4452678 H303128 2015/16 128 prop prop prop Proposition 2015/16:128 Proposition Proposition Arbetsmarknadsdepartementet AU 128 0 2016-03-15 00:00:00 2018-06-04 10:15:55 2016-03-15 00:00:00 Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden Klar html-ec prop-RIM 4a2e4198-f82e-4c3a-bcd0-d15288a5ea41 https://data.riksdagen.se/dokument/H303128/text https://data.riksdagen.se/dokument/H303128 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H303128 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_1 #dimg1z{position:absolute;top:0px;left:462px;z-index:-1;width:54px;height:97px;} #page_1 #dimg1 #img1 {width:54px;height:97px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 909px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_7 #dimg1z{position:absolute;top:238px;left:63px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_7 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_11 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_15 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_16 #dimg1z{position:absolute;top:124px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:23px;} #page_16 #dimg1 #img1 {width:394px;height:23px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_17 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:39px;} #page_17 #dimg1 #img1 {width:394px;height:39px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_21 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_23 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_25 #dimg1z{position:absolute;top:514px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:38px;} #page_25 #dimg1 #img1 {width:394px;height:38px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_28 #dimg1z{position:absolute;top:672px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:39px;} #page_28 #dimg1 #img1 {width:394px;height:39px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_31 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_31 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_32 #dimg1z{position:absolute;top:160px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:100px;} #page_32 #dimg1 #img1 {width:394px;height:100px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_33 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_33 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_37 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_39 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_39 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_45 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_45 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:388px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:39px;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:394px;height:39px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:50px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:100px;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:394px;height:100px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_51 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_51 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_52 #dimg1z{position:absolute;top:446px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:70px;} #page_52 #dimg1 #img1 {width:394px;height:70px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:54px;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:394px;height:54px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_61 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_61 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:619px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:100px;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:394px;height:100px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:528px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:54px;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:394px;height:54px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_71 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_71 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_73 #dimg1z{position:absolute;top:204px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:147px;} #page_73 #dimg1 #img1 {width:394px;height:147px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_75 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:699px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:39px;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:394px;height:39px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_77 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:256px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:100px;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:394px;height:100px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:405px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:54px;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:394px;height:54px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:483px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:116px;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:394px;height:116px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_82 #dimg1z{position:absolute;top:129px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:70px;} #page_82 #dimg1 #img1 {width:394px;height:70px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:210px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:39px;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:394px;height:39px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_95 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_95 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_98 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_98 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_105 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_105 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_111 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_111 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_111 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_111 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_112 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_112 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_112 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_112 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_114 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_114 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_114 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_114 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_115 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_115 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_115 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_115 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_116 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_116 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_116 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_116 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_116 #dimg1z{position:absolute;top:723px;left:126px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_116 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_117 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_117 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_117 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_117 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_117 #dimg1z{position:absolute;top:524px;left:63px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_117 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_118 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_118 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_118 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_118 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_121 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;} #page_121 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_121 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_121 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_122 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_122 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_122 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_122 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_123 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_123 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_124 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_124 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_124 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_124 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_124 #dimg1z{position:absolute;top:555px;left:126px;z-index:-1;width:123px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_124 #dimg1 #img1 {width:123px;height:1px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_126 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_126 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_127 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_127 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_128 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_128 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_130 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_130 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_131 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_131 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_131 #dimg1z{position:absolute;top:234px;left:0px;z-index:-1;width:112px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_131 #dimg1 #img1 {width:112px;height:1px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft3{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 3px;} .ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft7{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft8{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft9{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 0px;} .ft11{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 238px;l-h: 0px;} .ft12{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 295px;l-h: 0px;} .ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft14{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 15px;} .ft15{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 15px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;position: relative; bottom: -6px;} .ft17{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft18{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft19{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft20{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft21{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;} .ft22{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft23{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: 3px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;position: relative; bottom: -3px;} .ft26{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft27{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft28{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft29{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft30{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft31{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;position: relative; bottom: 5px;} .ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft33{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft34{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 23px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft36{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft39{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft40{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft41{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft42{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft43{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 17px;} .ft44{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft45{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 15px;} .ft46{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft47{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft48{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft49{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft50{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft51{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft52{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft53{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft54{font: 12px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 15px;} .ft55{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 30px;l-h: 19px;} .ft56{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;} .ft57{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 31px;l-h: 19px;} .ft58{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 23px;l-h: 17px;} .ft59{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 22px;l-h: 17px;} .ft60{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft61{font: 12px 'Symbol' !important;l-h: 16px;} .ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft63{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 15px;} .ft64{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p11{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p12{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p16{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p28{text-align: left;margin-top: 667px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p52{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 496px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p60{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p67{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p68{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p69{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p70{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px !important;} .p73{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p74{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p76{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p79{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p82{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p84{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p85{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p88{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p89{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p90{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p94{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p95{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p101{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p103{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p104{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p114{text-align: left;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p118{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p119{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p120{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p121{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p125{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p126{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p127{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p128{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p129{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p130{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p131{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p135{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p142{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p145{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p146{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p147{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p149{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 189px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p154{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p157{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p158{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p159{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p166{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p168{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p181{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p183{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p184{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p185{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p186{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p187{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p191{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p193{text-align: left;padding-right: 189px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p203{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p205{text-align: left;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p224{text-align: left;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p227{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p229{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p231{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p234{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p236{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p238{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p239{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p240{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p243{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p254{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p257{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 294px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p268{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p275{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p279{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p280{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p305{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p319{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p321{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p323{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p346{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 84px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;margin-top: 328px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p391{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p392{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p393{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p395{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p401{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px !important;} .p405{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p406{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p407{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p408{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p409{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p410{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p411{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p412{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p413{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p415{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p416{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p417{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 475px;margin-bottom: 0px !important;} .p418{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p419{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p420{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p421{text-align: left;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p422{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p423{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p424{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p427{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p428{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p429{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p430{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p431{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p432{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 737px;margin-bottom: 0px !important;} .p434{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p435{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p436{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p437{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p438{text-align: left;padding-left: 300px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p439{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p440{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px !important;} .p441{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p442{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p443{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p444{text-align: left;padding-left: 460px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p445{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p446{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p447{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px !important;} .p448{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p449{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p450{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p453{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p454{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p455{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p456{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p457{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p458{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p459{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p460{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p461{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p462{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p463{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 329px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 532px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;} .td60{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;} .td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td67{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td68{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 469px;vertical-align: bottom;} .td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 432px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 383px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 242px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 464px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 372px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 525px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 460px;vertical-align: bottom;} .td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;} .td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;} .td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;} .td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;} .td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;} .td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;} .td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;} .td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;} .td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;} .td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;} .td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;} .td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;} .td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;} .td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;} .td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;} .td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 23px;} .tr1{heightzzz: 3px;} .tr2{heightzzz: 15px;} .tr3{heightzzz: 16px;} .tr4{heightzzz: 24px;} .tr5{heightzzz: 9px;} .tr6{heightzzz: 22px;} .tr7{heightzzz: 744px;} .tr8{heightzzz: 0px;} .tr9{heightzzz: 681px;} .tr10{heightzzz: 376px;} .tr11{heightzzz: 254px;} .tr12{heightzzz: 223px;} .tr13{heightzzz: 192px;} .tr14{heightzzz: 18px;} .tr15{heightzzz: 17px;} .tr16{heightzzz: 14px;} .tr17{heightzzz: 25px;} .tr18{heightzzz: 44px;} .tr19{heightzzz: 26px;} .tr20{heightzzz: 11px;} .tr21{heightzzz: 20px;} .tr22{heightzzz: 27px;} .tr23{heightzzz: 33px;} .tr24{heightzzz: 19px;} .tr25{heightzzz: 12px;} .tr26{heightzzz: 13px;} .tr27{heightzzz: 5px;} .tr28{heightzzz: 6px;} .tr29{heightzzz: 7px;} .tr30{heightzzz: 36px;} .tr31{heightzzz: 10px;} .tr32{heightzzz: 21px;} .tr33{heightzzz: 28px;} .tr34{heightzzz: 8px;} .tr35{heightzzz: 45px;} .tr36{heightzzz: 31px;} .tr37{heightzzz: 30px;} .t0{width: 552px;margin-top: 14px;f:20px 'Verdana' !important;} .t1{width: 555px;margin-leftZ: 1px;margin-top: 27px;f:13px 'Verdana' !important;} .t2{width: 1026px;margin-leftZ: 114px;margin-top: 18px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 1010px;margin-leftZ: 114px;f:13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 982px;margin-leftZ: 140px;f:1px 'Verdana' !important;} .t5{width: 595px;margin-leftZ: 246px;f:13px 'Verdana' !important;} .t6{width: 595px;margin-leftZ: 189px;f:13px 'Verdana' !important;} .t7{width: 711px;margin-leftZ: 140px;f:13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 471px;margin-leftZ: 144px;f:13px 'Verdana' !important;} .t9{width: 431px;margin-leftZ: 68px;margin-top: 4px;f:13px 'Verdana' !important;} .t10{width: 402px;margin-leftZ: 94px;f:13px 'Verdana' !important;} .t11{width: 347px;margin-leftZ: 144px;f:13px 'Verdana' !important;} .t12{width: 431px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;} .t13{width: 347px;margin-leftZ: 144px;f:13px 'Verdana' !important;} .t14{width: 431px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;} .t15{width: 419px;f:20px 'Verdana' !important;} .t16{width: 555px;margin-leftZ: 68px;f:20px 'Verdana' !important;} .t17{width: 555px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;} .t18{width: 557px;f:13px 'Verdana' !important;} .t19{width: 432px;margin-leftZ: 114px;f:13px 'Verdana' !important;} .t20{width: 555px;f:20px 'Verdana' !important;} .t21{width: 555px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;} .t22{width: 564px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t23{width: 564px;f:13px 'Verdana' !important;} .t24{width: 555px;f:17px 'Verdana' !important;} .t25{width: 555px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t26{width: 420px;margin-leftZ: 131px;margin-top: 11px;f:13px 'Verdana' !important;} .t27{width: 564px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t28{width: 555px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t29{width: 555px;margin-top: 25px;f:13px 'Verdana' !important;} .t30{width: 555px;margin-leftZ: 68px;f:17px 'Verdana' !important;} .t31{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;} .t32{width: 555px;margin-top: 11px;f:13px 'Verdana' !important;} .t33{width: 509px;margin-leftZ: 6px;f:17px 'Verdana' !important;} .t34{width: 555px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;} .t35{width: 563px;margin-top: 8px;f:13px 'Verdana' !important;} .t36{width: 564px;margin-top: 31px;f:13px 'Verdana' !important;} .t37{width: 399px;margin-leftZ: 6px;f:20px 'Verdana' !important;} .t38{width: 555px;margin-top: 21px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t39{width: 555px;margin-top: 7px;f:13px 'Verdana' !important;} .t40{width: 572px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t41{width: 572px;f:13px 'Verdana' !important;} .t42{width: 572px;margin-top: 6px;f:13px 'Verdana' !important;} .t43{width: 555px;margin-top: 20px;f:13px 'Verdana' !important;} .t44{width: 570px;margin-top: 22px;f:13px 'Verdana' !important;} .t45{width: 336px;margin-leftZ: 68px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t46{width: 432px;margin-top: 16px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t47{width: 432px;margin-leftZ: 127px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;} .t48{width: 557px;margin-leftZ: 13px;f:13px 'Verdana' !important;} .t49{width: 335px;margin-leftZ: 127px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t50{width: 432px;margin-leftZ: 127px;f:13px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H3031281x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2015/16:128</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Ett särskilt skydd mot repressalier</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">för arbetstagare som slår larm</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">2015/16:128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">om allvarliga missförhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p3 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p4 ft4">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P> <P class="p5 ft4">Stockholm den 10 mars 2016</P> <P class="p6 ft5">Stefan Löfven</P> <P class="p7 ft5">Ylva Johansson</P> <P class="p8 ft4">(Arbetsmarknadsdepartementet)</P> <P class="p9 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">I propositionen föreslås en ny lag om särskilt skydd mot repressalier för</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">som utsätts för en repressalie av sin arbetsgivare i strid med den lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft4">ska ha rätt till skadestånd. Även inhyrda som slår larm om allvarliga</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">missförhållanden i inhyrarens verksamhet ska omfattas av repressalie-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">skyddet. Förslaget innebär inte någon inskränkning av det skydd som kan</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft4">gälla på annan grund. Det ger inte heller någon självständig rätt att slå</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">larm. Lagen föreslås vara tvingande till arbetstagarens fördel.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p10 ft4">Det ska vara fråga om ett larm om allvarliga missförhållanden i arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">givarens verksamhet. Med detta avses brott med fängelse i straffskalan</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">eller därmed jämförliga missförhållanden. Det ska vara tillräckligt med</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">konkreta misstankar om sådana missförhållanden. Vid interna larm</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft4">behöver inte några ytterligare krav vara uppfyllda för att skyddet mot</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">repressalier ska inträda enligt förslaget. Detsamma föreslås gälla vid larm</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft4">till den egna arbetstagarorganisationen. Vid externa larm, dvs. när arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">tagaren offentliggör uppgifter eller lämnar uppgifter för offentliggörande,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">eller slår larm genom att vända sig till en myndighet, föreslås att det ska</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">krävas att han eller hon haft fog för påståendet om allvarliga miss-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft4">förhållanden. Som utgångspunkt ska arbetstagaren också först ha larmat</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">internt utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder. I vissa situationer</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p3 ft4">ska det dock inte krävas att arbetstagaren först har slagit larm internt.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">Enligt förslaget ska lagens skydd mot repressalier inte gälla om en</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare begår brott genom att slå larm.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p10 ft4">Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p11 ft4">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p13 ft1">Innehållsförteckning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr2 td6"><SPAN class="p11 ft4">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td7"><SPAN class="p14 ft4">Förslag till riksdagsbeslut .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p11 ft4">4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p11 ft4">2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p14 ft4">Lagtext</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p11 ft7">..............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p11 ft4">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft8">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td9"><SPAN class="p3 ft9">Förslag till lag om särskilt skydd mot repressalier för</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft9">arbetstagare som slår larm om allvarliga</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p3 ft10">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p11 ft10">................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft9">missförhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft10">5</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p15 ft9"><SPAN class="ft10">2.2</SPAN><SPAN class="ft11">Förslag till lag om ändring i offentlighets- och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr9 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td11"><SPAN class="p3 ft9">sekretesslagen (2009:400) ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p11 ft10">8</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td13"><SPAN class="p3 ft9">3 Ärendet och dess beredning ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td13"><SPAN class="p3 ft9">4 En ny lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td13"><SPAN class="p3 ft9">som slår larm om allvarliga missförhållanden ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft9">4.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft9">Skyddet mot repressalier för arbetstagare som slår</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft9">larm behöver förstärkas ......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft9">4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft9">En ny lag</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p11 ft10">..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">16</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft9">4.3</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft9">Lagens tillämpningsområde .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft9">4.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft9">Ett särskilt skydd mot repressalier vid</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p11 ft10">..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft9">sidan av befintligt skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft9">4.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft9">Ett skydd vid larm om missförhållanden i</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p11 ft10">...............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft9">arbetsgivarens verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">25</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft9">4.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft9">Lagen ska gälla alla arbetstagare och alla</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p11 ft10">.....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft9">arbetsgivare</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">28</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p11 ft10">4.3.4 ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft9">Även inhyrda ska omfattas</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">32</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft9">4.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft9">Endast larm om allvarliga</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p11 ft10">........................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft9">missförhållanden ska omfattas</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft9">4.4</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft9">Lagen ska .........vara tvingande till arbetstagarens fördel</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">47</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p15 ft9"><SPAN class="ft10">4.5</SPAN><SPAN class="ft11">Ett skydd mot repressalier på grund av larm enligt</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr10 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p3 ft9">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p11 ft10">.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p11 ft10">49</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p11 ft10">4.6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft9">Interna larm ......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">52</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p11 ft10">4.7</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft9">Larm ......................................till arbetstagarorganisation</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">55</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p11 ft10">4.8</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft9">Externa .....................................................................larm</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p3 ft9">4.8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft9">Larm till en myndighet eller genom</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p11 ft10">..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft9">offentliggörande av uppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p11 ft10">4.8.2 ............</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p3 ft9">Befogad anledning att slå larm externt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">63</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p15 ft9"><SPAN class="ft10">4.8.3</SPAN><SPAN class="ft12">Fog för påståendet om allvarliga</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr11 td15"><SPAN class="p3 ft9">missförhållanden .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p11 ft10">70</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p15 ft9"><SPAN class="ft10">4.9</SPAN><SPAN class="ft11">Skyddets innebörd är att arbetsgivaren blir</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr12 td16"><SPAN class="p3 ft9">skadeståndsskyldig ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td12"><SPAN class="p11 ft10">73</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p15 ft9"><SPAN class="ft10">4.10</SPAN><SPAN class="ft11">Det särskilda skyddet mot repressalier gäller inte vid</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr13 td17"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td18"><SPAN class="p3 ft9">brott ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td15"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td12"><SPAN class="p11 ft10">76</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p11 ft10">4.11</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td19"><SPAN class="p3 ft9">Rättegången......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft9">4.11.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft9">Lagen om rättegången i arbetstvister ska</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft9">tillämpas ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td17"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p3 ft9">4.11.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p3 ft9">Preskription .....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10">80</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p12 ft13">2</P> </DIV> <DIV id="page_3"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p16 ft4">4.11.3</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p10 ft4">Sekretess till skydd för enskildas</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p11 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p10 ft4">personliga och ekonomiska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td22"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td21"><SPAN class="p10 ft8">ska gälla ..........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td22"><SPAN class="p17 ft8">81</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td20"><SPAN class="p16 ft4">4.11.4</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td21"><SPAN class="p10 ft4">En bevislättnad för arbetstagare......................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td22"><SPAN class="p17 ft4">82</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p11 ft4">5</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td23"><SPAN class="p18 ft4">Ikraftträdande .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft4">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td8"><SPAN class="p11 ft4">6</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td23"><SPAN class="p18 ft4">Konsekvenser .................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td24"><SPAN class="p11 ft4">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td8"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td25"><SPAN class="p18 ft4">6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p19 ft4">Inledning..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft4">84</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td8"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td25"><SPAN class="p18 ft4">6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p19 ft4">Berörda parter och processer ...........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p11 ft4">85</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft4"><SPAN class="ft4">6.3</SPAN><SPAN class="ft14">En ökning av antalet tvister kan förväntas på grund</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td26"><SPAN class="p19 ft8">av den nya lagen ..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td24"><SPAN class="p11 ft8">86</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td27"><SPAN class="p21 ft8">6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td26"><SPAN class="p19 ft8">Konsekvenser för företagen.............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p11 ft8">88</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td27"><SPAN class="p21 ft4">6.5</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p19 ft4">Konsekvenser för offentlig verksamhet ...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft4">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td27"><SPAN class="p21 ft4">6.6</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td26"><SPAN class="p19 ft4">Konsekvenser för arbetstagare.........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft4">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td27"><SPAN class="p21 ft4">6.7</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td26"><SPAN class="p19 ft4">Sveriges internationella åtaganden ..................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p11 ft4">92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft4"><SPAN class="ft4">6.8</SPAN><SPAN class="ft14">Konsekvenser för arbets- och avtalsrätten samt</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p3 ft4">meddelarskyddet..............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td24"><SPAN class="p11 ft4">92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft4"><SPAN class="ft4">6.9</SPAN><SPAN class="ft14">Konsekvenser för brottsligheten och det</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p3 ft4">brottsförebyggande arbetet ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft4">92</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft4"><SPAN class="ft4">6.10</SPAN><SPAN class="ft15">Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr2 td29"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p22 ft4">män ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft4">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td29"><SPAN class="p23 ft4">6.11</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p22 ft4">Övriga konsekvenser .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft4">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td29"><SPAN class="p23 ft4">6.12</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td30"><SPAN class="p22 ft4">Ikraftträdande och informationsinsatser ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td24"><SPAN class="p11 ft4">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td31"><SPAN class="p22 ft4">7 Författningskommentar ..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td24"><SPAN class="p11 ft4">94</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft4"><SPAN class="ft4">7.1</SPAN><SPAN class="ft14">Förslaget till lag om särskilt skydd mot repressalier</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr16 td28"><SPAN class="p3 ft8">för arbetstagare som slår larm om allvarliga</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td24"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p3 ft4">missförhållanden .............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td24"><SPAN class="p11 ft4">94</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p20 ft4"><SPAN class="ft4">7.2</SPAN><SPAN class="ft14">Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr16 td32"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td33"><SPAN class="p3 ft8">sekretesslagen (2009:400) .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td34"><SPAN class="p11 ft8">110</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p3 ft4">Sammanfattning av betänkandet (SOU 2014:31) ..........</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p11 ft4">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p3 ft4">Betänkandets lagförslag.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p11 ft4">115</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p3 ft4">Förteckning över remissinstanserna ..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p11 ft4">120</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 4</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p3 ft4">Lagrådsremissens lagförslag..........................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p11 ft4">121</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td32"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 5</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td33"><SPAN class="p3 ft4">Lagrådets yttrande .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td34"><SPAN class="p11 ft4">125</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td35"><SPAN class="p3 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 ......</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td34"><SPAN class="p11 ft4">131</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft4">3</P> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr18 td36"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2015/16:128 <SPAN class="ft16">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr18 td37"><SPAN class="p3 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft4">Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</P> <P class="p26 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft17">lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden,</SPAN></P> <P class="p27 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft18">lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).</SPAN></P> <P class="p28 ft4">4</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr19 td38"><SPAN class="p29 ft1">2</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr19 td35"><SPAN class="p30 ft1">Lagtext</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td39"><SPAN class="p3 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft4">Regeringen har följande förslag till lagtext.</P> <P class="p32 ft20"><SPAN class="ft20">2.1</SPAN><SPAN class="ft21">Förslag till lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden</SPAN></P> <P class="p33 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P> <P class="p34 ft22">Lagens tillämpningsområde</P> <P class="p35 ft4"><SPAN class="ft23">1 § </SPAN>Denna lag innehåller bestämmelser som ger ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Lagen inskränker inte det skydd som kan gälla på annan grund.</P> <P class="p36 ft4">Med allvarliga missförhållanden avses brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden. Det är tillräckligt att arbetstagaren genom larmet framför konkreta misstankar om sådana allvarliga missförhållanden.</P> <P class="p37 ft4"><SPAN class="ft23">2 § </SPAN>Med arbetstagare jämställs den som utför arbete som inhyrd, om larmet avser förhållanden i inhyrarens verksamhet. I sådana fall ska med arbetsgivare avses inhyraren.</P> <P class="p38 ft4">Med inhyrd avses arbetstagare som lagen (2012:854) om uthyrning av arbetstagare är tillämplig på. Med inhyrare avses detsamma som med kundföretag enligt den lagen.</P> <P class="p39 ft22">Avtals ogiltighet</P> <P class="p40 ft4"><SPAN class="ft23">3 § </SPAN>Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning som det upphäver eller inskränker arbetstagares skydd enligt denna lag.</P> <P class="p34 ft22">Vad lagen skyddar mot</P> <P class="p40 ft4"><SPAN class="ft23">4 § </SPAN>En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet enligt <NOBR>5–7</NOBR> §§.</P> <P class="p38 ft4">Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör arbetstagaren ska likställas med arbetsgivaren vid tillämpningen av första stycket.</P> <P class="p41 ft4">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p12 ft22"><SPAN class="ft24">Prop. 2015/16:128 </SPAN>Olika sätt att slå larm</P> <P class="p42 ft23">Interna larm</P> <P class="p43 ft4"><SPAN class="ft23">5 § </SPAN>En arbetstagare har skydd enligt 4 § om arbetstagaren slår larm till arbetsgivaren eller en representant för denne, eller genom att använda sig av interna rutiner för rapportering av missförhållanden som gäller hos arbetsgivaren.</P> <P class="p44 ft23">Larm till arbetstagarorganisation</P> <P class="p43 ft4"><SPAN class="ft23">6 § </SPAN>En arbetstagare har skydd enligt 4 § om arbetstagaren slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation.</P> <P class="p13 ft23">Externa larm</P> <P class="p45 ft4"><SPAN class="ft23">7 § </SPAN>En arbetstagare som slår larm genom att offentliggöra uppgifter eller lämna uppgifter för offentliggörande, eller genom att vända sig till en myndighet, har skydd enligt 4 § om</P> <P class="p46 ft4">1. arbetstagaren</P> <P class="p47 ft4"><SPAN class="ft4">a)</SPAN><SPAN class="ft17">först slagit larm internt enligt 5 § utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet och i skälig utsträckning informerat arbetstagaren om i vilken omfattning åtgärder vidtagits, eller</SPAN></P> <P class="p48 ft4"><SPAN class="ft4">b)</SPAN><SPAN class="ft17">av något annat skäl hade befogad anledning att slå larm externt, och 2. arbetstagaren hade fog för det påstående om allvarliga missförhåll-</SPAN></P> <P class="p25 ft4">anden som larmet avser.</P> <P class="p49 ft22">Undantag från skyddet vid brott</P> <P class="p50 ft4"><SPAN class="ft23">8 § </SPAN>Den arbetstagare som genom att slå larm gör sig skyldig till brott har inte skydd enligt lagen.</P> <P class="p49 ft22">Skadestånd</P> <P class="p51 ft4"><SPAN class="ft23">9 § </SPAN>En arbetsgivare som bryter mot 4 § ska betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som repressalien innebär.</P> <P class="p47 ft4">Om talan förs med anledning av uppsägning eller avskedande eller annat förfarande som omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd får ersättning för förlust som avser tid efter anställningens upphörande under alla förhållanden bestämmas till högst det belopp som anges i 39 § i den lagen.</P> <P class="p46 ft4">Om det är skäligt, får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.</P> <P class="p49 ft22">Bevisbörda</P> <P class="p51 ft4"><SPAN class="ft23">10 § </SPAN>Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier som strider mot denna lag visar omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, är det arbetsgivaren som ska visa att sådana repressalier inte har vidtagits.</P> <P class="p52 ft4">6</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H3031287x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr21 td40"><SPAN class="p3 ft22">Rättegången</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft4"><SPAN class="ft23">11 § </SPAN>Mål om tillämpningen av denna lag ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.</P> <P class="p54 ft4">I sådana mål ska som arbetstagare anses också den som utför arbete som inhyrd. Den hos vilken arbetet utförs ska anses som arbetsgivare. Detta gäller också när reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas.</P> <P class="p36 ft4">När någon för talan ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas:</P> <P class="p55 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,</SPAN></P> <P class="p56 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">65 § om tidsfrist för väckande av talan,</SPAN></P> <P class="p54 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, och</SPAN></P> <P class="p56 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P> <P class="p57 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.</P> <P class="p58 ft4">7</P> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR height=0> <TD width=174px></TD> <TD width=144px></TD> <TD width=189px></TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2015/16:128 <SPAN class="ft25">2.2</SPAN></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr17 td41"><SPAN class="p3 ft20">Förslag till lag om ändring i offentlighets- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td36"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr15 td41"><SPAN class="p3 ft26">sekretesslagen (2009:400)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr22 td42"><SPAN class="p59 ft8">Härigenom föreskrivs att 36 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td26"><SPAN class="p59 ft4">(2009:400) ska ha följande lydelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr23 td26"><SPAN class="p59 ft5">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr23 td43"><SPAN class="p3 ft5">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p60 ft27">36 kap.</P> <P class="p61 ft4">4 §<SPAN class="ft28">1</SPAN></P> <P class="p62 ft4">Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i</P> <P class="p63 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft18">mål om kollektivavtal, och</SPAN></P> <P class="p64 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft18">mål om tillämpningen av</SPAN></P> <P class="p64 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,</SPAN></P> <P class="p27 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">lagen (1982:80) om anställningsskydd,</SPAN></P> <P class="p64 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">6 kap. </SPAN><NOBR>7–12</NOBR> §§ skollagen (2010:800),</P> <P class="p64 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">31–33</SPAN></NOBR> §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning,</P> <P class="p27 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">4–11</SPAN></NOBR> §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning,</P> <P class="p64 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">16 och 17 §§ föräldraledighetslagen (1995:584),</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td44"><SPAN class="p10 ft8">– <NOBR>3–7</NOBR> §§ lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td45"><SPAN class="p65 ft8">(2002:293)</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td46"><SPAN class="p21 ft8">om</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr16 td47"><SPAN class="p66 ft8">– <NOBR>3–7</NOBR> §§ lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p65 ft8">(2002:293)</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td48"><SPAN class="p11 ft8">om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft8">förbud mot</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td50"><SPAN class="p67 ft8">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p21 ft8">av</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td51"><SPAN class="p3 ft8">förbud</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td52"><SPAN class="p68 ft8">mot</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td50"><SPAN class="p69 ft8">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p22 ft8">av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr2 td53"><SPAN class="p3 ft4">deltidsarbetande arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p21 ft4">och</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td54"><SPAN class="p3 ft4">deltidsarbetande arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p11 ft4">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td49"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft4">med</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td44"><SPAN class="p21 ft4">tidsbegränsad</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td56"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft4">med</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td57"><SPAN class="p22 ft4">tidsbegränsad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td44"><SPAN class="p3 ft4">anställning, <SPAN class="ft5">eller</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td56"><SPAN class="p3 ft4">anställning,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr2 td58"><SPAN class="p21 ft4">– 2 och 5 kap. diskriminerings-</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr2 td43"><SPAN class="p11 ft4">– 2 och 5 kap. diskriminerings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p3 ft4">lagen (2008:567).</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td54"><SPAN class="p3 ft4">lagen (2008:567), <SPAN class="ft5">eller</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr3 td43"><SPAN class="p22 ft29">– lagen (2016:000) om särskilt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td49"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td51"><SPAN class="p3 ft5">skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td52"><SPAN class="p68 ft5">mot</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td50"><SPAN class="p70 ft30">repressalier</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p11 ft5">för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td49"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr2 td43"><SPAN class="p11 ft5">arbetstagare som slår larm om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td54"><SPAN class="p3 ft5">allvarliga missförhållanden.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=9 class="tr2 td59"><SPAN class="p10 ft4">För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td61"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td62"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td51"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td52"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p71 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.</P> <P class="p72 ft32"><SPAN class="ft31">1 </SPAN>Senaste lydelse 2011:743.</P> <P class="p73 ft4">8</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr19 td38"><SPAN class="p29 ft1">3</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr19 td35"><SPAN class="p30 ft1">Ärendet och dess beredning</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td39"><SPAN class="p3 ft19">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p74 ft4">Regeringen beslutade den 14 februari 2013 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över skyddet för arbetstagare som slår larm om olika former av missförhållanden, oegentligheter eller brott och föreslå åtgärder som syftar till att stärka skyddet och skapa ett tydligare regelverk (dir. 2013:16). Utredningen, som antog namnet Utredningen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm, överlämnade sitt betänkande Visselblåsare – Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) i maj 2014. En sammanfattning av betänkandet finns i <SPAN class="ft5">bilaga 1</SPAN>. Betänkandets lagförslag finns i <SPAN class="ft5">bilaga 2</SPAN>.</P> <P class="p75 ft4">Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft5">bilaga 3</SPAN>. En remissammanställning finns tillgänglig i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A2014/2170/ARM)<SPAN class="ft33">.</SPAN></P> <P class="p76 ft5">Lagrådet</P> <P class="p77 ft4">Regeringen beslutade den 21 januari 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i <SPAN class="ft5">bilaga 4</SPAN>. Lagrådets yttrande finns i <SPAN class="ft5">bilaga 5</SPAN>. Regeringen behandlar Lagrådets synpunkter i avsnitt <NOBR>4.3.1–4.3.2,</NOBR> 4.3.5, <NOBR>4.8.1–4.8.2</NOBR> och 4.10 samt i författningskommentaren.</P> <P class="p78 ft35"><SPAN class="ft1">4</SPAN><SPAN class="ft34">En ny lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"> <TR> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p79 ft20">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p14 ft20">Skyddet mot repressalier för arbetstagare som</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td64"><SPAN class="p14 ft20">slår larm behöver förstärkas</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr25 td66"><SPAN class="p3 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr26 td65"><SPAN class="p3 ft37">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td67"><SPAN class="p80 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens bedömning: </SPAN>Skyddet mot repressalier för arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td67"><SPAN class="p80 ft4">som slår larm bör förstärkas.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr27 td68"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td65"><SPAN class="p3 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td69"><SPAN class="p10 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens bedömning</SPAN>: Överensstämmer i sak med regeringens.</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p10 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna</SPAN><SPAN class="ft4">: </SPAN>Arbetsdomstolen, Justitiekanslern, Domstols-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft5">verket, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen<SPAN class="ft4">, </SPAN>Brottsförebyggande</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft5">rådet<SPAN class="ft4">, </SPAN>Nyköpings tingsrätt, Myndigheten för samhällsskydd och</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft5">beredskap, Göteborgs universitet, Konkurrensverket, Tillväxtverket,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft5">Arbetsförmedlingen, Diskrimineringsombudsmannen, Sveriges Aka-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft30">demikers Centralorganisation (Saco)<SPAN class="ft33">, </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft5">(SKL), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Central-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft5">organisation (TCO), Sveriges advokatsamfund, Finansförbundet,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft5">Lärarnas Riksförbund, Friskolornas riksförbund, Akademikerförbundet</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft5">SSR, Vårdförbundet, Vision, Jusek, Sveriges Ingenjörer, Inspektionen för</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft5">vård och omsorg, Revisorsnämnden, Sveriges läkarförbund, Sida,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft30">Försvarsexportmyndigheten, Naturvårdsverket, Kriminalvården, Finans-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft5">inspektionen, Idéburna skolors riksförbund, Demensförbundet, Institutet</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td65"><SPAN class="p11 ft4">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td63"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td64"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_10"> <P class="p81 ft5"><SPAN class="ft4">Prop. 2015/16:128 </SPAN>mot mutor, Transparency International Sverige, FAR, Förvaltningsrätten i Malmö, Statskontoret <SPAN class="ft4">och </SPAN>Arbetsmiljöverket <SPAN class="ft4">anser att det finns ett behov av att förstärka skyddet för arbetstagare som slår larm, eller uppger att de är positiva till en förstärkning av skyddet.</SPAN></P> <P class="p82 ft5">Försvarsmakten, Svenskt Näringsliv<SPAN class="ft4">, </SPAN>Idea – Arbetsgivarförbundet för ideella organisationer (Idea), Arbetsgivaralliansen, Arbetsgivarföreningen KFO <SPAN class="ft4">och </SPAN>Företagarna <SPAN class="ft4">menar att befintlig reglering ger ett tillräckligt skydd för arbetstagare som slår larm och ifrågasätter därför behovet av ytterligare lagstiftning på området. </SPAN>Arbetsgivarverket <SPAN class="ft4">menar</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">att ett sådant behov i vart fall saknas avseende arbetstagare inom staten.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td71"><SPAN class="p83 ft23">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td72"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td38"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td71"><SPAN class="p83 ft5">Vikten av att skydda visselblåsare</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td72"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td38"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr21 td70"><SPAN class="p83 ft4">Frågan om Sverige har ett tillräckligt rättsligt skydd för så kallade</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">visselblåsare (eng. whistleblowers) har under de senaste åren varit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">föremål för diskussion och debatt. Även på internationell nivå pågår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">diskussion och debatt om skyddet för visselblåsare. Flera internationella</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">rättsakter kräver av länder eller uppmanar dem att vidta åtgärder för att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">skydda visselblåsare, och allt fler länder antar särskilda lagar för att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p83 ft4">åstadkomma ett sådant skydd.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p22 ft4">Begreppet visselblåsare används vanligtvis om en person inom en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">organisation, t.ex. ett företag eller en myndighet, som rapporterar eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">slår larm om någon typ av missförhållanden inom organisationen. Det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">finns i svensk rätt inte någon särskild skyddsreglering för visselblåsare,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">och inte heller någon enhetlig rättslig definition av begreppet. Inte heller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">på det internationella planet finns det en enhetlig definition. Som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">exempel på definition kan nämnas Europarådets rekommendation om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">skydd för visselblåsare, CM/Rec (2014) 7, där visselblåsare definieras</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">som ”envar som rapporterar eller avslöjar information om fara eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">skada för allmänintresset inom ramen för en arbetsrelaterad relation,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td73"><SPAN class="p83 ft4">oavsett om relationen är offentligrättslig eller privaträttslig”.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p11 ft4">Visselblåsare fyller en viktig funktion i samhället. Arbetstagare har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">ofta en särskild möjlighet att upptäcka och påtala missförhållanden i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">verksamheten. Den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">(Europadomstolen) har pekat på att arbetstagare ofta är de första att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">upptäcka eller misstänka att något är fel inom en organisation (Guja mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">Moldavien, Appl. no. 14277/04). I flera fall har viktiga avslöjanden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td73"><SPAN class="p83 ft4">kommit till stånd efter tips från visselblåsare.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p22 ft4">Det finns ett allmänintresse av att missförhållanden inom företag,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">organisationer och myndigheter kommer fram och åtgärdas. Inom den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">offentliga sektorn kan det bidra till att allmänna medel används på ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">mer effektivt sätt. Detsamma gäller för privata utförare inom offentligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">finansierad verksamhet. Även övriga privata arbetsgivare har naturligtvis</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">ett intresse av att verksamhetens resurser kan tas i anspråk på ett effektivt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">sätt. Om missförhållanden kommer fram bidrar det också till en sundare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">konkurrens mellan företag, eftersom ökad insyn innebär att det blir</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">svårare för företag att skaffa sig konkurrensfördelar genom otillbörliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">metoder. <SPAN class="ft5">Tillväxtverket </SPAN>menar att små seriösa och hederliga företag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td71"><SPAN class="p83 ft4">skulle gynnas av ett förstärkt skydd för</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare som slår</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td38"><SPAN class="p22 ft4">larm,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td45"><SPAN class="p84 ft4">10</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td71"><SPAN class="p83 ft4">eftersom små företag är extra beroende</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p3 ft4">av att konkurrensen</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td38"><SPAN class="p22 ft4">är väl</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p85 ft4">fungerande för att kunna växa. Öppenhet i en verksamhet kan också vara viktig för att människor i allmänhet ska uppfatta verksamheten som ärlig.</P> <P class="p86 ft5">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap <SPAN class="ft4">framhåller att möjligheten till insyn och transparens hos myndigheter och de delar av näringslivet som levererar tjänster till det offentliga är angelägna frågor, eftersom det har betydelse för medborgarnas tillit till viktiga samhällsfunktioner.</SPAN></P> <P class="p87 ft4">Att missförhållanden kommer fram och åtgärdas kan även vara av stort värde för enskilda individer. Det kan gälla arbetstagare som slipper utsättas för risker i arbetsmiljön, vårdtagare som slipper utsättas för vanvård, eller andra brukare eller kunder som löper minskad risk att drabbas av brister i den verksamhet de tar del av.</P> <P class="p88 ft4">Arbetstagare som slår larm om missförhållanden fullgör alltså en viktig samhällsfunktion och är därför särskilt skyddsvärda. Enligt regeringens mening är det med den utgångspunkten oacceptabelt att arbetstagare som slår larm riskerar att utsättas för repressalier.</P> <P class="p87 ft4">Det finns en stark samsyn bland remissinstanserna om att det är viktigt att skydda arbetstagare som slår larm i förhållande till arbetsgivaren. Frågan blir då om det finns behov av att förstärka det skydd som gäller i dag.</P> <P class="p89 ft5">Vissa områden där behovet av en förstärkning av skyddet framträder särskilt tydligt</P> <P class="p90 ft5">Försvarsmakten, Svenskt Näringsliv<SPAN class="ft4">, </SPAN>Idea, Arbetsgivaralliansen, Arbetsgivarföreningen KFO <SPAN class="ft4">och </SPAN>Företagarna <SPAN class="ft4">har anfört att det saknas skäl att förstärka skyddet, eftersom den nuvarande regleringen erbjuder ett tillräckligt skydd. Regeringen har dock, i likhet med det stora flertalet av de remissinstanser som uttalat sig i frågan, en annan uppfattning. Behovet av ett förstärkt skydd mot repressalier framträder enligt regeringens mening särskilt tydligt på följande områden.</SPAN></P> <P class="p88 ft4">En arbetstagare som har en tillsvidareanställning och som omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen) har visserligen ett starkt skydd mot osakligt skiljande från anställningen. När det gäller mindre ingripande åtgärder under pågående anställning är dock skyddet svagare. Med mindre ingripande åtgärder avses här t.ex. omplaceringar, uteblivna löneökningar, trakasserier och liknande.</P> <P class="p88 ft4">Visst skydd mot mindre ingripande åtgärder finns dock enligt gällande rätt. Enligt den s.k. bastubadarprincipen, som tillämpades för första gången i AD 1978 nr 89, har arbetstagare som slagit larm om missförhållanden och som av den anledningen blir föremål för en ingripande omplacering, möjlighet att få prövat om det fanns godtagbara skäl för omplaceringen.</P> <P class="p88 ft4">Även när det gäller andra mindre ingripande åtgärder finns vissa möjligheter att angripa sådana, framför allt om det rör sig om åtgärder som syftar till att framtvinga en uppsägning eller andra arbetsledningsåtgärder som strider mot god sed. Möjligheterna är dock relativt begränsade. Exempelvis har en arbetstagare som utsatts för diskriminerande särbehandling avsevärt större möjligheter att angripa åtgärderna rättsligt än en arbetstagare som utsatts för liknande åtgärder på grund av att arbetstagaren slagit larm om missförhållanden. Det finns alltså ett behov av bättre möjligheter för visselblåsare att angripa arbets-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">11</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_12"> <P class="p92 ft4">Prop. 2015/16:128 ledningsbeslut som innebär negativa åtgärder för arbetstagaren och som</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">beror på att arbetstagaren slår larm. Regeringen anser således att det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">finns ett behov av ett lagstadgat skydd också mot repressalier i form av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">mindre ingripande åtgärder under anställningen. Denna ståndpunkt delas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p83 ft5"><SPAN class="ft4">av </SPAN>Arbetsdomstolen<SPAN class="ft4">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td74"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p22 ft4">Situationen skiljer sig åt mellan arbetstagare i offentlig respektive</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">privat sektor. Inom offentlig sektor finns nämligen ett starkt skydd för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">arbetstagare mot ingripanden från arbetsgivaren som beror på att arbets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">tagaren har utnyttjat sin yttrandefrihet. Det s.k. repressalieförbudet i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen gäller både</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">uppsägningar, avskedanden och mindre allvarliga åtgärder, när uppgifter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">lämnas till medier som omfattas av dessa grundlagar, t.ex. radio, tv och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">tidningar. En visselblåsare i offentlig sektor som genom larmet använt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">sig av sin i regeringsformen skyddade yttrandefrihet är vidare skyddad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">mot repressalier även när tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">grundlagen inte är tillämpliga. <SPAN class="ft5">Arbetsgivarverket </SPAN>menar, i linje med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">detta, att ett behov av förstärkning av skyddet för arbetstagare som slår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">larm i vart fall saknas avseende arbetstagare inom den offentliga sektorn.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">Det finns visserligen vissa möjligheter för arbetstagare inom offentlig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">sektor att få skadestånd på grund av mindre ingripande åtgärder från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">arbetsgivarens sida som beror på att arbetstagaren slagit larm om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">missförhållanden. Offentliganställda arbetstagare kan t.ex. få skadestånd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">för en kränkning av konventionen om skydd för de mänskliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">rättigheterna och grundläggande friheterna (Europakonventionen). Det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">saknas emellertid en klar och enkel grund för att få sådan ersättning och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">utrymmet för sådant skadestånd torde i praktiken också vara relativt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">begränsat. I det avseendet finns det alltså, enligt regeringens mening,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">behov av en förstärkning av skyddet mot repressalier även för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p83 ft4">offentliganställda.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td74"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p22 ft4">När det gäller arbetstagare i privat sektor är skyddet mot repressalier</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td7"><SPAN class="p83 ft4">som utgångspunkt svagare. Visserligen har alla</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td74"><SPAN class="p22 ft4">medborgare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">meddelarfrihet och skyddas av grundlagarna i förhållande till det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">allmänna. Det allmänna får som utgångspunkt inte efterforska vem som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">har lämnat uppgifter för publicering eller utsätta honom eller henne för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">repressalier. Uppgiftslämnaren skyddas också av det s.k. källskyddet,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">som innebär att journalister, nyhetsbyråer m.fl. inte får röja anonyma</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">uppgiftslämnares identitet. Arbetstagare i privat sektor skyddas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">emellertid inte av grundlagarna i förhållande till sin arbetsgivare i samma</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">utsträckning som arbetstagare i offentlig sektor. Skyddet för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">privatanställda arbetstagare får anses vara särskilt svagt när det gäller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">mindre ingripande åtgärder under pågående anställning, jämfört med det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">relativt starka skydd som gäller mot ogrundat skiljande från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">anställningen. I det avseendet finns det alltså behov av att förstärka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">skyddet mot repressalier. I likhet med vad <SPAN class="ft5">Arbetsförmedlingen </SPAN>framhållit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">gäller detta inte minst mot bakgrund av att utvecklingen de senaste</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">decennierna har gått mot att allt fler offentligt finansierade verksamheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">drivs i privat regi. Ett beslut av t.ex. en kommun eller ett landsting att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">lämna över verksamhet till privata utförare får flera konsekvenser. Till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">skillnad från kommunal- och landstingsanställd personal har den privata</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">utförarens personal i dag inte något meddelarskydd i förhållande till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td45"><SPAN class="p84 ft4">12</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td7"><SPAN class="p83 ft4">arbetsgivaren. Den privata utföraren kan vidare i avtal</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td74"><SPAN class="p22 ft4">begränsa de</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p85 ft4">anställdas möjligheter att uttala sig i medierna m.m. De anställda i sådan verksamhet får alltså ett svagare skydd mot repressalier på grund av larm om missförhållanden i verksamheten.</P> <P class="p87 ft4">I sammanhanget bör dock påpekas att enligt 13 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller meddelarskyddet även för anställda i företag där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande och för anställda i de verksamheter och organ som anges i bilagan till den nämnda lagen. Utredningen om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet har föreslagit att meddelarsskyddet ska gälla även för anställda inom vissa enskilt bedrivna verksamheter som är offentligt finansierade (SOU 2013:79). Arbetet med att utarbeta en lagrådsremiss pågår för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen tillsatte i januari 2016 ytterligare en utredning om ett stärkt meddelarskydd för privatanställda i verksamheter som är helt eller delvis offentligt finansierade (Ju 2016:01). I uppdraget ingår bl.a. att analysera vilka verksamheter som bör omfattas av ett stärkt meddelarskydd och hur dessa verksamheter ska avgränsas. Uppdraget ska redovisas senast den 2 maj 2017. I betänkandet Ökad insyn i fristående skolor (SOU 2015:82) föreslås att offentlighetsprincipen ska införas hos huvudmän för fristående skolor. Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet. En särskild utredare har också getts i uppdrag att utreda hur offentlighetsprincipen kan införas i offentligt finansierad privat utförd vård och omsorg samt utbildningar inom vissa skol- och utbildningsformer (dir. 2015:92). På samma sätt som för offentliganställda är emellertid möjligheten att få skadestånd fortsatt begränsad även för arbetstagare i privat sektor som omfattas av meddelarskyddet i förhållande till sin arbetsgivare.</P> <P class="p93 ft4">Det finns vissa kategorier av arbetstagare där behovet av en förstärkning av skyddet mot repressalier framträder särskilt starkt. Kvinnor och män med tidsbegränsade anställningar har en svagare ställning än tillsvidareanställda. Exempelvis görs det i dag i princip inte någon rättslig prövning av en arbetsgivares skäl att avbryta en provanställning, eller att inte låta en sådan anställning övergå till en tillsvidareanställning. Sådana arbetsgivarbeslut kan i vissa fall prövas på andra grunder. En arbetsgivare får t.ex. inte missgynna en provanställd i strid med diskrimineringslagen (2008:567). För en visselblåsare som i dessa avseenden missgynnats på grund av att han eller hon slagit larm om missförhållanden hos arbetsgivaren finns det däremot inget särskilt medel för att angripa missgynnandet rättsligt.</P> <P class="p94 ft4">En annan kategori där behov av en förstärkning av skyddet mot repressalier kan identifieras är de grupper av arbetstagare som är undantagna från anställningsskyddslagens tillämpningsområde. Det gäller arbetstagare i företagsledande eller därmed jämförlig ställning, arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj, arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll och arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller i utvecklingsanställning.</P> <P class="p95 ft4">Regeringens uppfattning är således att det finns ett behov av att förstärka skyddet mot repressalier för arbetstagare som slår larm.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">13</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> <P class="p96 ft5"><SPAN class="ft4">Prop. 2015/16:128 </SPAN>Även i förhållande till internationella åtaganden finns det skäl att förstärka skyddet mot repressalier</P> <P class="p97 ft4">Sverige har i det internationella samarbetet åtagit sig att skydda arbetstagare som slår larm om korruption och andra allvarliga missförhållanden. De internationella åtagandena att skydda visselblåsare har formulerats i relativt allmänna termer. Inom ramarna för Europarådssamarbetet har dock skyddet för visselblåsare kommit att konkretiseras under de senaste åren. Det gäller inte minst genom Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare. Europadomstolen har också under de senaste åren i ett antal domar slagit fast att visselblåsare, i både offentlig och privat sektor, skyddas genom Europakonventionens artikel 10 om yttrandefrihet. Med Europarådets rekommendation kan det förväntas att Europadomstolen fortsätter att betona vikten av skydd för visselblåsare.</P> <P class="p98 ft4">Vissa av de åtaganden som Sverige gjort och som berör skyddet för visselblåsare i arbetslivet är av bindande karaktär, medan andra mer har karaktären av uppmaningar och rekommendationer.</P> <P class="p99 ft4">Flera av de internationella rättsakterna som Sverige är bundet av berör frågan om ett repressalieskydd för arbetstagare som slår larm. Vid anslutningen till dessa internationella rättsakter har riksdagen och regeringen bedömt att svensk rätt uppfyller de krav som ställs i de internationella rättsakterna i detta avseende. När det gäller Europarådets civilrättsliga konvention om korruption grundades slutsatsen bl.a. på arbetstagarnas skydd enligt 7 och 18 §§ anställningsskyddslagen, den praxis som Arbetsdomstolen utvecklat, bestämmelserna i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter samt meddelarskyddet för offentliganställda. Även vid anslutningen till FN:s konvention mot korruption gjordes bedömningen att Sverige uppfyllde konventionens krav. Regeringen har också i propositionen Förstärkta kapitaltäckningsregler (prop. 2013/14:228) bedömt att svensk rätt uppfyller det s.k. kapitaltäckningsdirektivets krav på repressalieskydd för anställda vid kreditinstitut som rapporterar överträdelser (se anförd prop. s. 246). Motsvarande bedömning har gjorts beträffande ytterligare <NOBR>EU-rättsakter</NOBR> på finansmarknadsområdet. Det finns enligt regeringens uppfattning ingen anledning att nu göra en annan bedömning i dessa avseenden. Den svenska lagstiftningen och rättstillämpningen kan också anses ligga i linje med Europadomstolens praxis avseende yttrandefrihet. Det bör således inte krävas några särskilda förstärkningar av skyddet uteslutande av det skälet att Sverige annars inte fullgör några bindande internationella åtaganden såvitt avser repressalieskydd för arbetstagare som slår larm.</P> <P class="p100 ft4">Även om Sverige får anses uppfylla de bindande krav på repressalieskydd som ställs i de internationella rättsakterna finns det vissa områden där det svenska skyddet för visselblåsare endast håller liten marginal till åtagandena. Ett sådant område är skyddet för privatanställda arbetstagare som slår larm. Den internationella rättsutvecklingen har gått i riktning mot att privatanställda och offentliganställda arbetstagares rätt till skydd vid larm om allvarliga missförhållanden jämställs. Detta tar sig t.ex. uttryck i Europarådets civilrättsliga konvention om korruption, som inte</P> <P class="p76 ft4">14</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p101 ft4">gör någon principiell skillnad på det skydd som ska finnas för privat- och offentliganställda arbetstagare.</P> <P class="p102 ft4">Europadomstolens praxis får vidare anses innebära att skyddet för privatanställda arbetstagare som slår larm har stärkts. Europadomstolen har nämligen ansett att även privatanställda arbetstagare i vissa fall kan ha skydd enligt Europakonventionen när de slår larm om missförhållanden (Heinisch mot Tyskland, Appl. no. 28274/08). Marginalen mellan det skydd som privatanställda visselblåsare har enligt svensk rätt och skyddet som de ska ha enligt internationell rätt kan därför sägas ha minskat.</P> <P class="p103 ft4">Ett annat område som skulle kunna uppfattas som problematiskt ur ett svenskt perspektiv är den begränsade möjligheten för visselblåsare som drabbas av mindre ingripande åtgärder under anställningen att få skadestånd.</P> <P class="p103 ft4">De internationella rättsakterna påvisar också att det finns starka skäl att skydda arbetstagare som slår larm om missförhållanden, och att ett ökat fokus på ett sådant skydd ligger i linje med den internationella utvecklingen och olika uppmaningar och rekommendationer som berör Sverige.</P> <P class="p102 ft4"><SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>framhåller att det av utredningens beskrivning av Sveriges internationella åtaganden framgår att Sverige behöver förstärka skyddet för arbetstagare som slår larm.</P> <P class="p102 ft4">Regeringens slutsats är att det även utifrån de internationella rättsakterna finns skäl att förstärka skyddet för visselblåsare i arbetslivet.</P> <P class="p76 ft5">Möjliga effekter av en förstärkning av skyddet</P> <P class="p104 ft4">Regeringens uppfattning är sammanfattningsvis att arbetstagare som slår larm är skyddsvärda och att det befintliga skyddet inte är tillräckligt omfattande. Skyddet för arbetstagare som slår larm bör därför förstärkas.</P> <P class="p102 ft4">En sådan förstärkning av skyddet mot repressalier för arbetstagare som slår larm kan förväntas få flera positiva effekter. En förstärkning av skyddet kan förväntas minska arbetsgivares benägenhet att vidta repressalier och bidra till att minska rädslan för repressalier hos arbetstagare som överväger att slå larm. Därigenom bör möjligheten för att missförhållanden kommer fram öka. En förstärkning av skyddet mot repressalier kan på sikt också leda till ett klimat på arbetsplatsen där det framstår som mer naturligt att säga till om eventuella missförhållanden. En sådan reglering kan också antas leda till att öppenheten på arbetsplatserna ökar. Utredningen hänvisar till studier som visar att just öppenhet är en viktig faktor för möjligheten till medial granskning och insyn. Betydelsen av en sund intern kultur har framhållits av exempelvis</P> <P class="p105 ft5">Konkurrensverket<SPAN class="ft4">.</SPAN></P> <P class="p102 ft4">En förstärkning av skyddet mot repressalier skulle emellertid också kunna tänkas få vissa negativa konsekvenser. En utvidgning av arbetstagares skydd mot repressalier skulle kunna inskränka arbetsgivarens arbetsledningsrätt och påverka i vilken utsträckning arbetsgivaren kan ställa krav på lojalitet från arbetstagarens sida. Offentliggörande av negativa uppgifter kan allvarligt skada ett företags goodwill, vilket skulle kunna påverka företagens konkurrenskraft negativt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">15</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312816x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p106 ft4">Prop. 2015/16:128 Regeringen är medveten om att det finns legitima intressen som en förstärkning av skyddet för visselblåsare i arbetslivet kan komma i konflikt med. Sådana andra legitima intressen måste därför beaktas vid den närmare utformningen av skyddet.</P> <P class="p107 ft20"><SPAN class="ft41">4.2</SPAN><SPAN class="ft21">En ny lag</SPAN></P> <P class="p108 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Skyddet ska förstärkas genom en ny lag.</P> <P class="p109 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>De remissinstanser som berör frågan tillstyrker</P> <P class="p110 ft4">förslaget.</P> <P class="p111 ft4"><SPAN class="ft23">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringens bedömning är alltså att skyddet mot repressalier för arbetstagare som slår larm behöver förstärkas. En särskild fråga är om sådana regler bör införas i befintlig lagstiftning eller om reglerna bör samlas i en ny lag.</P> <P class="p112 ft4">Regler till skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm har ett visst samband med regler om anställningsskydd, eftersom ogrundat skiljande från anställningen är en typ av åtgärd som en visselblåsare kan drabbas av och behöva skyddas mot. Men en arbetsgivares åtgärder mot en visselblåsare kan vara av många andra slag och behöver inte ingripa i visselblåsarens anställningsskydd. Det framstår därför som mindre lämpligt att placera regler om skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm i anställningsskyddslagen.</P> <P class="p112 ft4">Frågan om skydd mot repressalier för visselblåsare har också ett visst samband med arbetsmiljöarbetet. Inom ramen för arbetsmiljöarbetet kan det bedrivas arbete mot kränkande särbehandling, vilket också kan avse arbetstagare som slår larm. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen är emellertid inte inriktad på att hantera enskilda fall där en arbetstagare utsatts för åtgärder från arbetsgivarens sida. Arbetsmiljölagstiftningen är därför, enligt regeringens uppfattning, inte heller en lämplig placering.</P> <P class="p113 ft4">Inte heller någon annan befintlig lagstiftning framstår som en naturlig placering för sådana regler. Det talar för att reglerna placeras i en ny lag. För en sådan lösning talar också att en särskild lag kan bidra till att ett ökat fokus riktas mot skyddet för arbetstagare som slår larm. I en särskild lag kan också de materiella reglerna samlas och presenteras på ett överskådligt och pedagogiskt sätt. Detta kan bidra till att göra regleringen tydligare och enklare att förstå för enskilda arbetstagare som överväger att slå larm. Mot denna bakgrund anser regeringen att nya regler om skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm bör samlas i en ny lag.</P> <P class="p114 ft4">16</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312817x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"> <TR> <TD class="tr6 td63"><SPAN class="p79 ft20">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td75"><SPAN class="p14 ft20">Lagens tillämpningsområde</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td39"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft22"><SPAN class="ft42">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft43">Ett särskilt skydd mot repressalier vid sidan av befintligt skydd</SPAN></P> <P class="p116 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Lagen ska ge ett särskilt skydd mot repressalier som inte inskränker det skydd som kan gälla på annan grund.</P> <P class="p117 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i sak med regeringens. Utredningen föreslår emellertid benämningen stärkt skydd. Utredningen föreslår uttryckliga hänvisningar till anställningsskyddslagen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen men däremot inte någon generell upplysning om att lagen inte ska inskränka det skydd som kan gälla på annan grund.</P> <P class="p118 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Uppsala universitet <SPAN class="ft4">och </SPAN>Förvaltningsrätten i Malmö <SPAN class="ft4">anser att ordet stärkt inte bör användas om skyddet.</SPAN></P> <P class="p119 ft5">TCO, Svenska Journalistförbundet (Journalistförbundet), Sveriges Ingenjörer, Vårdförbundet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Arbetsgivaralliansen, Arbetsgivarföreningen KFO, Saco, Idea, Vision, LO, Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Diskrimineringsombudsmannen<SPAN class="ft4">, </SPAN>Riksdagens ombudsmän (JO) <SPAN class="ft4">och ytterligare några remissinstanser ifrågasätter om lagen innebär en förenkling eller pekar på att den innehåller många svåra begrepp, är otydlig eller är komplicerad att tillämpa, vilket kan leda till osäkerhet om när skyddet inträder. Bland andra </SPAN>Uppsala Universitet, TCO <SPAN class="ft4">och </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft4">menar att rättsläget blir mer komplicerat med ytterligare en lag.</SPAN></P> <P class="p120 ft5">Idea, Arbetsgivaralliansen <SPAN class="ft4">och </SPAN>Arbetsgivarföreningen KFO <SPAN class="ft4">menar att det finns risk för dubbelreglering.</SPAN></P> <P class="p121 ft4"><SPAN class="ft5">Datainspektionen </SPAN>anser att det vore önskvärt om lagen kompletterades med definitioner av centrala begrepp som används i lagtexten såsom begreppen arbetstagare, slå larm och repressalier.</P> <P class="p122 ft5">Förvaltningsrätten i Malmö, Saco, TCO, Lärarnas Riksförbund <SPAN class="ft4">och</SPAN></P> <P class="p123 ft4"><SPAN class="ft5">Sveriges Ingenjörer </SPAN>framför kritik mot att arbetstagare riskerar att bli skadeståndsskyldiga även vid larm enligt lagen, och vissa påpekar att det riskerar att ha en avhållande effekt på viljan att slå larm. <SPAN class="ft5">FAR </SPAN>menar att det är tveksamt om det tillräckligt tydligt klargörs vilket skydd arbetstagare har mot ett eventuellt skadeståndsanspråk från arbetsgivaren. <SPAN class="ft5">Friskolornas riksförbund, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation </SPAN>och <SPAN class="ft5">Företagarna </SPAN>har synpunkter på lagens förhållande till</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">lagen om skydd för företagshemligheter. <SPAN class="ft5">Bankinstitutens arbetsgivare-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft5">organisation, Idea, Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft4">och </SPAN>Företagarna <SPAN class="ft4">menar att</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">förslaget är problematiskt för bl.a. gränserna för arbetstagarens lojalitets-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">plikt, och menar att det inte är lämpligt med en ordning där arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">och arbetsgivare samtidigt kan bli skadeståndsskyldiga mot varandra.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>anser att en ordning där lagen inte ger en</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare rätt att slå larm inte ger arbetstagaren något egentligt skydd,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">och att konstruktionen inte heller framgår på ett tydligt sätt.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p10 ft5">Nyköpings tingsrätt, Diskrimineringsombudsmannen, Säkerhets-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft5">polisen, Lunds universitet, Stockholms universitet, TCO <SPAN class="ft4">och </SPAN>Uppsala</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">universitet </SPAN>har synpunkter på hänvisningarna till annan lagstiftning.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td77"><SPAN class="p11 ft4">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td76"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p124 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft5">Justitiekanslern, Journalistförbundet, TCO<SPAN class="ft4">, </SPAN>JO, SKL, Vision <SPAN class="ft4">och</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">Fackförbundet ST </SPAN>har synpunkter på lagens förhållande till exempelvis</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">meddelarfriheten, och vissa av dem framför kritik mot att lagen kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">uppfattas som begränsande.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p3 ft23">Skälen för regeringens förslag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p3 ft5">Hur en ny lag ska utformas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p3 ft4">Som framgår ovan anser regeringen att det finns ett behov av att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">förstärka skyddet mot repressalier för arbetstagare som slår larm, inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">minst skyddet mot repressalier under pågående anställning, och att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">skyddet bör förstärkas genom en ny lag. Frågan är då hur en sådan lag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">bör utformas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">Rättsläget för arbetstagare som slår larm är komplext. Frågan om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">skydd för en arbetstagare som drabbats av en repressalie, t.ex. blivit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">uppsagd, på grund av att arbetstagaren slagit larm om missförhållanden i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">arbetsgivarens verksamhet, avgörs enligt gällande rätt ofta genom en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">bedömning av om arbetstagaren har överskridit sin kritikrätt. Den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">prövningen görs, i vart fall inom privat sektor, genom en helhetsbe-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">dömning av ett flertal omständigheter. Vid helhetsbedömningen beaktas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">bl.a. arbetstagarens ställning och uppdrag, missförhållandenas allvar,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagarens kunskapsunderlag, arbetstagarens motiv, den skada som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">larmet orsakat arbetsgivaren, vilken samverkan som förevarit mellan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare och arbetsgivare samt vem arbetstagaren vänt sig till.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">Gällande rätt innebär således i många fall att en rad olika omständigheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">ska vägas mot varandra. Det kan ofta vara svårt att förutse vad resultatet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">av en sådan helhetsbedömning skulle bli i ett enskilt fall, både för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare och för arbetsgivare.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">Inom offentlig sektor anses arbetstagare ha en längre gående kritikrätt,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">eftersom de skyddas av grundlagarna även i förhållande till sin</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">arbetsgivare.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">Ett sätt att utforma en ny reglering av arbetstagares skydd vid larm</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">skulle kunna vara att kodifiera en sådan helhetsbedömning som i dag ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">göras enligt gällande rätt.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">I den norska lagstiftningen har man valt en sådan väg. Enligt norsk rätt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4"><NOBR>(2–4</NOBR> § Lov om arbeidsmiljø, arbeidstid og stillingsvern mv.) har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare rätt att slå larm (varsla) om missförhållanden (kritikkverdige</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">forhold) i verksamheten. Larmet ska ske på ett försvarligt sätt (forsvarlig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">fremgangsmåte), vilket kan sägas vara en kodifiering av arbetstagares</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">lojalitetsplikt enligt norsk rätt. <SPAN class="ft5">LO </SPAN>har uppgett att det system som införts i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">Norge kan utgöra förebild för ett svenskt system.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">Att bara kodifiera gällande rätt skulle emellertid inte i sig innebära</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">någon förstärkning av skyddet för visselblåsare, vilket är målet med lag-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">stiftningen. En sådan kodifieringsmodell måste också, i likhet med den i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">Norge, vara mycket allmänt hållen. En reglering där många omständig-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">heter ska vägas mot varandra innebär, som anges ovan, att det kan vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">svårt att förutse resultatet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">Enligt regeringens uppfattning skulle det vara enklare för arbetstagare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft33">och arbetsgivare att förutse hur en viss situation ska bedömas om skyddet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">i stället var beroende av att ett mindre antal specifikt angivna kriterier är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td78"><SPAN class="p125 ft4">18</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p3 ft4">uppfyllda. Regeringens uppfattning är därför att skyddet mot repressalier</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p101 ft4">för arbetstagare som slår larm bör förstärkas genom att det i en ny lag uppställs ett fåtal kriterier för när skyddet för arbetstagare ska inträda. En sådan reglering förutsätter att kraven läggs på en sådan nivå att såväl arbetstagarens som arbetsgivarens intressen beaktas på ett rimligt sätt. Om kraven läggs på en tillräckligt hög nivå kan andra moment som enligt gällande rätt ska beaktas inom ramen för en helhetsbedömning utelämnas. I de fall då de högre kraven enligt de utvalda kriterierna är uppfyllda skulle i allmänhet också en helhetsbedömning enligt gällande rätt utfalla till arbetstagarens fördel.</P> <P class="p126 ft4">Många remissinstanser, bland andra <SPAN class="ft5">TCO </SPAN>och <SPAN class="ft5">Uppsala universitet</SPAN>, framför synpunkter på att den föreslagna lagen innehåller alltför många komplicerade bedömningar. <SPAN class="ft5">JO </SPAN>anför att det är flera bedömningar som ska göras utifrån en objektiv måttstock, och att det därför vid tidpunkten för ett larm i många fall måste vara osäkert för arbetstagaren om han eller hon kommer att få del av skyddet. <SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>och <SPAN class="ft5">Företagarna </SPAN>anser att lagen måste ge utrymme för en helhetsbedömning i det enskilda fallet.</P> <P class="p127 ft4">Regeringens uppfattning är emellertid att en kodifiering av gällande rätt inte skulle ge bättre vägledning för arbetsgivare och arbetstagare. Som anges ovan skulle det alternativet innebära att kriterierna för när skyddet inträder måste vara mycket allmänt hållna. En sådan lösning skulle vidare innebära att ytterligare omständigheter måste beaktas i förhållande till regeringens förslag. Enligt regeringens mening skulle det göra bedömningen mer komplicerad och svårare att förutse utgången av. Det gäller också för det fall att den föreslagna lagen skulle tillföras en bestämmelse som möjliggör en helhetsbedömning av samtliga omständigheter. En kodifiering skulle slutligen vara svår att åstadkomma, inte minst på grund av att det befintliga skyddet delvis är grundlagsreglerat. Mot den bakgrunden anser regeringen att den nu föreslagna metoden för att förstärka skyddet för visselblåsare framstår som den mest ändamålsenliga.</P> <P class="p128 ft4">Som framgår av avsnitt 4.3.3 är det önskvärt att åstadkomma en gemensam reglering som gäller för såväl privat som offentlig sektor. Skyddet kan dock inte inskränka exempelvis skyddet i grundlagarna, vilket regeringen återkommer till nedan. Det bör alltså, enligt regeringens mening, vara fråga om en lagstiftning som ska gälla parallellt med annan reglering och inte påverka den. Lagen bör inte inskränka det skydd som kan gälla på annan grund, men inte heller ge någon självständig rätt att slå larm, vilket utvecklas nedan.</P> <P class="p129 ft5">Lagen ska inte inskränka det skydd som kan gälla på annan grund</P> <P class="p104 ft4">Den föreslagna lagen bör, enligt regeringens mening, ge visselblåsare ett skydd mot repressalier både i situationer då skydd redan finns genom annan reglering och i situationer som inte täcks av annan reglering. Den bör ses som en del i ett större ramverk som ger skydd åt visselblåsare i arbetslivet. Det ramverket kan sägas få sitt innehåll från alla regler som kan ge skydd åt visselblåsaren, exempelvis reglerna om saklig grund för uppsägning och reglerna om meddelarskydd. Syftet med den nya lagen bör emellertid vara att – utöver dessa andra regler – ge arbetstagare ett skydd mot repressalier i vissa situationer.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">19</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p124 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p11 ft4">Flera remissinstanser menar dock att det är problematiskt i sig att lägga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">ytterligare en lag till det redan komplicerade rättsläge som råder.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p11 ft8">Regeringen har förståelse för den synpunkten. Det är emellertid önskvärt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">att en arbetstagare kan få sin sak prövad utifrån den lagstiftning som i det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">enskilda fallet ger starkast skydd. En arbetstagare som drabbas av en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p22 ft4">repressalie kan också, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">tänkas komma att angripa arbetsgivarens agerande även utifrån andra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p11 ft4">grunder, såsom diskriminerings- eller ledighetslagstiftningen. Den nya</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p22 ft8">lagen bör inte motsatsvis uppfattas så att arbetstagare inte har något</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">skydd alls vid uppgiftslämnande som av någon anledning inte faller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p11 ft4">under lagens kriterier. Lagen bör inte heller begränsa arbetstagares be-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p11 ft4">fintliga möjligheter att vända sig till myndigheter, medier, arbetstagar-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">organisationer eller andra. Givetvis kan lagen inte begränsa den rätt som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p11 ft4">var och en har enligt grundlagarna. Lagen bör alltså ge ett skydd som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">gäller parallellt med befintligt skydd.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p11 ft4">Flera remissinstanser, däribland <SPAN class="ft5">Journalistförbundet</SPAN>, har uttryckt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p11 ft4">farhågor för att den föreslagna lagen i praktiken skulle riskera att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p22 ft4">inskränka det redan befintliga skyddet för visselblåsare, inte minst det i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p11 ft4">vissa situationer starkare meddelarskyddet. <SPAN class="ft5">Vårdförbundet </SPAN>och <SPAN class="ft5">Justitie-</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p11 ft4"><SPAN class="ft5">kanslern </SPAN>menar att det finns risk för att arbetstagare som överväger att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p11 ft8">lämna uppgifter i något sammanhang felaktigt tror att de har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p11 ft4">rättsordningens skydd endast om de uppfyller den nya lagens kriterier.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p11 ft4">Justitiekanslern menar att lagen i så fall skulle kunna minska arbets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p11 ft4">tagares benägenhet att påtala missförhållanden t.ex. genom att lämna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p11 ft4">uppgifter om missförhållanden till medierna. Bland andra Journalist-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">förbundet<SPAN class="ft5">, SKL, Vision </SPAN>och <SPAN class="ft5">TCO </SPAN>menar att det finns en risk för att lagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p22 ft8">medför en ökad osäkerhet om vad som gäller, och några av dem tillägger</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p11 ft4">att det skulle kunna motverka att arbetstagare i ökad utsträckning vågar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p11 ft4">slå larm. <SPAN class="ft5">Förvaltningsrätten i Malmö </SPAN>anser att det i utredningens förslag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p11 ft4">inte framgår tydligt, vare sig av lagtexten eller av lagens namn, att syftet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">med lagen inte är att begränsa det skydd som redan kan gälla utifrån</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">annan lagstiftning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p22 ft8">Utredningen har avstått från en uttrycklig reglering av lagens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p11 ft4">förhållande till andra regler. Som utredningen konstaterar kan konflikt-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">situationer förekomma redan i dag. I många fall kan samma situation</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p22 ft4">prövas enligt såväl anställningsskyddslagen som ett flertal andra lagar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">som innehåller förbud mot uppsägning på vissa särskilda grunder.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">Sådana andra arbetsrättsliga lagar kan i allmänhet tillämpas parallellt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p22 ft4">med anställningsskyddslagen. Vilka regelverk som ska prövas blir i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">praktiken också beroende på hur arbetstagaren har valt att föra sin talan.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p11 ft4">När en arbetsgivare genom ett och samma agerande – t.ex. en uppsägning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p11 ft4">– anses ha brutit mot både diskrimineringslagen och anställnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">skyddslagen har Arbetsdomstolen emellertid ansett att det inte finns</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">anledning att bestämma två skilda belopp som påföljd. I stället har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p22 ft4">Arbetsdomstolen valt att fastslå ett gemensamt belopp som ersättning för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">brott mot båda lagarna (se AD 2011 nr 37).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">I likhet med utredningen anser regeringen att tillämpningsfrågor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p22 ft4">rörande förhållandet till andra regler får lösas utifrån samma principer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">som i dag gäller förhållandet mellan olika arbetsrättsliga lagstiftningar.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p22 ft4">Regeringen anser emellertid att det finns anledning att tydligare markera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td78"><SPAN class="p125 ft4">20</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p22 ft4">att det kan finnas ett skydd även om den nya lagens förutsättningar inte</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p85 ft4">är uppfyllda. För att motverka risken för att lagen uppfattas som att den uttömmande reglerar skyddet för visselblåsare bör det, i linje med vad Förvaltningsrätten i Malmö och <SPAN class="ft5">Uppsala universitet </SPAN>föreslagit, tas in en upplysning i lagtexten om att lagen inte inskränker det skydd som kan gälla på annan grund. På så sätt kan risken för att arbetstagare uppfattar lagen som en uttömmande reglering minskas.</P> <P class="p88 ft4">Däremot bör lagen, enligt regeringens uppfattning, inte innehålla de av utredningen föreslagna hänvisningarna till tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen respektive anställningsskyddslagen. I enlighet med vad Uppsala universitet påpekar finns det även annan lagstiftning, exempelvis reglerna om föreningsrätt i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen) och ledighetslagstiftningen, som skulle kunna ge skydd åt arbetstagare som slår larm. Till dessa lagar har utredningen emellertid inte föreslagit hänvisningar. Detsamma gäller Europakonventionen och regeringsformens bestämmelse om yttrandefrihet. Det framstår, enligt regeringen, varken som möjligt eller lämpligt att hänvisa till alla lagar som kan ge skydd för arbetstagare som slår larm. Det kan också tänkas att skyddet finns i annan reglering, t.ex. kollektivavtal. De av utredningen föreslagna hänvisningarna har också ifrågasatts av vissa remissinstanser såväl utifrån placering som utifrån innehåll.</P> <P class="p130 ft4">Enligt regeringen är det mest ändamålsenliga sättet att motverka missförstånd om vad som ska gälla att låta den nu föreslagna upplysningsbestämmelsen ersätta de hänvisningar som föreslagits av utredningen.</P> <P class="p131 ft5">Lagen ska ge ett särskilt skydd mot repressalier – inte en självständig rätt att slå larm</P> <P class="p90 ft4">En följd av att den nya lagen föreslås gälla vid sidan av annan reglering och inte ge någon självständig rätt att slå larm är att det skulle kunna uppkomma motstridiga resultat vid tillämpning av den föreslagna lagen och annan reglering. Det skulle exempelvis kunna inträffa att en arbetstagare har rätt till skadestånd enligt den föreslagna lagen samtidigt som arbetsgivaren på grund av larmet har möjlighet att vidta en åtgärd mot arbetstagaren enligt någon annan reglering. Det kan också tänkas att arbetstagaren blir skadeståndsskyldig mot arbetsgivaren på grund av larmet. Det skulle kunna handla om skadeståndsskyldighet enligt lagen om skydd för företagshemligheter eller på grund av brott mot en avtalad tystnadsplikt.</P> <P class="p132 ft4">Många remissinstanser anser att detta är en otillfredsställande ordning. Några av remissinstanserna anser att lagens förhållande till lagen om</P> <P class="p86 ft4">skydd för företagshemligheter är problematiskt. <SPAN class="ft5">Bankinstitutens arbetsgivareorganisation </SPAN>menar att gränsdragningen mot och samspelet med den lagen kan vålla stora tillämpningsproblem. Enligt <SPAN class="ft5">Företagarna </SPAN>riskerar skyddet för företagshemligheter att urholkas, samtidigt som de företag som får eventuella affärshemligheter avslöjade, eller som på felaktiga grunder hängs ut i medierna, riskerar att drabbas av långtgående konkurrensnackdelar. Företagarna, <SPAN class="ft5">Idea, </SPAN>och <SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>m.fl. anser att lagen riskerar att urholka arbetstagares lojalitetsplikt. Idea menar att inskränkningar i de anställdas meddelarfrihet är nödvändiga för att inte äventyra hela överlevnaden av verksamheter av ideell och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">21</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p124 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">idéburen karaktär. Företagarna anser att förslaget skulle innebära inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">obetydliga ingrepp i avtalsfriheten, en devalverad lojalitetsplikt gentemot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">arbetsgivaren, ett påtagligt ingrepp i arbetsledningsrätten, en urholkad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">efterlevnad av tystnadsplikter, men också betydande gränsdragnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">problem. Enligt Företagarna är risken därmed överhängande att informa-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">tionsutbytet i företaget stryps. Svenskt Näringsliv anser att om skydd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">skulle ges även vid brott mot en avtalad tystnadsplikt skulle det innebära</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">en påtaglig och omotiverad urholkning av den grundläggande avtals-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">friheten. Förslaget skulle i det närmaste vara en uppmaning för anställda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">att ignorera avtalade tystnadsplikter. Svenskt Näringsliv anser därför att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare som genom ett larm bryter mot en skadeståndssanktionerad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">tystnadsplikt enligt lag eller avtal bör undantas från det särskilda skyddet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">Ett antal remissinstanser företräder alltså uppfattningen att lagens skydd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">skulle inkräkta alltför mycket på de skyldigheter arbetstagare har i dag i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">förhållande till arbetsgivaren, och att arbetstagare som genom larmet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft33">begår en skadeståndsgrundande handling bör undantas från lagens skydd.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">Ett antal remissinstanser är emellertid av motsatt uppfattning. De anser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">att lagen i stället bör innehålla en bestämmelse som gör att arbetstagaren</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">vid ett larm som skyddas av lagen inte ska kunna drabbas av skade-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">ståndsansvar enligt någon annan reglering. <SPAN class="ft5">Förvaltningsrätten i Malmö</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">anför att det riskerar att motverka lagens syfte om avtal om tystnadsplikt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">ska gälla parallellt med lagen och arbetstagare ska kunna bli skade-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">ståndsskyldiga trots att förutsättningarna för skydd varit uppfyllda. <SPAN class="ft5">Saco</SPAN>,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">TCO </SPAN>och <SPAN class="ft5">Lärarnas Riksförbund </SPAN>framhåller att en starkt avhållande faktor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">för den som funderar på att slå larm är om han eller hon riskerar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">skadeståndsansvar för att ha larmat. De efterfrågar därför en tydlig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">bestämmelse om att den arbetstagare som slagit larm enligt lagen inte är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">skadeståndsskyldig för skada som uppkommer för arbetsgivaren på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">grund av larmet. <SPAN class="ft5">Sveriges Ingenjörer </SPAN>är också inne på denna linje, och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">även ytterligare remissinstanser har pekat på att en risk för att drabbas av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">skadeståndsansvar, eller en osäkerhet om vad som gäller, kan ha en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">avhållande effekt på viljan att slå larm.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p10 ft8">När det gäller lagens förhållande till arbetstagares skadestånds-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">skyldighet kan regeringen alltså konstatera att det finns företrädare för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">två helt motsatta synsätt bland remissinstanserna. Å ena sidan finns</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">uppfattningen att ett larm som skyddas enligt lagen aldrig ska kunna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">medföra skadeståndsansvar för arbetstagaren. Å andra sidan finns upp-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">fattningen att larm som innebär att arbetstagaren gör sig skyldig till en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">skadeståndsgrundande handling ska undantas från lagens skydd.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">Att införa en bestämmelse som innebär att en arbetstagare som om-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">fattas av lagens skydd inte kan drabbas av skadeståndsansvar enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">någon annan reglering skulle emellertid innebära att lagen, och de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">intressen som ligger bakom den, systematiskt överordnas andra lagar och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">de intressen och avvägningar som ligger bakom dem. Det blir då, enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">regeringens mening, fråga om en annan typ av reglering än den förstärk-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">ning av skyddet mot repressalier i vissa situationer som regeringen nu</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">föreslår. Regeringens mening är att en sådan bestämmelse skulle föra för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">långt. Konsekvenserna av en sådan bestämmelse skulle också vara svåra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">att överblicka.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">Ett liknande resonemang kan föras i förhållande till möjligheten att låta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td78"><SPAN class="p125 ft4">22</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p3 ft4">lagen gå före avtalade tystnadsplikter. Som utredningen angett är avtals-</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p85 ft4">friheten en grundläggande och viktig rättsprincip, och avsteg från den bör göras med försiktighet. Även i det fallet skulle det bli fråga om en annan typ av reglering än den som nu föreslås, och då skulle det krävas delvis andra överväganden. Detta talar enligt regeringens uppfattning mot att låta det skydd mot repressalier för visselblåsare som nu föreslås få företräde framför avtalade tystnadsplikter eller annan reglering som kan innebära skadeståndsskyldighet för arbetstagaren.</P> <P class="p88 ft4">När det gäller lagstadgade tystnadsplikter är brott mot sådana i mycket stor utsträckning kriminaliserade. Som framgår av avsnitt 4.10 föreslås att skyddet mot repressalier inte ska gälla om arbetstagaren begår brott genom att slå larm. Någon risk för motstridiga resultat blir det alltså inte fråga om i sådana fall.</P> <P class="p88 ft4">Om det särskilda repressalieskyddet inte skulle gälla vid larm som utgör skadeståndsgrundande handlingar, exempelvis brott mot avtalade tystnadsplikter, skulle det enligt regeringens mening innebära en alltför stor och alltför kategorisk inskränkning av skyddet. Dessutom skulle en sådan inskränkning göra det mindre förutsägbart när skyddet inträder.</P> <P class="p88 ft4">En inskränkning av avtalsfriheten i den utsträckning som <SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>med flera remissinstanser uttryckt farhågor för kommer inte heller att bli aktuell eftersom regeringen inte ser skäl att reglera giltigheten av avtalade tystnadsplikter.</P> <P class="p87 ft4">Det kan naturligtvis anses motsägelsefullt att en arbetstagare skulle kunna vara skyddad enligt en lagstiftning, men ändå bli ersättningsskyldig enligt en annan. Regeringen utesluter inte heller att det skulle kunna ha en avhållande effekt på en arbetstagare som överväger att slå larm om det finns en risk för att drabbas av skadeståndsansvar. En reglering som helt utesluter sådan risk skulle emellertid vara svår att åstadkomma.</P> <P class="p88 ft4">Som anges ovan bör kraven läggas på en sådan nivå att en helhetsbedömning enligt nu gällande rätt normalt skulle utfalla till arbetstagarens fördel. Regeringens uppfattning är att innehållet i gällande rätt, och inte minst arbetstagares lojalitetsplikt, i tillräcklig utsträckning beaktas vid utformningen av lagförslaget. Enligt regeringens mening innebär det att den föreslagna lagen skulle vara väl ägnad att ge vägledning åt en arbetstagare som överväger att slå larm.</P> <P class="p95 ft4">När det gäller lagens förhållande till lagen om skydd för företagshemligheter konstaterar regeringen att den lagen är avsedd att skydda näringsidkare mot obehöriga angrepp på företagshemligheter. I avsnitt 4.3.5 föreslås att arbetstagare ska skyddas mot repressalier av den nu föreslagna lagen endast vid larm om allvarliga missförhållanden och att utgångspunkten för vad som ska utgöra allvarliga missförhållanden ska vara brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden. Detta anknyter till det som gäller för att ett röjande av företagshemligheter för att avslöja missförhållanden inte ska anses obehörigt (se 2 § andra stycket lagen om skydd för företagshemligheter).</P> <P class="p95 ft4">Regeringens uppfattning är att fall då skadeståndsansvar aktualiseras för arbetstagaren enligt annan reglering, eller där annan reglering på annat sätt leder till motstridiga resultat, inte kan förväntas förekomma i någon större utsträckning. I den mån skadeståndsansvar för arbetstagaren aktualiseras bör skadeståndet dessutom i många fall helt eller delvis</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">23</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <P class="p133 ft4">Prop. 2015/16:128 kunna jämkas i fall där arbetstagaren uppfyller villkoren för ett särskilt skydd.</P> <P class="p134 ft4">Regeringen anser således att den nu beskrivna ordningen får godtas. Det bör alltså inte införas en bestämmelse som undantar skadeståndsgrundande handlingar från lagens tillämpningsområde. Det bör inte heller införas en bestämmelse som utesluter skadeståndsansvar enligt annan lagstiftning för arbetstagare som slår larm på ett sätt som skyddas av den föreslagna lagen.</P> <P class="p112 ft4">Vissa remissinstanser anser att det av lagförslagets utformning inte tydligt framgår att de nya reglerna ska gälla parallellt med annan lagstiftning. <SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>menar att det inte tillräckligt tydligt framgår att lagen inte i sig ger någon rätt för en arbetstagare att slå larm om allvarliga missförhållanden, och föreslår att detta förtydligas i en inledande paragraf.</P> <P class="p112 ft4">Utredningen föreslår att lagens beskaffenhet ska framgå genom att det anges att det är fråga om ett stärkt skydd. Mot detta har <SPAN class="ft5">Uppsala universitet </SPAN>invänt att benämningen, särskilt över tid, riskerar att bli förvirrande, eftersom det kan komma att bli oklart i förhållande till vilket rättsläge skyddet är stärkt. <SPAN class="ft5">Förvaltningsrätten i Malmö </SPAN>menar att en ändring av lagens namn bör övervägas, exempelvis genom att stärkt byts ut till särskilt.</P> <P class="p112 ft4">I likhet med vad som föreslagits av Förvaltningsrätten i Malmö anser regeringen att skyddets funktion bör förtydligas genom att skyddet benämns ett särskilt skydd. Det bör också klart framgå att det skydd lagen ska ge är ett skydd mot repressalier. På så sätt kan lagen göras tydligare och risken för missuppfattningar om förhållandet till annan lagstiftning minskas.</P> <P class="p135 ft5">Den lagtekniska konstruktionen</P> <P class="p136 ft4">I avsnitt 4.5 föreslår regeringen att lagen ska utformas som ett förbud för arbetsgivare att vidta repressalier mot arbetstagare som slår larm om vissa förutsättningar är uppfyllda. I avsnitt 4.9 föreslås att sanktionen vid arbetsgivares brott mot repressalieförbudet ska vara skadestånd. <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>förordar i stället att en lösning övervägs där lagen utformas som en ren skadeståndsreglering och att dess rubrik ändras till t.ex. Lag om skadestånd till arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Genom en sådan reglering minskar enligt Lagrådet problemen med förhållandet till skydd på annan grund. Även om lagen utformas som en rent skadeståndsrättslig reglering skulle dock behovet av att klargöra förhållandet till annan rätt kvarstå enligt regeringens mening. Det hänger samman med att den rätt till skadestånd under vissa förutsättningar som lagen föreslås ge är avsedd att vara ett komplement till det skydd som finns i annan reglering. Den föreslagna lagen är alltså i många fall inte den enda grund en arbetstagare kan åberopa i förhållande till sin arbetsgivare. Det är viktigt att det är tydligt för såväl arbetstagare som arbetsgivare. Även det förhållandet att lagen inte är avsedd att reglera rätten att slå larm gör att det finns ett stort behov av att behandla förhållandet till annan reglering, bl.a. för att det ska vara möjligt att göra en rimlig avvägning av skyddets omfattning. Regeringen vill också</P> <P class="p137 ft8">framhålla att skadestånd är normalpåföljden inom arbetsrätten. Den</P> <P class="p73 ft4">24</P> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312825x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p138 ft4">arbetsrättsliga regleringen är som utgångspunkt utformad som förbud Prop. 2015/16:128 eller påbud riktade till arbetsgivaren, men i de fall där arbetsgivaren</P> <P class="p139 ft4">bryter mot dessa är det i normalfallet skadestånd som blir påföljden. Även i de fall där det är möjligt att föra talan om ogiltighet av en uppsägning eller ett avskedande blir sanktionen skadestånd för det fall att en arbetsgivare inte rättar sig efter en dom där åtgärden ogiltigförklarats. En lag som är utformad som en ren skadeståndslag skulle därför avvika från hur den arbetsrättsliga regleringen är utformad i övrigt. Enligt regeringens mening talar alltså övervägande skäl för att behålla den lagtekniska konstruktion som föreslogs av utredningen och i lagrådsremissen. Samma argument gör sig enligt regeringens mening i stor utsträckning gällande i fråga om lagens rubrik. Som anförs ovan är benämningen ”särskilt skydd” avsedd att tydliggöra lagens förhållande till annan reglering. Enligt regeringen bör det därför framgå redan av lagens rubrik.</P> <P class="p120 ft4"><SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>anför också att de föreslagna lagbestämmelserna är vaga och deras innebörd därmed svår att fastställa, vilket medför uppenbara risker för problem i rättstillämpningen. Den arbetstagare som uppfattar lagförslaget som en betydande förstärkning av skyddet mot repressalier kan, enligt Lagrådet, visa sig stå på osäker grund. Som anges ovan är dock inte avsikten att skapa ett heltäckande skydd mot arbetsgivares repressalier, utan att förstärka skyddet mot repressalier i vissa situationer. Naturligtvis finns det ett starkt intresse av att det är tydligt för såväl arbetstagare som arbetsgivare när det särskilda skyddet mot repressalier inträder. Regeringens bedömning är också, som framgår ovan, att den valda konstruktionen innebär en tydligare reglering än vad en kodifiering av gällande rätt hade inneburit. Samtidigt är det en komplex fråga där många olika intressen måste beaktas, och det är därför viktigt att det finns ett visst utrymme för bedömningar i det enskilda fallet.</P> <P class="p140 ft22"><SPAN class="ft42">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft43">Ett skydd vid larm om missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet</SPAN></P> <P class="p141 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Lagen ska vara tillämplig när någon slår larm.</P> <P class="p142 ft4">Larmet ska avse missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.</P> <P class="p143 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens.</P> <P class="p121 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Friskolornas riksförbund <SPAN class="ft4">menar att det bör tydliggöras vad som avses när det gäller möjligheten att larma om förhållanden som ligger i förfluten tid. </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft4">och </SPAN>Företagarna <SPAN class="ft4">har synpunkter på att arbetstagares motiv med larmet inte ska beaktas. Remissinstanserna har inte särskilt kommenterat att larmet ska avse missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.</SPAN></P> <P class="p144 ft23">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p145 ft5">Vad som avses med att slå larm</P> <P class="p146 ft4">Som en grundläggande förutsättning för att lagen ska vara tillämplig bör gälla att arbetstagaren kan anses slå larm. Att slå larm bör, enligt</P> <P class="p12 ft44">regeringen, innebära något annat än att nämna ett visst förhållande för</P> <P class="p147 ft4">25</P> </DIV> <DIV id="page_26"> <P class="p92 ft4">Prop. 2015/16:128 någon annan i förbigående. I själva begreppet slå larm bör ligga en avsikt</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">att uppmärksamma någon på ett förhållande som kan uppfattas som ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">missförhållande. I det allmänna språkbruket antyder begreppet slå larm</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">ett aktivt och medvetet handlande. Därför framstår det också som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">naturligt att det bör innefatta ett krav på en avsikt. Denna avsikt bör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">också kunna uppfattas från mottagarens sida.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Arbetstagare som nämner allvarliga missförhållanden på ett sätt som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">inte faller under begreppet slå larm bör alltså inte omfattas av det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">särskilda skyddet mot repressalier. Detta innebär givetvis inte att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">arbetsgivaren därmed har rätt att vidta repressalier mot arbetstagaren.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">Arbetstagaren kan vara skyddad på andra grunder, se avsnitt 4.3.1.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p148 ft4">Om ett påtalande av missförhållanden är ett larm eller inte får avgöras</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Med att slå larm bör avses</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">såväl att arbetstagaren påtalar missförhållanden för arbetsgivaren som att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">arbetstagaren vänder sig till någon utanför verksamheten. Vem</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">mottagaren av ett larm bör vara för att skyddet mot repressalier ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">inträda återkommer regeringen till nedan.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p148 ft4">Det bör understrykas att det endast bör handla om avsikten att slå larm,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">och att den avsikten bör skiljas från arbetstagarens motiv till att slå larm.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">Vid prövningen av om någon slagit larm bör det, enligt regeringens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">uppfattning, inte ha någon betydelse om syftet med larmet var att komma</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">till rätta med missförhållanden, att skada arbetsgivaren eller en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">kombination av båda dessa syften. Detta har kritiserats av <SPAN class="ft5">Svenskt</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4"><SPAN class="ft5">Näringsliv</SPAN>, som framhåller att arbetstagarens motiv är en omständighet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">som beaktas såväl enligt praxis från Arbetsdomstolen, inom ramen för en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">tillämpning av lagen om skydd för företagshemligheter och i Europa-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">domstolens praxis. Även <SPAN class="ft29">Företagarna </SPAN>är inne på samma linje.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Att en arbetstagare slår larm med avsikt att skada arbetsgivaren kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">emellertid, enligt regeringens uppfattning, inte förväntas förekomma i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">någon större utsträckning. Att någon typ av hämndmotiv bidrar till att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">arbetstagaren väljer att slå larm behöver inte heller utesluta att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">arbetstagaren ändå är skyddsvärd när det finns ett allmänintresse i att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">missförhållanden kommer fram. I arbetstagarens lojalitetsplikt ligger</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">emellertid att ett larm inte får göras på ett sätt som riskerar att skada</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">arbetsgivaren i onödan. Om arbetstagarens enda syfte med larmet är att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">tillfoga arbetsgivaren skada, eller om larmet sker på ett sätt som tillfogar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">arbetsgivaren onödig skada, bör det kunna utgöra skäl för jämkning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">ett skadestånd enligt lagen, se vidare avsnitt 4.9. Möjligheten till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">jämkning är enligt regeringens mening tillräcklig för att oskäliga resultat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">ska kunna undvikas. Regeringen anser därför, i likhet med utredningen,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">att arbetstagarens motiv med larmet inte bör utgöra en del av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">bedömningen av om lagen är tillämplig.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Att skyddet mot repressalier bör gälla när någon slår larm bör också</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">innebära att ett larm inte behöver vara avslutat för att skyddet ska kunna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">inträda. En arbetstagare som vid en inledande kontakt med exempelvis en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">representant för arbetsgivaren endast kortfattat anger vilken typ av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">missförhållande det är fråga om bör, enligt regeringens mening, redan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">inledningsvis kunna vara skyddad mot repressalier. Annars skulle en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">arbetsgivare kunna skrämma en arbetstagare från att lämna ytterligare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">information genom att vidta repressalier utan att det omfattas av den nu</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td45"><SPAN class="p84 ft4">26</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td70"><SPAN class="p83 ft4">föreslagna lagens skydd.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p12 ft5">Påtalanden av missförhållanden som ligger längre tillbaka i tiden</P> <P class="p104 ft4">En särskild fråga är om begreppet slå larm bör utesluta påtalanden av förhållanden som ligger längre tillbaka i tiden och endast avse pågående situationer av något slag, t.ex. akuta situationer som innebär en fara som snabbt måste avhjälpas. Frågan gäller således om det i begreppet slå larm bör ingå en tidsaspekt av något slag. Att en visselblåsare dröjer med att påtala ett missförhållande kan bero på helt naturliga och legitima orsaker. Det kan vara så att arbetstagaren först efter ett avslutat skeende får reda på vad som har hänt. Arbetstagaren kan behöva fundera noga på hur denne ska agera. Det ligger i sakens natur att detta kan vara svåra beslut som tar tid att fatta. Det kan också vara så att arbetstagaren själv försöker att utreda vad som faktiskt har hänt. Vidare kan arbetstagaren välja att under en tid avvakta för att se om arbetsgivaren självmant åtgärdar missförhållandet. Arbetstagaren kanske väljer att påtala missförhållandet när arbetsgivaren inte har vidtagit erforderliga åtgärder inom rimlig tid. I de nämnda situationerna kan det ofta ligga nära till hands att anse att arbetstagaren slår larm. I andra situationer kan det däremot framstå som mindre naturligt att betrakta ett påtalande av äldre missförhållanden i verksamheten som ett larm. Ett exempel är om det rör missförhållanden som ligger långt tillbaka i tiden och som i dag närmast har ett historiskt intresse. Enligt regeringens mening bör det i sådana fall knappast vara fråga om att arbetstagaren slår larm. Behov av att därutöver tydliggöra i vilken utsträckning det ska vara möjligt att larma om förhållanden som gäller förfluten tid, vilket efterfrågas av <SPAN class="ft5">Friskolornas riksförbund</SPAN>, anser regeringen inte finnas.</P> <P class="p149 ft5">Upprepade påtalanden av samma missförhållande</P> <P class="p150 ft4">En annan fråga är om flera upprepade påtalanden av samma förhållande bör rymmas inom begreppet slå larm. Man kan t.ex. tänka sig att arbetstagaren påtalar missförhållanden för arbetsgivaren upprepade gånger under en kortare tid. Enligt regeringens mening bör även upprepade påtalanden kunna utgöra larm i lagens mening eftersom det i många fall kan vara motiverat, t.ex. om arbetsgivaren inte vidtar erforderliga åtgärder med anledning av larmet. Så kan också vara fallet när arbetstagaren vänder sig externt flera gånger om samma missförhållanden, kanske till olika mottagare. Ju fler gånger arbetstagaren påtalar samma missförhållande desto mer uttunnat blir dock larmmomentet. I något skede kan larmmomentet vara så uttunnat att det knappast längre kan anses vara fråga om ett larm.</P> <P class="p151 ft5">Påtalanden som arbetstagaren uppenbart inser är oriktiga</P> <P class="p104 ft4">Som framgår nedan av avsnitt 4.3.5 bör det som utgångspunkt inte ställas några särskilda krav på att de förhållanden larmet avser verkligen har inträffat eller att arbetstagaren har något särskilt kunskapsunderlag i det avseendet. I ytterlighetsfall kan det dock vara så att arbetstagarens påtalande av missförhållanden inte kan anses falla under begreppet slå larm om arbetstagaren uppenbart inser att uppgifterna om missförhållanden som lämnas är oriktiga. Någon avsikt att slå larm bör då inte anses finnas.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">27</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312828x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p92 ft5"><SPAN class="ft4">Prop. 2015/16:128 </SPAN>Larmet ska avse missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet</P> <P class="p136 ft4">En naturlig avgränsning av tillämpningsområdet för en lag som ska ge ett särskilt skydd mot repressalier från arbetsgivaren är, enligt regeringens mening, att det bör röra sig om larm om förhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Som konstateras ovan används begreppet visselblåsare vanligtvis om en person inom en organisation som rapporterar eller slår larm om någon typ av missförhållanden inom organisationen, och i Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare anges att det ska vara fråga om information om fara eller skada för allmänintresset inom ramen för en arbetsrelaterad relation.</P> <P class="p113 ft4">Att det bör krävas allvarliga missförhållanden återkommer regeringen till i avsnitt 4.3.5. Här behandlar regeringen vad som bör avses med att sådana förhållanden förekommer i en arbetsgivares verksamhet. De båda begreppen har emellertid ett nära samband.</P> <P class="p112 ft4">Begreppet i arbetsgivarens verksamhet bör, för det första, rymma allt som förekommer inom ramen för själva verksamheten, det vill säga sådant som handlar om arbetsgivarens produktion, uppdrag, affärs- eller driftsförhållanden etc. Till arbetsgivarens verksamhet bör också räknas alla åtgärder med verksamhetsanknytning som vidtas av arbetsgivaren, företrädare för arbetsgivaren eller andra personer som deltar i verksamheten. Tillämpningen och efterlevnaden av bestämmelser av olika slag med närmare krav på verksamheten bör också anses vara förhållanden i arbetsgivares verksamhet. Även arbetsmiljöfrågor och frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare bör omfattas.</P> <P class="p113 ft4">I avsnitt 4.3.5 föreslår regeringen att brott med fängelse i straffskalan ska kunna utgöra allvarliga missförhållanden i den föreslagna lagens mening. <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>anser att det är oklart om och när den omständigheten att en anställd begår brott med fängelse i straffskalan utgör ett sådant missförhållande som avses i lagen. Om den omständigheten att arbetstagaren gör sig skyldig till brott har koppling till arbetsgivarens verksamhet på det sätt som framgår ovan, är det enligt regeringens mening tydligt att det bör anses att det ryms inom arbetsgivarens verksamhet. Även en koppling till arbetsgivarens verksamhet på annat sätt, t.ex. genom att ett brott begås i arbetsgivarens lokal eller på arbetstid, bör kunna omfattas. Ageranden som helt saknar samband med verksamheten bör däremot falla utanför. Det bör emellertid bli fråga om en bedömning i det enskilda fallet, och den bör göras med beaktande även av vilken typ av missförhållande det är fråga om.</P> <P class="p152 ft22"><SPAN class="ft42">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft43">Lagen ska gälla alla arbetstagare och alla arbetsgivare</SPAN></P> <P class="p153 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Lagen ska gälla alla arbetstagare i offentlig och privat anställning. Alla arbetsgivare ska omfattas.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td80"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td51"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td81"><SPAN class="p3 ft23">Remissinstanserna: <SPAN class="ft5">Nyköpings</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td82"><SPAN class="p3 ft5">tingsrätt</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft4">tillstyrker</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td51"><SPAN class="p3 ft4">förslaget.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4"><SPAN class="ft5">Arbetsdomstolen</SPAN>, <SPAN class="ft5">TCO </SPAN>och <SPAN class="ft5">Saco </SPAN>instämmer i utredningens bedömning att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr6 td45"><SPAN class="p84 ft4">28</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">även arbetstagare som inte omfattas av lagen om anställningsskydd bör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td70"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_29"> <P class="p138 ft4">omfattas av lagen. <SPAN class="ft5">Arbetsförmedlingen </SPAN>ställer sig positiv till att även Prop. 2015/16:128 arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat</P> <P class="p139 ft4">arbetet eller i utvecklingsanställning omfattas av skyddet trots att de inte omfattas av anställningsskyddslagen. <SPAN class="ft5">Svea hovrätt </SPAN>ifrågasätter om arbetstagare med företagsledande ställning bör omfattas av lagen med hänvisning till den starka lojalitetsplikt som gäller för dem, och att de varken omfattas av anställningsskyddslagen eller av det utökade meddelarskyddet i kommunala företag och vissa andra organ. <SPAN class="ft5">Arbetsgivarverket </SPAN>anser att om en särskild reglering ska införas på området är det föreslagna tillämpningsområdet väl avvägt. <SPAN class="ft5">Konkurrensverket </SPAN>anser att det bör förtydligas att även anställda med avgångsvederlag omfattas. <SPAN class="ft5">Blueprint for Free Speech </SPAN>välkomnar att lagen föreslås gälla i såväl privat som offentlig verksamhet. <SPAN class="ft5">JO</SPAN>, <SPAN class="ft5">Ekobrottsmyndigheten, Arbetsgivarverket, Företagarna, TCO, Journalistförbundet, Vision </SPAN>och</P> <P class="p154 ft4"><SPAN class="ft5">Fackförbundet ST </SPAN>har synpunkter på att lagen ska gälla i offentlig verksamhet.</P> <P class="p155 ft23">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p105 ft5">Lagen ska gälla inom såväl offentlig som privat sektor</P> <P class="p146 ft4">Som tidigare nämnts skyddas i dag arbetstagare inom privat respektive offentlig sektor i olika utsträckning mot att drabbas av repressalier från arbetsgivarens sida med anledning av ett larm om missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Detta sammanhänger främst med att arbetstagare inom offentlig sektor genom grundlagarna skyddas mot repressalier från den offentliga arbetsgivaren om de utnyttjar sin yttrandefrihet. Offentliganställda arbetstagare anses också ha en längre gående kritikrätt än privatanställda arbetstagare. Det hänger i sin tur ihop med att arbetsgivare inom den privata sektorn kan anses ha särskilda intressen av lojalitet, skydd av goodwill och företagshemligheter, samt bevarande av verksamhetens konkurrenskraft m.m.</P> <P class="p156 ft4">Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas om det är lämpligt att reglera skyddet för offentliganställda och privatanställda arbetstagare i samma regelverk. Missförhållanden som med hänsyn till allmänintresset bör komma fram eller annars åtgärdas kan emellertid uppkomma såväl inom offentlig som privat verksamhet. Från arbetstagarens perspektiv framstår behovet av skydd mot repressalier som lika stort, oavsett i vilken verksamhet han eller hon arbetar. En arbetstagare som slår larm framstår som lika skyddsvärd oavsett vem som är arbetstagarens arbetsgivare.</P> <P class="p157 ft4">Enligt regeringens mening talar detta starkt för att arbetstagare i såväl privat som offentlig sektor bör omfattas av ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm. En sådan ordning ligger också i linje med Sveriges internationella åtaganden.</P> <P class="p121 ft4"><SPAN class="ft5">Ekobrottsmyndigheten </SPAN>och <SPAN class="ft5">TCO </SPAN>ifrågasätter om det skulle bli fråga om någon egentlig förstärkning av skyddet för offentliganställda, eftersom den föreslagna lagen för den kategorin av arbetstagare framför allt skulle innebära en tydligare grund för skadestånd. Möjligheten att göra sin rätt gällande är emellertid också en viktig del av ett skydd mot repressalier, enligt regeringens uppfattning. Även intresset av en sammanhållen reglering talar för att offentliganställda bör omfattas.</P> <P class="p158 ft4">29</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <P class="p106 ft4">Prop. 2015/16:128 Vissa remissinstanser har framfört synpunkter på att lagen i praktiken skulle riskera att begränsa skyddet enligt grundlagarna, se avsnitt 4.3.1. Som regeringen framhåller i det avsnittet är avsikten självfallet inte att den föreslagna regleringen ska innebära någon inskränkning i de grundläggande fri- och rättigheterna. Regeringen föreslår också att detta förtydligas i förhållande till utredningens förslag.</P> <P class="p113 ft4">Inte heller bör det förhållandet att lojalitetsplikten är olika inom offentlig respektive privat sektor vara ett hinder mot en reglering som gäller hela arbetsmarknaden. Som angetts i avsnitt 4.1 bör däremot arbetsgivarens berättigade intressen av bl.a. lojalitet beaktas vid utformningen av skyddet.</P> <P class="p112 ft4">Enligt regeringens mening bör alltså arbetstagare i såväl privat som offentlig sektor omfattas av ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm. Som framhållits ovan kan det finnas ett allmänintresse av att missförhållanden avslöjas, oavsett om de förekommer i privat eller i offentlig sektor. Det bör inte heller spela någon roll hur verksamheten är finansierad, eller om den innehåller inslag av myndighetsutövning. Enligt regeringens mening finns det inte heller skäl att göra undantag för vissa typer av verksamheter där det i stor utsträckning hanteras särskilt känslig information som rör t.ex. rikets säkerhet. Det kan finnas samma behov av avslöjanden när det gäller sådan verksamhet, och något undantag är därför inte motiverat. Däremot bör lagen inte vara tillämplig i fall då arbetstagaren genom ett larm begår en brottslig gärning, vilket behandlas i avsnitt 4.10.</P> <P class="p159 ft5">Alla arbetstagare ska omfattas</P> <P class="p136 ft4">Mot bakgrund av det som anförs ovan om intresset av att skydda arbetstagare mot repressalier och möjliggöra att missförhållanden kommer fram, oavsett hos vilken arbetsgivare de förekommer, bör det krävas starka skäl för att undanta vissa kategorier av arbetstagare hos en arbetsgivare.</P> <P class="p112 ft4">Med arbetstagare avses inom arbetsrätten den som är att betrakta som sådan i enlighet med det civilrättsliga arbetstagarbegrepp som kommer till uttryck vid tillämpningen av arbetsrättslig lagstiftning, t.ex. i Arbetsdomstolens praxis avseende anställningsskyddslagen. Från anställningsskyddslagens tillämpningsområde har emellertid vissa kategorier av arbetstagare undantagits. Det rör sig om arbetstagare som</P> <P class="p160 ft4"><SPAN class="ft33">–</SPAN><SPAN class="ft45">med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning,</SPAN></P> <P class="p161 ft4"><SPAN class="ft33">–</SPAN><SPAN class="ft45">tillhör arbetsgivarens familj,</SPAN></P> <P class="p162 ft4"><SPAN class="ft33">–</SPAN><SPAN class="ft45">är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll,</SPAN></P> <P class="p163 ft4"><SPAN class="ft33">–</SPAN><SPAN class="ft45">är anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller i utvecklingsanställning, eller</SPAN></P> <P class="p161 ft4"><SPAN class="ft33">–</SPAN><SPAN class="ft45">är anställda i gymnasial lärlingsanställning.</SPAN></P> <P class="p164 ft4">Däremot omfattas alla arbetstagare av t.ex. diskrimineringslagen, och skyddas därigenom mot vissa former av osaklig särbehandling.</P> <P class="p165 ft4">Regeringens utgångspunkt är att alla arbetstagare bör omfattas av regleringen.</P> <P class="p166 ft4">30</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p167 ft4">Vad gäller arbetstagare i företagsledande eller därmed jämförlig ställning har <SPAN class="ft5">Svea hovrätt </SPAN>ifrågasatt att dessa ska omfattas av lagens skydd. Som Svea hovrätt påpekar omfattas inte verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelseledamot och styrelsesuppleant av det utökade meddelarskyddet för anställda och uppdragstagare i kommunala företag och vissa andra organ. I förarbetena motiveras detta bl.a. genom att högt uppsatta tjänstemän har en starkare lojalitetsplikt än andra arbetstagare. Det kan också vara svårt att avgöra om personer i ledande ställning uttalar sig för egen räkning eller för företagets räkning. För en styrelseledamot och verkställande direktör gäller vidare en särskild reglering genom bestämmelser i aktiebolagslagen (2005:551) och lagen om ekonomiska föreningar (1987:667) för t.ex. skadeståndsskyldighet. Detsamma gäller för styrelsesuppleanter och vice verkställande direktör. Samma undantag har föreslagits av Utredningen om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet (SOU 2013:79).</P> <P class="p130 ft4">Enligt regeringens mening finns det anledning att göra en delvis annan bedömning när det gäller en lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm än vad som gjorts när det gäller ett utökat meddelarskydd. Övervägande skäl talar för att låta en ny lag omfatta också arbetstagare i ledande ställning. Till skillnad från det grundlagsskyddade meddelarskyddet som gäller lämnande av vilka uppgifter som helst till vissa särskilt utpekade mottagare föreslås den nu aktuella regleringen förutsätta att uppgiftslämnandet gäller allvarliga missförhållanden, se avsnitt 4.3.5. Som framgår ovan är regeringens utgångspunkt att arbetstagare som slår larm om missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet är skyddsvärda mot bakgrund av att det är viktigt att missförhållanden kommer fram. Den arbetstagare som iakttar ett missförhållande kan mycket väl befinna sig i en ledande ställning. Sådana arbetstagare kan till och med förväntas ha en särskild inblick i verksamheten. En arbetstagare i ledande ställning som slår larm framstår också som skyddsvärd. Arbetsgivarens starka intresse av lojalitet bör således få ge vika för dessa motstående intressen. Inte heller de associations- och skadeståndsrättsliga aspekterna utesluter att även högre befattningshavare ska omfattas av skyddet. Det bör endast i begränsad utsträckning kunna förekomma att den som larmat på ett sätt som omfattas av lagens skydd också ådrar sig skadeståndsskyldighet genom larmhandlingen, se vidare avsnitt 4.3.1. I vilka fall en arbetstagares uttalande ska anses ha gjorts i egenskap av företrädare för arbetsgivaren eller inte bör avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det avgörande bör vara om det är en arbetstagare som slår larm. Sker ett uttalande i stället av arbetsgivaren, t.ex. ett bolag genom en företrädare för bolaget, bör lagen dock inte vara tillämplig. Sammanfattningsvis anser regeringen att även arbetstagare med högre befattning bör omfattas av det särskilda skyddet mot repressalier.</P> <P class="p168 ft4">När övriga kategorier av arbetstagare som undantagits från anställningsskyddslagens tillämpningsområde upptäcker missförhållanden kan det finnas ett lika starkt allmänintresse av att uppgifterna kommer fram. Det saknas tillräckliga skäl att undanta dem från lagens tillämpningsområde. Det särskilda skyddet mot repressalier bör således även omfatta arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj, arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll, arbetstagare som är</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">31</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312832x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p169 ft4">Prop. 2015/16:128 anställda med särskilt anställningsstöd, i skyddat arbete eller i utvecklingsanställning, och arbetstagare som är anställda i gymnasial lärlingsanställning.</P> <P class="p170 ft4">Det bör slutligen inte ges någon betydelse vilken anställningsform det är fråga om.</P> <P class="p171 ft4">Sammanfattningsvis anser regeringen att alla arbetstagare och alla arbetsgivare bör omfattas av lagen.</P> <P class="p172 ft22"><SPAN class="ft42">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft43">Även inhyrda ska omfattas</SPAN></P> <P class="p173 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Med arbetstagare ska jämställas den som utför arbete som inhyrd, om larmet avser förhållanden i inhyrarens verksamhet. I sådana fall ska med arbetsgivare avses inhyraren.</P> <P class="p174 ft4">Med inhyrd ska avses arbetstagare som lagen om uthyrning av arbetstagare är tillämplig på. Med inhyrare ska avses detsamma som med kundföretag enligt den lagen.</P> <P class="p175 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer inte med regeringens förslag. Utredningen överväger emellertid hur inhyrda arbetstagare skulle kunna omfattas av den föreslagna regleringen.</P> <P class="p99 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Förvaltningsrätten i Malmö, Stockholms universitet, Saco, Akademikerförbundet SSR, Vårdförbundet, Sveriges Ingenjörer <SPAN class="ft4">och </SPAN>Vision <SPAN class="ft4">anser att även inhyrda arbetstagare bör omfattas av lagens skydd. </SPAN>Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Diskrimineringsombudsmannen, TCO, Finansförbundet, Lärarförbundet, Sveriges läkarförbund, FAR, Fackförbundet ST, Transparency International Sverige <SPAN class="ft4">och </SPAN>Uppsala universitet <SPAN class="ft4">anser att därutöver även ytterligare grupper, främst uppdragstagare, praktikanter och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program bör omfattas av lagens skydd, eller att skyddet för dessa grupper i vart fall bör utredas vidare.</SPAN></P> <P class="p176 ft23">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p177 ft5">Det finns andra än arbetstagare som kan behöva skydd</P> <P class="p136 ft4">Som framgår ovan anser regeringen att alla arbetstagare bör omfattas av den föreslagna lagens skydd mot repressalier. Det innebär att även exempelvis praktikanter som anses som arbetstagare enligt det civilrättsliga arbetstagarbegreppet kan omfattas. Behovet av skydd för ytterligare personkategorier påpekas dock av många remissinstanser. Utöver inhyrda och uppdragstagare nämns av remissinstanserna även deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och praktikanter som inte är arbetstagare. Det bör därför övervägas om och i vilken utsträckning även andra personkategorier som, utan att vara arbetstagare, deltar i en arbetsgivares verksamhet bör omfattas av skyddet. Att det är fråga om en skyddslagstiftning med en arbetsrättslig utgångspunkt innebär emellertid att det endast i begränsad utsträckning är möjligt och lämpligt att låta även ytterligare personkategorier omfattas av skyddet.</P> <P class="p178 ft4">32</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p12 ft5">Behovet av skydd för inhyrda</P> <P class="p104 ft4">Eftersom alla arbetstagare föreslås omfattas inkluderar det även inhyrda arbetstagare i förhållande till deras arbetsgivare, det vill säga bemanningsföretaget, om larmet avser missförhållanden i bemanningsföretagets verksamhet. Men om bara arbetstagare omfattas skulle skyddet inte gälla de inhyrda arbetstagarna i förhållande till det inhyrande kundföretaget. I likhet med vad utredningen konstaterar är en sådan ordning inte oproblematisk.</P> <P class="p126 ft4">Inhyrda är också den personkategori som flest remissinstanser framhåller vikten av att skydda. Inhyrda arbetstagare måste nämligen anses ha ett lika stort behov av skydd mot repressalier vid visselblåsning som arbetstagare i inhyrarens verksamhet. Det beror på att deras ställning hos inhyraren på många sätt är jämförbar med anställdas ställning. Enligt 6 § lagen (2012:854) om uthyrning av arbetstagare ska inhyrda också tillförsäkras samma arbets- och anställningsvillkor som om de hade anställts direkt. Inhyrda svarar också oftast för att uppfylla ett fortlöpande behov hos inhyraren som normalt utförs av anställda. Inhyrda arbetstagare har emellertid i flera avseenden en svagare ställning i förhållande till inhyraren än vad inhyrarens arbetstagare har. Det skulle t.ex. kunna inträffa att inhyraren inte längre vill att visselblåsaren ska utföra arbete i dennes verksamhet eller helt säger upp avtalet med bemanningsföretaget på grund av att den inhyrda arbetstagaren slagit larm. Det innebär att arbetsuppgifterna inte längre finns tillgängliga hos bemanningsföretaget, och visselblåsaren skulle till och med ytterst riskera att komma att bli uppsagd på grund av arbetsbrist. Det kan inte minst tänkas att en inhyrd arbetstagare som slår larm om missförhållanden i inhyrarens verksamhet drabbas av t.ex. trakasserier och liknande från inhyrarens sida. Genom att inhyrda står under inhyrares arbetsledning och kontroll ökar den risken väsentligt.</P> <P class="p179 ft4">Ett ytterligare argument för att även inhyrda bör skyddas är, i likhet med vad som anförts av flera remissinstanser, bland andra <SPAN class="ft5">Vision</SPAN>, att en situation där inhyrda arbetstagare inte skyddas i förhållande till inhyraren kan ge vissa verksamheter ett särskilt incitament att anlita inhyrd arbetskraft i stället för att anställa personal. Det skulle i förlängningen innebära försämrade förutsättningar för att missförhållanden i dessa verksamheter kommer fram.</P> <P class="p103 ft4">Regeringen anser mot den bakgrunden att det är angeläget att även inhyrda arbetstagare omfattas av den föreslagna lagens skydd mot repressalier.</P> <P class="p76 ft5">Inhyrda bör jämställas med arbetstagare hos inhyraren</P> <P class="p104 ft4">Som utredningen angett skulle ett sätt att förstärka skyddet mot repressalier för inhyrda arbetstagare vara att utöka regleringens tillämpningsområde så, att arbetstagare skyddas i förhållande till arbetsgivaren även för larm om missförhållanden i ett kundföretags verksamhet. En annan möjlig lösning som har övervägts av utredningen är en reglering som innebär att inhyrda arbetstagare jämställs med arbetstagare i inhyrarens verksamhet. Utredningen har emellertid avstått från att lämna något förslag, med hänvisning bland annat till att uppdraget uppfattas som att det i första hand ska vara fråga om en rent</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">33</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_34"> <P class="p106 ft4">Prop. 2015/16:128 arbetsrättslig reglering. En reglering som exempelvis jämställer inhyrda arbetstagare med arbetstagare i inhyrarens verksamhet skulle, enligt utredningens mening, riskera att bli mer komplicerad och svårtillämpad än en reglering som endast gäller arbetstagare. Dessutom skulle den riskera att ingripa i avtalsförhållandet mellan uthyraren och inhyraren.</P> <P class="p113 ft4">Som anges ovan anser regeringen emellertid att det är angeläget att ett särskilt skydd mot repressalier införs även för inhyrda arbetstagare. Ett sådant skydd kan enligt regeringens mening bäst åstadkommas genom att inhyrda jämställs med arbetstagare i förhållande till inhyraren. Inhyrda bör därför ges ett skydd mot repressalier i förhållande till inhyraren när larmet avser inhyrarens verksamhet. Det är nämligen i förhållande till inhyraren som behovet av skydd framstår som starkast när det gäller sådana larm. Det gäller framför allt behovet av skydd mot mindre ingripande åtgärder som exempelvis trakasserier eller orimligt hög arbetsbelastning. Risken för att drabbas av sådana åtgärder kan nämligen förväntas vara störst där det dagliga arbetet utförs. Att jämställa inhyrda med arbetstagare i inhyrarens verksamhet skulle alltså erbjuda inhyrda ett skydd mot sådana mindre ingripande repressalier där skyddet kan förväntas behövas som mest, nämligen hos inhyraren. Förhållandet mellan inhyraren och inhyrda arbetstagare liknar också i stor utsträckning förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.</P> <P class="p180 ft4">När det gäller mer ingripande åtgärder som avskedande eller uppsägning är det arbetsgivaren, dvs. uthyraren, som förfogar över dessa. Med den föreslagna lösningen skulle en arbetstagare inte omfattas av det särskilda skyddet mot repressalier i förhållande till arbetsgivaren när det gäller larm i inhyrarens verksamhet. Ett sådant skydd har efterfrågats av <SPAN class="ft5">Finansförbundet</SPAN>. I förhållande till arbetsgivaren har arbetstagaren emellertid i den absoluta merparten av fallen redan ett skydd genom anställningsskyddslagen. Som anges i avsnitt 4.9 kan det också finnas situationer där inhyraren får svara för ekonomisk skada som uppkommer till följd av att arbetstagaren inte längre får arbeta kvar hos inhyraren. Regeringen anser mot den bakgrunden att den föreslagna lösningen utgör en ändamålsenlig förstärkning av skyddet mot repressalier för inhyrda. Alternativa lösningar där arbetstagare skyddas mot repressalier från såväl inhyrare som uthyrare oavsett vilken verksamhet larmet avser skulle dessutom riskera att bli avsevärt mycket svårare att tillämpa.</P> <P class="p180 ft4">Med inhyrd bör avses arbetstagare som lagen om uthyrning av arbetstagare är tillämplig på, det vill säga en arbetstagare som är anställd av ett bemanningsföretag i syfte att hyras ut, och som utför arbete under inhyrarens kontroll och ledning på det sätt som avses i den lagen. Med inhyrare bör avses detsamma som med kundföretag enligt den lagen.</P> <P class="p112 ft4">Förslaget att omfatta inhyrda innebär visserligen ett visst ingrepp i avtalsfriheten mellan inhyraren och bemanningsföretaget, eftersom avtalsparterna inte fritt kan förfoga över det skadeståndsansvar som inhyraren riskerar att drabbas av i förhållande till inhyrda arbetstagare, se avsnitt 4.9. Det framstår emellertid som motiverat för att motverka möjligheten att särbehandla inhyrda arbetstagare när det gäller visselblåsning.</P> <P class="p181 ft4">34</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft5">Övriga personkategorier bör inte omfattas</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td40"><SPAN class="p3 ft4">Inhyrda har alltså, enligt regeringens uppfattning, en ställning som i stor</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">utsträckning är jämförbar med arbetstagares, och ett skyddsbehov som på</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">vissa sätt till och med är större. Emellertid kan även övriga personkate-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">gorier i olika stor utsträckning anses ha ett skyddsbehov. Även personer i</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">dessa kategorier kan ha anledning att påtala missförhållanden och</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">därmed riskera att drabbas av repressalier. Som anges ovan har det</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">föreslagna skyddet en arbetsrättslig utgångspunkt. En reglering som</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">omfattar även ytterligare personkategorier skulle därför kräva ytterligare</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">överväganden.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p10 ft4">Regeringens uppfattning är vidare att risken för att den föreslagna</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">lagen skulle utgöra ett incitament att ersätta arbetstagare med andra</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">personkategorier inte gör sig lika starkt gällande beträffande övriga</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">personkategorier som beträffande inhyrda. Som anges ovan svarar</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">inhyrda oftast för ett fortlöpande behov hos inhyraren som normalt utförs</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">av anställda. Uppdragstagare fyller däremot ofta ett behov som finns vid</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">sidan av uppdragsgivarens ordinarie verksamhet och som i regel är av</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">tillfällig natur. När det gäller deltagare i arbetsmarknadspolitiska</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">program och praktikanter som inte är arbetstagare utför de sina</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">åtaganden under en begränsad tid, och det finns som utgångspunkt andra</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">syften med att de befinner sig på en arbetsplats än att de ska utföra</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">arbete.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p10 ft4">Regeringen instämmer alltså i utredningens bedömning, nämligen att</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">övriga personkategorier, i vart fall inte för närvarande, bör omfattas av</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td40"><SPAN class="p3 ft4">den föreslagna lagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"> <TR> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p124 ft42">4.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p182 ft22">Endast larm om allvarliga missförhållanden ska</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td84"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td85"><SPAN class="p182 ft46">omfattas</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td66"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr31 td65"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td67"><SPAN class="p183 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Det särskilda skyddet mot repressalier ska</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td67"><SPAN class="p80 ft4">endast gälla vid larm om allvarliga missförhållanden.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td67"><SPAN class="p184 ft4">Med allvarliga missförhållanden ska avses brott med fängelse i</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td67"><SPAN class="p183 ft8">straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden. Det ska vara</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td67"><SPAN class="p183 ft4">tillräckligt att arbetstagaren genom larmet framför konkreta miss-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td67"><SPAN class="p80 ft4">tankar om sådana allvarliga missförhållanden.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr27 td68"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td65"><SPAN class="p3 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr32 td69"><SPAN class="p185 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens.</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">Utredningen definierar dock allvarliga missförhållanden som</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">förhållanden som skäligen kan misstänkas utgöra brott, på vilket fängelse</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">kan följa, eller därmed jämförliga missförhållanden.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p185 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>FAR <SPAN class="ft4">och </SPAN>Arbetsgivarverket <SPAN class="ft4">är positiva till</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">definitionen av allvarliga missförhållanden och <SPAN class="ft5">Nyköpings tingsrätt</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft4">tillstyrker utredningens förslag. Även <SPAN class="ft5">Förvaltningsrätten i Malmö </SPAN>är</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">positiv, men anser att tillämpningen bör utvärderas<SPAN class="ft5">. Rikspolisstyrelsen,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft5">Kriminalvården, Statskontoret, Diskrimineringsombudsmannen, TCO,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft5">Göteborgs universitet, Sveriges Ingenjörer <SPAN class="ft4">och </SPAN>Sveriges läkarförbund</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft4">anser att definitionen bör förenklas. <SPAN class="ft5">Bankinstitutens Arbetsgivare-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">organisation </SPAN>menar att utredningens förslag innebär att begreppet</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft4">allvarliga missförhållanden får en mycket vid innebörd. <SPAN class="ft5">Vårdförbundet,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft5">Fackförbundet ST, TCO, Göteborgs universitet, Journalistförbundet,</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td65"><SPAN class="p11 ft4">35</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td84"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr29 td85"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_36"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p124 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft5">Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund, Akademikerförbundet SSR,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft5">Vision, Finansförbundet, LO, Föreningen STOPP – mot kränkande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft29">särbehandling i arbetslivet m.fl. organisationer <SPAN class="ft8">och </SPAN>Jusek <SPAN class="ft8">menar att</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">kravet på allvarliga missförhållanden är för högt ställt, vilket, enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">vissa, kan få till följd att arbetstagare avstår från att slå larm.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">Finansförbundet </SPAN>m.fl. menar att det i vart fall vid interna larm bör räcka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">med missförhållanden och <SPAN class="ft5">Saco </SPAN>m.fl. anser att detsamma bör gälla även</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">vid larm till arbetstagarorganisation. Även <SPAN class="ft5">TCO </SPAN>m.fl<SPAN class="ft5">. </SPAN>anser att det bör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">göras skillnad när det gäller interna och externa larm. <SPAN class="ft29">Revisorsnämnden</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">anser att rätten att meddela misstanke om brott bör vara förbehållen mer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">allvarlig brottslighet, och att de exempel som anges är för vagt hållna och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">omfattar omständigheter som inte är särskilt skyddsvärda men kan leda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">till betydande skada, även för revisorers klienter. <SPAN class="ft5">Konkurrensverket</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">förordar att det tydliggörs att brott mot regler till skydd för fungerande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">marknader inte bara avser den reglering som gäller för finansmarknaden,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">utan även överträdelser av konkurrensreglerna och lagarna om offentlig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">upphandling. <SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>motsätter sig att oetiska förhåll-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">anden ska kunna utgöra ett missförhållande i lagens mening.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td79"><SPAN class="p3 ft23">Skälen för regeringens förslag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p3 ft5">Bara larm om allvarliga missförhållanden ska omfattas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p3 ft4">En central fråga vid utformningen av en reglering om särskilt skydd mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">repressalier för arbetstagare som slår larm är vilka förhållanden som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">arbetstagaren ska kunna slå larm om för att omfattas av det särskilda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">skyddet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">Som anges i avsnitt 4.1 är regeringens utgångspunkt att det finns ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">allmänintresse av att missförhållanden inom företag, organisationer och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">myndigheter kommer fram och kan åtgärdas. Det är mot den bakgrunden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">som arbetstagare som slår larm om sådana missförhållanden är särskilt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">skyddsvärda. Allmänintresset är något som tillmäts stor betydelse för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">vilka avslöjanden som skyddas enligt flera internationella rättsakter som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">behandlar skydd för visselblåsare och rättsakter som är avsedda att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">motverka t.ex. korruption. Enligt Europadomstolens praxis om skyddet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">för yttrandefriheten är allmänintresset ett viktigt kriterium vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">bedömningen av om en arbetstagare som slagit larm skyddas av Europa-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">konventionen. Utrymmet att inskränka yttrandefriheten vid avslöjanden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">av information som behövs för en upplyst politisk debatt eller fackliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">angelägenheter är begränsat. Konstnärliga och kommersiella yttranden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">skyddas dock inte lika starkt. Allmänintresset anses av domstolen vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">stort när det gäller bl.a. vanvård, polisbrutalitet, politikers försök att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">påverka rättsutredningar, grym och oetisk djurhållning, oetiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">anställningsförhållanden, skogsskövling samt utnyttjande av barn och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">deras föräldrar genom aggressiv marknadsföring av ohälsosam mat.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">Europarådets rekommendation om skydd för visselblåsare innebär att ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">nationellt ramverk bör underlätta avslöjanden med allmänt intresse (eng.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">public interest reports). Det är upp till medlemsstaterna att bestämma vad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">som ska anses ingå i begreppet allmänt intresse, men enligt rekommenda-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">tionen bör tillämpningsområdet specificeras och inkludera åtminstone</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">rapportering och avslöjanden av lagbrott, risker för enskildas hälsa och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td78"><SPAN class="p125 ft4">36</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td79"><SPAN class="p3 ft4">säkerhet, risker för miljön och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p85 ft4">Enligt Europarådets parlamentariska församlings resolution om skydd för visselblåsare ska de nationella reglerna skydda alla larm om olika typer av lagbrott som påverkar eller hotar liv, hälsa, frihet eller andra legitima intressen som skattebetalare, aktieägare, anställda eller kunder har.</P> <P class="p87 ft4">När det gäller svenska förhållanden har Arbetsdomstolen i flera mål om skiljande från anställningen prövat frågan om vilka förhållanden en arbetstagare kan slå larm om inom ramen för arbetstagarens kritikrätt. Ju allvarligare missförhållanden det rör sig om desto större utrymme har arbetstagaren att slå larm enligt Arbetsdomstolens praxis.</P> <P class="p88 ft4">Ju allvarligare missförhållanden det är fråga om desto större är enligt regeringens mening också allmänintresset av att missförhållandena ska komma fram. Det innebär att behovet av ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm, vid en bedömning utifrån allmänintresset av att missförhållanden kommer fram, huvudsakligen gör sig gällande i fråga om allvarliga missförhållanden. Detta talar enligt regeringen för att en reglering som är avsedd att förstärka skyddet mot repressalier för arbetstagare som slår larm bör ta sikte på larm om allvarliga missförhållanden. Det skulle också ligga i linje med det som gäller enligt de internationella rättsakterna på området, eftersom dessa i stor utsträckning handlar om allvarligare missförhållanden som korruption och kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter.</P> <P class="p94 ft4">En avgränsning till allvarliga missförhållanden är också en rimlig och lämplig avvägning utifrån behovet av att beakta även andra skyddsvärda intressen. Även om visselblåsning kan innebära att uppgifter om risker i en verksamhet kommer fram och att skador på verksamheten därmed kan undvikas, är det nämligen ofrånkomligt att visselblåsning också kan innebära att arbetsgivarens verksamhet skadas. Även enskilda personers intressen riskerar att skadas, t.ex. personer som utpekas som ansvariga för olika former av missförhållanden. För att minska risken för sådana skador bör det ställas relativt höga krav på vilken typ av missförhållanden larmet ska avse för att skyddet mot repressalier ska inträda. Att arbetsgivares och utpekade personers intressen bör värnas talar alltså för att det bör ställas krav på att missförhållandena ska vara allvarliga.</P> <P class="p186 ft4">Ett ytterligare skäl för att ett särskilt skydd mot repressalier bör vara begränsat till larm om allvarliga missförhållanden är att arbetsgivarens arbetsledningsrätt i annat fall skulle riskera att urholkas i en omotiverat stor utsträckning. En ordning som innebär att även larm om mindre allvarliga missförhållanden omfattas skulle kunna försvåra arbetsgivares ledning av verksamheten genom att arbetstagare får en utökad möjlighet att angripa arbetsledningsbeslut med påståenden om att besluten grundar sig på arbetstagarens larm. En sådan ordning skulle kunna vara tvistedrivande i en omfattning som enligt regeringens mening inte kan motiveras utifrån arbetstagarens behov av ett särskilt skydd mot repressalier i sådana situationer. I synnerhet gäller detta om arbetstagare, som föreslås nedan (se avsnitt 4.9 och 4.11.4), dessutom ges en särskild skadeståndsgrund med en bevislättnad för arbetstagaren. <SPAN class="ft5">Lärarnas Riksförbund </SPAN>påpekar visserligen att det finns andra kanaler för att behandla impopulära arbetsledningsbeslut mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden. Förbundet ser därför inte någon större fara för att det särskilda skyddet skulle medföra risk för att arbetstagare larmar</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">37</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_38"> <P class="p92 ft4">Prop. 2015/16:128 om rena arbetsledningsbeslut som man ogillar. <SPAN class="ft5">Arbetsgivarverket </SPAN>är dock</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">av motsatt uppfattning och anser att det är av största vikt att kvali-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">fikationskravet på att larmet ska avse allvarliga missförhållanden inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">sänks. Som Arbetsgivarverket framhåller pekar erfarenheterna från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">Norge på att en reglering som omfattar även missförhållanden av mindre</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">allvarlig art riskerar att verka tvistedrivande och leda till tvister om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">sådant som snarare har karaktären av missnöjesyttringar och konflikter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">mellan arbetstagare än larm om missförhållanden inom verksamheten.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">Även det nu anförda talar enligt regeringens mening för att det bör ställas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">krav på att det ska handla om missförhållanden av mer allvarlig karaktär.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Av intresse är också vad som gäller enligt lagen om skydd för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">företagshemligheter. Den som genom ett larm avslöjar företagshemlig-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">heter riskerar att ställas till svars enligt den lagen. Det är emellertid bara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">obehöriga angrepp på företagshemligheter som omfattas<SPAN class="ft5">. </SPAN>Ett exempel på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">vad som inte betraktas som ett obehörigt angrepp är att någon, för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">offentliggörande eller inför en myndighet eller annat behörigt organ,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">avslöjar något som skäligen kan misstänkas utgöra brott på vilket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">fängelse kan följa, eller som kan anses vara ett annat allvarligt miss-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">förhållande i näringsidkarens rörelse. Det kan alltså vara tillåtet att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">avslöja företagshemligheter under förutsättning att det görs för att brott</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">på vilket fängelse kan följa eller något som är ett annat allvarligt missför-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">hållande ska kunna komma fram. Även detta talar enligt regeringens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">mening för att det är lämpligt att avgränsa det särskilda skyddet mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">repressalier till allvarliga missförhållanden.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Att det särskilda skyddet mot repressalier bör ta sikte på allvarliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">missförhållanden ligger också i linje med regeringens utgångspunkt att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">vissa moment i bedömningen ska kvalificeras på ett sådant sätt att relativt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">höga krav ställs för att särskilt skydd ska inträda, för att andra moment</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">ska kunna lämnas utanför prövningen i syfte att göra regleringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">tydligare, se avsnitt 4.3.1. Som anges där måste också innehållet i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">gällande rätt i tillräcklig utsträckning beaktas vid utformningen av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">lagförslaget.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p148 ft8">Mot att endast larm om allvarliga missförhållanden ska omfattas av det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">särskilda skyddet invänder ett antal remissinstanser att det skulle</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">innebära att lagens tillämpningsområde blir för snävt. Detta framförs av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft5">LO, TCO, Göteborgs universitet, Journalistförbundet, Vårdförbundet,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft5">Fackförbundet ST, Lärarnas Riksförbund, Föreningen STOPP – mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft30">kränkande särbehandling i arbetslivet m.fl. organisationer <SPAN class="ft33">och </SPAN>Jusek<SPAN class="ft33">. De</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">flesta av dem anser att det bör vara möjligt att larma om alla typer av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">missförhållanden och då omfattas av lagens skydd mot repressalier. I</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">likhet med Göteborgs universitet anser flera att det finns en risk att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">kravet på allvarlighet ställs så högt att många anställda riskerar att stå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">utan repressalieskydd även i framtiden. <SPAN class="ft5">Akademikerförbundet SSR</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">påpekar att det är viktigt att alla missförhållanden kommer fram, inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">bara allvarliga sådana. I linje med det anför Föreningen STOPP – mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">kränkande särbehandling i arbetslivet m.fl. organisationer att det är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">viktigt att ta tag i missförhållanden innan de hinner bli allvarliga. Några</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">remissinstanser ifrågasätter att skyddet bara ska inträda vid allvarliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">missförhållanden, eftersom det i arbetstagarens lojalitetsplikt ligger en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">skyldighet att uppmärksamma arbetsgivaren på allehanda missför-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td45"><SPAN class="p84 ft4">38</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td70"><SPAN class="p83 ft4">hållanden i verksamheten som kan leda till skada. Denna skyldighet bör,</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_39"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p85 ft4">enligt dem, motsvaras av ett skydd mot repressalier från arbetsgivaren. Om skyddet bara gäller allvarliga missförhållanden kan det motsatsvis uppfattas som att arbetsgivaren annars är oförhindrad att vidta repressalier. Lärarnas Riksförbund anser att ett krav på att missförhållandena ska vara allvarliga riskerar att ge klartecken för att missförhållanden som inte är allvarliga tillåts fortgå och för att arbetsgivaren kan vidta repressalier mot den som larmar. <SPAN class="ft5">Vision </SPAN>menar att förslaget inte stämmer överens med det som gäller på rättsområdet enligt Arbetsdomstolens praxis. Även <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>ifrågasätter om en avgränsning till allvarliga missförhållanden är ändamålsenlig eftersom en arbetstagare som påtalar faktiska missförhållanden i verksamheten kan förtjäna skydd även om missförhållandena inte kan betecknas som allvarliga. Lagrådet anser å andra sidan att kravet på att missförhållandena ska vara allvarliga framstår som uttunnat.</P> <P class="p130 ft4">Även om regeringen instämmer i att det kan vara viktigt att uppmärksamma alla typer av missförhållanden är det, som anförs ovan, ur ett samhällsperspektiv allra mest angeläget att missförhållanden av mera allvarlig karaktär kommer fram. Som framgår av avsnitt 4.1 kan en förstärkning av skyddet mot repressalier också bidra till ett klimat på arbetsplatsen där det blir mer naturligt att larma om missförhållanden. Det bör få en positiv effekt även i förhållande till larm om mindre allvarliga missförhållanden. Det kan i sammanhanget återigen påpekas att det särskilda skyddet mot repressalier ska gälla parallellt med annat skydd och är avsett att vara en förstärkning av skyddet i vissa situationer. Att bara allvarliga missförhållanden bör omfattas av den särskilda skyddsreglering som nu föreslås innebär inte heller motsatsvis att det är tillåtet med repressalier vid larm om mindre allvarliga missförhållanden. En avgränsning av det särskilda skyddet till allvarliga missförhållanden skulle givetvis inte beröva arbetstagare exempelvis den kritikrätt som arbetstagare har enligt Arbetsdomstolens praxis och den tryck- och yttrandefrihet som följer av grundlagarna och Europakonventionen. Som framgår av avsnitt 4.3.1 föreslår regeringen att det ska förtydligas att det skydd som kan gälla enligt annan reglering inte inskränks.</P> <P class="p187 ft4">Regeringens uppfattning är alltså att ett krav på allvarliga missförhållanden utgör en rimlig avvägning mellan å ena sidan allmänintresset av att missförhållanden kommer fram och arbetstagares behov av ett skydd och å andra sidan andra skyddsvärda intressen.</P> <P class="p87 ft4"><SPAN class="ft5">Jusek </SPAN>och <SPAN class="ft5">Vårdförbundet </SPAN>framför vidare att det vore en alltför svår bedömning för arbetstagare som överväger att slå larm att avgöra om missförhållandena är allvarliga eller inte. Vårdförbundet anser att det skulle kunna leda till att arbetstagare avstår från att larma. <SPAN class="ft5">TCO </SPAN>och <SPAN class="ft5">Journalistförbundet </SPAN>menar att en sådan bedömning kan leda till osäkerhet och instämmer i att det finns en risk för att arbetstagare avstår från att slå larm. Regeringen vill emellertid framhålla att om lagen i stället skulle gälla missförhållanden, utan något krav på att de ska vara allvarliga, skulle ändå en bedömning behöva göras av om de förhållanden en arbetstagare överväger att slå larm om skulle falla in under den definitionen. Det är naturligtvis av avgörande betydelse för att lagen ska få avsedd effekt att skyddet inte blir för snävt, eftersom syftet med lagen är att förstärka skyddet för arbetstagare som slår larm. Vad som bör avses</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">39</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_40"> <P class="p133 ft4">Prop. 2015/16:128 med begreppet allvarliga missförhållanden behandlar regeringen i det följande.</P> <P class="p188 ft29">Utgångspunkten för vad som utgör allvarliga missförhållanden</P> <P class="p110 ft5">– brott med fängelse i straffskalan</P> <P class="p136 ft4">Regeringen anser att den nivå på missförhållanden som framgår av lagen om skydd för företagshemligheter är en lämplig utgångspunkt för vad som bör anses vara allvarliga missförhållanden i den föreslagna lagens mening. Med allvarliga missförhållanden bör därför för det första avses brottsliga gärningar med fängelse i straffskalan. Det skulle enligt regeringens uppfattning innebära att ett stort antal förfaranden som typiskt sett kan uppfattas som allvarliga missförhållanden i en arbetsgivares verksamhet skulle komma att omfattas. Det gäller t.ex. olika typer av ekonomisk brottslighet, exempelvis bedrägeri, förskingring och trolöshet mot huvudman, olika typer av korrupta gärningar, exempelvis givande och tagande av muta, och miljöbrott.</P> <P class="p189 ft4"><SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>har anfört att fängelse förekommer i straffskalan för ett stort antal brott, varav många inte omedelbart låter sig beskrivas med uttrycket allvarliga missförhållanden. När det är fråga om gärningar där lagstiftaren har ansett det befogat att i straffskalan föreskriva en påföljd som innebär frihetsberövande, anser regeringen emellertid att det typiskt sett måste anses finnas ett allmänintresse av att sådana handlingar som förekommer i en arbetsgivarens verksamhet kan komma fram. Tillämpningsområdet avgränsas också av att det ska vara fråga om missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.</P> <P class="p113 ft4">Lagrådet påpekar vidare att det inte behöver vara sannolikt att gärningen skulle resultera i ett fängelsestraff. Enligt regeringens mening vore det för mycket att kräva att en enskild arbetstagare ska kunna göra en bedömning av om det är sannolikt att en gärning skulle resultera i ett fängelsestraff. Det förefaller inte heller ha varit utredningens avsikt.</P> <P class="p99 ft4">Lagrådet anför också att uttrycket missförhållanden i vanligt språkbruk närmast torde avse omständigheter med någon varaktighet. Regeringen konstaterar dock att uttrycket missförhållande ibland även används för enstaka händelser, exempelvis när det gäller lex Sarah, se 14 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453), och anser inte att detta riskerar att medföra någon risk för missförstånd.</P> <P class="p190 ft4">Flera remissinstanser anser att det i förhållande till utredningens förslag finns ett behov att förtydliga vad som avses med allvarliga missförhållanden, eftersom begreppet annars riskerar att ha en hämmande effekt på viljan att slå larm. <SPAN class="ft5">Kriminalvården</SPAN>, <SPAN class="ft5">Diskrimineringsombudsmannen</SPAN>, <SPAN class="ft5">Göteborgs universitet </SPAN>och <SPAN class="ft5">Lärarförbundet </SPAN>m.fl. tycker att definitionen är för komplicerad och bör förtydligas. <SPAN class="ft5">Rikspolisstyrelsen </SPAN>föreslår en mera uttömmande uppräkning av de missförhållanden som omfattas av lagens skydd<SPAN class="ft5">. Statskontoret </SPAN>menar att arbetstagare förutsätts ha kunskap om påföljderna i straffrätten och kunna bedöma om andra fel är av motsvarande svårighetsgrad. Statskontoret avstyrker att det i författningstext anges att det ska finnas fängelse i straffskalan och anser att det är tillräckligt att det framgår att arbetstagaren ska ha konkreta misstankar om att det kan vara fråga om ett brott</P> <P class="p191 ft4">40</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p101 ft4">eller annat jämförligt missförhållande. Även <SPAN class="ft5">Sveriges läkarförbund </SPAN>menar att det är svårt att avgöra om det finns fängelse i straffskalan.</P> <P class="p102 ft4">Som framgår ovan finns det, enligt regeringen, flera starka skäl för att tillämpningsområdet bör begränsas, bl.a. hänsyn till den skada som kan uppkomma för en arbetsgivare eller en person som utpekas som ansvarig för vissa missförhållanden. Det är därför inte lämpligt att låta samtliga brott omfattas av begreppet allvarliga missförhållanden.</P> <P class="p102 ft4">Om i stället endast brott med fängelse i straffskalan skulle omfattas, skulle alltså brott som saknar fängelse i straffskalan falla utanför definitionen. Det handlar då om brott som anses så pass lindriga att den enda påföljden som anges i straffstadgandet är böter. Exempel på sådana så kallade bötesbrott är vissa trafikbrott, som fortkörning och vårdslöshet i trafik. Som utredningen framhåller skulle även exempelvis häleriförseelse, penningtvättförseelse och ringa bokföringsbrott omfattas av den föreslagna definitionen. Ett annat exempel som skulle omfattas är snatteri, där straffskalan är böter eller fängelse i högst sex månader. Eftersom det endast är brottsliga gärningar som är relativt lindriga som saknar fängelse i straffskalan, bör det knappast kunna inträffa att en arbetstagare felaktigt uppfattar ett sådant brott som ett allvarligt missförhållande. Regeringen anser därför inte att kravet är alltför högt ställt eller att det i det här hänseendet skulle bli fråga om en alltför komplicerad bedömning. Ett alternativ som innebär en uppräkning av olika typer av missförhållanden framstår enligt regeringens mening inte heller som ändamålsenlig.</P> <P class="p192 ft4">Ett skäl som talar för att utgångspunkten bör vara brott med fängelse i straffskalan är, i likhet med vad <SPAN class="ft5">Förvaltningsrätten i Malmö </SPAN>framhållit och vad regeringen anför ovan, att det finns ett värde i att definitionen av allvarliga missförhållanden ligger i linje med den definition som gäller enligt lagen om skydd för företagshemligheter.</P> <P class="p103 ft4">Regeringen anser alltså att utgångspunkten för vad som ska utgöra allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet bör vara brott med fängelse i straffskalan. Regeringen anser däremot att bedömningen av vad som är allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet kan förenklas på annat sätt i förhållande till utredningens förslag, se vidare nedan.</P> <P class="p191 ft5">Andra allvarliga missförhållanden ska också omfattas</P> <P class="p104 ft4">Även larm om andra allvarliga missförhållanden bör kunna skyddas. Det finns många sådana vars avslöjande det kan finnas ett allmänintresse av utan att det är fråga om ett brott med fängelse i straffskalan. Så kan t.ex. vara fallet i situationer då något rekvisit i en straffbestämmelse inte är uppfyllt och förfarandet därför inte kan sägas avse brott, men det ändå strider mot allmänt vedertagna normer eller kan medföra allvarliga risker för något allmänt intresse.</P> <P class="p103 ft4">Allvarlighetsgraden bör sett i det här sammanhanget, det vill säga förekomsten i arbetsgivarens verksamhet, vara jämförbar med förfaranden som utgör brott med fängelse i straffskalan. Detta bör enligt regeringens uppfattning uttryckas genom att det ska vara fråga om förhållanden som är jämförliga med sådana brott. I likhet med vad <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>påpekar avses med detta något mer än att förhållandena ska</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">41</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p124 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">kunna jämföras med brott. Regeringen konstaterar att detta sätt att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">använda begreppet är vanligt förekommande, jfr exempelvis 1 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">anställningsskyddslagen och 6, 34 och 41 §§ i medbestämmandelagen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4"><SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>anför att förutsättningarna för att bedöma ett beteende som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">jämförligt med brott när lagstiftaren har avstått från kriminalisering eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">någon annan sanktion måste vara begränsade.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">För att ett förfarande som inte är straffbelagt ska kunna anses som ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">allvarligt missförhållande bör det, enligt regeringens mening, vara fråga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">om så kvalificerade överträdelser av gällande normer och föreskrifter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">eller så stora brister i övrigt i arbetsgivarens verksamhet att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">missförhållandet objektivt kan betraktas som allvarligt. Arbetsgivarens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">åtgärd att försöka städa undan bevis eller dölja ett brott eller allvarligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">missförhållande bör i sig kunna utgöra ett allvarligt missförhållande.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">Däremot bör arbetstagares missnöjesyttringar med hur verksamheten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">bedrivs som utgångspunkt inte anses utgöra larm om allvarliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">missförhållanden. Detta gäller till exempel om arbetstagaren påtalar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">oenighet med arbetsgivaren om vilken inriktning verksamheten borde ta.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">För det fall arbetsgivaren valt en inriktning av verksamheten som innebär</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">risker för att allvarliga missförhållanden uppstår, kan dock givetvis larm</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">om detta omfattas av det särskilda skyddet mot repressalier. Konflikter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">mellan arbetstagare och liknande bör normalt inte anses utgöra allvarliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">missförhållanden. Allvarliga samarbetsproblem på arbetsplatsen bör dock</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">kunna utgöra allvarliga missförhållanden, t.ex. om det rör sig om en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">känslig verksamhet som avser utsatta personer, t.ex. inom sjukvården.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">Samarbetsproblemen kan då innebära risker för liv och hälsa.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">Att ett förfarande avkriminaliseras och en avgiftssanktion ersätter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">straffsanktionen behöver inte påverka uppfattningen om hur allvarligt ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">sådant förfarande framstår i arbetsgivarens verksamhet. I sammanhanget</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">kan nämnas att sanktionsavgifter i stor utsträckning har ersatt straff-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">sanktioner i arbetsmiljölagen (1977:1160) i syfte att sanktionssystemet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">ska bli mer effektivt. Sanktionsavgifter används i hög utsträckning även</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">på finansmarknads- och revisionsområdet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p10 ft8">Exempel på vad som ofta bör kunna utgöra sådana allvarliga miss-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">förhållanden är kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, under-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">låtenhet att följa gällande föreskrifter, korruption, risker för liv, säkerhet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">och hälsa, skador och risker för skador på miljön, felaktigt eller obehörigt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">användande av allmänna tillgångar, brott mot regler till skydd för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">fungerande marknader, brott mot interna regler och principer samt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">oetiska förhållanden. Som <SPAN class="ft5">Konkurrensverket </SPAN>framhåller skulle, i likhet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">med andra regler till skydd för fungerande marknader som utredningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">har hänvisat till, också överträdelser av konkurrensreglerna och lagarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">om offentlig upphandling kunna utgöra sådana allvarliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">missförhållanden. <SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>invänder att lagens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">tillämpningsområde bör bestämmas på ett objektivt sätt och att en allmän</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">hänvisning till etik varken är rättsäker eller ändamålsenlig. <SPAN class="ft5">Lagrådet</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">menar att det är förenat med betydande svårigheter att konstatera vad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">som är grovt stötande för en stor majoritet av allmänheten.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p10 ft4">Enligt regeringens mening bör emellertid gravt oetiska förhållanden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">kunna utgöra allvarliga missförhållanden i den föreslagna lagens mening.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">Regeringens uppfattning är att det kan förekomma fall där det är så</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td78"><SPAN class="p125 ft4">42</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p3 ft4">tydligt att det skulle framstå som stötande om en arbetstagare inte kunde</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_43"> <P class="p138 ft4">omfattas av det särskilda skyddet mot repressalier. I sammanhanget kan Prop. 2015/16:128 påpekas att i Europadomstolens praxis anses allmänintresset vara stort</P> <P class="p139 ft4">när det gäller exempelvis grym och oetisk djurhållning och oetiska anställningsförhållanden. Alla ageranden bör dock inte vara att anse som allvarliga missförhållanden redan på den grunden att de kan uppfattas som oetiska.</P> <P class="p121 ft4">Vid bedömningen av om det är fråga om ett annat allvarligt missförhållande bör hänsyn kunna tas till graden av allmänintresse i att missförhållandet kommer fram och åtgärdas. Därmed bör avses både intresset av att uppgifterna offentliggörs och att missförhållandena kommer arbetsgivaren eller en myndighet till del och därmed kan komma att avhjälpas. De uppräknade kategorierna är inte avsedda att vara uttömmande utan endast exemplifierande. I många fall kan kategorierna överlappa varandra. Att t.ex. hälsofarliga produkter i strid med marknadsföringslagen (2008:486) eller livsmedelslagstiftningen tillhandahålls konsumenterna bör kunna utgöra ett allvarligt missförhållande. Förfarandet skulle kunna innebära en underlåtenhet att följa gällande föreskrifter, skulle kunna medföra allvarliga risker för liv och hälsa och skulle också kunna betraktas som gravt oetiskt.</P> <P class="p193 ft5">Det är tillräckligt att arbetstagaren genom larmet framför konkreta misstankar om allvarliga missförhållanden</P> <P class="p154 ft4">Larm om allvarliga missförhållanden kan tänkas se ut på många olika sätt. Frågan blir därför vad som bör krävas för att ett larm ska anses avse sådana missförhållanden.</P> <P class="p121 ft4">För att lagen ska vara tillämplig bör det som utgångspunkt inte krävas att de allvarliga missförhållanden som larmet avser verkligen har inträffat. När det gäller att avgöra om det är fråga om ett larm om så pass kvalificerade förhållanden att det faller inom lagens tillämpningsområde, bör det inte heller krävas arbetstagaren har ett visst kunskapsunderlag om de aktuella förhållandena. Enligt regeringen bör i stället bedömningen av om det är fråga om allvarliga missförhållanden utgå från arbetstagarens påståenden. I vilken utsträckning det bör krävas att arbetstagaren har ett visst kunskapsunderlag för det påstående om allvarliga missförhållanden som framförs vid de olika typer av larm som omfattas av förslaget överväger regeringen i avsnitt 4.6 om interna larm, avsnitt 4.7 om larm till arbetstagarorganisation och avsnitt 4.8 om externa larm.</P> <P class="p156 ft4">Det särskilda skyddet mot repressalier bör, till att börja med, omfatta situationen att arbetstagaren genom larmet påstår att ett visst brott, med fängelse i straffskalan, har begåtts i arbetsgivarens verksamhet. Detta bör gälla när arbetstagaren genom larmet beskriver något som objektivt faller in under en straffbestämmelse där fängelse ingår i straffskalan. Det bör alltså inte krävas någon rubricering. Fall där arbetstagaren själv rubricerar något som ett visst brott bör emellertid också kunna omfattas, om det är ett brott med fängelse i straffskalan. Det framstår som naturligt att ett larm om att det inom styrelsen i ett företag har förekommit förskingring av bolagets medel bör utgöra ett larm om allvarliga missförhållanden. Detta gäller även om det inte anges närmare vad som förekommit eller hur arbetstagaren kommit fram till den slutsatsen.</P> <P class="p73 ft8">Eftersom en arbetstagare som slår larm inte kan förväntas ha några</P> <P class="p194 ft4">43</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <P class="p92 ft4">Prop. 2015/16:128 särskilda kunskaper om straffrätt, bör det dock inte ställas krav på att en</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">eventuell brottsrubricering är korrekt. Därutöver bör även larm om miss-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">tänkta brott kunna falla inom den föreslagna lagens tillämpningsområde.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Utredningen har föreslagit att med allvarliga missförhållanden ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">avses förhållanden som skäligen kan misstänkas avse brott. Även om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">utredningens förslag är avsett att anknyta till rekvisiten för vad som inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">betraktas som obehörigt röjande enligt 2 § andra stycket lagen om skydd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">för företagshemligheter, är avsikten inte att begreppet ska ha samma</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">innebörd som i den lagen eftersom bedömningen föreslås utgå från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">arbetstagarens påståenden. Regeringen anser visserligen, som framgår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">ovan, att det är en bra utgångspunkt att bedömningen ska utgå från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">arbetstagarens påståenden. Då framstår det emellertid inte som motiverat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">att formulera bestämmelsen på ett sätt som i så stor utsträckning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">påminner om ett beviskrav. Det skulle kunna missförstås och därmed</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">riskera att ha en avskräckande effekt på arbetstagare som överväger att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">slå larm. Men det skulle också riskera att uppmuntra arbetstagare att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">uttrycka en högre grad av misstanke än de annars hade gjort eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">förstärka sina påståenden, vilket inte framstår som önskvärt. Att definiera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">allvarliga missförhållanden som förhållanden som skäligen kan miss-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">tänkas avse brott framstår därför som onödigt komplicerat. Att förslaget</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">är komplicerat är också något som har framhållits av många</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">remissinstanser. Regeringen är visserligen medveten om att definitionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">av allvarliga missförhållanden som brott med fängelse i straffskalan eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">därmed jämförliga missförhållanden kan uppfattas som komplicerad.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">Regeringen anser emellertid att vad som ska krävas för att ett larm ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">avse allvarliga missförhållanden bör formuleras på ett enklare sätt än vad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">utredningen föreslår.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Regeringen instämmer emellertid med det som utredningen anfört om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">att alltför allmänna påståenden som innebär att brott kan ha begåtts inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">bör anses utgöra larm om brottsliga förfaranden. Det bör dock vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">tillräckligt att arbetstagaren genom larmet framför konkreta misstankar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">om brott med fängelse i straffskalan eller något annat allvarligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">missförhållande. Detta skulle enligt regeringens mening innebära att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">tillämpningsområdet avgränsas på ett sådant sätt att det inte ställs alltför</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">höga krav på hur en arbetstagare som slår larm ska formulera sig för att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">omfattas av skyddet mot repressalier, samtidigt som vaga påståenden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">exempelvis om att brott kan ha begåtts faller utanför. På så sätt skulle det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">också bli tydligare att bedömningen av om det är fråga om ett larm om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">allvarliga missförhållanden ska utgå från arbetstagarens påståenden.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4"><SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>anför att det i vissa avseenden är oklart vad som avses med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">konkreta misstankar. Enligt Lagrådet framgår det inte av lagtexten att det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">är tillräckligt att en arbetstagare gör ett så kallat blankt påstående om att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">ett visst brott har begåtts eller att han eller hon misstänker att så är fallet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">för att kravet på konkreta misstankar ska vara uppfyllt, och att det alltså</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">ska gälla även om arbetstagaren inte grundar sitt påstående på några</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">faktiska förhållanden eller konkreta omständigheter. Regeringen vill</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">återigen förtydliga att det här inte är fråga om ett beviskrav, utan att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">kravet på konkret misstanke i stället är hänförligt till arbetstagarens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">påstående med ett krav på en viss tydlighet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Enligt regeringens mening bör detta förtydligas genom att det i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td45"><SPAN class="p84 ft4">44</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td70"><SPAN class="p83 ft4">lagtexten anges att det är tillräckligt att arbetstagaren framför misstankar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p85 ft4">om allvarliga missförhållanden. Med att misstankar framförs avses alltså inte att det ska vara fråga om ett antal omständigheter som tillsammans innebär att en viss misstankegrad uppnås, utan i stället att arbetstagaren ska påstå att det finns misstankar om ett visst förhållande eller förfarande som utgör allvarliga missförhållanden. Om arbetstagaren i stället påstår att det är fråga om ett visst allvarligt missförhållande, och inte bara att han eller hon misstänker att så är fallet, så omfattas även det. Avsikten med formuleringen är alltså att klargöra hur en arbetstagare behöver uttrycka sig för att det ska vara fråga om ett larm om allvarliga missförhållanden. Med att det är tillräckligt att arbetstagaren framför konkreta misstankar avses alltså för det första att bedömningen av vad som utgör ett larm om allvarliga missförhållanden ska utgå från arbetstagarens påståenden. Det betyder också att det är tillräckligt att arbetstagaren uttrycker misstankar om missförhållanden, men att arbetstagarens påstående måste vara så konkret att det är möjligt att avgöra om larmet avser ett allvarligt missförhållande i den föreslagna lagens mening.</P> <P class="p195 ft4">Regeringen vill i sammanhanget också framhålla följande. Att den nu behandlade bedömningen bör utgå från arbetstagarens påståenden hänger samman med att det bör vara så enkelt som möjligt, inte minst för arbetsgivaren, att avgöra om det är fråga om ett larm om allvarliga missförhållanden. Av betydelse är också att skyddet mot repressalier föreslås gälla arbetstagare som slår larm, vilket innebär att larmet inte behöver vara avslutat för att skyddet ska kunna inträda, se avsnitt 4.3.2. Där anges att en arbetstagare som vid en inledande kontakt med exempelvis en representant för arbetsgivaren endast kortfattat anger vilken typ av missförhållande det är fråga om redan då bör vara skyddad mot repressalier. I annat fall skulle en arbetsgivare kunna skrämma en arbetstagare från att lämna ytterligare information genom att vidta repressalier, utan att det omfattas av den nu föreslagna lagens skydd mot repressalier.</P> <P class="p94 ft4">Regeringens avsikt är emellertid inte att det helt utan förbehåll ska vara möjligt att utan någon särskild kunskap om ett visst förhållande komma med grundlösa påståenden och ändå omfattas av lagens skydd. Det är enligt regeringens mening inte heller fallet eftersom den nu behandlade frågeställningen måste ses tillsammans med övriga krav som uppställs för att lagens skydd mot repressalier ska inträda.</P> <P class="p88 ft4">I avsnitt 4.3.2 föreslås att i själva begreppet slå larm ska ligga att det krävs en avsikt att uppmärksamma någon på ett förhållande som kan uppfattas som ett missförhållande. Bedömningen av om arbetstagaren slår larm får avgöras i det enskilda fallet. Arbetstagarens påtalande av missförhållanden bör inte anses falla under begreppet slå larm om arbetstagaren uppenbart inser att de uppgifter om allvarliga missförhållanden som lämnas är oriktiga. I sammanhanget kan det också påpekas att det kan utgöra grund för jämkning av skadeståndet om arbetstagaren slår larm med syfte att tillfoga arbetsgivaren skada, eller om larmet sker på ett sätt som tillfogar arbetsgivaren onödig skada.</P> <P class="p94 ft4">När det gäller frågan om vilket kunskapsunderlag som bör krävas vid de olika typerna av larm vill regeringen redan här framhålla att regeringen inte föreslår att något sådant krav ska ställas när det gäller interna larm eller larm till en arbetstagarorganisation, se avsnitt 4.6 och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">45</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_46"> <P class="p106 ft4">Prop. 2015/16:128 4.7. Det beror bl.a. på att risken för skada på arbetsgivarens verksamhet framstår som mer begränsad än vid externa larm. När det gäller externa larm föreslås däremot att arbetstagaren ska ha fog för det påstående om allvarliga missförhållanden som framförs genom larmet, se avsnitt 4.8.3. Vid ett externt larm ska arbetstagaren också som utgångspunkt först ha larmat internt utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet. Av betydelse i det här sammanhanget är det som anförs i avsnitt 4.8.2, nämligen att bedömningen av om arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder måste göras bland annat med beaktande av vilken information arbetsgivaren fått genom larmet. Om larmet endast innehåller mycket knapphändig information kan det som en konsekvens av det inte ställas några höga krav på vilka åtgärder arbetsgivaren ska vidta för att de ska anses skäliga. Regeringens uppfattning är också att om ett påstående inte underbyggs med någon ytterligare information, kan det i många fall inte förväntas innebära någon större skada för arbetsgivaren.</P> <P class="p196 ft4"><SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>påpekar också att den som påstår att någon annan gjort sig skyldig till brott eller lämnar påståenden om någon annan om sådant som beskrivs som allvarliga missförhållanden själv kan riskera straffansvar enligt 5 kap. 1 och 16 kap. 15 §§ brottsbalken. Som framgår av avsnitt 4.10 föreslår regeringen att arbetstagare som begår brott genom att slå larm ska undantas från lagens tillämpningsområde. Enligt regeringens mening är därför risken för att lagen skulle uppfattas som att det är i sin ordning att begå sådana handlingar liten. Undantaget som avser brottsliga gärningar innebär också att utrymmet för att arbetstagare ska skyddas av den föreslagna lagen vid helt grundlösa påståenden begränsas. För uppgifter som kan utgöra förtal enligt 5 kap. 1 § brottsbalken, som t.ex. att påstå att en utpekad person har gjort sig skyldig till ett brott, kommer arbetstagaren alltså att ha skydd enligt lagen endast om uppgiften varit sann eller det funnits skälig grund för den.</P> <P class="p197 ft5">Samma krav på allvarlighetsgrad vid alla typer av larm</P> <P class="p136 ft4">Regeringen föreslår nedan att arbetstagare – under vissa förutsättningar – ska vara skyddade vid tre olika typer av larm. Det gäller interna larm, det vill säga larm inom arbetsgivarens organisation (se avsnitt 4.6), larm till arbetstagarorganisation (se avsnitt 4.7) och externa larm, dvs. till myndigheter eller genom offentliggörande (se avsnitt 4.8).</P> <P class="p112 ft4">Ett antal remissinstanser har emellertid framfört att det, i vart fall när det gäller interna larm, och beträffande några av remissinstanserna också vid larm till arbetstagarorganisation, inte bör ställas krav på att missförhållandena ska vara allvarliga. Det gäller <SPAN class="ft5">TCO, Finansförbundet, Saco </SPAN>och <SPAN class="ft5">Akademikerförbundet SSR </SPAN>m.fl. De menar att det inte är rimligt att arbetstagaren ska behöva bedöma allvarlighetsgraden innan ett larm görs internt eller till en arbetstagarorganisation.</P> <P class="p112 ft4">Ett antal remissinstanser, bland andra <SPAN class="ft5">Vårdförbundet, Statskontoret </SPAN>och TCO<SPAN class="ft5">, </SPAN>har anfört att kravet på allvarliga missförhållanden inte bör gälla vid larm till myndighet.</P> <P class="p198 ft4"><SPAN class="ft5">Arbetsgivarverket </SPAN>anser däremot, som framgår ovan, att det är av största vikt att kvalifikationskravet att larmet ska avse allvarliga</P> <P class="p199 ft48">missförhållanden inte sänks, och framhåller att det är lika viktigt att</P> <P class="p12 ft4">46</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312847x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p138 ft4">kravet upprätthålls för interna larm som för externa larm. <SPAN class="ft5">Revisors- </SPAN>Prop. 2015/16:128 <SPAN class="ft5">nämnden </SPAN>ifrågasätter om inte kravet till och med bör kvalificeras</P> <P class="p73 ft4">ytterligare vid externa larm.</P> <P class="p119 ft4">Som utredningen påpekat leder interna larm typiskt sett till mindre skada för arbetsgivaren än externa larm, även om det handlar om uppgifter som senare visar sig vara felaktiga. Interna larm kan också i större utsträckning än externa larm anses vara förenliga med lojalitetsplikten. Detta talar för att lägre krav skulle kunna ställas på missförhållandenas allvar vid interna larm.</P> <P class="p118 ft4">Det bör dock, enligt regeringens mening, krävas att larmet rör allvarliga missförhållanden för att det särskilda skyddet mot repressalier ska inträda vid alla typer av larm. För detta talar främst att lägre krav i fråga om missförhållandenas allvar skulle riskera att ha en omotiverat stor tvistedrivande effekt. Genom att det särskilda skyddet mot repressalier begränsas till att gälla endast larm om allvarliga missförhållanden bör dessa risker minska. Att kvalificera kravet ytterligare skulle dock inskränka tillämpningsområdet alltför mycket.</P> <P class="p157 ft4">Att det särskilda skyddet mot repressalier förutsätter att larmet rör allvarliga missförhållanden vid samtliga typer av larm bidrar också till en enklare och mer sammanhållen reglering.</P> <P class="p200 ft20"><SPAN class="ft20">4.4</SPAN><SPAN class="ft21">Lagen ska vara tvingande till arbetstagarens fördel</SPAN></P> <P class="p201 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Ett avtal ska vara ogiltigt i den utsträckning som det upphäver eller inskränker arbetstagares skydd enligt lagen.</P> <P class="p202 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår dock en möjlighet att göra undantag från lagen genom kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation.</P> <P class="p121 ft4"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Domstolsverket </SPAN>och <SPAN class="ft5">SKL </SPAN>instämmer i utredningens bedömning att arbetsmarknadens parter ska kunna reglera skyddet genom kollektivavtal. Även <SPAN class="ft5">Nyköpings tingsrätt </SPAN>tillstyrker förslaget. <SPAN class="ft5">Statskontoret </SPAN>tillstyrker att de avvikelser som ska få göras ska göras i centrala kollektivavtal. <SPAN class="ft5">LO </SPAN>välkomnar att lagen gjorts semidispositiv även om det historiskt visat sig svårt att träffa avtal på området och skyddsnivån i förslaget, enligt förbundets mening, är för låg för att avtalsvägen ska vara framkomlig. Även <SPAN class="ft5">TCO </SPAN>är som utgångspunkt positiv till semidispositivitet, men eftersom det är fråga om en utpräglad skyddslagstiftning bör det inte gå att inskränka skyddet ens genom centrala kollektivavtal. <SPAN class="ft5">Diskrimineringsombudsmannen</SPAN>, <SPAN class="ft5">Vårdförbundet</SPAN>, <SPAN class="ft5">Brottsförebyggande rådet</SPAN>, <SPAN class="ft5">Saco</SPAN>, <SPAN class="ft5">Lärarnas Riksförbund</SPAN>, <SPAN class="ft5">Akademikerförbundet SSR</SPAN>, <SPAN class="ft5">Sveriges läkarförbund</SPAN>, <SPAN class="ft5">Jusek</SPAN>, <SPAN class="ft5">Sveriges Ingenjörer</SPAN>, <SPAN class="ft5">Försvarsmakten </SPAN>och <SPAN class="ft5">Blueprint for Free Speech </SPAN>anser att det inte bör vara möjlighet att avvika från lagen till arbetstagares nackdel ens genom kollektivavtal. Även <SPAN class="ft5">Förvaltningsrätten i Malmö</SPAN>, <SPAN class="ft5">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap </SPAN>och <SPAN class="ft5">Föreningen STOPP – mot kränkande</SPAN></P> <P class="p203 ft29">särbehandling i arbetslivet m.fl. organisationer <SPAN class="ft8">ifrågasätter att lagen ska</SPAN></P> <P class="p194 ft4">47</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <P class="p106 ft4">Prop. 2015/16:128 vara semidispositiv. <SPAN class="ft5">Lunds universitet </SPAN>menar att om det går att avvika från lagen skapar det oklarhet för en enskild arbetstagare om vad som gäller. <SPAN class="ft5">Kriminalvården </SPAN>efterfrågar exempel på när det kan vara aktuellt med avvikelser och anser att det bör finnas en lagreglerad miniminivå som inte kan avtalas bort. <SPAN class="ft5">Stockholms universitet </SPAN>påpekar att skyddet skulle vara starkare om det inte alls kunde avtalas bort. <SPAN class="ft5">Arbetsdomstolen </SPAN>framhåller att det i praxis har antagits att kollektivavtal som innebär en otillbörlig urholkning av arbetstagarens lagstadgade rättigheter är ogiltiga. Arbetsdomstolen anser att det bör erinras om denna praxis och att regeln bör användas restriktivt. <SPAN class="ft5">Uppsala universitet </SPAN>anser att relationen mellan den föreslagna lagen och kollektivavtal bör förtydligas.</P> <P class="p180 ft4"><SPAN class="ft23">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Regeringen instämmer i utredningens bedömning att lagens skydd inte bör kunna inskränkas eller upphävas genom enskilda avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare. Regeringen anser vidare, i motsats till utredningen, att det inte heller genom kollektivavtal bör vara möjligt att göra avvikelser till arbetstagares nackdel. Regeringens utgångspunkt är visserligen att den svenska modellen ska värnas och respekteras. Det bör emellertid beaktas att det här är fråga om en utpräglad skyddslagstiftning som syftar till att vara ett skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm. I likhet med bland andra <SPAN class="ft5">Förvaltningsrätten i Malmö </SPAN>och <SPAN class="ft5">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap </SPAN>anser regeringen att detta skydd riskerar att urholkas om avvikelser till nackdel för arbetstagaren är möjliga. Som <SPAN class="ft5">Arbetsdomstolen </SPAN>angett skulle visserligen ett kollektivavtal som innebär en otillbörlig urholkning av arbetstagarens lagstadgade rättigheter kunna vara ogiltigt. Enligt regeringens mening finns det emellertid ett stort värde i att det är tydligt vad som gäller. Som <SPAN class="ft5">Försvarsmakten </SPAN>m.fl. remissinstanser har påpekat skulle en möjlighet att inskränka skyddet genom kollektivavtal kunna medföra en osäkerhet om vad som gäller, vilket i sin tur riskerar att leda till att arbetstagare inte vågar slå larm. Flera remissinstanser, bland andra <SPAN class="ft5">Saco, </SPAN>har i sammanhanget särskilt framhållit det starka samhällsintresset av att missförhållanden på en arbetsplats uppmärksammas och åtgärdas. Enligt regeringens mening bör en arbetstagare kunna känna sig säker på att vara tillförsäkrad åtminstone den skyddsnivå som lagen föreskriver, utan att behöva beakta möjligheten att det kan finnas inskränkningar i kollektivavtal.</P> <P class="p204 ft4">Regeringen anser alltså att det inte bör vara möjligt att avvika från lagen till arbetstagarens nackdel. Avtal bör därför vara ogiltiga i den utsträckning som de upphäver eller inskränker arbetstagares skydd mot repressalier enligt lagen.</P> <P class="p205 ft4">48</P> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312849x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"> <TR> <TD class="tr24 td63"><SPAN class="p79 ft20">4.5</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td75"><SPAN class="p14 ft20">Ett skydd mot repressalier</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td39"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr0 td63"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td75"><SPAN class="p14 ft20">på grund av larm enligt lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p206 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>En arbetsgivare ska inte få utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren slår larm enligt lagen.</P> <P class="p207 ft4">Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör arbetstagaren ska likställas med arbetsgivaren vid tillämpningen av repressalieförbudet.</P> <P class="p208 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Förslaget om vem som ska likställas med arbetsgivaren har emellertid inte någon motsvarighet i utredningens förslag.</P> <P class="p209 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Nyköpings tingsrätt, Diskrimineringsombudsmannen, LO, Saco, TCO, Lärarnas Riksförbund <SPAN class="ft4">och </SPAN>Blueprint for Free Speech <SPAN class="ft4">tillstyrker förslaget. </SPAN>Arbetsgivarverket, Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft4">och</SPAN></P> <P class="p210 ft4"><SPAN class="ft5">Företagarna </SPAN>anser att definitionen av vad som utgör en repressalie är för vid. <SPAN class="ft5">Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation </SPAN>och <SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>ifrågasätter att det ska kunna anses som en repressalie när en arbetsgivare riktar exempelvis skadeståndsanspråk mot en arbetstagare på grund av att arbetstagaren genom larmet brutit mot t.ex. en sekretessbestämmelse i anställningsavtalet. <SPAN class="ft5">Uppsala universitet</SPAN>, <SPAN class="ft5">Arbetsgivarverket </SPAN>och <SPAN class="ft5">Arbetsdomstolen </SPAN>har synpunkter på bestämmelsen utformning. <SPAN class="ft5">FAR </SPAN>konstaterar att den föreslagna nya lagen endast omfattar skydd mot arbetsgivarens repressalier, men att det också bör övervägas vilka skyldigheter en arbetsgivare bör ha vid kollegors repressalier. <SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>efterfrågar en ventil för arbetsgivaren.</P> <P class="p211 ft23">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p212 ft5">Vad ska avses med en repressalie?</P> <P class="p213 ft4">Regeringen anser, i likhet med utredningen, att en reglering till skydd för arbetstagare som slår larm bör anknyta till det diskrimineringsrättsliga repressalieförbudet. Vid den närmare tolkningen av begreppet repressalie bör alltså det diskrimineringsrättsliga repressalieförbudet kunna tjäna som ledning. Som utredningen angett bör ledning även kunna hämtas i repressalieförbudet i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen och den praxis som finns om detta.</P> <P class="p214 ft4">Karakteristiskt för repressalier är att de utgör någon form av bestraffning eller hämndaktion, se propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95 s. 307). Enligt regeringens mening bör som repressalier anses handlande eller underlåtenhet från arbetsgivarens sida som innebär ogynnsam behandling eller ogynnsamma följder för arbetstagaren. Detta bör omfatta bl.a. uppsägning, avskedande, omplaceringar, disciplinpåföljder, fråntagande av arbetsuppgifter, orimligt hög arbetsbelastning, uteblivna löneökningar, försämrade förmåner, andra negativa förändringar av anställningsförhållandena, trakasserier, oberättigat dåliga vitsord, tillrättavisande utskällningar och utfrysning på arbetsplatsen. För en arbetstagare som inte har en tillsvidareanställning</P> <P class="p215 ft8">kan det utifrån omständigheterna vara en repressalie att arbetstagaren inte</P> <P class="p216 ft4">49</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <P class="p217 ft4">Prop. 2015/16:128 får förlängd anställning. Även hot om repressalier bör kunna vara en repressalie.</P> <P class="p112 ft4">Att en arbetstagare skiljs från anställningen på grund av ett larm är en mycket ingripande åtgärd som arbetstagaren behöver skyddas mot. Många arbetstagare skyddas redan mot sådana åtgärder genom bestämmelserna i anställningsskyddslagen. Alla arbetstagare omfattas dock inte av den lagen, se under avsnitt 4.1. Ett skiljande från anställningen bör därför kunna vara en repressalie enligt lagen.</P> <P class="p112 ft4">Som framgår av avsnitt 4.1 finns det även ett behov av att förstärka arbetstagares skydd mot mindre ingripande åtgärder under pågående anställning. Sådana åtgärder sker ibland i form av arbetsledningsbeslut. I många fall saknas det i nuläget möjlighet för arbetstagare att angripa dessa. Ett skydd även mot mindre ingripande åtgärder skulle alltså innebära att arbetsgivares möjlighet att fritt utöva arbetsledningsrätten, utan att riskera skadeståndsansvar, begränsas. Det kan inte heller uteslutas att en sådan ordning i viss utsträckning skulle ha en tvistedrivande effekt, i likhet med vad <SPAN class="ft5">Arbetsgivarverket </SPAN>och <SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>förutskickar.</P> <P class="p113 ft4">Som framgår av avsnitt 4.1 är emellertid regeringens uppfattning att arbetstagare som slår larm är skyddsvärda, och att behovet av en förstärkning av skyddet framträder särskilt tydligt när det gäller mindre ingripande åtgärder. Som utredningen framhållit kan det antas vara just rädsla för sådana mindre ingripande åtgärder som avhåller vissa arbetstagare från att slå larm, eftersom ett sådant skydd i stor utsträckning saknas. Att låta skyddet omfatta endast repressalier av mer allvarlig karaktär, som <SPAN class="ft5">Företagarna </SPAN>med flera förespråkar, skulle alltså riskera att motverka möjligheten att allvarliga missförhållanden kommer fram. En sådan inskränkning skulle framför allt i alltför stor utsträckning motverka syftet med lagstiftningen, nämligen att förstärka skyddet för arbetstagare som slår larm. En vidsträckt tolkning av vad som kan utgöra repressalier ligger också i linje med internationell rätt.</P> <P class="p218 ft5">Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation <SPAN class="ft4">och Svenskt Näringsliv ifrågasätter att det ska kunna anses som en repressalie när en arbetsgivare riktar exempelvis skadeståndsanspråk mot en arbetstagare på grund av att arbetstagaren genom larmet brutit mot t.ex. en sekretessbestämmelse i anställningsavtalet. Om arbetsgivarens väckande av talan mot arbetstagaren, t.ex. med yrkande om skadestånd enligt företagshemlighetslagen, kan anses utgöra en repressalie på grund av larmet, bör dock, som utredningen angett, avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Så skulle t.ex. kunna vara fallet om talan är uppenbart ogrundad.</SPAN></P> <P class="p113 ft4"><SPAN class="ft5">Arbetsgivarverket </SPAN>föreslår att det uttömmande ska anges vilka åtgärder som omfattas av skyddet. Eftersom det inte är möjligt att förutse eller räkna upp alla åtgärder som en arbetstagare kan tänkas drabbas av som följd av ett larm är det enligt regeringens mening inte lämpligt.</P> <P class="p112 ft4">Att sanktionen vid arbetsgivares brott mot repressalieförbudet bör vara skadestånd behandlas i avsnitt 4.9.</P> <P class="p188 ft5">Repressalien ska grunda sig på larmet</P> <P class="p219 ft4">För att en repressalie ska omfattas av lagen bör det också krävas att den</P> <P class="p199 ft49">har ett relevant samband med ett larm. En särskild fråga är alltså vilket</P> <P class="p12 ft4">50</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p101 ft4">orsakssamband som bör krävas mellan larmet och arbetsgivarens åtgärd. Hur starkt krav på samband som uppställs påverkar i hur stor utsträckning arbetstagare skyddas mot åtgärder från arbetsgivarens sida. Det påverkar också hur stort handlingsutrymme arbetsgivaren har i samband med ett larm utan att riskera att drabbas av skadeståndsansvar.</P> <P class="p103 ft4">Ett alternativ skulle vara att ange att det är tillräckligt att åtgärden har samband med det förhållandet att arbetstagaren slagit larm. Det överensstämmer med det som gäller enligt diskrimineringslagens förbud mot direkt diskriminering. Om varje arbetsledningsbeslut som har något samband med att en arbetstagare slår larm skulle omfattas, skulle det emellertid inskränka arbetsgivarens handlingsutrymme alltför mycket enligt regeringens mening. Det bör därför krävas ett starkare samband än så mellan repressalien och larmet.</P> <P class="p103 ft4">Även här kan ledning hämtas från repressalieförbuden i diskrimineringslagen och tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen. I likhet med vad som gäller där bör repressalien, enligt regeringens mening, grunda sig på larmet. Annorlunda uttryckt bör det krävas att repressalien vidtas på grund av att arbetstagaren slår larm. Förbudet bör nämligen inte innebära någon begränsning i arbetsgivarens möjlighet att vidta åtgärder mot arbetstagaren på andra grunder. Exempelvis bör det finnas möjlighet för arbetsgivaren att vidta åtgärder mot en arbetstagare på grund av sådant som förekommit vid sidan av själva larmet om allvarliga missförhållanden. Så kan vara fallet om det i samband med larmet lämnas hotfulla eller nedsättande uppgifter om andra personer, t.ex. kollegor. De eventuella åtgärder som då får vidtas ska vara sådana som följer just av de hotfulla eller nedsättande uppgifterna, inte av larmet som sådant. Man kan också tänka sig fall då en arbetstagare påtalar missförhållanden så frekvent att det inkräktar på arbetstagarens förutsättningar att fullgöra sina arbetsuppgifter, eller innebär en orimlig belastning på arbetsgivarens verksamhet.</P> <P class="p220 ft4"><SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>har efterfrågat en ventil som har till syfte att ge arbetsgivare möjlighet att vidta åtgärder i situationer där ett larm ger upphov till en svårlöst situation. Ventilen skulle, enligt advokatsamfundet, exempelvis kunna utformas på det sättet att som repressalie ska inte anses en åtgärd som är proportionerlig och nödvändig för att säkerställa vissa viktigare funktioner i verksamheten. Regeringen anser emellertid att det saknas behov av en sådan ventil. Som beskrivs ovan ges nämligen arbetsgivaren ett visst handlingsutrymme genom att det uppställs ett relativt starkt krav på samband mellan larmet och arbetsgivarens åtgärd. Regeringen anser att det handlingsutrymmet är tillräckligt omfattande.</P> <P class="p128 ft4">I likhet med vad <SPAN class="ft5">Arbetsdomstolen </SPAN>förordar anser regeringen att bestämmelsen bör formuleras i överensstämmelse med 2 kap. 18 § diskrimineringslagen.</P> <P class="p76 ft5">För vem gäller repressalieförbudet?</P> <P class="p104 ft4">Utredningen har föreslagit att endast repressalier vidtagna av arbetsgivare ska omfattas. Utredningen har förtydligat att den föreslagna lagen som utgångspunkt inte bör skydda mot åtgärder vidtagna av annan än arbetsgivaren, t.ex. kollegor. Däremot menar utredningen att åtgärder</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">51</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312852x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p106 ft4">Prop. 2015/16:128 som får anses initierade av arbetsgivaren bör omfattas, även om de verkställs av annan på arbetsgivarens uppmaning. Detta är enligt regeringens mening en alltför snäv tolkning av begreppet arbetsgivare. Det skulle motverka syftet med ett vidsträckt repressalieförbud om endast åtgärder vidtagna av arbetsgivaren i egentlig mening omfattades. Repressalieförbudet har också uppfattats av exempelvis <SPAN class="ft5">LO </SPAN>som att det ska ge ett skydd mot alla arbetsledningsåtgärder, vilket välkomnas av organisationen. Regeringens uppfattning är att om arbetstagaren helt skulle sakna skydd när arbetsgivaren delegerat beslutanderätten eller arbetsledningsrätten skulle skyddet urholkas väsentligt. I den utsträckning arbetsgivaren delegerat beslutanderätten eller arbetsledningsrätten till någon annan bör repressalieförbudet därför gälla även för den personen.</P> <P class="p221 ft4"><SPAN class="ft5">FAR </SPAN>anser att frågan om vilka skyldigheter en arbetsgivare bör ha vid kollegors repressalier också bör övervägas. Att låta arbetsgivaren svara för samtliga anställdas handlande skulle dock föra för långt enligt regeringens mening.</P> <P class="p112 ft4">Regeringen anser emellertid att det naturliga är att arbetsgivarens ansvar för repressalier omfattar även handlandet hos var och en av de personer som getts en ledande ställning över andra och vars beslut, inflytande och bedömningar direkt kan påverka enskilda arbetstagares arbetsförhållanden. För att skyddet ska bli tillräckligt omfattande anser regeringen således att det bör framgå av lagtexten att den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör arbetstagaren ska likställas med arbetsgivaren vid tillämpning av repressalieförbudet<SPAN class="ft5">.</SPAN></P> <P class="p107 ft20"><SPAN class="ft41">4.6</SPAN><SPAN class="ft21">Interna larm</SPAN></P> <P class="p222 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>En arbetstagare ska ha skydd mot repressalier enligt lagen om arbetstagaren slår larm till arbetsgivaren eller en representant för denne, eller genom att använda sig av interna rutiner för rapportering av missförhållanden som gäller hos arbetsgivaren.</P> <P class="p175 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Enligt utredningens förslag avses med interna rutiner endast arbetsgivarens interna rutiner.</P> <P class="p99 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Statskontoret <SPAN class="ft4">och </SPAN>Nyköpings tingsrätt <SPAN class="ft4">tillstyrker förslaget. </SPAN>Fackförbundet ST <SPAN class="ft4">ställer sig positiv till förslaget och </SPAN>Försvarsmakten <SPAN class="ft4">ser inga tillämpningssvårigheter med förslaget.</SPAN></P> <P class="p223 ft5">Kriminalvården, Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft4">och </SPAN>Företagarna <SPAN class="ft4">anser att det bör ställas krav på ett visst kunskapsunderlag för att arbetstagaren ska omfattas av skyddet vid interna larm. </SPAN>Saco <SPAN class="ft4">och </SPAN>TCO <SPAN class="ft4">anser att det bör finnas möjlighet för arbetsmarknadens parter att ingå kollektivavtal om interna larmrutiner.</SPAN></P> <P class="p224 ft4">52</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p12 ft23">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p225 ft5">Särskilt skydd mot repressalier vid interna larm oavsett kunskapsunderlag</P> <P class="p226 ft4">En arbetstagare som slår larm internt om allvarliga missförhållanden får i regel anses agera i enlighet med sin lojalitetsplikt i förhållande till arbetsgivaren. Arbetsgivare har nämligen ett intresse av att på ett tidigt stadium få signaler om att något inte står rätt till i verksamheten. Detta talar för att arbetstagare som slår larm internt bör omfattas av ett särskilt skydd mot repressalier utan att några ytterligare krav ska vara uppfyllda, exempelvis i fråga om arbetstagarens kunskapsunderlag.</P> <P class="p103 ft4"><SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>och <SPAN class="ft5">Företagarna </SPAN>invänder att det skulle få till följd att även arbetstagare som framför ogrundade larm skulle vara skyddade mot repressalier, vilket de motsätter sig. Även ogrundade larm kan emellertid vara skyddsvärda. Som framgår av avsnitt 4.1 är det regeringens uppfattning att det är viktigt att sträva efter att öppenheten på arbetsplatserna ökar. Om det råder ett klimat på arbetsplatsen där det framstår som mer naturligt att säga till om eventuella missförhållanden, kan missförhållanden i större utsträckning komma fram. I ett sådant öppet klimat bör det inte krävas att den arbetstagare som slår larm om missförhållanden har ett kunskapsunderlag som når upp till en viss nivå.</P> <P class="p126 ft4">Ett internt larm bör i de flesta fall inte heller innebära någon skada för arbetsgivaren, även om det handlar om uppgifter som senare visar sig vara felaktiga. Svenskt Näringsliv har invänt att även larm som görs på otydliga eller felaktiga grunder eller med knapphändig information kan leda till omfattande och komplexa utredningar som kräver både resurser och tid samt leder till stora kostnader och kan skapa oro i organisationen. Enligt regeringens mening måste emellertid arbetsgivaren vara den som har bäst förutsättningar att avgöra i vilken utsträckning det är nödvändigt att vidta utredningsåtgärder med anledning av de uppgifter som ligger till grund för ett larm. Även det talar för att arbetstagaren bör kunna vända sig till arbetsgivaren med sådan information utan att riskera att utsättas för repressalier. Arbetsgivaren bestämmer också i princip själv hur uppgifterna i ett larm ska användas, även om en skyldighet att hantera uppgifter på visst sätt kan följa av särskild lagstiftning, som t.ex. lex Sarah och lex Maria.</P> <P class="p227 ft4">Det kan påpekas att för arbetsgivare som omfattas av offentlighetsprincipen är situationen något annorlunda. Offentlighetsprincipen innebär att sådan verksamhet så långt som möjligt ska vara öppen. Insyn i den offentliga verksamheten skapar garantier mot maktmissbruk och ger möjlighet att påverka. Med stöd av offentlighetsprincipen kan handlingar begäras ut, även handlingar som avser larm om missförhållanden och oavsett om handlingarna innehåller felaktiga uppgifter. Detta innebär dock inte något avgörande skäl mot att avstå från krav på kunskapsunderlag när offentligt anställda slår larm internt. I den mån larmet innehåller integritetskränkande uppgifter om andra kan det finnas möjlighet att hålla dessa uppgifter hemliga enligt gällande regler om sekretess. Om en myndighet på grund av offentlighetsprincipen lämnat ut felaktiga uppgifter om verksamheten har myndigheten möjlighet att bemöta uppgifterna på ett sakligt sätt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">53</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <P class="p106 ft4">Prop. 2015/16:128 <SPAN class="ft5">Kriminalvården </SPAN>anser att förslaget bör ses i ljuset av och vägas emot den skada som ett obefogat larm kan orsaka den eller de eventuellt utpekade i larmet, vilket enligt Kriminalvården leder till slutsatsen att det bör ställas krav på arbetstagarens kunskapsunderlag. Regeringen förutsätter dock att arbetsgivaren hanterar larmet på ett lämpligt sätt och i enlighet med gällande lagstiftning, och exempelvis inte vidtar åtgärder mot en utpekad person i strid med anställningsskyddslagen.</P> <P class="p113 ft4">Svenskt Näringsliv och Företagarna menar att frånvaron av ett kunskapskrav, särskilt i förening med den föreslagna definitionen av vad en repressalie är, skulle ha en tvistedrivande effekt. Som framgår av avsnitt 4.3.5 föreslår regeringen att det vid samtliga typer av larm, alltså även interna larm, ska vara fråga om allvarliga missförhållanden för att skyddet mot repressalier ska inträda. Detta trots att även larm om mindre allvarliga missförhållanden i stor utsträckning är förenliga med arbetstagarens lojalitetsplikt när de görs internt. Regeringen anser att detta i tillräckligt hög grad motverkar risken för att förslaget ska få en tvistedrivande effekt. Mot den bakgrunden är det enligt regeringens mening en rimlig avvägning att låta skyddet mot repressalier omfatta samtliga interna larm, oavsett kunskapsunderlag.</P> <P class="p189 ft4">Sammanfattningsvis anser regeringen att det är motiverat att låta en arbetstagare som slår larm internt om allvarliga missförhållanden få ett särskilt skydd mot repressalier från arbetsgivarens sida, oavsett vilket kunskapsunderlag arbetstagaren har om uppgifternas riktighet. För att en arbetstagare ska få särskilt skydd mot repressalier bör det alltså endast krävas att det rör sig om ett larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.</P> <P class="p228 ft4">Det bör understrykas att det särskilda skyddet mot repressalier vid interna larm inte innebär att arbetstagares befintliga möjligheter att påtala förhållanden internt begränsas i något avseende. Även om förutsättningarna för särskilt skydd mot repressalier inte är uppfyllda, t.ex. när det inte rör sig om något allvarligt missförhållande, kan arbetstagare givetvis ha rätt och möjlighet att vända sig till arbetsgivaren.</P> <P class="p135 ft5">Vad som avses med interna larm</P> <P class="p136 ft4">Med interna larm bör, för det första, avses att arbetstagaren vänder sig direkt till arbetsgivaren om denne är en fysisk person, eller en representant för arbetsgivaren, t.ex. någon som står i chefsposition i förhållande till arbetstagaren. Det bör kunna röra sig om någon i den krets som i avsnitt 4.5 föreslås kunna likställas med arbetsgivaren vid tillämpning av repressalieförbudet, det vill säga någon som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör arbetstagaren. Det bör dock räcka att det är fråga om en person i verksamheten som har möjlighet att påverka eller besluta i den fråga som larmet rör. Arbetstagaren bör således ha möjlighet att, efter omständigheterna, vända sig till någon annan än den närmaste chefen. Det kan vara nödvändigt om det är den närmaste chefen som arbetstagaren misstänker har orsakat det missförhållande som larmet avser.</P> <P class="p229 ft4">54</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312855x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p12 ft5">Vad som avses med interna rutiner för rapportering <SPAN class="ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN></P> <P class="p146 ft4">Ett internt larm bör också kunna innebära att arbetstagaren använder sig av en intern rutin för rapportering som gäller på arbetsplatsen. Med interna rutiner för rapportering bör avses alla sätt att lämna uppgifter om missförhållanden i arbetet som anvisats av arbetsgivaren och som av arbetsgivaren gjorts kända för arbetstagaren. Det bör räcka att rutinen gjorts känd för den arbetstagare som slagit larm. Rutinen behöver inte ha gjorts känd skriftligen eller annars på något särskilt sätt. Det bör inte heller ställas några formella krav på vad en sådan rutin ska innebära. Rutinen behöver inte ha getts någon särskild benämning av arbetsgivaren. Rutinen bör kunna innebära att uppgifter om missförhållanden ska lämnas till närmaste chef. Rutinen bör också kunna vara ett mer sofistikerat system som innebär att uppgifterna ska lämnas till någon enhet utanför verksamheten, t.ex. till en advokatbyrå. Det bör inte krävas att rutinen ska förutsätta en automatisk databehandling av de uppgifter som förekommer vid larmen. Arbetsgivaren ska givetvis enligt sedvanliga regler samverka med arbetstagarna och förhandla med arbetstagarorganisationer på arbetsplatserna i frågor som rör de interna rapporteringsrutinerna.</P> <P class="p230 ft4">Även sådana interna rutiner som arbetsgivaren är skyldig att inrätta enligt lag bör omfattas. Som exempel kan nämnas sådana rapporteringssystem som kreditinstitut är skyldiga att tillhandahålla för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för kreditinstitutets verksamhet, se 6 kap. 2 a § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.</P> <P class="p118 ft4"><SPAN class="ft5">Saco </SPAN>och <SPAN class="ft5">TCO </SPAN>anser att det bör finnas möjlighet för arbetsmarknadens parter att ingå kollektivavtal om interna larmrutiner. Regeringen instämmer med detta. Därför bör även larmrutiner som framgår av kollektivavtal kunna omfattas. Detta bör framgå av lagtexten genom att det anges att det är de interna rutiner för rapportering som gäller på arbetsplatsen som avses. På så sätt kan det också göras tydligare att även larm till skyddsombud bör kunna omfattas av bestämmelsen, vilket även har varit utredningens avsikt. Med interna rutiner för rapportering som gäller på arbetsplatsen bör, enligt regeringens mening, nämligen också avses rapporteringssystem som gäller på arbetsplatsen genom arbetsmiljölagstiftningen, framför allt systemet med skyddsombud. Eftersom skyddsombudens verksamhetsområde är reglerat i lag kan emellertid endast larm om sådant som enligt arbetsmiljölagen faller inom ramen för skyddsombudens uppgifter omfattas.</P> <P class="p231 ft20"><SPAN class="ft20">4.7</SPAN><SPAN class="ft21">Larm till arbetstagarorganisation</SPAN></P> <P class="p232 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>En arbetstagare ska ha skydd mot repressalier enligt lagen om arbetstagaren slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation.</P> <P class="p233 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår dock att endast larm till en kollektivavtalsslutande</P> <P class="p12 ft48">arbetstagarorganisation ska omfattas av lagens skydd.</P> <P class="p147 ft4">55</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p124 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Statskontoret <SPAN class="ft4">och </SPAN>Nyköpings tingsrätt <SPAN class="ft4">tillstyrker</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft30"><SPAN class="ft33">utredningens förslag</SPAN>. Arbetsdomstolen <SPAN class="ft33">och </SPAN>Bankinstitutens arbetsgivare-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8"><SPAN class="ft29">organisation </SPAN>ifrågasätter behovet av bestämmelsen. <SPAN class="ft29">Uppsala universitet,</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft5">Diskrimineringsombudsmannen<SPAN class="ft4">, </SPAN>LO<SPAN class="ft4">, </SPAN>Saco<SPAN class="ft4">, </SPAN>TCO<SPAN class="ft4">, </SPAN>Finansförbundet,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft5">Lärarnas Riksförbund<SPAN class="ft4">, </SPAN>Akademikerförbundet SSR<SPAN class="ft4">, </SPAN>Sveriges läkar-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft5">förbund<SPAN class="ft4">, </SPAN>Jusek<SPAN class="ft4">, </SPAN>Sveriges Ingenjörer<SPAN class="ft4">, </SPAN>Lärarförbundet<SPAN class="ft4">, </SPAN>Vårdförbundet <SPAN class="ft4">och</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">Vision </SPAN>anser att det för skydd inte bör uppställas ett krav på att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagarorganisationen är bunden av kollektivavtal i förhållande till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft51">arbetsgivaren. <SPAN class="ft50">Vårdförbundet </SPAN>anser att arbetstagaren inte ska behöva vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">medlem i arbetstagarorganisationen. <SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>motsätter sig att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">larm till arbetstagarorganisation likställs med interna larm, och anser att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">en sanktion bör övervägas mot organisationer som för vidare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">information.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft5">TCO, Vision<SPAN class="ft4">, </SPAN>Lärarförbundet <SPAN class="ft4">och </SPAN>Bankinstitutens arbetsgivare-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8"><SPAN class="ft29">organisation </SPAN>uppger att det är oklart vad arbetstagarorganisationens roll</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">vid ett larm ska vara.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4"><SPAN class="ft5">Försvarsmakten </SPAN>befarar att möjligheten att slå larm till kollektiv-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">avtalsbärande arbetstagarorganisation kan användas som ett led i det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">fackliga arbetet snarare än för att påtala missförhållanden i arbets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">givarens verksamhet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p10 ft27">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft8">Arbetstagarorganisationer har en</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">viktig roll när det gäller att hantera olika typer av missförhållanden på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">arbetsplatser. Det är vanligt att det på en arbetsplats finns en facklig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">förtroendeman som företräder de anställda i frågor som rör förhållandet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">till arbetsgivaren eller andra frågor med facklig anknytning. Arbetstagar-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">organisationerna kan ofta vara en hjälp och ett stöd för arbetstagare som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">råkat ut för eller är rädda för att råka ut för repressalier från arbets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">givarens sida. Det kan antas att arbetstagare som iakttagit oegentligheter i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">verksamheten i många fall vänder sig till sin fackliga organisation för att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">få stöd och hjälp, och i allmänhet känner att det är tryggt att vända sig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">dit. Det är mot den bakgrunden lämpligt att en arbetstagare som vänder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">sig till sin fackliga organisation med ett larm om allvarliga missför-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">hållanden ska ha ett särskilt skydd mot repressalier på motsvarande sätt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">som vid ett internt larm, det vill säga utan att några ytterligare krav ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">vara uppfyllda.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p10 ft4">Mot en sådan ordning kan anföras att även larm till en sådan organ-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">isation kan leda till skada för arbetsgivaren, och att det därför, liksom är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">fallet när det gäller externa larm (se avsnitt 4.8), bör ställas krav på att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagaren ska ha exempelvis ett visst kunskapsunderlag. Det kan inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">uteslutas att obefogade larm, eller larm med i vart fall delvis illojalt syfte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">görs till arbetstagarorganisationen. <SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>anser att larm till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagarorganisation inte bör likställas med interna larm eftersom det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">rör sig om larm till externa mottagare. Svenskt Näringsliv framhåller att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">förslaget i förhållande till förslaget avseende de externa larmen innebär</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">ett avsteg från principen att arbetstagaren som huvudregel ska larma</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">internt först. Det bör därför, enligt Svenskt Näringsliv, övervägas en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">sanktion mot en arbetstagarorganisation som för information vidare.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p10 ft4">Regeringen vill emellertid framhålla att med skydd av förenings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">friheten kan en arbetstagare redan i dag vända sig till sin arbets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">tagarorganisation i frågor som berör arbetsgivarens verksamhet. Det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td78"><SPAN class="p125 ft4">56</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p3 ft4">omfattar även frågor om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p85 ft4">verksamhet. En arbetstagare som utnyttjar sin föreningsfrihet har då ett skydd gentemot åtgärder från arbetsgivarens sida genom regleringen i 7– 9 §§ medbestämmandelagen om föreningsrättskränkning. Förslaget ligger alltså i linje med vad som redan gäller i dag. Det bör framhållas att avsikten med den föreslagna lagen inte är att reglera i vilken utsträckning en arbetstagare har rätt att yttra sig eller förmedla uppgifter externt. På motsvarande sätt finns det inte skäl att reglera i vilken utsträckning arbetstagarorganisationen har rätt att använda sådan information. Någon sanktion mot arbetstagarorganisationer som för vidare information är därför, enligt regeringens mening, inte påkallad.</P> <P class="p95 ft4">Mot bakgrund av regleringen om föreningsfrihet kan det dock ifrågasättas om förslaget i den här delen skulle innebära någon egentlig förstärkning av skyddet för arbetstagare. Detta påpekas av <SPAN class="ft5">Arbetsdomstolen </SPAN>och <SPAN class="ft5">Bankinstitutens arbetsgivareorganisation</SPAN>. När det gäller inhyrda arbetstagare skyddas de emellertid inte av medbestämmandelagens reglering om föreningsfrihet i förhållande till inhyraren. För inhyrda arbetstagare vore bestämmelsen således en förstärkning av skyddet mot repressalier när de slår larm till sin arbetstagarorganisation. En sådan förstärkning är angelägen enligt regeringens mening.</P> <P class="p95 ft4">Bankinstitutens arbetsgivareorganisation menar dock att det är oklart hur den föreslagna bestämmelsen och medbestämmandelagen är tänkta att samverka. Som framgår av avsnitt 4.3.1 är den föreslagna lagen avsedd att vara ett särskilt skydd mot repressalier som gäller vid sidan av redan befintligt skydd. Att det skyddet i viss utsträckning skulle komma att överlappa annan lagstiftning är delvis en följd av denna konstruktion och något som är nödvändigt för att uppnå en sammanhållen reglering. När det gäller förhållandet mellan medbestämmandelagen och den föreslagna lagen hänvisas till det resonemang som förs i avsnitt 4.3.1, det vill säga att arbetstagaren i varje enskilt fall får åberopa den reglering som ger bäst skydd.</P> <P class="p94 ft4"><SPAN class="ft5">Försvarsmakten </SPAN>befarar att möjligheten att slå larm till arbetstagarorganisationer kan användas som ett led i det fackliga arbetet snarare än för att påtala missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. För att skyddet mot repressalier ska aktualiseras måste ett larm emellertid innehålla ett påstående om allvarliga missförhållanden. Med utgångspunkt i den svenska arbetsmarknadsmodellen bör ett sådant larm, enligt regeringens uppfattning, kunna skyddas när det riktas till en arbetstagarorganisation. I likhet med vad som anförs ovan är förslaget inte heller avsett att påverka arbetstagares möjlighet att vända sig till sin arbetstagarorganisation.</P> <P class="p95 ft4">Utredningen föreslår att det ska ställas krav på att arbetstagaren är medlem i organisationen och att organisationen är bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren för att skyddet mot repressalier ska inträda. Övriga larm till arbetstagarorganisationer bör, enligt utredningen, ges ett skydd under samma förutsättningar som övriga externa larm.</P> <P class="p234 ft4">I likhet med många remissinstanser anser regeringen emellertid att det inte bör uppställas något krav på kollektivavtalsbundenhet. Det finns flera viktiga skäl för detta. Som påpekas av <SPAN class="ft5">LO </SPAN>kan skyddsbehovet i många fall tänkas vara som störst där kollektivavtal saknas. Ett skydd som gäller bara vid kollektivavtal skulle också, som <SPAN class="ft5">TCO </SPAN>framhåller,</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">57</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <P class="p106 ft4">Prop. 2015/16:128 kunna utgöra ett argument mot att träffa kollektivavtal. Inte minst är skyddet enligt medbestämmandelagen inte inskränkt till att gälla arbetstagare som vänder sig till organisationer som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Detta har påpekats av <SPAN class="ft5">Uppsala universitet</SPAN>, som också anmärker att den av utredningen föreslagna bestämmelsen inte skulle gälla vid ett tillfälligt kollektivavtalslöst tillstånd. Av dessa skäl anser regeringen att det inte bör ställas krav på att organisationen har kollektivavtal med arbetsgivaren.</P> <P class="p189 ft4"><SPAN class="ft5">Vårdförbundet </SPAN>anser att arbetstagare inte heller ska behöva vara medlem i den arbetstagarorganisation de larmar till. Med utgångspunkt i att arbetstagarorganisationer företräder sina medlemmar är ett sådant krav emellertid motiverat enligt regeringens mening.</P> <P class="p99 ft4">Vissa remissinstanser tycker att det är oklart vilken roll arbetstagarorganisationen ska spela vid ett larm. <SPAN class="ft5">TCO, Lärarförbundet </SPAN>och <SPAN class="ft5">Vision </SPAN>menar att det skulle vara svårt för organisationerna att agera i förhållande till arbetsgivaren utan att röja arbetstagarens identitet, särskilt på små arbetsplatser.</P> <P class="p112 ft4">Som framgår ovan är emellertid inte avsikten med förslaget att förändra något i relationen mellan arbetstagarorganisationerna och deras medlemmar. Detsamma gäller i fråga om arbetstagarorganisationernas möjligheter att agera. Man kan dock tänka sig flera olika situationer där arbetstagarorganisationerna kan spela en viktig roll. Inte minst på grund av reglerna om fackligt inflytande i medbestämmandelagen har arbetstagarorganisationerna en möjlighet till dialog med arbetsgivaren som en enskild arbetstagare saknar. Därför kan det mycket väl tänkas situationer där en arbetstagare vänder sig till sin arbetstagarorganisation för att denna ska vidarebefordra uppgifterna i larmet till arbetsgivaren, med eller utan angivande av arbetstagarens identitet. Ett sådant syfte bör emellertid inte vara nödvändigt för att skyddet mot repressalier ska inträda. I andra fall kan arbetstagarorganisationens roll tänkas vara att ge arbetstagaren råd och stöd eller att lämna upplysningar om gällande regelverk för att hjälpa en arbetstagare som överväger att slå larm på något annat sätt än till arbetstagarorganisationen. Som framgår av avsnitt 4.3.2 föreslås begreppet slå larm innebära att det ska finnas en avsikt att uppmärksamma någon, i det här fallet arbetstagarorganisationen, på ett allvarligt missförhållande. För att skyddet ska inträda måste alltså denna förutsättning vara uppfylld. Om ett påtalande av missförhållanden är ett larm eller inte bör avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. I vilken utsträckning eller på vilket sätt arbetstagarorganisationen agerar utifrån informationen bör däremot inte ha någon självständig betydelse för om skyddet ska inträda. Det sätt som arbetstagarorganisationer i dag hanterar information från medlemmar på bör alltså inte behöva ändras därför att arbetstagare får ett särskilt skydd mot repressalier vid larm till sådana organisationer.</P> <P class="p235 ft4">Regeringens uppfattning är alltså att en arbetstagare som slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation bör ha skydd mot repressalier enligt lagen. En sådan ordning skulle motsvara det som föreslås gälla för interna larm. För att en arbetstagare ska få ett särskilt skydd mot repressalier bör det därför endast krävas att det rör sig om ett larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.</P> <P class="p203 ft4">58</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr24 td84"><SPAN class="p236 ft20">4.8</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td85"><SPAN class="p182 ft20">Externa larm</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td65"><SPAN class="p11 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr33 td84"><SPAN class="p124 ft52">4.8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td85"><SPAN class="p182 ft46">Larm till en myndighet eller genom</SPAN> </TD> <TD class="tr33 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td84"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td85"><SPAN class="p182 ft22">offentliggörande av uppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr34 td66"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td65"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td67"><SPAN class="p80 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Med externa larm ska avses att en arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td67"><SPAN class="p80 ft4">slår larm genom att offentliggöra uppgifter eller lämna uppgifter för</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td67"><SPAN class="p80 ft4">offentliggörande, eller genom att vända sig till en myndighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr27 td68"><SPAN class="p3 ft38">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr28 td65"><SPAN class="p3 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td69"><SPAN class="p10 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i sak med regeringens.</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">Utredningen föreslår emellertid inte att det av lagtexten ska framgå att</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft4">det är tillräckligt att en arbetstagare lämnar uppgifter för</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">offentliggörande.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p10 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Nyköpings tingsrätt <SPAN class="ft4">tillstyrker förslaget. </SPAN>Lunds</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft8"><SPAN class="ft29">universitet </SPAN>anser att ordet offentliggöra är mindre väl valt. <SPAN class="ft29">Institutet mot</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">mutor </SPAN>anför att det är ett väsentligt element för att kunna upprätthålla en</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">sund förvaltningskultur att anställda, efter att först ha slagit larm internt,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft4">ska kunna rapportera externt om allvarliga missförhållanden i</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">arbetsgivarens verksamhet utan risk för repressalier. <SPAN class="ft5">Friskolornas</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">riksförbund </SPAN>tillstyrker förslaget i huvudsak, men avstyrker att externa</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft8">larm ska vara skyddade när de sker till andra än myndigheter och har</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">invändningar mot den föreslagna kretsen av mottagare. <SPAN class="ft5">Journalist-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4"><SPAN class="ft5">förbundet </SPAN>anser att det bör tydliggöras att det inte finns lagligt skydd för</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft4">identiteten hos den uppgiftslämnare som väljer att göra uppgiften allmänt</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">känd utan stöd av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrund-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">lagen. <SPAN class="ft5">Förvaltningsrätten i Malmö </SPAN>ifrågasätter att larm till offentliga</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft8">myndigheter som är särskilt inrättade för att utöva tillsyn likställs med</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">larm till t.ex. media. <SPAN class="ft5">LO </SPAN>framför att det är viktigt att larm till</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">myndigheter alltid skyddas av lagen. Den föreslagna bestämmelsen bör</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft4">därför under alla omständigheter endast gälla vid offentliggörande. <SPAN class="ft5">TCO</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">avstyrker att externa larm där en arbetstagare vänder sig till en</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">myndighet regleras på samma sätt som när en arbetstagare larmar genom</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft8">att offentliggöra uppgifter. <SPAN class="ft29">Finansförbundet </SPAN>föreslår att larm till</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">myndighet ska jämställas med interna larm. <SPAN class="ft5">Blueprint for Free Speech</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">rekommenderar att man använder sig av samma modell för larm som i</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft4">Storbritannien och Australien, dvs. med tre nivåer av avslöjanden –</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">interna avslöjanden, avslöjanden till behörig myndighet och vidare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">avslöjanden. <SPAN class="ft5">Statskontoret </SPAN>tillstyrker förslaget beträffande larm till annan</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft4">än myndighet, men anser inte att det är lämpligt att ställa samma hårda</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">krav när det gäller larm till myndigheter. <SPAN class="ft5">Vårdförbundet </SPAN>menar att det</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">bör göras skillnad mellan larm till myndighet och larm genom</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td69"><SPAN class="p3 ft4">offentliggörande, och att larm till myndighet alltid bör skyddas vid</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">rapporteringsskyldighet. Även <SPAN class="ft5">Lärarförbundet </SPAN>menar att arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">alltid bör skyddas vid rapporteringsskyldighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr30 td69"><SPAN class="p3 ft27">Skälen för regeringens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td69"><SPAN class="p3 ft29">Larm genom offentliggörande ska skyddas</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr21 td69"><SPAN class="p3 ft4">Det bör inledningsvis understrykas att den föreslagna lagen inte på något</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">sätt är avsedd att påverka den rätt att offentliggöra uppgifter eller lämna</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td69"><SPAN class="p3 ft4">uppgifter till medierna som följer av grundlagarna. Ett larm om allvarliga</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p11 ft4">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_60"> <P class="p92 ft4">Prop. 2015/16:128 missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet genom ett offentliggörande</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">bör emellertid kunna ge arbetstagaren ett särskilt skydd mot repressalier,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">utöver det skydd som kan följa av t.ex. grundlagarna.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">En sådan ordning skulle särskilt få betydelse inom privat sektor, där</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">arbetstagarna inte skyddas av grundlagarna i förhållande till arbets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">givaren i samma utsträckning som inom offentlig sektor. Även för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">offentligt anställda skulle en sådan ordning innebära en klar och enkel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">grund för att angripa sådana repressalier och få skadestånd.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p148 ft8">Inte enbart situationen att arbetstagaren själv publicerar uppgifterna i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">något medium bör omfattas. Även att lämna uppgifter för offentliggör-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">ande, dvs. lämna uppgifter till någon annan som kan tänkas publicera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">uppgifterna eller på annat sätt sprida dem bör omfattas. Det bör sakna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">betydelse om något offentliggörande faktiskt kommer till stånd. Med att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">lämna uppgifter för offentliggörande bör emellertid inte avses varje</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">vidarebefordrande av uppgifter. Ett övergripande intresse bakom ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">särskilt skydd mot repressalier för visselblåsare är att allvarliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">missförhållanden ska komma fram och åtgärdas. Något särskilt skydd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">mot repressalier bör därför inte aktualiseras när uppgifterna lämnas till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">vem som helst, t.ex. enbart till en konkurrerande näringsidkare.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">I detta sammanhang kan vad som gäller på det tryck- och yttrande-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">frihetsrättsliga området ge viss ledning. Bedömningen skiljer sig dock åt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">eftersom kretsen av vilka som kan ta emot information bör vara mer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">vidsträckt, och omfatta i stort sett alla personer i en kedja som kan leda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">fram till att uppgiften får spridning bland allmänheten. En sådan ordning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">har likheter med vad som gäller enligt 2 § andra stycket lagen om skydd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">för företagshemligheter (se bet. 1989/90:LU37, s. 31 f.). Det avgörande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">för bedömningen av om ett larm sker genom att någon lämnar uppgifter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">för offentliggörande bör vara om agerandet varit ägnat att leda till att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft33">uppgifterna offentliggörs. Ett uppgiftslämnande får typiskt sett anses vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">ägnat att leda till offentliggörande om det sker till en person som kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">tänkas direkt eller indirekt föra uppgiften vidare. Uppgiftslämnandet bör,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">på samma sätt som inom tryck- och yttrandefrihetsrätten, kunna ske till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">exempelvis publicister, tidningsredaktioner och nyhetsbyråer. Kretsen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">bör dock, som nämnts, vara betydligt vidare. Det bör också vara möjligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">att lämna uppgiften till andra som kan förmodas utgöra en länk i en kedja</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">som leder fram till att uppgiften får spridning. Det kan handla om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">miljörörelser, politiska partier, folkvalda personer, andra ideella</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">sammanslutningar och enskilda opinionsbildare. Den personkrets som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">kan ta emot informationen bör begränsas endast av det förhållandet att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">uppgiftslämnandet ska vara ägnat att leda till att uppgiften kommer till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">allmän kännedom. Så bör inte vara fallet när en uppgift lämnas endast till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">en konkurrerande näringsidkare.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">När det gäller uppgifter som lämnas t.ex. i bloggar eller andra sociala</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">medier, får det utifrån omständigheterna i det enskilda fallet bedömas om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">uppgiften lämnas på ett sätt som innebär ett offentliggörande eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">åtminstone kan anses ägnat att leda till att uppgiften kommer till allmän</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">kännedom. Om så inte är fallet bör arbetstagaren inte ges något särskilt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td86"><SPAN class="p83 ft4">skydd mot repressalier.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td87"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4"><SPAN class="ft5">Lunds universitet </SPAN>anser att ordet offentliggöra är mindre väl valt för det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td88"><SPAN class="p83 ft4">som avses,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td89"><SPAN class="p237 ft4">nämligen att</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td87"><SPAN class="p183 ft4">sprida uppgifter utanför arbetsplatsen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td45"><SPAN class="p84 ft4">60</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td88"><SPAN class="p83 ft4">Regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td89"><SPAN class="p3 ft4">anser att det i</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td87"><SPAN class="p238 ft4">förhållande till utredningens förslag bör</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p101 ft4">förtydligas i lagtexten att även att lämna uppgifter för offentliggörande omfattas, vilket ligger nära hur detta uttrycks i lagen om skydd för företagshemligheter.</P> <P class="p102 ft4"><SPAN class="ft5">Friskolornas riksförbund </SPAN>avstyrker att externa larm ska vara skyddade om de görs till andra än myndigheter. Förbundet anser att det är rimligt att larmet riktas dit där det tydligt kan leda till åtgärder, vilket enligt förbundet i första hand är internt och i andra hand till myndigheter, eftersom myndigheter har möjlighet att vidta åtgärder och sanktioner.</P> <P class="p103 ft4">Även om en myndighet många gånger kan vara den mest naturliga mottagaren av ett larm, är det inte i alla situationer det finns en tillsynsmyndighet eller någon annan myndighet som lämpar sig att uppmärksamma på just den typ av missförhållande som det är fråga om. Regeringens uppfattning är dock att det även i sådana fall bör finnas möjlighet att slå larm. För arbetstagare i offentlig verksamhet är det också i många fall en grundlagsskyddad rättighet att vända sig till andra mottagare än myndigheter.</P> <P class="p103 ft4"><SPAN class="ft5">Journalistförbundet </SPAN>påpekar att den krets som föreslås som mottagare av externa larm är vid, och att det inte kommer att finnas något lagligt skydd för identiteten hos den uppgiftslämnare som väljer att göra uppgiften allmänt känd utan stöd av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Journalistförbundet anser att det är viktigt att detta görs tydligt av lagstiftaren. Regeringen anser inte att det finns någon större risk för missförstånd i fråga om detta, eftersom det inte är fråga om att utvidga det meddelarskydd som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Som framgår ovan föreslår regeringen emellertid att det ska förtydligas att det är fråga om ett särskilt skydd mot repressalier som gäller utöver det skydd som kan finnas i annan reglering.</P> <P class="p128 ft4"><SPAN class="ft5">Friskolornas riksförbund </SPAN>menar att den krets som föreslås som mottagare är vid och otydligt definierad, vilket leder till stor osäkerhet om vem arbetstagaren har rätt att vända sig till. Det viktiga är emellertid, enligt regeringens mening, att uppgiftslämnandet bör vara ägnat att leda fram till att uppgifterna sprids och inte hur detta sker. Det är därför rimligt att det är fråga om en relativt vid krets. Detta bör knappast innebära några tillämpningssvårigheter.</P> <P class="p129 ft5">Larm till myndigheter ska skyddas</P> <P class="p104 ft4">Den mest naturliga mottagaren av larm om missförhållanden kan många gånger vara en myndighet. Misstankar om brott kan anmälas till polismyndighet, och andra typer av missförhållanden i en verksamhet kan anmälas till den myndighet som utövar tillsyn över verksamheten. Missförhållanden kan också påtalas i samband med en myndighets tillsynsverksamhet, t.ex. vid en inspektion.</P> <P class="p103 ft4">Det framstår alltså som naturligt att en arbetstagare som slår larm till en myndighet bör vara skyddad mot repressalier. Att man ska skyddas när man vänder sig till en myndighet är också utgångspunkten i flera internationella rättsakter som Sverige är bundet av. Arbetstagare ska enligt Europadomstolens praxis i första hand rapportera missförhållanden till arbetsgivare alternativt till behörigt organ. Artikel 33 i FN:s konvention mot korruption anger att skydd bör övervägas för rapportering av</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">61</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_62"> <P class="p92 ft4">Prop. 2015/16:128 bl.a. mutbrott till behörig myndighet. Av ILO:s konvention (158) om</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ följer att det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">inte är ett giltigt skäl för uppsägning att arbetstagaren har vänt sig till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">behörig myndighet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Det är också utgångspunkten enligt Arbetsdomstolens praxis att de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">förpliktelser som följer av anställningsavtalet inte innebär något avgör-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">ande hinder för en arbetstagare att hos behörig myndighet påtala</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">missförhållanden som råder i arbetsgivarens verksamhet. Att larm som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">innebär att arbetstagaren vänder sig till en myndighet bör skyddas råder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">det stor enighet om bland remissinstanserna.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Med myndigheter bör i detta sammanhang avses samtliga statliga och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">kommunala myndigheter. Det bör inte spela någon roll om myndigheten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">har behörighet att behandla just de frågor som larmet rör. En myndighet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">som tar emot en anmälan som den inte är behörig att handlägga bör,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer om serviceskyldighet, vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">skyldig att vidarebefordra den till behörig myndighet om det finns någon</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">sådan. Det kan i sammanhanget nämnas att folkvalda församlingar inte är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">myndigheter. Larm till sådana bör dock i allmänhet omfattas av den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">föreslagna lagens skydd mot repressalier, eftersom sådana larm många</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">gånger får anses vara ägnade att leda till att uppgiften offentliggörs på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">det sätt som anges ovan.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Remissinstanserna har emellertid lämnat synpunkter när det gäller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">vilka närmare krav som bör ställas för att larm till myndigheter ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">skyddas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Ett antal remissinstanser har anfört att kravet på allvarliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">missförhållanden inte bör gälla vid larm till myndighet, detta gäller bland</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft29"><SPAN class="ft8">andra </SPAN>Vårdförbundet, Statskontoret <SPAN class="ft8">och </SPAN>TCO<SPAN class="ft8">. I avsnitt 4.3.5 tar</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">regeringen emellertid ställning för att det inte bör göras någon skillnad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">avseende missförhållandenas allvarlighetsgrad beroende på till vilken</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">mottagare larmet riktas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Flera remissinstanser, bland dem <SPAN class="ft5">Finansförbundet, Statskontoret </SPAN>och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4"><SPAN class="ft5">LO</SPAN>, förespråkar också att larm till en myndighet bör jämställas med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">interna larm och att därför åtminstone inga ytterligare krav bör ställas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">utöver att det bör vara fråga om larm om allvarliga missförhållanden i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">arbetsgivarens verksamhet. Som skäl för det anförs bland annat att det är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">angeläget att arbetstagare verkligen vänder sig till tillsynsmyndigheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">med nödvändiga larm, och att det bör ligga även i arbetsgivarens intresse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">att ett larm sker till en myndighet hellre än att uppgifterna sprids</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">offentligt. Även <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>ifrågasätter om det är en lämplig ordning att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">den arbetstagare som vänder sig till polis med anledning av misstanke</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">om brott eller till en tillsynsmyndighet ska ha slagit larm internt eller haft</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">befogad anledning att omedelbart slå larm externt.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Enligt Arbetsdomstolens praxis kan dock en anmälan till en myndighet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">göras under sådana förhållanden eller på sådant sätt att handlandet måste</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">anses innebära att arbetstagaren åsidosätter den lojalitet som han eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">hon är skyldig att visa arbetsgivaren (se t.ex. AD 1986 nr 95). En ordning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">som jämställer larm till myndighet med interna larm skulle därför, enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">regeringens mening, i alltför hög utsträckning avvika från den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">intresseavvägning som i dag görs enligt Arbetsdomstolens praxis, där</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">bl.a. arbetstagarens lojalitetsplikt spelar in och arbetstagaren först bör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td45"><SPAN class="p84 ft4">62</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td70"><SPAN class="p83 ft4">vända sig till arbetsgivaren. Som framkommit har arbetsgivare i många</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312863x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p138 ft4">fall ett berättigat anspråk på lojalitet från arbetstagarens sida. I detta Prop. 2015/16:128 avseende får det intresset ges större tyngd än arbetstagarens behov av ett</P> <P class="p139 ft4">särskilt skydd mot repressalier vid larm till en myndighet. Den arbetstagare som slår larm genom att vända sig till en myndighet bör därför ges särskilt skydd mot repressalier endast om vissa förutsättningar är uppfyllda. De närmare kraven, som gäller arbetstagarens kunskapsunderlag och om arbetstagaren slagit larm internt först eller annars hade befogad anledning att slå larm externt, behandlas nedan, liksom remissinstansernas närmare synpunkter på dessa. Några remissinstanser, däribland <SPAN class="ft5">TCO </SPAN>och <SPAN class="ft5">Lärarförbundet </SPAN>pekar särskilt på att vissa arbetstagare har en anmälningsskyldighet. I vissa fall ska den fullgöras till arbetsgivaren (se angående lex Sarah och lex Maria ovan under avsnitt 4.6). När det gäller exempelvis anmälningsskyldigheten i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska den emellertid fullgöras externt, vilket påpekas av Lärarförbundet. Någon särskild reglering för arbetstagare som vänder sig till myndigheter på grund av att de har en rapporteringsskyldighet bör dock enligt regeringens mening inte införas. Det bör understrykas att den föreslagna regleringen givetvis inte bör innebära några begränsningar i den kontakt som förekommer och bör förekomma mellan arbetstagare och t.ex. tillsynsmyndigheter. Inte heller bör regleringen påverka den skyldighet att rapportera missförhållanden som en arbetstagare kan ha enligt särskilda regelverk.</P> <P class="p239 ft4"><SPAN class="ft5">Förvaltningsrätten i Malmö </SPAN>menar att hänsyn bör tas till att det inom myndigheter kan gälla sekretess för en anmälan, vilket kan skydda arbetsgivaren mot de skador som kan uppkomma genom larm som inte är underbyggda. Regeringen vill emellertid framhålla att även det motsatta kan gälla, nämligen att sekretess inte gäller, och att uppgifterna i larmet därför blir offentliga. Även ett larm till en myndighet kan i sådana fall innebära skada för arbetsgivaren.</P> <P class="p157 ft4"><SPAN class="ft5">Blueprint for Free Speech </SPAN>rekommenderar att man använder sig av samma modell för larm som i Storbritannien och Australien, dvs. med tre nivåer av avslöjanden: interna avslöjanden, avslöjanden till behörig myndighet och vidare avslöjanden. Regeringens uppfattning är dock att en sådan reglering skulle bli mer komplicerad. Det kan i sammanhanget också framhållas att 2 § andra stycket lagen om skydd för företagshemligheter inte gör någon skillnad mellan offentliggörande och avslöjande inför en myndighet.</P> <P class="p240 ft22"><SPAN class="ft42">4.8.2</SPAN><SPAN class="ft43">Befogad anledning att slå larm externt</SPAN></P> <P class="p241 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>En första förutsättning för särskilt skydd mot repressalier vid externa larm ska vara att arbetstagaren först har slagit larm internt utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet och i skälig utsträckning informerat arbetstagaren om i vilken omfattning åtgärder vidtagits, eller att arbetstagaren av något annat skäl haft befogad anledning att slå larm externt.</P> <P class="p242 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Förslaget att arbetsgivaren i skälig utsträckning ska informera</P> <P class="p243 ft4">63</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <P class="p133 ft4">Prop. 2015/16:128 arbetsagaren om i vilken omfattning åtgärder vidtagits har inte någon motsvarighet i utredningen.</P> <P class="p112 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Nyköpings tingsrätt <SPAN class="ft4">tillstyrker förslaget. </SPAN>Saco <SPAN class="ft4">anser att det är rimligt att man som huvudregel först larmar internt men att det i vissa fall är befogat att direkt larma externt. </SPAN>Statskontoret <SPAN class="ft4">tillstyrker förslaget beträffande larm till annan än myndighet, men avstyrker att det bör ställas krav på att arbetstagaren ska ha slagit larm internt först när det gäller larm till myndighet. </SPAN>Lärarförbundet <SPAN class="ft4">ser en risk att förslaget gör det svårare för </SPAN><NOBR><SPAN class="ft4">förskole-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft4"> skol- och fritidshemspersonal i kontakterna med skolmyndigheterna. </SPAN>Försvarsmakten <SPAN class="ft4">menar att reglerna om externa larm är komplicerade, och att ett krav på att slå larm internt först riskerar att motverkar yttrandefriheten. </SPAN>Akademikerförbundet SSR <SPAN class="ft4">anser att förslaget är rimligt men efterfrågar tydliga och vägledande exempel på hur de svåra begreppen skäliga åtgärder och befogad anledning ska tillämpas. </SPAN>Bankinstitutens arbetsgivareorganisation <SPAN class="ft4">anser att det är bra att det finns krav på att larma internt först. </SPAN>TCO <SPAN class="ft4">menar att en arbetstagare i större utsträckning än vad utredningen föreslagit bör kunna larma externt direkt. Kriterierna befogad anledning och skäliga åtgärder bör förtydligas. TCO ifrågasätter också hur en arbetstagare ska kunna få vetskap om i vilken utsträckning arbetsgivaren har vidtagit åtgärder. </SPAN>Finansförbundet <SPAN class="ft4">föreslår att kravet på intern rapportering innan arbetstagaren vänder sig till en myndighet stryks, men tillstyrker att ett sådant krav ska vara uppfyllt innan ett larm görs genom offentliggörande. </SPAN>Journalistförbundet <SPAN class="ft4">menar att en huvudregel om att larm ska ske internt först är i linje med den rapportskyldighet som åligger anställda att anmäla fel och brister enligt Lex Sara och Lex Maria, men anser att en arbetstagare som har fog för sin uppfattning själv ska kunna välja om larmet ska ske internt eller externt. </SPAN>Lärarnas Riksförbund <SPAN class="ft4">kan i och för sig dela uppfattningen att det är rimligt att arbetstagaren som huvudregel först ska larma internt, men att det i vissa situationer är befogat att direkt larma externt om missförhållanden. </SPAN>Konkurrensverket <SPAN class="ft4">anser att det finns otydligheter avseende vad som krävs för att arbetstagare ska ha befogad anledning att slå larm externt. </SPAN>Stockholms universitet <SPAN class="ft4">ifrågasätter hur arbetstagaren ska kunna bedöma om skäliga åtgärder har vidtagits av arbetsgivaren, särskilt om det inte finns någon plikt för arbetsgivaren att rapportera tillbaka till den anställde. </SPAN>SKL <SPAN class="ft4">framför att förslaget att visselblåsaren i första hand ska vända sig till sin arbetsgivare överensstämmer med AD:s nuvarande praxis. Det avviker dock från den rätt att offentliggöra uppgifter som följer av meddelarfriheten, vilket klart bör framgå av såväl lagtext som förarbeten. </SPAN>Vårdförbundet <SPAN class="ft4">godtar att det vid offentliggörande ska krävas att missförhållandet ska ha påtalats internt först utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet, men anser att det är oklart vad som avses med skäliga åtgärder. </SPAN>Sveriges läkarförbund <SPAN class="ft4">anser att skyldigheten att larma internt först är problematisk. </SPAN>Vision <SPAN class="ft4">framhåller att det bör vara möjligt att larma externt direkt om det inte finns interna rutiner och om det finns anledning att vara orolig för följderna av ett internt larm. </SPAN>Blueprint for Free Speech <SPAN class="ft4">anser att det vore bra om arbetsgivaren var skyldig att informera om vilka undersökningar och åtgärder som har vidtagits. </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft4">ifrågasätter att vissa skäl som räknas upp av</SPAN></P> <P class="p76 ft4">64</P> </DIV> <DIV id="page_65"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">utredningen ska utgöra befogad anledning, och anser att det bör tydlig-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p11 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">göras vad som avses med skäliga åtgärder.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td40"><SPAN class="p3 ft23">Skälen för regeringens förslag</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td40"><SPAN class="p3 ft29">Ett externt larm bör som utgångspunkt föregås av ett internt larm</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td40"><SPAN class="p3 ft8">Frågor som rör förhållandet mellan interna och externa larm har</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">behandlats utförligt i praxis både från Arbetsdomstolen och från</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">Europadomstolen. Det anses generellt ligga i arbetstagarens lojalitetsplikt</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">att först försöka lösa problem i verksamheten internt genom att</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">uppmärksamma arbetsgivaren på förhållandena. Om dessa försök inte</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">leder till resultat eller om det av andra skäl inte är lämpligt att ställa krav</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">på interna larm först, har arbetstagaren större utrymme att vända sig</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">externt utan att det kommer i konflikt med lojalitetsplikten.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p10 ft4">De frågor som behandlas här påverkar inte den rätt att offentliggöra</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">uppgifter som följer av meddelarfriheten. Vid utnyttjande av</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">meddelarfriheten ställs inte något krav på att först vända sig till</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">arbetsgivaren med uppgifterna. De rättigheter som följer av grundlagarna</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">kan givetvis inte inskränkas genom ett särskilt skydd mot repressalier för</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare som slår larm.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p10 ft4">Om en arbetstagare påtalar eventuella missförhållanden internt först får</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">arbetsgivaren en möjlighet att ställa sakerna till rätta. Därigenom kan</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">eventuella brister exempelvis i säkerheten på arbetsplatsen undanröjas på</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">ett effektivt sätt. Genom att arbetsgivaren ges en möjlighet att självmant</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">rätta till missförhållandena kan också arbetsgivaren förhindra att</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">verksamheten drabbas av skada genom att uppgifterna kommer ut. Att</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare först ger arbetsgivaren den möjligheten ligger också i linje</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">med arbetstagarens lojalitetsplikt. I många fall bör därför ett externt larm,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">enligt regeringens mening, ha föregåtts av ett internt larm. Som</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">utgångspunkt bör därför gälla att ett externt larm ska ha föregåtts av att</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">arbetstagaren har påtalat missförhållandet internt.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p10 ft5">Journalistförbundet, Finansförbundet <SPAN class="ft4">och </SPAN>Vision <SPAN class="ft4">m.fl. anser att en</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">sådan utgångspunkt kan motverka att missförhållanden kommer fram och</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">att det därför är problematiskt.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p10 ft4">Enligt regeringen skulle dock en ordning där arbetstagare ges ett</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">särskilt skydd mot repressalier vid externa larm, trots att arbetstagaren</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">utan svårigheter kunnat vända sig till arbetsgivaren först, i alltför hög</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">grad avvika från gällande rätt. Det beror på att det får anses vara en</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">grundläggande del i den lojalitetsplikt som arbetstagare är bundna av att</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagaren när det är möjligt och rimligt först vänder sig till</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">arbetsgivaren med uppgifter om missförhållanden i verksamheten. Det är</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">enligt regeringens mening rimligt att även en ny reglering om särskilt</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm i detta avseende</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">beaktar denna grundläggande lojalitetsprincip.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p10 ft4">Enligt regeringens uppfattning är det lämpligt att ställa krav på att</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagaren ska ha påtalat förhållandena för arbetsgivaren på ett sådant</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">sätt att det uppfyller de krav som föreslås gälla för att påtalandet ska</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">utgöra ett internt larm. Detta bör emellertid i många fall också</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">sammanfalla med vad som gäller enligt Arbetsdomstolens praxis om</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagares kritikrätt, där det förekommer formuleringar som att</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td40"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagaren ska ha ”tagit upp” frågan med eller ”påtalat den för”</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p11 ft4">65</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_66"> <P class="p106 ft4">Prop. 2015/16:128 arbetsgivaren (se bl.a. AD 1986 nr 95 och AD 1994 nr 79). Varje yttrande om missförhållanden till någon som har något samband med verksamheten bör dock, som framkommit, inte anses utgöra ett internt larm. Att anknyta till vad som föreslås utgöra ett internt larm är, enligt regeringen, det som bäst främjar en tydlig och konsekvent reglering.</P> <P class="p244 ft5">Bankinstitutens arbetsgivareorganisation <SPAN class="ft4">menar att det interna larmet måste kopplas till ett visselblåsarsystem där sådana finns. Enligt regeringens mening saknas emellertid skäl att ställa ett sådant krav.</SPAN></P> <P class="p99 ft4"><SPAN class="ft5">Försvarsmakten </SPAN>menar att förslaget riskerar att motverka yttrandefriheten, och <SPAN class="ft5">SKL </SPAN>menar att det även av lagtexten klart bör framgå att förslaget inte berör den rätt att offentliggöra uppgifter som följer av meddelarfriheten. Den här problematiken berör regeringen i avsnitt 4.3.1. Som framgår där föreslår regeringen att det av lagtexten ska framgå att den föreslagna lagen inte inskränker det skydd som kan gälla på annan grund. Enligt regeringens mening är det tillräckligt för att tydliggöra vad som ska gälla.</P> <P class="p245 ft4">Som <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>konstaterar innebär förslaget att en arbetstagare som slår larm till sin arbetstagarorganisation inte ges samma rätt till skadestånd vid ett efterföljande externt larm som den som slagit larm internt. Det är dock inte i alla fall som det kan anses motiverat att kräva att ett externt larm ska ha föregåtts av ett internt larm, se avslutningsvis i detta avsnitt under rubriken Fall då externa larm kan vara befogade utan att föregås av ett internt larm.</P> <P class="p246 ft5">Vidtar arbetsgivaren skäliga åtgärder med anledning av det interna larmet och informerar arbetstagaren?</P> <P class="p247 ft4">Enligt Arbetsdomstolens praxis är det alltså av betydelse att arbetstagaren genom kontakter med arbetsgivaren försöker få rättelse till stånd. För att rättelse ska kunna uppnås vid interna larm krävs det att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att förbättra förhållandena (se bl.a. AD 1997 nr 57). Om arbetsgivaren på ett seriöst sätt vidtar åtgärder för att komma till rätta med missförhållandena sedan saken påtalats av arbetstagaren, finns det mindre anledning för arbetstagaren att vända sig externt med uppgifterna. Ett externt larm i en sådan situation är därför mindre skyddsvärt. Som nämnts är det viktigt att här ta hänsyn till arbetsgivarens befogade intresse av ett lojalt agerande från arbetstagarens sida. I denna del bör arbetsgivarens anspråk på lojalitet överväga det allmänintresse som kan finnas i att uppgifterna kommer till offentlighetens kännedom. Om arbetsgivaren agerar seriöst på arbetstagarens interna larm bör därför arbetstagaren inte ges något särskilt skydd mot repressalier om han eller hon också vänder sig externt med uppgifterna.</P> <P class="p180 ft4">Vidtar arbetsgivaren däremot inte skäliga åtgärder med anledning av det interna larmet finns det risk för att det påtalade missförhållandet inte rättas till. Det finns då ett allmänintresse av att arbetstagaren vänder sig utanför verksamheten med uppgifterna. Därigenom kan eventuella missförhållanden avhjälpas. Arbetsgivaren har då även mindre befogade anspråk på lojal tystnad från arbetstagarens sida. Arbetstagaren bör därför i dessa fall kunna få ett särskilt skydd mot repressalier vid externa larm.</P> <P class="p248 ft4">66</P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p249 ft4">Arbetsgivaren bör också, i den utsträckning som är skäligt, informera arbetstagaren om i vilken omfattning åtgärder vidtagits. Annars skulle arbetstagaren inte ha möjlighet att avgöra om han eller hon är skyddad vid ett efterföljande externt larm. Detta påpekas av <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>och flera remissinstanser.</P> <P class="p88 ft4">För att det särskilda skyddet mot repressalier ska inträda bör det därför, som utgångspunkt, krävas dels att arbetstagaren slagit larm internt, dels att arbetsgivaren inte agerat på larmet genom att vidta skäliga åtgärder. Även om arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder men inte informerat arbetstagaren om det bör arbetstagaren kunna vara skyddad. Det bör vara fråga om ett seriöst agerande från arbetsgivarens sida för att komma till rätta med eventuella missförhållanden. Är sakförhållandena oklara bör det kunna ingå att utreda vad som hänt. Om det finns mer eller mindre självklara möjliga åtgärder att vidta, bör det kunna krävas att arbetsgivaren vidtar dessa. Ibland kan det vara befogat att ställa högre krav på arbetsgivaren.</P> <P class="p95 ft4">I att skäliga åtgärder ska vidtas bör också ligga att de ska vidtas inom skälig tid. Vilken tid som kan anses vara skälig kan variera beroende på missförhållandets art och om det är fara i dröjsmål. Om det är fråga om mer akuta risker för liv, hälsa eller säkerhet bör högre krav ställas på hur snabbt åtgärderna vidtas. Bedömningen av vad som är skäliga åtgärder får således avgöras med utgångspunkt i omständigheterna i varje enskilt fall.</P> <P class="p95 ft4">Även bedömningen av i vilken utsträckning det är skäligt att rapportera till arbetstagaren om i vilken omfattning åtgärder vidtas bör göras med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet.</P> <P class="p87 ft4">Om arbetsgivaren vidtar skäliga åtgärder men inte informerar arbetstagaren om det bör arbetstagaren alltså ändå kunna ha ett skydd mot repressalier vid ett efterföljande externt larm. Så bör också kunna vara fallet om arbetsgivaren gör bedömningen att några åtgärder inte krävs, men inte informerar arbetstagaren om grunden för detta.</P> <P class="p87 ft4">Har arbetstagaren slagit larm internt och arbetsgivaren låtit bli att vidta skäliga åtgärder eller att informera om vilka åtgärder som vidtas, bör således arbetstagaren kunna få ett särskilt skydd mot repressalier vid ett externt larm. Om arbetsgivaren även efter det externa larmet låter bli att vidta skäliga åtgärder, bör arbetstagaren med särskilt skydd mot repressalier kunna slå larm externt igen om samma missförhållanden. Det finns då fortfarande ett allmänintresse av att uppgifterna kommer fram. Om arbetsgivaren under tiden vidtar skäliga åtgärder, bör arbetstagaren inte längre ges ett särskilt skydd mot repressalier vid ytterligare externa larm om förhållandena.</P> <P class="p94 ft4">Ett antal remissinstanser tycker att det finns ett behov av att tydliggöra vad som avses med skäliga åtgärder. Det gäller bland andra <SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>och <SPAN class="ft5">Akademikerförbundet SSR. </SPAN>Regeringen instämmer med Svenskt Näringslivs uppfattning att det bör ställas rimliga krav på hur långt ett företag behöver gå i sina utredningsförsök. Att ge några klara riktlinjer för vad som krävs är emellertid svårt. Detsamma gäller det som efterfrågas av Akademikerförbundet SSR, nämligen tydliga och vägledande exempel. Vilka utredningsåtgärder som är skäliga att vidta får avgöras i det enskilda fallet, och beror bland annat på innehållet i själva larmet och vad larmet avser.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">67</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <P class="p92 ft5"><SPAN class="ft4">Prop. 2015/16:128 </SPAN>Fall då det inte krävs att arbetstagaren först har slagit larm internt</P> <P class="p136 ft4">Det kan emellertid vara befogat att arbetstagaren slår larm externt även i vissa andra fall än när arbetsgivaren inte vidtagit skäliga åtgärder med anledning av ett internt larm. Regeringens uppfattning är alltså att externa larm bör skyddas även i vissa andra situationer. Dessa situationer kan vara av olika slag. Det framstår därför som olämpligt att uttryckligen reglera vilka undantagssituationer som kan bli aktuella. I stället bör en mer allmän regel införas som innebär att arbetstagaren kan ha befogad anledning att slå larm externt av något annat skäl än att arbetstagaren först slagit larm internt utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet och i skälig utsträckning informerat arbetstagaren. <SPAN class="ft5">TCO, Akademikerförbundet SSR </SPAN>och <SPAN class="ft5">Konkurrensverket </SPAN>efterfrågar ett tydliggörande av vad som utgör befogad anledning. Bedömningen av om det finns befogad anledning bör, enligt regeringens uppfattning, ta sikte på om det är rimligt att arbetstagare slår larm externt utan att först slå larm internt. I bedömningen bör det i vissa fall kunna vägas in vem larmet riktas till. Om skälet till att arbetstagaren inte kan vända sig till arbetsgivaren är att det finns risk för att bevis förstörs bör det kunna utgöra befogad anledning att vända sig till någon som har möjlighet att ingripa eller på något sätt undersöka förhållandena, exempelvis en tillsynsmyndighet. Det kan även finnas andra fall där det bör tillmätas betydelse vem mottagaren av larmet är.</P> <P class="p250 ft4">I det följande anges några exempel på situationer där det enligt regeringens uppfattning bör kunna finnas befogad anledning att slå larm externt.</P> <P class="p135 ft54">Akut fara</P> <P class="p251 ft4">Det kan vara befogat att arbetstagaren slår larm externt direkt om det är fara i dröjsmål och det finns en akut fara för liv, hälsa eller säkerhet. I sådana fall är det inte rimligt att arbetstagaren ska behöva slå larm internt först och avvakta arbetsgivarens reaktion.</P> <P class="p135 ft54">Mycket allvarliga missförhållanden</P> <P class="p252 ft4">När det gäller mycket allvarliga missförhållanden bör det i många fall finnas befogad anledning för arbetstagaren att vända sig externt med uppgifterna direkt. Ju allvarligare missförhållanden det är fråga om desto starkare skäl kan föreligga att slå larm externt direkt, t.ex. genom en anmälan till polis eller tillsynsmyndighet (jfr AD 1986 nr 95 och AD 1994 nr 79). Det kan t.ex. handla om mycket allvarlig ekonomisk brottslighet eller grova överträdelser av miljöskyddslagstiftningen.</P> <P class="p112 ft4">Det kan också handla om grov brottslighet där underlåtenhet att avslöja ett brott som är på väg att inträffa kan medföra straffansvar enligt 23 kap. 6 § brottsbalken. Med hänvisning till den bestämmelsen ifrågasätter <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>om det inte uttryckligen bör framgå att den arbetstagare som omedelbart vänder sig till polis med anledning av misstanke om brott ska ges skydd enligt 4 §. Som framgår ovan anser regeringen emellertid att en sådan bestämmelse skulle avvika i alltför hög grad från gällande rätt, med beaktande av att även ett larm till en myndighet kan ske på ett sätt som innebär att arbetsgivaren åsidosätter sin lojalitetsplikt i förhållande</P> <P class="p199 ft8">till arbetsgivaren.</P> <P class="p73 ft4">68</P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p253 ft4"><SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>menar att när det gäller mycket allvarliga missförhållanden kan det finnas anledning att arbetsgivaren får möjlighet att utreda och komma till rätta med sådana förhållanden själv innan externa larm tillåts. Det kan till exempel gälla fall med en eller flera anställda som har gjort sig skyldiga till eller påstås ha gjort sig skyldiga till grövre ekonomisk brottslighet utan arbetsgivarens vetskap. I ett sådant fall kan ett larm i exempelvis medierna försvåra att utreda och komma till rätta med missförhållandet eftersom det kan ge möjlighet för skyldiga att hinna dölja bevis innan en utredning kan inledas. Regeringen har förståelse för den synpunkten, och som anges ovan bör det också i vissa fall kunna vägas in i bedömningen av om det finns befogad anledning att vända sig externt vem arbetstagaren väljer att vända sig till.</P> <P class="p151 ft54">Risk för repressalier</P> <P class="p254 ft4">I vissa situationer kan arbetstagaren ha en särskild anledning att misstänka att han eller hon skulle drabbas av repressalier om han eller hon vänder sig till arbetsgivaren med uppgifter om allvarliga missförhållanden. I dessa fall är det enligt regeringens mening rimligt att arbetstagaren kan få särskilt skydd mot repressalier även om han eller hon slår larm externt direkt. Det är inte rimligt att kräva att arbetstagaren i dessa fall ska riskera att utsättas för repressalier för att kunna uppfylla en skyldighet att först påtala missförhållandena för arbetsgivaren. Det bör dock krävas att arbetstagaren har befogade skäl att anta att han eller hon riskerar repressalier vid ett internt larm. Sådana skäl bör kunna grunda sig på arbetsgivarens tidigare agerande i liknande situationer gentemot andra arbetstagare som påtalat missförhållanden.</P> <P class="p128 ft4"><SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>menar att eftersom syftet med lagen är att förhindra att en anställd utsätts för repressalier till följd av att denne slagit larm om ett missförhållande vore det inkonsekvent att samtidigt skapa en ventil för de fall då den anställde anser att risken är stor för att den kan bli utsatt för repressalier om den vänder sig till sin arbetsgivare. Regeringen anser emellertid inte att det resonemanget medför att det saknas grund för att en sådan situation skulle kunna utgöra befogad anledning.</P> <P class="p191 ft54">Mottagaren av interna larm är ansvarig för missförhållandet</P> <P class="p254 ft4">Det kan tänkas att den person som arbetstagaren ska påtala ett eventuellt missförhållande för också är den person som är ansvarig för missförhållandet. Det kan t.ex. vara arbetsgivaren själv, om arbetsgivaren är en fysisk person, som begått ett brott. I sådana fall kan ett internt larm ofta framstå som mindre meningsfullt. Utsikterna för att förhållandena åtgärdas kan framstå som begränsade. Arbetstagaren kan inte heller i samma utsträckning anses vara bunden av sin lojalitetsplikt att hålla uppgifterna inom verksamheten. I likhet med vad <SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>påpekar kan det naturligtvis i vissa fall finnas möjlighet att rapportera till andra utsedda mottagare av interna larm eller till en högre chef i stället för att vända sig externt. Om så inte är fallet bör emellertid, beroende på omständigheterna, arbetstagaren kunna ges ett särskilt skydd mot repressalier även om arbetstagaren slår larm externt direkt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">69</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312870x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p92 ft4">Prop. 2015/16:128 <SPAN class="ft54">Risk för bevisförstöring och ytterligare fall</SPAN></P> <P class="p223 ft4">Ett annat fall då det kan vara befogat att direkt slå larm externt är då det finns en överhängande risk för bevisförstöring om arbetstagaren slår larm internt. Så kan t.ex. vara fallet om arbetsgivaren tidigare har förstört bevis om allvarliga missförhållanden efter att arbetstagare påtalat missförhållandena för arbetsgivaren.</P> <P class="p112 ft4"><SPAN class="ft5">Konkurrensverket </SPAN>påtalar att det utifrån möjligheten att på ett effektivt sätt bekämpa kartellverksamhet och missbruk av dominerande ställning är önskvärt att anställda vänder sig till myndigheten först med tips om missförhållanden innan informationen kommer till företagets kännedom, eftersom risken för att bevis annars förstörs är uppenbar. Det bör enligt verket tydliggöras att den typen av larm omfattas av de tillfällen när det är befogat att slå larm externt utan föregående internt larm. Regeringen instämmer med att en sådan situation bör kunna vara befogad anledning. Även det förhållande att en arbetstagare har skyldighet att fullgöra en rapporteringsskyldighet skulle kunna utgöra befogad anledning att vända sig externt, om det sker till den myndighet där rapporteringsskyldigheten ska fullgöras.</P> <P class="p189 ft4">Det kan även finnas andra fall där det inte framstår som rimligt att arbetstagaren först ska vända sig till arbetsgivaren. Av AD 1994 nr 79, som bland annat gäller frågan om en arbetstagare överskridit sin kritikrätt, framgår att det ibland inte är rimligt att kräva att en arbetstagare personligen vänder sig till arbetsgivaren först om en arbetstagarorganisation drivit en viss linje i förhållande till arbetsgivaren utan att denne agerat. Även detta skulle kunna utgöra befogad anledning för en arbetstagare som slagit larm till sin arbetstagarorganisation att slå larm externt.</P> <P class="p113 ft4">I sammanhanget är det viktigt att återigen poängtera att detta inte påverkar meddelarfriheten eller yttrandefriheten i övrigt.</P> <P class="p198 ft4">De omständigheter som ger arbetstagaren befogad anledning att slå larm externt bör föreligga vid tidpunkten för det externa larmet.</P> <P class="p172 ft22"><SPAN class="ft42">4.8.3</SPAN><SPAN class="ft43">Fog för påståendet om allvarliga missförhållanden</SPAN></P> <P class="p173 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>En andra förutsättning för särskilt skydd mot repressalier vid externa larm ska vara att arbetstagaren hade fog för det påstående om allvarliga missförhållanden som larmet avser.</P> <P class="p255 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i sak med regeringens.</P> <P class="p111 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Statskontoret <SPAN class="ft4">och </SPAN>Nyköpings tingsrätt <SPAN class="ft4">tillstyrker förslaget. </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft4">och </SPAN>Företagarna <SPAN class="ft4">menar att förslaget innebär för lågt ställda krav. </SPAN>Finansförbundet <SPAN class="ft4">menar att den som slår larm till myndighet ska ges ett särskilt skydd oavsett kunskapsunderlag, men tillstyrker förslaget beträffande offentliggörande. </SPAN>Vision <SPAN class="ft4">menar att det är otydligt vad kravet på fog innebär. </SPAN>Fackförbundet ST <SPAN class="ft4">menar att det kommer att vara otydligt för den enskilde om och när det är möjligt att larma.</SPAN></P> <P class="p113 ft4"><SPAN class="ft23">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>En arbetstagare har inte alltid full kännedom om de förhållanden som råder utan måste fatta sitt beslut om</P> <P class="p199 ft49">att slå larm baserat på begränsade observationer eller på ett begränsat</P> <P class="p12 ft4">70</P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p85 ft4">material. Man kan tala om att det finns en viss kännedom om missförhållandena. En fråga är således vilka krav som ska ställas för att en arbetstagare ska få ett särskilt skydd mot repressalier vid framförande av uppgifter om misstänkta brott eller andra allvarliga missförhållanden. Som nämnts bör det redan i begreppet slå larm ligga att arbetstagaren inte kan anses slå larm om han eller hon uppenbart inser att uppgifterna är oriktiga. Utöver detta grundläggande krav menar regeringen, som framgår ovan, att det vid interna larm och larm till en arbetstagarorganisation inte bör ställas några särskilda krav på arbetstagarens kunskapsunderlag. Bedömningen av om larmet avser allvarliga missförhållanden bör, som framgår av kapitel 4.3.5, göras utifrån arbetstagarens påståenden.</P> <P class="p186 ft4">När en arbetstagare slår larm externt är förhållandena annorlunda. Det kan då i allmänhet antas att uppgifterna når ut till en större personkrets. Uppgifter om missförhållanden i en verksamhet kan leda till skada för arbetsgivaren. Att verksamheter drabbas av viss skada får i många fall tålas, eftersom intresset av att uppgifter om missförhållanden kommer fram i många fall måste anses vara ett överordnat intresse. Om uppgifterna däremot är felaktiga och de missförhållanden som larmet avser inte förekommit finns det inte samma anledning för rättsordningen att skydda den arbetstagare som lämnat de felaktiga uppgifterna. Det kan då finnas en risk för att arbetsgivaren genom larmet skadas på ett omotiverat sätt. Det måste därför göras en avvägning där även arbetsgivarens intressen beaktas. Vid externa larm bör det därför i viss utsträckning ställas krav på att uppgifterna är välgrundade.</P> <P class="p94 ft4">I vilken utsträckning arbetstagarens uppgifter är välgrundade är också något som Arbetsdomstolen tar hänsyn till inom ramen för en bedömning av om arbetstagaren överskridit sin kritikrätt. Att en arbetstagare kritiserar sin arbetsgivare utan godtagbar grund kan vara ett skäl som gör att en sanktion som vidtagits av arbetsgivaren är befogad. Om kritiken saknar fog talar det nämligen för att agerandet anses illojalt (se AD 1986 nr 95). Om arbetstagarens kritik är välgrundad talar det i stället för att agerandet inte är illojalt (se t.ex. AD 1997 nr 57). Men det upprätthålls inte något absolut krav på att arbetstagarens kritik i efterhand ska bedömas som riktig eller välgrundad (se t.ex. AD 1982 nr 159).</P> <P class="p94 ft4">Enligt regeringens mening bör det ställas relativt höga krav på att arbetstagaren verkligen har anledning att tro att det påstående om allvarliga missförhållanden som ett externt larm avser är riktigt för att ett särskilt skydd mot repressalier ska inträda. Detta sammanhänger med regeringens utgångspunkt att om vissa moment i bedömningen kvalificeras på ett sådant sätt att relativt höga krav ställs för att särskilt skydd mot repressalier ska inträda, kan andra moment lämnas utanför prövningen, se avsnitt 4.3.1. Som anges ovan är det också viktigt för arbetsgivaren att arbetstagaren inte ges särskilt skydd mot repressalier vid grundlösa påståenden som lämnas till mottagare utanför verksamheten, eftersom sådana påståenden kan medföra skada för arbetsgivaren.</P> <P class="p94 ft4">Det vore dock inte rimligt att kräva att arbetstagaren ska ha full visshet om att de förhållanden han eller hon slår larm om verkligen föreligger. Ett sådant krav skulle visserligen skydda arbetsgivare mot osanna negativa uppgifter. Men det skulle också kunna innebära att arbetstagare</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">71</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_72"> <P class="p169 ft4">Prop. 2015/16:128 som får tydliga indikationer på att oegentligheter förekommit ändå avstår från att slå larm av rädsla för att det ska visa sig att indikationerna var missvisande.</P> <P class="p112 ft4">Enligt regeringens mening bör det krävas att arbetstagaren har fog för att det påstående om allvarliga missförhållanden som framförs genom larmet är riktigt. Ogrundade eller löst grundade misstankar bör inte räcka. I sak är detta i överensstämmelse med utredningens förslag, men det bör enligt regeringen förtydligas att det inte är enskilda sakförhållanden utan det påstående om allvarliga missförhållanden som framförs som det ska finnas fog för.</P> <P class="p112 ft4">Frågan om det finns fog bör avgöras utifrån en objektiv måttstock med utgångspunkt i det underlag arbetstagaren har vid tidpunkten för larmet. Arbetstagarens subjektiva uppfattning bör således sakna betydelse. Det bör alltså inte krävas att arbetstagaren också bedömer att det som hänt rättsligt uppfyller rekvisiten för särskilt skydd mot repressalier.</P> <P class="p112 ft4"><SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>och <SPAN class="ft5">Företagarna </SPAN>anser att kravet på fog är ett alltför lågt ställt krav som innebär en stor risk för felaktiga eller ogrundade larm, och därmed en stor risk för att arbetsgivare drabbas av skada. Svenskt Näringsliv framhåller att den digitala utvecklingen innebär att uppgifter snabbt kan få stor spridning. De båda remissinstanserna pekar också på att det kan vara svårt för ett företag att i efterhand undvika skada genom att komma med korrigerande uppgifter. De anser därför att det bör ställas högre krav på uppgifternas riktighet, och menar att detta får stöd av gällande rätt. De pekar på att den anställde enligt Europadomstolens praxis i skälig omfattning ska kontrollera och säkerställa informationens riktighet. Vidare hänvisar de till att Arbetsdomstolen fäster betydelse vid om uppgifterna lämnas utan godtagbar grund eller inte. De hänvisar också till lagen om skydd för företagshemligheter, och menar att det finns skäl att uppställa lika höga krav som gäller där, nämligen att en person som slår larm ska ha tillgång till fakta som i sig är sådana att ett brottsligt förfarande skäligen kan misstänkas eller att ett allvarligt missförhållande föreligger.</P> <P class="p256 ft4">Regeringen anser emellertid att kravet på fog innebär ett relativt högt ställt krav. Ett sådant krav är enligt regeringens uppfattning mer långtgående än att ett påstående inte ska göras utan godtagbar grund. Risken med att ställa ännu högre krav är, som anförs ovan, att arbetstagare som vill slå larm om allvarliga missförhållanden avhålls från att göra det.</P> <P class="p112 ft4">Som framgår av avsnitt 4.3.5 anser regeringen visserligen att det finns ett värde i att definitionen av vad som utgör allvarliga missförhållanden ligger i linje med vilka förhållanden någon kan avslöja utan att det står i strid med lagen om skydd för företagshemligheter. Syftet med den lagen är emellertid att skydda obehöriga angrepp på företagshemligheter som är ägnade att medföra skada i konkurrenshänseende. Det är alltså fråga om att skydda särskilt känslig information. Att det ställs något högre krav i det sammanhanget innebär enligt regeringens mening inte att lika höga krav bör ställas för att skyddet ska inträda enligt den lag som nu föreslås. Regeringens närmare överväganden om förhållandet mellan den nu föreslagna lagen och lagen om skydd för företagshemligheter framgår av avsnitt 4.3.5.</P> <P class="p105 ft4">72</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312873x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p257 ft4">Regeringen anser inte heller att det finns skäl att uppställa något Prop. 2015/16:128 särskilt krav på att arbetstagaren ska kontrollera och säkerställa</P> <P class="p139 ft4">informationens riktighet. I vilken utsträckning arbetstagaren faktiskt har gjort det bör emellertid i vissa fall kunna påverka bedömningen av om arbetstagaren haft fog för sitt påstående.</P> <P class="p121 ft4">Sammanfattningsvis anser regeringen att ett krav på fog för påståendet om allvarliga missförhållanden vid externa larm utgör en rimlig avvägning mellan de olika intressen som aktualiseras.</P> <P class="p258 ft20"><SPAN class="ft20">4.9</SPAN><SPAN class="ft21">Skyddets innebörd är att arbetsgivaren blir skadeståndsskyldig</SPAN></P> <P class="p259 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>En arbetsgivare som bryter mot repressalieförbudet ska betala skadestånd till arbetstagaren för den förlust som uppkommer och för den kränkning som repressalien innebär.</P> <P class="p260 ft4">Om talan förs med anledning av uppsägning eller avskedande eller annat förfarande som omfattas av anställningsskyddslagen, får ersättning för förlust som avser tid efter anställningens upphörande under alla förhållanden bestämmas till högst det belopp som anges i 39 § i den lagen.</P> <P class="p261 ft4">Om det är skäligt får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.</P> <P class="p202 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår emellertid inte någon begränsning av skadeståndets storlek.</P> <P class="p121 ft4"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Uppsala universitet </SPAN>anser att skadeståndsregeln bör formuleras om. <SPAN class="ft5">Nyköpings tingsrätt </SPAN>tillstyrker utredningens förslag. <SPAN class="ft5">Statskontoret, Saco </SPAN>och <SPAN class="ft5">TCO </SPAN>tillstyrker att sanktionen ska vara skadestånd, och Saco och TCO instämmer i utredningens bedömning att det inte bör finnas någon övre gräns för skadeståndets storlek. <SPAN class="ft5">Arbetsdomstolen </SPAN>anser däremot att det bör övervägas att göra den övre gränsen för det ekonomiska skadeståndet i 38 § andra stycket anställningsskyddslagen tillämplig när en repressalie sker genom uppsägning, avskedande eller genom ett annat förfarande som omfattas av anställningsskyddslagen. <SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>motsätter sig att ekonomiskt skadestånd ska kunna lämnas, och anför att det i vart fall saknas skäl att ge möjlighet till ett högre skadestånd än vid tvister enligt anställningsskyddslagen. <SPAN class="ft5">Stockholms universitet </SPAN>betonar vikten av att skadeståndet verkligen täcker de förluster som uppstår och den kränkning som har inträffat eftersom visselblåsare i vissa fall kan få det svårt på arbetsmarknaden. Övriga remissinstanser tillstyrker eller har inte några invändningar mot förslaget i den utsträckning de uttalat sig om det.</P> <P class="p262 ft4">73</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <P class="p92 ft23"><SPAN class="ft4">Prop. 2015/16:128 </SPAN>Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p263 ft5">Ett skadeståndsansvar för arbetsgivaren som omfattar både ekonomiskt och allmänt skadestånd</P> <P class="p264 ft4">För att ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm ska vara effektivt bör det finnas en möjlighet till sanktion mot den arbetsgivare som vidtar repressalier mot arbetstagare som slagit larm.</P> <P class="p99 ft4">Inom arbetsrätten är skadestånd en allmänt vedertagen sanktion. En rätt till skadestånd innebär att arbetstagaren kompenseras för den skada repressalien orsakat. Skadeståndet har således en reparativ funktion. En skadeståndssanktion kan också antas ha en preventiv funktion eftersom en risk att bli skadeståndsskyldig kan förväntas ha en avhållande effekt på arbetsgivare som överväger att vidta repressalier mot arbetstagare som slagit larm. Skadestånd framstår mot den bakgrunden som en lämplig sanktion för överträdelser av repressalieförbudet.</P> <P class="p112 ft4">Regeringen anser inte att det är tillräckligt att, som <SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>föreslår, endast införa en möjlighet till allmänt skadestånd. Det mest påtagliga behovet av skydd för en arbetstagare som riskerar att drabbas av en repressalie måste nämligen antas vara just skyddet mot att drabbas av ekonomisk förlust. För att en arbetstagare som drabbas av en repressalie verkligen ska bli kompenserad, och för att skadeståndet ska få en verkligt avhållande effekt, bör skadestånd kunna lämnas såväl för den förlust som drabbar arbetstagaren på grund av repressalien (ekonomiskt skadestånd) som för den kränkning som repressalien innebär för arbetstagaren (allmänt skadestånd).</P> <P class="p189 ft4">Syftet med att arbetstagaren ska ha rätt till allmänt skadestånd är att ge möjlighet till ersättning utöver den förlust som uppstår, samt att ytterligare avhålla arbetsgivare från att vidta repressalier mot arbetstagare som slår larm. Det allmänna skadeståndet bör beräknas efter de allmänna principer som Arbetsdomstolen tillämpar vid beräkning av skadestånd för den kränkning som ett lagbrott innebär. Arbetsdomstolens praxis vid tillämpningen av till exempel 38 § andra stycket anställningsskyddslagen bör kunna utgöra vägledning vid beräkningen. Storleken på det allmänna skadeståndet bör således vara beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Arbetstagarens agerande bör kunna beaktas.</P> <P class="p113 ft4"><SPAN class="ft5">Uppsala universitet </SPAN>anser att den av utredningen föreslagna bestämmelsen är oprecis när det gäller vad kränkningen avser. Regeringen anser att det bör förtydligas i lagtexten att det är den kränkning som repressalien innebär som det allmänna skadeståndet bör avse.</P> <P class="p99 ft4">Även det ekonomiska skadeståndet bör beräknas enligt de principer som Arbetsdomstolen tillämpar vid beräkning av skadestånd enligt 38 § anställningsskyddslagen. Det ekonomiska skadeståndet bör alltså, som huvudregel, motsvara arbetstagarens verkliga förlust. Genom det ekonomiska skadeståndet bör arbetstagaren försättas i samma situation som om arbetsgivaren inte vidtagit repressalien.</P> <P class="p112 ft4"><SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>pekar på svårigheterna att utreda det ekonomiska skadeståndets storlek vid exempelvis påståenden om utebliven befordran eller låga löneökningar. <SPAN class="ft5">Uppsala universitet </SPAN>påpekar att den föreslagna lagen inte innehåller motsvarande begränsning avseende förlust som uppkommer vid beslut som rör befordran som finns i diskriminerings-</P> <P class="p265 ft4">74</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p85 ft4">lagen. Det innebär enligt universitetet ett ovanligt uttryckligt ingrepp i arbetsledningsrätten.</P> <P class="p87 ft4">Regeringen kan konstatera att såväl beslut om anställning som beslut om befordran är undantagna från rätten till ekonomiskt skadestånd enligt diskrimineringslagen. Däremot saknar föräldraledighetslagen (1995:584) begränsningar för när ekonomiskt skadestånd kan utgå.</P> <P class="p87 ft4">Problematiken med att utreda skadeståndets storlek angavs som ett av skälen för att undanta beslut om anställning och befordran från rätten till skadestånd enligt förarbetena till diskrimineringslagen. Motsvarande problematik kan emellertid uppkomma även beträffande uteblivna löneökningar. Sådana ersätts såväl enligt diskrimineringslagen som enligt föräldraledighetslagen. Detta har vid tillämpningen av dessa lagar hanterats i praxis och bör, enligt regeringens mening, kunna lämnas till rättstillämpningen även i nu aktuellt fall. Detta utgör alltså, enligt regeringens mening, inte heller något skäl för att undanta beslut om befordran och anställning från möjligheten till ekonomiskt skadestånd.</P> <P class="p95 ft4">Regeringen anser att starka skäl talar emot att införa en begränsning av när ekonomiskt skadestånd kan lämnas enligt den föreslagna lagen. Som anges ovan får det mest påtagliga behovet av skydd för en arbetstagare som riskerar att drabbas av en repressalie antas vara just skyddet mot att drabbas av ekonomisk förlust. Risken att drabbas av ekonomisk förlust bör inte minst kunna framstå som avskräckande för en arbetstagare som överväger att slå larm om denne inte är tillsvidareanställd och därför inte skyddas av reglerna om saklig grund för uppsägning etc. Det är därför angeläget att arbetstagare som riskerar att inte erbjudas fortsatt anställning på grund av ett larm också kan få ekonomiskt skadestånd. Beslut om anställning bör således, enligt regeringens mening, inte undantas. Det kan tilläggas att den föreslagna lagens tillämpningsområde är väsentligt snävare än diskrimineringslagens eftersom endast sökande till en viss anställning som redan är anställda eller inhyrda kan omfattas av det särskilda skyddet mot repressalier.</P> <P class="p130 ft4">När det gäller utebliven befordran måste det, från arbetstagarperspektiv, uppfattas som en mycket allvarlig repressalie. Det skulle, enligt regeringens mening, vara inkonsekvent att låta just den repressalien följas av en mildare påföljd än övriga genom att undanta den från rätten till ekonomiskt skadestånd.</P> <P class="p88 ft4">Regeringens uppfattning är sammanfattningsvis att ett motsvarande undantag som i diskrimineringslagen skulle innebära en alltför stor inskränkning i skyddets omfattning. Det saknas således skäl att avvika från utredningens förslag i den här delen.</P> <P class="p87 ft4">I sammanhanget kan det påpekas att det är tänkbart att ekonomisk skada uppkommer för en inhyrd arbetstagare som en följd av en repressalie som vidtas av inhyraren. Även i sådana fall bör ersättning för förlust kunna utgå om det finns ett orsakssamband mellan inhyrarens brott mot repressalieförbudet och den ekonomiska skadan.</P> <P class="p88 ft4">I avsnitt 4.5 föreslås att den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör arbetstagaren ska likställas med arbetsgivaren vid tillämpning av repressalieförbudet. Skadeståndansvaret bör emellertid vila på arbetsgivaren. Oavsett vem som har vidtagit repressalien är det alltså mot arbetsgivaren ett skadeståndsanspråk bör kunna riktas med stöd av den föreslagna lagen.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">75</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312876x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p266 ft5"><SPAN class="ft4">Prop. 2015/16:128 </SPAN>En begränsning av skadeståndets storlek i vissa fall och en möjlighet till jämkning</P> <P class="p247 ft4">En annan fråga är om det bör finnas någon begränsning för hur högt skadestånd som ska kunna dömas ut. Utredningen har övervägt en begränsning av skadeståndets storlek i enlighet med 38 § andra stycket anställningsskyddslagen. I den bestämmelsen anges att ersättning för förlust som avser tid efter anställningens upphörande får bestämmas till högst det belopp som anges i 39 § anställningsskyddslagen, dvs. till högst ett belopp som motsvarar ett visst antal månadslöner beroende på arbetstagarens anställningstid hos arbetsgivaren. Utredningen har emellertid inte ansett detta lämpligt mot bakgrund av att den regeln inte passar in på alla typer av skador som kan tänkas uppkomma. <SPAN class="ft5">Arbetsdomstolen </SPAN>anför emellertid att det ändå bör övervägas att göra den nämnda bestämmelsen tillämplig när en repressalie sker genom uppsägning, avskedande eller genom ett annat förfarande som omfattas av anställningsskyddslagen.</P> <P class="p180 ft4">Regeringen anser att det är lämpligt att införa en sådan begränsning. I likhet med <SPAN class="ft5">Svenskt Näringsliv </SPAN>anser regeringen nämligen att det saknas anledning att döma ut ett högre ekonomiskt skadestånd i tvister som rör den föreslagna lagen än i tvister som rör motsvarande brott mot anställningsskyddslagen. Som Svenskt Näringsliv påpekar skulle en begränsningsregel också minska incitamentet att driva tvister med stöd av den föreslagna lagen i syfte att få ett högre skadestånd än vad som hade varit möjligt enligt anställningsskyddslagen. Enligt regeringen bör alltså motsvarande begränsning av det ekonomiska skadeståndets storlek som uppställs i 38 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen gälla även för skadestånd enligt den nu föreslagna lagen, om talan förs med anledning av ett förfarande som omfattas av den lagen. Detta bör gälla oavsett om den lagen är direkt tillämplig i det aktuella fallet, det vill säga även om det rör sig om någon som inte omfattas av den lagens tillämpningsområde, exempelvis arbetstagare i företagsledande ställning.</P> <P class="p267 ft4">När det gäller skadestånd på grund av annat agerande än som omfattas av anställningsskyddslagen bör, i de fall det skulle framstå som oskäligt att döma ut fullt skadestånd, möjligheten till jämkning kunna användas. Skadeståndet bör nämligen kunna sättas ned eller bortfalla helt om det är skäligt. En nedsättning av skadeståndet, helt eller delvis, bör kunna aktualiseras om arbetsgivaren återtar eller rättar den förbjudna åtgärden, alternativt om arbetstagaren medverkat till den uppkomna situationen genom sitt handlande. De allmänna principer som Arbetsdomstolen tillämpar vid jämkning av skadestånd bör i denna del vara styrande.</P> <P class="p268 ft20"><SPAN class="ft41">4.10</SPAN><SPAN class="ft55">Det särskilda skyddet mot repressalier gäller inte vid brott</SPAN></P> <P class="p269 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag</SPAN>: Den arbetstagare som genom att slå larm gör sig skyldig till brott ska inte ha skydd enligt lagen.</P> <P class="p270 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens: </SPAN>Överensstämmer med regeringens.</P> <P class="p271 ft4">76</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p272 ft4"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Nyköpings tingsrätt </SPAN>tillstyrker förslaget.</P> <P class="p12 ft5">Justitiekanslern, Stockholms universitet, Uppsala universitet, FAR <SPAN class="ft4">och</SPAN></P> <P class="p254 ft4"><SPAN class="ft5">Datainspektionen </SPAN>ifrågasätter undantagets utformning. <SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>anser att undantaget bör omfatta även situationen att en advokat bryter mot tystnadsplikten för advokater.</P> <P class="p102 ft4"><SPAN class="ft5">Blueprint for Free Speech </SPAN>anser att den som slår larm om allvarliga missförhållanden bör ges ett skydd mot civila och straffrättsliga sanktioner till följd av larmet.</P> <P class="p102 ft4"><SPAN class="ft23">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Det kan tänkas att en arbetstagare begår en brottslig gärning genom att slå larm i ett visst fall. Exempel på brott som skulle kunna begås genom larmet är</P> <P class="p273 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft56">brott mot rikets säkerhet och andra brott riktade mot staten (t.ex. spioneri, högförräderi, uppvigling, vårdslöshet med hemlig uppgift eller obehörig befattning med hemlig uppgift),</SPAN></P> <P class="p273 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft56">brott mot författningsreglerad tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken,</SPAN></P> <P class="p274 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft56">hot- och hetsbrott, t.ex. övergrepp i rättssak, olaga hot, hot mot tjänsteman eller hets mot folkgrupp, och</SPAN></P> <P class="p86 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft56">ärekränkningsbrott (förtal och förolämpning).</SPAN></P> <P class="p150 ft4">Regeringen anser att ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm inte bör gälla om arbetstagaren begår ett brott genom larmet. Det främsta skälet för det är att en ordning där arbetstagare som begår brott ändå skyddas av den föreslagna lagen skulle innebära dubbla signaler från det allmänna. En och samma handling skulle då kunna vara straffbar enligt en lagstiftning men skyddad enligt en annan.</P> <P class="p103 ft4">Om arbetstagare som begår brott genom larmet i ett visst fall i stället undantas från den föreslagna lagens skydd mot repressalier, innebär det att lagen får en handlingsdirigerande verkan på så sätt att arbetstagare ges ett tydligt incitament att undvika brott. Exempelvis uppmanas arbetstagare på så sätt att uttrycka sig på ett sätt som inte utgör förtal eller hot eller att maskera uppgifter på ett sådant sätt att sekretessbelagda uppgifter inte röjs.</P> <P class="p126 ft4"><SPAN class="ft5">Justitiekanslern </SPAN>framhåller att ett så kategoriskt undantag från skyddet som föreslås gälla vid brott mot lagstadgad tystnadsplikt vore mer omfattande än de begränsningar som i motsvarande fall gäller för offentliganställda vid vissa kvalificerade tystnadsplikter. I den utsträckning en arbetstagare med stöd av meddelarfriheten har möjlighet att straffritt lämna uppgifter kommer emellertid inte undantaget från det särskilda skyddet mot repressalier att aktualiseras. Enligt regeringen finns det alltså inte någon motsättning mellan de begränsningar som gäller vid vissa kvalificerade tystnadsplikter och undantaget från det särskilda skyddet mot repressalier vid brott. Som framgår i avsnitt 4.3.1 är inte avsikten med den föreslagna lagen att inskränka meddelarfriheten eller alls reglera rätten att lämna uppgifter.</P> <P class="p128 ft5"><SPAN class="ft4">Även </SPAN>Stockholms universitet, Uppsala universitet <SPAN class="ft4">och </SPAN>Datainspektionen <SPAN class="ft4">anser att undantagets omfattning behöver övervägas ytterligare. Stockholms universitet uttrycker tveksamhet till att ta bort hela skyddet t.ex. när det är fråga om ett ringa brott för att anmäla en allvarlig situation, och har svårt att se varför arbetstagarens skydd mot arbetsgivaren skulle försvinna om brottet riktas mot någon annan än</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">77</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <P class="p92 ft4">Prop. 2015/16:128 arbetsgivaren. Uppsala universitet anser att man bör överväga om lagens</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">skydd i stället bara bör undantas för vissa brott. Uppsala universitet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">menar att det visserligen skulle offra lite av lagens överskådlighet men</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">samtidigt innebära en vinst genom att skyddet stärks. <SPAN class="ft5">Lagrådet </SPAN>anför att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">det tycks finnas en inte obetydlig risk för att en arbetstagare som slår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">larm både gör sig skyldig till brott och visar sig stå utan skydd mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">repressalier.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Enligt regeringens uppfattning skulle det föreslagna undantaget inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">vara en omotiverat stor begränsning av skyddet mot repressalier. Inom</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">ramen för en straffrättslig bedömning kan det i vissa fall beaktas om det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">är fråga om uppgiftslämnande om brott eller andra allvarliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">missförhållanden. Vid bedömningen av om ett handlande utgör förtal tas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">det till exempel hänsyn till om ett uppgiftslämnande med hänsyn till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">omständigheterna är försvarligt, och i så fall om uppgiften är sann eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">om den som lämnade den annars haft skälig grund för den (se 5 kap. 1 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">andra stycket brottsbalken).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Vidare aktualiseras inte brott mot lagstadgad tystnadsplikt om någon</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">tillämplig. Sekretess hindrar exempelvis inte att en uppgift lämnas till en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">myndighet om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">den myndighet där uppgiften förekommer, inte heller att en uppgift</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">lämnas till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">skydda. Om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning finns det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">inte heller hinder mot att lämna uppgiften till en annan myndighet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Många lagstadgade tystnadsplikter innehåller ett obehörighetsrekvisit,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">se t.ex. 1 kap. 11 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Om ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">uppgiftslämnande i ett sådant fall inte anses obehörigt aktualiseras inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">heller något brott mot tystnadsplikten.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p148 ft4">Av detta följer att ett uppgiftslämnande av arbetstagare om brott eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">andra allvarliga missförhållanden i många fall faller utanför det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">straffbelagda området. En ordning där bara vissa brott undantas skulle</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">också innebära att lagen blir mer komplicerad. Sammantaget finns det,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">enligt regeringens mening, inte skäl att avgränsa undantaget från lagens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">skydd till att gälla endast vissa brott.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p148 ft4"><SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>anser att undantaget måste utvidgas med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">hänsyn till hur advokaters tystnadsplikt är konstruerad, eftersom en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">advokat som slår larm inte bör skyddas om tystnadsplikten för advokater</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">åsidosätts. Regeringen vill framhålla att advokaters tystnadsplikt följer av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">lag. En advokat är skyldig att förtiga vad han eller hon får kännedom om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">i sin yrkesutövning när god advokatsed kräver det (8 kap. 4 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">rättegångsbalken). Brott mot tystnadsplikten är straffbart enligt 20 kap. 3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">§ brottsbalken. En advokat som genom att slå larm bryter mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">tystnadsplikten gör sig alltså skyldig till brott och skulle därför inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">omfattas av det särskilda skyddet mot repressalier.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4"><SPAN class="ft5">FAR </SPAN>anser att det är tveksamt om det tillräckligt tydligt klargörs vilket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">skydd en arbetstagare har mot en eventuell brottsanmälan. Regeringens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">uppfattning är emellertid att det är lämpligt att som utgångspunkt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">tillämpa de principer som gäller vid bedömningen i uppsägningstvister</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">där det påstås att arbetstagaren har begått ett brott. Huvudprincipen bör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td45"><SPAN class="p84 ft4">78</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td70"><SPAN class="p83 ft4">alltså vara att arbetsgivaren ska visa att arbetstagaren verkligen har</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312879x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p138 ft4">begått ett brott och att beviskravet inte bör sättas lägre än de beviskrav Prop. 2015/16:128 som skulle ställas i motsvarande brottmål (se AD 1995 nr 121, AD 2003</P> <P class="p73 ft4">nr 93 och AD 2005 nr 97).</P> <P class="p119 ft4"><SPAN class="ft5">Blueprint for Free Speech </SPAN>anser att den som slår larm om allvarliga missförhållanden bör ges ett skydd mot såväl civila som straffrättsliga sanktioner till följd av larmet. Regeringens bedömning när det gäller skadeståndsgrundande handlingar framgår av avsnitt 4.3.1. Den föreslagna lagen syftar till att förstärka skyddet mot repressalier för arbetstagare som slår larm men är inte avsedd att reglera rätten att slå larm. Att låta den systematiskt överordnas straffbestämmelser är, inte minst av den anledningen, olämpligt enligt regeringens mening.</P> <P class="p275 ft20"><SPAN class="ft41">4.11</SPAN><SPAN class="ft57">Rättegången</SPAN></P> <P class="p276 ft22"><SPAN class="ft42">4.11.1</SPAN><SPAN class="ft58">Lagen om rättegången i arbetstvister ska tillämpas</SPAN></P> <P class="p277 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Mål om tillämpningen av lagen ska handläggas enligt lagen om rättegången i arbetstvister.</P> <P class="p278 ft4">I sådana mål ska som arbetstagare anses också den som utför arbete som inhyrd. Den som arbetet utförs hos ska anses som arbetsgivare. Detta ska gälla också när reglerna om tvisteförhandling i lagen om medbestämmande i arbetslivet tillämpas.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p279 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer delvis med regeringens.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">Utredningens förslag omfattar dock inte inhyrda arbetstagare.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p279 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Statskontoret <SPAN class="ft4">och </SPAN>Nyköpings tingsrätt <SPAN class="ft4">tillstyrker</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p279 ft4">de av utredningen föreslagna rättegångsreglerna. <SPAN class="ft5">Föreningen STOPP –</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p279 ft30">mot kränkande särbehandling i arbetslivet m.fl. organisationer <SPAN class="ft33">motsätter</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p279 ft4">sig att tvister enligt lagen ska kunna handläggas i Arbetsdomstolen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">eftersom Arbetsdomstolen är partssammansatt.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p279 ft23">Skälen för regeringens förslag: <SPAN class="ft4">En arbetstagare som anser sig ha</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p280 ft4">blivit utsatt för repressalier av arbetsgivaren på grund av ett larm bör ha</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p279 ft4">möjlighet att få en rättslig prövning av saken. De huvudsakliga</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p279 ft4">alternativen för handläggning av sådana tvister är rättegångsbalken eller</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (arbetstvistlagen).</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p279 ft4">Den föreslagna lagen reglerar främst förhållandet mellan arbetsgivare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p279 ft4">och arbetstagare. Den huvudsakliga frågan i tvister enligt lagen är om</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p279 ft4">arbetstagaren har rätt till skadestånd för att arbetsgivaren har vidtagit</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p279 ft4">repressalier mot arbetstagaren. Den typen av frågor handläggs normalt</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p279 ft4">som arbetstvister. Det är också sannolikt att det i vissa mål kan åberopas</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p279 ft4">flera grunder, till exempel att en uppsägning saknar saklig grund enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p279 ft4">7 § anställningsskyddslagen och därtill utgör en repressalie på grund av</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p279 ft4">att arbetstagaren har slagit larm. Det är givetvis lämpligt att dessa frågor</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p279 ft4">behandlas i ett sammanhang. Detta anser regeringen talar för att tvister</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">enligt den nu föreslagna lagen ska handläggas enligt arbetstvistlagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p279 ft4">Enligt arbetstvistlagen kan en tvist tas upp i tingsrätt eller i Arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p279 ft4">domstolen beroende på vem som väcker talan och på vad tvisten avser.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p279 ft4">Arbetsdomstolen är specialdomstol för arbetstvister och slut- och</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p279 ft4">prejudikatinstans på området. Inom domstolen finns hög arbetsrättslig</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p279 ft4">kompetens och erfarenhet. Intresset av en snabb och säker rättstillämp-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td77"><SPAN class="p11 ft4">79</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td76"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312880x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p106 ft4">Prop. 2015/16:128 ning får anses väl tillgodosett genom att tvister om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm prövas där. Mot denna bakgrund anser regeringen sammanfattningsvis att det är lämpligt att mål om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm handläggs enligt arbetstvistlagen.</P> <P class="p113 ft4">Det finns inte skäl att göra någon annan bedömning när det gäller tvister enligt den föreslagna lagen mellan inhyrd arbetskraft och inhyraren. Arbetstvistlagen bör alltså tillämpas även vid sådana tvister. I lagen bör därför anges att den som utför arbete som inhyrd ska anses som arbetstagare, och den arbetet utförs hos som arbetsgivare vid tillämpning av arbetstvistlagen. Detsamma bör gälla vid tillämpning av reglerna om tvisteförhandling i medbestämmandelagen. Enligt arbetstvistlagen får talan nämligen inte upptas till prövning förrän part har fullgjort sin förhandlingsskyldighet (se 4 kap. 7 och 5 kap. 1 §§ arbetstvistlagen). Regeringen menar att det är lämpligt att tvister mellan inhyrda och inhyraren ska föregås av sådana tvisteförhandlingar i samma utsträckning som tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det kan anmärkas att det finns en motsvarande hänvisning i diskrimineringslagen som där tar sikte på inhyrda med flera.</P> <P class="p189 ft4">Regeringen instämmer slutligen i utredningens bedömning att tvister av det aktuella slaget bör få hänskjutas till prövning av skiljemän. Det saknas därför skäl att låta dem omfattas av undantaget i 1 kap. 3 § arbetstvistlagen.</P> <P class="p281 ft22"><SPAN class="ft42">4.11.2</SPAN><SPAN class="ft59">Preskription</SPAN></P> <P class="p282 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Vid talan enligt lagen ska preskriptionsbestämmelserna i <NOBR>64–66</NOBR> och 68 §§ lagen om medbestämmande i arbetslivet tillämpas.</P> <P class="p255 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens.</P> <P class="p111 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Stockholms universitet <SPAN class="ft4">och </SPAN>Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft4">anser att lagen inte bör hänvisa till preskriptionsbestämmelserna i medbestämmandelagen. Övriga remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget i den utsträckning de uttalat sig.</SPAN></P> <P class="p112 ft4"><SPAN class="ft23">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>De arbetsrättsliga preskriptionsreglerna skiljer sig från de allmänna preskriptionsreglerna i flera avseenden. Det gäller till exempel preskriptionstidens längd och sättet att avbryta preskription på. Tidsfristerna är inom arbetsrätten kortare än vad som gäller inom andra rättsområden, och det krävs kvalificerade åtgärder för att undvika preskription. I de flesta arbetsrättsliga författningar finns därför hänvisningar till de preskriptionsregler som gäller enligt anställningsskyddslagen eller medbestämmandelagen, eller särskilda preskriptionsregler. Hänvisningar till anställningsskyddslagen och medbestämmandelagen finns bland annat i föräldraledighetslagen. Detsamma gäller diskrimineringslagen. En liknande modell bör tillämpas i fråga om den föreslagna lagen. I likhet med vad utredningen föreslagit anser regeringen att den bör innehålla en hänvisning till preskriptionsreglerna i medbestämmandelagen.</P> <P class="p248 ft4">80</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312881x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p257 ft4">Som utredningen angett skulle visserligen en möjlighet vara att även Prop. 2015/16:128 hänvisa till preskriptionsbestämmelserna i anställningsskyddslagen. Det</P> <P class="p139 ft4">kan nämligen, som påpekats ovan i avsnitt 4.3.1, tänkas att en arbetstagare som anser att ett avskedande eller en uppsägning utgör en repressalie för talan såväl enligt anställningsskyddslagen som enligt den föreslagna lagen. Eftersom den föreslagna lagen inte innehåller bestämmelser om ogiltighet är det emellertid inte möjligt att uppnå överensstämmelse mellan preskriptionsreglerna i dessa lagar. Någon hänvisning bör därför inte göras till anställningsskyddslagen.</P> <P class="p118 ft4">Det finns emellertid ett intresse av att preskriptionsreglerna inom olika delar av det arbetsrättsliga området inte skiljer sig från varandra alltför mycket. Det kan också finnas andra fall där det är aktuellt att föra talan med stöd av annan lagstiftning utöver den föreslagna lagen. Att införa särskilda regler i den föreslagna lagen, i linje med vad <SPAN class="ft5">Sveriges advokatsamfund </SPAN>föreslår, skulle enligt regeringens mening snarast riskera att göra situationen mer komplex och svåröverskådlig.</P> <P class="p118 ft4">Regeringen har förståelse för att preskriptionsbestämmelserna i medbestämmandelagen kan uppfattas som något komplicerade, i likhet med vad <SPAN class="ft5">Stockholms universitet </SPAN>och Sveriges advokatsamfund påpekar<SPAN class="ft5">. </SPAN>De innebär också, som Sveriges advokatsamfund anmärker, att olika tidsfrister kan gälla beroende på om kollektivavtal gäller eller inte, och detsamma gäller beroende på om arbetstagaren är medlem i en arbetstagarorganisation eller inte. Enligt regeringens uppfattning finns det emellertid en väl utvecklad kunskap om och praxis avseende hur reglerna ska tillämpas. Sammanfattningsvis anser regeringen att det lämpligaste sättet att reglera frågan om preskription är att hänvisa till reglerna i medbestämmandelagen.</P> <P class="p283 ft22"><SPAN class="ft42">4.11.3</SPAN><SPAN class="ft58">Sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden ska gälla</SPAN></P> <P class="p241 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Vid tillämpning i domstol av lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden ska det gälla sekretess till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.</P> <P class="p284 ft4">För uppgift i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst 20 år.</P> <P class="p285 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer med regeringens. <SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft5">Nyköpings tingsrätt </SPAN>tillstyrker förslaget. I övrigt</P> <P class="p73 ft4">har inga remissinstanser uttalat sig särskilt om förslaget.</P> <P class="p119 ft4"><SPAN class="ft23">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Sekretess gäller vid domstol till skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i vissa arbetsrättsliga mål, till exempel mål om kollektivavtal och om tillämpningen av anställningsskyddslagen, föräldraledighetslagen och diskrimineringslagen, se 36 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen. Sekretessen gäller om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om</P> <P class="p12 ft49">uppgiften röjs. Intresset av sekretess kan vara starkt i mål om tillämpning</P> <P class="p147 ft4">81</P> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312882x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p169 ft4">Prop. 2015/16:128 av den föreslagna lagen. Så kan vara fallet till exempel när det i målet förekommer anklagelser mot enskilda personer eller avslöjanden av känsliga uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Det bör därför gälla motsvarande sekretess hos domstol i mål enligt den föreslagna lagen.</P> <P class="p286 ft22"><SPAN class="ft42">4.11.4</SPAN><SPAN class="ft59">En bevislättnad för arbetstagare</SPAN></P> <P class="p282 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag</SPAN>: Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier som strider mot lagen visar omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, är det arbetsgivaren som ska visa att sådana repressalier inte har vidtagits.</P> <P class="p255 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag</SPAN>: Överensstämmer med regeringens.</P> <P class="p99 ft5"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna</SPAN><SPAN class="ft4">: </SPAN>Diskrimineringsombudsmannen, LO, Saco, TCO, Sveriges Ingenjörer, Nyköpings tingsrätt <SPAN class="ft4">och </SPAN>Blueprint for Free Speech <SPAN class="ft4">tillstyrker förslaget eller ställer sig positiva till det. </SPAN>Arbetsgivarverket <SPAN class="ft4">och </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft4">motsätter sig en bevislättnad för arbetstagare. </SPAN>Rikspolisstyrelsen <SPAN class="ft4">har synpunkter på bestämmelsens utformning.</SPAN></P> <P class="p223 ft5">Ekobrottsmyndigheten, <SPAN class="ft4">och </SPAN>Uppsala universitet <SPAN class="ft4">anser att det bör övervägas om förslaget bör formuleras om.</SPAN></P> <P class="p287 ft23">Skälen för regeringens förslag</P> <P class="p177 ft5">Arbetstagare ska ges en bevislättnad</P> <P class="p136 ft4">Som framgår av avsnitt 4.5 föreslår regeringen att det särskilda skyddet ska gälla mot repressalier som vidtas på grund av ett larm. Ett sådant samband mellan ett larm och en arbetsgivares agerande kan vara svårt för arbetstagare att bevisa. För att skyddet mot repressalier ska bli effektivt är det av stor vikt att arbetstagare som anser sig utsatta för repressalier också har möjlighet att göra sin rätt gällande. Det finns därför, enligt regeringens mening, starka skäl för att den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier i strid med den föreslagna lagen bör ges en bevislättnad. En bevislättnad för arbetstagare kan i själva verket anses vara en förutsättning för att skyddet mot repressalier ska bli effektivt.</P> <P class="p113 ft5">Arbetsgivarverket <SPAN class="ft4">och </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft4">motsätter sig en bevislättnad för arbetstagare och befarar att en sådan reglering skulle få en tvistedrivande effekt. Svenskt Näringsliv framhåller också att det inte utifrån Arbetsdomstolens domar om arbetstagares kritikrätt finns några indikationer på att det skulle vara nödvändigt eller lämpligt med den typen av lättnad i bevisbörda som föreslås. Arbetsgivarverket hänvisar till att motsvarande regler vanligtvis saknas inom den arbetsrättsliga ledighetslagstiftningen.</SPAN></P> <P class="p113 ft4">När det gäller Arbetsdomstolens prövning av frågor om arbetstagares kritikrätt har den, som utredningen angett, ofta aktualiserats i mål där en arbetstagare skiljts från anställningen genom uppsägning eller avskedande. I sådana mål ligger bevisbördan för att arbetstagaren agerat på ett sätt som utgör skäl för avskedande eller saklig grund för uppsägning hos arbetsgivaren. Därför är det, enligt regeringens upp-</P> <P class="p199 ft8">fattning, svårt att utifrån denna praxis dra några direkta slutsatser om</P> <P class="p12 ft4">82</P> </DIV> <DIV id="page_83"> <P class="p138 ft4">behovet av en bevislättnad i mål enligt den föreslagna lagen. Det bör, Prop. 2015/16:128 enligt regeringen, också framhållas att en bevislättnad för arbetstagare</P> <P class="p139 ft4">inte är en konstruktion som är främmande inom arbetsrätten. Exempelvis finns i 24 § föräldraledighetslagen en bevislättnad för arbetstagare som anser sig utsatta för missgynnande i strid med den lagen. När den bestämmelsen infördes ansågs den bekräfta det rättsläge som då följde av Arbetsdomstolens praxis (se prop. 2005/06:185 s. 92). Även i mål om föreningsrättskränkning har Arbetsdomstolen i sin praxis gjort en uppdelning av bevisbördan där den arbetstagare som anser sig kränkt ska göra sannolikt att en viss åtgärd har ett föreningskränkande syfte. Bevisbördan övergår därefter till arbetsgivarsidan, som måste styrka att det har funnits en skälig orsak till åtgärden oberoende av föreningsrättsfrågan (AD 1988 nr 58, AD 2007 nr 31).</P> <P class="p157 ft4">Det finns enligt regeringens mening inte heller skäl att befara att en bevislättnad skulle vara tvistedrivande i en omotiverat stor utsträckning.</P> <P class="p121 ft4">Att införa en bevislättnad för arbetstagare skulle slutligen också ligga i linje med vad som förespråkas i de internationella rättsakterna på området.</P> <P class="p121 ft4">Regeringen anser sammanfattningsvis att den föreslagna lagen bör innehålla en regel som innebär en bevislättnad för den arbetstagare som anser sig utsatt för repressalier i strid med lagen. Nästa fråga är då hur en sådan regel bör utformas.</P> <P class="p191 ft5">En bevislättnad efter mönster i diskrimineringslagen</P> <P class="p146 ft4">De svårigheter som en arbetstagare som slår larm kan ha i bevishänseende får i stor utsträckning antas likna de svårigheter någon kan ha som anser sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för repressalier som strider mot diskrimineringslagen. Det framstår därför som naturligt att en bevisregel utformas efter diskrimineringslagens mönster.</P> <P class="p121 ft5"><SPAN class="ft4">Som bland andra </SPAN>Ekobrottsmyndigheten <SPAN class="ft4">och </SPAN>Svenskt Näringsliv <SPAN class="ft4">påpekar har dock kritik riktats mot utformningen av diskrimineringslagens bevisregel. En särskild utredare utsågs av regeringen år 2014 för att föreslå hur arbetet mot diskriminering kan organiseras och effektiviseras. Utredaren ska bland annat analysera tillämpningen av diskrimineringslagens bevisregel och ta ställning till behovet av ändring av bestämmelsen. Detta motiveras bland annat av att det visat sig finnas påtagliga skillnader mellan diskrimineringsmål som förts i Arbetsdomstolen respektive de allmänna domstolarna. Det gäller främst möjligheten att nå framgång med en sådan talan, men också hur bevisbörderegeln redovisas och tillämpas av domstolarna (se dir. 2014:10). Dessa omständigheter kan tala emot att utforma en bevisregel efter diskrimineringslagens mönster.</SPAN></P> <P class="p288 ft4">Fördelarna med att välja en sådan lösning väger emellertid över, enligt regeringens uppfattning. Det främsta skälet är den fördel som ligger i att anknyta till en vedertagen modell för bevisvärdering. Som <SPAN class="ft5">Saco </SPAN>framhåller blir det lättare att tillämpa reglerna om de är likartade. Skulle den nu pågående översynen av diskrimineringslagens bestämmelse leda till ändringar i den får det, i likhet med vad som förespråkas av Saco och <SPAN class="ft5">TCO</SPAN>, övervägas om motsvarande ändringar bör göras i fråga om särskilt</P> <P class="p12 ft60">skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm.</P> <P class="p147 ft4">83</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H30312884x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p106 ft4">Prop. 2015/16:128 Regeringen föreslår mot denna bakgrund att bevisregeln utformas på samma sätt som i diskrimineringslagen. Det bör alltså ankomma på arbetstagaren att visa omständigheter som ger anledning att anta att repressalier som strider mot lagen har förekommit. Om arbetstagaren visar sådana omständigheter föreligger en presumtion för att en repressalie vidtagits på grund av att arbetstagaren har slagit larm (jfr NJA 2006 s. 170). För att undgå skadeståndsskyldighet måste arbetsgivaren motbevisa presumtionen.</P> <P class="p289 ft1">5 Ikraftträdande</P> <P class="p290 ft4"><SPAN class="ft23">Regeringens förslag: </SPAN>Den nya lagen och ändringen i offentlighets- och sekretesslagen ska träda i kraft den 1 januari 2017.</P> <P class="p291 ft4"><SPAN class="ft23">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer inte med regeringens. Enligt utredningens förslag ska bestämmelserna träda i kraft den 1 juli 2015.</P> <P class="p99 ft4"><SPAN class="ft23">Remissinstanserna: </SPAN>Remissinstanserna har inte särskilt uttalat sig om när förslaget bör träda i kraft.</P> <P class="p99 ft4"><SPAN class="ft23">Skälen för regeringens förslag: </SPAN>Förslagen bedöms ha flera positiva effekter och bör därför träda i kraft så snart som möjligt. Förslagen påverkar alla arbetsgivare som har arbetstagare eller inhyrd personal, och samtliga arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens parter kan behöva visst rådrum. Regeringen bedömer att förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2017.</P> <P class="p112 ft4">Den föreslagna lagen bör bli tillämplig i fråga om skadestånd med anledning av repressalier som vidtas efter ikraftträdandet. Detta följer av allmänna skadestånds- och avtalsrättsliga grundsatser (se prop. 1972:5, s. 593 och prop. 1973:138, s. 281). Någon särskild övergångsbestämmelse av sådan innebörd behövs enligt regeringens uppfattning inte.</P> <P class="p292 ft1">6 Konsekvenser</P> <P class="p293 ft20"><SPAN class="ft41">6.1</SPAN><SPAN class="ft21">Inledning</SPAN></P> <P class="p294 ft22">Problembeskrivning och syftet med förslagen</P> <P class="p295 ft4">Frågan om Sverige har ett tillräckligt rättsligt skydd för s.k. visselblåsare har under de senaste åren varit föremål för diskussion och debatt. Även på internationell nivå pågår diskussion och debatt om skyddet för visselblåsare. Det finns i svensk rätt ingen särskild skyddsreglering för visselblåsare. Flera internationella rättsakter kräver av länder eller uppmanar dem att vidta åtgärder för att skydda visselblåsare, och allt fler länder antar särskilda lagar för att åstadkomma ett sådant skydd.</P> <P class="p112 ft4">Det är angeläget att arbetstagare tryggt kan slå larm om allvarliga missförhållanden. Innehållet i gällande rätt är svåröverskådligt och</P> <P class="p203 ft4">84</P> </DIV> <DIV id="page_85"> <P class="p138 ft4">komplext. En arbetstagare som överväger att slå larm måste i vissa fall Prop. 2015/16:128 beakta bestämmelser på flera olika rättsområden.</P> <P class="p121 ft4">Regeringens lagförslag syftar till att förstärka skyddet mot repressalier för visselblåsare. Förslaget innebär att det ska införas en ny lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Även inhyrda som slår larm om allvarliga missförhållanden i inhyrarens verksamhet omfattas. Det särskilda skyddet mot repressalier innebär att en arbetstagare som utsätts för en repressalie av arbetsgivaren i strid med lagen har rätt till skadestånd. Det särskilda skyddet mot repressalier inskränker inte det skydd som kan gälla på annan grund och ger inte heller någon självständig rätt att slå larm.</P> <P class="p296 ft22">Alternativa förslag</P> <P class="p297 ft4">Ett alternativ till den föreslagna lagen skulle kunna vara en kodifiering av den helhetsbedömning som i dag ska göras enligt gällande rätt. En sådan kodifiering skulle kunna innebära ett skydd mot repressalier som vidtas på grund av att en arbetstagare slagit larm på ett sätt som är förenligt med arbetstagarens lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. En sådan lösning skulle också kunna innebära att arbetstagare skyddas från repressalier som grundar sig på ett användande av yttrandefriheten enligt Europakonventionen.</P> <P class="p157 ft4">Enligt regeringens uppfattning skulle emellertid det alternativet vara svårt att åstadkomma, inte minst på grund av att det befintliga skyddet delvis är grundlagsreglerat. Det måste även antas vara svårt för en enskild arbetstagare att utifrån en mer allmän beskrivning av Arbetsdomstolens och Europadomstolens praxis bedöma i vilka situationer arbetstagaren skulle vara skyddad vid ett larm. Domstolarnas praxis är vidare i ständig utveckling. En kodifiering av nu gällande rättsläge skulle därför riskera att i framtiden återspegla praxis mindre väl. Detta alternativ bedöms mot den bakgrunden som mer komplicerat och mindre förutsebart.</P> <P class="p75 ft4">Ett annat alternativ skulle vara att avstå från att lagreglera på området. Regeringen bedömer detta som mindre lämpligt med hänvisning till arbetstagarens skyddsbehov.</P> <P class="p298 ft20"><SPAN class="ft20">6.2</SPAN><SPAN class="ft21">Berörda parter och processer</SPAN></P> <P class="p299 ft4">Regeringens förslag berör såväl privata som offentliga arbetsgivare och arbetstagare.</P> <P class="p121 ft4">Den nya lagen berör även de domstolar som ska handlägga tvister om repressalier som arbetsgivare vidtagit mot arbetstagare som slagit larm om allvarliga missförhållanden.</P> <P class="p121 ft4">Regeringen bedömer att den nya lagen inte bara kommer att få en effekt på de tvister som prövas i domstol utan även indirekta effekter på de tvister som löses utanför domstol. Arbetsmarknadens parter kommer således också att påverkas av förslagen.</P> <P class="p300 ft4">85</P> </DIV> <DIV id="page_86"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"> <TR> <TD class="tr17 td36"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2015/16:128 <SPAN class="ft25">6.3</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr17 td90"><SPAN class="p3 ft20">En ökning av antalet tvister kan förväntas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td36"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td90"><SPAN class="p3 ft20">på grund av den nya lagen</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p301 ft22">Utgångspunkter för bedömningen</P> <P class="p295 ft4">Den föreslagna lagen kommer sannolikt innebära något fler tvister både i Arbetsdomstolen och i de allmänna domstolarna. Det är dock svårt att med någon precision ange hur stor ökningen kommer att bli.</P> <P class="p99 ft4">Det kan antas att den nya lagen kommer att användas som en alternativ eller kumulativ grund i tvister som ändå skulle ha drivits. Det får emellertid också antas att det kommer att tillkomma vissa tvister där arbetstagare som i dag inte omfattas av något skydd begär skadestånd för repressalier.</P> <P class="p302 ft4">Enligt regeringens uppfattning kommer den nya lagen att få en viss preventiv effekt. Arbetsgivares benägenhet att vidta repressalier mot arbetstagare som slår larm kan därför antas minska. Detta bör i viss utsträckning motverka en ökning av antalet tvister som rör repressalier på grund av larm om allvarliga missförhållanden.</P> <P class="p112 ft4">Till skillnad från utredningens förslag omfattar regeringens förslag även inhyrda arbetstagare. Enligt Utredningen om inhyrning och företrädesrätt till återanställning var 1,3 procent av den sysselsatta befolkningen anställda i ett bemanningsföretag på årsbasis år 2012 (se SOU 2014:55 s. 153). Inhyrda arbetstagare utgör således en mycket liten andel av den totala arbetskraften. Att inhyrda arbetstagare omfattas av lagen kan därför förväntas öka antalet tvister endast i viss begränsad utsträckning.</P> <P class="p302 ft4">Som underlag för en uppskattning av hur många mål det kan röra sig om kan en jämförelse göras dels med antalet uppsägningstvister i Sverige, dels med utvecklingen i Norge efter införandet av regler om</P> <P class="p110 ft4">”varsling”. Även antalet diskrimineringstvister är av intresse.</P> <P class="p251 ft4">Regeringens bedömning i denna del baserar sig på det underlag som utredningen har redovisat.</P> <P class="p303 ft22">Antalet uppsägningstvister i Sverige</P> <P class="p295 ft4">Uppsägningstvistutredningen gjorde en uppskattning av antalet uppsägningstvister i och utanför domstol (se SOU 2012:62). Antalet tvister är intressant ur två aspekter. För det första kan det antas att en lag om visselblåsare i arbetslivet kan komma att åberopas som en alternativ eller kumulativ grund i uppsägningstvister. För det andra visar uppskattningen ett möjligt förhållande mellan de tvister som når domstol och de tvister som löses av parterna utanför domstol.</P> <P class="p113 ft4">Uppsägningstvistutredningen uppskattade att Arbetsdomstolen och tingsrätterna hanterar omkring 600 uppsägningstvister per år (se SOU 2012:62, s. 67 f.). Enligt Uppsägningstvistutredningen tyder visst material på att i vart fall mindre än tio procent av alla uppsägningstvister fördes till domstol. Det mesta tyder på att det rör sig om så lite som en eller ett par procent av tvisterna. Som minst skulle det alltså kunna röra sig om 6 000 uppsägningstvister per år. Om en procent av tvisterna förs</P> <P class="p166 ft4">86</P> </DIV> <DIV id="page_87"> <P class="p138 ft4">till domstol rör det sig om 60 000 tvister, varav 59 400 löses utanför Prop. 2015/16:128 domstol.</P> <P class="p304 ft4">Den helt övervägande andelen uppsägningstvister avser dock andra frågor än att arbetstagaren slagit larm om allvarliga missförhållanden. Enligt regeringen säger därför antalet uppsägningstvister relativt lite om det förväntade antalet tvister med anledning av förslaget.</P> <P class="p121 ft4">Av de 600 årliga uppsägningsmålen kan den nya lagen förväntas åberopas som en alternativ grund endast i en tämligen liten del av målen. Om man antar att den nya lagen åberopas i tio procent av uppsägningsmålen innebär det cirka 60 mål utspridda på landets domstolar.</P> <P class="p305 ft22">Antalet mål och ärenden om ”varsling” i Norge</P> <P class="p297 ft4">Ett annat sätt att uppskatta antalet tvister som skulle följa på en ny lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm är att undersöka hur många mål och ärenden de norska reglerna om visselblåsning, så kallad varsling, genererat.</P> <P class="p121 ft4">Det norska arbeidsdepartementet gav den norska advokatfirman Arntzen de Besche Advokatfirma AS uppdrag att göra en utvärdering av varslingsreglerna (Arntzen de Besche, Evaluering av varslingsreglene, 2013). Utvärderingen visar att varslingsreglerna har lett till att antalet ärenden om varsling har ökat betydligt i de norska domstolarna. Huvudanledningen till ökningen anges vara en ökad kunskap om rätten till varsling hos arbetstagare, arbetsgivare, tillsynsmyndigheter, advokater och domstolar. Få av de norska varslingstvisterna handlar exklusivt om varsling. I stället är det vanligt att varsling tas upp som en ytterligare grund vid annan arbetstvist, t.ex. uppsägningstvist. Enligt regeringen är det rimligt att anta att det skulle förhålla sig på ett liknande sätt i Sverige med den nya lagen.</P> <P class="p156 ft4">Av de norska erfarenheterna framgår vidare att relativt få varslingsfall i domstolarna rört korruptionsbrott, annan allvarlig ekonomisk brottslighet eller miljöbrott. Det övergripande intrycket är att varslingsreglerna i stor utsträckning kommit att tillämpas vid larm om mindre allvarliga förhållanden snarare än vid mer allvarliga missförhållanden.</P> <P class="p118 ft4">Till skillnad från de norska reglerna innebär regeringens förslag att larm ska avse allvarliga missförhållanden för att det särskilda skyddet mot repressalier ska träda in. Det kan därför antas att förslagen leder till en mindre ökning av antalen tvister än vad de norska reglerna gjort.</P> <P class="p121 ft4">De norska varslingsreglerna omfattar däremot inte inhyrda arbetstagare. Att inhyrda ska omfattas av det särskilda skyddet mot repressalier som nu föreslås får antas komma att få viss påverkan på antalet tvister som prövas av domstol.</P> <P class="p305 ft22">Antalet diskrimineringsmål</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"> <TR> <TD class="tr2 td91"><SPAN class="p3 ft4">Vid en uppskattning av antalet mål som kan förväntas följa på en ny lag</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td29"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td91"><SPAN class="p3 ft4">är det av intresse att undersöka mål som rör diskriminering.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td29"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td91"><SPAN class="p10 ft8">Den statistik som är tillgänglig visar att relativt få mål når domstol.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td29"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td91"><SPAN class="p3 ft4">Enligt en utredning beställd av Statskontoret avgjorde samtliga</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr32 td29"><SPAN class="p11 ft4">87</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td91"><SPAN class="p3 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_88"> <P class="p169 ft4">Prop. 2015/16:128 tingsrätter under perioden <NOBR>2005–2009</NOBR> totalt cirka 30 diskrimineringsmål per år. Enligt Statskontorets utredning förändrades inte antalet mål nämnvärt under den perioden (Samhällsekonomiska konsekvenser av lagförslaget i departementspromemorian Bortom fagert tal, MAPSEC, 2010).</P> <P class="p306 ft4">Som utredningen redovisar framgår det av Arbetsdomstolens årsredovisningar under perioden <NOBR>2004–2013</NOBR> att antalet inkomna diskrimineringsmål vid domstolen varierat mellan ungefär <NOBR>10–25</NOBR> mål per år under perioden.</P> <P class="p99 ft4">Sammanfattningsvis får antalet diskrimineringsmål som når domstolarna varje år betraktas som relativt få, ca <NOBR>50–60</NOBR> stycken. Vissa av målen i de allmänna domstolarna överklagas till Arbetsdomstolen, varför det finns en viss överlappning.</P> <P class="p198 ft4">Det är svårt att bedöma om antalet mål om skadestånd till arbetstagare som slagit larm kommer att bli fler eller färre än diskrimineringsmålen. För att antalet mål enligt en ny lag om arbetstagare som slår larm skulle bli mindre talar att diskrimineringslagstiftningen kan åberopas i många olika situationer enligt de olika diskrimineringsgrunderna.</P> <P class="p112 ft4">Regeringens bedömning är att det framstår som troligt att antalet mål enligt en ny lag i vart fall inte bör bli fler än antalet diskrimineringsmål, dvs. antalet bör inte överstiga fler än 60 mål per år.</P> <P class="p303 ft22">Sammanfattande bedömning</P> <P class="p307 ft4">Regeringens bedömning är att det kan förväntas en viss ökning av tvister i och utanför domstol med anledning av den nya lagen. Ökningen i domstol bedöms vara relativt begränsad. Att inhyrda arbetstagare omfattas av lagen kan förväntas påverka ökningen av antalet mål i relativt begränsad utsträckning. Det mesta talar enligt regeringens mening för att antalet mål enligt den nya lagen i vart fall inte kommer att överstiga 60 mål årligen, fördelat på de allmänna domstolarna och på Arbetsdomstolen.</P> <P class="p292 ft20">6.4 Konsekvenser för företagen</P> <P class="p294 ft22">Vilka företag påverkas?</P> <P class="p295 ft4">Regeringens förslag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm kommer att ha effekt på alla företag som har anställda eller anlitar inhyrd arbetskraft.</P> <P class="p303 ft22">Ökade kostnader för domstolstvister</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p83 ft4">Regeringens bedömning är att den nya lagen kommer att innebära en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p83 ft4">ökning av antalet domstolstvister. Det bör dock röra sig om ett relativt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p83 ft4">begränsat antal tvister som når domstolarna, uppskattningsvis inte fler än</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p83 ft8">60 per år som redovisats i tidigare avsnitt.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p148 ft4">De beräkningar som gjorts av regeringen baserar sig på det underlag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr17 td45"><SPAN class="p84 ft4">88</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p83 ft4">som utredningen har lagt fram.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td4"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_89"> <P class="p257 ft4">Det bör här beaktas att den uppskattade mängden tvister omfattar även Prop. 2015/16:128 arbetsgivare som inte är företag. Antalet tvister med företag inblandade</P> <P class="p73 ft4">är därför mindre än det totala antalet tvister.</P> <P class="p119 ft4">Om arbetsgivaren förlorar tvisten riskerar arbetsgivaren att få betala skadestånd. Storleken på skadeståndet kan variera beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Andra kostnader som kan öka är rättegångskostnaderna. Om arbetsgivaren är medlem i t.ex. en arbetsgivarorganisation som tillhör Svenskt Näringsliv har arbetsgivaren normalt möjlighet att företrädas av ett juridiskt ombud utan kostnad. Skulle arbetsgivaren förlora tvisten måste den dock normalt stå för motpartens rättegångskostnader. I de uppsägningstvister där talan väcktes direkt i Arbetsdomstolen under år 2010 fick arbetsgivarna som förlorande part i genomsnitt ersätta motparten för dess rättegångskostnader med cirka 260 000 kronor jämte ränta (SOU 2012:62, s. 131). Det framstår som rimligt att rättegångskostnaderna i mål om visselblåsning i vart fall inte överstiger detta.</P> <P class="p156 ft4">En oorganiserad arbetsgivare eller en arbetsgivare som är medlem i en organisation som inte står för ombudskostnaden vid tvist måste betala ett arvode till sitt ombud om ett sådant anlitas. Vid vinst i målet bärs denna kostnad normalt av motparten men vid förlust måste arbetsgivaren också betala sina egna rättegångskostnader. Bland de uppsägningstvister i Arbetsdomstolen som prövades i sak av Arbetsdomstolen som första instans under år 2010 där arbetstagarsidan förlorade målet fick dessa i genomsnitt ersätta arbetsgivaren för rättegångskostnader med cirka 160 000 kronor jämte ränta (SOU 2012:62, s. 132). Det är en kostnad som alltså får bäras av arbetsgivaren själv om denne förlorar målet. Även här bör det kunna antas att rättegångskostnaderna i mål om visselblåsning i vart fall inte skulle bli högre än så.</P> <P class="p156 ft4">I dessa beräkningar ingår dock inte kostnader som kan drabba arbetsgivaren på grund av att dess egna företrädare behöver ägna sig åt tvisten i form av tid, inkomstbortfall osv. Sådana kostnader kan uppkomma oavsett utgång i målet.</P> <P class="p305 ft22">Ökade kostnader för tvister utanför domstol</P> <P class="p297 ft4">Som ovan redovisats kan det antas att <NOBR>1–10</NOBR> procent av uppsägningstvisterna når domstol. En stor andel av de tvister som uppstår mellan arbetstagare och arbetsgivare når således aldrig domstol. Det är enligt regeringen rimligt att anta att samma förhållande skulle gälla tvister om skadestånd enligt den nya lagen. Vid antagandena att ökningen av domstolsmål enligt den nya lagen blir 60 per år och detta utgör <NOBR>1–10</NOBR> procent av tvisterna utanför domstol kan antalet tvister utanför domstol bli mellan 600 och 6 000 per år. Hanterandet av tvister utanför domstol innebär ofta kostnader i form av förlikningslösningar.</P> <P class="p157 ft4">Det saknas statistik över vilka belopp arbetsgivarna får betala vid förlikningslösningar. Uppsägningstvistutredningen inhämtade vissa uppgifter om vilka belopp arbetsgivare fått betala vid överenskommelser i uppsägningstvister. Uppgifterna pekade på att beloppen varierar kraftigt från fall till fall. Det kunde röra sig om ett par månadslöner som</P> <P class="p12 ft49">ersättning och upp till nivåerna i 39 § lagen (1982:80) om anställnings-</P> <P class="p147 ft4">89</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <P class="p106 ft4">Prop. 2015/16:128 skydd (anställningsskyddslagen), dvs. mellan 16 och 32 månadslöner. Det finns vare sig någon undre eller övre gräns för vad ersättningen kan uppgå till.</P> <P class="p245 ft4">Beloppen som kan förväntas utbetalas i tvister enligt den föreslagna lagen kan antas variera än mer i storlek. Den föreslagna lagen kan förväntas tillämpas i första hand i fall där repressalien består av mindre ingripande åtgärder. Regeringens uppfattning är att förlikningsbeloppen mot bakgrund kan förväntas vara lägre än vid en uppsägningstvist.</P> <P class="p245 ft4">Därutöver tillkommer kostnader för den tid arbetsgivaren får lägga ner på förhandlingarna och eventuella ombudskostnader i samband med förhandlingarna.</P> <P class="p303 ft22">Effekter på företagens arbetsförutsättningar</P> <P class="p295 ft4">Den nya lagen innebär en ny möjlighet för arbetstagare att angripa arbetsledningsbeslut. Det kan ha viss effekt på företagens arbetsförutsättningar. Regeringen bedömer dock att påverkan blir begränsad och att företagen inte kommer att behöva vidta några förändringar i verksamheten på grund av förslagen.</P> <P class="p308 ft22">Effekter på företagens konkurrensförmåga</P> <P class="p307 ft4">Den nya lagen bedöms innebära förbättringar för den sunda konkurrensen. Lagen kan nämligen antas leda till att konkurrensskadliga missförhållanden avslöjas i något högre grad. En ökad insyn innebär också att det blir svårare för företag att genom otillbörliga metoder skaffa sig konkurrensfördelar. Förutsättningarna för seriösa och hederliga företag att konkurrera bör därför bli bättre.</P> <P class="p112 ft4">Förslagen kan innebära en viss risk för att även seriösa och hederliga företag, där det inte förekommer några allvarliga missförhållanden, ändå drabbas av en skada på goodwill och liknande. Den nya lagen ger nämligen i vissa fall skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm även om uppgifterna visar sig vara oriktiga. Seriösa företag bedöms dock ha möjlighet att i inte obetydlig utsträckning reparera goodwillskador genom att offentligt bemöta eventuella missuppfattningar om vad som har förekommit eller att redogöra för de åtgärder som vidtagits på grund av larmet.</P> <P class="p113 ft4">Sammanfattningsvis är regeringens uppfattning att den nya lagen inte bedöms ha några avgörande negativa effekter på företagens konkurrensförmåga. I stället bedöms förslagen totalt sett bidra till en sundare konkurrens.</P> <P class="p303 ft22">Särskilt om konsekvenser för små företag</P> <P class="p309 ft4">De föreslagna bestämmelserna kommer att gälla lika för alla företag. Förslagen förväntas innebära att missförhållanden i större utsträckning kommer fram och att det blir svårare för företag att genom otillbörliga metoder tillskansa sig konkurrensfördelar. Regeringens uppfattning är att</P> <P class="p310 ft4">90</P> </DIV> <DIV id="page_91"> <P class="p138 ft4">det kommer att gynna små seriösa och hederliga företag eftersom små Prop. 2015/16:128 företag i högre utsträckning är beroende av en sund konkurrens.</P> <P class="p311 ft20"><SPAN class="ft20">6.5</SPAN><SPAN class="ft21">Konsekvenser för offentlig verksamhet</SPAN></P> <P class="p166 ft22">Staten, kommuner och landsting som arbetsgivare</P> <P class="p297 ft4">I egenskap av arbetsgivare påverkas staten, kommuner och landsting av förslagen. När det gäller kostnader för tvister kan det jämföras med de ovan redovisade bedömningarna avseende kostnader för företag.</P> <P class="p312 ft22">Ökade kostnader för domstolarna</P> <P class="p297 ft4">Den föreslagna lagen kommer att innebära en ökad mängd tvister. Förslagen kommer därför att påverka domstolarnas arbetsbörda. Detta gäller både Arbetsdomstolen och de allmänna domstolarna. Det är svårt att med någon precision ange den förväntade mängden mål som tillkommer till följd av lagen. Regeringens bedömning är att det blir en begränsad ökning som inte förväntas överstiga 60 mål per år, fördelat på Arbetsdomstolen och landets tingsrätter.</P> <P class="p313 ft22">Finansiering av förslagen</P> <P class="p297 ft4">Regeringen bedömer att förslaget kommer att innebära ökade kostnader för det allmänna främst genom en ökning av antalet mål vid domstolarna. Det ökade antalet mål vid domstolarna bedöms inte innebära något behov av ökade anslag. Den ökning som kan förväntas kan antas rymmas inom anslagen.</P> <P class="p298 ft20"><SPAN class="ft20">6.6</SPAN><SPAN class="ft21">Konsekvenser för arbetstagare</SPAN></P> <P class="p299 ft4">Den föreslagna lagen innebär en förstärkning av det skydd en arbetstagare har mot repressalier på grund av att arbetstagaren slagit larm om allvarliga missförhållanden. Möjligheten att angripa även mindre ingripande åtgärder under pågående anställning förstärks avsevärt. Arbetstagare får en rätt till skadestånd om arbetsgivaren vidtar repressalier på grund av ett sådant larm. Med arbetstagare jämställs den som utför arbete som inhyrd när det gäller larm i inhyrarens verksamhet.</P> <P class="p118 ft4">Den nya lagen innebär en avsevärd ökning av anställningstryggheten. Alla arbetstagare får till exempel en ny grund att angripa skiljanden från anställningen med om åtgärden beror på att arbetstagaren slagit larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Den sanktion som kan komma i fråga är skadestånd, dock föreslås inte någon möjlighet att på denna grund ogiltigförklara en uppsägning eller ett avskedande. Förslaget innebär en förstärkning särskilt för arbetstagare som inte omfattas av anställningsskyddslagen och därmed inte har något skydd enligt den lagen.</P> <P class="p300 ft4">91</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <P class="p169 ft4">Prop. 2015/16:128 För inhyrda arbetstagare innebär den föreslagna lagen även en förstärkning av skyddet mot repressalier från inhyraren när de slår larm. I förhållande till gällande rätt får inhyrda arbetstagare dessutom ett skydd i förhållande till inhyraren när de slår larm till sin arbetstagarorganisation.</P> <P class="p107 ft20"><SPAN class="ft41">6.7</SPAN><SPAN class="ft21">Sveriges internationella åtaganden</SPAN></P> <P class="p314 ft4">Regeringen bedömer att Sverige genom förslaget kommer att uppfylla sina internationella förpliktelser ännu bättre än i dag.</P> <P class="p99 ft4">Som framgår av avsnitt 4.1 anser regeringen att gällande rätt uppfyller de bindande krav som ställs i de internationella åtagandena när det gäller repressalieskydd för arbetstagare som slår larm. Det finns dock områden där de svenska reglerna håller endast liten marginal till åtagandena och där det förekommer uppmaningar och rekommendationer att stärka skyddet. Det gäller dels skyddet för privatanställda arbetstagare, dels möjligheten att få skadestånd vid mindre ingripande åtgärder under anställningen. Den föreslagna lagen innebär en förstärkning av skyddet mot repressalier för privatanställda arbetstagare. Den innebär också att arbetstagare ges en rätt till skadestånd på grund av mindre ingripande åtgärder under anställningen.</P> <P class="p113 ft4">Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att skyddet stärks inom områden där Sverige i dag endast med liten marginal uppfyller kraven enligt gjorda internationella åtaganden.</P> <P class="p315 ft20"><SPAN class="ft41">6.8</SPAN><SPAN class="ft21">Konsekvenser för arbets- och avtalsrätten samt meddelarskyddet</SPAN></P> <P class="p316 ft4">De nya reglerna i förslaget till en ny lag om särskilt skydd för arbetstagare som slår larm ska tillämpas parallellt med andra regelverk och ska inte begränsa den rätt arbetstagaren kan ha på annan grund.</P> <P class="p198 ft4">Meddelarskyddet påverkas inte heller. Förslaget begränsar inte den rätt som tillkommer var och en enligt grundlagarna.</P> <P class="p198 ft4">När det gäller avtalsrättsliga förpliktelser innebär förslaget att den nya lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm i viss begränsad omfattning kan ingripa i avtalsförhållandet mellan uthyrare och inhyrare av arbetskraft.</P> <P class="p198 ft4">I övrigt bedömer regeringen att de nya reglerna i viss utsträckning kan komma att påverka parternas avtalsförhållanden.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"> <TR> <TD class="tr21 td92"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p317 ft20">6.9</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p318 ft20">Konsekvenser för brottsligheten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td92"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td93"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td94"><SPAN class="p318 ft20">och det brottsförebyggande arbetet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td92"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td95"><SPAN class="p317 ft4">Regeringens förslag bedöms ha betydande brottsförebyggande effekter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">Ett ökat skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td92"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td95"><SPAN class="p317 ft4">innebära att förutsättningarna för att brottslighet avslöjas ökar.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td92"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">Möjligheterna att komma till rätta med t.ex. korruption, skattebrott och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr32 td92"><SPAN class="p11 ft4">92</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td93"><SPAN class="p317 ft4">annan</SPAN> </TD> <TD class="tr32 td94"><SPAN class="p3 ft4">brottslighet bör öka genom att arbetstagare upplever en större</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_93"> <P class="p138 ft4">trygghet i att slå larm om sådana brott. Ett ökat skydd mot repressalier Prop. 2015/16:128 kan i viss mån också ha en preventiv effekt. Det kan antas att vissa brott</P> <P class="p319 ft4">som annars skulle ha begåtts över huvud taget inte genomförs därför att risken för upptäckt bedöms som större än tidigare.</P> <P class="p320 ft20"><SPAN class="ft41">6.10</SPAN><SPAN class="ft57">Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män</SPAN></P> <P class="p321 ft4">Förslaget är könsneutralt utformat och gäller lika för såväl kvinnor som män.</P> <P class="p121 ft4">Som utredningen redogjort för visar studier inga betydande skillnader i kvinnors och mäns benägenhet att slå larm om missförhållanden. Vissa skillnader kan dock urskiljas i hur kvinnor och män behandlas efter ett larm. Kvinnor i mansdominerade arbetsmiljöer behandlas generellt sett sämre efter larm än män. I arbetsmiljöer med en jämn könsfördelning förefaller inte kvinnor behandlas sämre än män och på kvinnodominerade arbetsplatser förefaller kvinnor behandlas bättre än män. Forskning visar också att könsrelationer på arbetsplatser kan ha en viss betydelse för de missförhållanden som uppstår på arbetsplatser. Vidare har kvinnor i ledande ställning visats vara särskilt utsatta efter larm om missförhållanden eftersom dessa kvinnor bedöms utifrån starka manliga ledarnormer.</P> <P class="p157 ft4">Den nya lagen innebär ett särskilt skydd mot repressalier för bl.a. arbetstagare med tidsbegränsad anställning. Eftersom kvinnor är överrepresenterade bland arbetstagare med tidsbegränsad anställning bedömer regeringen att förslaget kan förväntas ha positiva effekter även i det avseendet.</P> <P class="p118 ft4">Regeringens bedömning är därför att den nya lagen kan förväntas få en viss effekt på jämställdheten mellan kvinnor och män.</P> <P class="p311 ft20"><SPAN class="ft41">6.11</SPAN><SPAN class="ft57">Övriga konsekvenser</SPAN></P> <P class="p321 ft4">Regeringens bedömning är att förslagen inte medför några övriga konsekvenser som påverkan på det kommunala självstyret, betydelse för sysselsättningen och offentlig service i olika delar av landet eller möjligheten att nå de integrationspolitiska målen.</P> <P class="p311 ft20"><SPAN class="ft41">6.12</SPAN><SPAN class="ft57">Ikraftträdande och informationsinsatser</SPAN></P> <P class="p299 ft4">Regeringen bedömer att de nya reglerna bör kunna träda i kraft den 1 januari 2017. Den nya lagen bör bli tillämplig i fråga om skadestånd med anledning av repressalier som vidtas efter ikraftträdandet.</P> <P class="p118 ft4">Information om lagändringarna kommer att ske på sedvanligt sätt. Regeringen bedömer inte att det behövs några ytterligare särskilda insatser i detta hänseende från det offentliga.</P> <P class="p322 ft4">93</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"> <TR> <TD class="tr35 td36"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2015/16:128 <SPAN class="ft16">7</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr35 td43"><SPAN class="p3 ft1">Författningskommentar</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p323 ft20"><SPAN class="ft41">7.1</SPAN><SPAN class="ft21">Förslaget till lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden</SPAN></P> <P class="p324 ft22">Lagens tillämpningsområde</P> <P class="p325 ft23">1 §</P> <P class="p219 ft4">Förslaget behandlas i avsnitt <NOBR>4.3.1–4.3.3</NOBR> och 4.3.5.</P> <P class="p99 ft4">Av <SPAN class="ft5">första stycket </SPAN>framgår att lagen ger ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Med ett särskilt skydd mot repressalier menas att lagen i vissa fall ger ett skydd utöver det skydd som kan följa av andra regler. Lagtexten innehåller en upplysning om att lagen inte begränsar det skydd som arbetstagaren kan ha på annan grund. Lagen tillämpas parallellt med andra regelverk, beroende på hur arbetstagaren väljer att föra sin talan i domstol. Lagen ska inte påverka tillämpningen av andra regelverk, t.ex. om anställningsskydd, skyldigheter att rapportera eller system för rapportering inom arbetsmiljölagstiftningen. Den ger inte någon självständig rätt att slå larm, och reglerar inte heller i övrigt arbetstagares rätt att yttra sig eller att avslöja exempelvis företagshemligheter. Lagen inskränker självfallet inte de rättigheter som följer av grundlagarna. Lagen begränsar inte heller arbetstagares befintliga möjligheter att vända sig till myndigheter, media, fackliga organisationer eller andra. Lagen gäller alltså parallellt med övriga regler som kan aktualiseras då arbetstagare slår larm om allvarliga missförhållanden. Den ska med andra ord inte motsatsvis förstås så att arbetstagare inte har något skydd alls vid uppgiftslämnande som av någon anledning inte faller under lagens kriterier.</P> <P class="p196 ft4">Av första stycket framgår också att lagen gäller arbetstagare. Se dock även 2 § där det framgår att den som utför arbete som inhyrd jämställs med arbetstagare under vissa förutsättningar. Lagen bygger på det civilrättsliga arbetstagarbegreppet. Med arbetstagare avses den som är att betrakta som sådan i enlighet med det arbetstagarbegrepp som kommer till uttryck vid tillämpningen av arbetsrättslig lagstiftning, t.ex. i Arbetsdomstolens praxis avseende lagen (1982:80) om anställningsskydd. Arbetstagarbegreppet betraktas som tvingande. Avtalets rubricering och parternas uppfattning om rättsförhållandena saknar avgörande betydelse. Det är i stället avtalets reella innebörd som är styrande. Den som genom lagstiftning uttryckligen förklarats inte vara att anse som arbetstagare omfattas däremot inte av lagen. Det gäller t.ex. vissa personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, se 7 § lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program. Inte heller den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453) ska i det sammanhanget anses som arbetstagare, se 4 kap. 6 § den lagen.</P> <P class="p256 ft4">Eftersom lagen gäller när arbetstagare slår larm är den inte tillämplig om någon inom verksamheten uttalar sig i egenskap av företrädare för</P> <P class="p12 ft4">94</P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p85 ft4">arbetsgivaren. Det avgörande är att det är en arbetstagare som slår larm. Sker ett uttalande i stället av arbetsgivaren, t.ex. ett bolag genom en företrädare för bolaget, är lagen inte tillämplig. Om en arbetstagares uttalande ska anses ha gjorts i egenskap av företrädare för arbetsgivaren eller inte får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.</P> <P class="p88 ft4">Med att slå larm kan avses både att arbetstagaren vänder sig utanför verksamheten med uppgifterna och att saken påtalas för arbetsgivaren. Att slå larm innebär något annat än att endast i förbigående nämna ett visst förhållande för någon annan. I själva begreppet att slå larm ligger att någon på ett tydligt sätt uppmärksammar någon annan på ett förhållande som kan uppfattas som ett missförhållande. Sådant som framförs i ett vanligt samtal anses alltså inte utgöra något larm, om inte avsikten har varit att just slå larm. En sådan avsikt måste dock kunna uppfattas av mottagaren av larmet.</P> <P class="p95 ft4">I begreppet slå larm ligger även en tidsaspekt såtillvida att det i vissa fall inte kan anses vara ett larm när en arbetstagare påtalar ett missförhållande som ligger längre tillbaka i tiden. Under begreppet faller dock i allmänhet situationer där arbetstagaren dröjer med att påtala ett missförhållande därför att arbetstagaren behövt tid för att överväga hur arbetstagaren bör agera eller valt att själv utreda vad som faktiskt har hänt. Detsamma gäller om arbetstagaren under en tid avvaktat för att se om arbetsgivaren självmant åtgärdar missförhållandet. Det kan även förekomma andra fall där arbetstagaren anses slå larm trots att det gått en inte obetydlig tid sedan arbetstagaren iakttagit missförhållandet. Utanför begreppet slå larm faller dock i allmänhet påtalanden av missförhållanden som ligger väldigt långt tillbaka i tiden och som vid tidpunkten för larmet närmast har ett historiskt intresse.</P> <P class="p94 ft4">I allmänhet faller ett påtalande av missförhållanden under begreppet slå larm även om arbetstagaren redan tidigare påtalat det aktuella missförhållandet. Ju fler gånger arbetstagaren påtalar samma missförhållande desto mer uttunnat blir dock larmmomentet. I något skede kan larmmomentet vara så uttunnat att det knappast längre kan anses vara fråga om ett larm.</P> <P class="p88 ft4">För att ett påtalande av missförhållanden ska anses utgöra ett larm i lagens mening ställs det inte några särskilda krav på att det förhållande som larmet avser verkligen har inträffat eller att arbetstagaren har något särskilt kunskapsunderlag i det avseendet, se nedan kommentaren till andra stycket. Det kan dock i ytterlighetsfall vara så att arbetstagarens påtalande av missförhållanden inte kan anses utgöra något larm över huvud taget om arbetstagaren uppenbart inser att uppgifterna om allvarliga missförhållanden är oriktiga. Frågan om ett påtalande av missförhållanden utgör ett larm eller inte får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.</P> <P class="p95 ft4">För att lagen ska vara tillämplig krävs därutöver att larmet gäller allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Begreppet i arbetsgivarens verksamhet rymmer, för det första, allt som förekommer inom ramen för själva verksamheten, det vill säga sådant som handlar om arbetsgivarens produktion, uppdrag, affärs- eller driftsförhållanden etc. Till arbetsgivarens verksamhet räknas också alla åtgärder med verksamhetsanknytning som vidtas av arbetsgivaren, företrädare för arbetsgivaren eller andra personer som deltar i verksamheten.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p91 ft4">95</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_96"> <P class="p92 ft4">Prop. 2015/16:128 Tillämpningen och efterlevnaden av bestämmelser av olika slag med</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">närmare krav på verksamheten är också förhållanden i arbetsgivares</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">verksamhet. Även arbetsmiljöfrågor och frågor som rör förhållandet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">mellan arbetsgivare och arbetstagare omfattas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Om en arbetstagare gör sig skyldig till ett brott som har koppling till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">arbetsgivarens verksamhet på det sätt som framgår ovan ska det anses</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">ske i arbetsgivarens verksamhet. Även en koppling till arbetsgivarens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">verksamhet på annat sätt, t.ex. genom att ett brott begås i arbetsgivarens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">lokal eller på arbetstid, kan omfattas. Ageranden som helt saknar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">samband med verksamheten faller däremot utanför.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Om det är fråga om ett missförhållande i arbetsgivarens verksamhet får</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">avgöras genom en bedömning i det enskilda fallet. Det kan då också ha</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">betydelse vilken typ av missförhållande det är fråga om.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4"><SPAN class="ft5">Andra stycket </SPAN>innehåller en definition av begreppet allvarliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">missförhållanden. Det kan vara fråga om missförhållanden av två olika</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">slag. För det första kan larmet avse brott med fängelse i straffskalan, för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">det andra kan det gälla något som anses utgöra ett därmed jämförligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">missförhållande i arbetsgivarens verksamhet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">Av andra stycket framgår också att det är tillräckligt att arbetstagaren</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">genom larmet framför konkreta misstankar om allvarliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">missförhållanden. Det innebär att bedömningen av om det är fråga om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">allvarliga missförhållanden utgår helt från arbetstagarens påståenden. Det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">har alltså inte någon betydelse för bedömningen av om ett larm avser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">allvarliga missförhållanden om ett brott verkligen har begåtts, eller vilket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">kunskapsunderlag arbetstagaren har. För att det särskilda skyddet mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">repressalier ska inträda krävs emellertid även att lagens övriga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft8">förutsättningar är uppfyllda. Enligt 7 § krävs vid externa larm t.ex. att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">arbetstagaren ska ha fog för påståendet om allvarliga missförhållanden.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">Skyddet mot repressalier gäller inte heller om arbetstagaren genom att slå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">larm själv gör sig skyldig till brott, se kommentaren till 8 §. Som framgår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">där innebär det att den arbetstagare som genom larmet gör sig skyldig till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">exempelvis förtal inte omfattas av lagens skydd.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p148 ft8">Med brott avses såväl brotten i brottsbalken som i andra författningar.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">Eftersom det räcker att fängelse ingår i straffskalan behöver det inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">framstå som sannolikt att fängelse skulle komma att utdömas vid en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">eventuell domstolsprocess. Även om resultatet av en eventuell brottmåls-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">process skulle bli en frikännande dom kan kravet vara uppfyllt.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p148 ft4">När det gäller brottsliga förfaranden omfattas till att börja med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">situationen att arbetstagaren genom larmet påstår att ett visst brott, med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">fängelse i straffskalan, har begåtts i arbetsgivarens verksamhet. Detta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">gäller, för det första, när arbetstagaren genom larmet beskriver något som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">objektivt faller in under en straffbestämmelse där fängelse ingår i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">straffskalan. Det krävs alltså inte att arbetstagarens påstående innefattar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">någon rubricering.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p148 ft4">Om arbetstagaren själv rubricerar något som ett visst brott kan det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">också omfattas, om det är ett brott med fängelse i straffskalan. Ett larm</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">om att det inom styrelsen i ett företag har förekommit förskingring av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td70"><SPAN class="p83 ft4">bolagets medel kan alltså utgöra ett larm om allvarliga missförhållanden.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">Detta gäller även om det inte anges närmare vad som förekommit eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td70"><SPAN class="p83 ft4">hur arbetstagaren kommit fram till den slutsatsen. En arbetstagare som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td45"><SPAN class="p84 ft4">96</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td70"><SPAN class="p83 ft4">slår larm kan emellertid inte förväntas ha några särskilda kunskaper om</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_97"> <P class="p12 ft4">straffrätt. Det kan därför inte ställas krav på att en eventuell brottsrubri- Prop. 2015/16:128 cering är korrekt. Därutöver kan även larm om misstänkta brott falla</P> <P class="p326 ft4">inom lagens tillämpningsområde. Att det ska vara fråga om konkreta misstankar innebär att vaga eller allmänna påståenden som innebär att brott kan ha begåtts i arbetsgivarens verksamhet inte ska falla inom lagens tillämpningsområde.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p10 ft4">Med därmed jämförliga missförhållanden avses att allvarlighetsgraden</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">i det här sammanhanget, det vill säga när de förekommer i arbetsgivarens</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft8">verksamhet, ska vara jämförbar med förfaranden som utgör brott med</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">fängelse i straffskalan. Det ska vara fråga om så kvalificerade</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">överträdelser av gällande normer och föreskrifter, eller så stora brister i</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">övrigt att missförhållandet objektivt sett kan betraktas som allvarligt. Vid</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">bedömningen ska hänsyn tas till graden av allmänintresse av att</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">missförhållandet kommer fram och kan åtgärdas. Därmed avses både</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft8">intresset av att uppgifterna offentliggörs och att missförhållandena</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">kommer arbetsgivaren eller en myndighet till del och därmed kan komma</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">att avhjälpas. Arbetsgivarens åtgärd att försöka städa undan bevis eller</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">dölja ett brott eller annat allvarligt missförhållande kan i sig kunna utgöra</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">ett allvarligt missförhållande. Mindre allvarliga eller bagatellartade</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">missförhållanden omfattas inte. Konflikter mellan arbetstagare, allmänna</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft8">missnöjesyttringar och liknande utgör normalt inte allvarliga</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">missförhållanden. Utifrån omständigheterna i det enskilda fallet kan dock</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">t.ex. samarbetsproblem utgöra allvarliga missförhållanden, t.ex. om de</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">innebär risker för liv och hälsa inom sjukvården. Andra exempel på vad</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">som kan omfattas är situationer då något rekvisit i en straffbestämmelse</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">inte är uppfyllt och förfarandet därför inte kan sägas avse brott, men det</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft8">ändå strider mot allmänt vedertagna normer eller kan medföra allvarliga</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">risker för något allmänt intresse.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p10 ft4">I det följande ges exempel på vad som kan utgöra sådana allvarliga</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">missförhållanden. De uppräknade kategorierna är inte avsedda att vara</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">uttömmande utan endast exemplifierande.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td76"><SPAN class="p3 ft5">Kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td76"><SPAN class="p3 ft8">Om det i arbetsgivarens verksamhet förekommer kränkningar av</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">enskildas grundläggande fri- och rättigheter kan sådana kränkningar ses</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">som allvarliga missförhållanden. Europadomstolens praxis och svenska</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">domstolars tillämpning av 2 kap. regeringsformen, tryckfrihets-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen kan utgöra ledning vid en</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">bedömning av om enskildas grundläggande fri- och rättigheter har</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">kränkts.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td76"><SPAN class="p3 ft5">Underlåtenhet att följa gällande föreskrifter</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td76"><SPAN class="p3 ft4">Ett allvarligt missförhållande kan bestå i att arbetsgivaren inte följer</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">gällande föreskrifter för verksamheten som meddelats av riksdagen,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">regeringen eller annan myndighet. Underlåtenhet att följa bindande</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">föreskrifter från EU kan också utgöra allvarliga missförhållanden.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">Sådana föreskrifter kan t.ex. utgöras av tekniska föreskrifter som anger</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">vilka egenskaper produkterna ska ha och hur de ska märkas för att få</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">säljas. Ett närliggande exempel är föreskrifter om hantering, införsel eller</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">utförsel av kemiska produkter. Ytterligare exempel är föreskrifter om</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td77"><SPAN class="p11 ft4">97</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td76"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p92 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p327 ft4">98</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p328 ft4">livsmedelshygien eller hygienföreskrifter för hälso- och sjukvården. Varje underlåtelse att följa gällande föreskrifter bör dock inte ses som ett allvarligt missförhållande. En bedömning av allvaret ska därför i det enskilda fallet göras i ljuset av föreskriftens syfte och konsekvensen av underlåtelsen. En faktor av betydelse vid denna bedömning kan vara om det är fråga om verksamhet för vilken det krävs tillstånd eller som är anmälningspliktig.</P> <P class="p129 ft5">Korruption</P> <P class="p329 ft4">Arbetstagare som slår larm om olika former av korruption ska ha ett särskilt skydd. Korrupta handlingar är i allmänhet kriminaliserade, men även fall av vad som kan kallas korrupt beteende som inte faller under det kriminaliserade området kan utgöra ett allvarligt missförhållande.</P> <P class="p76 ft5">Risker för liv, säkerhet och hälsa</P> <P class="p329 ft4">Det särskilda skyddet mot repressalier för arbetstagare som slår larm kan omfatta larm om förhållanden som innebär risker för liv, säkerhet och hälsa. Uppgifter om sådana missförhållanden kan avse t.ex. hälsorisker orsakade av livsmedel eller läkemedel. Fråga kan också vara om att arbetstagare inom transportsektorn påtalar brister i transportmedel, t.ex. skador på flygplan eller på tågräls. Sådana skador kan leda till allvarliga personskador och dödsfall om de inte åtgärdas. Det kan också handla om missförhållanden inom vården som påverkar patientsäkerheten. I många fall kan sådana risker förekomma utan att det är fråga om några brottsliga förhållanden. Ju akutare och allvarligare riskerna är desto allvarligare missförhållanden bör det vara fråga om.</P> <P class="p151 ft5">Skador och risker för skador på miljön</P> <P class="p329 ft4">Precis som med risker för liv, säkerhet och hälsa kan en verksamhet orsaka miljöskador eller innebära risker för sådana skador utan att något brott har begåtts. Ju allvarligare skadorna respektive akutare riskerna är desto allvarligare missförhållande är det fråga om. Helt bagatellartad inverkan på miljön eller risker för sådan inverkan ska dock inte anses utgöra något allvarligt missförhållande.</P> <P class="p191 ft5">Felaktigt eller obehörigt användande av allmänna tillgångar</P> <P class="p330 ft4">I många fall är ett förfarande där allmänna tillgångar hanteras på ett felaktigt eller obehörigt sätt kriminaliserat, men det kan också finnas fall då något brott inte förövats. Även sådana fall kan utgöra allvarliga missförhållanden.</P> <P class="p76 ft5">Regler till skydd för fungerande marknader</P> <P class="p329 ft4">På finansmarknadsområdet finns bestämmelser som kan leda till ingripande sanktioner, både mot enskilda personer och mot företag. Många regler på området syftar till att upprätthålla stabilitet, sundhet och ordning på finansmarknaden, t.ex. regler om s.k. kapitaltäckning hos kreditinstitut och om marknadsmissbruk. Överträdelser av sådana regler kan utgöra allvarliga missförhållanden. Det finns även andra regler som syftar till att konsumenter och andra investerare ska tillförsäkras ett</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_99"> <P class="p138 ft4">adekvat skydd i samband med att de gör investeringar på finans- Prop. 2015/16:128 marknaden, t.ex. om vilken information en bank ska lämna till sina</P> <P class="p139 ft4">kunder som vill investera i någon av bankens produkter. Syftet med dessa regler är att skapa förtroende för finansmarknaden och därigenom lägga grunden för goda investeringar för kunderna, men också för en god kapitalförsörjning för de företag som väljer att finansiera sig själva på finansmarknaden. I vart fall mer kvalificerade överträdelser av dessa regler, som sker med viss systematik eller berör en stor krets av t.ex. konsumenter, kan utgöra allvarliga missförhållanden. Även överträdelser av konkurrensreglerna och lagarna om offentlig upphandling kan utgöra allvarliga missförhållanden.</P> <P class="p129 ft5">Brott mot interna regler och principer</P> <P class="p146 ft4">Många företag har upprättat interna regler och principer i form av uppförandekoder, företagsetiska koder, interna reglementen och liknande. Allmänintresset av att brott mot interna regler avslöjas kan i många fall vara relativt svagt. Beroende på vad dessa interna principer föreskriver behöver det inte innebära något allvarligt missförhållande att bryta mot dem i sig självt. Principerna kan föreskriva en så hög moralisk standard att mindre avvikelser knappast kan anses vara något missförhållande. Samtidigt kan det finnas ett bredare intresse av att även brott mot interna regler avslöjas. Arbetstagare har t.ex. ett intresse av att interna regler som är gynnande för arbetstagarna följs. Även utomstående kan ha ett intresse av att interna regler och principer följs, t.ex. konsumenter eller ägare. Långtgående interna regler och principer kan tyda på att företaget gjort ett särskilt moraliskt åtagande, vilket kan ge företaget en konkurrensfördel. Ett agerande som i sig självt inte utgör något allvarligt missförhållande kan vara att bedöma strängare om det innebär att bolaget flagrant bryter mot interna principer och åtaganden om ett särskilt samhällsansvar, vilka tydligt gjorts kända för allmänheten. Utifrån omständigheterna kan brott mot interna regler och principer även utgöra ett allvarligt missförhållande.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft5">Oetiska förhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td76"><SPAN class="p3 ft4">Brottsliga förfaranden och ageranden som enligt vad som ovan anförts</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">kan utgöra allvarliga missförhållanden kan normalt också beskrivas som</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">oetiska förhållanden. Vad som uppfattas som oetiskt kan skilja sig från</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">person till person och variera med tiden. Moraluppfattningar kan</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">emellertid också vara mer eller mindre vedertagna i samhället. Förhåll-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">anden kan vara grovt stötande för en stor majoritet av allmänheten utan</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">att vara kriminaliserade. Det kan finnas ett allmänintresse av att oetiska</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">förhållanden avslöjas, som inte minst ligger i intresset av allmän</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">upplysning och en informerad samhällsdebatt om sådana förhållanden.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">Gravt oetiska förhållanden kan utgöra allvarliga missförhållanden.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">Däremot ska inte alla ageranden vara att anse som allvarliga</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">missförhållanden redan på den grunden att de kan uppfattas som oetiska.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">Enskilda arbetstagares personliga etiska övertygelser ska inte tillmätas</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">någon betydelse. Viss ledning för vad som enligt en allmängiltig</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td76"><SPAN class="p3 ft4">uppfattning utgör oetiska förhållanden fås genom de väl etablerade etiska</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td77"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p3 ft4">koder och regler som omnämns ovan.</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr17 td77"><SPAN class="p11 ft4">99</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td76"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_100"> <P class="p331 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p332 ft4">Även när det gäller andra allvarliga missförhållanden än brott är det tillräckligt med konkreta misstankar. Eftersom tillämpningsområdet i den här delen inte är lika väl avgränsat måste det i praktiken ställas ännu högre krav på konkretion än vid brottsliga förfaranden för att det ska vara möjligt att avgöra om det faller inom lagens tillämpningsområde. Misstankarna måste vara så konkreta att det är möjligt att avgöra om det är fråga om något som objektivt sett utgör ett allvarligt missförhållande. Bedömningen av det är fråga om ett allvarligt missförhållande ska göras utifrån en objektiv måttstock.</P> <P class="p333 ft4">Paragrafen har utformats med beaktande av synpunkter från <SPAN class="ft5">Lagrådet</SPAN>.</P> <P class="p334 ft23">2 §</P> <P class="p335 ft4">Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.4.</P> <P class="p332 ft4">Paragrafen innebär att lagen också är tillämplig på inhyrda arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i inhyrarens verksamhet. Bestämmelsen innebär att inhyrda arbetstagare kan ha ett särskilt skydd mot repressalier från inhyraren. När en inhyrd arbetstagare slår larm om allvarliga missförhållanden i inhyrarens verksamhet jämställs han eller hon med arbetstagare i förhållande till inhyraren. Det som sägs i lagen om arbetsgivare gäller då inhyraren. Om en inhyrd arbetstagare slår larm om missförhållanden i inhyrarens verksamhet ska alltså lagens bestämmelser tillämpas som om inhyraren vore arbetsgivare. Det är mot repressalier från inhyraren arbetstagaren skyddas, och det är inhyraren som blir skadeståndsskyldig. Vid ett externt larm är det till inhyraren som ett föregående internt larm ska ha gjorts. Att en anställd i ett bemanningsföretag som slår larm om allvarliga missförhållanden i bemanningsföretagets verksamhet kan ha ett skydd mot repressalier från bemanningsföretaget, det vill säga arbetsgivaren, följer direkt av att lagen är tillämplig på arbetstagare. I sådana fall är det arbetsgivaren och ingen annan som ska beaktas vid tillämpning av lagen. Det innebär att man inte kan låta olika verksamheter uppträda som arbetsgivare vid tillämpning av olika delar av lagen. En person har alltså inte något särskilt skydd enligt lagen i förhållande till arbetsgivaren om larmet avser missförhållanden i inhyrarens verksamhet men det är arbetsgivaren som vidtar en repressalie.</P> <P class="p336 ft4">Av <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>framgår att med inhyrd avses en arbetstagare som lagen (2012:854) om uthyrning av arbetstagare är tillämplig på, det vill säga en arbetstagare som är anställd av ett bemanningsföretag i syfte att hyras ut, och som utför arbete under inhyrarens kontroll och ledning på det sätt som avses i den lagen. Med inhyrare avses detsamma som med kundföretag enligt den lagen.</P> <P class="p337 ft22">Avtals ogiltighet</P> <P class="p338 ft23">3 §</P> <P class="p335 ft4">Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.</P> <P class="p339 ft4">Av paragrafen framgår att lagen är tvingande, det vill säga att avtal är</P> <P class="p340 ft49">ogiltiga i den utsträckning som de upphäver eller inskränker arbets-</P> <P class="p12 ft4">100</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <P class="p138 ft4">tagares skydd mot repressalier enligt lagen. Det finns dock inte något Prop. 2015/16:128 hinder mot att ett avtal ger arbetstagare ett mer långtgående skydd än vad</P> <P class="p73 ft4">som följer av lagen.</P> <P class="p119 ft4">Det skydd lagen ger är en rätt till skadestånd om arbetstagaren drabbas av repressalier på grund av att arbetstagaren slagit larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet under vissa förutsättningar. Det är således detta skydd som inte får inskränkas eller upphävas. Lagen reglerar inte arbetstagares rätt att slå larm och inte heller rätten att kritisera arbetsgivaren eller att yttra sig i övrigt, se kommentaren till 1 §. Någon grund att ogiltigförklara ett avtal eller ett avtalsvillkor som reglerar exempelvis tystnadsplikt eller viss rätt att yttra sig följer alltså inte av bestämmelsen.</P> <P class="p313 ft22">Vad lagen skyddar mot</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft27">4 §</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td96"><SPAN class="p3 ft8">Förslaget behandlas i avsnitt 4.5.</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p10 ft4">Paragrafens <SPAN class="ft5">första stycke </SPAN>anger vad lagen skyddar mot. Skyddet består</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">i att arbetsgivaren inte får vidta repressalier mot arbetstagaren på grund</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p3 ft4">av att arbetstagaren slår larm om allvarliga missförhållanden i arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">givarens verksamhet. Vad som avses med att slå larm om allvarliga miss-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">förhållanden i arbetsgivarens verksamhet behandlas i kommentaren till</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p3 ft8">1 §. För att skyddet mot repressalier ska inträda ska arbetstagaren slå</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">larm internt, till sin arbetstagarorganisation eller externt enligt <NOBR>5–7</NOBR> §§.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">Av 8 § framgår att skyddet bortfaller om arbetstagaren genom att slå</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p3 ft4">larm gör sig skyldig till brott. Som framgår av 9 § är sanktionen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">skadestånd. Paragrafen är inte avsedd att ha några rättsverkningar utanför</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">lagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p10 ft8">Förbudet gäller repressalier. Det rör sig som utgångspunkt om samma</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">typer av åtgärder som omfattas av repressalieförbudet i 2 kap. 18 §</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">diskrimineringslagen (2008:567). Ledning kan också hämtas från det</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p3 ft4">tryck- och yttrandefrihetsrättsliga repressalieförbudet, såsom det utveck-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">lats i bl.a. praxis från Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslern.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">Som repressalier räknas bl.a. sådana mer ingripande åtgärder som</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p3 ft8">uppsägning, avskedande och omplaceringar. Vidare omfattas även</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">fråntagande av arbetsuppgifter, orimligt hög arbetsbelastning, försämrade</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">förmåner, andra negativa förändringar av anställningsförhållandena,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p3 ft4">trakasserier, oberättigat dåliga vitsord, tillrättavisande utskällningar och</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">utfrysning på arbetsplatsen. Även andra förhållanden än de här nämnda</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">kan utgöra repressalier. Också underlåtelser från arbetsgivarens sida kan</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p3 ft8">vara repressalier. Exempel på detta är uteblivna löneökningar. Om</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">arbetsgivarens väckande av talan mot arbetstagaren, t.ex. med yrkande</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">om skadestånd enligt företagshemlighetslagen, kan anses utgöra en</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p3 ft4">repressalie på grund av larmet får avgöras utifrån omständigheterna i det</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">enskilda fallet. Så skulle t.ex. kunna vara fallet om talan är uppenbart</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">ogrundad.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p10 ft4">Det räcker att en åtgärd kan leda till negativa konsekvenser för</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagaren för att det ska vara fråga om en repressalie. Det räcker</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">alltså att det finns en risk för att ogynnsamma effekter uppstår. Risken</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p3 ft4">behöver inte ha realiserats. Som exempel kan nämnas att arbetsgivaren</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr4 td45"><SPAN class="p11 ft4">101</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td96"><SPAN class="p3 ft53">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_102"> <P class="p341 ft4">Prop. 2015/16:128 genomför en negativ förändring av anställningsförhållandena som är avsedd att börja gälla ett visst datum men arbetstagaren aldrig arbetar under de förhållandena eftersom han eller hon väljer att avsluta anställningen dessförinnan.</P> <P class="p342 ft4">Endast repressalier mot arbetstagaren omfattas av bestämmelsen. Lagen innebär alltså inte något skydd mot att någon annan än arbetstagaren drabbas av repressalier, såvida inte en viss åtgärd också kan anses leda till negativa konsekvenser för arbetstagaren.</P> <P class="p342 ft4">Lagen ger endast skydd mot repressalier som vidtas på grund av att arbetstagaren slår larm. Med det avses att det ska finnas ett orsakssamband mellan det förhållandet att arbetstagaren slår larm och repressalien. Vid bedömningen av om det finns ett orsakssamband i ett enskilt fall kan ledning hämtas både från det diskrimineringsrättsliga och det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga repressalieförbudet.</P> <P class="p343 ft4">Förbudet innebär inte någon begränsning i arbetsgivarens möjlighet att vidta åtgärder mot arbetstagaren på andra grunder. Exempelvis finns det möjlighet för arbetsgivaren att vidta åtgärder mot en arbetstagare på grund av sådant som förekommit vid sidan av ett larm om allvarliga missförhållanden. Så kan vara fallet om det i samband med larmet lämnas hotfulla eller nedsättande uppgifter om andra personer, t.ex. kollegor. De eventuella åtgärder som då får vidtas ska vara sådana som följer just av de hotfulla eller nedsättande uppgifterna, inte av larmet som sådant. Man kan också tänka sig fall då en arbetstagare påtalar missförhållanden så frekvent att det inkräktar på arbetstagarens förutsättningar att fullgöra sina arbetsuppgifter, eller innebär en orimlig belastning på arbetsgivarens verksamhet. Det kan, utifrån omständigheterna, då vara så att lagen inte ger arbetstagaren något särskilt skydd mot åtgärder som arbetsgivaren vidtar på grund av dessa förhållanden, så länge åtgärden inte kan anses vidtas på grund av att arbetstagaren slår larm enligt lagen.</P> <P class="p344 ft4">Det är inte nödvändigt att processen att slå larm är helt avslutad när arbetsgivaren vidtar åtgärden. En arbetstagare kan alltså vara skyddad mot repressalier även om larmhandlingen inte är avslutad när repressalieåtgärden vidtas.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p345 ft4"><SPAN class="ft5">Andra stycket </SPAN>innebär att den som i arbetsgivarens ställe har rätt att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p317 ft4">besluta i frågor som rör arbetstagaren ska likställas med arbetsgivaren</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">vid tillämpningen av repressalieförbudet i första stycket. Innebörden är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">att om en arbetsgivare på något sätt delegerat sin beslutanderätt eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p317 ft4">arbetsgivarfunktion till någon anställd är den anställdes agerande att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">likställa med arbetsgivarens handlande. Detsamma gäller handlande av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">personer som getts en ledande ställning över andra och vars beslut,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p317 ft4">inflytande och bedömningar direkt kan påverka arbetsförhållandena eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">villkoren för en arbetstagare. Bestämmelsen motsvarar 2 kap. 1 § tredje</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">stycket diskrimineringslagen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr35 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr35 td95"><SPAN class="p317 ft22">Olika sätt att slå larm</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td95"><SPAN class="p317 ft23">Interna larm</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td95"><SPAN class="p317 ft27">5 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td48"><SPAN class="p11 ft4">102</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td95"><SPAN class="p317 ft4">Förslaget behandlas i avsnitt 4.6.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_103"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p10 ft4">Av paragrafen framgår under vilka förutsättningar en arbetstagare har</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p11 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">skydd mot repressalier vid larm som görs internt.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p10 ft8">Interna larm kan ske direkt till arbetsgivaren. Interna larm kan också</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">ske till en representant för arbetsgivaren. Det kan röra sig om någon i den</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">krets som enligt 4 § likställs med arbetsgivaren vid tillämpning av</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">repressalieförbudet, det vill säga någon som i arbetsgivarens ställe har</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">rätt att besluta i frågor som rör arbetstagaren, exempelvis någon som står</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">i chefsposition i förhållande till arbetstagaren. Det räcker dock att det är</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">fråga om en person i verksamheten som har möjlighet att påverka eller</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">besluta i den fråga som larmet rör.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p10 ft4">Interna larm kan också ske genom att arbetstagaren slår larm genom att</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">använda sig av interna rutiner för rapportering av missförhållanden som</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">gäller hos arbetsgivaren. Med interna rutiner för rapportering menas alla</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">sätt att lämna uppgifter om missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">som anvisats av arbetsgivaren och som av arbetsgivaren gjorts kända för</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagaren. Det räcker att rutinen gjorts känd för den arbetstagare som</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">slår larm. Rutinen behöver inte ha gjorts känd skriftligen eller annars på</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">något särskilt sätt. Det ställs inte heller några formella krav på vad en</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">sådan rutin ska innebära. Rutinen behöver inte ha getts någon särskild</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">benämning av arbetsgivaren. Rutinen kan innebära att uppgifter om</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">missförhållanden ska lämnas till närmaste chef. Rutinen kan också vara</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">ett mer sofistikerat system, och kan innebära att uppgifterna ska lämnas</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">till någon enhet utanför verksamheten, t.ex. till en advokatbyrå. Rutinen</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">kan alltså, förutom rapportering av allvarliga missförhållanden, också</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">vara tillämplig på rapportering av uppgifter av annat slag. Rutinen</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">behöver således inte vara begränsad till rapportering av sådana allvarliga</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">missförhållanden som avses i lagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p10 ft4">Med interna rutiner för rapportering avses också rutiner som gäller på</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">en arbetsplats enligt ett kollektivavtal.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p10 ft4">Även sådana interna rutiner som ska finnas på arbetsplatsen enligt lag</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">omfattas. Som exempel kan nämnas sådana rapporteringssystem som</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">kreditinstitut är skyldiga att tillhandahålla för anställda som vill göra</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">kreditinstitutets verksamhet, se 6 kap. 2 a § lagen (2004:297) om bank-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">och finansieringsrörelse.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p10 ft4">Ett ytterligare exempel är systemet med skyddsombud enligt arbets-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">miljölagen. För att ett larm om ett allvarligt missförhållande till ett</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">skyddsombud ska anses utgöra ett internt larm krävs emellertid att larmet</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">avser förhållanden som omfattas av skyddsombudets uppgifter enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">arbetsmiljölagen.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p10 ft4">Det förhållandet att det finns en eller flera interna rutiner för larm</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">innebär inte att en arbetstagare inte kan få ett särskilt skydd mot</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">repressalier om arbetstagaren väljer att vända sig direkt till arbetsgivaren</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">eller en representant för denne i stället för att använda den upprättade</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">rutinen.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p10 ft4">Paragrafen har utformats i enlighet med synpunkter från <SPAN class="ft5">Lagrådet</SPAN>.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td40"><SPAN class="p3 ft23">Larm till arbetstagarorganisation</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td40"><SPAN class="p3 ft27">6 §</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td40"><SPAN class="p3 ft4">Förslaget behandlas i avsnitt 4.7.</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p11 ft4">103</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_104"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p67 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p18 ft4">Av paragrafen framgår att en arbetstagare har skydd mot repressalier</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">vid larm som görs genom att arbetstagaren vänder sig till sin</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p80 ft8">arbetstagarorganisation. Med arbetstagarorganisation avses här</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">detsamma som enligt 6 § lagen (1976:580) om medbestämmande i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft33">arbetslivet, dvs. en sådan sammanslutning av arbetstagare som enligt sina</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p80 ft4">stadgar ska tillvarata arbetstagarnas intressen i förhållandet till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">arbetsgivaren. Larmet kan ske till en lokal eller central arbetstagar-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">organisation. Det kan ske genom att uppgifterna lämnas till någon som är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p80 ft8">formellt behörig att företräda organisationen. Det räcker dock med att det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">är fråga om en person inom organisationen som har möjlighet att agera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">på uppgifterna. Det kan t.ex. vara fråga om en facklig förtroendeman.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p18 ft4">Det ska vara fråga om arbetstagarens egen arbetstagarorganisation.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">Arbetstagaren ska alltså vara medlem i den arbetstagarorganisation dit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">han eller hon vänder sig för att få ett särskilt skydd mot repressalier</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p80 ft8">under de förutsättningar som anges i bestämmelsen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p18 ft4">Det förhållandet att arbetstagare kan få ett särskilt skydd mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">repressalier vid larm om allvarliga missförhållanden till arbetstagar-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p80 ft4">organisationen innebär inte någon begränsning i de möjligheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">arbetstagare i dag har att vända sig dit eller i organisationens möjligheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">att agera. Lagen hindrar alltså inte en arbetstagare från att exempelvis</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p80 ft8">rådgöra med sitt förbund i frågan om en situation är sådan att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">arbetstagaren bör larma eller inte.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td98"><SPAN class="p80 ft23">Externa larm</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td98"><SPAN class="p80 ft23">7 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td98"><SPAN class="p80 ft4">Förslaget behandlas i avsnitt 4.8.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p18 ft4">I <SPAN class="ft5">första stycket </SPAN>anges vad som avses med externa larm, nämligen larm</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">som görs genom att en arbetstagare offentliggör uppgifter eller lämnar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">uppgifter för offentliggörande, eller vänder sig till en myndighet. I</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p80 ft8">paragrafen anges också vad som krävs för att arbetsgivaren ska ha ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">särskilt skydd mot repressalier vid externa larm. Punkterna 1) och 2) i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">bestämmelsen är kumulativa på så sätt att båda måste vara uppfyllda för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p80 ft4">att arbetstagaren ska ges skydd mot repressalier enligt lagen vid externa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">larm. I punkten 1) anges två alternativa förutsättningar, punkterna a)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">respektive b).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p18 ft4">Med offentliggörande av uppgifter avses att arbetstagaren själv t.ex.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">publicerar uppgifterna i något medium. Vidare omfattas ett lämnande av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">uppgifter för offentliggörande, dvs. till någon som kan tänkas publicera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p80 ft4">uppgifterna eller annars göra dem kända genom offentliggörande.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">Kretsen av dem som kan ta emot uppgifterna omfattar i stort sett alla</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">personer i en kedja som kan leda fram till att uppgiften får spridning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p80 ft4">bland allmänheten. Det saknar betydelse om något offentliggörande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">sedan faktiskt kommer till stånd. Tolkningen av begreppet lämna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">uppgifter för offentliggörande anknyter till vad som gäller enligt 2 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p80 ft4">andra stycket lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Det är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">emellertid inte arbetstagarens avsikt som är avgörande för bedömningen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">Det avgörande är här i stället om uppgiftslämnandet kan anses vara ägnat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td98"><SPAN class="p80 ft4">att leda till offentliggörande. Så är fallet om det sker till en person som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td97"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td98"><SPAN class="p80 ft4">kan tänkas direkt eller indirekt föra uppgiften vidare. Det kan röra sig om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td97"><SPAN class="p346 ft4">104</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td98"><SPAN class="p80 ft4">exempelvis publicister, tidningsredaktioner och nyhetsbyråer, liksom om</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p85 ft4">miljörörelser, politiska partier, folkvalda personer, andra ideella sammanslutningar och enskilda opinionsbildare. Den personkrets som kan ta emot informationen begränsas i praktiken endast av det förhållandet att uppgiftslämnandet ska vara ägnat att leda till att uppgiften kommer till allmän kännedom. Så är i allmänhet inte fallet när en uppgift lämnas endast till en konkurrerande näringsidkare.</P> <P class="p88 ft4">Det kan uppkomma gränsdragningssituationer t.ex. när uppgifter lämnas på en blogg eller i andra sociala medier. I dessa fall får det prövas om förfarandet i det enskilda fallet – med avseende främst på mottagarna av uppgifterna – innebär ett offentliggörande eller i vart fall ett uppgiftslämnande på ett sätt som kan anses vara ägnat att leda till att uppgifterna kommer till allmän kännedom.</P> <P class="p88 ft4">Externa larm kan också ske genom att en arbetstagare vänder sig till en myndighet. Med myndigheter avses i detta sammanhang samtliga statliga och kommunala myndigheter. Det spelar inte någon roll om myndigheten har behörighet att behandla just de frågor som larmet rör.</P> <P class="p87 ft4">Andra externa larm än sådana som sker genom offentliggörande eller till en myndighet omfattas inte av det särskilda skydd mot repressalier som lagen ger.</P> <P class="p87 ft4">Av 6 § framgår att arbetstagaren kan ha ett särskilt skydd mot repressalier vid larm till sin fackliga organisation.</P> <P class="p87 ft4"><SPAN class="ft5">Punkten 1) </SPAN>behandlar förhållandet mellan interna och externa larm, och innebär att som utgångspunkt måste en arbetstagare slå larm internt först. Punkten innehåller två alternativ, punkterna a) och b), varav ett måste vara uppfyllt för att det särskilda skyddet ska kunna inträda vid externa larm.</P> <P class="p88 ft4"><SPAN class="ft5">Punkten a) </SPAN>behandlar situationen att arbetstagaren först slagit larm internt. Med att slå larm internt avses här detsamma som i 5 §, se kommentaren till den paragrafen.</P> <P class="p87 ft4">En ytterligare förutsättning är att arbetsgivaren inte vidtar skäliga åtgärder med anledning av det interna larmet. Arbetsgivaren anses ha vidtagit skäliga åtgärder om arbetsgivaren, sedan saken påtalats av arbetstagaren, på ett seriöst sätt agerat för att komma till rätta med missförhållandena. Är sakförhållandena oklara kan det ankomma på arbetsgivaren att utreda vad som hänt. Om det finns mer eller mindre självklara möjliga åtgärder att vidta ankommer det på arbetsgivaren att vidta dessa, i annat fall får arbetstagaren särskilt skydd mot repressalier vid ett externt larm. Ibland kan det vara befogat att ställa högre krav på arbetsgivaren.</P> <P class="p95 ft4">I att skäliga åtgärder ska vidtas ligger också att de ska vidtas inom skälig tid. Vilken tid som kan anses vara skälig kan variera beroende på missförhållandets art och om det föreligger fara i dröjsmål. Om det finns mer akuta risker för liv, hälsa eller säkerhet kan högre krav ställas på hur snabbt åtgärderna ska vidtas.</P> <P class="p88 ft4">Bedömningen av vad som är skäliga åtgärder avgörs med utgångspunkt i omständigheterna i varje enskilt fall. En faktor som påverkar är vilken information arbetsgivaren fått genom larmet. Om ett internt larm har skett till ett skyddsombud får arbetsgivarens åtgärder bedömas utifrån vilka uppgifter skyddsombudet lämnat till arbetsgivaren eller dennes representant.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p347 ft4">105</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_106"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p124 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">I den utsträckning som är skälig ska arbetsgivaren också informera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagaren om i vilken omfattning åtgärder vidtas. Vad som är skäligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">att återrapportera avgörs med utgångspunkt i omständigheterna i varje</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">enskilt fall. När det är fråga om särskilt känsliga uppgifter bör det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">exempelvis kunna räcka med övergripande information. Om det inte är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">möjligt för arbetsgivaren att informera arbetstagaren om vilka åtgärder</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">som vidtagits behöver någon information inte heller lämnas. Det kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">gälla om arbetstagarens identitet inte är känd för arbetsgivaren eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">någon som företräder denne.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">Har arbetstagaren slagit larm internt och arbetsgivaren underlåtit att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">vidta skäliga åtgärder, kan alltså arbetstagaren vara skyddad mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">repressalier vid ett externt larm. Detsamma gäller om arbetsgivaren</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">vidtagit skäliga åtgärder, men inte i skälig utsträckning informerat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagaren om det. Vidare kan han eller hon vara skyddad om det inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">finns några skäliga åtgärder att vidta men arbetsgivaren inte informerat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">om det trots att det hade varit skäligt. Om arbetsgivaren även efter det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">externa larmet underlåter att vidta skäliga åtgärder kan arbetstagaren vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">skyddad mot repressalier även vid ett nytt externt larm om samma</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">missförhållanden.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">Enligt <SPAN class="ft5">punkten b) </SPAN>kan arbetstagaren ha ett särskilt skydd mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">repressalier vid externa larm i andra fall än som avses i punkten a). För</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">detta krävs att arbetstagaren av något annat skäl hade befogad anledning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">att slå larm externt. Särskilt skydd mot repressalier kan alltså enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">punkten b) gälla om arbetstagaren slår larm externt direkt.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p10 ft4">Arbetstagaren kan ha befogad anledning att slå larm externt, utan att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">först ha slagit larm internt, om det är fara i dröjsmål och det finns en akut</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">fara för liv, hälsa eller säkerhet. Detsamma kan gälla om det rör sig om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">mycket allvarliga missförhållanden. Det kan t.ex. handla om mycket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">allvarlig ekonomisk brottslighet, grova överträdelser av miljöskydds-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">lagstiftningen, eller annan grov brottslighet. En liknande bedömning kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">göras i fall då arbetstagaren har en särskild anledning att misstänka att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagaren skulle drabbas av repressalier om arbetstagaren vänder sig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">till arbetsgivaren med uppgifter om allvarliga missförhållanden, t.ex. på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">grund av arbetsgivarens tidigare agerande i liknande situationer. Även</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">om det är den person som arbetstagaren ska påtala ett eventuellt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">missförhållande för som är den som är ansvarig för missförhållandet kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagaren ha befogad anledning att slå larm externt direkt. Det kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">t.ex. vara arbetsgivaren själv, om arbetsgivaren är en fysisk person, som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">begått brott. Befogad anledning att slå larm externt direkt kan också</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">finnas i andra situationer när det inte är rimligt att kräva att arbetstagare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">slår larm internt först. Som exempel kan nämnas att en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft33">arbetstagarorganisation påtalat missförhållandet för arbetsgivaren utan att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">denne agerat, jfr AD 1994 nr 79. En arbetstagare som först slagit larm till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">sin arbetstagarorganisation kan alltså ha befogad anledning att vända sig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">externt om dessa förutsättningar är uppfyllda. I vissa fall kan det ha</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">betydelse för bedömningen till vem arbetstagaren vänder sig med ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">externt larm. Om det finns risk för att arbetsgivaren förstör bevisning kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">det utgöra befogad anledning att vända sig till en mottagare som har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">möjlighet att ingripa eller på något sätt närmare undersöka förhållandena,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td99"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">exempelvis en tillsynsmyndighet. Även det förhållande att en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td99"><SPAN class="p125 ft4">106</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td79"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare har skyldighet att fullgöra en rapporteringsskyldighet kan</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_107"> <P class="p138 ft4">utgöra befogad anledning att vända sig externt, om det sker till den Prop. 2015/16:128 myndighet där rapporteringsskyldigheten ska fullgöras.</P> <P class="p121 ft4">De förhållanden som ger arbetstagaren befogad anledning att slå larm externt ska föreligga vid tidpunkten för larmet.</P> <P class="p119 ft4">I <SPAN class="ft5">punkten 2) </SPAN>anges vilken grad av säkerhet som krävs utifrån det för arbetstagaren befintliga kunskapsunderlaget för att det påstående om allvarliga missförhållanden som arbetstagaren framför genom larmet är riktigt. Enligt bestämmelsen krävs det att arbetstagaren har fog för påståendet<SPAN class="ft5">.</SPAN></P> <P class="p118 ft4">Frågan om det finns fog avgörs utifrån en objektiv måttstock med utgångspunkt i det underlag arbetstagaren har när larmet genomförs. Ogrundade eller enbart löst grundade misstankar räcker inte. Det ställs dock inte några särskilda krav på att arbetstagaren vidtar undersökningar och kontroller för att säkerställa att uppgifterna är riktiga. Inte heller ställs det krav på arbetstagaren att bedöma om förutsättningarna för särskilt skydd mot repressalier är uppfyllda.</P> <P class="p118 ft4">Följande exempel kan ges. En arbetstagare har iakttagit vissa omständigheter som får arbetstagaren att tro att arbetsgivaren grävt ned tunnor med gift i. Arbetstagaren har sett hur omärkta tunnor grävts ned nattetid. Arbetstagaren har dessförinnan hört arbetsgivaren säga till någon att gifttunnor skulle grävas ned. Arbetstagaren har också sett att gifttunnor försvunnit från lagret. Arbetstagaren slår larm om att gifttunnor grävts ned. Det är frågan om ett larm om ett allvarligt missförhållande. Det bör röra sig om att ett brott, med fängelse i straffskalan, har begåtts. Det påstående om allvarliga missförhållanden som fogbedömningen ska avse handlar om att gifttunnor grävts ned. Fogbedömningen utgår från det kunskapsunderlag arbetstagaren faktiskt hade, dvs. vad arbetstagaren hört och sett. I exemplet består kunskapsunderlaget av att arbetstagaren har sett hur omärkta tunnor grävts ned nattetid, att arbetstagaren hört arbetsgivaren säga till någon att gifttunnor skulle grävas ned och att arbetstagaren sett att gifttunnor försvunnit från lagret. I exemplet har arbetstagaren haft fog för uppfattningen att det påstående om allvarliga missförhållanden som larmet avsåg, nämligen att gifttunnor grävts ned, var riktigt.</P> <P class="p239 ft4">Exemplet kan varieras på följande sätt. Arbetstagaren slår larm på samma kunskapsunderlag men påstår inte i larmet att gifttunnor faktiskt har grävts ned. I stället uppger sig arbetstagaren inte vara helt säker på uppgifterna, men framhåller att det finns tecken som med viss styrka talar för att företaget grävt ned gifttunnor. Även i detta fall slår arbetstagaren larm om ett allvarligt missförhållande, eftersom det genom larmet framförs konkreta misstankar om brott med fängelse i straffskalan (jämför kommentaren till 1 § andra stycket). Det påstående om allvarliga missförhållanden som fogbedömningen ska avse handlar här om att gifttunnor kan misstänkas ha grävts ned. Även här utgår fogbedömningen från det kunskapsunderlag arbetstagaren faktiskt hade. Även i detta exempel har arbetstagaren haft fog påståendet om allvarliga missförhållanden, dvs. att gifttunnor kunde misstänkas ha grävts ned.</P> <P class="p348 ft4">Paragrafen har utformats med beaktande av synpunkter från <SPAN class="ft5">Lagrådet</SPAN>.</P> <P class="p349 ft4">107</P> </DIV> <DIV id="page_108"> <P class="p331 ft22"><SPAN class="ft24">Prop. 2015/16:128 </SPAN>Undantag från skyddet vid brott</P> <P class="p350 ft23">8 §</P> <P class="p335 ft4">Förslaget behandlas i avsnitt 4.10.</P> <P class="p351 ft4">Av bestämmelsen framgår att undantag görs från lagens skydd mot repressalier om arbetstagaren gör sig skyldig till brott genom att slå larm i ett visst fall. Med brott avses såväl brotten i brottsbalken som i specialstraffrätten, oavsett straffskala. Exempel på brott som kan begås genom en larmhandling är brott mot rikets säkerhet och andra brott riktade mot staten (t.ex. spioneri, högförräderi, uppvigling, vårdslöshet med hemlig uppgift eller obehörig befattning med hemlig uppgift), brott mot författningsreglerad tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken, hot- och hetsbrott (t.ex. övergrepp i rättssak, olaga hot, hot mot tjänsteman eller hets mot folkgrupp) och ärekränkningsbrott (förtal och förolämpning).</P> <P class="p352 ft4">Det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att arbetstagaren har begått ett brott genom larmet. Beviskravet är detsamma som tillämpas när det i en uppsägningstvist uppkommer fråga om arbetstagaren gjort sig skyldig till brott. Beviskravet är alltså inte lägre än det beviskrav som skulle ställas i motsvarande brottmål (se AD 1995 nr 121, AD 2003 nr 93 och AD 2005 nr 97). Har frågan om arbetstagaren gjort sig skyldig till brott prövats i en lagakraftvunnen dom tillmäts domen normalt betydande bevisverkan (se t.ex. AD 1984 nr 83 och AD 2004 nr 2).</P> <P class="p353 ft22">Skadestånd</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft23">9 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td95"><SPAN class="p317 ft4">Förslaget behandlas i avsnitt 4.9.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p345 ft8">Av bestämmelsen framgår att sanktionen vid brott mot repressalie-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">förbudet i 4 § är skadestånd. Det är bara arbetsgivaren som kan bli skade-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">ståndsskyldig enligt bestämmelsen, och det gäller även när repressalien</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p317 ft8">vidtagits av någon som ska likställas med arbetsgivaren. Någon</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">skadeståndsskyldighet kan däremot inte med stöd av lagen uppkomma</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">för arbetstagaren eller för någon annan som skulle kunna anses delaktig i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p317 ft4">repressalien mot arbetstagaren.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p345 ft4">Skadeståndsskyldigheten omfattar till att börja med den förlust som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">uppkommer. Därmed avses s.k. ekonomiskt skadestånd av motsvarande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p317 ft8">slag som regleras i bl.a. 38 § anställningsskyddslagen. Det ekonomiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft33">skadeståndet är avsett att täcka den ekonomiska förlust som arbetstagaren</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">har lidit till följd av repressalien. Genom det ekonomiska skadeståndet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p317 ft4">ska arbetstagaren försättas i samma situation som om arbetsgivaren inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">vidtagit repressalien. Skadeståndsskyldigheten omfattar också den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">kränkning som repressalien innebär, dvs. allmänt skadestånd eller ideellt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p317 ft8">skadestånd av motsvarande slag som regleras i bl.a. 38 § anställnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">skyddslagen. Storleken på det allmänna skadeståndet är, liksom enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">t.ex. 38 § anställningsskyddslagen, beroende på omständigheterna i det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p317 ft4">enskilda fallet. Vid bedömningen kan arbetstagarens agerande beaktas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p345 ft4">Av <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>framgår att det skadestånd en arbetstagare högst kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td48"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td95"><SPAN class="p317 ft4">få avseende ersättning för förlust är begränsat om talan förs med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr17 td48"><SPAN class="p11 ft4">108</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td95"><SPAN class="p317 ft8">anledning av uppsägning eller avskedande eller annat förfarande som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td95"><SPAN class="p3 ft6">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_109"> <P class="p138 ft4">omfattas av anställningsskyddslagen. Detta gäller oavsett om anställ- Prop. 2015/16:128 ningsskyddslagen är direkt tillämplig på arbetstagaren i fråga eller inte.</P> <P class="p139 ft4">Begränsningen motsvarar vad som gäller enligt 38 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen.</P> <P class="p119 ft4">Enligt <SPAN class="ft5">tredje stycket </SPAN>kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort, om det är skäligt. Denna möjlighet till jämkning av skadestånd motsvarar vad som gäller enligt t.ex. 38 § anställningsskyddslagen. Jämkning kan ske av såväl ekonomiskt som allmänt skadestånd. Jämkning kan innebära att skadeståndet sätts ned eller att skadeståndsskyldigheten helt bortfaller. Vid prövningen av om jämkning bör ske kan praxis avseende 38 § anställningsskyddslagen ge vägledning. Det kan alltså beaktas t.ex. att arbetstagaren själv medverkat till den uppkomna situationen och att arbetsgivaren snabbt vidtar rättelse.</P> <P class="p313 ft22">Bevisbörda</P> <P class="p354 ft23">10 §</P> <P class="p145 ft4">Förslaget behandlas i avsnitt 4.11.4.</P> <P class="p119 ft4">Bevisregeln är utformad efter mönster av 6 kap. 3 § diskrimineringslagen. Den är uppdelad i ett första led där bevisbördan ligger på arbetstagaren och ett andra led där bevisbördan övergått på arbetsgivaren. Det rör sig, som framgår av NJA 2006 s. 170, om en presumtionsregel. Arbetstagaren ska för sin del visa omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon blivit utsatt för repressalier av arbetsgivaren på grund av larmet. Sådana omständigheter kan exempelvis bestå i att arbetsgivaren behandlat arbetstagaren mindre förmånligt än dennes kollegor där situationerna är helt jämförbara, med undantag för att den arbetstagare som anser sig utsatt för en repressalie har slagit larm. Om arbetstagaren lyckas med det skapas en presumtion för att arbetstagaren har blivit utsatt för en repressalie i strid med lagen. Arbetsgivaren måste då motbevisa presumtionen för att undgå skadeståndsskyldighet.</P> <P class="p355 ft22">Rättegången</P> <P class="p354 ft23">11 §</P> <P class="p145 ft4">Förslaget behandlas i avsnitt <NOBR>4.11.1–4.11.2</NOBR></P> <P class="p119 ft4">Paragrafens <SPAN class="ft5">första stycke </SPAN>anger vilka processuella regler som ska tillämpas vid tvister enligt lagen. Mål om tillämpning av lagen ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.</P> <P class="p121 ft4">I <SPAN class="ft5">andra stycket </SPAN>finns en bestämmelse som gäller för mål där inhyrda arbetstagare för talan.</P> <P class="p121 ft4">I <SPAN class="ft5">tredje stycket </SPAN>finns hänvisningar till preskriptionsreglerna i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Att bestämmelserna i medbestämmandelagen ska tillämpas innebär i huvudsak följande. Om en arbetstagare är medlem av en arbetstagarorganisation ska organisationen påkalla förhandling inom fyra månader efter att den fått kännedom om den omständighet som yrkandet hänför sig till, det vill säga repressalien,</P> <P class="p12 ft48">men senast inom två år efter det att omständigheten inträffat. Talan ska</P> <P class="p356 ft4">109</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <P class="p357 ft4">Prop. 2015/16:128 därefter väckas inom tre månader efter att förhandlingen avslutats. Om organisationen missat att påkalla förhandling respektive väcka talan inom någon av dessa tidsfrister, får arbetstagaren själv väcka talan inom en månad efter att fristen löpt ut.</P> <P class="p358 ft4">Om en arbetstagare inte företräds av en organisation ska han eller hon väcka talan inom fyra månader efter det att han eller hon fått kännedom om den omständighet som yrkandet hänför sig till, det vill säga repressalien, men senast inom två år efter det att omständigheten inträffat.</P> <P class="p359 ft4">Om arbetstagaren utsätts för flera ingripanden från arbetsgivaren under en kortare eller längre tidsrymd kan dessa i vissa fall ses som led i en större repressalieåtgärd riktad mot arbetstagaren. I sådana fall ska preskriptionstiden inte börja löpa innan ingripandena upphör.</P> <P class="p360 ft4">Paragrafen har utformats med beaktande av synpunkter från <SPAN class="ft5">Lagrådet</SPAN>.</P> <P class="p361 ft20"><SPAN class="ft41">7.2</SPAN><SPAN class="ft21">Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)</SPAN></P> <P class="p362 ft23">36 kap. 4 §</P> <P class="p363 ft4">Förslaget behandlas i avsnitt 4.11.3.</P> <P class="p351 ft4">Ändringen innebär att det i mål om tillämpning av lagen (2016:000) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden gäller sekretess för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.</P> <P class="p364 ft4">Sekretessen kan även gälla uppgifter om andra än den som slagit larm.</P> <P class="p365 ft4">110</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p12 ft1">Sammanfattning av betänkandet (SOU 2014:31)</P> <P class="p191 ft20">En ny lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm</P> <P class="p166 ft22">Vad lagen ska innebära</P> <P class="p366 ft4">Utredningen föreslår att det ska införas en ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm. Den ska ge en rätt till skadestånd om arbetstagaren drabbas av repressalier som grundas på att arbetstagaren slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Lagen ska inte reglera inte arbetstagarens rätt att slå larm i sig eller rätten att kritisera arbetsgivaren eller annars yttra sig. Den ska inte heller begränsa den rätt som tillkommer var och en enligt grundlagarna eller enligt Europakonventionen, eller skyddet enligt annan reglering. Lagen ska gälla parallellt med övriga regler och är inte avsedd att påverka tillämpningen av dessa. Lagen gör skillnad mellan interna och externa larm.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p73 ft4">Bilaga 1</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p367 ft22">Larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet</P> <P class="p368 ft4">För ett stärkt skydd ska krävas att arbetstagarens agerande faller under begreppet att slå larm. Utanför lagens tillämpningsområde faller därmed bl.a. sådant som sägs i ett vanligt samtal där avsikten inte är att larma om något missförhållande. Vidare ska krävas att larmet avser allvarliga missförhållanden. Med detta avses förhållanden som skäligen kan misstänkas avse brott, på vilket fängelse kan följa, eller därmed jämförliga missförhållanden. Exempel på allvarliga missförhållanden kan vara kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, underlåtenhet att följa gällande föreskrifter, korruption, risker för liv, säkerhet och hälsa, skador och risker för skador på miljön, felaktigt användande av allmänna tillgångar, brott mot regler till skydd för fungerande marknader, brott mot interna regler och principer samt oetiska förhållanden. Det krävs också att larmet rör förhållanden i arbetsgivarens verksamhet.</P> <P class="p369 ft22">Interna larm och larm till arbetstagarorganisation</P> <P class="p368 ft4">För stärkt skydd vid interna larm och larm till arbetstagarorganisation ska endast krävas att det är fråga om ett larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft23">Vad som avses med interna larm</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td96"><SPAN class="p3 ft4">Med interna larm avses för det första att arbetstagaren vänder sig till</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p3 ft4">arbetsgivaren eller en representant för denne. Det krävs inte att personen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">formellt sett är företrädare för arbetsgivaren. Det räcker med att det är</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">fråga om en person i verksamheten som har möjlighet att påverka eller</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td96"><SPAN class="p3 ft8">besluta i den fråga som larmet rör eller som kan förväntas vidarebefordra</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">frågan till en sådan person. För det andra avses med interna larm att</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td96"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagaren använder sig av arbetsgivarens interna rutiner för rapport-</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr32 td45"><SPAN class="p11 ft4">111</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr28 td96"><SPAN class="p3 ft39">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p12 ft4">Bilaga 1</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p328 ft4">ering. Med interna rutiner menas alla sätt att lämna uppgifter om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet som anvisats av arbetsgivaren och som av arbetsgivaren gjorts kända för arbetstagaren. Det ska inte ställas några formella krav på vad en sådan rutin ska innebära.</P> <P class="p144 ft23">Vad som avses med larm till arbetstagarorganisation</P> <P class="p329 ft4">Med larm till arbetstagarorganisation avses att arbetstagaren vänder sig till en arbetstagarorganisation, där arbetstagaren är medlem och som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Det kan vara en lokal eller central arbetstagarorganisation. Larm kan göras till en person inom organisationen som har möjlighet att agera på uppgifterna eller som kan förväntas vidarebefordra frågan till en sådan person, t.ex. en facklig förtroendeman eller ett skyddsombud.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p340 ft22">Externa larm</P> <P class="p370 ft8">För stärkt skydd vid externa larm ska följande förutsättningar vara uppfyllda.</P> <P class="p371 ft4"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft45">Det ska vara fråga om ett larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.</SPAN></P> <P class="p372 ft4"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft45">Arbetstagaren ska som huvudregel ha slagit larm internt först.</SPAN></P> <P class="p373 ft4"><SPAN class="ft61"></SPAN><SPAN class="ft45">Arbetstagaren ska vid tidpunkten för larmet ha fog för uppfattningen att de sakförhållanden som arbetstagaren slår larm om är riktiga.</SPAN></P> <P class="p374 ft23">Vad som avses med externa larm</P> <P class="p375 ft4">Med externa larm avses antingen att en arbetstagare offentliggör uppgifter eller vänder sig till en myndighet. Med offentliggörande av uppgifter avses till att börja med att arbetstagaren själv publicerar uppgifterna i något medium. Vidare omfattas uppgiftslämnande till någon som kan tänkas publicera uppgifterna eller annars göra dem kända genom offentliggörande, om förfarandet är ägnat att leda till att uppgifterna kommer till allmän kännedom. Med myndigheter avses i detta sammanhang samtliga statliga och kommunala myndigheter.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"> <TR> <TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p83 ft23">Arbetstagaren ska som huvudregel först ha slagit larm internt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td83"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td4"><SPAN class="p83 ft4">Som huvudregel ska arbetstagaren först ha slagit larm internt innan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p83 ft4">arbetstagaren slår larm externt. Arbetstagaren ska kunna få stärkt skydd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p83 ft4">vid ett externt larm enligt två alternativ. Det första alternativet innebär att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p83 ft4">arbetstagaren först har slagit larm internt utan att arbetsgivaren vidtagit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p83 ft8">skäliga åtgärder med anledning av larmet. Arbetsgivaren anses ha</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p83 ft4">vidtagit skäliga åtgärder om arbetsgivaren, sedan saken påtalats av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p83 ft4">arbetstagaren, på ett seriöst sätt agerat för att komma till rätta med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p83 ft8">missförhållandena. I att skäliga åtgärder ska vidtas ligger också att de ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p83 ft4">vidtas inom skälig tid. Det andra alternativet innebär att arbetstagaren vid</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td83"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p83 ft4">tidpunkten för larmet av något annat skäl hade befogad anledning att slå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td83"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p83 ft8">larm externt. Sådan befogad anledning kan föreligga t.ex. om det är en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr17 td83"><SPAN class="p84 ft4">112</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p83 ft4">akut situation, om det rör sig om mycket allvarliga missförhållanden eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr31 td4"><SPAN class="p3 ft47">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="page_113"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">om arbetstagaren har en särskild anledning att räkna med repressalier vid</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">ett internt larm.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td40"><SPAN class="p3 ft23">Arbetstagaren ska ha fog för uppfattningen att uppgifterna är</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td40"><SPAN class="p3 ft27">riktiga</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td40"><SPAN class="p3 ft4">För stärkt skydd vid externa larm ska slutligen krävas att arbetstagaren</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">vid tidpunkten för larmet hade fog för uppfattningen att de</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">sakförhållanden som arbetstagaren slagit larm om var riktiga. Frågan om</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">fog föreligger avgörs utifrån en objektiv måttstock med utgångspunkt i</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">det underlag arbetstagaren har när larmet genomförs. Ogrundade eller</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">enbart löst grundade misstankar räcker inte. Det ställs dock inte några</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">särskilda krav på att arbetstagaren vidtar undersökningar och kontroller</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td40"><SPAN class="p3 ft4">för att säkerställa att uppgifterna är riktiga.</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p52 ft22">Undantag från lagen vid brott</P> <P class="p297 ft4">En arbetstagare som slår larm kan genom samma agerande också begå ett brott, t.ex. mot rikets säkerhet, mot en författningsreglerad tystnadsplikt eller något annat brott. I dessa fall ska arbetstagaren undantas skydd enligt lagen, om det råder identifikation mellan larmhandlingen och den brottsliga handlingen.</P> <P class="p305 ft22">Lagen skyddar mot repressalier från arbetsgivaren</P> <P class="p297 ft4">Lagen innebär ett skydd mot repressalier från arbetsgivaren som grundar sig på att arbetstagaren slår larm enligt lagen. Det ska alltså finnas ett orsakssamband mellan larmet och repressalien. Repressalier omfattar uppsägningar och avskedanden men också mindre ingripande åtgärder under anställningen, t.ex. utfrysning på arbetsplatsen och trakasserier. Också underlåtelser från arbetsgivarens sida kan utgöra repressalier.</P> <P class="p305 ft22">Sanktionen är skadeståndsskyldighet för arbetsgivaren</P> <P class="p368 ft4">Den arbetsgivare som bryter mot repressalieförbudet ska betala skadestånd till arbetstagaren. Skadeståndsskyldigheten omfattar både ekonomiskt och allmänt skadestånd. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.</P> <P class="p312 ft22">Avvikelse från lagen får göras i centrala kollektivavtal</P> <P class="p297 ft4">Utredningen föreslår att det ska få göras avvikelser från lagen, helt eller delvis, genom kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation. Andra avtal, t.ex. enskilda anställningsavtal, ska dock vara ogiltiga i den utsträckning de upphäver eller inskränker arbetstagares skydd enligt lagen.</P> <P class="p376 ft4">113</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p12 ft4">Bilaga 1</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p12 ft22">Rättegångsregler</P> <P class="p377 ft4">Mål om tillämpningen av lagen ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Beträffande preskriptionsregler hänvisar lagen till vissa bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Arbetstagaren har en bevislättnad som innebär att det är tillräckligt att arbetstagaren visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon av arbetsgivaren har blivit utsatt för sådana repressalier som strider mot lagen. Lyckas arbetstagaren med det måste arbetsgivaren visa att sådana repressalier inte har vidtagits.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p378 ft20">Skyldighet för arbetsgivare att ha interna rutiner eller genom andra åtgärder underlätta för larm</P> <P class="p379 ft4">Utredningen föreslår att det i arbetsmiljölagen ska införas en skyldighet för alla arbetsgivare att vidta åtgärder som skapar förutsättningar för att arbetstagare ska kunna slå larm internt. Skyldigheten ska inte vara absolut utan gälla endast i den utsträckning verksamheten kräver det. Det ska vara den enskilda verksamhetens behov som avgör omfattningen av arbetsgivarens skyldighet. Varje arbetsgivare ska själv vara skyldig att göra en bedömning av verksamhetens behov i detta avseende och att vidta behövliga åtgärder. Beroende på verksamhetens behov kan arbetsgivaren vara skyldig att inrätta rutiner för interna larm eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm. Skyldigheten ska inte gå inte att avtala bort. Skyldigheten ska fullgöras inom ramarna för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverket ska utöva tillsyn över att arbetsgivare uppfyller skyldigheten.</P> <P class="p380 ft20">Skydd för visselblåsares identitet vid larm</P> <P class="p379 ft4">I lagen ska införas en regel om tystnadsplikt för den som mottagit ett internt larm enligt arbetsgivarens interna rapporteringsrutiner. Tystnadsplikten ska innebära att mottagaren inte obehörigen får röja identiteten på den arbetstagare som slagit larm. Tystnadsplikten hindrar dock inte behörigt utnyttjande och vidarebefordrande av uppgiften om arbetstagarens identitet. I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska göras två ändringar, varav den ena innebär att det ska gälla sekretess för uppgifter som kan avslöja identiteten på en arbetstagare som slår larm enligt den föreslagna lagen om stärkt skydd.</P> <P class="p381 ft4">114</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_115"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p12 ft1">Betänkandets lagförslag</P> <P class="p382 ft20">Förslag till lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden</P> <P class="p166 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p73 ft4">Bilaga 2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p383 ft23">Lagens syfte och tillämpningsområde</P> <P class="p213 ft4"><SPAN class="ft23">1 § </SPAN>Lagen syftar till att ge ett stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.</P> <P class="p38 ft4">Med allvarliga missförhållanden avses förhållanden som skäligen kan misstänkas avse brott, på vilket fängelse kan följa, eller därmed jämförliga missförhållanden.</P> <P class="p384 ft23">Avvikande avtal</P> <P class="p213 ft4"><SPAN class="ft23">2 § </SPAN>Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning det upphäver eller inskränker arbetstagares skydd enligt denna lag.</P> <P class="p54 ft4">Undantag från lagen får dock göras helt eller delvis genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation.</P> <P class="p385 ft4">En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.</P> <P class="p386 ft23">Vad lagen skyddar mot</P> <P class="p213 ft4"><SPAN class="ft23">3 § </SPAN>En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier som grundar sig på att arbetstagaren slår larm enligt lagen.</P> <P class="p38 ft4">Bestämmelser om skydd för anställningen finns i lagen (1982:80) om anställningsskydd.</P> <P class="p386 ft23">Olika sätt att slå larm</P> <P class="p212 ft5">Interna larm och larm till arbetstagarorganisation</P> <P class="p53 ft4"><SPAN class="ft23">4 § </SPAN>En arbetstagare har skydd enligt 3 § om arbetstagaren slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet genom att rapportera till arbetsgivaren eller en representant för denne eller om arbetstagaren använder sig av arbetsgivarens interna rutiner för rapportering av sådana förhållanden.</P> <P class="p38 ft4">Detsamma gäller när arbetstagaren slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation, om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med organisationen.</P> <P class="p387 ft5">Externa larm</P> <P class="p53 ft4"><SPAN class="ft23">5 § </SPAN>Om en arbetstagare slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet genom att offentliggöra uppgifter eller genom att vända sig till en myndighet, har arbetstagaren skydd enligt 3 § om</P> <P class="p388 ft4">1. arbetstagaren</P> <P class="p389 ft4">115</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H303128116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p12 ft4">Bilaga 2</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p390 ft4"><SPAN class="ft4">a)</SPAN><SPAN class="ft63">först har slagit larm internt enligt 4 § första stycket utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet, eller</SPAN></P> <P class="p391 ft4"><SPAN class="ft4">b)</SPAN><SPAN class="ft17">vid tidpunkten för larmet av något annat skäl hade befogad anledning att slå larm externt, och</SPAN></P> <P class="p392 ft4">2. arbetstagaren vid tidpunkten för larmet hade fog för uppfattningen att de sakförhållanden som arbetstagaren slagit larm om var riktiga.</P> <P class="p393 ft4"><SPAN class="ft23">6 § </SPAN>Enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har var och en ett skydd mot åtgärder från myndigheter och andra allmänna organ.</P> <P class="p144 ft23">Tystnadsplikt</P> <P class="p329 ft4"><SPAN class="ft23">7 § </SPAN>Den som har tagit emot uppgifter enligt sådana interna rutiner som avses i 4 § får inte obehörigen röja uppgifter om den arbetstagare som slagit larm.</P> <P class="p394 ft4">I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).</P> <P class="p155 ft23">Undantag från skydd enligt lagen</P> <P class="p395 ft4"><SPAN class="ft23">8 § </SPAN>Den arbetstagare som genom att slå larm gör sig skyldig till brott har inte skydd enligt lagen.</P> <P class="p144 ft23">Skadestånd</P> <P class="p329 ft4"><SPAN class="ft23">9 § </SPAN>En arbetsgivare som bryter mot 3 § ska betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har inträffat.</P> <P class="p272 ft4">Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.</P> <P class="p155 ft23">Rättegången</P> <P class="p395 ft4"><SPAN class="ft23">10 § </SPAN>Mål om tillämpningen av denna lag ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.</P> <P class="p394 ft4">När någon för talan mot en arbetsgivare ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas:</P> <P class="p86 ft4"><SPAN class="ft33">–</SPAN><SPAN class="ft17">64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,</SPAN></P> <P class="p85 ft4"><SPAN class="ft33">–</SPAN><SPAN class="ft17">65 § om tidsfrist för väckande av talan,</SPAN></P> <P class="p396 ft4"><SPAN class="ft33">–</SPAN><SPAN class="ft17">66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, och</SPAN></P> <P class="p86 ft4"><SPAN class="ft33">–</SPAN><SPAN class="ft17">68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p340 ft23">Bevisbörda</P> <P class="p397 ft4"><SPAN class="ft23">11 § </SPAN>Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier av arbetsgivaren som strider mot denna lag visar omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, är det arbetsgivaren som ska visa att sådana repressalier inte har vidtagits.</P> <P class="p398 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.</P> <P class="p265 ft4">116</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_117"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H303128117x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p399 ft20">Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)</P> <P class="p310 ft4">Härigenom föreskrivs att i 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen (1977:1160) ska ha följande lydelse.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p73 ft4">Bilaga 2</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"> <TR> <TD class="tr15 td100"><SPAN class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td101"><SPAN class="p3 ft30">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p400 ft27">3 kap.</P> <P class="p401 ft4">2 a §<SPAN class="ft28">2</SPAN></P> <P class="p214 ft4">Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras.</P> <P class="p36 ft4">Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner ska därvid upprättas.</P> <P class="p38 ft4">Arbetsgivaren ska vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken vilar på honom.</P> <P class="p402 ft5">Arbetsgivaren ska även i den utsträckning verksamheten kräver det antingen se till att det finns rutiner för sådana interna larm som avses i lagen (201x:000) om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm.</P> <P class="p403 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.</P> <P class="p404 ft32"><SPAN class="ft31">2 </SPAN>Senaste lydelse 2010:1225.</P> <P class="p216 ft4">117</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_118"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p12 ft4">Bilaga 2</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p405 ft20">Förslag till lag om ändring i offentlighets– och sekretesslagen (2009:400)</P> <P class="p406 ft4">Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)</P> <P class="p272 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att 36 kap. 4 § ska ha följande lydelse,</P> <P class="p407 ft4"><SPAN class="ft5">dels </SPAN>att det ska införas en ny paragraf, 21 kap. 7 a §, och närmast före 21 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"> <TR> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p3 ft29">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p3 ft29">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td58"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td43"><SPAN class="p3 ft27">Arbetstagare som slår larm</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr37 td58"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr37 td43"><SPAN class="p3 ft5">21 kap. 7 a §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p66 ft5">Sekretess gäller för uppgift om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td58"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p3 ft29">en arbetstagare som slagit larm</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p3 ft5">enligt lagen (201x:000) om stärkt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p3 ft5">skydd för arbetstagare som slår</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td58"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p3 ft29">larm om allvarliga missför-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p3 ft5">hållanden, om det inte står klart</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p3 ft5">att uppgiften kan röjas utan att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td58"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td43"><SPAN class="p3 ft5">arbetstagaren lider men.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p66 ft30">För uppgift i en allmän handling</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td58"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td43"><SPAN class="p3 ft5">gäller sekretessen i högst femtio</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td58"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td43"><SPAN class="p3 ft5">år.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p408 ft27">36 kap.</P> <P class="p409 ft4">4 §<SPAN class="ft28">3</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"> <TR> <TD colspan=4 class="tr2 td102"><SPAN class="p10 ft4">Sekretess gäller hos domstol för</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td103"><SPAN class="p14 ft4">Sekretess gäller hos domstol för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr3 td102"><SPAN class="p3 ft8">uppgift om en enskilds personliga</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td103"><SPAN class="p80 ft8">uppgift om en enskilds personliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr2 td102"><SPAN class="p3 ft4">eller ekonomiska förhållanden, om</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td103"><SPAN class="p80 ft4">eller ekonomiska förhållanden, om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr2 td102"><SPAN class="p3 ft4">det kan antas att den enskilde eller</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td103"><SPAN class="p80 ft4">det kan antas att den enskilde eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr3 td102"><SPAN class="p3 ft4">någon närstående till denne lider</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td103"><SPAN class="p80 ft4">någon närstående till denne lider</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td104"><SPAN class="p3 ft4">avsevärd skada</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td105"><SPAN class="p410 ft4">eller betydande</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td106"><SPAN class="p80 ft4">avsevärd skada</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td39"><SPAN class="p22 ft4">eller betydande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr2 td102"><SPAN class="p3 ft4">men om uppgiften röjs och</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td103"><SPAN class="p80 ft4">men om uppgiften röjs och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td107"><SPAN class="p3 ft8">uppgiften förekommer i</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td109"><SPAN class="p80 ft8">uppgiften förekommer i</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td107"><SPAN class="p10 ft4">1. mål om kollektivavtal, och</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td109"><SPAN class="p14 ft4">1. mål om kollektivavtal, och</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td107"><SPAN class="p10 ft4">2. mål om tillämpningen av</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td109"><SPAN class="p14 ft4">2. mål om tillämpningen av</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p10 ft4">–</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td51"><SPAN class="p3 ft4">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td111"><SPAN class="p411 ft4">(1976:580)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td108"><SPAN class="p410 ft4">om</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td112"><SPAN class="p14 ft4">–</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td51"><SPAN class="p3 ft4">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td111"><SPAN class="p411 ft4">(1976:580)</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p11 ft4">om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td107"><SPAN class="p3 ft4">medbestämmande i arbetslivet,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td109"><SPAN class="p80 ft4">medbestämmande i arbetslivet,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr2 td102"><SPAN class="p10 ft4">– lagen (1982:80) om anställ-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td103"><SPAN class="p14 ft4">– lagen (1982:80) om anställ-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td104"><SPAN class="p3 ft8">ningsskydd,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td111"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td108"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td106"><SPAN class="p80 ft8">ningsskydd,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td111"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr2 td102"><SPAN class="p10 ft4">– 6 kap. <NOBR>7–12</NOBR> §§ skollagen</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td103"><SPAN class="p14 ft4">– 6 kap. <NOBR>7–12</NOBR> §§ skollagen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td104"><SPAN class="p3 ft4">(2010:800),</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td111"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td108"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td106"><SPAN class="p80 ft4">(2010:800),</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td111"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr3 td102"><SPAN class="p10 ft8">– <NOBR>31–33</NOBR> §§ lagen (1994:260) om</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td103"><SPAN class="p14 ft8">– <NOBR>31–33</NOBR> §§ lagen (1994:260) om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr14 td107"><SPAN class="p3 ft4">offentlig anställning,</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td108"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr14 td109"><SPAN class="p80 ft4">offentlig anställning,</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td14"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p412 ft32"><SPAN class="ft31">3 </SPAN>Senaste lydelse 2011:743.</P> <P class="p73 ft4">118</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_119"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD colspan=4 class="tr2 td100"><SPAN class="p413 ft4">– <NOBR>4–11</NOBR> §§ lagen (1994:261) om</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td113"><SPAN class="p23 ft4">– <NOBR>4–11</NOBR> §§ lagen (1994:261) om</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td54"><SPAN class="p3 ft4">fullmaktsanställning,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td114"><SPAN class="p3 ft4">fullmaktsanställning,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td115"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td116"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr3 td100"><SPAN class="p413 ft8">– 16 och 17 §§ föräldraledig-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td113"><SPAN class="p23 ft8">– 16 och 17 §§ föräldraledig-</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td54"><SPAN class="p3 ft4">hetslagen (1995:584),</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td54"><SPAN class="p3 ft4">hetslagen (1995:584),</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td116"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr2 td100"><SPAN class="p413 ft4">– <NOBR>3–7</NOBR> §§ lagen (2002:293) om</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td113"><SPAN class="p23 ft4">– <NOBR>3–7</NOBR> §§ lagen (2002:293) om</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft4">förbud mot</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td117"><SPAN class="p414 ft4">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p413 ft4">av</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td118"><SPAN class="p3 ft4">förbud mot</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td119"><SPAN class="p10 ft4">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td116"><SPAN class="p23 ft4">av</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td54"><SPAN class="p3 ft4">deltidsarbetande arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p413 ft33">och</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td54"><SPAN class="p3 ft4">deltidsarbetande arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td116"><SPAN class="p23 ft33">och</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td49"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td99"><SPAN class="p413 ft4">med tidsbegränsad</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td118"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td10"><SPAN class="p415 ft4">med</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td57"><SPAN class="p23 ft33">tidsbegränsad</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr3 td54"><SPAN class="p3 ft8">anställning, <SPAN class="ft29">eller</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td118"><SPAN class="p3 ft8">anställning,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td115"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td116"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr2 td100"><SPAN class="p413 ft4">– 2 och 5 kap. diskrimi-</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td113"><SPAN class="p23 ft4">– 2 och 5 kap. diskrimi-</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td54"><SPAN class="p3 ft4">neringslagen (2008:567).</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td54"><SPAN class="p3 ft4">neringslagen (2008:567), <SPAN class="ft5">eller</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td116"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td84"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td113"><SPAN class="p23 ft5">– lagen (201x:000) om stärkt</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td49"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td84"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td113"><SPAN class="p23 ft5">skydd för arbetstagare som slår</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td49"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td84"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td118"><SPAN class="p3 ft5">larm</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td10"><SPAN class="p3 ft5">om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td57"><SPAN class="p23 ft5">allvarliga</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td20"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td84"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td114"><SPAN class="p3 ft29">missförhållanden.</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td115"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td116"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr2 td120"><SPAN class="p10 ft4">För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td116"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td60"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td121"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td84"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td118"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td10"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td115"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td116"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p416 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015.</P> <P class="p417 ft4">119</P> </DIV> <DIV id="page_120"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"> <TR> <TD class="tr6 td122"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td79"><SPAN class="p3 ft1">Förteckning över remissinstanserna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr25 td122"><SPAN class="p3 ft48">Bilaga 3</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td111"><SPAN class="p3 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td123"><SPAN class="p3 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td50"><SPAN class="p3 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr25 td65"><SPAN class="p3 ft36">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr6 td79"><SPAN class="p3 ft4">Remissyttranden över betänkandet har avgetts av följande instanser.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">Riksdagens ombudsmän (JO), Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">Arbetsdomstolen, Nyköpings tingsrätt, Förvaltningsrätten i Malmö,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">Justitiekanslern, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrotts-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td111"><SPAN class="p3 ft4">myndigheten,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td123"><SPAN class="p1 ft4">Rikspolisstyrelsen,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td113"><SPAN class="p11 ft4">Säkerhetspolisen, Kriminalvården,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">Brottsförebyggande rådet, Revisorsnämnden, Datainspektionen, Sida,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">Exportkreditnämnden, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">och beredskap, Försvarsexportmyndigheten, Statens haverikommission,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft8">Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, Arbetsgivarverket,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td111"><SPAN class="p3 ft4">Statskontoret,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td123"><SPAN class="p1 ft33">Finansinspektionen,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td50"><SPAN class="p10 ft4">Skatteverket,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td65"><SPAN class="p22 ft4">Lotteriinspektionen,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">Statens skolverk, Statens skolinspektion, Stockholms universitet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td79"><SPAN class="p3 ft4">(Juridiska fakulteten), Uppsala universitet (Juridiska fakulteten), Lunds</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">universitet (Juridiska fakulteten), Göteborgs universitet (Institutionen för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td79"><SPAN class="p3 ft4">journalistik, medier och kommunikation), Naturvårdsverket, Kemikalie-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td122"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td111"><SPAN class="p3 ft4">inspektionen,</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td123"><SPAN class="p3 ft4">Konkurrensverket,</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td50"><SPAN class="p3 ft4">Tillväxtverket,</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td65"><SPAN class="p22 ft4">Arbetsförmedlingen,</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p418 ft4">Diskrimineringsombudsmannen, Arbetsmiljöverket, Svenska ILO- kommittén, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco) (JUSEK och Sveriges Ingenjörer), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) (Vision), Bankinstitutens arbetsgivareorganisation, Finansförbundet, Svenska Journalistförbundet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund, Akademikerförbundet SSR, Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund, Företagarförbundet, Arbetsgivarföreningen KFO, Arbetsgivaralliansen, Idea – arbetsgivarförbundet för ideella organisationer, Regelrådet, Demensförbundet, Institutet mot mutor, Transparency International Sverige, FAR, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Offentliga Inköpare och Svensk exportkredit.</P> <P class="p419 ft4">Följande instanser har inbjudits att yttra sig men avstått. Sveriges ambassad i Nairobi, Sveriges ambassad i Dar es Salaam, Sveriges ambassad i Bangkok, Almega, Bemanningsföretagen, Vårdföretagarna, Kommunala företagens samorganisation (KFS), Handikappförbunden, Lika Unika, Nätverket unga för tillgänglighet (NUFT), Pensionärernas riksorganisation (PRO) Sveriges pensionärsförbund (SPF), Föreningen Grävande Journalister, Utgivarna, Sveriges offentliga leverantörer och Swedfund.</P> <P class="p420 ft4">Yttranden har också inkommit från Föreningen STOPP – mot kränkande särbehandling i arbetslivet m.fl. organisationer, Blueprint for Free Speech, Fackförbundet ST och en privatperson.</P> <P class="p421 ft4">120</P> </DIV> <DIV id="page_121"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p12 ft1">Lagrådsremissens lagförslag</P> <P class="p422 ft20">Förslag till lag om särskilt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden</P> <P class="p310 ft4">Härigenom föreskrivs följande.</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p73 ft4">Bilaga 4</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p383 ft22">Lagens tillämpningsområde</P> <P class="p35 ft4"><SPAN class="ft23">1 § </SPAN>Denna lag innehåller bestämmelser som ger ett särskilt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Lagen inskränker inte det skydd som kan gälla på annan grund.</P> <P class="p38 ft4">Med allvarliga missförhållanden avses brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden. Det är tillräckligt att det genom larmet framställs konkreta misstankar om sådana allvarliga missförhållanden.</P> <P class="p423 ft4"><SPAN class="ft23">2 § </SPAN>Med arbetstagare jämställs den som utför arbete som inhyrd, om larmet avser förhållanden i inhyrarens verksamhet. I sådana fall ska med arbetsgivare avses inhyraren.</P> <P class="p38 ft4">Med inhyrd avses arbetstagare som lagen (2012:854) om uthyrning av arbetstagare är tillämplig på. Med inhyrare avses detsamma som med kundföretag enligt den lagen.</P> <P class="p39 ft22">Avtals ogiltighet</P> <P class="p35 ft4"><SPAN class="ft23">3 § </SPAN>Ett avtal är ogiltigt i den utsträckning som det upphäver eller inskränker arbetstagares skydd enligt denna lag.</P> <P class="p39 ft22">Vad lagen skyddar mot</P> <P class="p35 ft4"><SPAN class="ft23">4 § </SPAN>En arbetsgivare får inte utsätta en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet enligt <NOBR>5–7</NOBR> §§.</P> <P class="p38 ft4">Den som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör arbetstagaren ska likställas med arbetsgivaren vid tillämpningen av första stycket.</P> <P class="p39 ft22">Olika sätt att slå larm</P> <P class="p424 ft23">Interna larm</P> <P class="p213 ft4"><SPAN class="ft23">5 § </SPAN>En arbetstagare har skydd enligt 4 § om arbetstagaren slår larm genom att rapportera till arbetsgivaren eller en representant för denne, eller genom att använda sig av interna rutiner för rapportering av missförhållanden som gäller hos arbetsgivaren.</P> <P class="p216 ft4">121</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p12 ft4">Bilaga 4</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p12 ft23">Larm till arbetstagarorganisation</P> <P class="p329 ft4"><SPAN class="ft23">6 § </SPAN>En arbetstagare har skydd enligt 4 § om arbetstagaren slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation.</P> <P class="p144 ft23">Externa larm</P> <P class="p395 ft4"><SPAN class="ft23">7 § </SPAN>En arbetstagare som slår larm genom att offentliggöra uppgifter eller lämna uppgifter för offentliggörande, eller genom att vända sig till en myndighet, har skydd enligt 4 § om</P> <P class="p122 ft4">1. arbetstagaren</P> <P class="p390 ft4">a) först slagit larm internt enligt 5 § utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med anledning av larmet, eller</P> <P class="p425 ft4">b) av något annat skäl hade befogad anledning att slå larm externt, och 2. arbetstagaren hade fog för påståendet om allvarliga missförhåll-</P> <P class="p12 ft4">anden.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p340 ft22">Undantag från skyddet vid brott</P> <P class="p426 ft4"><SPAN class="ft23">8 § </SPAN>Den arbetstagare som genom att slå larm gör sig skyldig till brott har inte skydd enligt lagen.</P> <P class="p427 ft22">Skadestånd</P> <P class="p428 ft4"><SPAN class="ft23">9 § </SPAN>En arbetsgivare som bryter mot 4 § ska betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som repressalien innebär.</P> <P class="p332 ft4">Om talan förs med anledning av uppsägning eller avskedande eller annat förfarande som omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd får ersättning för förlust som avser tid efter anställningens upphörande under alla förhållanden bestämmas till högst det belopp som anges i 39 § i den lagen.</P> <P class="p360 ft4">Om det är skäligt, får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.</P> <P class="p427 ft22">Rättegången</P> <P class="p426 ft4"><SPAN class="ft23">10 § </SPAN>Mål om tillämpningen av denna lag ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.</P> <P class="p332 ft4">I sådana mål ska som arbetstagare anses också den som utför arbete som inhyrd. Den hos vilken arbetet utförs ska anses som arbetsgivare. Detta gäller också när reglerna om tvisteförhandling i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas.</P> <P class="p429 ft4">När någon för talan mot en arbetsgivare ska följande bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas:</P> <P class="p430 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">64 § om tidsfrist för påkallande av förhandling,</SPAN></P> <P class="p431 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">65 § om tidsfrist för väckande av talan,</SPAN></P> <P class="p351 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">66 § om förlängd tidsfrist för den som inte företräds av en arbetstagarorganisation, och</SPAN></P> <P class="p430 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">68 § om förlorad talerätt på grund av preskription.</SPAN></P> <P class="p305 ft4">122</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H303128123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p101 ft4"><SPAN class="ft23">11 § </SPAN>Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier som strider mot denna lag visar omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, är det arbetsgivaren som ska visa att sådana repressalier inte har vidtagits.</P> <P class="p432 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p73 ft4">Bilaga 4</P> <P class="p433 ft4">123</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_124"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H303128124x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p12 ft4">Bilaga 4</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p434 ft20">Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)</P> <P class="p310 ft4">Härigenom föreskrivs att 36 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"> <TR> <TD class="tr15 td58"><SPAN class="p3 ft5">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td101"><SPAN class="p3 ft30">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p435 ft27">36 kap.</P> <P class="p409 ft4">4 §<SPAN class="ft28">4</SPAN></P> <P class="p358 ft4">Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i</P> <P class="p436 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft18">mål om kollektivavtal, och</SPAN></P> <P class="p431 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft18">mål om tillämpningen av</SPAN></P> <P class="p431 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,</SPAN></P> <P class="p430 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">lagen (1982:80) om anställningsskydd,</SPAN></P> <P class="p431 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">6 kap. </SPAN><NOBR>7–12</NOBR> §§ skollagen (2010:800),</P> <P class="p431 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">31–33</SPAN></NOBR> §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning,</P> <P class="p430 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><NOBR><SPAN class="ft18">4–11</SPAN></NOBR> §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning,</P> <P class="p431 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft18">16 och 17 §§ föräldraledighetslagen (1995:584),</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"> <TR height=0> <TD width=78px></TD> <TD width=24px></TD> <TD width=66px></TD> <TD width=36px></TD> <TD width=39px></TD> <TD width=20px></TD> <TD width=20px></TD> <TD width=24px></TD> <TD width=65px></TD> <TD width=21px></TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td44"><SPAN class="p10 ft8">– <NOBR>3–7</NOBR> §§ lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td45"><SPAN class="p65 ft8">(2002:293)</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td46"><SPAN class="p21 ft8">om</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td5"><SPAN class="p66 ft8">– <NOBR>3–7</NOBR> §§</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td124"><SPAN class="p80 ft8">lagen</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td125"><SPAN class="p437 ft8">(2002:293)</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td34"><SPAN class="p11 ft8">om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft8">förbud mot</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td50"><SPAN class="p67 ft8">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p21 ft8">av</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p3 ft8">förbud</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td126"><SPAN class="p10 ft8">mot</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td104"><SPAN class="p65 ft8">diskriminering</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p22 ft8">av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr2 td53"><SPAN class="p3 ft4">deltidsarbetande arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p21 ft4">och</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr2 td53"><SPAN class="p3 ft4">deltidsarbetande arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p11 ft4">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td49"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft4">med</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p21 ft4">tidsbegränsad</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td56"><SPAN class="p3 ft4">arbetstagare</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td55"><SPAN class="p3 ft4">med</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td57"><SPAN class="p22 ft4">tidsbegränsad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td44"><SPAN class="p3 ft4">anställning, <SPAN class="ft5">eller</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td56"><SPAN class="p3 ft4">anställning,</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td125"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr2 td58"><SPAN class="p21 ft4">– 2 och 5 kap. diskriminerings-</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p66 ft4">– 2 och</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr2 td127"><SPAN class="p11 ft4">5 kap. diskriminerings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td44"><SPAN class="p3 ft4">lagen (2008:567).</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr2 td53"><SPAN class="p3 ft4">lagen (2008:567), <SPAN class="ft5">eller</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p66 ft29">– lagen</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr3 td127"><SPAN class="p22 ft29">(2016:000) om särskilt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td49"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td55"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td45"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td46"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td110"><SPAN class="p3 ft5">skydd</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td48"><SPAN class="p3 ft5">för</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr3 td128"><SPAN class="p410 ft5">arbetstagare som</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td34"><SPAN class="p22 ft30">slår</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p438 ft5">larm om allvarliga missförhållanden.</P> <P class="p360 ft4">För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</P> <P class="p439 ft4">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.</P> <P class="p440 ft32"><SPAN class="ft31">4 </SPAN>Senaste lydelse 2011:743.</P> <P class="p73 ft4">124</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_125"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td9"></TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td40"><SPAN class="p3 ft1">Lagrådets yttrande</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr34 td9"></TD> <TD rowspan=2 class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr29 td9"></TD> <TD class="tr29 td40"><SPAN class="p3 ft40">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td9"></TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p3 ft4">Utdrag ur protokoll vid sammanträde <NOBR>2016-02-01</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td9"></TD> <TD class="tr36 td40"><SPAN class="p3 ft8"><SPAN class="ft27">Närvarande</SPAN>: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td9"></TD> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr30 td9"></TD> <TD class="tr30 td40"><SPAN class="p3 ft23">Ett särskilt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga</SPAN> </TD> <TD class="tr30 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr16 td9"></TD> <TD class="tr16 td40"><SPAN class="p3 ft27">missförhållanden</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td39"><SPAN class="p3 ft62">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td9"></TD> <TD class="tr21 td40"><SPAN class="p3 ft4">Enligt en lagrådsremiss den 21 januari 2016 (Arbetsmarknads-</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td9"></TD> <TD class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">departementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td9"></TD> <TD class="tr15 td40"><SPAN class="p3 ft4">förslag till</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p119 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft64">lag om särskilt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, och</SPAN></P> <P class="p441 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft17">lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).</SPAN></P> <P class="p442 ft4">Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Hanna Svensson.</P> <P class="p76 ft4">Förslagen föranleder följande yttrande av <SPAN class="ft54">Lagrådet</SPAN>:</P> <P class="p443 ft54">Förslaget till lag om särskilt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden</P> <P class="p443 ft4">Den föreslagna lagen syftar till att bereda ett särskilt skydd för sådana arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Skyddet ska utgöras av en rätt till skadestånd från en arbetsgivare som utsätter arbetstagaren för repressalier därför att denne har slagit larm. Lagen är utformad så att den förbjuder en arbetsgivare att utsätta en arbetstagare för repressalier (4 §) och ålägger en arbetsgivare som bryter mot förbudet att betala skadestånd (9 §). Någon annan rättsverkan föreskrivs inte och lagen ska inte inskränka det skydd som kan gälla på annan grund.</P> <P class="p157 ft4">Som Lagrådet kommer in på i det följande är de föreslagna lagbestämmelserna vaga och deras innebörd därmed svår att fastställa. En sådan utformning medför uppenbara risker för problem i rättstillämpningen. Till detta kommer att det kan ifrågasättas att lagens avgränsning till allvarliga missförhållanden är ändamålsenlig. En arbetstagare som påtalar faktiska missförhållanden i verksamheten kan förtjäna skydd, även om missförhållandena inte kan betecknas som allvarliga. Detta gäller särskilt som skydd enligt remissen ska ges även för grundlösa beskyllningar. Allmänt kan noteras att kravet enligt remissens lagförslag på att missförhållandena ska vara allvarliga framstår som uttunnat.</P> <P class="p157 ft4">I remissen framhålls att de arbetstagare som slår larm om missförhållanden fullgör en viktig samhällsfunktion och är särskilt skyddsvärda samt att det därför är oacceptabelt att de ska riskera att utsättas för repressalier. En förstärkning av skyddet förväntas leda till att rädslan för repressalier minskar och till en ökad öppenhet (s. 11).</P> <P class="p444 ft4">125</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p445 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p446 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p447 ft4">126</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p392 ft4">Lagrådet konstaterar att den arbetstagare som uppfattar lagförslaget som en betydande förstärkning av skyddet mot repressalier kan visa sig stå på osäker grund. Det får förutsättas att dessa konsekvenser av oklarheterna i förslaget beaktas under den fortsatta beredningen.</P> <P class="p394 ft4">Beträffande den lagtekniska utformningen av förslaget vill Lagrådet anföra följande.</P> <P class="p448 ft4">Det är inte ovanligt att en skadeståndsreglering motiveras med preventionsargument; skadeståndsskyldigheten ska avhålla personer från ett oönskat beteende. Preventionsargumentet behöver dock inte komma till direkt uttryck i lagen genom en förbudsregel. Det anses ofta räcka att det föreskrivs skadeståndsskyldighet för den som gör sig skyldig till det beteende som ska motverkas.</P> <P class="p449 ft4">En ren skadeståndsreglering borde vara tillräcklig och lämplig i förevarande fall där tanken är att arbetstagare ska skyddas mot repressalier från arbetsgivaren endast genom ett skadeståndsansvar för denne. Genom en sådan reglering minskar de problem med förhållandet till skydd på annan grund som remissen uppehåller sig vid.</P> <P class="p450 ft4">En bestämmelse av angivet slag skulle kunna utformas genom en sammansmältning av 4 och 9 §§ i remissens lagförslag, t.ex. på följande sätt.</P> <P class="p451 ft4">En arbetsgivare som utsätter en arbetstagare för repressalier på grund av att arbetstagaren slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet enligt <NOBR>5–7</NOBR> §§ ska betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som repressalien innebär. Arbetsgivaren är skadeståndsskyldig också för repressalier av någon som i arbetsgivarens ställe har rätt att besluta i frågor som rör arbetstagaren.</P> <P class="p452 ft4">Om talan förs med anledning av uppsägning eller avskedande eller annat förfarande som omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd, får ersättning för förlust som avser tid efter anställningens upphörande under alla förhållanden bestämmas till högst det belopp som anges i 39 § i den lagen.</P> <P class="p453 ft4">Om det är skäligt, får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.</P> <P class="p454 ft4">Om lagen utformas som en skadeståndsreglering bör dess rubrik ändras, t.ex. till ”Lag om skadestånd till arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden”. Även med remissens utformning är en sådan rubrik motiverad.</P> <P class="p394 ft4">Lagrådet förordar att en lösning enligt det anförda övervägs under den fortsatta beredningen.</P> <P class="p448 ft4">Med reservation för det anförda har Lagrådet följande synpunkter på de enskilda paragraferna.</P> <P class="p76 ft4">1 §</P> <P class="p455 ft4">Paragrafen avgränsar lagens tillämpningsområde. Enligt första stycket innehåller den bestämmelser som ger ett särskilt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet. Med allvarliga missförhållanden avses enligt andra stycket</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p85 ft4">brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden. Det är tillräckligt att det genom larmet framställs konkreta misstankar om sådana missförhållanden.</P> <P class="p87 ft4">Regleringen väcker flera frågor. En första fråga gäller relationen mellan uttrycken "allvarliga missförhållanden" och "brott med fängelse i straffskalan". Det behöver enligt remissen inte vara sannolikt att en domstolsprövning skulle resultera i ett fängelsestraff eller ens i en fällande dom. Fängelse förekommer i straffskalan för ett stort antal brott, varav många inte omedelbart låter sig beskrivas med uttrycket "allvarliga missförhållanden". Det kan vidare konstateras att "missförhållanden" i vanligt språkbruk närmast torde avse omständigheter med någon varaktighet. Av remissens lagtext och författningskommentaren framgår emellertid att larmet ska kunna avse ett enstaka brott.</P> <P class="p95 ft4">De missförhållanden utöver brott som ska kunna föranleda larm beskrivs i lagtexten som att de ska vara ”jämförliga” med brott med fängelse i straffskalan. Med detta måste avses något mer än att de ska kunna jämföras med brott. Innebörden får antas vara att de i någon mening ska likna brott. I remissen (s. 40) nämns ett antal exempel, bl.a. risker för liv, säkerhet och hälsa, liksom risker för skador på miljön. I vilket avseende sådana företeelser liknar brott är svårt att föreställa sig. Lagtextens uttryck svarar inte särskilt väl mot den avsedda innebörden.</P> <P class="p95 ft4">En annan fråga är vad som avses med att missförhållandena ska förekomma "i arbetsgivarens verksamhet". Enligt författningskommentaren omfattas till att börja med "åtgärder som vidtas efter beslut av personer inom verksamheten och som har något samband med denna". Som förhållanden i verksamheten ska i allmänhet också räknas brott och andra oegentligheter som utförs av enstaka funktionärer inom verksamheten. Ageranden som "helt saknar samband med verksamheten" faller emellertid utanför. Det är oklart om och när den omständigheten att en anställd begår ett brott med fängelse i straffskalan utgör ett sådant missförhållande som avses i paragrafen.</P> <P class="p95 ft4">De berörda frågorna måste analyseras närmare och klargöras under den fortsatta beredningen.</P> <P class="p87 ft4">Ett betydande utrymme i författningskommentaren ägnas åt exempel på vitt skilda områden inom vilka det uppges förekomma missförhållanden som inte är kriminaliserade men som ska anses jämförliga med brott med fängelse i straffskalan. Sådana missförhållanden kan vara kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, korrupt beteende, beteende som skapar risker för människor eller miljö, brott mot interna föreskrifter eller "oetiska förhållanden". I fråga om de senare sägs att förhållanden kan vara "grovt stötande för en stor majoritet av allmänheten utan att vara kriminaliserade, antingen för att lagstiftaren förbisett att kriminalisera eller medvetet underlåtit det". Någon egentlig ledning för arbetstagarens eller arbetsgivarens bedömning av vilka missförhållanden som är jämförliga med brott ges inte i författningskommentaren. Förutsättningarna för att bedöma ett beteende som jämförligt med brott när lagstiftaren har avstått från kriminalisering eller någon annan sanktion måste vara begränsade. Det är också förenat med betydande svårigheter att konstatera vad som är grovt stötande för en stor majoritet av allmänheten.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p73 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p433 ft4">127</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p445 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p446 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p447 ft4">128</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p390 ft4">Enligt förslaget ska det vara tillräckligt att det genom larmet framställs konkreta misstankar om allvarliga missförhållanden. Det är oklart vad som avses med konkreta misstankar, bortsett från att misstankarna ska kunna gälla ett visst brott eller vissa beteenden som objektivt faller in under en straffbestämmelse. Vid föredragningen har upplysts att det är tillräckligt att en arbetstagare gör ett blankt påstående om att ett visst brott har begåtts eller att han eller hon misstänker att så är fallet för att kravet på konkreta misstankar om allvarliga misshållanden ska vara uppfyllt. Det ska alltså gälla även om arbetstagaren inte grundar sitt påstående på några faktiska förhållanden eller konkreta omständigheter. Det framgår inte av lagtexten att så är fallet. Det kan också noteras att den som påstår att någon annan gjort sig skyldig till brott eller lämnar påståenden om annan om sådant som i remissen beskrivs som allvarliga missförhållanden själv kan riskera straffansvar (se 5 kap. 1 och 16 kap. 15 § brottsbalken). Lagrådet förordar att bestämmelsen övervägs vidare.</P> <P class="p456 ft4">5 och 6 §§</P> <P class="p455 ft4">I 5 § föreskrivs att en arbetstagare har skydd enligt 4 § om arbetstagaren slår larm genom att rapportera till arbetsgivaren eller en representant för denne, eller genom att använda sig av interna rutiner för rapportering av missförhållanden som gäller hos arbetsgivaren. Enligt 6 § har arbetstagaren skydd om han eller hon vänder sig till sin arbetstagarorganisation.</P> <P class="p449 ft4">Som 5 § har utformats ska arbetstagaren, för att få skydd, slå larm genom att rapportera om allvarliga missförhållanden. Av remissen framgår emellertid att det är möjligt att slå larm på olika sätt och att ett påstående som arbetstagaren gör kan utgöra ett larm, även om arbetstagaren saknar kunskap om den fråga som påståendet gäller. Mot den bakgrunden framstår uttrycket rapportera som missvisande. Lagrådet förordar att orden ”genom att rapportera” utgår ur paragrafen.</P> <P class="p449 ft4">I författningskommentarerna till paragraferna anges att larm kan ske direkt till arbetsgivaren eller till en representant för arbetsgivaren (5 §) eller till någon som är behörig att företräda arbetstagarorganisationen (6 §). Vidare anges i kommentarerna till båda paragraferna med i stort sett likalydande formuleringar att det räcker att det är fråga om en person i verksamheten som har möjlighet att påverka eller besluta i den fråga som larmet rör, eller som kan förväntas vidarebefordra frågan till en sådan person. Författningskommentaren är inte förenlig med lagtexten.</P> <P class="p457 ft4">Arbetstagaren kan slå larm enligt 5 § genom att vända sig till ett skyddsombud enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) under förutsättning att larmet avser förhållanden som omfattas av skyddsombudets uppgifter enligt den lagen.</P> <P class="p448 ft4">I författningskommentarerna till paragraferna anges att om ett larm avser ett förhållande som inte omfattas av skyddsombudets uppgifter eller om ett larm enligt 6 § görs till en arbetstagarorganisation där arbetstagaren inte är medlem kan skydd uppnås om förutsättningarna för externa larm enligt 7 § är uppfyllda. Uttalandena framstår som missvisande eftersom larm till skyddsombud eller arbetstagarorganisationer sällan torde omfattas av tillämpningsområdet för 7 §.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_129"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"> <TR> <TD class="tr2 td129"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td111"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft4">Prop. 2015/16:128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td129"><SPAN class="p3 ft4">7 §</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td111"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft4">Bilaga 5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr36 td40"><SPAN class="p3 ft4">I paragrafen föreskrivs att en arbetstagare som slår larm genom att</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">offentliggöra uppgifter eller lämna uppgifter för offentliggörande, eller</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">genom att vända sig till en myndighet, har skydd enligt 4 § under vissa</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">förutsättningar. Det krävs att arbetstagaren antingen först slagit larm</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">internt enligt 5 § utan att arbetsgivaren vidtagit skäliga åtgärder med</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">anledning av larmet eller att arbetstagaren hade befogad anledning att</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">omedelbart slå larm externt. Vidare krävs att arbetstagaren hade fog för</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td129"><SPAN class="p3 ft4">påståendet om allvarliga missförhållanden.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td111"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p10 ft4">Ordet ”påstående” har inte tidigare använts i lagen och det är inte</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">självklart att enbart ett påstående kan innebära att arbetstagaren slår larm</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td129"><SPAN class="p3 ft4">(jfr 5 §). Lagtexten bör förtydligas.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td111"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p10 ft8">Det kan konstateras att 6 § inte nämns i 7 §. Av detta kan man dra</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">slutsatsen att en arbetstagare som slår larm till sin arbetstagarorganisation</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">enligt 6 § inte ges samma rätt till skadestånd efter externa larm som den</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">som slagit larm internt enligt 5 §. Om detta är avsikten bör skälen</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td129"><SPAN class="p3 ft4">utvecklas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td111"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p10 ft4">Bestämmelsen omfattar även den situationen att en arbetstagare vänder</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">sig till polisen med anledning av brott eller misstanke om brott i</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">verksamheten. Som bestämmelsen är utformad förutsätter rätten till</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">skadestånd även i dessa situationer att arbetstagaren först slagit larm</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">internt eller haft befogad anledning att omedelbart slå larm externt. Det</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td129"><SPAN class="p3 ft4">kan ifrågasättas om det är en lämplig ordning (jfr</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td111"><SPAN class="p458 ft4">23 kap. 6 §</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">brottsbalken) och om det inte uttryckligen bör framgå att den</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">arbetstagare som omedelbart vänder sig till polis med anledning av</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">misstanke om brott ska ges rätt till skydd enligt 4 §. Motsvarande fråga</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">kan uppkomma när arbetstagaren vänder sig till en tillsynsmyndighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p10 ft4">Om arbetstagaren slår larm internt och arbetsgivaren inte vidtar skäliga</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">åtgärder med anledning av larmet ges arbetstagaren skydd enligt 4 § om</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">han eller hon larmar externt. Som flera remissinstanser har påtalat finns</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft8">det inte någon uttrycklig plikt för arbetsgivaren att underrätta den</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">anställde om de åtgärder som har vidtagits. I stället uttalas i</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">författningskommentaren att ”skäliga åtgärder med anledning av larmet”</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">innebär att arbetsgivaren, i den utsträckning som det är skäligt, ska</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">informera arbetstagaren om vilka åtgärder som vidtas. Det kan</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">ifrågasättas om det inte bör införas en uttrycklig bestämmelse om att</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">arbetsgivaren ska informera arbetstagaren om de åtgärder som vidtagits</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">med anledning av larmet. En annan lösning kan vara att arbetstagaren ges</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">skydd enligt 4 § trots att arbetsgivaren har vidtagit åtgärder med</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td40"><SPAN class="p3 ft4">anledning av larmet under förutsättning att arbetstagaren inte känt till och</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">inte heller borde ha känt till att arbetsgivaren vidtagit åtgärderna.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">Lagrådet förordar att frågan övervägs i det fortsatta lagstiftningsarbetet.</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr36 td129"><SPAN class="p3 ft4">8 §</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td111"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr36 td40"><SPAN class="p3 ft4">Att åtgärder som ryms inom begreppet "slå larm" ofta kan innefatta brott</SPAN> </TD> <TD class="tr36 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">av olika slag redovisas tydligt med en uppräkning i</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td40"><SPAN class="p3 ft4">författningskommentaren. Den arbetstagare som gör sig skyldig till brott</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td39"><SPAN class="p3 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr24 td129"><SPAN class="p3 ft4">genom att slå larm har emellertid enligt paragrafen inte</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td111"><SPAN class="p459 ft4">skydd enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr24 td39"><SPAN class="p11 ft4">129</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p445 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p446 ft4">Bilaga 5</P> <P class="p447 ft4">130</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p328 ft4">lagen. Enligt remissen (s. 71) innebär denna bestämmelse att lagen får en handlingsdirigerande verkan på så sätt att arbetstagare ges ett tydligt incitament att undvika brott. Ambitionen är naturligtvis lovvärd. Eftersom emellertid, som regeringen också konstaterar, den arbetstagare som slår larm inte kan förväntas ha några särskilda kunskaper om straffrätt (s. 90) tycks det finnas en inte obetydlig risk för att han eller hon både gör sig skyldig till brott och visar sig stå utan skydd mot repressalier. Denna effekt av en lagstiftning som syftar till att öka antalet arbetstagare som slår larm om missförhållanden bör analyseras närmare under den fortsatta beredningen.</P> <P class="p151 ft4">10 §</P> <P class="p460 ft4">I paragrafen finns bestämmelser om rättegången i mål om tillämpningen av lagen. Enligt tredje stycket ska ett antal uppräknade bestämmelser i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet tillämpas, när någon för talan mot en arbetsgivare. Bestämmelsen uttrycker en begränsning, som förutsätter att det finns fall enligt lagen då talan förs mot någon som inte är arbetsgivare. Under föredragningen har upplysts att några sådana fall inte finns. Bestämmelsens utformning bör då ändras så att den inte kan uppfattas som en begränsning av angivet slag.</P> <P class="p129 ft4">11 §</P> <P class="p455 ft4">I paragrafen finns en bevisregel som innebär att om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier som strider mot denna lag visar omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, är det arbetsgivaren som ska visa att sådana repressalier inte har vidtagits. Lagrådet förordar att det införs en rubrik omedelbart före paragrafen och att den placeras efter 9 §. Vidare bör författningskommentaren förtydligas så att det klart framgår att arbetstagaren ska visa omständigheter som ger anledning att anta att det finns ett orsakssamband mellan larmet och repressalierna.</P> <P class="p129 ft54">Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen</P> <P class="p76 ft4">Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_131"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="H303128131x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p12 ft1">Arbetsmarknadsdepartementet</P> <P class="p461 ft4">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 2016</P> <P class="p462 ft4">Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Romson, Wallström, Y Johansson, Baylan, Persson, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Lövin, Regnér, Andersson, A Johansson, Bolund, Kaplan, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Wikström</P> <P class="p191 ft4">Föredragande: statsrådet Ylva Johansson</P> <P class="p463 ft4">Regeringen beslutar proposition Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p12 ft4">Prop. 2015/16:128</P> <P class="p347 ft4">131</P> </DIV> </DIV> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> 1 1 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Bifall Bifall 2015/16:AU11 AU 2016:749 - 2 2 Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bifall Bifall 2015/16:AU11 AU 2009:400 2016:750 B Bordlagd 2016-03-15 00:00:00 inträffat 0 behandling INL Inlämnad 2016-03-15 00:00:00 inträffat 0 behandling HÄN Hänvisad 2016-03-16 00:00:00 inträffat 0 behandling MOT Motionstid slutar 2016-03-30 00:00:00 inträffat 0 behandling 0218878014918 Stefan Löfven S 1 Statsråd1 011731125914 Ylva Johansson S 2 Statsråd2 inlamnatav Inlämnat av Arbetsmarknadsdepartementet H303128 2018-06-04 10:15:55 statustext statustext Ärendet är avslutat H303128 2017-10-17 17:12:19 tilldelat Tilldelat Arbetsmarknadsutskottet H303128 2018-06-04 10:15:55 H303128 prop_201516__128.pdf 943692 pdf Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden https://data.riksdagen.se/fil/C50B1C25-BD46-4F22-8BA1-6C8E7185A483 behandlas_i 2015/16:AU11 H301AU11 bet 2015/16 AU11 Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden bet Betänkande följdmotion av Ali Esbati m.fl. (V)<br />med anledning av prop. 2015/16:128 Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden H3023353 mot 2015/16 3353 med anledning av prop. 2015/16:128 Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden av Ali Esbati m.fl. (V) mot Motion följdmotion av Fredrik Malm m.fl. (L)<br />med anledning av prop. 2015/16:128 Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden H3023359 mot 2015/16 3359 med anledning av prop. 2015/16:128 Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden av Fredrik Malm m.fl. (L) mot Motion följdmotion av Magnus Persson och Sven-Olof Sällström (båda SD)<br />med anledning av prop. 2015/16:128 Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden H3023341 mot 2015/16 3341 med anledning av prop. 2015/16:128 Ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden av Magnus Persson och Sven-Olof Sällström (båda SD) mot Motion