:absolute;top:374px;left:369px;width:281px;height:247px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:93px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_27 #dimg1z{position:absolute;top:60px;left:1px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_31 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:655px;left:1px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_31 #tx1 {position:absolute;top:158px;left:277px;width:281px;height:292px;}
#page_31 #tx2 {position:absolute;top:374px;left:277px;width:281px;height:270px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:641px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:98px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:552px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:614px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:43px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:552px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_42 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_48 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_49 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_52 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_54 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_55 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_58 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_59 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_60 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:641px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:653px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_63 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_70 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:58px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_73 #dimg1z{position:absolute;top:660px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:605px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_75 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_79 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_83 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_83 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_84 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_85 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:629px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_91 #dimg1z{position:absolute;top:329px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:384px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:384px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_93 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_96 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_97 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_99 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_99 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_100 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_101 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_102 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_102 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_103 #dimg1z{position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_104 #dimg1z{position:absolute;top:545px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_105 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_3 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_106 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_107 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_108 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_108 #dimg1z{position:absolute;top:605px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_109 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_109 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_110 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_110 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_111 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_111 #dimg1z{position:absolute;top:473px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:119px;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:413px;height:119px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_112 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_112 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_113 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_113 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_114 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_115 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_116 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_117 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_117 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_118 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_118 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_119 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_120 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_120 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_121 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_121 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_122 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_123 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:522px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:413px;height:48px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_124 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_124 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_125 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_125 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_126 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_126 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_127 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_127 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_128 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_128 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_129 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_129 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_130 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_130 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_131 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_131 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_132 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_132 #dimg1z{position:absolute;top:492px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:413px;height:48px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_133 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_133 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_134 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_134 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_135 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_135 #dimg1z{position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_136 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_136 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_137 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_137 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_138 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_138 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_139 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_140 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_140 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_141 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_141 #dimg1z{position:absolute;top:149px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:528px;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:528px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_142 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_143 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_143 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_144 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_144 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_145 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_145 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_146 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_146 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_147 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;z:b;margin:33px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_148 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_148 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_149 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_149 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_150 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_150 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_151 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_152 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_152 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_153 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_153 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_154 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_155 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_156 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_157 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_157 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_158 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_158 #dimg1z{position:absolute;top:146px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:555px;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:555px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_159 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_159 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_160 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_160 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_161 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_161 #dimg1z{position:absolute;top:511px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:173px;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:413px;height:173px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_162 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_162 #dimg1z{position:absolute;top:641px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_163 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_163 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_164 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_164 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_165 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_165 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_166 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_166 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_167 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_168 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_168 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_169 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_169 #dimg1z{position:absolute;top:223px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:466px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:466px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_170 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_170 #dimg1z{position:absolute;top:617px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_171 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_171 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_172 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_172 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_173 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_174 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_175 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_176 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_176 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_177 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_177 #dimg1z{position:absolute;top:641px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_178 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_178 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_179 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_180 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_180 #dimg1z{position:absolute;top:653px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_181 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_182 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_183 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_183 #dimg1z{position:absolute;top:584px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:136px;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:413px;height:136px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_184 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_184 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_185 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;z:b;margin:28px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_186 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_186 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_187 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_188 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_189 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;z:b;margin:33px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_190 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_190 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_191 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_192 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;z:b;margin:41px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_193 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_193 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_194 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_194 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_195 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_195 #dimg1z{position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_196 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_196 #dimg1z{position:absolute;top:533px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_197 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_197 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_198 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_199 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_200 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_201 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_202 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_202 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_203 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;z:b;margin:98px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_205 #dimg1z{position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:413px;height:120px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_206 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;z:b;margin:84px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_208 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_209 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_210 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_211 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_212 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_213 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_214 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_215 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_216 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_217 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_218 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;z:b;margin:86px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_220 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_221 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_222 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_223 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_224 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_225 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_226 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;z:b;margin:24px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_227 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_228 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_229 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_230 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_231 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_232 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;z:b;margin:53px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_234 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_235 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_236 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_237 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_238 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_239 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_240 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_241 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_242 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;z:b;margin:70px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_244 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_3 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_245 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_246 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_3 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_247 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_248 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;z:b;margin:87px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_249 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_250 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_251 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_252 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_253 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_254 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_255 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_256 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_257 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_258 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_259 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;z:b;margin:68px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_261 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;z:b;margin:54px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_263 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_264 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_265 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_3 {border:none;z:b;margin:71px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_267 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_267 #dimg1z{position:absolute;top:77px;left:63px;z-index:-1;width:151px;height:68px;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:151px;height:68px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_268 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_269 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_270 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_271 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;z:b;margin:88px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_273 #dimg1z{position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 48px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_274 #dimg1z{position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;}
.ft1{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft4{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft6{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft7{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft9{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft12{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;}
.ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft14{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft15{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft16{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft17{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft18{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft21{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft23{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft24{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft27{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft28{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft29{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;}
.ft30{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft31{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft32{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft33{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft35{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft36{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft37{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft38{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft40{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 18px;}
.ft42{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;}
.ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 19px;}
.ft44{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft45{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft46{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft47{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft48{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft52{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft55{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft57{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft58{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft59{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft60{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft61{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;}
.ft62{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft63{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft64{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft65{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft66{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft67{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft68{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft69{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;}
.ft70{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft71{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 18px;}
.ft72{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;}
.ft73{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft74{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft75{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft76{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft77{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft78{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft79{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;}
.ft80{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 19px;}
.ft81{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft82{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 19px;}
.ft83{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 13px;}
.ft84{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 12px;}
.ft85{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 13px;}
.ft86{font: 12px 'MS Gothic' !important;l-h: 11px;}
.ft87{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft88{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft89{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft90{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft91{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft92{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft93{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft94{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft95{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;}
.ft96{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 13px;}
.ft97{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft98{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;}
.ft99{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 18px;}
.ft100{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 21px;}
.ft101{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft102{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft103{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 19px;}
.ft104{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft105{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft106{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft107{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft108{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 20px;}
.ft109{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft110{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;}
.ft111{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 12px;}
.ft112{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft113{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft114{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft115{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;}
.ft116{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;}
.ft117{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft118{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft119{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft120{font: 14px 'MS Gothic' !important;l-h: 17px;}
.ft121{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 18px;}
.ft122{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 19px;}
.ft123{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 11px;l-h: 17px;}
.ft124{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft125{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft126{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft127{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 18px;}
.ft128{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 18px;}
.ft129{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 19px;}
.ft130{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;}
.ft131{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft132{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft133{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft134{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft135{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft136{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;}
.ft137{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft138{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft139{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft140{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.p0{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 483px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p15{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.41px;}
.p28{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.34px;}
.p35{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p47{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 287px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 18px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p111{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: left;margin-top: 377px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p129{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 260px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 313px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p145{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p159{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p163{text-align: left;padding-right: 126px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p183{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p187{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p198{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p205{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px !important;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-right: 126px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p226{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p236{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p249{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p252{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p255{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p257{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p263{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px !important;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p290{text-align: left;padding-right: 168px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: left;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p298{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p313{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p323{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p331{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 1px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p335{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p340{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p347{text-align: left;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p350{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p363{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p365{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p367{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p369{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px !important;}
.p373{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p377{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p378{text-align: left;padding-right: 126px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p389{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p397{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p402{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p403{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p404{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p412{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p420{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p421{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p426{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p439{text-align: left;padding-right: 189px;padding-top: 1px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p440{text-align: left;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;}
.p441{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p445{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p446{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p451{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p459{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p481{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p482{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p485{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p501{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p502{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p504{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p507{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p509{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p512{text-align: left;padding-right: 420px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p514{text-align: left;padding-right: 483px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p516{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p519{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p521{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p533{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p534{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p535{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p537{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p538{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p555{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p556{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p557{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p559{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p560{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p561{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p562{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p563{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p564{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p565{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p566{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p567{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p568{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p569{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p570{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p572{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p573{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p574{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 693px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p575{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p577{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p578{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p581{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p582{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p585{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p587{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p589{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p591{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p592{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p593{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.29px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.28px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p598{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p599{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p600{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p601{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;}
.p602{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p603{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p604{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p605{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p606{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p608{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p609{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p610{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;}
.p611{text-align: left;padding-right: 525px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p613{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p614{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 525px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p615{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p616{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 567px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 339px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 471px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 473px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 386px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 38px;}
.tr2{heightzzz: 18px;}
.tr3{heightzzz: 20px;}
.tr4{heightzzz: 37px;}
.tr5{heightzzz: 28px;}
.tr6{heightzzz: 29px;}
.tr7{heightzzz: 17px;}
.tr8{heightzzz: 56px;}
.tr9{heightzzz: 14px;}
.tr10{heightzzz: 36px;}
.tr11{heightzzz: 19px;}
.t0{width: 456px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 148px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 419px;margin-leftZ: 35px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 419px;margin-leftZ: 35px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 457px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 457px;margin-top: 29px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 420px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 419px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 456px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 353px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 19px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 354px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 19px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 535px;margin-leftZ: 1px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B3121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Överprövning av upphandlingsmål m.m.</P>
<P class="p1 ft1">Betänkande av Överprövningsutredningen</P>
<P class="p2 ft1">Stockholm 2015</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft2">SOU 2015:12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p3 ft3">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.</P>
<P class="p4 ft3">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm</P>
<P class="p5 ft3">Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p4 ft3"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se</P>
<P class="p4 ft3">Webbplats: fritzes.se</P>
<P class="p6 ft3">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p7 ft4">Svara på remiss – hur och varför.</P>
<P class="p3 ft4">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p8 ft3">En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.</P>
<P class="p9 ft3">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.</P>
<P class="p4 ft3">Omslag: Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p4 ft3">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.</P>
<P class="p10 ft3">ISBN <NOBR>978-91-38-24239-1</NOBR></P>
<P class="p5 ft5"><SPAN class="ft3">ISSN </SPAN><NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p3 ft6">Till statsrådet Ardalan Shekarabi</P>
<P class="p11 ft7">Regeringen beslutade den 21 november 2013 att uppdra åt en särskild utredare att se över rättsmedlen i upphandlingslagstiftningen. Den 1 januari 2014 förordnades f.d. kammarrättslagmannen Christer Sjödin som särskild utredare.</P>
<P class="p12 ft7">Den 3 februari 2014 förordnades som experter att biträda utredningen departementssekreteraren Charlotte Brunlid, ämnesrådet Åsa Edman, ämnessakkunnige Jonatan Wahlberg, rättssakkunnige Eva <NOBR>Zawiska-Önnertson,</NOBR> lagmannen Birgitta Holmgren, juristen Ulrica Dyrke, kammarrättsrådet Gunilla Ericsson, processrådet Daniel Johansson, avtalscontroller Martin Magnusson, affärsjuristen Pernilla Samuelsson, förbundsjuristen Magnus Ljung, juristen och enhetschefen Anna Ekberg samt juristen Olof Erixon. Den 3 mars 2014 förordnades professorn Torbjörn Andersson som expert att biträda utredningen. Åsa Edman entledigades fr.o.m. den 16 december 2014.</P>
<P class="p13 ft7">Kammarrättsassessorn Åse Nevhage har varit anställd som sekreterare fr.o.m. den 13 januari 2014.</P>
<P class="p12 ft7">Överprövningsutredningen överlämnar härmed betänkandet Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12).</P>
<P class="p14 ft8">Utredningens uppdrag är därmed avslutat.</P>
<P class="p15 ft8">Sundsvall i mars 2015</P>
<P class="p16 ft8">Christer Sjödin</P>
<P class="p17 ft8">/Åse Nevhage</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p18 ft6">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p19 ft9"><A href="#page_11">Sammanfattning ................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft9"><A href="#page_11">11</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p19 ft9"><A href="#page_17">1 Författningsförslag......................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p20 ft9"><A href="#page_17">17</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft8"><SPAN class="ft8">1.1</SPAN><A href="#page_17"><SPAN class="ft10">Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1091) om</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft11"><A href="#page_17">offentlig upphandling ..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_17">17</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft7"><SPAN class="ft8">1.2</SPAN><A href="#page_22"><SPAN class="ft12">Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p19 ft11"><A href="#page_22">och posttjänster........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_22">22</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p21 ft8"><SPAN class="ft8">1.3</SPAN><A href="#page_28"><SPAN class="ft10">Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr3 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_28">upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ...................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_28">28</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p24 ft9"><A href="#page_33">2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_33">Ärendet .....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p20 ft9"><A href="#page_33">33</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft8"><A href="#page_33">2.1</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_33">Utredningens uppdrag.............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_33">33</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p24 ft8"><A href="#page_34">2.2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_34">Arbetets bedrivande.................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_34">34</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p19 ft9"><A href="#page_37">3</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_37">Bakgrund ..................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p20 ft9"><A href="#page_37">37</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td1"><SPAN class="p19 ft9"><A href="#page_41">4</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><SPAN class="p23 ft9"><A href="#page_41">Gällande rätt..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p20 ft9"><A href="#page_41">41</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p24 ft8"><A href="#page_41">4.1</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_41">Allmänt om bestämmelser på upphandlingsområdet ............</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_41">41</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_41">4.1.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p25 ft11"><NOBR><A href="#page_41">EU-rätten ......................................................................</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_41">41</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_43">4.1.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p25 ft14"><A href="#page_43">De svenska upphandlingslagarna .................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_43">43</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_44">4.2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_44">Regler om rättsmedel på upphandlingsområdet ....................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_44">44</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_44">4.2.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p25 ft11"><A href="#page_44">Rättsmedel i </A><NOBR><A href="#page_44">EU-rätten ................................................</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_44">44</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_53">4.2.2 Rättsmedel i de svenska upphandlingslagarna ............</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_53">53</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_67">4.3</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_67">Direktupphandling...................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_67">67</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td5"><SPAN class="p20 ft15">5</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td10"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_70">4.4 Förfaranderegler för icke direktivstyrda upphandlingar</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td5"><SPAN class="p20 ft17"><A href="#page_70">....... 70</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td1"><SPAN class="p19 ft9"><A href="#page_73">5</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td4"><SPAN class="p26 ft18"><A href="#page_73">Överväganden och förslag ............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td5"><SPAN class="p20 ft9"><A href="#page_73">73</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_73">5.1</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p26 ft11"><A href="#page_73">Inledning ..................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_73">73</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_73">5.1.1 Syftet med upphandlingslagstiftningen och dess</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p25 ft11"><A href="#page_73">rättsmedel .....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_73">73</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_75">5.1.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p25 ft11"><A href="#page_75">Disposition ...................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_75">75</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_76">5.1.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p25 ft11"><A href="#page_76">Allmänt om förslagen ..................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_76">76</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_78">5.2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p26 ft14"><A href="#page_78">Minska antalet överprövningar ...............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_78">78</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_78">5.2.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p25 ft11"><A href="#page_78">Uppdraget.....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_78">78</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_80">5.2.2 Aktuell reglering i nationell lagstiftning.....................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_80">80</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_85">5.2.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p25 ft11"><A href="#page_85">Europakonventionen....................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_85">85</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_86">5.2.4 </A><NOBR><A href="#page_86">EU-fördraget</A></NOBR><A href="#page_86"> och Europeiska unionens stadga</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p25 ft8"><A href="#page_86">om de grundläggande rättigheterna.............................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_86">86</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_87">5.2.5 Rättsmedelsdirektiven och </A><NOBR><A href="#page_87">EU-domstolens</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p25 ft11"><A href="#page_87">praxis .............................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_87">87</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_88">5.2.6</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p25 ft8"><A href="#page_88">Om upphandlingsmålens karaktär ..............................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_88">88</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td10"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_91">5.3 Avgifter vid ansökan om överprövning..................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_91">91</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_92">5.3.1 Tidigare förarbeten och utredningar...........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_92">92</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_103">5.3.2 Andra EU- och </A><NOBR><A href="#page_103">EES-länders</A></NOBR><A href="#page_103"> reglering......................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_103">103</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_105">5.3.3 Avgifter i allmän domstol ..........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_105">105</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_108">5.3.4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p25 ft14"><A href="#page_108">Bör avgifter införas?...................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_108">108</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td1"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_111">5.4</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_111">Ersättning för processkostnader...........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_111">111</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td4"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_112">5.4.1 Tidigare förarbeten och utredningar.........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td5"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_112">112</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_117">5.4.2 Andra EU- och </A><NOBR><A href="#page_117">EES-länders</A></NOBR><A href="#page_117"> reglering......................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_117">117</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td6"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_119">5.4.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td7"><SPAN class="p25 ft8"><A href="#page_119">Bör processkostnadsansvar införas? .........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td5"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_119">119</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td10"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_123">5.5 Minska negativa konsekvenser av överprövning .................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_123">123</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_123">5.6</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td4"><SPAN class="p26 ft14"><A href="#page_123">Den förlängda avtalsspärren..................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_123">123</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_123">5.6.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p25 ft11"><A href="#page_123">Uppdraget...................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_123">123</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_124">5.6.2 Aktuell reglering i nationell lagstiftning...................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_124">124</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_126">5.6.3 Tidigare förarbeten och utredningar.........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_126">126</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_128">5.6.4 Rättsmedelsdirektiven och </A><NOBR><A href="#page_128">EU-domstolens</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p25 ft11"><A href="#page_128">praxis ...........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_128">128</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_129">5.6.5 Andra EU- och </A><NOBR><A href="#page_129">EES-länders</A></NOBR><A href="#page_129"> reglering......................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_129">129</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p26 ft8"><A href="#page_130">5.6.6 I vilken omfattning bör den förlängda</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td7"><SPAN class="p25 ft11"><A href="#page_130">avtalsspärren gälla? .....................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td5"><SPAN class="p20 ft11"><A href="#page_130">130</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft15">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<P class="p18 ft16">SOU 2015:12 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_132">5.7</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td11"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_132">Pröva trots avtal .....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_132">132</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_132">5.7.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p25 ft11"><A href="#page_132">Uppdraget ...................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_132">132</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_133">5.7.2 Aktuell reglering i nationell lagstiftning ...................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_133">133</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_136">5.7.3 Tidigare förarbeten och utredningar .........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_136">136</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_137">5.7.4 Rättsmedelsdirektiven och </A><NOBR><A href="#page_137">EU-domstolens</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p25 ft11"><A href="#page_137">praxis............................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_137">137</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_138">5.7.5 Andra EU- och </A><NOBR><A href="#page_138">EES-länders</A></NOBR><A href="#page_138"> reglering ......................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_138">138</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_140">5.7.6 Bör domstol kunna pröva en upphandling trots</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td6"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p25 ft11"><A href="#page_140">ingånget avtal?.............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_140">140</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td1"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_141">5.8</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td11"><SPAN class="p23 ft11"><A href="#page_141">Preklusionsfrist ......................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_141">141</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_141">5.8.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p25 ft11"><A href="#page_141">Uppdraget ...................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_141">141</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_143">5.8.2 Aktuell reglering i nationell lagstiftning ...................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_143">143</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_143">5.8.3 Rättsmedelsdirektiven och </A><NOBR><A href="#page_143">EU-domstolens</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p25 ft11"><A href="#page_143">praxis............................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_143">143</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td11"><SPAN class="p23 ft8"><A href="#page_145">5.8.4 Andra EU- och </A><NOBR><A href="#page_145">EES-länders</A></NOBR><A href="#page_145"> reglering ......................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_145">145</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft7"><SPAN class="ft8">5.8.5</SPAN><A href="#page_146"><SPAN class="ft19">Uppfyller den svenska regleringen skyndsamhets- och effektivitetsmålen i</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p28 ft14"><A href="#page_146">rättsmedelsdirektiven?................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_146">146</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p29 ft8"><A href="#page_148">5.8.6</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p28 ft8"><A href="#page_148">Är det möjligt att införa en preklusionsfrist?...........</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_148">148</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p29 ft8"><A href="#page_150">5.8.7</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p25 ft8"><A href="#page_150">Uppnås målen i direktiven bättre genom Högsta</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p28 ft8"><A href="#page_150">förvaltningsdomstolens rättspraxis?..........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_150">150</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p29 ft8"><A href="#page_151">5.8.8</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p25 ft8"><A href="#page_151">Uppnås målen i direktiven bättre genom en</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p28 ft8"><A href="#page_151">renodlad preklusionsfrist?..........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_151">151</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p29 ft8"><A href="#page_154">5.8.9</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p28 ft8"><A href="#page_154">En alternativ lösning (mellanvägen)..........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_154">154</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td15"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_158">5.8.10 Nya omständigheter i kammarrätt ............................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_158">158</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td15"><SPAN class="p28 ft8"><A href="#page_161">5.9 Undantag för temporär direktupphandling..........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_161">161</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_162">5.9.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p28 ft11"><A href="#page_162">Uppdraget ...................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_162">162</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td15"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_162">5.9.2 Aktuell reglering i nationell lagstiftning och</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p28 ft11"><A href="#page_162">praxis............................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_162">162</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_163">5.9.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p28 ft14"><A href="#page_163">Tidigare utredningar ...................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_163">163</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td15"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_164">5.9.4 Rättsmedelsdirektiven och </A><NOBR><A href="#page_164">EU-domstolens</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p28 ft11"><A href="#page_164">praxis............................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_164">164</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td15"><SPAN class="p28 ft8"><A href="#page_165">5.9.5 Andra länder som tillåter temporära lösningar.........</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_165">165</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td15"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_166">5.9.6 Bör ett undantag för temporär upphandling</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p28 ft11"><A href="#page_166">införas? ........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_166">166</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr0 td16"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_169">5.10</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td17"><SPAN class="p31 ft8"><A href="#page_169">Tidsfrist för förvaltningsrättens prövning och skyndsam</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p31 ft11"><A href="#page_169">handläggning..........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_169">169</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p31 ft8"><A href="#page_169">5.10.1 Aktuell reglering i nationell lagstiftning...................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_169">169</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p31 ft8"><A href="#page_170">5.10.2 Rättsmedelsdirektiven och </A><NOBR><A href="#page_170">EU-domstolens</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p32 ft11"><A href="#page_170">praxis ...........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_170">170</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p31 ft11"><A href="#page_171">5.10.3 Tidigare utredningar...................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_171">171</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p31 ft8"><A href="#page_176">5.10.4 Andra länder som har tidsfrister för prövning i</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p32 ft11"><A href="#page_176">första instans...............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_176">176</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p31 ft8"><A href="#page_176">5.10.5 Bör en regel om tidsfrist för förvaltningsrätternas</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p32 ft8"><A href="#page_176">prövning samt skyndsam handläggning införas? .....</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_176">176</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_183">5.11</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p31 ft8"><A href="#page_183">Frister för ansökan om upphandlingsskadeavgift samt</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p31 ft11"><A href="#page_183">för talan om skadestånd ........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_183">183</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p31 ft11"><A href="#page_184">5.11.1 Uppdraget...................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_184">184</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p31 ft8"><A href="#page_185">5.11.2 Aktuell reglering i nationell lagstiftning...................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_185">185</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p31 ft8"><A href="#page_186">5.11.3 Tidigare förarbeten och utredningar.........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_186">186</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p31 ft8"><A href="#page_196">5.11.4 Rättsmedelsdirektiven och </A><NOBR><A href="#page_196">EU-domstolens</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p32 ft11"><A href="#page_196">praxis ...........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_196">196</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p31 ft8"><A href="#page_196">5.11.5 Andra EU- och </A><NOBR><A href="#page_196">EES-länders</A></NOBR><A href="#page_196"> reglering......................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_196">196</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td16"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td17"><SPAN class="p31 ft11"><A href="#page_197">5.11.6 Bör fristerna förlängas?..............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_197">197</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p19 ft9"><A href="#page_205">6</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p31 ft18"><A href="#page_205">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p20 ft9"><A href="#page_205">205</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p19 ft9"><A href="#page_207">7</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p31 ft9"><A href="#page_207">Konsekvensanalys.....................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td18"><SPAN class="p20 ft9"><A href="#page_207">207</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_207">7.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p31 ft11"><A href="#page_207">Inledning ................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_207">207</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_210">7.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p31 ft8"><A href="#page_210">Processkostnader inte ersättningsgill skada.........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_210">210</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_210">7.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p31 ft14"><A href="#page_210">Påtalandeskyldighet/mellanvägen.........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_210">210</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_213">7.4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p31 ft14"><A href="#page_213">Regel avseende nya omständigheter.....................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_213">213</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_213">7.5</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p31 ft8"><A href="#page_213">Temporär direktupphandling – exemplifiering....................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_213">213</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_214">7.6</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p31 ft8"><A href="#page_214">Tidsfrist för förvaltningsrätternas prövning........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_214">214</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td16"><SPAN class="p19 ft8"><A href="#page_217">7.7</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p31 ft8"><A href="#page_217">Tidsfrist för att väcka talan om skadestånd .........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td18"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_217">217</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><SPAN class="p19 ft9"><A href="#page_219">8</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p31 ft9"><A href="#page_219">Författningskommentar .............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p20 ft9"><A href="#page_219">219</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft8"><SPAN class="ft8">8.1</SPAN><A href="#page_219"><SPAN class="ft20">Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:1091) om</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p19 ft11"><A href="#page_219">offentlig upphandling............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_219">219</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft15">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p19 ft21">Innehåll</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft7"><SPAN class="ft8">8.2</SPAN><A href="#page_223"><SPAN class="ft12">Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr2 td19"><SPAN class="p19 ft11"><A href="#page_223">och posttjänster......................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p20 ft8"><A href="#page_223">223</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft8"><SPAN class="ft8">8.3</SPAN><A href="#page_228"><SPAN class="ft10">Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1029) om</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td23"><SPAN class="p30 ft8"><A href="#page_228">upphandling på försvars- och säkerhetsområdet</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td20"><SPAN class="p20 ft22">................. <A href="#page_228">228</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td23"><SPAN class="p19 ft9"><A href="#page_233">Särskilt yttrande ..............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td20"><SPAN class="p20 ft9"><A href="#page_233">233</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td23"><SPAN class="p19 ft9"><A href="#page_243">Litteraturförteckning ........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p20 ft9"><A href="#page_243">243</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p19 ft23">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p19 ft13"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p19 ft24">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p19 ft25"><A href="#page_249">Kommittédirektiv 2013:105 .......................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p20 ft24"><A href="#page_249">249</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p19 ft24">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p19 ft25"><A href="#page_261">Kommittédirektiv 2014:63 .........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p20 ft24"><A href="#page_261">261</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p19 ft24">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p19 ft25"><A href="#page_263">Kommittédirektiv 2014:154 .......................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p20 ft24"><A href="#page_263">263</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p19 ft24">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td25"><SPAN class="p19 ft26"><A href="#page_267">Enkätfrågor .................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td20"><SPAN class="p20 ft24"><A href="#page_267">267</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p18 ft6">Sammanfattning</P>
<P class="p36 ft7">Betänkandet innehåller författningsförslag som syftar till att öka effektiviteten i upphandlingsförfarandena. Förslagen påverkar i första hand dels företag som önskar delta i offentlig upphandling dels upphandlande myndigheter eller enheter men också allmänheten i form av skattebetalare och avnämare samt domstolar.</P>
<P class="p12 ft7">I kommittédirektiven nämns två olika strategier som utredningen bör undersöka i syfte att öka effektiviteten i upphandlingsförfarandena. Utredningen ska finna sätt att komma till rätta med de problem som orsakas, både samhällsekonomiskt och för berörda aktörer, av att upphandlingar stoppas när de begärs överprövade i domstol. Den ena strategin innebär att man försöker minska antalet ansökningar om överprövning genom antingen ansökningsavgifter eller processkostnadsansvar. Den andra strategin innebär att man vidtar åtgärder som minskar de negativa konsekvenserna av att en upphandling blir överprövad. En given utgångspunkt för utredningen är att eventuella förändringar av regelverket inte får innebära att rättssäkerheten eftersätts.</P>
<P class="p37 ft27">Ansökningsavgift och processkostnadsansvar</P>
<P class="p38 ft7">Den strategi som innebär att man försöker minska antalet ansökningar om överprövning genom antingen ansökningsavgifter eller processkostnadsansvar och därmed antalet stoppade upphandlingar har av utredningen inte ansetts vara en framkomlig väg. Utredningen har därför inte föreslagit att ansökningsavgifter eller processkostnadsansvar bör införas. I dag är det dock i vissa situationer möjligt för en leverantör att genom skadestånd få ersättning för sina processkostnader medan den upphandlande myndigheten/enheten aldrig kan få sina kostnader ersatta, vilket enligt utredningens mening skapar en obalans mellan parterna. Utredningen föreslår därför en</P>
<P class="p39 ft15">11</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">regel som innebär att kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat (processkostnader) som en part skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt i överprövningsmål inte utgör ersättningsgill skada. Utredningens avsikt med den föreslagna regeln är att återställa balansen mellan parterna i upphandlingsmål.</P>
<P class="p41 ft7">Strategin som innebär att man vidtar åtgärder som minskar de negativa konsekvenserna av att en upphandling blir överprövad har av utredningen ansetts vara en mera framkomlig väg.</P>
<P class="p42 ft27">Förlängd avtalsspärr</P>
<P class="p43 ft7">Utredningen ska enligt direktiven överväga om den förlängda avtalsspärren bör avskaffas. Om systemet skulle avskaffas måste domstolen enligt utredningens mening i stället fatta ett interimistiskt beslut, där också i och för sig en skadebedömning måste göras. Med beaktande av att det enligt praxis råder stark presumtion för att meddela interimistiskt beslut att inte låta upphandlingen fortgå anser utredningen att ett återinförande av regler som innebär att förvaltningsrätten ska fatta interimistiskt beslut inte skulle innebära att problemet med stoppade upphandlingar skulle minska nämnvärt. I stället kommer det att skapa merarbete för förvaltningsrätterna. Utredningen föreslår därför att den förlängda avtalsspärren ska kvarstå i befintlig omfattning.</P>
<P class="p42 ft27">Pröva efter ogiltigförklaring eller efter avtal</P>
<P class="p44 ft7">Utredningen anser inte att man skulle vinna något i effektivitetshänseende i upphandlingsprocessen om domstolen efter ogiltigförklaring sedan också skulle pröva upphandlingen. Utredningen bedömer att något behov inte heller finns av att vid en överprövningsprocess efter det att ett avtal har slutits mellan en upphandlande myndighet eller enhet och en leverantör, vid sidan om möjligheten att ogiltigförklara avtalet, ge domstolarna möjlighet att förordna om att en upphandling ska göras om eller att ett beslut om upphandling ska upphävas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p19 ft21">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft27">Preklusionsfrist m.m.</P>
<P class="p38 ft7">Utredningen har också i uppdrag att överväga om det ska införas en preklusionsfrist innebärande att ansökan om överprövning som avser brister i det konkurrensuppsökande skedet måste göras inom en viss tid vid påföljd att frågan annars inte prövas. Utredningen har funnit att en renodlad sådan inte bör införas. Utredningen föreslår i stället en alternativ lösning, den s.k. mellanvägen. Förslaget innebär att det införs en påtalandeskyldighet (mellanväg) för leverantörer avseende fel och brister innan halva tiden för att lämna anbudsansökan eller anbud i upphandlingen löpt ut. Genom den föreslagna regeln förstärks incitamenten till dialog mellan leverantörer och upphandlande myndigheter/enheter hellre än domstolsprocesser. Om dialog förs mellan parterna kan fel och brister uppdagas och rättas till i ett tidigare skede vilket skulle kunna leda till att behovet av att ansöka om överprövning minskar. Enligt utredningens mening borde upphandlingsmålen i domstol bli mer renodlade till följd av den s.k. mellanvägen vilket borde leda till en bättre och effektivare process.</P>
<P class="p46 ft7">Som utredningen ser det borde upphandlingsprocessen vidare bli effektivare om processen koncentreras till underrätt. Utredningen har därför föreslagit att en regel bör införas i upphandlingslagarna som innebär att en part i kammarrätten till stöd för sin talan får åberopa en omständighet eller bevis som inte lagts fram tidigare endast om parten gör sannolikt att omständigheten eller beviset inte har kunnat åberopas vid förvaltningsrätten eller att parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det.</P>
<P class="p37 ft27">Tidsfrist och direktupphandling</P>
<P class="p47 ft7">Utredningen föreslår att det ska införas en tidsfrist på 90 dagar för förvaltningsrätternas handläggning och att det också ska införas ett skyndsamhetskrav i författningstexten. Utredningen föreslår också att det i författningstexten exemplifieras att en upphandlande myndighet/enhet bör kunna förutse att en upphandling begärs överprövad och att överprövning sker i en instans. Överprövningar är en viktig del av rättssäkerheten vid upphandlingar. Samtidigt innebär en överprövning att hela upphandlingsprocessen stannar upp, eftersom varken leverantören eller myndigheten/enheten kan vara</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">säker på när och om kontraktet kan undertecknas. De flesta överprövningar avgörs relativt snabbt men 25 procent av överprövningarna tar längre tid än tre månader för förvaltningsrätterna att avgöra. I tre fjärdedelar av alla överprövningar slutar överprövningsprocessen när förvaltningsrätten har fattat sitt slutliga beslut. En fjärdedel av förvaltningsrättens avgörande överklagas till kammarrätt men det är dock enbart cirka fem procent av förvaltningsrättens avgörande som sakprövas i kammarrätt. I mindre än en procent av det totala antalet annonserade upphandlingar sker således en sakprövning i två instanser.</P>
<P class="p49 ft7">Systemet med upphandlingar inklusive överprövningssystemet handlar, som utredningen ser det, inte bara om att skydda den leverantör som anser sig förfördelad under något stadium i upphandlingsförfarandet utan också om att man ska kunna tillhandahålla varor och tjänster för allmänheten på ett bra sätt. Konsekvensen av ett system där överprövningar stoppar upp och fördröjer upphandlingar under en längre period drabbar ytterst allmänheten. En lång process kan exempelvis innebära att ett antal personer inte får den livsnödvändiga medicin de skulle behöva.</P>
<P class="p50 ft7">Med de föreslagna författningsändringarna avseende en tidsfrist för förvaltningsrätternas prövning samt exemplifieringen av vad upphandlande myndighet/enhet kunnat förutse vill utredningen göra upphandlingsprocessen mer förutsebar och i vissa fall göra överprövningstiden betydligt kortare än tidigare. Leverantörer och upphandlande myndigheter/enheter kan med de föreslagna ändringarna bättre planera sin verksamhet. Genom en bättre planering bör också möjligheterna till att göra en god affär förbättras.</P>
<P class="p49 ft7">Om en ansökan om överprövning avslås i förvaltningsrätten och därefter inte överklagas till högre instans bör kontrakt kunna slutas efter drygt tre månader. Om en ansökan om överprövning inte stannar vid förvaltningsrättens avgörande eller inte avgjorts inom den tidsfrist som anges för förvaltningsrättens prövning bör en upphandlande myndighet eller enhet kunna tillämpa förhandlat förfarande utan föregående annonsering under överprövningstiden och till dess att en ny upphandling kunnat genomföras om övriga förutsättningar för synnerliga brådska är uppfyllda. Att en upphandling begärs överprövad borde då inte få den konsekvensen att en enskild individ inte kan få sitt behov tillgodosett på grund av att en överprövning drar ut på tiden. Det blir också mer rättssäkert för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td26"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td27"><SPAN class="p19 ft21">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft7">företag att ingå avtal med upphandlande myndighet eller enhet under överprövningstiden.</P>
<P class="p52 ft27">Tidsfrist för ansökan om upphandlingsskadeavgift</P>
<P class="p53 ft7">Regeringen har tidigare ansett att den nuvarande tidsfristen för att ansöka om upphandlingsskadeavgift är väl avvägd. Enligt utredningens mening bör det därför komma fram skäl som medför att den bedömningen bör frångås. Konkurrensverket har pekat främst på att den korta tiden får till följd att Konkurrensverket sammanfattningsvis inte kan utreda och ansöka om påförande av avgift i alla de fall där det kan anses vara påkallat. I sin skrivelse har verket dock inte närmare redogjort för vilka alternativa möjligheter att lösa frågan verket har utrett. Det finns t.ex. inte något underlag som gör det möjligt att utreda om det problem som Konkurrensverket anser finnas skulle gå att åtgärda genom t.ex. omorganisation av verksamheten eller omfördelning av resurser. Utredningen anser mot bakgrund av det anförda att de argument som tidigare lagts fram emot en tvåårig tidsfrist väger tyngre än de skäl som Konkurrensverket framfört för en förlängning av tidsfristen. Utredningen föreslår därför ingen förändring av reglerna. Frågan bör i stället hanteras som en fråga om resursfördelning inom Konkurrensverket.</P>
<P class="p37 ft27">Frist för väckande av talan om skadestånd</P>
<P class="p53 ft7">Enligt utredningens mening har det inte kommit fram några skäl som leder till slutsatsen att fristen för att väcka talan om skadestånd bör förlängas. Utredningen föreslår därför inte att fristen för att väcka talan om skadestånd bör ändras. Däremot anser utredningen att den tidpunkt från vilken fristen för att väcka talan om skadestånd ska räknas borde ändras för att vara förenlig med unionsrätten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31217x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p18 ft6">1 Författningsförslag</P>
<P class="p54 ft28"><SPAN class="ft28">1.1</SPAN><SPAN class="ft29">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p55 ft30">lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling</P>
<P class="p56 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:1091) om offentlig upphandling</P>
<P class="p57 ft7"><SPAN class="ft31">dels </SPAN>att 4 kap. 5 §, 16 kap. 6, 20 och 21 §§ ska ha följande lydelse, <SPAN class="ft31">dels </SPAN>att det i lagen ska införas en ny bestämmelse, 16 kap. 6 a §</P>
<P class="p3 ft8">av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p19 ft27">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td29"><SPAN class="p19 ft32">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft33">Förhandlat förfarande utan föregående annonsering</P>
<P class="p59 ft33">4 kap.</P>
<P class="p60 ft8">5 §<A href="#page_17"><SPAN class="ft34">1</SPAN></A></P>
<P class="p61 ft7">En upphandlande myndighet får använda förhandlat förfarande utan föregående annonsering vid tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenader, varor och tjänster om</P>
<P class="p12 ft7">1. det vid ett öppet eller selektivt förfarande inte lämnats några anbudsansökningar eller inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud och de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt,</P>
<P class="p13 ft7">2. det som ska upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan fullgöras av endast en viss leverantör, eller</P>
<P class="p62 ft7">3. det är absolut nödvändigt att tilldela kontraktet, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av</P>
<P class="p63 ft36"><SPAN class="ft35">1 </SPAN>Senaste lydelse 2010:571.</P>
<P class="p64 ft15">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">den upphandlande myndigheten gör det omöjligt att hålla tidsfristerna vid öppet, selektivt eller förhandlat förfarande med föregående annonsering.</P>
<P class="p65 ft37">Exempel på en omständighet enligt första stycket 3 som kunnat förutses av den upphandlande myndigheten är att upphandlingen begärs överprövad och att överprövning sker i en instans.</P>
<P class="p41 ft7">Om Europeiska kommissionen begär det, ska den upphandlande myndigheten i en rapport till kommissionen redovisa sådana ärenden där bestämmelserna i första stycket 1 har tillämpats av myndigheten.</P>
<P class="p66 ft33">Överprövning av en upphandling</P>
<P class="p67 ft33">16 kap.</P>
<P class="p68 ft8">6 §<A href="#page_18"><SPAN class="ft34">2</SPAN></A></P>
<P class="p69 ft7">Om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit skada eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts.</P>
<P class="p65 ft37">Om en överträdelse enligt första stycket avser fel eller brist som finns innan halva tiden för att lämna anbudsansökan eller anbud i upphandlingen har löpt ut, ska rätten besluta om ingripande endast om leverantören visat att anmärkning mot felet eller bristen gjorts hos den upphandlande myndigheten eller hos allmän förvaltningsdomstol i ett mål om överprövning. Anmärkning ska ske innan halva tiden för att lämna anbudsansökan eller anbud har</P>
<P class="p70 ft36"><SPAN class="ft35">2 </SPAN>Senaste lydelse 2011:1030.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31219x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p19 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft31">gått, dock får anmärkning alltid göras inom tio dagar från det att leverantören fick kännedom eller borde ha fått kännedom om felet eller bristen.</P>
<P class="p72 ft7">Överprövning av en upphandling får inte ske efter det att avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör.</P>
<P class="p73 ft31">Mål om överprövning av upphandling ska handläggas skyndsamt.</P>
<P class="p74 ft37">Om inte synnerliga hinder finns ska förvaltningsrätten avgöra mål om överprövning av upphandling innan det att 90 dagar har gått från det att ansökan om överprövning kom in till rätten.</P>
<P class="p75 ft27">6 a §</P>
<P class="p76 ft37">En part får i kammarrätten till stöd för sin talan åberopa en omständighet eller ett bevis som inte lagts fram tidigare endast om</P>
<P class="p73 ft31"><SPAN class="ft32">1.</SPAN><SPAN class="ft38">parten gör sannolikt att omständigheten eller beviset inte kunnat åberopas vid förvaltningsrätten, eller</SPAN></P>
<P class="p77 ft31"><SPAN class="ft32">2.</SPAN><SPAN class="ft38">parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det.</SPAN></P>
<P class="p78 ft33">Skadestånd</P>
<P class="p79 ft8">20 §<A href="#page_19"><SPAN class="ft34">3</SPAN></A></P>
<P class="p62 ft7">En upphandlande myndighet som inte har följt bestämmelserna i denna lag ska ersätta därigenom uppkommen skada för en leverantör.</P>
<P class="p13 ft7">Rätten till skadestånd inbegriper ersättning till en anbudssökande eller anbudsgivare som har deltagit i en offentlig upphandling</P>
<P class="p10 ft36"><SPAN class="ft35">3 </SPAN>Senaste lydelse 2010:571.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">Talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt då </SPAN><SPAN class="ft31">leverantören fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om att </SPAN><SPAN class="ft7">avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör eller </SPAN><SPAN class="ft31">från den tidpunkt då avtal </SPAN><SPAN class="ft7">har förklarats ogiltigt enligt 13 § genom ett avgörande som har vunnit laga kraft. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft37">För sådan upphandling som avses i 1 kap. 2 § andra stycket ska talan om skadestånd väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt då avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör eller har förklarats ogiltigt enligt 13 § genom ett avgörande som har vunnit laga kraft. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">och som har haft kostnader för att förbereda anbud och i övrigt delta i upphandlingen, om åsidosättandet av bestämmelserna i denna lag menligt har påverkat hans eller hennes möjligheter att tilldelas kontraktet.</P>
<P class="p65 ft31">Kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som en part skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt i mål angående överprövning utgör inte ersättningsgill skada.</P>
<P class="p81 ft8">21 §<A href="#page_20"><SPAN class="ft34">4</SPAN></A></P>
<P class="p82 ft7">Talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt då avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör eller har förklarats ogiltigt enligt 13 § genom ett avgörande som har vunnit laga kraft. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.</P>
<P class="p83 ft36"><SPAN class="ft35">4 </SPAN>Senaste lydelse 2011:1030.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p19 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft39">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.</SPAN></P>
<P class="p62 ft7"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft40">Äldre bestämmelser gäller, förutom 4 kap. 5 § andra stycket och 16 kap. 6 § fjärde stycket, för upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31222x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft28">1.2</SPAN><SPAN class="ft29">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p86 ft30">lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster</P>
<P class="p87 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster <SPAN class="ft31">dels </SPAN>att 4 kap. 2 §, 16 kap. 6, 20 och 21 §§ ska ha följande lydelse, <SPAN class="ft31">dels </SPAN>att det i lagen ska införas en ny bestämmelse, 16 kap. 6 a §</P>
<P class="p88 ft8">av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p19 ft27">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p19 ft32">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft33">Tilldelning av kontrakt utan föregående annonsering</P>
<P class="p90 ft33">4 kap.</P>
<P class="p68 ft8">2 §<A href="#page_22"><SPAN class="ft34">5</SPAN></A></P>
<P class="p91 ft7">En upphandlande enhet får tilldela ett kontrakt utan föregående annonsering om</P>
<P class="p41 ft7"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft40">det vid ett förfarande med föregående annonsering inte lämnats några anbudsansökningar eller inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud och de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt,</SPAN></P>
<P class="p41 ft7"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft40">det gäller ett kontrakt som är avsett endast för </SPAN><NOBR>forsknings-,</NOBR> <NOBR>experiment-,</NOBR> studie- eller utvecklingsändamål, och kontraktet inte syftar till vinst eller till att täcka forsknings- och utvecklingskostnader och under förutsättning att det inte försämrar möjligheten till konkurrens vid en senare kontraktstilldelning som i första hand har något sådant syfte,</P>
<P class="p92 ft7"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft41">det som ska upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan fullgöras av endast en viss leverantör,</SPAN></P>
<P class="p41 ft7"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft40">det är absolut nödvändigt att tilldela kontraktet, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande enheten, gör det omöjligt att hålla tidsfristerna vid öppet, selektivt eller förhandlat förfarande med föregående annonsering,</SPAN></P>
<P class="p93 ft36"><SPAN class="ft35">5 </SPAN>Senaste lydelse 2011:1031.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p19 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft7"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft42">det gäller kompletterande leveranser av varor från den ursprungliga leverantören, om</SPAN></P>
<P class="p95 ft7">A. varorna är avsedda som antingen delvis utbyte av eller tillägg till tidigare leveranser, och</P>
<P class="p95 ft7">B. ett byte av leverantör skulle medföra att den upphandlande enheten tvingades anskaffa varor som skulle vara tekniskt oförenliga med de först anskaffade eller leda till oproportionerliga tekniska svårigheter avseende drift och underhåll,</P>
<P class="p12 ft7"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft40">det gäller kompletterande byggentreprenader eller tjänster som inte ingår i det ursprungliga projektet eller det ursprungliga kontraktet, om kompletteringarna på grund av oförutsedda omständigheter krävs för att kontraktet ska kunna fullgöras, och under förutsättning att de ska utföras av den ursprungliga leverantören, och om</SPAN></P>
<P class="p96 ft7">A. de inte utan stora tekniska eller ekonomiska olägenheter för den upphandlande enheten kan skiljas från det ursprungliga kontraktet, eller</P>
<P class="p13 ft7">B. de, även om de kan avskiljas, är absolut nödvändiga för att det ursprungliga kontraktet ska kunna fullgöras,</P>
<P class="p62 ft8"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft39">det gäller en ny byggentreprenad, som är en upprepning av tidigare byggentreprenader under förutsättning</SPAN></P>
<P class="p62 ft7">A. att de nya arbetena ingår i ett projekt som tidigare varit föremål för ett öppet eller selektivt förfarande,</P>
<P class="p97 ft8">B. att arbetena tilldelas samma leverantör,</P>
<P class="p61 ft7">C. att det nya kontraktet är i överensstämmelse med det ursprungliga projektet,</P>
<P class="p98 ft7">D. att värdet av det nya kontraktet ingått i beräkningen av värdet av det ursprungliga projektet enligt bestämmelserna i 3 kap., och</P>
<P class="p98 ft7">E. att det i samband med den ursprungliga upphandlingen annonserats att det nu avsedda förfarandet kunde komma att användas,</P>
<P class="p99 ft8"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft39">det gäller varor som noteras och omsätts på en råvarumark-</SPAN></P>
<P class="p100 ft8">nad,</P>
<P class="p101 ft7"><SPAN class="ft8">9.</SPAN><SPAN class="ft42">kontraktet grundar sig på ett ramavtal som upphandlats enligt denna lag,</SPAN></P>
<P class="p102 ft7"><SPAN class="ft8">10.</SPAN><SPAN class="ft40">det är möjligt att anskaffa varor genom att utnyttja särskilt förmånliga erbjudanden som gäller under mycket kort tid, när priset ligger betydligt under det normala marknadspriset, eller</SPAN></P>
<P class="p13 ft44"><SPAN class="ft8">11.</SPAN><SPAN class="ft43">det är möjligt att anskaffa varor på särskilt förmånliga villkor genom att köpa i samband med att en leverantör upphört med sin</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">verksamhet eller trätt i likvidation eller försatts i konkurs eller är föremål för motsvarande förfarande.</P>
<P class="p65 ft37">Exempel på en omständighet enligt första stycket 4 som kunnat förutses av den upphandlande enheten är att upphandlingen begärs överprövad och att överprövning sker i en instans.</P>
<P class="p104 ft33">Överprövning av en upphandling</P>
<P class="p67 ft33">16 kap.</P>
<P class="p68 ft8">6 §<A href="#page_24"><SPAN class="ft34">6</SPAN></A></P>
<P class="p92 ft7">Om den upphandlande enheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 24 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts.</P>
<P class="p65 ft37">Om en överträdelse enligt första stycket avser fel eller brist som finns innan halva tiden för att lämna anbudsansökan eller anbud i upphandlingen har löpt ut, ska rätten besluta om ingripande enligt första stycket endast om leverantören visat att anmärkning mot felet eller bristen gjorts hos den upphandlande enheten eller hos allmän förvaltningsdomstol i ett mål om överprövning. Anmärkning ska ske innan halva tiden för att lämna anbudsansökan eller anbud har gått, dock får anmärkning alltid göras inom tio dagar från det att leverantören fick kännedom eller borde ha fått kännedom om felet eller bristen.</P>
<P class="p105 ft36"><SPAN class="ft35">6 </SPAN>Senaste lydelse 2011:1031.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p19 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft7">Överprövning av en upphandling får inte ske efter det att avtal har slutits mellan den upphandlande enheten och en leverantör.</P>
<P class="p73 ft31">Mål om överprövning av upphandling ska handläggas skyndsamt.</P>
<P class="p74 ft37">Om inte synnerliga hinder finns ska förvaltningsrätten avgöra mål om överprövning av upphandling innan det att 90 dagar har gått från det att ansökan om överprövning kom in till rätten.</P>
<P class="p107 ft27">6 a §</P>
<P class="p108 ft37">En part får i kammarrätten till stöd för sin talan åberopa en omständighet eller ett bevis som inte lagts fram tidigare endast om</P>
<P class="p73 ft31"><SPAN class="ft32">1.</SPAN><SPAN class="ft38">parten gör sannolikt att omständigheten eller beviset inte kunnat åberopas vid förvaltningsrätten, eller</SPAN></P>
<P class="p109 ft31"><SPAN class="ft32">2.</SPAN><SPAN class="ft38">parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det.</SPAN></P>
<P class="p78 ft33">Skadestånd</P>
<P class="p79 ft8">20 §<A href="#page_25"><SPAN class="ft34">7</SPAN></A></P>
<P class="p62 ft7">En upphandlande enhet som inte har följt bestämmelserna i denna lag ska ersätta därigenom uppkommen skada för en leverantör.</P>
<P class="p96 ft7">Rätten till skadestånd inbegriper ersättning till en anbudssökande eller anbudsgivare som har deltagit i en upphandling och som har haft kostnader för att förbereda anbud och i övrigt delta i upphandlingen, om åsidosättandet av bestämmelserna i denna lag menligt har påverkat hans eller hennes möjligheter att tilldelas kontraktet.</P>
<P class="p110 ft36"><SPAN class="ft35">7 </SPAN>Senaste lydelse 2010:572.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31226x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft7">Talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt då </SPAN><SPAN class="ft31">leverantören fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om att </SPAN><SPAN class="ft7">avtal har slutits mellan den upphandlande enheten och en leverantör eller </SPAN><SPAN class="ft31">från den tidpunkt då avtal </SPAN><SPAN class="ft7">har förklarats ogiltigt enligt 13 § genom ett avgörande som har vunnit laga kraft. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft45">För sådan upphandling som avses i 1 kap. 2 § andra stycket ska talan om skadestånd väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt då avtal har slutits mellan den upphandlande enheten och en leverantör eller har förklarats ogiltigt enligt 13 § genom ett avgörande som har vunnit laga kraft. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p111 ft31">Kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som en part skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt utgör inte ersättningsgill skada.</P>
<P class="p112 ft8">21 §<A href="#page_26"><SPAN class="ft34">8</SPAN></A></P>
<P class="p113 ft7">Talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt då avtal har slutits mellan den upphandlande enheten och en leverantör eller har förklarats ogiltigt enligt 13 § genom ett avgörande som har vunnit laga kraft. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.</P>
<P class="p114 ft36"><SPAN class="ft35">8 </SPAN>Senaste lydelse 2011:1031.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft15">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p19 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p84 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft39">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.</SPAN></P>
<P class="p62 ft7"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft40">Äldre bestämmelser gäller, förutom 4 kap. 2 § andra stycket och 16 kap. 6 § fjärde stycket, för upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft28"><SPAN class="ft28">1.3</SPAN><SPAN class="ft29">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p115 ft46">lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet</P>
<P class="p116 ft7">Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet</P>
<P class="p117 ft7"><SPAN class="ft31">dels </SPAN>att 4 kap. 4 §, 16 kap. 6, 20 och 21 §§ ska ha följande lydelse, <SPAN class="ft31">dels </SPAN>att det i lagen ska införas en ny bestämmelse, 16 kap. 6 a §</P>
<P class="p88 ft8">av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr2 td28"><SPAN class="p19 ft27">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p19 ft32">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft33">Förhandlat förfarande utan föregående annonsering</P>
<P class="p90 ft33">4 kap.</P>
<P class="p119 ft8">4 §</P>
<P class="p92 ft7">En upphandlande myndighet eller enhet får använda förhandlat förfarande utan föregående annonsering vid tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenader, varor och tjänster om</P>
<P class="p41 ft7"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft40">det vid ett selektivt förfarande, ett förhandlat förfarande med föregående annonsering eller en konkurrenspräglad dialog inte lämnats några anbudsansökningar eller inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud och de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt,</SPAN></P>
<P class="p41 ft7"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft40">det som ska upphandlas av tekniska skäl eller på grund av ensamrätt kan fullgöras av endast en viss leverantör,</SPAN></P>
<P class="p41 ft7"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft40">det är absolut nödvändigt att tilldela kontraktet, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande myndigheten eller enheten gör det omöjligt att hålla tidsfristerna vid selektivt eller förhandlat förfarande med föregående annonsering, eller</SPAN></P>
<P class="p92 ft7"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft40">det till följd av en kris är omöjligt att hålla tidsfristerna vid ett selektivt förfarande eller ett förhandlat förfarande med föregående annonsering.</SPAN></P>
<P class="p65 ft47">Exempel på en omständighet enligt första stycket 3 som kunnat förutses av den upphandlande myndigheten eller enheten är att upphandlingen begärs överprövad</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p19 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p120 ft31">och att överprövning sker i en instans.</P>
<P class="p95 ft7">Om Europeiska kommissionen begär det, ska den upphandlande myndigheten eller enheten i en rapport till kommissionen redovisa sådana ärenden där första stycket 1 har tillämpats av myndigheten eller enheten.</P>
<P class="p121 ft33">Överprövning av en upphandling</P>
<P class="p122 ft33">16 kap.</P>
<P class="p123 ft8">6 §</P>
<P class="p124 ft7">Om den upphandlande myndigheten eller enheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 11 § eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts.</P>
<P class="p125 ft37">Om en överträdelse enligt första stycket avser fel eller brist som finns innan halva tiden för att lämna anbudsansökan eller anbud i upphandlingen har löpt ut, ska rätten besluta om ingripande enligt första stycket endast om leverantören visat att anmärkning mot felet eller bristen gjorts hos den upphandlande myndigheten eller enheten eller hos allmän förvaltningsdomstol i ett mål om överprövning. Anmärkning ska ske innan halva tiden för att lämna anbudsansökan eller anbud har gått, dock får anmärkning alltid göras inom tio dagar från det att leverantören fick kännedom eller borde ha fått kännedom om felet eller bristen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">Överprövning av en upphandling får inte ske efter det att avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten eller enheten och en leverantör.</P>
<P class="p127 ft31">Mål om överprövning av upphandling ska handläggas skyndsamt.</P>
<P class="p65 ft37">Om inte synnerliga hinder finns ska förvaltningsrätten avgöra mål om överprövning av upphandling innan det att 90 dagar har gått från det att ansökan om överprövning kom in till rätten.</P>
<P class="p128 ft27">6 a §</P>
<P class="p129 ft37">En part får i kammarrätten till stöd för sin talan åberopa en omständighet eller ett bevis som inte lagts fram tidigare endast om</P>
<P class="p130 ft31">1. parten gör sannolikt att omständigheten eller beviset inte kunnat åberopas vid förvaltningsrätten, eller</P>
<P class="p127 ft31">2. parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det.</P>
<P class="p131 ft33">Skadestånd</P>
<P class="p132 ft8">20 §</P>
<P class="p92 ft7">En upphandlande myndighet eller enhet som inte har följt bestämmelserna i denna lag ska ersätta därigenom uppkommen skada för en leverantör.</P>
<P class="p41 ft7">Rätten till skadestånd inbegriper ersättning till en anbudssökande eller anbudsgivare som har deltagit i en upphandling och som har haft kostnader för att förbereda anbud och i övrigt delta i upphandlingen, om åsidosättandet av bestämmelserna i denna lag menligt har påverkat hans eller hennes möjligheter att tilldelas kontraktet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft48">Talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt då </SPAN><SPAN class="ft37">leverantören fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om att </SPAN><SPAN class="ft48">avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten eller enheten och en leverantör eller </SPAN><SPAN class="ft37">från den tidpunkt då avtal </SPAN><SPAN class="ft48">har förklarats ogiltigt enligt 13 § genom ett avgörande som har vunnit laga kraft. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft37">För sådan upphandling som avses i 1 kap. 2 § andra stycket ska talan om skadestånd väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt då avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten eller enheten och en leverantör eller har förklarats ogiltigt enligt 13 § genom ett avgörande som har vunnit laga kraft. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td30"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p19 ft21">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p133 ft31">Kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som en part skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt utgör inte ersättningsgill skada.</P>
<P class="p134 ft8">21 §</P>
<P class="p135 ft7">Talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt då avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten eller enheten och en leverantör eller har förklarats ogiltigt enligt 13 § genom ett avgörande som har vunnit laga kraft. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.</P>
<P class="p136 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft39">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.</SPAN></P>
<P class="p62 ft7"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft40">Äldre bestämmelser gäller, förutom 4 kap. 4 § andra stycket och 16 kap. 6 § fjärde stycket, för upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
</DIV>
<DIV id="page_33">
<P class="p3 ft6">2 Ärendet</P>
<P class="p137 ft28"><SPAN class="ft28">2.1</SPAN><SPAN class="ft29">Utredningens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p53 ft7">Utredningens huvudsakliga uppdrag är att se över rättsmedlen i upphandlingslagstiftningen, närmare utreda frågan om s.k. temporär direktupphandling samt utreda frågor om avgifter och processkostnader i upphandlingsmål. Utredningen ska även se över fristerna för att ansöka om upphandlingsskadeavgift samt för talan om skadestånd.</P>
<P class="p13 ft7">Utredningen ska bl.a. analysera bestämmelser om en s.k. preklusionsfrist i upphandlingslagarna, analysera i vilken omfattning den förlängda avtalsspärren ska gälla, om domstol ska kunna pröva en upphandling trots ingånget avtal och om och i så fall hur en skadelidande leverantör ska kunna kompenseras.</P>
<P class="p13 ft7">En given utgångspunkt är att eventuella förändringar av regelverket inte får innebära att rättssäkerheten eftersätts.</P>
<P class="p12 ft7">Syftet med utredningen är att öka effektiviteten i upphandlingsförfarandena genom att finna sätt att komma till rätta med de problem som orsakas, både samhällsekonomiskt och för berörda parter, av att upphandlingar stoppas när de begärs överprövade i domstol.</P>
<P class="p138 ft7">En utblick mot <NOBR>EU/EES-området,</NOBR> särskilt Norden, ska göras. Utredaren ska genomföra uppdraget på ett utåtriktat sätt i kon-</P>
<P class="p139 ft7">takt med statliga myndigheter, kommuner, landsting, näringslivsorganisationer och andra berörda organisationer. Av tilläggsdirektiven framgår särskilt att utredningen ska samråda med Försvarets Materielverk.</P>
<P class="p12 ft7">Utredaren ska i relevanta delar beakta Upphandlingsutredningens förslag samt det arbete som pågår i Regeringskansliet.</P>
<P class="p12 ft7">Utredaren ska överväga vilka förslag som bäst tillgodoser syftet och utifrån de överväganden som görs lämna fullständiga författningsförslag. Utredaren är oförhindrad att ta upp andra frågor än</P>
<P class="p140 ft15">33</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Ärendet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">de som särskilt omnämns i uppdraget, förutsatt att de har samband med nämnda syfte och uppdraget i övrigt.</P>
<P class="p41 ft7">I den utsträckning betänkandet innehåller förslag till nya eller ändrade regler, ska förslagens kostnadsmässiga och andra konsekvenser anges och då motsvara de krav som gäller i fråga om konsekvensutredning vid regelgivning. Utredaren ska särskilt utreda vilka effekter förslagen får för små företag, inkluderande deras möjligheter att tillvarata sina rättigheter enligt EU:s regelverk. Om förslagen väntas leda till kostnadsökningar för det allmänna, ska utredaren föreslå hur de ska finansieras.</P>
<P class="p141 ft28"><SPAN class="ft28">2.2</SPAN><SPAN class="ft29">Arbetets bedrivande</SPAN></P>
<P class="p142 ft7">Under utredningstiden har åtta sammanträden hållits med experterna. Utredningen har även samrått med Försvarets materielverk. Utredningen har också inhämtat information om hur andra relevanta europeiska stater har genomfört EU:s rättsmedelsdirektiv<A href="#page_34"><SPAN class="ft49">1 </SPAN></A>avseende upphandling och deras erfarenheter av tillämpningen har beaktats när utredningen har övervägt om det svenska regelverket skulle kunna förändras. Utredningen har vidare deltagit i en konferens avseende upphandling tillsammans med representanter från de nordiska departementen.</P>
<P class="p41 ft7">Nationell domstolspraxis och de olika aktörernas erfarenheter har även beaktats. Listor med öppna upphandlingsmål äldre än tre månader har tagits in från förvaltningsrätterna. Utredningen har även deltagit i en nätverksträff som anordnades av Juridiknätverket för kammarrättsråd avseende offentlig upphandling, i Domstolsakademins upphandlingsdagar och i ett seminarium om offentlig upphandling inom läkemedelsområdet. En enkät har genom Företagarna och Almega skickats ut till leverantörer. Enkätfrågorna redovisas i bilaga 4. Genom Konkurrensverket har även en under-</P>
<P class="p143 ft50"><SPAN class="ft35">1 </SPAN>Rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten, Rådets direktiv 92/13/EEG av den 25 februari 1992 om samordning av lagar och författningar om gemenskapsregler om upphandlingsförfaranden tillämpade av företag och verk inom <NOBR>vatten-,</NOBR> <NOBR>energi-,</NOBR> transport- och telekommunikationssektorerna samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden för prövning av offentlig upphandling.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td34"><SPAN class="p19 ft21">Ärendet</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft7">sökning gjorts av hur frekvent leverantörer begär överprövning efter tilldelningsbeslutet avseende de inledande momenten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31237x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p3 ft6">3 Bakgrund</P>
<P class="p11 ft7">Den offentliga upphandlingen är både omfattande och mångfasetterad och omsätter årligen stora värden, uppskattningsvis någonstans mellan 550 och 600 miljarder kronor. Upphandlingen involverar ett stort antal leverantörer, upphandlade myndigheter och enheter. Dessa grupper är på intet sätt homogena. Såväl ideella organisationer utan vinstsyfte som riskkapitalbolag av olika storlek finns bland leverantörerna.<A href="#page_37"><SPAN class="ft49">1 </SPAN></A>Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att öka effektiviteten i de offentliga utgifterna. Upphandlingen kan också bidra till att uppnå gemensamma samhälleliga mål såsom skydd för miljön samt främjande av innovation, sysselsättning och social integration. Den offentliga upphandlingen utgör en betydande del av BNP och har en direkt inverkan på den svenska ekonomin.</P>
<P class="p96 ft7">Upphandlingsregelverket är ett viktigt verktyg för att åstadkomma en effektiv och rättssäker offentlig upphandling och en välfungerande överprövningsprocess är ett nödvändigt inslag för att lagstiftningen ska få genomslag. Bestämmelserna om rättsmedel i upphandlingslagarna<A href="#page_37"><SPAN class="ft49">2 </SPAN></A>genomför bestämmelserna om rättsmedel i rådets direktiv 89/665/EEG<A href="#page_37"><SPAN class="ft49">3 </SPAN></A>och 92/13/EEG<A href="#page_37"><SPAN class="ft49">4 </SPAN></A>som har ändrats</P>
<P class="p145 ft53"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft52">SOU 2013:12 s. 71. Enligt Dagens Samhälles kartläggning ”Den offentliga marknaden 2011” köper offentlig sektor in varor och tjänster för sammanlagt 820 miljarder kronor varje år. Utifrån DoubleChecks leverantörsanalyser, som utförts under snart fem år, beräknas den uppgå till mer än 1 000 miljarder kronor och har ca 250 000 olika leverantörer vilka är de som säkerställer att det svenska samhället fungerar (se </SPAN><NOBR>http://www.doublecheck.se/2011-05-02-</NOBR> <NOBR>12-33-35/55-doublecheck-ar-med-och-grundar-nya-branschorganisationen-foreningen-</NOBR> <NOBR>sveriges-offentliga-leverantorer-fsol,</NOBR> hämtad <NOBR>2015-01-08).</NOBR></P>
<P class="p146 ft50"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft54">Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) och lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS).</SPAN></P>
<P class="p147 ft36"><SPAN class="ft51">3</SPAN><SPAN class="ft55">Rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten.</SPAN></P>
<P class="p148 ft15">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31238x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p149 ft7">genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG<A href="#page_38"><SPAN class="ft49">5 </SPAN></A>(ändringsdirektivet) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG<A href="#page_38"><SPAN class="ft49">6 </SPAN></A>(upphandling på försvars- och säkerhetsområdet).</P>
<P class="p49 ft7">Alltsedan tillkomsten av rättsmedel i upphandlingsregelverket, dvs. i samband med Sveriges anslutning till Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES), har prövningen av upphandlingsmål varit föremål för diskussion. Debatten har tilltagit bl.a. till följd av att antalet upphandlingsmål – med undantag för år 2011 – ökat stadigt under flera år. Diskussionen har också handlat om domstolarnas handläggningstider. Ett överprövningsärende tog under 2013 i genomsnitt 2,3 månader för förvaltningsrätten att avgöra. Handläggningstidernas längd varierar dock mycket. Vid en jämförelse mellan upphandlingar under respektive över EU:s tröskelvärden var det under 2011 mer än dubbelt så vanligt med ansökningar om överprövning i det senare fallet. Vidare var anbudsgivare i vissa branscher, t.ex. transportbranschen, mer benägna än andra att ansöka om överprövning (källa: Konkurrensverket/Domstolsverket).</P>
<P class="p49 ft7">Under senare år har diskuterats olika problem som följer av att upphandlingarna regelmässigt stoppas under handläggningen i domstol. Stoppen leder till svårigheter att försörja offentliga verksamheter med varor och tjänster som den offentliga sektorn ofta är skyldig att tillhandahålla medborgarna eller som på ett eller annat sätt ingår i den offentliga servicen. När en upphandling blir överprövad och stoppad händer det att de upphandlande myndigheterna/enheterna tvingas genomföra en direktupphandling för att täcka behoven under den pågående överprövningen och den tid det tar att genomföra en eventuell ny upphandling. Sådana upphandlingar riskerar i sin tur att bli stoppade i en ny överprövning eller bli föremål för en talan om ogiltighet enligt upphandlingslagarna.</P>
<P class="p150 ft50"><SPAN class="ft56">4</SPAN><SPAN class="ft57">Rådets direktiv 92/13/EEG av den 25 februari 1992 om samordning av lagar och författningar om gemenskapsregler om upphandlingsförfaranden tillämpade av företag och verk inom </SPAN><NOBR>vatten-,</NOBR> <NOBR>energi-,</NOBR> transport- och telekommunikationssektorerna.</P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft56">5</SPAN><SPAN class="ft57">Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden för prövning av offentlig upphandling.</SPAN></P>
<P class="p152 ft59"><SPAN class="ft56">6</SPAN><SPAN class="ft58">Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 31 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td35"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td36"><SPAN class="p19 ft60">Bakgrund</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p153 ft7">Upphandlingsutredningen konstaterade i sitt slutbetänkande att antalet överprövningar var en av de mest diskuterade frågorna i samband med utredningsarbetet (Goda affärer – en strategi för en hållbar tillväxt, SOU 2013:12). Överprövningarna ansågs vara en av de viktigaste orsakerna till att många upphandlande myndigheter och företag upplever att offentlig upphandling blivit mer som en juridisk process än en process som syftar till att åstadkomma goda affärer. Rädslan för att upphandlingen stoppas i en överprövning leder enligt utredningen till suboptimering, dvs. att upphandlingarna utformas på ett sådant sätt som inte gagnar utvecklingen av innovativa och hållbara varor och tjänster av god kvalitet.</P>
<P class="p154 ft7">Det får anses sannolikt att en del leverantörer kompenserar sig för den osäkerhet som en utdragen process medför. Upphandlingar som riskerar att dra ut på tiden kan därför föranleda höjningar av priset på de aktuella varorna eller tjänsterna. Vidare kan mindre företag ha svårt att stå vid sina anbud under längre stopp. Det riskerar i sin tur att inverka negativt på konkurrensen.</P>
<P class="p155 ft7">För att komma till rätta med de beskrivna problemen är två strategier tänkbara. Den ena innebär att vidta åtgärder som minskar de negativa konsekvenserna av att en upphandling blir överprövad. Den andra innebär att försöka minska antalet överprövningar och därmed antalet stoppade upphandlingar.</P>
<P class="p156 ft7">Upphandlingsutredningen lämnade förslag med huvudsakligt syfte att minska de negativa effekterna av stoppade upphandlingar. Förslagen handlade bl.a. om att koncentrera upphandlingsmålen till ett fåtal förvaltningsrätter och en kammarrätt. Den frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p157 ft7">Såvitt framkommit är det inom den närmaste tiden inte aktuellt med någon översyn av rättsmedelsdirektiven på <NOBR>EU-nivå.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p3 ft6">4 Gällande rätt</P>
<P class="p158 ft30"><SPAN class="ft28">4.1</SPAN><SPAN class="ft61">Allmänt om bestämmelser på upphandlingsområdet</SPAN></P>
<P class="p33 ft9"><SPAN class="ft9">4.1.1</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">EU-rätten</SPAN></NOBR></P>
<P class="p38 ft7">EU:s bestämmelser om offentlig upphandling regleras i dag genom Europaparlamentets och rådets direktiv<A href="#page_41"><SPAN class="ft49">1 </SPAN></A>2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (det klassiska direktivet). Upphandlingar inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster regleras genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet).</P>
<P class="p12 ft7">Av Asplunds m.fl. bok om överprövning av upphandling framgår följande. Upphandlingsdirektiven reglerar hur upphandlande myndigheter och enheter ska gå tillväga när de tilldelar kontrakt med ekonomiska villkor till fristående organ. Reglerna kännetecknas av att alla upphandlingar normalt ska annonseras och att alla leverantörer ska ha rätt att lämna anbud eller att ansöka om att lämna anbud. Direktiven gäller bara för upphandlingar över vissa</P>
<P class="p159 ft50"><SPAN class="ft35">1 </SPAN>Nya direktiv är antagna i form av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner. <NOBR>EU-länderna</NOBR> har 24 månader på sig att skriva in reglerna i sina nationella lagar. Dessa nya regler ska öka kvalitén och ge mer valuta för pengarna när myndigheter köper eller hyr in byggnadsarbeten, varor eller tjänster. De ska också göra det lättare för små och medelstora företag att bjuda på kontrakt samt innebär strängare regler när man lägger ut jobb på entreprenad.</P>
<P class="p160 ft15">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31242x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Gällande rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">tröskelvärden. Värdena varierar beroende på vad upphandlingen avser och vem som ska genomföra upphandlingen. Direktiven gäller inte heller för alla typer av tjänster. Tjänstekategorierna har i bilaga till direktiven delats upp i så kallade <NOBR>A-tjänster</NOBR> respektive <NOBR>B-tjänster.</NOBR> <NOBR>A-tjänsterna</NOBR> omfattas av direktivens förfaranderegler medan B- tjänster är undantagna, utom såvitt avser reglerna om tekniska specifikationer och efterannonsering. Anledningen till att <NOBR>B-tjänster</NOBR> är undantagna från direktiven är att dessa bedöms vara av sådan lokal karaktär att de normalt inte är av intresse för gränsöverskridande handel. Bland <NOBR>B-tjänster</NOBR> återfinns bl.a. sjukvårdstjänster samt advokat- och revisionstjänster.<A href="#page_42"><SPAN class="ft49">2</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft7">Upphandlingar inom försvars- och säkerhetsområdet regleras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG. Syftet med direktivet är framför allt att skapa förutsättningar för upphandlingar av sådant material och sådana tjänster som är av så känslig natur att upphandling enligt Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (det klassiska direktivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet) inte lämpar sig.<A href="#page_42"><SPAN class="ft49">3</SPAN></A></P>
<P class="p92 ft7">Det ovan nämnda direktivet följer i princip de tidigare upphandlingsdirektiven. Den stora skillnaden jämfört med dessa är att direktivet innehåller bestämmelser om informationssäkerhet, försörjningstrygghet och underentreprenad. Till skillnad från det klassiska direktivet och försörjningsdirektivet innehåller direktivet även bestämmelser om rättsmedel. Dessa bestämmelser är i stor utsträckning desamma som bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller</P>
<P class="p161 ft63"><SPAN class="ft56">2</SPAN><SPAN class="ft58">Asplund m.fl., </SPAN>Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF<SPAN class="ft59">, 2012, s. 19 f.</SPAN></P>
<P class="p162 ft36"><SPAN class="ft56">3</SPAN><SPAN class="ft64">SOU 2010:13 s. 11.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft21">Gällande rätt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p163 ft8">effektivare förfaranden för prövning av offentlig upphandling (rättsmedelsdirektiven).<A href="#page_43"><SPAN class="ft34">4</SPAN></A></P>
<P class="p164 ft9"><SPAN class="ft9">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft62">De svenska upphandlingslagarna</SPAN></P>
<P class="p9 ft33">Bakgrund och historik</P>
<P class="p38 ft7">Av förarbetena om <SPAN class="ft31">offentlig upphandling </SPAN>framgår följande. Regler för de statliga myndigheternas upphandling har funnits under hela <NOBR>1900-talet.</NOBR> Gällande regler i början av <NOBR>1900-talet</NOBR> avsåg att tillgodose den tidens krav på affärsmässighet och avsåg att garantera offentlighet och rättssäkerhet. Vidare angavs att en svensk vara i princip skulle få företräde framför utländsk. I 1952 års upphandlingskungörelse skärptes kravet på affärsmässighet. Detta högre krav innebar att preferensen för svensk vara bröts, bl.a. föreskrevs att sysselsättningssituationen inte fick inverka på myndigheternas beslut. Regeringen utfärdade 1973 ytterligare en upphandlingskungörelse som också skulle omfatta upphandling av tjänster. 1986 års upphandlingsförordning innebar i huvudsak en omredigering och modernisering av 1973 års kungörelse.<A href="#page_43"><SPAN class="ft49">5</SPAN></A></P>
<P class="p124 ft31"><SPAN class="ft7">Av förarbetena </SPAN>Nya rättsmedel på upphandlingsområdet <SPAN class="ft7">framgår följande. Den 1 januari 2008 ersattes ÄLOU, av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, förkortad LOU, och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, förkortad LUF. Genom LOU genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster (det klassiska direktivet). Genom LUF genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet). LOU reglerar förfarandena m.m. för offentlig upphandling som görs av myndigheter, kommuner, landsting samt bolag, föreningar, delägarförvaltningar, samfälligheter och stiftelser som tillgodoser ett behov i det allmännas intresse under förutsättning att behovet inte är av kommersiell eller</SPAN></P>
<P class="p165 ft36"><SPAN class="ft51">4</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2010:13 s. 11.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">5</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 1992/93:88 s. 34.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31244x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Gällande rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">industriell karaktär (offentligt styrda organ). LUF reglerar förfarandena m.m. för upphandling som görs av myndigheter och offentligt styrda organ men också av dels företag vilka en myndighet har ett bestämmande inflytande över (offentliga företag), dels privata företag som bedriver verksamheter med stöd av en särskild rättighet eller ensamrätt inom försörjningssektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster.<A href="#page_44"><SPAN class="ft49">6</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft7">Genom lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, förkortad LUFS, genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG. LUFS innehåller bestämmelser som avser anskaffning av vapen, ammunition och krigsmaterial, men även viss känslig säkerhetsutrustning av <NOBR>icke-militär</NOBR> karaktär.</P>
<P class="p141 ft28"><SPAN class="ft28">4.2</SPAN><SPAN class="ft29">Regler om rättsmedel på upphandlingsområdet</SPAN></P>
<P class="p167 ft9"><SPAN class="ft9">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft62">Rättsmedel i </SPAN><NOBR>EU-rätten<A href="#page_44"><SPAN class="ft65">7</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p168 ft33">Allmänt om rättsmedelsdirektiven</P>
<P class="p169 ft7">Det finns två rättsmedelsdirektiv som syftar till att säkerställa efterlevnaden av upphandlingsreglerna. Det första direktivet avser upphandling inom den klassiska sektorn – rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten (första rättsmedelsdirektivet). Det andra avser upphandling inom försörjningssektorerna – rådets direktiv 92/13/EEG av den 25 februari 1992 om samordning av lagar och andra författningar om gemenskapsregler om upphandlingsförfaranden tillämpade av företag och verk inom <NOBR>vatten-,</NOBR> <NOBR>energi-,</NOBR> transport-</P>
<P class="p170 ft36"><SPAN class="ft56">6</SPAN><SPAN class="ft64">Prop. 2009/10:180 s. 88</SPAN></P>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft56">7</SPAN><SPAN class="ft66">Framställningen nedan avseende rättsmedelsdirektiven är hämtad från prop. 2009/10:180 s. 99 f. om inte annat framgår. Genom nämnda prop. genomfördes ändringsdirektivet i svensk rätt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31245x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft21">Gällande rätt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft7">och telekommunikationssektorerna (andra rättsmedelsdirektivet).<A href="#page_45"><SPAN class="ft49">8 </SPAN></A>De båda rättsmedelsdirektiven ändrades genom Europaparlamentets och rådets direktiv (2007/66/EG) om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden för prövning av offentlig upphandling (ändringsdirektivet).</P>
<P class="p173 ft7">Av Asplunds m.fl. bok om överprövning av upphandling framgår följande. Ändringsdirektivet innebar inte att första och andra rättsmedelsdirektivet upphörde att gälla. I stället innebar ändringsdirektivet att det skedde ändringar och tillägg till båda rättsmedelsdirektivens bestämmelser. Ändringsdirektivet som sådant har förlorat sin verkan i och med att dess bestämmelser förts in i befintliga rättsmedelsdirektiv. När man hänvisar till bestämmelser som införts eller fått sin nuvarande lydelse i och med ändringsdirektivet, är det följaktligen artikelnumreringen i rättsmedelsdirektivets konsoliderade versioner som avses.<A href="#page_45"><SPAN class="ft49">9</SPAN></A></P>
<P class="p173 ft7">Ändringsdirektivets beaktandesatser är alltjämt av intresse och dessa återfinns inte i de konsoliderade versionerna av rättsmedelsdirektiven varför utredningen senare i detta avsnitt samt i avsnitt 5 hänvisar till ändringsdirektivet.</P>
<P class="p156 ft7">Det övergripande syftet med ändringsdirektivet var att komma till rätta med två väsentliga problem. Det första problemet var att en upphandlande myndighet eller enhet skyndar sig att teckna ett upphandlingskontrakt, dvs. ingår avtal för att på så sätt stänga möjligheten till överprövning (”race to signature”). Genom ändringsdirektivet infördes bestämmelser som innebär att upphandlande myndigheter och enheter förbjuds att ingå avtal inom en viss tid efter det att underrättelse om tilldelningsbeslutet har skickats till berörda anbudssökande och anbudsgivare (avtalsspärr). Det andra problemet var att det saknades effektiva rättsmedel mot otillåtna direktupphandlingar av kontrakt, dvs. upphandlingar som sker utan vederbörlig annonsering. För att komma till rätta med detta infördes bestämmelser om ogiltighet av avtal som påföljd vid otillåten direktupphandling.</P>
<P class="p174 ft50"><SPAN class="ft51">8</SPAN><SPAN class="ft54">I avdelning IV Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG finns regler som ska tillämpas vid prövning av upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.</SPAN></P>
<P class="p175 ft67"><SPAN class="ft51">9</SPAN><SPAN class="ft66">Asplund m.fl., </SPAN>Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF<SPAN class="ft36">, 2012, s. 23 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Gällande rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft33">Rättsmedelsdirektivens innehåll</P>
<P class="p177 ft27">Tillämpningsområde och tillgängliga prövningsförfaranden</P>
<P class="p44 ft7">Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att garantera att en upphandlande myndighets respektive enhets beslut gällande avtal som omfattas av direktiv 2004/18/EG och direktiv 2004/17/EG kan prövas effektivt, och i synnerhet så skyndsamt som möjligt enligt villkoren i artiklarna <NOBR>2–2f</NOBR> i detta direktiv, när det görs gällande att sådana beslut har inneburit en överträdelse av gemenskapslagstiftningen om offentlig upphandling eller nationella bestämmelser som införlivar denna lagstiftning.<A href="#page_46"><SPAN class="ft49">10</SPAN></A></P>
<P class="p178 ft7">Medlemsstaterna får kräva att den berörda personen först ska lämna in en ansökan om prövning till den upphandlande myndigheten och enheten. I det fallet ska medlemsstaterna se till att inlämnandet av en sådan ansökan omedelbart medför att avtalet tillsvidare inte får ingås. Den förlängda period under vilken avtal inte får ingås ska inte upphöra före utgången av en tidsfrist på minst 10 kalenderdagar räknat från och med dagen efter det att den upphandlande myndigheten sände ett svar, om telefax eller elektroniska medel används, eller om andra kommunikationsmedel används, före utgången av en tidsfrist på minst 15 kalenderdagar räknat från och med dagen efter det att den upphandlande myndigheten eller enheten sände ett svar, eller minst 10 kalenderdagar räknat från och med dagen efter det att ett svar erhölls.<A href="#page_46"><SPAN class="ft49">11</SPAN></A></P>
<P class="p42 ft27">Krav på prövningsförfaranden</P>
<P class="p44 ft7">Medlemsstaterna ska se till att de åtgärder som vidtas vad avser prövningsförfarandena i artikel 1 innehåller bestämmelser om befogenheter att</P>
<P class="p179 ft7"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft68">vid första möjliga tillfälle och genom interimistiskt förfarande vidta provisoriska åtgärder i syfte att korrigera den påstådda överträdelsen eller förhindra att de berörda intressena skadas ytterligare, inbegripet åtgärder för att skjuta upp eller garantera uppskovet av förfarandet för tilldelning av ett offentligt kon-</SPAN></P>
<P class="p180 ft36"><SPAN class="ft51">10</SPAN><SPAN class="ft55">Artikel 1.1 tredje stycket första och andra rättsmedelsdirektiven (konsoliderade versioner).</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">11</SPAN><SPAN class="ft55">Artikel 1.5 första och andra rättsmedelsdirektiven.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft21">Gällande rätt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft7">trakt eller av genomförandet av ett beslut som fattas av den upphandlande myndigheten,</P>
<P class="p182 ft7"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft69">antingen åsidosättande eller garantera åsidosättande av beslut som fattats på olagligt sätt, inbegripet undanröjande av diskriminerande tekniska, ekonomiska eller finansiella specifikationer i anbudsinfordran, kontraktshandlingarna eller något annat dokument som avser tilldelningsförfarandet,</SPAN></P>
<P class="p183 ft8"><SPAN class="ft11">3.</SPAN><SPAN class="ft70">bevilja skadestånd till personer som skadats av en överträdelse.</SPAN><A href="#page_47"><SPAN class="ft34">12</SPAN></A></P>
<P class="p184 ft7">Medlemsstaterna ska se till att bestämmelserna om prövning enligt artikel 1 ger prövningsorganet behörighet att handla antingen enligt a och b eller enligt c och i bägge fallen enligt d:</P>
<P class="p185 ft7"><SPAN class="ft11">a.</SPAN><SPAN class="ft71">Att så tidigt som möjligt vidta interimistiska åtgärder i syfte att åstadkomma rättelse av påstådda överträdelser eller förhindra ytterligare skada för berörda intressen, däribland åtgärder för att avbryta upphandlingen eller förhindra verkställigheten av upphandlarens beslut.</SPAN></P>
<P class="p185 ft7"><SPAN class="ft8">b.</SPAN><SPAN class="ft69">Att undanröja eller låta undanröja ett beslut som tagits utan stöd i lag, och därvid bland annat undanröja diskriminerande tekniska, ekonomiska eller finansiella specifikationer i meddelanden om ett särskilt system för urval av leverantörer, inbjudan att avge anbud, kontraktshandlingar eller annat dokument som har samband med upphandlingen.</SPAN></P>
<P class="p186 ft7"><SPAN class="ft11">c.</SPAN><SPAN class="ft68">Att så tidigt som möjligt och, om det är nödvändigt, efter egna beslut i sak själv vidta andra åtgärder än de som anges ovan under a och b för att rätta konstaterad överträdelse, förebygga att berörda intressen lider skada eller, där inte rättelse kunnat ske eller överträdelse förebyggas, besluta om föreläggande att betala en viss summa till berörda intressen. Medlemsstaterna får välja ett av dessa alternativ att gälla för alla upphandlare eller för upphandlarkategorier som definierats enligt objektiva kriterier, så länge de åtgärder som syftar till att förebygga skada för berörda intressen blir verkningsfulla.</SPAN></P>
<P class="p187 ft36"><SPAN class="ft35">12 </SPAN>Artikel 2.1 första rättsmedelsdirektivet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31248x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Gällande rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft7"><SPAN class="ft8">d.</SPAN><SPAN class="ft69">Att tillerkänna skadestånd till dem som lidit skada av en överträdelse. När skadestånd begärs därför att ett beslut är lagstridigt, får medlemsstaterna när deras rättsordning det kräver och de har organ med tillräckliga rättsmedel för ändamålet föreskriva att det klandrade beslutet först undanröjs eller förklaras ogiltigt</SPAN><A href="#page_48"><SPAN class="ft49">13</SPAN></A>.<A href="#page_48"><SPAN class="ft49">14</SPAN></A></P>
<P class="p189 ft7">När ett organ i första instans, som är oberoende av den upphandlande myndigheten eller enheten, ska pröva ett beslut om tilldelning av kontrakt, ska medlemsstaterna se till att den upphandlande myndigheten respektive enheten inte kan ingå avtalet innan prövningsorganet har fattat ett beslut om ansökan om provisoriska åtgärder eller om prövning. Uppskovet ska inte upphöra före utgången av den period under vilken avtal inte får ingås som avses i artiklarna 2a.2, 2d.4 och 2d.5.<A href="#page_48"><SPAN class="ft49">15</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft7">Utom i de fall som avses i artikel 2.3 och i artikel 1.5 ska prövningsförfarandena inte nödvändigtvis medföra att de upphandlingar som berörs av prövningen automatiskt skjuts upp.<A href="#page_48"><SPAN class="ft49">16</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft7">Medlemsstaterna får föreskriva att det behöriga prövningsorganet får ta hänsyn till de sannolika följderna av provisoriska åtgärder för alla berörda intressen som kan skadas, inklusive allmänintresset, och får besluta att inte vidta sådana åtgärder om de negativa följderna kan väga tyngre än fördelarna. Ett beslut att inte bevilja provisoriska åtgärder ska inte påverka andra yrkanden från den person som begärt åtgärderna.<A href="#page_48"><SPAN class="ft49">17</SPAN></A></P>
<P class="p92 ft7">Utom i de fall som avses i artiklarna <NOBR>2d–2f</NOBR> ska verkan av att de befogenheter har utövats som avses i punkt 1 i den här artikeln på ett avtal som ingås till följd av tilldelningen av det regleras i nationell lagstiftning. Vidare får medlemsstaterna, utom i de fall där ett beslut ska åsidosättas innan skadestånd beviljas, föreskriva att efter det att ett avtal ingåtts i enlighet med artikel 1.5, punkt 3 i den här artikeln eller artiklarna <NOBR>2a–2f</NOBR> ska prövningsorganets befogenheter vara begränsade till beslut om skadestånd till den som lidit skada av överträdelsen.<A href="#page_48"><SPAN class="ft49">18</SPAN></A></P>
<P class="p190 ft36"><SPAN class="ft51">13</SPAN><SPAN class="ft55">Andra meningen motsvarar artikel 2.6 första rättsmedelsdirektivet.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">14</SPAN><SPAN class="ft54">Artikel 2.1 andra rättsmedelsdirektivet.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">15</SPAN><SPAN class="ft54">Artikel 2.3 första och andra rättsmedelsdirektiven.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">16</SPAN><SPAN class="ft54">Artikel 2.4 första rättsmedelsdirektivet och artikel 2.3a andra rättsmedelsdirektivet.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">17</SPAN><SPAN class="ft54">Artikel 2.5 första rättsmedelsdirektivet och 2.4 andra rättsmedelsdirektivet.</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">18</SPAN><SPAN class="ft55">Artikel 2.7 första rättsmedelsdirektivet och artikel 2.6 andra rättsmedelsdirektivet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft21">Gällande rätt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft7">Har någon begärt skadestånd som svarar mot kostnaderna för att förbereda anbud eller delta i ett upphandlingsförfarande, ska denne för att få sina kostnader täckta behöva visa endast att en överträdelse skett av gemenskapsregler, att han haft en realistisk möjlighet att erhålla kontraktet och att överträdelsen minskat denna möjlighet.<A href="#page_49"><SPAN class="ft49">19</SPAN></A></P>
<P class="p192 ft27">Period under vilken avtal inte får ingås</P>
<P class="p38 ft7">Avtal enligt beslut om tilldelning av ett kontrakt som omfattas av direktiv 2004/18/EG respektive direktiv 2004/17/EG får inte ingås före utgången av en tidsfrist på minst 10 kalenderdagar räknat från och med dagen efter det att beslutet om tilldelning av kontraktet översändes till de berörda anbudsgivarna och anbudssökandena, om telefax eller elektroniska medel används eller, om andra kommunikationsmedel används, före utgången av antingen en tidsfrist på minst 15 kalenderdagar räknat från och med dagen efter det att beslutet om tilldelning av kontraktet översändes till de berörda anbudsgivarna och anbudssökandena, eller minst 10 kalenderdagar räknat från och med dagen efter det att beslutet om tilldelning av kontraktet har erhållits.<A href="#page_49"><SPAN class="ft49">20</SPAN></A></P>
<P class="p46 ft7">Om en ansökan om prövning lämnas in strax innan den minimiperiod under vilken avtal inte får ingås löper ut, bör detta inte få till följd att det behöriga prövningsorganet berövas den tid som är nödvändig för att agera, särskilt för att förlänga den period under vilken avtal inte får ingås. Därför är det nödvändigt att det fastställs en oberoende minimiperiod som inte bör löpa ut förrän prövningsorganet har fattat ett beslut om ansökningen. Detta bör inte hindra prövningsorganet från att göra en förhandsbedömning av om prövningen som sådan kan tas upp. Medlemsstaterna får föreskriva att denna period ska löpa ut antingen när prövningsorganet fattat ett beslut om ansökningen om provisoriska åtgärder, inbegripet ytterligare förlängning av perioden under vilken avtal inte får ingås, eller när prövningsorganet har fattat ett beslut i sak, särskilt avseende en ansökan om åsidosättande av ett olagligt beslut.<A href="#page_49"><SPAN class="ft49">21</SPAN></A></P>
<P class="p193 ft36"><SPAN class="ft51">19</SPAN><SPAN class="ft55">Artikel 2.7 första rättsmedelsdirektivet.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">20</SPAN><SPAN class="ft54">Artikel 2a.2 första och andra rättsmedelsdirektiven.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">21</SPAN><SPAN class="ft55">Beaktandesats 12 ändringsdirektivet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Gällande rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft27">Tidsfrister för ansökan om överprövning</P>
<P class="p44 ft7">När medlemsstaterna föreskriver att en ansökan om prövning av ett beslut av en upphandlande myndighet eller enhet, som fattats inom eller med anknytning till ett upphandlingsförfarande som omfattas av direktiv 2004/18/EG respektive direktiv 2004/17/EG, ska lämnas inom en viss tidsfrist, ska denna tidsfrist vara minst 10 kalenderdagar räknat från och med dagen efter den dag då den upphandlande myndigheten eller enhetens beslut översändes till anbudsgivaren eller anbudssökanden, om telefax eller elektroniska medel används, eller, om andra kommunikationsmedel används, antingen minst 15 kalenderdagar räknat från och med dagen efter den dag då den upphandlande myndighetens eller enhetens beslut översändes till anbudsgivaren eller anbudssökanden eller minst 10 kalenderdagar från och med dagen efter den dag då den upphandlande myndighetens eller enhetens beslut erhölls. Meddelandet till varje anbudsgivare eller anbudssökande om beslutet ska åtföljas av en kortfattad redogörelse för skälen till beslutet. När det gäller en ansökan om prövning av beslut som avses i artikel 2.1b i det här direktivet, som inte är föremål för ett särskilt meddelande, ska tidsfristen vara minst 10 kalenderdagar räknat från och med den dag det berörda beslutet offentliggörs.<A href="#page_50"><SPAN class="ft49">22</SPAN></A></P>
<P class="p194 ft27">Ogiltighet</P>
<P class="p44 ft7">Medlemsstaterna ska se till att ett prövningsorgan som är oberoende av den upphandlande myndigheten eller enheten förklarar ett avtal ogiltigt eller att ogiltigheten beror på ett beslut från ett sådant prövningsorgan,</P>
<P class="p195 ft7"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft69">om den upphandlande myndigheten eller enheten har tilldelat ett kontrakt utan föregående offentliggörande av ett meddelande om offentlig upphandling i Europeiska unionens officiella tidning utan att detta är tillåtet i enlighet med direktiv 2004/18/EG respektive direktiv 2004/17/EG,</SPAN></P>
<P class="p196 ft36"><SPAN class="ft35">22 </SPAN>Artikel 2c första och andra rättsmedelsdirektiven.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft21">Gällande rätt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p197 ft7"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft42">när det föreligger en överträdelse av artiklarna 1.5, 2.3 eller 2a.2 i detta direktiv, om denna överträdelse har berövat den anbudsgivare som ansökt om prövning möjligheten att rikta anspråk före ingåendet av avtalet, i kombination med en överträdelse av direktiv 2004/18/EG respektive av direktiv 2004/17/EG, om den överträdelsen har inverkat på möjligheterna för den anbudsgivare som ansöker om prövning att erhålla kontraktet,</SPAN></P>
<P class="p182 ft7"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft72">i de fall som avses i artikel 2b c andra stycket, om medlemsstaten har åberopat undantag från den period under vilken avtal inte får ingås om de bygger på ett ramavtal</SPAN><A href="#page_51"><SPAN class="ft49">23 </SPAN></A>och ett dynamiskt inköpssystem.<A href="#page_51"><SPAN class="ft49">24</SPAN></A></P>
<P class="p198 ft7">Följderna av att ett avtal anses vara ogiltigt ska bestämmas i nationell lagstiftning. I nationell lagstiftning får det därför föreskrivas ett retroaktivt upphörande av alla avtalsskyldigheter eller en begränsning av upphörandet till att omfatta de skyldigheter som ännu inte har fullgjorts. I det senare fallet ska medlemsstaterna föreskriva tillämpning av andra sanktioner enligt artikel 2e.2.<A href="#page_51"><SPAN class="ft49">25</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7">Medlemsstaterna får föreskriva att det prövningsorgan som är oberoende av den upphandlande myndigheten inte behöver anse att ett avtal är ogiltigt, även om det har tilldelats på olagligt sätt av de skäl som anges i punkt 1, om prövningsorganet finner, efter att ha undersökt alla relevanta omständigheter, att tvingande hänsyn till ett allmänintresse kräver att avtalets giltighet bör upprätthållas. I detta fall ska medlemsstaterna föreskriva alternativa påföljder enligt artikel 2e.2 som ska tillämpas i stället. Ekonomiska intressen av att avtalets giltighet upprätthålls får endast betraktas som tvingande hänsyn om ogiltighet i undantagsfall skulle leda till oproportionerliga följder. Ekonomiska intressen med direkt koppling till avtalet i fråga ska emellertid inte utgöra tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Ekonomiska intressen med direkt koppling till avtalet omfattar bland annat kostnader för förseningar i samband med fullgörandet av avtalet, kostnader i samband med inledandet av ett nytt upphandlingsförfarande, kostnader i samband med byte av ekono-</P>
<P class="p199 ft36"><SPAN class="ft51">23</SPAN><SPAN class="ft55">Ramavtal avser endast första rättsmedelsdirektivet.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">24</SPAN><SPAN class="ft54">Artikel 2d.1 första och andra rättsmedelsdirektiven.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">25</SPAN><SPAN class="ft55">Artikel 2d.2 första och andra rättsmedelsdirektiven.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31252x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Gällande rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft8">misk aktör samt kostnader för rättsliga skyldigheter i samband med ogiltighet.<A href="#page_52"><SPAN class="ft34">26</SPAN></A></P>
<P class="p92 ft7">Av beaktandesatserna 13, 14 och 18 till ändringsdirektivet framgår att en ogiltighetssanktion är det effektivaste sättet för att återupprätta konkurrens och skapa nya affärsmöjligheter för de leverantörer som på ett olagligt sätt har berövats tillfälle att konkurrera om ett visst kontrakt.</P>
<P class="p42 ft27">Överprövning av beslut att avbryta en upphandling</P>
<P class="p44 ft7">Av Asplunds m.fl. bok om överprövning av upphandling framgår följande. Det saknas uttryckliga bestämmelser i rättsmedelsdirektiven om att beslut att avbryta en upphandling ska kunna bli föremål för överprövning. De enda direktivbestämmelser som finns rörande avbrytandebeslut återfinns i upphandlingsdirektiven (artikel 41.1 direktiv 2004/18/EG och artikel 49.1 direktiv 2004/17/EG) och föreskriver att upphandlande myndighet och enhet är skyldiga att på begäran av anbudssökande eller anbudsgivare snarast underrätta dessa om skälen för att en upphandling avbrutits.<A href="#page_52"><SPAN class="ft49">27</SPAN></A></P>
<P class="p201 ft7">Enligt <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis<A href="#page_52"><SPAN class="ft49">28 </SPAN></A>ska dock upphandlande myndighets beslut att återkalla (avbryta) en anbudsinfordran avseende upphandling kunna vara föremål för ett överprövningsförfarande och, i förekommande fall, ogiltigförklaras om beslutet innebär ett åsidosättande av de unionsrättsliga upphandlingsbestämmelserna eller de nationella regler som genomfört denna rätt.<A href="#page_52"><SPAN class="ft49">29</SPAN></A></P>
<P class="p202 ft27">Tidsfrister</P>
<P class="p169 ft7">Medlemsstaterna får föreskriva att en ansökan om prövning i enlighet med artikel 2d.1 (ogiltighetstalan) ska göras före utgången av minst 30 kalenderdagar från och med dagen efter det att meddelande om tilldelning av kontrakt offentliggjorts eller under alla om-</P>
<P class="p203 ft36"><SPAN class="ft51">26</SPAN><SPAN class="ft55">Artikel 2d.3 första och andra rättsmedelsdirektiven.</SPAN></P>
<P class="p171 ft73"><SPAN class="ft51">27</SPAN><SPAN class="ft54">Asplund m.fl., </SPAN>Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF<SPAN class="ft50">, 2012, s.227.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">28</SPAN><NOBR><SPAN class="ft54">EU-domstolens</SPAN></NOBR> dom <NOBR>C-92/00</NOBR> Hospital Ingenieure (HI), p <NOBR>54–55.</NOBR></P>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft51">29</SPAN><SPAN class="ft64">HFD har i RÅ 2005 ref. 62 uttalat att ett beslut att avbryta en upphandling kan överprövas enligt ÄLOU samt att sådan prövning ska göras i allmän förvaltningsdomstol.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31253x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft21">Gällande rätt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p204 ft7">ständigheter före utgången av minst sex månader räknat från och med dagen efter det att avtal ingicks.<A href="#page_53"><SPAN class="ft49">30</SPAN></A></P>
<P class="p72 ft7">I alla övriga fall ska tidsfristerna för ansökan om prövning fastställas i nationell lagstiftning, om inte annat föreskrivs i artikel 2c.<A href="#page_53"><SPAN class="ft49">31</SPAN></A></P>
<P class="p205 ft9"><SPAN class="ft9">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft62">Rättsmedel i de svenska upphandlingslagarna</SPAN></P>
<P class="p9 ft33">Allmänt om rättsmedel i de svenska upphandlingslagarna</P>
<P class="p9 ft27">Utveckling av de svenska överprövningsreglerna</P>
<P class="p38 ft7">Av Asplunds m.fl. bok om överprövning av upphandling framgår följande. När ÄLOU trädde i kraft den 1 januari 1994 genomfördes inte bara de äldre upphandlingsdirektiven utan även det första och det andra rättsmedelsdirektiven. Lagstiftaren valde att genomföra rättsmedelsdirektivens bestämmelser om överprövning och skadestånd beträffande alla upphandlingar, dvs. även upphandlingar under tröskelvärdena och beträffande <NOBR>B-tjänster,</NOBR> som inte omfattades av upphandlings- och rättsmedelsdirektiven.<A href="#page_53"><SPAN class="ft49">32</SPAN></A></P>
<P class="p124 ft7">I 7 kap. 2 § ÄLOU i dess ursprungliga lydelse angavs att domstolen fick avslå en ansökan om åtgärd om den skada eller olägenhet som åtgärden skulle medföra för den upphandlande myndigheten eller enheten kunde bedömas vara större än skadan för leverantören. Genom en lagändring år 1996 ändrades bestämmelsen på så sätt att en avvägning mellan leverantörens och den upphandlande myndighetens eller enhetens skada endast skulle göras vid prövningen av om ett interimistiskt beslut ska meddelas eller inte.<A href="#page_53"><SPAN class="ft49">33</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7">När ÄLOU infördes angavs i 7 kap. 1 § andra stycket i dess dåvarande lydelse att en ansökan om överprövning inte fick prövas efter den tidpunkt då beslut om leverantör har fattats. Detta motiverades med att det inte vore en tillfredsställande ordning att ett civilrättsligt bindande kontrakt som sluts efter det att beslut om leverantör fattats ska kunna upphävas i administrativ ordning.<A href="#page_53"><SPAN class="ft49">34 </SPAN></A>I</P>
<P class="p206 ft36"><SPAN class="ft51">30</SPAN><SPAN class="ft55">Artikel 2f.1 första och andra rättsmedelsdirektiven.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">31</SPAN><SPAN class="ft54">Artikel 2f.2 första och andra rättsmedelsdirektiven.</SPAN></P>
<P class="p207 ft73"><SPAN class="ft51">32</SPAN><SPAN class="ft74">Asplund m.fl., </SPAN>Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF<SPAN class="ft50">, 2012, s. 75 f.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">33</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1995/96:165 s.15, jfr 16 kap. 9 § andra stycket LOU och LUF.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">34</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 1992/93:88 s. 101.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Gällande rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft7">rättsmedelsdirektiven (artikel 2.6 tidigare versioner av direktiven)<A href="#page_54"><SPAN class="ft49">35 </SPAN></A>angavs dock att medlemsstaten får begränsa prövningsorganets behörighet att ingripa efter tidpunkten för att ett upphandlingsavtal har slutits. Högsta förvaltningsdomstolen fann i RÅ 1996 ref. 50 att direktivets bestämmelse hade direkt effekt och således skulle ges företräde framför den svenska regleringen. Genom en lagändring ändrades därefter 7 kap. 1 § ÄLOU för att bättre stämma överens med direktivens lydelse. Ändringen innebar att den tidpunkt efter vilken domstolens prövningsrätt upphör ändrades till efter det att avtal om upphandling slutits.<A href="#page_54"><SPAN class="ft49">36</SPAN></A></P>
<P class="p209 ft7">Av Asplunds m.fl. bok om överprövning av upphandling framgår följande. Bestämmelsen i 7 kap. 1 § ÄLOU hade denna lydelse fram till lagändringarna den 1 juli 2002. Fram till denna tidpunkt fanns det inte något lagkrav på att den upphandlande myndigheten eller enheten skulle meddela tilldelningsbeslut eller på annat sätt före avtalsslutandet upplysa anbudsgivarna om till vem man avsåg tilldela kontraktet och vilka grunder man hade för detta beslut. Ett vanligt förfarande var i stället att den upphandlande myndigheten eller enheten först efter det att skriftligt avtal ingåtts underrättade de övriga anbudsgivarna om upphandlingens resultat. Ofta skedde denna underrättelse enbart genom ett enkelt brev där den upphandlande myndigheten eller enheten utan närmare angivande av skäl upplyste att avtal ingåtts med annan leverantör och tackade för visat intresse. Överprövningar var relativt sällsynta under denna tid.<A href="#page_54"><SPAN class="ft49">37</SPAN></A></P>
<P class="p92 ft7"><NOBR>EU-domstolen</NOBR> uttalade i dom den 26 oktober 1999 <NOBR>(C-81/98</NOBR> Alcatel) att en upphandlande myndighets beslut om tilldelning av kontrakt utgör det viktigaste beslutet i upphandlingen och att det beslutet ska vara möjligt att överpröva. <NOBR>EU-domstolen</NOBR> uttalade att medlemsstaterna var skyldiga att tillhandahålla ett prövningsförfarande genom vilket leverantörer kan utverka undanröjande av beslutet om vilken eller vilka leverantörer som ska tilldelas kontrakt.</P>
<P class="p41 ft7">För att uppfylla kraven i <NOBR>Alcatel-domen</NOBR> genomfördes förändringar i överprövningsreglerna i ÄLOU den 1 juli 2002. Förändringarna infördes såväl avseende direktivstyrda som inte direktivstyrda upphandlingar. Ändringarna gjordes i syfte att förbättra</P>
<P class="p210 ft36"><SPAN class="ft51">35</SPAN><SPAN class="ft55">Artikel 2.7 första rättsmedelsdirektivet och artikel 2.6 andra rättsmedelsdirektivet.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">36</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1996/97:153 s. 56 f. och 75 f.</SPAN></P>
<P class="p171 ft67"><SPAN class="ft51">37</SPAN><SPAN class="ft55">Asplund m.fl., </SPAN>Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF<SPAN class="ft36">, 2012, s. 77.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31255x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft21">Gällande rätt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft7">möjligheterna för leverantörer att ansöka om överprövning av tilldelningsbeslutet. En upphandling skulle i regel anses som avslutad när ett kontrakt föreligger, dock tidigast sedan tio dagar gått från det att den upphandlande myndigheten eller enheten lämnat upplysningar om tilldelningsbeslutet till anbudssökande och anbudsgivare. Om avtal tecknades i strid med denna s.k. tiodagarsfrist utgjorde ett sådant avtal inte hinder för överprövning. När tiodagarsfristen löpt ut kunde avtal tecknas. Detsamma gällde om ansökan om överprövning gjorts men rätten inte fattat ett interimistiskt beslut att upphandlingen inte fick avslutas. När kontrakt träffats fanns inte längre någon möjlighet för domstolarna att överpröva upphandlingen. Målet fick då avskrivas eller avvisas. Endast möjlighet att begära skadestånd återstod för den leverantör som ansåg att en överträdelse skett av regelverket.<A href="#page_55"><SPAN class="ft49">38</SPAN></A></P>
<P class="p212 ft7">I mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> gjordes cirka 50 överprövningar per år. År 2000 kom 108 mål om överprövning in till länsrätterna. Det låga antalet kan ha sin förklaring i att det inte fanns någon skyldighet att informera anbudsgivare innan avtal slutits såsom ovan beskrivits. Efter ändringarna 2002 skedde en markant ökning av antalet överprövningsmål i domstolarna.<A href="#page_55"><SPAN class="ft49">39 </SPAN></A>Antalet överprövningar var 343 år 2002. År 2003 var överprövningarna 865, år 2004 var det 1 124 överprövningar, år 2008 var det 1 428 överprövningar och 2009 var det 2 085 överprövningar. År 2008 kom en ny upphandlingslag som kan antas ha skapat oklarheter som lett till en ökning av domstolsprövningarna.<A href="#page_55"><SPAN class="ft49">40</SPAN></A></P>
<P class="p124 ft7">Av Asplunds m.fl. bok om överprövning av upphandling framgår följande. Med all sannolikhet har reglerna bidragit till ökad regelefterlevnad. Överprövningsinstitutet blev dock från tid till annan föremål för viss debatt. Inte minst riktades kritik mot att reglerna i praktiken nästan bara träffade de myndigheter och enheter som försökte följa reglerna om konkurrensutsättning, medan de som helt struntade i reglerna och genomförde otillåtna direktupphandlingar mycket sällan blev föremål för ingripande enligt överprövningsinstitutet. Sådana regler gav dåliga incitament för upphandlande myndigheter och enheter att tillämpa regelverket, menade</P>
<P class="p213 ft36"><SPAN class="ft51">38</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 2001/02:142, s. 13, 25 f och s. 52 f.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">39</SPAN><SPAN class="ft54">Att antalet överprövningar skulle komma att öka förutsågs i prop. 2001/02:142, s. 91.</SPAN></P>
<P class="p146 ft36"><SPAN class="ft51">40</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2006:28 s. 287 samt Konkurrensverkets statistik, http://www.kkv.se/t/Page____8021.aspx (hämtad </SPAN><NOBR>2014-11-25).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31256x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Gällande rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">kritikerna. Även om det i vart fall efter Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i RÅ 2005 ref. 10 var möjligt att begära överprövning av en otillåten direktupphandling oavsett om civilrättsligt bindande avtal ingåtts, var det mycket ovanligt att så skedde. Domstolen hade inte heller någon formell rätt att ogiltigförklara ett avtal som ingåtts i strid med det upphandlingsrättsliga regelverket, utan kunde endast förordna om att upphandlingen skulle göras om. Det ankom därefter på den upphandlande myndigheten eller enheten att vidta alla nödvändiga åtgärder, bl.a. avveckla det olagliga avtalet, för att rätta sig efter domstolens dom. Om den upphandlande myndigheten eller enheten inte efterkom en dom fanns inga rättsliga möjligheter att framtvinga en regelefterlevnad.<A href="#page_56"><SPAN class="ft49">41</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft7">I samband med införandet av LOU och LUF den 1 januari 2008 placerades överprövningsbestämmelserna i 16 kapitlet i respektive lag. Några materiella förändringar av överprövningsbestämmelserna gjordes inte i samband med denna reform. Av förarbetena framgår följande. Kapitlet har varit föremål för översyn av Upphandlingsutredningen i slutbetänkandet SOU 2006:28. Beredningen av betänkandet är inte avslutad. Vidare har Europeiska gemenskapernas kommission utarbetat ett förslag till direktiv, som ändrar de båda nu gällande rättsmedelsdirektiven. Förslaget behandlas för närvarande i rådet. Mot denna bakgrund föreslås i kapitlet i princip endast vissa anpassningar till lagens övriga regler.<A href="#page_56"><SPAN class="ft49">42</SPAN></A></P>
<P class="p92 ft31"><SPAN class="ft7">Av förarbetena </SPAN>Nya rättsmedel på upphandlingsområdet <SPAN class="ft7">framgår följande. Det övergripande syftet med ändringsdirektivet är att komma till rätta med två väsentliga problem. Det första problemet är att en upphandlande myndighet eller enhet skyndar sig att teckna ett upphandlingskontrakt, dvs. ingår avtal för att på så sätt stänga möjligheten till överprövning (”race to signature”). Genom ändringsdirektivet införs bestämmelser som innebär att upphandlande myndigheter och enheter förbjuds att ingå avtal inom en viss tid efter det att underrättelse om tilldelningsbeslutet har skickats till berörda anbudssökande och anbudsgivare (avtalsspärr). Det andra problemet är att det saknas effektiva rättsmedel mot otillåtna direktupphandlingar av kontrakt, dvs. upphandlingar som sker utan</SPAN></P>
<P class="p214 ft63"><SPAN class="ft51">41</SPAN><SPAN class="ft75">Asplund m.fl., </SPAN>Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF<SPAN class="ft59">, 2012, s. 78 f.</SPAN></P>
<P class="p162 ft36"><SPAN class="ft51">42</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 2006/07:128 s. </SPAN><NOBR>442–444.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31257x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft21">Gällande rätt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft7">vederbörlig annonsering. För att komma till rätta med detta införs bestämmelser om ogiltighet av avtal som påföljd vid otillåten direktupphandling.<A href="#page_57"><SPAN class="ft49">43</SPAN></A></P>
<P class="p13 ft7">Av Asplunds m.fl. bok om överprövning av upphandling framgår följande. De nya bestämmelserna i rättsmedelsdirektiven om avtalsspärr, förhandsinsyn, ogiltigförklaring av avtal m.m. genomfördes i svensk rätt den 15 juli 2010. I ett väsentligt avseende har den svenska lagstiftaren gått längre än vad ändringsdirektivet kräver i och med att tillsynsmyndigheten fick talerätt i mål om upphandlingsskadeavgift. 2010 års överprövningsreform innebar mer omfattande regelförändringar än de som gjordes år 2002 och är den största förändringen som gjorts av överprövningsreglerna sedan ÄLOU trädde i kraft år 1994.<A href="#page_57"><SPAN class="ft49">44</SPAN></A></P>
<P class="p13 ft7">I samband med att lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, förkortad LUFS, trädde i kraft den 1 november 2011 omdisponerades bestämmelserna i 16 kap. LOU och LUF.<A href="#page_57"><SPAN class="ft49">45</SPAN></A></P>
<P class="p192 ft27">Förhållandet mellan nationell rätt och <NOBR>EU-rätt</NOBR></P>
<P class="p47 ft7">Bestämmelserna om överprövning i 16 kap. LOU, LUF och LUFS ska tolkas och tillämpas mot bakgrund av upphandlings- och rättsmedelsdirektivens lydelse och syften samt <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis.<A href="#page_57"><SPAN class="ft49">46 </SPAN></A><NOBR>EU-rätten</NOBR> har företräde framför nationell rätt.<A href="#page_57"><SPAN class="ft49">47</SPAN></A></P>
<P class="p124 ft7">Av Asplunds m.fl. bok om överprövning av upphandling framgår följande. Trots att LOU, LUF och LUFS grundar sig på unionsrättsliga direktiv skiljer sig dessa lagar på många sätt från upphandlingsregler i andra medlemsstater. Utvecklingen i svensk rättspraxis kan också göra att den svenska upphandlingsrätten tar sig ett uttryck som skiljer sig från andra länders. Unionsrätten på upphandlingsrättens område fungerar endast som ett ramverk, som ska genomföras och utvecklas inom ramen för den nationella rättsordningen och dess villkor. Den svenska upphandlingsrättens tillämp-</P>
<P class="p193 ft36"><SPAN class="ft51">43</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 2009/10:180 s. 100.</SPAN></P>
<P class="p207 ft73"><SPAN class="ft51">44</SPAN><SPAN class="ft74">Asplund m.fl., </SPAN>Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF<SPAN class="ft50">, 2012, s. 79.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">45</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2010/11:150 s. 326, </SPAN><NOBR>454–458</NOBR> och <NOBR>464–467.</NOBR></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">46</SPAN><NOBR><SPAN class="ft54">EU-domstolens</SPAN></NOBR> dom <NOBR>C-397-403/01,</NOBR> Pfeiffer.</P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">47</SPAN><NOBR><SPAN class="ft55">EU-domstolens</SPAN></NOBR> dom <NOBR>C-6/64</NOBR> Costa mot Enel.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31258x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Gällande rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p80 ft7">ning och utveckling får inte medföra att ändamålen med den unionsrättsliga regleringen på upphandlingsområdet förfelas eller urholkas. Tvärtom är det medlemsstaternas uppgift att se till att unionsrätten får den effekt som är avsedd. Denna skyldighet gäller inte bara för den svenska lagstiftaren utan även för upphandlande myndigheter och enheter samt inte minst för de svenska domstolarna. Nationella domstolar är skyldiga att i den utsträckning det är möjligt tillämpa och tolka nationell rätt som genomför <NOBR>EU-direktiv</NOBR> så att syftet och ändamålet med direktivet uppnås (Pfeiffer, mål <NOBR>C397-403/01).</NOBR> Metoden kallas direktivkonform tolkning eller indirekt effekt. En direktivbestämmelse kan också ha direkt effekt (endast åberopas av enskilda mot stat) förutsatt att bestämmelsen är tillräcklig klar och entydig samt ovillkorlig (jämför mål C 41/74 van Duyn, mål <NOBR>C-148/78</NOBR> Ratti, mål C 152/84 Marshall).<A href="#page_58"><SPAN class="ft49">48</SPAN></A></P>
<P class="p42 ft27">Förvaltningsprocess</P>
<P class="p44 ft7">Mål om överprövning enligt LOU, LUF och LUFS handläggs av de allmänna förvaltningsdomstolarna. Grundläggande processrättsliga regler i mål enligt LOU, LUF och LUFS finns i förvaltningsprocesslagen (1971:271), förkortad FPL. Regleringen av förvaltningsprocessen i FPL är inte särskilt omfattande utan är att se som basregler vilka vid behov kan byggas på med kompletterande regler i andra författningar. Bestämmelser i annan lag som avviker från FPL gäller enligt 2 § framför bestämmelserna i FPL. Det kan också vara aktuellt att tillämpa reglerna i rättegångsbalken analogt när det saknas direkt tillämplig reglering i FPL eller i upphandlingslagstiftningen. Bestämmelserna i 16 kap. LOU, LUF och LUFS ses som kompletterande regler till FPL.<A href="#page_58"><SPAN class="ft49">49</SPAN></A></P>
<P class="p215 ft59"><SPAN class="ft51">48</SPAN><SPAN class="ft75">Asplund m.fl., Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF, 2012, s. </SPAN><NOBR>24–29.</NOBR></P>
<P class="p216 ft36"><SPAN class="ft51">49</SPAN><SPAN class="ft55">Asplund m.fl., Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF, 2012, s. 113.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31259x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft21">Gällande rätt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft33">Rättsmedel i de svenska upphandlingslagarna – 16 kap. LOU, LUF och LUFS</P>
<P class="p218 ft27">Avtalsspärr</P>
<P class="p219 ft7">Om en upphandlande myndighet är skyldig att skicka en underrättelse om tilldelningsbeslut enligt 9 kap. 9 § första stycket eller 15 kap. 19 § och underrättelsen har skickats med ett elektroniskt medel, får den upphandlande myndigheten eller enheten inte ingå avtal (avtalsspärr) förrän tio dagar gått från det att underrättelsen skickades. Om underrättelsen har skickats på annat sätt än med ett elektroniskt medel till en eller flera anbudssökande eller anbudsgivare, får avtal inte ingås förrän 15 dagar gått från utskickandet.<A href="#page_59"><SPAN class="ft49">50</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7">Avtalsspärr gäller inte i den klassiska sektorn vid tilldelning av kontrakt efter upphandling utan föregående annonsering med stöd av 4 kap. <NOBR>5–9</NOBR> §§, vid tilldelning av kontrakt på grund av ramavtal enligt 5 kap. 7 §, eller vid direktupphandling enligt 15 kap. 3 § andra stycket.<A href="#page_59"><SPAN class="ft49">51 </SPAN></A>Vad avser försörjningssektorn gäller avtalsspärren inte vid tilldelning av kontrakt efter upphandling utan föregående annonsering med stöd av 4 kap. 2 eller 3 § eller vid direktupphandling enligt 15 kap. 3 § andra stycket.<A href="#page_59"><SPAN class="ft49">52 </SPAN></A>Undantag från avtalsspärr regleras i 16 kap. 2 § LUFS avseende försvars- och säkerhetsområdet.</P>
<P class="p95 ft7">Vid förhandsinsyn får den upphandlande myndigheten eller enheten inte ingå avtal förrän tio dagar har gått från det att annonsen om förhandsinsyn publicerats.<A href="#page_59"><SPAN class="ft49">53</SPAN></A></P>
<P class="p95 ft44">En avtalsspärr eller en pågående domstolsprövning hindrar inte den upphandlande myndigheten eller enheten från att rätta eller ompröva sitt tilldelningsbeslut.<A href="#page_59"><SPAN class="ft76">54</SPAN></A></P>
<P class="p220 ft36"><SPAN class="ft51">50</SPAN><SPAN class="ft55">16 kap. 1 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
<P class="p221 ft50"><SPAN class="ft51">51</SPAN><SPAN class="ft54">16 kap. 2 § LOU.</SPAN></P>
<P class="p221 ft50"><SPAN class="ft51">52</SPAN><SPAN class="ft54">16 kap. 2 § LUF.</SPAN></P>
<P class="p221 ft50"><SPAN class="ft51">53</SPAN><SPAN class="ft54">16 kap. 3 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
<P class="p221 ft36"><SPAN class="ft51">54</SPAN><SPAN class="ft55">Jämför Kammarrättens i Stockholm dom i mål nr </SPAN><NOBR>2798-12.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31260x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Gällande rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p222 ft27">Förlängd avtalsspärr</P>
<P class="p169 ft7">Om en ansökan om överprövning av en upphandling har gjorts, fortsätter avtalsspärr enligt 1 eller 3 § att gälla under handläggningen i förvaltningsrätten (förlängd avtalsspärr). Rätten får besluta att någon förlängd avtalsspärr inte ska gälla.<A href="#page_60"><SPAN class="ft49">55</SPAN></A></P>
<P class="p42 ft27">Interimistiskt beslut vid överprövning av en upphandling</P>
<P class="p44 ft7">I fall då avtalsspärren enligt 1, 3 eller 8 § inte gäller får rätten besluta att den upphandlande myndigheten eller enheten inte får ingå avtal innan något annat har bestämts. Rätten får avstå från att fatta beslut enligt första stycket, om den skada eller olägenhet som åtgärden skulle medföra kan bedömas vara större än skadan för leverantören.<A href="#page_60"><SPAN class="ft49">56</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft7">Av Högsta förvaltningsdomstolens dom den 20 februari 2014, HFD 2014 ref. 13, framgår följande. Ett interimistiskt beslut under en pågående upphandling har ansetts vara ett skäl för domstolen att skaffa sig tid för att kunna genomföra en överprövning. Ett sådant beslut skiljer sig därigenom från ett beslut om inhibition eller motsvarande beslut med stöd av 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), se RÅ 2003 ref. 64 och RÅ 2005 ref. 17 samt SOU 2006:28 s. 296.</P>
<P class="p42 ft27">Tiodagarsfrist</P>
<P class="p142 ft7">När en förlängd avtalsspärr gäller enligt 8 §, får den upphandlande myndigheten eller enheten inte ingå avtal förrän tio dagar har gått från det att förvaltningsrätten avgjort målet. När en förvaltningsrätt eller en kammarrätt har fattat ett beslut enligt 9 § (interimistiskt beslut) får avtal inte ingås förrän tio dagar har gått från det att domstolen har avgjort målet eller upphävt beslutet. När Högsta förvaltningsrätten har fattat ett beslut enligt 9 § och beslutat att återförvisa målet till lägre instans, får avtal inte ingås förrän tio dagar gått från beslutet om återförvisning. Rätten får besluta att någon tiodagarsfrist inte ska gälla.<A href="#page_60"><SPAN class="ft49">57</SPAN></A></P>
<P class="p167 ft36"><SPAN class="ft51">55</SPAN><SPAN class="ft55">16 kap. 8 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">56</SPAN><SPAN class="ft54">16 kap. 9 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">57</SPAN><SPAN class="ft55">16 kap. 10 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft21">Gällande rätt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft27">Överprövning</P>
<P class="p47 ft7">Efter ansökan av en leverantör som anser sig ha lidit skada eller kunna komma att lida skada får allmän förvaltningsdomstol överpröva en upphandling och giltigheten av ett avtal som har slutits mellan en upphandlande myndighet eller enhet och en leverantör.<A href="#page_61"><SPAN class="ft49">58 </SPAN></A>En ansökan om överprövning av en upphandling ska ha kommit in till förvaltningsrätten före utgången av en sådan avtalsspärr som avses i 1 eller 3 §.<A href="#page_61"><SPAN class="ft49">59</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7">En ansökan om överprövning av ett beslut att avbryta en upphandling ska ha kommit in till förvaltningsrätten innan tio dagar har gått från det att den upphandlande myndigheten eller enheten med ett elektroniskt medel har skickat en underrättelse om beslutet och angett skälen för detta. Om underrättelsen skickats på annat sätt än med ett elektroniskt medel till en eller flera anbudssökande eller anbudsgivare, ska en ansökan om överprövning har kommit in till förvaltningsrätten innan 15 dagar har gått från utskickandet.<A href="#page_61"><SPAN class="ft49">60 </SPAN></A>Enligt 9 kap. 9 § andra stycket respektive 15 kap. 19 § LOU och LUF samt 10 kap. 9 § andra stycket och 15 kap. 21 § LUFS ska upphandlande myndighet och enheter snarast möjligt lämna en underrättelse till anbudssökandena och anbudsgivarna om beslut att avbryta en upphandling samt ange skälen för beslutet.<A href="#page_61"><SPAN class="ft49">61</SPAN></A></P>
<P class="p62 ft7">En ansökan om överprövning av ett avtals giltighet ska som huvudregel ha kommit in till förvaltningsrätten inom sex månader från det att avtalet slöts.<A href="#page_61"><SPAN class="ft49">62</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7">Överprövning kan ske av samtliga beslut under upphandlingsprocessen. En överprövning är även möjlig avseende ett beslut att direktupphandla eller ett beslut att en viss kontraktstilldelning inte omfattas av tillämpningsområdet för LOU, LUF eller LUFS.<A href="#page_61"><SPAN class="ft49">63 </SPAN></A>LOU, LUF och LUFS innehåller inte några preklusionsfrister, dvs. leverantörer kan ansöka om överprövning avseende de inledande momenten under hela upphandlingsprocessen.</P>
<P class="p223 ft36"><SPAN class="ft51">58</SPAN><SPAN class="ft55">16 kap. 4 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">59</SPAN><SPAN class="ft54">16 kap. 11 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">60</SPAN><SPAN class="ft54">16 kap. 12 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
<P class="p146 ft50"><SPAN class="ft51">61</SPAN><SPAN class="ft74">Underrättelseskyldigheten sträcker sig således längre i LOU och LUF än i direktiven vilka endast kräver att upphandlande myndighet och enhet underrättar om skälen för beslutet på begäran av anbudssökande och anbudsgivare.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">62</SPAN><SPAN class="ft54">16 kap. 17 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">63</SPAN><SPAN class="ft55">Jfr RÅ 1998 not 44 och </SPAN><NOBR>EU-domstolens</NOBR> dom <NOBR>C-26/03</NOBR> Stadt Halle, punkt 37.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31262x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Gällande rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft27">Överprövning av en upphandling</P>
<P class="p44 ft7">Om den upphandlande myndigheten eller enheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU, 1 kap. 24 § LUF respektive 1 kap. 11 § LUFS eller någon annan bestämmelse i respektive lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts. Överprövning av en upphandling får inte ske efter det att avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten eller enheten och en leverantör.<A href="#page_62"><SPAN class="ft49">64 </SPAN></A>Inom ramen för en överprövning av en upphandling inryms också överprövning av beslut att avbryta en upphandling.</P>
<P class="p41 ft7">Om den upphandlande myndigheten eller enheten under pågående överprövning av en upphandling ingår ett avtal i strid med 1, 3, 8, 9 eller 10 §, ska rätten, på yrkande av leverantören, överpröva avtalets giltighet i enlighet med <NOBR>13–15</NOBR> §§.<A href="#page_62"><SPAN class="ft49">65</SPAN></A></P>
<P class="p42 ft27">Överprövning av ett avtals giltighet<A href="#page_62"><SPAN class="ft77">66</SPAN></A></P>
<P class="p169 ft7">Före 2010 års reform var en överprövning av upphandlingen fortfarande möjlig om avtalet hade ingåtts genom otillåten direktupphandling, i strid mot ett interimistiskt beslut, i strid mot en tiodagarsfrist eller ett slutligt domstolsavgörande.<A href="#page_62"><SPAN class="ft49">67 </SPAN></A>Genom 2010 års reform avskaffades möjligheten att överpröva en upphandling när avtal har ingåtts, trots att avtalet ingåtts i strid mot lagen eller ett domstolsförordnande. Numera finns i stället möjligheten att få det ingångna avtalets giltighet överprövat med stöd av reglerna i 16 kap. <NOBR>13–15</NOBR> §§ LOU, LUF och LUFS.</P>
<P class="p41 ft7">Rätten ska besluta att ett avtal som har slutits mellan en upphandlande myndighet och en leverantör är ogiltigt, om avtalet har slutits utan föregående annonsering enligt 7 kap. 1 eller 2 §, 13 kap. 2 eller 5 §, 14 kap. 5 § eller 15 kap. 4 §, eller enligt ett förfarande i 5 kap. 7 § utan att de villkor har följts som framgår av den para-</P>
<P class="p224 ft36"><SPAN class="ft51">64</SPAN><SPAN class="ft55">16 kap. 6 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">65</SPAN><SPAN class="ft54">16 kap. 7 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
<P class="p171 ft50"><SPAN class="ft51">66</SPAN><SPAN class="ft54">Enligt artikel 2d i första och andra rättsmedelsdirektiven är medlemsstaterna skyldiga att införa bestämmelser som innebär att ett ingånget avtal under vissa förutsättningar ska kunna förklaras ogiltigt. Bestämmelsen infördes den 15 juli 2010 och innehåller uttömmande uppräkning.</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">67</SPAN><SPAN class="ft55">RÅ 2005 ref. 10 Ryan Air domen och RÅ 2005 ref. 17 Trängselskattedomen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31263x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft21">Gällande rätt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft7">grafen eller av det ramavtal som ligger till grund för det nya anbudsförfarandet och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada.<A href="#page_63"><SPAN class="ft49">68</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7">Rätten ska besluta att ett avtal som har slutits mellan en upphandlande enhet och en leverantör är ogiltigt, om avtalet har slutits utan föregående annonsering enligt 7 kap. 1, 2, 3, 4 eller 5, 13 kap. 5 § eller 15 kap. 4 §.<A href="#page_63"><SPAN class="ft49">69 </SPAN></A>När rätten ska besluta att ett avtal är ogiltigt på försvars- och säkerhetsområdet framgår av 16 kap. 13 § LUFS.</P>
<P class="p12 ft7">Ett avtal ska också förklaras ogiltigt, om det har slutits i strid mot bestämmelserna om avtalsspärr i 1, 3 eller 8 §, ett interimistiskt beslut enligt 9 §, eller tiodagarsfristen i 10 § eller om avtalet har slutits före en underrättelse om tilldelningsbeslut enligt 9 kap. 9 § första stycket eller 15 kap. 19 §. För ogiltighet i sådana fall krävs dessutom att de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU, 1 kap. 24 § LUF respektive 1 kap. 11 § LUFS eller någon annan bestämmelse i denna lag har överträtts och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada.<A href="#page_63"><SPAN class="ft49">70</SPAN></A></P>
<P class="p225 ft8">Om det finns tvingande hänsyn till ett allmänintresse<A href="#page_63"><SPAN class="ft34">71</SPAN></A>, ska rätten besluta att avtalet får bestå trots att förutsättningar för ogiltighet enligt 13 § är uppfyllda.<A href="#page_63"><SPAN class="ft34">72</SPAN></A></P>
<P class="p226 ft7">Av Rosén Anderssons m.fl. kommentar till lagen om upphandling framgår följande. Bestämmelsen är avsedd att tolkas restriktivt och endast i särskilda situationer ska ett avtal som uppfyller kraven för ogiltighetsförklaring kunna bestå. Det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att en sådan situation föreligger att avtalet ska bestå.<A href="#page_63"><SPAN class="ft49">73</SPAN></A></P>
<P class="p124 ft7">Bestämmelserna om ogiltighet i 13 § ska inte tillämpas på avtal som slutits av en upphandlande myndighet med stöd av ramavtal enligt 5 kap. 7 §, om den upphandlande myndigheten eller enheten skickat en underrättelse om tilldelningsbeslutet enligt 9 kap. 9 § första stycket samt iakttagit en avtalsspärr enligt 1 §, eller om en upphandlande myndighet eller enhet genom förhandsinsyn har med-</P>
<P class="p227 ft36"><SPAN class="ft51">68</SPAN><SPAN class="ft55">16 kap. 13 § första stycket LOU.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">69</SPAN><SPAN class="ft54">16 kap. 13 § första stycket LUF.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">70</SPAN><SPAN class="ft54">16 kap. 13 § andra stycket LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
<P class="p207 ft50"><SPAN class="ft51">71</SPAN><SPAN class="ft74">I artikel 36 i </SPAN><NOBR>EUF-fördraget</NOBR> finns en uppräkning av de skäl som kan utgöra grund för att inskränka den fria rörligheten.</P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">72</SPAN><SPAN class="ft54">16 kap. 14 § LOU, LUF och LUFS. Infördes den 15 juli 2010.</SPAN></P>
<P class="p166 ft67"><SPAN class="ft51">73</SPAN><SPAN class="ft55">Rosén Andersson m.fl., </SPAN>Lagen om offentlig upphandling – en kommentar <SPAN class="ft36">(2013), s. 672.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31264x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Gällande rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">delat sin avsikt att upphandla och har iakttagit avtalsspärren vid förhandsinsyn enligt 3 §.<A href="#page_64"><SPAN class="ft49">74</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft7">Om ett avtal ogiltigförklaras av rätten anses detta medföra att ett eventuellt tilldelningsbeslut som meddelats inte längre gäller.<A href="#page_64"><SPAN class="ft49">75 </SPAN></A>I HFD 2012 ref. 27 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att ett slutligt domstolsavgörande där ett avtal förklaras ogiltigt enligt 16 kap. LOU eller LUF inte gäller omedelbart utan först när det vunnit laga kraft.</P>
<P class="p228 ft7">Om avtalet förklaras ogiltigt innebär det att det är civilrättsligt ogiltigt och inte kan göras gällande. Skyldigheten att fullgöra avtalet bortfaller således för båda parter. Har förpliktelserna i avtalet helt eller delvis uppfyllts är huvudregeln att prestationerna ska återgå. Om en återgång inte är möjlig är utgångspunkten att det förmögenhetsläge som gällde innan det ogiltiga avtalet slöts ska återställas.<A href="#page_64"><SPAN class="ft49">76</SPAN></A></P>
<P class="p229 ft27">Interimistiskt beslut vid överprövning av ett avtals giltighet</P>
<P class="p44 ft7">Rätten får besluta att ett avtal inte får fullgöras till dess något annat har bestämts. Rätten får avstå från att fatta beslut enligt ovan om den skada eller olägenhet som åtgärden skulle medföra kan bedömas större än skadan för leverantören.<A href="#page_64"><SPAN class="ft49">77</SPAN></A></P>
<P class="p178 ft7">Av Högsta förvaltningsdomstolens dom den 20 februari 2014 i HFD 2014 ref. 13 framgår följande avseende förutsättningarna för ett interimistiskt beslut vid överprövning av ett avtals giltighet. Ett interimistiskt beslut under en pågående upphandling har ansetts vara ett skäl för domstolen att skaffa sig tid för att kunna genomföra en överprövning. Ett sådant beslut skiljer sig därigenom från ett beslut om inhibition eller motsvarande beslut med stöd av 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), se RÅ 2003 ref. 64 och RÅ 2005 ref. 17 samt SOU 2006:28 s. 296. Möjligheten att överpröva giltigheten av ett avtal upphör inte vid någon viss tidpunkt. Det är alltså fråga om en annan situation än den som motiverade 2003 års avgörande. Den nu aktuella situationen föranleder snarare det slags</P>
<P class="p230 ft36"><SPAN class="ft51">74</SPAN><SPAN class="ft55">16 kap. 15 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">75</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2009/10:180 s. </SPAN><NOBR>150–151</NOBR> och 362.</P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">76</SPAN><SPAN class="ft54">Ramberg och Ramberg, </SPAN><SPAN class="ft73">Allmän avtalsrätt </SPAN>(7 uppl. 2007) och NJA 1987 s. 845.</P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">77</SPAN><SPAN class="ft55">16 kap. 16 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31265x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft21">Gällande rätt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft7">överväganden som ska göras i fråga om beslut med stöd av 28 § förvaltningsprocesslagen. För sådana beslut har det etablerats en praxis av innebörd att domstolen bl.a. har att göra en sannolikhetsbedömning av det möjliga utfallet av den slutliga prövningen och beakta vilken betydelse det har för enskilda och allmänna intressen att verkställigheten av ett beslut skjuts upp (se Wennergren och von Essen, Förvaltningsprocesslagen m.m. – En kommentar, 6 uppl. 2013, s. 259 f.)</P>
<P class="p37 ft27">Skadestånd</P>
<P class="p47 ft7">En upphandlande myndighet eller enhet som inte har följt bestämmelserna i denna lag ska ersätta därigenom uppkommen skada för en leverantör. Rätten till skadestånd inbegriper ersättning till en anbudssökande eller anbudsgivare som har deltagit i en offentlig upphandling och som har haft kostnader för att förbereda anbud och i övrigt delta i upphandlingen, om åsidosättandet av bestämmelserna i denna lag menligt har påverkat hans eller hennes möjlighet att tilldelas kontraktet.<A href="#page_65"><SPAN class="ft49">78</SPAN></A></P>
<P class="p13 ft7">Talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt då avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten eller enheten och en leverantör eller har förklarats ogiltigt enligt 13 § genom ett avgörande som vunnit laga kraft. Väcks inte talan i tid är rätten till skadestånd förlorad.<A href="#page_65"><SPAN class="ft49">79</SPAN></A></P>
<P class="p124 ft7">Av Högsta domstolens dom den 18 juli 2013, NJA 2013 s. 762, framgår följande. Om det saknas möjlighet för en anbudsgivare att vid framgång med en ansökan om överprövning erhålla ersättning för skäliga rättegångskostnader såsom skadestånd, kan det avhålla en anbudsgivare från att ansöka om överprövning. Ett sådant övervägande skulle således motverka skadeståndets reparativa och preventiva effekt i upphandlingssammanhang. Ändamålsskäl talar således för att skäliga rättegångskostnader, vid framgång i överprövningsprocessen, ska kunna ersättas som skadestånd. Den kostnad som en anbudsgivare har ådragits genom att framgångsrikt driva en överprövningsprocess kan utgöra en ersättningsgill skada.</P>
<P class="p231 ft36"><SPAN class="ft51">78</SPAN><SPAN class="ft55">16 kap. 20 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">79</SPAN><SPAN class="ft55">16 kap. 21 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31266x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Gällande rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft27">Upphandlingsskadeavgift</P>
<P class="p44 ft7">Konkurrensverket ska hos allmän förvaltningsdomstol ansöka om att en upphandlande myndighet eller enhet ska betala upphandlingsskadeavgift om allmän förvaltningsdomstol i ett avgörande som vunnit laga kraft fastställt att ett avtal får bestå, trots att det har slutits i strid med bestämmelserna om avtalsspärr i 16 kap. 1, 3 eller 8 § eller allmän förvaltningsdomstol i ett avgörande som vunnit laga kraft fastställt att ett avtal får bestå av tvingande hänsyn till allmänintresse enligt 16 kap. 14 §. Konkurrensverket får hos allmän förvaltningsdomstol ansöka om att en upphandlande myndighet eller enhet ska betala upphandlingsskadeavgift om myndigheten slutit avtal med en leverantör utan föregående annonsering enligt 7 kap. 1 eller 2 §, 13 kap. 2 eller 5 §, 14 kap. 5 § eller 15 kap. 4 eller 6 §. Allmän förvaltningsdomstol får efter ansökan från Konkurrensverket besluta om upphandlingsskadeavgift.<A href="#page_66"><SPAN class="ft49">80 </SPAN></A>Av 17 kap. 7 § första stycket LOU, LUF och LUFS framgår att när en ansökan om upphandlingsskadeavgift grundas på att myndigheten eller enheten har slutit avtal med en leverantör utan föregående annonsering och en eller flera leverantörer har ansökt om överprövning av avtalets giltighet inom de tidsfrister som anges i 16 kap. 17 §, får ansökan inte göras förrän fristen har löpt ut och samtliga beslut med anledning av överprövningen har vunnit laga kraft. Ansökan ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom sex månader från den tidpunkt då samtliga beslut med anledning av överprövningen har vunnit laga kraft. Enligt 17 kap. 7 § andra stycket LOU, LUF och LUFS ska, när ingen leverantör har ansökt om överprövning av avtalets giltighet inom de tidsfrister som anges i 16 kap. 17 §, ansökan om upphandlingsskadeavgift ha kommit in till förvaltningsrätten inom ett år från det att avtalet slöts.</P>
<P class="p232 ft59"><SPAN class="ft35">80 </SPAN>17 kap. 1 och 2 §§ LOU, LUF och LUFS. Högsta förvaltningsdomstolen har den 30 juni 2014 i HFD 2014 ref. 49 prövat förutsättningarna för upphandlingsskadeavgift när allmän förvaltningsdomstol i en lagakraftvunnen dom bedömt att det varit fråga om otillåten direktupphandling, men att efterföljande avtal har fått bestå med hänvisning till tvingande hänsyn till ett allmänintresse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft21">Gällande rätt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft28"><SPAN class="ft28">4.3</SPAN><SPAN class="ft29">Direktupphandling</SPAN></P>
<P class="p234 ft7">I förarbetena anges att avgörande för om en otillåten direktupphandling ska anses föreligga är om tilldelningen av kontraktet, i strid med bestämmelserna i LOU eller LUF skett utan föregående offentliggörande av upphandlingen i fråga. Genomförande av ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering, trots att villkoren för ett sådant förfarande inte har varit uppfyllda, utgör därför en otillåten direktupphandling.<A href="#page_67"><SPAN class="ft49">81 </SPAN></A>För att ett avtal ska kunna ogiltigförklaras på grund av att det tillkommit efter en otillåten direktupphandling enligt 16 kap. 13 § första stycket LOU, LUF respektive LUFS krävs inte att den leverantör som ansökt om överprövning av avtalet har lidit någon skada på grund av överträdelsen.</P>
<P class="p13 ft7">En upphandlande myndighet får använda förhandlat förfarande utan föregående annonsering vid tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenad, varor och tjänster om</P>
<P class="p185 ft7"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft69">det vid ett öppet eller selektivt förfarande inte lämnats några anbudsansökningar eller inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud och de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt,</SPAN></P>
<P class="p185 ft7"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft69">det som ska upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan fullgöras av endast en viss leverantör, eller</SPAN></P>
<P class="p235 ft7"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft69">det är absolut nödvändigt att tilldela kontraktet, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande myndigheten gör det omöjligt att hålla tidsfristerna vid öppet, selektivt eller förhandlat förfarande med föregående annonsering.</SPAN><A href="#page_67"><SPAN class="ft49">82</SPAN></A></P>
<P class="p198 ft7">Av Rosén Anderssons m.fl. kommentar till lagen om offentlig upphandling framgår följande. Eftersom det är fråga om en undantagsregel ska regeln tillämpas restriktivt. Det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för de sakomständigheter som gör att undantaget blir tillämpligt.<A href="#page_67"><SPAN class="ft49">83</SPAN></A></P>
<P class="p236 ft36"><SPAN class="ft51">81</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 2009/10:180 s. 188.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">82</SPAN><SPAN class="ft54">4 kap. 5 § LOU.</SPAN></P>
<P class="p166 ft67"><SPAN class="ft51">83</SPAN><SPAN class="ft55">Rosén Andersson m.fl., </SPAN>Lagen om offentlig upphandling – en kommentar (2013)<SPAN class="ft36">, s. 225.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Gällande rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft7">Förfarandet kan sägas vara en slags direktupphandling. Vid ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering inbjuder den upphandlande myndigheten en eller flera utvalda leverantörer för förhandling om kontraktsvillkoren.</P>
<P class="p238 ft7">En upphandlande enhet får tilldela ett kontrakt utan föregående annonsering om</P>
<P class="p239 ft7"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft78">det vid ett förfarande med föregående annonsering inte lämnats några anbudsansökningar eller inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud och de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt,</SPAN></P>
<P class="p239 ft7"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft78">det gäller ett kontrakt som är avsett endast för forsknings- </SPAN><NOBR>experiment-,</NOBR> studie- eller utvecklingsändamål, och kontraktet inte syftar till vinst eller till att täcka forsknings- och utvecklingskostnader och under förutsättning att det inte försämrar möjligheten till konkurrens vid en senare kontraktstilldelning som i första hand har något sådant syfte,</P>
<P class="p239 ft7"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft78">det som ska upphandlas av tekniska eller konstnärliga skäl eller på grund av ensamrätt kan fullgöras av endast en viss leverantör,</SPAN></P>
<P class="p239 ft7"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft78">det är absolut nödvändigt att tilldela kontraktet, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande enheten, gör det omöjligt att hålla tidsfristerna vid öppet, selektivt eller förhandlat förfarande med föregående annonsering,</SPAN></P>
<P class="p240 ft7"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft78">det gäller kompletterande leveranser av varor från den ursprungliga leverantören, om</SPAN></P>
<P class="p241 ft7"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft69">varorna är avsedda som antingen delvis utbyte av eller tillägg till tidigare leveranser, och</SPAN></P>
<P class="p241 ft7"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft42">ett byte av leverantör skulle medföra att den upphandlande enheten tvingades anskaffa varor som skulle vara tekniskt oförenliga med de först anskaffade eller leda till oproportionerliga tekniska svårigheter avseende drift och underhåll,</SPAN></P>
<P class="p242 ft7"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft78">det gäller kompletterande byggentreprenader eller tjänster som inte ingår i det ursprungliga projektet eller det ursprungliga kontraktet, om kompletteringarna på grund av oförutsedda omständigheter krävs för att kontraktet ska kunna fullgöras, och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31269x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft21">Gällande rätt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft7">under förutsättning att de ska utföras av den ursprungliga leverantören, och om,</P>
<P class="p244 ft7"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">de inte utan stora tekniska eller ekonomiska olägenheter för den upphandlande enheten kan skiljas från det ursprungliga kontraktet, eller</SPAN></P>
<P class="p245 ft7"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft42">de, även om de kan avskiljas, är absolut nödvändiga för att det ursprungliga kontraktet ska kunna fullgöras,</SPAN></P>
<P class="p246 ft7"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft19">det gäller en ny byggentreprenad, som är en upprepning av tidigare byggentreprenader under förutsättning</SPAN></P>
<P class="p244 ft7"><SPAN class="ft8">a)</SPAN><SPAN class="ft72">att de nya arbetena ingår i ett projekt som tidigare varit föremål för ett öppet eller selektivt förfarande,</SPAN></P>
<P class="p247 ft8"><SPAN class="ft8">b)</SPAN><SPAN class="ft79">att arbetena tilldelas samma leverantör,</SPAN></P>
<P class="p248 ft7"><SPAN class="ft8">c)</SPAN><SPAN class="ft72">att det nya kontraktet är i överensstämmelse med det ursprungliga projektet,</SPAN></P>
<P class="p244 ft7"><SPAN class="ft8">d)</SPAN><SPAN class="ft42">att värdet av det nya kontraktet ingått i beräkningen av värdet av det ursprungliga projektet enligt bestämmelserna i 3 kap., och</SPAN></P>
<P class="p244 ft44"><SPAN class="ft8">e)</SPAN><SPAN class="ft80">att det i samband med den ursprungliga upphandlingen annonserats att det nu avsedda förfarandet kunde komma att användas,</SPAN></P>
<P class="p249 ft8"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft81">det gäller varor som noteras och omsätts på en råvarumarknad,</SPAN></P>
<P class="p250 ft7"><SPAN class="ft8">9.</SPAN><SPAN class="ft19">kontraktet grundar sig på ett ramavtal som upphandlats enligt denna lag,</SPAN></P>
<P class="p246 ft7"><SPAN class="ft8">10.</SPAN><SPAN class="ft42">det är möjligt att anskaffa varor genom att utnyttja särskilt förmånliga erbjudanden som gäller under mycket kort tid, när priset ligger betydligt under det normala marknadspriset, eller</SPAN></P>
<P class="p251 ft7"><SPAN class="ft8">11.</SPAN><SPAN class="ft42">det är möjligt att anskaffa varor på särskilt förmånliga villkor genom att köpa i samband med att en leverantör upphört med sin verksamhet eller trätt i likvidation eller försatts i konkurs eller är föremål för motsvarande förfarande.</SPAN><A href="#page_69"><SPAN class="ft49">84</SPAN></A></P>
<P class="p252 ft36"><SPAN class="ft35">84 </SPAN>4 kap. 2 § LUF.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31270x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Gällande rätt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">En upphandlande myndighet eller enhet får för upphandling på försvars- och säkerhetsområdet använda förhandlat förfarande utan föregående annonsering vid tilldelning av kontrakt som avser byggentreprenader, varor och tjänster om</P>
<P class="p179 ft7"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft68">det vid ett selektivt förfarande, ett förhandlat förfarande med föregående annonsering eller en konkurrenspräglad dialog inte lämnats några anbudsansökningar eller inte lämnats några anbud eller inte lämnats några lämpliga anbud och de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt,</SPAN></P>
<P class="p179 ft7"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft68">det som ska upphandlas av tekniska skäl eller på grund av ensamrätt kan fullgöras av endast en viss leverantör,</SPAN></P>
<P class="p179 ft7"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft68">det är absolut nödvändigt att tilldela kontraktet, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande myndigheten eller enheten gör det omöjligt att hålla tidsfristerna vid selektivt eller förhandlat förfarande med föregående annonsering, eller</SPAN></P>
<P class="p179 ft44"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft82">det till följd av en kris är omöjligt att hålla tidsfristerna vid ett selektivt förfarande eller ett förhandlat förfarande med föregående annonsering.</SPAN></P>
<P class="p253 ft7">Om Europeiska kommissionen begär det, ska den upphandlande myndigheten eller enheten i en rapport till kommissionen redovisa sådana ärenden där första stycket 1 har tillämpats av myndigheten eller enheten.<A href="#page_70"><SPAN class="ft49">85</SPAN></A></P>
<P class="p254 ft30"><SPAN class="ft28">4.4</SPAN><SPAN class="ft61">Förfaranderegler för icke direktivstyrda upphandlingar</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Icke direktivstyrda upphandlingar, dvs. upphandlingar under tröskelvärdena och beträffande <NOBR>B-tjänster</NOBR> oavsett värde ska, som huvudregel, genomföras genom förenklat förfarande eller urvalsförfarande.<A href="#page_70"><SPAN class="ft49">86 </SPAN></A>I undantagsfall får direktupphandling användas.</P>
<P class="p92 ft7">Direktupphandling är ett formlöst förfarande som får användas i vissa angivna situationer. Förfarandet får användas om det beräk-</P>
<P class="p224 ft36"><SPAN class="ft51">85</SPAN><SPAN class="ft55">4 kap. 4 § LUFS.</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">86</SPAN><SPAN class="ft55">15 kap. 3 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td37"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td38"><SPAN class="p19 ft21">Gällande rätt</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">nade totala värdet understiger den i LOU föreskrivna direktupphandlingsgränsen. Direktupphandlingsgränserna höjdes den 1 juli 2014. Direktupphandling enligt LOU ska få användas om kontraktets värde uppgår till högst 28 procent av det tröskelvärde som gäller för kommuner och landsting vid upphandling av varor och tjänster, som för närvarande uppgår till 1 806 427 kronor, dvs. högst 505 800 kronor. Direktupphandling enligt LUF och LUFS ska få användas om kontraktets värde uppgår till högst 26 procent av det tröskelvärde som gäller vid upphandling av varor och tjänster, som för närvarande uppgår till 3 612 854 kronor, dvs. högst 939 342 kronor. En upphandlande myndighet eller enhet som använder sig av direktupphandling ska anteckna skälen för sina beslut och annat av betydelse vid upphandlingen om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor.</P>
<P class="p173 ft7">Direktupphandling får också användas om det finns synnerliga skäl eller i de fall förutsättningarna för förhandlat förfarande utan föregående annonsering som avses i 4 kap. <NOBR>5–9</NOBR> §§ är uppfyllda (se ovan). Den upphandlande myndigheten kan då vända sig direkt till en eller flera leverantörer. Om en upphandlande myndighet har slutit avtal med en leverantör genom direktupphandling, utan att detta förfarande fick tillämpas, kan det ingångna avtalet ogiltigförklaras efter ansökan av en leverantör. Avtalet kan också bli föremål för en ansökan om upphandlingsskadeavgift av tillsynsmyndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p18 ft6">5 Överväganden och förslag</P>
<P class="p54 ft28"><SPAN class="ft28">5.1</SPAN><SPAN class="ft29">Inledning</SPAN></P>
<P class="p256 ft9"><SPAN class="ft9">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft62">Syftet med upphandlingslagstiftningen och dess rättsmedel</SPAN></P>
<P class="p257 ft7">De upphandlingsrättsliga regelverken beskrivs ofta med olika syften beroende på med vems ögon de betraktas; politiker, upphandlare och leverantörer vill gärna tillskriva de upphandlingsrättsliga regelverken de syften som gynnar dem.<A href="#page_73"><SPAN class="ft49">1 </SPAN></A>Samhället och upphandlande myndigheter förväntas gynnas av de upphandlingsrättsliga regelverken: leverantörer, såväl existerande som potentiella, får genom upphandlingslagstiftningen incitament att erbjuda produkter och tjänster till konkurrensmässiga priser och med förmånliga villkor, den tekniska utvecklingen på marknaden förväntas främjas och upphandlande myndigheter förväntas spendera mindre pengar på offentlig upphandling. Användandet av öppna tilldelningsförfaranden förväntas eliminera risken att offentliga inköp av varor och tjänster drabbas av korruption och maktmissbruk.<A href="#page_73"><SPAN class="ft49">2</SPAN></A></P>
<P class="p258 ft7">Utvecklingen av konkurrens inom unionen är enligt <NOBR>EU-dom-</NOBR> stolen en garanti för att det inte förekommer någon risk för favorisering från de upphandlande myndigheternas sida. Samordningen på unionsnivå av förfarandena vid offentlig upphandling syftar till att skydda de ekonomiska aktörers intressen vilka är etablerade i en medlemsstat och som önskar erbjuda varor eller tjänster till de upphandlande myndigheterna i en annan medlemsstat och att undanröja såväl risken för att nationella anbudsgivare ges företräde vid</P>
<P class="p259 ft59"><SPAN class="ft51">1</SPAN><SPAN class="ft83">Se Slavicek Michael, Upphandlingens olika ansikten, Europarättslig tidskrift, nr 1 2002, s. 16.</SPAN></P>
<P class="p260 ft36"><SPAN class="ft51">2</SPAN><SPAN class="ft66">Se Hjelmborg Simon Evers m.fl., Public Procurement Law – the EU directive on public contracts, 1:a uppl, DjØf Publishing 2006. s. 23 f.</SPAN></P>
<P class="p261 ft15">73</P>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">tilldelning av kontrakt som möjligheten att en offentlig upphandlande myndighet låter sig styras av andra hänsyn än ekonomiska.<A href="#page_74"><SPAN class="ft49">3 </SPAN></A>Ur ett unionsrättsligt perspektiv är således syftet med de upphandlingsrättsliga regelverken att öka handeln inom unionen och att värna om den inre marknaden. Den inre marknaden är, enligt Europaparlamentet, ett område med välstånd och frihet som ger 500 miljoner européer tillgång till varor, tjänster, arbetstillfällen, affärsmöjligheter och den kulturella rikedomen i 28 medlemsstater. Att bygga en inre marknad kräver fortlöpande arbete, men ytterligare fördjupning av den inre marknaden skulle enligt parlamentet kunna ge avsevärda vinster för konsumenter och företag i EU och öka BNP för <NOBR>EU-28</NOBR> med 235 miljarder euro per år om de återstående hindren undanröjdes.<A href="#page_74"><SPAN class="ft49">4</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft7">Av beaktandesatserna till de nya upphandlingsdirektiven framgår bl.a. följande. Upphandlingsreglerna bör ses över och moderniseras, i syfte att använda offentliga medel effektivare, i synnerhet genom att underlätta små och medelstora företags deltagande i offentlig upphandling, och se till att upphandlande myndigheter kan utnyttja offentliga upphandlingar på ett bättre sätt till stöd för gemensamma samhällsmål.<A href="#page_74"><SPAN class="ft49">5 </SPAN></A>Enligt rättsmedelsdirektiven ska vissa prövningsförfaranden vara tillgängliga, åtminstone för var och en som har eller har haft intresse av att få ingå ett visst avtal och som har lidit skada eller riskerar att lida skada till följd av en påstådd överträdelse av unionsrätten på området offentlig upphandling eller nationella bestämmelser som införlivar denna rätt. Medborgare, berörda parter, vare sig de är organiserade eller inte, och andra personer eller organ som inte har tillgång till prövningsförfaranden enligt rättsmedelsdirektiven har emellertid som skattebetalare ett legitimt intresse av att det finns sunda upphandlingsförfaranden.<A href="#page_74"><SPAN class="ft49">6</SPAN></A></P>
<P class="p262 ft36"><SPAN class="ft56">3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft55">EU-domstolens</SPAN></NOBR> dom <NOBR>C-285/99</NOBR> och <NOBR>C-286/99,</NOBR> Impresa Lombardini SpA, punkterna 35 och</P>
<P class="p171 ft50"><SPAN class="ft53">36.</SPAN><SPAN class="ft54">Se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 oktober 2000 i mål </SPAN><NOBR>C-380/98,</NOBR> University of Cambridge, punkterna 16 och 17, och av den 1 februari 2001 i mål <NOBR>C-237/99,</NOBR> Kommissionen mot Frankrike, punkterna 41 och 42.</P>
<P class="p171 ft50"><SPAN class="ft56">4</SPAN><SPAN class="ft74">Faktablad om Europeiska unionen, http://www.europarl.europa.eu/aboutparliament/sv/, Den inre marknaden: allmänna principer, hämtad den 10 oktober 2014.</SPAN></P>
<P class="p171 ft50"><SPAN class="ft56">5</SPAN><SPAN class="ft84">Beaktandesats 4, direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG samt direktiv 2014/25/EU om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG.</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft56">6</SPAN><SPAN class="ft64">Beaktandesats 122, direktiv 2014/24/EU och beaktandesats 128, direktiv 2014/25/EU.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31275x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft7">Rättsmedelsdirektiven syftar särskilt till att fullt ut säkerställa rätten till effektiva rättsmedel och opartiska domstolar i enlighet med artikel 47 första och andra styckena i stadgan.<A href="#page_75"><SPAN class="ft49">7 </SPAN></A>Syftet med rättsmedlen ska, enligt utredningens mening, även ses mot samma bakgrund som syftet med upphandlingslagstiftningen eftersom rättsmedelsdirektiven också syftar till att säkerställa en effektiv tillämpning av upphandlingsdirektiven.<A href="#page_75"><SPAN class="ft49">8 </SPAN></A>Systemet med upphandlingar inklusive överprövningssystemet handlar, som utredningen ser det, inte bara om att skydda den leverantör som inte fått kontraktet utan också om att man ska kunna tillhandahålla varor och tjänster för allmänheten på ett bra sätt. Konsekvensen av ett system där överprövningar stoppar upp och fördröjer upphandlingar under en längre period drabbar ytterst allmänheten. En lång process kan exempelvis innebära att ett antal personer inte får den livsnödvändiga medicin de skulle behöva.<A href="#page_75"><SPAN class="ft49">9 </SPAN></A><NOBR>EU-rätten</NOBR> erkänner allmänhetsperspektivet t.ex. genom reglerna om tvingande hänsyn till ett allmänintresse.<A href="#page_75"><SPAN class="ft49">10 </SPAN></A>Skattebetalarnas legitima intresse av att det finns sunda upphandlingsförfaranden bör således enligt utredningens mening också vägas in i de bedömningar som utredningen gör vid fullgörande av uppdraget.</P>
<P class="p263 ft9"><SPAN class="ft9">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft62">Disposition</SPAN></P>
<P class="p257 ft7">I detta avsnitt finns utredningens överväganden och förslag. I de första delarna behandlas förslag och överväganden som enligt kommittédirektiven ska syfta till att minska antalet upphandlingsmål. I de första delarna analyseras därför om ansökningsavgifter samt regler om processkostnader bör införas i upphandlingsmål. Att utredningen valt att behandla dessa delar först beror på att utredningen här beskriver upphandlingsmålen i förhållande till andra typiska förvaltningsmål respektive till tvistemål i allmän domstol. Med denna disposition vill utredningen ge en bättre förståelse för upphandlingsmålens karaktär.</P>
<P class="p264 ft59"><SPAN class="ft51">7</SPAN><SPAN class="ft83">Beaktandesats 36 i ändringsdirektivet 2007/66/EG. Den stadga som avses är Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">8</SPAN><SPAN class="ft55">Beaktandesats 1 i ändringsdirektivet 2007/66/EG.</SPAN></P>
<P class="p207 ft50"><SPAN class="ft51">9</SPAN><SPAN class="ft84">Jämför t.ex. Kammarrättens i Stockholm avgöranden, mål nr </SPAN><NOBR>5609-5629-10</NOBR> samt 6929- <NOBR>6949-11</NOBR> avseende <NOBR>HPV-vaccin.</NOBR></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">10</SPAN><SPAN class="ft55">Artikel 2d.3 och beaktandesats 22 i ändringsdirektivet 2007/66/EG.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">I de därpå följande delarna behandlas de överväganden och förslag som syftar till att minska de negativa konsekvenserna av att en upphandling blir överprövad. Utredningen analyserar här i vilken omfattning den förlängda avtalsspärren ska gälla samt om förvaltningsdomstol ska kunna pröva en upphandling trots att avtal har ingåtts. Vidare utreds lämpligheten av att en preklusionsfrist införs samt om leverantören ska ha fortsatt möjlighet att införa nya omständigheter i den utsträckning som i dag är tillåtet. Utredningen har även getts i uppdrag att undersöka möjligheten att införa ett undantag i upphandlingslagarna för direktupphandling under pågående överprövning och analyserar därför de rättsliga förutsättningarna härför. I samband med denna analys presenterar utredningen ett förslag om att införa en tidsgräns för prövning av upphandlingsmål i förvaltningsrätt. Ett förslag till tillägg görs även i upphandlingslagarna för att exemplifiera en omständighet som en upphandlande myndighet/enhet kunnat förutse.</P>
<P class="p41 ft7">I den sista delen analyseras om fristerna för att ansöka om upphandlingsskadeavgift respektive talan om skadestånd bör förändras.</P>
<P class="p141 ft9"><SPAN class="ft9">5.1.3</SPAN><SPAN class="ft62">Allmänt om förslagen</SPAN></P>
<P class="p265 ft7">I kommittédirektiven nämns två olika strategier som utredningen bör undersöka i syfte att öka effektiviteten i upphandlingsförfarandena. Utredningen ska finna sätt att komma till rätta med de problem som orsakas, både samhällsekonomiskt och för berörda aktörer, av att upphandlingar stoppas när de begärs överprövade i domstol. En given utgångspunkt för utredningen är att eventuella förändringar av regelverket inte får innebära att rättssäkerheten eftersätts. Den strategi som innebär att man försöker minska antalet ansökningar om överprövning genom antingen ansökningsavgifter eller processkostnadsansvar och därmed antalet stoppade upphandlingar har av utredningen inte ansetts vara en framkomlig väg. Utredningen ställer sig tveksam till att generellt minska antalet ansökningar om överprövning då det kan ifrågasättas ur rättssäkerhetssynpunkt. Att bara minska det antal ansökningar om överprövning som kan anses vara obefogade är enligt utredningens mening svårt då det inte minst är osäkert om obefogade ansökningar om överprövning förekommer och i så fall i vilken omfattning. Om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft7">utredningen skulle komma fram till att det förekommer obefogade ansökningar om överprövning är det vidare svårt att förhindra dessa. Att införa en ansökningsavgift eller ansvar för processkostnader skulle kunna riskera att även befogade ansökningar om överprövning minskade. Det framstår som troligt att de ansökningar om överprövning som då inte skulle ske till stor del är de som i dag görs av små eller medelstora företag. Utredningen anser därför inte att den strategi som innebär en minskning av antalet ansökningar om överprövning är en framkomlig väg. Utredningen föreslår däremot att en regel som innebär att kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som en part skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt i överprövningsmål inte utgör ersättningsgill skada bör införas.</P>
<P class="p267 ft7">Den strategi som innebär att man vidtar åtgärder som minskar de negativa konsekvenserna av att en upphandling blir överprövad anser utredningen vara en mera framkomlig väg. I syfte att öka effektiviteten i upphandlingsförfarandena är det enligt utredningens mening således bättre att försöka minska behovet av överprövningar genom att försöka utöka incitament till dialog. Den mellanväg som utredningen föreslår har till syfte att främja dialog. Med en ökad dialog borde, enligt utredningens mening, behovet av att ansöka om överprövning minska. Detta bör ha positiva effekter för leverantörer och upphandlande myndigheter/enheter men även för samhället. För domstolarna borde det innebära att antalet mål om överprövning minskar.</P>
<P class="p268 ft7">Om en upphandling ändå blir överprövad och därigenom stoppad finns ett behov för upphandlande myndighet eller enhet att kunna planera sin verksamhet under den tid som överprövningen pågår. Detta för att upphandlande myndighet eller enhet ska kunna tillhandahålla de varor och tjänster som enligt lag krävs. Då utredningen inte ansett det vara möjligt att gå utöver det undantag som unionsrätten föreskriver för när en myndighet eller enhet får upphandla utan föregående annonsering har utredningen sökt att på annat sätt skapa förutsättningar för upphandlande myndighet eller enhet att kunna planera sin verksamhet. Utredningen har därför föreslagit att en exemplifiering bör göras av vad som kan anses vara förutsebart för en myndighet eller enhet. Utredningen anser också att det finns ett behov av att ytterligare öka förutsägbarheten och möjligheten att göra en bättre affär. Till följd av detta föreslår</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">utredningen att en tidsfrist införs för förvaltningsrätternas prövning. Den föreslagna tidsfristen har således ett samband med förslaget att exemplifiera vad en myndighet eller enhet anses kunna förutse. Med dessa två förslag borde förutsättningarna för att kunna göra en bra affär öka. Att upphandlande myndighet eller enhet kan utgå från att överprövning i första instans som huvudregel är avslutad efter 90 dagar från det att ansökan om överprövning gjorts i domstol borde enligt utredningens mening minska den suboptimering, dvs. att förfrågningsunderlagen utformas på ett sätt som inte gagnar den goda affären, som enligt Upphandlingsutredningen sker på grund av rädslan för överprövning. Det borde också minska risken att myndigheternas verksamhet lamslås i samband med överprövningar.</P>
<P class="p228 ft7">Utredningen föreslår vidare att fristen för att ansöka om upphandlingsskadeavgift inte bör ändras samt att fristen för att väcka talan om skadestånd bör ändras endast på så sätt att fristen ska räknas från och med den dag då sökanden fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om avtalet.</P>
<P class="p141 ft28"><SPAN class="ft28">5.2</SPAN><SPAN class="ft29">Minska antalet överprövningar</SPAN></P>
<P class="p167 ft9"><SPAN class="ft9">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft62">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Av kommittédirektiven framgår följande. Syftet med utredningen är att öka effektiviteten i upphandlingsförfarandena genom att finna sätt att komma till rätta med de problem som orsakas, både samhällsekonomiskt och för berörda aktörer, av att upphandlingar stoppas när de begärs överprövade i domstol. En given utgångspunkt för utredningen är att eventuella förändringar av regelverket inte får innebära att rättssäkerheten eftersätts. För att komma till rätta med de beskrivna problemen är två strategier tänkbara. Den ena innebär att man vidtar åtgärder som minskar de negativa konsekvenserna av att en upphandling blir överprövad (se mer i avsnitt <NOBR>5.6–5.10).</NOBR> Den andra innebär att man försöker minska antalet överprövningar och därmed antalet stoppade upphandlingar. När det gäller den andra strategin kan ett sätt att minska antalet upphandlingsmål, eller åtminstone bromsa ökningen, vara att införa ansökningsavgifter eller bestämmelser om ansvar för processkostnader. Trenden i Sverige under senare år visar på en ökande till-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">strömning av upphandlingsmål. Övriga nordiska länder tillämpar ansökningsavgifter eller låter förlorande part ansvara för motpartens kostnader i upphandlingsmål. Lärdomar kan dras av övriga <NOBR>EU- /EES-länders</NOBR> tillvägagångssätt och erfarenheter.</P>
<P class="p173 ft7">Upphandlingsutredningen ansåg att varken ansökningsavgifter eller ersättning för motpartens processkostnader borde införas (SOU 2013:12 s. 364). Ett antal organisationer, bl.a. Domstolsverket, Försvarets materielverk, Skatteverket, Göteborgs kommun och Nacka kommun påtalade i sina remissvar att frågan borde utredas grundligare.</P>
<P class="p267 ft7">Trots att en avgift skulle innebära en principiell nyordning är det motiverat att undersöka om fördelarna med en avgift skulle överväga nackdelarna. I detta sammanhang ska domstolarnas administration av avgifterna belysas.</P>
<P class="p157 ft7">Bestämmelser om skyldighet att ersätta vinnande parts processkostnader skulle kunna medföra att upphandlande myndigheter och enheter tvingas bli mer omsorgsfulla vid utformningen av sina förfrågningsunderlag och vid kontraktstilldelning samt att sökanden tvingas göra en mer gedigen bedömning av möjligheten till framgång innan ansökan om överprövning lämnas in. Det borde rimligen kunna inverka på måltillströmningen. Det ligger därför nära till hands att överväga bestämmelser om ersättning för processkostnader i upphandlingsmål som motsvarar bestämmelserna som gäller för civilprocessen i allmän domstol.</P>
<P class="p156 ft7">Mot detta ska rättssäkerhetsaspekterna vägas, i synnerhet att också mindre resursstarka men skadelidande företag måste ha möjlighet att ansöka om överprövning och beivra överträdelser som de har lidit eller kan komma att lida skada av. I det sammanhanget bör utredaren beakta Högsta domstolens avgörande den 18 juli 2013 i NJA 2013 s. 762. Utredningen ska också omfatta frågan i vad mån det är nödvändigt med kompletterande bestämmelser om t.ex. yrkanden och bevisning för att domstolen ska kunna avgöra vilken part i målet som vinner respektive förlorar målet och om det finns skäl för jämkning.</P>
<P class="p267 ft7">Utredaren ska därför utreda och överväga bestämmelser om ersättning för processkostnader i mål om överprövning enligt upphandlingslagarna, utreda och överväga bestämmelser om avgifter vid ansökan i mål om överprövning enligt upphandlingslagarna, samt analysera vilka behov av följdändringar i exempelvis förvaltnings-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">processlagen som kan föranledas av nya bestämmelser om processkostnader och avgifter.</P>
<P class="p269 ft9"><SPAN class="ft9">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft62">Aktuell reglering i nationell lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Avgifter för att ansöka om domstolens prövning tillämpas inte i någon måltyp i allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningsprocesslagen (1971:291) och upphandlingslagstiftningen saknar även motsvarighet till huvudregeln i dispositiva tvistemål i allmänna domstolar om ersättningsskyldighet för förlorande part och rätt till ersättning för vinnande part. I förvaltningsprocessen gäller i stället som huvudregel att en enskild part saknar rätt till ersättning för processkostnader. Precis som i merparten av de måltyper som handläggs i de allmänna förvaltningsdomstolarna står vardera parten för sina egna processkostnader oavsett utgången. För några av förvaltningsdomstolarnas måltyper finns en specialreglering, främst i mål om s.k. administrativa frihetsberövanden och i skattemål.</P>
<P class="p41 ft7">I den s.k. <NOBR>Fidelia-domen</NOBR> (NJA 2013 s. 762) drar Högsta domstolen slutsatsen att den kostnad som en anbudsgivare har ådragit sig genom att framgångsrikt driva en överprövningsprocess kan utgöra en ersättningsgill skada. Skadan har ett så nära samband med upphandlingsfelet att den i allmänhet bör anses ha uppkommit genom överträdelsen av lagens bestämmelser. Skadan kan då ersättas med stöd av 7 kap. 6 § 1992 års LOU (16 kap. 20 § första stycket 2007 års LOU).</P>
<P class="p42 ft33">Rätt till offentligt biträde</P>
<P class="p169 ft7">I mål om s.k. administrativa frihetsberövanden (tvångsvård i anledning av psykisk sjukdom eller missbruk m.fl. måltyper) har den enskilde rätt till offentligt biträde och staten står för ersättningen till biträdet. I samtliga fall gäller att biträde ska förordnas om det inte måste antas att behov av biträde saknas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31281x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft33">Skattemål</P>
<P class="p38 ft7">En grundförutsättning för att rätt till ersättning enligt 43 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) ska finnas är att den som ärendet eller målet gäller skäligen har behövt ombud m.m. för att ta till vara sin rätt. Därutöver krävs att sökanden helt eller delvis har vunnit bifall till sina yrkanden i ärendet eller målet, att ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen eller att det finns synnerliga skäl för ersättning. Möjligheterna att få ersättning för sina kostnader i ärenden och mål om skatt var enligt lagens ursprungliga lydelse och motiv mycket begränsade.<A href="#page_81"><SPAN class="ft49">11 </SPAN></A>För näringsidkare var möjligheten att få ersättning enligt 4 § 1989 års ersättningslag i det närmaste obefintlig.<A href="#page_81"><SPAN class="ft49">12 </SPAN></A>Mot bakgrund av de begränsade möjligheterna till ersättning enligt 1989 års ersättningslag fick Rättssäkerhetskommittén (Fi 1992:07) i uppdrag att utreda frågan om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt. Rättssäkerhetskommitténs förslag innebar att skattskyldiga i ökad utsträckning kan ersättas för sina kostnader. Av den proposition som följde Rättssäkerhetskommittén framgår följande. Skattelagstiftningen har fortlöpande blivit alltmer komplicerad, särskilt för näringsidkare. Allt fler skattskyldiga har därför funnit för gott att anlita skatteexpertis i ärenden och mål om skatt. Det framstår då som angeläget att den enskilde inte ställs utan ekonomiskt stöd i en situation där det under vissa omständigheter skulle framstå som stötande att han själv svarade för sina kostnader. Av rättviseskäl är det också viktigt att den skattskyldige så långt det är möjligt bereds samma möjligheter att oberoende av olika förutsättningar kunna föra en framgångsrik process. Däremot är det inte meningsfullt att ge ersättning till en enskild som av bekvämlighetsskäl låter ett juridiskt ombud föra talan.<A href="#page_81"><SPAN class="ft49">13 </SPAN></A>Det ska med andra ord ha förelegat ett verkligt behov av sakkunnig hjälp. Här avses i första hand objektiva omständigheter, men även subjektiva omständigheter kan i vissa fall vägas in. Till de objektiva förutsättningarna hör främst sakens beskaffenhet, dvs. hur svår den skatterättsliga problemställningen är. Subjektiva omständigheter som kan vägas mot skattefrågans beskaffenhet är frågan om den skattskyldiges ålder, sjukdom, brist-</P>
<P class="p193 ft36"><SPAN class="ft51">11</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 1988/89:126 s. 15 ff.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">12</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 1993:62 s. 101 f och SOU 1991:106 del A s. 625 f.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">13</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 1993/94:151 s. 134 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31282x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">ande erfarenhet och liknande förhållanden. Ärenden och mål av enklare beskaffenhet eller där myndigheten i tillräcklig utsträckning redovisat gällande rätt och sakomständigheter bör således falla utanför ersättningsfallen. Vidare bör man kunna ställa högre krav på personer som driver någon form av näringsverksamhet beträffande uppgifter som de till följd av detta kan antas ha större insikt i än skattskyldiga i allmänhet.<A href="#page_82"><SPAN class="ft49">14</SPAN></A></P>
<P class="p42 ft33">Rättshjälp</P>
<P class="p43 ft7">Rättshjälp får beviljas en fysisk person vars ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kr. Rättshjälp är i första hand avsedd för fysiska personer. Även dödsbon kan dock i vissa fall få rättshjälp. Andra juridiska personer än dödsbon kan aldrig beviljas rättshjälp. Rättshjälp får beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Rättshjälp får inte beviljas i sådana angelägenheter där hjälp genom offentlig försvarare eller offentligt biträde kan komma i fråga. Rättshjälp får beviljas endast om det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt är rimligt att staten bidrar till kostnaderna.<A href="#page_82"><SPAN class="ft49">15 </SPAN></A>En förlorande part kan aldrig få ersättning ur sin egen rättshjälp för att täcka rättegångskostnaderna för den vinnande parten.</P>
<P class="p42 ft33"><NOBR>Fidelia-domen</NOBR> (NJA 2013 s. 762)</P>
<P class="p44 ft7">Högsta domstolen har i NJA 2013 s. 762 prövat frågan om den som har vunnit en överprövningsprocess ska kunna få ersättning för kostnaderna men då som skadestånd med stöd av 7 kap. 6 § 1992 års LOU varvid följande framkommer. Enligt 7 kap. 6 § 1992 års LOU är den upphandlande myndigheten, utan någon uttrycklig inskränkning till vad skadan avser, skyldig att ersätta den skada som uppstår till följd av upphandlingsfelet. Regelns utformning talar således för att ersättning ska kunna utgå för skäliga ombudskostnader som har orsakats av en överträdelse av LOU. Det kan även</P>
<P class="p270 ft36"><SPAN class="ft51">14</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 1993/94:151 s. 174 f.</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">15</SPAN><NOBR><SPAN class="ft55">6–8</SPAN></NOBR> §§ Rättshjälpslagen (1996:1619).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31283x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft7">noteras att HD i rättsfallet NJA 2010 s. 112, som gällde en tillämpning av den i 3 kap. 2 § skadeståndslagen angivna skadeståndsregeln, har nämnt att det har ansetts kunna bli aktuellt att under vissa förhållanden ersätta ombudskostnader i en förvaltningsprocess som skadestånd. Det saknas dock avgöranden från HD i den frågan.<A href="#page_83"><SPAN class="ft49">16</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7">Om en överprövning leder till en rättelse av ett upphandlingsfel, avvärjs ofta den skada som annars skulle kunna uppstå, t.ex. att kontrakt tecknas med en anbudsgivare som rätteligen inte borde ha fått kontraktet. Att en domstol ska kunna ta ställning till ett påstått fel innan en faktisk skada har uppstått är en av avsikterna med överprövningsinstitutet. Om det saknas möjlighet för en anbudsgivare att vid framgång med en ansökan om överprövning erhålla ersättning för skäliga rättegångskostnader såsom skadestånd, kan det avhålla en anbudsgivare från att ansöka om överprövning. Det gäller i vart fall om anbudsgivaren inte är helt säker på att just han (om en rättelse sker) kommer att vinna upphandlingen. Ett sådant övervägande skulle således motverka den avsedda effektiviteten med överprövningsinstitutet och motverka skadeståndets reparativa och preventiva effekt i upphandlingssammanhang. Ändamålsskäl talar således för att skäliga rättegångskostnader, vid framgång i överprövningsprocessen, ska kunna ersättas som skadestånd.<A href="#page_83"><SPAN class="ft49">17</SPAN></A></P>
<P class="p271 ft7">Slutsatsen är att den kostnad som en anbudsgivare har ådragit sig genom att framgångsrikt driva en överprövningsprocess kan utgöra en ersättningsgill skada. Skadan har ett så nära samband med upphandlingsfelet att den i allmänhet bör anses ha uppkommit genom överträdelsen av lagens bestämmelser. Skadan kan då ersättas med stöd av 7 kap. 6 § 1992 års LOU (16 kap. 20 § första stycket 2007 års LOU).<A href="#page_83"><SPAN class="ft49">18</SPAN></A></P>
<P class="p37 ft27">Två justitieråd var skiljaktiga och anförde:</P>
<P class="p38 ft7">I förvaltningsprocessen gäller som huvudregel att en enskild part saknar rätt till ersättning för rättegångskostnader. Förvaltningsprocessen saknar bestämmelser i ämnet; däremot finns särskilda</P>
<P class="p193 ft36"><SPAN class="ft51">16</SPAN><SPAN class="ft55">Punkterna 20 och 21.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">17</SPAN><SPAN class="ft54">Punkt 22.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">18</SPAN><SPAN class="ft55">Punkt 23.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31284x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">regler om rätt till sådan ersättning i skattemål. När frågan om ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsprocessen togs upp i lagstiftningsärendet om det allmännas skadeståndsansvar ansågs frågan främst vara just en rättegångskostnadsfråga och inte en skadeståndsfråga och skulle därför behandlas i annat sammanhang (prop. 1997/98:105 s. 44). I 1992 års LOU finns inga regler om rätt till ersättning för rättegångskostnader i överprövningsförfarandet. Det kan också noteras att Upphandlingsutredningen i sitt slutbetänkande gör bedömningen att parterna även fortsättningsvis bör stå sina egna kostnader i sådana mål (SOU 2013:12 s. 364 ff.).</P>
<P class="p41 ft7">Lagstiftaren har alltså valt att inte införa regler om rätt till ersättning för rättegångskostnad i överprövningsmål. Mot den redovisade bakgrunden och med hänsyn till att överprövningen utgör en uttryckligen reglerad del av upphandlingsförfarandet kan kostnad för överprövningsförfarandet inte anses utgöra en skada i LOU:s mening. Om en upphandlande enhet blir skadeståndsskyldig för överprövningskostnader skulle det skapa en obalans mellan parterna i överprövningsförfarandet, där den upphandlande enheten aldrig kan få sina kostnader ersatta. Vidare kommer ett skadeståndsansvar för en upphandlande enhet att vara processdrivande, eftersom frågan om skadeståndsskyldighet kommer att behöva prövas i allmän domstol sedan upphandlingen avslutats. Utöver ett utökat antal processer kommer ett sådant system att innebära att yrkade belopps skälighet ska prövas av en annan domstol än den som prövade frågan i sak. Det ter sig sålunda även av lämplighetsskäl omotiverat att tillskapa en skadeståndsskyldighet för överprövningskostnader.</P>
<P class="p42 ft33">Högsta förvaltningsdomstolens praxis</P>
<P class="p169 ft7">Av Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) praxis framgår följande avseende upphandlingsmålens karaktär.<A href="#page_84"><SPAN class="ft49">19 </SPAN></A>Tillämpningen av officialprincipen i förvaltningsprocessen diskuterades ingående i förarbetena till förvaltningsprocesslagen (1971:291), förkortad FPL (prop. 1971:30 Del 2 s. 526 ff.). Det uttalades bl.a. att domstolens aktivitet måste växla beroende på bl.a. vad för slags mål det gäller, om det finns en offentlig motpart i målet och om en enskild har ombud i</P>
<P class="p272 ft36"><SPAN class="ft35">19 </SPAN>RÅ 2009 ref. 69.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31285x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft7">målet. Att ett mål i förvaltningsdomstol kunde gälla en tvist mellan två enskilda togs inte upp. Förmodligen var det över huvud taget inte aktuellt då. Under de nära 40 år som gått sedan FPL tillkom har processen i förvaltningsdomstolarna i viss mån ändrat karaktär. Förvaltningsprocessen har blivit en tvåpartsprocess där den enskilde så gott som alltid har en myndighet som motpart. En följd av det är att officialprincipen gör sig mindre gällande. Mål om offentlig upphandling gäller i princip ekonomiska förhållanden mellan enskilda näringsidkare. De har alltså en större likhet med sådana mål där man inom den allmänna processrätten tillämpar förhandlingsprincipen än med mål som är typiska i förvaltningsdomstolarna och för vilka FPL konstruerats. Detta leder till slutsatsen att officialprincipen måste tillämpas på ett försiktigt sätt i mål om offentlig upphandling. Som huvudprincip bör krävas att den part som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart sätt anger vilka omständigheter han grundar sin talan på.</P>
<P class="p164 ft9"><SPAN class="ft9">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft62">Europakonventionen</SPAN><A href="#page_85"><SPAN class="ft65">20</SPAN></A></P>
<P class="p257 ft7">I artikel 6 i Europakonventionen regleras rätten till en rättvis rättegång och i artikel 13 regleras rätten till ett effektivt rättsmedel.</P>
<P class="p12 ft7">Av Asplunds m.fl. bok om överprövning av upphandling framgår följande. Det är oklart om en leverantörs rättigheter i ett upphandlingsförfarande enligt LOU eller LUF utgör civila rättigheter i den mening som avses i artikel 6 i Europakonventionen. Europadomstolen har i målet <SPAN class="ft31">Tinelly & Sons Ltd m.fl. och McElduff m.fl. mot Förenade kungariket </SPAN>funnit att leverantörers klagomål i nationella instanser angående påstådd diskriminering vid ett upphandlingsförfarande i Nordirland berörde deras civila rättigheter enligt artikel 6.1 [Tinelly & Sons Ltd och McElduff m.fl. mot Förenade kungariket, punkt <NOBR>61–63</NOBR> (appl. nr <NOBR>62/1997/846/1052–1053)].</NOBR> I ett annat mål, <SPAN class="ft31">Marti m.fl. mot Schweiz </SPAN>fann dock Europadomstolen att leverantörers ställning i ett upphandlingsförfarande enligt en upphandlingslag i en delstat i Schweiz inte utgjorde en civil rättighet</P>
<P class="p273 ft59"><SPAN class="ft35">20 </SPAN>Kravet på domstolsprövning i artikel 6 tillämpas även med avseende på juridiska personer. Se t.ex. fallet Ligue du Monde Islamique och Organisation Islamique Mondiale du Secours Islamique mot Frankrike, där klaganden var två saudiarabiska organisationer, Europadomstolens dom den 15 januari 2009. Det kan dessutom vara så att den enskilde i ett upphandlingsmål är en fysisk person, t.ex. egenföretagare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31286x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">enligt artikel 6.1 [Marti m.fl. mot Schweiz (appl. nr. 36308/97)]. <NOBR>EU-domstolen</NOBR> har dock – utan några närmare resonemang kring huruvida en leverantörs ställning i ett direktivstyrt upphandlingsförfarande utgör en ”civil rättighet” – tillämpat artikel 6.1 i Europakonventionen i ett förhandsavgörande rörande processrättsliga rättigheter för en sökande leverantör i en nationell överprövningsprocess av en offentlig upphandling (Mål <NOBR>C-450/06</NOBR> Varec, punkt <NOBR>44–46).<A href="#page_86"><SPAN class="ft49">21</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p41 ft7">Tillgången till domstolsprövning enligt artikel 6.1 Europakonventionen får vara föremål för begränsningar, såsom överklagandeavgifter. En avgift får dock inte vara så hög att den enskilde i praktiken hindras från att ha tillgång till domstolsprövning.<A href="#page_86"><SPAN class="ft49">22 </SPAN></A>Av betydelse för bedömningen av om ett system med avgifter för prövning i domstol är förenligt med artikel 6.1 Europakonventionen är domstolsavgifternas storlek och möjligheterna till befrielse eller nedsättning av avgifterna för personer som inte har möjlighet att betala dem. En avgift för domstolsprövning som inte kunde anses vara särskilt överdriven har i målet V.M. mot Bulgarien (Europadomstolens avgörande den 8 juni 2006, ansökan nr 45723/99) inte bedömts utgöra en inskränkning av den klagandes tillgång till domstolsprövning. Europadomstolen tog i bedömningen även hänsyn till att det fanns ett system där den enskilde kunde ansöka om undantag från överklagandeavgift samt att domstolen vid bedömningen av den klagandes ansökan om undantag gjort en prövning utifrån den enskildes ekonomiska situation.<A href="#page_86"><SPAN class="ft49">23</SPAN></A></P>
<P class="p274 ft9"><SPAN class="ft9">5.2.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft62">EU-fördraget</SPAN></NOBR> och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna</P>
<P class="p265 ft7">I artikel 19.1 i <NOBR>EU-fördraget</NOBR> finns en uttrycklig bestämmelse om rätt till effektiva rättsmedel. I fråga om grundläggande rättigheter ska, sedan Lissabonfördragets ikraftträdande, även Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tas i beaktande. Enligt artikel 6.1 första stycket <NOBR>EU-fördraget</NOBR> har stadgan ”samma rättsliga värde som fördragen”. I artikel 51.1 i stadgan föreskrivs att</P>
<P class="p275 ft59"><SPAN class="ft51">21</SPAN><SPAN class="ft58">Asplund m.fl., Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF, s. 32 f.</SPAN></P>
<P class="p171 ft59"><SPAN class="ft51">22</SPAN><SPAN class="ft75">Se t.ex. Europadomstolens avgörande den 28 oktober 1998, i mål nr 103/1997/887/1099, </SPAN><NOBR>Aït-Mouhoub</NOBR> mot Frankrike.</P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">23</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2014:14 Effektiv och rättssäker </SPAN><NOBR>PBL-överprövning,</NOBR> s. 141 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31287x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft7">bestämmelserna i stadgan riktar sig till medlemsstaterna när dessa tillämpar unionsrätten.</P>
<P class="p12 ft7">I artikel 47 i stadgan finns en bestämmelse om rätt till ett effektivt rättsmedel och till en rättvis rättegång inför en oavhängig och opartisk domstol. Enligt förklaringen till artikel 47 i stadgan motsvarar första stycket artikel 13 i Europakonventionen och andra stycket motsvarar artikel 6.1 i Europakonventionen.<A href="#page_87"><SPAN class="ft49">24 </SPAN></A>Principen om ett effektivt domstolsskydd, såsom den stadfästs i artikel 47 ska tolkas så, att det inte är uteslutet att denna princip åberopas av juridiska personer.<A href="#page_87"><SPAN class="ft49">25</SPAN></A></P>
<P class="p263 ft9"><SPAN class="ft9">5.2.5</SPAN><SPAN class="ft62">Rättsmedelsdirektiven och </SPAN><NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis</P>
<P class="p257 ft7">Rättsmedelsdirektiven syftar som tidigare nämnts särskilt till att fullt ut säkerställa rätten till effektiva rättsmedel och opartiska domstolar i enlighet med artikel 47 första och andra styckena i stadgan.<A href="#page_87"><SPAN class="ft49">26 </SPAN></A>Frågan om ansökningsavgift är inte reglerad i rättsmedelsdirektiven. Såvitt utredningen kunnat finna har <NOBR>EU-dom-</NOBR> stolen inte prövat frågan om avgifter men en italiensk domstol har den 14 mars 2014 hos <NOBR>EU-domstolen</NOBR> begärt förhandsbesked om principerna i rättsmedelsdirektiven utgör hinder för nationella bestämmelser där höga ansökningsavgifter fastställs för tillgång till prövning vid förvaltningsdomstol i mål rörande offentlig upphandling.<A href="#page_87"><SPAN class="ft49">27 </SPAN></A>Frågan om processkostnadsansvar är inte heller reglerad i rättsmedelsdirektiven.</P>
<P class="p271 ft7">Av Asplunds m.fl. bok om överprövning av upphandling framgår följande. Unionsrättsliga lagstiftningsakter genomförs av den nationella lagstiftaren, tillämpas av nationella myndigheter, åberopas inför nationella domstolar och verkställs med de rättsmedel som finns tillgängliga inom den nationella rättsordningen. Normalt sett är det därför också nationella processrättsliga regler som används</P>
<P class="p276 ft59"><SPAN class="ft51">24</SPAN><SPAN class="ft85">Förklaringarna avseende stadgan ska enligt artikel 6.1 tredje stycket </SPAN><NOBR>EU-fördraget</NOBR> och artikel 52.7 i stadgan beaktas vid tolkningen av densamma.</P>
<P class="p146 ft59"><SPAN class="ft51">25</SPAN><SPAN class="ft75">Mål C</SPAN><SPAN class="ft86">‑</SPAN>279/09 DEB Deutsche Energiehandelsund Beratungsgesellschaft mbH mot Bundesrepublik Deutschland.</P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">26</SPAN><SPAN class="ft54">Beaktandesats 36 till ändringsdirektivet 2007/66/EG.</SPAN></P>
<P class="p207 ft59"><SPAN class="ft51">27</SPAN><SPAN class="ft83">Mål </SPAN><NOBR>C-61/14.</NOBR> Målet har en förväntad handläggningstid på cirka ett och ett halvt år. Av punkten 9 i begäran om förhandsbesked framgår att avgifterna uppgår till mellan 2 000 euro och 6 000 euro beroende på upphandlingens värde. Dessutom utgår ett tillägg om 50 procent på samtliga dessa avgifter i överklagandemål inför Consiglio di Stato i Italien.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31288x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">när unionsrätten tillämpas. Det nationella självbestämmandet gäller endast så länge som det inte finns någon unionsrättslig reglering som anger något annat. Även om medlemsstaterna själva får råda över hur <NOBR>EU-rätten</NOBR> ska få genomslag i den nationella rättsordningen måste en viss skyddsnivå upprätthållas. <NOBR>EU-domstolen</NOBR> har i det s.k. <NOBR><SPAN class="ft31">Rewe-målet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft31"> (</SPAN>Mål <NOBR>C-33/76)</NOBR> framhållit två kriterier som måste vara uppfyllda. Dels får de regler som gäller för prövning av en överträdelse av unionsrätten inte vara mindre gynnsamma än de som gäller för motsvarande överträdelse som har sin grund i den nationella rätten, likvärdighetsprincipen. Dels får de nationella reglerna inte vara av sådant slag att det i praktiken blir omöjligt eller orimligt svårt att utöva rättigheter som följer av unionsrätten, effektivitetsprincipen.<A href="#page_88"><SPAN class="ft49">28</SPAN></A></P>
<P class="p277 ft9"><SPAN class="ft9">5.2.6</SPAN><SPAN class="ft62">Om upphandlingsmålens karaktär</SPAN></P>
<P class="p265 ft7">Frågan om upphandlingsmålens karaktär har diskuterats i doktrinen. Av den diskussion som utredningen tagit del av framgår att upphandlingsmål inte helt enkelt kan inordnas under offentlig rätt eller civilrätt.</P>
<P class="p41 ft7">Michael Slavicek (f.d. chefsjurist vid Nämnden för offentlig upphandling) har i en artikel i Europarättslig tidskrift från 2002 anfört att upphandling inte är myndighetsutövning.<A href="#page_88"><SPAN class="ft49">29 </SPAN></A>Slavicek hänvisar bl.a. till att JO i beslut den 17 december 2001, dnr <NOBR>3497-2000,</NOBR> konstaterat att det inte är möjligt att ingripa med åtal för tjänstefel vid t.ex. domstolstrots, eftersom beslutsfattandet att inte följa en dom och fortsätta med olaglig upphandling ”inte är att anse som myndighetsutövning i brottsbalkens mening”. Ett beslut att lägga till krav (på miljövänlighet eller social rättvisa) utöver vad som motiveras av upphandlingskontraktets innehåll antar dock enligt Slavicek myndighetskaraktär.</P>
<P class="p92 ft7">Av förarbetena till ny lagstiftning om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster framgår följande. Begreppet myndighetsutövning, i den mening som avses i förvaltningslagen, omfattar endast ärenden där</P>
<P class="p253 ft59"><SPAN class="ft51">28</SPAN><SPAN class="ft58">Asplund m.fl., Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF, s. 34 f.</SPAN></P>
<P class="p162 ft36"><SPAN class="ft51">29</SPAN><SPAN class="ft55">Michael Slavicek, Upphandlingens olika ansikten, s. 25.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31289x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft7">saken avgörs ensidigt genom beslut av myndigheten. Begreppet kan därmed inte omfatta ärenden som avgörs genom att myndigheten träffar avtal med en enskild. Ärenden rörande offentlig upphandling omfattas således inte av de bestämmelser i förvaltningslagen som enbart gäller handläggning av ärenden som avser myndighetsutövning.<A href="#page_89"><SPAN class="ft49">30</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7">Av Lagrådets yttrande vid granskningen av ny lagstiftning om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster<A href="#page_89"><SPAN class="ft49">31 </SPAN></A>framgår följande. I det remitterade förslaget sägs att förvaltningslagen (1986:223), (FL), inte är tillämplig vid en myndighets handläggning av upphandlingsärenden. Enligt Lagrådets uppfattning är detta ett alltför kategoriskt uttalande. Klart är att upphandling inte är en fråga om myndighetsutövning och att de bestämmelser i FL som endast gäller vid myndighetsutövning inte är tillämpliga i upphandlingsärenden. Däremot kan vissa andra bestämmelser i FL, i den mån förfarandet inte regleras i upphandlingsförfattningarna, vara tillämpliga i ett upphandlingsärende hos en myndighet. Detta gäller t.ex. FL:s bestämmelser om jäv.</P>
<P class="p46 ft7">Wiweka <NOBR>Warnling-Nerep</NOBR> (professor i offentlig rätt vid Stockholms universitet) har hänvisat till hur LOU har genomgått en förändring till att numera utgöra vad hon anser vara en utpräglat offentligrättslig reglering och uppger följande. Ett antal mer eller mindre preciserade förpliktelser anges för kommunen (dvs. i egenskap av upphandlande enhet), möjlighet finns till överprövning av kommunens åtgärder hos förvaltningsdomstol, diverse rättsmedel kan tillgripas, etc. Lika lite som Konkurrensverkets uppdrag enligt konkurrenslagen kan anses gälla ”privat näringsverksamhet”, eller att detta offentligrättsliga kontrollsystem skulle röra ”privaträttsliga tvister” etc., anser <NOBR>Warnling-Nerep</NOBR> att offentlig upphandling överlag kan klassificeras som civilrättslig och därför per se icke utgöra någon myndighetsutövning. Man måste i stället vara beredd att se till olika delar i upphandlingen. Mycket talar för att vissa av de beslut som en kommun fattar enligt LOU, t.ex. tilldelning vid offentlig upphandling, bör uppfattas som offentligrättsliga, och att det är fråga om ett sådant maktförhållande att myndighetsutövning kan</P>
<P class="p278 ft36"><SPAN class="ft51">30</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 2006/07:128 s. 142 f.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">31</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 2006/07:128, bilaga 14, s. 598.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31290x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft7">föreligga. Den andra delen av en upphandling, närmare bestämt den omedelbara kontakten mellan kommunen och det företag med vilket avtal tecknas, utgörs däremot främst av ett civilrättsligt förhållande.<A href="#page_90"><SPAN class="ft49">32 </SPAN></A>Enligt Per Molander har de flesta auktoriteter som yttrat sig i frågan om offentlig upphandling är att betrakta som myndighetsutövning eller inte kommit fram till ett nekande svar. Det är enligt Molander kravet på ensidighet – att det alltså inte ska vara fråga om jämbördigt förhållande som utmynnar i ett avtal – som torde ligga bakom de flesta bedömares åsikt att offentlig upphandling inte är att betrakta som myndighetsutövning. Slutsatsen synes dock enligt Molander förutsätta att man betraktar hela upphandlingen som en svart låda, ur vilken det kommer ett avtal. Påfallande är att kommentatorerna enligt Molander tenderar att presentera sin ståndpunkt utan föregående diskussion och, i den mån de tar stöd någonstans, gör detta i en tradition som går tillbaka till tiden före moderniseringen av upphandlingslagstiftningen. En mer precis beskrivning av vad som försiggår under en upphandling skapar förutsättningar för en annan och mer adekvat bedömning. Per Molander anser att den offentliga upphandlingen något förenklat bör betraktas som bestående av två komponenter: en del, som leder till ett tilldelningsbeslut, och en del som resulterar i ett avtal. Den förstnämnda bör ses som offentligrättslig till sin natur och ska anses utgöra myndighetsutövning. Den andra är att betrakta som huvudsakligen civilrättslig. I de flesta fall är situationen dock inte så enkel att hela den offentligrättsliga delen i tiden föregår den civilrättsliga. Även avtalsskrivandet kan innehålla moment som är kringgärdade med</P>
<P class="p280 ft8">restriktioner av offentligrättslig natur.<A href="#page_90"><SPAN class="ft34">33</SPAN></A></P>
<P class="p92 ft7">Enligt Ulrik von Essen finns det avgörande skillnader mellan t.ex. ett förmögenhetsmål, som onekligen handlar om att slita tvister, och förvaltningsmål. Dessa skillnader kan enligt von Essen hänföras både till föremålet för processen och till grunden för partsställningen. Ett förmögenhetsmål om t.ex. betalningsförpliktelse har normalt sin grund i att käranden mot bakgrund av den civilrättsliga lagstiftningen anser sig ha rätt till någon form av ersätt-</P>
<P class="p281 ft59"><SPAN class="ft51">32</SPAN><SPAN class="ft58">W </SPAN><NOBR>Warnling-Nerep,</NOBR> Offentlig upphandling: myndighetsutövning eller inte & ett nytt område för kommunalt lag- och domstolstrots? Juridisk tidskrift 2, 2006/07 s. <NOBR>384–407.</NOBR></P>
<P class="p216 ft36"><SPAN class="ft51">33</SPAN><SPAN class="ft55">P Molander, Rättsmedel inom området offentlig upphandling, Mapsec, </SPAN><NOBR>2008-12-14,</NOBR> s. 6 f. Juristen Per Molander är en fristående konsult och, har på Konkurrensverkets uppdrag gjort en genomgång av gällande rätt och lämnat förslag till förbättringar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31291x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft7">ning med hänvisning till svarandens handlande eller underlåtenhet. Även förvaltningsmål kan gälla någon typ av ersättning, allt från socialförsäkringsförmåner till kulturbidrag. Huruvida ersättning ska utgå beror då normalt på en förvaltningsmyndighets bedömning av om förutsättningarna i en offentligrättslig författning är uppfyllda för denna rättsföljd. Detta gäller också i förvaltningsmål av mer kommersiell natur, t.ex. angående samtrafikavgifter på teleområdet, avgifter enligt ellagstiftningen eller offentlig upphandling. Även i dessa situationer handlar det enligt von Essen i grunden om att en myndighet ska fatta ett avgörande utifrån en offentligrättslig reglering som syftar till att även tillgodose andra intressen än parternas, t.ex. att skapa förutsättningar för sund konkurrens.<A href="#page_91"><SPAN class="ft49">34</SPAN></A></P>
<P class="p164 ft28"><SPAN class="ft28">5.3</SPAN><SPAN class="ft29">Avgifter vid ansökan om överprövning</SPAN></P>
<P class="p282 ft7"><SPAN class="ft87">Bedömning: </SPAN>Bestämmelser om avgifter vid ansökan i mål om överprövning enligt upphandlingslagarna bör inte införas i LOU, LUF eller LUFS<SPAN class="ft87">.</SPAN></P>
<P class="p283 ft7">I avsnitt 5.2 har utredningen beskrivit uppdraget enligt kommitté- direktiven, beskrivit den diskussion om upphandlingsmålens karaktär som utredningen tagit del av samt redogjort för aktuell reglering avseende bl.a. avgifter. I detta avsnitt kommer utredningen att redovisa tidigare utredningar och förarbeten som behandlat frågan om avgifter i domstol, hur andra <NOBR>EU-/EES-länder</NOBR> reglerat frågan om avgifter i upphandlingsmål samt det system med ansökningsavgifter som tillämpas i allmän domstol. Slutligen överväger utredningen om bestämmelser om avgifter vid ansökan i mål om överprövning bör införas.</P>
<P class="p284 ft36"><SPAN class="ft35">34 </SPAN>Ulrik von Essen, Likheter och skillnader i nordisk förvaltningsrätt, Förhandlingarna vid det 39:e nordiska juristmötet i Stockholm <NOBR>18–19</NOBR> augusti 2011. Del 1, s. 609 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31292x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9"><SPAN class="ft9">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft62">Tidigare förarbeten och utredningar</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Frågan om avgifter vid domstol har diskuterats i olika utredningar under lång tid. Här nedan följer en redogörelse för en del uttalanden hämtat från dessa förarbeten.</P>
<P class="p285 ft89"><NOBR>PBL-överklagandeutredningens</NOBR> betänkande Effektiv och rättssäker <NOBR>PBL-överprövning</NOBR> varav följande framgår<A href="#page_92"><SPAN class="ft88">35</SPAN></A></P>
<P class="p44 ft7">Fördelarna med att införa en överklagandeavgift för ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900) överväger inte nackdelarna. En avgift skulle troligtvis ha viss effekt på antalet överklaganden. Det är dock svårt att utforma ett system som skulle minska antalet s.k. okynnesöverklaganden utan att samtidigt riskera att personer som har ett berättigat intresse av att få sin sak prövad avstår från att överklaga av ekonomiska skäl. Dessutom skulle överklagandesystemet, troligtvis behöva utformas på ett sätt som skulle medföra ökad administration. Systemet skulle även riskera att leda till längre handläggningstider för de ärenden som överklagas. En avgift vid överklagande bör därför inte införas.</P>
<P class="p92 ft7">I Plangenomförandeutredningens delbetänkande uttalas att i syfte att minska antalet okynnesöverklaganden och därigenom korta ner handläggningstiderna skulle en mindre avgift kunna tas ut från klaganden när ett ärende anhängiggörs. <NOBR>PBL-överklagande-</NOBR> utredningen har konstaterat att begreppet okynnesöverklagande har ett subjektivt inslag som gör det svårt att utvärdera i vilken omfattning sådana överklaganden förekommer. <NOBR>PBL-överklagande-</NOBR> utredningen har inte heller hittat några konkreta indikationer för att överklaganden enbart för att fördröja processen skulle vara vanliga, vilket leder till att huvudargumentet för att införa en överklagandeavgift faller.</P>
<P class="p228 ft7">En överklagandeavgift skulle dock troligtvis kunna medföra en viss minskning av antalet överklaganden. Hur stor effekt en överklagandeavgift skulle få är enligt utredningens mening beroende av nivån på avgiften. En avgift på 10 000 kronor för att överklaga har troligtvis en större effekt än en avgift på 500 kronor. En hög överklagandeavgift är effektiv på så sätt att den troligtvis minskar an-</P>
<P class="p286 ft36"><SPAN class="ft35">35 </SPAN>SOU 2014:14 s. 144 f. och s. 206 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft7">talet överklaganden. Med en hög avgift är risken stor att även personer som riskerar att utsättas för betydande olägenheter och som därigenom har ett berättigat intresse att få sin talan prövad av ekonomiska skäl avstår från att överklaga. En överklagandeavgift bör därför inte sättas alltför högt utan det bör vara fråga om en mer begränsad avgift.</P>
<P class="p173 ft7">Eftersom det skulle vara fråga om ett överklagande av ett myndighetsbeslut är ett avgiftsuttag i de fall klaganden har framgång med sitt överklagande tveksamt ur principiell synvinkel. Det framstår inte som tilltalande att den enskilde ska behöva betala för att få ett myndighetsbeslut rättat. Ett avgiftssystem, om det införs, bör därför utformas på så sätt att avgiften betalas tillbaka i de fall den enskilde vinner framgång med sitt överklagande. På detta sätt är även överklagandeavgiftssystemet utformat i bl.a. Danmark. Ett sådant system skapar administration i två steg, både vid inbetalning av avgiften och vid återbetalning av avgiften. Om systemet i stället skulle utformas som Finlands, där avgiften betalas i efterhand, kan det ifrågasättas vilken avhållande effekt en avgift skulle få. Det skulle även tillkomma kostnader för indrivning av de avgifter som inte betalas frivilligt. Principen om att en avgift inte ska betalas vid bifall till överklagande kan i det enskilda fallet medföra gränsdragningsproblem. Om en avgift infördes med undantag för de med inkomst i nivå med försörjningsstöd samt med återbetalning av avgiften i de fall den enskilde har framgång med sitt överklagande innebär det att vissa bedömningar ska göras i samband med beslut om avgift. Det vore därför rimligt att avgiftsbeslutet skulle kunna överklagas alternativt omprövas, vilket i sin tur skapar ökad administration för domstolarna.</P>
<P class="p268 ft7">Det finns enligt utredningens mening en rad skäl som talar emot att införa en avgift för att överklaga <NOBR>PBL-ärenden.</NOBR> Först och främst kan det ifrågasättas om det finns skäl att införa en överklagandeavgift. Det är en begränsad del av besluten om lov och förhandsbesked som överklagas, enligt våra beräkningar <NOBR>2,5–3,5</NOBR> procent. Det är svårt att motivera varför en avgift för att begränsa överklagandena skulle införas för dessa beslut. Dessutom är bifallsfrekvensen relativt hög i första instans. Andelen ändrade eller upphävda beslut om lov eller förhandsbesked hos länsstyrelserna har under perioden 2008 till 2012 legat mellan 15 och 19 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft7">I förhållande till ärenden med flera klaganden kan det ifrågasättas om en överklagandeavgift skulle medföra ökad effektivitet. Om en överklagandeavgift, precis som en ansökningsavgift, ska betalas i samband med överklagandet kommer erläggandet av avgiften utgöra en processförutsättning. Det innebär att handläggningen av målet inte kan påbörjas förrän överklagandeavgiften är betald. I de fall avgift inte betalas ska i sådana fall överklagandet avvisas. För att följa de processregler som gäller i dag vid bristande processförutsättningar så måste den enskilde ta del av ett föreläggande om att betala avgift för att överklagandet ska kunna avvisas på grund av att avgiften inte betalats. En sådan hantering riskerar att ta tid och förlänga processen. I vart fall skapar det en möjlighet att medvetet förlänga processen genom att undandra sig delgivning i de fall förenklad delgivning inte tillämpas. Om förenklad delgivning tillämpas tar själva delgivningen två veckor sedan måste den enskilde få tid att betala avgiften.</P>
<P class="p238 ft7">Ett system med överklagandeavgifter drabbar ekonomiskt svagare parter hårdare än ekonomiskt starkare parter. Det gäller även om man undantar de med lägst inkomst. Detta är ur ett demokrati- och rättssäkerhetsperspektiv problematiskt. Det är även problematiskt att enskilda ska behöva betala en avgift för att få riktigheten av ett myndighetsbeslut prövat.</P>
<P class="p288 ft7">Sammantaget anser utredningen att en överklagandeavgift skulle ha viss effekt på antalet överklaganden. Systemet skulle för att tillgodose kravet på bibehållen rättssäkerhet troligtvis behöva utformas så att de med lägst ekonomiska förutsättningar undantas från kravet på att betala avgift och att avgiften återbetalas om den enskilde vinner framgång med sitt överklagande. En sådan ordning skulle skapa en ökad administration. Utredningen anser att det kan ifrågasättas om domstolarnas resurser ska läggas på ökad administrativ handläggning och det skulle även gå stick i stäv med den strävan som finns att renodla domstolarnas roll till rättskipning. Överklagandeavgift framstår som ett trubbigt instrument för att minska handläggningstiderna. En talan som saknar grund tar begränsad tid att pröva och vi anser en lämpligare effektiviseringsåtgärd är att ha en arbetsordning där sådana ärenden snabbt kan avgöras. Mot bakgrund av de negativa effekterna och osäkerheten om vad som kan vinnas med en överklagandeavgift anser utredningen inte att ett system med överklagandeavgifter bör införas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31295x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft33">Upphandlingsutredningens betänkande Goda affärer –</P>
<P class="p290 ft33">en strategi för hållbar offentlig upphandling varav följande framgår<A href="#page_95"><SPAN class="ft65">36</SPAN></A></P>
<P class="p47 ft7">Enligt Upphandlingsutredningens bedömning bör en ansökan om överprövning inte avgiftsbeläggas. Ett fåtal remissinstanser<A href="#page_95"><SPAN class="ft49">37 </SPAN></A>har berört frågan om avgifter i upphandlingsmål. Av dessa vill de flesta</P>
<P class="p207 ft7">– dock inte alla – att utredningen utreder möjligheten att införa en avgift för att ansöka om överprövning eller att en ordning övervägs, där förlorande part ska ersätta motpartens rättegångskostnader.</P>
<P class="p225 ft8">Konkurrensverket har i sitt remissvar<A href="#page_95"><SPAN class="ft34">38 </SPAN></A>anfört att det är olämpligt att införa avgifter för överprövningsmål. Andelen bifall i upphandlingsmål talar, enligt verket, mot en sådan ordning. Intresseorganisationen Företagarna delar verkets bedömning i frågan. Vidare anför Konkurrensverket att storleken, på de avgifter domstolarna i vissa fall tar i andra måltyper, varierar mellan <NOBR>400–500</NOBR> kronor. Det ifrågasätts om en så låg avgift skulle påverka leverantörers benägenhet att ansöka om överprövning. Detta gäller sannolikt, anför Konkurrensverket, även om avgiften skulle fastställas till ett betydligt högre belopp. I den utsträckning en avgift faktiskt skulle verka avhållande på leverantörer skulle det främst gälla småföretagare.</P>
<P class="p291 ft7">Det finns ingen tradition i Sverige med ansökningsavgifter i förvaltningsrätt. I tingsrätt är det däremot förenat med en avgift att lämna in en stämningsansökan. Upphandlingsutredningen instämmer i Konkurrensverkets resonemang avseende en avgift för ansökan om överprövning. I sammanhanget kan tilläggas att både Norge och Danmark nyligen har höjt avgifterna för ansökan om överprövning. Trots det fortsätter antalet mål att öka<A href="#page_95"><SPAN class="ft49">39</SPAN></A>. Utredningen bedömer inte att en ansökningsavgift för upphandlingsmål skulle leda till önskat resultat och förordar därför inte att avgift införs.</P>
<P class="p292 ft36"><SPAN class="ft51">36</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2013:12 s. 364 f.</SPAN></P>
<P class="p146 ft50"><SPAN class="ft51">37</SPAN><SPAN class="ft54">Avseende delbetänkandet På jakt efter den goda affären – analyser, erfarenheter och synpunkter på den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73).</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">38</SPAN><SPAN class="ft54">Remissvar avseende Upphandlingsutredningens delbetänkandet På jakt efter den goda affären</SPAN></P>
<P class="p166 ft50">– analyser, erfarenheter och synpunkter på den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73).</P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">39</SPAN><SPAN class="ft55">Se dock avsnitt 5.3.2 där andra </SPAN><NOBR>EU-/EES-länders</NOBR> system beskrivs närmare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft33">Remissinstansernas synpunkter avseende Upphandlingsutredningens bedömning vad gäller avgifter (SOU 2013:12)</P>
<P class="p294 ft7"><SPAN class="ft31">Försvarets materielverk </SPAN>(FMV) förordar en fördjupad analys rörande frågan huruvida avgifter vid ansökningar om överprövning ska införas i LOU, LUF och LUFS. Ett argument som anförs mot att avgifter införs är att dessa skulle kunna försvåra för små och medelstora leverantörers möjligheter att ansöka om överprövning. Reglerna om överprövning skulle enligt FMV förfelas om leverantörer, trots att de lider skada på grund av klara regelöverträdelser, tvingas avstå från att ansöka till följd av att avgifter måste utgå. FMV kan dock inte finna att sådana negativa effekter med nödvändighet måste uppstå. Rätt utformade skulle avgifter vid ansökningar om överprövning kunna bidra till att leverantörerna i högre utsträckning överväger om det är befogat att begära överprövning eller att överklaga ett domstolsavgörande. En ordning där sökanden måste erlägga en avgift skulle sannolikt bidra till att minska antalet obefogade överprövningar, vilket kan antas leda till snabbare slutliga avgöranden i de enskilda målen. Dessutom skulle det frigöra resurser som domstolarna skulle kunna lägga på andra, mer befogade, överprövningar, som därmed skulle kunna hanteras mer skyndsamt. Även små avgifter, t.ex. motsvarande ansökningsavgifter hos allmän domstol, kan ha viss effekt.</P>
<P class="p50 ft7"><SPAN class="ft31">Domstolsverket </SPAN>delar utredningens bedömning att en ansökan om överprövning av en upphandling i förvaltningsrätt inte bör avgiftsbeläggas. När det gäller frågan om införande av ansökningsavgifter förekommer för närvarande inga ansökningsavgifter i förvaltningsrätterna. Med hänsyn till upphandlingsmålens karaktär anser Domstolsverket i och för sig att det finns flera skäl som talar för att ansökningsavgifter borde införas för dessa mål. Samtidigt skulle införandet av en sådan avgift för enbart dessa måltyper leda till en kostsam administration, vars nytta skulle vara begränsad till endast en mindre del av förvaltningsrätternas verksamhet. Domstolsverket anser därför att frågan om införandet av ansökningsavgifter i upphandlingsmål behöver en mer grundlig analys utifrån ett helhetsperspektiv för förvaltningsrätternas verksamhet.</P>
<P class="p50 ft7"><SPAN class="ft31">Trafikverket</SPAN>: Upphandlingsutredningen anger som ett motiv, för att inte införa en möjlighet att avgiftsbelägga en ansökan om över-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">prövning eller möjligheten att få ersättning för kostnader i samband med ett överprövningsförfarande, att det inte är tradition i Sverige inom förvaltningsprocessen. Upphandlingsprocessen har dock tydliga drag av civilprocessen och är i många fall inte jämförbar med övriga mål som handläggs av förvaltningsdomstolarna. Anbudslämnarna är näringsidkare och parterna i processen är i förhållande till varandra köpare respektive säljare. Även ansökan om överprövning av en upphandling är, liksom ansökan om stämning i civilprocessen, frivillig. Det ligger därför nära till hands att anse att såväl reglerna om ansökningsavgift som rättegångskostnadsreglerna i upphandlingsmål bör hanteras på motsvarande sätt som gäller för civilprocessen i tingsrätt. Upphandlingsutredningens hänvisning till att upphandlingsmålen i Danmark och Norge fortsatt att öka trots en höjning av ansökningsavgiften är för knapphändig för att ligga till grund för ställningstagandet att gällande regler i detta avseende bör bibehållas. Trafikverket förordar att frågan utreds vidare inom ramen för regeringens kommande utredning avseende förvaltningsprocessen.</P>
<P class="p173 ft7"><SPAN class="ft31">Göteborgs kommun</SPAN>: Ansökningsavgift eller ansvar för motpartens rättegångskostnader bör övervägas. Mot bakgrund av statistiken, och att antalet överprövningar återigen ökar, framstår draget av kostsamt okynnesprocessande tydligt. Göteborgs Stads upphandlings AB vinner över 90 procent av överprövningsmålen och det förhåller sig sannolikt på motsvarande sätt för de stora upphandlande myndigheterna och de upphandlingar som rör stora värden. Detta förhållande kommer inte kunna åtgärdas med mindre än att det införs ansvar för motpartens rättegångskostnader eller väl tilltagna ansökningsavgifter. I sammanhanget bör vidare uppmärksammas den skillnad som finns mellan upphandlingsmål och andra förvaltningsmål i det att upphandlingsprocessen i princip är ackusatorisk. När det gäller konsekvensen för parten av en otillräcklig bevis- eller processföring har den följaktligen mer likhet med civilprocessen i de allmänna domstolarna än de ordinära målen i förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p156 ft7"><SPAN class="ft31">Mullsjö kommun </SPAN>anför att överprövning i domstol har kommit att bli ett problem då det inom vissa branscher utnyttjas taktiskt och förordar därför att den som begär överprövning erlägger en avgift, som återbetalas om klaganden vinner gehör för sin klagan, förutsatt att den klagande deltar med nytt anbud i den förnyade upphandlingsprocessen. Skulle så inte ske är avgiften förverkad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p295 ft7"><SPAN class="ft31">Nacka kommun</SPAN>: Om det ska vara rättegångskostnader eller kännbara ansökningsavgifter som den som vinner en överprövning får tillbaka eller något annat, måste snarast utredas i syfte att lägga förslag på lagstiftning. Risken för överprövningar medför att de upphandlande myndigheterna håller sig till beprövade metoder, oavsett om de ger den bästa affären eller inte. Den effekten försvinner inte genom att överprövningarna sker i en minskad skara förvaltningsrätter även om de i sig blir duktigare både i sak och i att hantera den här typen av mål. Det går inte att avvisa tanken på rättegångskostnader eller avgifter på de grunder som Upphandlingsutredningen gör på knappa två sidor. Man måste kunna göra sådant man inte har gjort förut eller som inte traditionellt har tillämpats i förvaltningsdomstol. Upphandling som måltyp är redan i sig tillräckligt väsensskild från andra måltyper som räknas till förvaltningsprocessen, att man gott kan titta på den här typen av åtgärder.</P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft31">Sigtuna kommun </SPAN>anser till skillnad från utredningen att det bör införas en ansökningsavgift i upphandlingsmål. Enligt kommunens uppfattning skulle en sådan avgift, rätt utformad, kunna vara ett effektivt sätt att förhindra att företag av mer eller mindre okynne påkallar överprövningar. Avgiftens storlek kan lämpligen relateras till upphandlingens värde i varje enskilt fall. Om företaget vinner målet betalas avgiften tillbaka, annars tillfaller den staten.</P>
<P class="p297 ft7"><SPAN class="ft31">Företagarna </SPAN>instämmer i utredningens ställningstagande i fråga om att ansökningar om överprövning av offentliga upphandlingar inte ska avgiftsbeläggas. I dagsläget överprövas sju procent av alla annonserade upphandlingar och i omkring en tredjedel av målen får det överklagande företaget bifall. Detta är siffror som i sig talar mot ett avgiftsbeläggande. Avgiftsbeläggande skulle på ett orättfärdigt sätt begränsa möjligheterna för överprövning och skulle särskilt drabba mindre företag med begränsade resurser.</P>
<P class="p296 ft7"><SPAN class="ft31">Almega </SPAN>instämmer i att en ansökan om överprövning inte bör avgiftsbeläggas. Det är en viktig rättssäkerhetsaspekt att också mindre resursstarka företag ska kunna överväga att driva ett upphandlingsmål i domstol utan att även behöva överväga kostnaderna. Det ska inte kosta pengar för att få rätt i domstol, trots det är det redan i dag behäftat med stora kostnader för ett företag att driva ett upphandlingsmål.</P>
<P class="p49 ft44"><SPAN class="ft90">Mölndals stad</SPAN>: Det finns säkerligen flera alternativa sätt att komma till rätta med överprövningsproblematiken men ett effektivt sätt att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B31299x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft7">minska antalet överprövningar kan vara en kännbar avgift som sökanden betalar för att få upphandlingen överprövad. Såsom utredningen har konstaterat är de administrativa avgifterna hos svenska domstolar låga och en avgift i motsvarande storleksordning vid överprövning av upphandling kan inte ha någon större betydelse. Däremot en avgift av väl avvägd men ändå kännbar storlek kan effektivt minska överprövningsprocesser där leverantören inte gjort en korrekt juridisk riskbedömning innan en domstolsprocess inleds.</P>
<P class="p298 ft47">Konkurrensverket, MAQS Law Firm Advokatbyrå AB i Göteborg, Svenska Teknik & Designföretagen <NOBR><SPAN class="ft91">(STD-företagen),</SPAN></NOBR><SPAN class="ft91"> </SPAN>Konkurrenskommissionen och Sveriges Byggindustrier <SPAN class="ft91">ställer sig positiva till förslaget att en ansökan om överprövning inte bör avgiftsbeläggas.</SPAN></P>
<P class="p299 ft33">Målutredningens betänkande Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol varav följande framgår<A href="#page_99"><SPAN class="ft65">40</SPAN></A></P>
<P class="p38 ft7">Målutredningen har i sitt betänkande analyserat möjligheten att införa en avgift vid överklagande till en högre domstolsinstans. Av- gifter vid överklaganden till en högre domstol skulle möjligen kunna bidra till att parterna i högre utsträckning tänkte över om det är befogat att överklaga ett domstolsavgörande eller inte. Sådana avgifter skulle i sådana fall kunna minska antalet onödiga överklaganden, vilket skulle leda till snabbare slutliga avgöranden i de enskilda målen samt frigöra resurser som domstolarna skulle kunna lägga på andra, mer befogade, överprövningar.</P>
<P class="p124 ft7">Det finns dock flera tungt vägande skäl emot att införa avgifter vid överklagande. Att en parts möjlighet att få rätt skulle vara avhängigt av om han eller hon betalar en avgift kan från principiella utgångspunkter anses vara mindre tilltalande. Det kan inte uteslutas att ett avgiftskrav i enskilda fall skulle kunna avhålla parter från att överklaga avgöranden som faktiskt borde ändras. En annan aspekt är att ekonomiskt svagare parter drabbas hårdare än ekonomiskt starkare parter. Det skulle visserligen vara möjligt att lindra denna effekt genom att sätta avgifterna lågt. I ett sådant system skulle å andra sidan den återhållande verkan vara begränsad. Låga avgifter skulle normalt inte avhålla den som t.ex. vill överklaga ett avgör-</P>
<P class="p300 ft36"><SPAN class="ft35">40 </SPAN>SOU 2010:44 s. 374.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">ande bara för att fördröja processen. Dessutom finns det en risk för att den administrativa kostnaden för systemet skulle bli orimligt hög i förhållande till avgifterna och att det därmed blir en förlustaffär för samhället. För att inte personer med en särskilt ansträngd ekonomisk situation ska drabbas oskäligt hårt, skulle en annan möjlighet vara att befria dem från skyldigheten att betala avgift. En sådan ordning medför emellertid ett administrativt merarbete. Regelverket för avgifterna riskerar vidare att bli komplicerat till följd av att avgiften sannolikt i vissa fall måste kunna återbetalas till klaganden. I ett system utan återbetalningsmöjlighet finns det en risk för att vissa orimliga konsekvenser kan uppstå, t.ex. att parter skulle kunna drabbas av merkostnader på grund av ett rättegångsfel i lägre domstol. Det finns således både principiella och praktiska invändningar mot ett system med avgifter vid överklagande till en högre domstol. Sammantaget finner Målutredningen att avgifter vid överklagande inte är en ändamålsenlig åtgärd för att uppnå ett mer skyndsamt förfarande.</P>
<P class="p301 ft33"><NOBR>PBL-kommitténs</NOBR> slutbetänkande Får jag lov? Om planering och byggande varav följande framgår <A href="#page_100"><SPAN class="ft65">41</SPAN></A></P>
<P class="p142 ft7">Rätten att utan kostnad få till stånd överprövningar i högre instans anses av många i Sverige vara en grundläggande rättighet. Det är mycket tveksamt om ett system med överklagandeavgifter skulle förhindra det som kan kallas okynnesöverklaganden eller obefogade överklaganden. Det skulle också innebära ett avsteg från ordningen att begära en överprövning av en myndighets beslut inte ska kosta något. Det finns dessutom anledning att ifrågasätta om inte den resursförbrukning som administrationen skulle medföra kunde användas på ett bättre sätt, dvs. för att avgöra ärenden. Andra vägar för att öka effektiviteten bör därför övervägas och avgiftsfrihet för överprövning finnas kvar som en grundläggande princip i systemet också för beslut enligt PBL enligt kommitténs bedömning.</P>
<P class="p302 ft36"><SPAN class="ft35">41 </SPAN>SOU 2005:77 del 3, s. 824 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft33">Proposition om ändringar i rättegångsbalken – hovrättsfrågor m.m. varav följande framgår <A href="#page_101"><SPAN class="ft65">42</SPAN></A></P>
<P class="p38 ft7">I den proposition som behandlade hovrättsprocessutredningens betänkande (se nedan) konstaterades att ingen av remissinstanserna uttalat sig helt positivt om förslaget. I remissvaren hade bl.a. framförts att systemet skulle bli ineffektivt som medel att avhålla från grundlösa överklaganden och att det skulle bli administrativt krångligt. Vidare varnades för gränsdragningsproblem och andra tillämpningssvårigheter. Regeringen bedömde att utredningens förslag inte borde genomföras.</P>
<P class="p304 ft87">Hovrättsprocessutredningens betänkande, Ett reformerat hovrättsförfarande varav följande framgår<A href="#page_101"><SPAN class="ft92">43</SPAN></A></P>
<P class="p257 ft7">Hovrättsprocessutredningen föreslog i sitt betänkande att en avgift för överklagande av tvistemål och domstolsärenden till hovrätten och till Högsta domstolen skulle införas. Avgiften skulle vara en förutsättning för att målet skulle tas upp i högre rätt. I mål där det fanns ett flerpartsförhållande skulle avgiften vara en ersättningsgill rättegångskostnad. I andra mål skulle domstolen betala tillbaka avgiften till de klagande som nådde framgång med sitt överklagande. Avgiften skulle också omfattas av beviljad rättshjälp. Utredningen angav att det rent allmänt torde vara så att offentliga tjänster som är kostnadsfria utnyttjas i högre grad än andra. Det var enligt utredningen inte uteslutet att redan relativt låga överklagandeavgifter skulle kunna påverka många parter att noggrannare tänka över om ett överklagande är befogat och därmed bidra till att minska antalet grundlösa överklaganden. Höga överklagandeavgifter borde dock inte förekomma eftersom det var troligt att sådana skulle leda till att en part även skulle avstå från att överklaga avgöranden beträffande vilka ett överklagande framstod som befogat.</P>
<P class="p305 ft36"><SPAN class="ft51">42</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 1998/99:37 s. 39.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">43</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 1995:124 s. 318 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p306 ft33">Proposition 1981/82:31 om avgifter vid tingsrätt, m.m. varav följande framgår</P>
<P class="p44 ft7">I den proposition som följde efter stämpelskatteutredningen (se nedan) framhölls grundsatsen att den som vänder sig till en domstol och tar dess tjänster i anspråk också ska bidra till att täcka den kostnad som därigenom drabbar det allmänna.</P>
<P class="p307 ft33">Stämpelskatteutredningens betänkande, Avgifter vid tingsrätt m.m. varav följande framgår</P>
<P class="p169 ft7">En generell invändning som ibland förs fram mot avgiftsbeläggning av samhällets prestationer är att en verksamhet i första hand kommit till för det allmännas bästa och inte primärt för att betjäna den som anlitar verksamheten. Detta argument har dock i en rad fall inte ansetts utgöra något hinder mot statsmakternas beslut om avgiftsbeläggning. Sålunda belastar kostnaderna för en rad av samhällets kontrollfunktioner de kollektiv som på ett eller annat sätt föranleder kontrollen. Någon värdering av hur stor samhällets nytta av kontrollverksamheten är i förhållande till avgiftsbetalarnas har inte gjorts. Statsmakterna har i stället bedömt det som rimligt att de som föranleder verksamheten får täcka kostnaderna för denna med avgifter, även om verksamheten också är av betydande värde för samhället.<A href="#page_102"><SPAN class="ft49">44</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft7">I fråga om brottmålen ansåg utredningen att dessa mot bakgrund av principiella handläggningsskillnader i förhållande till tvistemålen alltjämt skulle vara avgiftsbefriade. Särskilt rättens skyldighet att tillvarata den misstänktes rättigheter och rättens utredningsskyldighet lyftes fram.<A href="#page_102"><SPAN class="ft49">45</SPAN></A></P>
<P class="p308 ft36"><SPAN class="ft51">44</SPAN><SPAN class="ft55">Ds B 1980:7 s. </SPAN><NOBR>143–144.</NOBR></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">45</SPAN><SPAN class="ft55">Ds B 1980:7 s. </SPAN><NOBR>109–122.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p309 ft87">Domstolskommitténs betänkande Fullföljd av talan m.m. varav följande framgår<A href="#page_103"><SPAN class="ft92">46</SPAN></A></P>
<P class="p257 ft7">Att överklaga beslut och domar är i dag inte förenat med en avgift, oavsett om prövningen sker i allmän domstol eller förvaltningsdomstol. Prövningen i Högsta domstolen har dock under en period varit avgiftsbelagd. Avgiften avskaffades 1971. Det huvudsakliga skälet till avskaffandet var enligt Domstolskommittén att systemet hade lett till omfattande tillämpningsproblem. Domstolskommittén ansåg att redan den grundläggande tanken att en parts möjlighet att komma till sin rätt skulle vara betingad av erläggande av en avgift var föga tilltalande. Enligt kommittén hade avgiften knappast någon återhållande verkan på den som avsiktligen ville förhala processen genom överklagande. Vid nedsättning, redovisning och återbetalning av avgifterna uppkom ett kameralt och administrativt merarbete som inte stod i rimlig proportion till de fördelar som vanns. Systemet medförde även tillämpningssvårigheter.</P>
<P class="p164 ft9"><SPAN class="ft9">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft62">Andra EU- och </SPAN><NOBR>EES-länders</NOBR> reglering<A href="#page_103"><SPAN class="ft65">47</SPAN></A></P>
<P class="p38 ft7">Avgifter tas ut vid överklaganden i en rad europeiska länder. Våra grannländer Finland, Danmark och Norge tar ut avgifter vid överklaganden i domstol. Varken Danmark eller Norge har särskilda förvaltningsdomstolar utan förvaltningsärenden prövas i allmän domstol.</P>
<P class="p13 ft7">I <SPAN class="ft31">Finland </SPAN>prövas upphandlingsmålen i Marknadsdomstolen som är en förvaltningsdomstol. Marknadsdomstolens avgörande överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. En avgift om 244 euro betalas av den ingivande parten såväl för processen i Marknadsdomstolen som i Högsta förvaltningsdomstolen.<A href="#page_103"><SPAN class="ft49">48 </SPAN></A>Avgifterna återbetalas inte om klaganden får rätt. Avgifter har tagits ut sedan upphandlingsreglerna infördes.</P>
<P class="p12 ft44">Handläggningstiden i <SPAN class="ft90">Norge </SPAN>ökade fram till 2012 då den genomsnittliga handläggningstiden i Klagenemnda for offentlige anskaffelser</P>
<P class="p35 ft36"><SPAN class="ft51">46</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 1969:41 s. 57 f.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">47</SPAN><SPAN class="ft54">Detta avsnitt bygger till stor del på de svar utredningen fått från respektive land.</SPAN></P>
<P class="p146 ft59"><SPAN class="ft51">48</SPAN><SPAN class="ft83">I andra förvaltningsmål tas en avgift om 90 euro ut, dock inte i socialärenden, i ärenden som gäller offentligrättsliga anställningsförhållanden och inte heller i ärenden som gäller val och inte vid förvaltningsdomstolen i ärenden som gäller beskattning, befrielse från kommunalskatt, statliga bidrag eller offentliga avgifter enligt Lag om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p310 ft7">(KOFA)<A href="#page_104"><SPAN class="ft49">49 </SPAN></A>var 15 månader. Antalet mål i KOFA har minskat markant sedan avgiften höjdes från 800 NOK till 8 000 NOK. Avgiftsökningen kom dock samtidigt som de nya reglerna i upphandlingsdirektiven infördes, något som innebar flera ändringar i det norska regelverket, bl.a. att KOFA:s behörighet att utdöma böter vid otillåten direktupphandling togs bort och alla sanktioner i mål om offentlig upphandling flyttades till domstolarna. Det är därför svårt att slå fast hur stor betydelse avgiftsökningen haft för att minska antalet mål i KOFA. För en ansökan om prövning avseende en otillåten direktupphandling är avgiften 1 000 NOK. Beloppen är satta mot bakgrund av en avvägning mellan effektivitet och kvalitet avseende KOFA:s handläggning. Även handläggningstiden har minskat.<A href="#page_104"><SPAN class="ft49">50 </SPAN></A>En rättegångsavgift om 860 NOK tas ut när man klagar till domstol. Rättegångsavgiften återbetalas inte.</P>
<P class="p296 ft7">I <SPAN class="ft31">Danmark </SPAN>kostar det 10 000 DKK att inleda ett ärende hos Klagenævnet for Udbud (Klagenämnden)<A href="#page_104"><SPAN class="ft49">51 </SPAN></A>avseende överträdelse av tillbudsloven (avser upphandlingar under EU:s tröskelvärde) och 20 000 DKK vid överträdelse av upphandlingsdirektiven. Detta belopp återfås om klaganden får rätt i någon del. Avgiften höjdes 2013 och samtidigt infördes nya regler om rättegångskostnadsansvar (mer om detta i avsnitt 5.4.2) där den förlorande parten ska stå motpartens kostnader. Anledningen till förändringarna var att det fanns för många upphandlingsmål. Antalet överprövningar utan grund har efter införandet av de nya reglerna minskat. Skälen till denna minskning är att det ansågs vara för lätt tidigare att begära överprövning. I cirka 20 procent av målen vinner den leverantör som begärt överprövning.</P>
<P class="p311 ft50"><SPAN class="ft51">49</SPAN><SPAN class="ft74">Det norska domstolsväsendet är uppbyggt kring allmänna domstolar och ett litet antal specialdomstolar. I Norge kan man ansöka om överprövning i allmän domstol. Erfarenheterna i Norge pekade dock tidigt mot att upphandlingsmål hade behov av en alternativ tvistlösningsmodell. För att ge en snabbare och billigare tvistlösning för leverantörer på en lägre nivå inrättades den 1 januari 2003 en oberoende överklagande nämnd KOFA. KOFA:s beslut är rådgivande, men det förväntas att dessa följs.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">50</SPAN><SPAN class="ft74">KOFA har sedan starten avgjort drygt 2 000 ärenden. Ärendena delas in i prioriterade rådgivande ärenden, prioriterade bötesärenden, rådgivande ärenden och bötesärenden. De prioriterade ärendena innebär att det är fråga om upphandlingar där den upphandlande myndigheten väntar med att skriva avtal tills ärendet är avgjort hos KOFA. Handläggningstiden är cirka två månader för de prioriterade ärendena vilket motsvarar KOFA:s målsättning. Bötesärenden tar tio månader vilket avviker från målsättningen som är fyra månader. Handläggningstiden för de rådgivande ärendena är ett år vilket radikalt avviker från målsättningen om tre månader. I genomsnitt är handläggningstiden nu sex månader.</SPAN></P>
<P class="p312 ft36"><SPAN class="ft51">51</SPAN><SPAN class="ft55">Klagenämnden behandlar klagomål på offentliga upphandlingar. Den är en oberoende domstolsliknande administrativ klagoinstans och dess beslut kan överklagas till domstol.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p12 ft7">I <SPAN class="ft31">Tyskland </SPAN>där upphandlingsmålen prövas i förvaltningsdomstol tas en avgift om 2 500 euro ut för att initiera ett överklagande till första instans. Själva avgiften i överprövningsprocessen i första och andra instans beror på värdet av den överprövade upphandlingen (t.ex. om värdet på upphandlingen uppgår till 10 000 000 euro är avgiften för den administrativa processen 10 000 euro). Avgifterna återbetalas inte.</P>
<P class="p96 ft7">I <SPAN class="ft31">Nederländerna </SPAN>varierar avgifterna från 26 till 4 563 euro per sökande. Avgiftens storlek är beroende av vilken domstol som handlägger målet och värdet av den omtvistade upphandlingen. Avgifterna återbetalas inte.</P>
<P class="p12 ft7">I <SPAN class="ft31">Österrike </SPAN>varierar avgifterna från 128 till 36 936 euro. Avgiftens storlek är beroende av vilken domstol som handlägger målet och värdet av den omtvistade upphandlingen. Detta belopp återfås om klaganden får rätt i någon del. Österrike har inte alltid tagit ut avgifter och har inte sett någon påverkan på antalet mål om upphandling sedan införandet av avgifter.</P>
<P class="p164 ft9"><SPAN class="ft9">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft62">Avgifter i allmän domstol</SPAN></P>
<P class="p313 ft33">Systemet i allmän domstol</P>
<P class="p53 ft7">I allmän domstol tillämpas ett system med ansökningsavgifter för majoriteten av de mål och ärenden som inte är brottmål. Enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna, avgiftsförordningen, ska avgiften betalas när ett mål eller ärende inleds i tingsrätten av den som anhängiggör målet eller ärendet (2 och 4 §§). Att ansökningsavgiften betalas är en processförutsättning och handläggningen av målet eller ärendet påbörjas inte förrän betalning skett. Om ansökningsavgiften inte betalas, trots ett föreläggande om det, ska stämningsansökan eller motsvarande avvisas. Ansökningsavgiften ska betalas tillbaka om rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) har beviljats den part som har betalat avgiften. Ansökningsavgifterna i de allmänna domstolarna har den 1 juli 2014 höjts. För att stämma i ett mål som rör ett krav under 22 200 kr (ett halvt prisbasbelopp) är ansökningsavgiften som utgångspunkt 900 kr. För att stämma i ett mål som rör ett krav över 22 200 kr är ansökningsavgiften som utgångspunkt 2 800 kr.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft15">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">Regeringen beslutade den 1 september 2011 att ge Domstolsverket i uppdrag att överväga om det borde införas nya principer för uttaget av de ansöknings- och kungörandeavgifter som gäller enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna (domstolsavgiftsförordningen). Det system som nu gäller är inte exakt vad Domstolsverket föreslog i sin rapport.</P>
<P class="p42 ft33">Domstolsverkets rapport 2012:1</P>
<P class="p44 ft7">Av Domstolsverkets rapport framgår bl.a. följande. Domstolsverket har tagit hänsyn till flera omständigheter vid valet av metod, för uttag av ansökningsavgifter. Domstolsverket föreslår att ekonomiska mål ska användas som metod för att bestämma ansökningsavgifter till allmän domstol, i stället för att bestämma avgifterna schablonmässigt.</P>
<P class="p228 ft7">Arbetet har bedrivits utifrån följande utgångspunkter. En första utgångspunkt är att den som vänder sig till en allmän domstol och tar dess tjänster i anspråk också ska bidra till att täcka den kostnad som han eller hon på detta sätt förorsakar det allmänna (prop. 1964:75 s. 309).</P>
<P class="p209 ft7">Det är även av grundläggande betydelse att den administrativa bördan för domstolarna inte ökar genom förändrade regler om ansökningsavgifter och att reglerna därför förblir enkla att tillämpa och är förutsägbara. I detta ligger att käranden eller sökanden inte ska behöva presentera ett särskilt underlag för att ansökningsavgiften ska kunna fastställas. Någon omfattande prövning för att fastställa ansökningsavgiften ska heller inte krävas. Därmed undviks också att avgiftens storlek blir en tvistefråga i sig. Det ska även fortsättningsvis vara möjligt för domstolarnas registratorer och annan administrativ personal att fastställa ansökningsavgiften i de allra flesta fallen.</P>
<P class="p314 ft7">Det är också viktigt att reglerna om ansökningsavgifter är pedagogiskt utformade och att det finns en logik i systemet. Det bör finnas en möjlighet att ställa ansökningsavgiften i relation till den kostnad staten har haft för målet eller ärendet och i relation till vad andra mål eller ärenden kostar i fråga om ansökningsavgift.</P>
<P class="p41 ft7">När det gäller avgiftsnivåerna är det vidare viktigt att de är rimligt avvägda. Avgifterna bör inte hamna på en sådan nivå att de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">kommer i konflikt med medborgarnas grundläggande rätt till domstolsprövning. Det var heller inte aktuellt för Domstolsverket att föreslå helt andra och drastiskt högre avgiftsnivåer än de som gällde enligt dåvarande regler, t.ex. sådana avgiftsnivåer som finns i Danmark. En förutsättning för sådana avgiftsnivåer är nämligen att t.ex. rättshjälpsreglerna samtidigt ses över, vilket inte ingick i Domstolsverkets uppdrag. Å andra sidan är det även viktigt att avgifterna inte är för låga. Avgifterna enligt dåvarande regler var så låga att t.ex. käranden i ett tvistemål i praktiken endast bidrog med en mycket liten del för att täcka den kostnad han eller hon vållar staten genom sin talan. De var även så låga att de inte avhöll en part från att inleda en rättegång som parten själv insåg var onödig och som inte borde belasta Sveriges Domstolar. Det finns fall som måste ses som missbruk av domstolsprocessen. Det kan t.ex. vara fråga om grundlösa skadeståndskrav, ibland om astronomiska belopp, eller obefogade fodringskrav eller vissa enskilda åtal. Det förekommer även tvister som får anses drivas i trakasserande syfte. Det gäller t.ex. vårdnadsmål där en part upprepade gånger väcker talan mot en annan part som har skyddade personuppgifter och som fått ensam vårdnad på grund av tidigare våld eller trakasserier. Högre ansökningsavgifter kan motverka att denna typ av tvister tar domstolens resurser i anspråk. Mot denna bakgrund, och även med beaktande av att ansökningsavgifterna inte hade höjts sedan 1995, ansågs det finnas ett förhållandevis stort utrymme att genomföra generella höjningar av ansökningsavgifterna. Det ansågs också viktigt att nivåerna på ansökningsavgifterna är rimliga utifrån vilka mål eller ärenden det gäller.</P>
<P class="p156 ft7">Det förslag som verket lämnade bygger på en metod som innebär att ansökningsavgifterna beräknas utifrån ett grundbelopp. Grundbeloppet ska beräknas utifrån en andel i procent av den genomsnittliga styckkostnaden för mål och ärenden. För varje mål- och ärendegrupp ska även en multiplikator bestämmas. Ansökningsavgiften ska motsvara grundbeloppet multiplicerat med det aktuella målets eller ärendets multiplikator. Verket föreslog att grundbeloppet skulle bestämmas till 10 procent av den genomsnittliga styckkostnaden för mål och ärenden, vilket då var 950 kr.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9"><SPAN class="ft9">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft62">Bör avgifter införas?</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Det finns ingen tradition i Sverige med ansökningsavgifter i förvaltningsdomstol. I allmän domstol är det däremot förenat med en avgift att lämna in en stämningsansökan när det gäller tvistemål. Grundsatsen vad gäller avgifter i allmän domstol är, som ovan redovisats, att den som vänder sig till en domstol och tar dess tjänster i anspråk också ska bidra till att täcka den kostnad som därigenom drabbar det allmänna. Att minska antalet mål i domstolarna har däremot inte primärt angetts som skäl för avgifter. Att brottmålen är avgiftsbefriade har förklarats med att det finns principiella handläggningsskillnader i förhållande till tvistemålen. Särskilt rättens skyldighet att tillvarata den misstänktes rättigheter och rättens utredningsskyldighet har i det sammanhanget lyfts fram.</P>
<P class="p209 ft7">Att överklaga beslut och domar är i dag inte förenat med någon avgift, oavsett om prövningen sker i allmän domstol eller förvaltningsdomstol. Att en parts möjlighet att få rätt skulle vara avhängigt av om han eller hon betalar en avgift har i det sammanhanget ansetts från principiella utgångspunkter vara mindre tilltalande. En annan aspekt har uppgetts vara att ekonomiskt svagare parter drabbas hårdare än ekonomiskt starkare parter.</P>
<P class="p315 ft7">Under 2013 blev 7,8<A href="#page_108"><SPAN class="ft49">52 </SPAN></A>procent av alla annonserade upphandlingar överprövade. Det är ungefär samma andel som under 2010– 2012.<A href="#page_108"><SPAN class="ft49">53 </SPAN></A>Ansökningar om överprövning är mer än dubbelt så vanliga vid direktivstyrda upphandlingar. Upphandlingar som genomfördes med öppet förfarande blev överprövade i 13 procent av fallen, vilket kan jämföras med 5 procent av de upphandlingar som genomfördes med förenklat förfarande.<A href="#page_108"><SPAN class="ft49">54</SPAN></A></P>
<P class="p316 ft50"><SPAN class="ft51">52</SPAN><SPAN class="ft54">”Upphandlingsutredningen 2010 nämner på sidan 82 att det är drygt fem procent av 2010 års annonserade upphandlingar som var föremål för överprövning. Räknar man även in antalet direktupphandlingar (som enligt Jerker Holms beräkningar är cirka 50 000 stycken) så visar det sig dock att det endast var en dryg promille av det totala antalet upphandlingar som överprövades” ur Remissvar från Svenskt Näringsliv avseende Upphandlingsutredningen 2010:s delbetänkande ”På jakt efter den goda affären – analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen” (SOU 2011:73), s. 4.</SPAN></P>
<P class="p216 ft59"><SPAN class="ft51">53</SPAN><SPAN class="ft75">7,9 procent av de annonserade upphandlingarna överprövades 2012 enligt Rapport 2014:1 s. 70.</SPAN></P>
<P class="p216 ft36"><SPAN class="ft51">54</SPAN><SPAN class="ft66">Siffror och fakta om offentlig upphandling Statistik om upphandlingar som genomförts under 2013 respektive 2012, Rapport 2014:1 s. 69 f. och Rapport 2013:9 s. 73 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft7">Enligt Domstolsverkets statistik avgjordes 3 296 mål<A href="#page_109"><SPAN class="ft49">55 </SPAN></A>om överprövning av förvaltningsrätterna under 2013. I 30 procent av målen fick leverantörerna helt eller delvis bifall till sin ansökan. Det innebär att upphandlande myndigheten/enheten ålagts att helt eller delvis rätta eller göra om upphandlingen i nästan 1 000 mål. I 23 procent av målen avgjorde förvaltningsrätten ärendet utan att ta ställning till den fråga som sökande leverantör tagit upp. Detta kan bland annat bero på att ansökan om överprövning kommit in för sent, att sökanden inte hade talerätt eller på att målet lämnats över till en annan förvaltningsrätt. I 48 procent av målen, dvs. i nära hälften av målen, fick leverantören inte bifall till sin ansökan. Om man enbart ser till de mål som blev sakprövade av förvaltningsrätterna fick leverantörerna bifall till sin talan i 37 procent av målen.<A href="#page_109"><SPAN class="ft49">56</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7">I kommittédirektiven anges, som nämnts tidigare, att en strategi för att öka effektiviteten i upphandlingsförfarandena kan vara att försöka minska antalet ansökningar om överprövning och därmed antalet stoppade upphandlingar. Ett sätt att minska antalet upphandlingsmål, eller åtminstone bromsa ökningen, kan enligt kommitté- direktiven vara att införa ansökningsavgifter. Att ha som mål att generellt minska antalet ansökningar om överprövning skulle enligt utredningens mening medföra en risk för att rättssäkerheten eftersätts. Det kan däremot inte anses strida mot rättssäkerhetsprinciper om antalet ansökningar om överprövning – i de fall de objektivt sett kan anses vara onödiga – minskade. En del remissinstanser<A href="#page_109"><SPAN class="ft49">57 </SPAN></A>har uppgett att s.k. okynnesansökningar om överprövning eller onödiga ansökningar om överprövning förekommer. Antalet bifall talar enligt utredningens mening i en annan riktning. I den mån det objektivt sett är så att s.k. okynnesöverprövningar eller onödiga överprövningar förekommer och i så fall i vilken utsträckning är det svårt att ha någon uppfattning om varför huvudargumentet för att minska antalet ansökningar om överprövning inte framstår som särskilt bärkraftigt. Utredningen anser därutöver att flera tungt</P>
<P class="p318 ft50"><SPAN class="ft51">55</SPAN><SPAN class="ft84">Enligt Konkurrensverkets statistik motsvarar det cirka 1 535 st upphandlingar år 2013, enligt Konkurrensverkets Rapport 2014:1, Siffror och fakta om offentlig upphandling, Statistik om upphandlingar som genomförts under 2013, s. 67 f.</SPAN></P>
<P class="p260 ft59"><SPAN class="ft51">56</SPAN><SPAN class="ft83">Siffror och fakta om offentlig upphandling Statistik om upphandlingar som genomförts under 2012, Rapport 2013:9 s.80.</SPAN></P>
<P class="p319 ft36"><SPAN class="ft51">57</SPAN><SPAN class="ft55">Avseende SOU 2013:12.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft7">vägande skäl talar emot att införa avgifter vid överprövning av upphandlingsmål.</P>
<P class="p49 ft7">Upphandlingsprocessen har visserligen drag av civilprocessen där anbudslämnarna är näringsidkare och parterna i förhållande till varandra är köpare respektive säljare. I upphandlingsmålen ska vidare officialprincipen tillämpas med försiktighet och den som ansöker om överprövning har åberopsbörda. Trots att upphandlingsmål i vissa avseenden påminner om de förmögenhetsrättsliga mål som prövas i allmän domstol anser utredningen att det i grunden handlar om en överprövning av om en myndighets beslut varit i enlighet med offentligrättslig reglering. Det avtal som sluts mellan den upphandlande myndigheten eller enheten och en leverantör bör enligt utredningens mening inte ses isolerat utan som en följd av det tilldelningsbeslut som föregått avtalets slutande. Som utredningen ser det styr offentligrättslig lagstiftning på vilket sätt en myndighet eller enhet kan fatta ett tilldelningsbeslut. Om myndigheten eller enheten inte följt den offentligrättsliga lagstiftningen, dvs. upphandlingslagarna, upphandlingsdirektiven eller rättsmedelsdirektiven, står olika rättsmedel till leverantörens förfogande. En förvaltningsdomstol kan efter ansökan om överprövning upphäva ett tilldelningsbeslut eller besluta att ett tilldelningsbeslut ska rättas och ett avtal kan i vissa situationer ogiltigförklaras. En allmän domstol kan besluta att en myndighet eller enhet till följd av överträdelser av nämnda lagar ska betala skadestånd till en förfördelad leverantör. Som utredningen uppfattar det är det centrala syftet med en överprövning i upphandlingsmål såväl som i andra förvaltningsmål att kontrollera en myndighets beslut.<A href="#page_110"><SPAN class="ft49">58 </SPAN></A>Med en sådan utgångspunkt skiljer sig inte överprövning av upphandlingsmål från prövningar av övriga förvaltningsmål.</P>
<P class="p288 ft7">Många av de som pekar på upphandlingsmålens likhet med tvistemålsprocessen har inte berört att i upphandlingsmålen kan parterna inte förlikas. Om upphandlingsmålen ska jämföras med tvistemål borde det närmast ligga till hands att jämföra med indispositiva tvistemål. Mot bakgrund av det som anförts ovan anser utredningen att det inte är lämpligt att ta ut en avgift för att den enskilde ska</P>
<P class="p321 ft36"><SPAN class="ft35">58 </SPAN>Enligt Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2013 ref. 5) tar en överprövning i upphandlingsmål inte sikte på upphandlingens materiella resultat utan endast på om myndigheten förfarit formellt korrekt och iakttagit principer och regler som anges i LOU.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft7">kunna ta till vara sin rätt att genom överprövning ansöka om att allmän förvaltningsdomstol ska kontrollera att en myndighets beslut är i enlighet med offentligrättslig reglering. Till det kommer att bifallsfrekvensen såsom ovan visats är relativt hög i första instans vilket i sig kan anses tala emot införandet av avgifter. Införande av ansökningsavgifter innebär enligt Domstolsverket ett relativt omfattande administrativt arbete för domstolarna.</P>
<P class="p12 ft7">Ett annat skäl som talar emot en avgift är att den då skulle behöva vara så hög att den får en reellt avhållande effekt också när det gäller upphandlingar avseende stora belopp, exempelvis rörande infrastruktursatsningar. Så höga avgifter skulle då kunna medföra att små, kapitalsvaga leverantörer, inte skulle våga ansöka om överprövning ens i de fall där det skulle finnas anledning att förvänta sig bifall. En differentierad avgift beroende på upphandlingens värde skulle kunna vara en möjlighet men en sådan avgift skulle medföra administrativa kostnader för domstolen som skulle kunna uppgå till betydande belopp. Ett sådant system skulle dessutom avvika från de principer som i dag gäller för avgifter och som beskrivits i Domstolsverket rapport (se mer i avsnitt 5.3.3). Utredningen bedömer därför sammanfattningsvis att någon avgift inte bör införas.</P>
<P class="p164 ft28"><SPAN class="ft28">5.4</SPAN><SPAN class="ft29">Ersättning för processkostnader</SPAN></P>
<P class="p282 ft7"><SPAN class="ft87">Bedömning</SPAN>: En regel som innebär att förlorande part ska betala processkostnaderna bör inte införas i LOU, LUF eller LUFS.</P>
<P class="p322 ft44"><SPAN class="ft93">Förslag</SPAN>: En regel bör införas i upphandlingslagstiftningen som innebär att processkostnader i överprövningsmål inte utgör ersättningsgill skada.</P>
<P class="p323 ft7">I avsnitt 5.2 har utredningen beskrivit uppdraget enligt kommitté- direktiven, beskrivit den diskussion om upphandlingsmålens karaktär som utredningen tagit del av samt redogjort för aktuell reglering avseende bl.a. processkostnader. I detta avsnitt kommer utredningen att redovisa tidigare utredningar och förarbeten som behandlat frågan om processkostnadsansvar i domstol och hur andra EU- och <NOBR>EES-länder</NOBR> reglerat processkostnadsansvar i upphandlingsmål. Slutligen överväger utredningen om bestämmelser om ersätt-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">ning för processkostnader i mål om överprövning enligt upphandlingslagarna bör införas.</P>
<P class="p269 ft9"><SPAN class="ft9">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft62">Tidigare förarbeten och utredningar</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Frågan om det ska införas regler avseende processkostnadsansvar i förvaltningsdomstol har diskuterats i olika utredningar under lång tid. Här nedan följer en redogörelse för en del uttalanden hämtat från dessa förarbeten.</P>
<P class="p285 ft89"><NOBR>PBL-överklagandeutredningens</NOBR> betänkande Effektiv och rättssäker <NOBR>PBL-överprövning</NOBR> varav följande framgår<A href="#page_112"><SPAN class="ft88">59</SPAN></A></P>
<P class="p44 ft7">Under arbetets gång har det framförts att det skulle kunna införas en skyldighet för enskilda som förlorar <NOBR>PBL-mål</NOBR> i domstol att betala motpartens rättegångskostnader på liknande sätt som gäller vid prövningen av tvistemål enligt rättegångsbalken. Det finns dock flera invändningar som kan framföras mot en sådan ordning. Ett <NOBR>PBL-mål</NOBR> är inte ett tvistemål utan ett överklagat myndighetsbeslut. Grundtanken är att enskilda ska kunna föra en process utan ombud och enskilda beviljas inte heller rättshjälp i <NOBR>PBL-mål.</NOBR> Detta talar emot att införa en ordning där den ena parten ska betala den andra partens rättegångskostnader, i de fall det uppkommer sådana. Det kan även ifrågasättas om kommunernas skattepengar ska användas till att betala rättegångskostnader för enskilda i de fall den enskilde har framgång med sitt överklagande. <NOBR>PBL-ärendena</NOBR> kan ha många klaganden, i t.ex. överklagandet av den medialt uppmärksammade detaljplanen för Slussen i Stockholm (Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätts avgörande den 12 december 2012, mål nr P <NOBR>3602-12)</NOBR> var det 157 klagande. Att i ett mål med så många klaganden ha ett krav på att betala motpartens rättegångskostnader skulle kunna bli komplicerat. Det skulle även bli dyrt för tappande part i en process med så många klaganden. Slutligen täcker rättsskyddet genom försäkringar i regel inte rättegångskostnader för prövningar av överklagade myndighetsbeslut, vilket gör att det kan bli mycket dyrt för</P>
<P class="p202 ft36"><SPAN class="ft35">59 </SPAN>SOU 2014:14, s. 151.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft7">den enskilde. En skyldighet att betala motpartens rättegångskostnader i <NOBR>PBL-mål</NOBR> bör därför inte införas.</P>
<P class="p325 ft33">Upphandlingsutredningens betänkande Goda affärer –</P>
<P class="p326 ft33">en strategi för hållbar offentlig upphandling varav följande framgår<A href="#page_113"><SPAN class="ft65">60</SPAN></A></P>
<P class="p327 ft7">Upphandlingsutredningen bedömer att parterna även fortsättningsvis bör stå sina egna kostnader i överprövningsmål och anför följande. Ett fåtal remissinstanser<A href="#page_113"><SPAN class="ft49">61 </SPAN></A>har berört frågan om rättegångskostnader i upphandlingsmål. Av dessa vill de flesta – dock inte alla</P>
<P class="p328 ft7">– att en ordning övervägs där förlorande part ska ersätta motpartens rättegångskostnader. Upphandlingsutredningen vill till att börja med påpeka att uppfattningen att det inte skulle vara förenat med kostnader att begära överprövning av en upphandling är en sanning med modifikation. Dels är det fråga om kostnader i form av arbetstid och dels i regel kostnader för ombud. I dag står båda parter för sina egna kostnader i samband med en överprövning. Det finns få möjligheter att få ersättning för kostnader i samband med ett förvaltningsrättsligt förfarande. Detta gäller i stort sett för samtliga måltyper. I 43 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) finns regler om att en skattskyldig kan få ersättning i vissa fall. Vidare finns i rättshjälpslagen (1996:1619) bestämmelser om rättshjälp för fysiska personer som gäller under vissa förutsättningar. Det finns ingen tradition i Sverige att en part får ersättning för sina rättegångskostnader i förvaltningsrätt.</P>
<P class="p329 ft7">Konkurrensverket har anfört<A href="#page_113"><SPAN class="ft49">62 </SPAN></A>att det är olämpligt att införa avgifter för överprövningsmål, att andelen bifall i upphandlingsmål talar mot en sådan ordning samt att en eventuell skyldighet att förlorande part ska ersätta motpartens rättegångskostnader skulle, utöver den avhållande effekt det skulle kunna ha på främst mindre leverantörer, dessutom kunna få till följd att förlorande part i större utsträckning än i dag skulle överklaga domen till ytterligare en nivå för att få bifall och befrias från ersättningsskyldigheten. En sådan</P>
<P class="p330 ft36"><SPAN class="ft51">60</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2013:12 s. </SPAN><NOBR>364–366.</NOBR></P>
<P class="p331 ft50"><SPAN class="ft51">61</SPAN><SPAN class="ft54">Avseende delbetänkandet På jakt efter den goda affären – analyser, erfarenheter och synpunkter på den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73).</SPAN></P>
<P class="p332 ft36"><SPAN class="ft51">62</SPAN><SPAN class="ft66">I sitt remissvar avseende delbetänkandet På jakt efter den goda affären – analyser, erfarenheter och synpunkter på den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">ordning skulle kunna få till följd att fler avgöranden överklagas till överinstans med en längre total handläggningstid som följd.</P>
<P class="p49 ft7">Upphandlingsutredningen instämmer i Konkurrensverkets resonemang vad gäller skyldigheten att betala rättegångskostnader och bedömer att ersättning för rättegångskostnader inte skulle leda till önskat resultat.</P>
<P class="p333 ft33">Remissinstansernas synpunkter avseende Upphandlingsutredningens bedömning vad gäller processkostnader (SOU 2013:12)</P>
<P class="p294 ft7">Endast ett fåtal remissinstanser uttalar sig. Remissinstanser som tillstyrker bedömningen: <SPAN class="ft31">Domstolsverket, Förvaltningsrätten i Karlstad, Konkurrensverket, Företagarna, Svenska teknik- och designföretagen, Mölndals stad </SPAN>och <SPAN class="ft31">Sveriges Byggindustrier</SPAN>. Remissinstanser som avstyrker bedömningen: <SPAN class="ft31">Försvarets materielverk (FMV), Trafikverket, Skatteverket, Göteborgs stad, Nacka kommun och Konkurrenskommissionen</SPAN>.</P>
<P class="p50 ft7"><SPAN class="ft31">Domstolsverket </SPAN>delar utredningens bedömning att parterna även fortsättningsvis bör stå sina egna kostnader i överprövningsmål. Ersättningsskyldighet för motpartens rättegångskostnader skulle inte leda till mer än marginella konsekvenser när det gäller antalet överprövningar.</P>
<P class="p49 ft7"><SPAN class="ft31">FMV </SPAN>förordar en fördjupad analys rörande frågan huruvida en regel med innebörd att tappande part ersätter motpartens rättegångskostnader ska införas i LOU, LUF och LUFS och anför följande. Goda argument talar för att tappande part, i likhet med vad som gäller i mål hos allmän domstol, bör ersätta motpartens rättegångskostnader. FMV tror att en sådan ordning kan vara till fördel för såväl upphandlande myndigheter och enheter som för leverantörer. Överprövningsmålen liknar i princip mål om ekonomiska förhållanden mellan näringsidkare. I dispositiva tvistemål gäller generellt att tappande part ersätter motpartens rättegångskostnader. FMV kan inte inse att denna ordning inte skulle kunna gälla även i mål om överprövning. De överväganden som legat bakom att denna ordning gäller i dispositiva tvistemål torde tvärtom kunna göras gällande med samma styrka i överprövningsmålen. En regel om att tappande part ska ersätta motpartens rättegångskostnader ger leverantören incitament att överväga dennes möjligheter att vinna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">processen. Sådana incitament saknas i dag. Införs en sådan regel skulle det med andra ord kunna medföra att antalet obefogade eller ogrundade överprövningar minskar. En ordning där tappande part ersätter motpartens rättegångskostnader har knappast någon skyddsvärd negativ effekt för leverantörer. Ordningen medför inte att leverantörernas möjligheter att angripa överträdelser av regelverket försvåras eller förhindras. Tvärtom kan ordningen vara till fördel för inte minst små och medelstora leverantörer, som många gånger kan ha svårt att bära kostnaderna för att anlita ombud. Mindre leverantörer är till följd av dagens ordning ofta hänvisade till att föra sin talan på egen hand. Det upphandlingsrättsliga regelverket är emellertid mycket komplext och praxis inom rättsområdet är under ständig utveckling. En leverantör som har lidit skada till följd av en överträdelse mot det upphandlingsrättsliga regelverket, och som inte förfogar över egen juridisk expertis i sin organisation, har bättre möjligheter att vinna en talan om leverantören biträds av ett ombud – t.ex. en advokat – än om han eller hon tvingas föra sin talan på egen hand. Med hänsyn till att leverantören i dag inte kan få sådana kostnader ersatta från motparten, kan det väl tänkas att han eller hon ändå tvingas avstå från att anlita ombud även i befogade och välgrundade fall. Det gäller inte minst i upphandlingar med mindre kontraktsvärden. Såvitt FMV känner till finns redan regler om att tappande part ska ersätta motpartens rättegångskostnader i överprövningsmål i många av EU:s medlemsstaters lagstiftning. Sådana regler gäller också redan i dag för upphandlingsrättsliga skadeståndsmål.</P>
<P class="p268 ft7"><SPAN class="ft31">Skatteverket </SPAN>föreslår att domstolen ska kunna döma förlorande part att betala motpartens rättegångskostnader, då sökande saknat grund för att ansöka om överprövning och anför följande. Syftet är att avskräcka från oseriösa överprövningar. Det finns i dag upphandlingar som överprövas utan saklig grund. Det är lätt att skicka in en ansökan om överprövning och det kostar ingenting. En anledning kan, som ovan framförts, vara att leverantörer vill blockera ett avtal. Dessa överprövningar skapar stora problem för myndigheterna, som står utan avtal, ibland under en lång överprövningsperiod, trots att det är uppenbart att leverantören inte kommer att vinna framgång med sin talan. Problemet drabbar även den vinnande leverantören som inte får börja leverera under den tid som överprövningen pågår.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft7"><SPAN class="ft31">Göteborgs kommun</SPAN>: Ansökningsavgift eller ansvar för motpartens rättegångskostnader bör övervägas. Mot bakgrund av statistiken, och att antalet överprövningar återigen ökar, framstår draget av kostsamt okynnesprocessande tydligt. Göteborgs Stads upphandlings AB vinner över 90 procent av överprövningsmålen och det förhåller sig sannolikt på motsvarande sätt för de stora upphandlande myndigheterna och de upphandlingar som rör stora värden. Detta förhållande kommer inte kunna åtgärdas med mindre än att det införs ansvar för motpartens rättegångskostnader eller väl tilltagna ansökningsavgifter. I sammanhanget bör vidare uppmärksammas den skillnad som finns mellan upphandlingsmål och andra förvaltningsmål i det att upphandlingsprocessen i princip är ackusatorisk. När det gäller konsekvensen för parten av en otillräcklig bevis- eller processföring har den följaktligen mer likhet med civilprocessen i de allmänna domstolarna än de ordinära målen i förvaltningsdomstol. Med hänsyn härtill framstår ett ansvar för motpartens rättegångskostnader både som lämpligt och systemkoherent.</P>
<P class="p238 ft7"><SPAN class="ft31">Nacka kommun</SPAN>: Om det ska vara rättegångskostnader eller kännbara ansökningsavgifter som den som vinner en överprövning får tillbaka eller något annat, måste snarast utredas i syfte att lägga förslag på lagstiftning. Risken för överprövningar medför att de upphandlande myndigheterna håller sig till beprövade metoder, oavsett om de ger den bästa affären eller inte. Den effekten försvinner inte genom att överprövningarna sker i en minskad skara förvaltningsrätter även om de i sig blir duktigare både i sak och i att hantera den här typen av mål. Det går inte att avvisa tanken på rättegångskostnader eller avgifter på de grunder som Upphandlingsutredningen gör på knappa två sidor. Man måste kunna göra sådant man inte har gjort förut eller som inte traditionellt har tillämpats i förvaltningsdomstol. Upphandling som måltyp är, enligt Nacka kommuns uppfattning, redan i sig tillräckligt väsensskild från andra måltyper som räknas till förvaltningsprocessen, att man gott kan titta på den här typen av åtgärder.</P>
<P class="p334 ft7"><SPAN class="ft31">Företagarna </SPAN>instämmer i utredningens ställningstagande i fråga om att parterna även fortsättningsvis bör stå för sina egna kostnader i överprövningsmål. I dagsläget överprövas sju procent av alla annonserade upphandlingar och i omkring en tredjedel av målen får det överklagande företaget bifall. Att införa en skyldighet för förlorande part att betala motpartens rättegångskostnader skulle riskera</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft7">att avskräcka små företag från överprövning, även i sådana fall då överprövning vore berättigat.</P>
<P class="p13 ft7"><SPAN class="ft31">Mölndals stad </SPAN>instämmer i utredningens bedömning om att tappande part inte ska stå för andra partens rättegångskostnader. I ett mål där förlikning inte är tillåten kan det vara svårt att överblicka konsekvenserna av en sådan bestämmelse.</P>
<P class="p335 ft33">Proposition 1997/98:105 Det allmännas skadeståndsansvar varav följande framgår<A href="#page_117"><SPAN class="ft65">63</SPAN></A></P>
<P class="p47 ft7">I diskussionen om det allmännas skyldighet att ersätta enskilda motparter för rättegångskostnader i förvaltningsprocessen har två alternativ utkristalliserats. Det ena, det s.k. processuella alternativet, innebär att frågan regleras just som en fråga om rättegångskostnader. Det andra alternativet, det s.k. skadeståndsrättsliga alternativet, innebär att man låter ansvaret inträda huvudsakligen inom ramen för ett skadeståndssystem.</P>
<P class="p124 ft7">Frågan om ersättning för rättegångskostnader i förvaltningsprocessen bör enligt regeringens uppfattning främst ses som just en rättegångsfråga och inte som en skadeståndsfråga. Det s.k. processuella alternativet bör alltså ha ett företräde. Det är då naturligt att frågan får behandlas i ett annat sammanhang. Regeringen avser att ta upp saken i samband med en genomgång av vissa förvaltningsprocessuella frågor. Det överensstämmer med regeringens ställningstagande vid tillkomsten av ärendelagen (se prop. 1995/96:115 s. 118).<A href="#page_117"><SPAN class="ft49">64</SPAN></A></P>
<P class="p205 ft9"><SPAN class="ft9">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft62">Andra EU- och </SPAN><NOBR>EES-länders</NOBR> reglering<A href="#page_117"><SPAN class="ft65">65</SPAN></A></P>
<P class="p38 ft7">I <SPAN class="ft31">Finland </SPAN>prövas upphandlingsmålen såsom tidigare nämnts i Marknadsdomstolen. Marknadsdomstolen är en förvaltningsdomstol och dess avgöranden överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. Processkostnaderna betalas i normalfallet av tappande part. Före 2010 behövde en leverantör inte betala upphandlande myndighets</P>
<P class="p336 ft36"><SPAN class="ft51">63</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 1997/98:105 s. 43 f.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">64</SPAN><SPAN class="ft54">Någon sådan genomgång har inte ännu kommit till stånd; utredningens anmärkning.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">65</SPAN><SPAN class="ft55">Detta avsnitt bygger till stor del på de svar utredningen fått från respektive land.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">rättegångskostnader om inte den enskilda parten framfört ett uppenbart ogrundat yrkande. Denna reglering ledde till att i de allra flesta fall behövde leverantören inte betala rättegångskostnaderna. Principen var ursprungligen tänkt att tillämpas på mål mellan en enskild individ och staten och ansågs inte vara relevant i upphandlingsmål där den enskilda parten ofta var större och ekonomiskt starkare än den upphandlande myndigheten (exempelvis ett stort företag mot en liten kommun). Regleringen togs därför bort. Domstolen bestämmer hur stora processkostnader den tappande parten ska betala. I de flesta fall bestämmer domstolen att tappande part ska betala skäliga och inte särskilt höga processkostnader.</P>
<P class="p49 ft7">I <SPAN class="ft31">Norge </SPAN>beslutar domstolarna om hur kostnaderna i samband med överklagandet ska fördelas mellan parterna. Om man vinner kan motparten bli ålagd att betala rättegångsavgiften som en del av processkostnaderna. I Klagenemnda for offentlige anskaffelser (KOFA)<A href="#page_118"><SPAN class="ft49">66 </SPAN></A>bär parterna dock sina egna kostnader.</P>
<P class="p49 ft7">I <SPAN class="ft31">Danmark </SPAN>infördes 2013 nya regler där den förlorande parten ska stå för motpartens kostnader. Detta gjordes i samband med att avgifterna höjdes. Anledningen till förändringarna var att det fanns för många upphandlingsmål. Antalet överprövningar utan grund har efter förändringarna minskat. Det anses att det var för enkelt att begära överprövning förut. I cirka 20 procent av målen vinner den leverantör som begärt överprövning.</P>
<P class="p50 ft7">I <SPAN class="ft31">Tyskland </SPAN>där upphandlingsmålen prövas i förvaltningsdomstol bär den förlorande parten alla rättegångskostnader.</P>
<P class="p49 ft7">Om leverantören får helt bifall i <SPAN class="ft31">Nederländerna </SPAN>kan den upphandlande myndigheten åläggas av domstol att betala processkostnader, inklusive domstolsavgifter och ombudskostnader. Om den upphandlande myndigheten får helt bifall kan leverantören åläggas av domstol att betala processkostnader, inklusive domstolsavgifter och ombudskostnader. Om en leverantör får delvis bifall delas processkostnaderna mer eller mindre mellan parterna.</P>
<P class="p337 ft59"><SPAN class="ft35">66 </SPAN>Det norska domstolsväsendet är uppbyggt kring allmänna domstolar och ett litet antal specialdomstolar. I Norge kan man ansöka om överprövning i allmän domstol. Erfarenheterna i Norge pekade dock tidigt mot att upphandlingsmål hade behov av en alternativ tvistlösningsmodell. För att ge en snabbare och billigare tvistlösning för leverantörer på en lägre nivå inrättades den 1 januari 2003 en oberoende överklagande nämnd KOFA. KOFA:s beslut är rådgivande, men det förväntas att dessa följs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft7">I <SPAN class="ft31">Österrike </SPAN>bär vardera parten sina kostnader vid överprövning av upphandling i förvaltningsdomstol. Om leverantören får bifall kan ersättning begäras genom skadeståndstalan i allmän domstol.</P>
<P class="p339 ft9"><SPAN class="ft9">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft62">Bör processkostnadsansvar införas?</SPAN></P>
<P class="p340 ft7">I tvistemål är huvudregeln att den förlorande parten ska svara för den vinnande partens kostnader. Detsamma kan sägas gälla även i brottmål, även om kostnadsansvaret för en tilltalad är begränsat med hänsyn till hans eller hennes ekonomiska förhållanden. Från huvudregeln görs undantag i familjemål och andra s.k. indispositiva mål, dvs. mål där parterna inte kan träffa förlikning utan måste få frågan prövad i domstol. I dessa mål är det vanligt att vardera parten får stå sina egna kostnader. Som tidigare nämnts gäller i förvaltningsprocessen som huvudregel att en enskild part saknar rätt till ersättning för processkostnader. För några av förvaltningsdomstolarnas måltyper finns dock en specialreglering, främst mål om s.k. administrativa frihetsberövanden och skattemål. Det finns inga mål i förvaltningsprocessen där processkostnaderna fördelas mellan parterna. Inte heller i upphandlingslagstiftningen finns några särskilda regler om rätt till ersättning för processkostnader. Upphandlingsutredningen har i sitt slutbetänkande gjort bedömningen att parterna även fortsättningsvis bör stå sina egna kostnader i sådana mål (se mer i avsnitt 5.4.1).</P>
<P class="p12 ft7">Frågan om ersättning för processkostnader i förvaltningsprocessen har tidigare av regeringen ansetts vara främst en rättegångsfråga och inte som en skadeståndsfråga (se mer i avsnitt 5.4.1). Högsta domstolen har emellertid som beskrivits ovan, i NJA 2013 s. 762, dragit slutsatsen att den kostnad som en anbudsgivare har ådragit sig genom att framgångsrikt driva en överprövningsprocess i vissa fall kan utgöra en ersättningsgill skada. Att en upphandlande myndighet eller enhet kan bli ersättningsskyldig för motpartens processkostnader såsom skadestånd skapar enligt utredningens mening en obalans mellan parterna i överprövningsförfarandet, där den upphandlande myndigheten eller enheten aldrig kan få sina kostnader ersatta. Till det kommer att ett skadeståndsansvar för en upphandlande myndighet eller enhet kan verka processdrivande i en vidare mening, eftersom frågan om skadeståndsskyldighet kommer att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">behöva prövas i ytterligare en process men nu i allmän domstol sedan upphandlingen avslutats.</P>
<P class="p49 ft7">Det finns olika alternativa lösningar för att komma till rätta med den obalans som nu råder mellan parterna i upphandlingsmål.</P>
<P class="p49 ft7">Ett alternativ för att rätta till obalansen skulle kunna vara att införa en regel som innebär att förlorande part ska svara för den vinnande partens kostnader. Liknande regler när det gäller upphandlingsmål finns bl.a. i Finland, Norge<A href="#page_120"><SPAN class="ft49">67</SPAN></A>, Danmark, Tyskland och Nederländerna. I Sverige förekommer det, bortsett från de dispositiva tvistemålen, i andra sammanhang att den enskilde får betala delar av statens/motpartens kostnader. I exempelvis brottmål blir den som döms för brottet, beroende på inkomsten, vanligen skyldig att betala hela eller delar av statens kostnader. I de skadeståndsmål som prövas i allmän domstol och som avser skada som uppstår till följd av upphandlingsfel är den enskildes motpart också en upphandlande myndighet/enhet. Även i dessa mål ska den förlorande parten betala motpartens processkostnader. Att den enskildes motpart är staten har alltså inte någon betydelse i sig för frågan om ett processkostnadsansvar.</P>
<P class="p50 ft7">Inom förvaltningsprocessen finns det däremot inte några regler som innebär att processkostnadsansvar finns om den enskilde parten inte vinner bifall till sin talan. Om en sådan regel skulle införas skulle det i sig skapa problem i form av ökade kostnader för domstolarna och dessutom, eftersom det skulle röra sig om en specialreglering för endast en måltyp inom förvaltningsprocessens ram, kunna ifrågasättas utifrån likvärdighetsprincipen. De ökade kostnaderna för domstolarna skulle i och för sig kunna försvaras om effekterna av ett processkostnadsansvar i fråga om ökad effektivitet blir tillräckligt stora. Man skulle möjligen också kunna argumentera för att det inte strider mot likvärdighetsprincipen att införa processkostnadsansvar för upphandlingsmålen eftersom dessa mål till viss del påminner om de tvistemål i allmän domstol där processkostnadsansvar gäller. Gränserna mellan förvaltningsdomstol och allmän domstol är inte helt klara och kanske inte heller så lätta att förstå när det gäller vilka mål som hör till det ena eller det andra</P>
<P class="p341 ft36"><SPAN class="ft35">67 </SPAN>Gäller processkostnader i allmän domstol men inte processkostnader i KOFA, se mer i avsnitt 5.4.2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft7">domstolsslaget. Många gånger torde det ha varit mera praktiska än principiella överväganden som styrt valet av domstolsslag.</P>
<P class="p173 ft7">Utredningen anser inte att man kan utgå från att den enskilde parten i upphandlingsmål ofta är större och ekonomiskt starkare än den upphandlande myndigheten/enheten, även om så kan vara fallet i en del situationer. Även om mål om offentlig upphandling enligt HFD i princip gäller ekonomiska förhållanden mellan enskilda näringsidkare är det fortfarande, enligt utredningens mening, så att det centrala syftet med en överprövning i förvaltningsdomstol är att kontrollera en myndighets beslut utifrån en offentligrättslig reglering. Vid en jämförelse med civilmål i allmän domstol skiljer sig upphandlingsmålen vidare bland annat från de dispositiva tvistemålen genom att parterna inte får förlikas. I familjemål och andra s.k. indispositiva mål, dvs. när parterna inte kan träffa förlikning utan måste få frågan avgjord i domstol gäller inte den annars rådande huvudregeln i tvistemål att den förlorande parten åläggs att svara för den vinnande partens kostnader. Många av de remissinstanser som yttrat sig i frågan när de yttrat sig över Upphandlingsutredningens betänkande tycks inte ha beaktat den distinktionen.</P>
<P class="p267 ft7">Enligt utredningens mening (se även avsnitt 5.2.6 och 5.3.4) handlar förvaltningsmål i grunden – även beträffande förvaltningsmål av mer kommersiell natur som t.ex. angående offentlig upphandling – om att en myndighet ska fatta ett avgörande utifrån en offentligrättslig reglering. Som utredningen uppfattar det är det centrala syftet med en överprövning i upphandlingsmål såväl som i andra förvaltningsmål att kontrollera en myndighets beslut.<A href="#page_121"><SPAN class="ft49">68 </SPAN></A>Med en sådan utgångspunkt skiljer sig inte överprövning av upphandlingsmålen från prövningen av övriga förvaltningsmål. En eventuell skyldighet för en förlorande enskild part att ersätta upphandlande myndighets eller enhets processkostnader skulle troligen få den effekten att antalet ansökningar om överprövning minskar. Det finns dock anledning att befara att den processavhållande effekten främst kommer att gälla mindre, kapitalsvaga leverantörer som inte vågar riskera att förlora en överprövningsprocess med de kostnader</P>
<P class="p342 ft36"><SPAN class="ft35">68 </SPAN>Enligt Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2013 ref 5) tar en överprövning i upphandlingsmål inte sikte på upphandlingens materiella resultat utan endast på om myndigheten förfarit formellt korrekt och iakttagit principer och regler som anges i LOU.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">som kan bli följden. Ett system med processkostnadsansvar skulle dessutom kunna få till följd att förlorande part i större utsträckning skulle överklaga domen till ytterligare en nivå för att få bifall och befrias från ersättningsskyldigheten. En sådan ordning skulle alltså kunna få till följd att fler avgöranden överklagas till överinstans med en längre total handläggningstid som följd. Vid sådana förhållanden skulle effektiviteten i upphandlingsförfarandet inte öka.</P>
<P class="p49 ft7">Ovan nämnda talar enligt utredningens mening emot att införa en regel som innebär att förlorande enskild part ska ersätta den vinnande partens processkostnader. Utredningen föreslår därför inte någon sådan reglering.</P>
<P class="p49 ft7">Ett annat alternativ för att rätta till den obalans som ovan beskrivits skulle kunna vara att införa en regel som innebär att processkostnader inte utgör en ersättningsgill skada i upphandlingsmål. Enligt nu gällande upphandlingslagar är den upphandlande myndigheten eller enheten, utan någon uttrycklig inskränkning till vad skadan avser, skyldig att ersätta den skada som uppstår till följd av upphandlingsfelet. Möjligheten för en leverantör att erhålla skadestånd till följd av ett upphandlingsfel är då en viktig komponent. Enligt rättsmedelsdirektivet ska överprövningsinstitutet vara effektivt. Det innebär att det inte får vara omöjligt eller orimligt svårt för en leverantör att begära överprövning. Högsta domstolen (HD) har i NJA 2013 s. 762 anfört att den upphandlande myndigheten enligt skadeståndsbestämmelsen, utan någon uttrycklig inskränkning till vad skadan avser, är skyldig att ersätta den skada som uppstår till följd av upphandlingsfel. Som utredningen ser det gör HD en tolkning av den befintliga bestämmelsen utan att explicit ta ställning till dess förenlighet med unionsrätten. HD anger att enligt 7 kap. 6 § 1992 års LOU är den upphandlande myndigheten utan någon uttrycklig inskränkning till vad skadan avser, skyldig att ersätta den skada som uppstår till följd av upphandlingsfelet och att regelns utformning talar för att ersättning ska kunna utgå för skäliga ombudskostnader som har orsakats av en överträdelse av 1992 års LOU. Enligt utredningen kan det inte utläsas att HD anser att utformningen av bestämmelsen grundas på unionsrätten.</P>
<P class="p50 ft7">Att införa en regel som innebär att en leverantör inte kan få sina processkostnader ersatta genom skadestånd gör inte, enligt utredningens mening, det i praktiken omöjligt eller orimligt svårt för en leverantör att få till stånd en överprövning av en upphandling. En</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft7">sådan regel är således inte, som utredningen ser det, oförenlig med <NOBR>EU-rätten.</NOBR> En nationell ordning där vare sig leverantör eller upphandlande myndighet/enhet kan få ersättning för sina processkostnader i överprövningsmål kan utifrån ett unionsrättsligt perspektiv enligt utredningens mening inte ses som mindre effektiv än en ordning där såväl leverantör som upphandlande myndighet/enhet kan få ersättning för dessa kostnader. Utredningen föreslår därför att en regel som innebär att processkostnader i överprövningsmål inte utgör ersättningsgill skada bör införas. Genom en sådan regel är det möjligt att återställa balansen mellan parterna i upphandlingsmål.</P>
<P class="p164 ft28"><SPAN class="ft28">5.5</SPAN><SPAN class="ft29">Minska negativa konsekvenser av överprövning</SPAN></P>
<P class="p53 ft7">Såsom nämnts i avsnitt 5.2 anges i kommittédirektiven två tänkbara strategier för att komma till rätta med de problem som orsakas, både samhällsekonomiskt och för berörda aktörer, av att upphandlingar stoppas när de begärs överprövade i domstol. Den strategi som innebär att man försöker minska antalet ansökningar om överprövning och därmed antalet stoppade upphandlingar har beskrivits och bedömts i avsnitt <NOBR>5.2–5.4.</NOBR> Den strategi som innebär att man vidtar åtgärder som minskar de negativa konsekvenserna av att en upphandling blir överprövad kommer att behandlas i avsnitt <NOBR>5.6–5.10.</NOBR></P>
<P class="p164 ft28"><SPAN class="ft28">5.6</SPAN><SPAN class="ft29">Den förlängda avtalsspärren</SPAN></P>
<P class="p343 ft7"><SPAN class="ft87">Bedömning: </SPAN>Den förlängda avtalsspärren bör kvarstå i befintlig omfattning.</P>
<P class="p344 ft9"><SPAN class="ft9">5.6.1</SPAN><SPAN class="ft62">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p257 ft7">Av kommittédirektiven framgår följande. Att den förlängda avtalsspärren gäller under hela tiden för förvaltningsrättens prövning följer inte av rättsmedelsdirektiven, utan beror på andra överväganden. Det finns alltså ett nationellt utrymme att utforma regelverket för att möjliggöra en mer nyanserad prövning av om upphandlingen ska få fortgå och avslutas under den tid som en överpröv-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">ning pågår. Utredaren ska redogöra för hur ett relevant urval av EU- eller <NOBR>EES-länder</NOBR> valt att genomföra bestämmelserna om förlängd avtalsspärr och analysera i vilken omfattning den förlängda avtalsspärren ska gälla.</P>
<P class="p269 ft9"><SPAN class="ft9">5.6.2</SPAN><SPAN class="ft62">Aktuell reglering i nationell lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Om en ansökan om överprövning av en upphandling har gjorts, fortsätter avtalsspärr enligt 16 kap. 1 eller 3 § att gälla under handläggningen i förvaltningsrätten (förlängd avtalsspärr). Rätten får besluta att någon förlängd avtalsspärr inte ska gälla.<A href="#page_124"><SPAN class="ft49">69 </SPAN></A>I fall då avtalsspärr enligt 16 kap. 1, 3 eller 8 § inte gäller får rätten besluta att den upphandlande myndigheten/enheten inte får ingå avtal innan något annat har bestämts. Rätten får dock avstå från att fatta beslut att den upphandlande myndigheten/enheten inte får ingå avtal innan något annat har bestämts om den skada eller olägenhet som åtgärden skulle medföra kan bedömas vara större än skadan för leverantören.<A href="#page_124"><SPAN class="ft49">70</SPAN></A></P>
<P class="p228 ft7">I RÅ 2003 ref. 64 beslutade Högsta förvaltningsdomstolen samma dag som överklagandet kom in att upphandlingen inte fick avslutas innan något annat har beslutats. Av RÅ 2005 ref. 17 framgår följande. På grund av den förhållandevis korta fristen uppkom dock större anledning än tidigare för den överprövande domstolen att genom ett interimistiskt förordnande enligt 7 kap. 2 § andra stycket LOU göra det möjligt att över huvud taget kunna genomföra en överprövning (RÅ 2003 ref. 64). Det interimistiska förordnandet med stöd av LOU skiljer sig således i detta hänseende från inhibition eller motsvarande beslut med stöd av 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), där det normalt förutsätts att en viss sannolikhetsbedömning av den slutliga utgången i målet har föregått beslutet. Ett interimistiskt beslut med stöd av LOU måste ses mot bakgrund av Alcateldomen och sättas in i sitt särskilda sammanhang. Sambandet mellan informationen om tilldelningsbeslutet, tiodagarsfristen och ett interimistiskt beslut visar då entydigt att tidsfristreglerna tillkommit för att säkerställa en effektiv överprövning, särskilt avseende tilldelningsbeslutet.</P>
<P class="p345 ft36"><SPAN class="ft51">69</SPAN><SPAN class="ft55">16 kap. 8 § LOU, LUF respektive LUFS.</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">70</SPAN><SPAN class="ft55">16 kap. 9 § LOU, LUF respektive LUFS.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p346 ft7">Enligt flera kammarrättsavgöranden ska RÅ 2003 ref. 64 och RÅ 2005 ref. 17 tolkas på så sätt att det råder en stark presumtion för att meddela interimistiskt beslut.<A href="#page_125"><SPAN class="ft49">71</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7">I Rosén Anderssons m.fl. kommentar till lagen om offentlig upphandling anges följande. Åtgärden att häva en avtalsspärr bör därför komma i fråga endast i rena undantagsfall, t.ex. om ansökan om överprövning saknar innehåll eller annars kan vara inlämnad av rent okynne. Vanligtvis bör ett beslut enligt denna bestämmelse aktualiseras först efter ett yrkande av en part. Om det är uppenbart för förvaltningsrätten att den som har begärt överprövning inte kan betraktas som leverantör och överprövningsansökan således ska avvisas, är det möjligt att en domstol finner anledning till att omedelbart häva en avtalsspärr.<A href="#page_125"><SPAN class="ft49">72</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7">Av Asplunds m.fl. bok om överprövning av upphandling framgår följande. Förvaltningsrätten torde vara oförhindrad att med stöd av 16 kap. 8 § andra stycket LOU upphäva en förlängd avtalsspärr i <SPAN class="ft31">vissa delar.</SPAN><A href="#page_125"><SPAN class="ft94">73 </SPAN></A>Det har i förarbetena inte angetts några exempel då ett upphävande kan ske. Ett sådant beslut skulle möjligen kunna aktualiseras vid uppenbart ogrundade ansökningar eller om den sökande leverantören uppenbart obstruerar rättens handläggning av målet i syfte att fördröja upphandlingen. På grund av att ett beslut att upphäva en förlängd avtalsspärr många gånger leder till att möjligheten till överprövning helt utsläcks kan det tänkas att domstolarna, som ett alternativ till att fatta sådana beslut, i stället utan dröjsmål tar upp målet till prövning i sak och avslår ansökan. För att rätten ska fatta ett interimistiskt beslut att avtal inte får ingås torde det inte krävas att det är visat eller ens framstår som klart att den upphandlande myndigheten eller enheten brutit mot LOU eller LUF. I stället torde det räcka att det inte framstår som osannolikt att den upphandlande myndigheten eller enheten begått fel som har betydelse för utgången i målet. Högsta förvaltningsdomstolens uttalanden äger alltjämt giltighet vid överprövning av</P>
<P class="p347 ft36"><SPAN class="ft51">71</SPAN><SPAN class="ft55">Se Kammarrätten i Jönköping, mål nr </SPAN><NOBR>2597-10</NOBR> och Kammarrätten i Göteborg, mål nr <NOBR>5211-10.</NOBR></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">72</SPAN><SPAN class="ft54">H Rosén Andersson mfl, Lagen om offentlig upphandling – en kommentar, s. 639 f.</SPAN></P>
<P class="p207 ft36"><SPAN class="ft51">73</SPAN><SPAN class="ft66">Jfr Kammarrättens i Stockholm dom den 6 mars 2013 i mål nr </SPAN><NOBR>8953-12</NOBR> och den 25 april 2014 i mål nr <NOBR>1066-1067-14.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">en upphandling med tillämpning av reglerna i 16 kap. LOU eller LUF i lydelsen efter 2010 års överprövningsreform.<A href="#page_126"><SPAN class="ft49">74</SPAN></A></P>
<P class="p269 ft9"><SPAN class="ft9">5.6.3</SPAN><SPAN class="ft62">Tidigare förarbeten och utredningar</SPAN></P>
<P class="p348 ft33">Proposition om nya rättsmedel på upphandlingsområdet varav följande framgår<A href="#page_126"><SPAN class="ft65">75</SPAN></A></P>
<P class="p44 ft7">Eftersom en förlängd avtalsspärr i princip har samma syfte som ett interimistiskt beslut, dvs. att hindra att avtal om upphandling ingås för att möjliggöra överprövning av tilldelningsbeslutet, finns egentligen inga processuella skäl för att den bör upphöra och ersättas av ett interimistiskt beslut. En leverantör har inget intresse av detta och för domstolens del innebär det merarbete. För en upphandlande myndighet eller enhet kan det förstås finnas ett intresse av att den förlängda avtalsspärren omedelbart ska upphävas, dock utan att ersättas av ett interimistiskt beslut. Utgångspunkten vad gäller upphandlingar där en förlängd avtalsspärr gäller bör vara att ett avtal inte ska få ingås under den tid tilldelningsbeslutet är föremål för handläggning i förvaltningsrätten. Sammanfattningsvis anser regeringen att den förlängda avtalsspärren bör gälla till dess förvaltningsrätten har avgjort målet och således inte endast till dess rätten fattat ett interimistiskt beslut.</P>
<P class="p178 ft7">För att undvika orimliga konsekvenser bör det finnas möjlighet för rätten att i ett mål om överprövning av beslut om upphandling omedelbart upphäva en förlängd avtalsspärr. Effekten av att den förlängda avtalsspärren upphävs blir att den upphandlande myndigheten eller enheten omedelbart får ingå avtal om upphandling. Situationen kan jämföras med när domstolen, enligt gällande rätt, avslår ett yrkande om interimistiskt beslut att upphandlingen inte får avslutas och tiodagarsfristen har löpt ut. Om avtal ingås ska målet inte prövas. Därmed minskar leverantörens möjlighet till överprövning av ett beslut om upphandling. Möjligheten att upphäva en förlängd avtalsspärr bör därför användas endast i undantagsfall och med försiktighet.</P>
<P class="p349 ft59"><SPAN class="ft51">74</SPAN><SPAN class="ft95">A Asplund m.fl., Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF, s. 158 f.</SPAN></P>
<P class="p162 ft36"><SPAN class="ft51">75</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 2009/10:180 s. 124 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft7">Flera remissinstanser har ansett att förlängd avtalsspärr bör införas även i överinstans. Regeringen ser både för- och nackdelar med en förlängd avtalsspärr i överrätt. En sådan spärr skulle göra systemet mer enhetligt och därmed minska risken för att leverantörer drabbas av rättsförluster på grund av att det av misstag inte framställs ett interimistiskt yrkande i överinstans. Mot bakgrund av att Regeringsrätten är prejudikatinstans är det emellertid, enligt regeringens mening, inte lämpligt att en förlängd avtalsspärr ska gälla under den domstolens prövning. I Regeringsrätten bör det därför även fortsättningsvis krävas att en leverantör framställer ett interimistiskt yrkande. Även om förlängd avtalsspärr införs i kammarrätt skulle systemet därmed inte bli enhetligt i alla instanser. En förlängd avtalsspärr i överrätt riskerar också att bidra till en fördröjning av upphandlingsprocessen. Om förlängd avtalsspärr införs i kammarrätt skulle den förlängda avtalsspärren behöva överensstämma med överklagandetiden. Tiden för att överklaga en förvaltningsrätts avgörande är enligt 6 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) tre veckor. Regeringen anser att en förlängd avtalsspärr om tre veckor efter förvaltningsrättens avgörande är en allt för lång tid och skulle innebära en oskälig fördröjning av upphandlingsprocessen jämfört med dagens ordning. Inom ramen för nuvarande förslag är det inte heller möjligt att göra de överväganden som krävs för att genomföra en generell förkortning av överklagandetiden i upphandlingsmål.</P>
<P class="p192 ft33">Upphandlingsutredningens betänkande Goda affärer –</P>
<P class="p290 ft33">en strategi för hållbar offentlig upphandling varav följande framgår<A href="#page_127"><SPAN class="ft65">76</SPAN></A></P>
<P class="p257 ft7">När en leverantör ansöker om överprövning fortsätter avtalsspärren automatiskt under prövningen i förvaltningsrätten (förlängd avtalsspärr). Detta innebär att inget avtal tecknas under denna tid. Be- stämmelserna har utformats så att domstolen inte kan pröva ett mål om avtal redan har tecknats. Av den anledningen har Sverige valt förlängd avtalsspärr under hela handläggningen i förvaltningsrätten. Anledningen till denna lösning är enligt förarbetena, att man inte</P>
<P class="p350 ft36"><SPAN class="ft35">76 </SPAN>SOU 2013:12 s. 346.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312128x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">ansåg att det vore tillfredställande att domstolen kunde upphäva civilrättsligt bindande kontrakt. Detta argument har nu förlorat i kraft efter de nya reglerna om ogiltigförklaring av avtal som infördes den 15 juli 2010. Av de nordiska länderna är det bara Sverige som valt att implementera rättsmedelsdirektiven på detta sätt, dvs. som hindrar domstolarna från att pröva en upphandling i sak efter det att kontrakt tecknats.</P>
<P class="p269 ft9"><SPAN class="ft9">5.6.4</SPAN><SPAN class="ft62">Rättsmedelsdirektiven och </SPAN><NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis</P>
<P class="p44 ft7">Syftet med rättsmedelsdirektiven är som tidigare nämnts att säkerställa att upphandlingsdirektiven verkligen tillämpas, särskilt på ett stadium där överträdelserna ännu kan rättas till.<A href="#page_128"><SPAN class="ft49">77 </SPAN></A>Enligt rättsmedelsdirektiven ska den förlängda avtalsspärren antingen gälla fram till dess att domstolen har fattat beslut om ansökan om provisoriska åtgärder eller om prövning. Domstolen får ta hänsyn till sannolika följder av provisoriska åtgärder för alla berörda intressen som kan skadas, inklusive allmänintresset och får besluta att inte vidta sådana åtgärder om de negativa följderna kan väga tyngre än fördelarna. Ett beslut att inte bevilja provisoriska åtgärder ska inte påverka andra yrkanden från den person som begärt åtgärderna.<A href="#page_128"><SPAN class="ft49">78</SPAN></A></P>
<P class="p92 ft7">Skälen för artikel 2.3 i ändringsdirektivet utvecklas i beaktandesats 12.</P>
<P class="p351 ft11">(12) Om en ansökan om prövning lämnas in strax innan den minimiperiod under vilken avtal inte får ingås löper ut, bör detta inte få till följd att det behöriga prövningsorganet berövas den tid som är nödvändig för att agera, särskilt för att förlänga den period under vilken avtal inte får ingås. Därför är det nödvändigt att det fastställs en oberoende minimiperiod som inte bör löpa ut förrän prövningsorganet har fattat ett beslut om ansökningen. Detta bör inte hindra prövningsorganet från att göra en förhandsbedömning av om prövningen som sådan kan tas upp. Medlemsstaterna får föreskriva att denna period ska löpa ut antingen när prövningsorganet har fattat ett beslut om ansökningen om provisoriska åtgärder, inbegripet ytterligare förlängning av perioden under vilken avtal inte får ingås, eller när prövningsorganet har fattat ett beslut i sak, särskilt avseende en ansökan om åsidosättande av ett olagligt beslut.</P>
<P class="p352 ft36"><SPAN class="ft51">77</SPAN><SPAN class="ft55">Beaktandesats 1 ändringsdirektivet samt </SPAN><NOBR>EU-domstolens</NOBR> dom C 81/98 (Alcatel), p 33.</P>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft51">78</SPAN><SPAN class="ft64">Artikel 2.3 och 2.5 första konsoliderade rättsmedelsdirektivet samt artikel 2.3 och 2.4 andra konsoliderade rättsmedelsdirektivet (artikel 2.3 ändringsdirektivet).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft7"><NOBR>EU-domstolens</NOBR> avgörande i <SPAN class="ft31">Alcatelmålet </SPAN>innebär att medlemsstaterna är skyldiga att, vad gäller den upphandlande myndighetens beslut innan kontrakt ingås, i samtliga fall tillhandahålla ett prövningsförfarande genom vilket klaganden kan utverka undanröjande av det beslutet, om förutsättningarna för detta är uppfyllda. Detta gäller oberoende av möjligheten att erhålla skadestånd när kontraktet har ingåtts.<A href="#page_129"><SPAN class="ft49">79</SPAN></A></P>
<P class="p353 ft9"><SPAN class="ft9">5.6.5</SPAN><SPAN class="ft62">Andra EU- och </SPAN><NOBR>EES-länders</NOBR> reglering<A href="#page_129"><SPAN class="ft65">80</SPAN></A></P>
<P class="p47 ft7">Om en upphandling begärs överprövad i <SPAN class="ft31">Finland </SPAN>och upphandlingens värde överstiger EU:s tröskelvärden inträder en förlängd avtalsspärr automatiskt till dess att domstolen prövat målet. Upphandlande myndighet kan ansöka om att avtalsspärren ska upphöra men det är relativt svårt att få spärren upphävd. Om upphandlingens värde understiger EU:s tröskelvärden måste leverantören ansöka om förlängd avtalsspärr.</P>
<P class="p12 ft7">I <SPAN class="ft31">Norge </SPAN>inträder en avtalsspärr automatiskt om en leverantör begär överprövning av upphandling över EU:s tröskelvärden. Spärren gäller från och med att rätten meddelat den upphandlande myndigheten att upphandlingen begärts överprövad och till dess att interimistiskt beslut fattats. Om upphandlingens värde understiger EU:s tröskelvärde kan leverantör ansöka om att spärr ska inträda.</P>
<P class="p12 ft7">I <SPAN class="ft31">Danmark </SPAN>inträder en förlängd avtalsspärr tills Klagenämnden beslutat om den förlängda avtalsspärren ska fortsätta att gälla. Ett sådant beslut ska fattas inom 30 dagar och utgör en ganska omfattande prövning där vikten av den upphandlande myndighetens intresse av att upphandlingen får fortgå tas med i bedömningen. Endast ett fåtal upphandlingar stoppas under hela överprövningen. I det fall en leverantör får rätt i slutändan återstår skadestånd. Därför upplevs stoppade upphandlingar inte som något stort problem i Danmark.</P>
<P class="p46 ft7">I <SPAN class="ft31">Frankrike </SPAN>finns en bestämmelse som ofta nyttjas för att domstolen ska hinna avgöra frågan i sak som innebär att den fattar ett interimistiskt beslut om att avtal inte får ingås under en period om 20 dagar. Efter den tidsutdräkten återfår myndigheten kapacitet att</P>
<P class="p35 ft36"><SPAN class="ft51">79</SPAN><SPAN class="ft55">Mål </SPAN><NOBR>C-81/98</NOBR> Alcatel, punkt 43.</P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">80</SPAN><SPAN class="ft55">Detta avsnitt bygger till stor del på de svar utredningen fått från respektive land.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">ingå avtal. Upphandlingsförfarandet i <SPAN class="ft31">Irland </SPAN>stoppas inte per automatik under pågående rättsprocess. En process i förvaltningsdomstol i <SPAN class="ft31">Portugal </SPAN>hindrar att avtal ingås. I <SPAN class="ft31">Storbritannien </SPAN>gäller att om myndigheten har kännedom om att en överprövning kommer att initieras får ett avtal inte ingås förrän överprövningen är avslutad. Det är inte särskilt vanligt förekommande att upphandlingar i Storbritannien överklagas. En uppfattning hos näringslivet som framhålls är att en process kan få negativa konsekvenser för framtida affärsrelationer och att det är svårt att bevisa förekomsten av begångna fel. I <SPAN class="ft31">Tyskland </SPAN>gäller att ett avgörande ska fattas av en särskild prövningsinstans (Vergabekammern, VK) inom fem veckor från det att ärendet kom in. Möjlighet finns att förlänga tiden för prövning. När en upphandlande myndighet fått kännedom om att en överprövning inletts får den inte ingå avtal innan VK meddelat beslut. En myndighet får dock ansöka om att ingå avtal under den tid som prövningen pågår.<A href="#page_130"><SPAN class="ft49">81</SPAN></A></P>
<P class="p354 ft9"><SPAN class="ft9">5.6.6</SPAN><SPAN class="ft62">I vilken omfattning bör den förlängda avtalsspärren gälla?</SPAN></P>
<P class="p265 ft7">Det utrymme som finns att låta en upphandling fortgå och avslutas under den tid som en överprövning pågår i första instans är, enligt utredningens mening, den intresseavvägning som tillåts genom rättsmedelsdirektiven. Med beaktande av <NOBR>EU-domstolens</NOBR> samt Högsta förvaltningsdomstolens praxis såsom redogjorts för ovan är utrymmet att låta en upphandling fortgå och avslutas under den tid som en överprövning pågår i första instans enligt utredningens mening detsamma oavsett om första instans ska fatta interimistiskt beslut eller om första instans har möjlighet att häva avtalsspärren. Eftersom Sverige valt att låta den förlängda avtalsspärren gälla under handläggningen i förvaltningsrätten görs inte den skadeavvägning som rättsmedelsdirektiven tillåter i samband med ett interimistiskt beslut i förvaltningsrätten. Det finns dock en möjlighet att upphäva den förlängda avtalsspärren och i samband därmed göra en skadeavvägning.</P>
<P class="p355 ft36"><SPAN class="ft35">81 </SPAN>Ds 2009:30 s. 121 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft7">Vid införandet av den förlängda avtalsspärren angavs i förarbetena <SPAN class="ft31">Nya rättsmedel på upphandlingsområdet </SPAN>att eftersom en förlängd avtalsspärr i princip har samma syfte som ett interimistiskt beslut, dvs. att hindra att avtal om upphandling ingås för att möjliggöra överprövning av tilldelningsbeslutet, finns det egentligen inga processuella skäl för att den bör upphöra och ersättas av ett interimistiskt beslut. Det angavs vidare att en leverantör inte har något intresse av detta och att det för domstolens del skulle innebära merarbete. I förarbetena angavs också att det för en upphandlande myndighet eller enhet förstås kunde finnas ett intresse av att den förlängda avtalsspärren omedelbart ska upphävas, dock utan att ersättas av ett interimistiskt beslut.<A href="#page_131"><SPAN class="ft49">82</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7">Om systemet med förlängd avtalsspärr skulle avskaffas måste domstolen enligt utredningens mening i stället fatta ett interimistiskt beslut, där också i och för sig en skadebedömning måste göras. Med beaktande av att det enligt praxis råder stark presumtion för att meddela interimistiskt beslut att inte låta upphandlingen fortgå anser utredningen att ett återinförande av regler som innebär att förvaltningsrätten ska fatta interimistiskt beslut inte skulle innebära att problemet med stoppade upphandlingar skulle minska nämnvärt. I stället kommer det att skapa merarbete för förvaltningsrätterna. Utredningen föreslår därför att den förlängda avtalsspärren ska kvarstå i befintlig omfattning.</P>
<P class="p62 ft7">Utredningen har övervägt om den förlängda avtalsspärren ska gälla även under kammarrättens prövning. Det finns för- och nackdelar med ett sådant system. I dag meddelas i kammarrätterna, med hänsyn till HFD:s praxis (se mer i avsnitt 5.6.2), interimistiskt beslut i den största delen av målen. Detta innebär att de flesta upphandlingar i dag stoppas till dess kammarrätten beslutat annat, antingen genom att vägra prövningstillstånd eller genom att avgöra målet i sak.</P>
<P class="p212 ft7">Fördelarna med att låta den förlängda avtalsspärren gälla även under kammarrätternas handläggning är att det borde underlätta kammarrättens handläggning av upphandlingsmål, eftersom ett moment i prövningen försvinner. Det förekommer att överklaganden kommer in i slutet av tiodagarsfristen, vilket medför att kammarrätten på grund av tidsskäl ibland tvingas att interimistiskt besluta</P>
<P class="p63 ft36"><SPAN class="ft35">82 </SPAN>Prop. 2009/10:180 s. 124.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">att avtal inte får ingås förrän annat beslutats för att kunna ta ställning till om prövningstillstånd ska meddelas eller inte. En sådan förlängd avtalsspärr i kammarrätt skulle också tillgodose de parter som klagar i tid i kammarrätten men inte känner till att de ska yrka interimistiskt beslut. Detta gäller framförallt småföretag utan ombud. Den minskade arbetsbördan borde innebära en ökad effektivitet i kammarrättens handläggning.</P>
<P class="p41 ft7">Konsekvensen av att låta den förlängda avtalsspärren även gälla under kammarrättens prövning kan dock bli att vissa upphandlingar stoppas under en längre tid om inte kammarrätten utnyttjar möjligheten att häva avtalsspärren i de fall man annars inte hade fattat ett interimistiskt beslut att avtal inte får ingås förrän annat beslutats. Om den förlängda avtalsspärren även skulle gälla under kammarrättens prövning skulle även incitament för rätten att avgöra målet så fort det går efter överklagandetidens utgång kunna falla bort, vilket skulle kunna få till följd att upphandlingar stoppas under en längre tid.</P>
<P class="p228 ft7">Utredningen har inte funnit att det i nuläget finns tillräckliga skäl att låta den förlängda avtalsspärren gälla även i kammarrätt. När effekterna av utredningens övriga förslag utvärderats kan det dock finnas anledning att utreda frågan på nytt.</P>
<P class="p141 ft28"><SPAN class="ft28">5.7</SPAN><SPAN class="ft29">Pröva trots avtal</SPAN></P>
<P class="p356 ft44"><SPAN class="ft93">Bedömning: </SPAN>Avtal bör även i fortsättningen avskära möjligheten att överpröva en upphandling.</P>
<P class="p262 ft9"><SPAN class="ft9">5.7.1</SPAN><SPAN class="ft62">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p265 ft7">Av kommittédirektiven framgår följande. Enligt upphandlingslagarna gäller att om en upphandlande myndighet eller enhet ingår avtal i en upphandling, får upphandlingen inte längre överprövas. Sammantaget med den förlängda avtalsspärren blir konsekvensen att en upphandling regelmässigt stoppas under hela den tid som förvaltningsrättens prövning pågår. En fråga är vad rättsmedelsdirektiven och övrig unionsrätt kräver och vad som i övrigt är lämpligt i fråga om kompensation till en skadelidande leverantör, om en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft7">förvaltningsdomstol kommer fram till att en avslutad upphandling har varit felaktig i något avseende.</P>
<P class="p12 ft7">Utredaren ska därför redogöra för hur ett relevant urval av EU- eller <NOBR>EES-länder</NOBR> valt att genomföra bestämmelserna om upphandling kan prövas efter det att kontrakt eller ramavtal slutits och vilken kompensation som i sådana fall finns tillgänglig för en leverantör som får rätt i överprövningen. Utredaren ska analysera om en domstol ska kunna pröva upphandlingen trots ingånget avtal samt analysera om och i så fall hur en skadelidande leverantör ska kompenseras.</P>
<P class="p263 ft9"><SPAN class="ft9">5.7.2</SPAN><SPAN class="ft62">Aktuell reglering i nationell lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p257 ft7">Överprövning av en upphandling får inte ske efter det att avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten eller enheten och en leverantör.<A href="#page_133"><SPAN class="ft49">83</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7">Av Asplunds m.fl. bok om överprövning av upphandling framgår följande. Bestämmelsen tar bland annat sikte på de situationer då någon avtalsspärr inte gäller, såsom vid direktupphandling enligt 15 kap. 3 § andra stycket LOU, LUF och LUFS eller upphandling utan föregående annonsering enligt 4 kap. <NOBR>5–9</NOBR> §§ LOU, 4 kap. 2– 3 §§ LUF respektive 4 kap. 5 § LUFS. Bestämmelsen i 16 kap. 6 § andra stycket gäller emellertid även när den upphandlande myndigheten eller enheten är skyldig att iaktta en avtalsspärr eller något annat förbud mot att ingå avtal. Om en upphandlande myndighet eller enhet ingår avtal trots att ett förbud mot detta gäller, kan rätten inte besluta om ingripande genom rättelse eller att upphandlingen ska göras om. Om ett avtal har ingåtts utsläcks alltid möjligheten till överprövning av upphandlingen, oavsett om det var tillåtet eller inte för den upphandlande myndigheten eller enheten att ingå avtalet. I de fall ett avtal ingåtts utan att det skett i strid med något av förbuden mot att ingå avtal, torde rätten skilja sig från målet utan att pröva det i sak. Detta kan exempelvis aktualiseras när ett mål har överklagats till kammarrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen, men den upphandlande myndigheten eller enheten efter iakttagande av tiodagarsfristen i 16 kap. 10 § har</P>
<P class="p300 ft36"><SPAN class="ft35">83 </SPAN>16 kap. 6 § andra stycket LOU, LUF och LUFS.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">ingått avtal utan att rätten dessförinnan har meddelat ett interimistiskt beslut att avtal inte får ingås. Annorlunda förhåller det sig när en upphandlande myndighet eller enhet ingått avtal i strid med något av förbuden i 16 kap. Leverantören kan då begära överprövning av det ingångna avtalets giltighet, antingen genom att ändra yrkandet i det pågående målet om överprövning, eller genom att en ny ansökan om överprövning av det ingångna avtalets giltighet ges in till förvaltningsrätten. Den leverantör som får sin rätt till överprövning av upphandlingen utsläckt genom att myndigheten eller enheten rättsstridigt ingår avtal står följaktligen inte utan rätt till överprövning. Däremot är det i dessa situationer inte möjligt för domstolen att förordna om att upphandlingen ska rättas eller göras om, utan den enda rättsföljden som kan beslutas vid ett eventuellt bifall till leverantörens talan är att det ingångna avtalet ogiltigförklaras. Vid läsningen av lagtexten i 16 kap. LOU, LUF och LUFS är det viktigt att notera skillnaden mellan det generella begreppet <SPAN class="ft31">överprövning </SPAN>och de mera specifika instituten <SPAN class="ft31">överprövning av upphandling </SPAN>respektive <SPAN class="ft31">överprövning av avtals giltighet</SPAN>. Denna åtskillnad fanns inte i överprövningsreglerna före 2010 års reform. Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden i RÅ 2005 ref. 10 (Ryan <NOBR>Air-domen)</NOBR> och RÅ 2005 ref. 17 (Trängselskattedomen) innebar att ett ingånget avtal enligt äldre rätt under vissa förhållanden inte utgjorde hinder mot överprövning av upphandlingen och att domstolen alltjämt var behörig att förordna att upphandlingen skulle rättas eller göras om. En överprövning av upphandlingen var fortfarande möjlig om avtalet hade ingåtts genom en otillåten direktupphandling, i strid med ett interimistiskt beslut, i strid med en tiodagars frist eller ett slutligt domstolsavgörande. När en domstol tidigare beslutade att exempelvis en otillåten direktupphandling skulle göras om fanns inget krav på att redan utförda prestationer skulle återgå eftersom avtalet inte kunde ogiltigförklaras. Genom 2010 års överprövningsreform avskaffades möjligheten att överpröva en upphandling när avtal har ingåtts, trots att avtalet ingåtts i strid med lagen eller ett domstolsförordnande. Numera finns i stället den mera verkningsfulla möjligheten att få det ingångna avtalets giltighet överprövat med stöd av reglerna i 16 kap. 13 §.<A href="#page_134"><SPAN class="ft49">84</SPAN></A></P>
<P class="p357 ft36"><SPAN class="ft35">84 </SPAN>Asplund m.fl., Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF, s. 186 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p191 ft7">I förarbetena till 1992 års LOU uttalades att det inte vore önskvärt att ett civilrättsligt bindande kontrakt mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör som slutits efter valet av leverantör kunde upphävas.<A href="#page_135"><SPAN class="ft49">85 </SPAN></A>Även i en senare proposition uttalades att ogiltigheten är en opraktisk rättsföljd som bör användas med viss försiktighet vad gäller upphandlingskontrakt, vilket motiverades med att en återgång av en avtalad prestation som redan fullgjorts inte borde vara möjlig vid tjänsteupphandlingar. Även vid varuupphandlingar kunde problem uppstå eftersom varan redan kan tänkas ha förbrukats eller använts.<A href="#page_135"><SPAN class="ft49">86</SPAN></A></P>
<P class="p13 ft7">Om ett avtal ogiltigförklaras av rätten anses detta medföra att ett eventuellt tilldelningsbeslut som meddelats i samma upphandling inte längre gäller.<A href="#page_135"><SPAN class="ft49">87</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7">Av Asplunds m.fl. bok om överprövning av upphandling framgår vidare följande. Om den upphandlande myndigheten eller enheten meddelar ett nytt tilldelningsbeslut efter en ogiltigförklaring av avtal i upphandlingen, har detta beslut ansetts också kunna bli föremål för en överprövning av upphandling enligt 16 kap. 6 § första stycket, utan hinder av bestämmelsen i 16 kap. 6 § andra stycket om ingånget avtal som hinder mot överprövning av en upphandling. I en sådan situation har ett nytt beslut fattats i upphandlingen som i sig måste kunna överprövas, och det finns då inte heller något ingånget avtal att överpröva giltigheten av. Därmed kan det tidigare ingångna men sedermera ogiltigförklarade avtalet följaktligen inte anses utgöra hinder mot överprövning av en upphandling.<A href="#page_135"><SPAN class="ft49">88</SPAN></A></P>
<P class="p46 ft7">Om det finns tvingande hänsyn till ett allmänintresse kan domstol besluta att ett avtal får bestå även om avtalet har tillkommit genom en otillåten direktupphandling eller har tecknats i strid med en avtalsspärr, förlängd avtalsspärr eller ett interimistiskt beslut.<A href="#page_135"><SPAN class="ft49">89 </SPAN></A>Undantaget ska tillämpas restriktivt och det är den som åberopar att undantag från ogiltighet ska göras som har bevisbördan för att det finns tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Ekonomiska in-</P>
<P class="p213 ft36"><SPAN class="ft51">85</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 1992/93:88 s. 101.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">86</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2001/02:142 s. 74 f.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">87</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2009/10:180 s. </SPAN><NOBR>150–151</NOBR> och 362.</P>
<P class="p207 ft50"><SPAN class="ft51">88</SPAN><SPAN class="ft74">Asplund m.fl., Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF, s. 187 f. samt Konkurrensverkets yttrande (dnr 337/2012) till Kammarrätten i Göteborg mål nr </SPAN><NOBR>2262-12.</NOBR></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">89</SPAN><SPAN class="ft55">16 kap. 14 § LOU, LUF och LUFS.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">tressen med direkt koppling till avtalet i fråga, såsom kostnader för förseningar, nytt upphandlingsförfarande, byte av leverantör och rättsliga skyldigheter i samband med ogiltighet, ska normalt sett inte anses utgöra tvingande hänsyn till ett samhällsintresse.<A href="#page_136"><SPAN class="ft49">90</SPAN></A></P>
<P class="p269 ft9"><SPAN class="ft9">5.7.3</SPAN><SPAN class="ft62">Tidigare förarbeten och utredningar</SPAN></P>
<P class="p348 ft33">Proposition om nya rättsmedel på upphandlingsområdet varav följande framgår <A href="#page_136"><SPAN class="ft65">91</SPAN></A></P>
<P class="p44 ft7">Ett avtal som har slutits mellan en upphandlande myndighet eller enhet och en leverantör ska kunna ogiltigförklaras. Därmed kan ingripande ske i behövlig omfattning även efter att avtal har slutits. Av ogiltigförklaring av ett avtal får anses följa att exempelvis ett tilldelningsbeslut inte längre gäller. Något behov av att vid en överprövningsprocess efter det att ett avtal har slutits mellan en upphandlande myndighet eller enhet och en leverantör, vid sidan om möjligheten att ogiltigförklara avtalet, ge domstolarna möjlighet att förordna om att en upphandling ska göras om eller att ett beslut om upphandling ska upphävas finns därför inte. Eftersom möjligheten att ogiltigförklara ett avtal införs, är det enligt regeringens mening mer lämpligt att leverantören när avtal ingåtts ansöker om överprövning av avtalet, varvid rätten kan komma att ogiltigförklara det ingångna avtalet. Överprövning av en upphandling föreslås därför inte kunna ske sedan avtal slutits.</P>
<P class="p42 ft33">Upphandlingsutredningens betänkande Goda affärer –</P>
<P class="p358 ft33">en strategi för hållbar offentlig upphandling varav följande framgår<A href="#page_136"><SPAN class="ft34">92</SPAN></A></P>
<P class="p44 ft7">När en leverantör ansöker om överprövning fortsätter avtalsspärren automatiskt under prövningen i förvaltningsrätten (förlängd avtalsspärr). Detta innebär att inget avtal tecknas under denna tid. Bestämmelserna har utformats så att domstolen inte kan pröva ett mål om avtal redan har tecknats. Av den anledningen har Sverige</P>
<P class="p359 ft36"><SPAN class="ft51">90</SPAN><SPAN class="ft55">Jfr prop. 2009/10:180, s. 362 f.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">91</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 2009/10:180 s. 150 f. och 174.</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">92</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2013:12 s. 346.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft7">valt förlängd avtalsspärr under hela handläggningen i förvaltningsrätten. Anledningen till denna lösning är enligt förarbetena, att man inte ansåg att det vore tillfredställande att domstolen kunde upphäva civilrättsligt bindande kontrakt. Detta argument har nu förlorat i kraft efter de nya reglerna om ogiltigförklaring av avtal som infördes den 15 juli 2010. Av de nordiska länderna är det bara Sverige som valt att implementera rättsmedelsdirektiven på detta sätt, dvs. som hindrar domstolarna från att pröva en upphandling i sak efter det att kontrakt tecknats.</P>
<P class="p205 ft9"><SPAN class="ft9">5.7.4</SPAN><SPAN class="ft62">Rättsmedelsdirektiven och </SPAN><NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis</P>
<P class="p38 ft7">Av rättsmedelsdirektiven framgår att det överlämnas åt medlemsstaten att reglera vilken effekt en tillämpning av de obligatoriska rättsmedlen ska ha på ett redan slutet avtal om upphandling. Medlemsstaterna får begränsa prövningsorganets behörighet att ingripa efter tidpunkten för att ett kontrakt har slutits.<A href="#page_137"><SPAN class="ft49">93 </SPAN></A>Rättsmedelsdirektiven skiljer mellan prövning före det att ett avtal har ingåtts – de prekontraktuella rättsmedlen, vilka syftar till att inom rimlig tid rätta till överträdelser av de upphandlingsrättsliga regelverken, och prövning efter det att avtal har ingåtts – de postkontraktuella rättsmedlen (skadestånd).</P>
<P class="p124 ft7">Syftet med rättsmedelsdirektiven är att säkerställa att upphandlingsdirektiven verkligen tillämpas, särskilt på ett stadium där överträdelserna ännu kan rättas till. Enligt <NOBR>EU-domstolens</NOBR> avgörande innebär detta att medlemsstaterna är skyldiga att, vad gäller den upphandlande myndighetens beslut innan kontrakt ingås, i samtliga fall tillhandahålla ett prövningsförfarande genom vilket klaganden kan utverka undanröjande av det beslutet, om förutsättningarna för detta är uppfyllda. Detta gäller oberoende av möjligheten att erhålla skadestånd när kontraktet har ingåtts.<A href="#page_137"><SPAN class="ft49">94</SPAN></A></P>
<P class="p360 ft36"><SPAN class="ft51">93</SPAN><SPAN class="ft55">Artikel 2.7 andra stycket direktiv 89/665 samt artikel 2.6 andra stycket direktiv 92/13.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">94</SPAN><SPAN class="ft55">Alcatel, punkt 43.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9"><SPAN class="ft9">5.7.5</SPAN><SPAN class="ft62">Andra EU- och </SPAN><NOBR>EES-länders</NOBR> reglering<A href="#page_138"><SPAN class="ft65">95</SPAN></A></P>
<P class="p43 ft7">I <SPAN class="ft31">Finland </SPAN>är det möjligt att pröva upphandlingen/tilldelningsbeslutet efter att kontraktet ogiltigförklarats. Ett kontrakt kan ogiltigförklaras dels vid otillåten direktupphandling dels när den upphandlande myndigheten eller enheten inte tillämpat avtalsspärren korrekt i kombination med att annan överträdelse av upphandlingslagarna skett. Denna bestämmelse liknar rättsmedelsdirektivens bestämmelser (artikel 2d). Ogiltighetspåföljd, påföljdsavgift och förkortning av kontraktsperioden kan bestämmas endast vid upphandling som överstiger EU:s tröskelvärden. Marknadsdomstolen kan bestämma att den upphandlande enheten betalar staten en påföljdsavgift, om Marknadsdomstolen har bestämt en ogiltighetspåföljd för upphandlingskontraktet. När en påföljd bestäms av Marknadsdomstolen ska denna ta hänsyn till arten av det fel eller den försummelse som den upphandlande enheten gjort sig skyldig till och värdet av den upphandling som är föremål för besvär. Påföljdsavgiftens belopp får inte överstiga 10 procent av kontraktets värde.</P>
<P class="p92 ft7">Om upphandlingens värde understiger EU:s tröskelvärden kan den förfördelade leverantören endast få gottgörelse. Gottgörelsen består av två element där hänsyn tas dels till överträdelsens art, dels till vilka effekter överträdelsen gett. Den sammanlagda gottgörelsen är vanligtvis högst 10 procent av upphandlingens värde. Den sökande måste visa att leverantören skulle haft en realistisk möjlighet att få kontraktet, om förfarandet hade varit felfritt.</P>
<P class="p209 ft7">Gottgörelse kan även påföras, om ett upphävande av beslutet, ett förbud för upphandlande myndighet att tillämpa en oriktig punkt i ett dokument som gäller upphandlingen eller att annars iaktta ett oriktigt förfarande eller ett åläggande för den upphandlande enheten att korrigera sitt oriktiga förfarande, kan orsaka större skada för den upphandlande enheten, för övriga aktörers rättigheter eller för det allmänna intresset än de fördelar som åtgärden medför eller om besvären har lämnats in först efter det att kontraktet slutits.</P>
<P class="p41 ft7">I <SPAN class="ft31">Norge </SPAN>kan tilldelningsbeslutet prövas om ett kontrakt ogiltigförklarats. Ett kontrakt kan ogiltigförklaras vid otillåten direktupphandling, när kontrakt tilldelats inom ramavtal eller ett dynamiskt inköpssystem i strid med upphandlingslagarna och när den upp-</P>
<P class="p361 ft36"><SPAN class="ft35">95 </SPAN>Detta avsnitt bygger till stor del på de svar utredningen fått från respektive land.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">handlande myndigheten eller enheten inte tillämpat avtalsspärren korrekt i kombination med att annan överträdelse av upphandlingslagarna skett. Denna bestämmelse liknar rättsmedelsdirektivens bestämmelser (artikel 2d). Den leverantör som felaktigt tilldelats kontraktet kan efter ogiltigförklaring tillerkännas ersättning. Den upphandlande myndigheten kan sedan 2007 bli skyldig att betala böter vid otillåten direktupphandling.</P>
<P class="p157 ft7">En upphandling kan inte prövas när ett kontrakt ogiltigförklarats i <SPAN class="ft31">Danmark </SPAN>eftersom man inte anser att det finns några kvarstående rättsliga anspråk. Den förfördelade leverantören kan dock begära skadestånd.</P>
<P class="p173 ft7">En pågående överprövningsprocess i <SPAN class="ft31">Tyskland </SPAN>slutar i och med att avtalet slutits men man kan i en annan process visa att avtalet är ogiltigt. Ansökan om ogiltighetsprövning ska göras inom sex månader från avtalets slutande. Ersättning kan då betalas ut beroende på omständigheterna. När ett avtal kan ogiltigförklaras följer artikel 2 d rättsmedelsdirektiven. En upphandling kan inte överprövas efter avtal ogiltigförklarats.</P>
<P class="p173 ft7">En domstol i <SPAN class="ft31">Nederländerna </SPAN>kan pröva en upphandling trots ingånget avtal under vissa särskilda förutsättningar. För att upphäva ett avtal krävs berättigat intresse, brådska och lagöverträdelse. Domstolen upphäver endast avtalet om en lagöverträdelse finns samt om domstolen anser att lagöverträdelsen är sådan att tilldelningsbeslutet bör upphävas. Beroende på vad parten yrkar kan domstolen besluta att den upphandlande myndigheten ska säga upp avtalet, inte teckna avtal, inte genomföra avtalet, påbörja nytt upphandlingsförfarande, acceptera en leverantörs anbud som lämpligt etc. Om en leverantör yrkat skadestånd i allmän domstol och visat att leverantören lidit skada med anledning av den avtalade överenskommelsen kan domstolen besluta om skadestånd.</P>
<P class="p156 ft7">I <SPAN class="ft31">Österrike </SPAN>kan en upphandling prövas dels under den pågående upphandlingsprocessen, dels efter att kontrakt slutits. Den administrativa domstolen kan i enlighet med rättsmedelsdirektiven ogiltigförklara avtal i vissa situationer. Skadeståndsfrågan prövas dock i allmän domstol. För att kunna få skadestånd måste den administrativa domstolen ha konstaterat att överträdelse av upphandlingslagarna har skett.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p362 ft9"><SPAN class="ft9">5.7.6</SPAN><SPAN class="ft62">Bör domstol kunna pröva en upphandling trots ingånget avtal?</SPAN></P>
<P class="p265 ft7">Att ett offentligt avtal upprätthålls och genomförs kan ligga i flera olika parters intresse. Leverantören påverkas ekonomiskt av att den tänkta affären inte blir av. Den upphandlande myndigheten/enheten kan drabbas av förseningar och kostnader om ett avtal inte längre kan göras gällande. Det är dock inte bara avtalsparterna som riskerar att påverkas av att ett avtal inte kan genomföras. Även allmänheten kan drabbas om en offentlig myndighet eller enhet till följd av en ogiltigförklaring av avtalet inte kan tillhandahålla viktiga samhällstjänster.</P>
<P class="p92 ft7">I och med medlemskapet i EU och de rättsmedelsdirektiv som gäller ställdes krav på medlemsstaterna att införa bestämmelser som innebär ogiltigförklaring av avtal. I Sverige kan sedan 2010 även offentliga kontrakt utanför det direktivstyrda området ogiltigförklaras – något som EU inte kräver av medlemsstaterna. Enligt rättsmedelsdirektiven får medlemsstaterna begränsa prövningsorganets behörighet att ingripa efter tidpunkten för att ett upphandlingskontrakt har slutits.</P>
<P class="p201 ft7">Av tidigare förarbeten<A href="#page_140"><SPAN class="ft49">96 </SPAN></A>framgår att något behov av att vid en överprövningsprocess efter det att ett avtal har slutits mellan en upphandlande myndighet eller enhet och en leverantör, vid sidan om möjligheten att ogiltigförklara avtalet, ge domstolarna möjlighet att förordna om att en upphandling ska göras om eller att ett beslut om upphandling ska upphävas inte finns. Om ett avtal ogiltigförklaras av rätten anses detta medföra att ett eventuellt tilldelningsbeslut som meddelats i samma upphandling inte längre gäller. Det tilldelningsbeslut som senare fattas kan överprövas i vanlig ordning.</P>
<P class="p228 ft7">Utredningen anser inte att man skulle vinna något i effektivitetshänseende i upphandlingsprocessen om domstolen efter ogiltigförklaring sedan också skulle pröva upphandlingen. Utredningen bedömer att något behov av att vid en överprövningsprocess efter det att ett avtal har slutits mellan en upphandlande myndighet eller enhet och en leverantör, vid sidan om möjligheten att ogiltigförklara avtalet, ge domstolarna möjlighet att förordna om att en</P>
<P class="p361 ft36"><SPAN class="ft35">96 </SPAN>Prop. 2009/10:180 s. 150 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">140</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p363 ft7">upphandling ska göras om eller att ett beslut om upphandling ska upphävas inte heller finns.</P>
<P class="p205 ft28"><SPAN class="ft28">5.8</SPAN><SPAN class="ft29">Preklusionsfrist</SPAN></P>
<P class="p282 ft7"><SPAN class="ft87">Bedömning: </SPAN>Styrkeförhållandena mellan de som ansöker om överprövning och deras motpart, normalt en förvaltningsmyndighet, är inte så ojämn att det utesluter användningen av preklusionsregler.</P>
<P class="p364 ft7"><SPAN class="ft87">Förslag: </SPAN>Om en överträdelse enligt 16 kap. 6 § första stycket<A href="#page_141"><SPAN class="ft49">97 </SPAN></A>avser fel eller brist som finns innan halva tiden för att lämna anbudsansökan eller anbud i upphandlingen löpt ut, ska rätten besluta om ingripande enligt första stycket endast om leverantören visat att anmärkning mot felet eller bristen gjorts hos den upphandlande myndigheten/enheten eller hos allmän förvaltningsdomstol i ett mål om överprövning. Anmärkning ska göras innan halva tiden för att lämna anbudsansökan eller anbud gått, dock får anmärkning alltid göras inom tio dagar från det att leverantören fick kännedom eller borde ha fått kännedom om felet eller bristen.</P>
<P class="p344 ft9"><SPAN class="ft9">5.8.1</SPAN><SPAN class="ft62">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p257 ft7">Enligt kommittédirektiven ska utredaren analysera lämpligheten av att införa bestämmelser om en s.k. preklusionsfrist i upphandlingslagarna, undersöka förekomsten av preklusionsfrister i andra europeiska staters rättsordningar och erfarenheter från tillämpningen samt undersöka om och varför leverantörerna väntar till efter tilldelningsbeslutet med att begära överprövning med invändningar mot de inledande momenten i upphandlingen.</P>
<P class="p13 ft7">Med preklusionsfrist menas att vissa av de inledande momenten i en upphandling endast får överprövas inom en viss tid. En frist</P>
<P class="p365 ft59"><SPAN class="ft35">97 </SPAN>16 kap. 6 § första stycket LOU, LUF och LUFS: Om den upphandlande myndigheten/enheten har brutit mot de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § (LOU), 24 § (LUF) respektive 11 § (LUFS) eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">141</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">kan t.ex. innebära ett förbud mot invändningar mot förfrågningsunderlagets utformning efter att anbudstiden löpt ut. Rättsmedelsdirektiven ger medlemsstaterna en möjlighet att införa preklusionsfrister.</P>
<P class="p49 ft7">Sverige har dock hittills valt att inte införa bestämmelser om preklusionsfrist. Frågan övervägdes senast i propositionen <SPAN class="ft31">Nya rättsmedel på upphandlingsområdet </SPAN>(2009/10:180, del 1 s. 155 f.). Som främsta skäl mot en frist framhölls att det ofta är först när anbudsgivarna tar del av tilldelningsbeslutet som det står klart för leverantören vad förfrågningsunderlaget har betytt för utvärderingen. Först då har leverantören tillräcklig information för att avgöra om det finns anledning att begära överprövning av förfrågningsunderlaget.</P>
<P class="p366 ft7">Överprövningsmål som kommer in till domstolen i ett sent skede av upphandlingsförfarandet och innehåller invändningar om både det inledande konkurrensuppsökande skedet i upphandlingen (t.ex. mot valet av upphandlingsförfarande eller villkor i förfrågningsunderlaget) och anbudsutvärderingen tenderar att bli omfattande och ”tungrodda” både för den handläggande domstolen och för parterna. Detta påverkar rimligen handläggningstiden. Om domstolen sedan beslutar att upphandlingen ska göras om t.ex. på grund av fel i förfrågningsunderlaget, innebär det en försening och framför allt högre kostnader för den upphandlande myndigheten eller enheten och anbudsgivarna jämfört med om felet hade upptäckts och korrigerats tidigare.</P>
<P class="p50 ft7">Vissa upphandlande myndigheter har vidare redogjort för uppfattningen att det finns leverantörer som ansöker om överprövning för att skapa affärstillfällen i samband med de direktupphandlingar som genomförs för att täcka behoven av varor eller tjänster som uppstår när den huvudsakliga upphandlingen stoppas i väntan på avgörande.</P>
<P class="p366 ft7">Syftet med en preklusionsfrist är att påskynda upphandlingsprocessen i de fall överprövning sker. Mot bakgrund av det ökade antalet upphandlingsmål anser regeringen att det är angeläget att sträva efter att hanteringen av målen blir så smidig som möjlig. Därför finns det skäl att på nytt överväga frågan om en preklusionsfrist bör införas. Äldre analyser och överväganden kan tjäna som utgångspunkt. De bör dock kompletteras bl.a. med hänsyn till att de inte beaktade om och i vilken utsträckning leverantörernas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p204 ft7">affärsstrategiska bedömningar eventuellt påverkar när en ansökan om överprövning lämnas.</P>
<P class="p205 ft9"><SPAN class="ft9">5.8.2</SPAN><SPAN class="ft62">Aktuell reglering i nationell lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p47 ft7">Enligt den svenska upphandlingslagstiftningen kan leverantörer ansöka om överprövning av beslut avseende de inledande momenten under hela upphandlingsprocessen.<A href="#page_143"><SPAN class="ft49">98</SPAN></A></P>
<P class="p205 ft9"><SPAN class="ft9">5.8.3</SPAN><SPAN class="ft62">Rättsmedelsdirektiven och </SPAN><NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis</P>
<P class="p38 ft7">Av de unionsrättsliga bestämmelserna framgår att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att garantera att en upphandlande myndighets beslut vid upphandlingsförfaranden kan prövas effektivt och i synnerhet, så skyndsamt som möjligt om det hävdas att sådana beslut har inneburit överträdelse av unionsrätten för offentlig upphandling eller av nationella regler om införande av sådan.<A href="#page_143"><SPAN class="ft49">99</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7"><NOBR>EU-domstolen</NOBR> har fastställt att direktiv 89/665 (första rättsmedelsdirektivet) inte utgör hinder för nationella bestämmelser i vilka det föreskrivs att prövning av ett beslut av den upphandlande myndigheten måste begäras inom en föreskriven tidsfrist och att alla oegentligheter under upphandlingsförfarandet som åberopas till stöd för begäran om prövning måste åberopas inom samma tidsfrist vid äventyr av preklusion, med följd att det inte längre är möjligt att ifrågasätta ett sådant beslut eller att åberopa en sådan oegentlighet när fristen löpt ut, under förutsättning att den ifrågavarande fristen är skälig.<A href="#page_143"><SPAN class="ft49">100</SPAN></A></P>
<P class="p62 ft7">Domstolen grundar i denna rättspraxis sin uppfattning på att ett fullständigt uppnående av målet för direktiv 89/665 skulle äventyras om anbudssökande och anbudsgivare tilläts att åberopa överträdelser av reglerna för offentlig upphandling i varje skede av upphandlingsförfarandet, eftersom den upphandlande myndigheten då skulle tvingas att börja om hela förfarandet för att korrigera över-</P>
<P class="p367 ft97"><SPAN class="ft51">98</SPAN><SPAN class="ft96">Exempel på när överprövning kunde skett innan tilldelningsbeslut: Kammarrätten i Stockholms dom den 23 mars 2011, mål nr </SPAN><NOBR>5609-5629-10</NOBR> och Kammarrätten i Göteborgs dom den</P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft53">15</SPAN><SPAN class="ft54">mars 2013, mål nr </SPAN><NOBR>7024-7026-12.</NOBR></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">99</SPAN><SPAN class="ft54">Artikel 1.1 direktiv 89/665, artikel 1.1 direktiv 92/13 och artikel 55.2 direktiv 09/81.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">100</SPAN><SPAN class="ft64">Mål </SPAN><NOBR>C-241/06,</NOBR> Lämmerzahl, punkt 50 och där angiven rättspraxis.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p208 ft7">trädelserna.<A href="#page_144"><SPAN class="ft49">101 </SPAN></A>Det ska konstateras att skyndsamhets- och effektivitetsmålen i direktiv 89/665 inte är uppfyllda när en person inte ansöker om prövning av den upphandlande myndighetens beslut att fastställa specifikationerna för upphandlingsförfarandet trots att han anser att specifikationerna är diskriminerande för honom, eftersom de hindrar honom från att avge ett godtagbart anbud i det ifrågavarande upphandlingsförfarandet, utan i stället inväntar delgivningen av beslutet att tilldela upphandlingsavtalet innan han ansöker om att den behöriga myndigheten ska pröva detta beslut med motiveringen att specifikationerna är diskriminerande för honom. Ett sådant förfaringssätt kan vara till skada för tillämpningen av gemenskapsdirektiven om förfarandet vid offentlig upphandling, eftersom det utan objektiva skäl kan försena inledningen av de prövningsförfaranden som ålagts medlemsstaterna genom direktiv 89/665.<A href="#page_144"><SPAN class="ft49">102</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft7">Den nationella preklusionsfristen, inbegripet det sätt på vilket den tillämpas, får däremot inte som sådan vara av sådant slag att det i praktiken blir omöjligt eller orimligt svårt för den som berörs att utöva sina rättigheter enligt unionsrätten.<A href="#page_144"><SPAN class="ft49">103 </SPAN></A>Det ska erinras att om att en sådan frist, som löper från den dag då rättsakten offentliggjorts eller från den dag som den berörda personen fick full kännedom om den, även är förenlig med effektivitetsprincipen. En sådan frist innebär nämligen inte i sig att det i praktiken blir omöjligt eller orimligt svårt för den som berörs att utöva sina rättigheter enligt unionsrätten.<A href="#page_144"><SPAN class="ft49">104</SPAN></A></P>
<P class="p314 ft7">Visserligen åläggs medlemsstaterna att garantera att en upphandlande myndighets beslut kan prövas så effektivt och skyndsamt som möjligt. Medlemsstaterna kan härvid, för att se till att det mål i direktivet som rör skyndsamhet uppfylls, införa tidsfrister för begäran om prövning, så att de berörda aktörerna blir skyldiga att så snart som möjligt agera mot förberedande handlingar eller preliminära beslut inom ramen för upphandlingsförfaranden.<A href="#page_144"><SPAN class="ft49">105</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft7">Det mål avseende skyndsamhet som eftersträvas i direktiv 89/665 ska emellertid genomföras i nationell rätt på ett sätt som</P>
<P class="p368 ft36"><SPAN class="ft51">101</SPAN><SPAN class="ft55">Lämmerzahl, punkt 51.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">102</SPAN><SPAN class="ft54">Mål </SPAN><NOBR>C-230/02,</NOBR> Grossman Air, punkterna 37 och 38.</P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">103</SPAN><SPAN class="ft54">Lämmerzahl, punkt 52.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">104</SPAN><SPAN class="ft54">Mål C327/00, Santex, punkt 55.</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">105</SPAN><SPAN class="ft55">Mål </SPAN><NOBR>C-456/08,</NOBR> Europeiska kommissionen mot Irland, punkt 60 och där angiven rättspraxis.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft7">uppfyller kraven på rättssäkerhet. Medlemsstaterna är därför skyldiga att införa ett regelverk avseende tidsfrister som är så precist, klart och förutsägbart att enskilda ges en klar bild av sina rättigheter och skyldigheter.<A href="#page_145"><SPAN class="ft49">106</SPAN></A></P>
<P class="p12 ft7">Detta mål avseende skyndsamhet innebär inte att medlemsstaterna får avvika från effektivitetsprincipen, enligt vilken nationella preklusionsfrister inte får tillämpas på ett sådant sätt att det blir omöjligt eller orimligt svårt för den som berörs att utöva sina rättigheter enligt unionsrätten. Effektivitetsprincipen är den princip som ligger bakom det mål att säkerställa en effektiv prövning som klart uttrycks i artikel 1.1 i nämnda direktiv.<A href="#page_145"><SPAN class="ft49">107</SPAN></A></P>
<P class="p164 ft9"><SPAN class="ft9">5.8.4</SPAN><SPAN class="ft62">Andra EU- och </SPAN><NOBR>EES-länders</NOBR> reglering<A href="#page_145"><SPAN class="ft65">108</SPAN></A></P>
<P class="p369 ft7">Om en upphandlande myndighet i <SPAN class="ft31">Finland </SPAN>fattar ett beslut i det inledande skedet av en upphandling och meddelar leverantörerna beslutet (t.ex. angående förval av leverantörer vid selektivt förfarande) begränsar detta beslut tidsfristen för begäran om överprövning. Besvär ska anföras skriftligen inom 14 dagar efter det att anbudssökanden eller anbudsgivaren har fått del av upphandlingsbeslutet jämte besvärshänvisning</P>
<P class="p12 ft7">I <SPAN class="ft31">Norge </SPAN>kan upphandlande myndighet i selektivt förfarande (begrenset anbudskonkurranse) eller förhandlat förfarande (konkurranse med forhandling) fastställa en frist för när leverantörer kan ansöka om överprövning av myndighetens beslut att avvisa eller förkasta en begäran om att få delta i upphandlingen, (avvisning på grund av leverantörens förhållanden, eller när man begränsat antalet deltagare) hos tingsrätten. Fristen ska vara minst 15 dagar räknat från dagen efter myndighetens meddelande är sänt.</P>
<P class="p62 ft7">Om en upphandlande myndighet i <SPAN class="ft31">Danmark </SPAN>valt selektivt förfarande, förhandlat förfarande eller konkurrenspräglad dialog ska anbudssökande klaga över upphandlingsförfarandet inom 30 dagar från underrättelse om vilka som får lämna anbud.</P>
<P class="p12 ft7">I <SPAN class="ft31">Tyskland </SPAN>ska man begära prövning av fel i förfarandet så snart som möjligt.</P>
<P class="p193 ft36"><SPAN class="ft51">106</SPAN><SPAN class="ft64">Mål </SPAN><NOBR>C-456/08,</NOBR> Europeiska kommissionen mot Irland, punkt 61 och där angiven rättspraxis.</P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">107</SPAN><SPAN class="ft57">Mål </SPAN><NOBR>C-456/08,</NOBR> Europeiska kommissionen mot Irland, punkt 62.</P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">108</SPAN><SPAN class="ft64">Detta avsnitt bygger till stor del på de svar utredningen fått från respektive land.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft7">I <SPAN class="ft31">Österrike </SPAN>ska en leverantör, som anser att ett beslut som den upphandlande myndigheten har fattat innan den har tilldelat kontraktet bryter mot lagen och att han därigenom lidit eller kan komma att lida skada, sända ett skriftligt och motiverat meddelande om detta till den upphandlande myndigheten. Leverantören ska samtidigt underrätta den upphandlande myndigheten om att han avser att inleda ett prövningsförfarande. När den upphandlande myndigheten har fått meddelandet ska den antingen omedelbart rätta till det påtalade förhållandet och underrätta leverantörerna därom, eller skriftligen underrätta klaganden om varför det påstådda rättsstridiga förhållandet inte är för handen. Ansökan om genomförande av ett prövningsförfarande innan kontraktet tilldelats får framställas endast om entreprenören kan visa att han har underrättat den upphandlande enheten om det förhållande som han anser vara rättsstridigt och sin avsikt att ansöka om ett prövningsförfarande och den upphandlande enheten inte inom två veckor har underrättat entreprenören om att rättelse har gjort. Avseende förkastade anbud ska ansökan framställas inom två veckor och avseende uppgifter i det offentliga meddelande i vilket leverantörer uppmanas att delta i ett selektivt eller ett förhandlat förfarande, eller avseende uppgifter i ett meddelande om upphandling, inom två veckor.<A href="#page_146"><SPAN class="ft49">109</SPAN></A></P>
<P class="p370 ft7">I <SPAN class="ft31">Nederländerna </SPAN>kan alla beslut begäras överprövade under hela upphandlingsförfarandet.</P>
<P class="p371 ft18"><SPAN class="ft9">5.8.5</SPAN><SPAN class="ft98">Uppfyller den svenska regleringen skyndsamhets- och effektivitetsmålen i rättsmedelsdirektiven?</SPAN></P>
<P class="p167 ft7">Den svenska regleringen innebär som nämnts ovan att anbudssökande och anbudsgivare tillåts att åberopa överträdelser av reglerna för offentlig upphandling i varje skede av upphandlingsförfarandet. Den upphandlande myndigheten eller enheten tvingas då, om leverantören vinner framgång med sin ansökan, att börja om hela förfarandet för att korrigera överträdelserna. Den svenska regleringen kan medföra större kostnader för alla berörda aktörer än en rättelse under en pågående upphandling. Anbudssökande och anbudsgivare</P>
<P class="p167 ft36"><SPAN class="ft35">109 </SPAN><NOBR>96–98</NOBR> §§ lagen om offentlig upphandling för delstaten Wien, dom i mål C470/99, Universale- Bau, punkterna <NOBR>15–17.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">146</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft7">har i dag inte någon anledning att reagera på val av upphandlingsmetod, att man uteslutits från att lämna anbud, inte inbjudits att lämna anbud eller hur förfrågningsunderlaget är utformat förrän efter tilldelningsbeslutet.</P>
<P class="p173 ft7">Såväl Norge, Finland, Danmark, Tyskland som Österrike har regler som innebär att fel i förfarandet ska prövas så snart som möjligt.</P>
<P class="p157 ft7">Såsom utredningen ser det äventyras ett fullständigt uppnående av målen för rättsmedelsdirektiven genom att anbudssökande och anbudsgivare tillåts att åberopa överträdelser av reglerna för offentlig upphandling i varje skede av upphandlingsförfarandet. Av unionsrätten kan utredningen dock inte utläsa att det krävs att en renodlad preklusionsfrist införs.</P>
<P class="p173 ft7">Av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i juli 2013 i HFD 2013 ref. 53 framgår att det för att grund för ingripande mot upphandlingen ska föreligga inte är tillräckligt att sökanden anser sig ha lidit skada eller kunna komma att lida skada, utan sökanden ska visa att han har lidit eller kan komma att lida skada av den eller de brister som påtalats. Högsta förvaltningsdomstolen har i ovan nämnda mål lagt såväl åberopsbörda som bevisbörda på leverantören, vilket innebär att en presumtion för skada vid åberopande av brist i förfarandet inte finns. Utredningen gör nedan en analys av om Högsta förvaltningsdomstolens praxis innebär att målen i rättsmedelsdirektiven bättre uppnås.</P>
<P class="p156 ft7">Ett annat sätt att bättre nå målen i direktiven skulle kunna vara att införa en renodlad preklusionsfrist som innebär att en leverantör som vill få ett i upphandlingsprocessen tidigt beslut överprövat måste ansöka om överprövning inom en föreskriven tid. Ytterligare ett sätt kan vara att införa en regel som innebär att en leverantör – för att rätten ska kunna besluta att upphandlingen ska göras om eller rättas – ska visa att denne till den upphandlande myndigheten eller enheten, inom en viss tid, anmärkt mot ett fel eller en brist som finns innan tiden för att lämna anbud eller anbudsansökan i upphandlingen löpt ut (se mer i 5.8.9). Dessa alternativ analyseras även nedan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">147</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9"><SPAN class="ft9">5.8.6</SPAN><SPAN class="ft62">Är det möjligt att införa en preklusionsfrist?</SPAN></P>
<P class="p43 ft7">Upphandlingsmål räknas till de förvaltningsrättsliga måltyperna (se mer i 5.2.6). I förvaltningsrättsliga mål gäller officialprincipen som huvudregel. I mål om överprövning av upphandling gäller emellertid en särskild ordning. Denna ordning har framtagits av rättspraxis och ytterst av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), under senare år.</P>
<P class="p41 ft7">Av HFD:s rättspraxis följer att dispositionsprincipen som regel gäller i överprövningsmål beträffande åberopade omständigheter, jfr RÅ 2009 ref. 69. Av nämnda dom framgår följande. Bestämmelserna om domstolarnas utredningsansvar ger uttryck för den s.k. officialprincipen. Motsatsen till officialprincipen är förhandlingsprincipen<A href="#page_148"><SPAN class="ft49">110</SPAN></A>. Enligt förhandlingsprincipen i dess renodlade form ligger ansvaret för utredningen helt på parterna. Tillämpningen av officialprincipen i förvaltningsprocessen diskuterades ingående i förarbetena till förvaltningsprocesslagen (1971:291), förkortad FPL, prop. 1971:30 Del 2 s. 526 f. Det uttalades bl.a. att domstolens aktivitet måste växla beroende på bl.a. vad för slags mål det gäller, om det finns en offentlig motpart i målet och om en enskild har ombud i målet. Att ett mål i en förvaltningsdomstol kunde gälla en tvist mellan två enskilda togs inte upp. Förmodligen var det över huvud taget inte aktuellt då. Under de nära 40 år som gått sedan FPL tillkom har processen i förvaltningsdomstolarna i viss mån ändrat karaktär. Förvaltningsprocessen har blivit en tvåpartsprocess där den enskilde så gott som alltid har en myndighet som motpart. En följd av det är att officialprincipen gör sig mindre gällande. Mål om offentlig upphandling gäller i princip ekonomiska förhållanden mellan enskilda näringsidkare. De har alltså en större likhet med sådana mål där man inom den allmänna processrätten tillämpar förhandlingsprincipen än med mål som är typiska i förvaltningsdomstolarna och för vilka FPL har konstruerats. Detta leder till slutsatsen att officialprincipen måste tillämpas på ett försiktigt sätt i mål om offentlig upphandling. Som huvudprincip bör krävas att den part som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart sätt anger vilka omständigheter han grundar sin talan på.</P>
<P class="p372 ft36"><SPAN class="ft35">110 </SPAN>Den s.k. dispositionsprincipen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft27">Exempel på preklusionsregler i förvaltningsprocess</P>
<P class="p38 ft7">I förvaltningsprocessen finns preklusionsregler på vissa områden. I 37 § FPL finns t.ex. en bestämmelse om preklusion för mål som kräver prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. Av bestämmelsen följer att omständigheter eller bevis, som en klagande åberopar först i Högsta förvaltningsdomstolen, får beaktas endast om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p12 ft7">Det finns också en särskild preklusionsbestämmelse för mål om laglighetsprövning. Den som vill få lagligheten av en kommuns eller ett landstings beslut prövad kan överklaga beslutet till förvaltningsrätt. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag när det tillkännagavs på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Vid prövningen av överklagandet får inte beaktas andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång (10 kap. 1, 6 och 10 §§ kommunallagen (1991:900).</P>
<P class="p124 ft7">Vidare finns särskilda preklusionsregler i 8 kap. 24 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, förkortad LEK. Av förarbetena till bestämmelsen framgår följande. Det stora krav på utredningsskyldighet som ålagts förvaltningsdomstolarna avspeglar det oftast mycket ojämna styrkeförhållandet mellan en enskild part, som oftast för sin egen talan, och en offentlig motpart. Det gör också att det inte är lämpligt att införa generella preklusionsregler i förvaltningsprocessen. I de måltyper där regeringen föreslår att målen ska handläggas skyndsamt ligger det nära till hands att införa begränsningar av rätten att åberopa nya omständigheter och ny bevisning.<A href="#page_149"><SPAN class="ft49">111 </SPAN></A>Det finns vissa typer av förvaltningsmål som står de dispositiva tvistemålen nära. Det finns också måltyper som handläggs enligt reglerna för indispositiva tvistemål som innehåller dispositiva moment. Här avses främst olika typer av kommersiella tvister, t.ex. på immaterialrättens, konkurrensrättens och marknadsrättens områden. Dessa måltyper skiljer sig i några avseenden från flertalet övriga förvaltningsmål och indispositiva tvistemål. De enskilda parterna, normalt företag, är förhållandevis resursstarka och företräds vanligen av erfarna juridiska ombud. Styrkeförhållandena</P>
<P class="p373 ft36"><SPAN class="ft35">111 </SPAN>Prop. 2006/07:119 s. 32 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">149</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">mellan dessa parter och deras motpart, normalt en förvaltningsmyndighet, är inte så ojämn att det utesluter användningen av preklusionsregler. Det bör vara möjligt att i tvister av kommersiell natur lägga ett större ansvar på parterna för utredningen i målet.<A href="#page_150"><SPAN class="ft49">112</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft7">Även i plan- och bygglagen förekommer en slags preklusionsregel som innebär att ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser endast får överklagas av den som före utgången av granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Den inskränkning i rätten att överklaga som följer av första stycket gäller dock inte om beslutet har gått emot sakägaren genom att förslaget ändrats efter granskningstiden, eller överklagandet grundas på att beslutet inte har tillkommit i laga ordning.<A href="#page_150"><SPAN class="ft49">113</SPAN></A></P>
<P class="p42 ft27">Utredningens bedömning</P>
<P class="p44 ft7">Även om de enskilda parterna i upphandlingsmålen inte alltid är resursstarka och företräds av juridiska ombud anser utredningen att styrkeförhållandena mellan parterna i vart fall inte är så ojämn att det utesluter användning av preklusionsregler.</P>
<P class="p374 ft9"><SPAN class="ft9">5.8.7</SPAN><SPAN class="ft62">Uppnås målen i direktiven bättre genom Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis?</SPAN></P>
<P class="p265 ft7">Enligt Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ska leverantören klargöra på vilket sätt valet av förfarande eller åberopade brister i förfrågningsunderlaget har medfört skada eller risk för skada för leverantören<A href="#page_150"><SPAN class="ft49">114</SPAN></A>. HFD lägger således såväl åberopsbörda som bevisbörda på leverantören. Om leverantören bara har invändningar på förfarandet måste leverantören visa att det lett till skada.</P>
<P class="p41 ft7">HFD:s praxis avseende skadeprövning kan visserligen göra att handläggningstiden i domstol minskar då domstolen inte behöver gå vidare i sin prövning om den konstaterat att leverantören inte visat att den åberopade bristen har medfört skada eller risk för</P>
<P class="p375 ft36"><SPAN class="ft51">112</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2010:44 s. 372 f.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">113</SPAN><SPAN class="ft54">13 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900).</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">114</SPAN><SPAN class="ft55">Jfr HFD 2013 ref. 53.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">skada för leverantören. Rättspraxisen innebär dock inte, som utredningen ser det, att de berörda aktörerna blir skyldiga att så snart som möjligt agera mot förberedande handlingar eller preliminära beslut inom ramen för upphandlingsförfaranden. Enligt utredningens mening uppnås inte det skyndsamhetsmål som anges i direktiven fullt ut genom HFD:s rättspraxis.</P>
<P class="p376 ft9"><SPAN class="ft9">5.8.8</SPAN><SPAN class="ft62">Uppnås målen i direktiven bättre genom en renodlad preklusionsfrist?</SPAN></P>
<P class="p377 ft7">Som tidigare beskrivits innebär det svenska systemet att anbudssökande och anbudsgivare tillåts att åberopa överträdelser av reglerna i offentlig upphandling i varje skede av upphandlingsförfarandet. Den upphandlande myndigheten tvingas då för det fall en ansökan om överprövning vinner bifall att börja om hela förfarandet för att korrigera överträdelsen.</P>
<P class="p173 ft7">Konkurrensverket har undersökt förvaltningsrätternas avgöranden i upphandlingsmål under perioden april – juni 2014. Av denna undersökning framgår följande. Vanligast är att leverantörer ansöker om överprövning avseende enbart tillämpningen av förfrågningsunderlaget (cirka 27 procent). Därefter kommer klagomål på både tillämpning av förfrågningsunderlaget samt vinnande anbud (cirka 18 procent). Det är lika vanligt (eller ovanligt) att bara ansöka om överprövning avseende brist i konkurrensuppsökande skedet (lika stor andel ansöker om överprövning före som efter tilldelningsbeslutet), att ansöka om överprövning avseende brister i dels det konkurrensuppsökande skedet, dels förfrågningsunderlaget, dels brister hos vinnande anbud (cirka 7 procent vardera). Det är alltså cirka 20 procent av överprövningarna som kommer att beröras av en preklusionsfrist.</P>
<P class="p156 ft7">Enligt utredningens mening innebär HFD:s rättspraxis, som ovan nämnts, inte att de berörda aktörerna blir skyldiga att så snart som möjligt agera mot förberedande handlingar eller preliminära beslut inom ramen för upphandlingsförfaranden. Genom att införa regler som innebär att anbudssökande och anbudsgivare inte tillåts att åberopa överträdelser av reglerna för offentlig upphandling i varje skede av upphandlingsförfarandet skulle Sverige bättre uppnå målen i rättsmedelsdirektiven.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">En preklusionsfrist bör dock innefatta en möjlighet att begära överprövning av de inledande momenten även efter tilldelningsbeslutet i de fall då den upphandlande myndighetens agerande inte visar sig förrän efter utgången av preklusionsfristen. En sådan ventil krävs för att uppfylla effektivitetsprincipen i unionsrätten eftersom nämnda princip ställer krav på att nationella preklusionsfrister inte får tillämpas på ett sådant sätt att det blir omöjligt eller orimligt svårt för den som berörs att utöva sina rättigheter enligt unionsrätten. Det som tidigare har ansetts vara det främsta skälet emot att införa preklusionsfrist, dvs. att felaktigheter i förfrågningsunderlaget inte kan upptäckas förrän efter tilldelningsbeslutet skulle, enligt utredningens mening, genom att en sådan ventil införs inte längre vara ett bärande skäl emot att införa en preklusionsfrist.</P>
<P class="p41 ft7">Ett annat argument mot att införa en preklusionsfrist har uppgetts vara att det finns en risk för att ett ökat antal ansökningar om överprövning sker för säkerhets skull (t.ex. för att begränsa sin skada vid eventuell skadeståndsprocess).<A href="#page_152"><SPAN class="ft49">115 </SPAN></A>Enligt utredningens mening är skälet för att införa en preklusionsfrist inte i sig att minska antalet överprövningar utan att påskynda upphandlingsprocessen i de fall överprövning sker samt att renodla upphandlingsmålen i domstolarna. Överprövningar som avser både de inledande momenten och tilldelningsbeslutet tenderar att bli omfattande och tungrodda både för den handläggande domstolen och för parterna. Detta påverkar rimligen handläggningstiden. Om domstolen sedan beslutar att upphandlingen ska göras om t.ex. på grund av fel i förfrågningsunderlaget, innebär det en försening och framförallt högre kostnader för den upphandlande myndigheten/enheten och anbudsgivarna jämfört med om felet hade upptäckts och korrigerats tidigare.</P>
<P class="p92 ft7">Ett annat skäl som angetts mot att införa preklusionsfrist är att bristfälliga förfaranden som leverantören inte klagat på i rätt tid kan fortgå utan möjlighet till korrigering och att det inte bidrar till en korrekt tillämpning av unionsrättsliga upphandlingsregler. EU- domstolen har i flertalet mål uttalat att medlemsstaterna kan se till att målet som rör skyndsamhet uppfylls genom att bl.a. införa tidsfrister för begäran om prövning så att de berörda aktörerna blir skyldiga att så snart som möjligt agera mot förberedande hand-</P>
<P class="p70 ft36"><SPAN class="ft35">115 </SPAN>SOU 2006:28 s. 290 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p378 ft7">lingar eller preliminära beslut.<A href="#page_153"><SPAN class="ft49">116 </SPAN></A>Enligt utredningens mening är det mot bakgrund härav svårt att argumentera för att ett införande av preklusionsregler som även uppfyller kraven på rättssäkerhet och effektivitet inte anses bidra till en korrekt tillämpning av unionsrättsliga upphandlingsregler.</P>
<P class="p13 ft7">Om en preklusionsfrist införs måste den utformas på ett sådant sätt att kraven på rättssäkerhet uppfylls. En preklusionsfrist måste vara så precis, klar och förutsägbar att enskilda ges en klar bild av sina rättigheter och skyldigheter.</P>
<P class="p12 ft7">Ytterligare ett argument mot att införa en preklusionsfrist har uppgetts vara att en leverantör som är rädd för att framstå som besvärlig skulle avstå från att begära överprövning vilket skulle leda till färre överprövningar som i sig skulle strida mot direktiven.<A href="#page_153"><SPAN class="ft49">117</SPAN></A></P>
<P class="p146 ft31"><SPAN class="ft7">Av förarbetena </SPAN>Nya rättsmedel på upphandlingsområdet <SPAN class="ft7">framgår att någon överhängande risk för att en leverantör skulle avhålla sig från att begära överprövning av rädsla för att hamna i dålig dager inte bör vara avgörande då det inte är ovanligt att leverantörer kontaktar upphandlande myndighet avseende oklarheter i förfrågningsunderlaget. Av de enkätsvar</SPAN><A href="#page_153"><SPAN class="ft49">118 </SPAN></A><SPAN class="ft7">utredningen tagit del av framgår att leverantörer inte drar sig för att ställa frågor till den upphandlande myndigheten eller enheten. Det är dock en stor skillnad mellan att ställa frågor och att faktiskt gå till domstol. Av enkätsvaren framgår att leverantörer är mindre benägna att ansöka om överprövning efter tilldelningsbeslutet än de är att ställa frågor till den upphandlande myndigheten. Enligt utredningens mening borde tröskeln vara ännu högre för att begära överprövning innan tilldelningsbeslutet. Att införa en preklusionsfrist som innebär att leverantörer måste ansöka om överprövning av de inledande momenten inom en viss tid vid äventyr av preklusion skulle kunna leda till att antalet överprövningar minskade till följd av leverantörers rädsla att framstå som besvärliga. Sammantaget finner utredningen att skälen mot en preklusionsfrist i den diskuterade formen är så starka att utredningen inte föreslår en sådan regel.</SPAN></P>
<P class="p379 ft59"><SPAN class="ft51">116</SPAN><SPAN class="ft83">Jämför dom i mål C 456/08 Europeiska kommissionen mot Irland, punkt 60 och där angiven rättspraxis.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">117</SPAN><SPAN class="ft64">SOU 2006:28 s. 291 f.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">118</SPAN><SPAN class="ft64">Enkätfrågorna finns i bilaga 4.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9"><SPAN class="ft9">5.8.9</SPAN><SPAN class="ft62">En alternativ lösning (mellanvägen)</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Såsom utredningen angett i föregående avsnitt bör inte en preklusionsfrist införas som innebär att en leverantör inom en viss tid ska ansöka om överprövning avseende beslut som den upphandlande myndigheten/enheten fattat före utgången av tiden för mottagande av anbud eller anbudsansökningar ska ha kommit in. För att ändå söka bättre uppnå skyndsamhetsmålen i direktiven anser dock utredningen att en förändring av nuvarande system bör göras. Den mellanväg som utredningen därför föreslår syftar till att leverantörer ska ges incitament att försöka begränsa sin skada i situationer där felaktigheter och brister i en upphandlings konkurrensuppsökande skede rätteligen borde ha kunnat påtalas tidigare. Regeln inskärper ansvaret hos leverantörer att påtala fel och brister så snart det kan ske, och att en underlåtenhet att göra detta kan leda till att en ansökan om överprövning som tar sikte på sådana fel eller brister avslås. Leverantörer ska inte kunna medvetet avvakta med att påtala fel eller brister i det konkurrensuppsökande skedet i en upphandling till dess att meddelande om tilldelningsbeslut har skickats ut. Förslaget ska också ses mot bakgrund av att utredningen anser att det är angeläget att så långt möjligt lösa tvistefrågor innan de kommer till domstol. En tidig dialog mellan parterna kan ha stor betydelse för såväl antalet mål som handläggningstiden i domstolarna.</P>
<P class="p92 ft7">En fördel med den föreslagna regeln jämfört med en sådan preklusionsfrist som beskrivits ovan i avsnitt 5.8.8 är att det inte krävs att leverantörer ovillkorligen måste väcka talan i domstol när fel eller brister i det konkurrensuppsökande skedet upptäcks i en upphandling, utan det är tillräckligt att sådana fel påtalas för den upphandlande myndigheten eller enheten. På så sätt kan det huvudsakliga syftet med en preklusionsfrist uppnås genom enklare, mindre ingripande och mindre kostsamma åtgärder för både leverantörer, upphandlande myndigheter/enheter och domstolar. Den föreslagna bestämmelsen får anses förstärka incitamenten till dialog mellan leverantörer och upphandlande myndigheter/enheter hellre än domstolsprocesser.</P>
<P class="p314 ft7">Det kan emellertid inte uteslutas att det finns situationer där det för en leverantör kan framstå som utsiktslöst att anmärka mot felet hos den upphandlande myndigheten/enheten, exempelvis för att myndigheten i ett tidigare skede har gjort klart att ett ifrågasatt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">154</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">krav eller kriterium i upphandlingen inte kommer att frångås eller omformuleras. För att undvika orimliga konsekvenser och för att inte betunga upphandlingsförfarandet i onödan, bör leverantörer därför som ett alternativ kunna vända sig till domstol och där påtala bristen eller felaktigheten inom samma tid och uppnå samma effekt som när man vänder sig direkt till den upphandlande myndigheten/enheten. På detta sätt är det som hade varit en skyldighet för leverantörer enligt en renodlad preklusionsfrist, dvs. att ansöka om överprövning vid invändningar mot upphandlingens konkurrensuppsökande snabbt efter att man fått vetskap om en sådan brist eller felaktighet, kvar som en alternativ möjlighet till att vända sig till den upphandlande myndigheten/enheten.</P>
<P class="p173 ft7">Med den föreslagna utformningen av lagtexten kommer alla beslut och åtgärder som en upphandlande myndighet/enhet vidtar fram till dess att halva tiden för att lämna anbud löpt ut att omfattas av leverantörers ”påtalandeskyldighet”. Vid upphandlingar med flera steg, såsom selektivt förfarande eller konkurrenspräglad dialog, kommer den relevanta tidpunkten i stället vara när halva tiden för att lämna in anbudsansökan löper ut. De åtgärder som vidtas under upphandlingens konkurrensuppsökande skede, men efter halva anbudstiden löpt ut, t.ex. myndigheternas uttalanden under ”frågor och svar” omfattas av begreppet konkurrensuppsökande skedet samtidigt som felet begåtts först efter att preklusionen inträtt. Fel och brister som begåtts i tiden efter preklusionsfristens utgång kan inte anses prekluderade eftersom leverantören inte har kunnat anmärka på något som ännu inte skett.</P>
<P class="p268 ft7">Bestämmelsen är utformad så att rätten ska avstå från att besluta om ingripande på den aktuella grunden om leverantören inte kan visa att han eller hon anmärkt mot felet eller bristen i rätt tid. Har även andra fel eller brister aktualiserats i målet, ska dessa prövas i sedvanlig ordning och, beroende på utfallet i dessa delar, leda till beslut om ingripande av domstolen. Det kan alltså bli fråga om att bifalla en ansökan om överprövning på viss grund, men att en annan i målet åberopad brist inte ska leda till bifall på grund av att leverantören i den delen inte uppfyllt kraven enligt 6 § andra stycket.</P>
<P class="p157 ft7">När det gäller kravet på leverantörens anmärkning enligt den föreslagna bestämmelsen, bör motsvarande nivå kunna tillämpas som enligt RÅ 2009 ref. 69 gäller i allmänhet för leverantörers talan i mål om överprövning enligt LOU. Leverantören ska således i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">anmärkningen till den upphandlande myndigheten/enheten eller rätten på ett klart och tydligt sätt ange den eller de omständigheter i upphandlingen som denne anser utgör en överträdelse av regelverket eller de grundläggande principerna. Vad som krävs av leverantören får bedömas från fall till fall, men en allmän måttstock bör vara att den upphandlande myndigheten/enheten genom anmärkningen objektivt sett borde ha förstått vad leverantören menar är fel i upphandlingen. Detta innebär dock inte att leverantören måste ange vilka bestämmelser eller principer i LOU m.m., s.k. abstrakta rättsfakta, som denne anser har överträtts eller riskerar att överträdas genom det anmärkta felet eller bristen. Inte heller bör leverantören vara förhindrad att i ett senare skede i en domstolsprocess genom rättslig argumentation utveckla och plädera för varför den anmärkta omständigheten utgör en överträdelse av regelverket, eller att åberopa s.k. hjälpfakta för att åskådliggöra varför den anmärkta omständigheten utgör en överträdelse. Däremot bör krävas att det är möjligt för den upphandlande myndigheten/enheten att förstå att det är fråga om just en anmärkning mot ett påstått fel, och inte endast en fråga om innebörden av t.ex. ett visst krav eller kriterium i upphandlingen. Genom att anmärkningen ska vara av motsvarande omfattning och kvalitet som vad som gäller vid bedömningen av vad som kan anses åberopat och kan ligga till grund för rättens avgörande i ett mål om överprövning, underlättas domstolarnas tillämpning av den nya bestämmelsen, eftersom en sådan prövning görs av domstolarna i överprövningsmål redan i dag.</P>
<P class="p380 ft7">I formuleringen ”att leverantören fick kännedom…” ligger att det är den leverantör som ansökt om överprövning med åberopande av en överträdelse i det konkurrensuppsökande skedet som ska ha fått kännedom om överträdelsen för att en ansökan ska kunna avslås med tillämpning av 6 § andra stycket. Om den sökande leverantören utan egen förskyllan inte har fått kännedom om omständigheten, kan ansökan inte avslås med tillämpning av denna bestämmelse. Med formuleringen ”…borde ha fått kännedom…” menas situationen att leverantören rätteligen bör ha nåtts av informationen, men denne på grund av omständigheter som inte kan läggas den upphandlande myndigheten/enheten till last, inte har tagit del av relevanta uppgifter eller inte förstått innebörden av dessa.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p381 ft7">Det kan uppkomma situationer då en påstådd överträdelse i en upphandlings konkurrensuppsökande skede uppdagas först efter att den upphandlande myndigheten/enheten har genomfört prövningen och utvärderingen av leverantörerna och anbuden, dvs. i praktiken ofta först när meddelande om tilldelningsbeslut har skickats ut till anbudsgivarna. Detta kan till exempel vara fallet om den upphandlande myndigheten/enheten under anbudstiden i svar på frågor från leverantörer gett uttryck för en tolkning av ett krav i upphandlingen, som senare frångås och tillämpas annorlunda av myndigheten/enheten. Om det varit omöjligt eller orimligt svårt för leverantören att förstå hur kravet skulle komma att tillämpas, är det inte rimligt att kräva att det ska anmärkas mot kravet innan det står klart hur det tillämpats av den upphandlande myndigheten/enheten. Det kan även förekomma situationer då det inte är möjligt att påtala överträdelser inom den angivna tiden eftersom materialet varit så omfattande eller så komplicerat att det inte funnits möjlighet att upptäcka felet eller bristen. Enligt <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis är det inte tillåtet med nationella regler som i sådana situationer avskär möjligheten för leverantörer att med möjlighet till framgång påtala överträdelser i upphandlingar.<A href="#page_157"><SPAN class="ft49">119</SPAN></A></P>
<P class="p46 ft7">För att bestämmelsen i 6 § andra stycket ska överensstämma med unionsrätten ska det alltså vara möjligt för rätten att besluta om ingripande vid överträdelser i det konkurrensuppsökande skedet som det varit omöjligt eller orimligt svårt för leverantören att anmärka inom den nu aktuella tiodagarsfristen. Momentet ”…fick kännedom eller borde ha fått kännedom om felet eller bristen” i 6 § andra stycket ska därför förstås så att ett fel eller en brist som det varit omöjligt eller orimligt svårt för leverantören att anmärka mot redan när t.ex. upphandlingen annonserats och dokumenten publicerats, inte kan anses utgöra sådant som leverantören har fått eller borde ha fått kännedom om.</P>
<P class="p124 ft7">Leverantören ska göra anmärkning senast efter halva tiden för att lämna anbudsansökan eller anbud gått, dock får anmärkning alltid göras inom tio dagar från det att leverantören fick kännedom eller borde ha fått kännedom om felet eller bristen. En sådan frist utgör en avvägning mellan intresset av att upphandlingsförfaranden</P>
<P class="p52 ft36"><SPAN class="ft35">119 </SPAN>Se bl.a. mål <NOBR>C-327/00</NOBR> Santex, punkterna <NOBR>43–66.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">157</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">inte fördröjs mer än nödvändigt och leverantörers möjlighet att hinna upptäcka eventuella felaktigheter eller brister.</P>
<P class="p269 ft9"><SPAN class="ft9">5.8.10</SPAN><SPAN class="ft99">Nya omständigheter i kammarrätt</SPAN></P>
<P class="p382 ft7"><SPAN class="ft87">Förslag: </SPAN>En regel bör införas som innebär att en part i kammarrätten till stöd för sin talan får åberopa en omständighet eller bevis som inte lagts fram tidigare endast om parten gör sannolikt att omständigheten eller beviset inte kunnat åberopas vid förvaltningsrätten eller parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det.</P>
<P class="p383 ft33">Aktuell reglering och praxis</P>
<P class="p44 ft7">Av en dom från <NOBR>EU-domstolen</NOBR> följer att frågan om och på vilka villkor en nationell domstol i ett mål om offentlig upphandling kan pröva felaktigheter som inte har åberopats av parterna regleras av varje medlemsstats nationella rättsordning. Enligt domstolen strider det inte mot syftet med rättsmedelsdirektivet – som är att säkerställa efterlevnaden av unionsrättens regler för offentlig upphandling genom att snabba och effektiva rättsmedel står till förfogande</P>
<P class="p171 ft7">– att en domstol ex officio prövar felaktigheter i ett anbudsförfarande som den är först att upptäcka.<A href="#page_158"><SPAN class="ft49">120 </SPAN></A>Frågan regleras alltså av den svenska nationella rätten.</P>
<P class="p41 ft7">Det finns inga bestämmelser i upphandlingslagarna som reglerar möjligheten att i ett överklagande till kammarrätten åberopa nya omständigheter. Det innebär att förvaltningsprocesslagen (1971:291) och allmänna förvaltningsrättsliga principer ska tillämpas. Grundregeln i förvaltningsprocessen är att nya omständigheter ska avvisas om de medför att fråga blir om en ny sak. Detta regleras inte i förvaltningsprocesslagen utan är en effekt av instansordningsprincipen. En allmän princip är att nya omständigheter får anföras hos kammarrätten om det inte leder till att saken blir en annan än den som prövats av förvaltningsrätten.<A href="#page_158"><SPAN class="ft49">121 </SPAN></A>I förvaltningsprocesslagen an-</P>
<P class="p265 ft59"><SPAN class="ft51">120</SPAN><SPAN class="ft75">Mål </SPAN><NOBR>C-315/01</NOBR> Gesellschaft für <NOBR>Abfallentsorgungs-Technik</NOBR> GmbH (GAT) v Österreichische Autobahnen und Schnellstraßen AG (ÖSAG), punkterna <NOBR>45–56.</NOBR></P>
<P class="p162 ft36"><SPAN class="ft51">121</SPAN><SPAN class="ft55">Se t.ex. RÅ 2003 ref. 15.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft7">ges inte något hinder för en överinstans att pröva omständigheter som inte framförts i underinstans utom i det särskilda fall som gäller för sådan prövning i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och som hänger samman med den domstolens ställning som prejudikatinstans (37 §). Vad som utgör särskilda skäl kan inte besvaras generellt utan en prövning måste göras i varje enskilt fall.</P>
<P class="p12 ft7">Av HFD:s avgörande i RÅ 2009 ref. 69 framgår följande. Mål om offentlig upphandling gäller i princip ekonomiska förhållanden mellan enskilda näringsidkare. De har alltså en större likhet med sådana mål där man inom den allmänna processrätten tillämpar förhandlingsprincipen än med mål som är typiska i förvaltningsdomstolarna och för vilka FPL har konstruerats. Detta leder till slutsatsen att officialprincipen måste tillämpas på ett försiktigt sätt i mål om offentlig upphandling. Som huvudprincip bör krävas att den som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart sätt anger vilka omständigheter han grundar sin talan på.</P>
<P class="p225 ft7">Av HFD:s praxis framgår vidare följande.<A href="#page_159"><SPAN class="ft49">122 </SPAN></A>Av 16 kap. LOU framgår att domstolsprocessen i ett upphandlingsmål inleds genom en ansökan och att processen avser en överprövning av den upphandling som klandras i ansökningen. Överprövningen tar inte sikte på upphandlingens materiella resultat utan endast på om myndigheten förfarit formellt korrekt och iakttagit de upphandlingsprinciper och förfaranderegler som anges i LOU. Det som skulle avgöras av kammarrätten var om det med anledning av leverantörens talan fanns skäl för ingripande enligt LOU. De omständigheter som leverantören åberopade först hos kammarrätten innebar därmed inte att saken ändrades. Kammarrätten skulle således antingen själv ha prövat de nya omständigheterna eller, av instansordningsskäl, ha återförvisat målet till förvaltningsrätten för en första prövning där. En bedömning av de nya omständigheterna direkt hos kammarrätten skulle innebära att sökanden går miste om en instans i prövningen. Med hänsyn till att sökanden i mål om offentlig upphandling har ett särskilt ansvar för att på ett klart sätt ange vilka omständigheter som talan grundas på (RÅ 2009 ref. 69) bör det i mål av detta slag ändå i regel anses tillräckligt att kammarrätten låter omständigheterna ingå i den egna bedömningen.</P>
<P class="p52 ft36"><SPAN class="ft35">122 </SPAN>HFD 2013 ref. 5.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">159</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft33">Laglighetsprövning</P>
<P class="p44 ft7">Föreskrifter om hinder mot att beakta eller anföra nya omständigheter i vissa mål finns även i 10 kap. 10 § kommunallagen (1991:900). Rätten får vid prövningen av ett överklagande inte beakta andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång, dvs. klagotiden avseende kommunens beslut. Vissa möjligheter till preciseringar och förtydliganden finns dock. När det gäller laglighetsprövning är det under alla förhållanden uteslutet att komma med nya omständigheter i högre rätt.</P>
<P class="p41 ft7">Den strikta ordningen har sin grund främst i att kommunala beslut kan verkställas även om de överklagas och att kommunen måste kunna göra en bedömning av om ett beslut lämpligen bör verkställas eller inte utifrån sannolikheten för att det kan komma att upphävas. Till detta kommer att prövningen med hänsyn till den kommunala självstyrelsen ansetts böra begränsas till de förhållanden som klaganden gör gällande. Det kan tilläggas att anstånd inte ges (RÅ 1997 not 15) och att kompletteringar per telefon inte är möjligt (RÅ 1982 2:42).<A href="#page_160"><SPAN class="ft49">123</SPAN></A></P>
<P class="p229 ft33">Allmän domstol</P>
<P class="p169 ft7">I mål där förlikning om saken är tillåten får en part i hovrätten till stöd för sin talan åberopa en omständighet eller ett bevis som inte lagts fram tidigare endast om han eller hon gör sannolikt att han eller hon inte kunnat åberopa omständigheten eller beviset vid tingsrätten eller han eller hon annars haft giltig ursäkt att inte göra det.<A href="#page_160"><SPAN class="ft49">124</SPAN></A></P>
<P class="p384 ft33">Bör regler som begränsar möjlighet att åberopa nya omständigheter i kammarrätt införas?</P>
<P class="p44 ft7">Enligt utredningen borde upphandlingsprocessen bli effektivare om processen koncentreras till underrätt. För prövning av upphandlingsmål krävs prövningstillstånd i kammarrätt. Även om mål om offentlig upphandling enligt Högsta förvaltningsdomstolen (HFD)</P>
<P class="p44 ft59"><SPAN class="ft51">123</SPAN><SPAN class="ft75">Wennergren och von Essen, Förvaltningsprocesslagen m.m. – En kommentar (Zeteo, kommentar till 37 § förvaltningsprocesslagen (1971:291).</SPAN></P>
<P class="p162 ft36"><SPAN class="ft51">124</SPAN><SPAN class="ft55">Rättegångsbalken 50 kap. 25 § tredje stycket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft7">i princip gäller ekonomiska förhållanden mellan enskilda näringsidkare är det fortfarande, enligt utredningens mening, så att det centrala syftet med en överprövning av upphandlingsmål i förvaltningsdomstol är att kontrollera en myndighets beslut vilket gör att målen i vissa avseenden mer liknar de ordinära förvaltningsmålen. Med beaktande av hur HFD resonerat kring vilket särskilt ansvar sökanden har i mål om offentlig upphandling att på ett klart sätt ange vilka omständigheter som talan grundas på ligger det ändå nära till hands att införa regler som begränsar leverantörens möjlighet att åberopa nya omständigheter i kammarrätt.</P>
<P class="p13 ft7">Enligt utredningens mening tar HFD:s avgörande i HFD 2013 ref. 5 endast sikte på om det inom ramen för nuvarande lagstiftning går att begränsa möjligheten att åberopa nya omständigheter i kammarrätt. Avgörandet hindrar däremot inte att en regel införs i upphandlingslagarna som anger i vilken utsträckning nya omständigheter får införas i kammarrätten.</P>
<P class="p12 ft7">Utredningen anser att en regel bör införas i upphandlingslagarna som innebär att en part i kammarrätten till stöd för sin talan får åberopa en omständighet eller bevis som inte lagts fram tidigare endast om parten gör sannolikt att omständigheten eller beviset inte kunnat åberopas vid förvaltningsrätten eller parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det.</P>
<P class="p385 ft28"><SPAN class="ft28">5.9</SPAN><SPAN class="ft29">Undantag för temporär direktupphandling</SPAN></P>
<P class="p282 ft7"><SPAN class="ft87">Bedömning: </SPAN>Det bör inte införas några nya bestämmelser i upphandlingslagarna om upphandling utan föregående annonsering på grund av att en ursprunglig annonserad upphandling blivit stoppad i en överprövningsprocess.</P>
<P class="p322 ft7"><SPAN class="ft87">Förslag: </SPAN>En regel bör införas som exemplifierar att omständigheter som kunnat förutses av den upphandlande myndigheten är att upphandlingen begärs överprövad och att överprövning sker i en instans.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9"><SPAN class="ft9">5.9.1</SPAN><SPAN class="ft62">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Av kommittédirektiven framgår följande. Upphandlingsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande att ett nytt undantag ska införas i 15 kap. i upphandlingslagarna av innebörd att direktupphandling ska få användas temporärt när en upphandling överprövats och en förlängd avtalsspärr inträtt.<A href="#page_162"><SPAN class="ft49">125 </SPAN></A>En sådan reglering kan vara ett alternativ för att minska de negativa konsekvenserna av att en upphandling stoppas. Regeringen anser dock, i likhet med många remissinstanser, att förslaget kräver ytterligare analys av de rättsliga förutsättningarna, de faktiska konsekvenserna och hur en eventuell reglering bör utformas för att bäst uppnå det avsedda syftet. Ut- redaren ska därför undersöka möjligheten att införa ett undantag i upphandlingslagarna för temporär upphandling (direktupphandling under pågående överprövning).</P>
<P class="p277 ft9"><SPAN class="ft9">5.9.2</SPAN><SPAN class="ft62">Aktuell reglering i nationell lagstiftning och praxis</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Av 4 kap. 5 § första stycket 3 LOU följer att en upphandlande myndighet får tilldela kontrakt (och sluta avtal) utan föregående annonsering om det är absolut nödvändigt att tilldela kontraktet, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande myndigheten gör det omöjligt att hålla tidsfristerna vid öppet, selektivt eller förhandlat förfarande med föregående annonsering. Enligt 15 kap. 3 § andra stycket LOU får direktupphandling användas om kontraktets värde uppgår till högst 28 procent av det tröskelvärde som avses i 3 kap. 1 § första stycket 2 och andra stycket.<A href="#page_162"><SPAN class="ft49">126 </SPAN></A>Vidare får direktupphandling användas i tillämplig omfattning i de fall förutsättningarna enligt bl.a. 4 kap. 5 § andra stycket 3 är uppfyllda, eller om det annars finns synnerliga skäl. De icke direktivstyrda bestämmelserna i 15 kap. LOU innebär således att direktupphandling dels får ske i samtliga</P>
<P class="p386 ft36"><SPAN class="ft51">125</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2013:12 s. 366 f.</SPAN></P>
<P class="p387 ft53"><SPAN class="ft51">126</SPAN><SPAN class="ft52">Av prop. 2013/14:133 s. 1 framgår följande. Direktupphandling enligt LOU ska få användas om kontraktets värde uppgår till högst 28 procent av det tröskelvärde som gäller för kommuner och landsting vid upphandling av varor och tjänster, som för närvarande uppgår till</SPAN></P>
<P class="p171 ft59"><SPAN class="ft59">1</SPAN><SPAN class="ft58">806 427 kronor, dvs. högst 505 800 kronor. Direktupphandling enligt LUF och LUFS ska få användas om kontraktets värde uppgår till högst 26 procent av det tröskelvärde som gäller vid upphandling av varor och tjänster, som för närvarande uppgår till 3 612 854 kronor, dvs. högst 939 342 kronor.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft7">fall som motsvarande <NOBR>icke-annonserat</NOBR> förfarande får ske enligt bestämmelserna i 4 kap., och därutöver om kontraktets värde uppgår till högst 28 procent av tröskelvärdet eller om det finns synnerliga skäl. Bestämmelser med motsvarande innebörd finns i LUF och LUFS.</P>
<P class="p12 ft7">Det finns ingen rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen som behandlar frågan om hur undantaget för synnerlig brådska i upphandlingsdirektiven eller de svenska upphandlingslagarna ska tolkas och tillämpas när en upphandlande myndighet eller enhet hamnar i tidsnöd på grund av att en annonserad upphandling begärts överprövad i domstol. Det finns inte heller någon enhetlig praxis från kammarrätterna i frågan.</P>
<P class="p164 ft9"><SPAN class="ft9">5.9.3</SPAN><SPAN class="ft62">Tidigare utredningar</SPAN></P>
<P class="p388 ft33">Upphandlingsutredningens betänkande Goda affärer –</P>
<P class="p290 ft33">en strategi för hållbar offentlig upphandling varav följande framgår<A href="#page_163"><SPAN class="ft65">127</SPAN></A></P>
<P class="p38 ft7">En undantagsbestämmelse i 15 kap. 3 § LOU och LUF föreslås med innebörden att direktupphandling får användas temporärt när upphandlingen blivit föremål för överprövning och en förlängd avtalsspärr har inträtt. Ett av de allvarligaste problemen i samband med överprövningar är det faktum att upphandlingen stoppas vilket leder till att myndigheten eller enheten inte får den vara eller tjänst som de har behov av eller är skyldiga att tillhandahålla allmänheten. Inte sällan går det ut över servicen till medborgarna. För att fullgöra sina uppgifter riskerar upphandlande myndigheter att bryta mot antingen upphandlingslagstiftningen eller annan lagstiftning, t.ex. skyldigheter i kommunallag. För att i någon mån underlätta för de upphandlande myndigheterna och enheterna att anskaffa de varor och tjänster som behövs under den tid som överprövningen pågår, dvs. när upphandlingen har stoppats, har Upphandlingsutredningen sett över det rättsliga utrymme som Sverige förfogar över. De resonemang som förs i det följande gäller därför endast i förhållande till sådana direktupphandlingar vars värden inte kan komma att överstiga EU:s tröskelvärden. När en upphandling blir föremål</P>
<P class="p389 ft36"><SPAN class="ft35">127 </SPAN>SOU 2013:12 s. 366 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">för överprövning uppstår effektivitetsförluster eftersom upphandlande myndigheter respektive enheter kan stoppas från att fullgöra sina skyldigheter. Det ska därför införas en undantagsbestämmelse i 15 kap. 3 § LOU och LUF med innebörden att direktupphandling får användas om upphandlingen blivit föremål för överprövning och en förlängd avtalsspärr har inträtt. Bestämmelsen borde, liksom den finländska regleringen, göra det möjligt att temporärt upphandla av en leverantör som har deltagit i upphandlingsförfarandet som är föremål för prövning eller kunna göras från den tidigare leverantören. Vidare borde ytterligare en förutsättning vara uppfylld, nämligen att det inte är möjligt att skjuta upp genomförandet av upphandlingen pga. upphandlingens art. En undantagsbestämmelse som denna bedöms komma att minska antalet överprövningar.</P>
<P class="p277 ft9"><SPAN class="ft9">5.9.4</SPAN><SPAN class="ft62">Rättsmedelsdirektiven och </SPAN><NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis</P>
<P class="p390 ft7">Av artikel 31.1 c, direktiv 2004/18/EEG framgår följande.<A href="#page_164"><SPAN class="ft49">128 </SPAN></A>Om, när det är absolut nödvändigt, på grund av synnerlig brådska till följd av omständigheter som den upphandlande enheten inte har kunnat förutse, det är omöjligt att iaktta de tidsfrister som gäller vid öppna, selektiva eller förhandlade förfaranden med offentliggörande av meddelande om upphandling får de upphandlande myndigheterna eller enheterna tillämpa det förhandlade förfarandet utan offentliggörande av meddelande om upphandling. De omständigheter som åberopas som skäl för synnerlig brådska får inte i något fall tillskrivas den upphandlande myndigheten. Bestämmelser med motsvarande innebörd finns i direktiv 2004/17/EEG<A href="#page_164"><SPAN class="ft49">129</SPAN></A>om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster samt i direktiv 2009/81/EG om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet.</P>
<P class="p41 ft7">Det finns ingen rättspraxis från <NOBR>EU-domstolen</NOBR> som behandlar frågan om hur undantaget för synnerlig brådska i upphandlingsdirektiven eller de svenska upphandlingslagarna ska tolkas och</P>
<P class="p391 ft36"><SPAN class="ft51">128</SPAN><SPAN class="ft55">Motsvarar artikel 50.d upphandlingsdirektivet 2014/24/EU.</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">129</SPAN><SPAN class="ft55">Motsvarar artikel 50.d direktiv 2014/25/EU.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">164</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft7">tillämpas när en upphandlande myndighet eller enhet hamnar i tidsnöd på grund av att en annonserad upphandling begärts överprövad i domstol. <NOBR>EU-domstolen</NOBR> har vid flera tillfällen uttalat att de enda undantag från tillämpningen av direktiven för offentlig upphandling är de som uttömmande och uttryckligen är angivna i direktiven.<A href="#page_165"><SPAN class="ft49">130</SPAN></A></P>
<P class="p353 ft9"><SPAN class="ft9">5.9.5</SPAN><SPAN class="ft62">Andra länder som tillåter temporära lösningar</SPAN><A href="#page_165"><SPAN class="ft65">131</SPAN></A></P>
<P class="p38 ft7">I <SPAN class="ft31">Finland </SPAN>kan den upphandlande myndigheten teckna ett tillfälligt avtal (temporär organisering) antingen med den tidigare avtalsparten eller med en av anbudsgivarna i den överprövade upphandlingen. Detta är endast möjligt när tillhandahållande av tjänster, arbete eller varor inte kan skjutas upp under den tid överprövning sker. Ett tillfälligt avtal får dock inte leda till en situation där domstolen inte kan undanröja den upphandlande myndighetens eller enhetens beslut (till exempel i ett fall då byggnaden i fråga redan skulle vara byggd eller när ingen annan leverantör skulle kunna fortsätta arbetet).<A href="#page_165"><SPAN class="ft49">132 </SPAN></A>Det tillfälliga avtalet kan inte vara längre än överprövningsprocessen samt lämplig tid för en ny upphandlingsförfrågan. Det har ingen betydelse om den upphandlande myndigheten orsakat behovet av ett tillfälligt avtal.</P>
<P class="p46 ft7">Syftet med bestämmelsen om temporär organisering är att klarlägga praxis om i hur stor utsträckning en upphandlande myndighet kan organisera en upphandling som är föremål för ändringssökande under den tid ändringssökandet pågår. Avsikten med bestämmelsen är inte att ändra regleringen av direktupphandling. För direktupphandling har i lagen föreskrivits strikta förbehåll och direktupphandling genomförs oftast helt utan konkurrensutsättning. Av denna orsak föreslås striktare förutsättningar för direktupphandling än de som föreskrivs för temporär organisering av upphandling. Om förutsättningarna för direktupphandling dock upp-</P>
<P class="p392 ft50"><SPAN class="ft51">130</SPAN><SPAN class="ft54">Se mål </SPAN><NOBR>C-71/92</NOBR> Kommissionen mot Spanien, punkt 10, mål <NOBR>C-328/92</NOBR> Kommissionen mot Spanien, punkt 12, mål <NOBR>C-107/98</NOBR> Teckal, punkt 43, mål <NOBR>C-26/03</NOBR> Stadt Halle, punkt 24, mål <NOBR>C-340/04</NOBR> Carbotermo, punkt 45 samt mål <NOBR>C-220/05</NOBR> Jean Auroux, punkt 59.</P>
<P class="p393 ft36"><SPAN class="ft51">131</SPAN><SPAN class="ft64">Detta avsnitt bygger till stor del på de svar utredningen fått från respektive land.</SPAN></P>
<P class="p166 ft36"><SPAN class="ft51">132</SPAN><SPAN class="ft64">93 § finska lagen om offentlig upphandling 30.3.2007/348.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">fylls, kan den upphandlande myndigheten om den så vill alternativt genomföra upphandlingen som direktupphandling.<A href="#page_166"><SPAN class="ft49">133</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft7">I anslutning till genomförandet av direktiv 2007/66/EU infördes i <SPAN class="ft31">Norge </SPAN>en ny regel om möjlighet att göra täckningsköp.<A href="#page_166"><SPAN class="ft49">134 </SPAN></A>Det är tillåtet att ingå förhandlingar med en leverantör utan annonsering när det är ett täckningsköp som är nödvändigt till följd av att ett avtal förklarats ogiltigt, förutsatt att det inte är möjligt att hålla de tidsfrister som anges i forskriften och avtal inte ingås för en längre period än nödvändigt för att genomföra en upphandling i enlighet med forskriften. Upphandlingens värde eller vad som orsakat nödvändigheten av ett täckningsköp har ingen betydelse.</P>
<P class="p141 ft9"><SPAN class="ft9">5.9.6</SPAN><SPAN class="ft62">Bör ett undantag för temporär upphandling införas?</SPAN></P>
<P class="p168 ft33">Bakgrund</P>
<P class="p44 ft7">Det är inte ovanligt att mål om överprövning av avtals giltighet enligt 16 kap. 13 § första stycket 1 LOU/LUFS respektive 16 kap. 13 § första stycket LUF rör icke annonserade upphandlingar som genomförs på grund av att en tidigare annonserad upphandling stoppats i en överprövningsprocess. Upphandlande myndigheter och enheter kan i vissa fall, på grund av en överprövningsprocess avseende den annonserade upphandlingen, anse sig tvingade att tillgodose behov av varor, tjänster eller byggentreprenader genom att genomföra en upphandling och sluta avtal utan föregående annonsering.</P>
<P class="p314 ft7">Eftersom det i dessa situationer inte sällan, på grund av den annonserade upphandlingen och det pågående överprövningsmålet rörande denna, finns en krets av leverantörer som har vetskap om och insyn i upphandlingen, ligger det i sakens natur att icke annonserade upphandlingar i sådana fall typiskt sett oftare begärs överprövade av den eller de leverantörer som inte tilldelas kontraktet i den tillfälliga upphandlingen än vad som gäller i allmänhet för upphandlingar utan föregående annonsering.</P>
<P class="p394 ft50"><SPAN class="ft51">133</SPAN><SPAN class="ft54">Finska regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om offentlig upphandling, lagen om upphandling inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster och marknadsdomstolslagen, RP 190/2009 rd, 93 §.</SPAN></P>
<P class="p395 ft36"><SPAN class="ft51">134</SPAN><SPAN class="ft55">Forskrift om offentlige anskaffelser § </SPAN><NOBR>14-4</NOBR> bokstav l.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p396 ft7">Mål om överprövning där sökande leverantör gör gällande att det skett en otillåten direktupphandling rör med andra ord inte sällan tillämpningen av undantaget för synnerlig brådska med anledning av att en annonserad upphandling blivit stoppad i en överprövningsprocess.</P>
<P class="p397 ft87">Möjlighet att i dag genomföra upphandling utan föregående annonsering på grund av en överprövningsprocess</P>
<P class="p377 ft7">En upphandlande myndighet eller enhet får anses, inom ramen för undantaget i upphandlingslagarna gällande synnerlig brådska, i vissa fall kunna genomföra upphandling utan föregående annonsering, när den upphandlande myndigheten eller enheten har hamnat i tidsnöd på grund av en överprövningsprocess avseende en annonserad upphandling. En sådan icke annonserad upphandling får inte avse anskaffningar av varor, tjänster eller byggentreprenader i en större utsträckning än vad som är absolut nödvändigt för att täcka det tillfälliga behovet.</P>
<P class="p268 ft7">Det finns ingen rättspraxis från vare sig <NOBR>EU-domstolen</NOBR> eller Högsta förvaltningsdomstolen som behandlar frågan om hur undantaget för synnerlig brådska i upphandlingsdirektiven eller de svenska upphandlingslagarna ska tolkas och tillämpas när en upphandlande myndighet eller enhet hamnar i tidsnöd på grund av att en annonserad upphandling begärts överprövad i domstol. Det finns således inga uttalanden från prejudikatinstanserna om exempelvis vilken tidsåtgång för en eventuell överprövningsprocess en upphandlande myndighet eller enhet bör ta med vid planeringen av en upphandling, eller efter hur lång tid det kan anses uppkomma en rätt att genomföra en temporär icke annonserad upphandling med stöd av undantaget för synnerlig brådska. Frågan har prövats i kammarrättsavgöranden samt i ett yttrande från Konkurrensverket. Någon entydig bild av rättsläget framkommer inte vid en genomgång av dessa.</P>
<P class="p398 ft7">Konkurrensverket yttrade i Kammarrättens i Göteborg mål nr 784- 10 att, med hänsyn till att cirka 20 procent av förvaltningsrätternas avgöranden i överprövningsmål år 2009 överklagades till kammarrätten, bör i vart fall den tid en tvåinstansprövning kan förväntas ta tas med i beräkningen. Vidare anfördes att bedömningen av vad som i varje enskild upphandling kan anses vara en rimlig framför-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">hållning bör ske med beaktande av den aktuella upphandlingens art, omfattning och komplexitet. Det bör dock enligt Konkurrensverket anmärkas att ett alltför utdraget upphandlingsförfarande av affärsmässiga skäl kan vara mindre lämpligt.</P>
<P class="p49 ft7">Av den statistik som utredningen tagit del av framgår att under 2013 överklagades 818 utav förvaltningsrätternas mål till kammarrätterna. Utav dessa meddelades prövningstillstånd i cirka 170 mål.<A href="#page_168"><SPAN class="ft49">135 </SPAN></A>I förvaltningsrätterna avgjordes totalt 3 296 mål under 2013. Det är således cirka 25 procent av förvaltningsrätternas avgöranden i överprövningsmål år 2013 som överklagades till kammarrätten och endast cirka 5 procent som beviljas prövningstillstånd. Ställt i relation till antalet annonserade upphandlingar är det väldigt få upphandlingar som prövas i två instanser då mindre än 1 procent av alla upphandlingar sakprövas i kammarrätt. Att en upphandlande myndighet eller enhet då ska ta i beaktande att upphandlingen kommer att sakprövas i mer än en instans verkar enligt utredningens mening inte rimligt.</P>
<P class="p49 ft7">Reglerna om synnerlig brådska reglerar enligt utredningens mening uttömmande i vilka situationer en upphandling utan föregående annonsering kan göras. Att gå utöver denna reglering anser utredningen inte vara möjlig avseende upphandling över tröskelvärdet. Upphandlingsutredningen föreslog som tidigare nämnts (se avsnitt 5.9.3) att ett undantag för upphandlingar under tröskelvärdet av innebörd att direktupphandling ska få användas temporärt när en upphandling överprövats och en förlängd avtalsspärr inträtt skulle införas. Enligt utredningens mening bör man dock sträva efter att ha liknande regler under respektive över tröskelvärdet. Enligt utredningens mening finns det i stället skäl att tolka reglerna om synnerlig brådska i <NOBR>EU-direktiven</NOBR> och de svenska upphandlingslagarna på ett mer ändamålsenligt sätt än vad som gjorts hittills. Inte minst bör en sådan tolkning göras mot bakgrund av den statistik som tagits fram de senaste åren rörande hur stor andel av upphandlingarna i Sverige som blir föremål för överprövning i första och andra instans. Att enbart genom uttalanden i förarbetena få till stånd en ändrad tillämpning är inte möjligt. Att i författningstext exemplifiera förekommer i andra sammanhang i upp-</P>
<P class="p399 ft36"><SPAN class="ft35">135 </SPAN>Statistik uttagen den 10 oktober 2014 från Sveriges domstolar. År 2012 togs 202 utav 771 överklagade mål upp till prövning i kammarrätterna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft7">handlingslagstiftningen, se t.ex. 12 kap. 1 § andra stycket LOU. Utredningen föreslår därför att det i författningstexten bör exemplifieras att omständigheter som kunnat förutses av den upphandlande myndigheten eller enheten är att upphandlingen begärs överprövad och att överprövning sker i en instans.</P>
<P class="p400 ft101"><SPAN class="ft28">5.10</SPAN><SPAN class="ft100">Tidsfrist för förvaltningsrättens prövning och skyndsam handläggning</SPAN></P>
<P class="p401 ft7"><SPAN class="ft87">Förslag: </SPAN>Om det inte finns synnerliga hinder, ska förvaltningsrätten avgöra mål om överprövning av upphandling innan det att 90 dagar har gått från det att ansökan om överprövning kom in till rätten. Upphandlingsmål ska handläggas skyndsamt.</P>
<P class="p402 ft9"><SPAN class="ft9">5.10.1</SPAN><SPAN class="ft99">Aktuell reglering i nationell lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p38 ft7">Av Asplunds m.fl. bok om överprövning av upphandling framgår följande. Det finns inte några uttryckliga bestämmelser i LOU, LUF eller LUFS där det anges att mål i domstol enligt dessa lagar ska handläggas skyndsamt. I förordningarna med instruktion till kammarrätt respektive förvaltningsrätt anges att mål ska avgöras så snart det kan ske.<A href="#page_169"><SPAN class="ft49">136 </SPAN></A>Dessa bestämmelser är allmänna och gäller alla slags måltyper. I övrigt kan de allmänna förvaltningsdomstolarnas instruktioner sägas bygga på utgångspunkten att målen ska handläggas i den ordning de har kommit in. I instruktionerna anges också att mål med avvikelse från denna utgångspunkt ska handläggas med förtur, om målen av särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som är förtursmål ska enligt instruktionen för kammarrätt respektive förvaltningsrätt bestämmas i domstolarnas arbetsordningar. Enligt förvaltningsrätternas arbetsordningar ska mål enligt LOU, LUF och LUFS behandlas som förtursmål<A href="#page_169"><SPAN class="ft49">137</SPAN></A>. I kammarrätternas och i Högsta förvaltningsdomstolarnas arbetsordningar pekas denna måltyp inte uttryckligen ut som förtursmål.</P>
<P class="p403 ft50"><SPAN class="ft51">136</SPAN><SPAN class="ft74">20 § förordningen (1996:380) med kammarrättsinstruktion respektive 17 § förordningen (1996:382) med förvaltningsrättsinstruktion. Någon motsvarande regel i instruktionen för Högsta förvaltningsdomstolen finns inte.</SPAN></P>
<P class="p404 ft36"><SPAN class="ft51">137</SPAN><SPAN class="ft64">SOU 2010:44 s. 182.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">169</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">I allmänhet gäller emellertid att mål enligt LOU, LUF och LUFS handläggs med förtur i alla tre instanser. JO har i ett beslut avseende långsam handläggning angett att ensamdomarbehörigheten i första instans i dessa mål har tillkommit av det skälet att målen är så brådskande att medverkan av nämnd kan innebära en avsevärd tidsfördröjning<A href="#page_170"><SPAN class="ft49">138</SPAN></A>. Även i lagstiftningssammanhang har det lyfts fram att mål om överprövning enligt upphandlingslagstiftningen är av brådskande karaktär<A href="#page_170"><SPAN class="ft49">139</SPAN></A>.<A href="#page_170"><SPAN class="ft49">140</SPAN></A></P>
<P class="p269 ft9"><SPAN class="ft9">5.10.2</SPAN><SPAN class="ft99">Rättsmedelsdirektiven och </SPAN><NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis</P>
<P class="p44 ft7">Av direktiven framgår följande. Då man öppnar det offentliga upphandlingsområdet för konkurrens mellan medlemsstaterna, krävs en väsentligt större garanti för insyn och <NOBR>icke-diskriminering.</NOBR> För att detta ska ha påtaglig verkan, måste snabba och effektiva rättsmedel stå till buds i händelse av överträdelse av unionsrättens regler för offentlig upphandling eller av nationell lagstiftning om genomförandet av sådana regler.<A href="#page_170"><SPAN class="ft49">141 </SPAN></A>Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att garantera att en upphandlande myndighets beslut gällande avtal som omfattas av upphandlingsdirektiven kan prövas effektivt, och i synnerhet så skyndsamt som möjligt<A href="#page_170"><SPAN class="ft49">142</SPAN></A>, när det görs gällande att sådana beslut har inneburit en överträdelse av unionslagstiftningen om offentlig upphandling eller nationella bestämmelser som införlivar denna lagstiftning.<A href="#page_170"><SPAN class="ft49">143</SPAN></A></P>
<P class="p92 ft7"><NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis ger ingen närmare ledning vad kravet på skyndsamhet innebär avseende överprövningsorganets handläggningstider.<A href="#page_170"><SPAN class="ft49">144</SPAN></A></P>
<P class="p405 ft36"><SPAN class="ft51">138</SPAN><SPAN class="ft55">JO:s beslut den 19 januari 2007, dnr </SPAN><NOBR>2909-2006.</NOBR></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">139</SPAN><SPAN class="ft54">Prop. 1996/97:133 s. 49 och prop. 2008/09:29 s. 112.</SPAN></P>
<P class="p171 ft50"><SPAN class="ft51">140</SPAN><SPAN class="ft54">Asplund m.fl., Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF, s. 133 f.</SPAN></P>
<P class="p171 ft50"><SPAN class="ft51">141</SPAN><SPAN class="ft74">Beaktandesats 3 första konsoliderade rättsmedelsdirektivet samt beaktandesats 5 och 6 andra konsoliderade rättsmedelsdirektivet.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">142</SPAN><SPAN class="ft54">Engelsk version: ”…in particular, as rapidly as possible in accordance with…”.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">143</SPAN><SPAN class="ft54">Artikel 1 tredje stycket första och andra konsoliderade rättsmedelsdirektivet.</SPAN></P>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft51">144</SPAN><SPAN class="ft55">Asplund m.fl., Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF, s. 133.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft9"><SPAN class="ft9">5.10.3</SPAN><SPAN class="ft99">Tidigare utredningar</SPAN></P>
<P class="p406 ft33">Målutredningens betänkande Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol varav följande framgår.</P>
<P class="p53 ft7">Målutredningen har haft i uppdrag att analysera om det finns behov av särskilda åtgärder för vissa måltyper i organisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att åstadkomma särskild snabbhet eller särskild kompetens i domstolsförfarandet. Med särskilda åtgärder avses lagreglerade särlösningar, t.ex. tidsfrister, sammansättningsregler som innebär att särskilda ledamöter deltar i handläggningen eller särskilda domstolar. Gemensamt för i stort sett alla typer av mål är att det finns ett behov av ett snabbt avgörande. En annan sak som förenar nästan alla måltyper är att mycket står på spel för parterna. För att domstolen snabbt ska kunna fatta materiellt riktiga avgöranden krävs i de allra flesta fall att de domare som handlägger målen har omfattande kunskaper. Detta leder Målutredningen till slutsatsen att den allmänna ordningen för domstolsprövningen måste sörja för att alla mål avgörs inom rimlig tid och med hög kompetens. <A href="#page_171"><SPAN class="ft49">145</SPAN></A></P>
<P class="p212 ft7">Mot den bakgrunden anser utredningen att särskilda åtgärder – dvs. författningsreglerade särlösningar – bör användas endast när det finns ett behov av extra stor skyndsamhet eller extra hög eller annan särskild kompetens. Behovet av skyndsamhet eller kompetens för en viss måltyp bör vara särskilt stort i förhållandet till de behov som övriga måltyper har i dessa avseenden. Användningen av särskilda åtgärder är nödvändig eller önskvärd i vissa fall. Samtidigt är användningen så gott som alltid förenad med nackdelar och risker. För att kunna uppnå det önskvärda positiva resultatet genom särskilda åtgärder måste nästan alltid något annat värdefullt gå förlorat. Det gör att särskilda åtgärder enligt utredningens uppfattning bör användas restriktivt. När det konstateras att en måltyp har behov av extra stor skyndsamhet eller extra hög eller annan kompetens, bör vidare alltid den minst ingripande åtgärden som kan möta behovet användas. Med utgångspunkt i det anförda har Målutredningen ställt upp ett antal principer för när det enligt utredningens uppfattning finns ett behov av särskilda åtgärder. Enligt utredningens</P>
<P class="p289 ft36"><SPAN class="ft35">145 </SPAN>SOU 2010:44 s. 17.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">171</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft7">bedömning finns ett behov av särskilda åtgärder för att uppnå särskild skyndsamhet när:</P>
<P class="p179 ft7"><SPAN class="ft102">•</SPAN><SPAN class="ft19">prövningen har betydelse för om en person ska vara fortsatt frihetsberövad,</SPAN></P>
<P class="p179 ft7"><SPAN class="ft102">•</SPAN><SPAN class="ft19">särskilt skyddsvärda eller utsatta personer är parter och utgången i målet har betydelse för deras grundläggande levnadsbetingelser,</SPAN></P>
<P class="p407 ft44"><SPAN class="ft102">•</SPAN><SPAN class="ft103">avgörandet blir meningslöst om det inte fattas inom viss kortare tid eller</SPAN></P>
<P class="p408 ft7"><SPAN class="ft102">•</SPAN><SPAN class="ft19">särskilda skyndsamhetskrav följer av Sveriges internationella åtaganden.</SPAN><A href="#page_172"><SPAN class="ft49">146</SPAN></A></P>
<P class="p409 ft7">I vissa typer av mål kan kretsen av personer som har ett intresse av ett snabbt avgörande dessutom omfatta fler än parterna. Avgörandena i vissa typer av mål kan ha betydelse för konkurrensförhållandena mellan företag på en hel marknad. Utgången kan således få betydelse också för andra företag än det som är part i processen. Som exempel kan nämnas mål om offentlig upphandling där även andra företag än det som har ansökt om överprövning av upphandlingen har ett intresse av ett snabbt avgörande. Också det företag som vunnit upphandlingen och övriga företag som deltagit i upphandlingsförfarandet har ett intresse av att få ett slutligt besked att förhålla sig till. Vid en långdragen process, som innebär att upphandlingen inte kan slutföras, finns det vidare risk för att den upphandlande myndigheten inte kan tillhandahålla medborgarna viktiga samhällsfunktioner i enlighet med sitt uppdrag.<A href="#page_172"><SPAN class="ft49">147</SPAN></A></P>
<P class="p92 ft7">I t.ex. <NOBR>EU-rättslig</NOBR> lagstiftning och konventioner som Sverige har tillträtt ställs ibland upp krav på att en domstolsprövning ska ske extra skyndsamt eller inom viss angiven tid. För att säkerställa att vi lever upp till våra internationella åtaganden, krävs i denna situation särskilda åtgärder. En annan sak är att Sverige i ett tidigare skede bör försöka påverka innehållet i de internationella regelverken så att krav på särskild skyndsamhet ställs upp i dem endast när detta verkligen är påkallat.<A href="#page_172"><SPAN class="ft49">148</SPAN></A></P>
<P class="p294 ft36"><SPAN class="ft51">146</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2010:44 s. 21 f.</SPAN></P>
<P class="p151 ft50"><SPAN class="ft51">147</SPAN><SPAN class="ft54">SOU 2010:44 s. 320.</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">148</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 2010:44 s. 335 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">172</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p410 ft33">Exempel på remissinstansernas synpunkter avseende betänkandet Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)</P>
<P class="p411 ft7"><SPAN class="ft31">Försvarets materielverk</SPAN>: Överprövningsprocesser på upp till ett år, och även längre tid än så, torde inte vara ovanliga. Inte minst mindre leverantörer torde emellertid ha svårt att kunna lämna anbud som kanske måste vara bindande i upp till sex till tolv månader. Det finns en uppenbar risk att leverantörer tvingas avstå från att lämna anbud om krav ställs upp på så långa bindningstider. Så långa bindningstider är knappast heller affärsmässigt och ekonomiskt försvarbara.</P>
<P class="p412 ft7"><SPAN class="ft31">Skatteverket</SPAN>: Handläggningstiden för överprövade upphandlingsärenden blir många gånger lång. Kostnaden för denna tid kan bli oproportionerligt hög i förhållande till upphandlingsobjektets faktiska värde. En snabbare och säkrare handläggning gynnar både upphandlande myndigheter och leverantörer.</P>
<P class="p154 ft7"><SPAN class="ft31">Lunds universitet</SPAN>: De långa handläggningstiderna skapar som regel verksamhetsmässiga förseningar och kan tillintetgöra och stjälpa vissa projekt, som på grund av domstolsprövning inte går att genomföra alls och i vissa fall kan en försenad process leda till att enskilda personer som varit tänkta mottagare, skadas. Vill understryka vikten av att de långa handläggningstiderna minskar väsentligt för att såväl öka tilltron till rättsprocessernas betydelse som för att minska de totala transaktionskostnaderna och eventuella skador förenade med förseningar.</P>
<P class="p156 ft7"><SPAN class="ft31">Göteborgs universitet</SPAN>: Det stora gisslet med överprövningar i dag är den tidsförlust som drabbar såväl leverantörer som upphandlande myndighet till följd av lång handläggningstid. Domstolarnas långa handläggningstider i kombination med avtalsspärren leder till att projekt fördröjs och i en del fall att viktig samhällsservice uteblir. Eftersom det från upphandlande myndighets sida inte går att förutse hur lång tid handläggningen i rätten kommer att bli, är det svårt att planera tidsramarna för en upphandling.</P>
<P class="p413 ft7"><SPAN class="ft31">Havs- och vattenmyndigheten</SPAN>: Risken för överprövning av genomförda upphandlingar är ett stort problem när det gäller planering och genomförande av myndigheternas verksamheter och något som, i enlighet med vad utredningen påpekar, bidrar till att förfrågningsunderlaget inte utformas på ett optimalt sätt när det gäller att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">173</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">uppnå den goda affären. Det är därför av yttersta vikt att domstolsprövningen blir snabb, korrekt och enhetlig.</P>
<P class="p49 ft31">Myndigheten för tillgängliga medier<SPAN class="ft7">: Instämmer i kritiken mot att domstolarna inte ser och tar hänsyn till följderna av en utdragen process och resultatet av en överprövning.</SPAN></P>
<P class="p49 ft7"><SPAN class="ft31">Statens skolverk</SPAN>: Det färre antalet domstolar måste ges resurser och bemannas så att dagens oacceptabla handläggningstider kan förkortas.</P>
<P class="p49 ft7"><SPAN class="ft31">Växjö kommun</SPAN>: Det viktigaste är att effektivisera domstolarnas handläggningstider och att i möjligaste mån uppnå en enhetlig rättspraxis men ifrågasätter om detta uppnås med koncentration till färre domstolar.</P>
<P class="p49 ft7"><SPAN class="ft31">Stockholms läns landsting</SPAN>: De långa handläggningstiderna för överprövningarna av upphandlingar är ett problem för upphandlande myndigheter. Den långa handläggningstiden orsakar allvarliga driftstörningar samt kräver ibland som en nödvändighet temporära lösningar under överprövningstiden som leder till ökade kostnader, vilket motverkar direkt ett av syftena med upphandlingsregelverket dvs. ett effektivt användande av skattemedel. En tidsgräns bör införas för hur länge respektive domstolsinstans får arbeta med ett ärende. Förvaltningsdomstol bör ha avgjort ett ärende inom tre månader, medan kammarrätten bör avgöra ärendet inom fyra månader.</P>
<P class="p50 ft7"><SPAN class="ft31">Östergötlands läns landsting</SPAN>: Ett problem med dagens situation vid överprövningar är oförutsägbara handläggningstider och en oförutsebar kammarrättspraxis vilket riskerar att upphandlande myndighet blir avtalslös då avtal inte får tecknas under pågående domstolsprövning eller under den tid som krävs för att genomföra en ordinarie upphandling.</P>
<P class="p49 ft31">Sveriges kommuner och landsting (SKL)<SPAN class="ft7">: Handläggningstiderna i domstol är långa, vilket orsakar praktiska problem för upphandlande myndighet som inte vet när man får den vara eller tjänst som upphandlingen avser, men också för vinnande leverantör som inte vet när kontraktet börjar löpa. En ytterligare komplikation är att Konkurrensverket anser att man ska påbörja en upphandling i så god tid att man hinner med en överprövning i två instanser under anbudens bindningstid, vilket gör att man måste påbörja en upphandling väldigt tidigt. Det innebär också att anbudsgivarna måste vara bundna av sina anbud under en orimligt lång tid. Mängden</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">överprövningar gör att upphandlande myndighet blir försiktiga i sina upphandlingsunderlag. Man upphandlar gärna till lägsta pris eftersom det blir tydligt vilket anbud som har lägsta pris. Man drar sig för att göra innovationsupphandlingar, eftersom man inte vet hur domstolarna ska bedöma underlaget. SKL vill understryka vikten av att domstolarna får tillräckliga resurser för att få till stånd den önskvärda förkortningen av handläggningstiderna. Resurstillskottet bör vara så signifikant att en tidsgräns för hantering i domstolar kan införas. Förvaltningsrätterna föreslås få en gräns på tre månader medan kammarrätterna har fyra månader på sig att avgöra ett ärende.</P>
<P class="p398 ft31">Sveriges offentliga leverantörer<SPAN class="ft7">: Anser att regeringen bör låta utreda om en gräns för längsta tillåtna handläggningstid i förvaltningsrätterna bör införas. En sådan åtgärd skulle exempelvis kunna utgöra ett alternativ till att tillåta direktupphandling under pågående överprövning på det sätt som utredningen föreslagit.</SPAN></P>
<P class="p173 ft7"><SPAN class="ft31">Visma Commerce AB</SPAN>: Den långa handläggningstiden för överprövningsmål är ett allvarligt hinder för en effektiv offentlig upphandling och är negativ för såväl upphandlare som leverantörer. Ett komplement till specialiseringen skulle kunna vara att en maximal handläggningstid för upphandlingsmål fastställs.</P>
<P class="p173 ft7"><SPAN class="ft31">Förvaltningsrätten i Uppsala</SPAN>: Tyngdpunkten i rättskipningen ska ligga i första instans, varför det är särskilt angeläget att förvaltningsrätterna kan upprätthålla korta handläggningstider. Det har visat sig att tiden från det att sakprövade mål blir klara för avgörande till dess att de avgörs uppgår till i genomsnitt 31 dagar. I de allra flesta fall uppgår handläggningstiden till två månader i förvaltningsrätt, 3,4 månader i kammarrätt om prövningstillstånd meddelas och fullständig sakprövning sker, samt 0,7 månader i HFD vilket sammantaget för en fullständig sakprövning i två instanser och nekat prövningstillstånd i HFD blir 6,1 månader. Förvaltningsrätten upplever att problemet med långa handläggningstider är kraftigt överdriven.</P>
<P class="p268 ft7"><SPAN class="ft31">Förvaltningsrätten i Jönköping</SPAN>: Det är svårt att avgöra målen ännu snabbare än i dag, särskilt mot bakgrund av att de längre handläggningstiderna ofta beror på att parterna – även myndigheterna – begär anstånd med sina yttranden.</P>
<P class="p157 ft44"><SPAN class="ft90">Hörselskadades Riksförbund</SPAN>: Många upphandlingar inom hjälpmedelsområdet överprövas. Detta gäller i synnerhet upphandlingar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">175</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">av hörapparater där i princip varenda upphandling överprövas, ofta flera gånger. Det är därför mycket viktigt att handläggningstiderna kortas och att domstolarna har specifik kompetens på området.</P>
<P class="p41 ft7"><SPAN class="ft31">Falu Energi och Vatten AB</SPAN>: Gällande problemet med handläggningstider har utredningen inte kommit med tillfredsställande förslag för att minska handläggningstiderna. Förslaget om undantag för direktupphandling under överprövning är förvisso välkommet men hanterar egentligen inte problemet utan bara effekten av det. Om handläggningstiderna inte var längre än ett par veckor för eninstansprövningar vore detta undantag troligen inte nödvändigt annat än för ytterst få upphandlingar.</P>
<P class="p414 ft9"><SPAN class="ft9">5.10.4</SPAN><SPAN class="ft99">Andra länder som har tidsfrister för prövning i första instans</SPAN><A href="#page_176"><SPAN class="ft65">149</SPAN></A></P>
<P class="p415 ft7">I <SPAN class="ft31">Tyskland </SPAN>gäller att ett avgörande ska fattas av en särskild prövningsinstans (Vergabekammern) inom fem veckor från det att ärendet kom in. Möjlighet finns att förlänga tiden för prövning.<A href="#page_176"><SPAN class="ft49">150</SPAN></A></P>
<P class="p92 ft7">I <SPAN class="ft31">Danmark </SPAN>inträder en förlängd avtalsspärr tills Klagenämnden beslutat om den förlängda avtalsspärren ska fortsätta att gälla. Ett sådant beslut ska fattas inom 30 dagar och utgör en ganska omfattande prövning där vikten av den upphandlande myndighetens intresse av att upphandlingen får fortgå tas med i bedömningen. Endast ett fåtal upphandlingar stoppas under hela överprövningen. I det fall en leverantör får rätt i slutändan återstår skadestånd. Därför upplevs stoppade upphandlingar inte som något stort problem i Danmark.</P>
<P class="p416 ft106"><SPAN class="ft104">5.10.5</SPAN><SPAN class="ft105">Bör en regel om tidsfrist för förvaltningsrätternas prövning samt skyndsam handläggning införas?</SPAN></P>
<P class="p44 ft7">Syftet med utredningen är att öka effektiviteten i upphandlingsförfarandena genom att finna sätt att komma till rätta med de problem som orsakas, både samhällsekonomiskt och för berörda aktörer, av att upphandlingar stoppas när de blir överprövade i</P>
<P class="p368 ft36"><SPAN class="ft51">149</SPAN><SPAN class="ft55">Detta avsnitt bygger till stor del på de svar utredningen fått från respektive land.</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">150</SPAN><SPAN class="ft55">Ds 2009:30, s. 123.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft7">domstol. Som utredningen ser det bör den föreslagna påtalandeskyldigheten/mellanvägen (se mer i avsnitt 5.8) leda till att färre upphandlingar begärs överprövade samt att processen i domstolarna renodlas. Med utredningens förslag om tidsfrist ska alla överprövningar i förvaltningsrätt ske inom 90 dagar från ansökan om överprövning om det inte finns synnerliga skäl för att överskrida tidsfristen. Överprövningar är en viktig del av rättssäkerheten vid upphandlingar. Samtidigt innebär en överprövning att hela upphandlingsprocessen stannar upp, eftersom varken leverantören eller myndigheten kan vara säker på när och om kontraktet kan undertecknas. Det är därför av stort intresse hur lång tid överprövningsprocessen tar.</P>
<P class="p173 ft7">De flesta överprövningsmålen avgörs relativt snabbt. Hälften av upphandlingsärendena i förvaltningsrätterna avgörs inom 1,7 månader. Skillnaderna i handläggningstid är dock stora, inte bara mellan olika domstolar utan även mellan mål som handläggs av samma domstol. Den genomsnittliga handläggningstiden för överprövningsmål i förvaltningsrätterna var 1,9 månader under år 2012.<A href="#page_177"><SPAN class="ft49">151 </SPAN></A>75 procent av upphandlingsmålen är avgjorda inom 2,6 månader. Handläggningstiderna i förvaltningsrätterna har mer än fördubblats sedan år 2005. Samtidigt har antalet mål ökat kraftigt under perioden. I tre fjärdedelar av alla överprövningar slutar överprövningsprocessen när förvaltningsrätten har fattat sitt slutliga beslut. I 30 procent av alla överprövningar i förvaltningsrätten får leverantören helt eller delvis bifall. Omkring 25 procent av ärendena som tas upp i förvaltningsrätterna blir överklagade till kammarrätt. I de flesta fall vägrar dock kammarrätten att ta upp fallet. Endast 170 (utav 818) ärenden beviljades prövningstillstånd i kammarrätt under 2013.<A href="#page_177"><SPAN class="ft49">152 </SPAN></A>Satt i relation till antalet annonserade upphandlingar (19 955 st) sker en sakprövning i kammarrätten i mindre än 1 procent av totala antalet upphandlingar.</P>
<P class="p418 ft53"><SPAN class="ft51">151</SPAN><SPAN class="ft52">Genomsnittlig handläggningstid var 2,3 månader under 2013. I de handläggningstider som redovisats ingår mål som inte sakprövats varför handläggningstiden för mål som sakprövas borde vara längre än de tider som angetts. Domstolsverkets statistikprogram medger inte att de inte sakprövade målen tas bort vid beräkning av handläggningstid. Om man utgår från att ett inte sakprövat mål tar cirka 10 dagar att avgöra borde den genomsnittliga handläggningstiden för överprövningsmål i förvaltningsrätterna vara närmare 2, 5 månader.</SPAN></P>
<P class="p419 ft36"><SPAN class="ft51">152</SPAN><SPAN class="ft55">Statistik uttagen den 10 oktober 2014 från Sveriges domstolar och Konkurrensverkets rapport 2013:9, s. 59 f och 84 f. samt 2014:1 s. 76 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">177</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">De ärenden som fått prövningstillstånd och blivit prövade i sak av kammarrätterna hade i genomsnitt en total handläggningstid på 6,5 månader under 2012, räknat från det att ärendet inkom till förvaltningsrätten till att kammarrätten slutligt avgjort ärendet.</P>
<P class="p41 ft7">De ärenden som fått prövningstillstånd och sakprövats i Högsta förvaltningsdomstolen hade på motsvarande sätt en total handläggningstid på i genomsnitt 13,1 månader.</P>
<P class="p41 ft7">Många remissinstanser har i sina yttranden avseende betänkandet Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) lyft fram vikten av att de långa handläggningstiderna minskar väsentligt för att såväl öka tilltron till rättsprocessernas betydelse som för att minska de totala transaktionskostnaderna och eventuella skador förenade med förseningar (se avsnitt 5.10.3).</P>
<P class="p228 ft7">Upphandlingsmål är visserligen enligt förvaltningsrätternas arbetsordningar klassificerade som förtursmål men frågan är om det räcker för att åstadkomma en prövning så skyndsamt som möjligt, detta också mot bakgrund av förvaltningsrätternas arbetsbörda och då upphandlingsmålen inte är de enda mål som ska tas med förtur. Det har visat sig att handläggningstiderna avseende upphandlingsmålen skiftar mycket, dels inom och dels mellan domstolarna. För att garantera att förfarandet inte drar ut på tiden bör enligt utredningens mening en reglering övervägas enligt vilken förvaltningsrätterna ska pröva målen inom en viss tid. Som nämnts tidigare finns inga regler avseende kammarrätternas eller Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av upphandlingsmål. Utredningen anser dock att en regel som innebär att förvaltningsdomstolarna ska handlägga mål om överprövning av en upphandling skyndsamt kan vara av värde för domstolarnas handläggning.</P>
<P class="p92 ft7">I rättsmedelsdirektiven ställs krav på att upphandlingsmål ska prövas effektivt och i synnerhet så skyndsamt som möjligt. Som utredningen ser det innebär rättsmedelsdirektiven ett krav på att prövning ska ske extra skyndsamt vad gäller upphandlingsmålen. För att säkerställa att Sverige lever upp till dessa särskilda skyndsamhetskrav krävs enligt utredningen särskilda åtgärder. Till detta kommer den betydelse som handläggningstiden i domstol har dels för de kostnader för samhället<A href="#page_178"><SPAN class="ft49">153 </SPAN></A>som är förenade med förseningar</P>
<P class="p70 ft36"><SPAN class="ft35">153 </SPAN>Se mer nedan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">178</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft7">på grund av överprövningar, dels för upphandlande myndighet/enhet och leverantörer och för uppnåendet av den goda affären. Utredningen föreslår därför att en regel bör införas som innebär att förvaltningsrätten ska pröva upphandlingsmål inom en viss tid samt att en regel som innebär att mål om överprövning av en upphandling ska handläggas skyndsamt bör införas. En tidsfrist kan i sig utgöra ett incitament att se över och förbättra t.ex. kommuniceringsrutiner i domstolarna samt övriga handläggningsrutiner. Exempelvis kan parterna inte räkna med anstånd och domstolarna kan använda sig av stupstocksförelägganden för att kunna avgöra mål om överprövning av upphandling inom 90 dagarsfristen. Det upphandlingsnätverk som finns i domstolarna bör t.ex. kunna ses som ett medel att försöka åstadkomma likformiga handläggningsrutiner.</P>
<P class="p420 ft7">Så som tidigare nämnts var den genomsnittliga handläggningstiden för överprövningsmål i förvaltningsrätten 2,3 månader under år 2013. Kravet på skyndsam handläggning innebär att förvaltningsrätten även i fortsättningen ska avgöra målen så skyndsamt som möjligt. Kravet på skyndsamhet kan enligt utredningens mening i vissa mål inte anses uppfyllt enbart för att domstolen hållit sig inom</P>
<P class="p421 ft8"><SPAN class="ft8">90</SPAN><SPAN class="ft39">dagarsfristen.</SPAN></P>
<P class="p422 ft8">Den föreslagna tidsfristen tillsammans med exemplifieringen av</P>
<P class="p423 ft7">vad som kan förutses av en upphandlande myndighet eller enhet (se mer i avsnitt 5.9) löser inte problemet med stoppet av upphandlingen vid överprövning men gör att den tid stoppet pågår blir mer förutsebar och i vissa fall betydligt kortare än tidigare. Upphandlande myndighet eller enhet borde genom förslagen ges större möjlighet att uppnå den goda affären.</P>
<P class="p12 ft7">Utredningen har bett enheten för samordning och stöd (analysfunktionen) på socialdepartementet om en samhällsekonomisk bedömning av förslaget om tidsfrister för förvaltningsrätternas prövning. Av den bedömning utredningen därefter tagit del av framgår bl.a. följande. En samhällsekonomisk beräkning är en kalkyl som syftar till att ge ett beslutsunderlag för val av olika alternativ. I det här fallet rör det sig om i vilken mån det ska införas regler som snabbar upp behandlingen av mål. Det finns en mängd aspekter på förändrade regler men för att alls göra beräkningen möjlig har enheten valt att endast låta tidsaspekten ingå i beräkningen. Alla andra dimensioner, som t.ex. kvalitet eller inverkan på upphand-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">179</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p424 ft7">lingsunderlaget, har uteslutits ur beräkningarna. Förändrade regler innebär potentiellt såväl intäkter som kostnader. Intäkterna består i snabbare genomförda upphandlingar och därmed förverkligade projekt. Kostnaderna kan t.ex. röra sig om de ökade kostnader som uppstår då t.ex. domstolarna snabbare ska avgöra ärenden. Denna kalkyl avser endast intäktssidan. För ett fullständigt beslutsunderlag behöver de bedömda intäkterna ställas mot de kostnader som kan uppstå. Kostnaderna får bedömas i ett annat sammanhang. Så mycket kan dock sägas om det slutliga beslutsunderlaget att intäkterna ger en indikation på hur stora kostnadseffekterna får vara för att regelförändringen ska vara samhällsekonomiskt motiverad. För att underlätta kalkylen har enheten valt att göra antagandet att den gräns på 90 dagars handläggningstid som prövas här också förverkligas i samtliga fall. I beräkningarna antas därför att samtliga ärenden som i dagsläget tar längre tid än 90 dagar i det nya alternativa läget tar exakt 90 dagar. Intäkten av snabbare handläggning bygger på den teoretiska grunden att en given nyttighet har större värde ju tidigare den kan tas i anspråk. Den skola som byggs och tas i bruk ett år tidigare än samma skola ett år senare avkastar ett större värde än den senarelagda skolan. Inom ramen för samhällsekonomiska kalkyler i allmänhet används diskonton för att jämställa intäkter och kostnader som uppstår vid olika tidpunkter. I denna kalkyl har ett diskonto per år på 4 procent använts. För denna kalkyls syften har årsdiskontot räknats om till ett diskonto per dag. Det finns viss statistik att tillgå för en kalkyl av nämnt slag. Statistiken är översiktlig och är inte framtagen för att göra den här typen av kalkyler möjliga. Det ska också sägas att resultatet är att betrakta mer som en ungefärlig indikation än ett precist resultat. Senast kända statistik ger vid handen att den offentliga upphandlingen omfattar cirka 600 miljarder kronor<A href="#page_180"><SPAN class="ft49">154</SPAN></A>. Närmare åtta procent av upphandlingarna leder till överprövning. Åtta procent av 600 miljarder är 48 miljarder kronor. Den genomsnittliga handläggningstiden vid förvaltningsrätterna är knappt två månader. Enligt uppgifter har</P>
<P class="p105 ft53"><SPAN class="ft107">154 </SPAN>Utredningens anmärkning: Enligt Dagens Samhälles kartläggning ”Den offentliga marknaden 2011” köper offentlig sektor in varor och tjänster för sammanlagt 820 miljarder kronor varje år. Utifrån DoubleChecks leverantörsanalyser, som utförts under snart fem år, beräknas den uppgå till mer än 1 000 miljarder kronor och har ca 250 000 olika leverantörer vilka är de som säkerställer att det svenska samhället fungerar (se http://www.doublecheck.se/ <NOBR>2011-05-02-12-33-35/55-doublecheck-ar-med-och-grundar-nya-branschorganisationen-</NOBR> <NOBR>foreningen-sveriges-offentliga-leverantorer-fsol,</NOBR> hämtad <NOBR>2015-01-08).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">75 procent av ärendena avgjorts efter 2,6 månader. Säg då som ett antagande att 85 procent av ärendena har avgjorts efter 3 månader. Det skulle motsvara en upphandlingskostnad på 15 procent av kostnaden för de överprövade ärendena. Den tänkta avkastningen på 5 procent leder till ett samhällsekonomiskt värde på 360 miljoner kronor. Med visst statistiskt stöd antas att den genomsnittliga tiden över tre månader är 51 dagar. Med ovanstående som grund kan konstateras att den samhällsekonomiska intäkten av att inga ärenden tar längre tid än tre månader är 2 miljoner kronor. Väldigt mycket talar dock för att det särskilt är de värdemässigt största ärendena som är sena. Det finns ingen samlad statistik över dessa förhållanden, man tvingas i stället till antaganden. Antag att de ärenden som tar längre tid än 90 dagar i genomsnitt är dubbelt så dyra som andra ärenden. Reformen skulle då innebära samhällsekonomiska intäkter på 4 miljoner kronor.</P>
<P class="p267 ft7">Försvarets materielverk har gett ett exempel på en av överprövning stoppad upphandling som i slutändan kom att leda till direkta merkostnader om drygt 25 miljoner kr. Även om en stoppad upphandling generellt inte medför så stora kostnader som nu nämnts kan utredningen inte bortse från att vissa stopp kan göra det. Att minska handläggningstiden kan därför ha stor betydelse ur samhällsekonomisk synpunkt.</P>
<P class="p425 ft7">Av Domstolsverkets yttrande under hand till utredningen framgår bl.a. följande. Domstolsverkets bedömning är att en tidsfrist om 90 dagar inte kan införas utan att processen påverkas på ett sätt som kräver resurstillskott till Sveriges Domstolar. Att uppskatta de ekonomiska konsekvenserna vid ett införande av en <NOBR>90-dagars</NOBR> tidsfrist för avgörande av <NOBR>LOU-mål</NOBR> är enligt verket förenat med stora svårigheter. Domstolsverket har i dag inte hela förslaget klart för sig och även med ett färdigt förslag är bedömningen synnerligen svår. Inte minst det förhållandet att verksamheten vid de olika förvaltningsrätterna, mot bakgrund av deras varierande storlek, måste organiseras på olika sätt medför svårigheter att göra en beräkning. En grov kostnadsuppskattning kan göras med utgångspunkt i styckkostnaden för <NOBR>LOU-mål.</NOBR> År 2013 var styckkostnaden, dvs. den genomsnittliga kostnaden, för <NOBR>LOU-mål</NOBR> 15 483 kr i förvaltningsrätt, 20 440 kr i kammarrätt och 11 381 kr i Högsta förvaltningsdomstolen. En analys av omloppstiderna för avgjorda <NOBR>LOU-mål</NOBR> i förvaltningsrätt visar att under de senaste tre helåren, <NOBR>2011–2013,</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">181</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">samt under 2014 har omkring 25 procent av målen en omloppstid som överstiger 90 dagar. Applicerat på år 2013, då 3 296 <NOBR>LOU-mål</NOBR> avgjordes i förvaltningsrätt, innebär det att drygt 820 mål måste hanteras med en kortare omloppstid för att tidsfristen ska uppnås. Domstolsverket gör bedömningen att arbetsbelastningen och därmed kostnaderna för att avgöra dessa mål inom 90 dagar grovt kan antas vara <NOBR>25–50</NOBR> procent högre än kostnaden för ett genomsnittligt <NOBR>LOU-mål.</NOBR> Kostnadsökningen vid ett införande av en tidsfrist om 90 dagar kan då uppskattas ligga i intervallet <NOBR>3,2–6,4</NOBR> miljoner kr per år i förvaltningsrätt (824*15 <NOBR>483*0,25-0,50=3</NOBR> 189 <NOBR>498-6</NOBR> 378 960).</P>
<P class="p49 ft7">Utredningen anser i likhet med Domstolsverket att kostnaden för förvaltningsrätterna av införandet av en regel om tidsfrist är svårbedömd. Utredningen anser dock till skillnad från Domstolsverket att kostnaden borde kunna hållas på en relativt låg nivå. Om allt annat ska vara lika i förvaltningsrätterna kommer utredningens förslag förvisso att innebära ett behov av resurstillskott för förvaltningsrätterna. Som utredningen ser det finns det emellertid en möjlighet att förvaltningsrätterna prioriterar upphandlingsmålen på ett annat sätt än vad som sker i dag. Det skulle då mera bli fråga om att förvaltningsrätternas organisation ses över. Förslaget innebär att drygt 820 mål utav det totala antalet mål som kommer in till förvaltningsrätterna (cirka 105 000 mål) kommer att behöva hanteras något snabbare än vad som i dag är för handen. Förslaget ska även ses tillsammans med de övriga förslag som utredningen har lämnat. Med förslaget att införa en regel som innebär att inga nya omständigheter eller bevis som huvudregel får åberopas i kammarrätten borde kostnaderna för kammarrätternas handläggning av upphandlingsmål minska till följd av en snabbare handläggning av målen. Regeln borde även innebära att upphandlingsprocessen koncentreras till underrätt, vilket enligt utredningens mening borde minska den totala handläggningstiden för upphandlingsmål. Den mellanväg (påtalandeskyldighet) som utredningen föreslår borde dessutom minska behovet av överprövningar samt göra målen mer renodlade och därmed effektivisera överprövningsförfarandet. De kostnader som kan vara förenade med förslaget om tidsfrist för förvaltningsrätternas prövning kan inte ses isolerat utan bör ses i ljuset av de förmodat minskade kostnaderna för förvaltningsdomstolarna som ovan nämnts. Till detta kommer att förslaget med tidsfrist för förvaltningsrätternas prövning dessutom förväntas inne-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">bära samhällsekonomiska besparingar såsom beskrivits tidigare. Det är också rimligt att anta att en ökad förutsebarhet avseende upphandlingsförfarandet skulle kunna leda till viss sänkning av anbudspriset vilket i så fall borde leda till att upphandlande myndigheter eller enheter har större möjligheter att göra en god affär.</P>
<P class="p173 ft7">Redan i dag måste olika måltyper prioriteras i förhållande till andra. Skälen härför kan vara flera, där mål om frihetsberövanden och mål som har stor betydelse ur ekonomisk synpunkt för en enskild av naturliga skäl prioriteras högt. Enligt utredningens mening bör också mål som är av stor samhällsekonomisk betydelse kunna prioriteras på så sätt att de handläggs före andra mål. När det gäller upphandlingsmålen kan de, mot bakgrund inte minst av det totala årliga värdet av de offentliga upphandlingarna, tveklöst sägas vara av mycket stor samhällsekonomisk betydelse och där en lång handläggningstid i domstolarna medför betydande samhällskostnader. En prioritering av dessa mål i enlighet med utredningens förslag skulle innebära att ett, i förhållande till det totala antalet inkommande mål i förvaltningsrätterna, litet antal mål kommer att handläggas före mål som bedöms inte vara så brådskande. Detta måste enligt utredningens mening anses vara godtagbart. Sammantaget innebär det enligt utredningens mening att eventuella ökade kostnader för förvaltningsrätterna bör rymmas inom ramen för befintliga resurser.</P>
<P class="p426 ft7">Den föreslagna tidsfristen har också betydelse för tillämpningen av exemplifieringen som föreslås i avsnitt 5.9.</P>
<P class="p427 ft109"><SPAN class="ft28">5.11</SPAN><SPAN class="ft108">Frister för ansökan om upphandlingsskadeavgift samt för talan om skadestånd</SPAN></P>
<P class="p428 ft7"><SPAN class="ft87">Bedömning</SPAN>: Regeln om frist för ansökan om upphandlingsskadeavgift bör inte ändras.</P>
<P class="p429 ft7"><SPAN class="ft87">Förslag</SPAN>: Regeln om frist för att väcka talan om skadestånd för direktivstyrda upphandlingar bör ändras på så sätt att fristen ska räknas från och med den dag då sökanden fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om avtalet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">183</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9"><SPAN class="ft9">5.11.1</SPAN><SPAN class="ft99">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p177 ft8">Av kommittédirektiven framgår följande.</P>
<P class="p430 ft27">Frist för ansökan om upphandlingsskadeavgift</P>
<P class="p265 ft7">Konkurrensverket som är tillsynsmyndighet enligt LOU, LUF och LUFS, uppger i skrivelse den 18 september 2013 att den vanligaste orsaken till att ett ärende inte öppnas eller sedermera avskrivs är att ärendet är preskriberat, dvs. avtalet som har ingåtts med leverantören är äldre än ett år eller att avtalet inom kort kommer att preskriberas och således inte kan utredas tillräckligt väl innan preskriptionstiden löpt ut. Många otillåtna direktupphandlingar undgår därför verkets ingripande. Vidare är många ärenden utredningstunga och komplicerade så att de inte kan färdigutredas innan preskriptionsfristen löpt ut. Det finns därför enligt Konkurrensverket många otillåtna direktupphandlingar som verket får kännedom om men som bortprioriteras direkt eller avskrivs efter utredning på grund av den korta preskriptionsfristen. Konkurrensverket föreslår därför att preskriptionstiden förlängs till två år.</P>
<P class="p431 ft7">I anledning av nya direktiv på upphandlingsområdet<A href="#page_184"><SPAN class="ft49">155 </SPAN></A>har Regeringskansliet i promemorian Nya regler om upphandling (Ds 2014:25) föreslagit vissa ändringar i LOU och LUF. Reglerna om rättsmedel har överförts i stort sett oförändrade till den nya föreslagna lagstiftningen om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Några ändringar av den ovan berörda ansökningsfristen föreslås inte.</P>
<P class="p41 ft7">Utredaren ska överväga behov av ändring av fristen för ansökan om upphandlingsskadeavgift samt lämna de författningsförslag som övervägandena kan föranleda.</P>
<P class="p42 ft27">Frist för talan om skadestånd</P>
<P class="p44 ft7">Även fristen om skadestånd har förts in i de nya förslagen till upphandlingslagstiftning utan närmare överväganden beträffande fristens längd. I samband med översynen av tidsfristen för ansökan om</P>
<P class="p432 ft36"><SPAN class="ft35">155 </SPAN>Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU och 2014/25/EU.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft7">upphandlingsskadeavgift finns det skäl att göra en översyn av tidsfristen för talan om skadestånd. Utredaren ska överväga behov av ändring av fristen för ansökan om skadestånd i upphandlingslagstiftningen samt lämna de författningsförslag som övervägandena kan föranleda.</P>
<P class="p205 ft9"><SPAN class="ft9">5.11.2</SPAN><SPAN class="ft99">Aktuell reglering i nationell lagstiftning</SPAN></P>
<P class="p9 ft27">Frist för ansökan om upphandlingsavgift</P>
<P class="p47 ft7">Av 17 kap. 7 § första stycket LOU, LUF och LUFS framgår att när en ansökan om upphandlingsskadeavgift grundas på att myndigheten eller enheten har slutit avtal med en leverantör utan föregående annonsering och en eller flera leverantörer har ansökt om överprövning av avtalets giltighet inom de tidsfrister som anges i 16 kap. 17 §, får ansökan inte göras förrän fristen har löpt ut och samtliga beslut med anledning av överprövningen har vunnit laga kraft. Ansökan ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom sex månader från den tidpunkt då samtliga beslut med anledning av överprövningen har vunnit laga kraft.</P>
<P class="p271 ft7">Enligt 17 kap. 7 § andra stycket LOU, LUF och LUFS ska, när ingen leverantör har ansökt om överprövning av avtalets giltighet inom de tidsfrister som anges i 16 kap. 17 §, ansökan om upphandlingsskadeavgift ha kommit in till förvaltningsrätten inom ett år från det att avtalet slöts.</P>
<P class="p37 ft27">Frist för talan om skadestånd</P>
<P class="p47 ft7">Enligt 16 kap. 21 § LOU, LUF och LUFS ska talan om skadestånd väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt då avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten respektive enheten och en leverantör eller har förklarats ogiltigt enligt 13 § genom ett avgörande som vunnit laga kraft. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9"><SPAN class="ft9">5.11.3</SPAN><SPAN class="ft99">Tidigare förarbeten och utredningar</SPAN></P>
<P class="p433 ft33">Propositionen Nya rättsmedel på upphandlingsområdet varav följande framgår<A href="#page_186"><SPAN class="ft65">156</SPAN></A></P>
<P class="p169 ft7">När ansökan grundas på 17 kap. 1 § 3 LOU, LUF eller LUFS och ingen leverantör har ansökt om överprövning av avtal inom de tidsfrister som anges i 16 kap. 18 §, ska ansökan ha kommit in till förvaltningsrätten inom ett år från det att avtalet slöts. Promemorians<A href="#page_186"><SPAN class="ft49">157 </SPAN></A>förslag och bedömning överensstämmer med regeringens, utom såvitt gäller att det i promemorian föreslås att tidsfristen ska vara två år i de fall ingen leverantör har ansökt om överprövning.</P>
<P class="p41 ft7">I de fall ingen leverantör ansöker om överprövning inom den föreskrivna tiden (16 kap. 17 §), kan det många gånger tänkas att tillsynsmyndigheten får svårare att få vetskap om förvärvet i fråga och de närmare omständigheterna kring detta. I promemorian föreslogs att tillsynsmyndigheten i dessa fall skulle få två år på sig att ge in en ansökan. Vissa remissinstanser har framfört att den föreslagna tidsfristen är för lång. Stockholms läns landsting anför t.ex. att det inte kan anses rimligt att en upphandlande myndighet ska behöva leva i ovisshet i två år när det gäller eventuellt påförande av avgift. Det skulle enligt landstinget vara mer skäligt att tidsfristen sammanfaller med leverantörers tidsfrist att väcka talan om skadestånd, dvs. ett år från den tidpunkt då avtalet slöts. Försvarsmakten anför att kombinationen av strikt ansvar och en tidsfrist om två år är väldigt långtgående.</P>
<P class="p92 ft7">Det finns enligt regeringens mening goda grunder för att samma tidsfrist bör gälla för att ge in en ansökan om att avgift som för att väcka talan om skadestånd. I likhet med vad flera remissinstanser har framfört anser regeringen att tidsfristen i dessa fall bör begränsas till ett år från den tidpunkt då avtalet slöts. Det får anses vara tillräckligt med tid för att tillsynsmyndigheten ska kunna införskaffa tillräcklig utredning för att ge in en ansökan till domstolen.</P>
<P class="p41 ft7">Enligt gällande preskriptionsregler i LOU och LUF ska en talan om skadestånd väckas inom ett år från den tidpunkt då avtal slutits mellan upphandlande myndighet och leverantör. Ett avtal kan, med</P>
<P class="p230 ft36"><SPAN class="ft51">156</SPAN><SPAN class="ft55">Prop. 2009/10:180 s. 206 f. och 226.</SPAN></P>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft51">157</SPAN><SPAN class="ft66">Inom Finansdepartementet togs en departementspromemoria, Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet (Ds 2009:30) fram.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">186</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft7">hänsyn till bl.a. domstolens handläggningstid, ha löpt ut under viss tid innan det ogiltigförklaras. Detta kan i vissa fall leda till att en leverantörs skadeståndsanspråk är preskriberat när avtalet förklaras ogiltigt. För att en leverantör som drabbas av att ett avtal förklaras ogiltigt ska ha möjlighet att hinna väcka talan om skadestånd bör tidsfristen i LOU och LUF för talans väckande därför kompletteras. Regeringen anser, som Lagrådet har föreslagit, att tidsfristen i dessa fall bör fastställas till ett år från den tidpunkt avtalet har förklarats ogiltigt genom ett avgörande som har vunnit laga kraft. Den kommer därmed att motsvara den tid om ett år från det att ett avtal slöts som gäller för en leverantör som inte tilldelats ett kontrakt. För att införa ytterligare ändringar av preskriptionstiden, som påtalas av Konkurrenskommissionen, saknas emellertid underlag i nu aktuellt lagstiftningsärende.</P>
<P class="p37 ft110">Strikt ansvar kontra uppsåt eller oaktsamhet</P>
<P class="p434 ft7">Regeringen anser att upphandlingsskadeavgift ska kunna tas ut oberoende av om överträdelsen har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Strikt ansvar ska alltså gälla. Majoriteten av remissinstanserna har inte några invändningar mot förslaget. Konkurrensverket, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Stockholms Handelskammare och Konkurrenskommissionen tillstyrker strikt ansvar.</P>
<P class="p12 ft7">Försvarets materielverk (FMV) anför att det kan finnas skäl att ifrågasätta skälen för promemorians val av strikt ansvar. De sanktionssystem som förefaller förete mest likheter med de nu föreslagna och som finns inom konkurrensrätten och marknadsrätten och produktsäkerhetsområdet erfordrar subjektiva rekvisit såsom uppsåt och oaktsamhet för tillämpning. Resonemanget i promemorian om att upphandlande myndigheter och enheter har god kännedom om regelverket och att överträdelser därför kan antas bero på uppsåt eller oaktsamhet ifrågasätts, särskilt mot bakgrund av de nu aktuella lagförslagen och kommande särskilda reglering på försvarsområdet. Lagregleringarna kommer att medföra ytterligare komplexitet.</P>
<P class="p271 ft7">Skälen för regeringens förslag: Upphandlingskommittén föreslog att marknadsskadeavgift skulle kunna påföras upphandlande enheter som uppsåtligen eller av oaktsamhet i väsentligt hänseende</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">187</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">brutit mot gällande regler. Kommittén angav att det inte var möjligt att exakt ange när avgiften skulle kunna dömas ut, men angav åtta typsituationer när avgift borde aktualiseras. Att sanktionen var kopplad till ett krav på uppsåt eller oaktsamhet hos den upphandlande enhetens företrädare var efter mönster från konkurrenslagen (SOU 1999:139 s. 325 f). Utredningen gjorde inga överväganden om ett administrativt sanktionssystem med strikt ansvar.</P>
<P class="p49 ft7">Vid utformningen av reglerna om konkurrensskadeavgift som numera finns i konkurrenslagen (2008:579), påtalade regeringen att <NOBR>EU-rätten</NOBR> fordrar de subjektiva rekvisiten uppsåt eller oaktsamhet. För de sanktionsavgifter som redan fanns i lagstiftningen konstaterades dock att de nästan undantagslöst kan påföras utan hänsyn till subjektiva omständigheter (prop. 1992/93:56 s. 30). Inom marknadsrätten och produktsäkerhetsområdet har konstruktioner valts som uppvisar stora likheter med sanktionssystemet på konkurrensrättens område. I övrigt är det dock normalt med administrativa sanktionssystem som är baserade på idén om avkriminalisering och strikt ansvar vid överträdelser av vissa klara och tydliga bestämmelser.</P>
<P class="p334 ft7">Avgiftsskyldighet som bygger på strikt ansvar bidrar till en förenkling och effektivisering av ett sanktionssystem. Bedömningsinslaget blir betydligt mindre än om det för ansvar skulle krävas oaktsamhet eller uppsåt. För att en konstruktion med strikt ansvar ska vara försvarbar från rättssäkerhetssynpunkt bör det finnas ett starkt stöd för en presumtion att överträdelser på området inte kan ske på annat sätt än som en följd av uppsåt eller oaktsamhet.</P>
<P class="p49 ft7">Samtidigt som det finns skäl för att hantera överträdelser i administrativ ordning, finns det skäl som talar för ett mer straffrättsliknande förfarande med krav på uppsåt eller oaktsamhet. En strävan efter effektivisering kan innebära risker från rättssäkerhetssynpunkt. Det uppställs normalt inte riktigt samma krav på rättssäkerhet i fråga om regler vars efterlevnad upprätthålls genom hot om administrativa sanktioner som beträffande regler som beivras straffrättsligt. Anledningen är just att effektivitetsaspekter brukar sättas i förgrunden vid användning av administrativa sanktioner, medan krav på rättssäkerhet gör sig starkare gällande inom det straffrättsliga området. Detta hänger i sin tur samman med att straff främst är avsett att användas som en reaktion på gärningar som samhället anser vara särskilt klandervärda eller allvarliga. Administrativa sank-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">188</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">tioner är däremot vanligast inom rättsområden där argumenten för att införa eller bibehålla hot om straff inte är lika starka. Det bör dock poängteras att ett införande av administrativa sanktioner inte måste innebära en försämring från rättssäkerhetssynpunkt i förhållande till ett straffrättsligt förfarande. Kraven på effektivitet och rättssäkerhet måste naturligtvis balanseras vid utformningen av ett system med administrativa sanktioner och höga krav måste ställas på förutsägbarhet i fråga om administrativa sanktioner. Detta krav gäller i särskilt hög grad för sanktionsavgifter.</P>
<P class="p173 ft7">I fråga om sanktioner för att förebygga kommunalt domstolstrots på bl.a. socialtjänstens område yttrade regeringen att när det gäller sanktionsavgifter anses normalt det strikta ansvaret godtagbart när de som kan tänkas bli avgiftsskyldiga kan förväntas ha god kännedom om gällande föreskrifter och dessutom ha en särskild anledning att vaka över att dessa föreskrifter inte överträds. Enligt regeringens mening behöver det inte uppställas något krav på uppsåt eller oaktsamhet för att avgiftsskyldighet ska uppstå i sådana fall (prop. 2001/02:122 s. 24).</P>
<P class="p267 ft7">Även med beaktande av vad som anförts av FMV om komplexiteten i regelverket bör inte förutsättas annat än att upphandlande myndigheter och enheter kan förväntas ha god kännedom om upphandlingsreglerna. I enlighet med regeringens tidigare, i detta avsnitt återgivna, uttalanden i samband med införande av konkurrenslagen bör således inte anses erforderligt att uppställa ett krav på uppsåt eller oaktsamhet för att sanktionsavgift ska kunna påföras. Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen således att strikt ansvar ska gälla.</P>
<P class="p268 ft7">Det finns ett antal andra förutsättningar för att strikt ansvar ska vara försvarbart från rättssäkerhetssynpunkt. Bland annat måste den presumtion som det strikta ansvaret innebär hållas inom rimliga gränser. Myndigheten eller enheten får inte åläggas en orimlig bevisbörda för att undgå avgift. Det måste också finnas ett utrymme för att inte påföra en avgift om det skulle anses obilligt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">189</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft33">Departementspromemorian Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet varav följande framgår<A href="#page_190"><SPAN class="ft65">158</SPAN></A></P>
<P class="p44 ft7">Inom straffrätten finns bestämmelser om åtalsrespektive påföljdspreskription (35 kap. brottsbalken). Åtalspreskription innebär att påföljd inte får ådömas om preskription inträtt medan påföljdspreskription innebär att ådömd påföljd bortfaller efter viss angiven tid. Det finns flera skäl bakom reglerna om preskription. Från allmänpreventiv synpunkt är det inte lika angeläget att beivra överträdelser när en längre tid förflutit. Det kan vidare tyckas rimligt att den som begått överträdelsen vid någon tidpunkt ska kunna inrätta sig efter att det inte blir någon reaktion från samhället i anledning av brottet. Administrativa sanktionsavgifter uppvisar stora likheter med bötesstraff. Det bör därför även för marknadsskadeavgift finnas bestämmelser om under hur lång tid ansvar kan utkrävas. I likhet med vad som gäller för många andra sanktionsavgifter behöver således fastställas hur lång tid som tillsynsmyndigheten ska ha på sig för att ansöka om att marknadsskadeavgift ska påföras. Även tidpunkten från när fristen ska beräknas och hur fristen ska iakttas behöver bestämmas.</P>
<P class="p178 ft7">En tvåårig frist för leverantörens möjlighet att väcka talan om skadestånd föreslogs i det ursprungliga förslaget till LOU, Offentlig upphandling och EES – ett lagförslag (Ds 1992:4), men ändrades till ett år efter invändningar från bl.a. dåvarande Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Enligt förbunden kunde det inte anses rimligt att en upphandlande enhet skulle behöva leva i ovisshet i två år när det gäller eventuell skadeståndstalan på grund av procedurfel. Dessutom framhölls att en anbudsgivare som vill ifrågasätta upphandlingen och kräva skadestånd rimligen bör göra detta i anslutning till upphandlingen.</P>
<P class="p92 ft7">Upphandlingskommittén föreslog sedermera att talan om såväl marknadsskadeavgift som skadestånd skulle bestämmas till två år efter det att avtal tecknats (se mer nedan).<A href="#page_190"><SPAN class="ft49">159 </SPAN></A>Invändningar liknande dem som tidigare anförts mot en längre frist för skadeståndstalan framfördes även under remissbehandlingen av Upphandlingskom-</P>
<P class="p436 ft36"><SPAN class="ft51">158</SPAN><SPAN class="ft55">Ds 2009:30 s. 228 f.</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">159</SPAN><SPAN class="ft55">SOU 1999:139 s. 326.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft7">mitténs förslag. Sedan ÄLOU infördes har leverantörens tidsfrist för att väcka talan om skadestånd varit ett år.</P>
<P class="p173 ft7">I och med genomförandet av ändringsdirektivet kommer leverantörens möjlighet att begära överprövning att förändras väsentligt. En ansökan om överprövning av ett avtal kan ges in under en period om sex månader. Om ett avtal har slutits trots allvarliga fel under upphandlingsförfarandet, exempelvis genom otillåten direktupphandling, kommer således den upphandlande myndigheten eller enheten som regel att sväva i ovisshet om avtalets giltighet under denna tidsrymd. Därtill kan en leverantör väcka talan om skadestånd inom ett år.</P>
<P class="p173 ft7">Det är viktigt att framhålla att förslaget i promemorian gör skillnad på tillsynsmyndighetens roll och leverantörernas ekonomiska intresse av att upphandlingen går rätt tillväga och att tilldelningen av kontraktet går till den leverantör som lämnar det mest fördelaktiga anbudet. Det primära syftet med tillsynsmyndighetens roll är att tillvarata samhällets intresse av konkurrensutsättning och följaktligen att förbrukningen av allmänna medel sker ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Vid bestämmande av vilka preskriptionsfrister som bör gälla, måste en avvägning göras mellan dels tillsynsmyndighetens behov av att ha tillräckligt med tid för att utreda om talan om marknadsskadeavgift ska väckas, dels upphandlande myndigheters och enheters intresse av att under endast en begränsad tid inte veta huruvida en talan om sanktion kommer att väckas.</P>
<P class="p268 ft7">När det gäller tillsynsmyndighetens ansökan om marknadsskadeavgift, ska beaktas att förhållandena skiljer sig mellan de fall då ansökan grundas på att avtalsspärr inte iakttagits respektive då ett avtal förklarats få bestå av tvingande hänsyn till ett allmänintresse å ena sidan och otillåten direktupphandling å andra sidan. I de förstnämnda fallen finns alltid ett avgörande i ett överprövningsmål avseende överprövning av avtal. I dessa fall bör sex månader från den tidpunkt då domstolens beslut vann laga kraft, vara en väl avvägd tid mellan tillsynsmyndighetens behov av tid för utredning och upphandlande myndigheters respektive enheters intresse av att inte under en längre period sväva i ovisshet om en talan om sanktion kommer att väckas.</P>
<P class="p157 ft44">När det gäller otillåten direktupphandling, får tillsynsmyndigheten däremot väcka talan oberoende av om det finns ett avgörande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">191</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">från domstol avseende överprövning på talan av leverantör. Det bör därför införas bestämmelser för att i dessa fall undvika parallella processer; dvs. att ett mål om överprövning av avtal pågår samtidigt i samma eller annan instans som ett mål om marknadsskadeavgift när det gäller samma avtal. I 16 kap. 17 § anges de frister inom vilka en ansökan om överprövning av avtal från en leverantör ska ha kommit in till länsrätten. För att undvika parallella processer föreslås därför att tillsynsmyndighetens ansökan ska ha kommit in till länsrätten tidigast då aktuell tidsfrist i nämnda bestämmelse löpt ut och, om en eller flera leverantörer ansökt om överprövning, beslut i anledning av överprövningen vunnit laga kraft. Om flera leverantörer ansökt om överprövning och målen avgörs genom olika beslut i länsrätten eller talan förs vidare till överinstans endast i något av målen vinner besluten laga kraft vid olika tidpunkter. I dessa fall ska tillsynsmyndighetens ansökan ges in först när samtliga avgöranden i anledning av överprövning av avtalet vunnit laga kraft. Även den bortre gränsen för ansökan bör lämpligen knytas till att beslut om överprövning vunnit laga kraft. I likhet med vad som föreslås beträffande ansökan som grundas på 17 kap. 2 § 1 eller 2 bör tillsynsmyndigheten anses få tillräckligt med tid för sin utredning om ansökan ska ha kommit in till länsrätten inom sex månader från det att beslut om överprövning vunnit laga kraft. Om det finns flera avgöranden är utgångspunkten den dom eller det beslut som senast vann laga kraft.</P>
<P class="p334 ft7">I de fall ingen leverantör ansöker om överprövning inom den i 16 kap. 17 § föreskrivna tiden, kan det många gånger tänkas att tillsynsmyndigheten får svårare både att få vetskap om förvärvet i fråga samt de närmare omständigheterna kring detta. I dessa fall bör tillsynsmyndigheten ges möjlighet att ge in ansökan om marknadsskadeavgift inom två år från den tidpunkt då avtalet i fråga slöts.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">192</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p437 ft33">Upphandlingskommitténs betänkande Effektivare offentlig upphandling för fortsatt välfärd, trygghet och tillväxt varav följande framgår<A href="#page_193"><SPAN class="ft65">160</SPAN></A></P>
<P class="p53 ft7">Preskriptionstiden för skadestånd enligt LOU är ett år från den dag då avtal om upphandlingen slöts. Preskriptionstiden regleras inte av upphandlingsdirektiven och kan därför bestämmas helt enligt nationella önskemål. Preskriptionstiden är dock jämfört med andra länder enligt NOU:s rapport mycket kort. I förarbetena (se även nedan) anger departementschefen att ”Mitt förslag om en tidsfrist på ett år innebär i förhållande till de allmänna reglerna på området i Sverige en markant förkortning. Arbetsgruppens motsvarande förslag har dock utsatts för stark remisskritik med hänsyn till den osäkerhet som denna långa tid skulle innebära för de upphandlande enheterna som därmed inte skulle kunna avsluta sina upphandlingar innan fristen gått ut. Mitt förslag utgår från den olägenheten och önskemålet om att skadeståndsreglerna är effektiva.” De omständigheter som berördes i förarbetena till stöd för den ettåriga preskriptionstiden är i dag inte relevanta på grund av att en upphandling i dag anses avslutad när avtal sluts med leverantör. En upphandlande enhet kan mycket väl avsluta sin upphandling trots att en eventuell skadeståndstalan kan aktualiseras vid en senare tidpunkt. Dessutom följer de andra medlemsstaterna allmänna preskriptionstider. Den allmänna preskriptionstiden enligt preskriptionslagen är tio år.</P>
<P class="p212 ft7">Kommittén anser att tidsfristen för att begära skadestånd är för kort. Om en leverantör först vänder sig till kommissionen eller till tillsynsmyndigheten med klagomål avseende en upphandling torde en leverantör i normalfallet inte hinna få ett yttrande innan preskriptionstiden löpt ut. Med hänsyn till risken för att stå för rättegångskostnaderna är det naturligt att en leverantör först vänder sig till kommissionen eller tillsynsmyndigheten för att få en tolkning av upphandlingens överensstämmelse med reglerna innan han inleder en skadeståndstalan. Den allmänna preskriptionstiden enligt preskriptionslagen är 10 år. Kommittén anser att en lämplig avvägning kan vara att preskriptionstiden förlängs till två år. Den vanligaste</P>
<P class="p438 ft36"><SPAN class="ft35">160 </SPAN>SOU 1999:139 s. 325 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">193</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">avtalstiden är <NOBR>2–3</NOBR> år. Kommittén anser att en upphandlande enhet ska ges möjlighet att inför nästa upphandling åtgärda eventuella fel.</P>
<P class="p202 ft27">Reservationer mot kommitténs förslag:</P>
<P class="p169 ft7">Förslaget att tidsfristen för att begära skadestånd ska utökas till två år är inte bra. Då den vanligaste avtalstiden är <NOBR>två–tre</NOBR> år räcker det med ett års tidsfrist. Att förlänga tiden skulle innebära osäkerhet och att man inte alls hinner åtgärda eventuella fel innan nästa upphandling påbörjas. <A href="#page_194"><SPAN class="ft49">161</SPAN></A></P>
<P class="p209 ft7">I betänkandet föreslås att tiden för såväl talan om skadestånd som föreslagen framställning om marknadsskadeavgift ska vara två år. Preskriptionstiden ska vara en avvägning mellan leverantörernas möjlighet att tillvarata sin rätt och samtliga parters intresse av att den upphandlande enheten gör rätt i nästa upphandling. I nuvarande LOU ska talan om skadestånd väckas inom ett år, LOU 7 kap. 8 §. Svea Hovrätt har i en dom uttalat att talefristen på ett år inte strider mot rättsmedelsdirektivet och att ettårsfristen inte heller är orimlig sett ur ett gemenskapsrättsligt perspektiv. Avtal gäller ofta två år. Det är väsentligt när ny upphandling påbörjas att upphandlande enhet vet att förra upphandlingen skedde utan anmärkning. En preskriptionstid på ett år bör därför enligt min mening gälla också i fortsättningen. <A href="#page_194"><SPAN class="ft49">162</SPAN></A></P>
<P class="p228 ft7">Kommittén föreslår att preskriptionstiden för skadeståndstalan förlängs från ett till två år. Tvåårsregeln föreslås också gälla vid talan om marknadsskadeavgift. En tvåårig preskriptionstid föreslogs redan i det ursprungliga förslaget till lag om offentlig upphandling, Offentlig upphandling och EES – ett lagförslag (Ds 1992:4), men ändrades till ett år efter skarp kritik från bl.a. Kommun- och Landstingsförbunden. Kritiken gick ut på att det inte kunde anses rimligt att en upphandlande enhet skulle behöva leva i ovisshet i två år när det gäller eventuell skadeståndstalan på grund av procedurfel. Möjligheten att snabbt rätta till eventuella fel och undvika samma misstag vid nya upphandlingar ansågs vidare begränsas av den långa tidsfristen för skadeståndstalan. Vidare framhölls att en anbudsgivare som vill ifrågasätta upphandlingen och kräva skadestånd rim-</P>
<P class="p224 ft36"><SPAN class="ft51">161</SPAN><SPAN class="ft55">Särskilt yttrande och reservation från ledamoten Gunvor G. Ericson (mp).</SPAN></P>
<P class="p151 ft36"><SPAN class="ft51">162</SPAN><SPAN class="ft55">Reservation och särskilt yttrande från ledamoten Gunnel Bengtsson (c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">194</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft7">ligen bör göra detta i anslutning till upphandlingen. Den stora insyn och öppenhet som följer med upphandlingsreglerna åberopades också för att en anbudsgivare skulle agera i nära anslutning till upphandlingen och inte vänta i upp till två år med en skadeståndstalan. Vi menar att den kritik som riktades mot en preskriptionstid på två år även gäller i dag. En tvåårig preskriptionstid skulle kunna leda till att ett avgörande i tingsrätt kan ta upp till fyra år från det att upphandlingen avslutats. Det säger sig självt att det är högst otillfredsställande med en sådan tidsutdräkt. Inte minst den långa ovisshet som den upphandlande enheten måste leva med gör att vi bestämt avvisar den av kommittén föreslagna förlängningen av preskriptionstiden för skadeståndstalan. Samma skäl talar för att preskriptionstiden när det gäller marknadsskadeavgiften inte ska sättas till mer än ett år. <A href="#page_195"><SPAN class="ft49">163</SPAN></A></P>
<P class="p439 ft33">Propositionen om offentlig upphandling varav följande framgår<A href="#page_195"><SPAN class="ft65">164</SPAN></A></P>
<P class="p38 ft7">Enligt rättsmedelsdirektiven ska skadeståndsregler finnas. Vad gäller tiden för väckande av talan gäller inte några särskilda regler enligt rättsmedelsdirektiven. Det är alltså en fråga för varje enskilt land att självt avgöra vilken tid som bör väljas. Mitt förslag om en tidsfrist på ett år innebär i förhållande till de allmänna reglerna på området i Sverige en mycket markant förkortning. Arbetsgruppens motsvarande förslag har dock utsatts för stark remisskritik med hänsyn till den osäkerhet som denna långa tid skulle innebära för de upphandlande enheterna som därmed inte skulle kunna avsluta sina upphandlingar innan fristen gått ut.<A href="#page_195"><SPAN class="ft49">165 </SPAN></A>Mitt förslag utgår från en avvägning mellan den olägenheten och önskemålet att skadeståndsreglerna är effektiva.</P>
<P class="p440 ft36"><SPAN class="ft51">163</SPAN><SPAN class="ft64">Särskilt yttrande av experterna Ulf Palm och Eva Sveman.</SPAN></P>
<P class="p166 ft50"><SPAN class="ft51">164</SPAN><SPAN class="ft57">Prop. 1992/93:88 s. 45 f.</SPAN></P>
<P class="p207 ft36"><SPAN class="ft51">165</SPAN><SPAN class="ft55">I Ds 1992:4 föreslogs att tidsfristen skulle vara två år efter den tidpunkt då överträdelsen ägde rum, s. 144.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">195</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9"><SPAN class="ft9">5.11.4</SPAN><SPAN class="ft99">Rättsmedelsdirektiven och </SPAN><NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis</P>
<P class="p44 ft7">Vid överträdelse av artiklarna 1.5, 2.3 eller 2a.2 ska medlemsstaterna föreskriva ogiltighet i enlighet med artikel <NOBR>2d.1–2e.3</NOBR> eller alternativa sanktioner. Alternativa sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.<A href="#page_196"><SPAN class="ft49">166 </SPAN></A>Enligt ändringsdirektivet finns ingen skyldighet för medlemsstaterna att införa bestämmelser om sanktionsmöjligheter vid otillåtna direktupphandlingar.<A href="#page_196"><SPAN class="ft49">167 </SPAN></A>Enligt rättsmedelsdirektiven ska skadeståndsregler finnas. Vad gäller tiden för väckande av talan gäller inte några särskilda regler enligt rättsmedelsdirektiven. Det är alltså en fråga för varje enskilt land att avgöra vilken tid som bör väljas.</P>
<P class="p228 ft7">Av <NOBR>EU-domstolens</NOBR> dom i <NOBR>Uniplex-målet</NOBR> framgår följande. Det krävs enligt artikel 1.1 i direktiv 89/665 att fristen för att ansöka om prövning i syfte att fastställa att det har skett en överträdelse av bestämmelserna om offentlig upphandling eller i syfte att få skadestånd ska räknas från den dag då sökanden fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om överträdelsen.<A href="#page_196"><SPAN class="ft49">168</SPAN></A></P>
<P class="p141 ft9"><SPAN class="ft9">5.11.5</SPAN><SPAN class="ft99">Andra EU- och </SPAN><NOBR>EES-länders</NOBR> reglering</P>
<P class="p44 ft7">Med hänsyn till den korta tid som utredningen getts att utreda dessa frågor har tid inte funnits att göra en komparativ analys av hur övriga relevanta länder reglerat frågorna.</P>
<P class="p277 ft36"><SPAN class="ft51">166</SPAN><SPAN class="ft55">Artikel 2e första och andra rättsmedelsdirektivens konsoliderade version.</SPAN></P>
<P class="p387 ft53"><SPAN class="ft51">167</SPAN><SPAN class="ft111">Av prop. 2009/10:180 s. 187 f. framgår följande. I promemorian föreslås i enlighet med ändringsdirektivet att en leverantör ska kunna begära överprövning och yrka att ett avtal förklaras ogiltigt när annonsering inte skett i enlighet med vad som krävs enligt LOU eller LUF, s.k. otillåten direktupphandling. Skälet för att dessutom införa en administrativ sanktion i fall av otillåten direktupphandling är enligt promemorian i huvudsak att hotet att drabbas av ogiltighet inte bedöms som tillräckligt för att komma tillrätta med otillåtna direktupphandlingar. Det är dock i dessa fall inte fråga om någon alternativ sanktion enligt ändringsdirektivet. Det får enligt regeringens mening anses klart att det finns ett problem med otillåtna direktupphandlingar. Det kan vidare antas att leverantörer i viss utsträckning har mindre incitament att föra talan om ogiltighet i dessa fall än i de fall när en upphandling faktiskt har genomförts. Vid en otillåten direktupphandling har de inte deltagit i någon upphandling och känner därför kanske inte till de närmare omständigheterna vid förvärvet av varan eller tjänsten. Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att möjligheten att föra talan om ogiltighet i fall av otillåten direktupphandling inte är tillräckligt utan behöver kompletteras med en möjlighet att påföra en sanktion i form av upphandlingsskadeavgift.</SPAN></P>
<P class="p294 ft36"><SPAN class="ft51">168</SPAN><NOBR><SPAN class="ft55">C-406/08,</SPAN></NOBR> punkt 35.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p233 ft9"><SPAN class="ft9">5.11.6</SPAN><SPAN class="ft99">Bör fristerna förlängas?</SPAN></P>
<P class="p9 ft27">Fristen för ansökan om upphandlingsskadeavgift</P>
<P class="p38 ft7">På Konkurrensverkets hemsida kan följande utläsas. Konkurrensverket kan konstatera att erfarenheterna av lagskärpningen, dvs. möjligheten för Konkurrensverket att gå till domstol och ställa krav på böter/upphandlingsskadeavgift för otillåtna offentliga upphandlingar, har varit goda. Den har medfört ökad respekt för regelverket, och därmed har lagen bidragit till effektivitet och rättssäkerhet. Lagen har också bidragit till att skattemedel används på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet. Ett problem som Konkurrensverket har upplevt under de år som lagen har varit i kraft är att preskriptionstiden på ett år är för kort. Det kan ta en viss tid innan Konkurrensverket får kännedom om en misstänkt lagöverträdelse och tiden för att utreda ett ärende har då inte alltid räckt till för att utreda tillräckligt väl, särskilt i komplicerade ärenden. Konkurrensverket har därför vänt sig till regeringen och föreslagit att preskriptionstiden i upphandlingslagarna LOU och LUF fördubblas till två år.<A href="#page_197"><SPAN class="ft49">169</SPAN></A></P>
<P class="p124 ft7">Av Konkurrensverkets skrivelse den 18 september 2013 framgår följande. Konkurrensverket har öppnat 244 ärenden och avskrivit 156 ärenden. Vanligaste orsaken till att ett ärende inte öppnas eller avskrivs är att ärendet är preskriberat, dvs. avtalet som ingåtts med leverantören är äldre än ett år, eller att avtalet inom kort kommer att preskriberas och således inte kan utredas tillräckligt väl innan preskriptionstiden. Många otillåtna direktupphandlingar undgår därför Konkurrensverkets ingripande. Vissa ärenden är så komplicerade att ärendet inte hunnit bli färdigutrett innan preskriptionstiden förfaller. Exempel på komplicerade ärenden är när bestämmelserna om undantag på grund av tekniska skäl eller kompletterande leveranser är applicerbara. Konkurrensverket har då att välja mellan att lägga ner ärendet eller skicka ansökan till förvaltningsrätten innan ärendet är färdigutrett. Båda scenarierna är otillfredsställande. Det finns således många otillåtna direktupphandlingar som Konkurrensverket får kännedom om men som bortprioriteras direkt eller avskrivs efter utredning på grund av den korta preskrip-</P>
<P class="p441 ft97"><SPAN class="ft112">169 </SPAN>Konkurrensverket föreslår bättre upphandlingsregler, publicerad den 19 september 2013, <NOBR>http://www.konkurrensverket.se/nyheter/konkurrensverket-foreslar-battre-upphandlingsregler/.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">197</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">tionstiden. Flera av fallen är både graverande och rör stora belopp. Den korta preskriptionstiden, om ett år, förhindrar också Konkurrensverket att arbeta på ett mer strukturerat och planerat sätt eftersom det blir bråttom att snabbt utreda de tips som kommer in innan de hinner preskriberas. Det vore enligt Konkurrensverket önskvärt att i större utsträckning kunna titta på strukturer i branscher eller inom vissa områden, eftersom ett sådant arbete kan ha en större allmänpreventiv effekt.</P>
<P class="p41 ft7">Av skrivelsen framgår vidare följande. Av de problem som finns med tillämpningen av regelverket är således preskriptionsfristen det största. Konkurrensverket skulle därför vilja se att preskriptionsfristen förlängdes till två år. En tvåårig preskriptionsfrist skulle utgöra en väl avvägd balans mellan den upphandlande myndighetens behov av att kunna ”lägga bakom sig gamla överträdelser” och det allmännas intresse av att Konkurrensverket på ett effektivt sätt kan genomföra sitt uppdrag att bedriva allmänpreventivt arbete för att förhindra otillåtna direktupphandlingar.</P>
<P class="p42 ft27">Utredningens bedömning</P>
<P class="p44 ft7">Vid bestämmande av vilka preskriptionsfrister som bör gälla för ansökan om upphandlingsskadeavgift, måste en avvägning göras mellan dels tillsynsmyndighetens behov av att ha tillräckligt med tid för att utreda om talan om upphandlingsskadeavgift ska väckas, dels upphandlande myndigheters och enheters intresse av att under endast en begränsad tid inte veta om en talan om sanktion kommer att väckas.</P>
<P class="p314 ft7">I de fall ingen leverantör ansöker om överprövning inom den föreskrivna tiden (16 kap. 17 §), kan det många gånger tänkas att tillsynsmyndigheten får svårare att få vetskap om förvärvet i fråga och de närmare omständigheterna kring detta.</P>
<P class="p41 ft7">En tvåårig frist för leverantörens möjlighet att väcka talan om skadestånd föreslogs i det ursprungliga förslaget till LOU, Offentlig upphandling och EES – ett lagförslag (Ds 1992:4), men ändrades till ett år efter invändningar från bl.a. dåvarande Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Enligt förbunden kunde det inte anses rimligt att en upphandlande enhet skulle behöva leva i ovisshet i två år när det gäller eventuell skadeståndstalan på grund</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">198</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft7">av procedurfel. Dessutom framhölls att en anbudsgivare som vill ifrågasätta upphandlingen och kräva skadestånd rimligen bör göra detta i anslutning till upphandlingen (jfr prop. 1992/93:88).</P>
<P class="p173 ft7">Vidare föreslog även Upphandlingskommittén i SOU 1999:139 att talan om såväl marknadsskadeavgift som skadestånd skulle bestämmas till två år efter det att avtal tecknats. Invändningar liknande dem som tidigare anförts mot en längre frist för skadeståndstalan framfördes även under remissbehandlingen av Upphandlingskommitténs förslag. Sedan ÄLOU infördes har leverantörens tidsfrist för att väcka talan om skadestånd varit ett år.</P>
<P class="p173 ft7">I departementspromemorian Nya rättsmedel på upphandlingsområdet (Ds 2009:30) föreslogs återigen att tillsynsmyndigheten i dessa fall skulle få två år på sig att ge in en ansökan. Vissa remissinstanser framförde att den föreslagna tidsfristen är för lång. Stockholms läns landsting anförde t.ex. att det inte kan anses rimligt att en upphandlande myndighet ska behöva leva i ovisshet i två år när det gäller eventuellt påförande av avgift. Det skulle enligt landstinget vara mer skäligt att tidsfristen sammanfaller med leverantörers tidsfrist att väcka talan om skadestånd, dvs. ett år från den tidpunkt då avtalet slöts. Försvarsmakten har anfört att kombinationen av strikt ansvar och en tidsfrist om två år är väldigt långtgående. Även Domstolsverket ansåg att detta var en alldeles för lång tid och att den borde kunna kortas till i vart fall ett år.</P>
<P class="p156 ft31"><SPAN class="ft7">I förarbetena </SPAN>Nya rättsmedel på upphandlingsområdet <SPAN class="ft7">ansåg regeringen att det fanns goda grunder för att samma tidsfrist bör gälla för att ge in en ansökan om att avgift som för att väcka talan om skadestånd. I likhet med vad flera remissinstanser har framfört ansåg regeringen vidare att tidsfristen i dessa fall bör begränsas till ett år från den tidpunkt då avtalet slöts, vilket ansågs vara tillräckligt med tid för att tillsynsmyndigheten ska kunna införskaffa tillräcklig utredning för att ge in en ansökan till domstolen.</SPAN></P>
<P class="p173 ft7">Enligt Konkurrensverket är den vanligaste orsaken till att ett ärende inte öppnas eller att ett ärende avskrivs att ärendet är preskriberat, dvs. avtalet som ingåtts med leverantören är äldre än ett år, eller att avtalet inom kort kommer att preskriberas och således inte kan utredas tillräckligt väl innan preskriptionstiden löpt ut.</P>
<P class="p173 ft44">Att mer än hälften av de ärenden som Konkurrensverket öppnat avskrivs på grund av att ärendet är preskriberat kan enligt utredningens mening anses tala för att fristen för att ansöka om upp-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">199</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft7">handlingsskadeavgift bör förlängas till två år. Mot detta ska de argument som tidigare framförts emot att införa en tidsfrist om två år ställas. Stockholms läns landsting har t.ex. anfört att det inte kan anses rimligt att en upphandlande myndighet ska behöva leva i ovisshet i två år när det gäller eventuellt påförande av avgift. Det skulle enligt landstinget vara mer skäligt att tidsfristen sammanfaller med leverantörers tidsfrist att väcka talan om skadestånd, dvs. ett år från den tidpunkt då avtalet slöts. Försvarsmakten har anfört att kombinationen av strikt ansvar och en tidsfrist om två år är väldigt långtgående. Domstolsverket ansåg att två år var en alldeles för lång tid och att den borde kunna kortas till i vart fall ett år.</P>
<P class="p49 ft7">Preskriptionsfristen ska enligt utredningens mening utgöra en väl avvägd balans mellan den upphandlande myndighetens/enhetens behov av att inte under en alltför lång tid vara i ovisshet när det gäller eventuellt påförande av avgift och det allmännas intresse av att Konkurrensverket på ett effektivt sätt kan genomföra sitt uppdrag att bedriva allmänpreventivt arbete för att förhindra otillåtna direktupphandlingar. Regeringen har tidigare ansett att den nuvarande tidsfristen är väl avvägd. Enligt utredningens mening bör det därför komma fram skäl som medför att den bedömningen bör frångås. Konkurrensverket har pekat främst på att den korta tiden får till följd att Konkurrensverket sammanfattningsvis inte kan utreda och ansöka om påförande av avgift i alla de fall där det kan anses vara påkallat. I sin skrivelse har verket dock inte närmare redogjort för vilka alternativa möjligheter att lösa frågan verket har utrett. Det finns t.ex. inte något underlag som gör det möjligt att utreda om det problem som Konkurrensverket anser finnas skulle gå att åtgärda genom t.ex. omorganisation av verksamheten eller omfördelning av resurser. Utredningen anser mot bakgrund av det anförda att de argument som tidigare lagts fram emot en tvåårig tidsfrist väger tyngre än de skäl som Konkurrensverket framfört för en förlängning av tidsfristen. Utredningen föreslår därför ingen förändring av reglerna. Frågan bör i stället hanteras som en fråga om resursfördelning inom Konkurrensverket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft27">Fristen för talan om skadestånd</P>
<P class="p38 ft31"><SPAN class="ft7">I förarbetena </SPAN>Nya rättsmedel på upphandlingsområdet <SPAN class="ft7">ansåg regeringen att det fanns goda grunder för att samma tidsfrist bör gälla för att ge in en ansökan om att avgift som för att väcka talan om skadestånd.</SPAN></P>
<P class="p12 ft7">Enligt utredningen kan det inte anses rimligt att en upphandlande myndighet eller enhet ska behöva leva i ovisshet i två år när det gäller eventuell skadeståndstalan på grund av procedurfel. En anbudsgivare som vill ifrågasätta upphandlingen och kräva skadestånd bör rimligen göra detta i anslutning till upphandlingen. Några skäl som leder till slutsatsen att fristen bör förlängas har inte kommit fram under utredningens arbete. Utredningen föreslår därför inte att fristen för att väcka talan om skadestånd bör ändras.</P>
<P class="p12 ft7">Enligt <NOBR>EU-domstolen</NOBR> krävs dock att fristen för att ansöka om prövning i syfte att erhålla skadestånd ska räknas från och med den dag då sökanden fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om överträdelsen. Utredningen anser att regeln avseende frist för att väcka talan om skadestånd avseende direktivstyrda upphandlingar bör ändras i enlighet med <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis. Utredningen föreslår därför att regeln om frist för att väcka talan om skadestånd bör ändras på så sätt att fristen ska räknas från och med den dag då sökanden fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om avtalet. Avseende icke direktivstyrda upphandlingar bör regeln avseende frist för att väcka talan om skadestånd inte ändras. Anledningen till att olika regler föreslås gälla är att det krav på efterannonsering som finns endast gäller de direktivstyrda upphandlingarna. Genom efterannonsering kan upphandlande myndighet eller enhet få fristen för att väcka talan om skadestånd att börja löpa.</P>
<P class="p46 ft7">Utredningen vill emellertid uppmärksamma Högsta domstolens (HD) avgörande i NJA 2013 s. 909. Av avgörandet framgår bl.a. följande. Det har överlämnats till nationell rätt att utforma de närmare förutsättningarna för skadeståndsansvaret. Det finns varken i direktivet eller i de svenska förarbetena någon antydan om att skadeståndsansvaret enligt reglerna om offentlig upphandling exklusivt reglerar möjligheten till skadestånd på grund av fel vid upphandlingen. Oavsett om talan i målet skulle falla in under skadeståndsregeln i LOU eller inte, så finns det alltså inget som hindrar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">201</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">att en part i stället grundar sin talan på skadeståndslagen. Det sagda föranleder frågan om preskriptionsbestämmelsen i LOU omfattar även skadeståndskrav som inte grundar sig på LOU, om kravet har uppkommit i anslutning till en offentlig upphandling. En bestämmelse om specialpreskription omfattar som huvudregel inte sådana fordringar som har uppkommit med stöd av en bestämmelse i en annan lag. Undantag kan dock tänkas. För det krävs dock såväl att bestämmelsens ordalag otvetydigt ger utrymme för detta som att det av lagens förarbeten eller på något annat sätt klart framgår att en sådan tillämpning har varit avsedd för den situation som ska bedömas (se NJA 2013 s. 51, särskilt p. 13, med hänvisningar.). När det gäller en preskriptionsbestämmelse som är knuten till föreskrifter i unionsrätten, ska utöver lagtexten och de svenska förarbetena, också beaktas unionsrättsliga aspekter. Men även ur det perspektivet måste utgångspunkten vara, att en preskriptionsbestämmelse omfattar endast sådana fordringar som direkt vilar på den ifrågavarande ersättningsregleringen. Varken i rättsmedelsdirektivet eller i ändringsdirektivet finns det någon föreskrift om regler om preskription av en fordran på skadestånd. Det står således varje medlemsstat fritt att föreskriva de preskriptionsregler som den finner ändamålsenliga. Ordalydelsen av preskriptionsbestämmelsen i LOU ger inte vid handen att den skulle vara tillämplig på varje krav som har uppstått i samband med upphandlingen. I stället är den direkt kopplad till skadeståndsregeln i LOU. Inte heller finns det något stöd i förarbetena för att preskriptionsbestämmelsen är tänkt att omfatta alla krav som kan uppkomma i samband med upphandlingen (jfr prop. 1992/93:88 s. 47). Det sagda leder till slutsatsen att preskriptionsbestämmelsen i LOU omfattar endast skadeståndskrav som vilar på den lagen. Skadeståndsregeln i LOU hindrar inte en part från att grunda sin talan om skadestånd på skadeståndslagen.<A href="#page_202"><SPAN class="ft49">170</SPAN></A></P>
<P class="p314 ft7">Utredningen kan inte se att det vid införandet av skadeståndsregeln i upphandlingslagarna gjorts någon utredning avseende förhållandet mellan skadeståndsregeln i upphandlingslagarna och skadeståndsregeln i skadeståndslagen. Enligt utredningens mening kan det vara intressant att utreda dessa förhållanden innan någon ändring av fristen för att väcka talan om skadestånd enligt upphand-</P>
<P class="p70 ft36"><SPAN class="ft35">170 </SPAN>Punkterna <NOBR>13–22.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td39"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td40"><SPAN class="p19 ft21">Överväganden och förslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft7">lingslagarna övervägs. En sådan utredning ligger dock inte inom ramen för det uppdrag denna utredning fått i kommittédirektiven.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">203</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312205x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p442 ft114"><SPAN class="ft6">6</SPAN><SPAN class="ft113">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p443 ft7"><SPAN class="ft87">Förslag: </SPAN>De föreslagna ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2017.</P>
<P class="p444 ft7">Äldre bestämmelser gäller, förutom 4 kap. 5 § andra stycket LOU, 4 kap. 2 § andra stycket LUF, 4 kap. 4 § andra stycket LUFS och 16 kap. 6 § fjärde stycket LOU/LUF/LUFS, för upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.</P>
<P class="p445 ft7"><SPAN class="ft87">Skälen för förslagen</SPAN>: Avseende den föreslagna regeln i 4 kap. 5 § andra stycket LOU, exemplifieringen av vad upphandlande myndighet kunnat förutse, bör denna regel enligt utredningens mening kunna tillämpas från den 1 januari 2017. Regeln är en handlingsregel för domstolarna vid bedömning av om synnerlig brådska ska anses ha förelegat. Motsvarande gäller avseende 4 kap. 2 § andra stycket LUF och 4 kap. 4 § andra stycket LUFS.</P>
<P class="p124 ft7">Vad gäller den föreslagna regeln i 16 kap. 6 § fjärde stycket LOU/LUF/LUFS är detta också en handlingsregel för domstolarna som innebär att upphandlingsmål ska handläggas skyndsamt. Regeln bör enligt utredningens mening kunna tillämpas från den 1 januari 2017.</P>
<P class="p96 ft7">För övriga föreslagna regleringar har utredningen ansett att övergångsbestämmelser är nödvändiga. Övergångsbestämmelsen har utformats på motsvarande sätt som övergångsbestämmelsen vid införandet av tidigare ändringar i LOU, LUF och LUFS.</P>
<P class="p12 ft7">När en upphandling ska anses ha påbörjats framgår av Högsta förvaltningsdomstolens praxis i HFD 2013 ref. 31. Av nämnda dom framgår följande. Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening bör den tidpunkt när en upphandling har påbörjats sammanfalla med tidpunkten för när en upphandlande myndighets beslut kan bli före-</P>
<P class="p446 ft15">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">mål för överprövning. Av <NOBR>EU-domstolens</NOBR> avgörande i målet Stadt Halle framgår att denna tidpunkt inträffar när det stadium har passerats då rent interna överväganden och förberedelser görs inom en myndighet inför en upphandling. Ett upphandlingsförfarande får därmed anses ha påbörjats när den upphandlande myndigheten beslutat att inleda ett upphandlingsförfarande och detta beslut kommit till kännedom utåt genom att myndigheten tagit någon form av extern kontakt i syfte att anskaffa det som beslutet avser. Att inleda konkreta avtalsförhandlingar med extern part får anses vara en sådan utåtriktad åtgärd som innebär att upphandlingsförfarandet har påbörjats.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<P class="p3 ft6">7 Konsekvensanalys</P>
<P class="p137 ft28"><SPAN class="ft28">7.1</SPAN><SPAN class="ft29">Inledning</SPAN></P>
<P class="p53 ft7">Utredningen har fått i uppdrag att se över rättsmedlen i upphandlingslagstiftningen, dvs. möjligheten att bl.a. överpröva en upphandling. Syftet med utredningen är att öka effektiviteten i upphandlingsförfarandena genom att finna sätt att komma till rätta med de problem som orsakas, både samhällsekonomiskt och för berörda aktörer, av att upphandlingar stoppas när de begärs överprövade i domstol. En given utgångspunkt för utredningen är att eventuella förändringar av regelverket inte får innebära att rättssäkerheten eftersätts.</P>
<P class="p447 ft8">Utredningen ska bl.a.</P>
<P class="p448 ft44"><SPAN class="ft102">•</SPAN><SPAN class="ft103">utreda och överväga bestämmelser om ersättning för processkostnader eller avgifter vid ansökan i mål om överprövning,</SPAN></P>
<P class="p449 ft44"><SPAN class="ft102">•</SPAN><SPAN class="ft103">analysera lämpligheten av att införa bestämmelser om en s.k. preklusionsfrist i upphandlingslagarna,</SPAN></P>
<P class="p450 ft7"><SPAN class="ft102">•</SPAN><SPAN class="ft19">analysera i vilken omfattning den förlängda avtalsspärren ska gälla, om en domstol ska kunna pröva en upphandling trots ingånget avtal och om och i så fall hur en skadelidande leverantör ska kunna kompenseras, samt</SPAN></P>
<P class="p185 ft44"><SPAN class="ft102">•</SPAN><SPAN class="ft103">undersöka möjligheten att införa ett undantag i upphandlingslagarna för direktupphandling under pågående överprövning.</SPAN></P>
<P class="p451 ft7">Utredningen är oförhindrad att ta upp andra frågor än de som särskilt omnämns i uppdraget, förutsatt att de har samband med syftet och uppdraget i övrigt.</P>
<P class="p13 ft7">Utredningen ska även överväga behov av ändring av fristerna för ansökan om upphandlingsskadeavgift och ansökan om skadestånd i upphandlingslagstiftningen.</P>
<P class="p452 ft15">207</P>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Konsekvensanalys</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft7">I den utsträckning betänkandet innehåller förslag till nya eller ändrade regler, ska förslagens kostnadsmässiga och andra konsekvenser anges och då motsvara de krav som gäller i fråga om konsekvensutredning vid regelgivning. Utredaren ska särskilt analysera vilka effekter förslagen får för små företag, inkluderande deras möjligheter att tillvarata sina rättigheter enligt EU:s regelverk. Om förslagen förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna, ska utredaren föreslå hur de ska finansieras.</P>
<P class="p238 ft7">De författningsändringar som utredningen föreslår syftar att tillsammans leda till ett effektivare upphandlingsförfarande. Förslagen påverkar i första hand dels företag som önskar delta i offentlig upphandling dels upphandlande myndigheter eller enheter men också allmänheten i form av skattebetalare och avnämare samt domstolar.</P>
<P class="p49 ft7">Genom att införa en påtalandeskyldighet (mellanvägen) för leverantörer avseende fel och brister innan halva tiden för att lämna anbudsansökan eller anbud i upphandlingen löpt ut förstärks incitamenten till dialog mellan leverantörer och upphandlande myndigheter/enheter hellre än domstolsprocesser. Om dialog förs mellan parterna kan fel och brister uppdagas och rättas till i ett tidigare skede vilket skulle kunna leda till att behovet av att ansöka om överprövning minskar. Enligt utredningens mening borde upphandlingsmålen i domstol även bli mer renodlade till följd av den s.k. mellanvägen vilket borde leda till en bättre och effektivare process.</P>
<P class="p288 ft7">Enligt utredningens mening borde upphandlingsprocessen bli effektivare om processen koncentreras till underrätt. Utredningen anser därför att en regel bör införas i upphandlingslagarna som innebär att en part i kammarrätten till stöd för sin talan får åberopa en omständighet eller bevis som inte lagts fram tidigare endast om parten gör sannolikt att omständigheten eller beviset inte har kunnat åberopas vid förvaltningsrätten eller parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det.</P>
<P class="p238 ft7">Överprövningar är en viktig del av rättssäkerheten vid upphandlingar. Samtidigt innebär en överprövning att hela upphandlingsprocessen stannar upp, eftersom varken leverantören eller myndigheten/enheten kan vara säker på när och om kontraktet kan undertecknas. De flesta överprövningar avgörs relativt snabbt men 25 procent av överprövningarna tar längre tid än tre månader för förvaltningsrätterna att avgöra. I tre fjärdedelar av alla överprövningar slutar överprövningsprocessen när förvaltningsrätten har fattat</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p19 ft60">Konsekvensanalys</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">sitt slutliga beslut. En fjärdedel av förvaltningsrätternas avgöranden överklagas till kammarrätt men det är dock enbart cirka fem procent av förvaltningsrätternas avgöranden som sakprövas i kammarrätt. I mindre än en procent av det totala antalet annonserade upphandlingar sker således en sakprövning i två instanser.</P>
<P class="p173 ft7">Systemet med upphandlingar inklusive överprövningssystemet handlar, som utredningen ser det, inte bara om att skydda den leverantör som anser sig förfördelad under något stadium i upphandlingsförfarandet utan också om att man ska kunna tillhandahålla varor och tjänster för allmänheten på ett bra sätt. Konsekvensen av ett system där överprövningar stoppar upp och fördröjer upphandlingar under en längre period drabbar ytterst allmänheten. En lång process kan exempelvis innebära att ett antal personer inte får den livsnödvändiga medicin de skulle behöva.</P>
<P class="p173 ft7">Med de föreslagna författningsändringarna avseende en tidsfrist för förvaltningsrätternas prövning vill utredningen göra upphandlingsprocessen mer förutsebar och i vissa fall göra överprövningstiden betydligt kortare än tidigare. Leverantörer och upphandlande myndigheter/enheter kan med de föreslagna ändringarna bättre planera sin verksamhet. Genom en bättre planering bör också möjligheterna till att göra en god affär förbättras.</P>
<P class="p173 ft7">Om en ansökan om överprövning avslås i förvaltningsrätten och därefter inte överklagas till högre instans bör kontrakt kunna slutas efter drygt tre månader. Om en ansökan om överprövning inte stannar vid förvaltningsrättens avgörande eller inte avgjorts inom den tidsfrist som anges för förvaltningsrättens prövning bör en upphandlande myndighet eller enhet kunna tillämpa förhandlat förfarande utan föregående annonsering under överprövningstiden och till dess att en ny upphandling kunnat genomföras om övriga förutsättningar för synnerliga brådska är uppfyllda. Att en upphandling begärs överprövad borde då inte få den konsekvensen att en enskild individ inte kan få sitt behov tillgodosett på grund av att en överprövning drar ut på tiden. Det blir också mer rättssäkert för företag att ingå avtal med upphandlande myndighet eller enhet under överprövningstiden.</P>
<P class="p268 ft7">Genom att införa en regel som innebär att processkostnader i överprövningsmål inte utgör ersättningsgill skada är det utredningens avsikt att återställa balansen mellan parterna i upphandlingsmål.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Konsekvensanalys</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">Tidpunkt från vilken fristen för att väcka talan om skadestånd ska räknas ändras på ett sådant sätt att rättssäkerheten för företagen borde öka.</P>
<P class="p269 ft28"><SPAN class="ft28">7.2</SPAN><SPAN class="ft29">Processkostnader inte ersättningsgill skada</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">En regel som innebär att kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som en part skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt i mål angående överprövning (processkostnader) inte ska anses utgöra en ersättningsgill skada bör införas för att återställa balansen mellan parterna i upphandlingsmål. Idag kan en leverantör genom att föra talan om skadestånd i vissa fall få ersättning för sina processkostnader medan den upphandlande myndigheten/enheten aldrig kan få sina processkostnader ersatta. Ett skadeståndsansvar för en upphandlande myndighet/enhet skulle kunna vara processdrivande, eftersom frågan om skadeståndsskyldighet kommer att behöva prövas i allmän domstol sedan upphandlingen avslutats. Utöver ett utökat antal processer innebär ett sådant system att yrkade belopps skälighet ska prövas av en annan domstol än den som prövade frågan i sak.</P>
<P class="p92 ft7">Utredningen bedömer att förslaget inte innebär några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet. Förslagen innebär inte heller några konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för jämställdheten mellan män och kvinnor eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</P>
<P class="p141 ft28"><SPAN class="ft28">7.3</SPAN><SPAN class="ft29">Påtalandeskyldighet/mellanvägen</SPAN></P>
<P class="p169 ft7">Om en överträdelse avser ett fel eller en brist som finns innan halva tiden för att lämna anbudsansökan eller anbud i upphandlingen löpt ut, ska rätten besluta om ingripande endast om leverantören visat att anmärkning mot felet eller bristen gjorts hos den upphandlande myndigheten/enheten eller hos allmän förvaltningsdomstol i ett mål om överprövning inom halva anbudstiden, dock får anmärkning alltid göras inom tio dagar från det att leverantören fick kännedom eller borde ha fått kännedom om felet eller bristen.</P>
<P class="p41 ft44">I Konkurrensverkets granskningsrapport (2007) fastslås att en av de vanligaste grunderna för ansökan om överprövning under första</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p19 ft60">Konsekvensanalys</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft7">halvåret 2006 var bristfälliga förfrågningsunderlag. Av den undersökning som Konkurrensverket gjort av samtliga förvaltningsrättsavgörande under tiden <NOBR>april–juni</NOBR> 2014 framgår att bristfälliga förfrågningsunderlag fortfarande är en av de vanligaste grunderna. I granskningsrapporten uppges att denna ansökningsgrund ofta beror på missförstånd eller felaktiga förväntningar hos både upphandlare och leverantörer och att det ofta brister i kommunikationen mellan parterna. En anledning till detta tros vara de skilda miljöer som parterna verkar inom och att de saknar kunskap om varandras olika förutsättningar. I rapporten dras slutsatsen att mer tidigt aktiva anbudsgivare som ställer frågor till den upphandlande myndigheten eller enheten, kan leda till minskat antal överprövningsmål med grund i bristfälliga förfrågningsunderlag. Slutsatsen dras dock med reservation för att många oklarheter och otydligheter i förfrågningsunderlaget inte blir synliga förrän vid tilldelningsbeslutet.</P>
<P class="p157 ft7">Den påtalandeskyldighet som utredningen föreslår syftar till att leverantörer ska ges incitament att försöka begränsa sin skada i situationer där felaktigheter och brister i en upphandlings konkurrensuppsökande skede rätteligen borde ha kunnat påtalas tidigare.</P>
<P class="p425 ft7">För staten, kommuner och landsting innebär påtalandeskyldighet troligtvis att leverantörer i större utsträckning anmärker mot fel och brister i det konkurrensuppsökande skedet. Enligt utredningens mening borde detta dock stimulera till att skapa en dialog vilket skulle kunna leda till att färre upphandlingar begärs överprövade. Det förutsätter också att upphandlande myndigheter eller enheter lägger ned tillräckligt med arbete för att utforma förfrågningsunderlagen samt att leverantörer lägger ned tillräckligt med arbete på att sätta sig in i förfrågningsunderlaget i ett tidigt skede. Att upphandlande myndigheter eller enheter och leverantörer för en dialog på ett tidigt stadium borde leda till positiva samhällsekonomiska effekter.</P>
<P class="p453 ft7">En effekt kan vara att det uppstår tillämpningsproblem beträffande exempelvis hur tiden ska räknas, vad som är en anmärkning och andra bevisfrågor. Dessa frågor får dock lösas i praxis. En annan effekt kan vara att påtalandeskyldigheten kan medföra att enskilda företagare som deltar i upphandling garderar sig genom att begära överprövning i domstol istället för att vända sig till den upphandlande myndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Konsekvensanalys</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft7">En fördel med påtalandeskyldigheten jämfört med en renodlad preklusionsfrist är att det inte krävs att leverantörer ovillkorligen måste väcka talan i domstol när fel eller brister i det konkurrensuppsökande skedet upptäcks i en upphandling, utan det är tillräckligt att sådana fel påtalas för den upphandlande myndigheten/enheten. På så sätt kan det huvudsakliga syftet med en preklusionsfrist uppnås genom enklare, mindre ingripande och mindre kostsamma åtgärder för både leverantörer, upphandlande myndigheter/enheter och domstolar. Den föreslagna bestämmelsen får anses förstärka incitamenten till dialog mellan leverantörer och upphandlande myndigheter/enheter hellre än domstolsprocesser. För förvaltningsdomstolarna borde det innebära en minskad arbetsbörda.</P>
<P class="p238 ft7">Påtalandeskyldigheten inskärper ansvaret hos leverantörer att påtala fel och brister så snart det kan ske, och att en underlåtenhet att göra detta kan leda till att en ansökan om överprövning som tar sikte på sådana fel eller brister avslås. Leverantörer ska inte medvetet kunna avvakta med att påtala brister i det konkurrensuppsökande skedet i en upphandling till dess att meddelande om tilldelningsbeslut har skickats ut. För att bestämmelsen ska överensstämma med unionsrätten ska det vara möjligt för rätten att besluta om ingripande vid överträdelser i det konkurrensuppsökande skedet som det varit omöjligt eller orimligt svårt för leverantören att anmärka inom den nu aktuella fristen.</P>
<P class="p288 ft7">En del små företag som missar den här proceduren kan känna en frustration som skulle kunna göra att man avhåller sig från att lämna anbud vilket skulle kunna inverka negativt på konkurrensen. Upphandlingsstödet kan här spela en viktig roll genom att förklara vad som krävs av upphandlande myndighet eller enhet samt av leverantör. En följd av påtalandeskyldigheten skulle kunna bli att förfrågningsunderlagen och anbuden blir bättre.</P>
<P class="p238 ft7">Utredningen bedömer att förslagen inte innebär några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet. Förslagen innebär inte heller några konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för jämställdheten mellan män och kvinnor eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">212</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p19 ft60">Konsekvensanalys</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p454 ft28"><SPAN class="ft28">7.4</SPAN><SPAN class="ft29">Regel avseende nya omständigheter</SPAN></P>
<P class="p455 ft7">Utredningen föreslår att en part i kammarrätten till stöd för sin talan får åberopa en omständighet eller bevis som inte lagts fram tidigare endast om parten gör sannolikt att omständigheten eller beviset inte har kunnat åberopas vid förvaltningsrätten eller parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det.</P>
<P class="p98 ft7">Genom förslaget att som huvudregel inte tillåta åberopande av nya omständigheter i kammarrätt borde upphandlingsprocessen bli effektivare eftersom processen på så sätt koncentreras till underrätt. Det borde inverka positivt på handläggningstiden i kammarrätterna vilket också borde innebära en minskad arbetsbörda för kammarrätterna.</P>
<P class="p98 ft7">Genom att koncentrera processen till underrätt borde den totala handläggningstiden minska vilket borde gynna samhällsekonomin.</P>
<P class="p98 ft7">Utredningen bedömer att förslagen inte innebär några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet. Förslagen innebär inte heller några konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för jämställdheten mellan män och kvinnor eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</P>
<P class="p456 ft28"><SPAN class="ft28">7.5</SPAN><SPAN class="ft29">Temporär direktupphandling – exemplifiering</SPAN></P>
<P class="p219 ft7">Genom exemplifiering av omständigheter som kunnat förutses av den upphandlande myndigheten eller enheten blir upphandlingsförfarandet mer förutsägbart. Med hänsyn tagen till den statistik utredningen tagit del av framstår det som förutsägbart för en upphandlande myndighet eller enhet att en ansökan om överprövning görs hos förvaltningsrätt. Det absoluta flertalet av målen stannar dock i första instans. Det bör därför inte finnas anledning för en upphandlande myndighet/enhet att ta i beaktande att en överprövning sker i mer än en instans.</P>
<P class="p46 ft7">I synnerhet kommuner och landsting har många obligatoriska uppgifter som innefattar viktig offentlig service som måste fullföljas. Bedömningen är att förslaget borde göra det enklare för upphandlande myndigheter eller enheter att planera sin verksamhet även vid en överprövning. Det borde få positiva effekter för den offentliga servicen och få gynnsamma effekter för samhällsekonomin.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">213</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Konsekvensanalys</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">Förslaget gör det mer rättssäkert för företag att ingå kontrakt under tiden för överprövning. Några extra kostnader för företagen uppkommer inte. Det har ibland gjorts gällande att det förekommer att leverantörer använder överprövningssystemet som ett affärsstrategiskt verktyg. Om så är fallet borde det föreslagna undantaget sannolikt minska antalet leverantörer som agerar så (se SOU 2013:12 s. 624 angående förslaget om temporär direktupphandling). Förslaget bidrar därmed till en sundare konkurrens.</P>
<P class="p41 ft7">Enskilda individer slipper också vänta på eventuella nyttotjänster och – varor även om en upphandling stoppas under en längre domstolsprövning.</P>
<P class="p41 ft7">Genom att ge exempel på vad en upphandlande myndighet eller enhet kan anses förutse bör antalet ansökningar om överprövning avseende om det funnits skäl att tillämpa förhandlat förfarande utan föregående annonsering minska.</P>
<P class="p41 ft7">Utredningen bedömer att förslaget inte innebär några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen och för sysselsättning i olika delar av landet. Förslaget innebär inte heller några konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för jämställdheten mellan män och kvinnor eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</P>
<P class="p141 ft28"><SPAN class="ft28">7.6</SPAN><SPAN class="ft29">Tidsfrist för förvaltningsrätternas prövning</SPAN></P>
<P class="p142 ft7">Mot bakgrund av den betydelse som handläggningstiden i domstol har dels för de kostnader för samhället som är förenade med förseningar på grund av överprövningar, dels för upphandlande myndighet/enhet och leverantörer och för uppnåendet av den goda affären anser utredningen att en regel bör införas som innebär att förvaltningsrätten ska pröva upphandlingsmål inom en viss tid samt att förvaltningsdomstolarna bör pröva målen skyndsamt. Om det inte finns synnerliga hinder, ska förvaltningsrätten avgöra mål om överprövning av en upphandling skyndsamt dock senast inom 90 dagar från den dag då ansökan om överprövning och handlingarna kom in till rätten.</P>
<P class="p314 ft7">När en upphandling stoppas på grund av en överprövning leder det till svårigheter att försörja offentliga verksamheter med varor och tjänster som den offentliga sektorn ofta är skyldig att tillhanda-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">214</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p19 ft60">Konsekvensanalys</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft7">hålla medborgarna eller som på ett eller annat sätt ingår i den offentliga servicen. När en upphandling blir överprövad och stoppad är de upphandlande myndigheterna eller enheterna ofta tvingade att genomföra en direktupphandling för att täcka behoven under den pågående överprövningen och den tid det tar att genomföra en eventuell ny upphandling. Sådana upphandlingar riskerar i sin tur att bli stoppade i en ny överprövning eller bli föremål för en talan om ogiltighet enligt upphandlingslagarna.</P>
<P class="p154 ft7">Rädslan för att upphandlingen stoppas i en överprövning leder enligt Upphandlingsutredningen (SOU 2013:12) till suboptimering, dvs. att upphandlingarna utformas på ett sådant sätt som inte gagnar utvecklingen av innovativa och hållbara varor och tjänster av god kvalitet. Det får anses sannolikt att leverantörerna kompenserar sig för den osäkerhet som en utdragen process medför. Upphandlingar som riskerar att dra ut på tiden kan därför föranleda höjningar av priset på de aktuella varorna eller tjänsterna. Vidare kan mindre företag ha svårt att stå vid sina anbud under längre stopp. Det riskerar i sin tur att inverka negativt på konkurrensen.</P>
<P class="p173 ft7">Den föreslagna tidsfristen tillsammans med exemplifieringen av vad som kan förutses av upphandlande myndighet eller enhet (se mer i avsnitt 7.5) löser inte problemet med stoppet av upphandlingen vid överprövning men gör att den tid stoppet pågår blir mer förutsebar och i vissa fall betydligt kortare än tidigare. Överprövningar är en viktig del av rättssäkerheten vid upphandlingar. Samtidigt innebär en överprövning att hela upphandlingsprocessen stannar upp, eftersom varken leverantören eller myndigheten kan vara säker på när och om kontraktet kan undertecknas. Det är därför av stort intresse hur lång tid överprövningsprocessen tar.</P>
<P class="p457 ft7">Upphandlande myndighet eller enhet borde genom förslagen ges större möjlighet att uppnå den goda affären.</P>
<P class="p155 ft7">Domstolsverket har yttrat sig under hand till utredningen avseende vilka konsekvenser förslaget kan antas få för domstolarna. Av yttrandet framgår att en tidsfrist om 90 dagar inte kan införas utan att processen påverkas på ett sätt som kräver resurstillskott till Sveriges Domstolar. Att uppskatta de ekonomiska konsekvenserna vid ett införande av en <NOBR>90-dagars</NOBR> tidsfrist för avgörande av LOU- mål är enligt verket förenat med stora svårigheter. Domstolsverket har uppskattat att kostnadsökningen vid ett införande av en tids-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">215</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Konsekvensanalys</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft7">frist om 90 dagar kan ligga i intervallet <NOBR>3,2–6,4</NOBR> miljoner kr per år i förvaltningsrätt (se mer i avsnitt 5.10.5).</P>
<P class="p238 ft7">Enheten för samordning och stöd, analysfunktionen, på socialdepartementet har på utredningens uppdrag gjort en samhällsekonomisk bedömning av förslaget om tidsfrister för förvaltningsrätternas prövning. Av bedömningen framgår att den samhällsekonomiska intäkten av att inga ärenden tar längre tid än tre månader är 2 miljoner kronor. Bedömningen bygger på antagandet att stoppen genererar lika stora kostnader oavsett upphandlingsföremålets omfattning. Av bedömningen framgår dock att väldigt mycket talar för att det särskilt är de värdemässigt största ärendena som är sena vilket talar för att den samhällsekonomiska intäkten troligtvis är större än 2 miljoner (se mer i avsnitt 5.10.5).</P>
<P class="p49 ft7">Utredningen anser i likhet med Domstolsverket att kostnaden för förvaltningsrätterna av införandet av en regel om tidsfrist är svårbedömd. Utredningen anser dock till skillnad från Domstolsverket att kostnaden borde kunna hållas på en relativt låg nivå. Förslaget ska även ses tillsammans med de övriga förslag som utredningen har lämnat. Med förslaget att införa en regel som innebär att inga nya omständigheter eller bevis som huvudregel får åberopas i kammarrätten borde kostnaderna för kammarrätternas handläggning av upphandlingsmål minska till följd av en snabbare handläggning av målen. Regeln borde även innebära att upphandlingsprocessen koncentreras till underrätt, vilket enligt utredningens mening borde minska den totala handläggningstiden för upphandlingsmål. Den mellanväg (påtalandeskyldighet) som utredningen föreslår borde dessutom minska behovet av överprövningar samt göra målen mer renodlade och därmed effektivisera överprövningsförfarandet. De kostnader som kan vara förenade med förslaget om tidsfrist för förvaltningsrätternas prövning kan inte ses isolerat utan bör ses i ljuset av de förmodat minskade kostnaderna för förvaltningsdomstolarna som ovan nämnts. Till detta kommer att förslaget med tidsfrist för förvaltningsrätternas prövning dessutom förväntas innebära samhällsekonomiska besparingar såsom beskrivits tidigare. Även de samhällsekonomiska besparingarna är svårbedömda. Utredningen har dock tagit del av exempel från upphandlande myndigheter/enheter där ett stopp av en stor upphandling i ett enskilt fall kan leda till direkta merkostnader som klart överstiger de kostnader som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr9 td41"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td42"><SPAN class="p19 ft60">Konsekvensanalys</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft7">förslaget enligt Domstolsverket skulle kunna innebära (se mer i avsnitt 5.10.5).</P>
<P class="p12 ft7">Det är också rimligt att anta att en ökad förutsebarhet avseende upphandlingsförfarandet skulle kunna leda till viss sänkning av anbudspriset vilket i så fall borde leda till att upphandlande myndigheter eller enheter har större möjligheter att göra en god affär.</P>
<P class="p12 ft7">Enligt utredningens mening borde kostnaderna kunna täckas inom ramen för befintliga resurser. Detta kommer i och för sig att innebära att avgörandet av ett litet antal mål, i andra inte fullt så brådskande måltyper, får vänta något längre tid än annars. Sett till den samhällsekonomiska nyttan får det dock enligt utredningens mening anses godtagbart.</P>
<P class="p12 ft7">Utredningen bedömer att förslaget inte innebär några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen och för sysselsättning i olika delar av landet. Förslaget innebär inte heller några konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för jämställdheten mellan män och kvinnor eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</P>
<P class="p164 ft28"><SPAN class="ft28">7.7</SPAN><SPAN class="ft29">Tidsfrist för att väcka talan om skadestånd</SPAN></P>
<P class="p53 ft7">Regeln om frist för att väcka talan om skadestånd ändras för direktivstyrda upphandlingar på så sätt att fristen ska räknas från och med den dag då sökanden fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om avtalet. Idag ska talan om skadestånd väckas från den tidpunkt då avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör.</P>
<P class="p12 ft7">Av <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis framgår att det krävs enligt artikel 1.1 i direktiv 89/665 (Uniplex) att fristen för att ansöka om prövning i syfte att fastställa att det har skett en överträdelse av bestämmelserna om offentlig upphandling eller i syfte att få skadestånd ska räknas från den dag då sökanden fick kännedom om eller borde ha fått kännedom om överträdelsen.</P>
<P class="p124 ft7">För företagen borde denna ändring leda till en ökad rättssäkerhet eftersom fristen löper från det att leverantören fått kännedom om eller borde ha fått kännedom om avtalet. Vad gäller de direktivstyrda upphandlingarna borde det dock inte innebära någon större skillnad jämfört med dagens reglering eftersom en upphand-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">217</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Konsekvensanalys</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">lande myndighet/enhet är skyldig att efterannonsera och det därmed från det att efterannonsering skett borde anses ha kommit till leverantörens kännedom.</P>
<P class="p49 ft7">Utredningen bedömer att förslaget inte innebär några konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet. Förslagen innebär inte heller några konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för jämställdheten mellan män och kvinnor eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">218</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<P class="p3 ft6">8 Författningskommentar</P>
<P class="p458 ft30"><SPAN class="ft28">8.1</SPAN><SPAN class="ft61">Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling</SPAN></P>
<P class="p459 ft33"><SPAN class="ft89">4</SPAN><SPAN class="ft115">kap.</SPAN></P>
<P class="p421 ft8"><SPAN class="ft8">5</SPAN><SPAN class="ft39">§</SPAN></P>
<P class="p147 ft7"><SPAN class="ft31">Andra styck</SPAN>et är nytt. En inte uttömmande exemplifiering av vad som kunnat förutses av den upphandlande myndigheten.</P>
<P class="p447 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.9.</P>
<P class="p14 ft8">Paragrafens <SPAN class="ft27">tredje stycke </SPAN>motsvarar andra stycket i tidigare lydelse.</P>
<P class="p15 ft33">16 kap.</P>
<P class="p7 ft8">6 §</P>
<P class="p139 ft7"><SPAN class="ft31">Andra stycket </SPAN>är nytt. Beslut och åtgärder som en upphandlande myndighet vidtar fram till dess att halva tiden för att lämna anbud löpt ut kommer att omfattas av leverantörers ”påtalandeskyldighet”. De åtgärder som vidtas under upphandlingens konkurrensuppsökande skede, men efter t.ex. halva anbudstiden löpt ut, t.ex. myndighetens uttalanden under ”frågor och svar” omfattas av begreppet konkurrensuppsökande skedet samtidigt som felet begåtts först efter att preklusionen inträtt. Vid upphandlingar med flera steg, såsom selektivt förfarande eller konkurrenspräglad dialog, kommer den relevanta tidpunkten i stället vara när halva tiden för att lämna in anbudsansökan löper ut. Fel och brister som begåtts i tiden efter preklusionsfristens utgång kan inte anses prekluderade eftersom leverantören inte har kunnat anmärka på något som ännu inte skett.</P>
<P class="p62 ft7">Bestämmelsen är utformad så att rätten ska avstå från att besluta om ingripande på den aktuella grunden om leverantören inte kan visa att han eller hon anmärkt mot felet eller bristen i rätt tid. Har även andra fel eller brister aktualiserats i målet, ska dessa prövas i sedvanlig ordning och, beroende på utfallet i dessa delar, leda till</P>
<P class="p460 ft15">219</P>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">beslut om ingripande av domstolen. Det kan alltså bli fråga om att bifalla en ansökan om överprövning på viss grund, men att en annan i målet åberopad brist inte ska leda till bifall på grund av att leverantören i den delen inte uppfyllt kraven enligt 6 § andra stycket.</P>
<P class="p49 ft7">När det gäller kravet på leverantörens anmärkning enligt den föreslagna bestämmelsen, bör motsvarande nivå kunna tillämpas som enligt RÅ 2009 ref. 69 gäller i allmänhet för leverantörers talan i mål om överprövning enligt LOU. Leverantören ska således i anmärkningen till den upphandlande myndigheten eller rätten på ett klart och tydligt sätt ange den eller de omständigheter i upphandlingen som denne anser utgör en överträdelse av regelverket eller de grundläggande principerna. Vad som krävs av leverantören får bedömas från fall till fall, men en allmän måttstock bör vara att den upphandlande myndigheten genom anmärkningen objektivt sett borde ha förstått vad leverantören menar är fel i upphandlingen. Detta innebär dock inte att leverantören måste ange vilka bestämmelser eller principer i LOU m.m., s.k. abstrakta rättsfakta, som denne anser har överträtts eller riskerar att överträdas genom det anmärkta felet eller bristen. Inte heller bör leverantören vara förhindrad att i ett senare skede i en domstolsprocess genom rättslig argumentation utveckla och plädera för varför den anmärkta omständigheten utgör en överträdelse av regelverket, eller att åberopa s.k. hjälpfakta för att åskådliggöra varför den anmärkta omständigheten utgör en överträdelse. Däremot bör krävas att det är möjligt för den upphandlande myndigheten att förstå att det är fråga om just en anmärkning mot ett påstått fel, och inte endast en fråga om innebörden av t.ex. ett visst krav eller kriterium i upphandlingen. Genom att anmärkningen ska vara av motsvarande omfattning och kvalitet som gäller vid bedömningen av vad som kan anses åberopat och kan ligga till grund för rättens avgörande i ett mål om överprövning, underlättas domstolarnas tillämpning av den nya bestämmelsen, eftersom en sådan prövning görs av domstolarna i överprövningsmål redan i dag.</P>
<P class="p50 ft7">I formuleringen ”att leverantören fick kännedom…” ligger att det är den leverantör som ansökt om överprövning med åberopande av en överträdelse i det konkurrensuppsökande skedet som ska ha fått kännedom om överträdelsen för att en ansökan ska kunna avslås med tillämpning av 6 § andra stycket. Om den sökande leverantören utan egen förskyllan inte har fått kännedom om omständigheten, kan ansökan inte avslås med tillämpning av denna bestämmelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">220</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p19 ft21">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p417 ft7">Med formuleringen ”…borde ha fått kännedom…” åsyftas situationen att leverantören rätteligen bör ha nåtts av informationen, men denne på grund av omständigheter som inte kan läggas den upphandlande myndigheten till last, inte har tagit del av relevanta uppgifter eller inte förstått innebörden av dessa.</P>
<P class="p173 ft7">Det kan uppkomma situationer då en påstådd överträdelse i en upphandlings konkurrensuppsökande skede uppdagas först efter att den upphandlande myndigheten har genomfört prövningen och utvärderingen av leverantörerna och anbuden, dvs. i praktiken ofta först när meddelande om tilldelningsbeslut har skickats ut till anbudsgivarna. Detta kan till exempel vara fallet om den upphandlande myndigheten under anbudstiden i svar på frågor från leverantörer gett uttryck för en tolkning av ett krav i upphandlingen, som senare frångås och tillämpas annorlunda av myndigheten. Om det varit omöjligt eller orimligt svårt för leverantören att förstå hur kravet skulle komma att tillämpas, är det inte rimligt att kräva att det ska anmärkas mot kravet innan det står klart hur det tillämpats av den upphandlande myndigheten. Det kan även förekomma situationer då det inte är möjligt att påtala överträdelser inom den angivna tiden eftersom materialet varit så omfattande eller så komplicerat att det inte funnits möjlighet att upptäcka felet eller bristen. Enligt EU- domstolens praxis är det inte tillåtet med nationella regler som i sådana situationer avskär möjligheten för leverantörer att med möjlighet till framgång påtala överträdelser i upphandlingar, se bl.a. mål <NOBR>C-327/00</NOBR> Santex, punkterna <NOBR>43–66.</NOBR></P>
<P class="p156 ft7">För att bestämmelsen i 6 § andra stycket ska överensstämma med unionsrätten ska det alltså vara möjligt för rätten att besluta om ingripande vid överträdelser i det konkurrensuppsökande skedet som det varit omöjligt eller orimligt svårt för leverantören att anmärka inom den nu aktuella fristen. Momentet ”…fick kännedom eller borde ha fått kännedom om felet eller bristen” i 6 § andra stycket ska därför förstås så att ett fel eller en brist som det varit omöjligt eller orimligt svårt för leverantören att anmärka mot redan när t.ex. upphandlingen annonserats och dokumenten publicerats, inte kan anses utgöra sådant som leverantören har fått eller borde ha fått kännedom om.</P>
<P class="p412 ft7">Fristens längd utgör en avvägning mellan intresset av att upphandlingsförfaranden inte fördröjs mer än nödvändigt och leveran-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">221</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft8">törers möjlighet att hinna upptäcka eventuella felaktigheter eller brister.</P>
<P class="p314 ft7">Vad gäller frågan om en leverantör visat att anmärkning gjorts bör det vara tillräckligt att leverantören kan peka på att <NOBR>e-post</NOBR> eller skrivelse med anmärkningarna skickats till upphandlande myndighet. Även en muntlig anmärkning bör vara tillräckligt om leverantören kan visa att så skett.</P>
<P class="p461 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.8.</P>
<P class="p462 ft48">Paragrafens <SPAN class="ft37">tredje stycke </SPAN>motsvarar andra stycket i tidigare lydelse. <SPAN class="ft37">Fjärde stycket </SPAN>är nytt. Mål om överprövning av upphandling ska</P>
<P class="p88 ft8">handläggas skyndsamt.</P>
<P class="p463 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.10.</P>
<P class="p92 ft7"><SPAN class="ft31">Femte stycket </SPAN>är nytt. Förvaltningsrätterna ska senast inom 90 dagar från det att ansökan och handlingarna kom in till förvaltningsrätten avgöra mål om överprövning av upphandling. Endast om hinder som omöjliggör prövning föreligger får den angivna tidsfristen överskridas. Sådant synnerligt hinder kan vara att förvaltningsrätten finner det nödvändigt att få utredningen kompletterad. Prövning ska i sådant fall ske omedelbart efter det att hindret har fallit bort.</P>
<P class="p463 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.10.</P>
<P class="p464 ft8">6 a §</P>
<P class="p465 ft7">Paragrafen är ny. En part får i kammarrätten till stöd för sin talan åberopa en omständighet eller ett bevis som inte lagts fram tidigare endast om parten gör sannolikt att omständigheten eller beviset inte kunnat åberopas vid förvaltningsrätten, eller parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det. I begreppet giltig ursäkt får anses ingå det fallet att parten inte kunnat göra åberopandet tidigare. Bedömningen bör ske utifrån partens egna förutsättningar att föra processen på ett lämpligt sätt. Om en av parterna tillåts åberopa en ny omständighet eller ny bevisning bör självklart dennes motpart tillåtas att göra de åberopanden som behövs till bemötande av detta. I sådant fall ligger det i sakens natur att parten regelmässigt har giltig ursäkt att inte ha åberopat den nya omständigheten eller det nya beviset tidigare. För att processen inte ska fördröjas bör beslut i frågor om tillåtande av nya omständigheter eller ny bevisning inte få överklagas särskilt. Detta är också huvudregeln för överklagande av beslut som inte innebär att målet avgörs, se 34 § förvaltningsprocesslagen. Det behövs inte någon särskild lagregel om detta.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">222</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p19 ft21">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p466 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.8.10.</P>
<P class="p467 ft8">20 §</P>
<P class="p139 ft7"><SPAN class="ft31">Tredje stycket </SPAN>är nytt. Regeln innebär att kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat (processkostnader) som en part skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt i överprövningsmål inte utgör ersättningsgill skada. Detta är fråga om en speciallagstiftning där särskilda överväganden gör sig gällande och regleringen beträffande ersättningen för processkostnader bör därför inte tas till ledning för skadebegreppen i annan lagstiftning. Med överprövning avses överprövning av en upphandling och överprövning av ett avtals giltighet.</P>
<P class="p468 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.</P>
<P class="p15 ft8">21 §</P>
<P class="p139 ft7">I <SPAN class="ft31">första stycket </SPAN>har tidpunkten från när fristen för att väcka talan om skadestånd avseende direktivstyrda upphandlingar ändrats för att överensstämma med <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis (jämför Uniplex C- 406/08).</P>
<P class="p13 ft7"><SPAN class="ft31">Andra stycket </SPAN>är nytt men innebär ingen ändring i sak av reglerna från vilken tidpunkt fristen för att väcka talan om skadestånd avseende icke direktivstyrda upphandlingar ska börja löpa.</P>
<P class="p468 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.11.</P>
<P class="p469 ft117"><SPAN class="ft28">8.2</SPAN><SPAN class="ft116">Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster</SPAN></P>
<P class="p218 ft33">4 kap.</P>
<P class="p18 ft8">2 §</P>
<P class="p260 ft7"><SPAN class="ft31">Andra styck</SPAN>et är nytt. En inte uttömmande exemplifiering av vad som kunnat förutses av den upphandlande enheten.</P>
<P class="p470 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.9.</P>
<P class="p467 ft33">16 kap.</P>
<P class="p471 ft8">6 §</P>
<P class="p328 ft7"><SPAN class="ft31">Andra stycket </SPAN>är nytt. Beslut och åtgärder som en upphandlande enhet vidtar fram till dess att halva tiden för att lämna anbud löpt ut kommer att omfattas av leverantörers ”påtalandeskyldighet”. De</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">223</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">åtgärder som vidtas under upphandlingens konkurrensuppsökande skede, men efter t.ex. halva anbudstiden löpt ut, t.ex. enhetens uttalanden under ”frågor och svar” omfattas av begreppet konkurrensuppsökande skedet samtidigt som felet begåtts först efter att preklusionen inträtt. Vid upphandlingar med flera steg, såsom selektivt förfarande eller konkurrenspräglad dialog, kommer den relevanta tidpunkten i stället vara när halva tiden för att lämna in anbudsansökan löper ut. Fel och brister som begåtts i tiden efter preklusionsfristens utgång kan inte anses prekluderade eftersom leverantören inte har kunnat anmärka på något som ännu inte skett.</P>
<P class="p49 ft7">Bestämmelsen är utformad så att rätten ska avstå från att besluta om ingripande på den aktuella grunden om leverantören inte kan visa att han eller hon anmärkt mot felet eller bristen i rätt tid. Har även andra fel eller brister aktualiserats i målet, ska dessa prövas i sedvanlig ordning och, beroende på utfallet i dessa delar, leda till beslut om ingripande av domstolen. Det kan alltså bli fråga om att bifalla en ansökan om överprövning på viss grund, men att en annan i målet åberopad brist inte ska leda till bifall på grund av att leverantören i den delen inte uppfyllt kraven enligt 6 § andra stycket.</P>
<P class="p50 ft7">När det gäller kravet på leverantörens anmärkning enligt den föreslagna bestämmelsen, bör motsvarande nivå kunna tillämpas som enligt RÅ 2009 ref. 69 gäller i allmänhet för leverantörers talan i mål om överprövning enligt LOU. Leverantören ska således i anmärkningen till den upphandlande enheten eller rätten på ett klart och tydligt sätt ange den eller de omständigheter i upphandlingen som denne anser utgör en överträdelse av regelverket eller de grundläggande principerna. Vad som krävs av leverantören får bedömas från fall till fall, men en allmän måttstock bör vara att den upphandlande enheten genom anmärkningen objektivt sett borde ha förstått vad leverantören menar är fel i upphandlingen. Detta innebär dock inte att leverantören måste ange vilka bestämmelser eller principer i LOU m.m., s.k. abstrakta rättsfakta, som denne anser har överträtts eller riskerar att överträdas genom det anmärkta felet eller bristen. Inte heller bör leverantören vara förhindrad att i ett senare skede i en domstolsprocess genom rättslig argumentation utveckla och plädera för varför den anmärkta omständigheten utgör en överträdelse av regelverket, eller att åberopa s.k. hjälpfakta för att åskådliggöra varför den anmärkta omständigheten utgör en överträdelse. Däremot bör krävas att det är möjligt för den upphand-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">224</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p19 ft21">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">lande enheten att förstå att det är fråga om just en anmärkning mot ett påstått fel, och inte endast en fråga om innebörden av t.ex. ett visst krav eller kriterium i upphandlingen. Genom att anmärkningen ska vara av motsvarande omfattning och kvalitet som gäller vid bedömningen av vad som kan anses åberopat och kan ligga till grund för rättens avgörande i ett mål om överprövning, underlättas domstolarnas tillämpning av den nya bestämmelsen, eftersom en sådan prövning görs av domstolarna i överprövningsmål redan i dag.</P>
<P class="p157 ft7">I formuleringen ”att leverantören fick kännedom…” ligger att det är den leverantör som ansökt om överprövning med åberopande av en överträdelse i det konkurrensuppsökande skedet som ska ha fått kännedom om överträdelsen för att en ansökan ska kunna avslås med tillämpning av 6 § andra stycket. Om den sökande leverantören utan egen förskyllan inte har fått kännedom om omständigheten, kan ansökan inte avslås med tillämpning av denna bestämmelse. Med formuleringen ”…borde ha fått kännedom…” åsyftas situationen att leverantören rätteligen bör ha nåtts av informationen, men denne på grund av omständigheter som inte kan läggas den upphandlande enheten till last, inte har tagit del av relevanta uppgifter eller inte förstått innebörden av dessa.</P>
<P class="p173 ft7">Det kan uppkomma situationer då en påstådd överträdelse i en upphandlings konkurrensuppsökande skede uppdagas först efter att den upphandlande enheten har genomfört prövningen och utvärderingen av leverantörerna och anbuden, dvs. i praktiken ofta först när meddelande om tilldelningsbeslut har skickats ut till anbudsgivarna. Detta kan till exempel vara fallet om den upphandlande enheten under anbudstiden i svar på frågor från leverantörer gett uttryck för en tolkning av ett krav i upphandlingen, som senare frångås och tillämpas annorlunda av enheten. Om det varit omöjligt eller orimligt svårt för leverantören att förstå hur kravet skulle komma att tillämpas, är det inte rimligt att kräva att det ska anmärkas mot kravet innan det står klart hur det tillämpats av den upphandlande enheten. Det kan även förekomma situationer då det inte är möjligt att påtala överträdelser inom den angivna tiden eftersom materialet varit så omfattande eller så komplicerat att det inte funnits möjlighet att upptäcka felet eller bristen. Enligt <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis är det inte tillåtet med nationella regler som i sådana situationer avskär möjligheten för leverantörer att med möjlighet till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">225</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="id_1">
<P class="p3 ft16">Författningskommentar SOU 2015:12</P>
<P class="p40 ft7">framgång påtala överträdelser i upphandlingar, se bl.a. mål C- 327/00 Santex, punkterna <NOBR>43–66.</NOBR></P>
<P class="p41 ft7">För att bestämmelsen i 6 § andra stycket ska överensstämma med unionsrätten ska det alltså vara möjligt för rätten att besluta om ingripande vid överträdelser i det konkurrensuppsökande skedet som det varit omöjligt eller orimligt svårt för leverantören att anmärka inom den nu aktuella fristen. Momentet ”…fick kännedom eller borde ha fått kännedom om felet eller bristen” i 6 § andra stycket ska därför förstås så att ett fel eller en brist som det varit omöjligt eller orimligt svårt för leverantören att anmärka mot redan när t.ex. upphandlingen annonserats och dokumenten publicerats, inte kan anses utgöra sådant som leverantören har fått eller borde ha fått kännedom om.</P>
<P class="p228 ft7">Fristens längd utgör en avvägning mellan intresset av att upphandlingsförfaranden inte fördröjs mer än nödvändigt och leverantörers möjlighet att hinna upptäcka eventuella felaktigheter eller brister.</P>
<P class="p228 ft7">Vad gäller frågan om en leverantör visat att anmärkning gjorts bör det vara tillräckligt att leverantören kan peka på att <NOBR>e-post</NOBR> eller skrivelse med anmärkningarna skickats till upphandlande enhet. Även en muntlig anmärkning bör vara tillräckligt om leverantören kan visa att så skett.</P>
<P class="p463 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.8.</P>
<P class="p462 ft48">Paragrafens <SPAN class="ft37">tredje stycke </SPAN>motsvarar andra stycket i tidigare lydelse. <SPAN class="ft37">Fjärde stycket </SPAN>är nytt. Mål om överprövning av upphandling ska</P>
<P class="p88 ft8">handläggas skyndsamt.</P>
<P class="p463 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.10.</P>
<P class="p92 ft7"><SPAN class="ft31">Femte stycket </SPAN>är nytt. Förvaltningsrätterna ska senast inom 90 dagar från det att ansökan och handlingarna kom in till förvaltningsrätten avgöra mål om överprövning av upphandling. Endast om hinder som omöjliggör prövning föreligger får den angivna tidsfristen överskridas. Sådant synnerligt hinder kan vara att förvaltningsrätten finner det nödvändigt att få utredningen kompletterad. Prövning ska i sådant fall ske omedelbart efter det att hindret har fallit bort.</P>
<P class="p472 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.10.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p19 ft21">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft8">6 a §</P>
<P class="p139 ft7">Paragrafen är ny. En part får i kammarrätten till stöd för sin talan åberopa en omständighet eller ett bevis som inte lagts fram tidigare endast om parten gör sannolikt att omständigheten eller beviset inte kunnat åberopas vid förvaltningsrätten, eller parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det. I begreppet giltig ursäkt får anses ingå det fallet att parten inte kunnat göra åberopandet tidigare. Bedömningen bör ske utifrån partens egna förutsättningar att föra processen på ett lämpligt sätt. Om en av parterna tillåts åberopa en ny omständighet eller ny bevisning bör självklart dennes motpart tillåtas att göra de åberopanden som behövs till bemötande av detta. I sådant fall ligger det i sakens natur att parten regelmässigt har giltig ursäkt att inte ha åberopat den nya omständigheten eller det nya beviset tidigare. För att processen inte ska fördröjas bör beslut i frågor om tillåtande av nya omständigheter eller ny bevisning inte få överklagas särskilt. Detta är också huvudregeln för överklagande av beslut som inte innebär att målet avgörs, se 34 § förvaltningsprocesslagen. Det behövs inte någon särskild lagregel om detta.</P>
<P class="p447 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.8.10.</P>
<P class="p15 ft8">20 §</P>
<P class="p139 ft7"><SPAN class="ft31">Tredje stycket </SPAN>är nytt. Regeln innebär att kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat (processkostnader) som en part skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt i överprövningsmål inte utgör ersättningsgill skada. Detta är fråga om en speciallagstiftning där särskilda överväganden gör sig gällande och regleringen beträffande ersättningen för processkostnader bör därför inte tas till ledning för skadebegreppen i annan lagstiftning. Med överprövning avses överprövning av en upphandling och överprövning av ett avtals giltighet.</P>
<P class="p14 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.</P>
<P class="p15 ft8">21 §</P>
<P class="p139 ft7">I <SPAN class="ft31">första stycket </SPAN>har tidpunkten från när fristen för att väcka talan om skadestånd avseende direktivstyrda upphandlingar ändrats för att överensstämma med <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis (jämför Uniplex C- 406/08).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">227</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7"><SPAN class="ft31">Andra stycket </SPAN>är nytt men innebär ingen ändring i sak av reglerna från vilken tidpunkt fristen för att väcka talan om skadestånd avseende icke direktivstyrda upphandlingar ska börja löpa.</P>
<P class="p461 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.11.</P>
<P class="p473 ft30"><SPAN class="ft28">8.3</SPAN><SPAN class="ft61">Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet</SPAN></P>
<P class="p177 ft33">4 kap.</P>
<P class="p280 ft8">4 §</P>
<P class="p474 ft7"><SPAN class="ft31">Andra styck</SPAN>et är nytt. En inte uttömmande exemplifiering av vad som kunnat förutses av den upphandlande myndigheten/enheten.</P>
<P class="p463 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.9.</P>
<P class="p463 ft8">Paragrafens <SPAN class="ft27">tredje stycke </SPAN>motsvarar andra stycket i tidigare lydelse.</P>
<P class="p475 ft33">16 kap.</P>
<P class="p280 ft8">6 §</P>
<P class="p474 ft7"><SPAN class="ft31">Andra stycket </SPAN>är nytt. Beslut och åtgärder som en upphandlande myndighet/enhet vidtar fram till dess att halva tiden för att lämna anbud löpt ut kommer att omfattas av leverantörers ”påtalandeskyldighet”. De åtgärder som vidtas under upphandlingens konkurrensuppsökande skede, men efter t.ex. halva anbudstiden löpt ut, t.ex. myndighetens/enhetens uttalanden under ”frågor och svar” omfattas av begreppet konkurrensuppsökande skedet samtidigt som felet begåtts först efter att preklusionen inträtt. Vid upphandlingar med flera steg, såsom selektivt förfarande eller konkurrenspräglad dialog, kommer den relevanta tidpunkten i stället vara när halva tiden för att lämna in anbudsansökan löper ut. Fel och brister som begåtts i tiden efter preklusionsfristens utgång kan inte anses prekluderade eftersom leverantören inte har kunnat anmärka på något som ännu inte skett.</P>
<P class="p314 ft7">Bestämmelsen är utformad så att rätten ska avstå från att besluta om ingripande på den aktuella grunden om leverantören inte kan visa att han eller hon anmärkt mot felet eller bristen i rätt tid. Har även andra fel eller brister aktualiserats i målet, ska dessa prövas i sedvanlig ordning och, beroende på utfallet i dessa delar, leda till beslut om ingripande av domstolen. Det kan alltså bli fråga om att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p19 ft21">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft7">bifalla en ansökan om överprövning på viss grund, men att en annan i målet åberopad brist inte ska leda till bifall på grund av att leverantören i den delen inte uppfyllt kraven enligt 6 § andra stycket.</P>
<P class="p173 ft7">När det gäller kravet på leverantörens anmärkning enligt den föreslagna bestämmelsen, bör motsvarande nivå kunna tillämpas som enligt RÅ 2009 ref. 69 gäller i allmänhet för leverantörers talan i mål om överprövning enligt LOU. Leverantören ska således i anmärkningen till den upphandlande myndigheten/enheten eller rätten på ett klart och tydligt sätt ange den eller de omständigheter i upphandlingen som denne anser utgör en överträdelse av regelverket eller de grundläggande principerna. Vad som krävs av leverantören får bedömas från fall till fall, men en allmän måttstock bör vara att den upphandlande myndigheten/enheten genom anmärkningen objektivt sett borde ha förstått vad leverantören menar är fel i upphandlingen. Detta innebär dock inte att leverantören måste ange vilka bestämmelser eller principer i LOU m.m., s.k. abstrakta rättsfakta, som denne anser har överträtts eller riskerar att överträdas genom det anmärkta felet eller bristen. Inte heller bör leverantören vara förhindrad att i ett senare skede i en domstolsprocess genom rättslig argumentation utveckla och plädera för varför den anmärkta omständigheten utgör en överträdelse av regelverket, eller att åberopa s.k. hjälpfakta för att åskådliggöra varför den anmärkta omständigheten utgör en överträdelse. Däremot bör krävas att det är möjligt för den upphandlande myndigheten eller enheten att förstå att det är fråga om just en anmärkning mot ett påstått fel, och inte endast en fråga om innebörden av t.ex. ett visst krav eller kriterium i upphandlingen. Genom att anmärkningen ska vara av motsvarande omfattning och kvalitet som gäller vid bedömningen av vad som kan anses åberopat och kan ligga till grund för rättens avgörande i ett mål om överprövning, underlättas domstolarnas tillämpning av den nya bestämmelsen, eftersom en sådan prövning görs av domstolarna i överprövningsmål redan i dag.</P>
<P class="p476 ft7">I formuleringen ”att leverantören fick kännedom…” ligger att det är den leverantör som ansökt om överprövning med åberopande av en överträdelse i det konkurrensuppsökande skedet som ska ha fått kännedom om överträdelsen för att en ansökan ska kunna avslås med tillämpning av 6 § andra stycket. Om den sökande leverantören utan egen förskyllan inte har fått kännedom om omständigheten, kan ansökan inte avslås med tillämpning av denna bestäm-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">melse. Med formuleringen ”…borde ha fått kännedom…” åsyftas situationen att leverantören rätteligen bör ha nåtts av informationen, men denne på grund av omständigheter som inte kan läggas den upphandlande myndigheten eller enheten till last, inte har tagit del av relevanta uppgifter eller inte förstått innebörden av dessa.</P>
<P class="p49 ft7">Det kan uppkomma situationer då en påstådd överträdelse i en upphandlings konkurrensuppsökande skede uppdagas först efter att den upphandlande myndigheten eller enheten har genomfört prövningen och utvärderingen av leverantörerna och anbuden, dvs. i praktiken ofta först när meddelande om tilldelningsbeslut har skickats ut till anbudsgivarna. Detta kan till exempel vara fallet om den upphandlande myndigheten eller enheten under anbudstiden i svar på frågor från leverantörer gett uttryck för en tolkning av ett krav i upphandlingen, som senare frångås och tillämpas annorlunda av myndigheten. Om det varit omöjligt eller orimligt svårt för leverantören att förstå hur kravet skulle komma att tillämpas, är det inte rimligt att kräva att det ska anmärkas mot kravet innan det står klart hur det tillämpats av den upphandlande myndigheten eller enheten. Det kan även förekomma situationer då det inte är möjligt att påtala överträdelser inom den angivna tiden eftersom materialet varit så omfattande eller så komplicerat att det inte funnits möjlighet att upptäcka felet eller bristen. Enligt <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis är det inte tillåtet med nationella regler som i sådana situationer avskär möjligheten för leverantörer att med möjlighet till framgång påtala överträdelser i upphandlingar, se bl.a. mål <NOBR>C-327/00</NOBR> Santex, punkterna <NOBR>43–66.</NOBR></P>
<P class="p50 ft7">För att bestämmelsen i 6 § andra stycket ska överensstämma med unionsrätten ska det alltså vara möjligt för rätten att besluta om ingripande vid överträdelser i det konkurrensuppsökande skedet som det varit omöjligt eller orimligt svårt för leverantören att anmärka inom den nu aktuella fristen. Momentet ”…fick kännedom eller borde ha fått kännedom om felet eller bristen” i 6 § andra stycket ska därför förstås så att ett fel eller en brist som det varit omöjligt eller orimligt svårt för leverantören att anmärka mot redan när t.ex. upphandlingen annonserats och dokumenten publicerats, inte kan anses utgöra sådant som leverantören har fått eller borde ha fått kännedom om.</P>
<P class="p366 ft44">Fristens längd utgör en avvägning mellan intresset av att upphandlingsförfaranden inte fördröjs mer än nödvändigt och leveran-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td43"><SPAN class="p19 ft21">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft8">törers möjlighet att hinna upptäcka eventuella felaktigheter eller brister.</P>
<P class="p477 ft7">Vad gäller frågan om en leverantör visat att anmärkning gjorts bör det vara tillräckligt att leverantören kan peka på att <NOBR>e-post</NOBR> eller skrivelse med anmärkningarna skickats till upphandlande myndighet/enhet. Även en muntlig anmärkning bör vara tillräckligt om leverantören kan visa att så skett.</P>
<P class="p468 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.8.</P>
<P class="p478 ft48">Paragrafens <SPAN class="ft37">tredje stycke </SPAN>motsvarar andra stycket i tidigare lydelse. <SPAN class="ft37">Fjärde stycket </SPAN>är nytt. Mål om överprövning av upphandling ska</P>
<P class="p3 ft8">handläggas skyndsamt.</P>
<P class="p470 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.10.</P>
<P class="p12 ft7"><SPAN class="ft31">Femte stycket </SPAN>är nytt. Förvaltningsrätterna ska senast inom 90 dagar från det att ansökan och handlingarna kom in till förvaltningsrätten avgöra mål om överprövning av upphandling. Endast om hinder som omöjliggör prövning föreligger får den angivna tidsfristen överskridas. Sådant synnerligt hinder kan vara att förvaltningsrätten finner det nödvändigt att få utredningen kompletterad. Prövning ska i sådant fall ske omedelbart efter det att hindret har fallit bort.</P>
<P class="p479 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.10.</P>
<P class="p480 ft8">6 a §</P>
<P class="p139 ft7">Paragrafen är ny. En part får i kammarrätten till stöd för sin talan åberopa en omständighet eller ett bevis som inte lagts fram tidigare endast om parten gör sannolikt att omständigheten eller beviset inte kunnat åberopas vid förvaltningsrätten, eller parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det. I begreppet giltig ursäkt får anses ingå det fallet att parten inte kunnat göra åberopandet tidigare. Be- dömningen bör ske utifrån partens egna förutsättningar att föra processen på ett lämpligt sätt. Om en av parterna tillåts åberopa en ny omständighet eller ny bevisning bör självklart dennes motpart tillåtas att göra de åberopanden som behövs till bemötande av detta. I sådant fall ligger det i sakens natur att parten regelmässigt har giltig ursäkt att inte ha åberopat den nya omständigheten eller det nya beviset tidigare. För att processen inte ska fördröjas bör beslut i frågor om tillåtande av nya omständigheter eller ny bevisning inte få överklagas särskilt. Detta är också huvudregeln för överklagande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">av beslut som inte innebär att målet avgörs, se 34 § förvaltningsprocesslagen. Det behövs inte någon särskild lagregel om detta.</P>
<P class="p461 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.8.10.</P>
<P class="p475 ft8">20 §</P>
<P class="p474 ft7"><SPAN class="ft31">Tredje stycket </SPAN>är nytt. Regeln innebär att kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat (processkostnader) som en part skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt i överprövningsmål inte utgör ersättningsgill skada. Detta är fråga om en speciallagstiftning där särskilda överväganden gör sig gällande och regleringen beträffande ersättningen för processkostnader bör därför inte tas till ledning för skadebegreppen i annan lagstiftning. Med överprövning avses överprövning av en upphandling och överprövning av ett avtals giltighet.</P>
<P class="p461 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.4.</P>
<P class="p475 ft8">21 §</P>
<P class="p474 ft7">I <SPAN class="ft31">första stycket har </SPAN>tidpunkten från när fristen för att väcka talan om skadestånd avseende direktivstyrda upphandlingar ändrats för att överensstämma med <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis (jämför Uniplex C- 406/08).</P>
<P class="p41 ft7"><SPAN class="ft31">Andra stycket </SPAN>är nytt men innebär ingen ändring i sak av reglerna från vilken tidpunkt fristen för att väcka talan om skadestånd avseende icke direktivstyrda upphandlingar ska börja löpa.</P>
<P class="p463 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 5.11.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">232</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<P class="p3 ft6">Särskilt yttrande</P>
<P class="p481 ft28">Särskilt yttrande av experten Daniel Johansson</P>
<P class="p9 ft9">Fristen för att ansöka om upphandlingsskadeavgift</P>
<P class="p38 ft7">Jag anser till skillnad från utredningen att fristen för att ansöka om upphandlingsskadeavgift bör förlängas till minst två år. Det finns starka skäl som talar för att ansökningsfristen ska förlängas. De skäl emot en förlängning som utredningen har angett till stöd för sin bedömning är mycket svaga.</P>
<P class="p12 ft7">Upphandlingsskadeavgiften är en sanktion gentemot avgiftssubjekt som i huvudsak utgörs av det allmänna eller som har en nära anknytning till det allmänna. Privatpersoner kan inte åläggas att betala upphandlingsskadeavgift. Därför bör inte resonemang om att myndigheter ska kunna lägga bakom sig gamla överträdelser eller att de inte ska behöva sväva i ovisshet om någon talan kommer att väckas, vara avgörande vid avvägningen av vad som är den lämpligaste ansökningsfristen. Istället bör bedömningen ske utifrån de bakomliggande syftena med upphandlingsskadeavgiften, det vill säga bättre efterlevnad och effektivitet samt ökad legitimitet för upphandlingslagstiftningen.</P>
<P class="p124 ft7">Upphandlingsskadeavgiften leder – till skillnad från överprövningar – inte till något ingripande i pågående upphandlingar eller ingångna avtal. Upphandlingsskadeavgiften påverkar alltså inte leverans av nödvändiga varor och tjänster. Detta innebär att ovissheten om myndigheten kommer bli föremål för en sådan talan är klart mindre betungande och ingripande i verksamheten än i fråga om överprövning. Det kan utan tvivel vara besvärande för enskilda tjänstemän eller beslutsfattare att myndigheten blir föremål för en talan om upphandlingsskadeavgift, men sådana hänsyn är inte ett legitimt skäl för att inte förlänga ansökningsfristen.</P>
<P class="p482 ft15">233</P>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p287 ft7">Upphandlingsskadeavgiften är en sanktion som utgår när upphandlande myndigheter eller enheter har genomfört otillåtna direktupphandlingar. Det är en av de allvarligaste överträdelserna som finns på upphandlingsområdet. De otillåtna direktupphandlingar som Konkurrensverket väljer att ta till domstol ska inte sammanblandas med ”formaliafel”, ”procedurfel” eller andra typiskt sett ursäktliga misstag i offentliga upphandlingar. Tanken är att upphandlingsskadeavgiften ska minska förekomsten av de allra allvarligaste överträdelserna, bidra till mer rättvis och effektiv konkurrens samt leda till bättre hushållning med den offentliga sektorns medel. En ökad regelefterlevnad bör också bidra till att minska antalet överprövningsprocesser. Dessa effekter måste betraktas som positiva och önskvärda.</P>
<P class="p49 ft7">Flera av de uttalanden emot längre ansökningsfrister som gjorts inom ramen för tidigare lagstiftningsärenden, har avsett <SPAN class="ft31">både </SPAN>fristen för talan om skadestånd och fristen för ansökan om upphandlingsskadeavgift. Dessa båda frister har inte något relevant samband med varandra. Skadestånd är en rättighet för leverantörer som har intressen i en viss upphandling och kan avse vilken överträdelse som helst av upphandlingsreglerna (även högst beskedliga formaliafel). Upphandlingsskadeavgiften är samhällets reaktion mot otillåtna direktupphandlingar. En väckt skadeståndstalan är resultatet av en kommersiell aktörs affärsmässiga överväganden, medan en ansökan om upphandlingsskadeavgift grundas på andra överväganden. Tillsynsmyndigheten ska iaktta regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet i sin verksamhet och har inget egenintresse i frågan, utan driver ärenden om upphandlingsskadeavgift utifrån allmänintresset. Det är svårt att övertygas om att en risk för sådana på sakliga skäl grundade rättsprocesser skulle vara ett problem.</P>
<P class="p50 ft7">I förhållande till sanktionsavgifter enligt andra lagar i svensk rätt, är en ansökningsfrist om endast ett år påfallande kort. Många andra sanktionsavgifter har istället frister om två eller fem år från det att överträdelsen utfördes eller upphörde. Vid sanktionsavgifter som har kortare frister är det nästan uteslutande fråga om att tillsynsmyndigheten av olika skäl har kännedom om överträdelsen direkt när den begås, eller mycket kort därefter får sådan kännedom. Dessutom kan tillsynsmyndigheten, enligt flera regelverk som har kortare frister, vidta preskriptionsbrytande åtgärder för att därefter kunna utreda ärendena utefter vad deras beskaffenhet kräver.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p19 ft21">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft7">Någon sådan möjlighet finns inte avseende upphandlingsskadeavgiften. Jag har svårt att se några sakligt motiverade skäl till varför just upphandlingsskadeavgiften bör avvika från andra regelverk i svensk rätt avseende ansökningsfristen.</P>
<P class="p157 ft7">I norsk upphandlingslagstiftning gäller en frist för motsvarigheten till upphandlingsskadeavgiften (overtredelsegebyr) om två år. I dansk upphandlingslagstiftning gäller en frist om fem år för dess motsvarighet (økonomisk sanktion). Även här avviker alltså den svenska upphandlingsskadeavgiften från andra liknande regelverk.</P>
<P class="p173 ft7">Det främsta problemet vid tillsynen är att dagens ettårsfrist leder till att större, komplicerade och mer principiellt intressanta ärenden inte hinner utredas tillräckligt – eller inte upptäcks alls – innan ansökningsfristen löper ut. Detta innebär att flera av de ärenden som idag tas till domstol avser relativt små upphandlingar och inte de allvarligaste otillåtna direktupphandlingarna. Dessutom gör den korta fristen att det är svårare att upptäcka och lagföra otillåtna direktupphandlingar som sker i det fördolda. Med en längre ansökningsfrist skulle fokus kunna förskjutas mot större, allvarligare och mer principiellt intressanta ärenden om upphandlingsskadeavgift. Målen om upphandlingsskadeavgift skulle då kunna bidra till rättsutvecklingen ännu mer än vad som sker idag. Nuvarande ansökningsfrist innebär alltså att de allvarligaste otillåtna direktupphandlingarna är svårare att ta till domstol och beivras mer sällan än de mindre allvarliga. Denna ordning kan knappast vara den mest effektiva och definitivt inte den mest legitima utifrån medborgarnas, kommunmedlemmarnas eller skattebetalarnas perspektiv.</P>
<P class="p156 ft7">Det bör poängteras att Konkurrensverket mycket sällan kan använda sig av hela ettårsfristen för att utreda ett visst ärende. Ofta kommer en misstänkt överträdelse till Konkurrensverkets kännedom först när en kortare eller längre tid har förflutit sedan avtalet slöts. Detta innebär många gånger att Konkurrensverket har alltför kort tid på sig att utreda ärenden och inhämta erforderlig information från upphandlande myndigheter och enheter. En forcerad utredningstakt medför att den upphandlande myndigheten eller enheten inte kan, eller vill, ge all information av relevans i ärendet innan en ansökan till domstol måste göras. Då kan viktiga omständigheter för prövningen komma att förebringas först i domstolsprocessen. En sådan ordning drabbar såväl upphandlande myndigheter och enheter som domstolar. Detta är inte processekonomiskt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p320 ft7">och problemet kan inte avhjälpas genom att Konkurrensverket lägger mer resurser på arbetet med ärenden om upphandlingsskadeavgift, eftersom det inte skulle påverka upphandlande myndigheters och enheters möjlighet eller benägenhet att snabbt ta fram och tillhandahålla alla relevanta uppgifter som behövs för en allsidig belysning av ärendet.</P>
<P class="p238 ft7">En förlängning av ansökningsfristen bör ske avseende de fall som regleras i nuvarande 17 kap. 7 § andra stycket i respektive lag, dvs. fakultativa ansökningar där någon överprövning av det aktuella avtalets giltighet inte har skett. Detta kan ske genom en ändring av 17 kap. 7 § andra stycket där ordet ”ett” byts ut till det högre antal år som istället ska gälla. Ett alternativ till att förlänga ansökningsfristen skulle kunna vara att i lagstiftningen införa en möjlighet för tillsynsmyndigheten att inom den befintliga fristen vidta preskriptionsbrytande åtgärder. En sådan lösning avhjälper dock inte problemen med de fall där tillsynsmyndigheten över huvud taget inte har fått kännedom om en otillåten direktupphandling innan fristen har löpt ut.</P>
<P class="p366 ft7"><SPAN class="ft31">Sammanfattningsvis </SPAN>menar jag att en ettårig frist för att ansöka om upphandlingsskadeavgift utgör hinder mot en effektivare tillämpning av upphandlingsskadeavgiften och minskar regelverkets legitimitet. Ansökningsfristen är påtagligt kort i jämförelse med andra sanktionsavgifter. Det finns därutöver över huvud taget inga bärande sakskäl till att inte förlänga ansökningsfristen. Fristen bör därför förlängas till minst två år.</P>
<P class="p483 ft9">Den förlängda avtalsspärren och överprövning av upphandling trots att avtal har slutits</P>
<P class="p484 ft7">Jag instämmer i utredningens förslag att någon förändring inte bör göras av bestämmelsen om förlängd avtalsspärr i förvaltningsrätten och bestämmelsen om att ett ingånget avtal utgör hinder mot att överpröva en upphandling. Jag vill i denna fråga lägga till följande.</P>
<P class="p238 ft7">Syftet med rättsmedelsdirektiven är att säkerställa att upphandlingsdirektiven verkligen tillämpas, särskilt på ett stadium där överträdelserna ännu kan rättas till. Enligt <NOBR>EU-domstolens</NOBR> avgörande i mål <NOBR>C-81/98</NOBR> <SPAN class="ft31">Alcatel </SPAN>innebär detta att medlemsstaterna är skyldiga att tillhandahålla en möjlighet till överprövning där den sökande leverantören kan få beslut i upphandlingar undanröjda innan avtal har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">236</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p19 ft21">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p211 ft7">slutits. Detta gäller enligt <NOBR>EU-domstolen</NOBR> oberoende av möjligheten att erhålla skadestånd när kontraktet har ingåtts. Enligt <NOBR>EU-dom-</NOBR> stolen görs en åtskillnad i rättsmedelsdirektiven mellan prövningen före och efter att avtal i upphandlingen har slutits. Denna skillnad ska enligt min uppfattning inte underskattas. Undanröjandet av ett beslut innan avtal har slutits innebär att leverantören behåller sin möjlighet att tilldelas kontraktet i upphandlingen. Skadeståndet kan däremot inte i sig anses utgöra ett tillräckligt rättsmedel.</P>
<P class="p12 ft7">Efter Alcateldomen infördes den så kallade tiodagarsfristen i dåvarande LOU. Denna lagändring fick avgörande effekter på den praktiska möjligheten att begära överprövning av en upphandling. I lagstiftningsärendet uttalade regeringen (prop. 2001/02:142 s. 54) att det inte var nödvändigt att införa regler om att interimistiska beslut ska meddelas som huvudregel när en ansökan om överprövning gjorts. Trots detta förarbetsuttalande har Högsta förvaltningsdomstolens tolkningar av Alcateldomen i avgörandena RÅ 2003 ref. 64 och RÅ 2005 ref. 17, medfört att huvudregeln i mål om överprövning av upphandling har varit just att upphandlingen genom interimistiskt beslut stoppas till dess att rätten avgjort målet. Av bland annat detta skäl innebar 2010 års lagändringar, då en automatiskt förlängd avtalsspärr i stora delar ersatte det interimistiska beslutet i förvaltningsrätten, inte några större praktiska förändringar i svensk rätt för stoppet av pågående upphandlingar när de överprövas.</P>
<P class="p271 ft7">Mot bakgrund av <NOBR>EU-domstolens</NOBR> avgörande i <NOBR>Alcatel-målet</NOBR> och Högsta förvaltningsdomstolens tolkning av detta avgörande, är det enligt min bedömning inte förenligt med unionsrätten att avskaffa den förlängda avtalsspärren eller på annat sätt införa en ordning där upphandlande myndigheter kan ingå avtal i upphandlingen i större utsträckning än vad som är möjligt idag när en upphandling blir överprövad.</P>
<P class="p37 ft9">Preklusionsregel</P>
<P class="p369 ft7">Jag motsätter mig inte att det införs en preklusionsregel i upphandlingar likt den som utredningen föreslår. Jag är dock inte övertygad om att regeln sammantaget kommer att medföra några effektivitetsvinster för den offentliga upphandlingen i Sverige. Jag be-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">237</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">dömer vidare att effektivitets- och skyndsamhetsmålen i rättsmedelsdirektiven inte skulle äventyras om nuvarande ordning i den svenska upphandlingslagstiftningen behålls. Något krav på att det i svensk lagstiftning måste finnas en preklusionsregel i upphandlingar kan inte utläsas av <NOBR>EU-domstolens</NOBR> rättspraxis. En sådan regel bör istället, om den införs, motiveras av andra skäl än unionsrättens krav.</P>
<P class="p366 ft7">En preklusionsregel i upphandlingslagstiftningen kan vid en första anblick framstå som tilltalande, utifrån synsättet att det är rimligt att den som har invändningar mot hur en upphandling är utformad, inte medvetet bör kunna avvakta med att påtala detta. Det finns dock en risk att de praktiska tillämpningsproblemen som en preklusionsregel medför, blir så omfattande och betungande för aktörerna att den avsedda nyttan med regeln uteblir.</P>
<P class="p49 ft7">Det kan bland annat uppstå svåra tillämpningsfrågor avseende om en viss påstådd felaktighet i en upphandling omfattas av preklusion eller inte, när den relevanta tidpunkten för att senast anmärka mot felet egentligen inträder eller om leverantören kan anses ha anmärkt mot felaktigheten på ett så tydligt sätt att den får åberopas i en senare överprövningsprocess. Andra tillämpningsproblem som kan uppkomma är vad som gäller när anbudstiden förlängs eller vid vissa upphandlingsförfaranden och tilldelningsmetoder som inte har en enda i förväg bestämd frist, utan är uppdelade i flera moment eller är tidsmässigt mer öppna, t.ex. dynamiska inköpssystem eller kvalificeringssystem. Likaså kan det uppkomma komplicerade bedömningsfrågor om det i vissa fall i praktiken varit omöjligt eller orimligt svårt för leverantörer att påtala en felaktighet i det konkurrensuppsökande skedet innan fristen löpt ut, och preklusion därför inte ska inträda.</P>
<P class="p50 ft7">Alla dessa nya frågor kan uppkomma och behöva redas ut i nya överprövningsprocesser i domstolarna. Det är också svårt att överblicka vilken inverkan den föreslagna preklusionsregeln kommer att få för leverantörers agerande under anbudstiden (eller andra liknande frister) i upphandlingar, och hur mycket kostnadsdrivande merarbete regeln kan skapa för såväl leverantörer som för upphandlande myndigheter och enheter.</P>
<P class="p49 ft44">Om en preklusionsregel införs kan det enligt min mening finnas skäl att göra ytterligare överväganden i fråga om bestämmelsens utformning och motivuttalanden samt dess praktiska konsekvenser</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">238</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p19 ft21">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft7">i upphandlingar, för att i möjligaste mån minimera tillämpningsproblemen.</P>
<P class="p485 ft9">Förbud att åberopa nya omständigheter och bevis i kammarrätten</P>
<P class="p486 ft7">Utredningen har föreslagit att det ska införas en regel i upphandlingslagarna som innebär att en part i kammarrätten får åberopa omständigheter eller bevis som inte lagts fram tidigare endast om parten gör sannolikt att omständigheten eller beviset inte kunnat åberopas vid förvaltningsrätten, eller parten annars haft giltig ursäkt att inte göra det. Den föreslagna bestämmelsen är alltså en processrättslig preklusionsregel (till skillnad från den ovan behandlade preklusionsregeln i upphandlingar) och har utformats på ett sätt som motsvarar vad som gäller i hovrätt i dispositiva tvistemål enligt 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken. Om bestämmelsen införs skulle det innebära att den princip som följer av rättsfallet HFD 2013 ref. 5 inte längre gäller i dessa mål.</P>
<P class="p476 ft7">Jag anser inte att en sådan regel bör införas. Skälen för detta är följande.</P>
<P class="p173 ft7">Enligt min mening bör överföringar av regler och principer från processen i allmän domstol till förvaltningsmål göras med försiktighet. Många av bestämmelserna i rättegångsbalken kan inte isolerade föras över till förvaltningsmål, eftersom de tillsammans med andra beståndsdelar i den allmänna processrätten bildar en helhet som riskerar att gå förlorad vid en sådan överföring. Förbudet mot nya omständigheter och bevis i hovrätten är en sådan bestämmelse. Den måste förstås tillsammans med andra regler och element i processen i allmän domstol som saknas eller i praktiken sällan tillämpas i förvaltningsdomstolarna. Jag anser att utredningens överväganden i denna fråga inte är tillräckliga.</P>
<P class="p173 ft7">Tingsrätten har i dispositiva tvistemål en mer aktivt processledande roll under den skriftliga och muntliga förberedelsen än vad som förekommer i förvaltningsrätterna i mål om överprövning enligt upphandlingslagarna. Innan målet tas upp till avgörande av tingsrätten har parterna klarlagt sina ståndpunkter och tvisteföremålet har ringats in på ett tydligt sätt. Tvistefrågorna avhandlas också som huvudregel koncentrerat och muntligen vid tingsrättens huvudförhandling. I överprövningsmål är det många gånger inte</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">239</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">lika tydligt vilka omständigheter som kan anses åberopade av parterna och därmed kan ligga till grund för rättens prövning. När sådana oklarheter föreligger, reds de i allmänhet inte heller ut av förvaltningsrätten genom processledning innan målet avgörs. Det är vidare inte reglerat i förvaltningsprocessen när skriftväxlingen är över och målet tas upp till avgörande, och några upplysningar om detta får parterna normalt inte heller av förvaltningsrätten. Med andra ord vet parterna i överprövningsmål inte – till skillnad från vad som gäller i tvistemål – när de senast måste åberopa omständigheter och bevis för att undgå preklusion. Den otydlighet som finns i dessa avseenden i överprövningsmål gör att ett förbud mot nya omständigheter och bevis i kammarrätten enligt min mening väcker betänkligheter ur rättssäkerhetssynpunkt.</P>
<P class="p49 ft7">Vidare har reglerna i rättegångsbalken om rättegångskostnadsansvar vid försumlig processföring en återhållande verkan på parternas benägenhet att åberopa fler omständigheter och bevis i tingsrätten än vad som är sakligt motiverat. I överprövningsmål finns inga regler om rättegångskostnadsansvar som kan balansera ett förbud mot nya omständigheter och bevis i kammarrätten (i denna utredning läggs inte heller något förslag om att införa sådana regler). Den föreslagna bestämmelsen riskerar därför att leda till att parter och ombud för säkerhets skull åberopar fler omständigheter (fler påstådda felaktigheter i upphandlingen) och mer bevisning i förvaltningsrätten än vad som sker idag, vilket då gör dessa mål mer omfattande och tungrodda i första instans. Antalet överprövningsmål i kammarrätterna där prövningstillstånd meddelats (170 mål år 2013) motsvarar endast cirka fem procent av antalet överprövningsmål i förvaltningsrätterna (fler än 3 000 mål per år de senaste åren). De eventuella effektivitetsvinster för processen i kammarrätten som den föreslagna regeln skulle kunna medföra kan därför, enligt min mening, inte antas överväga de effektivitetsförluster regeln skulle åsamka målen i förvaltningsrätterna. Totalt sett riskerar alltså den föreslagna regeln att leda till större negativa än positiva praktiska effekter.</P>
<P class="p334 ft7">I överprövningsmål finns det ibland starka och beaktansvärda tredjemansintressen eller allmänna intressen. Detta gör att en preklusionsregel efter förebild från vad som gäller i dispositiva tvistemål i vissa fall kommer att leda till mycket otillfredsställande materiella resultat. Om exempelvis en upphandlande myndighet utan giltig</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td44"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p19 ft21">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p255 ft7">ursäkt har underlåtit att i förvaltningsrätten åberopa omständigheter eller bevis för att det föreligger tvingande hänsyn till ett allmänintresse att låta ett avtal bestå enligt 16 kap. 14 § LOU, ska kammarrätten med den föreslagna regeln avvisa sådana först i kammarrätten åberopade omständigheter eller bevis, oavsett vilka konsekvenser en ogiltigförklaring av avtalet i det enskilda fallet skulle kunna få för t.ex. människors liv och hälsa. Jag anser att en sådan ordning är olämplig.</P>
<P class="p487 ft9">Synnerlig brådska som uppkommit på grund av en överprövningsprocess</P>
<P class="p486 ft7">Jag instämmer i utredningens bedömning att undantaget för synnerlig brådska på grund av en överprövningsprocess har tolkats väl restriktivt i förvaltningsdomstolarna och i tidigare yttrande av Konkurrensverket. Undantaget för synnerlig brådska i respektive upphandlingsdirektiv – och i de svenska bestämmelserna där undantaget genomförts – bör kunna tolkas på ett mer ändamålsenligt sätt än att en upphandlande myndighet tidsmässigt ska behöva planera för en fullständig prövning i två instanser, eller en ännu längre tidsåtgång. Några prejudikat i frågan finns inte, men det är enligt min bedömning inte otänkbart att den av utredningen gjorda tolkningen av undantaget skulle godtas av Högsta förvaltningsdomstolen och <NOBR>EU-domstolen.</NOBR></P>
<P class="p268 ft7">Det bör poängteras att möjligheten att ingå avtal utan föregående annonsering för att täcka tillfälliga behov av varor och tjänster, inte ska sammanblandas med frågan om eventuella förändringar av den förlängda avtalsspärren. Båda frågorna tar visserligen sikte på problem som kan uppstå när upphandlingar stoppas i överprövningsprocesser. Ur ett unionsrättsligt perspektiv är det dock en avgörande skillnad mellan att ingå tillfälliga avtal om det mest oundgängliga med tillämpning av undantaget för synnerlig brådska, och att sluta ordinarie avtal i den annonserade upphandlingen. Den sistnämnda situationen är mer långtgående, bland annat eftersom möjligheten att utverka rättelser av felaktiga upphandlingar helt och hållet utsläcks, vilket inte är fallet vid tillfälliga täckningsköp med stöd av undantaget för synnerlig brådska.</P>
<P class="p476 ft8">Enligt min mening är en i praktiken ökad möjlighet för upphandlande myndigheter och enheter att på grund av överprövnings-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">241</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Särskilt yttrande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">processer göra <NOBR>icke-annonserade</NOBR> upphandlingar med stöd av undantaget för synnerlig brådska, den enskilt viktigaste förändringen för att komma till rätta med de samhällsekonomiska problem som kan uppstå vid domstolsprocesser som drar ut på tiden. Jag välkomnar att det införs en hjälpregel i lagtexten för att tydliggöra en mer ändamålsenlig tolkning av undantaget. Det kan dock diskuteras om den föreslagna ordalydelsen – som behöver tillämpas motsatsvis för att den avsedda effekten ska uppnås – är den bästa tänkbara. I detta sammanhang är det också av vikt att förslaget om att förvaltningsrätten ska avgöra mål inom 90 dagar genomförs, eftersom detta tydliggör hur lång tid en överprövningsprocess i första instans maximalt kan förväntas ta i de allra flesta målen.</P>
<P class="p49 ft7">Det finns behov av ytterligare vägledning om hur undantaget för synnerlig brådska ska tolkas i situationer där brådskan uppstått på grund av en överprövningsprocess. Denna vägledning bör kunna ske såväl i kommande förarbeten och rättspraxis som i ställningstaganden från tillsynsmyndigheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<P class="p18 ft6">Litteraturförteckning</P>
<P class="p488 ft28">Ds och SOU</P>
<P class="p489 ft8">SOU 1969:41, Fullföljd av talan m.m.</P>
<P class="p490 ft118">Ds B 1980:7, Stämpelskatteutredningens delbetänkande SOU 1991:106 del A, Domstolarna inför <NOBR>2000-talet</NOBR></P>
<P class="p491 ft118">Ds 1992:4, Offentlig upphandling och EES – ett lagförslag SOU 1993:62, Rättssäkerheten vid beskattningen</P>
<P class="p492 ft8">SOU 1995:124, Ett reformerat hovrättsförfarande</P>
<P class="p493 ft7">SOU 1999:139, Effektivare offentlig upphandling för fortsatt välfärd, trygghet och tillväxt</P>
<P class="p494 ft118">SOU 2005:77 del 3, Får jag lov? Om planering och byggande SOU 2006:28, Nya upphandlingsregler 2</P>
<P class="p495 ft118">Ds 2009:30, Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet SOU 2010:13, Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet</P>
<P class="p496 ft7">SOU 2010:44, Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol</P>
<P class="p497 ft44">SOU 2011:73, På jakt efter den goda affären – analyser, erfarenheter och synpunkter på den offentliga upphandlingen</P>
<P class="p496 ft44">SOU 2013:12, Goda affärer – en strategi för hållbar offentlig upphandling</P>
<P class="p4 ft8">SOU 2014:14 Effektiv och rättssäker <NOBR>PBL-överprövning</NOBR></P>
<P class="p498 ft15">243</P>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Litteraturförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft28">Propositioner</P>
<P class="p499 ft8">Prop. 1981/82:31, Om avgifter vid tingsrätt, m.m.</P>
<P class="p500 ft7">Prop. 1988/89:126, Om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.</P>
<P class="p501 ft119">Prop. 1992/93:88, Om offentlig upphandling Prop. 1993/94:151, Rättssäkerhet vid beskattningen Prop. 1995/96:115, En ny lag om domstolsärenden</P>
<P class="p502 ft118">Prop. 1995/96:165, Frågor om offentlig upphandling Prop. 1996/97:133, Domstols sammansättning m.m.</P>
<P class="p503 ft118">Prop. 1996/97:153, Ändringar i lagen om offentlig upphandling Prop. 1997/98:105, Det allmännas skadeståndsansvar</P>
<P class="p504 ft118">Prop. 1998/99:37, Ändringar i rättegångsbalken – hovrättsfrågor m.m. Prop. 2001/02:142, Ändringar i lagen om offentlig upphandling, m.m.</P>
<P class="p505 ft8">Prop. 2006/07:119, En effektivare lag om elektronisk kommunikation</P>
<P class="p506 ft7">Prop. 2006/07:128, Ny lagstiftning om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster</P>
<P class="p507 ft8">Prop. 2008/09:29, Lag om valfrihetssystem</P>
<P class="p508 ft119">Prop. 2009/10:180, Nya rättsmedel på upphandlingsområdet Prop. 2010/11:150, Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet Prop. 2013/14:133, Direktupphandling</P>
<P class="p289 ft28">Rättsfall</P>
<P class="p509 ft110"><NOBR>EU-domstolen</NOBR></P>
<P class="p509 ft8"><NOBR>C-6/64,</NOBR> Costa mot Enel</P>
<P class="p510 ft8"><NOBR>C-41/74,</NOBR> van Duyn</P>
<P class="p510 ft8"><NOBR>C-33/76,</NOBR> Rewe</P>
<P class="p510 ft8"><NOBR>C-148/78,</NOBR> Ratti</P>
<P class="p511 ft8"><NOBR>C-152/84,</NOBR> Marshall</P>
<P class="p510 ft8"><NOBR>C-71/92,</NOBR> Kommissionen mot Spanien</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft15">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td47"><SPAN class="p19 ft21">Litteraturförteckning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p512 ft118"><NOBR>C-328/92,</NOBR> Kommissionen mot Spanien <NOBR>C-81/98,</NOBR> Alcatel</P>
<P class="p5 ft8"><NOBR>C-107/98,</NOBR> Teckal</P>
<P class="p510 ft8"><NOBR>C-380/98,</NOBR> University of Cambridge</P>
<P class="p513 ft119"><NOBR>C-285/99</NOBR> och C286/99, Impresa Lombardini SpA <NOBR>C-237/99,</NOBR> Kommissionen mot Frankrike <NOBR>C-470/99,</NOBR> <NOBR>Universale-Bau</NOBR></P>
<P class="p514 ft118"><NOBR>C-92/00,</NOBR> Hospital Ingenieure <NOBR>C-327/00,</NOBR> Santex</P>
<P class="p515 ft7"><NOBR>C-315/01,</NOBR> Gesellschaft für <NOBR>Abfallentsorgungs-Technik</NOBR> GmbH (GAT) v Österreichische Autobahnen und Schnellstraßen AG (ÖSAG)</P>
<P class="p516 ft8"><NOBR>C-397-403/01,</NOBR> Pfeiffer</P>
<P class="p517 ft119"><NOBR>C-230/02,</NOBR> Grossman Air <NOBR>C-26/03,</NOBR> Stadt Halle <NOBR>C-340/04,</NOBR> Carbotermo <NOBR>C-220/05,</NOBR> Jean Auroux <NOBR>C-450/06,</NOBR> Varec <NOBR>C-241/06,</NOBR> Lämmerzahl <NOBR>C-406/08,</NOBR> Uniplex</P>
<P class="p3 ft8"><NOBR>C-456/08,</NOBR> Europeiska kommissionen mot Irland</P>
<P class="p518 ft44"><NOBR>C<SPAN class="ft120">-</SPAN>279/09,</NOBR> DEB Deutsche Energiehandelsund Beratungsgesellschaft mbH mot Bundesrepublik Deutschland</P>
<P class="p519 ft110">Europadomstolen</P>
<P class="p520 ft7">Ligue du Monde Islamique och Organisation Islamique Mondiale du Secours Islamique mot Frankrike, dom den 15 januari 2009</P>
<P class="p521 ft118">Tinelly & Sons Ltd och McElduff m.fl. mot Förenade kungariket Marti m.fl. mot Schweiz</P>
<P class="p522 ft118">V.M. mot Bulgarien, dom den 8 juni 2006 <NOBR>Aït-Mouhoub</NOBR> mot Frankrike, dom den 28 oktober 1998</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">245</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Litteraturförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft110">Högsta domstolen</P>
<P class="p509 ft8">NJA 1987 s. 845</P>
<P class="p510 ft8">NJA 2013 s. 762</P>
<P class="p510 ft8">NJA 2013 s. 909</P>
<P class="p37 ft110">Högsta förvaltningsdomstolen (f.d. Regeringsrätten)</P>
<P class="p499 ft8">RÅ1982 2:42</P>
<P class="p507 ft8">RÅ 1997 not 15</P>
<P class="p511 ft8">RÅ 1998 not 44</P>
<P class="p510 ft8">RÅ 2003 ref. 15</P>
<P class="p510 ft8">RÅ 2003 ref. 64</P>
<P class="p510 ft8">RÅ 2005 ref. 10</P>
<P class="p510 ft8">RÅ 2005 ref. 17</P>
<P class="p510 ft8">RÅ 2005 ref. 62</P>
<P class="p510 ft8">RÅ 2009 ref. 69</P>
<P class="p510 ft8">HFD 2013 ref. 5</P>
<P class="p510 ft8">HFD 2013 ref. 31</P>
<P class="p510 ft8">HFD 2013 ref. 53</P>
<P class="p510 ft8">HFD 2014 ref. 13</P>
<P class="p510 ft8">HFD 2014 ref. 49</P>
<P class="p523 ft110">Kammarrätterna</P>
<P class="p524 ft119">Kammarrättens i Göteborg mål nr <NOBR>784-10</NOBR> Kammarrättens i Göteborg mål nr <NOBR>5211-10</NOBR> Kammarrättens i Jönköping mål nr <NOBR>2597-10</NOBR> Kammarrättens i Stockholm mål nr <NOBR>5609-5629-10</NOBR> Kammarrättens i Stockholm mål nr <NOBR>18993-11</NOBR> m.fl. Kammarrättens i Stockholm mål nr <NOBR>6929-6949-11</NOBR> Kammarrättens i Göteborg mål nr <NOBR>2262-12</NOBR> Kammarrättens i Göteborg mål nr <NOBR>7024-7026-12</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft15">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td46"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td47"><SPAN class="p19 ft21">Litteraturförteckning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft8">Kammarrättens i Stockholm mål nr <NOBR>2798-12</NOBR></P>
<P class="p510 ft8">Kammarrättens i Stockholm mål nr <NOBR>8953-12</NOBR></P>
<P class="p510 ft8">Kammarrättens i Stockholm mål nr <NOBR>1066-1067-14</NOBR></P>
<P class="p37 ft110"><NOBR>JO-beslut</NOBR></P>
<P class="p509 ft8">JO:s beslut den 19 januari 2007, dnr <NOBR>2909-2006</NOBR></P>
<P class="p523 ft28">Övrig litteratur</P>
<P class="p525 ft7">Asplund A m.fl., Överprövning av upphandling – och andra rättsmedel enligt LOU och LUF, 2012</P>
<P class="p526 ft7">Hjelmborg S E m fl., Public Procurement Law – the EU directive on public contracts, 1:a uppl., DjØf Publishing 2006</P>
<P class="p527 ft7">Molander P, Rättsmedel inom området offentlig upphandling, Mapsec, <NOBR>2008-12-14</NOBR></P>
<P class="p528 ft7">Nilsson, <NOBR>J-E</NOBR> m.fl., Den svåra beställarrollen – Om konkurrensutsättning och upphandling i offentlig sektor, 1:a uppl., SNS Förlag, 2005</P>
<P class="p373 ft8">Ramberg och Ramberg, Allmän avtalsrätt, 8 uppl. 2010</P>
<P class="p529 ft7">Rosén Andersson m.fl., Lagen om offentlig upphandling – en kommentar, 2013</P>
<P class="p526 ft7">Slavicek M, Upphandlingens olika ansikten, Europarättslig tidskrift, nr 1 2002</P>
<P class="p526 ft7">Von Essen, U, Likheter och skillnader i nordisk förvaltningsrätt, Förhandlingarna vid det 39:e nordiska juristmötet i Stockholm <NOBR>18–19</NOBR> augusti 2011</P>
<P class="p528 ft7"><NOBR>Warnling-Nerep</NOBR> W, Offentlig upphandling: myndighetsutövning eller inte och ett nytt område för kommunalt lag- och domstolstrots?, Juridisk Tidskrift 2, 2006/07</P>
<P class="p530 ft7">Wennergren och von Essen, Förvaltningsprocesslagen m.m. – En kommentar, 6 uppl. 2013</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Litteraturförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft110">Rapporter och faktablad</P>
<P class="p531 ft7">Domstolsverkets rapport 2012:1 Ansöknings- och kungörandeavgifter vid allmän domstol</P>
<P class="p532 ft8">Faktablad om Europeiska unionen</P>
<P class="p533 ft7">Konkurrensverkets Rapport 2014:1 och Rapport 2013:9: Siffror och fakta om offentlig upphandling Statistik om upphandlingar som genomförts under 2013 respektive 2012</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">248</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="id_1">
<P class="p534 ft16">Bilaga 1</P>
<P class="p535 ft6">Kommittédirektiv 2013:105</P>
<P class="p536 ft30">Ökad effektivitet i upphandlingar i samband med överprövningar</P>
<P class="p537 ft8">Beslut vid regeringssammanträde den 21 november 2013</P>
<P class="p538 ft33">Sammanfattning</P>
<P class="p539 ft7">En särskild utredare ska se över rättsmedlen i upphandlingslagstiftningen, dvs. möjligheten att bl.a. överpröva en upphandling. Utredaren ska även närmare utreda frågan om s.k. temporär direktupphandling samt utreda frågor om avgifter och processkostnader i upphandlingsmål. Syftet med utredningen är att öka effektiviteten i upphandlingsförfarandena genom att finna sätt att komma till rätta med de problem som orsakas, både samhällsekonomiskt och för berörda aktörer, av att upphandlingar stoppas när de begärs överprövade i domstol. En given utgångspunkt för utredningen är att eventuella förändringar av regelverket inte får innebära att rättssäkerheten eftersätts.</P>
<P class="p540 ft8">Utredaren ska bl.a.</P>
<P class="p541 ft7"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft121">analysera lämpligheten av att införa bestämmelser om en s.k. preklusionsfrist i upphandlingslagarna,</SPAN></P>
<P class="p542 ft7"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft121">analysera i vilken omfattning den förlängda avtalsspärren ska gälla, om en domstol ska kunna pröva en upphandling trots ingånget avtal och om och i så fall hur en skadelidande leverantör ska kunna kompenseras,</SPAN></P>
<P class="p543 ft7"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft121">undersöka möjligheten att införa ett undantag i upphandlingslagarna för direktupphandling under pågående överprövning, samt</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p188 ft7"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft121">utreda och överväga bestämmelser om ersättning för processkostnader eller avgifter vid ansökan i mål om överprövning.</SPAN></P>
<P class="p544 ft7">En utblick mot <NOBR>EU/EES-området,</NOBR> särskilt Norden, ska göras. Ut- redaren ska överväga vilka förslag som bäst tillgodoser syftet och utifrån de överväganden som görs lämna fullständiga författningsförslag.</P>
<P class="p461 ft8">Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2014.</P>
<P class="p430 ft33">Behovet av en utredning</P>
<P class="p44 ft7">Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg för att öka effektiviteten i de offentliga utgifterna. Upphandlingen kan också bidra till att uppnå gemensamma samhälleliga mål såsom skydd för miljön samt främjande av innovation, sysselsättning och social integration. Den offentliga upphandlingen utgör en betydande andel av BNP och har en direkt inverkan på den svenska ekonomin.</P>
<P class="p41 ft7">Upphandlingsregelverket ger förutsättningar för en effektiv och rättssäker offentlig upphandling och en välfungerande överprövningsprocess är ett nödvändigt inslag för att lagstiftningen ska få genomslag. Bestämmelserna om rättsmedel finns i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU), lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) och lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS), upphandlingslagarna. De genomför bestämmelserna om rättsmedel i rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten och Rådets direktiv 92/13/EEG av den 25 februari 1992 om samordning av lagar och andra författningar om gemenskapsregler om upphandlingsförfaranden tillämpade av företag och verk inom <NOBR>vatten-,</NOBR> <NOBR>energi-,</NOBR> transport- och telekommunikationssektorerna, rättsmedelsdirektiven, som har ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/665/EEG och 92/13/EEG vad gäller effektivare förfaranden för prövning av offentlig upphandling, ändringsdirektivet, samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 31 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentrepre-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p19 ft21">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft7">nader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG.</P>
<P class="p173 ft7">Alltsedan tillkomsten av rättsmedel i upphandlingsregelverket, dvs. i samband med Sveriges anslutning till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), har prövningen av upphandlingsmål varit föremål för diskussion. Debatten har tilltagit bl.a. till följd av att antalet upphandlingsmål – med undantag för år 2011 – har ökat stadigt under flera år. Diskussionen har också handlat om domstolarnas handläggningstider. Enligt statistik från Konkurrensverket och Domstolsverket tog ett överprövningsärende under 2012 i genomsnitt 1,9 månader för förvaltningsrätterna att avgöra. Handläggningstidernas längd varierar dock mycket. Vid en jämförelse mellan upphandlingar under respektive över EU:s tröskelvärden var det under 2011 mer än dubbelt så vanligt med överprövningar i det senare fallet. Vidare var anbudsgivare i vissa branscher, t.ex. transportbranschen, mer benägna än andra att ansöka om överprövning.</P>
<P class="p173 ft7">Under senare år har det diskuterats olika problem som följer av att upphandlingarna regelmässigt stoppas under handläggningen i domstol. Stoppen leder till svårigheter att försörja offentliga verksamheter med varor och tjänster som den offentliga sektorn ofta är skyldig att tillhandahålla medborgarna eller som på ett eller annat sätt ingår i den offentliga servicen. När en upphandling blir överprövad och stoppad är de upphandlande myndigheterna eller enheterna ofta tvingade att genomföra en direktupphandling för att täcka behoven under den pågående överprövningen och den tid det tar att genomföra en eventuell ny upphandling. Sådana upphandlingar riskerar i sin tur att bli stoppade i en ny överprövning eller bli föremål för en talan om ogiltighet enligt upphandlingslagarna. Upphandlingsutredningen konstaterade i sitt slutbetänkande att antalet överprövningar var en av de mest diskuterade frågorna i samband med utredningsarbetet (Goda affärer – en strategi för hållbar tillväxt, SOU 2013:12). Överprövningarna ansågs vara en av de viktigaste orsakerna till att många upphandlande myndigheter och företag upplever att offentlig upphandling blivit mer som en juridisk process än en process som syftar till att åstadkomma goda affärer. Rädslan för att upphandlingen stoppas i en överprövning leder enligt utredningen till suboptimering, dvs. att upphandlingarna utformas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft7">på ett sådant sätt som inte gagnar utvecklingen av innovativa och hållbara varor och tjänster av god kvalitet.</P>
<P class="p49 ft7">Det får anses sannolikt att leverantörerna kompenserar sig för den osäkerhet som en utdragen process medför. Upphandlingar som riskerar att dra ut på tiden kan därför föranleda höjningar av priset på de aktuella varorna eller tjänsterna. Vidare kan mindre företag ha svårt att stå vid sina anbud under längre stopp. Det riskerar i sin tur att inverka negativt på konkurrensen.</P>
<P class="p49 ft7">För att komma till rätta med de beskrivna problemen är två strategier tänkbara. Den ena innebär att man vidtar åtgärder som minskar de negativa konsekvenserna av att en upphandling blir överprövad. Den andra innebär att man försöker minska antalet överprövningar och därmed antalet stoppade upphandlingar.</P>
<P class="p49 ft7">Upphandlingsutredningen lämnade förslag med huvudsakligt syfte att minska de negativa effekterna av stoppade upphandlingar. Förslagen handlade bl.a. om att koncentrera upphandlingsmålen till ett fåtal förvaltningsrätter och en kammarrätt. Den frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p49 ft7">Såvitt framkommit är det inom den närmaste tiden inte aktuellt med någon översyn av rättsmedelsdirektiven på <NOBR>EU-nivå.</NOBR> Regeringen bedömer däremot att tiden är mogen för en översyn av hur direktiven har genomförts i svensk rätt.</P>
<P class="p50 ft7">Jämförelser med hur relevanta europeiska stater har genomfört direktiven och deras erfarenheter av tillämpningen kan ge uppslag till hur det svenska regelverket skulle kunna förändras för att minska de negativa konsekvenserna av en överprövning. I synnerhet våra nordiska grannländer är intressanta att analysera i detta avseende. Andra underlag kan vara nationell domstolspraxis och aktörernas erfarenheter.</P>
<P class="p49 ft7">I det sammanhanget finns det skäl att på nytt överväga om en preklusionsfrist ska införas i lagstiftningen.</P>
<P class="p49 ft7">Vidare ska Upphandlingsutredningens förslag att införa ett undantag för direktupphandling under pågående överprövning (temporär upphandling) utredas närmare.</P>
<P class="p49 ft7">När det gäller den andra strategin kan ett sätt att minska antalet upphandlingsmål, eller åtminstone bromsa ökningen, vara att införa ansökningsavgifter eller bestämmelser om ansvar för processkostnader. Även här kan lärdomar dras av övriga <NOBR>EU-/EES-länders</NOBR> tillvägagångssätt och erfarenheter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">252</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p19 ft21">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft7">En given utgångspunkt för utredningen är att eventuella förändringar av regelverket inte får innebära att rättssäkerheten eftersätts.</P>
<P class="p545 ft87">Uppdraget att se över rättsmedlen och utreda frågan om temporär upphandling</P>
<P class="p546 ft27">En preklusionsfrist för att renodla målen i domstolarna</P>
<P class="p340 ft7">Med preklusionsfrist menas att vissa av de inledande momenten i en upphandling endast får överprövas inom en viss tid. En frist kan t.ex. innebära ett förbud mot invändningar mot förfrågningsunderlagets utformning efter att anbudstiden löpt ut. Rättsmedelsdirektiven ger medlemsstaterna en möjlighet att införa preklusionsfrister.</P>
<P class="p95 ft7">Sverige har dock hittills valt att inte införa bestämmelser om preklusionsfrist. Frågan övervägdes senast i propositionen Nya rättsmedel på upphandlingsområdet (2009/10:180, del 1 s. 155 f.). Som främsta skäl mot en frist framhölls att det ofta är först när anbudsgivarna tar del av tilldelningsbeslutet som det står klart för leverantören vad förfrågningsunderlaget har betytt för utvärderingen. Först då har leverantören tillräcklig information för att avgöra om det finns anledning att begära överprövning av förfrågningsunderlaget.</P>
<P class="p547 ft7">Överprövningsmål som kommer in till domstolen i ett sent skede av upphandlingsförfarandet och innehåller invändningar om både det inledande konkurrensuppsökande skedet i upphandlingen (t.ex. mot valet av upphandlingsförfarande eller villkor i förfrågningsunderlaget) och anbudsutvärderingen tenderar att bli omfattande och ”tungrodda” både för den handläggande domstolen och för parterna. Detta påverkar rimligen handläggningstiden. Om domstolen sedan beslutar att upphandlingen ska göras om t.ex. på grund av fel i förfrågningsunderlaget, innebär det en försening och framför allt högre kostnader för den upphandlande myndigheten eller enheten och anbudsgivarna jämfört med om felet hade upptäckts och korrigerats tidigare.</P>
<P class="p62 ft7">Vissa upphandlande myndigheter har vidare redogjort för uppfattningen att det finns leverantörer som ansöker om överprövning för att skapa affärstillfällen i samband med de direktupphandlingar som genomförs för att täcka behoven av varor eller tjänster som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">253</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft7">uppstår när den huvudsakliga upphandlingen stoppas i väntan på avgörande.</P>
<P class="p41 ft7">Syftet med en preklusionsfrist är att påskynda upphandlingsprocessen i de fall överprövning sker. Mot bakgrund av det ökade antalet upphandlingsmål anser regeringen att det är angeläget att sträva efter att hanteringen av målen blir så smidig som möjligt. Därför finns det skäl att på nytt överväga frågan om en preklusionsfrist bör införas. Äldre analyser och överväganden kan tjäna som utgångspunkt. De bör dock kompletteras bl.a. med hänsyn till att de inte beaktade om och i vilken utsträckning leverantörernas affärsstrategiska bedömningar eventuellt påverkar när en ansökan om överprövning lämnas.</P>
<P class="p461 ft8">Utredaren ska därför</P>
<P class="p548 ft7"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft121">undersöka förekomsten av preklusionsfrister i andra europeiska staters rättsordningar och erfarenheter från tillämpningen,</SPAN></P>
<P class="p179 ft7"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft121">undersöka om och varför leverantörerna väntar till efter tilldelningsbeslutet med att begära överprövning med invändningar mot de inledande momenten i upphandlingen, samt</SPAN></P>
<P class="p179 ft44"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft122">analysera lämpligheten av att införa bestämmelser om en preklusionsfrist.</SPAN></P>
<P class="p549 ft27">Större möjligheter att ingå avtal trots pågående överprövning</P>
<P class="p44 ft7">När en upphandlande myndighet eller enhet har skickat ut en underrättelse om tilldelningsbeslut inträder en s.k. avtalsspärr. Spärren innebär att myndigheten eller enheten inte får ingå avtal under en period på normalt tio dagar. Om någon leverantör under den perioden ansöker om överprövning hos förvaltningsrätten förlängs avtalsspärren automatiskt (förlängd avtalsspärr), som huvudregel under den tid det tar att handlägga målet där. Förvaltningsrätten ska alltså inte fatta något interimistiskt beslut eller göra någon skadeavvägning i frågan om huruvida avtalsspärren ska bestå under tiden för domstolens handläggning. Det finns en möjlighet för förvaltningsrätten att häva den förlängda avtalsspärren, men den möjligheten ska användas i undantagsfall, som huvudregel på yrkande av part, för att undvika orimliga konsekvenser. I överinstanserna gäller inte någon förlängd avtalsspärr. Här måste leverantören begära ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">254</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p19 ft21">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft7">interimistiskt beslut för att utesluta möjligheten att upphandlingen avslutas genom att avtal ingås under tiden för domstolens prövning.</P>
<P class="p550 ft7">Enligt upphandlingslagarna gäller vidare att om en upphandlande myndighet eller enhet ingår avtal i en upphandling, får upphandlingen inte längre överprövas. Sammantaget med den förlängda avtalsspärren blir konsekvensen att en upphandling regelmässigt stoppas upp under hela den tid som förvaltningsrättens prövning pågår. Den upphandlande myndigheten eller enheten, liksom domstolen, har i praktiken små möjligheter att påverka detta.</P>
<P class="p98 ft7">Att den förlängda avtalsspärren gäller under hela tiden för förvaltningsrättens prövning följer inte av rättsmedelsdirektiven, utan beror på andra överväganden. Direktiven innebär endast att medlemsstaterna ska se till att när någon har klagat på ett tilldelningsbeslut, ska den upphandlande myndigheten eller enheten inte kunna ingå avtal förrän prövningsorganet har hunnit pröva en ansökan om interimistiska åtgärder. Vid ett sådant interimistiskt beslut får prövningsorganet göra en skadeavvägning för alla berörda intressen, inklusive allmänintresset.</P>
<P class="p258 ft7">Det finns heller inget krav i rättsmedelsdirektiven att ett avtal ska avskära möjligheten till överprövning av upphandlingen. Vid en jämförelse med t.ex. de övriga nordiska länderna är det bara Sverige som har valt en sådan ordning. I Finland kan Marknadsdomstolen besluta om ”gottgörelse” om en upphandling är avslutad vid domstolens prövning.</P>
<P class="p98 ft7">Det finns alltså ett nationellt utrymme att utforma regelverket för att möjliggöra en mer nyanserad prövning av om upphandlingen ska få fortgå och avslutas under den tid som en överprövning pågår.</P>
<P class="p12 ft7">En fråga är vad rättsmedelsdirektiven och övrig unionsrätt kräver och vad som i övrigt är lämpligt i fråga om kompensation till en skadelidande leverantör, om en förvaltningsdomstol kommer fram till att en avslutad upphandling har varit felaktig i något avseende.</P>
<P class="p468 ft8">Utredaren ska därför</P>
<P class="p551 ft7"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft121">redogöra för hur ett relevant urval av EU- eller </SPAN><NOBR>EES-länder</NOBR> valt att genomföra bestämmelserna om förlängd avtalsspärr, om upphandlingar kan prövas efter det att kontrakt eller ramavtal slutits och vilken kompensation som i sådana fall finns tillgänglig för en leverantör som får rätt i överprövningen,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft8"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft123">analysera i vilken omfattning den förlängda avtalsspärren ska gälla,</SPAN></P>
<P class="p548 ft7"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft121">analysera om en domstol ska kunna pröva upphandlingen trots ingånget avtal, samt</SPAN></P>
<P class="p179 ft7"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft121">analysera om och i så fall hur en skadelidande leverantör ska kompenseras och även i övrigt se över rättsföljderna i överprövningsmål.</SPAN></P>
<P class="p544 ft7">I uppdraget ingår inte att överväga om civilrättsliga skadeståndstvister ska prövas i allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p42 ft27">Temporär upphandling</P>
<P class="p44 ft7">Upphandlingsutredningen föreslog i sitt slutbetänkande att ett nytt undantag ska införas i 15 kap. i upphandlingslagarna av innebörd att direktupphandling ska få användas temporärt när en upphandling överprövats och en förlängd avtalsspärr inträtt (SOU 2013:12 s. 366).</P>
<P class="p228 ft7">En sådan reglering kan vara ett alternativ för att minska de negativa konsekvenserna av att en upphandling stoppas. Regeringen anser dock, i likhet med många remissinstanser, att förslaget kräver ytterligare analys av de rättsliga förutsättningarna, de faktiska konsekvenserna och hur en eventuell reglering bör utformas för att bäst uppnå det avsedda syftet.</P>
<P class="p463 ft8">Utredaren ska därför</P>
<P class="p179 ft44"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft122">undersöka möjligheten att införa ett undantag i upphandlingslagarna för temporär upphandling (direktupphandling under pågående överprövning).</SPAN></P>
<P class="p552 ft87">Uppdraget att utreda frågor om avgifter och processkostnader i upphandlingsmål</P>
<P class="p265 ft7">Trenden i Sverige under senare år visar på en ökande tillströmning av upphandlingsmål. Övriga nordiska länder tillämpar ansökningsavgifter eller låter förlorande part ansvara för motpartens kostnader i upphandlingsmål.</P>
<P class="p41 ft7">Upphandlingsutredningen ansåg att varken ansökningsavgifter eller ersättning för motpartens processkostnader borde införas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p19 ft21">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft7">(SOU 2013:12 s. 364). Ett antal organisationer, bl.a. Domstolsverket, Försvarets materielverk, Skatteverket, Göteborgs kommun och Nacka kommun påtalade i sina remissvar att frågan borde utredas grundligare.</P>
<P class="p173 ft7">Förvaltningsprocesslagen (1971:291) och upphandlingslagstiftningen saknar motsvarighet till huvudregeln i dispositiva tvistemål i allmänna domstolar om ersättningsskyldighet för förlorande part och rätt till ersättning för vinnande part. Precis som i merparten av de måltyper som handläggs i de allmänna förvaltningsdomstolarna står vardera parten för sina egna processkostnader oavsett utgången.</P>
<P class="p173 ft7">Parterna i förvaltningsdomstolarna är normalt en eller flera enskilda mot det allmänna. Upphandlingsmålen är i flera avseenden inte jämförbara med övriga måltyper i förvaltningsdomstolarna utan uppvisar snarare likheter med civilmål i allmän domstol. An- budsgivarna är näringsidkare och parterna i processen är, i förhållande till varandra, köpare respektive säljare. Riskerna som följer av att förlorande part blir skyldig att helt eller delvis ersätta motpartens kostnader torde inte skilja sig nämnvärt åt i de olika processformerna. En skillnad är dock att parterna i ett upphandlingsmål inte får förlikas. Förutom parterna finns det många gånger andra intressenter, framför allt andra anbudsgivare eller anbudssökande, som i högre eller lägre grad påverkas av utgången i målet.</P>
<P class="p476 ft7">Bestämmelser om skyldighet att ersätta vinnande parts processkostnader skulle kunna medföra att upphandlande myndigheter och enheter tvingas bli mer omsorgsfulla vid utformningen av sina förfrågningsunderlag och vid kontraktstilldelning samt att sökanden tvingas göra en mer gedigen bedömning av möjligheten till framgång innan ansökan om överprövning lämnas in. Det borde rimligen kunna inverka på måltillströmningen. Det ligger därför nära till hands att överväga bestämmelser om ersättning för processkostnader i upphandlingsmål som motsvarar bestämmelserna som gäller för civilprocessen i allmän domstol.</P>
<P class="p173 ft7">Mot detta ska rättssäkerhetsaspekterna vägas, i synnerhet att också mindre resursstarka men skadelidande företag måste ha möjlighet att ansöka om överprövning och beivra överträdelser som de har lidit eller kan komma att lida skada av. I det sammanhanget bör utredaren beakta Högsta domstolens avgörande den 18 juli 2013 i mål nr T <NOBR>3576-11.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">257</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft7">Utredningen ska också omfatta frågan i vad mån det är nödvändigt med kompletterande bestämmelser om t.ex. yrkanden och bevisning för att domstolen ska kunna avgöra vilken part i målet som vinner respektive förlorar målet och om det finns skäl för jämkning.</P>
<P class="p228 ft7">I Finland finns bestämmelser om fördelning av processkostnaderna mellan parterna i upphandlingsmål, där Marknadsdomstolen är första instans.</P>
<P class="p41 ft7">Avgifter för att ansöka om domstolens prövning tillämpas inte i någon måltyp i allmän förvaltningsdomstol. I Norge och Danmark tillämpas emellertid avgifter vid ansökan om prövning av klagomål mot offentliga upphandlingar. Båda länderna har också nyligen sett över respektive avgiftssystem med syftet att minska antalet klagomål i de prövningsorgan som handlägger upphandlingsärenden. Danmark och Norge har differentierade ansökningsavgifter och dessa återbetalas om klagomålet bifalls.</P>
<P class="p41 ft7">Trots att en sådan avgift skulle innebära en principiell nyordning är det motiverat att undersöka om fördelarna med en avgift skulle överväga nackdelarna. I detta sammanhang ska domstolarnas administration av avgifterna belysas.</P>
<P class="p461 ft8">Utredaren ska därför</P>
<P class="p553 ft7"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft121">utreda och överväga bestämmelser om ersättning för processkostnader i mål om överprövning enligt upphandlingslagarna,</SPAN></P>
<P class="p179 ft7"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft121">utreda och överväga bestämmelser om avgifter vid ansökan i mål om överprövning enligt upphandlingslagarna, samt</SPAN></P>
<P class="p179 ft7"><SPAN class="ft8">–</SPAN><SPAN class="ft121">analysera vilka behov av följdändringar i exempelvis förvaltningsprocesslagen som kan föranledas av nya bestämmelser om processkostnader och avgifter.</SPAN></P>
<P class="p42 ft33">Samråd, konsekvensbeskrivningar och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p44 ft7">Översynen ska ske inom ramen för gällande rättsmedelsdirektiv. Utredaren ska överväga vilka förslag som bäst tillgodoser syftet att öka effektiviteten i upphandlingsförfarandena och utifrån de överväganden som görs lämna fullständiga författningsförslag. Utredaren är oförhindrad att ta upp andra frågor än de som särskilt om-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">258</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p19 ft21">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p51 ft7">nämns i uppdraget, förutsatt att de har samband med syftet och uppdraget i övrigt.</P>
<P class="p13 ft7">Utredaren ska genomföra uppdraget på ett utåtriktat sätt i kontakt med statliga myndigheter, kommuner, landsting, näringslivsorganisationer och andra berörda organisationer.</P>
<P class="p12 ft7">Utredaren ska i relevanta delar beakta Upphandlingsutredningens förslag samt det arbete som pågår i Regeringskansliet.</P>
<P class="p12 ft7">I den utsträckning betänkandet innehåller förslag till nya eller ändrade regler, ska förslagens kostnadsmässiga och andra konsekvenser anges och då motsvara de krav som gäller i fråga om konsekvensutredning vid regelgivning. Utredaren ska särskilt analysera vilka effekter förslagen får för små företag, inkluderande deras möjligheter att tillvarata sina rättigheter enligt EU:s regelverk. Om förslagen förväntas leda till kostnadsökningar för det allmänna, ska utredaren föreslå hur de ska finansieras. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2014.</P>
<P class="p554 ft8">(Socialdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">259</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="id_1">
<P class="p534 ft16">Bilaga 2</P>
<P class="p535 ft6">Kommittédirektiv 2014:63</P>
<P class="p555 ft46">Tilläggsdirektiv till Överprövningsutredningen (S 2013:15)</P>
<P class="p556 ft8">Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2014</P>
<P class="p538 ft33">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p539 ft7">Regeringen beslutade den 21 november 2013 kommittédirektiv om en översyn av rättsmedlen i upphandlingslagstiftningen (dir. 2013:105). Uppdraget skulle enligt utredningens direktiv redovisas senast den 15 juni 2014.</P>
<P class="p557 ft7">Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 1 februari 2015.</P>
<P class="p558 ft8">(Socialdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">261</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="id_1">
<P class="p534 ft16">Bilaga 3</P>
<P class="p535 ft6">Kommittédirektiv 2014:154</P>
<P class="p555 ft46">Tilläggsdirektiv till Överprövningsutredningen (S 2013:15)</P>
<P class="p556 ft8">Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 2014</P>
<P class="p538 ft33">Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p539 ft7">Regeringen beslutade den 21 november 2013 kommittédirektiv om en översyn av rättsmedlen i upphandlingslagstiftningen (dir. 2013:105).</P>
<P class="p559 ft7">Utredningsuppdraget utvidgas nu på så sätt att utredaren ska överväga behov av ändring av fristerna för ansökan om upphandlingsskadeavgift och ansökan om skadestånd i upphandlingslagstiftningen samt lämna de författningsförslag som övervägandena kan leda till.</P>
<P class="p557 ft7">Enligt tidigare tilläggsdirektiv (dir. 2014:63) skulle uppdraget redovisas senast den 1 februari 2015. Utredningstiden förlängs nu ytterligare. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 2 mars 2015.</P>
<P class="p538 ft33">Utvidgningen av uppdraget</P>
<P class="p560 ft7">Enligt 17 kap. 7 § andra stycket lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) samt lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområet (LUFS) ska, när ingen leverantör har ansökt om överprövning av avtalets giltighet inom de tidsfrister som anges i 16 kap. 17 §, ansökan om upphandlingsskadeavgift ha kommit in till förvaltningsrätten inom ett år från det att avtalet slöts.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">263</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p237 ft7">Konkurrensverket (KKV), som är tillsynsmyndighet enligt LOU, LUF och LUFS, uppger i en skrivelse av den 18 september 2013 att den vanligaste orsaken till att ett ärende inte öppnas eller sedermera avskrivs är att ärendet är preskriberat, dvs. avtalet som har ingåtts med leverantören är äldre än ett år eller att avtalet inom kort kommer att preskriberas och således inte kan utredas tillräckligt väl innan preskriptionstiden löpt ut. Många otillåtna direktupphandlingar undgår därför verkets ingripanden. Vidare är många ärenden utredningstunga och komplicerade så att de inte kan färdigutredas innan preskriptionsfristen löpt ut. Det finns därför enligt KKV många otillåtna direktupphandlingar som verket får kännedom om men som bortprioriteras direkt eller avskrivs efter utredning på grund av den korta preskriptionsfristen. KKV föreslår därför att preskriptionsfristen förlängs till två år.</P>
<P class="p238 ft7">Med anledning av nya direktiv på upphandlingsområdet, 2014/24/EU om offentlig upphandling och 2014/25/EU om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, har Regeringskansliet i promemorian Nya regler om upphandling (Ds 2014:25) föreslagit vissa ändringar i LOU och LUF. Reglerna om rättsmedel har överförts i stort sett oförändrade till den nya föreslagna lagstiftningen om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Några ändringar av den ovan berörda ansökningsfristens längd föreslås inte.</P>
<P class="p288 ft7">Regeringen anser att det som har framkommit om problem vid tillämpningen är skäl för en översyn av bestämmelserna. En sådan översyn bör inkludera en analys av vilka konsekvenser en förändring av bestämmelserna får för de aktuella verksamheterna. Utredaren ska i uppdragets utförande samråda med Försvarets materielverk.</P>
<P class="p561 ft7">Enligt 16 kap. 21 § LOU, LUF och LUFS ska talan om skadestånd väckas vid allmän domstol inom ett år från den tidpunkt då avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten respektive upphandlande enheten och en leverantör eller har förklarats ogiltigt enligt 13 § genom ett avgörande som har vunnit laga kraft. Väcks inte talan i tid, är rätten till skadestånd förlorad.</P>
<P class="p49 ft44">Även fristen för talan om skadestånd har förts in i de nya förslagen till upphandlingslagstiftning utan närmare överväganden i fråga om fristens längd.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">264</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p19 ft21">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft7">I samband med översynen av tidsfristen för ansökan om upphandlingsskadeavgift finns det enligt regeringens bedömning skäl att göra en översyn av tidsfristen för talan om skadestånd.</P>
<P class="p447 ft8">Utredaren ska därför</P>
<P class="p186 ft7"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft121">överväga om fristerna för ansökan om upphandlingsskadeavgift och ansökan om skadestånd i upphandlingslagstiftningen behöver ändras och</SPAN></P>
<P class="p183 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft123">lämna de författningsförslag som övervägandena kan leda till.</SPAN></P>
<P class="p523 ft33">Ny tid för redovisning av uppdraget</P>
<P class="p562 ft7">Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 2 mars 2015.</P>
<P class="p554 ft8">(Socialdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p3 ft15">265</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p534 ft16">Bilaga 4</P>
<P class="p535 ft6">Enkätfrågor</P>
<P class="p563 ft9">Enkätfrågor</P>
<P class="p564 ft8"><NOBR>2014-03-17</NOBR></P>
<P class="p565 ft9">Socialdepartementet</P>
<P class="p566 ft124">Enheten för upphandlingsrätt Utredningssekreterare</P>
<P class="p567 ft125">Åse Nevhage</P>
<P class="p567 ft125">Telefon <NOBR>08-4053999</NOBR></P>
<P class="p567 ft125">Mobil <NOBR>072-5875667</NOBR></P>
<P class="p567 ft125">Telefax <NOBR>040-122437</NOBR></P>
<P class="p567 ft125"><NOBR>E-post</NOBR> ase.nevhage@regeringskansliet.se</P>
<P class="p568 ft33">Överprövning av offentliga upphandlingar</P>
<P class="p569 ft7">Överprövningsutredningen ska se över reglerna om överprövning av offentliga upphandlingar med syfte att öka effektiviteten i förfarandet. I uppdraget ingår att hitta vägar för att förenkla och snabba upp upphandlingsprocessen.</P>
<P class="p570 ft7">Det är viktigt att utredningen får kännedom om företagens situation och problem inom detta område. Vi skulle därför uppskatta om ni kunde svara på följande frågor från utredningen.</P>
<P class="p540 ft8">Att svara på frågorna tar cirka fem minuter.</P>
<P class="p571 ft8"><SPAN class="ft8">1.</SPAN><SPAN class="ft126">Hur många anställda har ditt företag?</SPAN></P>
<P class="p572 ft8"><NOBR>0–9</NOBR></P>
<P class="p573 ft8"><NOBR>10–49</NOBR></P>
<P class="p573 ft8"><NOBR>50–249</NOBR></P>
<P class="p574 ft7">250– Vet ej</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">267</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p575 ft7"><SPAN class="ft8">2.</SPAN><SPAN class="ft127">Kontaktar du upphandlande myndighet/enhet under anbudstiden om du upptäcker fel eller oklarheter i förfrågningsunderlaget?</SPAN></P>
<P class="p576 ft7">Ja alltid Ofta Ibland Nej aldrig</P>
<P class="p577 ft7">Har aldrig upptäckt fel eller oklarheter i förfrågningsunderlaget Vet ej/avstår</P>
<P class="p88 ft8">Kommentar</P>
<P class="p578 ft7"><SPAN class="ft8">3.</SPAN><SPAN class="ft127">Om du påtalar fel eller oklarheter i förfrågningsunderlaget, rättar då den upphandlande myndigheten felet eller förtydligar det som är oklart?</SPAN></P>
<P class="p464 ft8">Ja alltid</P>
<P class="p280 ft8">Ofta</P>
<P class="p280 ft8">Ibland</P>
<P class="p280 ft8">Nej aldrig</P>
<P class="p280 ft8">Vet ej/avstår</P>
<P class="p280 ft8">Kommentar</P>
<P class="p579 ft7"><SPAN class="ft8">4.</SPAN><SPAN class="ft127">Av vilket eller vilka skäl kan du avstå från att påtala fel eller oklarheter i förfrågningsunderlaget? Fler alternativ är möjliga. Om fler alternativ väljs, vänligen markera det alternativ som är vanligast med en 1:a, det näst vanligaste med en 2:a osv.</SPAN></P>
<P class="p580 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft123">För att det kan ge mig en konkurrensfördel</SPAN></P>
<P class="p581 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft123">Jag vill inte avslöja affärshemligheter för konkurrenter</SPAN></P>
<P class="p582 ft7"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft121">Den upphandlande myndigheten eller enheten rättar eller förtydligar ändå inte underlaget</SPAN></P>
<P class="p583 ft7"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft121">För att det kan vara strategiskt att avvakta tilldelningsbeslutet och se hur det går för mitt företag i upphandlingen</SPAN></P>
<P class="p584 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft123">Tidsbrist</SPAN></P>
<P class="p581 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft81">Annat</SPAN></P>
<P class="p581 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft81">Kommentar</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p19 ft21">Bilaga 4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p585 ft7"><SPAN class="ft8">5.</SPAN><SPAN class="ft128">Upptäcker du fel eller oklarheter i förfrågningsunderlaget först i och med att du får tilldelningsbeslutet?</SPAN></P>
<P class="p586 ft8">Ja alltid</P>
<P class="p471 ft8">Ofta</P>
<P class="p471 ft8">Ibland</P>
<P class="p471 ft8">Nej aldrig</P>
<P class="p471 ft8">Vet ej/avstår</P>
<P class="p471 ft8">Kommentar</P>
<P class="p587 ft7"><SPAN class="ft8">6.</SPAN><SPAN class="ft128">Förstår du hur upphandlande myndighet/enhet kommer att tillämpa förfrågningsunderlaget innan du har sett tilldelningsbeslutet?</SPAN></P>
<P class="p588 ft8">Ja alltid</P>
<P class="p471 ft8">Ofta</P>
<P class="p471 ft8">Ibland</P>
<P class="p471 ft8">Nej aldrig</P>
<P class="p471 ft8">Vet ej/avstår</P>
<P class="p492 ft8">Kommentar</P>
<P class="p589 ft44"><SPAN class="ft8">7.</SPAN><SPAN class="ft129">Ansöker du om överprövning när du upptäcker fel eller oklarheter i förfrågningsunderlaget?</SPAN></P>
<P class="p590 ft8">Ja alltid</P>
<P class="p471 ft8">Ofta</P>
<P class="p471 ft8">Ibland</P>
<P class="p471 ft8">Nej aldrig</P>
<P class="p471 ft8">Vet ej/avstår</P>
<P class="p471 ft8">Kommentar</P>
<P class="p591 ft7"><SPAN class="ft8">8.</SPAN><SPAN class="ft128">Om du ansöker om överprövning av sådant som står i förfrågningsunderlaget gör du det oftast</SPAN></P>
<P class="p592 ft8">Före tilldelningsbeslutet</P>
<P class="p7 ft8">Efter tilldelningsbeslutet</P>
<P class="p7 ft8">Kommentar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr9 td8"><SPAN class="p19 ft16">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p593 ft7"><SPAN class="ft8">9.</SPAN><SPAN class="ft127">Om du begär överprövning av förfrågningsunderlaget innan du har fått tilldelningsbeslutet: Varför väljer du att överklaga vid denna tidpunkt? Fler alternativ är möjliga. Om fler alternativ väljs, vänligen rangordna alternativen genom att markera det vanligaste alternativet med en 1:a, det näst vanligaste med en 2:a osv. Om frågan ej är aktuell för dig behöver du inte ange svar här.</SPAN></P>
<P class="p580 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft81">Jag vill inte lägga ner tid på anbudsarbete i onödan</SPAN></P>
<P class="p594 ft7"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft19">Upphandlande myndighet/enhet rättar inte fel i förfrågningsunderlaget trots påpekanden</SPAN></P>
<P class="p584 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft81">Annat</SPAN></P>
<P class="p581 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft81">Kommentar</SPAN></P>
<P class="p595 ft7"><SPAN class="ft8">10.</SPAN><SPAN class="ft130">Om du begär överprövning av förfrågningsunderlaget efter att du har fått tilldelningsbeslutet: Varför väljer du att överklaga vid denna tidpunkt? Fler alternativ är möjliga. Om fler alternativ väljs, vänligen rangordna alternativen genom att markera det vanligaste alternativet med en 1:a, det näst vanligaste med en 2:a osv. Om frågan är ej aktuell för dig behöver du inte ange svar här.</SPAN></P>
<P class="p580 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft81">Det var inte möjligt att upptäcka felet tidigare</SPAN></P>
<P class="p581 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft81">Tidsbrist</SPAN></P>
<P class="p594 ft7"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft19">Jag vill inte i onödan stöta mig med den upphandlande myndigheten/enheten</SPAN></P>
<P class="p594 ft7"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft19">Jag vill inte lägga ner tid och pengar innan jag vet om jag kan vinna kontraktet</SPAN></P>
<P class="p584 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft81">Annat</SPAN></P>
<P class="p581 ft8"><SPAN class="ft14">–</SPAN><SPAN class="ft81">Kommentar</SPAN></P>
<P class="p578 ft7"><SPAN class="ft8">11.</SPAN><SPAN class="ft130">Anlitar du juridiskt ombud som företräder dig om du begär överprövning av en upphandling?</SPAN></P>
<P class="p464 ft8">Ja alltid</P>
<P class="p280 ft8">Ofta</P>
<P class="p280 ft8">Ibland</P>
<P class="p280 ft8">Nej aldrig</P>
<P class="p280 ft8">Vet ej/avstår</P>
<P class="p280 ft8">Kommentar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr9 td48"><SPAN class="p19 ft16">SOU 2015:12</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td49"><SPAN class="p19 ft21">Bilaga 4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p596 ft7"><SPAN class="ft8">12.</SPAN><SPAN class="ft130">Om du inte anlitar juridiskt ombud, har ditt företag egen kompetens för att hantera överprövningar av upphandlingar?</SPAN></P>
<P class="p592 ft8">Ja</P>
<P class="p7 ft8">Nej</P>
<P class="p7 ft8">Kommentar</P>
<P class="p15 ft8">Vi är mycket tacksamma för att du tagit dig tid att svara på våra frågor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p3 ft15">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p3 ft131">Statens offentliga utredningar 2015</P>
<P class="p388 ft132">Kronologisk förteckning</P>
<P class="p597 ft3"><SPAN class="ft133">1.</SPAN><SPAN class="ft134">Deltagande med väpnad styrka</SPAN></P>
<P class="p598 ft3"><SPAN class="ft135">i</SPAN><SPAN class="ft136">utbildning utomlands. En utökad beslutsbefogenhet för regeringen. Fö.</SPAN></P>
<P class="p599 ft137"><SPAN class="ft137">2.</SPAN><SPAN class="ft138">Värdepappersmarknaden</SPAN></P>
<P class="p600 ft3">MiFID II och MiFIR. + Bilagor. Fi.</P>
<P class="p601 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft134">Med fokus på kärnuppgifterna. En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p599 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft134">Ett svenskt tonnageskattesystem. Fi.</SPAN></P>
<P class="p602 ft3"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft134">En ny svensk tullagstiftning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p603 ft3"><SPAN class="ft3">6.</SPAN><SPAN class="ft134">Mer gemensamma tobaksregler.</SPAN></P>
<P class="p604 ft3">Ett genomförande av tobaksproduktdirektivet. S.</P>
<P class="p605 ft3"><SPAN class="ft133">7.</SPAN><SPAN class="ft134">Krav på privata aktörer i välfärden. Fi.</SPAN></P>
<P class="p606 ft3"><SPAN class="ft3">8.</SPAN><SPAN class="ft134">En översyn av årsredovisningslagarna. Ju.</SPAN></P>
<P class="p605 ft3"><SPAN class="ft133">9.</SPAN><SPAN class="ft134">En modern reglering</SPAN></P>
<P class="p607 ft3">av järnvägstransporter. Ju.</P>
<P class="p608 ft3"><SPAN class="ft133">10.</SPAN><SPAN class="ft134">Gränser i havet. UD.</SPAN></P>
<P class="p609 ft3"><SPAN class="ft133">11.</SPAN><SPAN class="ft134">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation och finansiering för ökad säkerhet. M.</SPAN></P>
<P class="p421 ft3"><SPAN class="ft133">12.</SPAN><SPAN class="ft134">Överprövning av upphandlingsmål</SPAN></P>
<P class="p607 ft3"><SPAN class="ft133">m.m.</SPAN><SPAN class="ft134">Fi.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3B312274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p3 ft131">Statens offentliga utredningar 2015</P>
<P class="p388 ft132">Systematisk förteckning</P>
<P class="p610 ft139">Finansdepartementet</P>
<P class="p5 ft137">Värdepappersmarknaden</P>
<P class="p611 ft140">MiFID II och MiFIR. + Bilagor [2] Ett svenskt tonnageskattesystem. [4] En ny svensk tullagstiftning. [5]</P>
<P class="p5 ft3">Krav på privata aktörer i välfärden. [7]</P>
<P class="p612 ft3">Överprövning av upphandlingsmål m.m. [12]</P>
<P class="p613 ft139">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p5 ft3">Deltagande med väpnad styrka</P>
<P class="p614 ft3">i utbildning utomlands. En utökad beslutsbefogenhet för regeringen. [1]</P>
<P class="p613 ft139">Justitiedepartementet</P>
<P class="p612 ft3">Med fokus på kärnuppgifterna. En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet. [3]</P>
<P class="p7 ft3">En översyn av årsredovisningslagarna. [8]</P>
<P class="p5 ft137">En modern reglering</P>
<P class="p615 ft3">av järnvägstransporter. [9]</P>
<P class="p592 ft139">Miljö- och energidepartementet</P>
<P class="p616 ft3">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015. Kontroll, dokumentation och finansiering för ökad säkerhet. [11]</P>
<P class="p10 ft139">Socialdepartementet</P>
<P class="p617 ft3">Mer gemensamma tobaksregler. Ett genomförande av tobaksproduktdirektivet. [6]</P>
<P class="p613 ft139">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p5 ft3">Gränser i havet. [10]</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
H3B312SOU_2015__12.pdf1361761pdfÖverprövning av upphandlingsmål m.m.https://data.riksdagen.se/fil/1B9C6FFD-4EAA-4A9B-A996-59E8E08B00C2