4387267 H3021847 2015/16 1847 mot Enskild motion mot Motion 2015/16:1847 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Motion Motion SD346 UbU 1847 0 2015-10-06 00:00:00 2018-06-05 10:35:33 2015-10-06 00:00:00 En skola i världsklass av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Klar html Filur 8c78c406-ae2a-48d1-b4d7-e58d0829a206 https://data.riksdagen.se/dokument/H3021847/text https://data.riksdagen.se/dokument/H3021847 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H3021847 <style></style><div class="pconf">Motion till riksdagen 2015/16:1847 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) <h1>En skola i världsklass</h1> <hr class="sidhuvud_linje"/> <div class="Section1">   <h1 style="-aw-sdt-tag:CC_Boilerplate_4; -aw-sdt-title:CC_Boilerplate_4"> Förslag till riksdagsbeslut </h1> <ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt"> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk grundskola, gymnasieskola och komvux ska få ett statligt huvudmannaskap, samt att regeringen skyndsamt ska utreda hur övergången till ett statligt huvudmannaskap ska gå till, och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra lärarutbildningen där varje lärare ska ha en examen i de ämnen han eller hon undervisar i, samt om att utreda lärarutbildningen i övrigt, och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortbilda lärare enligt ett certifieringssystem och på två nivåer, en basnivå samt en mer avancerad nivå, och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en utbildningstrappa där tydliga krav ställs på att agera mentor både för lärarkollegor och för andra skolor och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en tydlig individuell lönetrappa som följer ansvar och utbildningsnivå, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tydlighet vad gäller olika skolors resultat och hur dessa ska publiceras, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa stimulansbidrag för digital kompetensutveckling av skolans personal och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att digitalisera de nationella proven och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för hur it ska bli en naturlig del av lärarutbildningen och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rektorer i framtiden ska rekryteras bland erfarna och kunniga lärare och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förskoleklassen ska bli en obligatorisk del av grundskolan, som därmed blir tioårig, och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gymnasieskolan bör utveckla ett nära samarbete med det lokala näringslivet och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komvux ska vara väl utbyggt och erbjuda våra ungdomar en reell möjlighet att vid behov läsa in ämnen för att kunna sadla om och välja en väg inom högre utbildning och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betyg ska sättas från och med årskurs 4 i grundskolan och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort möjligheten för rektorer att besluta om sammanfattande betyg för samhällsorienterande (SO) respektive naturorienterande (NO) ämnen i årskurs 6 och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska utreda hur ett system med s.k. jourskolor ska kunna införas i samtliga svenska kommuner, dit elever som inte fungerar i den normala skolsituationen ska kunna flyttas med omedelbar verkan, och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska genomföras en antimobbningssatsning i den svenska skolan och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skriftliga ordningsomdömen från första klass och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att värna landsbygdsskolorna, inte minst de bygdeskolor som fortfarande finns kvar, och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundskolorna huvudsakligen bör delas upp i enheter om F–6 och 7–9 och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en satsning på fler vuxna i skolan och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den obligatoriska modersmålsundervisningen, de nationella minoritetsspråken undantagna, och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en satsning på barn med särskilda behov och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att timplanen i matematik för grundskolan ska delas upp årskursvis för att förtydliga vad eleverna ska ha klarat av i slutet av varje årskurs och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast utreda möjligheten att införa nivågruppering av matematikundervisningen fr.o.m. årskurs 4 och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elever som behöver hjälp med läxläsning ska erbjudas sådant stöd av skolan och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtalsspråket under skoltid, med undantag för språklektioner, alltid bör vara svenska, undantaget skolor för nationella minoriteter och internationella skolor, och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolorna generellt bör förstärka undervisningen i svenska med ett särskilt fokus på elever med svagare kunskap i svenska och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utöka den schemalagda idrottsundervisningen till att innehålla något moment varje dag och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett systematiskt samarbete mellan skolan, föreningslivet och näringslivet och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vårt svenska kulturarv och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att landets skolor bör vara skyldiga att ordna traditionella avslutningar för de elever och föräldrar som så önskar, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska ge våra elever en naturlig relation till äldre generationer och motverka de ökande åldersklyftorna i samhället och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och reflektion kring etiska och moraliska frågor och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera elevernas miljömedvetande och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en matreform i den svenska grundskolan och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kött från djur som slaktats utan bedövning, så kallat halal- eller koscherslaktat kött, inte ska få förekomma i svenska skolor och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etik och moral ska betonas mer än i dag, så att eleverna lär sig att samarbeta och visa hänsyn, kamratanda och ärlighet och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska genomföras en satsning på studievägledning och yrkesvägledning i den svenska skolan och tillkännager detta för regeringen. </li> <li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska genomföras en satsning på skolmiljön i den svenska grundskolan och tillkännager detta för regeringen. </li> </ol> <a name="MotionsStart"></a>  Svensk skolas kräftgång Svensk skola står inför en rad olika utmaningar. Från att en gång ha varit en skola i världsklass har resultaten i den svenska skolan försämrats drastiskt sedan 90-talets början. Samtidigt har skolan blivit stökigare, otryggare och mer segregerad. En lång rad undersökningar där främst Pisaundersökningar och undersökningar från Timms har visat att den svenska skolan faller kraftigt i resultat med övriga OECD-länder. Undersökningarna visar att vi faller i viktiga ämnen som matematik, läsning, skrivning och naturvetenskapliga ämnen. Tyvärr visar den senaste Pisaundersökningen 2013 att fallet bland svenska elevers skolresultat inte ser ut att plana ut utan fortsätter nedåt. För första gången presterade svenska elever under genomsnittet för OECD i samtliga tre ämnen av naturkunskap, matematik och läsförståelse. OECD-nationer som tidigare såg Sverige som ett föredöme inom utbildningsväsendet har numera gått om oss i resultat. Slutsatsen är att vi måste reformera den svenska skolan och gå tillbaka till den kunskapsskola den en gång var.   Staten som huvudman för skolan Redan år 2004, i samband med att Sverigedemokraternas handlingsprogram för skola och utbildning antogs, slog Sverigedemokraterna fast att skolan åter måste få ett statligt huvudmannaskap. Anledningarna till detta ställningstagande är flera. En är att svensk skola tappat i kvalitet sedan år 1991 då den övergick från statligt till kommunalt huvudmannaskap. Andelen elever som lämnar nionde klass med ofullständiga betyg i kärnämnena har dessutom ökat sedan 90-talet. Samtidigt visar det sig att elever med särskilda behov har svårare att få stöd i dag. Vidare har arbetsmiljön i skolan – för såväl elever som lärare – försämrats. Detta har hänt samtidigt som arbetsbelastningen har ökat och fortbildningsinsatserna minskats. Andelen obehöriga lärare har dessutom blivit allt fler sedan kommunaliseringen 1991, vilket inte minst är en följd av att läraryrket tappat i status sedan skolan kommunaliserades. Ytterligare en förklaring till den svenska skolans kräftgång är de senaste decenniernas massinvandring och mångkulturalistiska utgångspunkt. Det är uppenbart att många av de problem den svenska skolan i dag brottas med är en direkt följd av att det en gång trygga och homogena svenska samhället nu ersatts av ett hårt, kallt och segregerat mångkulturellt samhälle. Sverigedemokraterna är övertygade om att svensk invandringspolitik måste förändras i grunden om vi över huvud taget ska kunna återskapa en trygg och väl fungerande skola. Hur de olika kommunerna prioriterar skolan, hur de prioriterar barns och ungdomars utbildning och därmed också framtidsutsikter, och hur stora resurser som satsas på skolan, varierar över landet. Även kommunernas ekonomiska situation varierar kraftigt. Det innebär att en välbärgad kommun som väljer att satsa på skolan har större chans att få en likvärdig och rättvis skola än exempelvis en problemtyngd utflyttningskommun med sviktande skatteunderlag. Tanken är att svensk skola ska ge eleverna samma förutsättningar och samma kunskapsbas så att de klarar av att nå de uppsatta nationella målen oberoende av kön, socioekonomisk bakgrund eller var i landet man bor. Så är dock inte fallet i dag. Detta gör att skolan inte är likvärdig, utan att våra barn får olika kvalitet på sin utbildning beroende på var i landet de bor. Den likvärdiga skolan är i själva verket inget annat än en chimär. Ytterligare ett problem med dagens skola är det otydliga ledarskapet där stat och kommun delar på ansvaret, vilket skapat en problematisk situation. Situationen börjar bli ohållbar. Därför förordar Sverigedemokraterna att den svenska skolan snarast får ett statligt huvudmannaskap i syfte att ge våra barn och ungdomar rätten till en likvärdig och rättvis skolgång.   Lärarutbildningen Kompetensen hos lärarna är mycket viktig. Vi vill att varje ämneslärare skall ha en examen i det ämne han/hon undervisar i; detta byggs på med pedagogik. Övrig lärarutbildning vill vi utreda för att se hur den kan bli bättre. Sverigedemokraterna anser dock redan idag att en ny lärarutbildning skall ge de blivande lärarna en mycket bättre kompetens, förståelse och förmåga att hantera digitala arbetssätt, pedagogik och andra verktyg än vad som är fallet idag. Samtidigt poängterar vi att de digitala verktygen och möjligheterna, kombineras med traditionella undervisningsmetoder. Denna kombination är vi övertygade om ger absolut bäst pedagogisk effekt. Vidareutbildning av lärare skall ske regelbundet så att lärarna får ökad kompetens, inte ”bara” vidmakthåller den kunskap de fick under sin lärarutbildning. Vi föreslår att denna vidareutbildning finns på två nivåer; en basnivå och en mer avancerad nivå. Där basnivån är obligatorisk och den avancerade är frivillig. Lärare som önskar få ”vara kvar” där de är idag, kan göra så, men måste genomföra den obligatoriska vidareutbildningen på basnivå. Lärare som önskar få djupare kunskaper men även önskar få möjlighet att framöver bli mentorer för nyare kollegor, genomför den fördjupade utbildningen, denna genomförs externt på högskola och universitet. Efter avslutad utbildning blir läraren certifierad på en ny högre nivå i utbildningstrappan. Varje år skall samtliga lärare (inklusive de som valt fördjupad vidareutbildning) genomgå ett antal timmars intern utbildning, den så kallade basnivån, – denna sker exempelvis via it-baserade system och/eller föreläsningar.   Utöver dessa utbildningar skall forskning uppmuntras. Dessa möjligheter till vidareutbildning och forskning finansieras genom att kommun/friskola söker bidrag från staten. Likt Shanghai vill vi att besök på andra lärares lektioner – med återkoppling efteråt – skall bli en naturlig del av vardagen för lärare i skolan. Att delge varandra och få återkoppling hur du är i lärarrollen är viktigt för att kunna utvecklas. Vi vill även att rektorerna skall få regelbunden fortbildning och återkoppling.   Varje genomförd extern utbildning som enskild lärare genomfört skall innebära att han/hon därefter kommer komma ett steg upp i en utbildningstrappa, steget uppåt innebär också att läraren certifieras på den nivån. För att få komma vidare uppåt i ”trappan” krävs att läraren tar det ansvar som förväntas efter genomförd utbildning. Tanken är att denne skall stötta kollegor som befinner sig längre ner på trappan med återkoppling. Ingen lärare skall kunna klättra till toppen av trappan utan att ha tagit ansvar på respektive nivå – för att komma till toppen av trappan krävs det att du som lärare deltagit i de team som skickats till skolor med sämre resultat. För att kunna bli ianspråktagen till ett team krävs det att du har avancerat till de högre nivåerna i trappan och har mycket god kunskap och erfarenhet i rollen som lärare och ledare. Teamets uppgift blir att ta över ledningen av, och utbildningen i, skolan. Detta för att vända resultaten – samtidigt som den personal som de ersatt får gå bredvid för att lära sig. Lönen är en del av att öka attraktionskraften för att bli lärare, en god individuell lönesättning är därför viktig samt nödvändig för att kunna konkurrera med näringslivet. För varje steg som läraren tar uppåt följer också ett större ansvar. Om det av någon anledning blir så att läraren inte vill/kan ta detta utökade ansvar, utgår också lönehöjningen som annars skulle följt med uppgiften. För de lärare som väljer att endast utbilda sig internt tillkommer mindre löneökning. Att delta som del i de team som stöttar andra skolor skall vara extra meriterande och ge klart höjd lön.   Skolinspektionen ges i uppdrag att genomföra inspektioner – och skriva rapport efteråt – av såväl kommunala skolor som friskolor. Rapporterna syftar till att elever och föräldrar lättare skall kunna ta del av respektive skolas betygsnivå men också annan viktig information som antal lärare anställda, utbildningsnivå på dessa, hur övrig organisation ser ut. Alla rapporter skall vara offentliga och publiceras på såväl Skolinspektionens hemsida som på kommunens och berörd skolas hemsida.   Skolans digitalisering Sverige och världen är mitt uppe i en omställningsprocess med kraftigt ökande digitalisering; detta är den kanske mest omfattande förändring som skett sedan industrialiseringens dagar – hälften av alla arbetstillfällen som finns idag, beräknas försvinna inom 20 år till följd av detta.   I och med digitaliseringen kommer självklart en stor mängd nya arbetstillfällen – och nya yrken – tillkomma. Hela samhället påverkas av denna process, så även skolan. Dels genom att nya utbildningar behöver tillkomma, dels genom att digitalisering gett och kommer ge nya möjligheter i undervisningen. Idag är utbildningen i hur dessa nya digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen inte tillräcklig inom lärarutbildningarna. Det finns enstaka kurser att söka, men utbildningen i sin helhet är inte anpassad efter morgondagens krav på kompetens inom detta område. Förslag: Inrätta stimulansbidrag för kommuner och friskolor så att kompetensutveckling av lärare och rektorer kan ske inom området. Digitalisera de nationella proven. Anställ digital personal på skolorna. Tillsätt en utredning av lärarutbildningen. En av de största och viktigaste punkterna i denna utredning är att tillse att även lärarutbildningen digitaliseras, så att lärarna redan från lärarhögskolan får med sig pedagogisk kunskap, arbetssätt och tänk som är anpassade efter de möjligheter och de verktyg som den digitala omställningen ger. Men precis som med skolan i övrigt skall inte endast det digitala arbetssättet läras ut – att kombinera det med traditionell utbildning är mycket viktigt.   Rektorerna Rektorernas situation lämnar utrymme för förbättringar. Svenska rektorer, varav hälften saknar lärarutbildning, lägger i genomsnitt ungefär femton procent av sin tid på pedagogisk verksamhet. I Finland, vars skola fungerar avsevärt bättre än den svenska, har alla rektorer lärarbakgrund och ägnar merparten av sin tid åt att stötta och vara behjälpliga till att lyfta fram verksamheten och mindre tid åt administration. Det pedagogiska ansvaret för undervisningen ligger på lärarna, men rektorn har en ledande funktion att fylla. Genom ett nära samarbete med lärarkollegiet kan rektorn skapa förutsättningar för lärarkollegiet att utveckla den pedagogiska verksamheten. Därför anser vi att rektorer på sikt bör rekryteras bland behöriga lärare från certifieringsnivå 3 och högre. Detta stärker rektorernas pedagogiska profil, samtidigt som den administrativa bördan ska anpassas därefter. Därpå tillkommer tre certifieringsnivåer som är specifika för rektorer, vilket givetvis också medför lönepåslag och utökade ansvarsområden. Detta är en modell vi är övertygade om kommer bidra till en mer effektiv och ändamålsenlig styrning av skolan.   Tioårig grundskola I dag går drygt 95 procent av alla sexåringar i förskoleklass. Andelen varierar dock från en kommun till en annan. Detsamma gäller kvaliteten på verksamheten. Det finns indikationer på att de barn som genomgår denna förberedande skolform får ett försprång gentemot de barn som inte gör det. Sverigedemokraterna menar att den i dag frivilliga förskoleklassen ska införlivas i grundskolan och därmed bli en obligatorisk del av grundskolan, som då blir tioårig. Argumenten för detta är många. Förutom att ge våra barn lika möjligheter, handlar det om att komma tillrätta med en lång trend med sjunkande studieresultat. Vi tror att ett införlivande av förskoleklassen i grundskolan där sexåringarna får möta behöriga lärare, kommer att leda till en förbättrad verksamhet med ökad kvalitet. Detta är en nödvändig åtgärd för att kvalitetssäkra skolstarten, samtidigt som det innebär att skolan ges möjlighet att fånga barnens behov i ett tidigare stadium och därmed försöka undvika senare problem med läs- och skrivsvårigheter. Vi måste komma ihåg att det finns en vilja hos barn att lära sig, vilken måste tas tillvara. Därför menar vi att förskoleklassen ska bli mer av en riktig skola. Värt att notera i sammanhanget är att svenska skolbarn internationellt sett börjar skolan sent, samtidigt som de har ett färre antal undervisningstimmar. Vi menar att införandet av en tioårig grundskola är ett bra sätt att angripa detta problem på.   En modern gymnasieskola I juni 2009 meddelade Skolinspektionen att hälften av gymnasieeleverna inte får godkänt i alla kurser och att en tredjedel inte når tillräckliga resultat för att studera vidare på högskola. Detta är ett mycket stort problem, inte minst eftersom konkurrensen på arbetsmarknaden är stor, men också för att det i dag är regel snarare än undantag att det krävs en genomförd gymnasieutbildning för att över huvud taget erhålla ett arbete. Många ungdomar vill dock inte studera vidare efter gymnasieskolan utan föredrar en yrkesinriktad gymnasieutbildning som ger dem arbete direkt efter avklarade studier. Sverigedemokraterna är därför positivt inställda till dagens system med en tydligare uppdelning mellan yrkesinriktade och studieförberedande program, vilket förhoppningsvis leder till att fler elever lämnar gymnasieskolan med fullständiga betyg. Inte minst vad gäller de yrkesinriktade programmen är det av största vikt att gymnasieskolan utvecklar ett starkt samarbete med det lokala näringslivet. För att ytterligare förbättra relationerna med arbetslivet och framförallt teknikföretag vill Sverigedemokraterna se en satsning på så kallade teknikcollage. Det är skolor där företagen är med och utbildar den arbetskraft de kommer att behöva. Genom dessa skolor tar vi tillvara företagens erfarenheter och kunskaper i respektive bransch och tillgodoser företagens behov av arbetskraft. Gymnasieskolans uppdelning mellan studieförberedande och yrkesinriktade program kräver dock en väl utbyggd vuxenutbildning. En person som valt att läsa ett yrkesförberedande program måste ges en reell möjlighet att läsa in de ämnen som saknas för att kunna sadla om och välja en väg inom högre utbildning. Komvux är också ett viktigt redskap för att säkerställa att vi har en utbildad befolkning som motsvarar de krav och önskemål som arbetsgivarna ställer.   Betyg från årskurs 4 – men ej sammanfattande betyg Avskaffandet av betyg på grundskolans låg- och mellanstadium under 1970-talet har främst kommit att drabba barn från hem utan studietraditioner, en bild som förstärks av rapporten Betygssatta barn – spelar det någon roll i längden (2010). Att riksdagen beslutat att införa betyg från årskurs 6 i grundskolan är något positivt och ett steg i rätt riktning. Sverigedemokraterna menar dock att betyg ska införas redan i årskurs 4, då vi menar att barnen tidigt måste lära sig att tydliga utvärderingar och betyg är en naturlig och integrerad del av den svenska skolan, förutom andra fördelar betyg ger, inte minst ökade möjligheter att tidigt upptäcka barn i behov av stödinsatser. Att införa betyg i årskurs 4 ter sig dessutom mer naturligt då eleverna börjar ett nytt stadium, mellanstadiet. Att tidiga betyg har en positiv inverkan ser vi för övrigt i vårt grannland Finland, där man valt att hålla kvar vid betygen i de lägre årskurserna. Ett av huvudmålen med Sverigedemokraternas skolpolitik är att skapa en likvärdig skola där alla barn och ungdomar, så långt det är möjligt, ges samma rättigheter och möjligheter, en skola där ingen lämnas utanför och faller mellan stolarna. Vi är därför mycket tveksamma till möjligheten för rektorer att sätta sammanfattande betyg i samhällsorienterande (SO) respektive naturorienterande (NO) ämnen i årskurs 6. För att en likvärdig skola ska vara möjlig krävs det att betygssättningen är likvärdig över hela landet. Därför menar vi att denna möjlighet omedelbart ska tas bort.   Ökad trygghet i skolan Enligt en undersökning från Arbetsmiljöverket har nästan var tredje lärare utsatts för våld eller hot om våld på sin arbetsplats. I själva verket handlar var tredje anmälan till Arbetsmiljöverket om just skolan. En tidigare rapport från LR visar i sin tur att omkring hälften av landets lärare upplever att det blivit vanligare med hot och våld i svensk skola. Nästan var femte lärare oroas över att gå till sitt arbete på grund av våld och hot om våld. Våren 2005 hänvisade de båda lärarförbunden till en undersökning som gör gällande att 43 procent av lärarna varje dag tvingas att ta betydande lektionstid i anspråk för att lösa konflikter och för att försöka skapa trygghet och studiero i klassrummet. Samtidigt vittnar elever runt om i Sverige om ett hårdare skolklimat där elever – företrädesvis flickor och unga kvinnor – utsätts för tillmälen och sexuella trakasserier, ofta av förövare med invandrarbakgrund. Unga män berättar i sin tur om rån, misshandel och en allmänt otrygg skolmiljö. Statistik från Barn- och elevombudsmannen visar att 45 000 skolelever från fjärde klass upp till gymnasiet uppger att de mobbas och trakasseras i skolan. I själva verket fördubblades anmälningarna om mobbning i skolan under 2010. Trots detta finns det ett stort mörkertal enligt Barn- och elevombudsmannen. De senaste årens negativa förändring av den svenska skolan förskräcker. Vi måste komma ihåg att skolan är en arbetsplats och att elever såväl som lärare naturligtvis har rätt att kräva en väl fungerande arbetsmiljö, vilket inte är fallet i dag. Som ett led i detta arbete menar Sverigedemokraterna att det ska vara regel, och inte undantag, att flytta på elever som mobbar, slåss och inte fungerar i den normala skolsituationen. Det är i dag tillåtet för en skola att flytta på en elev, även om eleven och föräldrarna inte samtycker. Vår uppfattning är dock att denna möjlighet inte utnyttjas i tillräcklig omfattning. Fortfarande tvingas många mobbade, hotade och slagna elever gå till skolan med en klump i magen och möta sina plågoandar, vilket ofta får följden att man väljer att stanna hemma från skolan. Detta är ett dubbelt svek mot den som är utsatt för mobbning och är inte acceptabelt.   Jourskolor och skriftliga ordningsomdömen Sverigedemokraterna menar att regeringen skyndsamt ska utreda hur ett system med så kallade jourskolor ska kunna införas i samtliga svenska kommuner, dit den som inte fungerar i den normala skolsituationen ska kunna flyttas med omedelbar verkan. Dessa åtgärder syftar till att den som ägnar sig åt mobbning ska få hjälp att komma ut ur sitt destruktiva beteende, samt för att övriga elever ska ges en rimlig möjlighet till en trygg och lugn tillvaro med studiero i skolan. För att ytterligare betona vikten av en skola som genomsyras av ordning och reda, vill Sverigedemokraterna införa skriftliga ordningsomdömen från första klass. Det är vår uppfattning att mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap bäst motverkas genom ett aktivt agerande av lärare och skolledning. Vi vill samtidigt betona föräldrarnas ansvar för sina barns uppfostran. Därför är det av största vikt att även föräldrarna görs delaktiga i detta mycket viktiga arbete.   Värna landsbygdsskolorna Inte minst för att ytterligare förstärka trygghetssträvandena ser vi ett stort värde i bevarandet av de mindre skolenheterna, inte minst de bygdeskolor som fortfarande finns kvar. För att få ett fungerande samhälle i stort krävs att skolan lyckas med sin uppgift. Av den orsaken är det viktigt att låta grundskolan bygga på småskalighet. Sverigedemokraterna vill därför motverka trenden där mindre skolor läggs ned till förmån för större. Sverigedemokraterna ser med oro på att många landsbygdsskolor har sviktande ekonomi och elevunderlag. Familjer tvingas ofta välja mellan att flytta och sända sina barn flera mil bort till närmsta skola. Tyvärr kan en tillfällig svacka i elevunderlag tvinga en skola att stänga. Det leder till avflyttning av barnfamiljer, varefter sannolikheten att skolan kan öppna igen är låg.   Vi vill införa ett särskilt stöd för landsbygdsskolor. Skolor med tillfälligt lågt elevunderlag ska under maximalt tre år kunna ansöka om medel för att klara sådana perioder. Medel skall reserveras för detta. Detta skall vara öronmärkta pengar som kommunen inte kan använda för andra ändamål.   Små skolenheter I ett led att öka tryggheten för eleverna och för att motverka att skolorna blir för stora, menar vi att skolorna huvudsakligen bör delas upp i enheter om F–6 och 7–9. Det kan naturligtvis finnas tillfällen då det är motiverat att driva en enskild skola som en F–9-enhet. Centralt måste dock alltid vara att skolan inte blir för stor.   Fler vuxna i skolan För att bekämpa otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna samt för att avlasta lärarkåren, som i dag tvingas ägna alltför mycket tid åt andra saker än ren kunskapsförmedling, avsätter vi 1,2 miljarder kronor under budgetperioden med syfte att genomföra en satsning på fler hjälpande och stödjande personal i skolan i form av framförallt fler skolsköterskor, skolpsykologer, kuratorer, vaktmästare och administrativ personal. Det sistnämnda för att frånta administrativa uppgifter från den redan hårt belastade lärarkåren, så att de ges möjlighet att lägga mer tid på undervisning och kunskapsförmedling.   Avskaffa den obligatoriska modersmålsundervisningen Skollagen stipulerar att förskolan, förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan samt gymnasieskolan ska erbjuda modersmålsundervisning. Detta gäller då det är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet eller då eleven har grundläggande eller goda kunskaper i språket. Modersmålsundervisningen främjar inte assimilationen i det svenska samhället. Samtidigt är dess effekter för inlärning av det svenska språket mycket tveksamma. Vi vill i sammanhanget lyfta fram en undersökning från Danmark, där kommunernas forskningsenhet (AKF) kom fram till att det inte finns några statistiska bevis för att elever som fått modersmålsundervisning visar bättre resultat i läsning, matematik eller naturvetenskap än de elever som inte fått modersmålsundervisning. Resultatet fick politikerna i Danmark att helt lägga ner modersmålsundervisningen för att i stället satsa mer pengar på specialundervisning och på det danska språket. Vi förordar likt Danmark att man i kommunerna delvis satsar de inbesparade pengarna från modersmålsundervisning på svenskundervisning för elever med svaga kunskaper i svenska. I huvudsak anser vi att modersmålsundervisningen är ett intresse för den enskilda familjen, som då också ska stå för kostnaderna samtidigt som undervisningen alltid ska ligga utanför ordinarie skoltid. För närvarande är det i princip kommunerna som finansierar modersmålsundervisningen, men vi yrkar på att skollagen ändras så att ingen tvingande lag föreskriver obligatorisk modersmålsundervisning – de nationella minoritetsspråken undantagna.   Satsning på barn med särskilda behov Dagens skola kännetecknas allt mer av att elever ska lära sig på egen hand genom att själva söka information. Traditionella prov ersätts ofta av redovisningar och olika typer av grupparbeten, samtidigt som det blir allt viktigare att lärande måste vara roligt. Lärarrollen har kommit att undermineras och i allt större utsträckning enbart utgöra en organisatorisk funktion som skall uppmuntra fria studier och fritt forskande. Att så verkligen är fallet förstärks av Timms (2009) som visar att Sverige har mindre undervisningstid än övriga länder som ingår i studien och mer tid för individuellt arbete, vilket också påverkar resultaten. Det är tydligt att eleverna behöver fler lärarledda lektioner i de aktuella ämnena – av behöriga och kompetenta lärare.   För de elever som tidigt kan ta ansvar, som kommer från studievana hem och som är studiemotiverade, kan dessa studiemetoder fungera. Den många gånger kravlösa skolan riskerar dock att missgynna i första hand studiesvaga elever och barn med särskilda behov, eftersom dessa oftare behöver tydliga ramar och mål samt extra hjälp för att kunna prestera. Genom en ökad satsning på barn med särskilda behov samt en återgång till en kunskapsinriktad skola, förbättras möjligheterna avsevärt att sätta in lämpliga hjälpinsatser och i ett tidigare stadium fånga upp och stötta de elever som halkar efter.   Matematiksatsning i grundskolan Sverige är ett ingenjörsland. Det svenska välståndet bygger i hög utsträckning på ett framgångsrikt exploaterande av tekniska innovationer. Mot bakgrund av matematikens och naturvetenskapens oersättliga betydelse för tillgången på goda ingenjörer är det olyckligt att intresset och kunskaperna i matematik och naturvetenskap fallit drastiskt, vilket flera internationella kunskapsundersökningar visar. En av dessa är Timms Advanced 2008, i vilken det framkommer att svenska elevers matematikkunskaper har försämrats kraftigt sedan 1995. Jämfört med övriga nio länder som deltog i undersökningen ligger de svenska gymnasieelevernas kunskaper i matematik klart under genomsnittet, endast Filippinerna presterar sämre. Undersökningen visar vidare att Sverige passerats av både Italien och Slovenien, trots att dessa båda länder också uppvisar en resultatnedgång i matematik. Situationen är således minst sagt alarmerande. Därför välkomnade vi den tidigare regeringens satsningar på matematikområdet, dels när man utökade antalet matematiktimmar med 120 timmar, dels när man införde satsningar på fortbildning och vidareutbildning av matematiklärare. Om Sverige ska kunna hävda sin ställning som kunskapsnation även i framtiden gäller nämligen att den svenska skolan ligger i framkant när det gäller matematik. Men bristerna i vårt samhälle och i vårt utbildningssystem är dock fler än så och är därmed inte åtgärdade i en handvändning. För att åtgärda dessa brister krävs en palett av olika djupgående reformer och förändringar. Vi föreslår därför att timplanen i matematik för grundskolan delas upp årskursvis, dels för att förtydliga vad eleverna ska ha klarat av i slutet av varje årskurs, dels för att säkerställa att eleverna verkligen får den undervisning de har rätt till och att de når förväntade kunskaper. Vidare vill vi utreda möjligheterna att införa en nivågruppering av matematikundervisningen från och med årskurs fyra. Vi menar att det inte är möjligt att låta alla elever bedriva sin matematikundervisning på samma nivå om undervisningen samtidigt är tänkt att vara både stimulerande, utmanande och anpassad för den enskilde eleven. Samtidigt måste de elever som har svårt för matematik naturligtvis få den tid och hjälp de behöver för att ta till sig och förstå matematiken. Oavsett hur duktig man är i matematik är det av största vikt att eleverna undervisas av utbildade och pedagogiskt duktiga matematiklärare. Ovanpå detta vill vi se en satsning där särbegåvade barn har möjlighet att gå fram i en ännu snabbare studietakt än vad en årskursindelning ger möjlighet till.   Läxhjälp Sverigedemokraterna avvisar med bestämdhet förslag om att ta bort läxor som ett naturligt och avgörande inslag i lärandet. Elever som behöver hjälp med läxläsning ska erbjudas sådant stöd av skolan.   Kunskapssatsning i svenska språket För att kunna bli en naturlig del av det svenska samhället krävs goda språkkunskaper. Därför är det av stor vikt att samtalsspråket under skoltid, med undantag för språklektioner, alltid bör vara svenska – skolor för nationella minoriteter och internationella skolor undantagna. Vi förordar också att en del av de pengar som sparas in på modersmålsundervisningen används till svenskundervisning för elever med svaga kunskaper i svenska.   Utökad idrottsundervisning Vidare ska vikten av god hälsa och ökad rörlighet betonas. För att säkerställa att barnen i skolan får tillräckligt med motion bör fler idrottstimmar införas. Idrottsundervisningen bör dock vara organiserad så att den stimulerar till rörlighet och motion, mer än enbart tävling och prestation. Till stöd har vi bland annat det så kallade Bunkefloprojektet. Det startade hösten 1999 som ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsförening och forskning, och visade att barn och ungdomar som fick en timmes fysisk aktivitet varje dag förbättrade sina studieresultat. Störst var skillnaden för pojkarna. Andra positiva bieffekter av den ökade rörligheten är att koncentration, inlärningsförmåga, självförtroende och social förmåga ökar, samtidigt som det kan användas som ett led i att bekämpa den ökande barnfetman.   Samarbete mellan skolan, föreningslivet och näringslivet Vi vill också se en utökning av Bunkefloprojektet där även näringsliv deltar tillsammans med idrottsföreningar dels för att frigöra tid för lärarna, dels för att knyta näringslivet närmare skolan. Med både föreningslivet och näringslivet med i skolans verksamhet kan eleverna få stimulans med fritid, verklighetsanknytning och tankar på framtida yrkeskarriärer.   Betona det svenska kulturarvet Skolans roll är inte bara att vara kunskapsförmedlare utan till stor del också att förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vårt svenska kulturarv – från en generation till en annan. I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner, normer och värderingar, språk och religion. Dessa är de byggstenar vilka Sverigedemokraterna menar utgör grunden för ett tryggt och stabilt Sverige. Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och då framförallt gemensamma normer, värderingar och språk, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället. Skolan bör därför betona kärnfamiljens betydelse, tidigare generationers samlade kunskap och erfarenhet, den kristna etiken samt inte minst den västerländska humanismens centrala betydelse i vårt samhälle. Under de senaste åren har allt fler svenska skolor valt att avveckla sina traditionella skolavslutningar. Motivet för att avveckla de traditionella skolavslutningarna är oftast att skolan ska vara religiöst neutral och att invandrade elever med annan trosuppfattning kan känna sig kränkta. Sverigedemokraterna anser att de traditionella skolavslutningarna är en viktig del av det svenska kulturarvet och menar därför att landets skolor bör åläggas att ordna traditionella avslutningar för de elever och föräldrar som så önskar.   Motverka åldersklyftorna i samhället Det är av central vikt att skolan ger eleverna nödvändig kunskap om vikten av ett samhälle som genomsyras av sammanhållning. Ett led i det arbetet är att ge våra elever en naturlig relation till äldre generationer och motverka de ökande åldersklyftorna i samhället. Det kan exempelvis ske genom att det inrättas en så kallad klassmorfar på varje skola eller i varje klass samt genom att skolklasser ges möjlighet att besöka äldreboenden för att därigenom knyta kontakter över generationsgränserna. Våra äldre kan bli en värdefull resurs i skolan.   Stimulera kritiskt och konstruktivt tänkande Skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och reflektion kring etiska och moraliska frågor. Kritiskt och självständigt tänkande ska uppmuntras – inte bestraffas. Vidare bör etik och moral betonas mer än i dag, så att eleverna lär sig att samarbeta, visa hänsyn, kamratanda och ärlighet.   Ett hållbart samhälle För att öka förståelsen för, och förmedla vikten av, ett hållbart och ekologiskt samhälle samt betydelsen av ett bevarande av vår biologiska mångfald ska elevernas miljömedvetande stimuleras. Vi bör vidare sträva efter att skolmaten genomgående ska ha högt näringsvärde, vara svensk och närproducerad, ekologiskt framställd, tillverkad på plats och helt gratis för eleverna, vilket ska gälla elever i såväl grund- som gymnasieskola. Detta eftersom en viktig grundförutsättning för kunskapsinhämtning är att kroppen har nödvändigt bränsle i form av näringsrik mat. Kött från djur som slaktats utan bedövning, så kallat halal- eller koscherslaktat kött, ska inte förekomma i svenska skolor. Därför vill vi genomföra en matreform i svensk skola. Sverigedemokraterna vill att skolmaten tillagas på plats och att maten i möjligaste mån är lokalt producerad. Därför vill vi att alla skolor skall ha ett tillagningskök, inte ett mottagningskök. Vi vill ge statliga stimulansbidrag (reell kostnad 200 000–300 000 per enhet). I stimulansbidraget skall finnas utrymme för både genomförandet av ombyggnad samt en medvetenhet om att handla lokalt/svenskt innebär dyrare pris då våra djurhushållningsregler är hårdare än i övriga Europa.   Utökad studievägledning Sverigedemokraterna har som målsättning att få en så effektiv matchning av arbetskraft och arbetsmarknad som möjligt. Som ett led i vår strävan att skapa denna högre grad av matchning ser Sverigedemokraterna det som en självklarhet att stärka och effektivisera studievägledningen och yrkesvägledningen i såväl grund- och gymnasieskolan som på komvux.   Förbättrad skolmiljö Många av landets skolor lider av dåliga inomhusmiljöer, vilket är ett problem för såväl lärare som elever. Dessa problem kan exempelvis vara fukt, dålig luftkvalitet, flimmerbelysning, akustikproblem eller risk för legionella. I en rapport från Boverket och Energimyndigheten uppskattades upprustningsbehovet till omkring 5 miljarder kronor. Sverigedemokraterna vill att staten tar ett större ansvar för landets skollokaler.     <table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%"> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Stefan Jakobsson (SD) </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">   </td> </tr> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Robert Stenkvist (SD) </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Carina Herrstedt (SD) </td> </tr> <tr> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%"> Nina Kain (SD) </td> <td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">   </td> </tr> </table>   </div> </div> 1 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svensk grundskola, gymnasieskola och komvux ska få ett statligt huvudmannaskap, samt att regeringen skyndsamt ska utreda hur övergången till ett statligt huvudmannaskap ska gå till, och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 2 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra lärarutbildningen där varje lärare ska ha en examen i de ämnen han eller hon undervisar i, samt om att utreda lärarutbildningen i övrigt, och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU1 UbU 3 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortbilda lärare enligt ett certifieringssystem och på två nivåer, en basnivå samt en mer avancerad nivå, och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU1 UbU 4 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en utbildningstrappa där tydliga krav ställs på att agera mentor både för lärarkollegor och för andra skolor och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU1 UbU 5 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en tydlig individuell lönetrappa som följer ansvar och utbildningsnivå, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU1 UbU 6 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tydlighet vad gäller olika skolors resultat och hur dessa ska publiceras, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 7 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa stimulansbidrag för digital kompetensutveckling av skolans personal och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU1 UbU 8 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att digitalisera de nationella proven och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 9 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för hur it ska bli en naturlig del av lärarutbildningen och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU1 UbU 10 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rektorer i framtiden ska rekryteras bland erfarna och kunniga lärare och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU1 UbU 11 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förskoleklassen ska bli en obligatorisk del av grundskolan, som därmed blir tioårig, och tillkännager detta för regeringen. Bifall Bifall 2015/16:UbU14 UbU 12 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gymnasieskolan bör utveckla ett nära samarbete med det lokala näringslivet och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU1 UbU 13 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komvux ska vara väl utbyggt och erbjuda våra ungdomar en reell möjlighet att vid behov läsa in ämnen för att kunna sadla om och välja en väg inom högre utbildning och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU16 UbU 14 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att betyg ska sättas från och med årskurs 4 i grundskolan och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 15 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort möjligheten för rektorer att besluta om sammanfattande betyg för samhällsorienterande (SO) respektive naturorienterande (NO) ämnen i årskurs 6 och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 16 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska utreda hur ett system med s.k. jourskolor ska kunna införas i samtliga svenska kommuner, dit elever som inte fungerar i den normala skolsituationen ska kunna flyttas med omedelbar verkan, och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 17 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska genomföras en antimobbningssatsning i den svenska skolan och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 18 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skriftliga ordningsomdömen från första klass och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 19 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att värna landsbygdsskolorna, inte minst de bygdeskolor som fortfarande finns kvar, och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU1 UbU 20 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att grundskolorna huvudsakligen bör delas upp i enheter om F-6 och 7-9 och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 21 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en satsning på fler vuxna i skolan och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU1 UbU 22 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den obligatoriska modersmålsundervisningen, de nationella minoritetsspråken undantagna, och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 23 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en satsning på barn med särskilda behov och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU12 UbU 24 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att timplanen i matematik för grundskolan ska delas upp årskursvis för att förtydliga vad eleverna ska ha klarat av i slutet av varje årskurs och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU12 UbU 25 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snarast utreda möjligheten att införa nivågruppering av matematikundervisningen fr.o.m. årskurs 4 och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU12 UbU 26 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elever som behöver hjälp med läxläsning ska erbjudas sådant stöd av skolan och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU12 UbU 27 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samtalsspråket under skoltid, med undantag för språklektioner, alltid bör vara svenska, undantaget skolor för nationella minoriteter och internationella skolor, och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU12 UbU 28 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolorna generellt bör förstärka undervisningen i svenska med ett särskilt fokus på elever med svagare kunskap i svenska och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU12 UbU 29 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utöka den schemalagda idrottsundervisningen till att innehålla något moment varje dag och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 30 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett systematiskt samarbete mellan skolan, föreningslivet och näringslivet och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU1 UbU 31 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska förmedla en djupgående förståelse och acceptans för vårt svenska kulturarv och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 32 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att landets skolor bör vara skyldiga att ordna traditionella avslutningar för de elever och föräldrar som så önskar, och riksdagen tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 33 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska ge våra elever en naturlig relation till äldre generationer och motverka de ökande åldersklyftorna i samhället och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 34 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan ska lära ut den djupa innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande och reflektion kring etiska och moraliska frågor och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 35 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera elevernas miljömedvetande och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 36 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en matreform i den svenska grundskolan och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU1 UbU 37 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kött från djur som slaktats utan bedövning, så kallat halal- eller koscherslaktat kött, inte ska få förekomma i svenska skolor och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 38 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etik och moral ska betonas mer än i dag, så att eleverna lär sig att samarbeta och visa hänsyn, kamratanda och ärlighet och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU 39 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska genomföras en satsning på studievägledning och yrkesvägledning i den svenska skolan och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU1 UbU 40 Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska genomföras en satsning på skolmiljön i den svenska grundskolan och tillkännager detta för regeringen. Avslag Avslag 2015/16:UbU14 UbU INL Inlämnad 2015-10-06 09:24:58 inträffat 0 behandling Granskad Granskad 2015-10-06 11:06:30 inträffat 0 behandling HÄN Hänvisad 2015-10-13 00:00:00 inträffat 0 behandling 0678712094213 Stefan Jakobsson SD 1 undertecknare 0955748436811 Robert Stenkvist SD 2 undertecknare 0603753860213 Carina Ståhl Herrstedt SD 3 undertecknare 0871764071911 Nina Kain SD 4 undertecknare motkat Motionskategori Fristående motion H3021847 2018-06-05 10:34:30 statustext statustext Ärendet är avslutat H3021847 2017-10-18 12:04:08 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet H3021847 2018-06-05 10:34:30 H3021847 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) mot_201516__1847.pdf 126351 pdf En skola i världsklass https://data.riksdagen.se/fil/9696D9DB-BD28-48BE-8C98-5B0668F78C18 H3021847 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) mot_201516__1847.docx 67648 docx En skola i världsklass https://data.riksdagen.se/fil/C3369BBE-58A2-46E3-A70F-90DD76472401 behandlas_i 2015/16:UbU1 H301UbU1 bet 2015/16 UbU1 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning bet Betänkande behandlas_i 2015/16:UbU12 H301UbU12 bet 2015/16 UbU12 Grundskolan bet Betänkande behandlas_i 2015/16:UbU14 H301UbU14 bet 2015/16 UbU14 Skolväsendet bet Betänkande behandlas_i 2015/16:UbU16 H301UbU16 bet 2015/16 UbU16 Vuxenutbildning bet Betänkande