4388300H30228092015/162809motEnskild motionmotMotion 2015/16:2809 av Lawen Redar m.fl. (S)MotionMotionS2012UU280902015-10-06 00:00:002016-11-18 12:52:402015-10-06 00:00:00Kurders rätt till självbestämmandeav Lawen Redar m.fl. (S)KlarhtmlFilurffa9009f-d386-4720-907c-46899c98fdefhttps://data.riksdagen.se/dokument/H3022809/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H3022809https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H3022809
<style><!--
/********************************************************************************************************/
/* Styles for C:\Logs\DocumentConverter\\Output_8468ac41-dc61-4680-b700-37eaf7a47e03\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */
/********************************************************************************************************/
@page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt }
div.Section1 { page:Section1 }
div.pconf body { t-i:14.2pt; line-height:150%; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt }
div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt }
div.pconf h1 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
div.pconf h2 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
div.pconf h3 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h4 { margin-top:6pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h5 { margin-top:6pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h6 { margin-top:6pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Heading7 { margin-top:6pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Heading8 { margin-top:6pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Heading9 { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
.BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:150%; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
.Citaticitat { margin-right:28.35pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citaticitatmedindrag { margin-right:28.35pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citatmedindrag { margin-right:28.35pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em }
.FSHLogo { margin-bottom:6pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHNormL { margin-bottom:6pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormal { margin-bottom:6pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em }
.FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:12pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:18pt; font-size: 1.05em }
.Footer { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FootnoteText { margin-bottom:2pt; t-i:0pt; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em }
.Frslagsrubrik { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Header { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.Lagtext { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextindrag { margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextrubrik { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt }
.ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Normalutanindragellerluft { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Normal00 { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4sidnr { margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrH { margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrV { margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
.Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.Quote { margin-right:28.35pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.R1 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.R2 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.R3 { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.RubrikInnehllsf { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.RubrikSammanf { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Salutation { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em }
.Subtitle { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC2 { margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC3 { margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC4 { margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC5 { margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC6 { margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:150%; font-size: 0.90em }
.TOC7 { margin-top:6pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC8 { margin-top:6pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC9 { margin-top:6pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOCHeading { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Title { margin-top:12pt; margin-bottom:6pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
.Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:normal }
.Underskrifter { margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
span.CommentReference { font-size:8pt }
span.FotnotstextChar { font-size:10pt }
span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline }
span.KommentarerChar { font-size:10pt }
span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold }
span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
span.PlaceholderText { color:#f4b083 }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.SidfotChar { font-size:10pt }
span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TableGrid { }
.pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;}
.sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%}
.MotionarLista {font-size:122%}
--></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/>
<span class="sidhuvud_beteckning">2015/16:2809</span><br/>
<span class="MotionarLista">av Lawen Redar m.fl. (S)</span><br/>
<h1>Kurders rätt till självbestämmande</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"/>
<div class="Section1">
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span> </span>
</p>
<h1 style="-aw-sdt-tag:CC_Boilerplate_4; -aw-sdt-title:CC_Boilerplate_4">
<span>Förslag till riksdagsbeslut</span>
</h1>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska erkänna det kurdiska folket</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">s</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> rätt till självbestämmande och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
</ol>
<h1>
<a name="MotionsStart"></a><span>Kurder och Kurdistan</span>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Kurder utgör idag Mellanösterns fjärde största folkgrupp. Av olika anledningar råder stor osäkerhet kring befolkningsstatistiken. Enligt </span><span>Minority</span><span> </span><span>Rights</span><span> Group anges kurder i Turkiet uppskattas till 15 milj</span><span>oner, Iran 7 miljoner, Irak 6–</span><span>7 miljoner samt Syrien 1,5 miljoner. Därutöver finns ca 2 </span><span>miljoner i Centralasien och c</span><span>a 35 miljoner utanför det geografiska området Kurdistan. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Det kurdiska språket tillhör den iranska grenen inom den </span><span>indo</span><span>-europeiska språkfamiljen men saknar släktskap med </span><span>både turkiska och</span><span> arabiska. Frånvaron av en gemensam statsapparat har lett till avsaknaden av ett standardiserat kurdiskt språk, istället talas flertalet dialekter. Kurdiskans huvuddialekter är </span><span>sorani</span><span> som huvudsakligen talas av kurder i Iran och Irak och </span><span>kurmanji</span><span> som är dominerande bland kurder som bor i Turkiet, Syrien. Det finns även mindre dialekter som zaza och </span><span>gurani</span><span>. Skriftspråket är olika av historiska skäl. Kurder i Irak och Iran använder, liksom perserna, modifierade arabiska bokstäver och kurder i Turkiet och Syrien bokstäver på latin. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Det sammanhängande landområde i Mellanöstern som bebos av kurder utgör en yta på 500 000 kvadratkilometer. Det omfattar norra och nordöstra Irak, nordvästra Iran, sydöstra Turkiet samt nordligaste Syrien. Området har sedan lång tid gått under</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>benämningen Kurdistan (kurdernas land). I området bor också andra religiösa och etniska grupper som assyrier, kaldéer, syrianer, armenier, turkmener, araber, azerier, turkar och perser.</span>
</p>
<h1>
<span>Historisk överblick </span>
</h1>
<h2>
<span>Kurdistan</span><span> –</span><span> landet som aldrig blev</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>E</span><span>fter första världskriget och</span><span> Osmanska rikets nederlag initierade den amerikanska presidenten Wilson ett 14-punktsprogram om självbestämmande för lydfolken i Osmanska riket. Syftet var att riket skulle delas upp i nya stater som antingen var självständiga eller under fransk eller britti</span><span>sk kontroll, vilket även </span><span>Sykes</span><span>-</span><span>Picotavtalet mellan Storbritannien och Frankrike år 1916 syftade till. Övergången från imperier till nationalstater ändrade den politiska dagordningen och ideologierna i Mellanöstern. Den första begäran om kurdisk självständighet tillkännagavs till fredskonferensen som sed</span><span>er</span><span>mera undertecknades i augusti år 1920 under fredsfördraget i </span><span>Sèvres</span><span> i Frankrike. Kurderna erkändes rätten att bilda en egen stat. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Fördraget kom dessvärre aldrig att ratificeras. De allierades geopolitiska avvägningar stod till nackdel för kurderna liksom de förändrade styrkeförhållandena. I det nya Lausannefördraget från år 1923 nämndes varken kurdernas rättigheter eller Kurdistan. Lausannefördraget delade istället det geografiska området mellan den nya staten Turkiet och de nybildade staterna Irak och Syrien som kontrollerades av britterna och fransmännen. Kurderna i Iran förblev</span><span> under iranskt styre vilket var</span><span> den andra delningen av Kurdistan. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Det första försöket till självstyre och egen stat, sedan 1900-talets början, har varit det kortlivade kungarik</span><span>et Kurdistan i Irak mellan 1922 och </span><span>1924 styrt av Shejk Mahmoud </span><span>Barzinji</span><span> samt Kurdistans demokratiska republik i </span><span>Mahabad</span><span> i Iran som skedde i samband med maktvakuumet som uppstod efter andra världskriget. Republiken överlevde i elva månader. </span>
</p>
<h2>
<span>Bakur</span><span> –</span><span> kurderna i Turkiet</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Lausannefreden ledde till det </span><span>internationella erkännandet av ”Republiken Turkiet”</span><span> som Osmanska rikets efterföljarstat. Republiken utropades officiellt 29 oktober 1923 i den nya huvudstaden Ankara och Mustafa Kemal blev republikens första president. Den nya staten var base</span><span>rad på en stark centralmakt, urbant fokuserad på ekonomisk modernisering och etnonationalistisk enighet. ”En st</span><span>at, ett folk och ett språk” var</span><span> ledorden för moderniseringsprojektet. Kemalismen infördes som officiell statsideologi år 1931 och blev en d</span><span>el av konstitutionen år 1937. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Den etnonationalistiska politiken kom att innebära decennier av militariserad assimileringspolitik i form av deportat</span><span>ioner, massaker, förtryck, förb</span><span>ud att tala det kurdiska språket. Kurdiska barn tvingades gå i turkisktalande skolor. Den officiella benämningen av kurder blev ”bergsturkar” och staten bytte ut namnen på de kurdiska städerna och byarna. Militariseringen och assimileringspolitiken frambringade tre uppror under åren 1925, 1927 och den mest kända från år 1936, </span><span>Dersimupproret</span><span>, som slogs ner. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Militäroperationerna år 1971 och år 1980 riktades huvudsakligen mot kurderna och vänsteroppositionen i Turkiet. Tusentals människor arresterades, avrättades och fördrevs i exil vilket satte grogrunden för folkliga demonstrationer och motstånd i de kurdisktalande städerna. Regeringen fortsatte sina militära aktioner och begick allvarliga kränkningar av mänskliga fri- och rättigheter. Under samma tidsepok påbörjade PKK sin väpnade strid mot den turkiska militären och staten. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I</span><span>nbördeskriget pågick från 1984 till </span><span>1999 och kostade tiotusentals människor livet. 1 miljon kurder deporterades från över 7</span><span> </span><span>000 byar, de politiskt engagerade tillfångatogs, torterades, avrättades och rapporter påvisar systematiska övergrepp mot kvinnor. Sydöstra Turkiet/</span><span>Bakur</span><span>, som redan tidigare var ekonomiskt eftersatt, kom på grund av kriget än mer på efterkälken jämfört med resten av landet. När </span><span>Abdulla</span><span> </span><span>Öcalan</span><span> greps år 1999 gav han order om eldupphör. Kriget och den militära upptrappningen ökade och minskade i perioder. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sedan 1971 har varje politiskt initiativ som försökt uppmärksamma kurdfrågan förbjudits. Under 1990-talet har sammantaget åtta politiska partier förbjudits.</span>
</p>
<h2>
<span>Rojava</span><span> – kurderna i Syrien</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Unionen mel</span><span>lan Syrien och Egypten år 1958–</span><span>1961 medförde en kraftig försämring för kurderna. Kurdiska ledare arresterades och dömdes till långa fängelsestraff. Den nya regimen efter unionens upplösning inledde en omfattande arabisering av kurdiska områden genom att tömma gränsområdet mot Turkiet och Irak på kurdiska byar och flytta in araber i deras ställe. Hundratusentals kurder berövades sitt syriska medborgarskap. Istället fick de flyktingstatus och nekades alla medborgerliga fri- och rättigheter.</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Med president Hafez al-Assad förändrades läget kortvarigt för kurderna. Syriens konflikt med Irak och Turkiet bidrog till att erkänna viss tolereras för kurdisk verksamhet. Arabiseringspolitiken stoppades, kurdiska ledare släpptes ur fängelset och en del kurder återfick sitt medborgarskap. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>1980-talets krig i Turkiet fick många konsekvenser för kurderna i Syrien. Städerna belägrades av militären som genomförde massarresteringar. </span>
</p>
<h2>
<span>Rojhelat</span><span> – kurderna i Iran</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Upproret mellan år 1920 och </span><span>1925 som fördes för kurdiskt självstyre i Iran misslyckades men satte grogrunden för den kurdiska motståndsrörelsen som sed</span><span>er</span><span>mera utmynnade i bildandet av det marxist-lenin</span><span>i</span><span>stiska partiet </span><span>Komeley</span><span> </span><span>Jiyanewey</span><span> Kurdistan i </span><span>Mehabad</span><span> år 1943. Partiet förvandlades sedan till Kurdistans </span><span>demokratiska p</span><span>arti Iran, KDPI, år 1945 och grundade den kurdiska republiken i </span><span>Mehabad</span><span> som varade från januari till december år 1946. Efter en repressiv militärinsats lyckades </span><span>s</span><span>hahens styrkor återta kontrollen. Kurdiska förbjöds som undervisningsspråk och anhängare av KDPI hamnade på dödslistor. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Under den nationalistiska premiärministern </span><span>Mossadeqs</span><span> regering</span><span>speriod år 1951–</span><span>1953 skedde en viss återhämtning för </span><span>kurderna. Värre blev det under s</span><span>hahens hårda förföljelse av all opposition. Organisationer, politiskt aktiva och andra som uttryckt </span><span>sig </span><span>oppositionellt mot regeringen drevs i praktiken i exil, främst till irakiska Kurdistan men även till Europa. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Efter revolutionen år 1979 bojkottade kurderna folkomröstningen som grundlade det teokratiska system som sedan dess har existerat i Iran. Regimen fängslade, torterade och avrättade systematiskt medlemmarna av PDKI och stora delar av civilbefolkningen. Därefter pågick ett tioårigt krig mellan PDKI-gerillan och den iranska militä</span><span>ren. Partiordförande </span><span>Ghassemlou</span><span> mördades i Wien år 1989 liksom efterträdaren, </span><span>Sharafkandi</span><span>, i Berlin år 1992. </span>
</p>
<h2>
<span>Bashur</span><span> – kurderna i Irak</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Shejk Mahmoud </span><span>Barzinji</span><span> utropade sig till kung över Kurdistan i november år 1922. Detta ledde till en militär konflikt med britterna som sommaren år 1924 återtog norra Irak och gjorde slut på den kurdiska regimen. Det brittisk-irakiska avtalet om Iraks självständighet uteslöt kurdernas rättigheter vilket ledde till protester och revolter. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Irak blev självständigt år 1932. Som förkämpe för kurderna framträdde ungefär samtidigt Mustafa Barzani, tidigare militärbefälhavare i den kurdiska </span><span>Mahabadrepubliken</span><span> i Iran. Från år 1946 var Mustafa Barzani ledare för det nybildade KDP (Kurdistans demokratiska parti) och sedan han återvänt till Irak ledde han under stora delar av 1960-talet ett gerillakrig mot regimen i Bagdad. Sedan Baathpartiets maktövertagande år 1968 har den irakiska statsmaktens strategi varit krigsföring eller splittring av motståndet för att vinna tid och återkomma med nya offensiver. År 1970 ingick de irakiska kurderna ett fredsavtal med Bagdad som gav dem begränsat självstyre i tre provinser. Många kurder bodde dock utanför dessa provinser och den oljerika staden Kirkuk omfattades inte. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Den irakiska regimen bedrev en aktiv folkförflyttning för att komma åt den oljerika staden Kirkuk. Saddamregimen tvång</span><span>s</span><span>deporterade över en miljon kurder, turkmener och assyrier från sin hemstad. Bosättarpolitiken innebar även att kurdiska ortnamn ändrades till arabiska samtidigt som hundratusentals människor fördrevs från byarna vid gränstrakterna till Iran och Turkiet. Under krige</span><span>t mellan Iran och Irak, år 1980–</span><span>1988, inledde Sa</span><span>ddam Husseins regim offensiven </span><span>A</span><span>nfal</span><span> mot kurderna. Giftattacken mot de 5</span><span> </span><span>500 kurderna i staden Halabja blev sed</span><span>er</span><span>mera er</span><span>känt som ett folkmord mot kurder och hela operationen anges ha mördat uppemot 182 000 kurder. Många försvann spårlöst och en halv miljon människor tvång</span><span>s</span><span>deporterades. Organisationen Human </span><span>Rights</span><span> Watch/</span><span>Middle</span><span> </span><span>East</span><span> (HRW) slutsats över händelser är att Saddam Husseins regering avsiktligen, genom massmord, ville tillintetgöra den kurdiska minoriteten. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I slutskedet av Kuwaitkriget reste sig kurderna och shiamuslimerna mot Saddam Hussein men misslyckades. Konsekvensen ledde till att cirka två miljoner kurder flydde till gränsen mot Turkiet och Iran. För att hjälpa kurderna att återvända inrättade USA och St</span><span>orbritannien i samf</span><span>örstånd med s</span><span>äkerhetsrådet en resolution (688) om att sända</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>allierade trupper och FN-vakter till irakiska Kurdistan för att där etablera en frizon. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Invasionen av Irak år 2003 störtade Saddam Hussein. Den kurdiska skyddszonen upphörde därmed att existera men kvar fanns det kurdiska regionala självstyret. Kurdistan har framstått som Iraks lugna hörn, med en ekonomisk tillväxt baserad på oljeutvinning. Särskilt i provinshuvudstaden </span><span>Hawler</span><span>/Arbil har det pågått en livlig byggverksamhet och hundratals kurder har återvänt från exilen i Sverige, Tyskland eller USA. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span> Den kurdiska frågan idag </span>
</p>
<h2>
<span>Bakur</span><span> –</span><span> kurderna i Turkiet</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Efter den omfattande hungerstrejken i fängelserna under hösten 2012 gick den turkiska regeringen kurderna till mötes genom att driva igenom lagar om att kurder ska få använda sitt eget språk i domstolar och att politiska partier får använda andra språk än turkiska i sin offentliga verksamhet. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I mars 2013 utropade Abdullah </span><span>Öcalan</span><span> vapenvila och initiativet ledde till en fredsprocess som väckte stora förhoppningar. Regeringen gavs en frist till åtgärder och föreslog ökade språkliga rättigheter samt att skolbarnens trohetsed till turkiska nationen skulle slopas. Det kurdiska nyåret firades historiskt fritt i sydöstra Turkiet våren 2013 men dessvärre varade inte den fredsfrämjande processen. I slutet på 2013 då gerillarörelsen YPG stärkte sina positioner runt omkring staden </span><span>Kobane</span><span>, i </span><span>Rojava</span><span>, ändrades kursen i den turkiska utrikes-</span><span> </span><span>och inrikespolitiken. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>President </span><span>Erdogans</span><span> planer att byta ut landets parlamentarism mot auktoritärt presidentämbete i valet 2015 stoppades av nybildade prokurdiska HDP som lyckades passera den parlamentariska 10-procentsspärren. För första gången på 12 år saknar AKP egen majoritet och samtalen i syfte att bilda koalitionsregering har hittills gått i lås. Valmyndigheten har utlyst nyval i landet i november. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Oroligheterna i landet med dagliga flygattacker mot byar, fascistiska förgreningar som överfaller kurdiska butik</span><span>s</span><span>- och restauranginnehavare i metropolstäderna och jakt på kurdiska turister på semesterorterna är resultatet av det som nu är en bruten vapenvila mellan staten och PKK. Genom att attackera kurderna och bygga instabilitet och oro i landet förväntas </span><span>Erdogan</span><span> vinna valet på odemokratisk grund. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Här måste Sverige verka för en fortsatt fredsprocess samt ett demokratiskt och öppet nyval med medverkande av internationella observatör</span><span>s</span><span>organ. </span>
</p>
<h2>
<span>Rojava</span><span> –</span><span> kurderna i Syrien</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sedan upproret i Syrien utvecklats till ett fullskaligt inbördeskrig började de syriska kurderna organisera sig. I oktober 2011 slöt sig elva organisationer samman i Kurdiska nationella rådet i syfte att verka för kurdiskt självstyre i norr och nordost. Det nationella rådet ingick samarbete med gerillarörelsen Demokratiska unionspartiet PYD formellt i juni 2012. I praktiken har kurderna under </span><span>PYD:s</span><span> ledning uppnått en hög grad av självstyre i delar av nordöstra Syrien. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Islamiska statens frammarsch har dock drabbat flertalet byar i närheten av </span><span>Kobane</span><span> och staden är under daglig attack. IS använder sig av tungt artilleri, bland annat i form av pansarvagnar och kemiska vapen, främst riktade mot civila. Situationen är mycket allvarlig, med brist på mat, rent vatt</span><span>en, medicin, livsmedel, el</span><span> med mera. Nu är dessutom samtliga gränser stängda mot </span><span>Rojava</span><span>. </span>
</p>
<h2>
<span>Rojhelat</span><span> – kurderna i Iran</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Det ekonomiska tillståndet i </span><span>Rojhelat</span><span> är värre än landet i övrigt med koncentrerad arbetslöshet och fattigdom. Många flyttar därifrån, och bara en tredjedel av Irans kurder uppges i dag leva inom det traditionellt kurdiska området. Systematiska avrättningar och fängslanden av regimmotståndare, politiker och journalister sker på daglig basis. </span>
</p>
<h2>
<span>Bashur</span><span> – kurderna i Irak</span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>De skärpta motsättningarna mellan Kurdistans regionala regering och centralregeringen i Bagdad har cementerats under en lång tid. Motsättningarna har varit geopolitiska, ekonomiska och politiska. Kravet på självständighet och folkomröstning har nekats av den före detta premiärministern Nouri </span><span>a</span><span>l-</span><span>Maliki</span><span> som dessutom nekat utbetalning av den federala budgeten. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Läget har dramatiskt försämrats under 2014 då den sekteristiska terroristorganisationen Islamiska staten på kort tid tagit kontroll över centrala delar av Irak samt betydande områden i östra Syrien. När irakiska armén retirerade i nordvästra Irak fick kurdiska </span><span>peshmerga</span><span>-förband pressa fram sina positioner. Under</span><span> sommaren 2014 har det utbrutit</span><span> hårda strider där </span><span>peshmerga</span><span> drevs på reträtt men försökte gå till motoffensiv med hjälp av den syrisk-kurdiska gerillarörelsen YPG. IS framryckning har föranlett hundratusentals människor på flykt, hundratals har mördats och kurd</span><span>iska </span><span>ezidier</span><span> har utsatts för det</span><span> generalförsamlingen benämner som folkmord. </span>
</p>
<h1>
<span>Rätten till självbestämmande </span>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Självbestämmande är en central princip i internationell rätt till följd av internationell sedvanerätt, men är också erkänd som en allmän rättsprincip och inskriven i ett antal internationella fördrag. Efter första världskriget betonades rätten till självbestämmande i syfte att förhindra statliga övergrepp på folk utanför den egna nationalstaten, men sedan andra världskriget utgör rätten till självbestämmande inte bara en princip utan en rättighet för alla f</span><span>olk. Rättigheten uttrycks i FN-</span><span>stadgans artikel 1(2), artikel 76 </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>om förvaltarskapssystemet samt artikel 55. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Tre resolutioner uttrycker rätten till självbestämmande och är antagna av FN</span><span>:</span><span>s generalförsamling. Det är 1960 års deklaration om självständighet för kolonierna och deras folk, 1960 års resolution 1541 samt 1970 års deklaration om vänlig samverkan mellan stater. I två konventioner framgår även alla folks rätt till självbestämmande som ett människorättsinstrument. Det är konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (CCPR) samt konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR). I båda konventionerna anges att alla folk har rätten till självbestämmande och att folken i kraft av den rätten ska få råda över sin polit</span><span>iska status samt sin ekonomiska</span><span>, sociala och kulturella utveckling. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Självbestämmanderätten betecknar den lagliga rätten för människor att bestämma över sitt eget öde i den internationella ordningen. Omfattningen och syftet med principen om självbestämmande har utvecklats mycket på 2000-talet. I början av 1900-talet gavs ett internationellt stöd för rätten för alla människor till självbestämmande. Detta ledde till framgångsrika förehavanden under och efter första världskriget, andra världskriget och lade grunden för avkoloniseringen på 1960-talet. </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span> </span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Man brukar skilja mellan </span><span>”interna” och ”externa”</span><span> självbestämmande</span><span>n</span><span>. Internt självbestämmande utgör olika politiska och sociala rättigheter, däremot avser extern</span><span>t</span><span> självbestämmande ett fullständigt rättsligt oberoende.</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Återigen står det kurdiska folket inför ett av världens mest omfatta</span><span>n</span><span>de krig där flertalet rättigheter dagligen inskränks. Världssamfundet har agerat men grundläggande skydd och säkerhet för det kurdiska folket saknas</span><span>. </span><span>Det är hög tid för</span><span> omvärlden och Sverige att verka för att det kurdiska folket ska tillerkännas sina rättigheter genom rätten till självbestämmande.</span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%">
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Lawen Redar (S)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Arhe Hamednaca (S)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Leif Nysmed (S)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Mathias Tegnér (S)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Roza Güclü Hedin (S)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic">Shadiye Heydari (S)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:48pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
</div>
</div>
1Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska erkänna det kurdiska folkets rätt till självbestämmande och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2015/16:UU12UUINLInlämnad2015-10-06 14:56:43inträffat0behandlingGranskadGranskad2015-10-07 11:40:59inträffat0behandlingHÄNHänvisad2015-10-13 00:00:00inträffat0behandling037561614928Lawen RedarS1undertecknare0186426023519Arhe HamednacaS2undertecknare0376353897112Leif NysmedS3undertecknare0613297818326Mathias TegnérS4undertecknare0194498232620Roza Güclü HedinS5undertecknare0231432628318Shadiye HeydariS6undertecknaremotkatMotionskategoriFristående motionH30228092016-11-18 12:51:39statustextstatustextÄrendet är avslutatH30228092017-10-18 12:08:04tilldelatTilldelatUtrikesutskottetH30228092016-11-18 12:51:39H3022809av Lawen Redar m.fl. (S)mot_201516__2809.pdf100709pdfKurders rätt till självbestämmandehttps://data.riksdagen.se/fil/D7824620-D6CB-4781-8B50-265E31C51DEFH3022809av Lawen Redar m.fl. (S)mot_201516__2809.docx57103docxKurders rätt till självbestämmandehttps://data.riksdagen.se/fil/7658EE74-22F5-44D1-95EF-131A1955FC3Abehandlas_i2015/16:UU12H301UU12bet2015/16UU12Mellanöstern och NordafrikabetBetänkande