4416962H303552015/1655propproppropProposition 2015/16:55PropositionPropositionNäringsdepartementetCU5502015-12-01 00:00:002018-06-04 10:15:512015-12-01 00:00:00En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser Klarhtml-ecprop-RIMa14a2f1f-54dc-464a-a30b-576673394a90https://data.riksdagen.se/dokument/H30355/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H30355https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H30355
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:546px;z-index:-1;width:56px;height:98px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:56px;height:98px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_5 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_5 #dimg1z{position:absolute;top:293px;left:0px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_5 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_9 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_12 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_13 #dimg1z{position:absolute;top:409px;left:63px;z-index:-1;width:400px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_13 #dimg1 #img1 {width:400px;height:1px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_20 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_22 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_24 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_26 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_26 #dimg1z{position:absolute;top:681px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:54px;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:394px;height:54px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_29 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_30 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:627px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:54px;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:394px;height:54px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_32 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_37 #dimg1z{position:absolute;top:205px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:54px;}
#page_37 #dimg1 #img1 {width:394px;height:54px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_40 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:5px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_54 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_55 #tx1 {position:absolute;top:271px;left:254px;width:263px;height:187px;}
#page_55 #tx2 {position:absolute;top:413px;left:254px;width:263px;height:187px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:189px;left:126px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:4px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_58 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft2{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft3{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft5{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft7{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;position: relative; bottom: -6px;}
.ft9{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft10{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft11{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft12{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft13{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft15{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft17{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft18{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;}
.ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft21{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft22{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 22px;}
.ft23{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft27{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft28{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft29{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft30{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft31{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 11px;}
.ft32{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft33{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft34{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;}
.ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;}
.ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft41{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft42{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft43{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft44{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft45{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft46{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft47{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 25px;}
.ft48{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 25px;}
.ft49{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft51{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft52{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft53{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft54{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;}
.ft55{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft57{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft58{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;}
.p18{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: right;margin-top: 694px;margin-bottom: 0px !important;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: center;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p36{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p42{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p51{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p53{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p64{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p66{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p67{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p68{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 189px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p82{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;}
.p85{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p86{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p87{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p88{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p89{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p90{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.75px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p102{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p103{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p104{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p105{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p106{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p107{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p108{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p109{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p110{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p111{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p112{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p113{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p114{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p125{text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p128{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p129{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p130{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p131{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p137{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p143{text-align: left;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px !important;}
.p144{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p146{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p148{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p149{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.59px;}
.p151{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p155{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p161{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p162{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p163{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p168{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p170{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p171{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p172{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p174{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p180{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p184{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p188{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p189{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.10px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p200{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p207{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p208{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p209{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p227{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;margin-top: 556px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p237{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;margin-top: 383px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p248{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 737px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px !important;}
.p259{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p261{text-align: right;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 174px;}
.p264{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p267{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;margin-top: 504px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p276{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p278{text-align: right;margin-top: 485px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 408px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 525px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td35{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td36{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td40{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td41{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td44{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td56{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 469px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 31px;}
.tr1{heightzzz: 25px;}
.tr2{heightzzz: 32px;}
.tr3{heightzzz: 33px;}
.tr4{heightzzz: 22px;}
.tr5{heightzzz: 21px;}
.tr6{heightzzz: 16px;}
.tr7{heightzzz: 17px;}
.tr8{heightzzz: 20px;}
.tr9{heightzzz: 15px;}
.tr10{heightzzz: 18px;}
.tr11{heightzzz: 26px;}
.tr12{heightzzz: 30px;}
.tr13{heightzzz: 27px;}
.tr14{heightzzz: 29px;}
.tr15{heightzzz: 28px;}
.tr16{heightzzz: 45px;}
.tr17{heightzzz: 35px;}
.tr18{heightzzz: 19px;}
.tr19{heightzzz: 23px;}
.tr20{heightzzz: 5px;}
.tr21{heightzzz: 24px;}
.tr22{heightzzz: 7px;}
.tr23{heightzzz: 10px;}
.tr24{heightzzz: 11px;}
.tr25{heightzzz: 2px;}
.tr26{heightzzz: 3px;}
.tr27{heightzzz: 34px;}
.tr28{heightzzz: 9px;}
.tr29{heightzzz: 4px;}
.tr30{heightzzz: 39px;}
.tr31{heightzzz: 8px;}
.tr32{heightzzz: 52px;}
.tr33{heightzzz: 14px;}
.t0{width: 552px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 5px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 556px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 525px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 432px;margin-leftZ: 114px;margin-top: 11px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 432px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 436px;f:20px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 556px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 38px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 441px;margin-leftZ: 67px;margin-top: 7px;f:12px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 548px;f:17px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 555px;margin-top: 1px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 555px;margin-top: 22px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 555px;margin-top: 24px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t14{width: 564px;margin-top: 38px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t15{width: 376px;margin-leftZ: 6px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 564px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 557px;margin-leftZ: 6px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 432px;margin-top: 7px;f:italic 13px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 432px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 536px;margin-leftZ: 6px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H303551x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2015/16:55</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">En kortare instanskedja för detaljplaner</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p1 ft1">och områdesbestämmelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p2 ft1">2015/16:55</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p3 ft2">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P>
<P class="p4 ft2">Stockholm den 26 november 2015</P>
<P class="p5 ft3">Stefan Löfven</P>
<P class="p6 ft3">Mehmet Kaplan</P>
<P class="p7 ft2">(Näringsdepartementet)</P>
<P class="p8 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P>
<P class="p9 ft2">I propositionen föreslås en ändring i plan- och bygglagen som innebär att kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser inte längre ska överklagas till länsstyrelsen utan direkt till mark- och miljödomstolen. Förslaget syftar till att med bibehållen rättssäkerhet effektivisera prövningen av sådana beslut, bl.a. genom att detaljplaner och områdesbestämmelser snabbare ska kunna få laga kraft. Avsikten är i förlängningen att angelägna samhällsbyggnadsprojekt, t.ex. byggandet av nya bostäder, ska kunna påbörjas och färdigställas tidigare och till en lägre kostnad än i dag.</P>
<P class="p10 ft4">Förslaget stärker samtidigt länsstyrelsens roll som samrådspart och pådrivare inom ramen för den kommunala planeringen av bostadsförsörjningen och i den fysiska planeringsprocessen. Länsstyrelsen kan därmed på ett aktivare sätt företräda statliga intressen och verka för att regeringens mål inom olika politikområden, inte minst inom bostadsförsörjningsområdet, blir tillgodosedda inom ramen för den kommunala planeringen.</P>
<P class="p11 ft2">De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juni 2016.</P>
<P class="p12 ft2">1</P>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p13 ft2">Prop. 2015/16:55</SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr2 td5"><SPAN class="p14 ft1">Innehållsförteckning</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p14 ft2">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td8"><SPAN class="p15 ft2">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p16 ft2">3</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p14 ft2">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft2">Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)..........</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft2">4</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p14 ft2">3</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft2">Ärendet och dess beredning ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft2">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p14 ft2">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft2">Instansordningen i dag ......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p16 ft2">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p13 ft2">Behovet av en översyn .......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p16 ft2">6</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p15 ft2">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p13 ft2">Gällande rätt .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft2">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p14 ft2">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p15 ft2">Handläggning av de olika ärendetyperna........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p16 ft2">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p15 ft2">5.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft2">Antalet överklagade beslut och ärendeutvecklingen ........</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p16 ft2">10</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2">5.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p13 ft2">Handläggningstider för olika ärenden ..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p16 ft2">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p15 ft2">5.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft2">Handläggningssätt och ändringsfrekvens .........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p16 ft2">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p15 ft2">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft2">Sambandet mellan plan- och bygglagen och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p13 ft2">miljöbalken.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p16 ft2">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p14 ft2">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td8"><SPAN class="p15 ft2">En effektivare instansordning .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p16 ft2">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p15 ft2">6.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft2">Utgångspunkter för överväganden om en förändrad</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft2">instansordning ..................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p16 ft2">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2">6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p13 ft2">Ingen ändring av domstolsinstanserna..............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p16 ft2">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p15 ft2">6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft2">Skilda instansordningar för olika ärendetyper..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p16 ft2">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p15 ft2">6.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft2">En kortare instanskedja för detaljplaner och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft2">områdesbestämmelser ......................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p16 ft2">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2">6.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p13 ft2">Ingen koncentration av prövningen av överklagade</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p13 ft2">lov- och tillsynsärenden....................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft2">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p14 ft2">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft2">Övriga frågor...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p16 ft2">36</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p14 ft2">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><SPAN class="p15 ft2">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft2">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p14 ft2">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft2">Konsekvenser..................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p16 ft2">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p15 ft2">9.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft2">Konsekvenser för staten ...................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p16 ft2">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2">9.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p13 ft2">Konsekvenser för kommunerna........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p16 ft2">42</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p15 ft2">9.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft2">Konsekvenser för enskilda ...............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p16 ft2">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p15 ft2">9.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td10"><SPAN class="p13 ft2">Konsekvenser för företag .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p16 ft2">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p15 ft2">9.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p13 ft2">Konsekvenser för bostads- och övrigt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p13 ft2">samhällsbyggande ............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft2">45</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p14 ft2">10</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td8"><SPAN class="p15 ft2">Författningskommentar...................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p16 ft2">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td11"><SPAN class="p14 ft2">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft2">Sammanfattning av utredningens betänkande ..................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft2">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td11"><SPAN class="p14 ft2">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft2">Utredningens lagförslag (delvis) ......................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft2">54</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td11"><SPAN class="p14 ft2">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft2">Förteckning över remissinstanserna .................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft2">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td11"><SPAN class="p14 ft2">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td10"><SPAN class="p13 ft2">Lagrådets yttrande............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft2">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td5"><SPAN class="p14 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td4"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td11"><SPAN class="p14 ft6">2015 ........................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p16 ft2">59</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p17 ft2">2</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr11 td12"><SPAN class="p18 ft1">1</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p19 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p13 ft2">Prop. 2015/16:55</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft7">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).</P>
<P class="p21 ft2">3</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr12 td15"><SPAN class="p13 ft2">Prop. 2015/16:55 <SPAN class="ft8">2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td16"><SPAN class="p13 ft1">Förslag till lag om ändring i plan- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td15"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td16"><SPAN class="p13 ft1">bygglagen (2010:900)</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p22 ft10">Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) <SPAN class="ft9">dels </SPAN>att 13 kap. 3, 8, 9, 16 och 18 §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p23 ft2"><SPAN class="ft3">dels </SPAN>att det ska införas en ny paragraf, 13 kap. 2 a §, av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p24 ft3">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td20"><SPAN class="p25 ft11">13 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p24 ft3">2 a §</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p26 ft3">Kommunala beslut att</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p16 ft12">anta,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p24 ft3">ändra eller upphäva en detaljplan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p24 ft3">eller områdesbestämmelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p16 ft3">får</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p24 ft3">överklagas till mark- och miljö-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p24 ft3">domstolen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td18"><SPAN class="p27 ft2">3 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft2">Andra kommunala beslut enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p16 ft2">Andra kommunala beslut enligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p13 ft2">denna lag än de som avses i 1 <SPAN class="ft3">och</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><SPAN class="p24 ft2">denna lag än de som avses i <NOBR>1–<SPAN class="ft3">2</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> a</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft2"><SPAN class="ft3">2 </SPAN>§§ får överklagas <SPAN class="ft3">hos </SPAN>länsstyrel-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p24 ft2">§§ får överklagas <SPAN class="ft3">till </SPAN>länsstyrelsen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p13 ft2">sen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td18"><SPAN class="p27 ft2">8 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft2">Bestämmelser om vem som får</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p16 ft2">Bestämmelser om vem som får</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p13 ft2">överklaga beslut som avses i 3, 5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><SPAN class="p24 ft2">överklaga beslut som avses i <SPAN class="ft3">2 a,</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft2">och 6 §§ finns i 22 § förvaltnings-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p24 ft2">3, 5 och 6 §§ finns i 22 § förvalt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p13 ft2">lagen (1986:223).</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p24 ft2">ningslagen (1986:223).</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td20"><SPAN class="p28 ft2">9 §<SPAN class="ft13">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft2">Enbart det förhållandet att någon</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p16 ft2">Enbart det förhållandet att någon</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p13 ft2">har underrättats eller ska ha under-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><SPAN class="p24 ft2">har underrättats eller ska ha under-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft2">rättats enligt denna lag ger inte</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p24 ft2">rättats enligt denna lag ger inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft2">denne rätt att överklaga beslut som</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p24 ft2">denne rätt att överklaga beslut som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p13 ft2">avses i 3, 5 och 6 §§.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p24 ft2">avses i <SPAN class="ft3">2 a, </SPAN>3, 5 och 6 §§.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td20"><SPAN class="p29 ft2">16 §<SPAN class="ft13">2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p14 ft2">Bestämmelser om överklagande</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><SPAN class="p16 ft2">Bestämmelser om överklagande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft2">av ett beslut som avses i 3, 5 och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p24 ft2">av ett beslut som avses i <SPAN class="ft3">2 a, </SPAN>3, 5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft2">6 §§ finns i <NOBR>23–25</NOBR> §§ förvaltnings-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p24 ft2">och 6 §§ finns i <NOBR>23–25</NOBR> §§ förvalt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft2">lagen (1986:223).</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p24 ft2">ningslagen (1986:223).</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft10">Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige,</P>
<P class="p31 ft15"><SPAN class="ft14">1 </SPAN>Senaste lydelse 2011:335.</P>
<P class="p32 ft16"><SPAN class="ft14">2 </SPAN>Senaste lydelse 2011:335.</P>
<P class="p33 ft2">4</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H303555x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p34 ft10">ska det som enligt <NOBR>23–25</NOBR> §§ förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.</P>
<P class="p35 ft10">Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr5 td22"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td23"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p36 ft2">18 §</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td21"><SPAN class="p37 ft2">Om länsstyrelsen enligt 11 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft2">Om länsstyrelsen enligt 11 kap.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td21"><SPAN class="p37 ft2"><SPAN class="ft3">10 eller </SPAN>12 § har beslutat att över-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft2">12 § har beslutat att överpröva en</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td21"><SPAN class="p37 ft2">pröva en kommuns beslut om <SPAN class="ft3">en</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft2">kommuns beslut om ett lov eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td22"><SPAN class="p13 ft3">detaljplan</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td23"><SPAN class="p13 ft3">eller</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p37 ft3">områdesbestäm-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft2">förhandsbesked, får länsstyrelsen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td21"><SPAN class="p37 ft2"><SPAN class="ft3">melser eller </SPAN>ett lov eller förhands-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft2">besluta att ett överklagande av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td22"><SPAN class="p13 ft2">besked, får</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td25"><SPAN class="p37 ft2">länsstyrelsen besluta</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft2">samma kommunala beslut inte ska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td21"><SPAN class="p37 ft2">att ett överklagande av samma</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft2">prövas förrän ärendet om över-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td21"><SPAN class="p37 ft2">kommunala beslut inte ska prövas</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft2">prövning enligt 11 kap. är slutligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td26"><SPAN class="p13 ft2">förrän ärendet</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td24"><SPAN class="p37 ft2">om överprövning</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p38 ft2">avgjort.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft2">enligt 11 kap. är slutligt avgjort.</P>
<P class="p40 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft17">Denna lag träder i kraft den 1 juni 2016.</SPAN></P>
<P class="p41 ft10"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft18">Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som kommunen har meddelat före den 1 juni 2016.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p42 ft2">5</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr16 td15"><SPAN class="p13 ft2">Prop. 2015/16:55 <SPAN class="ft8">3</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td27"><SPAN class="p13 ft1">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft2">Regeringen beslutade den 16 maj 2013 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över möjligheten att effektivisera processen för prövning av kommunala beslut som har överklagats enligt plan- och bygglagen (2010:900), nedan kallad <NOBR>PBL-överklagandeutredningen.</NOBR> Syftet med utredningen var att, med bibehållen rättssäkerhet, åstadkomma en effektivare prövningsordning för ärenden och mål enligt plan- och bygglagen.</P>
<P class="p30 ft10"><NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> redovisade den 14 mars 2014 sina förslag i betänkandet Effektiv och rättssäker <NOBR>PBL-överprövning</NOBR> (SOU 2014:14). En sammanfattning av betänkandet finns i <SPAN class="ft9">bilaga 1</SPAN>. Utredningens lagförslag (delvis) finns i <SPAN class="ft9">bilaga 2</SPAN>.</P>
<P class="p30 ft2">Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft3">bilaga 3</SPAN>. Remissvaren och en remissammanställning finns tillgängliga i Näringsdepartementet (dnr N2015/00391/PUB).</P>
<P class="p44 ft10">I propositionen behandlas <NOBR>PBL-överklagandeutredningens</NOBR> förslag avseende instansordningen. Beträffande övriga förslag, se avsnitt 7.</P>
<P class="p45 ft3">Lagrådet</P>
<P class="p46 ft10">Regeringen beslutade den 1 oktober 2015 att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagförslag som överensstämmer med lagförslaget i denna proposition. Lagrådet lämnade förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft9">bilaga 4</SPAN>.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr3 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td29"><SPAN class="p47 ft1">4</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td30"><SPAN class="p48 ft1">Instansordningen i dag</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td29"><SPAN class="p47 ft19">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td30"><SPAN class="p48 ft19">Behovet av en översyn</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td31"><SPAN class="p47 ft2">Riksdagen har under de senaste åren beslutat om ett antal reformer som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">på olika sätt berör frågor om fysisk planering, plangenomförande, bygg-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p47 ft4">ande och bostadsförsörjning. Det gäller bl.a. förändringar i plan- och bygg-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">lagen (2010:900), miljöbalken och lagen (2000:1383) om kommunernas</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">bostadsförsörjningsansvar. De syften som legat bakom dessa förändring-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p47 ft2">ar har i grunden varit två. Det har dels gällt att förenkla och effektivisera</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2"><NOBR>planerings-,</NOBR> bygglovs- och plangenomförandeprocesserna, dels att för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">bättra möjligheterna till ett ökat bostadsbyggande.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p49 ft2">Även om genomförda reformer medfört att det i dag är enklare att t.ex. ta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">fram en detaljplan och att det inte längre krävs bygglov för vissa komple-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">mentbostadshus kvarstår det faktum att ett stort antal kommunala beslut</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p47 ft4">inom plan- och byggområdet kan bli föremål för överklaganden i flera steg.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">Sådana överklaganden kan i vissa fall medföra att ett angeläget byggpro-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">jekt, t.ex. ett större bostadsområde, blir kraftigt försenat eller inte blir ge-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p47 ft2">nomfört över huvud taget på grund av förändrade marknadsförutsättning-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">ar när detaljplanebeslutet väl har fått laga kraft.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p49 ft2">Instansordningen för överklagade kommunala beslut enligt plan- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td28"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p47 ft2">bygglagen har ifrågasatts av bl.a. två statliga utredningar. Byggkravsut-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td28"><SPAN class="p16 ft2">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td31"><SPAN class="p47 ft2">redningen föreslog i sitt delbetänkande Ökat bostadsbyggande och sam-</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<P class="p50 ft10">ordnade miljökrav – genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU Prop. 2015/16:55 2012:86) att länsstyrelserna ska utgå ur instanskedjan när det gäller de-</P>
<P class="p51 ft2">taljplaner och områdesbestämmelser. Plangenomförandeutredningen föreslog i betänkandet Ett effektivare plangenomförande (SOU 2012:91) att frågan om länsstyrelserna som överklagandeinstans för ärenden enligt plan- och bygglagen borde utredas närmare.</P>
<P class="p52 ft2">Bakgrunden till beslutet som nämns i avsnitt 3 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över möjligheten att effektivisera processen för prövning av ärenden och mål enligt plan- och bygglagen har varit att det i vissa fall har tagit lång tid innan ett kommunalt beslut att anta en detaljplan har fått laga kraft. Motsvarande förhållande gäller för bygglov och andra beslut enligt plan- och bygglagen. För uppförande av ny bebyggelse krävs dessutom i många fall både bygglov och reglering med detaljplan. Skälen till att tiderna i vissa fall blir långa är dels instansordningens utformning, dels hur ärendena handläggs. De långa tiderna skapar osäkerhet hos fastighetsägare, byggherrar och exploatörer i alla typer av byggprojekt och medför därför generellt sämre konkurrens, ökade produktionskostnader och därmed högre boendekostnader. Detta leder till att behovet av nya bostäder inte kan tillgodoses i den takt som är önskvärd.</P>
<P class="p53 ft19">4.2 Gällande rätt</P>
<P class="p54 ft3">Överklagbara kommunala beslut enligt plan- och bygglagen</P>
<P class="p55 ft10">Bestämmelser om vilka kommunala beslut som får respektive inte får överklagas finns i 13 kap. <NOBR>1–3</NOBR> §§ plan- och bygglagen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr7 td32"><SPAN class="p14 ft2">I 13 kap. 1 § anges sådana kommunala beslut som får överklagas i den</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p13 ft2">ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p13 ft2">(1991:900). Det gäller bl.a. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p13 ft2">och kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut att inte anta,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p13 ft2">ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p14 ft2">I 13 kap. 2 § anges sådana kommunala beslut som inte får överklagas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p13 ft2">Av paragrafen framgår bl.a. att beslut om planbesked, behov av kontroll-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p13 ft2">ansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd eller beslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p13 ft2">i en fråga som redan är avgjord genom en detaljplan, områdesbestämmel-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p13 ft2">ser eller ett förhandsbesked inte får överklagas.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p14 ft2">Av 13 kap. 3 § framgår att andra kommunala beslut än de som avses i</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p13 ft2">1 och 2 §§ får överklagas till länsstyrelsen. Det finns i grunden tre olika</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p13 ft2">typer av markanvändningsanknutna och överklagbara beslut som fattas av</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p13 ft2">kommunen. Dessa beslut avser planer (detaljplaner och områdesbestäm-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p13 ft2">melser), lov (bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked) och till-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p13 ft2">syn (bl.a. förelägganden avseende lov samt <NOBR>åtgärds-,</NOBR> rättelse- och rivnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p13 ft2">förelägganden).</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td32"><SPAN class="p13 ft3">Instansordningen för kommunala beslut om planer, lov och tillsyn</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td32"><SPAN class="p13 ft2">Kommunala beslut om planer, lov och tillsyn får överklagas till läns-</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td32"><SPAN class="p13 ft2">styrelsen. Enligt 13 kap. 6 § plan- och bygglagen får länsstyrelsens beslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p13 ft2">i överklagade kommunala <NOBR>plan-,</NOBR> lov- och tillsynsärenden överklagas till</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td32"><SPAN class="p13 ft2">mark- och miljödomstolen. För en efterföljande prövning i Mark- och miljö-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td33"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td32"><SPAN class="p13 ft2">överdomstolen krävs prövningstillstånd. Enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921)</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr19 td33"><SPAN class="p16 ft2">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td32"><SPAN class="p13 ft20"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<P class="p56 ft2">Prop. 2015/16:55 om mark- och miljödomstolar får Mark- och miljööverdomstolens domar och beslut i mål som har överklagats till mark- och miljödomstolen inte överklagas. Mark- och miljööverdomstolen får dock enligt paragrafen tillåta att en dom eller ett beslut i annat mål än mål enligt miljöbalken överklagas till Högsta domstolen, om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen (den s.k. ventilen).</P>
<P class="p57 ft10">Om länsstyrelsens beslut i ett överklagat ärende har överklagats till mark- och miljödomstolen och ärendet rör en fråga som har särskild betydelse för Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt ska domstolen enligt 13 kap. 7 § plan- och bygglagen överlämna målet till regeringen för prövning.</P>
<P class="p58 ft3">Rätten att överklaga beslut enligt plan- och bygglagen</P>
<P class="p59 ft2">Vem som har rätt att överklaga ett planbeslut, ett beslut om lov eller ett tillsynsbeslut framgår av bestämmelserna i 13 kap. <NOBR>8–15</NOBR> §§ plan- och bygglagen. Den grundläggande regeln finns i 8 §, som hänvisar till bestämmelserna i 22 § förvaltningslagen (1986:223). Där anges att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas.</P>
<P class="p60 ft2">Beträffande planer finns ett undantag från den grundläggande regeln. Undantaget framgår av 13 kap. 11 § plan- och bygglagen, där det anges att ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas endast av den som före utgången av granskningstiden för planen skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Denna inskränkning i rätten att överklaga gäller dock inte om beslutet har gått emot sakägaren genom att planförslaget ändrats efter granskningstiden eller överklagandet grundas på att beslutet inte har tillkommit i laga ordning.</P>
<P class="p61 ft3">Länsstyrelsens olika roller enligt plan- och bygglagstiftningen</P>
<P class="p62 ft2">Länsstyrelsen har flera olika roller när det gäller frågor med anknytning till plan- och bygglagen. Det gäller alltifrån den kommunala översiktsplaneringen till rollen som tillsynsmyndighet. I detta sammanhang behandlas enbart länsstyrelsens olika roller i samband med ärenden som rör planer, lov och tillsyn.</P>
<P class="p63 ft2">Innan en kommun antar en detaljplan ska kommunen enligt 5 kap. 6 § plan- och bygglagen bl.a. ha tagit fram ett planförslag och samrått om förslaget och låtit det granskas. I samrådsskedet ska länsstyrelsen enligt 5 kap. 14 § plan- och bygglagen särskilt ta till vara och samordna statens intressen, verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses och att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs samt att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken inte upphävs i strid med gällande bestämmelser. Länsstyrelsen ska också verka för en lämplig samordning av mellankommunala markanvändningsfrågor, att bebyggelse inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Länsstyrelsen ska dessutom under samrådet ge råd om tillämpningen av bestämmelserna om allmänna och enskilda intressen i 2 kap. plan- och bygglagen samt,</P>
<P class="p54 ft2">8</P>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p64 ft10">om det behövs från allmän synpunkt, ge råd i övrigt om tillämpningen av bestämmelserna i plan- och bygglagen.</P>
<P class="p65 ft2">Under den tid planen är föremål för granskning ska länsstyrelsen enligt 5 kap. 22 § plan- och bygglagen i vissa fall yttra sig över planförslaget. Detta ska ske om länsstyrelsen bedömer att förslaget innebär att bestämmelserna om riksintressen, miljökvalitetsnormer eller strandskydd i miljöbalken inte följs, om den mellankommunala samordningen inte skett på ett lämpligt sätt, eller om planen är olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion.</P>
<P class="p66 ft2">Sedan kommunen antagit, ändrat eller upphävt en plan ska länsstyrelsen enligt 11 kap. 10 § plan- och bygglagen besluta om den på eget initiativ ska överpröva kommunens beslut. En sådan överprövning ska ske om beslutet kan antas medföra att de frågor som länsstyrelsen ska bevaka inte har beaktats på ett riktigt sätt. Om länsstyrelsen efter utredning finner att beslutet är olämpligt i dessa hänseenden, ska länsstyrelsen enligt 11 kap. 11 § plan- och bygglagen upphäva beslutet.</P>
<P class="p67 ft10">I 11 kap. 12 § plan- och bygglagen finns bestämmelser som anger att regeringen eller länsstyrelsen för ett visst geografiskt område, om det finns särskilda skäl, får besluta att bestämmelserna i 11 kap. 10 och 11 §§ ska tillämpas även för byggnadsnämndens beslut om lov.</P>
<P class="p65 ft2">Förutom nu nämnda uppgifter ska länsstyrelsen enligt 6 kap. 20 § miljöbalken ställa samman utredningar, program och annat planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet och som finns hos statliga myndigheter. Länsstyrelsen är skyldig att på begäran tillhandahålla sådant planeringsunderlag åt kommuner och myndigheter som ska tillämpa balken samt åt den som är skyldig att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning.</P>
<P class="p65 ft2">Regeringen får enligt 11 kap. 15 § plan- och bygglagen förelägga en kommun att inom en viss tid anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser (planföreläggande), om det behövs för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken eller om regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt.</P>
<P class="p67 ft2">Om kommunen inte följer ett planföreläggande, får regeringen enligt 11 kap. 16 § plan- och bygglagen besluta att länsstyrelsen på kommunens bekostnad ska ta fram det förslag och i övrigt göra det arbete som enligt 5 kap. plan- och bygglagen behövs för att detaljplanen eller områdesbestämmelserna ska kunna antas, ändras eller upphävas. Utifrån detta underlag får regeringen anta, ändra eller upphäva detaljplanen eller områdesbestämmelserna.</P>
<P class="p68 ft2">Länsstyrelsen prövar enligt 13 kap. 3 § plan- och bygglagen överklaganden av kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser. Av bestämmelsen framgår också att länsstyrelsen prövar överklaganden av kommunala beslut om lov och tillsyn. Länsstyrelsen har även en roll när det gäller kommunens agerande i lov- och tillsynsärenden. Enligt 8 kap. 14 § plan- och byggförordningen (2011:338) ska länsstyrelsen ge tillsynsvägledning i länet genom att ge byggnadsnämnden råd och stöd i nämndens tillsynsarbete samt följa upp och utvärdera sådant tillsynsarbete. Av bestämmelserna i 8 kap. 18 § första stycket 1 i förordningen följer vidare att länsstyrelsen ska följa upp byggnadsnämndens tillämpning av plan- och bygglagen och föreskrifter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p69 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p42 ft2">9</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<P class="p70 ft7">Prop. 2015/16:55 som har meddelats i anslutning till lagen och vid behov ge byggnadsnämnden råd och stöd.</P>
<P class="p71 ft3">Verkan av beslut</P>
<P class="p72 ft2">I detta sammanhang bör de olika rättsverkningar som ett beslut om en plan respektive ett lov har uppmärksammas. Ett beslut att anta en detaljplan eller områdesbestämmelser ger i sig inte någon omedelbar rätt att starta ett byggprojekt. Ett bygglov kan däremot tas i anspråk så snart det har getts och startbesked har lämnats även om bygglovet överklagas. Ianspråktagande av bygglovet sker dock på byggherrens egen risk. I det fall en överinstans beslutar att upphäva kommunens beslut kan det leda till att byggherren får återställa marken i ursprungligt skick.</P>
<P class="p73 ft3">Överprövningens omfattning</P>
<P class="p74 ft2">I 13 kap. 17 § första och andra stycket plan- och bygglagen finns bestämmelser om prövningens omfattning i fråga om överklagade kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser. Den myndighet som prövar ett överklagande av sådana beslut ska endast pröva om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna. Om myndigheten vid prövningen finner att beslutet strider mot en rättsregel, ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Beslutet ska inte upphävas om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. Om kommunen har medgett det, får dock beslutet upphävas i en viss del eller ändras på annat sätt. Ändringar som har ringa betydelse får göras utan kommunens medgivande. Några motsvarande begränsningar i prövningens omfattning finns inte när det gäller överklagade beslut om lov och tillsyn.</P>
<P class="p75 ft10">Som framgår ovan kan länsstyrelsen på eget initiativ överpröva en detaljplan eller områdesbestämmelser med stöd av bestämmelserna i 11 kap. plan- och bygglagen. Några ändringar av dessa bestämmelser föreslås inte och denna överprövning behandlas därför inte närmare i förslaget.</P>
<P class="p76 ft1">5 Handläggning av de olika ärendetyperna</P>
<P class="p77 ft23"><SPAN class="ft21">5.1</SPAN><SPAN class="ft22">Antalet överklagade beslut och ärendeutvecklingen</SPAN></P>
<P class="p78 ft3">Allmänt</P>
<P class="p72 ft10">Det finns stora skillnader mellan planärenden, lovärenden och tillsynsärenden (vilka beslut som ingår i de olika kategorierna framgår av avsnitt 4.2) när det gäller antalet beslut som kommunerna fattar samt antalet och andelen kommunala beslut som överklagas.</P>
<P class="p79 ft2">10</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p39 ft3">Beslut om planer</P>
<P class="p80 ft2">Antalet kommunala planbeslut i landet uppgick under sexårsperioden <NOBR>2008–2013</NOBR> i genomsnitt till 1 910 per år. Störst var antalet i början av perioden och lägst 2011. Därefter har antalet ökat något och uppgick 2013 till 1 770. Antalet beslut som överklagats till länsstyrelsen har under nämnda sexårsperiod i genomsnitt uppgått till 425 per år. Även andelen överklagade kommunala beslut om planer som överklagas till länsstyrelsen har varit tämligen konstant. Överklagandefrekvensen ligger på i genomsnitt 22,3 procent.</P>
<P class="p41 ft2">Länsstyrelsens beslut i överklagade planärenden fick fram till den 2 maj 2011 överklagas till regeringen, och därefter till mark- och miljödomstolen. Under den aktuella sexårsperioden överklagades i genomsnitt 275 länsstyrelsebeslut avseende planer per år. Under 2012 och 2013 uppgick det genomsnittliga antalet överklagade länsstyrelsebeslut avseende planer till 282. Andelen länsstyrelsebeslut som överklagats har varit stabil under den nämnda sexårsperioden och har legat på i storleksordningen 65 procent.</P>
<P class="p41 ft2">Före mark- och miljödomstolsreformens genomförande fick antagandebeslutet laga kraft när regeringen meddelade sitt beslut, under förutsättning att regeringen efter överklagande inte funnit skäl att ändra ett beslut att anta en detaljplan eller områdesbestämmelser. Så var fallet även om ärendet blev föremål för Regeringsrättens (nuvarande Högsta förvaltningsdomstolen) prövning enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut respektive lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut. Under åren <NOBR>2008–2010</NOBR> uppgick antalet planärenden som kom till Regeringsrättens prövning till i genomsnitt 40 per år. Det innebär att 15 procent av regeringens beslut i planärenden rättsprövades.</P>
<P class="p41 ft2">Numera kan ett beslut av den andra överklagandeinstansen, mark- och miljödomstolen, överklagas till Mark- och miljööverdomstolen. Antalet mål som under åren 2012 och 2013 överklagades till Mark- och miljööverdomstolen uppgick till i genomsnitt 152 per år. Det innebär att andelen mål som överklagades till Mark- och miljööverdomstolen uppgick till 55 procent. Det i sin tur innebär att 8,6 procent av samtliga kommunala planbeslut överklagades hela vägen upp till Mark- och miljööverdomstolen.</P>
<P class="p81 ft10">Mark- och miljööverdomstolen har i ett fåtal fall beslutat, med tillämpning av den s.k. ventilen, att domstolens avgörande får överklagas till Högsta domstolen. Det totala antalet mål enligt plan- och bygglagen <NOBR>(plan-,</NOBR> lov- och tillsynsärenden) som har överklagats till Högsta domstolen uppgick under 2012 och 2013 till i genomsnitt 16 stycken per år. Av dessa mål har endast några enstaka beviljats prövningstillstånd.</P>
<P class="p54 ft3">Beslut om lov</P>
<P class="p82 ft10">Antalet kommunala beslut i lovärenden bedöms uppgå till i storleksordningen 110 000 per år. Antalet sådana beslut som under de senaste sex åren har överklagats till länsstyrelsen har i genomsnitt uppgått till drygt 3 100 per år. Det innebär att andelen kommunala beslut som överklagades under den tidsperioden uppgick till knappt 3 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p42 ft2">11</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p84 ft2">12</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p85 ft2">Överklagande av länsstyrelsens beslut sker numera till mark- och miljödomstolen. Antalet mål om lov som kom in till mark- och miljödomstolarna under åren 2012 och 2013 uppgick till i genomsnitt 1 492 per år. Före den 2 maj 2011 överklagades denna målkategori till allmän förvaltningsdomstol. Statistiska uppgifter avseende tiden omedelbart före mark- och miljödomstolsreformens genomförande saknas, men för åren 2005– 2007 finns uppgifter som anger att antalet överklagade mål till länsrätten uppgick till i genomsnitt 1 480 per år. Antalet länsstyrelsebeslut som överklagas och som avser lov förefaller således vara tämligen stabilt.</P>
<P class="p86 ft2">Andelen länsstyrelsebeslut som under åren 2012 och 2013 överklagades till mark- och miljödomstolen uppgick till i genomsnitt 48 procent. Om antalet länsstyrelsebeslut <NOBR>2005–2007</NOBR> var detsamma som under <NOBR>2008–2013</NOBR> innebär uppgifterna att andelen överklagade länsstyrelsebeslut varit konstant under de två tidsperioderna.</P>
<P class="p87 ft2">Antalet avgöranden av mark- och miljödomstolen inom den aktuella målkategorin som under <NOBR>2012–2013</NOBR> överklagades till Mark- och miljööverdomstolen uppgick till i genomsnitt 541 per år. Detta kan jämföras med att under perioden <NOBR>2005–2007,</NOBR> då motsvarande måltyp prövades av kammarrätten, uppgick det genomsnittliga antalet mål till 670 per år.</P>
<P class="p88 ft2">Andelen avgöranden av mark- och miljödomstolen som <NOBR>2012–2013</NOBR> överklagades till Mark- och miljööverdomstolen uppgick till 36 procent. Under den tid <NOBR>(2005–2007)</NOBR> som kammarrätten var andra domstolsinstans uppgick överklagandefrekvensen till 45 procent. Såväl antalet som andelen mål som överklagats till andra domstolsinstansen förefaller alltså ha minskat.</P>
<P class="p89 ft7">Som framgår av beskrivningen under rubriken Beslut om planer ovan har den s.k. ventilen endast tillämpats i ett begränsat antal mål.</P>
<P class="p90 ft3">Beslut om tillsyn</P>
<P class="p91 ft10">Det saknas exakta uppgifter om hur många beslut som kommunerna fattar per år i tillsynsärenden. Med stöd av svaren på Boverkets plan- och byggenkät avseende tillsynen under 2013 kan antalet kommunala tillsynsärenden som inleds per år uppskattas till i storleksordningen 12 000.</P>
<P class="p85 ft2">Antalet till länsstyrelsen överklagade beslut om tillsyn har under sexårsperioden <NOBR>2008–2013</NOBR> i genomsnitt uppgått till 285 per år. Det innebär att i storleksordningen 2,4 procent av tillsynsärendena överklagades.</P>
<P class="p92 ft2">Det kan noteras att det har skett en kraftig ökning av antalet och därmed också av andelen överklagade beslut under de senaste åren. I början av den undersökta sexårsperioden var det genomsnittliga antalet överklaganden cirka 210 per år medan motsvarande antal under de två senare åren uppgick till drygt 400. Det finns en naturlig förklaring till denna uppgång. Samtidigt som den nya plan- och bygglagen trädde i kraft den 2 maj 2011 infördes i plan- och byggförordningen (2011:338) nya och, som det senare skulle visa sig, starkt ifrågasatta bestämmelser om byggsanktionsavgifter. Förordningens bestämmelser i detta avseende har därefter ändrats vid två tillfällen, dels den 1 juli 2013, dels den 2 juli 2014. Med dessa ändringar bör antalet överklagade tillsynsbeslut återgå till en betydligt lägre nivå.</P>
<P class="p89 ft10">Antalet tillsynsärenden som överklagats till mark- och miljödomstolen uppgick under 2012 och 2013 till i genomsnitt 293 per år. Det motsvarar en överklagandefrekvens på 73 procent. Liksom när det gäller lovären-</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3035513x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p93 ft10">dena saknas uppgifter från de närmast föregående åren. Antalet mål vid Prop. 2015/16:55 länsrätt dit de aktuella ärendena tidigare överklagades uppgick under</P>
<P class="p94 ft2">åren <NOBR>2005–2007</NOBR> till i genomsnitt cirka 210 per år, dvs. till ett något lägre antal än under senare år.</P>
<P class="p95 ft2">Under 2012 och 2013 överklagades i genomsnitt 76 ärenden per år till Mark- och miljööverdomstolen. Det motsvarar en överklagadefrekvens om 26 procent. Under åren <NOBR>2005–2007</NOBR> uppgick antalet överklaganden till kammarrätten, som tidigare prövade dessa mål, till i genomsnitt 90 per år. Det innebär att överklagandefrekvensen uppgick till 43 procent.</P>
<P class="p96 ft2">Enligt den instansordning som gällde tidigare kunde kammarrättens avgöranden överklagas till Regeringsrätten (nuvarande Högsta förvaltningsdomstolen). Under åren <NOBR>2005–2007</NOBR> överklagades i genomsitt 45 tillsynsärenden per år till Regeringsrätten. Det motsvarar en andel om 20 procent.</P>
<P class="p97 ft10">Som framgår av beskrivningen under rubriken Beslut om planer ovan har den s.k. ventilen endast tillämpats i ett begränsat antal mål.</P>
<P class="p98 ft3">Redovisning av antalet och andelen överklagade beslut</P>
<P class="p99 ft24">I nedanstående tabell redovisas antalet ärenden och mål vid de olika prövningsinstanserna samt andelen av underinstansernas beslut som överklagas. Tabellen är en sammanfattning av det huvudsakliga innehållet i avsnitt 5.1.</P>
<P class="p100 ft25">Tabell 5.1 Det genomsnittliga antalet ärenden och mål per år under perioden <NOBR>2008–2013</NOBR> vid de olika prövningsinstanserna samt andelen av underinstansernas beslut som överklagas</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p101 ft26">Beslutstyp</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p102 ft25">Kommun</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td36"><SPAN class="p103 ft25">Länsstyrelse</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td37"><SPAN class="p14 ft26">Regering/MMD<SPAN class="ft27">2</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td38"><SPAN class="p104 ft26">MÖD</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p105 ft26">Antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p106 ft28">Andel</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p14 ft26">Antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p107 ft28">Andel</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p108 ft26">Antal</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td44"><SPAN class="p109 ft28">Andel</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p101 ft26">Planer</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td46"><SPAN class="p110 ft26">1 910</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td47"><SPAN class="p111 ft26">425</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td48"><SPAN class="p112 ft28">22,3 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td49"><SPAN class="p113 ft26">275</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td50"><SPAN class="p110 ft28">64,7 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td51"><SPAN class="p114 ft26">152<SPAN class="ft27">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p111 ft28">55,3 %<SPAN class="ft29">1</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td45"><SPAN class="p101 ft26">Lov</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td46"><SPAN class="p110 ft26">110 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td47"><SPAN class="p111 ft26">3 100</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td48"><SPAN class="p112 ft28">2,8 %</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td49"><SPAN class="p113 ft26">1 492<SPAN class="ft27">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td50"><SPAN class="p110 ft28">48,1 %<SPAN class="ft29">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td51"><SPAN class="p114 ft26">541<SPAN class="ft27">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td52"><SPAN class="p111 ft28">36,3 %<SPAN class="ft29">1</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td34"><SPAN class="p101 ft26">Tillsyn</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td35"><SPAN class="p110 ft26">12 000</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td39"><SPAN class="p111 ft26">400<SPAN class="ft27">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td40"><SPAN class="p112 ft28">3,3 %<SPAN class="ft29">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td41"><SPAN class="p113 ft26">293<SPAN class="ft27">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td42"><SPAN class="p110 ft28">73,3 %<SPAN class="ft29">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p114 ft26">76<SPAN class="ft27">1</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td44"><SPAN class="p111 ft28">25,9 %<SPAN class="ft29">1</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p115 ft32"><SPAN class="ft30">1)</SPAN><SPAN class="ft31">Avser 2012 och 2013.</SPAN></P>
<P class="p116 ft34"><SPAN class="ft30">2)</SPAN><SPAN class="ft33">Regeringen beträffande planer fram till 2 maj 2011, därefter och övriga ärenden mark- och miljödomstol.</SPAN></P>
<P class="p117 ft19"><SPAN class="ft19">5.2</SPAN><SPAN class="ft35">Handläggningstider för olika ärenden</SPAN></P>
<P class="p118 ft2">Kritik har under en följd av år riktats mot den tid som det har tagit för länsstyrelserna att pröva överklaganden av kommunala beslut enligt plan- och bygglagen. Kritik har också framförts mot att det har varit stora skillnader mellan de olika länsstyrelsernas handläggningstider. De långa handläggningstiderna har i många fall medfört att byggherrar och entreprenörer har varit tvungna att senarelägga planerade byggstarter. Långa handläggningstider medför vidare osäkerhet när det gäller om och när ett projekt ska kunna genomföras. Det innebär vidare risker för potentiella exploatörer att genom fastighetsförvärv och engagemang i planprocesser genomföra t.ex. ett bostadsprojekt. Det medför i sin tur minskad konkurrens. Konsekvenserna av dessa förhållanden kan leda till dels att an-</P>
<P class="p119 ft2">geläget bostadsbyggande försenas och i vissa fall omöjliggörs, dels att</P>
<P class="p120 ft2">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<P class="p70 ft10">Prop. 2015/16:55 kostnaderna för de bostäder som kommer till uppförande blir påtagligt högre än om processen hade gått snabbare.</P>
<P class="p121 ft2">Mot den nu nämnda bakgrunden angavs i regleringsbrevet för 2013 inriktningsmål för länsstyrelsernas handläggning av överklagade kommunala beslut om plan- och lovärenden. För planärenden sattes som mål att 75 procent av ärendena ska vara avgjorda inom tre månader och 90 procent inom fem månader. För lovärendena bestämdes motsvarande mål till fyra respektive sex månader.</P>
<P class="p122 ft2">Till följd av riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2013 tillfördes länsstyrelserna ett utökat anslag om 30 miljoner kronor årligen under perioden 2013 till 2016. Det uttalade syftet med resurstillskottet var att öka förutsägbarheten och minska variationerna mellan länen men framför allt att generellt få kortare handläggningstider. På motsvarande sätt ökades anslaget till Sveriges Domstolar med 10 miljoner kronor årligen för åren 2013 och 2014 i syfte att förkorta mark- och miljödomstolarnas handläggningstider för överklagade ärenden enligt plan- och bygglagen.</P>
<P class="p123 ft2">Enligt mark- och miljödomstolarnas gemensamma verksamhetsmål ska 75 procent av målen enligt plan- och bygglagen vara avgjorda inom sex månader. I Mark- och miljööverdomstolen är målet att 75 procent av målen där prövningstillstånd meddelats ska vara avgjorda inom sex månader. När det gäller frågor om prövningstillstånd är Mark- och miljööverdomstolens målsättning att på sikt uppfylla hovrättens generella interna målsättning, dvs. att omloppstiden ska vara två månader för 75:e percentilen för samtliga målkategorier. Som delmål har Mark- och miljööverdomstolen som målsättning att omloppstiden ska vara tre månader för 75:e percentilen.</P>
<P class="p123 ft2">Nedanstående redovisningar av handläggningstider för respektive måltyp och instans avser den tid det tar från det att ett ärende eller mål kommer in till instansen, till tidpunkten för ärendets eller målets slutliga avgörande. Det bör uppmärksammas att utöver dessa tider tillkommer tiden från det att en instans fattar sitt beslut till dess att ett överklagande kommer in till överinstansen.</P>
<P class="p124 ft2">Enligt 23 § förvaltningslagen (1986:223) ska en överklagandeskrivelse ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Som huvudregel gäller att skrivelsen ska ha kommit in till myndigheten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock enligt 13 kap. 16 § plan- och bygglagen från den dag då beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Innan den myndighet som har fattat det överklagade beslutet har överlämnat ärendet till överinstansen ska myndigheten göra en s.k. rättidsprövning, dvs. avgöra om överklagandet har kommit in i rätt tid. Detta innebär i praktiken att tiden från det att en instans fattar beslut i ett ärende till dess nästa instans, efter överklagande, kan börja handlägga ärendet kommer att uppgå till åtminstone en månad.</P>
<P class="p125 ft2">14</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p39 ft3">Handläggningstider för överklagade planärenden</P>
<P class="p126 ft10">Länsstyrelsernas tid för handläggning av överklagade planärenden har varit tämligen konstant under de senaste åren. För perioden <NOBR>2008–2013</NOBR> har den genomsnittliga tiden uppgått till 3,2 månader.</P>
<P class="p127 ft2">Från och med 2012 finns statistiska uppgifter om hur stor andel av planärendena som länsstyrelserna har avgjort inom tre respektive fem månader. Andelen ärenden som har avgjorts inom tre månader har ökat från 55 procent till 71 procent från 2012 till 2013. Andelen ärenden som har avgjorts inom fem månader har under samma tid ökat från 79 till 82 procent. Länsstyrelsernas handläggningstider har således närmat sig regeringens inriktningsmål.</P>
<P class="p128 ft2">Av <NOBR>PBL-överklagandeutredningens</NOBR> betänkande framgår i fråga om planer att den genomsnittliga handläggningstiden hos mark- och miljödomstolarna under första halvåret 2012 uppgick till 3,3 månader och till 3,7 månader under det första halvåret 2013. Den tid som har gått åt till att avgöra 75 procent av målen uppgick under motsvarande perioder till 5,1 respektive 5,5 månader.</P>
<P class="p128 ft2">Den genomsnittliga tiden för Mark- och miljööverdomstolen i mål där prövningstillstånd inte meddelats uppgick under det första halvåret 2012 till 1,3 månader och under det första halvåret 2013 till 1,4 månader. I mål där prövningstillstånd har meddelats var motsvarande tider 5,2 respektive 7,3 månader. Tidsåtgången för avgörande av 75 procent av de mål där prövningstillstånd inte meddelats uppgick till 1,7 respektive 1,8 månader. I mål där prövningstillstånd har meddelats uppgick motsvarande tider till 6,2 respektive 9,9 månader.</P>
<P class="p129 ft10">Den genomsnittliga tiden för Högsta domstolen att avgöra frågan om prövningstillstånd uppgick under första halvåret 2012 och 2013 till 4,2 respektive 3,0 månader.</P>
<P class="p130 ft3">Handläggningstider för överklagade lovärenden</P>
<P class="p131 ft10">Tiden för länsstyrelsernas prövning av överklagade kommunala beslut om lov varierade under åren <NOBR>2008–2013</NOBR> mellan 3,9 och 5,3 månader. Den genomsnittliga handläggningstiden har uppgått till drygt 4,9 månader.</P>
<P class="p127 ft2">De nya inriktningsmålen för lovärenden innebär att 75 procent ska vara avgjorda inom fyra månader och 90 procent ska vara avgjorda inom sex månader. Länsstyrelsernas handläggningstider har närmat sig dessa mål. Andelen ärenden som avgjordes inom fyra månader ökade från 2012 till 2013 från 48 procent till 67 procent. Under samma period ökade andelen ärenden som hade avgjorts inom sex månader från 64 till 80 procent.</P>
<P class="p127 ft2">Av <NOBR>PBL-överklagandeutredningens</NOBR> betänkande framgår beträffande lov att den genomsnittliga handläggningstiden hos mark- och miljödomstolarna uppgick till 3,6 månader under det första halvåret 2012 och till 4,0 månader under det första halvåret 2013. Den tid som har gått åt till att avgöra 75 procent av målen uppgick under motsvarande perioder till 5,4 respektive 5,8 månader.</P>
<P class="p129 ft2">Den genomsnittliga handläggningstiden för Mark- och miljööverdomstolen i mål där prövningstillstånd inte meddelats uppgick under det första halvåret såväl 2012 som 2013 till 1,3 månader. I mål där prövningstillstånd har meddelats var motsvarande tider 4,6 respektive 6,3 månader. Tidsåtgången för avgörande av 75 procent av målen där prövningstill-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p42 ft2">15</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<P class="p132 ft10">Prop. 2015/16:55 stånd inte meddelats uppgick under båda tidsperioderna till 1,7 månader. I mål där prövningstillstånd meddelats uppgick motsvarande tider till 6,2 respektive 7,6 månader.</P>
<P class="p121 ft7">Den genomsnittliga tiden för Högsta domstolen att avgöra frågan om prövningstillstånd uppgick till 2,0 respektive 3,3 månader.</P>
<P class="p71 ft3">Handläggningstider för överklagade tillsynsärenden</P>
<P class="p74 ft2">Regeringen har inte angett några inriktningsmål för länsstyrelsens prövning av överklagade tillsynsärenden. Av den enkätundersökning som PBL- överklagadeutredningen genomfört kan emellertid utläsas att länsstyrelsernas genomsnittliga handläggningstider uppgick till 119 dagar under första halvåret 2012 och till 114 dagar under motsvarande period 2013. I genomsnitt innebär det att handläggningstiden under de studerade perioderna uppgick till 3,9 månader.</P>
<P class="p133 ft2">Av utredningens betänkande framgår att den genomsnittliga handläggningstiden för tillsynsärenden hos mark- och miljödomstolarna uppgick till 4,5 månader under det första halvåret 2012 och till 5,3 månader under motsvarande period 2013. Den tid som gått åt till att avgöra 75 procent av målen uppgick under motsvarande perioder till 6,3 respektive 7,5 månader.</P>
<P class="p133 ft2">Den genomsnittliga tiden för Mark- och miljööverdomstolen där prövningstillstånd inte meddelats uppgick under det första halvåret 2012 till 1,2 månader och under motsvarande period 2013 till 1,5 månader. I mål där prövningstillstånd meddelats var motsvarande tider 2,5 respektive 5,9 månader. Tidsåtgången för avgörande av 75 procent av målen där prövningstillstånd inte meddelats uppgick till 1,6 respektive 1,7 månader. I mål där prövningstillstånd meddelats uppgick motsvarande tider till 3,0 respektive 6,6 månader.</P>
<P class="p134 ft10">I <NOBR>PBL-överklagandeutredningens</NOBR> betänkande saknas uppgifter om huruvida Högsta domstolen prövat frågan om prövningstillstånd i fråga om mål om tillsyn.</P>
<P class="p135 ft19"><SPAN class="ft21">5.3</SPAN><SPAN class="ft35">Handläggningssätt och ändringsfrekvens</SPAN></P>
<P class="p136 ft3">Inledande anmärkningar</P>
<P class="p72 ft10">Det finns skillnader i hur länsstyrelserna hanterar överklaganden av beslut om planer respektive beslut om lov och tillsyn. Det finns även skillnader när det gäller andelen ärenden där länsstyrelsen ändrar kommunens beslut. Det finns också skillnader i fråga om vilket organ inom kommunen som fattar det beslut som kan leda till ett överklagande. Dessa skillnader kommer att belysas närmare nedan.</P>
<P class="p71 ft3">Olika kommunala beslutsfattare</P>
<P class="p74 ft2">Inom kommunen är det olika organ som fattar de beslut som kan leda till ett överklagande. Medan beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser i de allra flesta fall kräver ett beslut av fullmäktige är det i regel byggnadsnämnden som fattar beslut i fråga om lov och tillsyn.</P>
<P class="p137 ft2">16</P>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p39 ft3">Olika frågeställningar</P>
<P class="p82 ft2">När det gäller planer handlar det i många fall om större områden och åtgärder som är mera omfattande. Ärenden om lov och tillsyn däremot handlar ofta om begränsade frågeställningar av lokal karaktär. De frågeställningar som berörs i sådana fall avser ofta situationen att en fastighetsägare är missnöjd med en grannes avsikter att bygga eller att en boende initierar ett tillsynsärende som gäller någon företeelse på en grannfastighet. Överklaganden av planer är som regel mera inriktade på formella brister i kommunens handläggning av planen, att kommunen inte har tagit tillräcklig hänsyn till vissa enskilda intressen eller att kommunen har gjort en felaktig bedömning av olika allmänna intressen.</P>
<P class="p138 ft3">Handläggningssätt</P>
<P class="p139 ft2">Vid ett överklagande av ett kommunalt beslut om en detaljplan eller områdesbestämmelser ska kommunen, om överklagandet har kommit in i rätt tid, lämna över överklagandet och övriga handlingar i ärendet till länsstyrelsen. Det sker i dag i form av att en eller flera pärmar överlämnas tillsammans med överklagandet. I framtiden förväntas detta överlämnade i ökad utsträckning ske i digital form. Länsstyrelsens första utredningsåtgärd blir att kontrollera om kommunen har lämnat över alla handlingar som upprättas under planprocessen. Om så inte har skett, kontaktas kommunen med en begäran om komplettering. Det är i regel jurister vid länsstyrelsens rättsenhet som handlägger och fattar beslut i frågor som rör överklagade planärenden.</P>
<P class="p129 ft2">Nästa steg blir att undersöka om den som har överklagat är berättigad till det eller inte, dvs. om klaganden före granskningstidens utgång skriftligen framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Därefter övergår handläggningen till en prövning av det som klaganden anfört för att avgöra om kommunens beslut strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna. I flertalet fall behövs det inte några ytterligare utredningsåtgärder, utan ärendet kan avgöras på handlingarna. I större och mera omfattande projekt kan dock klagandens invändningar ge anledning till ytterligare skriftväxling och andra utredningsåtgärder.</P>
<P class="p41 ft2">Underlaget för ett kommunalt beslut att anta en plan utgörs i regel av planhandlingarna. Vid prövningen av ett överklagande får länsstyrelserna i sitt beslut sammanställa relevanta uppgifter från planhandlingarna för att beslutet med utgångspunkt i de omständigheter som klaganden har anfört ska bli överskådligt och begripligt. Länsstyrelsernas arbete underlättar handläggningen vid mark- och miljödomstolen i de fall länsstyrelsens beslut överklagas dit. Mark- och miljödomstolen behöver t.ex. i regel inte skriva lika utförliga domskäl som om domstolen hade prövat överklagandet som första instans.</P>
<P class="p140 ft2">Länsstyrelsernas hantering av överklagade kommunala beslut om lov och tillsyn skiljer sig från prövningen av överklagade planer. Medan ett överklagande av ett planbeslut i princip enbart kan resultera i ett avslag eller ett bifall har prövningen av ett överklagat beslut om lov eller tillsyn vissa likheter med ett omprövningsförfarande. Utgången av en prövning i dessa fall kan bli att länsstyrelsen ändrar kommunens beslut eller sätter ett annat beslut i det ursprungliga beslutets ställe.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p42 ft2">17</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<P class="p132 ft2">Prop. 2015/16:55 Precis som är fallet med överklagade kommunala planbeslut ska kommunen, om överklagandet har kommit in i rätt tid, lämna över handlingarna i ärendet om lov eller tillsyn till länsstyrelsen. Även i dessa fall kontrolleras inledningsvis att alla handlingar lämnats över från kommunen. Länsstyrelserna får ofta begära in kompletterande material från kommunen.</P>
<P class="p133 ft2">Handläggningen av överklagade lov- och tillsynsärenden innebär i många fall ett utredningsarbete som innefattar att ta fram ytterligare beslutsunderlag (länsstyrelserna har tillgång till ett omfattande underlagsmaterial i form av t.ex. översikts- och detaljplaner och har även en förhållandevis god kännedom om lokala förhållanden). Handläggningen innebär vidare inte sällan en omfattande kommunicering med parterna i ärendet.</P>
<P class="p124 ft2">Hos länsstyrelserna handläggs ärenden enligt plan- och bygglagen vanligtvis av jurister. Inom länsstyrelserna finns även experter med kompetenser inom olika områden, t.ex. naturvård, miljöskydd, kulturmiljö och lantbruk. Informella interna utredningar kan därför i vissa fall ske genom kollegiala samråd. Om det behövs, kan handläggare med särskild kompetens i plan- och byggfrågor delta. Samråd kan också förekomma inom länsstyrelsen genom interna remisser när det bedöms nödvändigt med ett mera formaliserat förfarande.</P>
<P class="p141 ft3">Ändringsfrekvens</P>
<P class="p142 ft2">Av <NOBR>PBL-överklagandeutredningens</NOBR> betänkande framgår att av de beslut om planer som överklagades till länsstyrelsen under åren <NOBR>2008–2013</NOBR> upphävde länsstyrelsen helt eller delvis i storleksordningen 8 procent. Av de planer som överklagades vidare till mark- och miljödomstolen upphävde eller ändrade domstolen på motsvarande sätt knappt 10 procent under perioden från den 1 januari 2012 till den 30 juni 2013. Under 2012 låg motsvarande andel hos Mark- och miljööverdomstolen på i storleksordningen 6 procent.</P>
<P class="p123 ft2">När det gäller ändrings- och upphävandefrekvenser för överklagade kommunala beslut om lov anger <NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> att länsstyrelserna under perioden 2008 till 2012 har ändrat eller upphävt cirka 17 procent. Motsvarande andel av mark- och miljödomstolarnas avgöranden uppgick till 10 procent under 2012 och första halvåret 2013. I Mark- och miljööverdomstolen uppgick ändrings- eller upphävandeandelen till 8,5 procent under 2012.</P>
<P class="p124 ft10">Av <NOBR>PBL-överklagandeutredningens</NOBR> betänkande framgår att länsstyrelserna upphävde eller ändrade närmare 30 procent av antalet överklagade kommunala beslut om tillsyn under 2012. Motsvarande andel av mark- och miljödomstolarnas avgöranden uppgick till 12 procent under 2012 och första halvåret 2013. Även ändrings- eller upphävandeandelen vid Mark- och miljööverdomstolen uppgick under samma period till 12 procent.</P>
<P class="p143 ft2">18</P>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr11 td51"><SPAN class="p144 ft19">5.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td8"><SPAN class="p145 ft19">Sambandet mellan plan- och bygglagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p13 ft2">Prop. 2015/16:55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td51"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td8"><SPAN class="p145 ft19">och miljöbalken</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td14"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p146 ft2">I många fall utgör en detaljplan en förberedande åtgärd inför genomförandet av ett projekt som har en viss miljöpåverkan. Enligt 4 kap. 2 § plan- och bygglagen krävs det detaljplan för bl.a. ny sammanhållen bebyggelse av en viss omfattning och för vissa byggnadsverk vars användning får betydande inverkan på omgivningen. Vid planläggningen prövas vanligtvis bl.a. den planerade markanvändningens förenlighet med bestämmelserna om strandskydd i 7 kap. miljöbalken. Kommunen får i en detaljplan upphäva strandskyddet för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset.</P>
<P class="p147 ft2">Någon motsvarande prövning sker däremot inte när det gäller frågan om bygglov eller förhandsbesked i områden som omfattas av miljöbalkens strandskyddsbestämmelser. Det innebär att frågan om markens lämpliga användning för bebyggelseändamål kan prövas separat från förutsättningarna att få dispens från strandskyddsbestämmelserna. Båda dessa prövningar görs i dag av kommunen men genom separata och var för sig överklagbara beslut. Instansordningen för överklagande av besluten är densamma, dvs. länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen. Någon s.k. ventil för överklagande till Högsta domstolen finns det dock inte för beslut enligt miljöbalken.</P>
<P class="p148 ft10">Vid sidan av plan- och bygglagen och miljöbalken gäller andra lagar som uppställer krav som kan behöva vara uppfyllda för att en detaljplan eller ett bygglov ska få tas i anspråk, t.ex. avseende fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen som skyddas enligt kulturmiljölagen (1988:950).</P>
<P class="p149 ft1">6 En effektivare instansordning</P>
<P class="p150 ft23">6.1 Utgångspunkter för överväganden om en förändrad instansordning</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr4 td53"><SPAN class="p13 ft3">Utgångspunkter i fråga om rättssäkerheten</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td53"><SPAN class="p13 ft2">De flesta beslut enligt plan- och bygglagen berör frågor som avser civila</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p13 ft2">rättigheter enligt den europeiska konventionen den 4 november 1950 om</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">(Europakonventionen) som gäller som lag. Enligt artikel 6.1 i konven-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p13 ft2">tionen ska var och en, vid prövningen av hans eller hennes civila rättig-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">heter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom eller henne för</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p13 ft2">tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">lag.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p14 ft2">En viktig del av rättssäkerheten är att den prövning som domstolar och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p13 ft2">andra myndigheter har att fullgöra sker på ett effektivt sätt. I begreppet</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p13 ft2">effektivitet ligger att varje instans inom skälig tid meddelar sitt avgöran-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td9"><SPAN class="p16 ft2">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td53"><SPAN class="p13 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p84 ft2">20</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p151 ft10">de, men även att den totala tiden innan ett slutligt avgörande finns framstår som rimlig i förhållande till frågans art och komplexitet.</P>
<P class="p85 ft2">Det nu sagda har varit en av utgångspunkterna för det uppdrag som <NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> har haft. En av utredarens uppgifter har varit att analysera om instanskedjan skulle kunna förkortas.</P>
<P class="p87 ft10">Med nu nämnda utgångspunkter medför inte ett borttagande av en prövningsinstans nödvändigtvis att rättssäkerheten försämras, utan det kan tvärtom medföra att den stärks genom att den enskilde snabbare får ett slutligt avgörande av saken.</P>
<P class="p90 ft3">Effektivt och utan onödigt dröjsmål</P>
<P class="p91 ft10">För att överprövningen av de kommunala besluten ska kunna ske på ett effektivt sätt och utan onödigt dröjsmål krävs att den överprövande instansen har en väl anpassad organisation, tydliga administrativa rutiner och personella resurser för handläggning och beslutsfattande.</P>
<P class="p85 ft2">Nu nämnda förhållanden kan inte uppnås utan tillgång till ekonomiska resurser. Som redovisats i avsnitt 5.2 har länsstyrelserna tillförts ett utökat anslag om 30 miljoner kronor årligen under perioden 2013 till 2016. Bakgrunden till det utökade anslaget var att länsstyrelsernas handläggningstider för överklagade beslut enligt plan- och bygglagen var långa och att det dessutom fanns stora skillnader mellan de olika länsstyrelsernas handläggningstider. På motsvarande sätt ökades anslaget till Sveriges Domstolar med 10 miljoner kronor årligen för åren 2013 och 2014.</P>
<P class="p85 ft10">Som ett ytterligare styrmedel för att minska och harmoniera länsstyrelsernas handläggningstider har det i regleringsbreven för länsstyrelserna från och med år 2013 ställts upp vissa inriktningsmål för inom vilka tidsgränser planärenden respektive lovärendena bör vara avgjorda.</P>
<P class="p85 ft2">Regeringen kan konstatera att genomförda åtgärder har haft avsedd effekt. Länsstyrelserna har anpassat bemanning, organisation och administrativa handläggningsrutiner till de nya förutsättningarna. Vid en jämförelse med redovisningar från föregående år framgår att de olika länsstyrelsernas handläggningstider närmar sig eller i vissa fall når upp till inriktningsmålen och att skillnaderna mellan handläggningstiderna har minskat. Flera länsstyrelser har dessutom satsat på att komma till rätta med äldre ärenden vilket inneburit att det finns goda förutsättningar för att handläggningstiderna ska kunna förkortas ytterligare.</P>
<P class="p152 ft3">Organisation och kompetens</P>
<P class="p153 ft2">För en effektiv handläggning av överklagade beslut krävs personal med rätt kompetens. Att kunna hantera frågeställningar inom plan- och byggområdet förutsätter inte enbart kompetens inom området utan även fördjupad kunskap i fastighets- och miljörätt. Det kräver också kunskap om samhällsplanering och byggprocesser samt kunskap inom det byggnads- och anläggningstekniska området. Arbetet förutsätter vidare en god förmåga att läsa och förstå kartor, planbeteckningar och ritningsunderlag m.m.</P>
<P class="p154 ft10">En ytterligare förutsättning för att på ett effektivt sätt kunna handlägga överklaganden är erfarenhet. Sådan erfarenhet förvärvas genom att under en längre tid arbeta med frågeställningar inom det aktuella området. Kunskap och erfarenhet kan bara byggas upp inom en organsation som</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p50 ft10">har en viss storlek och som bedriver en kontinuerlig verksamhet. För Prop. 2015/16:55 detta krävs bl.a. att verksamheten har en viss minsta omfattning. För att</P>
<P class="p155 ft10">utveckla en verksamhet och en sakkompetens med tillräcklig bredd får ärendemängden och den personalstyrka som har att handlägga dessa ärenden således inte vara alltför begränsad. Med en låg bemanning undermineras också förutsättningarna för kompetensutveckling. Vidare ökar risken för att oförutsedda händelser, sjukdomsfall eller föräldraledigheter medför att handläggningen fördröjs.</P>
<P class="p156 ft3">Skillnader vid överprövning</P>
<P class="p157 ft10">Kommunala beslut enligt plan- och bygglagen är av olika slag. Den prövning som ska ske med anledning av ett överklagande skiljer sig också åt mellan olika typer av ärenden. Det finns även skillnader när det gäller möjligheten för en överprövande instans att sätta ett annat beslut i det ursprungliga beslutets ställe och i fråga om rätten att överklaga ett beslut.</P>
<P class="p54 ft3">Sammanfattande bedömning</P>
<P class="p157 ft10">Överprövningen av kommunala beslut enligt plan- och bygglagen ska vara rättssäker och effektiv. Verksamheten ska bedrivas av en för ändamålet anpassad organisation och enligt en instansordning som är utformad utifrån vad överprövningen omfattar. Överväganden i fråga om en förändrad instansordning för kommunala beslut enligt plan- och bygglagen bör ta sin utgångspunkt i dessa principer.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr15 td45"><SPAN class="p158 ft19">6.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p13 ft19">Ingen ändring av domstolsinstanserna</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td56"><SPAN class="p13 ft37"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr24 td55"><SPAN class="p13 ft38"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td57"><SPAN class="p159 ft2"><SPAN class="ft11">Regeringens bedömning: </SPAN>Instanskedjan för kommunala beslut enligt</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td57"><SPAN class="p159 ft2">plan- och bygglagen bör inte förkortas genom att mark- och miljö-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td57"><SPAN class="p159 ft2">domstolen utgår som prövningsinstans eller genom att möjligheten för</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td57"><SPAN class="p159 ft2">Mark- och miljööverdomstolen att tillåta att en dom eller ett beslut får</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td57"><SPAN class="p159 ft2">överklagas till Högsta domstolen (den s.k. ventilen) tas bort.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td58"><SPAN class="p13 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td55"><SPAN class="p13 ft39"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td59"><SPAN class="p14 ft11"><NOBR>PBL-överklagandeutredningens</NOBR> bedömning <SPAN class="ft2">överensstämmer med re-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p13 ft2">geringens.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p14 ft2"><SPAN class="ft11">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet remissinstanser har inte haft något att in-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td59"><SPAN class="p13 ft12"><SPAN class="ft4">vända mot utredningens bedömning. </SPAN>Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p13 ft2">(SABO) anser emellertid att det bör övervägas en lösning som innebär att</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p13 ft2">länsstyrelsen behålls som överklagandeinstans men där överklagande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td59"><SPAN class="p13 ft2">sedan sker direkt till Mark- och miljööverdomstolen. Vidare anser <SPAN class="ft3">Små-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p13 ft2"><SPAN class="ft3">Kom </SPAN>att ventilen till Högsta domstolen skulle kunna utgå utan att rättssä-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td59"><SPAN class="p13 ft2">kerheten går förlorad.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr27 td59"><SPAN class="p13 ft11">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td59"><SPAN class="p13 ft3">Ska mark- och miljödomstolen utgå ur instanskedjan?</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td59"><SPAN class="p13 ft2">Artikel 6 i Europakonventionen innebär en rätt för enskilda till domstols-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p13 ft2">prövning av beslut som innefattar en prövning av deras civila rättigheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td59"><SPAN class="p13 ft2">och skyldigheter. Länsstyrelserna är statliga förvaltningsmyndigheter.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td59"><SPAN class="p13 ft2">Som sådana uppfyller de inte de krav som ställs på en domstol. Om mark-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td55"><SPAN class="p16 ft2">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td45"><SPAN class="p13 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td54"><SPAN class="p13 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p84 ft2">22</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p151 ft2">och miljödomstolen inte längre skulle ingå i instanskedjan för överklagade kommunala beslut enligt plan- och bygglagen skulle det uppstå en instansordning med prövning av överklaganden till en instans som inte är domstol (länsstyrelserna) med fullföljdsmöjlighet till en instans där det i dag krävs prövningstillstånd (Mark- och miljööverdomstolen). En sådan instansordning kan inte fullt ut anses motsvara de krav på domstolsprövning som följer av Europakonventionen.</P>
<P class="p160 ft4">Det finns i och för sig inte några hinder mot att ta bort kravet på prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen för att göra det möjligt att ta bort mark- och miljödomstolen ur instanskedjan. Mark- och miljööverdomstolens organisation och handläggning av överklagade kommunala beslut enligt plan- och bygglagen är dock anpassad till att besluten först har prövats av länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen. Om mark- och miljödomstolen utgår ur instanskedjan skulle Mark- och miljööverdomstolen få en betydande ökning av antalet mål, vilket i sin tur skulle innebära en högre arbetsbelastning för domstolen. Detta skulle kräva att domstolen förändrade sin organisation och utarbetade nya handläggningsrutiner. Mark- och miljööverdomstolen måste i ett sådant fall även tillföras betydande resurser för prövningen. Samtidigt skulle domstolens möjlighet att ge vägledande avgöranden riskera att gå förlorad om domstolen skulle pröva alla överklaganden enligt plan- och bygglagen.</P>
<P class="p161 ft7">Regeringen delar utredningens bedömning att instanskedjan inte bör förkortas genom att mark- och miljödomstolen utgår som prövningsinstans.</P>
<P class="p54 ft3">Ska den s.k. ventilen tas bort?</P>
<P class="p153 ft2">Behovet av den s.k. ventilen, dvs. möjligheten för Mark- och miljööverdomstolen att tillåta att en dom eller ett beslut överklagas till Högsta domstolen, kan diskuteras. En sådan möjlighet saknas också när det gäller mål enligt miljöbalken som har överklagats till mark- och miljödomstolen. För sådana mål är Mark- och miljööverdomstolen sista instans.</P>
<P class="p87 ft2">Regeringen konstaterar att antalet mål enligt plan- och bygglagen där Mark- och miljööverdomstolen har tillämpat ventilen är högst begränsat. Under 2012 uppgick antalet mål som överklagats till Högsta domstolen till 19 medan antalet under 2013 uppgick till 14. Prövningstillstånd har enbart beviljats i något enstaka fall. Motivet för att införa ventilen till Högsta domstolen var att det fanns ett prejudikatbildningsbehov i mål som tidigare handlagts av de allmänna förvaltningsdomstolarna, dvs. mål om lov och tillsyn. Ytterligare ett skäl till en ventil för mål enligt plan- och bygglagen var att den nu gällande plan- och bygglagen (2010:900), som ersatte den tidigare gällande plan- och bygglagen (1987:10), trädde i kraft samtidigt med införandet av den nya instansordningen. Prejudikatbildningen för tillämpningen av den nya lagen skulle därigenom kunna komma att falla på Högsta domstolen.</P>
<P class="p162 ft2">Den nu gällande instansordningen avseende domstolarnas prövning av mål enligt plan- och bygglagen har gällt sedan den 2 maj 2011. Plan- och bygglagen har genomgått flera förändringar sedan den nya instansordningen trädde i kraft, bl.a. genom propositionerna En enklare planprocess (prop. 2013/14:126), Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov (prop. 2013/14:127) och Samordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen (prop. 2013/14:128). Med hänsyn till det</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<P class="p50 ft10">fortsatta behovet av prejudikatbildning anser regeringen att det inte finns Prop. 2015/16:55 skäl att göra någon förändring av möjligheten för Mark- och miljööver-</P>
<P class="p155 ft7">domstolen att låta domstolens avgörande få överklagas till Högsta domstolen.</P>
<P class="p54 ft3">Sammanfattande bedömning</P>
<P class="p157 ft10">Sammanfattningsvis anser regeringen dels att mark- och miljödomstolen inte bör utgå som första domstolsinstans för prövning av mål enligt plan- och bygglagen, dels att den s.k. ventilen till Högsta domstolen bör finnas kvar.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td45"><SPAN class="p158 ft19">6.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td54"><SPAN class="p13 ft19">Skilda instansordningar för olika ärendetyper</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr28 td56"><SPAN class="p13 ft40"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td55"><SPAN class="p13 ft37"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td57"><SPAN class="p159 ft2"><SPAN class="ft11">Regeringens bedömning: </SPAN>Det finns skillnader mellan beslut om pla-</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td57"><SPAN class="p159 ft2">ner respektive beslut om lov och tillsyn som motiverar att över-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td57"><SPAN class="p159 ft2">klaganden avseende de olika ärendetyperna fortsättningsvis bör kunna</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td57"><SPAN class="p159 ft2">hanteras på olika sätt. En översyn av instanskedjan för kommunala</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td57"><SPAN class="p159 ft2">beslut enligt plan- och bygglagen bör inriktas på beslut om detalj-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td57"><SPAN class="p159 ft2">planer och områdesbestämmelser.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr26 td58"><SPAN class="p13 ft39"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td55"><SPAN class="p13 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td59"><SPAN class="p14 ft11"><NOBR>PBL-överklagandeutredningens</NOBR> bedömning <SPAN class="ft2">överensstämmer med re-</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td45"><SPAN class="p13 ft2">geringens.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td54"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td59"><SPAN class="p14 ft2"><SPAN class="ft11">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft3">Lunds universitet </SPAN>anser att argumenten för att dela</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p13 ft2">upp mål enligt plan- och bygglagen i två grupper inte är övertygande.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p13 ft2">Enligt universitetet bör vid en koncentration alla beslut överklagas till</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td59"><SPAN class="p13 ft2">mark- och miljödomstolen som första instans. <SPAN class="ft3">Linköpings</SPAN>, <SPAN class="ft3">Malmö </SPAN>och</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p13 ft2"><SPAN class="ft3">Göteborgs kommuner </SPAN>anser att det skulle vara en fördel om överklagade</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p13 ft2">planer och lov hanteras på samma sätt. <SPAN class="ft3">Näringslivets Regelnämnd </SPAN>och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td59"><SPAN class="p13 ft2"><SPAN class="ft3">Stockholms Handelskammare </SPAN>anser att länsstyrelsen helt bör utgå som</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td59"><SPAN class="p13 ft2">överklagandeinstans.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr17 td59"><SPAN class="p13 ft11">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td59"><SPAN class="p13 ft3">Utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td59"><SPAN class="p13 ft4">En inledande frågeställning för hur instansordningen bör vara utformad bör</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p13 ft4">vara vilka skäl som väger tyngst – skälen för att behålla en enhetlig instans-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p13 ft2">ordning för kommunala beslut enligt plan- och bygglagen eller skälen för</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td59"><SPAN class="p13 ft2">att instanskedjan bör vara kortare när det gäller vissa typer av beslut. En</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p13 ft2">utgångspunkt för överväganden i denna fråga är hur effektiviteten i sam-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p13 ft4">hällsbyggandet påverkas av att huvuddelen av de bygg- och anläggnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td59"><SPAN class="p13 ft2">projekt som numera aktualiseras prövas enligt plan- och bygglagen i två</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p13 ft2">separata processer, dvs. genom dels detaljplaneläggning, dels bygglovs-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td59"><SPAN class="p13 ft2">prövning. Av betydelse för bedömningen är även de likheter och olikheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td59"><SPAN class="p13 ft2">som finns mellan överklagade beslut om planer respektive överklagade</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td59"><SPAN class="p13 ft2">beslut om lov och tillsyn.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td45"><SPAN class="p13 ft3">Effektivitet</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td54"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td59"><SPAN class="p13 ft2">Förverkligande av en projektidé – t.ex. uppförande av ett bostadsområde</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td55"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td59"><SPAN class="p13 ft2">eller ett flerbostadshus – innebär i regel krav på detaljplaneläggning. Pro-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td55"><SPAN class="p16 ft2">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td45"><SPAN class="p13 ft36"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr22 td54"><SPAN class="p13 ft36"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p84 ft2">24</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p151 ft2">jektidén blir föremål för prövning utifrån allmänna och enskilda intressen. De sakägare som framfört synpunkter på detaljplanen senast under planens granskningstid och vars synpunkter inte har blivit beaktade när kommunen antagit detaljplanen har därefter möjlighet att överklaga antagandebeslutet och få sakfrågan prövad av åtminstone två instanser – länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen. Inskränkningen i rätten att överklaga gäller inte om beslutet att anta planen har gått sakägaren emot genom att planförslaget ändrats efter granskningstiden eller om överklagandet grundas på att beslutet inte har kommit till i laga ordning.</P>
<P class="p86 ft2">Efter det att mark- och miljödomstolen har prövat ett överklagande kan det avgörandet överklagas till Mark- och miljööverdomstolen som ska pröva överklagandet om prövningstillstånd meddelas. Mark- och miljööverdomstolen har därefter möjlighet att tillåta att avgörandet överklagas till Högsta domstolen, genom tillämpning av den s.k. ventilen.</P>
<P class="p87 ft2">När detaljplanen slutligen vinner laga kraft kan byggherren med ökad säkerhet projektera för det tilltänkta bygget och ansöka om bygglov. Då inträder emellertid nya möjligheter för grannar och andra berörda att överklaga kommunens beslut. En fråga som redan är avgjord genom en detaljplan får visserligen inte överklagas. Om så ändå sker, ska länsstyrelsen avvisa överklagandet. Detta beslut kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Om domstolen undanröjer länsstyrelsens avvisningsbeslut, ska ärendet återförvisas till länsstyrelsen för prövning i sak varefter nya överklagandemöjligheter inträder.</P>
<P class="p86 ft2">Det mera normala förfarandet är emellertid att länsstyrelsen redan från början prövar ett överklagande av ett bygglov i sak. Den fortsatta instansordningen är i denna situation densamma som när en detaljplan överklagas.</P>
<P class="p86 ft10">Den nu gällande instansordningen kan ifrågasättas från effektivitetssynpunkt. Det är vidare, som framhållits i avsnitt 6.1, inte självklart att rättssäkerheten ökar till följd av en längre instanskedja. Rättsäkerhet har också med effektivitet att göra – att såväl den som vill genomföra ett projekt som den som motsätter sig projektet ska kunna få saken slutligt avgjord inom rimlig tid.</P>
<P class="p54 ft3">Antalet ärenden m.m.</P>
<P class="p91 ft10">Av redovisningen i avsnitt 5.1 framgår att antalet kommunala beslut om planer enbart motsvarar en bråkdel av antalet kommunala beslut om lov och tillsyn. Medan antalet beslut om planer är färre än 2 000 per år överstiger antalet lov- och tillsynsärenden 120 000.</P>
<P class="p85 ft2">Ungefär vart fjärde planbeslut överklagas till länsstyrelsen medan motsvarande andel av lov- och tillsynsbesluten endast uppgår till cirka tre procent. Av länsstyrelsens beslut i planärenden överklagas ungefär två tredjedelar till mark- och miljödomstolen medan motsvarande andel av besluten i lov- och tillsynsärenden uppgår till cirka hälften. Även överklagandefrekvensen till nästa instans, Mark- och miljööverdomstolen, är påtagligt högre i ärenden om planer än i ärenden om lov och tillsyn.</P>
<P class="p87 ft10">Av redovisningen i avsnitt 5.3 framgår också att ändringsfrekvensen med anledning av överklaganden skiljer sig på ett påtagligt sätt när det gäller länsstyrelsernas prövning av beslut som avser planer respektive lov och tillsyn.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p39 ft3">Effekten av beslut</P>
<P class="p82 ft2">En avgörande skillnad mellan beslut om detaljplaner och beslut om bygglov är när besluten börjar gälla. För att genomförandetiden för en detaljplan ska börja löpa krävs att beslutet att anta planen har fått laga kraft. Rättigheter enligt ett beslut att anta en detaljplan kan således inte tas i anspråk med mindre än att beslutet har fått laga kraft. Ett bygglov får däremot tas i anspråk omedelbart även om det överklagas. När en ny detaljplan har antagits för ett område och beslutet överklagas får bygglov inte ges inom planområdet annat än som ett villkorat lov enligt 9 kap. 36 § plan- och bygglagen. Det innebär att den bygglovspliktiga åtgärden inte får påbörjas förrän beslutet om planen har fått laga kraft.</P>
<P class="p138 ft3">Länsstyrelsens roll</P>
<P class="p163 ft2">Andra skillnader mellan ärendetyperna är att länsstyrelsen är påtagligt engagerad i kommunens planläggningsprocess. Som beskrivits i avsnitt 4.2 deltar länsstyrelsen i planläggningen i såväl samrådsskedet som granskningsskedet. Länsstyrelsen tillhandahåller också underlag för kommunens planläggning. Efter att kommunen har antagit planen prövar länsstyrelsen om en överprövning bör ske enligt bestämmelserna i 11 kap. 10 § plan- och bygglagen. Någon motsvarande roll har länsstyrelsen normalt inte när det gäller beslut om lov och tillsyn.</P>
<P class="p152 ft3">Prövningens omfattning och innehåll</P>
<P class="p139 ft2">I avsnitt 4.2 finns en redogörelse för överprövningens omfattning. Av redogörelsen framgår att det finns skillnader när det gäller ärenden som avser överklagade beslut om planer respektive överklagade beslut om lov och tillsyn. Överprövningen av beslut om planer är i huvudsak begränsad till om beslutet ryms inom det handlingsutrymme som kommunen har enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen och de krav som kan ställas på beslutsunderlag och beredningsförfarande. Några sådana begränsningar av prövningens omfattning finns inte när det gäller beslut om lov och tillsyn.</P>
<P class="p41 ft2">Medan den kommunala planläggningen till övervägande del utgör en avvägning mellan olika allmänna intressen, dvs. en bedömning av markens lämplighet för ett visst ändamål, utgör en prövning av ett bygglov i första hand en avvägning mellan olika motstridiga enskilda intressen. Denna skillnad har stor betydelse när det gäller de överklaganden som de olika ärendetyperna kan ge upphov till.</P>
<P class="p129 ft10">Den möjliga utgången av överinstansens prövning skiljer sig också åt mellan ärenden om planer respektive ärenden om lov och tillsyn. När det gäller planer får beslutet antingen godtas eller upphävas i sin helhet. Om kommunen har medgett det, får dock beslutet upphävas i en viss del eller ändras på annat sätt. Vad avser lov och tillsyn är överinstansen oförhindrad att sätta ett annat beslut i det ursprungligas ställe.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p42 ft2">25</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3035526x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p84 ft2">26</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft3">Rätten att överklaga</P>
<P class="p164 ft10">Som framgår av avsnitt 4.2 finns det i plan- och bygglagen ett undantag från förvaltningslagens bestämmelser om rätten att överklaga ett beslut som enbart träffar beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser.</P>
<P class="p90 ft3">Samband med prövning enligt miljöbalken</P>
<P class="p153 ft2">Beslut om lov har i många fall ett nära samband med en parallell prövning enligt vissa bestämmelser i miljöbalken. Det gäller framför allt bestämmelserna i 7 kap. om områdesskydd. Sedan den 1 juli 2009 ankommer det i första hand på kommunerna att pröva frågor om dispens från bestämmelserna om strandskydd. En prövning av ett bygglov och prövningen av en dispens från gällande strandskyddsbestämmelser görs i vissa fall av en och samma kommunala nämnd. De två besluten, bygglov respektive dispens, kan härefter överklagas var för sig till länsstyrelsen. Beslutet om dispens ska dessutom under vissa förutsättningar överprövas av länsstyrelsen enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken.</P>
<P class="p154 ft2">Vid kommunal planläggning av mark som omfattas av miljöbalkens bestämmelser om strandskydd integreras frågan om ett eventuellt upphävande av strandskyddet i detaljplanen. Ett upphävande av strandskyddet kan ske genom en särskild planbestämmelse. När så sker finns det endast ett beslut som kan bli föremål för överprövning. Det kan ske dels genom att länsstyrelsen på eget initiativ låter överpröva planen med stöd av bestämmelserna i 11 kap. plan- och bygglagen, dels genom att kommunens antagandebeslut överklagas.</P>
<P class="p138 ft3">Sammanfattning</P>
<P class="p164 ft2">Regeringen konstaterar att det finns betydande skillnader mellan planärenden och lov- och tillsynsärenden. Det gäller bl.a. antalet ärenden, prövningens omfattning och överklagandefrekvensen. Mot bakgrund av dessa förhållanden finner regeringen, till skillnad från några av remissinstanserna, att instansordningen inte måste vara gemensam för de aktuella ärendetyperna, om det av effektivitetsskäl finns anledning att välja en annan lösning. Med hänsyn till att instanskedjan för ärenden om detaljplaner och områdesbestämmelser blev längre genom mark- och miljödomstolsreformen som trädde i kraft den 2 maj 2011, bör en översyn av överprövningen av kommunala beslut enligt plan- och bygglagen inriktas på sådana ärenden.</P>
<P class="p165 ft23"><SPAN class="ft21">6.4</SPAN><SPAN class="ft22">En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p166 ft10"><SPAN class="ft42">Regeringens förslag: </SPAN>Mark- och miljödomstolen ska som första instans pröva överklagade kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser.</P>
<P class="p167 ft43"><NOBR>PBL-överklagandeutredningens</NOBR> förslag <SPAN class="ft7">överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningens förslag innebär även att det av plan- och</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p168 ft2">bygglagen ska framgå att om länsstyrelsen enligt 11 kap. 10 § har beslutat att överpröva en kommuns beslut om en detaljplan eller områdesbestämmelser, får mark- och miljödomstolen besluta att ett överklagande av samma kommunala beslut inte ska prövas förrän ärendet om överprövning enligt 11 kap. är slutligt avgjort.</P>
<P class="p169 ft4"><SPAN class="ft44">Remissinstanserna: </SPAN>En knapp majoritet av remissinstanserna som har yttrat sig över förslaget är positiva till att länsstyrelsen utgår ur instanskedjan. Flera av remissinstanserna som tillstyrker förslaget, bl.a. <SPAN class="ft12">Riksdagens ombudsmän </SPAN>(JO), <SPAN class="ft12">Statskontoret</SPAN>, <SPAN class="ft12">Naturvårdsverket, </SPAN>och <SPAN class="ft12">Trafikverket </SPAN>pekar på att det leder till att länsstyrelsens roll under planprocessen renodlas. JO framhåller också att det är en fördel för enskilda att få tillgång till en domstolsprocess i ett tidigare skede. <SPAN class="ft12">Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen) </SPAN>motsätter sig inte att länsstyrelsen utgår ur instanskedjan, förutsatt att förväntad tidsvinst uppväger detta samt att domstolarna kompenseras för ett ökat behov av resurser. <SPAN class="ft12">Vänersborgs tingsrätt (mark- och miljödomstolen) </SPAN>instämmer i principen att beslut om detaljplaner bör överklagas i färre instanser än i dag, men är tveksam till förslaget om inte tillräckliga resurser tillförs domstolarna.</P>
<P class="p170 ft2">Av de kommuner som har lämnat synpunkter, bl.a. <SPAN class="ft3">Göteborgs</SPAN>, <SPAN class="ft3">Hallsbergs</SPAN>, <SPAN class="ft3">Linköpings</SPAN>, <SPAN class="ft3">Malmö </SPAN>och <SPAN class="ft3">Stockholms kommuner, </SPAN>tillstyrker det stora flertalet förslaget, bl.a. med hänsyn till den tidsvinst som kan uppstå. Även <SPAN class="ft3">Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>är försiktigt positivt till förslaget. Bland de övriga instanser som ser fördelar med förslaget återfinns <SPAN class="ft3">Byggherrarna</SPAN>, <SPAN class="ft3">Fastighetsägarna</SPAN>, <SPAN class="ft3">Hyresgästföreningen</SPAN>, <SPAN class="ft3">Näringslivets Regelnämnd</SPAN>, <SPAN class="ft3">Riksförbundet Enskilda Vägar</SPAN>, <SPAN class="ft3">SmåKom</SPAN>, <SPAN class="ft3">Sveriges advokatsamfund </SPAN>och <SPAN class="ft3">Sveriges Byggindustrier</SPAN>.</P>
<P class="p171 ft24">De remissinstanser som är kritiska till förslaget, bl.a. <SPAN class="ft45">Nacka</SPAN>, <SPAN class="ft45">Östersunds </SPAN>och <SPAN class="ft45">Umeå tingsrätter (mark- och miljödomstolarna) </SPAN>samt <SPAN class="ft45">Domstolsverket</SPAN>,</P>
<P class="p34 ft2"><SPAN class="ft3">Boverket </SPAN>och <SPAN class="ft3">länsstyrelserna</SPAN>, ifrågasätter utredningens bedömning av den tidsvinst som en kortare instanskedja kommer att innebära. Boverket och länsstyrelserna framför att förslaget kommer att leda till att länsstyrelserna förlorar kompetens och att domstolarna kommer att behöva tillföras resurser. Även Domstolsverket pekar på behovet av mer resurser till domstolarna. Länsstyrelserna anser också att överklagandefrekvensen sannolikt kommer att öka om mark- och miljödomstolen blir första instans och att länsstyrelsernas lokalkännedom bidrar till att hålla nere handläggningstiderna i dag.</P>
<P class="p41 ft2"><SPAN class="ft3">Umeå kommun </SPAN>anser att förslaget leder till en urholkning av den demokratiska process som framtagandet av en detaljplan utgör. <SPAN class="ft3">Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag </SPAN>(SABO) har lämnat de synpunkter på instansordningen som behandlats i avsnitt 6.2. <SPAN class="ft3">Stockholms universitet </SPAN>anser också att en alternativ instansordning bör övervägas. Enligt universitetet bör länsstyrelsen även fortsättningsvis vara överklagandeinstans, men domstolsprövningen begränsas till mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.</P>
<P class="p172 ft11">Skälen för regeringens förslag</P>
<P class="p137 ft3">Instanskedjan har förlängts</P>
<P class="p163 ft7">Mark- och miljödomstolsreformen som trädde i kraft den 2 maj 2011 innebar att instanskedjan för överklagade beslut i planärenden blev ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p42 ft2">27</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<P class="p132 ft2">Prop. 2015/16:55 led längre. Detta medför att det i dag kan ta längre tid för en detaljplan att få laga kraft än före reformen och därmed påverkas tidpunkten för när ett byggprojekt kan påbörjas. Detta leder till osäkerhet hos byggherrar och exploatörer i fråga om förutsättningarna att förvärva mark och att inleda en planläggningsprocess. Att det kan ta lång tid påverkar också mindre företags möjligheter att delta i planarbete, vilket får betydelse för konkurrensen på byggmarknaden. Den långa planprocessen kan även innebära högre kostnader för boendet.</P>
<P class="p73 ft3">Kan mark- och miljödomstolen vara första överklagandeinstans?</P>
<P class="p72 ft2">Mark- och miljödomstolen prövar i dag mål både som första instans, första överklagandeinstans och som andra överklagandeinstans. Från principiella utgångspunkter finns det därför inget som motsäger att mark- och miljödomstolen prövar de aktuella ärendena som första överklagandeinstans. Det kan vidare konstateras att det stora flertalet av de planärenden som överklagas till länsstyrelsen överklagas vidare till mark- och miljödomstolen. Det innebär att domstolen prövar huvuddelen av de överklagade planerna redan i dag.</P>
<P class="p73 ft3">Bedömning utifrån tidsvinster</P>
<P class="p74 ft2">Uppförande av ett bostadsområde eller ett flerbostadshus kräver i regel både detaljplaneläggning och bygglovsprövning. Beslut i sådana ärenden kan överklagas i flera instanser. Tiden från det att ett beslut eller en dom meddelas i ett ärende eller mål till dess att en överinstans kan påbörja handläggningen av ett överklagande har, som framgår i avsnitt 5.2, beräknats uppgå till en månad. Att instanskedjan förkortas med en instans borde därmed innebära en tidsvinst i detta avseende med en månad. Länsstyrelsernas handläggningstider har redovisats i avsnitt 5.2. Där framgår bl.a. att den genomsittliga tiden under <NOBR>2008–2013</NOBR> har uppgått till drygt tre månader.</P>
<P class="p134 ft2">Regeringen delar i stort den bedömning som <NOBR>PBL-överklagandeutred-</NOBR> ningen har gjort i fråga om den tidsvinst som det bör vara möjligt att göra genom att förkorta instanskedjan. Med hänsyn till att en konsekvens av att länsstyrelsen utgår ur instanskedjan är att domstolarna får nya uppgifter (se avsnitt 9.1) bedömer regeringen dock, likt flera remissinstanser, att tidsvinsten inte är fullt så stor som utredningen ansett. Regeringen uppskattar i stället tidsvinsten till <NOBR>tre–fyra</NOBR> månader. Om kvaliteten på det beslutsunderlag som kommunen överlämnar till domstolen förbättras bör tidsvinsten kunna ökas ytterligare – se nedan under rubriken Vägledning för tillämpning av förvaltningslagen.</P>
<P class="p141 ft3">Bedömning med utgångspunkt i kostnader</P>
<P class="p72 ft2">Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft3">Östersunds </SPAN>och <SPAN class="ft3">Umeå tingsrätter</SPAN>, har framfört synpunkter på domstolarnas kostnader för prövningen av överklagade planärenden om länsstyrelsen inte längre ska ingå i instanskedjan. Regeringen framhåller att den ovan bedömda tidsvinsten förutsätter, vilket också flera remissinstanser har påpekat, att mark- och miljödomstolarna tillförs nödvändiga resurser för att kunna handlägga målen på ett effektivt sätt.</P>
<P class="p137 ft2">28</P>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p173 ft4">Regeringen anser att de merkostnader som den ändrade instansordningen kommer att innebära för domstolsväsendet inte enbart ska jämföras med vad den nuvarande ordningen kostar. Kostnaderna bör även vägas mot att osäkerheten kring möjligt byggande begränsas, att byggprojekt kan påbörjas och färdigställas tidigare, att konkurrensen om mark och byggande ökar, och att produktionskostnaderna och därmed bl.a. boendekostnader kan komma att minska, inte minst till följd av att byggherrens räntekostnader för belånad mark kan begränsas. I ett sådant perspektiv bedömer regeringen att de merkostnader som uppkommer till följd av en förkortad instanskedja får betraktas som marginella. Konsekvenserna för Sveriges Domstolar redovisas närmare i avsnitt 9.1.</P>
<P class="p138 ft3">Länsstyrelsens roll och kompetenförsörjning</P>
<P class="p131 ft2">Som framgår av avsnitt 4.2 är länsstyrelsen engagerad vid ett stort antal tillfällen och på olika sätt under den kommunala planläggningen. Länsstyrelsens deltagande under planprocessen och speciellt den roll som länsstyrelsen har när det gäller att ge kommunen råd i frågor som regleras i 2 kap. plan- och bygglagen, dvs. som rör allmänna och enskilda intressen, är i dag inte helt oproblematisk. Långtgående råd i samrådsfasen kan innebära att länsstyrelsen vid prövning av ett överklagande kan känna sig bunden av de råd som tidigare lämnats.</P>
<P class="p41 ft2">Ett sätt att undvika en sådan situation är självfallet att begränsa rådgivningen under planprocessen, vilket dock inte överensstämmer med plan- och bygglagens intentioner. Genom de ändringar i plan- och bygglagen som trädde i kraft den 1 januari 2015 har dessutom länsstyrelsen fått en utökad rådgivningsroll i planprocessens samrådsskede när det gäller tilllämpningen av plan- och bygglagen.</P>
<P class="p128 ft2">Om i stället överklagade planärenden prövas av mark- och miljödomstolen, skulle länsstyrelsen i större utsträckning kunna biträda kommunen med råd om hur såväl allmänna som enskilda intressen bör beaktas i samband med kommunens planläggning. Det skulle också kunna undanröja misstankar om jävsliknade förhållanden vid prövningen av ett överklagande.</P>
<P class="p169 ft2">Av Boverkets publikation Plan- och bygglagen i praktiken 2012 framgår att antalet årsarbetare på länsstyrelserna som arbetar med frågor om översiktsplanering, detaljplanering och lov- och byggprocessen uppgår till 135. Därutöver tillkommer 60 årsarbetare som arbetar med frågor om överklagande avseende översiktsplanering, detaljplanering och lov- och byggprocessen. Av detta senare antal är tio årsarbetskrafter knutna till frågor om överklagaden avseende detaljplaner.</P>
<P class="p128 ft10">Enligt vad länsstyrelserna har redovisat uppgick det totala antalet årsarbetskrafter under 2013 till 4 537. Av dessa var 253 hänförliga till det verksamhetsområde som benämns Hållbar samhällsplanering.</P>
<P class="p173 ft4">Av ovanstående följer att länsstyrelserna i dag har en stor, betydelsefull och växande roll när det är fråga om fysisk planering enligt plan- och bygglagen. Verksamheten omfattar ett stort antal anställda. Regeringen kan inte finna att det förhållandet att länsstyrelserna inte längre ska pröva överklagade planärenden, en verksamhet som sysselsätter färre än tio årsarbetskrafter fördelade på de 21 länsstyrelserna, skulle underminera den kompetens som finns inom plan- och byggområdet. Regeringen kan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p42 ft2">29</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p84 ft2">30</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p151 ft10">inte heller finna att någon annan verksamhet inom länsstyrelsernas arbetsfält på något påtagligt sätt skulle påverkas av den ändring av instansordningen som nu föreslås.</P>
<P class="p130 ft3">Behovet av lokalkännedom</P>
<P class="p164 ft10"><SPAN class="ft9">Länsstyrelserna </SPAN>har pekat på behovet av lokalkännedom vid prövningen av överklagade beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser. Enligt regeringens mening är det naturligtvis inte någon nackdel om den överprövande instansen har kunskaper om lokala förhållanden. Med hänsyn till vad som ingår i överprövningen, nämligen att avgöra om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel, kan sådan kännedom inte anses vara en förutsättning för prövningen.</P>
<P class="p156 ft3">Sammanfattande bedömning</P>
<P class="p153 ft2">Instanskedjan för överklagade kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser är enligt regeringens uppfattning väl lång och antalet överklaganden som prövas i flera instanser alltför stort. Regeringen anser vidare, i likhet med bl.a. <SPAN class="ft3">Statskontoret</SPAN>, att länsstyrelserna i större utsträckning skulle kunna biträda kommunerna med råd om hur allmänna och enskilda intressen bör beaktas i samband med kommunernas planläggning om de inte längre prövar överklagade planärenden. Det skulle dessutom undanröja misstankar om jävsliknade förhållanden vid prövningen av ett överklagande. Regeringen delar inte farhågor som framförts av bl.a. <SPAN class="ft3">Boverket </SPAN>att en kortare instanskedja skulle underminera länsstyrelsens kompetens inom plan- och byggområdet och anser inte heller att någon annan länsstyrelseverksamhet på något påtagligt sätt skulle påverkas negativt av den föreslagna ordningen.</P>
<P class="p162 ft7">Regeringen anser sammantaget att mark- och miljödomstolen bör pröva de aktuella besluten som första överklagandeinstans.</P>
<P class="p90 ft3">Beslut att avvakta med prövning av ett överklagande</P>
<P class="p174 ft4">Enligt 13 kap. 18 § plan- och bygglagen får den länsstyrelse som har beslutat att en överprövning enligt 11 kap. 10 § ska ske av en kommuns beslut om en detaljplan eller områdesbestämmelser, besluta att ett överklagande av samma kommunala beslut inte ska prövas förrän ärendet om överprövning enligt 11 kap. är slutligt avgjort. Bakgrunden till bestämmelsen är att det i allmänhet är lämpligt att länsstyrelsen först avslutar prövningen enligt 11 kap. innan ett enskilt överklagande avseende samma detaljplan eller områdesbestämmelser prövas (prop. 2009/10:215 s. 90 f.). Enligt regeringens förslag kommer mark- och miljödomstolen att pröva överklaganden av kommunala beslut om detaljplaner eller områdesbestämmelser som första instans. Ett ärende om överprövning enligt 11 kap. plan- och bygglagen och prövningen av ett överklagande avseende samma kommunala beslut kommer därmed inte längre att hanteras av samma myndighet. Behovet av samordning av de parallella prövningarna kvarstår dock och mark- och miljödomstolen bör ha möjlighet att avvakta med sin prövning av överklagandet till dess att ärendet om överprövning är slutligt avgjort. En möjlighet för mark- och miljödomstolen att avvakta med prövningen av ett överklagande finns genom reglerna om vilandeförklaring i 32 kap. 5 § rättegångsbalken, som är analogt tillämpliga vid handläggning</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3035531x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p93 ft10">enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden (se t.ex. NJA 2010 s. 609). Prop. 2015/16:55 Något behov att i plan- och bygglagen särskilt reglera mark- och miljö-</P>
<P class="p94 ft2">domstolens möjlighet till vilandeförklaring, vilket utredningen föreslagit, finns därför inte.</P>
<P class="p95 ft2">Mark- och miljödomstolen kommer inte per automatik att få kännedom om i vilka fall länsstyrelsen beslutar att överpröva ett planärende enligt 11 kap. plan- och bygglagen. Regeringen överväger därför att i plan- och byggförordningen (2011:338) införa en bestämmelse som närmare reglerar frågan om hur länsstyrelsens beslut att på eget initiativ pröva ett kommunalt beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser ska komma till mark- och miljödomstolens kännedom.</P>
<P class="p97 ft2">En konsekvens av att kommunala beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser nu ska överklagas direkt till mark- och miljödomstolen är att mark- och miljödomstolen, i något större utsträckning än i dag, kan komma att ställas inför en situation där det kommunala beslutet har ändrats i något avseende inom ramen för länsstyrelsens överprövning. Detta kan medföra svårigheter för mark- och miljödomstolen. Regeringen har för avsikt att följa upp detta och vid behov återkomma med förslag till lösningar.</P>
<P class="p3 ft3">Vägledning för tillämpning av förvaltningslagen</P>
<P class="p175 ft2"><NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> har föreslagit att en vägledning bör tas fram om hur förvaltningslagen bör tillämpas i samband med överklagade kommunala beslut om planer, lov och tillsyn. Bakgrunden är att det är vanligt förekommande att länsstyrelsen måste begära in kompletteringar från kommunen när sådana beslut har överklagats. Vanligtvis är det fråga om att inte allt material som har legat till grund för det överklagade beslutet har överlämnats till överinstansen. Vidare har utredningen konstaterat att förvaltningslagens bestämmelser om motivering av beslut inte alltid följs i praktiken.</P>
<P class="p176 ft2">Regeringen har tagit fasta på utredningens förslag och har den 27 augusti 2015 gett Boverket i uppdrag att utarbeta en vägledning och genomföra en kompetensutvecklingsinsats. Syfte med uppdraget är bl.a. att undvika onödiga överklaganden och i fall av överklagande underlätta för den överprövande instansen.</P>
<P class="p177 ft23"><SPAN class="ft19">6.5</SPAN><SPAN class="ft22">Ingen koncentration av prövningen av överklagade lov- och tillsynsärenden</SPAN></P>
<P class="p178 ft10"><SPAN class="ft42">Regeringens bedömning: </SPAN>Prövningen av överklagade kommunala beslut om lov och tillsyn bör inte koncentreras till ett begränsat antal länsstyrelser.</P>
<P class="p179 ft42"><NOBR>PBL-överklagandeutredningens</NOBR> förslag <SPAN class="ft10">överensstämmer inte med regeringens bedömning. Utredningens förslag innebär att prövningen av överklagade kommunala beslut om lov och tillsyn enligt 10 och 11 kap. plan- och bygglagen ska koncentreras till de tolv länsstyrelser som har miljöprövningsdelegation.</SPAN></P>
<P class="p180 ft2">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p84 ft2">32</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p92 ft24"><SPAN class="ft46">Remissinstanserna: </SPAN>Merparten av remissinstanserna avstyrker utredningens förslag. Det gäller bl.a. <SPAN class="ft45">Vänersborgs </SPAN>och <SPAN class="ft45">Östersunds tingsrätter (mark- och miljödomstolarna)</SPAN>, <SPAN class="ft45">Boverket</SPAN>, <SPAN class="ft45">Luleå tekniska universitet</SPAN>, <SPAN class="ft45">Lunds universitet</SPAN>, <SPAN class="ft45">länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Landsting </SPAN>och</P>
<P class="p151 ft2"><SPAN class="ft3">Sveriges Arkitekter</SPAN>. En återkommande invändning är att utredningen inte visat att förslaget leder till en mer effektiv prövning än den nuvarande och att fördelarna inte uppväger nackdelarna. Flera remissinstanser anser även att de aktuella besluten inte lämpar sig för koncentration och att prövningen förutsätter kännedom om lokala förhållanden. <SPAN class="ft3">Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen) </SPAN>motsätter sig inte förslaget, men framhåller att det i kombination med andra ändringar av plan- och bygglagen, såsom ändrat detaljplanekrav och ökad bygglovsbefrielse, kan komma att leda till ökat resursbehov för länsstyrelserna.</P>
<P class="p88 ft2"><SPAN class="ft3">Domstolsverket </SPAN>anser att skälen för förslaget är starka och att det är bra att en koncentration sker till de länsstyrelser som har miljöprövningsdelegation. <SPAN class="ft3">Stockholms universitet </SPAN>anser att förslaget kan antas leda till effektivisering. <SPAN class="ft3">Trafikverket </SPAN>pekar på att en koncentration kan förväntas medföra en mer likartad handläggning och kortare handläggningstider.</P>
<P class="p181 ft3">Huddinge<SPAN class="ft2">, </SPAN>Stockholms<SPAN class="ft2">, </SPAN>Oskarshamns<SPAN class="ft2">, </SPAN>Åmåls <SPAN class="ft2">och </SPAN>Hallsbergs kommuner</P>
<P class="p151 ft10">är också positiva till förslaget. Stockholms och Oskarshamns kommuner framhåller vikten av att länsstyrelserna tillförsäkras kompetens. Även</P>
<P class="p151 ft9">Kungl. Tekniska högskolan<SPAN class="ft10">, </SPAN>Naturvårdsverket<SPAN class="ft10">, </SPAN>Byggherrarna<SPAN class="ft10">, </SPAN>Sveriges Byggindustrier <SPAN class="ft10">och </SPAN>Villaägarnas Riksförbund <SPAN class="ft10">ser positivt på förslaget.</SPAN></P>
<P class="p85 ft2"><SPAN class="ft3">Statskontoret </SPAN>anser att konsekvenserna av förslaget inte är tillräckligt tydliggjorda och tar därför inte ställning. <SPAN class="ft3">Stockholms Handelskammare </SPAN>anser att länsstyrelsen bör utgå som överklagandeinstans eftersom prövning av bygglov är rättstillämpning mot enskild och därför lämpar sig bättre för prövning i domstol. Handelskammaren anser också att koncentration till ett begränsat antal länsstyrelser knappast innebär någon effektivisering.</P>
<P class="p182 ft11">Skälen för regeringens bedömning</P>
<P class="p137 ft3">Allmänna utgångspunkter</P>
<P class="p153 ft2"><NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> har utrett förutsättningarna för en koncentration av handläggningen av överklagade beslut om lov och tillsyn till de tolv länsstyrelser som i dag har en miljöprövningsdelegation. Förslaget innebär att nio länsstyrelser inte längre ska pröva de aktuella ärendena. Om förslaget genomförs kommer dessa nio länsstyrelser till följd av regeringens förslag i föregående avsnitt inte längre att pröva några överklaganden avseende kommunala beslut enligt plan- och bygglagen.</P>
<P class="p89 ft2">I avsnitt 6.4 har den tidsvinst som uppkommer genom att överklagade planer överklagas direkt till mark- och miljödomstolen beräknats uppgå till <NOBR>tre–fyra</NOBR> månader. Den tidsvinst som utredningen bedömt vara möjlig att uppnå genom en koncentration av handläggningen av överklagade beslut om lov och tillsyn uppgår till en månad. Utredningen har även redovisat ett antal andra fördelar som kan uppkomma till följd av en sådan koncentration. Här nämns stordriftsfördelar som kan leda till lägre styckkostnad och en minskad sårbarhet vid personella förändringar. Vidare skapas enligt utredningen utrymme för att förstärka kompetensen vid de länsstyrelser till vilka koncentrationen sker. Genom en koncentration kan</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p34 ft10">också enhetliga handläggningsrutiner utvecklas vilka kan leda till mer likartade handläggningstider samtidigt som koncentrationen ger ökade möjligheter till specialisering.</P>
<P class="p173 ft4">Den tidsvinst och de andra fördelar som utredningen bedömt vara möjliga att uppnå genom en koncentration ska ställas mot de nackdelar, olägenheter och osäkerhetsfaktorer som ett genomförande av utredningens förslag kan medföra. Till dessa hör att det är relativt vanligt med besiktningar, dvs. besök på platsen, vid länsstyrelsens prövning av överklagade kommunala beslut om lov och tillsyn. En koncentration av ärendena innebär per automatik att reseavstånden till de platser som ska besiktigas kommer att öka och därmed även tidsåtgången och resursinsatserna. Det kan även resultera i att förutsättningarna för att rekrytera kompetent personal inom sakområdet och inom det juridiska området påverkas på ett negativt sätt inom de länsstyrelser som inte längre ska handlägga de aktuella ärendena. Det kan vidare inte förutsättas att de länsstyrelser som enligt utredningens förslag ska fortsätta att handlägga ärendena har samma och när det gäller lov- och tillsynsärenden i vissa fall värdefulla kunskaper om lokala förhållanden i områden utanför det egna länet.</P>
<P class="p183 ft10">Regeringen finner, i linje med merparten av remissinstansernas synpunkter, att utredningen inte på ett övertygande sätt har visat att en koncentration till tolv länsstyrelser är den långsiktigt optimala lösningen.</P>
<P class="p127 ft10">Några av de nackdelar och olägenheter som ett genomförande av förslaget skulle kunna medföra har översiktligt beskrivits ovan. I det följande redovisas mer i detalj vissa av de konsekvenser som utredningens förslag skulle komma att medföra.</P>
<P class="p90 ft3">Stordriftsfördelar och kompetensförsörjning</P>
<P class="p139 ft2">Regeringen konstaterar i detta sammanhang att landets länsstyrelser handlägger över 3 000 överklagade kommunala beslut om lov per år. Härtill kommer i storleksordningen 500 överklagade beslut om tillsyn. Fördelningen över landet av dessa ärenden är ojämn. Medan Länsstyrelsen i Stockholms län totalt handlägger i storleksordningen 1 000 ärenden om året ligger nivåerna i Skåne län och Västra Götalands län på <NOBR>500–600</NOBR> ärenden per år. Det finns en grupp om sju länsstyrelser som prövar <NOBR>30–60</NOBR> ärenden om året medan de flesta andra länsstyrelser prövar ett större antal ärenden per år. Det enda undantaget utgör Jämtlands län där antalet under 2013 uppgick till cirka 15 ärenden.</P>
<P class="p41 ft2"><NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> har i sitt betänkande inte redovisat något lägsta antal ärenden som en länsstyrelse bör handlägga för att kunna upprätthålla kraven på en god kompetensförsörjning och en hög effektivitet. Regeringen konstaterar emellertid att konsekvensen av utredningens förslag är att två av de tolv länsstyrelser där det finns en miljöprövningsenhet kommer att få en tillströmning av <NOBR>30–60</NOBR> ärenden per år. Detta antal motsvarar, med undantag för Jämtlands län, vad de minsta länsstyrelserna i dag har att handlägga. Regeringen finner att inte enbart förhållandena i Jämtlands län kan motivera en reform som innebär att det ska ske en koncentration av de aktuella ärendetyperna från övriga åtta länsstyrelser till de länsstyrelser som i dag har miljöprövningsdelegation.</P>
<P class="p184 ft10">Boverket redovisade i april 2014 sin uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen för 2013 (dnr S2014/6952/ PBB). I rapporten</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p42 ft2">33</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<P class="p132 ft2">Prop. 2015/16:55 lämnas bl.a. en presentation av i hur stor omfattning de olika länsstyrelserna uppnår inriktningsmålet om att 75 procent av inkomna ärenden om lov bör vara avgjorda inom fyra månader (se avsnitt 5.2). Av de tio länsstyrelser som nådde upp till eller var närmast inriktningsmålet återfinns sju av de länsstyrelser som enligt utredningens förslag inte längre ska handlägga överklagade kommunala beslut om lov och tillsyn. Av de sex länsstyrelser som under 2013 hade det största antalet ärenden var det fyra som låg allra längst från de uppsatta inriktningsmålen.</P>
<P class="p134 ft2">Regeringen kan med utgångspunkt i nu nämnda förhållanden konstatera att tillgängliga statistiska uppgifter inte stöder utredningens bedömning att en koncentration av överklaganden av kommunens beslut om lov och tillsyn skulle leda till en mera rationell och tidsbesparande ärendehandläggning.</P>
<P class="p185 ft3">Samordning med näraliggande ärenden</P>
<P class="p186 ft2">Prövningen av bygglov och förhandsbesked sker i vissa fall samtidigt med prövningen av en ansökan om dispens från miljöbalkens bestämmelser om strandskydd eller i samband med prövning enligt andra bestämmelser i miljöbalken. Om prövningen av ett överklagat beslut om bygglov eller förhandsbesked inte längre ska handläggas vid alla länsstyrelser, kommer överklagande av de olika ärendetyperna att handläggas av olika prövningsorgan. Här bör dock <NOBR>PBL-överklagandeutredningens</NOBR> förslag till reglering i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion nämnas, som gör det möjligt att i vissa fall, och efter det att berörda länsstyrelser samrått med varandra, överlämna t.ex. ett överklagat strandskyddsärende som har samband med ett överklagat lov eller förhandsbesked till den länsstyrelse som har att handlägga det senare ärendet.</P>
<P class="p124 ft2">För vissa områden har det enligt 11 kap. 12 § plan- och bygglagen beslutats att kommunens beslut om lov och förhandsbesked ska omfattas av länsstyrelsens överprövning enligt 11 kap. 10 och 11 §§ plan- och bygglagen. Detta innebär att det är länsstyrelsen inom det län som kommunen är belägen i som har att besluta om huruvida den ska överpröva kommunens beslut eller inte. Även i dessa ärenden kan det finnas behov av en särskild samordning mellan den länsstyrelse som prövar nu nämnt ärende och den länsstyrelse som har att pröva ett överklagande av samma beslut om lov eller förhandsbesked. Utredningen har också i detta fall redovisat ett förslag till hur den nu aktuella samordningen ska kunna ske. Utredningen har föreslagit en reglering i 13 kap. 18 § andra stycket plan- och bygglagen som innebär att den länsstyrelse som ska pröva ett överklagande kan besluta att överklagandet inte ska prövas förrän ärendet om överprövning enligt 11 kap. är slutligt avgjort.</P>
<P class="p187 ft2">Nu nämnda förhållanden talar mot en koncentration av handläggningen av överklagade beslut om lov och förhandsbesked. Det kan bl.a. uppstå otydligheter för enskilda när det gäller hur deras olika överklaganden fortsättningsvis kommer att handläggas, risker för förbiseenden när det gäller bevakningen hos en länsstyrelse av om ett ärende ska överlämnas till en annan länsstyrelse eller risk för tidsfördröjning när det gäller beslut om att ett överklagande inte ska prövas förrän ett ärende om överprövning enligt 11 kap. är slutligt avgjort. Det kan också uppkomma en situa-</P>
<P class="p188 ft2">34</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p34 ft7">tion där två länsstyrelser, som ska samråda i en fråga om ett överlämnande av ett ärende, har olika uppfattningar i frågan.</P>
<P class="p54 ft3">Tidsvinst</P>
<P class="p163 ft2">Flera remissinstanser har ifrågasatt den bedömning som <NOBR>PBL-överklagande-</NOBR> utredningen har gjort när det gäller den tidsvinst som kan uppkomma till följd av förslaget. Med utgångspunkt bl.a. i de förhållanden som angivits ovan kan regeringen konstatera att utredningen inte på något mera utförligt sätt har beskrivit hur tidsvinsten har beräknats och inte heller hur den skulle kunna uppkomma. Regeringen delar därför remissinstansernas farhågor om att utredningens förslag inte kommer att medföra en tidsvinst om ungefär en månad.</P>
<P class="p152 ft3">Koncentration till mark- och miljödomstolarna</P>
<P class="p139 ft2">Ett antal remissinstanser anser att om ärendehanteringen ska koncentreras bör detta ske enligt vad som föreslås i fråga om överklagade detaljplaner och områdesbestämmelser, dvs. att koncentrationen ska ske till de fem mark- och miljödomstolarna. Detta skulle innebära att länsstyrelserna inte skulle handlägga några överklagade kommunala beslut enligt plan- och bygglagen.</P>
<P class="p128 ft2">Regeringen har i avsnitt 6.3 redovisat sin bedömning att det finns betydande skillnader mellan ärenden avseende planer respektive ärenden om lov och tillsyn. Enligt regeringens bedömning motiverar skillnaderna att överklaganden av de olika ärendetyperna bör kunna hanteras på olika sätt.</P>
<P class="p129 ft2">Om de aktuella ärendena koncentreras till mark- och miljödomstolarna, skulle detta medföra att tiden för ett beslut att få laga kraft blir kortare. En sådan koncentration skulle dessutom innebära att, med undantag för de beslut som överklagas enligt reglerna i kommunallagen, samma instansordning för alla överklagade kommunala beslut enligt plan- och bygglagen skulle gälla. En reform med den inriktningen är emellertid betydligt mera omfattande än den som utredningen har föreslagit. Bland annat berörs en ärendemängd som är i storleksordningen åtta gånger större än antalet planärenden. Eftersom utredningen inte närmare har belyst ett sådant alternativ måste eventuella överväganden i den riktningen föregås av fördjupade studier. Det gäller bl.a. i fråga om vilka konsekvenser ett genomförande skulle kunna få för länsstyrelsernas kompetensförsörjning och för behovet av personella och ekonomiska resurser vid mark- och miljödomstolarna.</P>
<P class="p189 ft3">Sammanfattande bedömning</P>
<P class="p190 ft4">Regeringen anser att <NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> inte har visat att en koncentration av handläggningen av överklagade kommunala beslut om lov och tillsyn till de tolv länsstyrelser som i dag har miljöprövningsdelegation på ett påtagligt sätt skulle påverka den genomsnittliga tid som handläggningen av de aktuella ärendena tar. En förändring i enlighet med utredningens förslag skulle inte heller medföra några personalmässiga eller ekonomiska besparingar, däremot skulle behovet av längre resor i samband med besiktningar bli större. Regeringen finner vidare att det i vissa</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p42 ft2">35</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<P class="p70 ft10">Prop. 2015/16:55 avseenden skulle kunna uppkomma samordningsproblem med andra med prövningen nära sammanhängande ärenden.</P>
<P class="p191 ft4">Regeringen konstaterar att det kan finnas andra koncentrationsalternativ än det som <NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> har förordat som på ett bättre sätt kan tillgodose kravet på en effektivare prövningsordning. Ett genomförande av utredningens förslag i nu aktuell del skulle kunna motverka eller påtagligt försvåra förverkligandet av en sådan prövningsordning.</P>
<P class="p133 ft10">Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att utredningens förslag inte bör genomföras vad gäller överklagade kommunala beslut om lov och tillsyn. Samtliga länsstyrelser bör således även fortsättningsvis pröva överklagade kommunala beslut om lov och tillsyn.</P>
<P class="p192 ft3">Vägledning för tillämpningen av förvaltningslagen</P>
<P class="p72 ft10">Som nämnts i avsnitt 6.4 har regeringen gett Boverket i uppdrag att utarbeta en vägledning och genomföra en kompetensutvecklingsinsats i fråga om ärenden som avser detaljplaner och områdesbestämmelser. Motsvarande behov finns också när det gäller lov- och tillsynsärenden och uppdraget omfattar därför även dessa ärenden.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr3 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td61"><SPAN class="p47 ft1">7</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td62"><SPAN class="p193 ft1">Övriga frågor</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td31"><SPAN class="p47 ft2"><NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> har behandlat ett stort antal frågor som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p47 ft2">har anknytning till prövningen av överklagade beslut enligt plan- och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">bygglagen. Utredningen har bl.a. redovisat vissa bedömningar i fråga om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">enskildas och byggnadsnämnders rätt att överklaga beslut om lov och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">förhandsbesked. På motsvarande sätt har utredningen redovisat över-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p47 ft2">väganden om den bestämmelse i plan- och bygglagen, 13 kap. 2 § första</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">stycket 8, som anger att ett kommunalt beslut inte får överklagas i den</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">del de avser en fråga som redan är avgjord genom detaljplan, områdes-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p47 ft2">bestämmelser eller ett förhandsbesked. Bedömningar har även redovisats</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">när det gäller frågan om införande av en avgift för överklaganden.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td61"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td62"><SPAN class="p101 ft2">I fråga om förutsättningarna att i övrigt effektivisera prövningen av</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p47 ft2">överklagade beslut enligt plan- och bygglagen redovisar utredningen sina</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">bedömningar vad avser bestämmelser om regeringens styrning genom</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft4">inriktningsmål för handläggningstider. Utredningen behandlar även frågan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p47 ft2">om möjligheten för en länsstyrelse att använda personal vid en annan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">länsstyrelse samt frågan om expediering och kungörelse av vissa beslut</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">enligt plan- och bygglagen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td61"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td62"><SPAN class="p101 ft2">I dessa frågor har utredningen inte redovisat några konkreta förslag till</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">förändringar av den nu gällande lagstiftningen. De överväganden och be-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">dömningar som utredningen har gjort i ovan angivna avseenden kommer</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p47 ft2">därför att ligga till grund för ytterligare beredning inom Regeringskansliet.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td61"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td62"><SPAN class="p101 ft2"><NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> har även redovisat förslag till vissa änd-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">ringar i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Det gäller regle-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><SPAN class="p47 ft2">ring av prövningen av mål om resning, återställande av försutten tid och</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">klagan över domvilla (särskilda rättsmedel). Det gäller också förslag om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td60"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td31"><SPAN class="p47 ft2">att lagen ska kompletteras med en bestämmelse som innebär att ärenden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td60"><SPAN class="p16 ft2">36</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td31"><SPAN class="p47 ft2">eller mål som handläggs enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden får</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3035537x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p93 ft10">förenas för gemensam handläggning när det är lämpligt. Utredningen har Prop. 2015/16:55 även föreslagit ett förtydligande i lagen om mark- och miljödomstolar i</P>
<P class="p94 ft2">fråga om sammansättningen vid prövningen av överklagade domstolsärenden samt att vissa frågor som rör mark- och miljöprocessen ska utredas vidare.</P>
<P class="p194 ft2">Utredningens förslag i dessa delar bereds vidare inom Regeringskansliet.</P>
<P class="p195 ft48"><SPAN class="ft1">8</SPAN><SPAN class="ft47">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</SPAN></P>
<P class="p196 ft10"><SPAN class="ft42">Regeringens förslag: </SPAN>Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juni 2016. Äldre bestämmelser ska fortfarande gälla för överklagande av beslut</P>
<P class="p197 ft2">som kommunen har meddelat före den 1 juni 2016.</P>
<P class="p179 ft11"><NOBR>PBL-överklagandeutredningens</NOBR> förslag <SPAN class="ft2">överensstämmer inte med regeringens. Utredningens förslag innebär ikraftträdande av lagändringarna den 1 april 2015 och att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla för överklagade kommunala beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser som har inletts hos en länsstyrelse före ikraftträdandet.</SPAN></P>
<P class="p198 ft2"><SPAN class="ft11">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft3">Trafikverket </SPAN>tillstyrker förslaget om ikraftträdande medan <SPAN class="ft3">Domstolsverket </SPAN>anser att det inte ger domstolarna tillräcklig tid till förberedelser. Domstolsverket och Trafikverket tillstyrker förslaget om övergångsbestämmelser.</P>
<P class="p96 ft2"><SPAN class="ft11">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Genomförandet av regeringens förslag kräver noggranna förberedelser. För att reformen ska kunna genomföras på ett väl genomtänkt sätt utan onödiga fördröjningar av handläggningen av de aktuella ärendena anser regeringen att lagändringarna bör träda i kraft den 1 juni 2016.</P>
<P class="p199 ft2">Genom ett genomförande av regeringens förslag på ett sätt som innebär att en prövning som har påbörjats hos länsstyrelsen också kan slutföras hos länsstyrelsen undviks onödiga tidsförluster och dubbelarbete. Vidare kommer ett sådant genomförande att innebära att den ökade måltillströmningen till mark- och miljödomstolarna sker successivt och att domstolarna inte omedelbart behöver ta över ett större antal ärenden från länsstyrelserna. Genom en successiv måltillströmning kan domstolarna anpassa sin organisation och sin bemanning efter hand som ärendemängden ökar. Enligt regeringens uppfattning bör mot den bakgrunden äldre föreskrifter fortfarande gälla för överklagade kommunala beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser som har meddelats före ikraftträdandet. En sådan lösning framstår som tydligare och därmed enklare att tillämpa än den som utredningen har föreslagit.</P>
<P class="p200 ft2">37</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr30 td15"><SPAN class="p13 ft2">Prop. 2015/16:55 <SPAN class="ft8">9</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td63"><SPAN class="p13 ft1">Konsekvenser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td15"><SPAN class="p201 ft19">9.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td63"><SPAN class="p13 ft19">Konsekvenser för staten</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td15"><SPAN class="p201 ft3">Allmänt</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td63"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p142 ft10">Den nya instansordningen för överklagade kommunala beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser påverkar i första hand länsstyrelserna och mark- och miljödomstolarna. En förkortning av instanskedjan kan också, om än på ett mindre påtagligt sätt, påverka andra myndigheters verksamhet.</P>
<P class="p71 ft3">Konsekvenser för länsstyrelserna</P>
<P class="p74 ft2">Regeringens förslag innebär att länsstyrelserna inte längre har uppgiften att pröva överklagade beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser. Årsarbetstiden för handläggningen av överklagade planbeslut uppgick under 2012 för samtliga länsstyrelser till cirka 7,8 årsarbetskrafter. Under det första halvåret 2013 uppgick motsvarande antal till 9,5 årsarbetskrafter. Att antalet årsarbetskrafter ökat mellan de två åren bör hänga samman med det tillfälliga resurstillskott som har tillförts den aktuella verksamheten (se avsnitt 5.2).</P>
<P class="p202 ft4">Omfattningen skiljer sig dock mellan länen. Av den enkätundersökning som <NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> genomfört framgår att för de flesta länsstyrelser uppgick årsarbetstiden 2013 för handläggning av överklagade planbeslut till cirka 0,3 årsarbetskrafter. Länsstyrelserna i de tre största tillväxtlänen skiljer sig markant från de övriga länen i detta avseende. I Stockholms län uppgick motsvarande tid till cirka 3,5 årsarbetskrafter, i Skåne län till cirka 2 och i Västra Götaland till cirka 1. Det stora flertalet av de personer som handlade de överklagade besluten var jurister.</P>
<P class="p203 ft4">De resurser som berörs av förslaget motsvarar alltså färre än tio årsarbetskrafter totalt för landets samtliga länsstyrelser. Inom det verksamhetsområde som benämns Hållbar samhällsplanering utgör det i storleksordningen 3,5 procent av antalet årsarbetskrafter. Ställt mot det totala antalet årsarbetskrafter inom länsstyrelserna utgör detta mindre än 2 promille. Det är därmed en marginell del av årsarbetskrafterna vid länsstyrelserna som berörs. Arbetsuppgifterna är fördelade på ett stort antal arbetstagare och det bedöms inte finnas arbetstagare som arbetar mer än halvtid med de aktuella uppgifterna, förutom i något enstaka fall. Berörda arbetstagare kommer att kunna arbeta vidare med bl.a. andra näraliggande frågor, t.ex. prövningen av andra kommunala beslut enligt plan- och bygglagen.</P>
<P class="p204 ft2">Samtliga länsstyrelser kommer efter förslagets genomförande att ha kvar sina samråds- och tillsynsroller i plan- och byggfrågor. Även om dessa arbetsuppgifter huvudsakligen utförs av annan personal än jurister aktualiseras inte sällan frågor av rättslig karaktär även i dessa sammanhang. Under samrådet för en detaljplan och för områdesbestämmelser ska länsstyrelserna bl.a. ge råd om tillämpningen av 2 kap. plan- och bygglagen. Länsstyrelsens olika roller i samband med kommunernas planläggning har berörts i avsnitt 4.2 och 6.4. Av redovisningen där framgår bl.a. att rollen att pröva överklaganden av kommunala planbeslut inte är helt okontro-</P>
<P class="p205 ft2">versiell med hänsyn till de övriga roller som länsstyrelsen har.</P>
<P class="p181 ft2">38</P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p65 ft4">Länsstyrelsernas kvarvarande roller under planprocessen, tillsynsansvaret enligt 11 kap. plan- och bygglagen samt som prövningsinstans för överklagade kommunala beslut om lov och tillsyn, gör det nödvändigt för samtliga länsstyrelser att ha jurister med kompetens i frågor om plan- och bygglagen. Arbetssituationen ser olika ut vid olika länsstyrelser och juristrollen varierar mellan att vara mer specialiserad på t.ex. miljöområdet eller plan- och byggområdet, till att vara mer generell. Länsstyrelserna får i samband med den ändring av instansordningen som nu föreslås behålla resurser för att säkerställa kompetens för de planfrågor som länsstyrelsen även fortsatt kommer att ha ansvar för.</P>
<P class="p206 ft2">En ökad renodling av länsstyrelsens ansvar i samband med planläggningen kan till följd av reformen medverka till ett ökat förtroende för länsstyrelsens oberoende ställning. Det bör också förstärka länsstyrelsernas möjligheter till att ge kommunerna råd i fråga om hur olika allmänna och enskilda intressen bör beaktas i samband med planläggningen samt att i övrigt, om det behövs från allmän synpunkt, ge råd om tillämpningen av plan- och bygglagen.</P>
<P class="p207 ft2">Vad beträffar kostnaderna för länsstyrelsernas prövning av överklagade detaljplaner och områdesbestämmelser har <NOBR>PBL-överklagandeutredning-</NOBR> en angett denna till sex miljoner kronor under 2012 utan att närmare ange hur kostnaden har beräknats. Av uppgifter hämtade från den enkätundersökning som utredningen genomfört och som närmare redovisats i utredningens betänkande framgår att länsstyrelsernas totala kostnader för prövning av överklagade beslut enligt plan- och bygglagen uppgick till 49,8 miljoner kronor under 2012. I denna kostnad ingår sociala avgifter och semestertillägg samt overheadkostnader. Av materialet framgår vidare att antalet årsarbetskrafter som under 2012 arbetade med motsvarande ärenden uppgick till 49,5. Det innebär att en årsarbetskraft i princip motsvarar en miljon kronor. Av utredningens betänkande framgår vidare att hanteringen av detaljplaner och områdesbestämmelser svarar för 7,8 årsarbetskrafter vilket innebär att länsstyrelsernas kostnader under 2012 för prövning av överklagade planer kan beräknas uppgå till cirka 7,8 miljoner kronor.</P>
<P class="p208 ft10">Ärendevolymen under 2012 avseende överklagade planer uppgick enligt utredningen till 410 stycken. Det innebär att den genomsnittliga kostnaden kan beräknas uppgå till cirka 19 000 kronor per prövad plan.</P>
<P class="p209 ft2">I avsnitt 6.4 och 6.5 har regeringen konstaterat att kommunala beslut som överklagas inte alltid är tillräckligt motiverade och att det underlag som kommunerna överlämnar till en överprövande instans inte alltid är komplett. Det uppdrag som regeringen har gett till Boverket syftar till att tillgodose det behov av kompetensutvecklingsinsatser och vägledning som har uppmärksammats. Genom kompetenssatsningen bör det bl.a. vara möjligt att förbättra kvaliteten i det beslutsunderlag som en överklagande instans ska ha tillgång till och därmed även komma till rätta med kvalitetsbrister i kommunala beslut. Det bör också kunna förbättra förutsättningarna för en mer effektiv prövning av de överklaganden som länsstyrelserna även i fortsättningen kommer att ansvara för, dvs. överklagade kommunala beslut om lov och tillsyn.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p210 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p42 ft2">39</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p84 ft2">40</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft3">Konsekvenser för mark- och miljödomstolarna</P>
<P class="p91 ft10">För de fem mark- och miljödomstolarna får reformen i huvudsak två konsekvenser. Den ena är att antalet mål som domstolarna ska pröva ökar och den andra att de överklagade besluten inte först har prövats av länsstyrelsen.</P>
<P class="p85 ft2">Av redovisningen i avsnitt 5.1 framgår att länsstyrelserna under åren 2012 och 2013 prövade i genomsnitt 425 överklagade detaljplaner och områdesbestämmelser per år. Det motsvarar det antal som mark- och miljödomstolarna som första instans bedöms komma att pröva per år efter det att instansordningen ändras i enlighet med det förslag som nu lämnas. Under 2013 och 2014 kom i genomsnitt 282 mål per år in till mark- och miljödomstolarna. Förändringen innebär således att antalet mål i domstolarna kommer att öka med i storleksordningen 50 procent.</P>
<P class="p85 ft2"><NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> har redovisat en fördelning av målen på respektive mark- och miljödomstol. Med den av utredningen redovisade fördelningen kommer domstolen vid Nacka tingsrätt hantera cirka 150 mål per år (35 procent), domstolarna vid Växjö tingsrätt och Vänersborgs tingsrätt hantera cirka 110 mål per år vardera (25 procent) samt domstolarna vid Umeå tingsrätt och Östersunds tingsrätt cirka 30 mål vardera per år (7 procent).</P>
<P class="p86 ft2">Den totala ökningen vid mark- och miljödomstolarna kommer att uppgå till cirka 140 mål per år. Ökningen per mark- och miljödomstol med ovanstående fördelning medför att domstolen vid Nacka tingsrätt tillförs cirka 50 nya mål, domstolarna vid Växjö tingsrätt och Vänersborgs tingsrätt vardera cirka 35 nya mål och domstolarna vid Umeå tingsrätt och Östersunds tingsrätt vardera cirka 10 nya mål.</P>
<P class="p87 ft2">Till följd av att mark- och miljödomstolarna fortsättningsvis kommer att utgöra första och inte andra överklagandesinstans kommer de, utöver själva målökningen, att behöva lägga ned ökade resurser på handläggning av planmålen eftersom målen inte redan har passerat en överklagandeinstans. Sådan handläggning består i att begära in kompletteringar bl.a. genom förelägganden till parterna. Det tillkommer även arbete med prövning av s.k. preliminärfrågor. I vissa fall kan domstolen även behöva inhämta remissyttrande från en berörd myndighet, t.ex. länsstyrelsen. Vidare kommer mark- och miljödomstolen i större omfattning behöva skriva utförligare skäl än vad som är fallet när domstolen är andra överklagandesinstans.</P>
<P class="p86 ft2">Båda nu nämnda faktorer, den ökade måltillströmningen och att överklagandena inte har passerat en första överprövningsinstans, medför att kostnaderna för mark- och miljödomstolarnas prövning av överklagade kommunala beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser kommer att öka.</P>
<P class="p87 ft2">Domstolsverket har beräknat att styckkostnaden för prövningen av mål enligt plan- och bygglagen i mark- och miljödomstolen under 2014 uppgick till 29 900 kronor. Översatt till det genomsnittliga antalet mål per år under 2012 och 2013 (275) ger detta en kostnad om 8,2 miljoner kronor.</P>
<P class="p86 ft10"><NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> har utifrån sin analys av de tillkommande arbetsmomenten och med hänsyn tagen till att verksamheten inte är organiserad på ett likartat sätt vid de olika mark- och miljödomstolarna uppskattat att kostnaden per planmål kommer att öka med cirka <NOBR>30–50</NOBR></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p34 ft10">procent till följd av att mark- och miljödomstolarna ska handlägga målen som första överklagandeinstans. Det medför att den genomsnittliga kostnaden för ett planmål i första överprövningsinstans kommer att uppgå till 38 <NOBR>900–44</NOBR> 800 kronor.</P>
<P class="p127 ft10">Översatt till det beräknade antalet mål om detaljplaner och områdesbestämmelser som mark- och miljödomstolarna fortsättningsvis kommer att pröva per år (425) innebär det en kostnad uppgående till <NOBR>16,5–19,1</NOBR> miljoner kronor per år. Det innebär att domstolarnas kostnader för prövning av överklagade planmål ökar med mellan 8,3 och 10,9 miljoner kronor per år.</P>
<P class="p54 ft3">Mark- och miljööverdomstolen</P>
<P class="p139 ft2">Antalet överklaganden till Mark- och miljööverdomstolen kan förväntas öka till följd av att antalet mål i mark- och miljödomstolarna ökar när länsstyrelserna inte längre ska pröva överklaganden av kommunala beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser. Under 2012 och 2013 överklagades i genomsnitt 152 av mark- och miljödomstolarnas avgöranden i mål om detaljplaner och områdesbestämmelser till Mark- och miljööverdomstolen. Det motsvarar 55,3 procent av mark- och miljödomstolarnas avgöranden i dess mål – se avsnitt 5.1.</P>
<P class="p128 ft2">Ökningen av antalet mål vid mark- och miljödomstolarna har enligt ovanstående avsnitt beräknats medföra att domstolarna fortsättningsvis kommer att pröva cirka 425 mål per år. Med en bibehållen överklagandefrekvens i dessa mål kommer antalet mål i Mark- och miljööverdomstolen fortsättningsvis att uppgå till cirka 235, dvs. en ökning med cirka 80 stycken.</P>
<P class="p129 ft10">Domstolsverket har för 2014 beräknat styckkostnaden för prövning av mål enligt plan- och bygglagen i Mark- och miljööverdomstolen till 47 900 kronor. Kostnaden är beräknad som ett genomsnitt för alla mål, dvs. inklusive de mål där prövningstillstånd inte har meddelats. Baserat på denna uppgift medför en ökning med 83 mål att kostnaden i Mark- och miljööverdomstolen blir cirka 4,0 miljoner kronor högre än vad den varit hittills.</P>
<P class="p156 ft3">Förberedelser med anledning av förslaget</P>
<P class="p163 ft10">Regeringen avser att ge Domstolsverket och länsstyrelserna i uppdrag att bl.a. förbereda överföring respektive inordning av aktuella arbetsuppgifter i enlighet med förändringen av instansordningen. Vid genomförandet av uppdragen ska 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd beaktas.</P>
<P class="p90 ft3">De samlade konsekvenserna för domstolarna</P>
<P class="p139 ft10">Av redovisningen ovan framgår att det nu aktuella förslaget kommer att medföra ett behov av ökade arbetsinsatser vid mark- och miljödomstolarna och vid Mark- och miljööverdomstolen.</P>
<P class="p127 ft2">När det gäller de kostnader som förslaget medför har dessa för mark- och miljödomstolarna och Mark- och miljööverdomstolen bedömts uppgå till <NOBR>8,3–10,9</NOBR> respektive 4,0 miljoner kronor eller sammantaget till mellan 12,3 och 14,9 miljoner kronor per år. Till detta kommer kostnader för utbildningsinsatser. De sammanlagda kostnadsökningarna för försla-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p42 ft2">41</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<P class="p70 ft10">Prop. 2015/16:55 get kan inte hanteras inom ramen för befintliga anslag för Sveriges Domstolar utan kräver ett årligt resurstillskott motsvarande detta belopp.</P>
<P class="p122 ft10">Den kompetensutvecklingsinsats och vägledning till kommunerna som regeringen beslutade om den 27 augusti 2015 bör även kunna bidra till att mark- och miljödomstolens handläggning av överklagade kommunala beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser underlättas.</P>
<P class="p192 ft3">Konsekvenser för andra statliga myndigheter</P>
<P class="p142 ft2"><NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> har under utredningens gång fått vissa uppgifter från Lantmäteriet och Trafikverket som rör frågan om i vad mån dessa myndigheter berörs av utredningens förslag att överklagade kommunala beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser inte längre ska prövas av länsstyrelsen utan att överklagandet ska prövas direkt av mark- och miljödomstolen. Båda myndigheterna har angett att en kortare tid för handläggningen av överklagade detaljplaner och områdesbestämmelser skulle minska myndigheternas kostnader.</P>
<P class="p123 ft2">Lantmäteriet anger att lantmäterimyndigheten inte kan slutföra påbörjade förrättningar när ett planbeslut har överklagats. Detta påverkar myndighetens ekonomi eftersom den till stora delar är avgiftsfinansierad och myndigheten inte kan ta betalt förrän en förrättning har avslutats.</P>
<P class="p122 ft2">Trafikverket har framhållit att det inte går att genomföra en järnvägs- eller vägplan som strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Parallellt med arbetet att ta fram järnvägs- och vägplaner pågår därför ofta detaljplaneprocesser. En kortare tid för prövning av överklagade detaljplaner och områdesbestämmelser kan därför få betydelse för inom vilken tid Trafikverket har möjlighet att fullgöra sina uppgifter.</P>
<P class="p124 ft10">Regeringen anser att nu nämnda myndigheters synpunkter och erfarenheter utgör exempel på positiva effekter för olika statliga myndigheter som en kortare instanskedja för med sig. Sådana effekter kan även förväntas uppkomma för ett flertal av de myndigheter som är delaktiga i samhällsbyggnadsprocessen.</P>
<P class="p211 ft19">9.2 Konsekvenser för kommunerna</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr8 td64"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td65"><SPAN class="p212 ft2">Kortare handläggningstider för överklagade beslut om planer medför att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p212 ft2">besluten snabbare kan få laga kraft. Det gör att de beslut som kommunen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p212 ft2">har fattat om bebyggelseutveckling kan genomföras tidigare. Även om ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p212 ft2">beslut om en detaljplan eller områdesbestämmelser som fått laga kraft inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p212 ft2">automatiskt leder till att den planerade åtgärden genomförs, är det i vart</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p212 ft2">fall en nödvändig förutsättning för att det som avses i planen ska kunna</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p212 ft2">genomföras.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p213 ft2">Som nämnts i avsnitt 6.4 har regeringen gett Boverket i uppdrag att ta</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p212 ft2">fram en vägledning och genomföra en kompetensutvecklingsinsats i syfte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p212 ft2">att bl.a. undvika onödiga överklaganden och i fall av överklagande under-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p212 ft2">lätta för den överprövande instansen. Vägledningen kan även komma att</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td64"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td65"><SPAN class="p212 ft4">underlätta för kommuner i arbetet med beredning och prövning av ärenden</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p212 ft2">enligt plan- och bygglagen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td64"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td65"><SPAN class="p213 ft2">Som en följd av att planbesluten kan få laga kraft tidigare än vad som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td64"><SPAN class="p214 ft2">42</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td65"><SPAN class="p212 ft2">sker i dag kan också ansökningar om lov beviljas i ett tidigare skede. Det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td65"><SPAN class="p13 ft49"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<P class="p93 ft10">innebär i sin tur att angelägna samhällsbyggnadsprojekt kan påbörjas och Prop. 2015/16:55 färdigställas tidigare än i dag. Kommunernas möjligheter att på ett aktivt</P>
<P class="p94 ft2">sätt leva upp till de krav som ställs i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar kommer därför att förbättras.</P>
<P class="p215 ft10">Omständigheten att en detaljplan snabbare kan få laga kraft ökar på motsvarande sätt kommunens möjlighet att vid planläggning av sin egen mark, avyttra eller upplåta marken vid en tidigare tidpunkt. Kommunen kan härigenom realisera sitt kapital i snabbare takt än vad som är fallet i dag. Det gäller oavsett om marken planläggs för bostadsändamål eller för <NOBR>kontors-,</NOBR> industri- eller handelsändamål.</P>
<P class="p216 ft19"><SPAN class="ft19">9.3</SPAN><SPAN class="ft35">Konsekvenser för enskilda</SPAN></P>
<P class="p217 ft2">Det stora flertalet beslut enligt plan- och bygglagen berör i större eller mindre grad enskilda personer. Till följd av att ett kommunalt beslut att anta en detaljplan kan få laga kraft vid en tidigare tidpunkt kan personer som önskar utnyttja en byggrätt ta denna i anspråk tidigare än vad som nu kan ske. För den som t.ex. vill uppföra ett nytt bostadshus eller etablera en ny verksamhet kan byggstart ske <NOBR>tre–fyra</NOBR> månader tidigare än i dag i sådana fall där samtliga instanser i överprövningskedjan utnyttjas enligt de bedömningar som har gjorts. Den föreslagna instansordningen innebär dessutom ökad förutsebarhet i fråga om tiden för prövning, vilket medför att förändringen även kan innebära minskade kostnader för den enskilde.</P>
<P class="p176 ft2">Den omständigheten att det inte längre är länsstyrelsen som prövar överklaganden av kommunala beslut om detaljplaner utan att det i stället är mark- och miljödomstolen som gör det som första instans kommer att medföra att det geografiska avståndet mellan den enskilde och den som har att pröva överklagandet ökar. Detta kan ses som en nackdel för den enskilde. Samtidigt är det en fördel för enskilda att få tillgång till en domstolsprövning i ett tidigare skede än i dag. Det är vidare angeläget med en kort tidsprocess och att länsstyrelsens uppgifter renodlas.</P>
<P class="p218 ft19"><SPAN class="ft19">9.4</SPAN><SPAN class="ft35">Konsekvenser för företag</SPAN></P>
<P class="p219 ft2">Motsvarande förhållande som för enskilda gäller givetvis också för företag och för näringslivet i övrigt. Kortare handläggningstider medför att etablering kan komma till stånd tidigare än vad som är fallet i dag. Det innebär bl.a. att uppförande och färdigställande av ny bebyggelse för bostads- eller kontorsändamål kan ske i ett snabbare tempo.</P>
<P class="p220 ft4">Det risktagande som t.ex. byggföretagen tar begränsas genom att instansordningen blir kortare på så sätt att osäkerheten om ett visst projekt ska kunna genomföras eller inte minskar. Därmed kan det bli lättare för olika intressenter att förvärva mark och initiera en planläggning eftersom risken för en felaktig kapitalplacering blir mindre. Det öppnar samtidigt nya dörrar för små och medelstora företag som vill etablera sig på bygg- eller bostadsmarknaden. Förutsättningarna för att få nödvändiga krediter ökar liksom konkurrensen mellan olika aktörer som önskar delta i olika sam-</P>
<P class="p221 ft2">hällsbyggnadsprojekt. Uppbindning av personal som ska svara för ett pro-</P>
<P class="p222 ft2">43</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<P class="p70 ft10">Prop. 2015/16:55 jekts genomförande kan minimeras. Dessa förhållanden bör i sin tur leda till att kostnaderna för projektens genomförande minskar.</P>
<P class="p121 ft2">Motsvarande förhållande gäller för sådana kostnader som, oberoende av risktagandet, uppkommer till följd av ett projekts genomförande bromsas till följd av överklaganden av kommunala detaljplanebeslut. För varje månads förskjutning av en tänkt byggstart uppkommer räntekostnader för de investeringar som har gjorts i mark och i planeringsinsatser och i eventuell projektering. En förkortning av den tid som prövningen av ett överklagande tar innebär per automatik att de räntekostnader som belastar ett projekt kommer att minska. Även denna effekt bör kunna bidra till att öka konkurrensen och därmed ytterligare begränsa projektens genomförandekostnader.</P>
<P class="p203 ft4"><NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> har låtit genomföra en studie av konsekvenserna som utredningens förslag får för byggföretagen. Studien utgår från ett något annorlunda perspektiv än det ovan beskrivna. Utgångspunkten för studien är att fördelen med en snabbare process ur ett företags synvinkel är att intäkterna flyter in snabbare och att dessa därmed har ett högre nuvärde. Resultatet av den angivna studien kan uttryckas som det lägre pris som ett företag kan ta ut för en bostad och ändå få samma nuvärde av projektet om processen från antagandet av en detaljplan till byggstart kan kortas. Samtliga numerärt beräknade uppgifter i studien bygger på att den aktuelle byggherren vet att överklagandena kommer att avslås och att projektet kan genomföras, dock med en försenad byggstart.</P>
<P class="p204 ft2">I den kalkyl som studien bygger på har tidsåtgången till slutligt besked om byggstart beräknats kunna förkortas från i dag 24 månader till 18 månader i framtiden. Byggtiden är angiven till 12 månader. Vidare används i grundkalkylen ett realt avkastningskrav på 5 procent, en byggkostnad om 25 000 kronor per kvadratmeter och ett försäljningspris på 45 000 kronor per kvadratmeter.</P>
<P class="p133 ft2">Med nu nämnda utgångspunkter skulle den sänkning av försäljningspriset som ett byggföretag skulle kunna göra med bibehållen vinst uppgå till cirka 450 kronor per kvadratmeter, dvs. med i storleksordningen en procent. Med en lägre kalkylränta, vilken kan vara motiverad med hänsyn till den förhållandevis minskade risk för att kostnaderna kommer att öka eller betalningsviljan svikta, som ett snabbare förfarande medför, ökar den möjliga prissänkningen. Vid exempelvis en realränta på 4,5 procent kan prissänkningen beräknas uppgå till 1,8 procent.</P>
<P class="p133 ft2">I nämnda exempel har antagits att alla produktionsfaktorer kan utnyttjas effektivt även om väntetiden fram till byggstart är relativt lång och att det inte sker några förändringar i marknaderna som gör att den aktuella utformningen av projektet i lägre grad speglar efterfrågan på marknaden. För små och medelstora företag, som inte har möjlighet att driva flera projekt samtidigt och därför inte kan flytta sin personal mellan olika projekt i väntan på att beslut får laga kraft, är det sällan så att personalen kan utnyttjas effektivt när väntetiderna blir långa. Vidare leder långa väntetider i många fall till omprojekteringar med hänsyn till ett förändrat marknadsläge.</P>
<P class="p124 ft10">I studien har med vissa antaganden konsekvenserna av dessa båda faktorer studerats. Den möjliga prissänkningen i detta fall blir inte en procent utan ökar till 1,7 procent.</P>
<P class="p39 ft2">44</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<P class="p223 ft10">Som nämnts bygger den genomförda studien på att prövningen av över- Prop. 2015/16:55 klagaden i planprocessen kan förkortas med ett halvår. Den instansord-</P>
<P class="p94 ft2">ning som föreslås i denna proposition har bedömts medföra en något mindre tidsbesparing, <NOBR>tre–fyra</NOBR> månader, än den som redovisas i <NOBR>PBL-överklagande-</NOBR> utredningens betänkande. Sedan studien genomfördes har räntenivåerna vidare sjunkit. En samlad bedömning med utgångspunkt i utredningens redovisning och de förändringar som bör noteras är att det bör vara möjligt för en byggherre att med bibehållen vinst försälja ett objekt till ett pris som är <NOBR>1,5–2</NOBR> procent lägre om tiden för prövning av överklaganden av detaljplaner förkortades med tre månader.</P>
<P class="p224 ft2">Företag påverkas olika mycket beroende på om de är engagerade i att ta fram planer, om de bygger i enlighet med befintlig plan eller om de arbetar med ett byggprojekt enbart som ett uppdrag åt ett annat företag. Det finns inte några exakta uppgifter om hur många företag som kommer att påverkas av förslagen i denna proposition. I <NOBR>PBL-överklagandeutred-</NOBR> ningens betänkande anges att under 2013 var cirka 21 500 företag registrerade under näringsgrenen ”Entreprenör för bostadshus och andra byggnader” i Statistiska Centralbyråns statistik. Samtliga dessa företag kommer dock troligtvis inte att beröras av förslagen. Samma källa anger att 2013 var knappt 260 företag registrerade under näringsgrenen ”Utvecklare av byggprojekt”. Det rör sig här framför allt om större företag som har möjlighet att delta i arbetet med att ta fram en plan. Enligt uppgifter från Sveriges Byggindustrier har organisationen cirka 3 100 medlemsföretag. Ett stort antal av de nu nämnda företagen kommer att gagnas av en kortare instanskedja och en ökad förutsägbarhet när det gäller prövningen av ett överklagande.</P>
<P class="p225 ft23"><SPAN class="ft19">9.5</SPAN><SPAN class="ft22">Konsekvenser för bostads- och övrigt samhällsbyggande</SPAN></P>
<P class="p175 ft2">De positiva effekter som förslaget i denna proposition får för enskilda och för företag bör i slutändan vara till gagn för hela samhället. Kortare handläggningstider, ökad förutsägbarhet, mindre risker och snabbare processer leder till ökad konkurrens och bör därmed leda till lägre kostnader för de projekt som ska genomföras. Detta bör i slutändan även komma den enskilde konsumenten till del, t.ex. i form av lägre boendekostnader.</P>
<P class="p198 ft2">Att korta instanskedjan medför kortare genomströmningstider för överklagade beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen. En viktig effekt av detta är att byggstart kan ske tidigare, vilket gör att de åtgärder som planen avser, t.ex. infrastrukturprojekt eller ny bostadsbebyggelse, kan bli färdigställda tidigare. Detta har positiva konsekvenser på samhällsutvecklingen i stort.</P>
<P class="p226 ft4">I de områden där det råder bostadsbrist är en förkortning av byggprocessen för bostäder av stor vikt. Att bostäder kan byggas snabbare kan även leda till en viss ökad omsättning på bostadsmarknaden. Det får även en positiv effekt på arbetsmarknaden i områden med bostadsbrist, eftersom bristen på bostäder bl.a. påverkar möjligheten att rekrytera kompetent personal. Att bostäder kan byggas snabbare har dock störst vikt för</P>
<P class="p119 ft50">dem som är utan bostad eller flyttar runt mellan tillfälliga kontraktboenden.</P>
<P class="p227 ft2">45</P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<P class="p132 ft10">Prop. 2015/16:55 Bristen på bostäder medför även ökade kostnader i form av begränsad eller utebliven tillväxt, detta bl.a. till följd av att bristen bidrar till stigande bostadspriser samtidigt som den hämmar jobbtillväxten.</P>
<P class="p121 ft2">Ett tidigare genomförande av vissa samhällsviktiga infrastrukturprojekt kan leda till effekter i form av förbättrade och snabbare pendlingsmöjligheter eller säkrare vägar. Transportinfrastrukturkommittén har i sitt betänkande Effektivare planering av vägar och järnvägar (SOU 2010:57) gjort en samhällsekonomisk analys av tidigareläggande av infrastrukturprojekt. Ett års kortare tid för planeringsprocessen för samtlig ny transportinfrastrukturinvestering värderas i betänkandet till cirka 1,35 miljarder kronor. En totalt sett kortare tid för prövningen av överklagade beslut enligt plan- och bygglagen minskar också generellt sett osäkerheten om planerade åtgärder verkligen kan komma till stånd vilket bör kunna leda till ett bättre utnyttjande av investeringsmedel.</P>
<P class="p228 ft2">46</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr11 td66"><SPAN class="p103 ft1">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td20"><SPAN class="p229 ft1">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p13 ft2">Prop. 2015/16:55</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p230 ft23">Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)</P>
<P class="p231 ft51">13 kap. Överklagande</P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft52">2 a § </SPAN>Kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas till mark- och miljödomstolen.</P>
<P class="p232 ft2">Genom paragrafen, som är ny, ändras instansordningen för överklagande av kommunala beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser. Sådana beslut fick enligt den tidigare lydelsen av 3 § överklagas till länsstyrelsen, men genom ändringen får de överklagas till mark- och miljödomstolen.</P>
<P class="p11 ft2">Övervägandena finns i avsnitt 6.4.</P>
<P class="p233 ft4"><SPAN class="ft44">3 § </SPAN>Andra kommunala beslut enligt denna lag än de som avses i <NOBR>1–<SPAN class="ft12">2</SPAN></NOBR><SPAN class="ft12"> a </SPAN>§§ får överklagas <SPAN class="ft12">till </SPAN>länsstyrelsen.</P>
<P class="p234 ft10">Paragrafen har ändrats till följd av att 2 a § har införts. Se författningskommentaren till den paragrafen.</P>
<P class="p235 ft4"><SPAN class="ft44">8 § </SPAN>Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i <SPAN class="ft12">2 a, </SPAN>3, 5 och 6 §§ finns i 22 § förvaltningslagen (1986:223).</P>
<P class="p236 ft24">Paragrafen, som innehåller en upplysning, har ändrats genom att en hänvisning till 2 a § lagts till. Ändringen förklaras av att beslut som avses i 2 a § tidigare omfattades av 3 §. Se även författningskommentaren till 2 a §.</P>
<P class="p235 ft4"><SPAN class="ft44">9 § </SPAN>Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha underrättats enligt denna lag ger inte denne rätt att överklaga beslut som avses i <SPAN class="ft12">2 a, </SPAN>3, 5 och 6 §§.</P>
<P class="p118 ft10">Paragrafen har ändrats genom att en hänvisning till 2 a § lagts till. Ändringen förklaras av att beslut som avses i 2 a § tidigare omfattades av 3 §. Den nya hänvisningen innebär således ingen ändring i sak. Se även författningskommentaren till 2 a §.</P>
<P class="p232 ft4"><SPAN class="ft44">16 § </SPAN>Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i <SPAN class="ft12">2 a, </SPAN>3, 5 och 6 §§ finns i <NOBR>23–25</NOBR> §§ förvaltningslagen (1986:223).</P>
<P class="p95 ft53">Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt <NOBR>23–25</NOBR> §§ förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.</P>
<P class="p176 ft4">Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.</P>
<P class="p237 ft2">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<P class="p132 ft10">Prop. 2015/16:55 Paragrafens <SPAN class="ft9">första stycke </SPAN>har ändrats genom att en hänvisning till 2 a § lagts till. Ändringen förklaras av att beslut som avses i 2 a § tidigare omfattades av 3 §. Den nya hänvisningen innebär således ingen ändring i sak. Se även författningskommentaren till 2 a §.</P>
<P class="p238 ft4"><SPAN class="ft44">18 § </SPAN>Om länsstyrelsen enligt 11 kap. 12 § har beslutat att överpröva en kommuns beslut om ett lov eller förhandsbesked, får länsstyrelsen besluta att ett överklagande av samma kommunala beslut inte ska prövas förrän ärendet om överprövning enligt 11 kap. är slutligt avgjort.</P>
<P class="p239 ft2">Paragrafen har ändrats till följd av den nya bestämmelsen i 2 a §, som innebär att länsstyrelsen inte längre prövar överklaganden av beslut om detaljplaner eller områdesbestämmelser. Den tidigare hänvisningen till överprövning enligt 11 kap. 10 § har därför utgått.</P>
<P class="p240 ft2">Övervägandena finns i avsnitt 6.4.</P>
<P class="p241 ft11">Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p242 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft54">Denna lag träder i kraft den 1 juni 2016.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft54">Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som kommunen har meddelat före den 1 juni 2016.</SPAN></P>
<P class="p243 ft10">Av <SPAN class="ft9">punkt 2 </SPAN>följer att för överklagande av kommunala beslut som har meddelats innan den nya instansordningen träder ikraft, gäller äldre bestämmelser.</P>
<P class="p244 ft2">Övervägandena finns i avsnitt 8.</P>
<P class="p245 ft2">48</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p39 ft1">Sammanfattning av utredningens betänkande</P>
<P class="p152 ft19">Allmänt om uppdraget</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p39 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p181 ft2">Bilaga 1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p246 ft2"><NOBR>PBL-överklagandeutredningen</NOBR> har haft i uppdrag (dir. 2013:53) att se över möjligheterna att effektivisera processen för prövningen av kommunala beslut som har överklagats enligt plan- och bygglagen (2010:900), förkortad PBL. Syftet med uppdraget är att, med bibehållen rättssäkerhet, åstadkomma en effektivare prövningsordning.</P>
<P class="p247 ft2">Vårt uppdrag har omfattat att analysera om instanskedjan för överklagade kommunala beslut om planer, lov, förhandsbesked och tillsyn skulle kunna förkortas och om handläggningen av sådana överklaganden skulle kunna koncentreras till ett begränsat antal länsstyrelser. Vi har även haft i uppgift att se över möjligheterna att klaga på kommunala beslut enligt PBL, bl.a. i syfte att undersöka om de finns möjlighet att tydligt avgränsa sakägarkretsen alternativt begränsa klagorätten av beslut om lov eller förhandsbesked. Den sista delen a uppdraget har varit att studera vissa frågor som rör mark- och miljöprocessen, bl.a. frågan om det i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska läggas till bestämmelser om resning, återställand av försutten tid och klagan över domvilla.</P>
<P class="p248 ft23">Förändrad instansordning för överklagade plan- och byggbeslut</P>
<P class="p249 ft55">Detaljplaner och områdesbestämmelser ska överklagas direkt till mark- och miljödomstolarna</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p13 ft2">Vi föreslår att kommunala beslut om att anta, ändra eller upphäva detalj-</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p13 ft2">planer och områdesbestämmelser inte längre ska överklagas till läns-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">styrelserna utan direkt till mark- och miljödomstolarna. Vi bedömer att</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">detta leder till en effektivare prövningsordning och att den genomsnitt-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p13 ft2">liga tiden för prövningen av beslut som överklagas mer än instans kan</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">kortas med cirka 4,5 månader i genomsnitt. Det innebär att planbeslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">kan få laga kraft snabbare vilket leder till att t.ex. ansökningar om bygg-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p13 ft2">lov kan prövas tidigare.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p14 ft2">I dag överklagas länsstyrelsernas beslut om planer vidare till mark- och</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">miljödomstolarna i stor omfattning. Det är inte fråga om många beslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p13 ft2">utan under 2012 överklagades totalt 410 kommunala planbeslut till läns-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">styrelserna. Vi bedömer att reformen kommer att medföra en begränsad</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">målökning till mark- och miljödomstolarna och Mark- och miljööver-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p13 ft2">domstolen samt att mark- och miljödomstolarna kommer att få visst extra</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">arbete med planmålen som en följd av att domstolarna blir första över-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">klagandeinstans.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p14 ft2">Prövningen av överklagade kommunala beslut om detaljplaner och om-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">rådesbestämmelser skulle i och för sig kunna koncentreras till ett begränsat</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">antal länsstyrelser, men en sådan förändring skulle ge betydligt mindre</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td53"><SPAN class="p13 ft2">tidsvinster. Vi har därför kommit fram till att en förkortning av prövnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td53"><SPAN class="p13 ft2">kedjan för överklagade beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td9"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td53"><SPAN class="p13 ft2">genom att ta bort länsstyrelserna innebär störst effektivisering och vi be-</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td9"><SPAN class="p16 ft2">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td53"><SPAN class="p13 ft41"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr5 td67"><SPAN class="p13 ft2">Prop. 2015/16:55</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td68"><SPAN class="p13 ft4">dömer även att en sådan reform kan genomföras med bibehållen rättssäker-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td67"><SPAN class="p13 ft2">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td68"><SPAN class="p13 ft2">het.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p250 ft55">Överklagade beslut om bygglov, andra lov och tillsyn koncentreras till tolv länsstyrelser</P>
<P class="p251 ft2">Vi föreslår att prövningen av överklagade kommunala beslut om bygglov, marklov, rivningslov (lov) och förhandsbesked samt beslut enligt 10 och 11 kap. PBL (tillsyn) ska koncentreras till de länsstyrelser som har miljöprövningsdelegation. Det innebär att prövningen koncentreras till länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Dalarnas, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Därigenom kommer majoriteten av de uppräknade länsstyrelserna att pröva fler överklagade beslut om lov, förhandsbesked och tillsyn.</P>
<P class="p123 ft2">Vi bedömer att en koncentration av prövningen av överklagade beslut om lov, förhandsbesked och tillsyn är det bästa sättet att åstadkomma en effektivare prövningsordning för sådana beslut. Färre instanser i samma nivå bör ge stordriftsfördelar som lägre styckkostnader och enhetligare genomströmningstider över hela landet och kommer troligvis även innebära en utveckling mot en mer rationell och effektiv handläggning. Därmed bör tiden det tar för sådana beslut att vinna laga kraft bli kortare. Förslaget bör även leda till minskad sårbarhet för <NOBR>PBL-prövningen</NOBR> och ge ökade möjligheter till specialisering.</P>
<P class="p123 ft10">Vår bedömning är att koncentration av prövningen av överklagade beslut om lov, förhandsbesked och tillsyn är att föredra framför alternativet att besluten överklagas direkt till mark- och miljödomstolarna.</P>
<P class="p121 ft2">Det är fråga om betydligt fler beslut än antalet överklagade beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser. År 2012 överklagades cirka 3 500 beslut om lov, förhandsbesked och tillsyn till länsstyrelserna. Om dessa beslut överklagades direkt till de fem mark- och miljödomstolarna skulle det innebära en betydande målökning för domstolarna och det skulle även tillkomma merarbete vid handläggningen av sådana mål. En relativt sett stor andel av de överklagade besluten kräver att de kommunala nämnderna kontaktas för komplettering av materialet. Det är också vanligt med besök på platsen och det kan även finnas samband mellan prövningar av lov och förhandsbesked och prövningar enligt miljöbalken. En- ligt vår mening framstår därför inte en prövning efter överklagande vid fem mark- och miljödomstolar som första instans som effektiv. Det skulle dessutom innebära betydligt högre kostnader för prövningen av överklagade beslut om lov, förhandsbesked och tillsyn.</P>
<P class="p124 ft10">Vi anser att beslut enligt PBL och miljöbalken som har samband med varandra bör kunna prövas gemensamt även efter överklagande. Vi föreslår därför en möjlighet till överlämnande av ett överklagat beslut enligt miljöbalken som har samband med ett överklagat beslut enligt PBL så att prövningen av sådana beslut även kan samordnas i fortsättningen.</P>
<P class="p252 ft2">50</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr21 td69"><SPAN class="p13 ft19">Rätten att överklaga beslut enligt plan- och bygglagen</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td70"><SPAN class="p13 ft2">Prop. 2015/16:55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr13 td69"><SPAN class="p13 ft2">Utredningen har haft i uppdrag att se över möjligheten att överklaga beslut</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td70"><SPAN class="p13 ft2">Bilaga 1</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td70"><SPAN class="p13 ft37"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">om lov och förhandsbesked. Vi har kommit fram till att behovet av att för-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">ändra möjligheten att överklaga beslut om lov och förhandsbesked är be-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">gränsat. Enligt våra beräkningar överklagas endast cirka <NOBR>2,5–3,5</NOBR> procent</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">av de cirka 100 <NOBR>000–120</NOBR> 000 beslut i ärenden om lov och förhandsbe-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">sked som fattas per år. Den praxis som finns på området ger en god väg-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">ledning för bedömningen av vilka som har rätt att överklaga beslut om</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">lov och förhandsbesked, även om gränsdragningsfall givetvis kan upp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">komma. Det är dock svårt att komma ifrån eftersom det som besluten</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">gäller kan ha en så varierande påverkan på omgivningen. Vi har övervägt</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">möjligheten att i lag reglera de principer som utvecklats i praxis om rät-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">ten att överklaga beslut om lov och förhandsbesked. Mot bakgrund av</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">svårigheten att utforma en sådan reglering föreslår vi inte detta. Vi har</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">även analyserat tio alternativa modeller för att avgränsa möjligheten att</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">överklaga beslut om lov och förhandsbesked. Vi har kommit fram till att</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">ingen av modellerna uppfyller kravet på en effektivare prövning utan</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">inskränkningar i rättssäkerheten. Alternativen har i vart fall inte framstått</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">som bättre än dagens reglering.</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft2">Enligt 13 kap. 2 § första stycket 8 PBL får kommunala beslut inte över-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">klagas i den del de avser en fråga som redan är avgjord genom en detalj-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">plan, områdesbestämmelser eller ett förhandsbesked. Att se över be-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">stämmelsen har varit en del av vårt uppdrag. Vår bedömning är att be-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">stämmelsen fyller en viktig funktion som ett tydliggörande av att frågor</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">som är rättskraftigt avgjorda genom t.ex. en detaljplan inte kan prövas på</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">nytt vid prövningen av ett bygglov. Vi har inte funnit några möjligheter</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">till författningsmässiga förtydliganden av bestämmelsen som skulle</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">kunna leda till en effektivare prövningsordning för överklagade PBL-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">beslut.</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p14 ft2">Vi har även övervägt möjligheten att införa en avgift vid överklagande</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">av <NOBR>PBL-beslut.</NOBR> Vår bedömning är att fördelarna med en sådan avgift inte</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">överväger nackdelarna. Även om en avgift troligtvis skulle ha en viss</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">effekt på antalet överklaganden är det mycket osäkert hur stor denna</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">effekt skulle vara. Det är svårt att utforma ett system som skulle minska</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">antalet s.k. okynnesöverklaganden, utan att personer som har ett berätti-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">gat intresse av att få sin sak prövad avstår från att överklaga av ekono-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">miska skäl. Systemet skulle även leda till ökad administration för dom-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">stolarna samt i vissa fall riskera att förlänga tiden för prövningen av över-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><SPAN class="p13 ft2">klagade <NOBR>PBL-beslut.</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td69"><SPAN class="p13 ft19">Ändringar i lagen om mark- och miljödomstolar</SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td69"><SPAN class="p13 ft2">Lagen om mark- och miljödomstolar saknar bestämmelser om särskilda</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">rättsmedel, dvs. prövningen av ansökan om resning, återställande av för-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">sutten tid eller klagan över domvilla. Vi föreslår att det i lagen om mark-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">och miljödomstolar ska införas ett nytt kapitel som reglerar prövningen</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">av särskilda rättsmedel. Enligt förslaget ska Mark- och miljööverdom-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td70"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td69"><SPAN class="p13 ft2">stolen pröva mål om särskilda rättsmedel mot mark- och miljödomstolens</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr0 td70"><SPAN class="p16 ft2">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td69"><SPAN class="p13 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p39 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p181 ft2">Bilaga 1</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p64 ft2">domar och beslut samt mot beslut som vid överklagande till domstol skulle ha prövats av mark- och miljödomstol. Det innebär att Mark- och miljööverdomstolen även ska pröva dessa frågor i förhållande till <NOBR>miljö-,</NOBR> fastighets- och <NOBR>PBL-beslut</NOBR> som kan men inte har överklagats till mark- och miljödomstol. Detta gäller både beslut som först överklagas till länsstyrelse och därefter kan överklagas vidare till mark- och miljödomstol och beslut som överklagas direkt till mark- och miljödomstol. Vi föreslår att Mark- och miljööverdomstolen ska pröva mål om särskilda rättsmedel i en sammansättning med tre lagfarna domare.</P>
<P class="p253 ft10">I lagen om mark- och miljödomstolar finns det inte några bestämmelser om sammanläggning av mål. Vi föreslår att det i lagen införs en bestämmelse som möjliggör sammanläggning av mål eller ärenden som handläggs enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden om en sammanläggning är lämplig.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p254 ft19">Konsekvenserna av utredningens förslag</P>
<P class="p239 ft2">Våra förslag kommer framför allt att medföra konsekvenser för länsstyrelserna. Samtliga länsstyrelser påverkas av förslaget att länsstyrelserna inte längre ska pröva överklagade kommunala beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser. Majoriteten av länsstyrelserna kommer även påverkas av förslaget att prövningen av överklagade kommunala beslut om lov, förhandsbesked och tillsyn ska koncentreras till de länsstyrelser som har miljöprövningsdelegation.</P>
<P class="p123 ft2">Förslagen får till följd att länsstyrelserna i Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Blekinge, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs och Jämtlands län inte längre kommer att pröva överklagade kommunala beslut enligt PBL. Dessa nio länsstyrelser blir på grund av detta av med arbetsuppgifter motsvarande ungefär ett årsarbete per länsstyrelse för uppgifter som normalt hanteras av jurister. Det innebär att de ovan nämnda länsstyrelserna på sikt kan komma att förlora viss juristkompetens inom <NOBR>PBL-området.</NOBR> Förslaget innebär dock inte att dessa länsstyrelser helt kommer förlora sin <NOBR>PBL-kompetens</NOBR> eftersom länsstyrelserna kommer att ha kvar sina samråds- och tillsynsroller i plan- och byggfrågor.</P>
<P class="p123 ft2">För mark- och miljödomstolarnas del innebär förslagen en ökning av antalet mål som gäller detaljplaner och områdesbestämmelser. Förslaget innebär att mark- och miljödomstolarna tillsammans skulle få in cirka <NOBR>400–500</NOBR> planmål per år, vilket motsvarar en ökning med <NOBR>140–180</NOBR> mål per år. Dessutom tillkommer ett merarbete i mark- och miljödomstolarna på grund av att domstolarna får pröva besluten som första överklagandeinstans t.ex. på grund av att utvecklade domskäl får skrivas i större utsträckning. Vidare kommer förslaget även att medföra en målökning för Mark- och miljööverdomstolen.</P>
<P class="p123 ft10">Våra förslag syftar till att den totala tiden för prövningen av överklagade <NOBR>PBL-beslut</NOBR> kortas. En viktig effekt av detta är att byggprojekt kan påbörjas tidigare, vilket gör att de åtgärder som de överklagade detaljplanerna eller byggloven avser, t.ex. bostadsbebyggelse, kan bli fär-</P>
<P class="p254 ft50">diga tidigare. Detta har positiva konsekvenser för byggföretag, fastig-</P>
<P class="p39 ft2">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p64 ft10">hetsägare, enskilda och kommuner, dvs. alla som har intresse av att det byggs och därmed påverkas bostadsmarknaden och samhällsutvecklingen i stort i gynnsam riktning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p69 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p255 ft2">Bilaga 1</P>
<P class="p256 ft2">53</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p257 ft2">Bilaga 2</P>
<P class="p258 ft2">54</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft1">Utredningens lagförslag (delvis)</P>
<P class="p259 ft23">Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)</P>
<P class="p260 ft2">Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900)</P>
<P class="p85 ft10"><SPAN class="ft9">dels </SPAN>att 13 kap. 3, 8, 9, 16 och 18 §§ samt att rubriken till 16 kap. ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p85 ft7"><SPAN class="ft57">dels </SPAN>att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 13 kap. 2 a § och 16 kap. 12 a §, samt närmast före 16 kap. 12 a § en ny rubrik av följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p13 ft3">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td18"><SPAN class="p24 ft3">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td20"><SPAN class="p25 ft11">13 kap.</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td18"><SPAN class="p24 ft3">2 a §</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td18"><SPAN class="p26 ft3">Kommunala beslut att</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td19"><SPAN class="p16 ft12">anta,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p24 ft3">ändra eller upphäva en detaljplan</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td18"><SPAN class="p24 ft3">eller områdesbestämmelser</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td19"><SPAN class="p16 ft3">får</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p24 ft3">överklagas hos mark- och miljö-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p24 ft3">domstol.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td18"><SPAN class="p27 ft2">3 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft2">Andra kommunala beslut enligt</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p16 ft2">Andra kommunala beslut enligt</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p13 ft2">denna lag än de som avses i 1 <SPAN class="ft3">och</SPAN></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><SPAN class="p24 ft2">denna lag än de som avses i <NOBR>1–<SPAN class="ft3">2</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> a</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft2">2 §§ får överklagas hos länsstyrel-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p24 ft2">§§ får överklagas hos länsstyrel-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p13 ft2">sen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p24 ft2">sen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td18"><SPAN class="p27 ft2">8 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft2">Bestämmelser om vem som får</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p16 ft2">Bestämmelser om vem som får</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p13 ft2">överklaga beslut som avses i 3, 5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><SPAN class="p24 ft2">överklaga beslut som avses i <SPAN class="ft3">2 a</SPAN>,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft2">och 6 §§ finns i 22 § förvaltnings-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p24 ft2">3, 5 och 6 §§ finns i 22 § förvalt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td17"><SPAN class="p13 ft2">lagen (1986:223).</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td18"><SPAN class="p24 ft2">ningslagen (1986:223)</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td17"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td18"><SPAN class="p27 ft2">9 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft2">Enbart det förhållandet att någon</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p16 ft2">Enbart det förhållandet att någon</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p13 ft2">har underrättats eller ska ha under-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><SPAN class="p24 ft2">har underrättats eller ska ha under-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft2">rättats enligt denna lag ger inte</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p24 ft2">rättats enligt denna lag ger inte</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft2">denne rätt att överklaga beslut som</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p24 ft2">denne rätt att överklaga beslut som</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p13 ft2">avses i 3, 5 och 6 §§.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p24 ft2">avses i <SPAN class="ft3">2 a</SPAN>, 3, 5 och 6 §§.</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr15 td20"><SPAN class="p29 ft2">16 §</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p14 ft2">Bestämmelser om överklagande</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p16 ft2">Bestämmelser om överklagande</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p13 ft2">av ett beslut som avses i 3, 5 och</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td21"><SPAN class="p24 ft2">av ett beslut som avses i <SPAN class="ft3">2 a</SPAN>, 3, 5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p13 ft2">6 §§ finns i <NOBR>23–25</NOBR> §§ förvaltnings-</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td21"><SPAN class="p24 ft2">och 6 §§ finns i <NOBR>23–25</NOBR> §§ förvalt-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td17"><SPAN class="p13 ft2">lagen (1986:223).</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td18"><SPAN class="p24 ft2">ningslagen (1986:223).</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td19"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft2">Om </SPAN><SPAN class="ft3">en </SPAN><SPAN class="ft2">länsstyrelse enligt 11 kap. 10 § har beslutat att överpröva en kommuns beslut om en detaljplan eller områdesbestämmelser, får </SPAN><SPAN class="ft3">mark- och miljödomstolen </SPAN><SPAN class="ft2">besluta att ett överklagande av samma kommunala beslut inte ska prövas förrän ärendet om överprövning enligt 11 kap. är slutligt avgjort.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft3">Om en länsstyrelse enligt 11 kap. 12 § har beslutat att överpröva en byggnadsnämnds beslut om ett lov eller förhandsbesked, får den länsstyrelse som ska pröva ett överklagande av beslutet om lov eller förhandsbesked besluta att överklagandet inte ska prövas förrän ärendet om överprövning enligt 11 kap. är slutligt avgjort.</SPAN></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr8 td21"><SPAN class="p37 ft2">Tiden för överklagande av ett</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td17"><SPAN class="p16 ft2">Tiden för överklagande av ett</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p37 ft3"><SPAN class="ft2">beslut </SPAN>att anta, ändra eller upp-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft3"><SPAN class="ft2">beslut </SPAN>som avses i 2 a § <SPAN class="ft2">räknas</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p37 ft3">häva en detaljplan eller områdes-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft2">dock från den dag då beslutet eller</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p37 ft2"><SPAN class="ft3">bestämmelser </SPAN>räknas dock från den</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft2">justeringen av protokollet över be-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p37 ft2">dag då beslutet eller justeringen av</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft2">slutet har tillkännagetts på kom-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p37 ft2">protokollet över beslutet har till-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft2">munens anslagstavla. När beslutet</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p37 ft2">kännagetts på kommunens an-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft2">har fattats av kommunfullmäktige,</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p37 ft2">slagstavla. När beslutet har fattats</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft2">ska det som enligt <NOBR>23–25</NOBR> §§ för-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p37 ft2">av kommunfullmäktige, ska det</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft2">valtningslagen gäller i fråga om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td21"><SPAN class="p37 ft2">som enligt <NOBR>23–25</NOBR> §§ förvaltnings-</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td17"><SPAN class="p16 ft2">den myndighet som har meddelat</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p37 ft2">lagen gäller i fråga om den myn-</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p16 ft2">beslutet i stället gälla kommunsty-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td21"><SPAN class="p37 ft2">dighet som har meddelat beslutet i</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p261 ft2">relsen.</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td21"><SPAN class="p262 ft50">stället gälla kommunstyrelsen.</SPAN> </TD>
<TD class="tr33 td17"><SPAN class="p13 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft10">Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.</P>
<P class="p263 ft10">18 § Om länsstyrelse<SPAN class="ft9">n </SPAN>enligt 11 kap.</P>
<P class="p264 ft2">10 <SPAN class="ft3">eller 12 § </SPAN>har beslutat att överpröva en kommuns beslut om en detaljplan eller områdesbestämmelser <SPAN class="ft3">eller ett lov eller förhandsbesked, </SPAN>får <SPAN class="ft3">länsstyrelsen </SPAN>besluta att ett överklagande av samma kommunala beslut inte ska prövas förrän ärendet om överprövning enligt 11 kap. är slutligt avgjort.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p69 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p255 ft2">Bilaga 2</P>
<P class="p256 ft2">55</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H3035556x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr8 td67"><SPAN class="p13 ft2">Prop. 2015/16:55</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td71"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td72"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td67"><SPAN class="p13 ft2">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td71"><SPAN class="p13 ft11">16 kap. Bemyndiganden</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td72"><SPAN class="p13 ft11">16 kap. Bemyndiganden m.m.</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft58">Föreskrifter om behörig länsstyrelse</P>
<P class="p266 ft3">12 a §</P>
<P class="p267 ft9">Regeringen meddelar föreskrifter om vilka länsstyrelser som prövar överklagade kommunala beslut enligt 13 kap. 3 §.</P>
<P class="p268 ft2">1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.</P>
<P class="p133 ft10">2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ärenden avseende överklagade kommunala beslut som har inletts hos en länsstyrelse före ikraftträdandet.</P>
<P class="p269 ft2">56</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p39 ft1">Förteckning över remissinstanserna</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p39 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p181 ft2">Bilaga 3</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p94 ft2">Högsta domstolen, Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen), Nacka tingsrätt (mark- och miljödomstolen), Växjö tingsrätt (mark- och miljödomstolen), Vänersborgs tingsrätt (mark- och miljödomstolen), Ös- tersunds tingsrätt (mark- och miljödomstolen), Umeå tingsrätt (mark- och miljödomstolen), Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Domstolsverket, Boverket, Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Statskontoret, Konkurrensverket, Lunds universitet, Stockholms universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Tillväxtverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Regelrådet, Fi 2012:07 Utredningen om en kommunallag för framtiden, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Huddinge kommun, Stockholms kommun, Österåkers kommun, Tierps kommun, Nyköpings kommun, Linköpings kommun, Älmhults kommun, Oskarshamns kommun, Gotlands kommun, Ronneby kommun, Simrishamns kommun, Malmö kommun, Höörs kommun, Kungsbacka kommun, Marks kommun, Göteborgs kommun, Åmåls kommun, Uddevalla kommun, Sunne kommun, Filipstads kommun, Hallsbergs kommun, Västerås kommun, Borlänge kommun, Bergs kommun, Sollefteå kommun, Strömsunds kommun, Åsele kommun, Umeå kommun, Kiruna kommun, Luleå kommun, Byggherrarna i Sverige AB, Fastighetsägarna i Sverige AB, Föreningen för samhällsplanering, Hyresgästföreningen Riksförbundet, IKEM, Jernkontoret, Naturskyddsföreningen, Näringslivets Regelnämnd, Riksförbundet enskilda vägar, Samhällsbyggarna, SmåKom, Skogsindustrierna, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Arkitekter, Sveriges Byggindustrier, Swedavia AB och Villaägarnas Riksförbund.</P>
<P class="p270 ft42">Utöver de remissinstanser som angivits ovan har synpunkter inkommit från:</P>
<P class="p271 ft2">Stockholms Handelskammare.</P>
<P class="p272 ft2">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p83 ft2">Prop. 2015/16:55</P>
<P class="p257 ft2">Bilaga 4</P>
<P class="p258 ft2">58</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p39 ft1">Lagrådets yttrande</P>
<P class="p152 ft2">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2015-10-08</NOBR></P>
<P class="p273 ft7"><SPAN class="ft43">Närvarande: </SPAN>F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Anita Saldén Enérus och Agneta Bäcklund.</P>
<P class="p274 ft11">En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser</P>
<P class="p275 ft10">Enligt en lagrådsremiss den 1 oktober 2015 (Näringsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).</P>
<P class="p276 ft10">Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Carl Winnberg, biträdd av kanslirådet Ivar Frostenson.</P>
<P class="p130 ft2"><SPAN class="ft3">Lagrådet </SPAN>lämnar förslaget utan erinran.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p13 ft1">Näringsdepartementet</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td14"><SPAN class="p13 ft2">Prop. 2015/16:55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td69"><SPAN class="p13 ft2">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 november 2015</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td14"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td69"><SPAN class="p13 ft2">Närvarande: statsministern S Löfven, ordförande, och statsråden</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">Å Romson, M Wallström, Y Johansson, M Johansson, K Persson,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td69"><SPAN class="p13 ft2">P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, Å Regnér, M Andersson,</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td14"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td69"><SPAN class="p13 ft2">A Ygeman, A Johansson, P Bolund, M Kaplan, A Bah Kuhnke,</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td69"><SPAN class="p13 ft2">A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, A Hadzialic</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td14"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td69"><SPAN class="p13 ft2">Föredragande: statsrådet M Kaplan</SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td73"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td74"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td14"><SPAN class="p13 ft5"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft10">Regeringen beslutar proposition 2015/16:55 En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser</P>
<P class="p278 ft2">59</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
11Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).BifallBifall2015/16:CU16CUBBordlagd2015-12-01 00:00:00inträffat0behandlingINLInlämnad2015-12-01 00:00:00inträffat0behandlingHÄNHänvisad2015-12-02 00:00:00inträffat0behandlingMOTMotionstid slutar2015-12-16 00:00:00inträffat0behandling0218878014918Stefan LöfvenS1Statsråd10116084827614Mehmet KaplanMP2Statsråd2inlamnatavInlämnat avNäringsdepartementetH303552018-06-04 10:15:51statustextstatustextÄrendet är avslutatH303552017-10-17 17:12:25tilldelatTilldelatCivilutskottetH303552018-06-04 10:15:51H30355prop_201516__55.pdf295432pdfEn kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelser https://data.riksdagen.se/fil/7330624B-4C3C-4076-BDA9-F3C23CD08840behandlas_i2015/16:CU16H301CU16bet2015/16CU16En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelserbetBetänkandeföljdmotionav Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L)<br />med anledning av prop. 2015/16:55 En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelserH3023293mot2015/163293med anledning av prop. 2015/16:55 En kortare instanskedja för detaljplaner och områdesbestämmelserav Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, L)motMotion