3168500H2B377201477sousouStatens offentliga utredningar 2014:77Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar7702014-12-01 00:00:002016-03-16 08:35:002014-12-01 00:00:00Från analog till digital marksänd radiotitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H2B377/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H2B377https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H2B377
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:39px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1z{position:absolute;top:611px;left:399px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:82px 0px 30px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 48px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_6 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;z:b;margin:26px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_7 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_8 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;z:b;margin:32px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_10 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;z:b;margin:32px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_11 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_12 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_13 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_14 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_15 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_17 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;z:b;margin:38px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_20 #dimg1z{position:absolute;top:630px;left:63px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_20 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:35px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_21 #dimg1z{position:absolute;top:599px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_21 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:58px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_30 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:0px 0px 17px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 1082px;}
#page_31 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_3 {float:left;border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_4 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 0px;overflow: hidden;}
#page_31 #dimg1z{position:absolute;top:73px;left:147px;z-index:-1;width:683px;height:413px;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:683px;height:413px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_32 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_33 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_34 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_35 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_35 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_36 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_37 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_38 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_38 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_39 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_40 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_41 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_41 #dimg1z{position:absolute;top:326px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:413px;height:103px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_43 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_43 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_44 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:631px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:631px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_45 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_45 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:655px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:416px;height:655px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_46 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_46 #dimg1z{position:absolute;top:458px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:295px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:413px;height:295px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_47 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_47 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:60px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:413px;height:60px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_48 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_49 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_50 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_50 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_51 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_51 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_52 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_52 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:63px;z-index:-1;width:432px;height:706px;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:432px;height:706px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_53 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_53 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:441px;height:290px;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:441px;height:290px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_54 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_55 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_56 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_56 #dimg1z{position:absolute;top:559px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:413px;height:174px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_57 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_57 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_58 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_59 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_60 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_60 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_61 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_61 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_62 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_62 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_63 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_63 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_64 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_65 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_65 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_66 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_66 #dimg1z{position:absolute;top:181px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:544px;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:544px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_67 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_67 #dimg1z{position:absolute;top:417px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:308px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:308px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_68 #dimg1z{position:absolute;top:543px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:187px;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:413px;height:187px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_69 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:114px;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:413px;height:114px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_70 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_71 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_72 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_72 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_73 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_74 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_74 #dimg1z{position:absolute;top:602px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:123px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:123px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_75 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_76 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_77 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_77 #dimg1z{position:absolute;top:200px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_78 #dimg1z{position:absolute;top:471px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:413px;height:174px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_79 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_80 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_80 #dimg1z{position:absolute;top:592px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_81 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_81 #dimg1z{position:absolute;top:579px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:157px;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:413px;height:157px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_82 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_82 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_83 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;z:b;margin:25px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_84 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_85 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_86 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_86 #dimg1z{position:absolute;top:582px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_87 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_87 #dimg1z{position:absolute;top:489px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:413px;height:48px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_88 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_88 #dimg1z{position:absolute;top:525px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_89 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;z:b;margin:35px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_89 #dimg1z{position:absolute;top:363px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_90 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_90 #dimg1z{position:absolute;top:75px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:157px;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:413px;height:157px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_91 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_92 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_92 #dimg1z{position:absolute;top:78px;left:63px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:413px;height:174px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_93 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_94 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_94 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_95 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_95 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_97 #dimg1z{position:absolute;top:684px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_98 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_99 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;}
#page_99 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_100 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_100 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_101 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_101 #dimg1z{position:absolute;top:164px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:561px;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:561px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_102 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_102 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_103 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_103 #dimg1z{position:absolute;top:254px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_104 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_104 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_105 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_105 #dimg1z{position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_107 #dimg1z{position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_108 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_108 #dimg1z{position:absolute;top:641px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_109 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_109 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_110 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_110 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_111 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_112 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_112 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_113 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_114 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_114 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_115 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_115 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_116 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_117 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;z:b;margin:31px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_118 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_119 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_120 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_121 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_122 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_123 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_123 #dimg1z{position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_124 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_124 #dimg1z{position:absolute;top:294px;left:63px;z-index:-1;width:424px;height:431px;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:424px;height:431px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_125 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_125 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:425px;height:332px;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:425px;height:332px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_126 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_127 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_128 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;z:b;margin:17px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_129 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_130 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_130 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_131 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_131 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:667px;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:424px;height:667px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_132 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;z:b;margin:22px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_133 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_134 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;z:b;margin:85px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:20px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_136 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_137 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_138 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;z:b;margin:27px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_139 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;z:b;margin:80px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_141 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_142 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;z:b;margin:59px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_143 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_143 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_144 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_144 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_145 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_146 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_146 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_147 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;z:b;margin:23px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_148 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_149 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_150 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;z:b;margin:19px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_151 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_151 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_152 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_152 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_153 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;z:b;margin:78px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:118px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_155 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_155 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:63px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_156 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_156 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_157 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_157 #dimg1z{position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_158 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_158 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_159 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_159 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_160 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_160 #dimg1z{position:absolute;top:713px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_161 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_161 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_162 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;z:b;margin:21px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_163 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;z:b;margin:20px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_163 #dimg1z{position:absolute;top:350px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:196px;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:424px;height:196px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_164 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_164 #dimg1z{position:absolute;top:725px;left:63px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;}
#page_165 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 721px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;z:b;margin:35px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_166 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;z:b;margin:18px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_166 #dimg1z{position:absolute;top:48px;left:63px;z-index:-1;width:424px;height:534px;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:424px;height:534px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_167 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_167 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:688px;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:417px;height:688px;}
#page_167 #inl_img1 {position:relative;width:1px;height:5px;}
#page_167 #inl_img2 {position:relative;width:1px;height:5px;}
#page_167 #inl_img3 {position:relative;width:1px;height:5px;}
#page_167 #inl_img4 {position:relative;width:1px;height:5px;}
#page_167 #inl_img5 {position:relative;width:1px;height:5px;}
#page_167 #inl_img6 {position:relative;width:1px;height:5px;}
#page_167 #inl_img7 {position:relative;width:1px;height:5px;}
#page_167 #inl_img8 {position:relative;width:1px;height:5px;}
#page_167 #inl_img9 {position:relative;width:1px;height:5px;}
#page_167 #inl_img10 {position:relative;width:1px;height:5px;}
#page_167 #inl_img11 {position:relative;width:1px;height:5px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_168 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;z:b;margin:15px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;}
#page_168 #dimg1z{position:absolute;top:258px;left:63px;z-index:-1;width:424px;height:334px;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:424px;height:334px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:14px 0px 18px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_169 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 631px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;z:b;margin:66px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;}
#page_169 #dimg1z{position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:324px;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:417px;height:324px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 31px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_170 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_170 #dimg1z{position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 35px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_171 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:24px 0px 29px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;}
#page_172 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;}
#page_172 #dimg1z{position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 33px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_173 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:25px 0px 110px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 225px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 32px;}
.ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;}
.ft2{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft4{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft5{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft6{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft7{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft8{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft9{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft10{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft11{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft12{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft14{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 16px;l-h: 17px;}
.ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft16{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft17{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft18{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft19{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft20{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 15px;l-h: 17px;}
.ft21{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft22{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft23{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft25{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft26{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft27{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft28{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;}
.ft29{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;}
.ft32{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft33{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 19px;}
.ft34{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft35{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft37{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;}
.ft38{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft39{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft40{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;}
.ft42{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft43{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft44{font: 18px 'Verdana' !important;margin-left: 46px;l-h: 30px;}
.ft45{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 30px;}
.ft46{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;}
.ft47{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft48{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 19px;}
.ft49{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 19px;}
.ft50{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft51{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft52{font: italic 10px 'Calibri' !important;l-h: 13px;}
.ft53{font: italic 10px 'Calibri' !important;l-h: 10px;}
.ft54{font: italic 10px 'Calibri' !important;l-h: 4px;}
.ft55{font: italic 10px 'Calibri' !important;l-h: 12px;}
.ft56{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 1px;}
.ft57{font: italic 10px 'Calibri' !important;l-h: 7px;}
.ft58{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 7px;}
.ft59{font: italic 10px 'Calibri' !important;l-h: 9px;}
.ft60{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 6px;}
.ft61{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 3px;}
.ft62{font: italic 10px 'Calibri' !important;l-h: 6px;}
.ft63{font: italic 10px 'Calibri' !important;l-h: 11px;}
.ft64{font: italic 10px 'Calibri' !important;l-h: 8px;}
.ft65{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 5px;}
.ft66{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 4px;}
.ft67{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 8px;}
.ft68{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 13px;}
.ft69{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft70{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 35px;l-h: 20px;}
.ft71{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;}
.ft72{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft73{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft74{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft75{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft76{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft77{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft78{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 18px;}
.ft79{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft80{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft81{font: bold 14px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 17px;}
.ft82{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft83{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft84{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft85{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft86{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft87{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft88{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft89{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft91{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft92{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft93{font: bold 12px 'Verdana' !important;margin-left: 25px;l-h: 16px;}
.ft94{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft95{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft96{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft97{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft98{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft99{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft100{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft101{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft102{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft103{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft104{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 16px;}
.ft105{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft106{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft107{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft108{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft109{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft110{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 12px;}
.ft111{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 19px;}
.ft112{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;}
.ft113{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft114{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;}
.ft115{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;}
.ft116{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;}
.ft117{font: 14px 'Verdana' !important;color: #ff0000;l-h: 18px;}
.ft118{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;}
.ft119{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft120{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 18px;}
.ft121{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft122{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft123{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 14px;}
.ft124{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;}
.ft125{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;}
.ft126{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 15px;}
.ft127{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft128{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;}
.ft129{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;}
.ft130{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft131{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 13px;}
.ft132{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;}
.ft133{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 9px;}
.ft134{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 10px;}
.ft135{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 11px;}
.ft136{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 11px;}
.ft137{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 14px;}
.ft138{font: 12px 'Calibri' !important;l-h: 13px;}
.ft139{font: 10px 'Calibri' !important;l-h: 8px;}
.ft140{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 28px;}
.ft141{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft142{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft143{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft144{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 13px;}
.ft145{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;}
.ft146{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;}
.ft147{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft148{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft149{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 13px;}
.ft150{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 14px;}
.ft151{font: 10px 'Verdana' !important;margin-left: 2px;l-h: 12px;}
.ft152{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft153{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;}
.ft154{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft155{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;}
.ft156{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft157{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.p0{text-align: left;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p1{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;margin-top: 443px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p5{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p6{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p7{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p12{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p13{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;}
.p16{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p17{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p34{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p35{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p36{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p38{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p42{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p44{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p45{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p46{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p47{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 2px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p52{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p62{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p69{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p76{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p77{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p78{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p79{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p81{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px !important;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p88{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p91{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p92{text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p100{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p101{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p102{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p108{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p122{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p124{text-align: left;padding-left: 220px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:44px;height:12px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p135{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:29px;height:19px;}
.p136{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:61px;height:24px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:239px;height:23px;}
.p140{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:244px;height:13px;}
.p141{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:41px;height:13px;}
.p142{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:143px;height:13px;}
.p143{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:420px;height:13px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p152{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p168{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p169{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p173{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p179{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: left;margin-top: 196px;margin-bottom: 0px !important;}
.p181{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p183{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p184{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 652px;margin-bottom: 0px !important;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;}
.p198{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p199{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p209{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p210{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p214{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p224{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p231{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p232{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p238{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p239{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p241{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p252{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p254{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p266{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p268{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p273{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p280{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 380px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p284{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p285{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p290{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p292{text-align: left;margin-top: 255px;margin-bottom: 0px !important;}
.p293{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p295{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p296{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p301{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p302{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p314{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p316{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p317{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p318{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px !important;}
.p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p321{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p323{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p326{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px !important;}
.p328{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p329{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 664px;margin-bottom: 0px !important;}
.p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p331{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p332{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;}
.p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p335{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p336{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p337{text-align: left;padding-left: 360px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;}
.p338{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;}
.p340{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p342{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p343{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p344{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p346{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p349{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p351{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;}
.p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p353{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p354{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;}
.p357{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p360{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p369{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p370{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p372{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p373{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p374{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;}
.p375{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px !important;}
.p376{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p380{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p382{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p383{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p384{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p385{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p386{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p387{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p390{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p391{text-align: left;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px !important;}
.p392{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 363px;margin-bottom: 0px !important;}
.p393{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px !important;}
.p395{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p396{text-align: left;padding-left: 320px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p397{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;}
.p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p399{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p402{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;}
.p405{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p406{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p407{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;}
.p408{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.21px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p410{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p411{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p412{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p413{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p414{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p415{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;}
.p416{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 358px;margin-bottom: 0px !important;}
.p417{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p418{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p419{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p420{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p421{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p422{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p423{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p424{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p425{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p426{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.12px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p428{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p429{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p430{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p434{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p435{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p437{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p441{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p442{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p451{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p452{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p453{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p457{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p460{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p462{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p469{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p470{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p475{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p476{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p477{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p480{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.15px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.17px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p485{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p486{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p487{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.14px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p491{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p492{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p494{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p495{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p496{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p497{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p498{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p499{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p502{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p503{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p505{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p506{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p508{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p510{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p511{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p513{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p516{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p517{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 189px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p522{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p523{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p524{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p527{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p528{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p530{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p533{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;}
.p534{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p535{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 17px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p539{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p541{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p543{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p544{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p550{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.16px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 382px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 346px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 435px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 430px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td54{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td55{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td57{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td58{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 445px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 261px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 444px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td79{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-right: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td84{border-right: #868686 1px solid;border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td86{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td87{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #868686 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-bottom: #404040 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 21px;}
.tr1{heightzzz: 38px;}
.tr2{heightzzz: 20px;}
.tr3{heightzzz: 18px;}
.tr4{heightzzz: 37px;}
.tr5{heightzzz: 28px;}
.tr6{heightzzz: 31px;}
.tr7{heightzzz: 15px;}
.tr8{heightzzz: 51px;}
.tr9{heightzzz: 19px;}
.tr10{heightzzz: 29px;}
.tr11{heightzzz: 17px;}
.tr12{heightzzz: 30px;}
.tr13{heightzzz: 40px;}
.tr14{heightzzz: 14px;}
.tr15{heightzzz: 13px;}
.tr16{heightzzz: 54px;}
.tr17{heightzzz: 7px;}
.tr18{heightzzz: 9px;}
.tr19{heightzzz: 6px;}
.tr20{heightzzz: 3px;}
.tr21{heightzzz: 11px;}
.tr22{heightzzz: 8px;}
.tr23{heightzzz: 5px;}
.tr24{heightzzz: 12px;}
.tr25{heightzzz: 10px;}
.tr26{heightzzz: 4px;}
.tr27{heightzzz: 61px;}
.tr28{heightzzz: 244px;}
.tr29{heightzzz: 41px;}
.tr30{heightzzz: 104px;}
.tr31{heightzzz: 74px;}
.tr32{heightzzz: 73px;}
.tr33{heightzzz: 33px;}
.tr34{heightzzz: 32px;}
.tr35{heightzzz: 341px;}
.tr36{heightzzz: 340px;}
.tr37{heightzzz: 50px;}
.tr38{heightzzz: 225px;}
.tr39{heightzzz: 224px;}
.tr40{heightzzz: 47px;}
.tr41{heightzzz: 48px;}
.tr42{heightzzz: 46px;}
.tr43{heightzzz: 90px;}
.tr44{heightzzz: 91px;}
.tr45{heightzzz: 87px;}
.tr46{heightzzz: 88px;}
.tr47{heightzzz: 101px;}
.tr48{heightzzz: 102px;}
.tr49{heightzzz: 57px;}
.tr50{heightzzz: 56px;}
.tr51{heightzzz: 27px;}
.tr52{heightzzz: 23px;}
.tr53{heightzzz: 16px;}
.tr54{heightzzz: 22px;}
.t0{width: 456px;margin-top: 148px;f:bold 15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 420px;margin-leftZ: 34px;margin-top: 2px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 457px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t3{width: 530px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t4{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t5{width: 457px;margin-top: 32px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t6{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 32px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t7{width: 420px;margin-leftZ: 100px;margin-top: 1px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t8{width: 457px;margin-leftZ: 66px;margin-top: 2px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t9{width: 530px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t10{width: 535px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t11{width: 353px;margin-top: 19px;f:italic 12px 'Verdana' !important;}
.t12{width: 456px;margin-top: 1px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t13{width: 387px;f:italic 10px 'Calibri' !important;}
.t14{width: 72px;f:10px 'Calibri' !important;}
.t15{width: 305px;margin-leftZ: 85px;margin-top: 272px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t16{width: 305px;margin-leftZ: 85px;margin-top: 271px;f:13px 'Verdana' !important;}
.t17{width: 548px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t18{width: 536px;f:bold 9px 'Verdana' !important;}
.t19{width: 535px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t20{width: 536px;f:bold 8px 'Verdana' !important;}
.t21{width: 537px;f:bold 11px 'Verdana' !important;}
.t22{width: 432px;margin-leftZ: 75px;margin-top: 50px;f:13px 'Calibri' !important;}
.t23{width: 432px;margin-leftZ: 9px;margin-top: 64px;f:12px 'Calibri' !important;}
.t24{width: 422px;margin-leftZ: 10px;margin-top: 77px;f:13px 'Calibri' !important;}
.t25{width: 240px;margin-leftZ: 113px;margin-top: 26px;f:11px 'Calibri' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B3771x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Från analog till digital marksänd radio</P>
<P class="p1 ft1">– en plan från Digitalradiosamordningen</P>
<P class="p2 ft2">Betänkande av Digitalradiosamordningen</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm 2014</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft3">SOU 2014:77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p4 ft4">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.</P>
<P class="p5 ft4">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm</P>
<P class="p6 ft4">Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p5 ft4"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se</P>
<P class="p5 ft4">Webbplats: fritzes.se</P>
<P class="p7 ft4">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p8 ft5">Svara på remiss – hur och varför.</P>
<P class="p4 ft5">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p9 ft4">En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.</P>
<P class="p10 ft4">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.</P>
<P class="p5 ft4">Omslag: Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p5 ft4">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2014.</P>
<P class="p11 ft4">ISBN <NOBR>978-91-38-24196-7</NOBR></P>
<P class="p6 ft6"><SPAN class="ft4">ISSN </SPAN><NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p12 ft7">Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet</P>
<P class="p13 ft8">Regeringen beslutade den 25 juli 2013 att ge en särskild utredare i uppdrag att som branschsamordnare arbeta för en övergång till digital ljudradio. I uppdraget ingick att tillsammans med Myndigheten för radio och tv och i nära dialog med berörda aktörer utarbeta ett förslag till plan för övergång från analog marksänd ljudradio till digital marksänd ljudradio. Samma dag förordnade chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth docent Nina Wormbs som särskild utredare. Departementssekreteraren Linus Fredriksson anställdes som sekreterare fr.o.m. den 16 september 2013. Utredningen har antagit namnet Digitalradiosamordningen (Ku 2013:01).</P>
<P class="p14 ft8">Härmed överlämnas betänkandet <SPAN class="ft9">Från analog till digital marksänd radio – En plan från Digitalradiosamordningen</SPAN>, SOU 2014:77. Uppdraget är därmed slutfört.</P>
<P class="p1 ft10">Stockholm i november 2014</P>
<P class="p15 ft10">Nina Wormbs</P>
<P class="p16 ft10">/Linus Fredriksson</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p4 ft11">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p17 ft12"><A href="#page_9">Sammanfattning ..................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p18 ft12"><A href="#page_9">9</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td0"><SPAN class="p17 ft12"><A href="#page_19">1 Författningsförslag......................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td1"><SPAN class="p18 ft12"><A href="#page_19">19</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p19 ft10"><SPAN class="ft13">1.1</SPAN><A href="#page_19"><SPAN class="ft14">Förslag till lag med tillfälliga bestämmelser om tillstånd</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td2"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_19">att sända analog kommersiell radio.........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_19">19</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p20 ft10"><SPAN class="ft13">1.2</SPAN><A href="#page_21"><SPAN class="ft14">Förslag till lag om ändring i radio- och </SPAN></A><NOBR><A href="#page_21">tv-lagen</A></NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td5"><SPAN class="p21 ft16"><A href="#page_21">(2010:696) ................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_21">21</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p17 ft12"><A href="#page_23">2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td5"><SPAN class="p21 ft17"><A href="#page_23">Varför digital marksänd ljudradio? ................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p22 ft12"><A href="#page_23">23</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p17 ft10"><A href="#page_23">2.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft16"><A href="#page_23">Utveckla radion ........................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_23">23</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p17 ft10"><A href="#page_24">2.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft13"><A href="#page_24">Fler program och större mångfald ..........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_24">24</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p17 ft10"><A href="#page_24">2.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft16"><A href="#page_24">Bättre konkurrens ....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_24">24</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p17 ft10"><A href="#page_24">2.4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft13"><A href="#page_24">Ökade möjligheter för public service .....................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_24">24</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p17 ft10"><A href="#page_24">2.5</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft16"><A href="#page_24">Flera plattformar ......................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_24">24</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p17 ft10"><A href="#page_25">2.6</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft16"><A href="#page_25">Robust och separat infrastruktur ............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_25">25</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p17 ft10"><A href="#page_25">2.7</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft13"><A href="#page_25">Långsiktigt lägre kostnader och energiförbrukning ..............</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_25">25</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p17 ft10"><A href="#page_25">2.8</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft13"><A href="#page_25">Enkel, direkt och gratis mottagning .......................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_25">25</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p17 ft10"><A href="#page_25">2.9</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td5"><SPAN class="p21 ft13"><A href="#page_25">Radion i ett föränderligt samhälle...........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_25">25</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_27">2.10</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td5"><SPAN class="p21 ft16"><A href="#page_27">Slutsats ......................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_27">27</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft18">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p17 ft19">Innehåll</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td8"><SPAN class="p24 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p25 ft12"><A href="#page_29">3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft17"><A href="#page_29">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio ........</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p18 ft12"><A href="#page_29">29</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td7"><SPAN class="p25 ft10"><A href="#page_32">3.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td9"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_32">Vid ett teknikskifte behövs tydliga förutsättningar ..............</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_32">32</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft10"><A href="#page_33">3.1.1 Centrala delar av digitaliseringen av marksänd</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p26 ft13"><A href="#page_33">ljudradio bör godkännas av riksdagen.........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_33">33</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft10"><A href="#page_34">3.1.2 Nya tillstånd för Sveriges Radio och</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p26 ft16"><A href="#page_34">Utbildningsradion ........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_34">34</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p17 ft10"><A href="#page_35">3.1.3 Finansieringen av Sveriges Radios och</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td7"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td9"><SPAN class="p26 ft13"><A href="#page_35">Utbildningsradions digitalradiosändningar ................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_35">35</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td7"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_37">3.1.4 Förutsägbarhet för den kommersiella radion .............</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td6"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_37">37</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft10"><SPAN class="ft13">3.2</SPAN><A href="#page_38"><SPAN class="ft20">Samordning mellan public service och de kommersiella</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p28 ft16"><A href="#page_38">programföretagen ....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_38">38</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p28 ft10"><A href="#page_39">3.2.1 Olika förutsättningar för public </A><NOBR><A href="#page_39">service-radio</A></NOBR><A href="#page_39"> och</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p29 ft16"><A href="#page_39">kommersiell radio.........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_39">39</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p28 ft10"><A href="#page_41">3.2.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p29 ft16"><A href="#page_41">En gemensam lansering................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_41">41</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p29 ft13"><A href="#page_42">3.3 Utbyggnad av digitala sändningar ..........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_42">42</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p28 ft10"><A href="#page_42">3.3.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p29 ft13"><A href="#page_42">Tekniska förutsättningar .............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_42">42</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p28 ft10"><A href="#page_46">3.3.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p29 ft13"><A href="#page_46">Dagens digitalradiosändningar ....................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_46">46</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p28 ft10"><A href="#page_46">3.3.3 Nya sändningstillstånd för Sveriges Radio och</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p29 ft13"><A href="#page_46">Utbildningsradion ........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_46">46</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p29 ft10"><A href="#page_51">3.3.4 Tillstånd för digital kommersiell radio .......................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_51">51</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p28 ft10"><A href="#page_54">3.3.5 Post- och telestyrelsens tillståndsgivning och</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td11"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td12"><SPAN class="p29 ft13"><A href="#page_54">möjligheterna att samordna nätutbyggnaden .............</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_54">54</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td10"><SPAN class="p29 ft13"><A href="#page_56">3.4 Tillståndsfrågor under parallellsändningsperioden ...............</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_56">56</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p29 ft10"><A href="#page_56">3.4.1 Sveriges Radio och Utbildningsradion........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_56">56</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p29 ft10"><A href="#page_58">3.4.2 Tillstånden för analog kommersiell radio ...................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_58">58</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p28 ft10"><A href="#page_59">3.4.3 Förlängning av tillstånden för analog</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p29 ft21"><A href="#page_59">kommersiell radio genom en tillfällig lag....................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_59">59</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p28 ft10"><A href="#page_61">3.4.4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p29 ft16"><A href="#page_61">Gällande rätt .................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_61">61</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p28 ft10"><A href="#page_66">3.4.5 En lag med tillfälliga bestämmelser om tillstånd</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p29 ft13"><A href="#page_66">att sända analog kommersiell radio införs ..................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_66">66</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><SPAN class="p28 ft10"><A href="#page_77">3.4.6</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td12"><SPAN class="p29 ft13"><A href="#page_77">Radioföretagens synpunkter........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_77">77</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p28 ft10"><A href="#page_78">3.4.7 Ett andrahandsalternativ till förlängning av</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td3"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p29 ft16"><A href="#page_78">tillstånden .....................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td3"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_78">78</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft19">SOU 2014:77 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_80">3.5</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p30 ft16"><A href="#page_80">Avveckling av </A><NOBR><A href="#page_80">FM-sändningarna.............................................</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_80">80</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p30 ft10"><A href="#page_81">3.5.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p31 ft16"><A href="#page_81">Tidpunkt för släckningen.............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_81">81</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p30 ft10"><A href="#page_83">3.5.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p31 ft16"><A href="#page_83">Släckningsvillkor...........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_83">83</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p30 ft13"><A href="#page_90">3.5.3 Uppdrag till Myndigheten för radio och tv ................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_90">90</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p30 ft10"><A href="#page_91">3.5.4</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p31 ft16"><A href="#page_91">Släckningsprocessen .....................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_91">91</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_92">3.6</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p30 ft13"><A href="#page_92">Informationsinsatser vid ett teknikskifte ...............................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_92">92</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p30 ft10"><A href="#page_93">3.6.1 Informationsinsatser vid digitalradioövergången i</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p31 ft16"><A href="#page_93">Norge.............................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_93">93</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p30 ft10"><A href="#page_94">3.6.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p31 ft13"><A href="#page_94">Informationsarbetet vid </A><NOBR><A href="#page_94">digital-tv-övergången...........</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_94">94</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td6"><SPAN class="p17 ft12"><A href="#page_97">4</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td13"><SPAN class="p30 ft12"><A href="#page_97">Närradiosändningar ....................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td14"><SPAN class="p22 ft12"><A href="#page_97">97</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_97">4.1</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p30 ft16"><A href="#page_97">Bakgrund ..................................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_97">97</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_99">4.2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p30 ft13"><A href="#page_99">Särskilt om s.k. kommersialisering av närradio......................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_99">99</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_100">4.3</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p30 ft13"><A href="#page_100">Närradion vid en digitalisering av marksänd radio ..............</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_100">100</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p30 ft13"><A href="#page_101">4.3.1 Närradion bör få fortsätta sända på </A><NOBR><A href="#page_101">FM-bandet.......</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_101">101</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p30 ft10"><A href="#page_103">4.3.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p31 ft16"><A href="#page_103">Småskalig DAB ...........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_103">103</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p30 ft10"><A href="#page_104">4.3.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p31 ft13"><NOBR><A href="#page_104">L-bandet</A></NOBR><A href="#page_104"> och </A><NOBR><A href="#page_104">DAB-radio ...........................................</A></NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_104">104</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p17 ft12"><A href="#page_107">5</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td13"><SPAN class="p30 ft12"><A href="#page_107">Konsekvenser...........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p22 ft12"><A href="#page_107">107</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_107">5.1</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p30 ft16"><A href="#page_107">Miljöaspekter av en övergång ................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_107">107</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p30 ft10"><A href="#page_107">5.1.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p31 ft13"><A href="#page_107">Förändrad energianvändning .....................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_107">107</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p30 ft10"><A href="#page_109">5.1.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p31 ft13"><A href="#page_109">Ökade mängder elektronikavfall................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_109">109</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_110">5.2</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td13"><SPAN class="p30 ft13"><A href="#page_110">Radiopubliken måste köpa nya mottagare ...........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_110">110</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td15"><SPAN class="p30 ft10"><A href="#page_111">5.2.1</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td16"><SPAN class="p31 ft13"><A href="#page_111">Digitalradiomottagare för hemmen...........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_111">111</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p30 ft13"><A href="#page_112">5.2.2 Hur många mottagare behöver bytas ut? ..................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_112">112</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p30 ft10"><A href="#page_114">5.2.3</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td16"><SPAN class="p31 ft13"><A href="#page_114">Befintliga digitalradiomottagare ................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_114">114</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td6"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_115">5.3</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td13"><SPAN class="p30 ft13"><A href="#page_115">Fordon med </A><NOBR><A href="#page_115">FM-mottagare</A></NOBR><A href="#page_115"> måste digitaliseras ...................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_115">115</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td13"><SPAN class="p30 ft10"><A href="#page_115">5.3.1 Valmöjligheter för digitalradiomottagning i bilar.....</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_115">115</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td15"><SPAN class="p30 ft10"><A href="#page_117">5.3.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td16"><SPAN class="p31 ft16"><A href="#page_117">Kostnad för mottagare ...............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_117">117</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td13"><SPAN class="p30 ft13"><A href="#page_118">5.3.3 Hur många fordon berörs av övergången .................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_118">118</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_119">5.4</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td13"><SPAN class="p30 ft13"><NOBR><A href="#page_119">FM-frekvensernas</A></NOBR><A href="#page_119"> värde för annan användning ...................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_119">119</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td6"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_120">5.5</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td13"><SPAN class="p30 ft16"><A href="#page_120">Konsekvenser för staten ........................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr12 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_120">120</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft19">Innehåll SOU 2014:77</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_122">5.6</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p32 ft16"><A href="#page_122">Konsekvenser för företagen..................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_122">122</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p32 ft13"><A href="#page_122">5.6.1 Sveriges Radio och Utbildningsradion......................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_122">122</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p32 ft10"><A href="#page_126">5.6.2</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p31 ft13"><A href="#page_126">De kommersiella radioföretagen ...............................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_126">126</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td17"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_127">5.7</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td18"><SPAN class="p32 ft13"><A href="#page_127">Övriga konsekvensbeskrivningar .........................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_127">127</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p32 ft10"><A href="#page_127">5.7.1 Sammanfattande beskrivning av nuvarande</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p31 ft13"><A href="#page_127">ordning och vilken förändring som eftersträvas ......</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_127">127</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p32 ft10"><A href="#page_129">5.7.2 Alternativa lösningar och effekter av utebliven</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p31 ft16"><A href="#page_129">reglering ......................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_129">129</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p32 ft13"><A href="#page_130">5.7.3 Vilka berörs av förslagen............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_130">130</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td18"><SPAN class="p32 ft13"><A href="#page_132">5.7.4 Kostnadsmässiga konsekvenser av den föreslagna</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p31 ft16"><A href="#page_132">regleringen ..................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_132">132</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p32 ft10"><A href="#page_133">5.7.5</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p31 ft10"><A href="#page_133">Regleringens påverkan på</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p31 ft13"><A href="#page_133">konkurrensförhållanden.............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_133">133</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td17"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td18"><SPAN class="p32 ft10"><A href="#page_134">5.7.6 Särskilda hänsyn avseende tidpunkten för</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td14"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td17"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td15"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td19"><SPAN class="p31 ft16"><A href="#page_134">ikraftträdande .............................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td14"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_134">134</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td17"><SPAN class="p17 ft12"><A href="#page_135">6</A></SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><SPAN class="p32 ft12"><A href="#page_135">Författningskommentar .............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td14"><SPAN class="p18 ft12"><A href="#page_135">135</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft10"><SPAN class="ft13">6.1</SPAN><A href="#page_135"><SPAN class="ft20">Förslaget till lag med tillfälliga bestämmelser om</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr2 td20"><SPAN class="p17 ft13"><A href="#page_135">tillstånd att sända analog kommersiell radio........................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td21"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_135">135</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft10"><SPAN class="ft13">6.2</SPAN><A href="#page_139"><SPAN class="ft20">Förslaget till lag om ändring i radio- och </SPAN></A><NOBR><A href="#page_139">tv-lagen</A></NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td22"><SPAN class="p22 ft10"><A href="#page_139">(2010:696) ..............................................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td21"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_139">139</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft12">Bilagor</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td23"><SPAN class="p17 ft10">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td24"><SPAN class="p22 ft13"><A href="#page_141">Kommittédirektiv 2013:76..............................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_141">141</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td23"><SPAN class="p17 ft10">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p22 ft16"><A href="#page_143">Internationell utblick ......................................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_143">143</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><SPAN class="p17 ft13">Bilaga 3 <A href="#page_155">Digitalradions utveckling i Sverige.................................</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td21"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_155">155</A></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr13 td23"><SPAN class="p17 ft10">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td24"><SPAN class="p22 ft13"><A href="#page_165">Beskrivning av radiolyssnandet och radiomarknaden ...</A></SPAN> </TD>
<TD class="tr13 td21"><SPAN class="p18 ft10"><A href="#page_165">165</A></SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<P class="p4 ft11">Sammanfattning</P>
<P class="p34 ft22">Uppdraget</P>
<P class="p35 ft23">Digitalradiosamordningen har haft i uppdrag att utarbeta ett förslag till plan för övergång från <NOBR>FM-sändningar</NOBR> till marksänd digitalradio. En utgångspunkt för arbetet har varit att en övergång bör vara marknadsdriven, samtidigt som det allmänna kan bidra till att skapa goda förutsättningar. Uppdraget har genomförts tillsammans med Myndigheten för radio och tv och i nära dialog med Sveriges Radio AB, de kommersiella radioföretagen, företrädare för närradion och andra berörda aktörer, bland andra Post- och telestyrelsen. De bedömningar som regeringen redovisat i propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst <NOBR>2014–2019</NOBR> (prop. 2012/13:164) har tjänat som grund för arbetet. Det har inneburit att samordningsarbetet utgått från att <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> upphör 2022 och att de digitala sändningarna ska nå hela landet och uppfylla högt ställda beredskapskrav.</P>
<P class="p36 ft22">Varför digital marksänd ljudradio?</P>
<P class="p37 ft24">Det finns flera fördelar med en digitalisering av den marksända ljudradion. <NOBR>FM-nätet</NOBR> lider av kapacitetsbrist och ett digitalt marknät ger utrymme för fler kanaler än i dag. Ett digitalt marknät kan därför ge ett utökat och mer lyssnaranpassat utbud vilket är viktigt för att utveckla radion i medielandskapet. I vissa storstadsområden finns i dag ett relativt stort utbud av radiokanaler, men i många orter ute i landet finns det bara sex stycken kanaler, varav endast två kommersiella kanaler. Digital marksänd radio tar i anspråk frekvensutrymme som är oanvänt i dag och möjliggör ett mångfalt större utbud. Med tekniken DAB+ kan 30 kommersiella kanaler</P>
<P class="p38 ft18">9</P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft24">sändas över hela landet och public <NOBR>service-radion</NOBR> kan också utöka sitt utbud jämfört med vad som i dag får plats på <NOBR>FM-bandet.</NOBR></P>
<P class="p40 ft24">Med plats för mer radio ökar konkurrensen mellan radioföretagen. Det öppnar för nya aktörer att komma in på radiomarknaden som präglas av två nätverk vid sidan av Sveriges Radio. Det innebär också mer jämbördiga konkurrensvillkor mellan olika kommersiella programföretag, men också mellan Sveriges Radio och de kommersiella programföretagen.</P>
<P class="p40 ft24">Det har ibland anförts att det saknas behov av fler radiokanaler och att <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> fungerar bra i dag och kan kompletteras med webbradio för ett utökat utbud. Radioföretagen är av en annan uppfattning. De hävdar att det finns en stor efterfrågan på radio, att marksänd radio är grunden för distributionen och att de behöver utveckla sin verksamhet i marksändningar. Den 2 oktober beslutade också Myndigheten för radio och tv tillstånd för digital kommersiell radio. 21 nationella och 4 regionala och lokala sändningstillstånd gavs till 6 företag.</P>
<P class="p41 ft24">Ett väl utbyggt och robust marknät för radio är också en viktig infrastruktur för ett informationssamhälle. Ett marknät är billigt i jämförelse med de mobila telekomnäten och erbjuder ytterligare en möjlighet till generell informationsspridning som är central inte bara ur ett beredskapsperspektiv. Så länge många vill höra samma sak samtidigt är rundradio det frekvenseffektivaste och enklaste sättet att sprida innehåll på. Marknätet är enkelt för lyssnarna eftersom det enda man behöver är en radiomottagare. Man behöver inget abonnemang, ingen mobiltelefon eller dator, dataströmmen registreras ingenstans och hur många som helst kan lyssna samtidigt utan att det hackar.</P>
<P class="p40 ft25">Digital marksänd radio har också ekonomiska och miljömässiga fördelar. Digitala sändningar kräver mindre energi jämfört med analoga och de är billigare för radioföretagen. Under en övergångsperiod med parallella analoga och digitala sändningar kommer kostnaderna att öka, men det är en tillfällig ökning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td27"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td28"><SPAN class="p17 ft26">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft22">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</P>
<P class="p43 ft8">Den plan för övergång till digital marksänd radio som nu presenteras har arbetats fram i nära dialog med radioföretagen. Utgångspunkterna är att marknaden behöver tydliga förutsättningar, att Sveriges Radio spelar en central roll i en digitalisering, samt att det är viktigt att Sveriges Radio och de kommersiella programföretagen samverkar.</P>
<P class="p44 ft23">De tydliga förutsättningar som efterfrågas bör skapas genom ett riksdagsbeslut om digitalisering av marksänd ljudradio och släckning av public service radions och den kommersiella radions FM- sändningar, nya tillstånd för Sveriges Radio och Utbildningsradion, beslut om finansiering av public <NOBR>service-företagens</NOBR> kostnader för en digitalradioövergång samt beslut om nya regler för den kommersiella radions tillstånd för analoga sändningar som går ut 2018.</P>
<P class="p36 ft12">Riksdagsbeslutet</P>
<P class="p45 ft23">En övergång till digital marksänd ljudradio innebär förändrade förutsättningar för public <NOBR>service-företagen</NOBR> att uppfylla sina uppdrag, och även för allmänhetens möjligheter att ta del av företagens sändningar. Det är genomgripande förändringar som bör vara parlamentariskt förankrade. Ett riksdagsbeslut är också till fördel för digitaliseringen eftersom det skapar tydlighet för företagen och lyssnarna och underlättar planering och genomförande av teknikskiftet. Riksdagen bör därför fatta beslut om att public <NOBR>service-företagens</NOBR> och de kommersiella radioföretagens analoga marksändningar ska upphöra och ersättas av marksändningar med digital teknik.</P>
<P class="p46 ft12">Nya tillstånd för Sveriges Radio och Utbildningsradion</P>
<P class="p47 ft23">Ett riksdagsbeslut om digitalisering av marksänd ljudradio bör följas av nya tillstånd för Sveriges Radio och Utbildningsradion som möjliggör en utbyggnad av de digitala ljudradiosändningarna. Tillstånden bör innehålla krav på en lägsta utbyggnadstakt. De nya tillstånden bör också ge Sveriges Radio möjlighet att tillhandahålla ett programutbud i de digitala marksändningarna som innebär ett mervärde för lyssnarna i form av ett större utbud jämfört med <NOBR>FM-radion.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft12">Finansieringen av Sveriges Radios och Utbildningsradions digitalradiosändningar</P>
<P class="p49 ft23">Sveriges Radio har uppskattat den årliga driftskostnaden för digitala sändningar till 100 mnkr. Digitaliseringen medför därutöver ökade kostnader för teknisk omställning samt ett utökat programutbud som uppskattas till 100 mnkr. Sveriges Radio har bedömt att 50 mnkr per år kan prioriteras fram internt för att hantera de ökade utvecklings- och utbudskostnaderna och att det krävs en ökning av tilldelningen från rundradiokontot med samma summa, dvs. 50 mnkr årligen, för att komma upp i den nivå på 100 mnkr som krävs för at ge det mervärde som är nödvändigt för en lyckad digitalisering. Jag anser att den ökning av medelstilldelningen som Sveriges Radio efterfrågar bör tillgodoses. Jag delar företagets uppfattning att det är avgörande för en framgångsrik digitalisering att den medför ett utökat utbud jämfört med <NOBR>FM-radion</NOBR> och därmed ett mervärde för radiopubliken. Utbildningsradion har förklarat sig villigt att bidra till ett utvecklat utbud, förutsatt att det sker resursförstärkningar.</P>
<P class="p50 ft8">Sveriges Radios ökade distributionskostnader under övergångsperioden bör finansieras med lån i Riksgälden, enligt den modell med ett särskilt distributionskonto som användes vid <NOBR>digital-tv-</NOBR> övergången. Det bygger på att kostnaderna för de digitala sändningarna är lägre än för de analoga. Vid avvecklingen av de analoga sändningarna skapas ett utrymme som kan användas för att återbetala de lån som tagits för att betala för den parallella analoga och digitala distributionen.</P>
<P class="p51 ft27">Förutsägbarhet för den kommersiella radion genom förlängning av nuvarande tillstånd för analog kommersiell radio</P>
<P class="p33 ft23">De nuvarande tillstånden för analog kommersiell radio går ut den 31 juli 2018. Enligt gällande regelverk ska då samtliga tillstånd ledigförklaras av Myndigheten för radio och tv och utlysas i ett slutet anbudsförfarande. Att de analoga tillstånden upphör 2018 innebär en osäkerhet för tillståndshavarna som försvårar beslut om investeringar i digitalradioutbyggnaden och är därför till nackdel för radioföretagens möjlighet att driva en övergång till marksänd digitalradio. De radioföretag som investerar i en övergång till digital radio bör kunna förvissa sig om att få fortsätta sända på <NOBR>FM-bandet</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td27"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td28"><SPAN class="p17 ft26">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">under hela övergångsperioden, dvs. från det att digital marksänd radio lanseras fram till dess att <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> upphör. Jag lämnar därför förslag om en tillfällig lag för att erbjuda tillståndshavarna en möjlighet till förlängning av tillstånden för analog kommersiell radio. Möjligheten till förlängning är förenad med villkor om att bedriva digitala marksändningar och att samverka med andra tillståndshavare för att främja arbetet med övergången. Tillstånd som förlängs enligt den tillfälliga lagen kommer inte att vara förenade med sändningsavgifter.</P>
<P class="p36 ft12">En gemensam lansering av digitalradio</P>
<P class="p47 ft23">Sveriges Radio, MTG Radio och SBS Radio anser att en framgångsrik lansering av digital marksänd radio kräver gemensam handling. Det är viktigt dels för att förenkla för lyssnarna, dels för möjligheterna att effektivt informera om övergången från analog till digital radio. En gemensam lansering av Sveriges Radios och den kommersiella radions digitala kanaler bör enligt radioföretagen göras när sändningarna når 70 procent av befolkningen.</P>
<P class="p53 ft23">Tidpunkten för en gemensam lansering är framför allt beroende av den tid det tar att bygga ut sändarnäten till 70 procents befolkningstäckning. Kommersiell radio och public service kommer att sända sina kanaler i olika sändarnät som kan byggas ut oberoende av varandra. I praktiken kommer de höga krav på tillgänglighet och säkerhet för beredskapsändamål som ställs på Sveriges Radios sändningar avgöra tidpunkten för lanseringen eftersom det innebär behov av en omfattande och tidskrävande upphandlingsprocess av utsändningstjänsten. Radioföretagen har utifrån sina olika bedömningsgrunder kommit fram till att en gemensam lansering bör kunna genomföras före utgången av 2016.</P>
<P class="p36 ft12">Fortsatt utbyggnad</P>
<P class="p45 ft25">Efter lanseringen följer en fortsatt utbyggnad av täckningen för Sveriges Radios sändningar till 99,8 procents befolkningstäckning. Det innebär en täckning motsvarande dagens <NOBR>FM-sändningar.</NOBR> Ut- byggnadstakten för Sveriges Radio föreslås bli del av företagets tillståndsvillkor på det sättet att de digitala sändningarna ska nå</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">70 procent av den fast bosatta befolkningen 2016, 90 procent 2018, 95 procent 2019 och 99,8 procent 2020. För den kommersiella radion sker fortsatt utbyggnad på marknadens villkor. Tillstånden för digital kommersiell radio är förenade med villkor om en viss lägsta utbyggnadstakt och den högsta befolkningstäckning som ska nås enligt villkoren är 70 procent. En fortsatt utbyggnad av de kommersiella radiosändningarnas täckning utöver 70 procent blir en fråga för radioföretagen.</P>
<P class="p55 ft12">Tidpunkt för släckning</P>
<P class="p56 ft8">Den tidpunkt för <NOBR>FM-släckning</NOBR> som nu föreslås, 2022, har varit utgångspunkten för samordningsarbetet och det har inte funnits skäl att frångå den. Förslaget är att riksdagsbeslutet fastslår att public <NOBR>service-företagens</NOBR> och de kommersiella programföretagens <NOBR>FM-sändningar</NOBR> upphör 2022 eller senast 2024. Tidpunkten för släckningen är beroende av att vissa villkor är uppfyllda. Skulle det visa sig att villkoren inte är uppfyllda bör tidpunkten för släckningen skjutas framåt med två år och därmed ge utrymme för ytterligare två år av parallellsändningar. Beslut om att slutligt fastställa tidpunkt för släckningen bör ytterst tas av regeringen efter det att underlag om villkorens uppfyllelse lämnats av Myndigheten för radio och tv.</P>
<P class="p57 ft8">Det är viktigt att det från början finns en planerad tidpunkt för släckning av <NOBR>FM-sändningarna,</NOBR> bland annat för att kunna bedöma kostnaderna för Sveriges Radios parallellsändningar. Det ger också radiopubliken, elektronikindustrin, programföretagen och andra berörda goda möjligheter att planera för framtiden.</P>
<P class="p55 ft12">Villkor styr tidpunkten för <NOBR>FM-sändningarnas</NOBR> släckning</P>
<P class="p56 ft8">Fyra villkor ska styra tidpunkten för <NOBR>FM-sändningarnas</NOBR> släckning. Är villkoren uppfyllda 2020 avvecklas <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> 2022, annars senast 2024. Villkoren är:</P>
<P class="p58 ft8"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft29">Sveriges Radios digitala sändningar ska ha samma täckning som de analoga </SPAN><NOBR>FM-sändningarna</NOBR> och uppfylla högt ställda beredskapskrav.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td27"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td28"><SPAN class="p17 ft26">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft30">50 procent av radiolyssnarna ska dagligen lyssna på radio via en digital plattform.</SPAN></P>
<P class="p60 ft8"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft31">Programutbudet i de digitala marksändningarna ska ge lyssnarna ett mervärde i form av ett större utbud jämfört med </SPAN><NOBR>FM-sänd-</NOBR> ningarna.</P>
<P class="p61 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft30">Det ska finnas ekonomiskt och praktiskt rimliga möjligheter att konvertera analoga bilradiomottagare för </SPAN><NOBR>DAB+-mottagning.</NOBR></P>
<P class="p36 ft12">Utvecklingen ska följas av Myndigheten för radio och tv</P>
<P class="p62 ft24">Ett uppdrag bör ges till Myndigheten för radio och tv att följa utbyggnaden av digital marksänd radio och halvårsvis rapportera till regeringen om utvecklingen mot bakgrund av släckningsvillkoren. Myndighetens rapportering ska utgöra underlag för regeringens prövning om villkoren är uppfyllda 2020 och följande beslut om att fastställa tidpunkt för <NOBR>FM-släckning.</NOBR> Uppdraget bör också innefatta en översyn av släckningsvillkorens utformning 2018. Översynen är viktig eftersom villkorens uppfyllnad ska prövas fem år efter att de fastställts, vilket är en relativt lång tid mot bakgrund av den snabba utvecklingen på mediemarknaden och potentiella förändringar i allmänhetens mediekonsumtion. Det finns därför behov av att på ett strukturerat sätt följa upp och utvärdera om förutsättningarna för släckningsvillkoren har förändrats.</P>
<P class="p36 ft12">Släckningsprocessen</P>
<P class="p63 ft23">Sveriges Radios och Utbildningsradions utbud i de analoga sändningarna bör finnas tillgängligt i sin helhet fram till släckningen. Det bör finnas utrymme för att genomföra släckningen regionvis under ett års tid, bland annat eftersom det möjliggör ett mer koncentrerat informationsarbete. Sveriges Radio bör därför tillsammans med den kommersiella radion lämna ett gemensamt förslag om hur släckningen ska genomföras senast två år innan släckningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Sammanfattning</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft12">Informationsinsatser</P>
<P class="p56 ft8">Det huvudsakliga ansvaret för att informera lyssnarna om teknikskiftet bör ligga på de programföretag som sänder digital marksänd radio. Företagen bör i samarbete planera och genomföra lämpliga informationsinsatser i syfte att underlätta ett effektivt teknikskifte där lyssnarnas behov är i centrum.</P>
<P class="p65 ft32">En särskild statligt finansierad informationsinsats bör genomföras inför avvecklingen av public <NOBR>service-företagens</NOBR> <NOBR>FM-sändningar.</NOBR> Den statliga informationsinsatens bör särskilt uppmärksamma människor med särskilda behov. Även frågan om återvinning av uttjänta <NOBR>FM-mottagare</NOBR> kan vara en del av informationsarbetet.</P>
<P class="p66 ft22">Närradion</P>
<P class="p67 ft8">Lokal <NOBR>icke-kommersiell</NOBR> närradio är betydelsefull för att olika intressen och åsikter ska kunna göra sig hörda och främjar på så sätt yttrandefrihet och mångfald i samhället. Närradion är en ideell verksamhet, till största delen finansierad med medlemsavgifter, och har därför i allmänhet begränsade resurser att utveckla verksamheten. Kostnaderna för distribution är ofta en stor del av en närradiosändande förenings utgifter. Närradion bör därför ges möjlighet att fortsätta sända på <NOBR>FM-bandet,</NOBR> även efter det att public <NOBR>service-radions</NOBR> och den kommersiella radions <NOBR>FM-sändningar</NOBR> upphört. Lyssnarnas möjligheter att kunna ta del av <NOBR>FM-sändningar</NOBR> även efter teknikskiftet är goda, eftersom de flesta <NOBR>DAB+-mottagare</NOBR> som säljs i dag också har en inbyggd <NOBR>FM-mottagare.</NOBR> Närradion bör få möjlighet att fortsätta sända på <NOBR>FM-bandet</NOBR> tills en alternativ användning av närradions sändningsutrymme på <NOBR>FM-bandet</NOBR> motiverar en förändring.</P>
<P class="p68 ft22">Konsekvenser</P>
<P class="p67 ft25">En övergång till digital marksänd ljudradio får konsekvenser för miljön i form av minskad energianvändning och en marginell ökning av mängden elektronikavfall. Energieffektiviseringen är tydligast för sändarnäten, men även på mottagarsidan kommer en övergång till marksänd digitalradio att leda till lägre energiförbruk-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td27"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td28"><SPAN class="p17 ft26">Sammanfattning</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft8">ning. Uppskattningsvis kommer upp till 10 miljoner <NOBR>FM-mottagare</NOBR> att skrotas i förtid som konsekvens av teknikskiftet. Om samtliga <NOBR>FM-mottagare</NOBR> som ersätts av <NOBR>DAB+-mottagare</NOBR> lämnas till återvinning under ett och samma år innebär det en ökning av den totala årliga <NOBR>el-avfallsmängden</NOBR> med drygt 3 procent.</P>
<P class="p70 ft24">För allmänheten innebär digitalradioövergången behov av att investera i ny teknisk utrustning. I dag finns god tillgång till mottagare till rimliga priser eftersom marknaden för digitalradiomottagare är internationell och ett svenskt teknikskifte harmoniserar med utvecklingen i vår omvärld. En stor del av det totala radiolyssnandet sker i bilar och en överväldigande majoritet av landets bilar, lastbilar och bussar har i dag inte möjlighet att ta emot DAB+- radio. En släckning av <NOBR>FM-radion</NOBR> innebär därför också konsekvenser för fordonsparken. Uppskattningsvis kommer cirka 3,5 miljoner fordon att vara i behov av konverteringslösningar. Det finns i dag flera lösningar som möjliggör digital mottagning i bilar.</P>
<P class="p71 ft8">En fullständig övergång från analog marksänd ljudradio till digital marksänd ljudradio innebär att det frekvensutrymme som i dag används för <NOBR>FM-sändningar</NOBR> kan frigöras för annan användning. Någon efterfrågan eller behov av dessa frekvenser föreligger inte i dag, men det kan ändras i framtiden.</P>
<P class="p72 ft8">En övergång till digital marksänd radio och avveckling av den kommersiella radions <NOBR>FM-sändningar</NOBR> innebär att staten inte längre kan tillgodogöra sig sändningsavgifter från radioföretagen. Enligt planen som nu föreslås kommer <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> att upphöra 2022 eller senast 2024. Med beaktande av förslaget om förlängning av nuvarande tillstånd för analog kommersiell radio från augusti 2018 till och med <NOBR>FM-släckningen</NOBR> på avgiftsfria villkor, kan statens intäkter från sändningsavgifterna förväntas minska från år 2018. Inkomstbortfallet som då uppstår är en konsekvens av teknikskiftet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
</DIV>
<DIV id="page_19">
<P class="p4 ft11">1 Författningsförslag</P>
<P class="p73 ft22"><SPAN class="ft22">1.1</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p74 ft34">lag med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända analog kommersiell radio</P>
<P class="p75 ft10">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p76 ft12">Lagens tillämpningsområde</P>
<P class="p77 ft10"><SPAN class="ft12">1 § </SPAN>Denna lag innehåller tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända analog kommersiell radio.</P>
<P class="p78 ft8"><SPAN class="ft35">2 § </SPAN>Bestämmelserna i lagen ska tillämpas för förlängning av tillstånd att sända analog kommersiell radio som upphör den 31 juli 2018. För tillstånd att sända analog kommersiell radio gäller i övrigt bestämmelser i radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696).</P>
<P class="p79 ft12">Tillståndsperiod</P>
<P class="p80 ft10"><SPAN class="ft12">3 § </SPAN>Myndigheten för radio och tv beslutar i frågor om tillstånd att sända analog kommersiell radio.</P>
<P class="p14 ft10">Tillståndsperioden är från den 1 augusti 2018 till och med den 31 december 2022.</P>
<P class="p81 ft8">Myndigheten för radio och tv får besluta om ytterligare en tillståndsperiod om högst två år.</P>
<P class="p82 ft18">19</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37720x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Författningsförslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft12">Förlängning av tillstånd</P>
<P class="p56 ft8"><SPAN class="ft35">4 § </SPAN>En tillståndshavare som vill få sitt tillstånd förlängt ska ansöka om det hos Myndigheten för radio och tv senast fyra månader före tillståndsperiodens utgång.</P>
<P class="p83 ft23"><SPAN class="ft27">5 § </SPAN>Ansöker en tillståndshavare inom den tid som anges i 4 § om förlängning av sitt tillstånd ska detta förlängas med ytterligare en tillståndsperiod, om det inte finns grund för att återkalla tillståndet enligt 18 kap. radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696), och tillståndshavaren</P>
<P class="p84 ft8"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft36">sänder digital radio enligt Myndigheten för radio- och tv:s tillstånd i det sändningsområde som tillståndet för analog kommersiell radio avser, och</SPAN></P>
<P class="p57 ft24"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft37">har ingått avtal med övriga tillståndshavare som avser skyldighet att i sändningar samverka med övriga tillståndshavare för att informera om digitalradioövergången och det utbud som tillståndshavarna tillhandahåller i digitala marksändningar.</SPAN></P>
<P class="p84 ft8">Tillstånd får inte förlängas om förändringar i användningen av radiofrekvenser på grund av internationella överenskommelser som Sverige anslutit sig till medför att ett nytt sändningstillstånd inte kan meddelas för det aktuella sändningsområdet.</P>
<P class="p85 ft32"><SPAN class="ft38">6 § </SPAN>Som tillståndshavare enligt 5 § ska också anses den vars sändningsområde efter Myndigheten för radio och tv:s beslut om sändningsområdenas omfattning enligt 13 kap. 2 § radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696) har genomgått endast sådana förändringar att sändningsområdet framstår som väsentligen detsamma som före beslutet.</P>
<P class="p86 ft10"><SPAN class="ft12">7 § </SPAN>Om Myndigheten för radio och tv inte avser att medge förlängning av ett sändningstillstånd ska myndigheten senast två månader före tillståndsperiodens utgång meddela tillståndshavaren att tillståndet inte kommer att förlängas.</P>
<P class="p87 ft8">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018 och gäller till och med den 1 juli 2021.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37721x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td29"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td30"><SPAN class="p17 ft26">Författningsförslag</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft22"><SPAN class="ft22">1.2</SPAN><SPAN class="ft33">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p89 ft22">lag om ändring i radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696)</P>
<P class="p90 ft10">Härigenom föreskrivs att 13 kap. 9 § ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr2 td31"><SPAN class="p17 ft39">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td32"><SPAN class="p17 ft40">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft12">13 kap.</P>
<P class="p92 ft10">9 §</P>
<P class="p93 ft8">Ett tillstånd att sända analog kommersiell radio får förenas med villkor som avser skyldighet att</P>
<P class="p94 ft8"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft36">sända program i en viss del av sändningsområdet eller som når en viss del av befolkningen i området,</SPAN></P>
<P class="p95 ft10"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft41">sända under viss minsta tid,</SPAN></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p96 ft10">3. använda en viss sändnings-</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft10">3. använda en viss sändnings-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p96 ft10">teknik och att samarbeta med</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft10">teknik och att samarbeta med</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p96 ft13">andra tillståndshavare i tekniska</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft13">andra tillståndshavare i tekniska</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p17 ft10">frågor, <SPAN class="ft39">och</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p17 ft10">frågor,</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td35"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td36"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p96 ft10">4. använda en viss teknik för</SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft10">4. använda en viss teknik för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p96 ft10">sådan inspelning som avses i</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p17 ft10">sådan inspelning</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td35"><SPAN class="p17 ft10">som</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td36"><SPAN class="p31 ft10">avses</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p18 ft10">i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p17 ft10">16 kap. 11 §.</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p17 ft10">16 kap. 11 §, <SPAN class="ft39">och</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td35"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td36"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft39">5. ingå avtal med övriga till-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td34"><SPAN class="p17 ft39">ståndshavare om</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td38"><SPAN class="p97 ft39">samverkan</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p18 ft39">i</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr3 td33"><SPAN class="p18 ft42">sändningar för att informera om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td39"><SPAN class="p17 ft39">digitalradioövergången</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td15"><SPAN class="p18 ft39">och det</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td31"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr9 td33"><SPAN class="p18 ft43">utbud som tillståndshavarna sän-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td31"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=3 class="tr3 td40"><SPAN class="p17 ft39">der i digitala marksändningar.</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td37"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p94 ft8">Innan beslut om tillstånd fattas ska den sökande ges tillfälle att ta del av och yttra sig över de villkor som Myndigheten för radio och tv avser att förena med tillståndet.</P>
<P class="p98 ft10">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
</DIV>
<DIV id="page_23">
<P class="p99 ft45"><SPAN class="ft11">2</SPAN><SPAN class="ft44">Varför digital marksänd ljudradio?</SPAN></P>
<P class="p100 ft23">Mitt uppdrag har bestått i att utarbeta en plan för övergång från marksänd analog ljudradio till marksänd digital ljudradio (dir. 2013:76). Uppdraget formulerades först i propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänheten tjänst <NOBR>2014–2019</NOBR> (prop. 2012/13:164), vilken i sin tur föregicks av betänkande från den senaste public <NOBR>service-utredningen.</NOBR> Frågan om en digitalisering av marknätet för ljudradio är gammal och en historik över fattade beslut och övergripande skeenden återfinns i bilaga 3.</P>
<P class="p14 ft8">Regeringens ansåg i den senaste propositionen att tre villkor måste vara uppfyllda för att en digitalisering ska kunna genomföras: att det finns en samlad bransch, att denna bransch är enig om teknisk standard samt att det finns en finansieringslösning för parallellsändningen för SR. Dessa tre villkor är nu uppfyllda och de kommer att utvecklas i detta betänkande. Det har emellertid under arbetets gång blivit klart att många trots allt inte vet varför vi behöver digitalisera marknätet för radio. Det här avsnittet ska ge några svar på den frågan.</P>
<P class="p101 ft22"><SPAN class="ft22">2.1</SPAN><SPAN class="ft33">Utveckla radion</SPAN></P>
<P class="p37 ft23">Det korta svaret på frågan varför ska vi digitalisera marknätet är att <NOBR>FM-nätet</NOBR> är i princip fullt. Det har varit fullt ganska länge och vi har heller inte sett någon större utveckling av radiobranschen som ekonomisk bransch. I stället har SR lika många kanaler i marknätet som man hade på <NOBR>1980-talet</NOBR> och på den kommersiella sidan är det två aktörer som dominerar. Med mer plats och bättre reglering kan förutsättningarna för radion som medieform förbättras avsevärt.</P>
<P class="p102 ft18">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Varför digital marksänd ljudradio?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft22"><SPAN class="ft22">2.2</SPAN><SPAN class="ft33">Fler program och större mångfald</SPAN></P>
<P class="p86 ft8">Genom att gå över till digitala marksändningar på frekvenser som är avsedda för just digital radio får vi plats med fler program och därmed en större mångfald och mervärde för lyssnarna. I det digitala marknätet för radio finns det fyra frekvenslager, vart och ett med plats för cirka 15 radiokanaler. I vissa storstadsområden har vi i dag ett relativt stort utbud av radiokanaler, men i många orter ute i landet finns det bara sex stycken kanaler, varav endast två är kommersiella kanaler.</P>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">2.3</SPAN><SPAN class="ft33">Bättre konkurrens</SPAN></P>
<P class="p105 ft8">Vi kan också åstadkomma en bättre konkurrens för kommersiell radio. Trots upprepade försök att omreglera den kommersiella radion i Sverige har vi en duopolsituation med två dominerande aktörer. Genom digitaliseringen öppnas möjligheten att få in fler aktörer på radiomarknaden och för en utveckling av radiomediet. Det innebär mer jämbördiga konkurrensvillkor mellan olika kommersiella programföretag, men också mellan SR och de kommersiella programföretagen.</P>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">2.4</SPAN><SPAN class="ft33">Ökade möjligheter för public service</SPAN></P>
<P class="p67 ft8">Public service är en tongivande aktör i det svenska radiolandskapet med höga lyssnarsiffror och mycket högt förtroende hos allmänheten. Samtidigt innebär dagens situation en svårighet att möta lyssnarnas behov där kanalkrockarna är många och profilering svår. Med fler kanaler ökar möjligheterna för public service att fullgöra sitt uppdrag från staten.</P>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">2.5</SPAN><SPAN class="ft33">Flera plattformar</SPAN></P>
<P class="p67 ft25">Radion kommer att fortsätta att utvecklas även på andra plattformar som till exempel internet. Det står inte i strid med att digitalisera marknätet, snarare tvärt om. På sikt borde radio som medieform kunna finnas även via satellit eller kabel, precis som tv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td41"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td42"><SPAN class="p17 ft26">Varför digital marksänd ljudradio?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft22"><SPAN class="ft22">2.6</SPAN><SPAN class="ft33">Robust och separat infrastruktur</SPAN></P>
<P class="p106 ft8">Ett väl utbyggt och robust marknät för radio är en viktig infrastruktur för ett informationssamhälle. Ett marknät är billigt i jämförelse med de mobila telekomnäten och erbjuder ytterligare en möjlighet till generell informationsspridning som är central inte bara ur ett beredskapsperspektiv. Från ett samhälleligt perspektiv är det utomordentligt värdefullt att ha flera och delvis funktionellt överlappande infrastrukturella kommunikationssystem. Så länge många vill höra samma sak samtidigt är rundradio även det frekvenseffektivaste och enklaste sättet att sprida innehåll på.</P>
<P class="p107 ft47"><SPAN class="ft22">2.7</SPAN><SPAN class="ft46">Långsiktigt lägre kostnader och energiförbrukning</SPAN></P>
<P class="p77 ft8">Att distribuera radiokanaler digitalt drar mindre energi och innebär därför lägre distributionskostnader på sikt. Under en övergångsperiod blir emellertid kostnaderna högre eftersom man måste ha parallellsändning. Därför är det viktigt att denna parallellsändningsperiod kan vara så begränsad som möjligt.</P>
<P class="p101 ft22"><SPAN class="ft22">2.8</SPAN><SPAN class="ft33">Enkel, direkt och gratis mottagning</SPAN></P>
<P class="p108 ft8">Marknätet är enkelt att använda för lyssnarna eftersom det enda man behöver är en radiomottagare. Man behöver inget abonnemang, ingen mobiltelefon eller dator, dataströmmen registreras ingenstans och hur många som helst kan lyssna samtidigt utan att det hackar.</P>
<P class="p101 ft22"><SPAN class="ft22">2.9</SPAN><SPAN class="ft33">Radion i ett föränderligt samhälle</SPAN></P>
<P class="p37 ft25">Det är möjligt att låta radion i Sverige ligga kvar analogt på FM- bandet där den varit sedan <NOBR>1950-talet.</NOBR> Det är också möjligt att låta nätet vara den digitala plats som radio kan utvecklas på. Men riskerna med att inte göra något är betydande. Riskerna är tekniska, ekonomiska och sociala. På sikt kanske även demokratiska.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Varför digital marksänd ljudradio?</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p109 ft8">Vi befinner oss i en tid av mycket snabb kommunikationsteknisk förändring som samverkar med nya ekonomiska villkor för medie- och teknikföretag med ibland oönskade resultat för den som vill uppnå öppenhet och tillgänglighet för alla samt mångfald och regional spridning när det gäller nyhetsförmedling och granskande journalistik. Denna dynamik påverkar våra medievanor och det finns tydliga tecken som tyder på att olika generationer förhåller sig olika till den nya tekniken. Skillnaderna i kunskap är betydande och den digitala klyfta som vi allt mer sällan talar om finns faktiskt kvar.</P>
<P class="p110 ft8">Just nu är det många som argumenterar för att de mobila bredbandsnäten kompletterade med fiber och kabel ska vara informationssamhällets basala infrastruktur. Den är en viktig del av näringspolitiken, både nationellt och internationellt, och utgör också en förutsättning för distansarbete och globalisering.</P>
<P class="p50 ft8">Det är viktigt att radion också finns på nätet, men som mobil tjänst bör den i framtiden inte enbart vara hänvisad till de mobila telekomnäten. Även om kapaciteten i våra mobilnät är stor så har de problem med robusthet och täckning och vid hög belastning klarar de inte att nå alla. Att lämna kvar radion analogt på FM- bandet kan innebära att vissa lyssnargrupper helt går över till att lyssna på radio via internet och strömmat i sina mobiler. På sikt skulle det kunna få konsekvenser för radions roll i informationssamhället.</P>
<P class="p40 ft23">Genom att gå över till digitala marksändningar ges radion en möjlighet att spela en fortsatt viktig roll. Man kan som nämnts åstadkomma bättre konkurrens och på sikt få in helt nya aktörer i de två regionalt nedbrytbara frekvenslager som är avsatta för kommersiell radio. Det ger en möjlighet för kommersiell radio att sända nationellt och nå fler lyssnare och högre annonsintäkter än i dag. Det kommer innebära en ökad mångfald och större utbud för lyssnarna. På samma sätt är det möjligt för public service att få mer utrymme för att möta sitt uppdrag från riksdag och regeringen genom att ta det frekvenslager i anspråk som kan brytas ner i 20 regioner.</P>
<P class="p41 ft8">Därtill är det möjligt att på sikt även använda det frekvenslager som är nationellt, vanligen kallat 12B. Detta sändningsutrymme skulle kunna vara basen för en helt ny typ av radio, drivet av nya aktörer. Man kan tänka sig denna resurs som del i en pluralistisk mediepolitik för framtiden där till exempel studieförbund, kyrkor,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td41"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td42"><SPAN class="p17 ft26">Varför digital marksänd ljudradio?</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft8">politiska partier och idrottsföreningar sänder <NOBR>icke-kommersiell</NOBR> radio som en del av sitt samhällsåtagande. När närradion introducerades på <NOBR>1970-talet</NOBR> var den lokala förankringen central. I framtiden kanske vi också har behov av en sorts närradio som är nationell och där det som förenar de lyssnande inte i första hand är geografin utan andra saker.</P>
<P class="p112 ft22"><SPAN class="ft22">2.10</SPAN><SPAN class="ft48">Slutsats</SPAN></P>
<P class="p113 ft24">Vi bör alltså genomföra detta teknikskifte eftersom det ger bättre förutsättningar för radion i Sverige. Radion omsätter inte lika mycket pengar som tv, men det innebär inte att den är mindre viktig ur ett samhälleligt perspektiv. Tvärtom är det på tiden att vi satsar på denna medieform som är en ryggrad i ett modernt informationssamhälle och som bör ha ett effektivt distributionsnät.</P>
<P class="p94 ft8">Att ändra infrastrukturen för radio samtidigt som också andra kommunikationstekniska förändringar pågår kan upplevas som ett risktagande i sig. Vi vet ju inte vad som händer i morgon. Men med det argumentet skulle vi aldrig kunna förändra något. Genom ett ansvarsfullt teknikskifte kan vi navigera radion genom dessa snabba förändringar och säkra en sedan länge central informationsinfrastruktur.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
</DIV>
<DIV id="page_29">
<P class="p114 ft45"><SPAN class="ft11">3</SPAN><SPAN class="ft44">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN></P>
<P class="p13 ft8">I detta kapitel beskrivs en plan för lansering och utbyggnad av digital marksänd ljudradio samt en avveckling av public serviceradions och den kommersiella radions analoga sändningar på FM- bandet.</P>
<P class="p36 ft39">Planen i sammandrag</P>
<P class="p80 ft8">Beslut om en övergång till digital marksänd radio och släckning av <NOBR>FM-radion</NOBR> tas av riksdagen. En gemensam lansering av SR:s och den kommersiella radions digitala kanaler sker i slutet av 2016, då sändningarna når 70 procent av befolkningen. Därpå följer en fortsatt utbyggnad av täckningen för SR:s sändningar till 99,8 procents befolkningstäckning. För den kommersiella radion sker fortsatt utbyggnad på marknadens villkor. Under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda senast 2020 avvecklas public <NOBR>service-företagens</NOBR> och de kommersiella radioföretagens <NOBR>FM-sändningar</NOBR> 2022. Om villkoren inte är uppfyllda avvecklas <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> senast 2024. Villkoren är:</P>
<P class="p115 ft32"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft49">SR:s digitala sändningar ska ha samma täckning som företagets analoga </SPAN><NOBR>FM-sändningar</NOBR> och uppfylla de beredskaps- och säkerhetskrav som ställs av riksdag och regering.</P>
<P class="p116 ft8"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft50">50 procent av radiolyssnarna ska dagligen lyssna på radio via en digital plattform.</SPAN></P>
<P class="p60 ft8"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft50">Programutbudet i digitala marksändningar ska ge lyssnarna ett mervärde i form av ett större utbud jämfört med </SPAN><NOBR>FM-sändning-</NOBR> arna.</P>
<P class="p117 ft18">29</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft10"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft51">Det ska finnas ekonomiskt och praktiskt rimliga sätt att anpassa analoga bilradiomottagare för digital mottagning.</SPAN></P>
<P class="p119 ft24">Efter riksdagsbeslutet om en digitalradioövergång får SR och UR nya sändningstillstånd som gäller från den 1 januari 2016. Utbyggnaden av public <NOBR>service-företagens</NOBR> digitala sändningar finansieras genom lån i Riksgälden som återbetalas med det överskott som uppkommer när <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> avvecklats och företagets marksändningar endast utgörs av de billigare digitala sändningarna.</P>
<P class="p40 ft24">Genom införande av en tillfällig lag möjliggörs en förlängning av de nuvarande tillstånden för analog kommersiell radio, som går ut den 31 juli 2018, fram till och med den av riksdagen beslutade tidpunkten för <NOBR>FM-släckning.</NOBR> Förlängningsmöjligheten är villkorad med att tillståndshavaren bedriver digitala sändningar och samverkar med övriga tillståndshavare om att informera om teknikskiftet. Genom tillståndsförlängningen skapas ökad trygghet för de kommersiella radioföretagen att besluta om investeringar i en utbyggnad av de digitala sändningarna och möjlighet att verka för en övergång till digital marksänd radio. Samtidigt kan de privata radioföretagen som driver digitaliseringen förvissa sig om att de kan bedriva parallella analoga och digitala sändningar så länge som det är ekonomiskt försvarbart, dock längst till <NOBR>FM-släckningen.</NOBR></P>
<P class="p41 ft23">Myndigheten för radio och tv får i uppdrag att följa utbyggnaden av digital marksänd radio och halvårsvis rapportera till regeringen om utvecklingen. Myndighetens rapportering ska utgöra underlag för regeringens prövning om villkoren är uppfyllda 2020 och följande beslut om att fastställa tidpunkt för <NOBR>FM-släckning.</NOBR> Uppdraget bör också innefatta en översyn av villkorens utformning 2018.</P>
<P class="p40 ft23">De programföretag som sänder digital marksänd radio ansvarar för att informera lyssnarna om den förestående digitalradioövergången. En särskild statligt finansierad informationsinsats genomförs inför avvecklingen av public <NOBR>service-företagens</NOBR> <NOBR>FM-sändningar.</NOBR></P>
<P class="p110 ft8">Närradion föreslås få fortsätta sända på <NOBR>FM-bandet</NOBR> även efter att SR:s och den kommersiella radions analoga sändningar har upphört.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37731x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p120 ft52">2015</P>
<P class="p121 ft53">Regering</P>
<P class="p122 ft52">Proposition</P>
<P class="p123 ft54">och Riksdag</P>
<P class="p124 ft52">om digitalradio</P>
<P class="p125 ft52">Sveriges Radio</P>
<P class="p126 ft52">Kommersiell Radio</P>
<P class="p127 ft52">Myndigheten för radio och tv</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:34px;margin-top:0px;margin-right:-66px;margin-bottom:0px;" class="p128 ft18"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:66px;margin-top:0px;margin-right:-98px;margin-bottom:32px;" class="p128 ft18"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:50px;margin-top:16px;margin-right:-82px;margin-bottom:16px;" class="p128 ft18"><![endif]>31</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr15 td43"><SPAN class="p129 ft52">2016</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td44"><SPAN class="p130 ft52">2017</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td45"><SPAN class="p131 ft52">2018</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td46"><SPAN class="p132 ft52">2020</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td43"><SPAN class="p17 ft55">Riksdagsbeslut om</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td44"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td45"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td46"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td43"><SPAN class="p133 ft57">Nya</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td44"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td45"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr15 td46"><SPAN class="p17 ft52">Regeringen</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr18 td43"><SPAN class="p17 ft59">övergång till digitalradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td44"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td44"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td45"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td46"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td43"><SPAN class="p133 ft62">tillstånd</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td44"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td46"><SPAN class="p17 ft63">beslutar om</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr22 td43"><SPAN class="p17 ft64">och tillfällig lag om</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td44"><SPAN class="p17 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td45"><SPAN class="p17 ft65"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td44"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td45"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td46"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td43"><SPAN class="p133 ft62">för SR</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td44"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr21 td46"><SPAN class="p17 ft63">tidpunkt för</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr22 td43"><SPAN class="p17 ft64">förlängning av tillstånd för</SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td44"><SPAN class="p17 ft65"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr23 td45"><SPAN class="p17 ft65"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td44"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td45"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td46"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td43"><SPAN class="p133 ft62">och UR</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td44"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td46"><SPAN class="p17 ft55"><NOBR>FM-släckning</NOBR></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr25 td43"><SPAN class="p17 ft53">analog kommersiell radio</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td44"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td45"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td44"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td45"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td46"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td43"><SPAN class="p28 ft52">Upphandling och utbyggnad av</SPAN> </TD>
<TD class="tr16 td44"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr16 td7"><SPAN class="p134 ft52">Fortsatt utbyggnad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p28 ft55">sändarnät till 70 procents</SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr10 td44"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:17px;margin-top:0px;margin-right:-27px;margin-bottom:0px;" class="p135 ft67"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:27px;margin-top:0px;margin-right:-37px;margin-bottom:10px;" class="p135 ft67"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:22px;margin-top:5px;margin-right:-32px;margin-bottom:5px;" class="p135 ft67"><![endif]>Gemensam</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td7"><SPAN class="p134 ft55">till 99,8 procents</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p28 ft52">befolkningstäckning</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td7"><SPAN class="p134 ft52">täckning</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td43"><SPAN class="p28 ft52">Digitala sändningar och utbyggnad av</SPAN> </TD>
<TD class="tr27 td44"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-15px;margin-top:0px;margin-right:-22px;margin-bottom:0px;" class="p136 ft68"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:22px;margin-top:0px;margin-right:-59px;margin-bottom:37px;" class="p136 ft68"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:3px;margin-top:19px;margin-right:-40px;margin-bottom:18px;" class="p136 ft68"><![endif]>lansering</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td7"><SPAN class="p134 ft52">Fortsatt utbyggnad</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr14 td43"><SPAN class="p28 ft52">täckning enligt Myndigheten för radio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td44"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td7"><SPAN class="p134 ft52">på marknadens</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td43"><SPAN class="p28 ft52">och tv:s tillståndsvillkor</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td44"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td45"><SPAN class="p134 ft52">villkor</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td46"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p137 ft52">Rapporterar halvårsvis till regeringen om digitalradioutvecklingen. Särskild översyn av släckningsvillkoren 2018. Förlängning av tillstånd för analog kommersiell radio 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p138 ft52">2022 2024</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr28 td47"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-204px;margin-top:-5px;margin-right:-12px;margin-bottom:5px;" class="p139 ft68"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:12px;margin-top:-5px;margin-right:-228px;margin-bottom:221px;" class="p139 ft68"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-96px;margin-top:103px;margin-right:-120px;margin-bottom:113px;" class="p139 ft68"><![endif]><NOBR>släckning-FM</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr28 td35"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-213px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p140 ft68"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:18px;margin-top:0px;margin-right:-249px;margin-bottom:231px;" class="p140 ft68"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:-98px;margin-top:116px;margin-right:-133px;margin-bottom:115px;" class="p140 ft68"><![endif]>FM senarelagd Eventuell</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td47"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr29 td35"><!--[if lte IE 7]><SPAN style="margin-left:-10px;margin-top:0px;margin-right:-18px;margin-bottom:0px;" class="p141 ft68"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><SPAN style="margin-left:18px;margin-top:0px;margin-right:-46px;margin-bottom:28px;" class="p141 ft68"><![endif]--><![if ! IE]><SPAN style="margin-left:4px;margin-top:14px;margin-right:-32px;margin-bottom:14px;" class="p141 ft68"><![endif]>släckning-</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td47"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr30 td35"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-130px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p142 ft69"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-130px;margin-bottom:130px;" class="p142 ft69"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-65px;margin-top:65px;margin-right:-65px;margin-bottom:65px;" class="p142 ft69"><![endif]>2014:77 SOU</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-407px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p143 ft69"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-407px;margin-bottom:407px;" class="p143 ft69"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-204px;margin-top:204px;margin-right:-203px;margin-bottom:203px;" class="p143 ft69"><![endif]>ljudradio marksänd digital till övergång för plan En</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37732x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p144 ft71"><SPAN class="ft22">3.1</SPAN><SPAN class="ft70">Vid ett teknikskifte behövs tydliga förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p67 ft8">Regeringen bedömde i propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst <NOBR>2014–2019</NOBR> att utvecklingen av marksänd digitalradio även i fortsättningen bör vara marknadsdriven samtidigt som marknaden behöver tydliga förutsättningar.<SPAN class="ft72">1 </SPAN>Detta överensstämmer med regeringens ställningstagande i den föregående public <NOBR>service-propositionen</NOBR> Utveckling för oberoende och kvalitet – radio och tv i allmänhetens tjänst <NOBR>2010–2013.<SPAN class="ft72">2</SPAN></NOBR><SPAN class="ft72"> </SPAN>I den propositionen beskrivs en marknadsdriven utveckling där de kommersiella aktörerna på radiomarknaden deltar och parterna samverkar, dels beträffande val av teknisk standard, dels när det gäller att bära kostnaderna för utveckling och utbyggnad. Regeringen ansåg vidare att SR inte ensamt bör driva utvecklingen av digitala sändningar.</P>
<P class="p65 ft32">Flera viktiga steg för att möjliggöra en digitalisering av den marksända radion har tagits de senaste åren. Bland annat innehåller den nya radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> från 2010 ett regelverk för tillståndsgivning för digital kommersiell radio. Regeringen har också fattat beslut om att delar av det internationellt koordinerade frekvensutrymmet kan användas för denna tillståndsgivning. Den 2 oktober 2014 beslutade därtill Myndigheten för radio och tv att ge 21 nationella och 4 lokala och regionala tillstånd att sända digital kommersiell radio. Vikten av tydliga förutsättningar för branschen och SR:s centrala roll i en digitalisering har dock betonats ytterligare, t.ex. i samband med att Myndigheten för radio och tv under 2011 fastställde sin strategi för tillståndsgivning för digital kommersiell radio. Radiobranschen lyfte då fram behovet av en plan som innehåller förutsättningarna och tidpunkten för en övergång från <NOBR>FM-sänd-</NOBR> ningar till digital marksänd radio. Vidare framhölls att det krävs en samordning mellan utbyggnaden för kommersiella programföretag och utbyggnaden för SR. Mot denna bakgrund har regeringen bedömt att marknaden behöver tydliga förutsättningar och även att SR har en central roll i en digitalisering, samt att det är viktigt att SR och de kommersiella programföretagen samverkar.</P>
<P class="p145 ft75"><SPAN class="ft73">1</SPAN><SPAN class="ft74">Prop. 2012/13:164 s. 66.</SPAN></P>
<P class="p146 ft77"><SPAN class="ft73">2</SPAN><SPAN class="ft76">Prop. 2008/09:195 s. 67.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft10">Jag bedömer att de tydliga förutsättningar som efterfrågas bör skapas genom följande åtgärder:</P>
<P class="p148 ft8"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft50">Ett riksdagsbeslut om digitalisering av marksänd ljudradio. Beslutet bör innehålla en planerad tidpunkt för släckning av </SPAN><NOBR>FM-sändningarna</NOBR> vilken slutligt fastställs senare efter prövning av ett antal preciserade villkor. Beslutet om <NOBR>FM-släckning</NOBR> bör vara definitivt, men ge utrymme för att skjuta tidpunkten för släckning två år framåt om villkoren inte är uppfyllda.</P>
<P class="p149 ft8"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft50">Nya tillstånd för SR och UR som tydliggör företagens ansvar i digitaliseringsprocessen och ger förutsättningar för att en övergång till digital radio innebär ett mervärde för lyssnarna i form av ett större utbud jämfört med </SPAN><NOBR>FM-radion.</NOBR></P>
<P class="p149 ft8"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft50">Beslut om hur public </SPAN><NOBR>service-företagens</NOBR> kostnader för en digitalradioövergång ska finansieras.</P>
<P class="p150 ft8"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft50">Beslut om nya regler som ger den kommersiella radion förutsägbarhet när det gäller möjligheterna till och villkoren för analoga sändningar under tiden de digitala sändningarna byggs ut och fram till avvecklingen av </SPAN><NOBR>FM-sändningarna.</NOBR></P>
<P class="p151 ft12"><SPAN class="ft12">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft78">Centrala delar av digitaliseringen av marksänd ljudradio bör godkännas av riksdagen</SPAN></P>
<P class="p152 ft8">De analoga ljudradiosändningarna på <NOBR>FM-bandet</NOBR> har under mer än ett halvsekel varit en central del av medielandskapet och en betydelsefull bärare av information och kultur. Radiolyssnandet tar alltjämt en stor plats i allmänhetens medievardag och <NOBR>FM-radion</NOBR> spelar en avgörande roll för att upprätthålla en god tillgänglighet till radioföretagens sändningar. SR:s uppdrag att sända programtjänster till hela landet med analog ljudradio är också viktig ur beredskapssynpunkt. Att sända till hela landet innebär att minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen ska kunna ta emot sändningarna.</P>
<P class="p153 ft23">En övergång till digital marksänd ljudradio innebär förändrade förutsättningar för public <NOBR>service-företagen</NOBR> att uppfylla sina uppdrag, och även för allmänhetens möjligheter att ta del av företagens sändningar. Det är genomgripande förändringar som bör vara parlamentariskt förankrade. Ett riksdagsbeslut skapar en önskvärd</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37734x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft24">tydlighet för företagen och lyssnarna och underlättar planering och genomförande av en digitalisering av ljudradion. Det bör understrykas att den kommersiella radion i sig inte är beroende av ett riksdagsbeslut för att genomföra en utbyggnad av digital marksänd ljudradio men likväl gagnas av ett tydligt ställningstagande från lagstiftarens sida, inte minst eftersom en samverkan mellan SR och den kommersiella radion främjar en effektiv digitalisering.</P>
<P class="p65 ft32">Vid digitaliseringen av marksänd tv tog riksdagen ställning till ett antal förslag i propositionen Digitala <NOBR>TV-sändningar,</NOBR> bland annat att den marksända televisionen skulle övergå till digital teknik, utbyggnaden av de digitala sändarnäten och tidpunkten för övergången.<SPAN class="ft79">3 </SPAN>Även när det gäller digitaliseringen av marksänd radio bör riksdagen ta ställning till dessa frågor. Mina förslag beskrivs närmare i avsnitt 3.3 Utbyggnad av digitala sändningar och i avsnitt 3.5 Avveckling av <NOBR>FM-sändningarna.</NOBR> Genom att övergången till digital marksänd radio förankras genom beslut av riksdagen i de delar som beskrivs ovan skapas förutsättningar för en samordning mellan SR och de kommersiella radioföretagen. Samordningen är avgörande för en effektiv lansering av digitalradio och det fortsatta arbetet inför en avveckling av <NOBR>FM-sändningarna.</NOBR> Detta beskrivs närmare i avsnitt 3.2 Samordning mellan public service och de kommersiella programföretagen och i avsnitt 3.6 Informationsinsatser vid ett teknikskifte.</P>
<P class="p155 ft12"><SPAN class="ft12">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft78">Nya tillstånd för Sveriges Radio och Utbildningsradion</SPAN></P>
<P class="p156 ft8">För närvarande har SR och UR rätt att bedriva digitala ljudradiosändningar enligt kompletterande sändningstillstånd, som gäller från den 1 januari 2014 och längst till och med den 31 december 2019.<SPAN class="ft72">4 </SPAN>Tillstånden gör det möjligt för bolagen att fortsätta den begränsade sändningsverksamhet i storstadsområdena samt i Norrbotten som bedrivits sedan 2002 då riksdagen fattade beslut om att begränsa kostnaderna för digitalradiosändningarna.</P>
<P class="p65 ft8">Ett riksdagsbeslut om digitalisering av marksänd ljudradio bör följas av nya tillstånd för SR och UR som möjliggör en utbyggnad</P>
<P class="p157 ft75"><SPAN class="ft73">3</SPAN><SPAN class="ft74">Prop. 2002/03:72.</SPAN></P>
<P class="p146 ft77"><SPAN class="ft73">4</SPAN><SPAN class="ft76">Ku2013/2527/MFI och Ku2013/2528/MFI.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37735x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft10">av de digitala ljudradiosändningarna. Tillstånden bör också innehålla krav på en lägsta utbyggnadstakt.</P>
<P class="p158 ft23">Vidare bör de nya tillstånden ge SR möjlighet att tillhandahålla ett programutbud i de digitala marksändningarna som innebär ett mervärde för lyssnarna i form av ett större utbud jämfört med FM- radion. Därmed tydliggörs SR:s centrala roll i digitaliseringen. De nuvarande kompletterande tillstånden bör återkallas i samband med att nya tillstånd meddelas. Förslag om public <NOBR>service-företagens</NOBR> nya sändningstillstånd ges i avsnitt 3.3.3 i samband med en utförligare beskrivning av utbyggnaden av digitala sändningar.</P>
<P class="p112 ft80"><SPAN class="ft80">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft81">Finansieringen av Sveriges Radios</SPAN></P>
<P class="p89 ft12">och Utbildningsradions digitalradiosändningar</P>
<P class="p63 ft23">Regeringen har betonat vikten av att medel avsedda för radio och tv i allmänhetens tjänst används på ett resurseffektivt sätt. Ett sätt att hushålla med resurser är att sänka distributionskostnaderna långsiktigt, vilket en digitalisering gör. Regeringen har vidare uttalat att teknikinvesteringarna i så liten utsträckning som möjligt bör bekostas av radio- och <NOBR>tv-avgiftsbetalarna</NOBR> och att en modell där public <NOBR>service-företagens</NOBR> kostnader för utbyggnad och parallellsändningar finansieras genom ett särskilt distributionskonto och lån i Riksgälden är att föredra. Finansieringsmodellen innebär att lånen börjar återbetalas när <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> upphört och marksändningar endast sker med de billigare digitala sändningarna. Modellen tillämpades vid övergången till <NOBR>digital-tv</NOBR> i marknätet.<SPAN class="ft82">5</SPAN></P>
<P class="p44 ft23">Regeringen avser återkomma i finansieringsfrågan om det kan konstateras att det finns stöd hos SR och de kommersiella programföretagen för den plan för digitalisering som nu presenteras. Även frågan om finansiering av radioprogram från SR och UR i utbyggda digitalradiosändningar bör enligt regeringen prövas när det är klarlagt hur en övergång till marksänd digitalradio bör genomföras.<SPAN class="ft82">6</SPAN></P>
<P class="p53 ft24">SR har, bland annat i budgetunderlaget för 2015 till regeringen, uppskattat den årliga kostnaden för ett digitaliserat marknät till 200 mnkr. Bedömningen av kostnaderna försvåras av att utsändningstjänsterna ska upphandlas enligt lagen om offentlig upphand-</P>
<P class="p159 ft75"><SPAN class="ft83">5</SPAN><SPAN class="ft84">Prop. 2000/01:94 s. 69 f.</SPAN></P>
<P class="p160 ft77"><SPAN class="ft83">6</SPAN><SPAN class="ft85">Prop. 2012/13:164 s. 70 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft24">ling och även av att priset kan komma att regleras i efterhand av Post- och telestyrelsen. Av de 200 miljoner kronorna motsvarar driftskostnaderna för det digitala nätet 100 mnkr och resterande 100 mnkr utgörs av kostnader för teknisk omställning samt ett utökat programutbud. SR gör bedömningen att 50 mnkr per år kan prioriteras fram internt för att hantera de ökade utvecklings- och utbudskostnaderna. Det krävs enligt företaget en ökning av tilldelningen från rundradiokontot med samma summa, dvs. 50 mnkr årligen, för att komma upp i den nivå på 100 mnkr som krävs för at ge det mervärde som är nödvändigt för en lyckad digitalisering. Jag anser att den ökning av medelstilldelningen som SR efterfrågar bör tillgodoses. Jag delar företagets uppfattning att det är avgörande för en framgångsrik digitalisering att den medför ett utökat utbud jämfört med <NOBR>FM-radion</NOBR> och därmed ett mervärde för radiopubliken. Med ökade resurser för innehållsproduktion kan public serviceföretagen spela en viktig roll för att utveckla den marksända radion. Det skulle möjliggöra för SR att skapa en tydligare programstruktur som bättre motsvarar den mångfald som finns bland lyssnarna. UR har förklarat sig villigt att bidra till ett utvecklat utbud, förutsatt att det sker resursförstärkningar, vilket bör beaktas vid fortsatta överväganden om höjd medelstilldelning med anledning av digitalradioövergången.</P>
<P class="p41 ft23">Möjligheten att finansiera SR:s och UR:s ökade distributionskostnader under övergångsperioden med lån i Riksgälden, enligt den modell med ett särskilt distributionskonto som användes vid <NOBR>digital-tv-övergången,</NOBR> bygger på att kostnaderna för de digitala sändningarna är lägre än för de analoga. Vid avvecklingen av de analoga sändningarna skapas ett utrymme som kan utnyttjas för att återbetala de lån som tagits för att betala för den parallella analoga och digitala distributionen. Vid övergången till digital tv fungerade distributionskontot på följande sätt: Till distributionskontot fördes medel från rundradiokontot som på sikt skulle motsvara kostnaderna för SVT:s och UR:s analoga distribution. Från distributionskontot fördes medel till programföretagen som motsvarade kostnaderna för företagens <NOBR>tv-distribution</NOBR> via både analoga och digitala marksändningar. Det successivt ökade underskottet som uppkom under uppbyggnaden täcktes genom lån i Riksgäldskontoret (numera Riksgälden). När de analoga <NOBR>tv-sändningarna</NOBR> upphörde fortsatte</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft10">betalningarna från rundradiokontot till distributionskontot till dess att underskottet var återbetalt.</P>
<P class="p161 ft24">Avgörande för att lånemodellen ska fungera är att återbetalning av lånet kan inledas i god tid innan räntekostnaderna för lånet överstiger det överskott som uppstår vid avvecklingen av de analoga sändningarna. Det innebär att en övergång till digital radio måste ha ett fastslaget datum för avveckling av de analoga sändningarna och att parallellsändningsperioden inte kan vara för lång. Det bör också framhållas att beräkningarna av kostnaderna för ett digitalt marknät för radio i nuläget baseras på estimat från Teracom. Kostnaderna kommer att kunna preciseras först när SR genomfört sin upphandling av sändarnäten. Liksom vid <NOBR>tv-övergången</NOBR> bör regeringen i budgetpropositionen årligen besluta om de aktuella beloppen för distributionskontot och därmed ha möjlighet att säkerställa att det råder balans på kontot och att det kan avvecklas enligt en på förhand beslutad plan.</P>
<P class="p101 ft12"><SPAN class="ft12">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft78">Förutsägbarhet för den kommersiella radion</SPAN></P>
<P class="p62 ft8">De kommersiella radioföretagen har liksom public service företagen behov av förutsägbarhet för att kunna göra nödvändiga investeringar i utbyggnaden av de digitala sändningarna. Ett riksdagsbeslut om att genomföra en digitalisering av radion med tydliga ställningstaganden när det gäller utbyggnaden av public <NOBR>service-bolagens</NOBR> digitala sändningar liksom en fastslagen tidpunkt för avveckling av <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda, innebär en stabil grund för de investeringsbeslut som den kommersiella radion behöver fatta.</P>
<P class="p44 ft24">Utöver ett övergripande riksdagsbeslut om digitaliseringen kan den kommersiella radions möjlighet att göra investeringar förbättras genom att frågan om de analoga sändningstillstånden behandlas på ett tidigt stadium. De nuvarande tillstånden för analog kommersiell radio går ut den 31 juli 2018. Enligt gällande regelverk ska då samtliga tillstånd ledigförklaras av Myndigheten för radio och tv och utlysas i ett slutet anbudsförfarande. En ny tillståndsperiod är åttaårig och tillståndshavaren betalar en summa motsvarande det vinnande anbudet för hela tillståndsperioden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37738x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft8">Att de analoga tillstånden upphör 2018 innebär en osäkerhet för tillståndshavarna som försvårar beslut om investering i utbyggnaden av digitalradionäten och är därför till nackdel för radioföretagens möjlighet att driva en övergång till marksänd digitalradio. De som investerar i en övergång till digital radio bör kunna förvissa sig om att få fortsätta sända på <NOBR>FM-bandet</NOBR> under hela övergångsperioden, dvs. från det att digital marksänd radio lanseras fram till dess att <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> upphör. Jag lämnar därför förslag om en tillfällig lag för att erbjuda tillståndshavarna en möjlighet till förlängning av tillstånden för analog kommersiell radio. (Avsnitt 3.4.5) Möjligheten till förlängning är förenad med villkor om att bedriva digitala marksändningar och att samverka med andra tillståndshavare för att främja arbetet med övergången. Tillstånd som förlängs enligt den tillfälliga lagen kommer inte att vara förenade med sändningsavgift.</P>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">3.2</SPAN><SPAN class="ft33">Samordning mellan public service</SPAN></P>
<P class="p163 ft22">och de kommersiella programföretagen</P>
<P class="p67 ft8">Mitt uppdrag har varit att fungera som branschsamordnare och arbeta för en övergång till digital radio.<SPAN class="ft72">7 </SPAN>Under arbetets gång blev det tydligt att det förkom olika uppfattningar om vad samordningsarbetet innebar. Det finns därför anledning att inledningsvis beskriva hur jag uppfattade detta samordningsbehov.</P>
<P class="p57 ft23">Det bör först poängteras att det sedan en tid tillbaka funnits en samsyn i branschen om värdet av en digitalisering. De två dominerande aktörerna i den privata radion och SR har då frågan aktualiserats påtalat behovet av en fortsatt utveckling av digital radio och att marksändningar är grunden för radiodistribution. De fördelar som digitalisering av radion ger i form av fler sändningsmöjligheter är skälet för företagens ställningstagande. Radion behöver utvecklas för att även fortsättningsvis kunna erbjuda ett attraktivt innehåll för lyssnarna och en utbyggnad av digital marksänd ljudradio skapar förutsättningar för denna utveckling. Även om SR och den kommersiella radion konkurrerar om lyssnarna finns ett ömsesidigt intresse för att förbättra radiomediets samlade attraktionskraft. Till</P>
<P class="p164 ft77"><SPAN class="ft86">7 </SPAN>Dir. 2013:76.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft8">detta kan läggas ytterligare fördelar med en digitalisering i form av lägre distributionskostnader och förbättrade konkurrensmöjligheter för den kommersiella radion jämfört med dagens <NOBR>FM-sänd-</NOBR> ningar.</P>
<P class="p166 ft8">Även i frågan om vilken teknik som ska användas vid en digitalisering är den kommersiella radion och SR överens. Det gemensamma ställningstagandet i denna fråga, att tekniken DAB+ ska användas vid en svensk radiodigitalisering, offentliggjordes 2008 i samband med att Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> presenterade sin slutrapport Framtidens radio. Sedan dess har utvecklingen i omvärlden ytterligare förstärkt argumenten för att DAB+ är den lämpligaste tekniken för digital marksänd radio.</P>
<P class="p72 ft8">Bland branschens aktörer finns således både en vilja att digitalisera radion och en gemensam ståndpunkt i teknikfrågan. Trots detta finns ett behov av samordning. Detta bör ses mot bakgrund av skillnaderna mellan den kommersiella radions och public serviceradions möjligheter att aktivt verka för och delta i en utveckling av digital marksänd radio. En central del av samordningsarbetet har handlat om att skapa förutsättningar för SR och de kommersiella radioföretagen att kunna genomföra en gemensam lansering av ett digitalradioutbud bestående av både public <NOBR>service-kanaler</NOBR> och kommersiella radiokanaler. Den gemensamma lanseringen är viktig för att kunna marknadsföra och informera om digital marksänd radio på ett effektivt sätt.</P>
<P class="p167 ft12"><SPAN class="ft12">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft78">Olika förutsättningar för public </SPAN><NOBR>service-radio</NOBR> och kommersiell radio</P>
<P class="p168 ft23">Behovet av samordning grundar sig alltså i förhållandet att olika regelverk och beslutsprocesser omgärdar den kommersiella radions respektive public <NOBR>service-radions</NOBR> verksamhet. Programverksamheten inom radio och tv i allmänhetens tjänst regleras genom tillstånden för att sända i marknätet och av regler i radio- och tvlagen. Det är regeringen som meddelar sändningstillstånden för public <NOBR>service-företagen.</NOBR> De nuvarande sändningstillstånden för SR, SVT och UR gäller från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019, dvs. en period om sex år. De tillstånd som SR och UR har att bedriva marksänd digitalradio har regeringen gett som kompletteringar av sändningstillstånden för respektive</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft8">företag. Dessa kompletterande tillstånd gäller också från och med den 1 januari 2014 och längst till och med den 31 december 2019. Public <NOBR>service-verksamheten</NOBR> är i allmänhet föremål för utredning inför en ny tillståndsperiod. Politiska överväganden om verksamheten kommer till uttryck i en proposition och följande riksdagsbehandling innan tillstånd för en ny period meddelas. Det är bland annat i sändningstillstånden som uppdragen till programföretagen kommer till uttryck.</P>
<P class="p110 ft8">Public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet finansieras genom radio- och <NOBR>tv-avgiften.</NOBR> Medelstilldelningen beslutas årligen av regeringen genom anslagsvillkor, utifrån riksdagens beslut om medelstilldelningen under tillståndsperioden. I anslagsvillkoren finns villkor relaterade till programföretagens ekonomi, verksamhet och organisation, men även skrivningar som utgör en del av utformningen av uppdraget till programföretagen.</P>
<P class="p41 ft24">Den kommersiella radioverksamheten regleras även den genom bestämmelser i radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> och genom sändningstillstånd, men tillstånden utfärdas av Myndigheten för radio och tv. Själva tillståndsgivningen skiljer sig åt för analog kommersiell radio och digital kommersiell radio. Myndighetens möjligheter att förena sändningstillstånd med villkor är också olika för analog respektive digital kommersiell radio, vilket följer av de olika tillståndsgivningssystem som gäller för dessa radiotyper. Tillstånd att sända kommersiell radio gäller i åtta år, både för analog och för digital radio. De nuvarande tillstånden att sända analog kommersiell radio gäller till och med den 31 juli 2018. Tillstånden att sända digital kommersiell radio, som utfärdades den 2 oktober 2014, gäller till och med 30 september 2022.</P>
<P class="p40 ft24">De skilda regelverk som styr public <NOBR>service-företagens</NOBR> verksamhet och de kommersiella radioföretagens verksamhet illustrerar skillnaden mellan dessa verksamheter. SR:s och UR:s möjligheter att bedriva marksänd digitalradio är beroende av en politisk vilja som kommer till uttryck i sändningstillstånd meddelade av regeringen, liksom politiska ställningstaganden om hur denna sändningsverksamhet ska finansieras. För den kommersiella radions del utgör reglerna för tillståndsgivning och tillgängligt frekvensutrymme ramarna för radioföretagens möjligheter.</P>
<P class="p41 ft23">En annan skillnad är att public <NOBR>service-företagen</NOBR> måste förhålla sig till de krav som ställs i lagen (2007:1091) om offentlig upphand-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37741x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft23">ling (LOU). LOU reglerar köp som görs av myndigheter och vissa andra organisationer som är finansierade av allmänna medel. Denna skillnad får betydelse när det gäller beslut om investeringar i sändarnäten. Eftersom SR och UR måste beakta LOU blir tidsåtgången för att få tillgång till utsändningstjänsterna längre än för de kommersiella radioföretagen. SR och UR har också andra behov för sändarnäten än den kommersiella radion eftersom regering och riksdag, bland annat men inte bara av beredskapsskäl, ställer särskilda krav på företaget när det gäller sändningarnas tekniska robusthet och tillförlitlighet. Det innebär att även oaktat LOU är tidsåtgången för public <NOBR>service-företagen</NOBR> att upphandla den utsändningstjänst som de behöver längre än för de kommersiella radioföretagen.</P>
<P class="p101 ft12"><SPAN class="ft12">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft78">En gemensam lansering</SPAN></P>
<P class="p170 ft24"><SPAN class="ft87">Bedömning: </SPAN>En gemensam lansering av Sveriges Radios och den kommersiella radions kanaler i digitala marksändningar görs när sändningarna når 70 procent av befolkningen.</P>
<P class="p171 ft10">Den gemensamma lanseringen bör kunna genomföras före utgången av 2016.</P>
<P class="p172 ft8">Radions huvudaktörer, SR, MTG Radio och SBS Radio anser att en framgångsrik lansering av digital marksänd radio kräver gemensam handling. En gemensam lansering är viktig dels för att förenkla för lyssnarna, dels för möjligheterna att effektivt informera om övergången från analog till digital radio.</P>
<P class="p173 ft32">En viktig aspekt av den gemensamma lanseringen är sändningarnas täckning. Det är viktigt att lanseringen görs först när utbyggnaden av sändarnäten kommit så långt att ett stort antal lyssnare kan ta del av digitalradioutbudet. Därigenom underlättas en slagkraftig och kostnadseffektiv lansering av digital radio. För lyssnarnas är det en fördel om digitalradio blir tillgängligt i relativt stor omfattning redan från starten. Frågan handlar inte enbart om vilken täckning som bör ses som rimlig för lansering utan också om att sändningarna vid lanseringen kan genomföras med god hörbarhet och utan onödiga avbrott. Brister i utlovad täckning eller tekniska problem med mottagningen av digitala sändningar vid lanseringen skulle kunna få negativa konsekvenser för omställningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">SR, MTG Radio och SBS Radio menar att en gemensam lansering av digital marksänd radio bör göras när sändningarnas täckning når 70 procent av befolkningen.</P>
<P class="p175 ft12">Tidpunkt för lanseringen</P>
<P class="p156 ft23">Både kommersiell radio och public service anser att digital marksänd radio bör lanseras så snart det är möjligt. Det är fördelaktig av kommunikativa och pedagogiska skäl eftersom det innebär att det inte dröjer onödigt länge från det att de formella besluten fattats om en övergång till digital marksänd radio, tills allmänheten kan ta del av ett digitalt radioutbud. Tidpunkten för en gemensam lansering är framför allt beroende av den tid det tar att bygga ut sändarnäten till 70 procents befolkningstäckning. Kommersiell radio och public service kommer att sända sina kanaler i olika sändarnät som kan byggas ut oberoende av varandra. I praktiken kommer de krav som ställs på SR:s sändningar att avgöra tidpunkten för lanseringen. Upphandlingen av SR:s sändarnät måste föregås av ett omfattande kravställningsarbete eftersom företagets sändningar ska uppfylla högt ställda krav på tillgänglighet och säkerhet för beredskapsändamål.</P>
<P class="p176 ft8">Radioföretagen har utifrån sina olika bedömningsgrunder kommit fram till att en gemensam lansering bör kunna genomföras före utgången av 2016.</P>
<P class="p177 ft22"><SPAN class="ft22">3.3</SPAN><SPAN class="ft33">Utbyggnad av digitala sändningar</SPAN></P>
<P class="p178 ft12"><SPAN class="ft12">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft78">Tekniska förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p156 ft23">Sverige har genom internationella överenskommelser tilldelats frekvensutrymme i bandet <NOBR>174–240</NOBR> MHz motsvarande fyra så kallade frekvenslager för marksänd digital radio. Varje frekvenslager definierar en frekvensmängd som ger utrymme för att etablera ett rikstäckande sändarnät. I ett sändarnät kan flera programtjänster – eller kanaler – sändas samtidigt genom multiplexering. Multiplexering är en teknik som innebär att flera digitala signaler som var för sig representerar olika radiokanaler kombineras i en och samma utsändning. Den omvända processen, demultiplexering, sker i radiomottagaren och ger lyssnaren möjlighet att ta del av de enskilda</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37743x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft23">kanalerna. En multiplex, eller mux, är en del av den tekniska utrustning som ingår i ett sändarnät för digital marksänd radio. Begreppen sändarnät och multiplex eller mux används ibland synonymt, t.ex. för att beskriva en infrastruktur för digitala marksändningar (sändarnät 1, sändarnät 2, sändarnät 3 och mux 1, mux 2, mux 3 osv.). Med tekniken DAB+ ryms cirka 15 radiokanaler i en mux, beroende på ljudkvaliteten för de enskilda kanalerna.</P>
<P class="p94 ft8">Tre av de fyra frekvenslagren, som alltså kan rymma ett sändarnät eller en mux var, kan dessutom utnyttjas för regionalt nedbrytbara sändningar i olika omfattning. Regionalt nedbrytbara sändarnät kan användas dels för sändningar med olika innehåll i olika regioner, dels för nationella sändningar om samma innehåll sänds i de olika områdena.</P>
<P class="p173 ft23">Regeringen beslutade den 28 oktober 2010 vilket frekvensutrymme som får användas för digital kommersiell radio.<SPAN class="ft82">8 </SPAN>Två frekvenslager får upplåtas för digitala kommersiella radiosändningar som kräver tillstånd enligt radio- och <NOBR>tv-lagen.</NOBR> Båda frekvenslagren innebär en möjlighet att bygga sändarnät som når hela landet och medger dessutom en regional nedbrytbarhet i 34 områden.</P>
<P class="p179 ft8">De två frekvenslager som inte omfattas av regeringsbeslutet, och därmed är tillgängliga för andra radiosändningar än kommersiell radio, är dels ett frekvenslager som kan användas för att bygga ett singelfrekvensnät, dels ett frekvenslager som är nedbrytbart i 20 regioner. Ett singelfrekvensnät utnyttjar samma sändningsfrekvens för hela landet och är därför inte regionalt nedbrytbart. Det frekvenslager som är nedbrytbart i 20 områden motsvarar ungefär behoven för SR:s lokala sändningar i P4.</P>
<P class="p180 ft77"><SPAN class="ft86">8 </SPAN>Ku2010/1721/MFI.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37744x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft88">9</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr2 td50"><SPAN class="p17 ft10">Frekvenslager 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td51"><SPAN class="p17 ft13">Frekvenslager 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr2 td50"><SPAN class="p17 ft10">Frekvenslager 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td51"><SPAN class="p17 ft13">Frekvenslager 4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p182 ft75"><SPAN class="ft86">9 </SPAN>Den geografiska indelningen av landet i olika sändningsområden som kartorna i bilden visar, representerar s.k. allotments (ytor utan specificerade antennplatser). De är inte helt överensstämmande med de regionala sändningsmöjligheter som kan etableras enligt internationella överenskommelser då vissa angränsande allotments är beroende av samma frekvensutrymme.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37745x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p183 ft88">10</P>
<P class="p184 ft90"><SPAN class="ft89">10 </SPAN>Tabell 2.1 visar kanalindelningen för varje nätlager och område så som överenskommet enligt Geneve <NOBR>06-avtalet.</NOBR> Vid en kommande nätutbyggnad kan denna kanalindelning komma att förändras beroende på bl.a. antalet nätoperatörer, sändarnas geografiska placeringar etc.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37746x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft12"><SPAN class="ft12">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft78">Dagens digitalradiosändningar</SPAN></P>
<P class="p156 ft24">Digital marksänd radio med tekniken DAB har bedrivits i Sverige sedan 1995. Vid introduktionen täcktes cirka 35 procent av befolkningen. Mellan 1996 och 1999 byggdes sändarnätet ut till en befolkningstäckning på 85 procent. Inför tillståndsperioden <NOBR>2002–2005</NOBR> fattade riksdagen beslut om att minska kostnaderna för de digitala radiosändningarna i väntan på utvärdering. Detta innebar att täckningen minskade till 35 procent av befolkningen från den 1 januari 2002. SR och UR har tillstånd från regeringen att bedriva digitala radiosändningar. Tillstånden är utformade som kompletterande tillstånd till företagens huvudsakliga sändningstillstånd. Företagen får samtidigt sända nio program i Stockholmsområdet och Norrbotten samt tio program i Göteborgs- och Malmöområdena. UR:s rätt att sända sker genom att utnyttja SR:s sändningsutrymme. Tillstånden förlängdes den 19 december 2013 och gäller längst till och med den 31 december 2019. I dag sänder SR sju kanaler i <NOBR>Stockholms-,</NOBR> <NOBR>Göteborgs-,</NOBR> Malmö- och Luleåområdena. Sändarnätet ägs och drivs av Teracom.</P>
<P class="p185 ft12"><SPAN class="ft12">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft78">Nya sändningstillstånd för Sveriges Radio och Utbildningsradion</SPAN></P>
<P class="p186 ft24"><SPAN class="ft87">Förslag: </SPAN>Nya sändningstillstånd för digitalradio utfärdas för SR och UR med giltighetstid 1 januari <NOBR>2016–31</NOBR> december 2020.</P>
<P class="p187 ft23">SR:s sändningar ska ske i ett av de fyra frekvenslager som är koordinerade för digitalradio i frekvensbandet <NOBR>174–240</NOBR> MHz. Detta frekvenslager bör vara regionalt nedbrytbart i sådan omfattning att det möjliggör sändningar av företagets lokala utbud. Samma beredskaps- och säkerhetskrav som i dag ställs på SR:s <NOBR>FM-sändningar</NOBR> bör ställas på företagets digitala marksändningar.</P>
<P class="p187 ft23">SR:s sändningstillstånd förenas med villkor om att de digitala sändningarna ska nå 70 procent av den fast bosatta befolkningen 2016, 90 procent 2018, 95 procent 2019 och 99,8 procent 2020.</P>
<P class="p188 ft8">Det ska framgå av sändningstillståndet att SR får utnyttja hela kapaciteten i ett frekvenslager för sina sändningar och hur många kanaler företaget får sända.</P>
<P class="p189 ft23">SR ska upplåta sändningstid för sändningar från UR. SR och UR ges även rätt att sända tilläggstjänster.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37747x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p190 ft8">SR:s och UR:s tillstånd att sända analog radio bör fortsätta att gälla som tidigare med samma villkor gällande täckning, antal kanaler och beredskapskrav.</P>
<P class="p78 ft8">Ett riksdagsbeslut om digitalisering av marksänd ljudradio bör följas av nya sändningstillstånd för SR och UR som bland annat innehåller villkor om utbyggnad av de digitala ljudradiosändningarna. De nuvarande kompletterande tillstånden bör återkallas i samband med att nya tillstånd meddelas.</P>
<P class="p191 ft12">Sändarnätet</P>
<P class="p192 ft24">Tillstånden bör tydliggöra att public <NOBR>service-företagens</NOBR> sändningar ska bedrivas i ett regionalt nedbrytbart nät, för att ge utrymme för SR:s <NOBR>P4-verksamhet.</NOBR> Det innebär att frekvenslager 2 används för SR:s och UR:s utsändningar (se figur 3.1). Detta är förenligt med regeringens beslut om sändningsutrymme för digital kommersiell radio från 2010, där utrymme i frekvenslager 3 och 4 tillgängliggjordes för Myndigheten för radio och tv:s tillståndsgivning för kommersiell radio. Mot bakgrund av de särskilda krav som ställs på public <NOBR>service-sändningarna</NOBR> är det lämpligt att SR får tillgång till ett eget frekvenslager som möjliggör utbyggnad av ett sändarnät som kan uppfylla kraven. Det bidrar till att skapa tydliga förutsättningar för alla inblandade parter, inte minst när det gäller finansieringen av sändarnätens utbyggnad.</P>
<P class="p53 ft24">Det sändarnät som SR ska använda för digitala marksändningar bör uppfylla de krav som i dag ställs på <NOBR>FM-nätet</NOBR> när det gäller robusthet för beredskapsändamål, eftersom det ska ersätta detta nät vid avvecklingen av public <NOBR>service-företagens</NOBR> analoga sändningar. SR ska kunna uppfylla sitt ansvar för beredskaps- och säkerhetsfrågor, som närmare preciseras i de nuvarande tillståndsvillkoren, även efter övergången till digital marksänd radio. Det innebär bland annat att SR ska upprätthålla en hög säkerhet för produktion och distribution, att sändningarna ska ske med så god säkerhet att eventuella sändningsavbrott blir så korta som möjligt och att SR ska ställa höga krav på de leverantörer som anlitas för programinsamling och distribution av egensändningar. Vidare ska SR kostnadsfritt sända meddelande som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft12">Utbyggnadstakten</P>
<P class="p193 ft23">Villkoren i de nya tillstånden bör vara utformade så att de anger krav på minsta befolkningstäckning vid vissa angivna tidpunkter. Liksom i tillstånden för analog radio bör med befolkningstäckning avses att den fast bosatta befolkningen ska kunna ta emot marksändningar. Public <NOBR>service-kommittén</NOBR> föreslog att nya sändningstillstånd för digitalradio skulle utfärdas för SR och UR och gälla 1 januari <NOBR>2014–31</NOBR> december 2019 och att SR:s sändningstillstånd skulle förenas med villkor om 95 procents befolkningstäckning vid tillståndsperiodens slut men med en uppbyggnadsfas med lägre täckning de första åren. Liksom public <NOBR>service-kommittén</NOBR> bedömer jag att det är lämpligt att nya digitalradiotillstånd för SR och UR utformas så att de möjliggör en etappvis utbyggnad, men med kravet att nå en täckning som motsvarar dagens analoga <NOBR>FM-sändningar</NOBR> senast 2020. Eftersom SR, MTG radio och SBS radio anser att en gemensam lansering av digital radio bör genomföras när näten är utbyggda till 70 procents befolkningstäckning, är det rimligt att denna täckningsnivå också avspeglas i SR:s tillståndsvillkor. De krav som ställs på SR:s sändningar innebär som tidigare beskrivits att företaget behöver viss tid innan själva nätutbyggnaden kan inledas. En möjlig tidpunkt för SR att ha uppnått <NOBR>70-procentig</NOBR> befolkningstäckning är någon gång mot slutet av 2016. Den fortsatta utbyggnaden bör ske i etapper där täckningskraven i tillstånden motsvarar 90 procent 2018, 95 procent 2019 och 99,8 procent 2020.</P>
<P class="p68 ft12">Sveriges Radios utbud</P>
<P class="p193 ft23">Digitala marksändningar innebär en möjlighet för SR att sända fler radiokanaler jämfört med dagens analoga <NOBR>FM-sändningar.</NOBR> SR sänder i dag i <NOBR>FM-nätet</NOBR> fyra rikstäckande kanaler samt ytterligare några kanaler i storstadsområdena. UR sänder också i SR:s kanaler. SR:s utbud i <NOBR>FM-nätet</NOBR> har sett likadant ut under lång tid och företaget har pekat på tydliga krockar i innehållet i vissa kanaler. Till exempel blandas minoritetsspråk och klassisk musik i P2 och sport med lokalt innehåll i P4. P3 är också en kanal där mycket ska få plats samtidigt för många lyssnargrupper och ålderskategorier. Med fler kanaler skulle SR kunna skapa tydligare programstruktur som bättre motsvarar den mångfald som finns bland lyssnarna. Detta skulle</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft8">bidra till att det digitala utbudet ger ett mervärde för lyssnarna jämfört med <NOBR>FM-radion.</NOBR> Det finns därför anledning att i tillstånden för kommande digitala sändningar ge utrymme för en utveckling av SR:s utbud.</P>
<P class="p194 ft8">SR har bedömt sitt kapacitetsbehov till ett frekvenslager. SR har också uttryckt önskemål att kunna vara flexibel i sitt användande av sändningsutrymmet för att kunna sända olika tillfälliga evenemangskanaler.</P>
<P class="p70 ft23">För public <NOBR>service-radions</NOBR> del styrs utbudet, när det gäller antalet kanaler, av regeringens sändningstillstånd. Public <NOBR>service-kommittén</NOBR> föreslog att vid en utbyggnad av digitalradiosändningarna så skulle SR tilldelas ett helt frekvenslager men att regeringen trots det borde ange hur många kanaler som SR ska sända i detta utrymme. Kommittén menade att det var viktigt att övriga programbolag gavs möjlighet att starta nya kanaler i en inledningsfas vilket kunde motivera en begränsning av det antal nya kanaler SR fick sända. Jag anser, liksom <NOBR>PS-kommittén,</NOBR> att SR bör få tillgång till ett helt frekvenslager. Enligt radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> innebär ett tillstånd av regeringen rätt att samtidigt sända det antal programtjänster som tillståndet avser. Tillståndet bör samtidigt ge SR en möjlighet att utnyttja den digitala distributionsteknikens fördelar för att på bästa sätt kunna uppfylla sitt uppdrag. Ett exempel är möjligheten att använda kapaciteten på ett flexibelt sätt genom att tillfälligt kunna ändra antalet kanaler vid stora evenemang eller katastrofsituationer.</P>
<P class="p195 ft23">Genom att möjliggöra en utveckling av SR:s utbud skapas förutsättningar för att en digitalisering av radion innebär ett mervärde för radiopubliken också när det gäller public <NOBR>service-radions</NOBR> sändningar. Den kommersiella radion kommer vid digitaliseringen kunna tillhandahålla ett markant större utbud jämfört med vad som är möjligt via FM. Det är viktigt att också public <NOBR>service-radion</NOBR> kan bidra till en utveckling av det digitala radioutbudet. Därtill blir det tydligt att SR spelar en central roll i digitaliseringen. I praktiken finns det en yttre ram för SR:s möjligheter att expandera utbudet. Kapaciteten i ett frekvenslager är begränsad, särskilt då SR bör prioritera god hörbarhet och antalet kanaler som delar på sändningsutrymmet påverkar kvaliteten på varje enskild kanals utsändning.</P>
<P class="p153 ft24">SR:s nuvarande tillstånd för digitala sändningar ger företaget rätt att sända upp till nio kanaler i Stockholm och Norrbotten samt upp till tio kanaler i Göteborg och Malmö. Regeringen menar att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37750x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft10">en del av detta utbud, utöver <NOBR>FM-utbudet,</NOBR> skulle kunna ingå i ett framtida utbud i utbyggda digitalradiosändningar i marknätet.<SPAN class="ft91">11</SPAN></P>
<P class="p196 ft8">Sammanfattningsvis menar jag att det finns fördelar med att ge SR möjlighet att använda hela kapaciteten i ett frekvenslager för sina digitala marksändningar. Tillståndet bör medge flexibilitet för SR och förutsättningar för att det digitala utbudet ska kunna representera ett mervärde för lyssnarna jämfört med <NOBR>FM-radion.</NOBR></P>
<P class="p55 ft12">Utbildningsradions utbud</P>
<P class="p193 ft24">De nuvarande tillstånden för UR ger företaget rätt att sända genom att utnyttja SR:s sändningsutrymme. UR har således inget eget sändningsutrymme, utan dess sändningstider fastställs genom överenskommelser med SR. Regeringen har bedömt att nuvarande ordning för samarbetet mellan programföretagen kring sändningstider för UR:s program bör fördjupas. På radiosidan bör det finnas utrymme för ett ökat utbildnings- och folkbildningsutbud, inte minst mot bakgrund av det utökade utbildningsuppdraget och utbyggnaden av digitalradiosändningar i marknätet.<SPAN class="ft92">12 </SPAN>Ett ökat radioutbud från UR skulle kräva mer utrymme än vad företaget genom överenskommelse med SR har tillgång till i dag.</P>
<P class="p176 ft8">UR har förklarat sig villigt att bidra till ett utvecklat utbud, förutsatt att det sker resursförstärkningar för innehållsproduktion. Ett ökat utbud av utbildnings- och folkbildningsprogram kan enligt företaget möta det starka kunskapsbehov som finns i ungdomsskolan, i högskolan, i folkbildningen och i arbetslivet. Ett ökat utbud av program från UR är också ett sätt att öka utbudet för nationella minoriteter och elever i behov av särskilt stöd. Genom sin programverksamhet har UR en viktig roll i att förstärka, bredda och komplettera de insatser som görs av andra aktörer inom utbildningsområdet. UR kan således bidra med ett kunskapsutbud för både vuxna och barn i nya digitala kanaler för ökad mångfald och mervärde för lyssnarna.</P>
<P class="p197 ft75"><SPAN class="ft83">11</SPAN><SPAN class="ft84">Prop. 2012/13:164, s. 70.</SPAN></P>
<P class="p146 ft77"><SPAN class="ft83">12</SPAN><SPAN class="ft85">Prop. 2012/13:164, s. 36 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37751x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft12">Tilläggstjänster</P>
<P class="p63 ft8">Det är betydelsefullt att SR och UR får utnyttja de möjligheter att ta fram nya tjänster som en digitalisering möjliggör och bolagen bör därför ges rätt att tillhandahålla tilläggstjänster i rimlig omfattning. Ett exempel på en tilläggstjänst som kan underlätta för lyssnarna och ge digitalradion ett mervärde är en elektronisk programguide. Digitalradiomottagare som är försedda med mindre skärmar kan tillgängliggöra denna typ av tilläggstjänst för lyssnaren. I den elektroniska programguiden presenteras radiokanaler och kommande program på ett liknade sätt som i tv.</P>
<P class="p198 ft12">Tillstånden för analog radio</P>
<P class="p199 ft8">SR:s och UR:s tillstånd att sända analog radio bör fortsätta att gälla som tidigare med samma villkor gällande täckning, antal kanaler och beredskapskrav. Det är viktigt att public <NOBR>service-företagens</NOBR> <NOBR>FM-radioutbud</NOBR> finns tillgängligt i <NOBR>FM-sändningar</NOBR> i sin helhet fram till det att teknikskiftet är genomfört. Denna fråga beskrivs utförligare i avsnitt 3.4.1.</P>
<P class="p200 ft12"><SPAN class="ft12">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft78">Tillstånd för digital kommersiell radio</SPAN></P>
<P class="p199 ft8">Den 2 oktober 2014 meddelade Myndigheten för radio och tv tillstånd för digital kommersiell radio. 21 nationella och 4 regionala och lokala sändningstillstånd gavs till 6 företag.<SPAN class="ft72">13 </SPAN>Eftersom utrymmet i de två tillgängliga sändarnäten motsvarar cirka 30 nationella programtjänster har något urvalsförfarande inte behövt göras. Samtliga sökanden som var formellt behöriga att få tillstånd har meddelats tillstånd.</P>
<P class="p201 ft77"><SPAN class="ft86">13 </SPAN>Myndigheten för radio och tv, Dnr 12/01960 m.fl.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37752x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td52"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td53"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td54"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td55"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td53"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td54"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td55"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td53"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td54"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr34 td55"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td53"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td54"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr36 td55"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td53"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td54"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr37 td55"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td53"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td54"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr39 td55"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37753x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr7 td56"><SPAN class="p97 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td57"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr32 td58"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr31 td59"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td57"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td58"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td59"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td57"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td58"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td59"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr42 td57"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr42 td58"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td59"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr40 td57"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr40 td58"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr41 td59"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr43 td57"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr43 td58"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr44 td59"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft12">Tillståndsvillkoren</P>
<P class="p203 ft8">Myndigheten har förenat tillstånden med olika villkor enligt radio- och <NOBR>tv-lagen.</NOBR> Sändningarna ska ha inletts senast den 1 oktober 2015. Om sändningarna inte inleds kan tillstånden återkallas. Myndigheten har vidare ställt upp villkor om i vilket av de två sändarnäten som programtjänsten ska sändas. Innebörden är att programtjänster från samtliga sökande motsvarande utrymmet för 15 nationella programtjänster placerats i sändarnät 3. I sändarnät 4 har myndigheten placerat resterande programtjänster från Kilohertz AB och SBS Discovery Radio AB.</P>
<P class="p204 ft8">Tillstånden är även villkorade med krav om en viss minsta utbyggnadstakt och täckning för sändningarna. Täckningskraven har ställts upp som en stegvis utbyggnad. De nationella sändningarna ska senast den</P>
<P class="p205 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft30">1 juli 2016 kunna tas emot i områden där minst 35 procent av Sveriges befolkning är bosatt</SPAN></P>
<P class="p205 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft30">1 juli 2017 kunna tas emot i områden där minst 50 procent av Sveriges befolkning är bosatt</SPAN></P>
<P class="p205 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft30">1 juli 2018 kunna tas emot i områden där minst 70 procent av Sveriges befolkning är bosatt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft12"><SPAN class="ft12">3.3.5</SPAN><SPAN class="ft78">Post- och telestyrelsens tillståndsgivning</SPAN></P>
<P class="p206 ft12">och möjligheterna att samordna nätutbyggnaden</P>
<P class="p193 ft24">För att använda det internationellt koordinerade frekvensutrymmet för digital marksänd radio krävs dels tillstånd från regeringen eller Myndigheten för radio och tv, dels tillstånd från Post- och telestyrelsen. PTS arbete med de s.k. frekvenstillstånden för digitalradio skiljer sig inte från processen för handläggning av en ansökan om tillstånd för <NOBR>FM-radio</NOBR> och myndigheten har meddelat att tillstånd normalt ska kunna meddelas inom 45 dagar.</P>
<P class="p57 ft32">Den mest krävande delen i PTS handläggningsprocess är en teknisk analys bestående av radioberäkningar som beroende på komplexiteten i ansökan kan ta mycket olika tid i anspråk. I fall där ansökan om en ny sändare för DAB+ avser användning som är i enlighet med gällande rundradioavtal, nämligen GE06, bedömer PTS att internationell koordinering inte tar mer tid än i normalfallet samt att ett positivt svar på koordineringsförfrågan kan förväntas från grannländerna. Om ansökan om ny sändare avser en användning som överskrider svenska frekvensrättigheter eller om det på något annat sätt förpliktigar myndigheten att ingå koordineringsförhandlingar med grannländer kan handläggningen ta mer tid. För att underlätta för tillståndshavarna och minska den tiden skulle PTS i vissa fall kunna utfärda tillstånd innan koordineringen med berörda grannländer är avslutad, men då med ett koordineringsförbehåll som tillståndsvillkor. Detta innebär att den sökande har möjlighet att få ett tillstånd inom normal handläggningstid under förutsättning att den sökande accepterar villkoren att PTS vid en senare tidpunkt kan ändra tillståndet och införa begränsningar som resultat av avslutad koordinering med berörda grannländer.</P>
<P class="p57 ft23">Enligt PTS kan tillståndsgivningsarbetet, både vad gäller tid och resurser, påverkas avsevärt av hur implementeringen och nätutbyggnaden av de olika nätlagren kommer att ske, om det blir flera olika nätoperatörer, var sändarna är geografiskt placerade etc. Ett exempel är att en s.k. grannkanalsstörning kan uppstå i vissa fall om sändare för två olika nätlager är placerade på geografiskt åtskilda platser inom samma allotmentområde. Bakgrunden till detta är att kanalindelningen för varje nätlager enligt Geneve <NOBR>06-avtalet</NOBR> är planerad utifrån att en och samma sändarplats används för alla nätlager i ett allotmentområde. Om samlokalisering inte är möjlig kan det innebära</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft23">behov för myndigheten att genomföra detaljerade störningsanalyser och internationell koordinering för att minska risken för störningar. Skulle det finnas förutsättningar att handlägga tillståndsansökningar för flera frekvenslager inom ett geografiskt område samtidigt, kan det till viss del underlätta arbetet för PTS.</P>
<P class="p72 ft23">En samordnad utbyggnad av sändarnäten kan därför underlätta tillståndsgivningsarbetet. Ansvaret för sändarnätens utbyggnad ligger på de företag som har tillstånd att sända digital marksänd radio. För den kommersiella radion är Myndigheten för radio och tv:s tillståndsvillkor delvis styrande för utbyggnaden. Hur utbyggnaden genomförs är i övrigt upp till de inblandade radioföretagen. De tillståndshavare som ska sända sina kanaler i samma mux kommer att behöva samverka i stor utsträckning. Delvis är denna samverkan reglerad genom övergripande tillståndsvillkor, men också genom att berörda radioföretag åtagit sig att bilda ett gemensamt bolag för att driva sändarnäten. En möjlig lösning är att det gemensamma bolaget upphandlar nätutbyggnaden från en utomstående aktör.</P>
<P class="p153 ft23">För public <NOBR>service-radions</NOBR> del är som tidigare berörts nätutbyggnaden förenad med ett omfattande förberedande kravställningsarbete och följande upphandling. Det sändarnät som byggs för SR:s räkning måste kunna uppfylla högt ställda krav på säkerhet för beredskapsändamål och kommer därför att skilja sig från de kommersiella radiobolagens sändarnät. Även när det gäller utbyggnadstakten och de slutliga kraven på täckning är förutsättningarna olika för public <NOBR>service-radion</NOBR> och den kommersiella radion. Slutligen kommer olika frekvenslager med skilda täckningsområden för regionala sändningar tas i anspråk för nätutbyggnaden. En samordning av nätutbyggnaden i lager 3 och 4 för kommersiell radio samt i lager 2 för SR kan därför vara svår att genomföra i praktiken även om en och samma aktör skulle bygga näten. De som är ansvariga för nätutbyggnaden bör dock sträva efter att möjliggöra en samlad hantering av tillståndsärenden hos PTS i den mån det är praktiskt genomförbart. Det skulle underlätta handläggningen och i längden effektivisera nätutbyggnaden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37756x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p207 ft47"><SPAN class="ft22">3.4</SPAN><SPAN class="ft46">Tillståndsfrågor under parallellsändningsperioden</SPAN></P>
<P class="p156 ft8">Som beskrivits ovan i avsnitt 3.2.2 bör en gemensam lansering av digitalradiosändningar kunna ske strax före årsskiftet 2016/17, då täckningen för både de kommersiella programföretagens och public <NOBR>service-företagens</NOBR> sändningar uppgår till minst 70 procent av befolkningen. Det är viktigt att teknikskiftet genomförs på ett sådant sätt att allmänheten ges rimlig tid för att skaffa digitalradiomottagare. Under en övergångsperiod ska därför sändningar ske med både FM- och <NOBR>DAB+-teknik.</NOBR> Denna period av parallellsändningar bör dock inte bli längre än nödvändigt eftersom det är kostsamt för radioföretagen att tillhandahålla sitt utbud med både analoga och digitala marksändningar.</P>
<P class="p84 ft8">I propositionen Bildning och tillgänglighet – Radio och tv i allmänhetens tjänst <NOBR>2014–2019</NOBR> föreslås att utgångspunkten bör vara att <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> släcks 2022. Detta har också varit min utgångspunkt i samordningsarbetet och jag har inte funnit skäl att frångå det. Såsom beskrivs närmare i nästa avsnitt innebär mitt förslag att public <NOBR>service-företagens</NOBR> och den kommersiella radions <NOBR>FM-sänd-</NOBR> ningar avvecklas 2022 eller senast 2024. Beslut om fastställande av tidpunkt för släckning sker efter prövning av vissa villkor före utgången av 2020. Sammantaget ger detta en parallellsändningstid som sträcker sig från 2017 till 2022 eller senast 2024, dvs. mellan 5 och 8 år.</P>
<P class="p104 ft12"><SPAN class="ft12">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft78">Sveriges Radio och Utbildningsradion</SPAN></P>
<P class="p208 ft8"><SPAN class="ft35">Förslag: </SPAN>SR:s och UR:s utbud i analoga sändningar bör finnas tillgängligt i sin helhet fram till släckningen. Det bör finnas utrymme för att genomföra släckningen regionvis under ett års tid. SR bör tillsammans med den kommersiella radion lämna ett gemensamt förslag om hur släckningen ska genomföras minst två år innan släckningen. Därefter kan regeringen ta ställning till en justering av public <NOBR>service-företagens</NOBR> tillstånd för analoga sändningar för att beakta överenskommelser om en regionvis släckning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37757x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft32">Avvecklingen av public <NOBR>service-radions</NOBR> <NOBR>FM-sändningar</NOBR> kan genomföras på olika sätt. Ett alternativ är en etappvis nedsläckning, antingen genom att släcka kanal för kanal eller genom att släcka sändningarna regionvis. Ett annat alternativ är att SR:s samtliga rikstäckande kanaler sänds fram till ett släckningsdatum och då avvecklas samtidigt i hela landet. Public <NOBR>service-kommittén</NOBR> beskrev en etappvis nedsläckning av de rikstäckande <NOBR>FM-kanalerna</NOBR> där en kanal avvecklades per år under en fyraårsperiod. Det ledde enligt de indikativa kostnadsberäkningarna till att distributionskostnaderna minskade med 40 mnkr per år under perioden. Att genomföra släckningen kanalvis medför en svår avvägning av i vilken ordning som kanalerna ska släckas. Ett annat problem med en kanalvis nedsläckning är att det skapar osäkerhet för lyssnare och andra. Det kan innebära att släckningsprocessen uppfattas som onödigt lång och riskerar att bidra till ett gradvis minskat intresse för radiomediet. Jag bedömer att nackdelarna överväger den ekonomiska fördelen och anser att en kanalvis nedsläckning därför inte bör genomföras.</P>
<P class="p210 ft23">Utgångspunkten för släckningen bör vara att samtliga SR:s kanaler finns tillgängliga i sin helhet fram till släckningen. Frågan är då om släckningen ska genomföras samtidigt i hela landet eller om den ska genomföras regionvis. En regionvis nedsläckning genomfördes vid <NOBR>digital-tv-övergången</NOBR> och har även föreslagits för digitalradioövergången i Norge.<SPAN class="ft82">14 </SPAN>Förslaget, som är inlämnat av digitaliseringens huvudaktörer NRK, P4 Gruppen och SBS Radio, till det norska kulturdepartementet, innebär att <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> upphör region för region från 11 januari till 17 december 2017. En viktig anledning till att de norska radioföretagen önskar en regionvis nedsläckning är att en samtidig släckning i hela landet riskerar att medföra brist på <NOBR>DAB+-mottagare,</NOBR> särskilt bilradioadaptrar och kapacitet för installation av dessa. Samtidigt möjliggör en regionvis släckning att teknikskiftet kan få större uppmärksamhet i lokala medier och det ger radioföretagen möjlighet att finnas på plats i varje område vid tiden för släckningen. En regionvis släckning ger också möjlighet att analysera hur lyssnarna agerar när det gäller inköp av digitalradiomottagare och vid behov öka informationsinsatserna i kom-</P>
<P class="p211 ft77"><SPAN class="ft86">14 </SPAN>Digitalradio Norge AS, Felles bransjeinspill for å stimulere og sikre en god digitalovergang for radio. 25 augusti 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft8">mande släckningsområden. De norska radioföretagen är också överens om att NRK ska släcka sina <NOBR>FM-kanaler</NOBR> innan de kommersiella aktörerna i fyra av sex släckningsområden. Anledningen är att radioföretagen ser en risk att lyssnare väntar med att skaffa digitalradiomottagare till dess att de analoga sändningarna börjat avvecklas och att NRK, med stabilare finansiering, är mindre känsligt för en tillfällig minskning av lyssnare i samband med <NOBR>FM-släckningen.</NOBR> I det första och sista släckningsområdet anser radioföretagen att det är klokt att ha en samtidig släckning av kommersiell radio och public <NOBR>service-radio.</NOBR></P>
<P class="p84 ft8">De skäl som de norska radioföretagen anfört för en regionvis nedsläckning har bäring också på en svensk digitalradioövergång. Det är uppenbart att en regionvis nedsläckning möjliggör ett mer koncentrerat informationsarbete i samband med släckningen. Att erfarenheter från de första släckningsområdena kan tas till vara i det fortsatta arbetet talar också för att inte släcka <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> samtidigt i hela landet. Släckningsprocessen bör dock inte vara alltför utsträckt i tiden. Det är rimligt att släckningen genomförs under ett år.</P>
<P class="p57 ft32">En regionvis släckning bör koordineras i nära samarbete med den kommersiella radion. Hur en regionvis släckning ska genomföras i praktiken, frågor om uppdelningen i regioner och i vilken ordning och vid vilken tidpunkt som regionerna ska släckas, bör avgöras efter det att ett digitalt utbud funnits tillgängligt för lyssnarna några år men också i god tid innan själva släckningen. Då finns det också möjlighet att inhämta erfarenheter från den norska övergången. SR bör tillsammans med den kommersiella radion lämna ett gemensamt förslag till regeringen om hur släckningen ska genomföras senast två år innan släckningen, alltså före 2020. Det ger utrymme för regeringen att justera SR:s och UR:s tillståndsvillkor för <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> avseende hur länge de ska gälla.</P>
<P class="p212 ft12"><SPAN class="ft12">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft78">Tillstånden för analog kommersiell radio</SPAN></P>
<P class="p193 ft25">De nuvarande tillstånden för analog kommersiell radio löper ut den 31 juli 2018. Enligt radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> finns ingen rätt till förlängning av tillstånden. Lediga tillstånd ska utlysas av Myndigheten för radio och tv och fördelas i ett slutet anbudsförfarande för en ny</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft23">åttaårig period. Tidpunkten för tillståndens upphörande infaller mellan den gemensamma lanseringen av digital marksänd radio och <NOBR>FM-sändningarnas</NOBR> avveckling. Denna omständighet försvårar för de kommersiella radioföretagen att planera för och delta i digitalradioövergången. Beslut om investeringar i utbyggnaden av de digitala näten skulle underlättas om förutsättningarna för att bedriva analog kommersiell radio fram till och med <NOBR>FM-släckningen</NOBR> var kända för radioföretagen. Ökad vetskap om vad som händer med tillstånden för analog radio när den nuvarande tillståndsperioden går ut den 31 juli 2018 kan därför gagna teknikskiftet.</P>
<P class="p70 ft24">Jag lämnar därför förslag för att möjliggöra för de kommersiella radioföretagen att förlänga sina tillstånd för analog radio fram till <NOBR>FM-släckningen.</NOBR> Förlängningsmöjligheten syftar till att underlätta för den privata radiobranschen att investera i en utbyggnad av digitala sändningar, att delta i en gemensam lansering och att driva övergången från analog till digital marksänd radio.</P>
<P class="p213 ft12"><SPAN class="ft12">3.4.3</SPAN><SPAN class="ft78">Förlängning av tillstånden för analog kommersiell radio genom en tillfällig lag</SPAN></P>
<P class="p214 ft8">En förlängning av <NOBR>FM-tillstånden</NOBR> ger den privata radiobranschen en möjlighet att behålla närvaron på den analoga plattformen så länge som det från företagens sida är ekonomiskt motiverat och längst till och med den av riksdagen beslutade <NOBR>FM-släckningen.</NOBR> Det skapar förutsättningar för radioföretagen att minimera risken för att publikunderlaget försämras i samband med omställningen och möjlighet att upprätthålla annonsintäkterna under hela övergångsperioden. Till detta kommer att en digitalradioövergång kräver stora informationsinsatser och att en viktig informationskanal är den analoga radion. Genom att informera lyssnarna om den förestående omställningen och göra reklam för <NOBR>DAB+-utbudet</NOBR> kan den sändningsverksamhet som bedrivs i <NOBR>FM-bandet</NOBR> spela en betydande roll för att underlätta teknikskiftet. Det är därför en fördel om de som bär ansvaret för att investera i utbyggnaden av digitala sändningar i ett tidigt skede kan planera för fortsatta <NOBR>FM-sänd-</NOBR> ningar fram till släckningen.</P>
<P class="p153 ft25">Frågan om en förlängning av tillstånden för analog kommersiell radio är aktuell även i andra länder som för närvarande är inbegripna i en övergång till digital marksänd radio. I Norge har de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37760x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft32">två rikstäckande <NOBR>FM-tillstånden</NOBR> förlängts för perioden <NOBR>2014–2017,</NOBR> dvs. fram till den beslutade tidpunkten för <NOBR>FM-släckningen.</NOBR> Ytterligare två års förlängning är möjlig om släckningskriterierna inte är uppfyllda. Tillståndsförlängningen i Norge har också förenats med krav på att tillståndshavarna medverkar i utbyggnaden av de digitala sändarnäten. I Danmark ska frågan om en eventuell förlängning av den kommersiella radions <NOBR>FM-tillstånd</NOBR> till och med <NOBR>FM-släckningen</NOBR> bli föremål för utredning.<SPAN class="ft79">15 </SPAN>Även i Storbritannien har frågan om förlängning av tillstånd för analoga sändningar aktualiserats eftersom de går ut innan en övergång till digitalradio kan genomföras. Den brittiska regeringen har anfört att den kommersiella radion har fördelar av att ha en period av stabilitet utan att konkurrera om nya sändningstillstånd som kanske endast kommer att gälla några få år innan teknikskiftet genomförs. Tillstånden för analog radio som löper ut 2017 kan därför komma att förlängas.<SPAN class="ft79">16</SPAN></P>
<P class="p215 ft24">En förlängning av tillstånden för analog kommersiell radio bör möjliggöras genom införandet av en tillfällig lag som ska gälla inför och under förlängningsperioden. För att öka förutsägbarheten för den kommersiella radion bör riksdagen fatta beslut om att införa den tillfälliga lagen samtidigt som beslut tas om en övergång till digital marksänd radio, dvs. under hösten 2015. Möjligheten till förlängning bör utformas enligt generella principer och riktas till alla tillståndshavare för analog kommersiell radio.</P>
<P class="p65 ft23">Den tillfälliga lagen ska gälla vid sidan av radio- och <NOBR>tv-lagen.</NOBR> Det betyder att den inte kommer att ersätta det befintliga regelverket för analog kommersiell radio. Den tillfälliga lagen ska erbjuda en möjlighet för tillståndshavarna att ansöka om förlängning av sina tillstånd. Tillstånd som inte blir föremål för förlängning kommer att ledigförklaras och fördelas enligt bestämmelserna i radio- och <NOBR>tv-lagen.</NOBR> Möjligheten till förlängning bör vara förenad med villkor om att bedriva digitala marksändningar och att samverka med andra tillståndshavare för att främja arbetet med övergången. Tillstånd som förlängs kommer inte att vara förenade med krav på att tillståndshavaren ska betala sändningsavgift.</P>
<P class="p216 ft75"><SPAN class="ft83">15</SPAN><SPAN class="ft84">Se mer om förhållandena i vår omvärld i Bilaga 2 – Internationell utblick.</SPAN></P>
<P class="p146 ft77"><SPAN class="ft83">16</SPAN><NOBR><SPAN class="ft85">www.gov.uk/government/speeches/ed-vaizeys-speech-at-the-radio-festival-2014</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37761x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft12"><SPAN class="ft12">3.4.4</SPAN><SPAN class="ft78">Gällande rätt</SPAN></P>
<P class="p10 ft12">Tillstånd</P>
<P class="p45 ft23">Reglerna om tillstånd att sända analog kommersiell radio finns i 13 kapitlet radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696). Det är Myndigheten för radio och tv som är tillståndsgivande myndighet. Tillstånd får endast ges till en fysisk eller juridisk person som har finansiella och tekniska förutsättningar att sända under hela tillståndsperioden. Myndigheten bestämmer sändningsområdenas omfattning och ska ta hänsyn till dels vad som är tekniskt möjligt, dvs. de frekvensmässiga förutsättningarna, dels vad som är naturliga lokala intresseområden. Sändningsområdena ska vidare utformas så att ett stort antal tillstånd kan ges och flera tillstånd kan ges för samma sändningsområde.</P>
<P class="p53 ft23">Ingen får ha mer än ett tillstånd att sända inom ett sändningsområde, om det inte finns särskilda skäl till det. En omständighet som kan utgöra särskilda skäl är att det i ett sändningsområde finns många tillstånd att fördela. Ett annat förhållande som skulle kunna utgöra särskilda skäl är att det endast finns en behörig sökande och att denne redan har ett tillstånd i sändningsområdet.<SPAN class="ft82">17</SPAN></P>
<P class="p94 ft8">Ett tillstånd får överlåtas om Myndigheten för radio och tv medger det. Om förvärvaren redan har ett tillstånd i samma sändningsområde som det tillstånd vilket överlåtelsen avser, direkt eller indirekt genom företag förvärvaren har del i som motsvarar minst 20 procent av samtliga aktier eller andelar eller genom avtal har ett bestämmande inflytande i, får överlåtelse medges endast om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p36 ft12">Tillståndsperiod</P>
<P class="p62 ft24">Ett tillstånd att sända kommersiell radio gäller i åtta år. Om det finns särskilda skäl får Myndigheten för radio och tv besluta att ett tillstånd ska gälla för kortare tid. De nuvarande tillstånden gäller till och med den 31 juli 2018 efter att ha förlängts i samband med införandet av den nya radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> som trädde i kraft den 1 augusti 2010. Förlängningen grundade sig i en övergångsregel till lagen som gav tillståndshavare som fått tillstånd förlängt med stöd</P>
<P class="p76 ft77"><SPAN class="ft86">17 </SPAN>Prop. 2009/10:115, s. 304.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37762x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">av lagen (2008:418) med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio rätt att utan särskild ansökan få fortsätta att bedriva sändningar i det område som tillståndet avser till den 1 augusti 2018. Samtliga då gällande tillstånd, totalt 89 stycken, förlängdes på detta sätt.</P>
<P class="p65 ft23">Utöver de tillstånd som förlängdes med stöd av övergångsbestämmelsen har myndigheten meddelat ytterligare 14 tillstånd i december 2010 och dessa har getts en tillståndsperiod som löper ut den 31 juli 2018.<SPAN class="ft82">18 </SPAN>Tillståndsperioderna är därmed synkroniserade med ett gemensamt slutdatum vilket möjliggör en samlad hantering från myndighetens sida inför nästa tillståndsperiod.</P>
<P class="p55 ft12">Urvalssystem</P>
<P class="p193 ft23">Sändningstillstånden fördelas genom ett slutet anbudsförfarande. Den som bedöms ha tekniska och finansiella förutsättningar att bedriva sändningsverksamhet under hela tillståndsperioden och som i sin ansökan om det lediga tillståndet har angett den högsta sändningsavgiften av samtliga sökande ska beviljas tillståndet. Sändningsavgiften ska anges som ett engångsbelopp för hela tillståndsperioden.</P>
<P class="p57 ft24">Urvalssystemet, som infördes i nya radio- och <NOBR>tv-lagen,</NOBR> innebar en förändring från tidigare reglering. Ursprungligen tillämpades ett öppet auktionsförfarande och senare ett urval enligt särskilda innehållskriterier som innebar att den sökande som åtog sig att sända mest eget och lokalt material fick tillståndet.</P>
<P class="p84 ft8">Det nya urvalssystemet med slutet anbudsförfarande har hittills tillämpats vid ett tillfälle, i december 2010. Då meddelades 14 nya sändningstillstånd.</P>
<P class="p55 ft12">Sändningsavgift</P>
<P class="p193 ft32">Att sända analog kommersiell radio är förenat med avgifter till staten. I dag förekommer tre olika avgiftssystem. De tillstånd som ursprungligen meddelades enligt lokalradiolagen innebär att tillståndshavaren som sändningsavgift årligen ska erlägga det belopp som denne beta-</P>
<P class="p217 ft77"><SPAN class="ft86">18 </SPAN>Myndigheten för radio och tv:s beslut om tillstånd att sända analog kommersiell radio, Dnr 10/01472 m.fl.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37763x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft8">lade vid auktionen då tillståndet ropades in. Det finns 77 tillstånd som meddelats enligt detta system och avgifterna varierar från drygt 61 000 kronor per år till cirka 3 700 000 kronor per år. Den genomsnittliga årsavgiften var år 2013 cirka 1 580 000 kronor.</P>
<P class="p218 ft8">Det finns åtta tillstånd som meddelats enligt den tidigare radio- och <NOBR>TV-lagen.</NOBR> Tillstånden fördelades då med krav på att sända viss mängd eget material för att öka den kommersiella radions lokala förankring. Dessa s.k. 40 <NOBR>000-kronorstillstånd</NOBR> är förenade med en avgift som i dag, efter årlig indexuppräkning, uppgår till 47 000 kronor per år.</P>
<P class="p218 ft8">De 14 tillstånd som fördelades av Myndigheten för radio och tv enligt den nya radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> i slutet av 2010 innebar att tillståndshavarna betalade en sändningsavgift, motsvarande det högsta budet i det slutna anbudsförfarandet, som ett engångsbelopp för hela tillståndsperioden. Sammanlagt betalade tillståndshavarna 62,8 mnkr för de 14 tillstånden.</P>
<P class="p53 ft8">De sändningsavgifter som betalas av den kommersiella radiobranschen uppgick 2013 till sammanlagt 128,2 mnkr. Det sker en årlig uppräkning av avgiftsnivåerna enligt konsumentprisindex.</P>
<P class="p44 ft32">En sänkning av avgifterna för att sända kommersiell radio föreslogs av 2007 års utredning om kommersiell radio. Sänkningen var en del av särskilda övergångsregler som föreslogs gälla inför införandet av ett nytt regelverk för analog kommersiell radio. Förslaget innebar att samtliga tillstånd skulle vara förenade med en avgift på 45 000 kronor per år vilket då motsvarade avgiften för de ursprungliga s.k. 40 000 <NOBR>kronors-tillstånden</NOBR> som meddelats med särskilda innehållskrav. Utredningens uppdrag var att bedöma om det fanns anledning att anpassa avgifternas nivå för att bättre spegla den kommersiella radions marknadssituation. Enligt regeringens direktiv innebar avgiften en stor ekonomisk börda för många tillståndshavare som kraftigt reducerade deras möjlighet att utveckla verksamheten. Den kommersiella radion ansågs behöva förutsättningar som kunde bidra till att branschen utvecklades av egen kraft och vara ett attraktivt publik- och annonsmedium. Utredningen konstaterade att om den kommersiella radiobranschen på sikt skulle kunna överleva och vara en vital bransch krävdes att koncessionsavgifterna sänktes.<SPAN class="ft79">19</SPAN></P>
<P class="p219 ft77"><SPAN class="ft86">19 </SPAN>SOU 2008:96, s. 166 och 209. Dir 2007:77 Översyn av villkor för kommersiell radio.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37764x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft24">I propositionen till den nya radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> konstaterades att sändningsavgifterna för vissa tillståndshavare kunde innebära en ekonomisk börda som reducerade deras möjligheter att utveckla verksamheten. Regeringen uttryckte sin ambition att skapa förutsättningar för en livskraftig kommersiell radio vilket ansågs vara av betydelse för mångfalden och konkurrensen på hela radioområdet.<SPAN class="ft92">20 </SPAN>I 2011 års budgetproposition lämnades ett förslag att sänka avgifterna med 12 mnkr, vilket motsvarade att avgiften för varje enskilt tillstånd reducerades med cirka 9 procent. Avgiftssänkningen inträdde från och med år 2012 och berörde de befintliga tillståndshavare som hade fått sina tillstånd genom auktionsförfarande och som genom den nya radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> fått fortsatt rätt att sända under perioden 2011−2018.<SPAN class="ft92">21</SPAN></P>
<P class="p84 ft8">Tillståndshavarnas avgiftsskyldighet regleras genom övergångsbestämmelser till radio- och <NOBR>tv-lagen.</NOBR> Enligt punkt 7 i övergångsbestämmelserna ska den som sänder kommersiell radio och fått förlängning av tillstånden fram till den 1 augusti 2018 betala avgift enligt <NOBR>15–17</NOBR> §§ den upphävda lokalradiolagen (1993:120), om tillståndet ursprungligen meddelades före den 1 juli 2001, eller enligt 4 b § lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område, om tillståndet ursprungligen meddelades efter den 1 juli 2001.</P>
<P class="p55 ft12">Villkor för sändningarna</P>
<P class="p220 ft8">Av 3 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen följer att rätten att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd får regleras genom lag, som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. Bestämmelser som berör själva sändningsinnehållet samt tillståndets innebörd och bestånd ska framgå direkt av lagen, eftersom det är fråga om en begränsning av yttrandefriheten. När det gäller andra krav bör däremot villkoren kunna anges i det enskilda tillståndet.</P>
<P class="p84 ft8">Möjligheten att ställa upp krav i ett enskilt sändningstillstånd regleras i radio- och <NOBR>tv-lagen.</NOBR> I den så kallade villkorskatalogen i</P>
<P class="p157 ft75"><SPAN class="ft83">20</SPAN><SPAN class="ft84">Prop. 2009/10:115 s. 225.</SPAN></P>
<P class="p146 ft77"><SPAN class="ft83">21</SPAN><SPAN class="ft85">Prop. 2010/11:1 UO17, s. 35 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37765x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft10">13 kap. 9 § uppställs att ett tillstånd att sända analog kommersiell radio får förenas med villkor som avser skyldighet att</P>
<P class="p222 ft10"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft51">sända program i en viss del av sändningsområdet eller som når en viss del av befolkningen inom området,</SPAN></P>
<P class="p19 ft10"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft51">sända under en viss minsta tid,</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft50">använda en viss sändningsteknik och att samarbeta med andra tillståndshavare i tekniska frågor, och</SPAN></P>
<P class="p60 ft8"><SPAN class="ft13">4.</SPAN><SPAN class="ft50">använda en viss teknik för sådan inspelning av program enligt 16 kap. 11 §.</SPAN></P>
<P class="p224 ft8">Innan beslut om tillstånd fattas ska den sökande ges tillfälle att ta del av och yttra sig över de villkor som Myndigheten för radio och tv avser att förena med tillståndet.</P>
<P class="p36 ft12">Sanktioner och tillsyn</P>
<P class="p77 ft8">Att sända kommersiell radio utan tillstånd där sådant krävs enligt radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> är straffsanktionerat med böter eller fängelse i högst sex månader.<SPAN class="ft72">22</SPAN></P>
<P class="p53 ft24">Tillstånd att sända kommersiell radio kan återkallas om tillståndshavaren inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader från tillståndets början eller inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfattning under en sammanhängande tid av minst fyra veckor. Andra grunder för återkallelse av tillstånd är om tillståndshavaren väsentligt brutit mot vissa närmare angivna bestämmelser om otillbörligt kommersiellt gynnande eller regler om annonser och sponsring. Vidare kan tillstånd återkallas om domstol funnit att ett program innefattat yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten.<SPAN class="ft92">23</SPAN></P>
<P class="p173 ft25">Det finns även återkallelsebestämmelser som tar sikte på situationen att en fysisk eller juridisk person, utan tillåtelse från Myndigheten för radio och tv, förfogar över mer än ett tillstånd i ett sändningsområde. Bestämmelsen kan aktualiseras även vid ett indirekt förfogande genom företag där förvärvaren har en andel som mot-</P>
<P class="p225 ft75"><SPAN class="ft83">22</SPAN><SPAN class="ft84">Radio- och </SPAN><NOBR>tv-lagen,</NOBR> 17 kap. 1 §.</P>
<P class="p160 ft77"><SPAN class="ft83">23</SPAN><SPAN class="ft85">Radio- och </SPAN><NOBR>tv-lagen,</NOBR> 18 kap. 5 § 1 st.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37766x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">svarar minst tjugo procent av samtliga aktier eller andelar eller genom avtal har ett bestämmande inflytande. Reglerna gäller endast tillstånd för analog kommersiell radio.<SPAN class="ft72">24</SPAN></P>
<P class="p226 ft17"><SPAN class="ft12">3.4.5</SPAN><SPAN class="ft93">En lag med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända analog kommersiell radio införs</SPAN></P>
<P class="p227 ft8"><SPAN class="ft35">Förslag: </SPAN>En lag med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända analog kommersiell radio införs. Lagen ska reglera tillståndsperiodens längd, möjligheten till förlängning av befintliga tillstånd med ytterligare en tillståndsperiod, samt de villkor som åtföljer förlängda tillstånd. Radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696) ska gälla i fråga om tillstånd att sända analog kommersiell radio i andra avseenden än som regleras i den tillfälliga lagen.</P>
<P class="p228 ft8">En tillfällig lag bör införas som ger de som har tillstånd att sända analog kommersiell radio möjlighet att få sina tillstånd förlängda fram till släckningen av <NOBR>FM-nätet.</NOBR> En möjlighet till förlängning av tillstånden är viktigt för att skapa tydliga förutsättningar för marknaden. Public <NOBR>service-utredningen,</NOBR> liksom regeringen, har betonat behovet av tydliga förutsättningar för marknaden, samtidigt som utvecklingen av digital marksänd radio även i fortsättningen ska vara marknadsdriven. Den tillfälliga lag som nu föreslås undanröjer den osäkerhet som består i att tillstånden för analog kommersiell radio upphör under övergångsperioden. Det skapar förutsägbarhet för den kommersiella radion och bidrar till att genomföra en övergång från analoga sändningar till digitala.</P>
<P class="p65 ft23">En lag med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända radio har tidigare använts för att möjliggöra en kortare förlängning för tillståndshavarna. Det är således en lösning som provats förut och det finns därför erfarenhet hos Myndigheten för radio och tv, liksom hos tillståndshavarna, att hantera ett regelverk med detta syfte. Det tidigare fallet gällde Lagen (2008:418) med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio som trädde i kraft den 1 juli 2008 och gällde till och med den 31 december 2009. Bakgrunden till lagen var att samtliga tillstånd löpte ut den 31 december 2008 och</P>
<P class="p229 ft77"><SPAN class="ft86">24 </SPAN>Radio- och <NOBR>tv-lagen,</NOBR> 18 kap. 5 § 2 st.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37767x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p52 ft8">regeringens målsättning var att ett nytt regelverk för den kommersiella radion skulle träda i kraft den 1 januari 2010. Om de befintliga tillstånden skulle ha förlängts i enlighet med då gällande regler skulle det ha inneburit en förlängning med fyra eller åtta år, dvs. till utgången av 2012 eller 2016. För att inte nya fyraåriga eller åttaåriga tillståndsperioder skulle ha börjat löpa innan det nya regelverket för kommersiell radio var på plats föreslogs de tillfälliga bestämmelserna om förlängning.<SPAN class="ft72">25 </SPAN>Därmed kunde tillstånden förlängas under en kortare period än vad som annars varit fallet och det nya regelverket som innehöll betydande förbättringar för tillståndshavarna, bland annat med slopade innehållskrav, fick genomslag fortare.</P>
<P class="p94 ft8">Mitt förslag till lag syftar till att möjliggöra en förlängning av tillstånden och skapa tydliga förutsättningar för radiobranschen, samtidigt som den ska främja digitalradioövergången. Lagen är en tillfällig lösning som är avsedd att tillämpas när nuvarande tillstånd går ut i juli 2018. I det följande beskrivs lagförslaget.</P>
<P class="p36 ft12">Tillståndsperiod</P>
<P class="p230 ft23"><SPAN class="ft27">Förslag: </SPAN>Tillståndsperioden löper fram till tidpunkten för avveckling av <NOBR>FM-sändningarna.</NOBR> Myndigheten för radio- och tv får besluta om en förlängning av tillståndsperioden med högst två år.</P>
<P class="p231 ft8">Enligt radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> är varje tillståndsperiod åtta år. Om det finns särskilda skäl, får Myndigheten för radio och tv besluta att tillstånd ska gälla för kortare tid. I den tillfälliga lag som nu föreslås anges att tillståndsperioden ska upphöra vid tidpunkten för avveckling av <NOBR>FM-sändningarna.</NOBR> Denna tidpunkt infaller enligt utredningens förslag 2022 vilket innebär att ett förlängt tillstånd löper från den 1 augusti 2018 till och med den 31 december 2022, dvs. fyra år och fem månader.</P>
<P class="p173 ft25">Eftersom tidpunkten för <NOBR>FM-släckningen</NOBR> kan komma att skjutas två år framåt beroende på vissa villkor, närmare beskrivna i avsnitt 3.5.2, bör det finnas en möjlighet för Myndigheten för radio och tv att förlänga tillståndsperioden med två år. Därmed skapas</P>
<P class="p232 ft77"><SPAN class="ft86">25 </SPAN>Prop. 2007/08:106, s. 14.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37768x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">säkerhet för tillståndshavarna att kunna fortsätta bedriva analoga kommersiella sändningar fram till den slutligt beslutade tidpunkten för <NOBR>FM-släckning.</NOBR></P>
<P class="p65 ft32">Tillståndsperiodens längd är vidare beroende av själva släckningsprocessens utformning. I avsnitt 3.4.1 föreslås att det bör finnas utrymme för att genomföra släckningen regionvis under ett års tid. En regionvis släckning har flera fördelar, bland annat kan informationsinsatserna genomföras mer koncentrerat och erfarenheterna från de första släckningsområdena kan tas tillvara i den fortsatta processen. Enligt förslaget om regionvis nedsläckning ska radioföretagen gemensamt ta fram en plan för släckningsprocessens utformning innehållande en överenskommelse om den regionvisa uppdelningen och turordningen för <NOBR>FM-släckning</NOBR> i de olika regionerna. Planen bör lämnas till regeringen senast två år innan släckningen för att ge utrymme för regeringen att justera SR:s och UR:s tillståndsvillkor. Förslaget kan innebära att den kommersiella radion tillsammans med public <NOBR>service-radion</NOBR> i vissa regioner överenskommit att avveckla sina sändningar före den 31 december 2022. Ett regionvis släckningsförfarande under 2022 kan således innebära att sändningar enligt tillstånden för analog kommersiell radio upphör före de förlängda tillstånden går ut den 31 december 2022. Enligt 18 kap. 5 § radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> ska tillstånd att sända kommersiell radio återkallas om tillståndshavaren inte utnyttjat rätten att sända.</P>
<P class="p175 ft12">Förlängning av tillstånd</P>
<P class="p233 ft10"><SPAN class="ft12">Förslag: </SPAN>Om en tillståndshavare ansöker om förlängning av sitt tillstånd ska detta förlängas med ytterligare en tillståndsperiod, om det inte finns grund för att återkalla tillståndet och under förutsättning att tillståndshavaren bedriver digitala sändningar enligt Myndigheten för radio- och tv:s tillståndsvillkor i sändningsområdet samt har ingått avtal om samverkan med övriga tillståndshavare.</P>
<P class="p234 ft25">En ansökan om förlängning ska ges in senast fyra månader före tillståndsperiodens utgång. Om Myndigheten för radio och tv inte avser att medge förlängning ska myndigheten senast två</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37769x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p235 ft10">månader före tillståndsperiodens utgång meddela tillståndshavaren att tillståndet inte kommer att förlängas.</P>
<P class="p236 ft8">För att Myndigheten för radio och tv ska kunna förena tillstånd för analog kommersiell radio med villkor om att också ingå avtal om samverkan bör 13 kap. 9 § radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> kompletteras med en ny bestämmelse.</P>
<P class="p237 ft8">Enligt gällande regler för analog kommersiell radio är tillståndsperioden åtta år och det finns inte någon bestämmelse som möjliggör förlängning när tillståndsperioden gått ut. Tillstånden ska därför inför tillståndsperiodens utgång ledigförklaras och utlysas av Myndigheten för radio och tv. Tillstånden ska sedan fördelas i ett slutet anbudsförfarande. Den lag med tillfälliga bestämmelser om förlängning av tillstånden som nu föreslås innebär därför en väsentlig förändring av förutsättningarna för att bedriva analog kommersiell radio. Förändringen påverkar de befintliga aktörerna i radiobranschen, möjligheten för nya radioföretag att etablera sig på marknaden och potentiellt även lyssnarnas möjligheter att ta del av ett kommersiellt radioutbud.</P>
<P class="p153 ft24">Det finns emellertid skäl för att göra avsteg från de principer för tillståndsgivningen som gäller enligt radio- och <NOBR>tv-lagen.</NOBR> En övergång till digital marksänd radio är en stor omställning för allmänheten och för radiobranschens aktörer, och det är viktigt att denna omställning kan göras under stabila förhållanden. Den tillfälliga lagen med möjlighet till förlängning av sändningstillstånden innebär att tillståndshavarna ges förutsättningar att verka för ett effektivt och skyndsamt teknikskifte där lyssnarnas behov av information kan tillgodoses på bästa sätt. Förlängningsmöjligheten som etableras med förslaget kan således främja övergången till digitalradio och därigenom kan fördelarna med ett teknikskifte på radioområdet uppnås: förbättrad konkurrens genom nationella sändningar även för kommersiella programföretag, fler kanaler med ett bredare utbud för fler lyssnargrupper, möjlighet till nya tjänster bland annat för personer med funktionsnedsättning och långsiktigt lägre distributionskostnader. Även om förlängningen på kort sikt skulle kunna begränsa möjligheten för nya aktörer att etablera sig på radiomarknaden, så syftar den till att underlätta teknikskiftet, vilket skapar nya sändningsmöjligheter och förutsättningar för en utveckling av radiomarknaden och ökad konkurrens på området.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft10">Sammantaget finns det därför skäl att möjliggöra en förlängning av nuvarande tillstånd för analog kommersiell radio.</P>
<P class="p196 ft8">Innan den nya radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> kom till 2010 hade tillståndshavarna en långtgående rätt till förlängning av sina tillstånd. Sedan den privata radion etablerades i Sverige på <NOBR>1990-talet</NOBR> har förlängning av befintliga tillstånd varit det normala förfarandet vid tillståndsperiodens utgång. Den tillfälliga lagen som nu föreslås följer därmed tidigare praxis för den privata radion.</P>
<P class="p65 ft23">Förlängningsmöjligheten bör vara förenad med villkor för tillståndshavarna. Villkoren handlar om att tillståndshavarna verkar för att främja övergången till digital radio. Förlängning av tillstånden ska endast vara möjlig om tillståndshavaren bedriver digitala sändningar enligt Myndigheten för radio och tv:s villkor i det sändningsområde som det förlängda tillståndet omfattar. Därutöver ska det finnas ett krav om att ingå ett samverkansavtal som innebär att tillståndshavaren förbinder sig att i <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> medverka till en allsidig information om det förestående teknikskiftet och hela det utbud som är tillgängligt via <NOBR>DAB+-sändningar.</NOBR></P>
<P class="p176 ft8">För att myndigheten ska kunna planera för hanteringen av tillståndsärenden föreskrivs att en tillståndshavare som vill få sitt tillstånd förlängt ska ansöka om det hos myndigheten senast fyra månader före tillståndsperiodens utgång. Vidare föreskrivs att om myndigheten inte avser att medge förlängning av ett sändningstillstånd, ska myndigheten senast två månader före tillståndsperiodens utgång meddela tillståndshavaren att tillståndet inte kommer att förlängas.</P>
<P class="p55 ft39">Krav om digitala marksändningar</P>
<P class="p156 ft23">Genom att villkora förlängningsmöjligheten med att tillståndshavaren också bedriver digitala marksändningar tydliggörs att den tillfälliga lagen är ett verktyg för att genomföra teknikskiftet. Endast de tillståndshavare som engagerat sig i införandet av marksänd digitalradio genom att tillhandahålla ett <NOBR>DAB+-utbud</NOBR> kan komma ifråga för förlängda <NOBR>FM-tillstånd.</NOBR> Det innebär att förlängningsmöjligheten inte kan utnyttjas av andra aktörer än de som investerar i en digitalisering av marksänd ljudradio och verkar för en slutlig</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft10">avveckling av sina analoga radiosändningar vid den av riksdagen beslutade släckningstidpunkten.</P>
<P class="p238 ft24">Vid bedömningen om kravet är uppfyllt bör det vara avgörande om tillståndshavaren sänder digitalradio enligt Myndigheten för radio- och tv:s tillstånd inom det aktuella analoga tillståndets sändningsområde. Bedömningen reser ytterligare frågor, för det första vilken omfattning av digitala sändningar som krävs för att uppfylla villkoret och för det andra, om tillståndshavaren, dvs. den fysiska eller juridiska person som formellt innehar tillståndet för analog radio, också är den som ansvarar för de digitala sändningarna.</P>
<P class="p70 ft23">Min bedömning är att kravet när det gäller de digitala sändningarnas omfattning inte behöver preciseras närmare i den tillfälliga lagen. De kommersiella radioföretagens utbyggnad av DAB+- sändningar styrs delvis av de krav på minsta täckning som ställs i tillståndsvillkor som utfärdas av Myndigheten för radio och tv. Dessa villkor innebär att täckningen ska uppnå vissa nivåer vid vissa tidpunkter. Såsom villkoren är utformade ska <NOBR>DAB+-täckningen</NOBR> motsvara minst 70 procent av den fast bosatta befolkningen senast den 1 juli 2018. Den <NOBR>70-procentiga</NOBR> täckningen bör dock ha uppnåtts tidigare eftersom den enligt radioföretagen utgör en rimlig nivå för den gemensamma lanseringen av <NOBR>DAB+-radio</NOBR> som diskuteras i avsnitt 3.2.2. och kan genomföras vid årsskiftet 2016/17. När förlängning av tillstånden blir aktuell, ett och ett halvt år efter det att den 70 procentiga täckningen bör ha uppnåtts, kan det inte uteslutas att en fortsatt utbyggnad gjorts och att <NOBR>DAB+-täckningen</NOBR> är jämförbar med den kommersiella radions <NOBR>FM-täckning.</NOBR> Därmed kommer bedömningen av frågan om de tillståndshavare som önskar förlängning av sina analoga tillstånd också bedriver digitala sändningar troligen endast behöva göras i enstaka fall. Om en bedömning blir aktuell bör det räcka att digitala sändningar kan tas emot i området för att villkoret ska vara uppfyllt.</P>
<P class="p239 ft8">Sändningsområdena för analog radio är i allmänhet inte geografiskt överensstämmande med de regionalt nedbrytbara sändningsområden som kan etableras för <NOBR>DAB+-radio</NOBR> enligt frekvensplaneringen. Detta bör dock inte försvåra tillämpningen av den tillfälliga lagen eller för de radioföretag som berörs av regelverket.</P>
<P class="p71 ft8">Den andra frågan som aktualiseras vid bedömningen om villkoret är uppfyllt handlar om tillståndshavaren, dvs. den fysiska eller juridiska person som formellt innehar tillståndet för analog</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37772x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft24">radio, också är den som ansvarar för de digitala sändningarna. Vid en jämförelse av de tillståndshavare som i dag innehar tillstånd för analog kommersiell radio med de som har tillstånd för digital kommersiell radio framkommer att det finns ett stort antal analoga tillståndshavare och att dessa i allmänhet inte till namnet motsvaras av tillståndshavarna för de digitala sändningarna. Frågan är därför om radiotillståndens ägarförhållanden, såsom de ser ut i dag, innebär att bedömningen av villkorets uppfyllelse försvåras.</P>
<P class="p65 ft23">Det bör först framhållas att även om det finns många innehavare av analoga radiotillstånd, så kan de med ett fåtal undantag delas upp i nätverken SBS Radio och MTG Radio. SBS Radio och MTG Radio (genom bolaget Kilohertz AB), är också de dominerande tillståndshavarna på digitalradioområdet. Av den anledningen kan det finnas förutsättningar att basera en bedömning om villkoret är uppfyllt på de ägar- och samarbetsförhållanden som råder på den analoga radiomarknaden. Utgångspunkten skulle då vara att respektive tillståndshavare för analog kommersiell radio ansvarade för att visa att de direkt eller genom ägande eller samarbete kunde kopplas till en tillståndshavare för digital kommersiell radio.</P>
<P class="p57 ft23">Myndigheten för radio och tv, och den tidigare myndigheten Radio- och <NOBR>TV-verket,</NOBR> har vid återkommande tillfällen haft anledning att granska ägar- och samarbetsförhållandena på marknaden för analog kommersiell radio och skaffat sig omfattande kunskaper om situationen. Senast bedömde myndigheten i ett tillsynsärende i juni 2013 ägar- och avtalsförhållanden hos de aktörer som har tillstånd att sända analog kommersiell radio i syfte att utröna om någon fysisk eller juridisk person utan myndighetens tillåtelse förfogade över mer än ett tillstånd i ett sändningsområde.<SPAN class="ft82">26 </SPAN>I ärendet genomfördes en kartläggning av ägarförhållandena hos de aktörer som har tillstånd att bedriva analog kommersiell radio baserat på aktörernas redovisningar av ägar- och avtalsförhållanden.</P>
<P class="p65 ft23">Det skulle trots myndighetens kännedom om ägar- och avtalsförhållanden vara onödigt tidskrävande, både för myndigheten och för tillståndshavarna, om den tillfälliga lagens tillämpning innebar behov av fortsatta utredningar av dessa omständigheter. Därför bör inte frågan om förlängning avgöras av att innehavaren av det analoga tillståndet kan visa att denne genom ägande eller avtal om sam-</P>
<P class="p240 ft77"><SPAN class="ft86">26 </SPAN>Myndigheten för radio och tv, Beslut <NOBR>2013-06-28,</NOBR> Dnr: 12/01919 och 13/00505.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p241 ft24">arbete på annat sätt är knuten till en aktör som bedriver digitala ljudradiosändningar. I stället bör förlängningskravet i denna del knytas till förhållandet att samma format under viss beteckning sänds ut digitalt och analogt i det aktuella sändningsområdet. Därmed undviks komplicerade bedömningar av ägarförhållanden och en förhållandevis enkel hantering av förlängningsärendena möjliggörs för myndigheten. Det blir lättare både för den ansvariga myndigheten och för tillståndshavarna som ansöker om förlängning.</P>
<P class="p44 ft8">Från lyssnarnas perspektiv innebär detta alternativ att samma radiokanaler kommer att finnas tillgängliga i FM och DAB+ i sändningsområden med förlängda tillstånd. Detta är positivt för digitaliseringen då risken för att lyssnarna ska uppleva att de går miste om radiokanaler vid en övergång till <NOBR>DAB+-radio</NOBR> minskar. Även ur detta perspektiv finns det alltså anledning att knyta förlängningskravet till innehållet i sändningarna, snarare än den fysiska eller juridiska person som innehar tillstånd för analog respektive digital kommersiell radio i ett visst område.</P>
<P class="p36 ft39">Krav om samverkansavtal</P>
<P class="p35 ft24">Förutom krav på att bedriva digitala marksändningar för att få de analoga tillstånden förlängda bör det också ställas krav på att tillståndshavarna samverkar för att genomföra digitaliseringen. Den samverkan som avses bör syfta till att möjliggöra en allsidig information om digitalradioövergången. Den analoga radion är en viktig informationskanal vid övergången och det är viktigt att den används på ett effektivt sätt för att ge lyssnarna information om teknikskiftet. Den information som lyssnarna får ska inte vara beroende av var i Sverige man bor eller vilken kanal man lyssnar på. Därför ska möjligheten till förlängning också innebära en skyldighet att informera bland annat om det ökade utbud som en övergång till digital radio innebär. Genom villkoret om informationssamverkan tydliggörs att företag som får sina tillstånd förlängda fram till FM- släckningen har ett ansvar att informera lyssnarna på ett för övriga radioföretag konkurrensneutralt sätt och driva överflyttningen av lyssnandet från FM till DAB+.</P>
<P class="p53 ft23">Samverkansavtalet bör reglera hur denna informationsskyldighet ska uppfyllas. Avtalet bör utformas av berörda tillståndshavare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37774x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">Kravet innebär att tillståndshavarna ska visa att de ingått avtalet, samt att avtalet tydliggör respektive tillståndshavares skyldigheter avseende informationen till lyssnarna om digitalradioövergången och det digitala radioutbudet, för att Myndigheten för radio- och tv ska kunna meddela förlängning av tillstånden enligt den tillfälliga lagen.</P>
<P class="p65 ft32">För att Myndigheten för radio och tv ska kunna förena tillstånd för analog kommersiell radio med krav om att ingå avtal om samverkan bör 13 kap. 9 § radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> kompletteras. I dag finns möjlighet att förena ett tillstånd med villkor som avser ett antal uppräknade skyldigheter. Se mer om dessa villkorstyper i avsnittet om gällande rätt. Det saknas förutsättningar att ställa krav om att ingå avtal om samverkan som handlar om att i sändningarna informera på det sätt som nu avses. En ny villkorstyp bör därför införas i 9 §. Den bör ge Myndigheten för radio och tv möjlighet att i tillståndsvillkoren ställa krav på tillståndshavaren att ingå avtal med övriga tillståndshavare om samverkan i sändningar för att informera om digitalradioövergången och det utbud som tillståndshavarna sänder i digitala marksändningar.</P>
<P class="p242 ft23">Villkoret om samverkan handlar ytterst om det innehåll som sänds ut i <NOBR>FM-näten</NOBR> och i praktiken innebär det att tillståndshavarnas möjlighet att förfoga över och utnyttja sina förlängda tillstånd begränsas. Denna begränsning är dock ett frivilligt åtagande från tillståndshavarnas sida i syfte att komma i åtnjutande av den förlängningsmöjlighet som den tillfälliga lagen erbjuder. Det kan tilläggas att Myndigheten för radio och tv enligt sin instruktion ska samråda med Konkurrensverket samt Post- och telestyrelsen i konkurrensfrågor inför beslut om tillstånd att sända kommersiell radio.<SPAN class="ft82">27</SPAN></P>
<P class="p243 ft12">Sändningsavgifter</P>
<P class="p244 ft10"><SPAN class="ft12">Förslag</SPAN>: Ett tillstånd som förlängts kommer inte att vara förenat med krav på tillståndshavaren att betala sändningsavgift.</P>
<P class="p245 ft8">Frågan om sändningsavgifterna för kommersiell radio har berörts i olika sammanhang under lång tid. Det har framförts att avgiftsnivåerna är betungande för tillståndshavarna och försämrar förut-</P>
<P class="p246 ft77"><SPAN class="ft86">27 </SPAN>Förordning (2010:1062) med instruktion för Myndigheten för radio och tv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft32">sättningarna att utveckla radion som medium. En sänkning av avgifterna beslutades av riksdagen i samband med 2012 års budgetproposition. Beslutet innebar att avgifterna från och med 2012 sänktes med 12 mnkr per år. Det motsvarade en sänkning på cirka 9 procent. Sänkningen motiverades med att den kommersiella radion haft stora lönsamhetsproblem sedan starten och för de tillståndshavare som fick sina tillstånd enligt det ursprungliga auktionsförfarandet kunde avgiften minska deras möjlighet att utveckla verksamheten. Andra motiv som framfördes var att de ekonomiska förutsättningarna mellan de olika medieslagen borde bli mer likvärdiga och att det var angeläget att främja mångfalden på mediemarknaden. Regeringen bedömde att avgiftssänkningen, vid sidan av de förbättringar som gjorts genom den nya radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> utgjorde ytterligare ett led i att skapa goda förutsättningar för den kommersiella radion och förslaget bedömdes skapa bättre möjligheter för radion att utveckla sin verksamhet.</P>
<P class="p247 ft23">Public <NOBR>service-kommittén</NOBR> bedömde 2012 att en ytterligare sänkning av dagens sändningsavgifter skulle kunna övervägas för att stimulera en utbyggnad av digitalradio från de kommersiella programbolag som sänder i FM i dag. I sitt remissvar till public servicekommitténs betänkande angav radiobranschen att den är positiv till digitalradio och ser den som avgörande för att utveckla radions plats i medielandskapet, men att branschen för närvarande saknar resurser för att medverka i en digitalradiosatsning.</P>
<P class="p248 ft10">Regeringen noterade i propositionen Bildning och tillgänglighet</P>
<P class="p249 ft24">– radio och tv i allmänhetens tjänst, att en övergång från <NOBR>FM-sänd-</NOBR> ningar till marksänd digitalradio även för de kommersiella programföretagen innebär en investering för långsiktigt lägre distributionskostnader. Därtill kom enligt regeringen att en digitalisering för de kommersiella programföretagen ger möjlighet till nationella sändningar och högre annonsintäkter. Dessutom är de digitala kommersiella tillstånden till skillnad från nu gällande analoga tillstånden inte villkorade av någon sändningsavgift. Sammanfattningsvis torde det enligt regeringen alltså finnas flera incitament för en digitalisering.</P>
<P class="p53 ft8">Samtliga nuvarande tillstånd för analog kommersiell radio är förenade med krav på att betala sändningsavgift. För närvarande existerar tre olika system för sändningsavgifter. Detta beror på att olika regelverk, med skilda avgiftssystem, gällt vid tiden för till-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft32">ståndens utfärdande. Tillstånd som grundar sig i två tidigare regelverk har, vid sidan av tillstånd som meddelats enligt nu gällande radio- och <NOBR>tv-lag,</NOBR> genom förlängning, fått fortsatt giltighet fram till och med den 31 juli 2018. Eftersom förlängningsmöjligheten som nu föreslås riktar sig till samtliga tillståndshavare är den också aktuell för tillstånd som i dag är knutna till de olika avgiftssystemen. De två tidigare avgiftssystemen innebär att tillståndshavarna årligen betalar sändningsavgift enligt övergångsregler till radio- och tvlagen. De tillstånd som förlängs enligt nu föreslagna lag kommer inte att omfattas av övergångsreglerna och därmed saknas möjligheter att ta ut sändningsavgifter av berörda tillståndshavare. För tillstånd som meddelas enligt den nuvarande radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> har sändningsavgiften betalats som ett engångsbelopp för hela tillståndsperioden i samband med att sändningar med stöd av tillstånden påbörjades. Om dessa tillstånd förlängs kommer de inte att omfattas av avgiftsreglerna i radio och <NOBR>tv-lagen.</NOBR> Således saknas också i detta fall möjligheter att ta ut sändningsavgifter av tillståndshavarna.</P>
<P class="p250 ft24">Det förhållande att tillståndshavare som får sina tillstånd förlängda inte kan avkrävas sändningsavgift, är en rimlig konsekvens av teknikskiftet på radioområdet. En digitalisering av marknätet för ljudradio bör syfta till en övergång från <NOBR>FM-sändningar</NOBR> till digitalradio. Släckning av <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> medför att den nuvarande kommersiella analoga radioverksamheten flyttas till en digital plattform som omfattas av en rättslig reglering där tillståndshavarna, liksom på <NOBR>digital-tv-området,</NOBR> inte betalar sändningsavgifter.</P>
<P class="p40 ft23">Avsaknaden av möjligheter att ta ut sändningsavgifter för förlängda tillstånd är bra för tillståndshavarna. Eftersom det är en följd av övergången till digitalradio är det viktigt att de tillståndshavare som gynnas aktivt medverkar i och driver digitalradioutbyggnaden. Avgiftsfriheten kan därför, såsom lagförslaget är utformat, bara komma de tillståndshavare till del som uppfyller villkoren att få förlängda tillstånd, dvs. de som dels bedriver digitala sändningar enligt Myndigheten för radio och tv:s villkor, dels har förbundit sig att samverka med övriga tillståndshavare om informationsarbetet. En konsekvens av avgiftsfriheten är att de ekonomiska villkoren för de kommersiella radioföretag som driver digitalradioutbyggnaden förbättras och därmed underlättas införandet av marksänd digitalradio. Tillstånd som inte blir föremål för förlängning kommer som tidigare beskrivits omfattas av gällande regelverk i radio- och tv-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37777x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p241 ft8">lagen, vilket betyder att de ledigförklaras av myndigheten och auktioneras ut i ett slutet anbudsförfarande. Sådana tillstånd, som kan komma att gälla från den 1 augusti 2018 till och med den av riksdagen beslutade tidpunkten för <NOBR>FM-släckning,</NOBR> kommer även fortsättningsvis vara förenade med en sändningsavgift.</P>
<P class="p36 ft12">Ikraftträdande</P>
<P class="p251 ft8"><SPAN class="ft35">Förslag: </SPAN>Lagen med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända analog kommersiell radio ska gälla under tiden den 1 januari <NOBR>2018–1</NOBR> juli 2021.</P>
<P class="p252 ft23">Lagen med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända analog kommersiell radio bör träda i kraft den 1 januari 2018. Tidpunkten är vald med hänsyn till att samtliga tillstånd löper ut den 31 juli 2018 och att förlängning av tillstånd bör kunna beslutas innan de nuvarande tillstånden upphör. För att myndigheten ska kunna planera för hanteringen av tillståndsärenden föreskrivs att en tillståndshavare som vill få sitt tillstånd förlängt ska ansöka om det hos myndigheten senast fyra månader före tillståndsperiodens utgång.</P>
<P class="p53 ft24">Lagen bör upphöra att gälla den 1 juli 2021, vilket är sex månader efter den tidpunkt då regeringen senast har beslutat om när avvecklingen av den kommersiella radions och public <NOBR>service-radions</NOBR> analoga sändningar ska genomföras. Vid den tidpunkten finns således möjlighet för myndigheten att ta ställning till frågan om tillstånden ska förlängas med ytterligare två år.</P>
<P class="p112 ft12"><SPAN class="ft12">3.4.6</SPAN><SPAN class="ft78">Radioföretagens synpunkter</SPAN></P>
<P class="p63 ft23">SBS Radio och MTG Radio har beretts tillfälle att yttra sig över förslaget att genom en tillfällig lag möjliggöra en förlängning av nuvarande tillstånd för analog kommersiell radio. SBS Radio är positivt till förslaget. Företaget delar bedömningen att övergången till digital marksänd radio är en stor omställning som fordrar stabila förhållanden och förutsägbarhet. MTG Radio menar att det ur ett branschperspektiv finns tydliga fördelar med en förlängning av tillstånden fram till dess att <NOBR>FM-nätet</NOBR> släcks. Från principiella utgångs-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37778x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">punkter kan därför MTG Radio ställa sig bakom förslaget, men framhåller samtidigt att en förutsättning är att konkurrenssituationen på den kommersiella radiomarknaden förändras. MTG Radio har uppgett att deras marknadsandel är för liten i dag och att de bedömer att en grundförutsättning för att kunna genomföra en digitalisering som bygger på en förlängning av <NOBR>FM-tillstånden</NOBR> och där fler än en kommersiell aktör deltar är att MTG Radio kan uppnå en större marknadsandel genom att få tillgång till sändningstillstånd i fler områden.</P>
<P class="p65 ft8">MTG Radio utesluter inte att konkurrenssituationen kan förbättras och pekar på Konkurrensverkets pågående prövning av samarbetet mellan SBS Radio och NRJ samt Myndigheten för radio och tv:s möjlighet att utlysa fler tillstånd för analoga sändningar. Utöver detta finns också möjligheter till kommersiella samarbeten och överenskommelser som kan leda till en förändrad konkurrenssituation. MTG Radio understryker vikten av en god tillgång till <NOBR>FM-tillstånd</NOBR> fram till släckningen för att kunna driva lyssnare till den nya digitala plattformen. Om MTG Radio inte kan få tillgång till sändningstillstånd i fler områden än i dag förordar företaget att tillstånden utlyses på nytt.</P>
<P class="p104 ft12"><SPAN class="ft12">3.4.7</SPAN><SPAN class="ft78">Ett andrahandsalternativ till förlängning av tillstånden</SPAN></P>
<P class="p208 ft10"><SPAN class="ft12">Bedömning: </SPAN>Om det inte finns förutsättningar att genomföra en förlängning av tillstånden för analog kommersiell radio enligt den tillfälliga lag som föreslagits i avsnitt 3.4.5 bör som andrahandsalternativ en tidigarelagd utlysning av tillstånden enligt bestämmelserna i radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> övervägas. Det finns flera nackdelar med detta alternativ och det innebär att teknikskiftet försenas.</P>
<P class="p253 ft8">Om en utlysning av tillstånden enligt detta alternativ blir aktuellt bör riksdagen ta ställning till detta.</P>
<P class="p228 ft32">Mot bakgrund av radioföretagens delvis olika syn på förutsättningarna för en förlängning av tillstånden presenteras här ett andrahandsalternativ. Det innebär att tillstånden utlyses och fördelas på nytt i ett slutet anbudsförfarande enligt regelverket i radio- och tvlagen men med skillnaden att själva tillståndsfördelningen sker</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft24">tidigare än normalt. En tidigareläggning av tillståndsförfarandet syftar till att begränsa den försening av digitaliseringsprocessen som en utlysning av tillstånden innebär. När tillståndsförfarandet är genomfört känner radioföretagen till förutsättningarna för att bedriva analog radio från den 1 augusti 2018 fram till dess att FM- sändningarna avvecklas. Även om en försening av digitaliseringen kan begränsas med en tidigarelagd tillståndsgivning är det inte möjligt att hålla den tidplan för digitaliseringen som nu föreslås. En annan konsekvens av fördelning av tillstånden enligt radio- och tvlagen är att radioföretagen måste bära kostnaderna som är förenade med det slutna anbudsförfarandet. Det innebär ytterligare ekonomiska belastningar för företagen som ska investera i en utbyggnad av digitala sändningar.</P>
<P class="p36 ft12">Tidigarelagd tillståndsgivning</P>
<P class="p45 ft32">Det normala förfarandet vid fördelning av tillstånd för analog kommersiell radio är att Myndigheten för radio och tv utlyser lediga tillstånd, tar emot ansökningar och fördelar tillstånden i samband med att de gällande tillstånden går ut. Det sker i allmänhet några månader innan de nya tillstånden ska börja gälla. I det regelverk som styr myndighetens tillståndsgivning finns det inga bestämmelser om när arbetet med utlysning och tillståndsgivning ska genomföras. En tidigareläggning av tillståndsförfarandet kan därför genomföras utan att strida mot bestämmelserna i radio- och <NOBR>tv-lagen.</NOBR> Det skulle dock vara en okonventionell åtgärd. Tidigareläggningen kan motiveras av att den genomförs under speciella omständigheter, nämligen den process som inletts för ett teknikskifte på ljudradioområdet, men den bör likväl bli föremål för riksdagens ställningstagande om huvudalternativet med en förlängning av tillstånden enligt en tillfällig lag inte kan genomföras.</P>
<P class="p254 ft23">Ett tidigarelagt tillståndsförfarande för tillstånden för analog kommersiell radio som ska gälla från den 1 augusti 2018 fram till <NOBR>FM-släckningen</NOBR> bör kunna genomföras av myndigheten när riksdagen fattat beslut om en digitalradioövergång. Det innebär någon gång under början av 2016, dvs. cirka två och ett halvt år innan tillstånden löper ut och drygt två år innan tillståndsprocessen annars varit aktuell. Tillstånden skulle då fördelas enligt gällande regelverk</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37780x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">vilket innebär ett slutet anbudsförfarande där den som vinner åtar sig att betala det vinnande budet i sändningsavgift för hela tillståndsperioden.</P>
<P class="p175 ft12">Krav om samverkan</P>
<P class="p156 ft23">Om det blir aktuellt med en tidigareläggning av tillståndsförfarandet bör den ske på ett sådant sätt att digitaliseringsprocessen främjas. Därför bör de som får tillstånd att sända analog kommersiell radio fram till <NOBR>FM-släckningen</NOBR> aktivt verka för teknikskiftet. Ett tillstånd som meddelas enligt detta alternativ borde därför förenas med krav på att tillståndshavaren ingår avtal med övriga tillståndshavare om att samverka om information kring övergången. Denna informationssamverkan bör innebära att lyssnarna i sändningarna får allsidig upplysning om det radioutbud som finns tillgängligt via det digitala marknätet. Liksom vid det tidigare redovisade huvudförslaget om förlängning av nuvarande tillstånd, som även det innehåller ett krav på samverkansavtal, blir kravet ett verktyg för att se till att aktörerna bakom den kommersiella radioverksamheten på <NOBR>FM-bandet</NOBR> i så stor utsträckning som möjligt bemödar sig om att verka för en överflyttning av lyssnarna från FM- till <NOBR>DAB+-sändningar.</NOBR></P>
<P class="p176 ft8">För att Myndigheten för radio och tv ska kunna förena tillstånd för analog kommersiell radio med krav om samverkan är det nödvändigt att ett tillägg görs i 13 kap. 9 § radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> på samma sätt som vid huvudalternativet med förlängning av tillstånden genom en tillfällig lag. Se mer i avsnitt 3.4.5.</P>
<P class="p177 ft22"><SPAN class="ft22">3.5</SPAN><SPAN class="ft33">Avveckling av </SPAN><NOBR>FM-sändningarna</NOBR></P>
<P class="p255 ft10"><SPAN class="ft12">Förslag: </SPAN>Riskdagen bör fatta beslut om att public <NOBR>service-före-</NOBR> tagens och de kommersiella radioföretagens analoga marksändningar ska upphöra och ersättas av marksändningar med digital teknik.</P>
<P class="p256 ft25">Regeringen har i propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst <NOBR>2014–2019</NOBR> bedömt att en digitalisering av marknätet bör syfta till en övergång från <NOBR>FM-sändningar</NOBR> till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37781x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p241 ft24">marksänd digitalradio och innebär en investering för långsiktigt lägre distributionskostnader. <NOBR>FM-radion</NOBR> intar i dag en betydelsefull roll för allmänhetens möjligheter att ta del av nyheter, underhållning och information. <NOBR>FM-radion</NOBR> har en fortsatt stark ställning i medielandskapet, trots den snabba utvecklingen av streamingbaserade ljudtjänster. En förklaring är att <NOBR>FM-radio</NOBR> är enkelt, gratis och tillgängligt i hela landet och att radiodistribution via marksändningar är ekonomiskt intressant för kommersiell radio. Till detta kommer att <NOBR>FM-radio</NOBR> fyller en viktig funktion ur ett beredskaps- och säkerhetsperspektiv. En övergång från analog till digital marksänd radio innebär en genomgripande förändring av förutsättningarna för radioföretagen att nå lyssnarna och även för allmänhetens möjligheter att lyssna på radio. Riksdagen bör ta ställning till denna förändring genom att fatta ett övergripande beslut om att den marksända ljudradion ska digitaliseras. Beslutet bör vara definitivt och innebära att public <NOBR>service-radions</NOBR> och den kommersiella radions <NOBR>FM-sändningar</NOBR> avvecklas.</P>
<P class="p53 ft23">Som tidigare påpekats är de kommersiella radioföretagen inte beroende av ett riksdagsbeslut för att gå över till digitala sändningar och lämna <NOBR>FM-tekniken.</NOBR> Det är emellertid avgörande för en digitalisering att den kan genomföras gemensamt av både public serviceradion och den kommersiella radion. Ett riksdagsbeslut är därför gynnsamt för hela radiobranschens möjligheter att planera för och genomföra övergången på ett effektivt och lyssnarvänligt sätt.</P>
<P class="p94 ft8">Skälen för att genomföra en digitalisering av marksänd ljudradio har tidigare berörts i avsnitt 2.</P>
<P class="p112 ft12"><SPAN class="ft12">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft78">Tidpunkt för släckningen</SPAN></P>
<P class="p230 ft24"><SPAN class="ft87">Förslag: </SPAN>Public <NOBR>service-företagens</NOBR> och de kommersiella programföretagens <NOBR>FM-sändningar</NOBR> upphör 2022 under förutsättning att de villkor som uppställts för en digitalradioövergång är uppfyllda senast före utgången av 2020. Om villkoren inte är uppfyllda upphör <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> senast 2024. Beslut om att fastställa tidpunkt för släckningen bör ytterst tas av regeringen efter det att underlag om villkorens uppfyllelse lämnats av Myndigheten för radio och tv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37782x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p257 ft8">Det är enligt regeringen angeläget att det från start finns ett uppskattat släckningsdatum för <NOBR>FM-sändningarna,</NOBR> som slutligt fastställs senare efter närmare prövning. En anledning till att tydliggöra ett släckningsdatum är att kunna bedöma kostnaden för SR:s parallellsändningar. Vid <NOBR>digital-tv-övergången</NOBR> anförde regeringen att ett riksdagsbeslut om tidpunkt då de analoga <NOBR>tv-sändningarna</NOBR> skulle ha upphört gav konsumenter, elektronikindustri, programföretag och andra berörda goda möjligheter att planera inför framtiden. Dessa omständigheter är relevanta även vid en övergång från analog till digital marksänd radio. Vid <NOBR>digital-tv-övergången</NOBR> betonades också att en tidig släckning minimerade kostnaderna för parallellsändningar.</P>
<P class="p65 ft23">Public <NOBR>service-kommittén</NOBR> redovisade två möjliga scenarion för en övergång från <NOBR>FM-sändningar</NOBR> till marksänd digital radio med olika tidsutsträckning. I det ena scenariot inleds digitaliseringen 2014 och fullbordas 2022. Scenariot innehåller en övergångsperiod på fem år <NOBR>(2018–2022)</NOBR> där först de digitala sändningarna byggs ut till full täckning på 99,8 procent och <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> sedan släcks stegvis tills de helt upphört 2022. I det andra scenariot som public <NOBR>service-kommittén</NOBR> redovisat inleds digitaliseringen också 2014 men den avslutande övergångsperioden med full utbyggnad till 99,8 procents täckning och en stegvis släckning av <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> är tioårig med slutlig avveckling av de sista <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> 2027. En längre övergångsperiod innebar enligt kommittén högre kostnader för parallellsändningar. Dessa kostnader har tjänats in sex år efter det att <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> släckts i scenario ett, dvs. 2027, respektive sju år efter <NOBR>FM-släckningen</NOBR> i scenario två, 2034.<SPAN class="ft82">28</SPAN></P>
<P class="p57 ft23">Regeringen har betonat vikten av en resurseffektiv digitalisering och att en sådan kräver en avveckling av <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> för att kunna möjliggöra långsiktigt lägre distributionskostnader. Av direktiven till utredningen följer att jag ska utgå från att <NOBR>FM-sändning-</NOBR> arna släcks 2022. Den tidpunkt för <NOBR>FM-släckning</NOBR> som nu föreslås, 2022, har således varit utgångspunkten för arbetet. De diskussioner som förts med SR:s och de kommersiella radioföretagens företrädare har utmynnat i att 2022 är en lämplig tidpunkt för avveckling av förtagens analoga marksändningar.</P>
<P class="p175 ft77"><SPAN class="ft86">28 </SPAN>SOU 2012:59, s. 393 ff.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft8">Det är nödvändigt att ett riksdagsbeslut om att avveckla FM- sändningarna också innefattar ett besked om tidpunkt för släckningen. Det ökar förutsägbarheten för radioföretag, lyssnare och övriga berörda aktörer. Tidpunkten för släckningen bör dock vara beroende av att vissa villkor är uppfyllda. Skulle det visa sig att villkoren inte är uppfyllda bör tidpunkten för släckningen skjutas framåt med två år och därmed ge utrymme för ytterligare två år av parallellsändningar. Förslaget innebär således att <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> avvecklas 2022 eller senast 2024. Sammantaget ger detta en parallellsändningstid som sträcker sig från 2017 till 2022 eller 2024, dvs. mellan 5 och 8 år.</P>
<P class="p173 ft24">Beslut om fastställande av tidpunkt för släckning bör ske efter prövning av vissa villkor före utgången av 2020. Villkoren beskrivs närmare i nästa avsnitt. Regeringen bör pröva om villkoren är uppfyllda utifrån ett underlag som lämnas av Myndigheten för radio och tv. Efter prövningen kan beslut om fastställande av tidpunkt för släckning tas av regeringen. Myndigheten bör ges i uppdrag att följa utvecklingen av marksänd digital radio och kontinuerligt lämna rapporter till regeringen om villkorens uppfyllnad. Uppdraget bör innefatta en översyn av släckningsvillkorens utformning under 2018. Se vidare avsnitt 3.5.3.</P>
<P class="p101 ft12"><SPAN class="ft12">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft78">Släckningsvillkor</SPAN></P>
<P class="p62 ft24">De digitaliseringsprocesser som för närvarande pågår i omvärlden är ofta förenade med olika villkor. Det kan till exempel handla om att en viss del av radiolyssnandet bör ske via digitala plattformar och att de digitala marknäten bör vara utbyggda i viss grad för att gå vidare med övergången från analog radio vid ett visst datum.</P>
<P class="p94 ft8">Det är lämpligt att ställa upp villkor för en digitalradioövergång också i Sverige och att dessa villkor blir en del av riksdagens beslutsunderlag. I detta avsnitt redogörs inledningsvis för de släckningsvillkor som ställts upp i Norge, Storbritannien och Danmark och därefter följer förslag om villkor för en svensk digitalradioövergång.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft12">Släckningsvillkor i Norge, Storbritannien och Danmark</P>
<P class="p259 ft39">Norge</P>
<P class="p246 ft10">Absoluta släckningsvillkor som måste vara uppfyllda 2015:</P>
<P class="p260 ft32"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft49">NRK:s </SPAN><NOBR>DAB-sändningar</NOBR> måste täcka motsvarande <NOBR>P1-nätets</NOBR> täckning den 1 januari <SPAN class="ft94">2015 (99,5 procents befolkningstäckning).</SPAN></P>
<P class="p261 ft97"><SPAN class="ft95">2.</SPAN><SPAN class="ft96">De kommersiella sändarnäten måste vara utbyggda till 90 procents befolkningstäckning den 1 januari 2015.</SPAN></P>
<P class="p262 ft97"><SPAN class="ft95">3.</SPAN><SPAN class="ft96">De digitala sändningarna måste representera ett mervärde för lyssnarna, innehållsmässigt och tekniskt.</SPAN></P>
<P class="p263 ft97">Tilläggsvillkor som måste vara uppfyllda 1 januari 2015 för att FM nätet ska släckas 2017, annars inte släckning före 2019:</P>
<P class="p262 ft97"><SPAN class="ft95">1.</SPAN><SPAN class="ft96">Det bör finnas rimliga och tekniskt tillfredsställande lösningar för radiomottagning i bil.</SPAN></P>
<P class="p262 ft99"><SPAN class="ft95">2.</SPAN><SPAN class="ft98">Minst hälften av radiolyssnandet måste ske via en digital plattform.</SPAN></P>
<P class="p55 ft100">Storbritannien</P>
<P class="p264 ft99">Beslut om att fastslå ett datum för en övergång till digitalradio kommer att fattas när följande villkor är uppfyllda:</P>
<P class="p58 ft99"><SPAN class="ft95">1.</SPAN><SPAN class="ft98">När 50 procent av allt radiolyssnande sker via digitala plattformar.</SPAN></P>
<P class="p58 ft99"><SPAN class="ft95">2.</SPAN><SPAN class="ft98">När täckningen för </SPAN><NOBR>DAB-sändningar</NOBR> av de rikstäckande kanalerna är jämförbar med FM och de lokala <NOBR>DAB-sändningarna</NOBR> når 90 procent av befolkningen och alla viktiga vägar.</P>
<P class="p55 ft100">Danmark</P>
<P class="p265 ft101">Sker 50 procent av lyssningen digitalt vid halvårsskiftet 2018, inklusive radiolyssning i bilar, så släcks <NOBR>FM-nätet</NOBR> vid utgången av 2019.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft39">Villkor om lyssning på digital radio</P>
<P class="p80 ft8">Gemensamt för släckningsvillkoren i de redovisade länderna är att de har villkor om att lyssnandet via digitala plattformar ska ha nått 50 procent, och att detta villkor styr <NOBR>FM-nätens</NOBR> avveckling. Lyssningskraven är dock utformade på olika sätt och har därmed olika betydelse för teknikskiftet i ovan redovisade länder. I Norge har man valt att lyssningskravet inte ska vara ett absolut krav för FM- släckning. En anledning är erfarenheter från <NOBR>digital-tv-övergången</NOBR> där det visade sig att tittarna väntade in i det sista med att gå över till den digitala plattformen. Norge har också modifierat kravet i denna del så att det till skillnad från tidigare, då det var knutet till att minst 50 procent av hushållen skaffat digitalradiomottagare (2007 års kringkastingsmelding), nu också beaktar att alltfler konsumentelektronikprodukter kan användas för att ta del av ett digitalt radioutbud.</P>
<P class="p36 ft39">Villkor om marksändningarnas täckning</P>
<P class="p108 ft8">I Norge och Storbritannien finns krav om de digitala marksändningarnas täckning. De innebär att de digitala sändningarna ska motsvara <NOBR>FM-nätens</NOBR> täckning för att en digitalradioövergång ska genomföras. Skillnad görs mellan täckningskraven avseende rikstäckande public <NOBR>service-sändningar</NOBR> och kommersiella eller lokala sändningar. Avsaknaden av täckningskrav i Danmark grundar sig i den redan relativt höga <NOBR>DAB-täckningen.</NOBR> Inomhustäckningen för Danmarks Radios <NOBR>DAB-sändningar</NOBR> är 95 procent och utomhustäckningen 99,5 procent.</P>
<P class="p36 ft39">Villkor om innehåll</P>
<P class="p63 ft23">Bara Norge har uppställt ett innehållskrav. Kravet innebär att de digitala sändningarna ska representera ett mervärde för lyssnarna, innehållsmässigt och tekniskt, och är ett av de absoluta kraven för att genomföra en <NOBR>FM-släckning.</NOBR> Mervärdet definieras som ett brett och varierat innehåll. Eftersom digitala marksändningar möjliggör fler kanaler jämfört med analoga sändningar på <NOBR>FM-bandet</NOBR> så finns förutsättningarna att uppfylla villkoret. Frågan handlar då om radio-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37786x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">företagen brukar denna möjlighet att utveckla radioutbudet. Det tekniska mervärdet handlar om att konsumenterna bör kunna förvänta sig en mer robust ljudsignal och bättre mottagare med skärm, elektronisk programguide m.m.</P>
<P class="p175 ft39">Villkor om bilradio</P>
<P class="p67 ft8">I Norge och Danmark är även möjligheterna att lyssna på digitalradio i bil del av släckningsvillkoren. Mot bakgrund av den stora andel av radiolyssnandet som sker i bil är det naturligt att frågan är betydelsefull. I Norge har bilradiofrågan lyfts fram i form av ett särskilt s.k. tilläggskrav, dvs. inte ett absolut krav. Kravet innebär att det ska finnas rimliga och tekniskt tillfredsställande lösningar för radiomottagning i bil. Det norska kulturdepartementet har i december 2013 preciserat kravet. Innebörden är nu att bilägare i hela landet ska ha goda möjligheter att montera adapterlösningar till sina <NOBR>FM-radiomottagare</NOBR> i bilar. I praktiken innebär kravet att det i minst hälften av landets kommuner och i alla Fylken ska finnas tillgång till bilverkstäder eller andra inrättningar som erbjuder konvertering av bilradiomottagare för att kunna ta emot digitala sändningar. I Danmark har betydelsen av bilradiolyssning tydliggjorts i utformningen av lyssningskravet. Det danska lyssningskravet innebär att även hälften av radiolyssningen i bil ska vara digital för att teknikskiftet ska genomföras som planerat.</P>
<P class="p55 ft12">Förslag om släckningsvillkor</P>
<P class="p246 ft39">Täckningskrav</P>
<P class="p208 ft8"><SPAN class="ft35">Förslag: </SPAN>SR:s digitala sändningar i frekvenslager 2 ska ha samma täckning som företagets analoga <NOBR>FM-sändningar</NOBR> och kunna uppfylla de beredskapskrav som riksdag och regering ställer på företaget.</P>
<P class="p228 ft24">En utgångspunkt för täckningskraven är att alla ska ha tillgång till ett digitalt radioutbud via marksändning om det analoga <NOBR>FM-nätet</NOBR> ska släckas. Täckningskraven kan motiveras utifrån mediepolitiska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37787x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft10">överväganden om tillgänglighet och mångfald, särskilt när det gäller public <NOBR>service-utbudet.</NOBR></P>
<P class="p158 ft32">SR ska enligt sitt nuvarande sändningstillstånd från regeringen sända ljudradioprogram i viss omfattning till hela landet. Att sända till hela landet innebär att minst 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen ska kunna ta emot sändningarna. UR har rätt att sända med utnyttjande av SR:s sändningsutrymme enligt överenskommelse bolagen emellan. Det finns alltså ett tydligt krav från statsmakterna när det gäller public <NOBR>service-sändningarnas</NOBR> täckning i marksändningar. De nya tillstånd för SR:s digitala sändningar som meddelas efter riksdagens beslut om en digitalradioövergång innehåller därför villkor om en etappvis utbyggnad av täckningen. Förslaget är att de digitala sändningarna ska nå 70 procent av den fast bosatta befolkningen 2016, 90 procent 2018, 95 procent 2019 och 99,8 procent 2020. Se vidare avsnitt 3.3.3.</P>
<P class="p266 ft8">Täckningskravet bör endast omfatta public <NOBR>service-radions</NOBR> digitala sändningar. När det gäller den kommersiella radion ställs krav på utbyggnaden i tillstånden från Myndigheten för radio och tv. Det är därför inte lämpligt att täckningskraven i släckningsvillkoren också omfattar den kommersiella radions utbyggnad av digitala marksändningar.</P>
<P class="p79 ft39">Lyssningskrav</P>
<P class="p267 ft10"><SPAN class="ft12">Förslag: </SPAN>50 procent av radiolyssnarna ska dagligen lyssna på radio via en digital plattform.</P>
<P class="p268 ft23">Ett lyssningskrav bör vara ett centralt villkor för digitalradioövergången. Liksom i Norge blir lyssningskravet styrande för <SPAN class="ft102">när </SPAN>en övergång kan ske, inte <SPAN class="ft102">om </SPAN>den ska genomföras. Denna lösning är en avvägning mellan vikten av att ta hänsyn till lyssnarna och behovet av att skapa förutsägbarhet för radiobranschen att investera i digitala sändningar. Den bör också motivera branschen att arbeta för en ökande andel digitalt lyssnande genom att erbjuda ett attraktivt utbud och på det sättet förkorta parallellsändningstiden.</P>
<P class="p53 ft24">Lyssningskravets utformning innebär att alla typer av digitalt lyssnande är betydelsefulla, alltså inte enbart lyssnande via DAB- plattformen utan också radiolyssnande som sker med exempelvis</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37788x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">mobiltelefoner. Detta skulle kunna ifrågasättas på den grunden att villkoret inte tillräckligt beaktar att lyssnarna verkligen går över till den digitala marksända radion. Lyssningskravet bör dock ses utifrån målet att släcka <NOBR>FM-näten</NOBR> och då är det relevant att ta hänsyn till hur stor del av radiolyssnarna som är oberoende av <NOBR>FM-sänd-</NOBR> ningar.</P>
<P class="p65 ft32">Ett alternativ till att använda andelen radiolyssnare som villkor är att använda andelen av befolkningen som dagligen tar del av digitala radiosändningar. Det är dock olämpligt mot bakgrund av att potentiella förändringar i både befolkningsutvecklingen och radiolyssnandet under kommande år skulle innebära att villkoret i sig och möjligheterna att uppnå det förändras under tiden. Av samma anledning bör begreppet lyssnartid inte användas vid utformningen av lyssningsvillkoret. Genom att villkoret fokuserar på radiolyssnarna och hur stor del av lyssnarna som använder en digital plattform ges förutsättningar att under parallellsändningsperioden följa utvecklingen med etablerade mätmetoder och kontinuerligt rapportera om måluppfyllelsen på ett förutsägbart sätt.</P>
<P class="p269 ft24">SR har anfört att ambitionsnivån i Sverige bör vara högre och förordar att 60 procent av radiolyssnarna dagligen ska lyssna på radio via en digital plattform för att genomföra <NOBR>FM-släckningen</NOBR> enligt planen. SR motiverar det med ökad trygghet för allmänheten och även ökad legitimitet för teknikskiftets genomförande.</P>
<P class="p55 ft39">Innehållskrav</P>
<P class="p270 ft8"><SPAN class="ft35">Förslag: </SPAN>Det programutbud som finns i digitala marksändningar ska ge lyssnarna ett mervärde i form av ett större utbud jämfört med <NOBR>FM-sändningarna.</NOBR></P>
<P class="p271 ft23">Digital marksänd ljudradio möjliggör ett större radioutbud än vad <NOBR>FM-nätet</NOBR> kan bära. Det är avgörande för digitaliseringen att denna möjlighet tas till vara och blir en drivkraft för allmänheten att skaffa digitalradiomottagare. Radioföretagen måste därför utveckla sitt utbud och tillhandahålla fler kanaler än i dag. Tillstånden för digital kommersiell radio som meddelades av Myndigheten för radio och tv den 2 oktober tyder på att det finns en ambition hos de privata radioföretagen att ta i anspråk möjligheten att sända fler kanaler. Se</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37789x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p241 ft23">vidare avsnitt 3.3.4. SR har anfört att det är viktigt att det digitala utbudet innebär ett mervärde för lyssnarna jämfört med det analoga. Public <NOBR>service-radion</NOBR> har liksom den privata radion förutsättningar att utveckla sitt utbud vid en digitalisering av marksändningarna eftersom digitala sändningar ger plats för fler kanaler också i det sändningsutrymme som föreslås avsättas för SR.</P>
<P class="p173 ft8">Ett av släckningsvillkoren bör därför handla om att innehållet i de digitala sändningarna ger lyssnarna ett mervärde i form av ett större utbud. Därmed tydliggörs att de inblandade radioföretagen måste engagera sig i innehållsutvecklingen redan under parallellsändningstiden och därigenom möjliggöra en kostnadseffektiv övergång. Samtidigt ökar incitamenten för lyssnarna att skaffa digitala mottagningsmöjligheter. Innehållskravet kan därför ses som ett komplement till lyssningskravet.</P>
<P class="p36 ft39">Bilradio</P>
<P class="p272 ft10"><SPAN class="ft12">Förslag: </SPAN>Det ska finnas ekonomiskt och praktiskt rimliga möjligheter att konvertera analoga bilradiomottagare för DAB+- mottagning.</P>
<P class="p273 ft8">Bilradiofrågan är komplicerad och en av utmaningarna inför ett teknikskifte. Eftersom radiolyssnandet i bil utgör drygt 30 procent av det totala radiolyssnandet bör frågan uppmärksammas redan från början. Ett krav som handlar om möjligheterna att ta emot digital radio i bil syftar till att lyfta fram frågan och se till att förutsättningarna för att konvertera analoga bilradiomottagare blir så bra som möjligt för bilägarna. Liksom i Norge föreslås att kravet ska handla om att det ska finnas ekonomiskt och praktiskt rimliga möjligheter att konvertera analoga bilradiomottagare för digitalradiomottagning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37790x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft12"><SPAN class="ft12">3.5.3</SPAN><SPAN class="ft78">Uppdrag till Myndigheten för radio och tv</SPAN></P>
<P class="p274 ft23"><SPAN class="ft27">Förslag: </SPAN>Ett uppdrag bör ges till Myndigheten för radio och tv att följa utbyggnaden av digital marksänd radio och halvårsvis rapportera till regeringen om utvecklingen mot bakgrund av släckningsvillkoren. Myndighetens rapportering ska utgöra underlag för regeringens prövning om villkoren är uppfyllda 2020 och följande beslut om att fastställa tidpunkt för <NOBR>FM-släckning.</NOBR></P>
<P class="p275 ft8">Uppdraget bör också innefatta en översyn av släckningsvillkorens utformning 2018.</P>
<P class="p276 ft24">Utbyggnaden av digitala radiosändningar bör följas av Myndigheten för radio och tv och regelbundet rapporteras till regeringen. Utgångspunkten bör vara att samla in information om utvecklingen för att kunna bedöma hur den förhåller sig till de krav som uppställts i släckningsvillkoren. Det handlar således om hur utbyggnaden av sändarnäten fortskrider och hur befolkningstäckningen utvecklas, hur radiolyssnandet via digitala plattformar utvecklas, om ett mervärde tillhandahålls i digitala marksändningar jämfört med FM samt möjligheten att konvertera analoga bilradiomottagare för digital mottagning. Även allmänhetens kunskap om teknikskiftet bör mätas regelbundet för att ge underlag till utformningen av den statliga informationsinsatsen som föreslås genomföras inför <NOBR>FM-släckningen</NOBR> (se avsnitt 3.6).</P>
<P class="p55 ft12">En översyn av släckningsvillkoren</P>
<P class="p193 ft24">Medielandskapet förändras kontinuerligt och människors mediekonsumtion likaså. En trend är att skillnaderna mellan olika åldersgruppers mediekonsumtion blir allt tydligare. Radiolyssnandet påverkas också av denna utveckling. De släckningsvillkor som ska styra tidpunkten för släckning av <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> kommer enligt förslaget att behandlas av riksdagen i samband med beslut om en övergång till digital marksänd radio under hösten 2015. Bedömningen av om villkoren är uppfyllda ska göras av regeringen före utgången av 2020, dvs. fem år senare. Det är en relativt lång tid mot bakgrund av den snabba utvecklingen på mediemarknaden och potentiella förändringar i allmänhetens mediekonsumtion. Det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft24">finns därför behov av att på ett strukturerat sätt följa upp och utvärdera om förutsättningarna för de fastställda släckningsvillkoren har förändrats. Myndigheten för radio och tv bör därför som en del av uppdraget att följa utbyggnaden av digitala sändningar göra en översyn av släckningsvillkoren. Översynen bör göras under 2018 och innefatta en analys av radiolyssnandets utveckling i Sverige och digitalradioutvecklingen i omvärlden och hur den förhåller sig till den svenska utvecklingen. Det bör även vara möjligt för myndigheten att inom ramen för översynen av släckningsvillkoren bedöma om det finns skäl att ändra tidpunkten för <NOBR>FM-släckningen.</NOBR> Utgångspunkten bör då vara att en ändring av tidpunkten för <NOBR>FM-släckning</NOBR> innebär att radioföretagens kostnader för parallellsändningar minskar, men även allmänhetens behov av ett lyssnarvänligt teknikskifte bör beaktas. Om det mot bakgrund av utvecklingen på området finns anledning att justera släckningsvillkorens utformning ska myndigheten lämna förslag till detta. Förslag till ändrade släckningsvillkor bör bli föremål för riksdagens bedömning innan regeringens prövning om villkoren är uppfyllda för att fastslå tidpunkt för <NOBR>FM-släckning.</NOBR></P>
<P class="p101 ft12"><SPAN class="ft12">3.5.4</SPAN><SPAN class="ft78">Släckningsprocessen</SPAN></P>
<P class="p62 ft32">I avsnitt 3.4.1 föreslås att SR tillsammans med den kommersiella radion ska lämna förslag om hur <NOBR>FM-släckningen</NOBR> ska genomföras. Det finns fördelar med att genomföra avvecklingen av <NOBR>FM-sänd-</NOBR> ningarna regionvis under en begränsad tidsperiod, bland annat i form av ökade möjligheter till ett mer koncentrerat informationsarbete och möjligheter att dra nytta av erfarenheterna från de inledande släckningsområdena i den fortsatta processen. Hur en regionvis släckning ska genomföras i praktiken, t.ex. den regionvisa indelningen och i vilken ordning de olika regionerna ska släckas bör beslutas först när ett digitalt utbud funnits tillgängligt några år och erfarenheter från digitalradioövergången i Norge kunnat inhämtas. SR och den kommersiella radion bör lämna ett förslag till regeringen senast före utgången av 2020. Regeringens beslut i frågan bör komma till uttryck genom justeringar av giltighetstiden för SR:s och UR:s tillstånd för analog radio.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37792x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft22"><SPAN class="ft22">3.6</SPAN><SPAN class="ft33">Informationsinsatser vid ett teknikskifte</SPAN></P>
<P class="p255 ft10"><SPAN class="ft12">Förslag: </SPAN>Det huvudsakliga ansvaret för att informera lyssnarna om teknikskiftet bör ligga på de programföretag som sänder digital marksänd radio. Företagen bör i samarbete planera och genomföra lämpliga informationsinsatser i syfte att underlätta ett effektivt och skyndsamt teknikskifte där lyssnarnas behov är i centrum.</P>
<P class="p277 ft8">En särskild statligt finansierad informationsinsats bör genomföras inför avvecklingen av public <NOBR>service-företagens</NOBR> <NOBR>FM-sänd-</NOBR> ningar.</P>
<P class="p228 ft24">Under övergångsskedet, som karaktäriseras av parallella analoga och digitala sändningar, krävs ett systematiskt och effektivt informationsarbete. Det bör syfta till att ge lyssnarna kännedom om det kommande teknikskiftet och kunskap för att kunna agera för att ordna sitt radiolyssnande efter <NOBR>FM-släckningen.</NOBR> De aktörer som bedriver digitala marksändningar har ett intresse av att informationen blir effektiv eftersom parallellsändningarna är kostsamma och inte bör pågå längre än nödvändigt. Programföretagen har också tillgång till själva radiomediet, vilket är en viktig informationskanal vid övergången. Det är därför lämpligt att de som är involverade i digitalradiolanseringen bär ett ansvar för att informera lyssnarna om teknikskiftet. Detta kommer också till uttryck i de villkor om informationssamverkan som förenas med förlängda tillstånd för analog kommersiell radio.</P>
<P class="p176 ft8">Radioföretagen bör samarbeta för att möjliggöra en effektiv och ändamålsenlig information till lyssnarna. Formerna för samarbetet bör företagen själva komma överens om. Det är viktigt att också andra aktörer än radioföretagen involveras i informationsarbetet, exempelvis elektronikbranschen och bilhandeln. I Norge och har samarbetet mellan radioföretagen formaliserats för att driva informationsarbetet. Det kan vara till ledning även för de svenska radioföretagen.</P>
<P class="p57 ft23">Radioföretagen bör dock inte ensamma ansvara för informationen vid teknikskiftet. Det finns skäl att också genomföra informationsinsatser i statlig regi. Radiomediet fyller en mycket viktig funktion för yttrande- och informationsfriheten. Därtill kommer att radion spelar en avgörande roll som informationskälla i katastrofsitua-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p169 ft23">tioner. Det analoga <NOBR>FM-nätet</NOBR> och public <NOBR>service-företagens</NOBR> radiosändningar är centrala i dessa delar. En övergång från <NOBR>FM-sänd-</NOBR> ningar till digitala sändningar innebär därför att också det allmänna har ett ansvar för att informera lyssnarna om omställningen. En statlig informationsinsats bör särskilt uppmärksamma människor med särskilda behov. Även frågan om återvinning av uttjänta FM- mottagare kan vara en del av informationsarbetet. Koordinering av informationen bör genomföras av en myndighet, exempelvis Myndigheten för radio- och tv. Andra myndigheter som kan beröras är Post- och telestyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett alternativ är att liksom vid <NOBR>digital-tv-övergången</NOBR> upprätta en tillfällig organisation inom utredningsväsendet, t.ex. en Digitalradiokommission. Även om många omständigheter skiljer ett teknikskifte på radioområdet från <NOBR>digital-tv-övergången</NOBR> kan erfarenheterna från <NOBR>Digital-tv-kommissionens</NOBR> informationsarbete vara värdefulla i detta sammanhang. Se vidare avsnitt 3.6.2.</P>
<P class="p14 ft8">Tidpunkten för den statliga informationsinsatsen kan övervägas men den är troligtvis mest effektiv strax innan avvecklingen av FM- sändningarna. En utgångspunkt är att informationsinsatsen bör förberedas och genomföras under året närmast före släckningen. Oavsett hur arbetet organiseras bör särskilda medel anslås för verksamheten.</P>
<P class="p112 ft12"><SPAN class="ft12">3.6.1</SPAN><SPAN class="ft78">Informationsinsatser vid digitalradioövergången i Norge</SPAN></P>
<P class="p62 ft24">I stortingsmeldingen Digitalisering av radiomediet anförde det norska kulturdepartementet att en lyckad övergång till digitalradio kräver att radioföretagen och elektronikhandeln samarbetar om informationen till lyssnarna. Samarbetet bör också inkludera bilhandeln. I november 2009 bildades Digitalradio Norge av de tre stora radioaktörerna i landet, NRK, P4 och SBS Radio. I dag ägs organisationen av P4 och NRK och har ett nära samarbete med SBS Radio. Digitalradio Norge koordinerar informationsarbetet och genomför olika typer av insatser för att främja digitalradioövergången. Bland annat driver organisationen webplatsen radio.no med information om digitaliseringen, utbudet i det digitala marknätet, täckningen, digitalradiomottagare och lösningar för att kon-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37794x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft10">vertera analoga bilradiomottagare. Därtill genomförs aktiva informationsinsatser runt om i landet riktade till elektronikhandeln.</P>
<P class="p196 ft24">Den norska myndigheten Medietilsynet har också ett ansvar för information. De har ett särskilt uppdrag att utforma och genomföra en informationskampanj för digitalradioövergången. Medietilsynet genomför kvartalsvisa mätningar för uppskatta allmänhetens kunskap om teknikskiftet. Resultatet av undersökningarna ligger tillgrund för informationsarbetet. Särskild fokus läggs på information till grupper av befolkningen som har behov av hjälp i samband med övergången, t.ex. synskadade och äldre.</P>
<P class="p104 ft12"><SPAN class="ft12">3.6.2</SPAN><SPAN class="ft78">Informationsarbetet vid </SPAN><NOBR>digital-tv-övergången</NOBR></P>
<P class="p193 ft32">Vid övergången till digital marksänd tv bildades en särskild kommission som bland annat hade till uppgift att samordna informationsverksamheten. Regeringen ansåg att ett skifte från analoga till digitala sändningar krävde effektiv information och att lyhördhet inför konsumenternas synpunkter var viktigt.<SPAN class="ft79">29 </SPAN>Kommissionens uppgift var att samordna information till allmänheten om att omläggningen skulle äga rum samt tillhandahålla telefonservice och annan hjälp till enskilda om hur den nya utrustningen skulle användas. <NOBR>Digital-tv-kommissionen</NOBR> bestod av två delar: kommissionen med fem ledamöter och sex experter samt ett kansli som hade det operativa ansvaret. I det operativa ansvaret låg att informera, planera, rapportera och hålla i kontakter med andra parter såsom Teracom, SVT, TV4, övriga programbolag och branschorganisationer. Själva informationsarbetet föregicks av omfattande förberedelser och förankringsarbete. Ett samarbete etablerades tidigt med kommunerna. För att underlätta kommunernas informationsspridning distribuerades informationsbroschyrer och affischer till kommunernas bibliotek och konsumentvägledningar. Samarbetet med kommunerna var viktigt för att förbereda omställningen i kommunala fastigheter, inte minst äldreboenden. Kontakter etablerades också med återförsäljare och leverantörer av <NOBR>digital-tv-boxar.</NOBR> Målet var att handlarna skulle känna sig delaktiga i omställningen och kunna informera sina kunder på ett bra sätt.</P>
<P class="p278 ft77"><SPAN class="ft86">29 </SPAN>Prop. 2002/03:72, s. 19 f.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37795x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td48"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td49"><SPAN class="p17 ft26">En plan för övergång till digital marksänd ljudradio</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p279 ft24">Det utåtriktade informationsarbetet bestod av flera delar. Centralt i informationskampanjen var en rosa broschyr om tolv sidor som gick till samtliga hushåll cirka sex månader före själva övergångsdagen. Tidpunkten var vald så att mottagaren skulle få tillräckligt med tid att ta till sig informationen om skiftet men inte glömma bort att agera. Broschyren innehöll grundläggande information om digitaliseringen och syftade inte till att ge svar på alla frågor utan framförallt till att mottagaren efter genomläsning skulle kunna avgöra om man berördes av övergången och hur man i så fall kunde agera för att ordna sitt <NOBR>tv-tittande.</NOBR> Vid sidan av informationsutskicken annonserade kommissionen i dagspressen.</P>
<P class="p44 ft23">Det var också viktigt med information i <NOBR>tv-sändningarna,</NOBR> alltså det medium som berördes av övergången. 15 sekunder långa informationsfilmer sändes i TV4:s lokala sändningar inför övergången och SVT sände också informationsfilmer. Som komplement till informationsåtgärderna etablerades också en webplats och en hjälptelefon. Enligt <NOBR>digital-tv-kommissionens</NOBR> slutrapport om arbetet med övergången spelade hjälptelefonen en viktig roll för att markera att staten tog sitt ansvar för informationsarbetet. Den psykologiska effekten hos de som berördes av övergången av att veta att man kunde få hjälp även när man satt framför tv:n var enligt kommissionen betydelsefull. Telefontjänsten tillhandahölls av ett etablerat <NOBR>call-center</NOBR> där agenterna hade fått särskild utbildning om <NOBR>digital-tv</NOBR> och övergångsfrågor. Hjälptelefonen tog emot i snitt cirka 100 samtal per dag vilket var betydligt färre än de ursprungliga uppskattningarna. Under övergångsdagarna motsvarade samtalen ungefär 1 procent av berörda hushåll i släckningsområdet.</P>
<P class="p53 ft23">I samband med släckningarna av de analoga <NOBR>tv-sändningarna</NOBR> genomfördes också lokala informationsturnéer. Informationsturnén på Gotland, där den första nedsläckningen genomfördes, tydliggjorde att medias intresse ökade betydligt om kommissionen och övriga aktörer fanns på plats för att möta allmänheten. Upplägget hade fördelen att visa att övergångsarbetet inte drevs av en anonym myndighet i Stockholm utan bestod av ett antal personer som var tillgängliga för att svara på <NOBR>tv-tittarnas</NOBR> frågor direkt. En slutsats från kommissionen var att detta spelade en betydande roll för hela <NOBR>digital-tv-övergången,</NOBR> inte minst i förhållande till media.<SPAN class="ft82">30</SPAN></P>
<P class="p11 ft77"><SPAN class="ft86">30 </SPAN>SOU 2008:35 <NOBR>Digital-tv-kommissionens</NOBR> slutrapport.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37797x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft11">4 Närradiosändningar</P>
<P class="p280 ft23">I propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst <NOBR>2014–2019</NOBR> meddelade regeringen att den avser återkomma till frågan om närradion när en plan för övergång har redovisats.<SPAN class="ft82">1 </SPAN>Public <NOBR>service-kommittén</NOBR> konstaterade i sitt betänkande att tekniken DAB+ lämpar sig mindre bra för sändningar över begränsade geografiska områden, till exempel närradiosändningar. Kommittén framhöll att det måste finnas en tillfredsställande lösning för närradion innan beslut fattas om att släcka SR:s och de kommersiella programföretagens <NOBR>FM-sändningar,</NOBR> och föreslog ett uppdrag till Myndigheten för radio och tv och Post- och telestyrelsen att presentera en lösning senast den 1 juni 2016.<SPAN class="ft82">2</SPAN></P>
<P class="p94 ft8">I mitt uppdrag har ingått att föra en dialog med företrädare för närradion och i detta avsnitt presenterar jag vad som bör gälla för närradion vid övergången från analog till digital marksänd ljudradio.</P>
<P class="p101 ft22"><SPAN class="ft22">4.1</SPAN><SPAN class="ft33">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p108 ft8">Sedan 1979 har det funnits möjlighet för ideella föreningar att sända närradio. Närradion tillkom som en möjlighet för det lokala föreningslivet att informera om sin verksamhet och ge utrymme för olika åsikter och intressen. Under de senaste decennierna har närradion minskat i omfattning och antalet tillståndshavare som sänder närradio har sjunkit. Antalet var vid utgången av 2012 831 stycken vilket kan jämföras med tio år tidigare, 2002, då det fanns 1 319 närradiotillstånd.</P>
<P class="p281 ft75"><SPAN class="ft83">1</SPAN><SPAN class="ft84">Prop. 2012/13:164 s. 71.</SPAN></P>
<P class="p160 ft77"><SPAN class="ft83">2</SPAN><SPAN class="ft85">SOU 2012:59 s. 408</SPAN></P>
<P class="p282 ft18">97</P>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Närradiosändningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">Även antalet områden som det sänds närradio i har minskat. I dag sänds närradio i 150 områden, oftast begränsade till en kommun. I allmänhet finns en sändningsfrekvens reserverad för närradio i varje kommun, även om det inte bedrivs någon närradioverksamhet på orten. I Stockholm, Göteborg och Malmö, där antalet föreningar är relativt stort och det finns ett större intresse för närradio, finns flera närradiofrekvenser.</P>
<P class="p65 ft24">Under hösten 2012 genomförde SCB en enkätundersökning om närradion på uppdrag av Myndigheten för radio och tv. Cirka 26 procent av föreningarna som svarade på enkäten beskriver sin förening som en religiös förening. Religiösa föreningar utgör den största gruppen av tillståndshavare och så har det varit sedan 1998. Närradioföreningar (sammanslutningar av flera föreningar i ett sändningsområde för gemensamma närradioändamål) är en annan stor grupp och utgör cirka 19 procent av tillståndshavarna. Politiska föreningar och kulturföreningar svarar för cirka 8 procent vardera av närradiotillstånden. 60 procent av föreningarna som svarade i enkätundersökningen uppgav att de också bedriver annan verksamhet än att sända närradio.</P>
<P class="p57 ft32">En förening som vill sända närradio måste ansöka om tillstånd hos Myndigheten för radio och tv. Tillstånden är treåriga och alla tillståndshavare måste vara beredda på att dela med sig av sin sändningstid om det finns fler föreningar med tillstånd att sända i samma område. Tillstånd att sända närradio kan lämnas till följande grupper:</P>
<P class="p283 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft103">Ideella föreningar som har anknytning till sändningsområdet.</SPAN></P>
<P class="p58 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft103">Registrerade trossamfund som har anknytning till sändningsområdet.</SPAN></P>
<P class="p260 ft13"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft104">Sammanslutningar av flera tillståndshavare i ett sändningsområde för gemensamma närradioändamål, så kallade närradioföreningar.</SPAN></P>
<P class="p83 ft23">Ett tillstånd att sända närradio får inte ges till någon som har ett tillstånd att sända kommersiell radio och ett sändningstillstånd för närradio gäller inte heller om tillståndshavaren får tillstånd att sända kommersiell radio. När Myndigheten för radio och tv bedömer om en ideell förening eller ett trossamfund har anknytning till sändningsområdet tar myndigheten hänsyn till var studion och övriga lokaler för verksamheten finns, var den ansvarige utgivaren och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B37799x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td60"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td61"><SPAN class="p17 ft105">Närradiosändningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft10">styrelsemedlemmarna är bosatta samt var föreningsstämman och styrelsemöten hålls.</P>
<P class="p161 ft32">Vid införandet av den nya radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> skedde flera förändringar med syfte att underlätta för närradioverksamhet.<SPAN class="ft79">3 </SPAN>Bland annat avskaffades det s.k. riksförbudet vilket inneburit att tillståndshavare i huvudsak endast fått sända material som producerats särskilt för den egna verksamheten. Därmed skapades förutsättningar för utbyte av program mellan närradiosändande föreningar samt samverkan mellan föreningar för programproduktion. Vidare gjordes det lättare för närradion att få utvidgade sändningsområden för att anpassa regelverket till utvecklingen av föreningslivets organisation, vilken präglas av regionalisering och påverkas av ökat samarbete mellan kommuner.</P>
<P class="p284 ft23">Närradion betalar ingen avgift för sina tillstånd. Verksamheten finansieras i allmänhet genom medlemsavgifter och kommunala bidrag. Även intäkter från reklam förekommer, men i relativt liten omfattning. Kostnaderna för en närradiosändande förening består bland annat av utgifter för sändare och påverkas av de geografiska förhållandena på orten och de tekniska behoven för att kunna sända över ett område. Andra utgifter utgörs av studiokostnader och upphovsrättsliga avgifter för den musik som spelas. För vissa föreningar är denna sistanämnda avgift den absolut största utgiftsposten.</P>
<P class="p101 ft22"><SPAN class="ft22">4.2</SPAN><SPAN class="ft33">Särskilt om s.k. kommersialisering av närradio</SPAN></P>
<P class="p43 ft8">Den 8 december 2011 fick Myndigheten för radio och tv regeringens uppdrag att kartlägga om och i så fall i vilken utsträckning tillstånd att sända närradio användes i vinstsyfte, bland annat genom kringgående av de villkor som är förbundna med tillstånd att sända kommersiell radio.<SPAN class="ft72">4 </SPAN>Myndigheten skulle överväga och, om det bedömdes motiverat, föreslå regeländringar i syfte att motverka en sådan användning.</P>
<P class="p44 ft8">Regeringen hade tidigare, i budgetpropositionen för 2012, påtalat att det uppstått en debatt om att närradiotillstånd utnyttjas för rent kommersiella ändamål. I debatten hade bland annat upp-</P>
<P class="p285 ft75"><SPAN class="ft83">3</SPAN><SPAN class="ft84">Prop. 2009/10:115, s. 243 ff.</SPAN></P>
<P class="p160 ft77"><SPAN class="ft83">4</SPAN><SPAN class="ft85">Ku2011/1922/MFI.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377100x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Närradiosändningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">getts att kommersiella radionätverk använder närradiofrekvenser genom bulvaner för att sända samma innehåll som tillhandahålls på frekvenser avsedda för kommersiell radio. Det skulle riskera dels att tränga ut föreningslivet från närradion, dels snedvrida konkurrensen på den kommersiella radiomarknaden.<SPAN class="ft72">5</SPAN></P>
<P class="p65 ft32">Myndigheten redovisade sitt uppdrag i oktober 2012. Slutsatsen var att närradion i huvudsak uppfyller sitt syfte att vara det ideella föreningslivets och de registrerade trossamfundens radio, fri från kommersiella intressen.<SPAN class="ft79">6 </SPAN>De få inslag av kommersiella intressen som myndighetens kartläggning ändå visade på ansågs inte ha någon större påverkan på närradion som helhet. Mot den bakgrunden, och med beaktande av den vidsträcka yttrandefriheten som ska råda inom medieområdet, fanns därför inte tillräckliga skäl att föreslå några regeländringar eller andra åtgärder i syfte att minska de få inslagen av kommersiella intressen. Myndigheten menade att de kontrollmekanismer som finns för att säkerställa att endast ideella föreningar och registrerade trossamfund får tillstånd att sända närradio fungerar. Avskaffandet av riksförbudet bedömdes generellt sett ha varit positivt för närradion men det kunde finnas anledning att diskutera ett förbud mot att program som sänds ut i den kommersiella radion vidaresänds i närradion. Skulle vidaresändningen av kommersiell radio i närradion fortsätta och till och med öka i omfattning ansåg myndigheten att frågan om ett förbud bör tas upp på nytt.</P>
<P class="p286 ft47"><SPAN class="ft22">4.3</SPAN><SPAN class="ft46">Närradion vid en digitalisering av marksänd radio</SPAN></P>
<P class="p193 ft24">Grunden för närradiotillståndshavarnas sändningsverksamhet är analoga <NOBR>FM-sändningar.</NOBR> Några tillhandahåller också sina program via webben. Ett fåtal närradiostationer deltar i Teracoms testsändning av digital radio med <NOBR>DAB+-teknik.</NOBR> Närradion spelar en annan roll i dag jämfört med vid dess tillkomst för drygt 35 år sedan. Det lokala föreningslivets behov av att informera om sin verksamhet kan i dag fyllas med andra medel än marksändningar via <NOBR>FM-radio.</NOBR></P>
<P class="p287 ft75"><SPAN class="ft73">5</SPAN><SPAN class="ft74">Prop. 2011/12:1, UO 17, s. 144.</SPAN></P>
<P class="p146 ft77"><SPAN class="ft73">6</SPAN><SPAN class="ft76">Närradio 2012 – En kartläggning av det svenska närradiolandskapet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377101x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td60"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td61"><SPAN class="p17 ft105">Närradiosändningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft8">Lyssnandet på närradio har dock fortsatt att ligga på en stabil nivå i relation till det övriga radiolyssnandet. Cirka två procent av radiolyssnandet kan hänföras till närradion.<SPAN class="ft72">7</SPAN></P>
<P class="p112 ft12"><SPAN class="ft12">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft78">Närradion bör få fortsätta sända på </SPAN><NOBR>FM-bandet</NOBR></P>
<P class="p288 ft8"><SPAN class="ft35">Förslag</SPAN>: Närradion bör få möjlighet att fortsätta sända på FM- bandet tills en alternativ användning av närradions sändningsutrymme motiverar en förändring. Ett uppdrag bör ges till Myndigheten för radio och tv inför avvecklingen av den kommersiella radions <NOBR>FM-sändningar</NOBR> att följa frågan om tillstånd för närradio används i vinstsyfte och snedvrider konkurrensen på radiomarknaden.</P>
<P class="p252 ft24">Närradions syfte är att vara en ortsbunden föreningsradio med utrymme för olika åsikter och intressen. Detta syfte är alltjämt relevant, trots närradions fortsatta minskning. Lokal <NOBR>icke-kom-</NOBR> mersiell radio är betydelsefull för att olika intressen och åsikter ska kunna göra sig hörda och främjar på så sätt yttrandefrihet och mångfald i samhället. Det är viktigt att beakta att närradion är en ideell verksamhet, till största delen finansierad med medlemsavgifter, och därför i allmänhet har begränsade resurser att utveckla verksamheten. Kostnaderna för distribution är ofta en stor del av en närradiosändande förenings utgifter.</P>
<P class="p53 ft24">Det är därför rimligt, att närradion ges möjlighet att fortsätta sända på <NOBR>FM-bandet,</NOBR> även efter det att public <NOBR>service-radions</NOBR> och den kommersiella radions <NOBR>FM-sändningar</NOBR> upphört. Lyssnarnas möjligheter att kunna ta del av <NOBR>FM-sändningar</NOBR> även efter det att SR och de kommersiella företagen gått över till DAB+ bedöms som goda, inte minst eftersom de flesta digitalradiomottagare som säljs i dag också har en inbyggd <NOBR>FM-mottagare.</NOBR> Därför är det inte nödvändigt för närradion att lämna <NOBR>FM-tekniken.</NOBR></P>
<P class="p94 ft8">Närradion bör få utrymme att själva avgöra när och på vilket sätt deras sändningsteknik bör förändras. Närradions tillståndshavare har olika förutsättningar och intresse av att utveckla sin</P>
<P class="p191 ft77"><SPAN class="ft86">7 </SPAN>Myndigheten för radio och tv, Medieutveckling 2014, s. 38.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377102x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Närradiosändningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft10">distribution och bör så långt möjligt ges frihet att agera på det sätt som de enskilda föreningarna själva tycker är ändamålsenligt.</P>
<P class="p289 ft23">I Norge, där digitalisering av radion kommit längre, förekommer lokalradioverksamhet som har likheter med den svenska närradion. Där har statsmakterna bedömt att det är viktigt att de minsta lokalradiostationerna får fortsätta bedriva sändningsverksamhet på <NOBR>FM-bandet,</NOBR> också efter 2017, då den kommersiella radion och public service ska lämna den analoga distributionen. Många av dessa mindre lokalradiostationer har investerat i egna <NOBR>FM-sändare</NOBR> och har begränsade resurser att lägga på ny distributionsteknik. Även i Storbritannien har man beslutat att s.k. community radios kommer att få fortsätta på <NOBR>FM-bandet</NOBR> efter släckningsdatumet.</P>
<P class="p84 ft8">Public <NOBR>service-kommittén</NOBR> bedömde att det inte är troligt att annan användning än analog ljudradio skulle kunna ske i FM- bandet under överskådlig framtid.<SPAN class="ft72">8 </SPAN>En harmonisering av andra tjänster i bandet <NOBR>87,5–108</NOBR> MHz var enligt kommittén inte sannolik eftersom analog ljudradio är etablerad i ett stort antal länder och därför förutsågs mycket låg potential för en massmarknad och därmed relativt litet intresse för nya tjänster i detta band. Jag instämmer i den bedömningen. Först när det finns ett intresse att använda <NOBR>FM-frekvenserna</NOBR> för något annat än analog radio och detta medför ett behov av att frigöra frekvenserna från kvarvarande närradio blir frågan om och hur en digitalisering av närradion bör genomföras aktuell.</P>
<P class="p57 ft24">Fortsatta analoga närradiosändningar på <NOBR>FM-bandet</NOBR> efter det att den kommersiella radion gått över till <NOBR>DAB+-sändningar</NOBR> aktualiserar även frågan om konkurrenssituationen på marknaden för kommersiell radio. Det kan inte uteslutas att närradiotillstånd blir attraktiva för kommersiell radioverksamhet i ett sådant scenario. Som berörts ovan har frågan om s.k. kommersialisering av närradion utretts av Myndigheten för radio och tv, och myndigheten har kommit fram till att närradion i huvudsak uppfyller sitt syfte och är fri från kommersiella intressen. En digitalisering av den kommersiella radion innebär dock en genomgripande förändring av förutsättningarna för kommersiell radio. I det perspektivet är det rimligt att noga följa utvecklingen på närradioområdet och vid behov sätta in åtgärder för att upprätthålla en tydlig gräns mellan</P>
<P class="p240 ft77"><SPAN class="ft86">8 </SPAN>SOU 2012:59, s. 378.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377103x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td60"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td61"><SPAN class="p17 ft105">Närradiosändningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p241 ft23">kommersiell radio och närradio. Närradion har rätt att sända reklam för att finansiera sin verksamhet och i dag utgör det en mindre del av närradioverksamhetens inkomster. Skulle det visa sig att digitalradioövergången innebär att närradions reklamfinansiering ökar på bekostnad av den kommersiella radions finansieringsmöjligheter, bör man överväga ett reklamförbud i närradion eller någon annan åtgärd med liknande verkan. Utvecklingen bör följas inom ramen för ett regeringsuppdrag till Myndigheten för radio och tv.</P>
<P class="p112 ft12"><SPAN class="ft12">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft78">Småskalig DAB</SPAN></P>
<P class="p288 ft8"><SPAN class="ft35">Bedömning</SPAN>: Om det finns intresse från närradion bör försök med småskaliga <NOBR>DAB-radiosändningar</NOBR> kunna genomföras i Sverige.</P>
<P class="p290 ft8">Som tidigare nämnts menade public <NOBR>service-kommittén</NOBR> i sitt betänkande att system som DAB+, som förordas av SR och de kommersiella programbolagen vid en digitalisering av marksänd ljudradio, lämpar sig bäst för bolag som vill sända över större områden. För aktörer som sänder över begränsade geografiska områden som t.ex. närradion i Sverige skulle DAB+ fungera mindre väl enligt kommittén.</P>
<P class="p179 ft8">Frekvensplaneringen i <NOBR>VHF-bandet</NOBR> möjliggör regionalt och lokalt nedbrytbara <NOBR>DAB+-sändningar</NOBR> i en struktur som passar SR:s länsvisa uppdelning av <NOBR>P4-verksamheten</NOBR> i 20 områden och förutsättningarna för att sälja regionalt anpassad reklam i 34 områden. Se mer om den lokala och regionala nedbrytbarheten i avsnitt 3.3.1. När det gäller möjligheten att sända <NOBR>DAB+-radio</NOBR> i det s.k. <NOBR>L-bandet</NOBR> <NOBR>(1452–1479,5</NOBR> MHz), se nästa avsnitt.</P>
<P class="p94 ft8">Närradions sändningsområden, som normalt omfattar en kommun, kräver betydligt större geografisk nedbrytbarhet än vad som är möjligt enligt frekvensplaneringen för <NOBR>DAB+-radio</NOBR> som slogs fast i Genève 2006. Förutsättningarna för att bedriva <NOBR>DAB+-sänd-</NOBR> ningar över mindre områden vid sidan av den kommersiella radion och public <NOBR>service-radion</NOBR> avgörs av tillgången på ledigt frekvensutrymme. Det kan inte uteslutas att det i varje fall på vissa orter i Sverige finns möjligheter att etablera <NOBR>DAB+-sändarnät</NOBR> för att täcka mindre områden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377104x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Närradiosändningar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft8">I Storbritannien har försök med småskaliga <NOBR>DAB-sändningar</NOBR> genomförts och resultaten har presenterats av myndigheten Ofcom i rapporten Small Scale DAB – The potential for <NOBR>lower-cost</NOBR> transmitting stations in support of DAB rollout, den 5 augusti 2013. Rapporten redogör för ett fältförsök i Brighton med i huvudsak standardiserad elektronikutrustning och med många av komponenterna i sändningssystemet implementerade genom öppen mjukvara. I december 2013 meddelade det brittiska Kulturdepartementet ytterligare finansiering till Ofcom för fortsatta försök med småskaliga <NOBR>DAB-sändningar</NOBR> för att ta fram lösningar som tillmötesgår de särskilda behov som mindre radiostationer har när det gäller digitaliseringen.<SPAN class="ft72">9 </SPAN>Arbetet ska bygga vidare på försöken i Brighton och pågå under två år.</P>
<P class="p84 ft8">Om det finns intresse från närradions sida att genomföra liknande försök i Sverige så är det möjligt ansöka om tillstånd för försöksverksamhet hos Post- och telestyrelsen.</P>
<P class="p104 ft12"><SPAN class="ft12">4.3.3</SPAN><NOBR><SPAN class="ft78">L-bandet</SPAN></NOBR> och <NOBR>DAB-radio</NOBR></P>
<P class="p156 ft8">Tillsammans med flera andra länder anslöt sig Sverige år 1995 till ett regionalt rundradioavtal i Wiesbaden. Det så kallade Wi95- avtalet definierade frekvensrättigheter i bandet <NOBR>1452–1479,5</NOBR> MHz för digital marksänd ljudradio och kom att utvecklas och revideras i flera omgångar. Frekvensplanen i avtalet består bland annat av s.k. allotments (geografiska områden utan specificerad antennplats) som är relativt små i storlek i förhållande till allotments i bandet <NOBR>174–240</NOBR> MHz. Frekvensplanen anses vara lämplig för att uppnå mindre måltäckningsområde för digital marksänd ljudradio, som t.ex. för närradio.</P>
<P class="p65 ft23">Dessa frekvensrättigheter har aldrig kommit till användning i Sverige och ej heller i Europa, förutom någon enstaka testsändning. I och med den nya radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> 2010, begränsades det frekvensområde som kräver tillstånd för sändningar av ljudradio- eller <NOBR>tv-program.</NOBR> Förändringen gjordes för att undvika att tv- och radiosändningar som sker via mobiltelenät omfattas av tillståndsplikt, men innebär också att frekvensområdet <NOBR>1452–1492,</NOBR> som är planerat</P>
<P class="p291 ft90"><SPAN class="ft89">9 </SPAN><NOBR>www.gov.uk/government/speeches/go-digital-conference-16-december-2013-check-</NOBR> <NOBR>against-delivery</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377105x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td60"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td61"><SPAN class="p17 ft105">Närradiosändningar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft8">för rundradio, ej längre är tillståndspliktigt för sändningar av radio- och tv. Det utesluter dock inte att området används för rundradiotjänster under förutsättning att tillstånd från Post- och telestyrelsen finns.<SPAN class="ft72">10 </SPAN>Tillstånd enligt radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> är däremot inte nödvändigt.</P>
<P class="p173 ft23">I slutet av 2010 beslutade CEPT/ECC<SPAN class="ft82">11 </SPAN>att göra en översyn av användningen av <NOBR>1452–1492</NOBR> MHz med målet att förändra den nuvarande situationen och möjliggöra användning av frekvensutrymmet för nya tillämpningar. Slutsatsen i <NOBR>ECC-rapport</NOBR> 188 blev att det lämpligaste regelverket för framtida användning av <NOBR>1452–1492</NOBR> MHz i Europa skulle vara en harmonisering av frekvensbandet för mobilt bredband eller kompletterande nedlänk för mobilt bredband, samtidigt som enskilda länder ges utrymme till anpassning till särskilda nationella förhållanden i en del av bandet. Det återspeglas nu i <NOBR>ECC-beslut</NOBR> (13)03 och <NOBR>CEPT-rapport</NOBR> 54.</P>
<P class="p53 ft23">På nästkommande världsradiokonferens <NOBR>(WRC-15)</NOBR> kommer frågan om den framtida användingen av frekvensbandet <NOBR>1452–1492</NOBR> att diskuteras. Ett förslag som hittills fått brett stöd bland CEPT- länderna är att fortsatta steg tas för att möjliggöra att bandet används för mobila bredbandstjänster. Således är frekvensbandet sannolikt inte relevant för digital marksänd ljudradio.</P>
<P class="p292 ft75"><SPAN class="ft83">10</SPAN><SPAN class="ft84">Prop. 2009/10:115, s. 207.</SPAN></P>
<P class="p293 ft75"><SPAN class="ft83">11</SPAN><SPAN class="ft84">The European Conference of Postal and Communications Administrations/Electronic Communications Committee. Ett samarbetsorgan för statliga organisationer med ansvar för telekom- och postfrågor. ECC är en underavdelning av CEPT med ansvar bland annat för frågor om radioanvändning och radiokommunikation.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377107x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p4 ft11">5 Konsekvenser</P>
<P class="p73 ft22"><SPAN class="ft22">5.1</SPAN><SPAN class="ft33">Miljöaspekter av en övergång</SPAN></P>
<P class="p294 ft8">En övergång till marksänd digitalradio medför konsekvenser för miljön. Det handlar om förändrad energianvändning både vid utsändning och mottagning av digital radio och även om att teknikskiftet medför ökade mängder elektronikavfall.</P>
<P class="p112 ft12"><SPAN class="ft12">5.1.1</SPAN><SPAN class="ft78">Förändrad energianvändning</SPAN></P>
<P class="p63 ft23">I public <NOBR>service-propositionen</NOBR> beskrev regeringen att energiförbrukningen för att sända digitalradio i marknät är betydligt lägre än för <NOBR>FM-radio.<SPAN class="ft82">1</SPAN></NOBR><SPAN class="ft82"> </SPAN>Teracom, som driver de nationella <NOBR>FM-näten</NOBR> för SR:s räkning, har vid beräkningar av energianvändningen kommit fram till att det rikstäckande <NOBR>FM-nätet</NOBR> förbrukar cirka 18 600 000 kWh/år (600 sändare för P1, P2, P3 och P4 som når 99,8 procent av befolkningen). Ett <NOBR>DAB+-nät</NOBR> med motsvarande antal sändare och täckning förbrukar cirka 4 300 000 kWh/år. Ett fullt utbyggt DAB+- nät förbrukar därmed cirka 23 procent av energin som går åt för att driva dagens analoga <NOBR>P1–P4-nät.</NOBR> Energibesparingen vid en övergång från analog till digital marksänd radio för SR blir cirka 77 procent eller 14 300 000 kWh/år. Övergångsperioden kommer medföra en tillfällig ökning av energianvändningen eftersom den innebär parallella analoga och digitala sändningar.</P>
<P class="p53 ft25">Ytterligare en faktor som kan tas med i en beräkning av energianvändningen är att det nationella <NOBR>FM-nätet</NOBR> rymmer 4 kanaler och att ett <NOBR>DAB+-nät</NOBR> kan rymma cirka 15 kanaler. Per kanal räknat är <NOBR>FM-sändningar</NOBR> drygt 16 gånger mer energikrävande än DAB+-</P>
<P class="p295 ft77"><SPAN class="ft86">1 </SPAN>Prop. 2012/13:164, s. 63.</P>
<P class="p296 ft18">107</P>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377108x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p297 ft23">sändningar.<SPAN class="ft82">2 </SPAN>Det sker en kontinuerlig utveckling av sändarutrustningen, både för analoga och digitala tekniker, och det kan därför antas att energianvändningen kommer att minska i ett längre perspektiv. Teracoms beräkningar bygger på användning av nyare FM- sändare, med bättre verkningsgrad, på tillämpbara positioner. Uppgifter om antalet <NOBR>FM-sändare</NOBR> och deras respektive sändareffekter är tagna från företagets databas över existerande <NOBR>FM-nät</NOBR> som används av SR. Antalet <NOBR>DAB+-sändare</NOBR> och deras respektive sändareffekter är en uppskattning tagen från Teracoms nätplanering om företaget skulle få uppdraget att bygga <NOBR>DAB+-nät</NOBR> för SR med målet att få likvärdig eller bättre täckning än dagens <NOBR>FM-utsändning</NOBR> av SR:s P4.</P>
<P class="p57 ft23">Även i mottagarledet innebär en övergång till digital marksänd radio konsekvenser för energianvändningen. På uppdrag av Digitalradiosamordningen har konsultföretaget WSP genomfört beräkningar för att uppskatta den förändrade energiåtgången.<SPAN class="ft82">3 </SPAN>Beräkningarna baseras på uppgifter från Storbritannien att en <NOBR>DAB-mot-</NOBR> tagare i snitt använder 3,75 W och att en <NOBR>FM-mottagare</NOBR> i snitt använder 4,69 W.<SPAN class="ft82">4 </SPAN>WSP antar i sin beräkning att det främst är utbyte av stationära s.k. köksradioapparater som ger en förändrad energianvändning. Enligt statistik från <NOBR>Nordicom-Sveriges</NOBR> Mediebarometer 2012 lyssnar 5,9 miljoner svenskar på radio 125 minuter en vanlig dag. 40 procent av radiolyssnandet sker i hemmen. Om varje hushåll har en köksradio som används aktivt, och som byts ut till en digitalradiomottagare vid en övergång från FM till DAB+, innebär det att 1 344 000 kWh per år skulle sparas i de svenska hemmen när teknikskiftet är genomfört.<SPAN class="ft82">5 </SPAN>Under parallellsändningsperioden antar WSP att användandet av <NOBR>DAB+-mottagare</NOBR> ökar linjärt och användandet av <NOBR>FM-mottagare</NOBR> minskar på samma sätt. Energiåtgången i mottagarledet kommer därför att minska successivt under övergångsperioden och totalt kommer cirka 4 700 000 kWh mindre att användas jämfört med om allt radiolyssnande i hemmen skulle ske på <NOBR>FM-mottagare.</NOBR> Även på mottagarsidan sker en utveck-</P>
<P class="p298 ft75"><SPAN class="ft73">2</SPAN><SPAN class="ft74">(18,6 GWh/4)/(4,3 GWh/15)=16,2.</SPAN></P>
<P class="p299 ft107"><SPAN class="ft73">3</SPAN><SPAN class="ft106">Rapport – Miljöeffekter av en övergång från marksänd analog radio till marksänd digital radio. </SPAN><NOBR>2014-01-31.</NOBR> WSP Analys & Strategi.</P>
<P class="p299 ft107"><SPAN class="ft73">4</SPAN><SPAN class="ft106">Department for Culture, media and sport, 2013. Future energy consumption of digital radio recievers. Digital radio action plan report, june 2013.</SPAN></P>
<P class="p299 ft77"><SPAN class="ft73">5</SPAN><SPAN class="ft76">Insparade kWh i hemmen per år vid en övergång till digitalradio = 4,7 miljoner radioapparater * 125 minuters lyssnande/dag *(1/60) * 365 dagar * 40 % lyssnande i hemmen * </SPAN><NOBR>(4,69-3,75)W</NOBR> * (1/1000) = 1 343 808 kWh.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377109x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td63"><SPAN class="p17 ft105">Konsekvenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft8">ling som medför energieffektivare apparater. Förteget Frontier Silicon, som tillverkar chip för DAB/DAB+ och <NOBR>FM-mottagning</NOBR> har i september 2014 meddelat att de utvecklat en ny generation mottagarmoduler som halverar energiåtgången för <NOBR>DAB-mottag-</NOBR> ning.<SPAN class="ft72">6</SPAN></P>
<P class="p300 ft12"><SPAN class="ft12">5.1.2</SPAN><SPAN class="ft78">Ökade mängder elektronikavfall</SPAN></P>
<P class="p301 ft24">WSP:s analys av miljökonsekvenserna av en digitalradioövergång omfattade även frågan om elektronikavfall. Beräkningarna utgick från att hushållens köksradioapparater (4,7 miljoner stycken) byts ut och en del av dem slängs i förtid. De <NOBR>FM-mottagare</NOBR> som finns inbyggda i andra ljudsystem byts när dess huvudfunktion får konkurrens av modernare teknik. En antagen livslängd för produkten hemutrustning (TV, audio och videoutrustning) kan enligt en kartläggning utförd på uppdrag av Naturvårdsverket uppskattas till fem år.<SPAN class="ft92">7 </SPAN>För köksradio antas en betydligt längre livslängd eftersom det för den produktkategorin inte sker samma teknikutveckling som för till exempel en <NOBR>smart-TV.</NOBR></P>
<P class="p94 ft8">WSP:s uppskattning av antalet <NOBR>FM-mottagare</NOBR> som berörs är låg. Jag bedömer att cirka 10 miljoner <NOBR>FM-mottagare</NOBR> är i behov av utbyte mot <NOBR>DAB+-mottagare</NOBR> eller komplettering med DAB+- adapter vid ett beslut om övergång till digital marksänd radio (se vidare avsnitt 5.2.2). Det är rimligt att vid en uppskattning av de ökade avfallsmängderna utgå från denna bedömning, dvs. att upp till 10 miljoner mottagare kan komma att skrotas i förtid som konsekvens av teknikskiftet.</P>
<P class="p179 ft23">Om en <NOBR>FM-mottagare</NOBR> i snitt väger 0,5 kg innebär det ökade avfallsmängder motsvarande 5 000 ton, eller cirka 0,5 kg per person. Denna ökade avfallsmängd kommer att fördelas över flera år men sannolikt kommer största delen att behöva tas omhand under åren närmast före och efter <NOBR>FM-släckningen.</NOBR> Denna avfallsmängd kan jämföras med den totala mängden insamlat elavfall. Under 2013 uppgick den till 149 973 ton, motsvarande 15,6 kg per person.<SPAN class="ft82">8 </SPAN>Tv,</P>
<P class="p302 ft109"><SPAN class="ft83">6</SPAN><NOBR><SPAN class="ft108">www.electronicsweekly.com/news/design/communications/ifa-frontier-halves-dab-power-</SPAN></NOBR> <NOBR>consumption-2014-09/</NOBR></P>
<P class="p293 ft107"><SPAN class="ft83">7</SPAN><SPAN class="ft110">SMED Rapport Nr 105 2012. Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010.</SPAN></P>
<P class="p303 ft77"><SPAN class="ft83">8</SPAN><SPAN class="ft85">www.sopor.nu – Sveriges avfallsportal. Ett samarbetsprojekt mellan bland andra Elektronikåtervinning i Sverige och </SPAN><NOBR>El-kretsen.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377110x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft24">audio- och videoutrustning utgör cirka 25 procent av den totala mängden återvunnet <NOBR>el-avfall.<SPAN class="ft92">9</SPAN></NOBR><SPAN class="ft92"> </SPAN>Om samtliga <NOBR>FM-mottagare</NOBR> som ersätts av <NOBR>DAB+-mottagare,</NOBR> enligt uppskattningarna ovan, lämnas till återvinning under ett och samma år innebär det en ökning av den totala årliga <NOBR>el-avfallsmängden</NOBR> med drygt 3 procent.</P>
<P class="p65 ft23">Återvinningen av <NOBR>el-avfall</NOBR> fungerar i allmänhet väl. Genom förordningen (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter ska de som tillverkar eller importerar <NOBR>el-produkter</NOBR> till Sverige se till att det finns insamling i alla kommuner för de elprodukter som vanligtvis används i hushållen. Utöver det individuella producentansvaret för de produkter som sätts på marknaden i dag så finns även ett kollektivt ansvar för de produkter som sattes på marknaden före 2005. Det finns ett relativt stort engagemang för elektronikåtervinning och i Sverige återvinns nästan fyra gånger mer uttjänt elektronik per person än de mål som finns i <NOBR>EU-regel-</NOBR> verken. För att säkerställa en fortsatt positiv utveckling bör ett teknikskifte också innebära att frågan om skrotning av <NOBR>FM-mot-</NOBR> tagare och de återvinningsmöjligheter som finns lyfts fram. Därför föreslås att den statliga informationsinsatsen i samband med FM- avvecklingen också omfattar denna fråga. Se vidare avsnitt 3.6.</P>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">5.2</SPAN><SPAN class="ft33">Radiopubliken måste köpa nya mottagare</SPAN></P>
<P class="p86 ft8">En övergång från analog till digital marksänd radio innebär att publiken måste skaffa nya radiomottagare. Att befintliga <NOBR>FM-mot-</NOBR> tagare måste bytas ut eller kompletteras med mottagare som kan ta emot digitala sändningar är förstås en nackdel med teknikskiftet. Regeringen bedömer i propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst <NOBR>2014–2019,</NOBR> att denna nackdel är av övergående karaktär och att fördelarna med en digitalisering överväger i ett längre perspektiv.<SPAN class="ft72">10</SPAN></P>
<P class="p84 ft8">De flesta teknikskiften innebär att man måste investera i ny teknisk utrustning. Det gäller även en digitalradioövergång. Eftersom det finns ett relativt stort antal <NOBR>FM-mottagare</NOBR> i landet får det konsekvenser för allmänheten.</P>
<P class="p304 ft75"><SPAN class="ft73">9</SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">El-Kretsen,</SPAN></NOBR> Årsrapport 2012.</P>
<P class="p146 ft77"><SPAN class="ft83">10</SPAN><SPAN class="ft85">Prop. 2012/13:164, s. 65.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td63"><SPAN class="p17 ft105">Konsekvenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft78">Digitalradiomottagare för hemmen</SPAN></P>
<P class="p199 ft8">De senaste åren har inneburit stora förbättringar när det gäller mottagare för marksänd digitalradio. För att underlätta för konsumenterna har WorldDMB Forum, en intresseorganisation med syfte att främja utvecklingen av digitalradio som bygger på DAB- teknik, fastställt minimikrav för radiomottagare av standardmodell. Dessa krav innebär bland annat att mottagarna ska kunna ta emot både DAB- och <NOBR>DAB+-sändningar</NOBR> och att <NOBR>FM-mottagnings-</NOBR> möjligheter rekommenderas för alla produkter. Minimikraven utvecklades av WorldDMB i samarbete med EBU och EICTA, numera DIGITALEUROPE, en europeisk industriorganisation på informations- och kommunikationsteknik och konsumentelektronikområdet.</P>
<P class="p179 ft32">Digitalradioutbyggnaden i flera europeiska länder bygger på <NOBR>DAB-tekniken</NOBR> och det har bidragit till att skapa en internationell marknad för <NOBR>DAB-mottagare.</NOBR> Det är därför naturligt att de senaste åren medfört ett ökat intresse från elektronikbranschen att utveckla konsumentprodukter för denna marknad och det finns nu ett brett utbud av mottagare. I Sverige finns det redan i dag, innan något beslut tagits om en digitalradioövergång, ett utbud av mottagare. Det beror förmodligen på att elektronikbranschen är globaliserad och att lagerhållning och inköpslogistik medfört att även marknader utan formella beslut om digitalisering av radion kan dra nytta av den internationella utvecklingen. Olika typer av mottagare saluförs, från enkla bärbara mottagare till klock- och bordsradiomodeller och enheter för s.k. <NOBR>HiFi-system.</NOBR> Även adaptrar att användas med befintliga <NOBR>FM-mottagare</NOBR> finns att köpa. Från exempelvis Elgiganten fanns den 29 oktober ett <NOBR>30-tal</NOBR> olika mottagare till salu. Den enklaste modellen kostar 499 kronor. Ju fler länder som använder samma teknik desto större blir skalfördelarna vid produktion av mottagare och desto lägre blir priserna. Priserna på mottagare kan därför förmodas sjunka ytterligare.</P>
<P class="p14 ft8">Med politiska beslut om en övergång till digital marksänd radio och en därpå följande lansering av ett digitalt utbud från både public service och den kommersiella radion kan tillgången till mottagare för <NOBR>DAB+-radio</NOBR> ytterligare öka. Exempelvis kan det, liksom vid <NOBR>digital-tv-övergången,</NOBR> bli möjligt att köpa enkla mottagare på bensinstationer eller i mataffären.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377112x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft78">Hur många mottagare behöver bytas ut?</SPAN></P>
<P class="p156 ft24">Dagens bestånd av <NOBR>FM-mottagare</NOBR> i hemmen uppskattas av Branschkansliet till runt 20 miljoner. Public <NOBR>service-kommittén</NOBR> påpekade att alla mottagare inte används och att det vid en digitalradioövergång inte finns behov av att byta ut alla dessa mot nya apparater.<SPAN class="ft92">11 </SPAN>År 2012 fanns det drygt 4,7 miljoner hushåll i Sverige enligt Statistiska centralbyrån. Om varje hushåll i genomsnitt regelbundet använder två <NOBR>FM-mottagare</NOBR> skulle detta innebära att drygt nio miljoner radiomottagare behöver bytas ut. (För radiomottagare i bilar, se nästa avsnitt.) Antagandet att varje hushåll regelbundet använder två <NOBR>FM-mottagare</NOBR> baserades på Ofcoms rapport The Communications Market: Digital Radio Report från 2011 där man uppskattat att det genomsnittliga antalet radiomottagare som används ”de flesta veckor” till 1,9 stycken.</P>
<P class="p57 ft32">I den norska Stortingsmeldingen Digitalisering av radiomediet beskrivs svårigheten i att uppskatta hur många radiomottagare som berörs av <NOBR>FM-släckningen.<SPAN class="ft79">12</SPAN></NOBR><SPAN class="ft79"> </SPAN>Det antal radioapparater som behöver bytas ut är enligt det norska Kulturdepartementet beroende av ett flertal faktorer. Dessa faktorer är betydelsefulla även i ett svenskt perspektiv. För det första hur många radiomottagare som är i bruk. En undersökning genomförd av TNS Gallup/NRK Analyse visade att det finns omkring 7,3 miljoner <NOBR>FM-mottagare</NOBR> i de norska hemmen, exklusive bilradio. Antalet mottagare som användes dagligen uppgick till 3,9 miljoner, motsvarande 1,7 apparater per hushåll. Det norska Kulturdepartementet bedömde dock att det antal mottagare som skulle beröras troligen blir högre än 3,9 miljoner, mot bakgrund av förekomsten av radioapparater i fritidshus, bärbara radiomottagare osv., som inte används dagligen men ändå skulle beröras av <NOBR>FM-släckningen.</NOBR> Det relevanta antalet radioapparater uppskattades därför ligga mellan 3,9 miljoner och 7,3 miljoner, dvs. 5,6 miljoner.</P>
<P class="p305 ft23">För det andra påverkas bedömningen av i vilken utsträckning ett beslut om <NOBR>FM-släckning</NOBR> medför att allmänheten slutar köpa FM- mottagare, samt antal år av parallellsändningar. Det pågår hela tiden en förnyelse av äldre mottagare, och tydliga ställningstaganden från</P>
<P class="p306 ft75"><SPAN class="ft83">11</SPAN><SPAN class="ft84">SOU 2012:59, s. 390.</SPAN></P>
<P class="p146 ft77"><SPAN class="ft83">12</SPAN><SPAN class="ft85">Meld. St. 8. Digitalisering av radiomediet, s. 35 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td63"><SPAN class="p17 ft105">Konsekvenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft24">statsmakternas sida kan påverka radiolyssnarnas inköpsmönster. Ju längre perioden mellan beslutet och den faktiska släckningen desto fler <NOBR>FM-radioapparater</NOBR> kan bli utbytta på detta sätt.</P>
<P class="p166 ft8">En tredje faktor av betydelse för hur många <NOBR>FM-mottagare</NOBR> som kommer att bytas ut är i vilken omfattning lyssnarna väljer att förse sina <NOBR>FM-mottagare</NOBR> med <NOBR>DAB+-adaptrar</NOBR> i stället för att köpa helt nya <NOBR>DAB+-mottagare.</NOBR> Adapterlösningar är troligast i musikanläggningar med fristående radiomottagare som är anslutna till separat förstärkare. Digitalradioadaptrar kan också, som påpekas i Stortingsmeldingen, komma till användning i för radiosammanhang mer okonventionell konsumentelektronik, t ex. mobiltelefoner. Mobiltelefoner spelar i dag en betydelsefull roll för allmänhetens möjligheter att ta del av radioutbudet och det är sannolikt att denna betydelse skulle öka vid en övergång till marksänd digitalradio. Även utan adapterlösningar för att ta emot marksänd digitalradio möjliggör s.k. dockningsstationer att telefonen kan användas som musikspelare. Inte minst i miljöer med fast bredbandsanslutning kan det vara ett alternativ till att ersätta en fristående <NOBR>FM-mottag-</NOBR> are med en <NOBR>DAB+-mottagare.</NOBR></P>
<P class="p195 ft8">Frågan om mobiltelefoner i framtiden kommer att ha inbyggda <NOBR>DAB+-mottagare</NOBR> är viktig. I dag säljs många mobiltelefoner med inbyggd <NOBR>FM-mottagare,</NOBR> men mobiltelefoner med inbyggd DAB+- mottagare förekommer inte. Det finns emellertid också telefoner med inbyggd <NOBR>FM-mottagare,</NOBR> men där denna inte är aktiverad, vilket illustrerar att frågan om mottagningsform är strategisk för telefonindustrin. EBU har utvecklat ett koncept kallat <NOBR>Euro-chip,</NOBR> som består av minimikrav om att de huvudsakliga radiodistributionsteknologierna, FM, DAB/DAB+/DMB ska kunna tas emot i smartphones och surfplattor. <NOBR>Euro-chip</NOBR> är inte ett existerande chip utan en strategi och informationskampanj som syftar till att göra gratis broadcastradio tillgänglig på fler sätt. De tekniska lösningarna för att möjliggöra ett <NOBR>Euro-chip</NOBR> finns och kampanjens mål är att göra lösningarna till industristandard. Fördelarna med att kunna ta emot marksänd radio i smartphones och surfplattor är uppenbara för konsumenten eftersom lyssnandet är gratis och man inte behöver betala för datatrafiken.</P>
<P class="p153 ft24">Det är alltså svårt att bedöma hur många <NOBR>FM-mottagare</NOBR> som måste bytas ut vid en digitalradioövergång. En rimlig utgångspunkt är att det åtminstone rör sig om två radioapparater per hushåll, bil-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377114x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">radio borträknat. Det torde även finnas radioapparater i hushåll och fritidsboenden som inte används dagligen men som likväl behöver ersättas vid en <NOBR>FM-släckning.</NOBR> Det är sannolikt så att två till tre FM- mottagare per hushåll kommer att behöva bytas ut. Det innebär totalt cirka 12 miljoner mottagare.</P>
<P class="p65 ft32">Som tidigare påpekats sker ständigt ett naturligt utbyte av radiomottagare när mottagare som nått sin livslängd ersätts med en ny. Enligt uppgifter från Branschkansliet såldes år 2013 drygt 300 000 produkter där <NOBR>FM-mottagare</NOBR> ingick i form av portabla radiomottagare, klockradio, kassettradio med CD, förstärkare och tuners m.m. Ett beslut om släckning av <NOBR>FM-nätet</NOBR> innebär sannolikt att denna försäljning kommer att utgöras av produkter förberedda för <NOBR>DAB+-mottagning.</NOBR> En period från beslut om släckning till själva släckningen på fem till åtta år innebär således att cirka 2 miljoner av de befintliga <NOBR>FM-mottagarna</NOBR> kommer att ha ersatts på naturlig väg, dvs. de skulle ha ersatts även utan ett beslut om <NOBR>FM-släckning.</NOBR> Det antal <NOBR>FM-mottagare</NOBR> i behov av utbyte mot <NOBR>DAB+-mottagare</NOBR> eller komplettering med <NOBR>DAB+-adapter</NOBR> vid ett beslut om övergång till digital marksänd radio uppgår därmed till cirka 10 miljoner.</P>
<P class="p307 ft12"><SPAN class="ft12">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft78">Befintliga digitalradiomottagare</SPAN></P>
<P class="p156 ft23">En övergång till digitalradio kommer att ske med tekniken DAB+. Det innebär att mottagare som endast klarar den äldre DAB- tekniken inte kommer att kunna användas för digitalradiomottagning. <NOBR>DAB+-mottagare</NOBR> introducerades i slutet av 2011 i försäljningsledet. Enligt tillgänglig statistik har det sålts cirka 71 000 digitalradiomottagare i Sverige sedan testsändningarna inleddes 1995.<SPAN class="ft82">13 </SPAN>Av dessa används cirka 41 000 aktivt i dag och en mindre del, cirka 6 000 mottagare, kan endast användas för mottagning av DAB- sändningar. Dessa mottagare kommer således att behöva ersättas med modernare <NOBR>DAB+-förberedda</NOBR> mottagare. Eftersom de i allmänhet också har en inbyggd <NOBR>FM-tuner</NOBR> påverkas de på samma sätt som befintliga <NOBR>FM-mottagare.</NOBR></P>
<P class="p308 ft77"><SPAN class="ft86">13 </SPAN>Statistik från Teracom, Branschkansliet och WorldDMB omfattande tiden till och med juni 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377115x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td63"><SPAN class="p17 ft105">Konsekvenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft22"><SPAN class="ft22">5.3</SPAN><SPAN class="ft33">Fordon med </SPAN><NOBR>FM-mottagare</NOBR> måste digitaliseras</P>
<P class="p35 ft23">En stor del av det totala radiolyssnandet sker i bilar.<SPAN class="ft82">14 </SPAN>Eftersom den överväldigande majoriteten av landets bilar, lastbilar och bussar i dag inte har möjlighet att ta emot <NOBR>DAB+-radio</NOBR> innebär en släckning av <NOBR>FM-radion</NOBR> konsekvenser också för fordonsparken. Myndig-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr3 td64"><SPAN class="p17 ft10">heten Trafikanalys anger</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td65"><SPAN class="p18 ft10">att det i Sverige år 2012 fanns cirka</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td64"><SPAN class="p17 ft10">4,4 miljoner personbilar,</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td65"><SPAN class="p18 ft10">560 000 lastbilar och 14 000 bussar i</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p293 ft8">trafik. I regeringens proposition Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst <NOBR>2014–2019,</NOBR> anges att det tar minst 15 år för hela bilparken att bytas ut genom den naturliga uppgradering som sker när nya bilar köps och gamla skrotas. Det skulle alltså ta lång tid innan alla fordon har en förmonterad digitalradiomottagare, från den tidpunkt då mottagare för digitalradio är standard i alla nya bilar som säljs. En övergång till digitala sändningar och en släckning av <NOBR>FM-sändningar</NOBR> skulle därför innebära att många fordon måste uppgraderas med en mottagare för digitala radiosändningar.</P>
<P class="p101 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft78">Valmöjligheter för digitalradiomottagning i bilar</SPAN></P>
<P class="p62 ft24">På marknader som har påbörjat digitala radiosändningar inför fler och fler biltillverkare digitalradiomottagare som standard eller tillval. Medietilsynet redovisar i sin senaste rapport om släckningsvillkoren för digitalradioövergång i Norge att 29 procent av nya bilar som finns att köpa i landet har DAB+ som standard och 44,8 procent kan erbjuda det som extrautrustning.<SPAN class="ft92">15 </SPAN>Den genomsnittliga kostnaden att få DAB+ som extrautrustning vid ett nybilsköp ligger enligt Medietilsynet på 3 000 till 4 000 norska kronor. Också i Sverige erbjuder i dag de flesta stora bilmärken mottagare för DAB+ som standard eller extra utrustning vid nyköp.</P>
<P class="p94 ft8">För fordon som inte från början är utrustade med digitalradiomottagare finns tre huvudsakliga lösningar:</P>
<P class="p309 ft75"><SPAN class="ft83">14</SPAN><SPAN class="ft84">Enligt </SPAN><NOBR>Nordicom-Sveriges</NOBR> Mediebarometer 2013 sker 31 procent av radiolyssnandet i bil.</P>
<P class="p160 ft77"><SPAN class="ft83">15</SPAN><SPAN class="ft85">Medietilsynet Statusrapport nr. 5/2014 Slukkevillkår for digitalradioovergang, s. 14.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p310 ft32"><SPAN class="ft13">1.</SPAN><SPAN class="ft111">Köpa en extern adapter </SPAN>som kontrolleras via en egen display och kopplas till den existerande bilradion. I många nyare bilar är radion integrerad i bilen och har flera funktioner utöver vanlig radio. Att byta en sådan radio kan vara mer komplicerat och kosta mer. I sådana fall kan en extern adapter vara en bra lösning. Det är adaptern som behandlar digitalradiosignalen, och sedan används den gamla bilradions förstärkare och högtalare för att spela upp ljudet. En enkel adapter kan bilägaren installera själv. Den kan kopplas till bilens cigarettändare för strömtillförsel och ansluts till den gamla bilradion för ljuduppspelning. I huvudsak används två metoder för att överföra ljudsignalen till bilstereon. Antingen finns en <NOBR>FM-sändare</NOBR> som kan överföra ljudet till bilens radio. För att detta ska fungera måste bilens <NOBR>FM-radio</NOBR> ställas in på den frekvens som <NOBR>DAB-radioadaptern</NOBR> sänder på. Eller också används en kabelanslutning mellan adaptern och bilradions externa ljudingång (”aux”). Denna metod är inte lika störningskänslig som <NOBR>FM-överföring.</NOBR> En extern adapter kräver ofta en <NOBR>DAB-antenn</NOBR> på insidan av bilens vindruta, vilket kan ge sämre mottagning än lösningar med en antenn som monteras på bilens utsida.</P>
<P class="p311 ft32"><SPAN class="ft13">2.</SPAN><SPAN class="ft111">Installera en integrerad adapter </SPAN>som kontrolleras via fjärrkontroll eller via knappar på ratten. Dessa lösningar kräver installation av en fackman och är dyrare än en vanlig adapter. För den här sortens lösningar monterar man ofta en antenn på utsidan av vindrutan, vilket ger bättre mottagning än en antenn inuti bilen.</P>
<P class="p312 ft8"><SPAN class="ft13">3.</SPAN><SPAN class="ft112">Installera en ny bilradio</SPAN>. En lösning är att helt enkelt installera en helt ny bilradio. Vad detta kostar beror på bilmärke och vilken bilradiomodell man väljer.</P>
<P class="p313 ft8">Om man har en mobil digitalradiomottagare för marknätet och en bilstereo med extern ljudingång eller möjlighet till trådlös anslutning, så kan man även koppla ihop den mobila digitalradiomottagaren med bilens ljudsystem och behöver i så fall ingen särskild mottagare till bilstereon. Denna lösning kan dock vara känsligare för dåliga mottagningsförhållanden än lösningar med en extern antenn.</P>
<P class="p41 ft23">Utöver mottagaren krävs också en antenn anpassad för DAB. Radioantennen kan monteras inuti eller utanpå bilen. Generellt kan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td63"><SPAN class="p17 ft105">Konsekvenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p241 ft24">man säga att antenner som monteras utanpå bilen ger bättre mottagning. Radiosignalen dämpas av bilen, därför får en antenn som monteras på bilens insida något sämre mottagning. Det kan dock vara mer praktiskt att montera antennen inne i bilen.</P>
<P class="p218 ft8">Ytterligare en lösning för bilens <NOBR>DAB-antenn</NOBR> kan vara att använda den gamla <NOBR>FM-antennen</NOBR> även för mottagning av digitalradio. Detta fungerar inte i alla bilar, eftersom DAB- och <NOBR>FM-sändningar</NOBR> använder olika frekvenser och kräver olika antenner. En <NOBR>FM/DAB-splitter</NOBR> kan kompensera för detta, men det fungerar inte med alla antenner. Om den existerande <NOBR>FM-antennen</NOBR> är monterad med filter, förstärkare eller annan elektronik kan det göra att denna lösning inte fungerar.</P>
<P class="p101 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft78">Kostnad för mottagare</SPAN></P>
<P class="p77 ft8">Eftersom efterfrågan på digitalradiomottagare i Sverige hittills är låg så är utbudet begränsat. Det är därför svårt att ange generella prisnivåer för produkter på den svenska marknaden. Priset för digitalradiomottagare som tillval vid nyköp varierar beroende på bilmodell och hur avancerad ljudanläggning man väljer. Många tillverkare erbjuder olika paket för teknik- och ljudtillbehör, där mottagare för digitalradio ingår som en av funktionerna. I dessa fall kan det vara svårt att ange kostnaden, eftersom priset inte är specificerat för varje funktion.</P>
<P class="p314 ft8">Den norska mediemyndigheten Medietilsynet anger i Statusrapport nr. 3/2013 – Slukkevilkår for digitalradioovergang att i de fall eftermontering av digitalradiomottagare i nyare bilar är möjligt, varierar priserna i Norge mellan motsvarande 3 400 och 17 000 svenska kronor plus installationskostnad. Priserna för digitala bilradioapparater som kan tas ut som en separat enhet i Norge är från motsvarande 1 300 till 2 200 svenska kronor. En extern adapter kostar från motsvarande 800 svenska kronor för de enklaste varianterna till cirka 3 300 svenska kronor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft12"><SPAN class="ft12">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft78">Hur många fordon berörs av övergången</SPAN></P>
<P class="p156 ft24">Hur många fordon som kommer att behöva konverteras för att kunna ta del av digitalradiosändningar beror på hur snabbt tillverkarna kan erbjuda nya bilar med <NOBR>DAB+-radio</NOBR> som standard eller tillval och hur snabbt fordonsparken ersätts genom skrotning, avställning och inköp av nya fordon. Det är rimligt att tro att ett riksdagsbeslut om digitalisering av radion betyder att biltillverkarna kommer att erbjuda <NOBR>DAB+-radio</NOBR> i nya bilar, även om exemplet Norge visar att det trots beslut om digitalisering säljs bilar utan denna möjlighet. En anledning kan vara att Norge är en relativt liten fordonsmarknad. Ett svenskt beslut om digitalisering kommer att tas när utvecklingen gått längre och därför kan möjligheten att få <NOBR>DAB+-radio</NOBR> i nya fordon ha blivit bättre. För svensk del beräknade Public <NOBR>service-kommittén</NOBR> att det skulle ta minst 15 år att byta ut hela bilparken. Perioden från besked om övergång till DAB+- radio fram till släckning av <NOBR>FM-nätet</NOBR> föreslås ta kortare tid och det är därför intressant att beräkna hur många fordon som skulle vara i behov av konverteringslösningar, t.ex. genom eftermontering av <NOBR>DAB+-radio</NOBR> eller <NOBR>DAB+-adaptrar.</NOBR></P>
<P class="p57 ft32">Enligt Trafikanalys fanns i Sverige år 2013 4,495 miljoner personbilar, 565 000 lastbilar och 14 000 bussar i trafik. Samma år nyregistrerades 292 000 personbilar, 44 000 lastbilar och 1 300 bussar. Trafikanalys har hjälpt Digitalradiosamordningen med en bedömning av hur många fordon som skulle beröras av en <NOBR>FM-släckning</NOBR> 2022 under förutsättning att alla nyregistrerade fordon från och med 2015 är utrustade med <NOBR>DAB+-radio.</NOBR> Bedömningen har gjorts genom att extrapolera genomsnitten av nyrespektive avregistreringar per år från 1999 till 2013. Resultatet är att det vid utgången av 2021 finns 2,1 miljoner personbilar med digitalradio och 4,1 miljoner äldre bilar som kräver konverteringsutrustning. Av dessa är cirka 1 miljon avställda. När det gäller lastbilar finns vid utgången av 2021 315 000 fordon med digitalradio och 650 000 gamla lastbilar i behov av konvertering varav uppskattningsvis 200 000 är avställda. För bussar är siffrorna 9 100 med digitalradio och 12 000 gamla varav 4 000 är avställda. Om man bortser från de avställda fordonen betyder det att det vid en <NOBR>FM-släckning</NOBR> 2022 kommer att finnas cirka 3,56 miljoner fordon i behov av konvertering.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td63"><SPAN class="p17 ft105">Konsekvenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft22"><SPAN class="ft22">5.4</SPAN><NOBR><SPAN class="ft33">FM-frekvensernas</SPAN></NOBR> värde för annan användning</P>
<P class="p106 ft32">En fullständig övergång från analog marksänd ljudradio till digital marksänd ljudradio innebär att det frekvensutrymme som i dag används för <NOBR>FM-sändningar</NOBR> kan frigöras för annan användning. PTS har anfört att förutsättningarna för någon annan användning än ljudradio är begränsade mot bakgrund av att bandet <NOBR>87,5–108</NOBR> MHz är internationellt harmoniserat och används för analog marksänd ljudradio världen över. Möjligtvis skulle bandet kunna användas nationellt för någon form av lågeffektstillämpningar som inte påverkar grannländerna och därmed inte påverkar den internationella harmoniseringen. Någon sådan efterfrågan finns inte enligt PTS. Det finns inte heller några internationella initiativ som PTS känner till beträffande harmonisering eller standardisering på detta område. Frekvensområdet skulle däremot kunna användas för digital marksänd ljudradio. Teknikerna DRM+, FMeXtra, HD Radio och RAVIS har framförts som möjliga då de kan anpassas så att de passar in i harmoniseringen för analog marksänd ljudradio på FM- bandet. <NOBR>T-DAB</NOBR> kan också teoretiskt tillämpas i bandet <NOBR>87,5–108</NOBR> MHz men någon närmare analys av <NOBR>T-DAB</NOBR> utsändning i det bandet eller testsändning är inte känd av PTS.</P>
<P class="p53 ft32">I dagsläget gäller att all marksänd ljudradiosändning i bandet <NOBR>87,5–108</NOBR> MHz måste koordineras enligt nuvarande rundradioavtal GE84. Bandet är inom ITU primärt allokerat för rundradio i alla tre ITU Regioner. För att skapa goda internationella förutsättningar för en annan användning än sådan som går att koordinera under GE84 avtalet kräver det att en harmonisering sker internationellt. För detta behövs i sin tur en ny allokering antas för frekvensbandet <NOBR>87,5–108</NOBR> MHz inom ITU, antingen för hela bandet eller för delar av bandet. Processen för att få en ny allokering införd i ITU:s radioreglemente kräver mångårigt arbete inom ITU:s arbetsgrupper och en gemensam hållning av medlemsländerna. Dels krävs att Sverige får stöd inom CEPT (European Conference of Postal and Telecommunications Administrations) för att föreslå en ny agendapunkt för detta vid en kommande Världsradiokonferens. Dels måste förslaget sedan accepteras och studeras inför nästkommande världsradiokonferens för att slutligen antas. Världsradiokonferensen sker vart tredje till fjärde år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft23">Även om diskussioner om digitalisering av marksänd radio pågår på många håll i Europa återstår flera år innan släckning av FM- sändningar kan bli aktuella. Det tyder enligt PTS på att det skulle vara mycket svårt att få stöd för en sådan ståndpunkt och det kan ses som mindre sannolikt att en annan allokering kommer ske för frekvensbandet <NOBR>87,5–108</NOBR> MHz på länge. Någon annan potentiell användning inom överskådlig tid för bandet <NOBR>87,5–108</NOBR> MHz är inte känd av PTS. En närmare analys av förutsättningar för någon annan specifik användning än rundradio är därför mycket svårt att göra.</P>
<P class="p65 ft32">Om ledigt utrymme i <NOBR>FM-bandet</NOBR> kan användas för annan användning utan internationell koordinering beror helt på vilken användning det gäller. Teoretiskt skulle frekvenserna även kunna användas för lågeffektsöverföring av t.ex. ljud eller data. Behov av att koordinera den användningen med grannländerna är begränsat till mindre områdena längs landsgränserna. En sådan användning skulle dock utnyttja befintliga spektrumrättigheter mycket dåligt mot bakgrund av att rättigheterna ger möjlighet att använda mycket högre effekter och högre master, att få större täckningsområde etc. Någon efterfrågan på sådan lågeffektsanvändning är inte känd av PTS. Eftersom efterfrågan och behov av det aktuella frekvensbandet för en annan användning än FM ljudradio inte är känd är det enligt PTS mycket svårt att genom en samhällsekonomisk analys göra en uppskattning av värdet av frekvensbandet. Detta gäller både på kortare och längre sikt. Avsaknaden av efterfrågan och behov är dock en indikation på att värdet av frekvensbandet för en annan användning är mycket lågt.</P>
<P class="p155 ft22"><SPAN class="ft22">5.5</SPAN><SPAN class="ft33">Konsekvenser för staten</SPAN></P>
<P class="p67 ft23">De kommersiella radioföretagens analoga sändningar bedrivs i dag med tillstånd från Myndigheten för radio- och tv. Dessa sändningstillstånd är förenade med en sändningsavgift och sammanlagt betalade de privata radioföretagen 128,2 mnkr under 2013. Det sker en årlig uppräkning av avgiftsnivåerna enligt konsumentprisindex. Tillstånd för kommersiell digital radio är avgiftsfria. En övergång till digital marksänd radio och avveckling av den kommersiella radions <NOBR>FM-sändningar</NOBR> innebär därför att staten inte längre kan tillgodogöra sig sändningsavgifter från radioföretagen. Enligt planen som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td63"><SPAN class="p17 ft105">Konsekvenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft8">nu föreslås kommer <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> att upphöra 2022 eller senast 2024. Inkomstbortfallet som då uppstår är en konsekvens av teknikskiftet. Staten har tidigare tagit ställning för teknikskiften på medieområdet med konsekvensen att inkomster från sändningstillstånd uteblivit. Övergången till digital marksänd tv innebar att staten gick miste om avsevärda belopp i koncessionsavgifter från TV4:s analoga sändningar.</P>
<P class="p70 ft32">Med beaktande av förslaget om förlängning av nuvarande tillstånd för analog kommersiell radio från augusti 2018 till och med <NOBR>FM-släckningen</NOBR> på avgiftsfria villkor, kan statens intäkter från sändningsavgifterna förväntas minska från år 2018. En bedömning av intäktsminskningen är förenad med osäkerhetsfaktorer, bland annat hur de kommersiella radioföretagen kommer att agera när det gäller nuvarande och eventuellt tillkommande sändningstillstånd samt förlängningsmöjligheten som föreslås. Ett exempel är att radioföretagen återlämnade fyra sändningstillstånd under 2013 vilket medför att statens intäkter blir cirka 11,2 mnkr lägre under 2014 jämfört med året innan. Återlämnade tillstånd kan utlysas på nytt av Myndigheten för radio och tv i ett slutet anbudsförfarande och skulle kunna medföra inkomster i form av ett engångsbelopp som ska betalas av tillståndshavaren för hela tillståndsperioden enligt nuvarande regler. Ytterligare återlämnade tillstånd och eventuella nyutlysningar kan inte heller uteslutas vilket påverkar möjligheten att bedöma statens inkomster från sändningsavgifter i ett kortare perspektiv. Det är dock troligt att nyutlysta tillstånd för analog kommersiell radio inte kommer att inbringa lika stora sändningsavgifter till staten som de gamla tillstånden.</P>
<P class="p72 ft23">Även i ett scenario där samtliga tillstånd utlyses på nytt kommer de nya tillstånden som ska gälla från 1 augusti 2018 inte att vara lika värdefulla som de nuvarande och därmed inte lika inkomstbringande för staten. Skälet till detta är att tillstånden skulle gälla längst till och med <NOBR>FM-släckningen,</NOBR> dvs. en relativt kort period, och att en utlysning av samtliga tillstånd skulle medföra osäkerhet för befintliga radioföretag när det gäller möjligheten att vid auktionen kunna skaffa nödvändiga tillstånd för att upprätthålla nätverksstrukturen på radiomarknaden och kunna bedriva sändningarna som de gör i dag. Sannolikt skulle en utauktionering av tillstånden under en pågående digitaliseringsprocess med målet att avveckla <NOBR>FM-nätet</NOBR> motivera låga anbudsnivåer och behöva följas av ett om-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">fattande och kostsamt arbete för tillståndshavarna att söka överenskommelser sinsemellan om tillståndens användning. Mot bakgrund av dessa omständigheter är en rimlig bedömning att de nuvarande nivåerna på sändningsavgifter från radioföretagen inte kommer att bestå under övergångsperioden till digitala sändningar. Med förslaget att möjliggöra förlängning av tillstånden finns det i varje fall förutsättningar att upprätthålla nuvarande intäktsnivåer fram till 2018.</P>
<P class="p84 ft8">Kommersiell radio ger också andra intäkter till staten vid sidan av de nuvarande sändningsavgifterna. En digitalisering av radion innebär fler sändningsmöjligheter och att etableringshindren sänks. Det ger bättre förutsättningar för kommersiell radio med fler radioföretag än i dag och ökad konkurrens. En växande och livskraftig radiobransch är positivt för sysselsättning och innebär ökade skatteintäkter för staten.</P>
<P class="p176 ft8">Finansieringen av SR:s parallellsändningar genom lån i Riksgälden kan få indirekta konsekvenser för statsbudgeten på så sätt att in- och utlåningen i Riksgälden och därmed också statens lånebehov påverkas.</P>
<P class="p84 ft8">Den särskilda informationsinsats som föreslås i avsnitt 3.6 behöver finansieras med statliga medel. En utgångspunkt är att informationsinsatsen bör förberedas och genomföras under året närmast före släckningen. Det innebär att finansieringsbehovet uppstår tidigast 2020.</P>
<P class="p104 ft22"><SPAN class="ft22">5.6</SPAN><SPAN class="ft33">Konsekvenser för företagen</SPAN></P>
<P class="p316 ft12"><SPAN class="ft12">5.6.1</SPAN><SPAN class="ft78">Sveriges Radio och Utbildningsradion</SPAN></P>
<P class="p220 ft8">Om SR och UR ska inleda digitala marksändningar i större omfattning än i dag och påbörja en utbyggnad för att de ska kunna ersätta <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> kommer kostnaderna för företagen att öka. Kostnadsökningen kan hänföras dels till ökade kostnader för distribution under övergångsperioden då det finns ett behov av parallella analoga och digitala sändningar, dels till ökade kostnader för programproduktion.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377123x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td63"><SPAN class="p17 ft105">Konsekvenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft12">Distributionskostnader</P>
<P class="p47 ft32">De ökade distributionskostnaderna är tillfälliga eftersom en övergång från analog till digital radio innebär lägre distributionskostnader. Hur stor kostnadsökningen blir är beroende av flera faktorer. För det första ska SR genomföra en offentlig upphandling av utsändningstjänsten. Det kan då komma in offerter från olika intressenter. För det andra kan priset som SR ska betala för utsändningstjänsten komma att regleras i efterhand av Post- och telestyrelsen. Enligt Lagen om elektronisk kommunikation kan PTS identifiera företag med betydande inflytande på vissa produkt- och tjänstemarknader och ålägga dessa företag skyldigheter. I tidigare beslut har myndigheten fastställt att Teracom har betydande inflytande på grossistmarknaden för nationell analog ljudradio via marknät och att företaget ska tillämpa kostnadsorienterad prissättning i enlighet med närmare angivna metoder.<SPAN class="ft79">16 </SPAN>För det tredje är själva övergångsprocessens utformning avgörande för hur stora kostnaderna blir. Det handlar om utbyggnadstakten, tidpunkten för FM- släckningen och därmed parallellsändningsperiodens längd samt om <NOBR>FM-släckningen</NOBR> ska ske regionvis eller samtidigt i hela landet.</P>
<P class="p161 ft32">Kostnadsberäkningarna i detta avsnitt bygger på uppgifter från Teracom som framförts till Public <NOBR>service-kommittén</NOBR> och redovisats i betänkandet Nya villkor för public service.<SPAN class="ft79">17 </SPAN>Teracom uppskattar att en övergång från analog till digital marksänd radio innebär att kostnaderna sjunker från dagens 160 mnkr per år till 100 mnkr per år.<SPAN class="ft79">18 </SPAN>Teracoms kostnadsuppskattningar har inte ifrågasatts av SR eller någon annan av public <NOBR>service-betänkandets</NOBR> remissinstanser. Teracoms beräkningar är gjorda utifrån att tekniken DAB+ ska användas vilket gör det möjligt för företaget att återanvända en stor del av sin befintliga infrastruktur i form av t.ex. master. En annan utgångspunkt för uppskattningen är att SR och UR använder ett rikstäckande sändarnät för sina program.</P>
<P class="p284 ft10">Utifrån den plan för övergång till digitalradio som presenterats i avsnitt 3, där sändarnätet för SR byggs ut till 70 procents befolk-</P>
<P class="p317 ft107"><SPAN class="ft83">16</SPAN><SPAN class="ft110">PTS beslut </SPAN><NOBR>2013-06-10,</NOBR> Grossistmarknaden för nationell analog ljudradio via marknät, Dnr <NOBR>12-170.</NOBR></P>
<P class="p318 ft75"><SPAN class="ft83">17</SPAN><SPAN class="ft84">SOU 2012:59.</SPAN></P>
<P class="p293 ft77"><SPAN class="ft83">18</SPAN><SPAN class="ft85">Beloppen är angivna exklusive moms. Eftersom programföretagen inte har rätt att göra avdrag för eller till återbetalning av ingående moms stannar momsen som en kostnad hos företagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377124x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft32">ningstäckning 2016, 90 procent 2018, 95 procent 2019 och 99,8 procent 2020 och med en regionvis avveckling av <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> under 2022, uppgår de ökade distributionskostnaderna till sammanlagt 445 mnkr. En regionvis släckning under 2022 medför uppskattningsvis att kostnaderna för <NOBR>FM-distributionen</NOBR> halveras under detta år. Skulle <NOBR>FM-släckningen</NOBR> ske 2024 tillkommer två år av parallellsändningar vilket ökar kostnaderna med ytterligare 200 mnkr. Beräkningarna, som redovisas i tabell 5.1 nedan, bygger också på att 90, 95 och 99,8 procents befolkningstäckning nås upp till ett år tidigare än enligt de föreslagna täckningsvillkoren i SR:s tillstånd. Beroende på när under året befolkningstäckningen uppnås kan således kostnaderna för den digitala distributionen under ett enskilt år bli lägre än som redovisas i tabellen.</P>
<P class="p319 ft24">De ökade kostnaderna bör, som regeringen uttalat i public servicepropositionen, finansieras genom lån i Riksgälden enligt den modell som användes vid <NOBR>digital-tv-övergången.<SPAN class="ft92">19</SPAN></NOBR><SPAN class="ft92"> </SPAN>Det innebär att lånet börjar återbetalas så snart SR:s <NOBR>FM-sändningar</NOBR> upphör. Förutsättningarna för att lånefinansiera de ökade distributionskostnaderna under övergångsperioden är att det finns ett fastslaget datum för <NOBR>FM-släckning</NOBR> och att tiden med både FM- och <NOBR>DAB+-sändningar</NOBR> inte blir för lång. Givet dessa omständigheter samt kännedom om kostnaderna för SR:s utsändning kan en plan för ett distributionskonto med uppskattning av lånebehov och återbetalningstid läggas fast. För att kunna säkerställa att det råder balans på distributionskontot under hela övergångsperioden och att det kan avvecklas enligt den fastlagda planen bör, liksom vid <NOBR>digital-tv-övergången,</NOBR> beslut om beloppen fattas årligen i samband med budgetpropositionen.</P>
<P class="p320 ft77"><SPAN class="ft86">19 </SPAN>Prop. 2012/13:164, s. 70.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377125x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><SPAN class="p97 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr7 td63"><SPAN class="p17 ft105">Konsekvenser</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr45 td67"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr45 td68"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr46 td69"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td67"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td68"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td67"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td68"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td69"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td67"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td68"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td69"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td67"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td68"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td69"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr47 td67"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr47 td68"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr48 td69"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft24">Tabellen ovan redovisar en möjlig plan för ett distributionskonto där räntekostnaderna uppskattas till 3 procent. Skulden kommer som mest att uppgå till 496 mnkr och kunna vara återbetald 2032, dvs. tio år efter <NOBR>FM-släckningen.</NOBR> Om ytterligare två år krävs för parallellsändningar medför det att skulden ökar och som mest uppgår till cirka 740 mnkr. Det kan innebära behov av en dubbelt så lång återbetalningstid jämfört med om <NOBR>FM-släckning</NOBR> kan ske under 2022. För att kunna avveckla distributionskontot inom rimlig tid bör det därför finnas beredskap att tillföra ytterligare medel till kontot utöver kostnaderna för de analoga sändningarna.</P>
<P class="p322 ft24">De ovan redovisade beloppen är exklusive moms. Eftersom public <NOBR>service-företagen</NOBR> ej har rätt att göra avdrag för ingående moms tillkommer momsen som en kostnad för företagen. Det betyder att de distributionskostnader som redovisas ovan bör ökas med 25 procent för att motsvara de faktiska kostnaderna för företagen. Effekten på återbetalningstiden för ett distributionskonto, om momsen räknas med som kostnad för FM- och <NOBR>DAB+-distri-</NOBR> butionen, är dock marginell. Den totala skulden som byggs upp</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">under övergångsperioden kommer att uppgå till 620 mnkr inklusive moms år 2022 och kommer att kunna vara återbetald 2032. Överskottet vid en beräkning av distributionskostnader blir 75 mnkr inklusive moms per år att jämföra med 60 mnkr per år vid en beräkning utan moms.</P>
<P class="p55 ft12">Kostnader för programproduktion mm</P>
<P class="p193 ft24">Det är viktigt att en digitalisering av radion innebär ett större utbud av radiokanaler jämfört med <NOBR>FM-sändningarna.</NOBR> SR kan spela en betydelsefull roll för att det digitala utbudet ska ge ett mervärde för lyssnarna och därigenom bidra till en digitalradioutveckling som möjliggör ett skyndsamt teknikskifte. Kostnaderna för programproduktion kommer därför att öka. SR har, bland annat i budgetunderlaget för 2015 till regeringen, uppskattat den årliga kostnaden för ett utökat programutbud och teknisk omställning för ett digitaliserat marknät till 100 mnkr. SR gör bedömningen att 50 mnkr per år kan prioriteras fram internt för att hantera de ökade utvecklings- och utbudskostnaderna. Vidare krävs det enligt företaget en ökning av tilldelningen från rundradiokontot med samma summa, dvs. 50 mnkr årligen, för att komma upp i den nivå på 100 mnkr som krävs för at ge det mervärde som är nödvändigt för en lyckad digitalisering. Enligt SR:s budgetunderlag är detta en tillfällig uppräkning. Efter det att lånet för att täcka de ökade distributionskostnaderna under parallellsändningsperioden återbetalats, kan utbudet finansieras via den omfördelning som är möjlig genom de lägre distributionskostnaderna. SR har för avsikt att återkomma i finansieringsfrågan till Kulturdepartementet.</P>
<P class="p104 ft12"><SPAN class="ft12">5.6.2</SPAN><SPAN class="ft78">De kommersiella radioföretagen</SPAN></P>
<P class="p156 ft23">En digitalisering av den marksända radion ger fler sändningsmöjligheter för radioföretagen och en möjlighet att sända rikstäckande reklamradio. Det ger mer jämbördiga konkurrensvillkor mellan de kommersiella radioföretagen och även mellan public <NOBR>service-radion</NOBR> och de kommersiella radioföretagen. Det kan också innebära fler potentiella lyssnare och högre annonsintäkter. Digitaliseringen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td63"><SPAN class="p17 ft105">Konsekvenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft10">skapar också möjligheter för nya aktörer att ta sig in på reklamradiomarknaden.</P>
<P class="p323 ft8">En övergång från analoga till digitala marksändningar ger, liksom för public <NOBR>service-radion,</NOBR> ökade kostnader för eventuella parallellsändningar. De kommersiella radioföretagen kan också dra nytta av långsiktigt lägre distributionskostnader genom digitaliseringen. För en kommersiell radiokanal som i dag täcker <NOBR>70–75</NOBR> procent av befolkningen via olika regionala tillstånd är utsändningskostnaden cirka 15 mnkr per år. Denna kostnad skulle minska till cirka 5 mnkr per år för en täckning av 80 procent av befolkningen enligt prisuppgifter från Teracom.</P>
<P class="p173 ft24">I dag betalar tillståndshavarna för analog kommersiell radio sändningsavgifter för sina tillstånd. Sammanlagt betalade företagen 128,2 mnkr under 2013. Tillstånd för digital kommersiell radio är avgiftsfria och en övergång från analog till digital radio innebär därför förbättrade villkor för berörda företag. I avsnitt 3.4.5 lämnas förslag för att möjliggöra förlängning av nuvarande tillstånd för analog kommersiell radio från augusti 2018 till <NOBR>FM-släckningen.</NOBR> En förutsättning är att tillståndshavaren medverkar i utbyggnaden av de digitala sändningarna och samverkar om information till lyssnarna. Sådana förlängda tillstånd är enligt förslaget avgiftsfria vilket innebär en lättnad för de radioföretag som ska bära kostnader för parallellsändningar under övergångsperioden.</P>
<P class="p101 ft22"><SPAN class="ft22">5.7</SPAN><SPAN class="ft33">Övriga konsekvensbeskrivningar</SPAN></P>
<P class="p43 ft8">I avsnittet beskrivs de konsekvenser som föreskrivs i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning med anledning av förslaget om en tillfällig lag om förlängning av tillstånd för analog kommersiell radio.</P>
<P class="p324 ft17"><SPAN class="ft12">5.7.1</SPAN><SPAN class="ft93">Sammanfattande beskrivning av nuvarande ordning och vilken förändring som eftersträvas</SPAN></P>
<P class="p37 ft32">En digitalisering av marksänd ljudradio kräver tydliga förutsättningar för radiobranschen. För den kommersiella radions del handlar det bland annat om att kunna investera i utbyggnaden av digitala sändningar under stabila förhållanden. Under utbyggnadsskedet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft23">och perioden med både analoga och digitala sändningar är det därför viktigt att förutsättningarna för att sända radio inte ändras. Radioföretagens verksamhet bedrivs i dag med stöd av tillstånd för analog kommersiell radio som är tidsbegränsade och upphör den 31 juli 2018. Tidpunkten för tillståndens upphörande infaller mellan den gemensamma lanseringen av digital marksänd radio, som bedöms kunna genomföras i slutet av 2016, och <NOBR>FM-sändningarnas</NOBR> avveckling under 2022. Den nuvarande ordningen, som beskrivits i detalj i avsnitt 3.4.4, innebär att tillstånd som upphör ska ledigförklaras av Myndigheten för radio och tv och fördelas på nytt i ett slutet anbudsförfarande för en åttaårig tillståndsperiod. Det betyder att den nödvändiga förutsägbarheten saknas för den kommersiella radion.</P>
<P class="p40 ft32">Förslag lämnas därför i avsnitt 3.4.5 om en tillfällig lag för att möjliggöra för de kommersiella radioföretagen att förlänga sina tillstånd för analog radio fram till <NOBR>FM-släckningen.</NOBR> Syftet med förlängningsmöjligheten är att underlätta för den privata radiobranschen att investera i en utbyggnad av digitala sändningar, att delta i en gemensam lansering och att driva övergången från analog till digital marksänd radio. Radioföretagens <NOBR>FM-sändningar</NOBR> kommer under hela övergångsperioden vara viktiga för möjligheten att upprätthålla lyssnarantal och annonsintäkter. Även för möjligheten att informera om det förestående teknikskiftet kommer en fortsatt närvaro i analoga sändningar vara central. Av dessa anledningar bör tillstånden för analog kommersiell radio kunna förlängas fram till FM- släckningen.</P>
<P class="p325 ft23">Den föreslagna förlängningsmöjligheten är förenad med villkor för tillståndshavarna. Villkoren handlar om att tillståndshavarna ska verka för att främja övergången till digital radio. Förlängning av tillstånden är därför endast möjlig om tillståndshavaren bedriver digitala sändningar enligt Myndigheten för radio och tv:s villkor i det sändningsområde som det förlängda tillståndet omfattar. Därutöver krävs också att tillståndshavaren ingår ett samverkansavtal med övriga tillståndshavare med syfte att medverka till en allsidig information i <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> om övergången till digitalradio och hela det utbud som är tillgängligt via <NOBR>DAB+-sändningar.</NOBR> Förlängningsmöjligheten kan därför inte utnyttjas av andra än de tillståndshavare som investerar i en digitalisering av marksänd ljudradio och verkar för en slutlig avveckling av sina analoga sändningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td63"><SPAN class="p17 ft105">Konsekvenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft12"><SPAN class="ft12">5.7.2</SPAN><SPAN class="ft78">Alternativa lösningar och effekter av utebliven reglering</SPAN></P>
<P class="p63 ft8">Den kommersiella radions möjligheter att kunna delta i utbyggnaden av digital marksänd radio är beroende av att företagen känner till förutsättningarna och villkoren för att bedriva analoga sändningar under hela övergångsperioden, dvs. också efter det att nuvarande tillstånd löper ut i juli 2018. Ett alternativ till att förlänga tillstånden är att så fort som möjligt genomföra en tillståndsgivningsprocess för att skapa klarhet om förhållandena på den analoga radiomarknaden fram till <NOBR>FM-släckningen.</NOBR> Detta alternativ har beskrivits i avsnitt 3.4.7. Under förutsättning att riksdagen har beslutat om att genomföra en övergång till digitalradio kan Myndigheten för radio och tv genomföra tillståndsgivningsprocessen tidigare än vad som normalt hade varit fallet. Den skulle kunna ske under början av 2016, dvs. cirka två och ett halvt år innan tillstånden löper ut och drygt två år innan tillståndsprocessen annars varit aktuell. Tillstånden skulle då fördelas enligt gällande regelverk vilket innebär ett slutet anbudsförfarande där den som vinner åtar sig att betala det vinnande budet i sändningsavgift för hela tillståndsperioden.</P>
<P class="p53 ft32">Denna alternativa lösning bör, liksom en förlängning av tillstånden, ske på ett sådant sätt att digitaliseringsprocessen främjas. Därför föreslås att de som genom en tidigarelagd tillståndsprocess får tillstånd att sända analog kommersiell radio fram till <NOBR>FM-släck-</NOBR> ningen aktivt verkar för tekniskskiftet. Ett tillstånd som meddelas enligt detta alternativ förenas därför med krav på att tillståndshavaren ingår avtal med övriga tillståndshavare om att samverka om information kring övergången.</P>
<P class="p326 ft23">En konsekvens av det alternativa förslaget är att digitalradioövergången försenas. Skälet är att det kommer att ta längre tid jämfört med förlängningsmöjligheten i huvudförslaget, innan radioföretagen kan bilda sig en uppfattning om förutsättningarna och villkoren för att bedriva analoga sändningar under hela övergångsperioden. Tillståndsförfarandet i sig innebär också en tillkommande osäkerhet för företagen. Fördelningen av tillstånd sker genom ett slutet anbudsförfarande och det är osannolikt att detta skulle medföra ett tillfredsställande resultat för de radioföretag som nu är engagerade i den digitala utbyggnaden. Tillståndsgivningen skulle därför behöva följas av ett omfattande och kostsamt arbete för till-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377130x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft10">ståndshavarna att söka överenskommelser sinsemellan om tillståndens användning.</P>
<P class="p196 ft23">Om inga steg tas för att öka förutsägbarheten för radioföretagen när det gäller möjligheten att sända analog radio fram till <NOBR>FM-släck-</NOBR> ningen saknas förutsättningar för företagen, enligt den nu framlagda planen för en digitalradioövergång, att göra nödvändiga investeringar för digitalradioutbyggnaden. Det innebär att förutsättningarna för en digitalisering av ljudradion kan klargöras först 2018, då nya tillstånd för analog kommersiell radio meddelats.</P>
<P class="p177 ft12"><SPAN class="ft12">5.7.3</SPAN><SPAN class="ft78">Vilka berörs av förslagen</SPAN><SPAN class="ft113">20</SPAN></P>
<P class="p220 ft8">De företag som berörs av förslagen är innehavare av tillstånd att sända analog kommersiell radio. I dag finns det 99 tillstånd att sända analog kommersiell radio över 52 sändningsområden i hela Sverige. Radiomarknaden domineras av de två nätverken MTG Radio AB och SBS Discovery Radio AB, vilka båda ingår i internationella mediekoncerner. MTG Radio AB tillhör Modern Times Group MTG AB och SBS Discovery Radio AB tillhör SBS Discovery Media AB som ägs av Discovery Networks International Holdings Limited. I nätverken ingår tillstånd som antingen direkt eller indirekt ägs av MTG eller SBS eller tillstånd vars innehavare slutit samarbetsavtal med något av nätverken om programinnehåll och reklamförsäljning.</P>
<P class="p176 ft8">De kommersiella radioföretagens verksamhet finansieras nära nog uteslutande via reklamförsäljning. År 2013 uppgick den svenska marknaden för radioreklam till 608 mnkr. SBS Radio och dess dotterbolag redovisade 2012 intäkter på 380 mnkr. Då MTG inte särredovisar resultatet från sin radioverksamhet saknas motsvarande siffror för företaget.</P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft86">20 </SPAN>Uppgifter om tillståndshavarna hämtade ur Myndigheten för radio och tv:s rapport Medieutveckling 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377131x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td63"><SPAN class="p17 ft105">Konsekvenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p328 ft88">21</P>
<P class="p329 ft77"><SPAN class="ft86">21 </SPAN>Under rubriken Övriga tillståndshavare redovisas i rapporten Medieutveckling 2014 företaget JFM Förvaltning AB som bedriver sändningar i Norrköping.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p330 ft12"><SPAN class="ft12">5.7.4</SPAN><SPAN class="ft78">Kostnadsmässiga konsekvenser av den föreslagna regleringen</SPAN></P>
<P class="p33 ft24">Dagens tillstånd för analog kommersiell radio är förenade med krav på att betala sändningsavgifter till staten, närmare beskrivet i avsnitt 3.4.4. Den föreslagna förlängningsmöjligheten innebär att tillstånd som förlängs kommer att vara avgiftsfria. Den alternativa lösningen med tidigarelagd utlysning av tillstånden innebär att tillstånden fördelas i ett slutet auktionsförfarande, vilket medför direkta kostnader för radioföretagen att erhålla tillstånd för att sända radio. Om en utlysning av tillstånden sker i ett läge där beslut fattats om att gå över till digitalradio kommer värdet av de utlysta tillstånden att vara låga jämfört med de sändningsavgifter som tillståndshavarna betalar i dag. Radioföretagens kostnader för sändningstillstånden blir i ett sådant scenario lägre än i dag men högre än vid en förlängning på avgiftsfria villkor.</P>
<P class="p41 ft24">När det gäller radioföretagens administrativa kostnader är en förlängning av de nuvarande tillstånden fördelaktigt jämfört med en utlysning och efterföljande auktion. Eftersom förlängning av tillstånden tidigare var det normala förfarandet vid tillståndens upphörande är radioföretagen vana vid att hantera ett regelverk med denna innebörd. Det finns därför inte behov från företagens sida att vidta några särskilda åtgärder med anledning av förslaget. Ett slutet anbudsförfarande skulle däremot behöva föregås av ett arbete för att analysera de utlysta tillståndens värde och, som påpekats ovan, sannolikt även av ett efterföljande arbete syftande till att så långt möjligt återskapa rimliga sändningsmöjligheter genom överenskommelser med andra tillståndshavare.</P>
<P class="p50 ft8">Själva förlängningsmöjligheten har utformats för att möjligöra en enkel och förutsägbar hantering från radioföretagens såväl som från Myndigheten för radio och tv:s sida. Förlängning av tillstånden är villkorad av att tillståndshavaren bedriver digitala sändningar i området som omfattas av det analoga tillståndet samt samverkar om information om teknikskiftet med övriga tillståndshavare. En närmare beskrivning av de överväganden som gjorts i samband med utformningen av villkoren beskrivs i avsnitt 3.4.5 under rubriken Förlängning av tillstånd.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr14 td62"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td63"><SPAN class="p17 ft105">Konsekvenser</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p88 ft12"><SPAN class="ft12">5.7.5</SPAN><SPAN class="ft78">Regleringens påverkan på konkurrensförhållanden</SPAN></P>
<P class="p331 ft23">Förslaget innebär att konkurrensförhållandena på marknaden för analog kommersiell radio påverkas. Genom att möjliggöra för de nuvarande tillståndshavarna att få sina tillstånd förlängda försvåras möjligheten för nya aktörer att etablera sig på <NOBR>FM-bandet</NOBR> och även för befintliga tillståndshavare att kunna påverka nuvarande konkurrensförhållanden på marknaden. Förslagets konkurrenshämmande verkan måste dock ses utifrån målet med dess införande. Förlängningsmöjligheten är en åtgärd som föreslås för att skapa förutsättningar för en övergång till digital marksänd radio och en avveckling av analoga sändningar. Skiftet från analog till digital marksänd radio innebär en betydande förbättring av möjligheterna att bedriva kommersiell radio, eftersom ledigt frekvensutrymme tas i anspråk för sändningarna och tekniken DAB+ innebär att fler kanaler kan sändas samt att det blir möjligt för privata radioföretag att bedriva rikstäckande sändningar. I dag sänds endast SR:s kanaler nationellt i <NOBR>FM-bandet</NOBR> och det finns inte utrymme för fler nationella sändningar. De kommersiella radionätverken har genom att använda flera tillstånd i olika sändningsområden för samma kanal nått en högre täckning men den är ändå inte jämförbar med SR:s nationella kanaler. En övergång till digital marksänd radio innebär således mer jämbördiga konkurrensvillkor, dels mellan SR och de privata radioföretagen, dels mellan olika privata radioföretag. På många orter i landet är det dessutom av frekvensskäl inte möjligt att sända fler än två kommersiella kanaler i dag. Vid en övergång till digitalradio blir det möjligt att sända cirka 30 kommersiella kanaler i hela landet. Se mer om de tekniska förutsättningarna för digital marksänd radio i avsnitt 3.3.1.</P>
<P class="p332 ft24">Den 2 oktober meddelade Myndigheten för radio och tv tillstånd för digital kommersiell radio. 21 nationella och 4 regionala och lokala sändningstillstånd gavs till 6 företag. Det tillgängliga utrymmet för digital kommersiell radio rymmer fler radiokanaler än vad som meddelades tillstånd för av myndigheten. Det finns således fortfarande ledigt utrymme att ta i anspråk och möjlighet för nya aktörer att komma in på radiomarknaden. Om nya tillstånd för analog kommersiell radio meddelas under den närmaste tiden, t.ex. med anledning av att befintliga tillstånd återlämnas och utlyses på nytt, finns det förutsättningar för nya tillståndshavare att kunna utnyttja den föreslagna förlängningsmöjligheten på samma sätt som befintliga tillståndshavare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Konsekvenser</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft12"><SPAN class="ft12">5.7.6</SPAN><SPAN class="ft78">Särskilda hänsyn avseende tidpunkten för ikraftträdande</SPAN></P>
<P class="p33 ft8">Den tillfälliga lagen om förlängning av tillstånd för analog kommersiell radio föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Tidpunkten är vald med hänsyn till att samtliga tillstånd löper ut den 31 juli 2018 och att förlängning av tillstånd bör kunna beslutas innan de nuvarande tillstånden upphör. Information om regleringen tillhandahålls lämpligen av Myndigheten för radio och tv direkt till berörda tillståndshavare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<P class="p4 ft11">6 Författningskommentar</P>
<P class="p334 ft47"><SPAN class="ft22">6.1</SPAN><SPAN class="ft46">Förslaget till lag med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända analog kommersiell radio</SPAN></P>
<P class="p335 ft39">1 §</P>
<P class="p62 ft25">Lagen är tidsbestämd och ska under perioden 1 januari <NOBR>2018–1</NOBR> juli 2021 tillämpas på tillstånd att sända analog kommersiell radio.</P>
<P class="p336 ft39">2 §</P>
<P class="p62 ft23">Samtliga nu gällande tillstånd att sända analog kommersiell radio går ut den 31 juli 2018. Enligt bestämmelserna i radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> kan tillstånd som upphör inte förlängas. Tillstånd som upphör ska utlysas av Myndigheten för radio- och tv för en ny åttaårig tillståndsperiod och fördelas genom ett slutet anbudsförfarande.</P>
<P class="p53 ft23">Bestämmelserna i den tillfälliga lagen om tillstånd att sända analog kommersiell radio innebär en möjlighet för tillståndshavarna att få sina tillstånd förlängda. Den tillfälliga lagen reglerar villkoren för att en tillståndshavare ska kunna få förlängning, tillståndsperiodens längd samt möjligheten till förlängning av befintliga tillstånd med ytterligare en tillståndsperiod.</P>
<P class="p94 ft8">Radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> gäller i fråga om tillstånd att sända analog kommersiell radio i andra avseenden än som regleras i den tillfälliga lagen. Tillstånd som upphör den 31 juli 2018 och inte förlängs enligt den tillfälliga lagen kommer således att kunna hanteras av Myndigheten för radio och tv enligt bestämmelserna i radio- och <NOBR>tv-lagen.</NOBR></P>
<P class="p337 ft18">135</P>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft39">3 §</P>
<P class="p220 ft8">Av bestämmelsens <SPAN class="ft9">första stycke </SPAN>framgår att Myndigheten för radio och tv beslutar i frågor om tillstånd att sända analog kommersiell radio.</P>
<P class="p65 ft23">Samtliga befintliga tillstånd löper ut den 31 juli 2018. I <SPAN class="ft102">andra stycket </SPAN>anges att tillstånd som förlängs löper från den 1 augusti 2018 till och med den 31 december 2022. Enligt planen för övergång från analog till digital marksänd radio ska public serviceföretagens och den kommersiella radions analoga sändningar upphöra under 2022. Ett förslag från radioföretagen om ett regionvis släckningsförfarande ska lämnas senast 2020 för att möjliggöra för regeringen att justera giltighetstiden för SR:s och UR:s sändningstillstånd. Förslaget kan innebära att den kommersiella radion tillsammans med public <NOBR>service-radion</NOBR> överenskommit att i vissa regioner avveckla sina sändningar före den 31 december 2022. Ett regionvis släckningsförfarande under 2022 kan således innebära att sändningar enligt tillstånden för analog kommersiell radio upphör före de förlängda tillstånden går ut den 31 december 2022. Enligt 18 kap. 5 § radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> ska tillstånd att sända kommersiell radio återkallas om tillståndshavaren inte utnyttjat rätten att sända.</P>
<P class="p57 ft8">Enligt <SPAN class="ft9">tredje stycket </SPAN>får Myndigheten för radio och tv besluta om ytterligare en tillståndsperiod om högst två år. Bestämmelsen möjliggör för myndigheten att anpassa tillståndsperiodens längd om regeringen beslutar att ge utrymme för ytterligare två år av parallellsändningar. Regeringen fastställer tidpunkt för släckning efter prövning av villkoren före utgången av 2020. Den tillfälliga lagen upphör att gälla 1 juli 2021, dvs. sex månader efter det att regeringen senast ska ha beslutat om tidpunkt för avveckling av public serviceradion och den kommersiella radions analoga sändningar. Vid den tidpunkten finns således möjlighet för myndigheten att ta ställning till om tillstånden för analog kommersiell radio ska förlängas med ytterligare två år.</P>
<P class="p55 ft39">4 §</P>
<P class="p105 ft8">I bestämmelsen anges att en ansökan om förlängning ska ges in till Myndigheten för radio och tv senast fyra månader före tillståndsperiodens utgång.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td70"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td71"><SPAN class="p17 ft26">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p338 ft8">Samtliga nuvarande tillstånd att sända analog kommersiell radio löper ut den 31 juli 2018. En tillståndshavare som önskar en förlängning ska därför ge in en ansökan om förlängning senast den 31 mars 2018. Om ansökan ges in senare kan den inte prövas, utan ska avvisas.</P>
<P class="p36 ft39">5 §</P>
<P class="p80 ft8">I bestämmelsens <SPAN class="ft9">första stycke </SPAN>anges villkoren för att Myndigheten för radio och tv ska förlänga ett tillstånd för analog kommersiell radio med ytterligare en tillståndsperiod. En förutsättning är att det inte finns grund för att återkalla tillståndet. Regler om återkallelse finns i 18 kap. radio- och <NOBR>tv-lagen.</NOBR></P>
<P class="p44 ft24">Det första villkoret för att få förlängning handlar om att tillståndshavaren sänder digital kommersiell radio enligt Myndigheten för radio och tv:s tillstånd i det sändningsområde som tillståndet för analog kommersiell radio avser. Villkoret innebär att tillståndshavarens digitala marksändningar ska kunna tas emot av allmänheten i det geografiska område där tillståndshavaren sänder analog radio enligt det tillstånd för analog kommersiell radio som är föremål för myndighetens prövning om förlängning enligt den tillfälliga lagen. Det finns inget krav på omfattningen av de digitala sändningarna utöver att de ska kunna tas emot av allmänheten i det analoga sändningsområdet. Villkoret innebär vidare att samma format under viss beteckning ska sändas både analogt och digitalt för att förlängningsvillkoret ska vara uppfyllt.</P>
<P class="p53 ft23">Det andra villkoret handlar om att tillståndshavaren ska ingå avtal med övriga tillståndshavare för att informera om digitalradioövergången och det utbud som tillståndshavarna tillhandahåller i digitala marksändningar. Avtalets närmare utformning är en fråga för tillståndshavarna. Myndighetens prövning handlar om att konstatera att ett avtal om informationssamverkan är ingått med övriga tillståndshavare som ansökt om förlängning samt att det tydliggör respektive tillståndshavares skyldigheter avseende informationen till lyssnarna om digitalradioövergången och det digitala radioutbudet. Det bör därvid räcka att tillståndshavaren på myndighetens förfrågan svarar att avtal med denna innebörd är ingått. I och med att en ny bestämmelse införs i 13 kap. 9 § radio- och tv-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Författningskommentar</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">lagen kan Myndigheten för radio och tv ställa upp som tillståndsvillkor att tillståndshavaren ingår avtal om samverkan med övriga tillståndshavare.</P>
<P class="p65 ft23">Tredje stycket motsvarar 5 kap. 13 § andra stycket i tidigare radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844). En förutsättning för att tillståndsmyndigheten ska kunna meddela förlängning av tillstånd för analog kommersiell radio är att möjligheten att använda radiofrekvenserna i det aktuella sändningsområdet inte ändrats på grund av internationella överenskommelser som Sverige anslutit sig till.</P>
<P class="p55 ft39">6 §</P>
<P class="p156 ft23">Myndigheten för radio och tv bestämmer ett sändningsområdes omfattning för analog kommersiell radio enligt 13 kap. 2 § radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696). Bestämmelsen innebär att Myndigheten för radio och tv kan genomföra mindre förändringar av sändningsområdenas omfattning utan att det påverkar berörda tillståndshavares möjligheter att få sina tillstånd förlängda enligt den tillfälliga lagen. Större förändringar medför att tillstånd att sända analog kommersiell radio i det aktuella området fördelas enligt bestämmelserna i radio- och <NOBR>tv-lagen,</NOBR> dvs. genom ett slutet anbudsförfarande.</P>
<P class="p176 ft8">I 5 kap. i den tidigare radio- och <NOBR>TV-lagen</NOBR> (1996:844) fanns motsvarande bestämmelser för förlängning av tillstånd för lokalradio.</P>
<P class="p175 ft39">7 §</P>
<P class="p67 ft23">Bestämmelsen innebär att Myndigheten för radio och tv ska meddela en tillståndshavare som ansökt om förlängning av tillstånd att sända analog kommersiell radio senast två månader innan tillståndsperiodens utgång, om myndigheten inte avser att bevilja förlängning. Samtliga nuvarande tillstånd löper ut den 31 juli 2018. Eventuella besked om att förlängning ej kommer att medges behöver därför lämnas till tillståndshavarna senast den 30 maj 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td70"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td71"><SPAN class="p17 ft26">Författningskommentar</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p339 ft71"><SPAN class="ft22">6.2</SPAN><SPAN class="ft70">Förslaget till lag om ändring i radio- och </SPAN><NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696)</P>
<P class="p10 ft12">13 kap.</P>
<P class="p10 ft39">9 §</P>
<P class="p80 ft8">Ändringen innebär att en ny femte punkt införs i första stycket. Den ger Myndigheten för radio och tv möjlighet att i tillståndsvillkoren ställa krav på tillståndshavaren att ingå avtal med övriga tillståndshavare om samverkan i sändningar för att informera om digitalradioövergången och det utbud som tillståndshavarna sänder i digitala marksändningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="id_1">
<P class="p340 ft19">Bilaga 1</P>
<P class="p341 ft11">Kommittédirektiv 2013:76</P>
<P class="p342 ft22">Branschsamordnare för digitalisering av ljudradion</P>
<P class="p343 ft10">Beslut vid regeringssammanträde den 25 juli 2013</P>
<P class="p344 ft12">Sammanfattning</P>
<P class="p345 ft8">En särskild utredare, som ska fungera som branschsamordnare, ska arbeta för en övergång till digital ljudradio. Samordnaren ska tillsammans med Myndigheten för radio och tv och i nära dialog med berörda aktörer utarbeta ett förslag till plan för övergång från marksänd analog ljudradio till marksänd digital ljudradio.</P>
<P class="p346 ft10">Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2014.</P>
<P class="p347 ft12">Uppdraget att samordna en digitalisering av ljudradion</P>
<P class="p348 ft24">En fullständig digitalisering av ljudradiosändningar i marknätet har varit en aktuell fråga sedan 1995, när de första digitala ljudradiosändningarna inleddes. I dag är det endast 35 procent av befolkningen som nås av sändningarna. Det finns flera fördelar med en digitalisering av den marksända ljudradion: fler kanaler med ett bredare utbud för fler lyssnargrupper, möjlighet till nya tjänster bland annat för personer med funktionsnedsättning, långsiktigt lägre distributionskostnader och förbättrad konkurrens genom att den kommersiella radion kan sända nationellt. Av de skälen har behovet av en övergång till digital ljudradio upplevts som angelägen, inte minst av radiobranschen.</P>
<P class="p349 ft32">En övergång från analoga till digitala ljudradiosändningar bör vara marknadsdriven, samtidigt som det allmänna kan bidra till att skapa goda förutsättningar. Utredaren ska tillsammans med Myndig-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">141</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 1</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p54 ft8">heten för radio och tv och i nära dialog med berörda aktörer, utarbeta ett förslag till plan för övergång från <NOBR>FM-sändningar</NOBR> till marksänd digitalradio.</P>
<P class="p84 ft8">De bedömningar som regeringen redovisat i propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst <NOBR>2014–2019</NOBR> (prop. 2012/13:164) ska tjäna som utgångspunkt i arbetet. Det innebär bland annat att samordnaren ska utgå från att FM- sändningarna släcks 2022 och att de digitala sändningarna ska nå hela landet och uppfylla högt ställda beredskapskrav. I uppdraget ingår att göra en bedömning av ett uppskattat datum för släckning, som underlag för att slutligt fastställa tidpunkten då <NOBR>FM-sändning-</NOBR> arna ska upphöra.</P>
<P class="p55 ft12">Samråd och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p56 ft8">Uppdraget ska genomföras tillsammans med Myndigheten för radio och tv och i nära dialog med Post- och telestyrelsen, Sveriges Radio AB, de kommersiella programföretagen, företrädare för närradion och andra berörda aktörer.</P>
<P class="p350 ft10">Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2014.</P>
<P class="p351 ft10">(Kulturdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377143x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p340 ft19">Bilaga 2</P>
<P class="p341 ft11">Internationell utblick</P>
<P class="p352 ft8">Digital marksänd ljudradio med tekniken DAB eller DAB+ förekommer på flera håll i världen. Det är framförallt i Europa som tekniken fått spridning och <NOBR>DAB/DAB+-sändningar</NOBR> bedrivs exempelvis i Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Belgien, Nederländerna, Frankrike, Schweiz, Spanien och Italien. Utanför Europa är det framförallt i Australien som radiosändningar med <NOBR>DAB-teknik</NOBR> har byggts ut.</P>
<P class="p344 ft22">Norge</P>
<P class="p353 ft24">Försökssändningar med <NOBR>DAB-teknik</NOBR> inleddes 1995 av NRK och det privata radioföretaget P4. NRK var bland de första programbolagen i världen som lanserade en kanal, Alltid Klassisk, som enbart fick distribution via <NOBR>DAB-nätet.</NOBR> Genom frekvensplaneringskonferensen i Wiesbaden 1995 hade Norge fått tillgång till ett rikstäckande nät och ett regionalt nedbrytbart nät i åtta regioner. Året efter tog det norska Kulturdepartementet upp frågan om en digitalisering av radion i en stortingsmelding och föreslog att en eventuell digitalisering av radion i Norge skulle vara aktörsdriven.<SPAN class="ft92">1 </SPAN>Beslut om en utbyggnad av digitala sändarnät skulle således vara en fråga för radioföretagen själva och avgöras utifrån affärsmässiga överväganden. Staten påtog sig inget ansvar.</P>
<P class="p354 ft8">Kulturdepartementet föreslog vidare att använda det rikstäckande blocket för att sända sex programtjänster varav fyra skulle tillhandahållas av NRK och en av P4. Departementet avvaktade i frågan om fördelning av kapaciteten i det regionalt nedbrytbara nätet.</P>
<P class="p355 ft77"><SPAN class="ft86">1 </SPAN>St.meld. nr. 62. <NOBR>(1996–1997)</NOBR> Kringkasting og dagspresse 1996 mv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377144x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p174 ft8">Digitalradiofrågan behandlades på nytt av statsmakterna 2006 och då fastslogs den tidigare uppställda principen om en aktörstyrd utbyggnad av digitala marksändningar.<SPAN class="ft72">2</SPAN></P>
<P class="p84 ft8">Vid frekvensplaneringskonferensen i Geneve 2006 erhöll Norge ytterligare sändningsmöjligheter för <NOBR>DAB-radio</NOBR> i <NOBR>VHF-bandet</NOBR> i form av ett rikstäckande nät och ett regionalt nedbrytbart i 37 områden. Norge har alltså liksom Sverige i dag tillgång till fyra frekvenslager för utbyggnad av digitalradionät.</P>
<P class="p65 ft32">Utbyggnaden av digitalradionäten nådde 80 procents befolkningstäckning men lyssnandet var svagt. Det fanns en uppfattning inom radiobranschen att ytterligare initiativ behövdes för att driva utvecklingen framåt. Branschen menade att digitaliseringsprocessen gick för långsamt och att statsmakterna behövde ge en tydligare signal om att en digitalisering skulle genomföras. Mot bakgrund av att radioföretagen efterlyste en revision av de fastslagna principerna för en digitalisering av radion och att det norska <NOBR>FM-nätet</NOBR> ansågs åldersstiget och i behov av ökade resurser för att upprätthållas, presenterade Kulturdepartementet en ny stortingsmelding 2010.<SPAN class="ft79">3 </SPAN>Huvudtemat var hur statsmakterna mer aktivt kunde bidra till en digitalisering av marksänd radio.</P>
<P class="p269 ft8">Förslaget innehåller ett tydligt ställningstagande för en avveckling av <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> under förutsättning att fem villkor är uppfyllda. Tre av villkoren beskrivs som absoluta, nämligen att NRK:s digitala utbud får en täckning som motsvarar dagens P1- täckning i <NOBR>FM-nätet,</NOBR> att de kommersiella sändningarna byggs ut till minst 90 procents befolkningstäckning och att det digitala radioutbudet representerar ett mervärde för lyssnarna. Dessa absoluta krav måste vara uppfyllda senast den 1 januari 2015. För att en FM- avveckling ska ske 2017 måste två ytterligare villkor vara uppfyllda, också senast den 1 januari 2015. Det måste finnas rimliga och tekniskt tillfredsställande lösningar för radiomottaganing i bil och minst hälften av radiolyssnarna måste dagligen lyssna på radio via en digital plattform. Om dessa kriterier inte är uppfyllda 2015 sker <NOBR>FM-släckningen</NOBR> två år senare, 2019, under förutsättning att de absoluta kraven är uppfyllda.</P>
<P class="p356 ft75"><SPAN class="ft73">2</SPAN><SPAN class="ft74">St. meld. nr. 30. </SPAN><NOBR>(2006–2007)</NOBR> Kringkasting i en digital fremtid.</P>
<P class="p146 ft77"><SPAN class="ft73">3</SPAN><SPAN class="ft76">St. meld. nr. 8. </SPAN><NOBR>(2010–2011)</NOBR> Digitalisering av radiomediet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td72"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td73"><SPAN class="p17 ft26">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft24">Stortingsmeldingen berör också frågan om de mindre lokalradiostationerna, motsvarande den svenska närradion, och poängterar att en lyckad övergång till digital radio förutsätter att hänsyn tas till lokalradions intressen. Kulturdepartementet föreslår att de flesta lokalradioaktörerna bör ha möjlighet att sända på FM också efter 2017, men också att de som önskar bör få möjlighet att sända i <NOBR>DAB-nätet.</NOBR> Senast 2015 ska departementet komma med ett konkret förslag som tillvaratar lokalradions intressen.</P>
<P class="p166 ft8">En annan viktig del av förslaget är att ge de stora kommersiella radioföretagen möjlighet att få sina tillstånd för rikstäckande analog kommersiell radio förlängda till och med tidpunkten för <NOBR>FM-släck-</NOBR> ning. En möjlighet till förlängning ges under förutsättning att tillståndshavarna bland annat förpliktar sig att stödja utbyggnaden av ett sändarnät för kommersiell radio till 90 procents befolkningstäckning.</P>
<P class="p195 ft32">2010 års stortingsmelding, Digitalisering av radiomediet, beslutades av Stortinget 2011 och skapade förutsättningar för radiobranschen att aktivt driva radions digitalisering. Den gav de formella ramarna för teknikskiftet och möjliggjorde för radiobranschen att investera i innehåll och infrastruktur. Tydligheten när det gäller datum för avveckling av <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> och de villkor som ska vara uppfyllda har varit viktiga för att skapa förutsägbarhet för alla inblandade aktörer och lyssnarna. Avgörande för stortingsmeldingens tillkomst har sannolikt varit att den norska radiobranschen varit eniga i frågan om behovet av en digitalisering samt att det funnits en politisk övertygelse på kultur- och medieområdet om behovet av en förnyelse av radiomediet.</P>
<P class="p358 ft23">En central roll för digitaliseringen av radion intar organisationen Digitalradio Norge, som bildades i november 2009 av P4, NRK och SBS Radio. Organisationens syfte är dels att sörja för att radioföretagen kan distribuera sina tjänster genom att vara operatör av DAB- sändarnät, dels att koordinera informationsarbetet och arbeta för radiodigitaliseringen. Norkring, ett helägt dotterbolag till Telenor, bygger ut och tillhandahåller utsändningstjänster i de rikstäckande <NOBR>DAB-näten.</NOBR> I det rikstäckande kommersiella <NOBR>DAB-nätet</NOBR> verkar Digitalradio Norge som operatör och har slutit ett <NOBR>20-årigt</NOBR> avtal med Norkring om utsändningstjänsterna. I nätet, som är utbyggt till drygt 90 procents befolkningstäckning i enlighet med statsmakternas krav, sänds kanaler från NRK, P4 och SBS Radio. Ett regionalt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377146x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft23">nedbrytbart rikstäckande nät byggs av Norkring för NRK:s räkning, också med ett <NOBR>20-årigt</NOBR> avtal som grund. Enligt släckningsvillkoren ska det ha samma täckning som dagens analoga <NOBR>P1-nät</NOBR> för att FM- avvecklingen ska kunna genomföras, dvs. 99,5 procent. I Medietilsynets statusrapport nr 5/2014 – Slukkevilkår for digitalradioovergang redovisades uppgifter från NRK att täckningen den 1 juli 2014 uppgick till 99,5 procent av befolkningen.<SPAN class="ft82">4 </SPAN>Post- och teletilsynet har fått i uppdrag att tillsammans med Medietilsynet verifiera uppnådd täckningsgrad per den 1 januari 2015.</P>
<P class="p65 ft24">För att kunna gå vidare med <NOBR>FM-släckning</NOBR> är ett av villkoren att minst hälften av lyssnarna dagligen lyssnar via en digital plattform. Uppfyllelsen av detta villkor granskas löpande av Medietilsynet bland annat genom telefonintervjuer av företaget TNS Gallup. I statusrapport 5/2014 redovisas en ökning av det digitala radiolyssnandet från 36 procent i andra kvartalet 2013 till 47 procent andra kvartalet 2014. Digital lyssning har ökat mer i städer än på landet och ser man till skillnader i åldersgrupper är ökningen starkast i kategorin 60+. Den 5 november 2014 presenterades resultatet av lyssnarmätningar gjorda under perioden augusti till oktober. Det visar att 51 procent av lyssnarna lyssnar digitalt och därmed har myndigheternas krav uppnåtts. Kulturdepartementet siktar på att fatta beslut om släckning i mars 2015.</P>
<P class="p55 ft22">Danmark</P>
<P class="p359 ft23">Danmarks Radio inledde i september 1995 provsändningar med <NOBR>DAB-teknik</NOBR> för att lära sig om tekniken och utforska lyssnarintresset. I mars 2000 fattades politiska beslut om att påbörja permanenta <NOBR>DAB-sändningar</NOBR> snarast möjligt. Beslutet fick formen av ett tilläggsavtal till medieavtalet för perioden <NOBR>1997–2000.</NOBR> Medieavtalet är ett politiskt avtal om ramarna för mediepolitiken som ingås mellan regeringen och ett eller flera partier i Folketinget. Normalt ingås avtal för ett antal år och kompletteras under giltighetstiden med tilläggsavtal om det blir nödvändigt med justeringar. I tilläggsavtalet förtydligades att det var viktigt att utnyttja fördel-</P>
<P class="p256 ft77"><SPAN class="ft86">4 </SPAN>Medietilsynet är ett statligt förvaltningsorgan med ett flertal uppgifter på medieområdet, motsvarande bland annat svenska Myndigheten för radio och tv:s ansvarsområden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">146</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td72"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td73"><SPAN class="p17 ft26">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft10">arna med digitala utsändningar och möjligheterna för nya tjänster.</P>
<P class="p360 ft8">Danmarks Radio ansågs av avtalsparterna vara ett naturligt ”lokomotiv” i utvecklingen av digital radio, men även andra radioföretag skulle ges möjlighet att sända digital radio.</P>
<P class="p44 ft24">Danmark har genom internationella frekvensöverenskommelser möjlighet att sända <NOBR>DAB-radio</NOBR> i tre frekvenslager. Med utgångspunkt i den politiska överenskommelsen från 2000 påbörjades 2001 en utbyggnad av det som kallas <NOBR>DAB1-sändarnätet</NOBR> till full utomhustäckning. Samma år påbörjades parallellsändningar av DR:s FM- kanaler och under 2002 tillkom åtta programtjänster från DR som enbart distribuerades digitalt. Ytterligare ett sändarnät, DAB2, sattes i drift 2004 och används för kommersiell radio.</P>
<P class="p94 ft8">Styrelsen för Bibliotek og Medier, numera Kulturstyrelsen, fick i april 2010 i uppdrag att utarbeta en långsiktig strategi för digital radio, inklusive etablering av ett tredje sändarnät. Strategin utarbetades i samarbete med alla relevanta aktörer på radioområdet. Kulturstyrelsen presenterade i en rapport om digitalradio den 19 januari 2012 fyra scenarier för strategiska val knutna till en digitalisering av radion:</P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft13">a)</SPAN><SPAN class="ft114">Avvaktansscenariot, där man väntar och ser hur marknadens aktörer agerar kommande år, och först senare fattar politiska beslut om och hur en digitalisering ska genomföras.</SPAN></P>
<P class="p60 ft8"><SPAN class="ft10">b)</SPAN><SPAN class="ft115">Avvaktansscenariot kombinerat med möjlig omdisponering, som innebär att en tvåårsperiod utnyttjas för att belysa möjligheterna till att flytta DR:s utbud från </SPAN><NOBR>DAB1-nätet</NOBR> till DAB2- nätet samt närmare undersöka villkoren för en digitalradioövergång. Att ge DR tillgång till kapaciteten i <NOBR>DAB2-nätet</NOBR> skulle innebära en möjlighet att distribuera företagets regionala sändningar fullt ut, eftersom <NOBR>DAB1-nätet</NOBR> inte är regionalt nedbrytbart.</P>
<P class="p60 ft8"><SPAN class="ft21">c)</SPAN><SPAN class="ft114">Expansionsscenariot, som innebär ett tillvaratagande av samtliga </SPAN><NOBR>DAB-sändningsmöjligheter</NOBR> enligt frekvensplaneringen med utbyggnad av ett tredje sändarnät, samtidigt som <NOBR>FM-sändning-</NOBR> arna fortsätter tills vidare. Alternativet innebär också en övergång från DAB till DAB+.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">147</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft8"><SPAN class="ft10">d)</SPAN><SPAN class="ft116">Migreringsscenariot, som baseras på att radiomediet digitaliseras med en övergång till DAB+, eller eventuellt </SPAN><NOBR>DVB-T2-Lite,</NOBR> och att digitaliseringen sker genom en etappvis överflyttning av kanaler från FM till den digitala plattformen eller genom en samtidig släckning av alla <NOBR>FM-sändningar</NOBR> och överflyttning till digitala sändarnät.</P>
<P class="p313 ft8">Under hösten 2012 beslutades ett nytt medieavtal för perioden <NOBR>2012–2014.</NOBR> Avtalet innebar ett ställningstagande för en släckning av <NOBR>FM-sändningarna</NOBR> och en utbyggnad av digital radio. Några centrala delar i överenskommelsen är:</P>
<P class="p361 ft8"><SPAN class="ft28"></SPAN><NOBR><SPAN class="ft29">FM-bandet</SPAN></NOBR> släcks vid utgången av 2019 om det vid halvårsskiftet 2018 kan konstateras att minst 50 procent av radiolyssningen<SPAN class="ft117">, </SPAN><SPAN class="ft99">inklusive radiolyssning i bilar, sker på digitala plattformar.</SPAN></P>
<P class="p362 ft97"><SPAN class="ft118"></SPAN><NOBR><SPAN class="ft119">Icke-kommersiell</SPAN></NOBR> lokalradio, motsvarande den svenska närradion, får dock möjligheten att fortsätta distribueras via FM om de inte vill gå över till digital distribution.</P>
<P class="p363 ft97"><SPAN class="ft118"></SPAN><SPAN class="ft119">Frågan om en eventuell förlängning av den kommersiella radions </SPAN><NOBR>FM-tillstånd,</NOBR> som löper till och med 2015, till och med FM- släckningen blir föremål för utredning.</P>
<P class="p364 ft121"><SPAN class="ft118"></SPAN><SPAN class="ft120">Fortsatt undersökning av de tekniska förutsättningarna för ett byte av DR:s och de kommersiella programföretagens utsändningskapacitet i DAB1- och </SPAN><NOBR>DAB2-näten.</NOBR> Undersökningen utgår från en övergång från DAB till DAB+. Ett byte, tillsammans med en övergång till DAB+, ger möjlighet att samla DR:s regionala program och övriga <NOBR>DAB-utbud</NOBR> i samma sändarnät.</P>
<P class="p365 ft121"><SPAN class="ft118"></SPAN><SPAN class="ft120">Utlysning av ledig kapacitet i </SPAN><NOBR>DAB2-nätet</NOBR> till kommersiella aktörer bör ske snarast, med villkor om att nya tillståndshavare ska acceptera att sända i <NOBR>DAB1-nätet</NOBR> med hänsyn till sändarnätsbytet. Därefter bör förberedas för utlysning av sändningsmöjligheterna i ett tredje <NOBR>DAB-nät</NOBR> på kommersiella villkor.</P>
<P class="p366 ft97"><SPAN class="ft118"></SPAN><SPAN class="ft119">Det finns ett politiskt önskemål om att DR inte ska vara ägare till </SPAN><NOBR>DAB1-nätet.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td72"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td73"><SPAN class="p17 ft26">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft24">Den 17 december 2013 avtalade de mediepolitiska talespersonerna från partierna bakom medieavtalet för <NOBR>2012–2014,</NOBR> att Kulturministeriet och Kulturstyrelsen, i dialog med relevanta aktörer ska undersöka möjligheterna att implementera de olika delarna i medieavtalets avsnitt om digitalradio stegvist och i närmare samarbete med aktörerna. En justerad plan för utbyggnad av digitalradio i Danmark presenterades den 14 mars 2014. Två etapper definieras i planen:</P>
<P class="p367 ft8"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft31">Steg 1: Fokus på att öka utbudet av programtjänster i DAB- näten och att påbörja en övergång till DAB+. Nya sändningsmöjligheter för kommersiell radio ska utlysas i DAB </SPAN><NOBR>3-nätet</NOBR> under året. Nätet är ännu inte utbyggt men förväntas kunna tas i bruk under början av 2015 för <NOBR>DAB+-tjänster.</NOBR> P4, DR:s regionala program, som ännu inte är tillgängligt i DAB, distribueras från början av 2015 i DAB+ i <NOBR>DAB2-nätet.</NOBR></P>
<P class="p368 ft8"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft31">Steg 2: Fokus på ett generellt formatskifte till DAB+ och genomförande av kapacitetsbytet i DAB1- och </SPAN><NOBR>DAB2-näten.</NOBR> Därmed samlas DR:s program i <NOBR>DAB2-nätet</NOBR> och rikstäckande kommersiella kanaler i <NOBR>DAB1-nätet.</NOBR></P>
<P class="p369 ft24">Planen innebär enligt Kulturstyrelsen att <NOBR>DAB-plattformen</NOBR> kommer att kunna erbjuda ett utbud och en täckning så att lyssnarna i början av 2015 kan byta från FM till DAB utan att uppleva försämringar. Samtidigt sörjs för att nuvarande <NOBR>DAB-lyssnare</NOBR> inte kommer att uppleva försämringar under arbetet med steg 1.</P>
<P class="p194 ft8">De programföretag som får tillstånd att sända i <NOBR>DAB3-nätet</NOBR> ska gemensamt besluta om hur täckningsgraden ska vara i de 13 regioner som nätet är nedbrytbart i.</P>
<P class="p70 ft23">En informationskampanj om digital radio ska genomföras i samband med att <NOBR>DAB3-nätet</NOBR> tas i bruk och pågå till <NOBR>FM-släckningen.</NOBR> Radiobranschens parter ska involveras i arbetet. Kulturministeriet har också etablerat ett forum för digitalradioutbyggnaden i Danmark. Till forumet ska inbjudas radiobranschen, relevanta myndigheter, representanter för konsumenter, radio- och <NOBR>tv-handlare,</NOBR> bilbranschen och importörer. Forumet ska möjliggöra en löpande dialog mellan Kulturministeriet och relevanta aktörer om digitalradioutbyggnaden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">149</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft22">Finland</P>
<P class="p359 ft32">Det finska public <NOBR>service-företaget</NOBR> YLE startade försöksverksamhet med <NOBR>DAB-sändningar</NOBR> 1998 som nådde cirka 2 miljoner invånare. Intresset från kommersiell radio att delta i försöken var lågt och 2005 upphörde YLE med sin <NOBR>DAB-verksamhet.</NOBR> Inför frekvenskoordineringskonfrensen i Geneve 2006 valde Finland att inte lämna in några önskemål om tilldelningar för <NOBR>DAB-radio,</NOBR> utan i stället sträva efter att använda tillgängligt utrymme i <NOBR>VHF-bandet</NOBR> för <NOBR>digital-tv-sändningar.</NOBR> Det betyder att det inte längre finns frekvensresurser planerade för <NOBR>DAB-sändningar</NOBR> i Finland och det gör landet unikt i ett europeiskt perspektiv.</P>
<P class="p371 ft8">YLE tillhandahåller i dag ett antal radiokanaler via det digitala marknätet för tv. Försök med radiodistribution via <NOBR>mobil-tv-</NOBR> tekniken <NOBR>DVB-H</NOBR> har genomförts utan framgång.</P>
<P class="p55 ft22">Storbritannien</P>
<P class="p105 ft8">BBC påbörjade provsändningar med DAB 1995 men först 2002 började företaget på allvar satsa resurser på den digitala radion. Bland annat lanserades ett flertal kanaler som endast tillgängliggjordes via den digitala plattformen. I dag sänds <NOBR>DAB-radio</NOBR> i två rikstäckande nät med 94 respektive 89 procents täckningsgrad. Utöver detta sänds digitalradio via ett antal regionala och lokala sändarnät som tillsammans täcker mer än 72 procent av hushållen. BBC sänder 11 kanaler i sitt rikstäckande nät och i det andra rikstäckande nätet, som drivs av företaget Digital One, sänds 12 kommersiella kanaler. BBC har förbundit sig att bygga ut sitt nät till 97 procents täckning.</P>
<P class="p176 ft8">I juni 2009 presenterade den brittiska regeringen rapporten Digital Britain som innehöll ställningstaganden på digitalradioområdet. I rapporten förtydligades behovet av en digital broadcastbaserad distributionsplattform avsedd för radio. Samtidigt som regeringen konstaterade att <NOBR>DAB-utvecklingen</NOBR> gått framåt när det gällde täckning, utbud av tjänster och tillgången till attraktivt prissatta mottagare, så fanns det behov för regeringen att sörja för en fortsatt positiv utveckling.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377151x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td72"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td73"><SPAN class="p17 ft26">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p372 ft8">Regeringens beslut tog sin utgångspunkt i de övergångskriterier som tagits fram i en tidigare rapport, nämligen att beslut om ett datum för släckning av <NOBR>FM-näten</NOBR> kan fattas när</P>
<P class="p20 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft30">minst 50 procent av radiolyssnandet sker digitalt, och</SPAN></P>
<P class="p60 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft30">den nationella </SPAN><NOBR>DAB-täckningen</NOBR> är jämförbar med FM och den lokala <NOBR>DAB-täckningen</NOBR> motsvarar 90 procent av befolkningen och inkluderar alla större vägar.</P>
<P class="p373 ft8">Regeringens avsikt var att ha uppnått övergångskriterierna senast 2013. Datumet för släckning ska offentliggöras minst två år före släckningen och ett måldatum för släckning sattes således till slutet av 2015.</P>
<P class="p314 ft8">Vid sidan av de centrala förutsättningarna för en digitalradioövergång tog rapporten också upp andra digitalradiorelaterade frågor. Mot bakgrund av att frågor ställts om den mest lämpliga tekniken för digitalradio framförde regeringen att framtidens digitala radio kommer att finnas på många plattformar parallellt, men att lyssnarnas beteende redan visat på behovet av en markbaserad distribution och att <NOBR>DAB-tekniken</NOBR> kan ge fördelar för lyssnarna och radioföretagen både på kort och på lång sikt.</P>
<P class="p44 ft24">Den 16 december 2013 meddelade den brittiske kulturministern Ed Vaizey regeringens ställningstagande i den fortsatta digitaliseringsprocessen.<SPAN class="ft92">5 </SPAN>Inledningsvis noterades att utbyggnaden av DAB- näten har fortsatt och att antalet digitalradiolyssnare fortsätter att öka. Från 2009 har andelen digitalt lyssnande gått upp från 21,9 till 35,6 procent. 45 procent av befolkningen bor nu i hushåll där det finns en <NOBR>DAB-radiomottagare</NOBR> och andelen nya bilar som säljs med <NOBR>DAB-radio</NOBR> monterade hade ökat från 4,5 procent 2010 till 41,6 procent 2013.</P>
<P class="p179 ft23">Trots den fortsatt positiva utvecklingen, så hade målen som uppställts för att kunna fatta beslut om en digitalisering av radion inte uppnåtts. Någon tidpunkt för en digitalradioövergång och släckning av <NOBR>FM-nätet</NOBR> presenterades således inte av ministern, däremot ett antal åtgärder för att påskynda digitalradioutvecklingen. I huvudsak handlade det om att ge förutsättningar för en fortsatt</P>
<P class="p374 ft90"><SPAN class="ft89">5 </SPAN><NOBR>www.gov.uk/government/speeches/go-digital-conference-16-december-2013-check-</NOBR> <NOBR>against-delivery</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377152x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 2</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft24">utbyggnad av de lokala och regionala nätens täckning. Även utbudsfrågan berördes genom besked om utlysning av tillstånd för ett andra rikstäckande kommersiellt sändarnät. Dessutom ska tillståndsmyndigheten Ofcom fortsätta sin försöksverksamhet med småskalig DAB, vilket är en teknisk lösning som möjliggör för mindre lokala radiostationer att sända digitalt med <NOBR>DAB-teknik</NOBR> utan att behöva använda kapacitet hos de större sändaroperatörerna. Även ett antal steg för att underlätta uppgradering av bilparkens analoga radiomottagare presenterades.</P>
<P class="p84 ft8">Den brittiska radiobranschen är, med några undantag, fortsatt angelägna om att driva digitaliseringen framåt och verkar i den gemensamma organisationen Digital Radio UK för att informera allmänheten om digital radio.</P>
<P class="p65 ft24">Ed Vaizey har senare i tidningsintervjuer gett uttryck för uppfattningen att beslut om en övergång kommer att kunna fattas någon gång under detta decennium.<SPAN class="ft92">6 </SPAN>Trots stora framsteg i digitaliseringsprocessen, menar Vaizey att han inte kommer att fatta något principiellt beslut, eller fastslå datum för övergången, förrän lyssnarna i större utsträckning är med på förändringen. Vidare har han poängterat att det är först de senaste tre åren som den kommersiella radion gjort gemensam sak med BBC för att driva digitaliseringen framåt och att de måste anstränga sig ytterligare för att övertyga lyssnarna att digitaliseringen är rätt väg att gå.</P>
<P class="p55 ft22">Tyskland</P>
<P class="p359 ft23">Efter några års försökssändningar inleddes reguljära <NOBR>DAB-sänd-</NOBR> ningar 1999 i form av regionala sändningar, mot bakgrund av att varje enskild förbundsstat ansvarar för sändningstillstånden. 2011 lanserades ett nationellt sändarnät för digital radio med tekniken DAB+. Utbyggnaden av detta nät har delvis finansierats via KEF som fördelar medel till de tyska public <NOBR>service-bolagen.<SPAN class="ft82">7</SPAN></NOBR><SPAN class="ft82"> </SPAN>Finansieringen villkorades med att också privata radioföretag deltog genom att teckna kontrakt för utbyggnaden av det rikstäckande nätet. Sammanlagt distribueras 13 kanaler i nätet, både från privata radio-</P>
<P class="p304 ft75"><SPAN class="ft73">6</SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">www.theguardian.com/media/2013/dec/16/digital-radio-switchover-2020-ed-vaizey</SPAN></NOBR></P>
<P class="p146 ft77"><SPAN class="ft73">7</SPAN><SPAN class="ft76">Kommission zur Ermittlung des Finanzbederfs der Rundfunkanstalten.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td72"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td73"><SPAN class="p17 ft26">Bilaga 2</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p165 ft8">företag och public <NOBR>service-radion.</NOBR> Utöver dessa sändningar sker <NOBR>DAB-sändningar</NOBR> fortsatt på regional nivå i var och en av de 16 delstaterna. Exempelvis finns i Berlin 38 programtjänster tillgängliga och i München 49.</P>
<P class="p194 ft8">Utbyggnaden av det rikstäckande nätet har nu nått över 90 procents hushållstäckning och 75 procent av de större vägarna täcks. För att underlätta koordinering av marknadsföring av digitalradio och den fortsatta nätutbyggnaden har samarbetsorganet Digitalradio Deutschland skapats av de privata radioföretagen tillsammans med public <NOBR>service-bolagen</NOBR> och Media Broadcast, företaget som driver sändarnätet.</P>
<P class="p194 ft8">Frågan om en avveckling av <NOBR>FM-nätet</NOBR> diskuteras men det finns för närvarande inget beslut om en övergångsplan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377155x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p340 ft19">Bilaga 3</P>
<P class="p341 ft11">Digitalradions utveckling i Sverige</P>
<P class="p375 ft71">Försökssändningar med <NOBR>DAB-teknik</NOBR> och utbyggnad av sändarnät</P>
<P class="p345 ft23">Försökssändningar med digital marksänd ljudradio påbörjades i Sverige 1995. Frågan hade berörts i två utredningar under första halvan av <NOBR>1990-talet</NOBR> och bedömningen var att den digitala tekniken visade lovande utvecklingsmöjligheter samt att digital marksänd ljudradio enligt <NOBR>DAB-systemet</NOBR> skulle kunna introduceras i Sverige.<SPAN class="ft82">1 </SPAN>1994 inkom Teracom Svensk Rundradio AB och SR till regeringen med önskemål om att starta försök med <NOBR>DAB-sändningar</NOBR> vid årsskiftet <NOBR>1995–96</NOBR> i och omkring Stockholm, Göteborg och Malmö. Sändningarna skulle nå cirka 35 procent av landets befolkning.</P>
<P class="p376 ft24">Riksdagen beslutade under våren 1995 att låta SR, UR och privata radioföretag påbörja sändningar i begränsad omfattning.<SPAN class="ft92">2 </SPAN>Beslutet motiverades bland annat med att den digitala tekniken ger bättre ljudkvalitet, större tålighet mot störningar och effektivare frekvensanvändning. Genom att inleda försöket skulle radioföretagen få möjlighet att bedöma fördelar och nackdelar med den nya <NOBR>DAB-tekniken.</NOBR> Sändningarna skulle inledningsvis förekomma i ett begränsat antal områden i såväl storstadsregionerna som i andra delar av landet. Regeringen bedömde att sändningsverksamheten skulle kunna finansieras av de medverkande företagen utan att staten anslog några särskilda medel.</P>
<P class="p377 ft32">Efter riksdagens beslut fattade regeringen två beslut om fördelning av sändningsutrymme mellan public service och privatradio. Besluten innebar också en geografisk begränsning av sändningarnas omfattning. Utgångspunkten för besluten var att Sverige tilldelats</P>
<P class="p378 ft107"><SPAN class="ft83">1</SPAN><SPAN class="ft110">SOU 1991:108 Tekniskt utrymme för reklamfinansierad radio och SOU 1994:34 Tekniskt utrymme för ytterligare </SPAN><NOBR>TV-sändningar.</NOBR></P>
<P class="p379 ft77"><SPAN class="ft83">2</SPAN><SPAN class="ft85">Prop. 1994/95:170 Digitala ljudradiosändningar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377156x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft23">två frekvensblock för digitala sändningar, ett nationellt och ett regionalt nedbrytbart, vid den internationella planeringskonferensen i Wiesbaden 1995. Regeringens beslut innebar att det nationella blocket tilldelades SR och det regionala blocket delvis skulle upplåtas för privata programföretag. Sändningarna fick enligt besluten ske i Stockholms- Göteborgs- och Malmöområdena samt i Norrbottens län.<SPAN class="ft82">3 </SPAN>Sändningar inleddes av SR hösten 1995 och bestod av parallellsändningar av företagets analoga utbud. 1997 startade SR den första helt digitala radiokanalen i Sverige, finskspråkiga P7, efter medgivande från regeringen. De sändningstillstånd som meddelades för SR inför perioden <NOBR>1997–2001</NOBR> innebar inga förändringar avseende möjligheten att bedriva digitala radiosändningar jämfört med de tidigare besluten om sändningsutrymme. Från och med 2002 fick SR och UR särskilda sändningstillstånd för digitala sändningar som kompletterar tillstånden för analoga radiosändningar.</P>
<P class="p57 ft24">Den privata radions deltagande i den digitala försöksverksamheten krävde särskilda sändningstillstånd från regeringen. Radio- och <NOBR>TV-verket,</NOBR> som hade en förberedande roll i tillståndsgivningsprocessen, utlyste i oktober 1995 lediga tillstånd för digitala ljudradiosändningar för privata radioföretag. Tjugotvå programföretag ansökte om tillstånd varav de flesta hade erfarenhet från analog kommersiell lokalradio. Efter en utdragen tillståndsprocess lämnade Kulturdepartementet i juni 1998 förslag till tillståndsvillkor för godkännande av programföretagen. De flesta ansökningar återkallades emellertid av de sökande efter det att Radioutgivareföreningen rekommenderat sina medlemsföretag att göra så. Motivet att inte godta tillståndsvillkoren var enligt Radioutgivareföreningen att de inte var tillräckligt långsiktiga och kommersiellt gångbara. Konsekvensen blev att inga tillstånd för kommersiell digital radio meddelades.</P>
<P class="p65 ft23">Efter försökssändningarna inletts påbörjades en utbyggnad av sändarnäten från den ursprungliga täckningsgraden på cirka 35 procent av befolkningen. Vid utgången av 1996 hade nätet byggts ut till 45 procents befolkningstäckning och i april 1999 nåddes en täckningsgrad på 85 procent. Även om täckningsgraden var hög så fanns det brister i hörbarheten. Bland annat begränsades sändareffekterna så att <NOBR>DAB-signalen</NOBR> inte skulle störa de analoga <NOBR>tv-sänd-</NOBR></P>
<P class="p240 ft77"><SPAN class="ft86">3 </SPAN>Ku95/1463/RTV och Ku95/1697/RTV.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377157x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td72"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td73"><SPAN class="p17 ft26">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p241 ft8">ningar som då bedrevs i angränsande frekvensutrymme. De effektbegränsande åtgärderna ledde till dålig inomhusmottagning. Ett annat problem för utvecklingen av digital radio vid denna tid var bristen på mottagare till rimliga priser.</P>
<P class="p79 ft22">Sändningarna begränsas och utredning tillsätts</P>
<P class="p113 ft23">I juni 2001 beslutade riksdagen att SR skulle minska sina kostnader för digitalradiosändningarna i avvaktan på en utredning av verksamheten.<SPAN class="ft82">4 </SPAN>Det ledde till att SR och Teracom träffade avtal om att minska <NOBR>DAB-sändningarnas</NOBR> omfattning till att täcka Luleå, Stockholm, Göteborg och Malmö. Avtalet trädde i kraft 1 januari 2002 och hushållstäckningen minskade därmed från 85 till 35 procent.</P>
<P class="p173 ft23">En kartläggning och analys av situationen färdigställdes av en särskild utredare i april 2002.<SPAN class="ft82">5 </SPAN>Därefter beslutade regeringen att fortsätta utredningsarbetet som en parlamentarisk kommitté. Digitalradiokommittén föreslog i början av 2004 att en digitalisering av ljudradion i Sverige borde fortsätta, eftersom det fanns en rad fördelar med att distributionen av ljudradio även sker med digital teknik.<SPAN class="ft82">6 </SPAN>Utveckling av digitala sändningar skulle möjliggöra en ökad mångfald och ett gynnande av yttrandeinformations- och etableringsfriheten. Fler aktörer skulle kunna bedriva ljudradiosändningar och verksamma programföretag utöka och bredda sitt utbud och få större möjligheter att tillgodose lyssnarnas behov och intressen. En digitalisering torde också, enligt kommitténs mening, bidra till att ljudradions ställning på massmedieområdet kunde bibehållas eller stärkas. Beträffande teknikfrågan konstaterade kommittén att <NOBR>DAB-standarden</NOBR> framstått som den mest överlägsna befintliga standarden. Någon särskild standard skulle dock inte utpekas inför ett eventuellt teknikskifte utan förutsättningar skulle skapas för programföretagen att distribuera ljudradio via olika digitala standarder som i framtiden skulle komma att ha motsvarande täckning som dagens <NOBR>FM-nät.</NOBR> En avveckling av <NOBR>FM-sändning-</NOBR> arna ansåg kommittén vara beroende av en mängd olika faktorer, såsom geografisk täckning för marksänd radio, antalet sålda digital-</P>
<P class="p380 ft75"><SPAN class="ft83">4</SPAN><SPAN class="ft84">Prop. 2000/01:94 s. 62.</SPAN></P>
<P class="p160 ft75"><SPAN class="ft83">5</SPAN><SPAN class="ft84">SOU 2002:38.</SPAN></P>
<P class="p160 ft77"><SPAN class="ft83">6</SPAN><SPAN class="ft85">SOU 2004:16.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">157</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377158x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft24">radiomottagare, lyssnandet på digitalradio, kostnader för parallellsändning samt den besparing som en släckning av analoga sändningar skulle medföra. Det fanns inte underlag att fastlägga någon bestämd tidpunkt när de analoga sändningarna skulle upphöra.</P>
<P class="p65 ft24">Kommittén ansåg dock att det var viktigt att det bedrevs DAB- sändningar i Sverige även i fortsättningen eftersom ett stopp i avvaktan på större klarhet i teknikfrågan skulle vara till nackdel för utvecklingen. Inledningsvis skulle dessa sändningar bedrivas utifrån ett innovationsperspektiv, varmed menades att sändningarna skulle skapa utrymme för ett mångsidigare och tillgängligare utbud och därmed öka radiomediets attraktivitet. Efter en utvärdering som enligt kommittén skulle äga rum 2008 skulle det kunna avgöras om det var lämpligt att gå vidare med ett teknikskifte på ljudradioområdet och avveckla <NOBR>FM-sändningarna.</NOBR></P>
<P class="p176 ft8">För att möjliggöra en fortsatt sändningsverksamhet och en etappvis utbyggnad av sändningarna föreslog kommittén att det borde skapas incitament för att underlätta driften av lokala digitala ljudradiosändningar. Incitamentsmodellen utgick från att tillståndshavare som erhållit tillstånd för analog kommersiell radio skulle kunna erhålla lättnader i koncessionsavgifterna eller lättnader i då gällande innehållsvillkor om tillståndshavaren erhåller tillstånd att bedriva <NOBR>DAB-sändningar.</NOBR> Statens intäktsbortfall beräknades motsvara cirka 50 mnkr per år.</P>
<P class="p65 ft25">För SR:s del ansåg kommittén att de fortsatta <NOBR>DAB-sändning-</NOBR> arna inledningsvis skulle finansieras genom anvisning av 25 mnkr, motsvarande en höjning av <NOBR>TV-avgiften</NOBR> med cirka 4 kronor per år.</P>
<P class="p243 ft22">Teknikfrågan utreds</P>
<P class="p381 ft23">Regeringen meddelade i slutet av 2005 att man inte avsåg att påbörja den etappvisa utbyggnaden som Digitalradiokommittén föreslagit.<SPAN class="ft82">7 </SPAN>Motivering var att <NOBR>DAB-teknikens</NOBR> fördelar för konsumenten inte var klarlagda och att tekniken haft begränsad framgång i andra länder. Regeringen ansåg vidare att andra tekniska lösningar inte prövats fullt ut och att det inte fanns skäl att välja en enskild teknik för den framtida radiodistributionen. Samtidigt aviserades avsikten att ge Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> i uppdrag att i dialog med SR,</P>
<P class="p382 ft77"><SPAN class="ft86">7 </SPAN>Skr. 2005/06:66.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377159x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td72"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td73"><SPAN class="p17 ft26">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p111 ft8">UR, övriga programföretag och organisationer inom radio- och tvbranschen, närradions företrädare, berörda myndigheter och andra aktörer, ta fram underlag för en löpande bedömning av olika tekniker för ljudradio. Uppdraget gavs i januari 2006 och det slutredovisades i juni 2008.</P>
<P class="p44 ft32">I Radio- och <NOBR>TV-verkets</NOBR> slutrapport, Framtidens radio, var en av slutsatserna att under de tre år som verket följt utvecklingen av digitala tekniker för att sända ljudradio, hade radiobranschens åsikter blivit mer tydliga och enhetliga. Enligt verket var huvuddelen av radiobranschen överens om att radion behövde utvecklas, att <NOBR>FM-näten</NOBR> led av kapacitetsbrist och utvecklingspotential, att radion behövde en huvudform för distributionen, att digitaliseringen var nödvändig och brådskande, att beslut om regelverk för tillståndsgivning behövdes, att frågan om sändningsutrymme behövde adresseras samt att radio redan då sändes via <NOBR>IP-nätverk</NOBR> och skulle komma att fortsätta utvecklas oavsett vilken huvuddistributionsform som valdes. Beträffande <NOBR>FM-nätets</NOBR> framtid var aktörerna överens om att det inte borde släckas för tidigt, utan användas för parallellsändningar och utökade lokal- och närradiosändningar.</P>
<P class="p383 ft23">Radio- och <NOBR>TV-verket</NOBR> kunde slutligen konstatera att SR, UR, MTG och SBS var överens om nödvändigheten av att satsa på en plattform och teknik som gav både public <NOBR>service-radion</NOBR> och kommersiell radio optimala förutsättningar att utvecklas och att DAB+ var den teknik som föreföll mest lämpad för Sverige. Även Teracom och företrädare för närradion uttryckte sitt stöd för DAB+.<SPAN class="ft82">8</SPAN></P>
<P class="p44 ft24">Radio- och <NOBR>TV-verkets</NOBR> rapporter utgjorde underlag för regeringens fortsatta bedömningar på området, bland annat i propositionen Utveckling för oberoende och kvalitet – radio och tv i allmänhetens tjänst <NOBR>2010–2013.<SPAN class="ft92">9</SPAN></NOBR><SPAN class="ft92"> </SPAN>Regeringens bedömde då att en utveckling av digital radio bör vara marknadsdriven. Detta innebar att de kommersiella aktörerna på radiomarknaden deltar och att parterna samverkar, dels beträffande val av teknisk standard, dels när det gäller att bära kostnaderna för utveckling och utbyggnad. Regeringen välkomnade samtidigt den samsyn som SR och övriga större aktörer på radioområdet visat och framförde att SR inte ensamt borde driva utvecklingen av digitala sändningar.</P>
<P class="p384 ft75"><SPAN class="ft83">8</SPAN><SPAN class="ft84">Radio- och </SPAN><NOBR>TV-verket</NOBR> 2008, Framtidens radio – slutrapport, s. 98.</P>
<P class="p160 ft77"><SPAN class="ft83">9</SPAN><SPAN class="ft85">Prop. 2008/09:195 s.67.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">159</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377160x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p162 ft8">Sedan 2010 har det bedrivits försöksverksamhet med DAB+- sändningar i Stockholm, Uppsala och Gävle. Teracom står bakom verksamheten som omfattat 11 kanaler från kommersiella radioföretag, närradiosändande föreningar och Sveriges Radio.</P>
<P class="p175 ft22">Ett nytt regelverk för digital kommersiell radio</P>
<P class="p359 ft32">2007 års utredning om kommersiell radio lämnade sitt slutbetänkande i oktober 2008 och hade flera förslag på digitalradioområdet.<SPAN class="ft79">10 </SPAN>Framförallt handlade det om införande av ett nytt regelverk för tillståndsgivning för digitala kommersiella sändningar samt att regeringen skulle besluta om sändningsutrymme. Den stora fördelen med digital radiodistribution som utredningen lyfte fram var möjligheten att sända fler kanaler till en lägre kostnad. I sammanhanget bör nämnas att utredningen samtidigt bedömde att det inte borde skapas något nytt analogt nät för sändning av kommersiell radio på grund av höga kostnader, stor tidsåtgång för frekvensplanering och den negativa påverkan ett nytt när skulle få för befintliga tillståndshavare.</P>
<P class="p242 ft32">Utredningens förslag genomfördes delvis i den nya radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> (2010:696) som trädde i kraft den 1 augusti 2010. Regeringen ansåg i propositionen att det var av stor vikt att tydligare förutsättningar skapades för digitalradio för att främja utvecklingen.<SPAN class="ft79">11 </SPAN>Tillståndsgivningssystemet som infördes liknar det som används för att fördela tillstånd för digitala <NOBR>tv-sändningar</NOBR> och baseras på sändningarnas innehåll. Den ansvariga tillståndsmyndigheten ska vid urvalsförfarandet beakta att utrymmet för digitala sändningar ska kunna tas i anspråk för olika programtjänster så att sändningarna kommer att tillgodose olika intressen och smakriktningar, för såväl nationella som lokala och regionala programtjänster, och av flera av varandra oberoende programföretag. Detta urvalssystem skiljer sig från det auktionsförfarande som tillämpas för analog kommersiell radio där den sökande som lämnat det högsta budet i det aktuella sändningsområdet får tillståndet. Auktionen sker genom ett slutet anbudsförfarande.</P>
<P class="p385 ft75"><SPAN class="ft83">10</SPAN><SPAN class="ft84">SOU 2008:96 Kommersiell radio – nya sändningsmöjligheter.</SPAN></P>
<P class="p146 ft77"><SPAN class="ft83">11</SPAN><SPAN class="ft85">Prop. 2009/10:115 En ny radio- och </SPAN><NOBR>tv-lag.</NOBR> s. 228.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377161x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td72"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td73"><SPAN class="p17 ft26">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft22">Beslut om sändningsutrymme</P>
<P class="p106 ft23">I den nya radio- och <NOBR>tv-lagen</NOBR> infördes också en bestämmelse om att regeringen beslutar om det sändningsutrymme som i olika delar av landet får upplåtas för digital kommersiell radio. Motsvarande regel tillämpas på <NOBR>digital-tv-området.</NOBR> Ramarna för regeringens beslut om sändningsutrymme är de internationella överenskommelser som finns på området. De frekvensmässiga förutsättningarna att sända digital ljudradio i Sverige förbättrades avsevärt genom den internationella frekvensplaneringskonferensen i Genève 2006. Sverige tilldelades utrymme motsvarande fyra frekvenslager för marksänd digitalradio i band III <NOBR>(174–240</NOBR> MHz). Varje frekvenslager ger möjlighet att etablera ett rikstäckande sändarnät. Tre av de fyra frekvenslagren kan utnyttjas regionalt nedbrytbara sändningar.</P>
<P class="p94 ft8">Den 28 oktober 2010 beslutade regeringen att sändningsutrymme i band III <NOBR>(174–240</NOBR> MHz) motsvarande två frekvenslager i hela landet med regional nedbrytbarhet i 34 områden får upplåtas för kommersiella digitala radiosändningar som kräver tillstånd enligt radio- och <NOBR>tv-lagen.<SPAN class="ft72">12</SPAN></NOBR><SPAN class="ft72"> </SPAN>Beslutet möjliggjorde för Myndigheten för radio och tv att inleda arbetet med en tillståndsgivningsprocess. I skälen för beslutet anförs att utvecklingsmöjligheterna för analog ljudradio i <NOBR>FM-bandet</NOBR> är mycket små och att det därför är viktigt för radions utveckling att nya distributionsmöjligheter blir tillgängliga.</P>
<P class="p14 ft8">I samband med beslutet om sändningsutrymme beslutade regeringen också om förnyade sändningstillstånd för SR och UR. Tillstånden är liksom tidigare geografiskt begränsade med rätt att i Stockholmsområdet och Norrbotten sända nio program samt i Göteborgs- och Malmöområdena sända tio program. Skillnaden jämfört med tidigare tillstånd är att SR får sända med utnyttjande av annat sändningsutrymme än det som regeringen tillgängliggjort för tillståndsgivning av Myndigheten för radio och tv, dvs. det utrymme som ska användas för kommersiella digitala radiosändningar.</P>
<P class="p386 ft77"><SPAN class="ft86">12 </SPAN>Ku2010/1721/MFI.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft22">Myndighetens tillståndsgivningsprocess</P>
<P class="p86 ft8">Myndigheten för radio och tv fastställde i juni 2011 en strategi för tillståndsgivning för digital kommersiell radio. Strategin utarbetades i samverkan med Post- och telestyrelsen. Syftet med strategin är att den ska vara ett verktyg för myndigheten inför och under arbetet med tillståndsgivningen.</P>
<P class="p387 ft10">Myndigheten för radio och tv gör följande ställningstaganden:</P>
<P class="p388 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft103">Marknätet är en viktig distributionsplattform för ljudradio. Digitala ljudradiosändningar i marknätet ger möjligheter till en utveckling av denna plattform.</SPAN></P>
<P class="p262 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft103">Tillgängligt frekvensutrymme bör användas effektivt. En tillståndsprocess bör göra digitala ljudradiosändningar möjliga i så stor utsträckning som möjligt.</SPAN></P>
<P class="p262 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft103">Hela det sändningsutrymme som regeringen har upplåtit för digital kommersiell radio bör därför ingå i en första utlysning av lediga tillstånd.</SPAN></P>
<P class="p388 ft8"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft29">Tillståndshavarna ska samverka i tekniska frågor. De bör själva ansvara för att ta fram ett samverkansavtal. Samverkansavtalet bör bland annat reglera frågan om vem som hanterar utsändningarna.</SPAN></P>
<P class="p261 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft103">Tekniken </SPAN><NOBR>T-DAB+</NOBR> eller därmed kompatibel teknik bör användas vid utsändning och detta bör slås fast i tillståndsvillkor.</P>
<P class="p388 ft8"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft29">Myndigheten bör inte ställa något krav på en genomsnittlig minsta eller högsta bithastighet per utsänd programtjänst. Vid ansökningstillfället bör de sökande redogöra för sina kapacitetsbehov för varje programtjänst. Utgångspunkten för tillståndsgivningen är att varje sändarnät kan rymma upp till 16 programtjänster.</SPAN></P>
<P class="p261 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft103">Det bör vara möjligt att söka tillstånd för både nationella och regionala sändningar. Hur många sådana tillstånd som meddelas och fördelningen mellan nationella och regionala tillstånd ska avgöras efter en samlad bedömning av de ansökningar som kommer in vid varje tillståndsomgång.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377163x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td72"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td73"><SPAN class="p17 ft26">Bilaga 3</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft30">Myndigheten kan komma att föreskriva vissa täckningskrav som tillståndsvillkor. Ett sådant täckningskrav bör så långt som möjligt baseras på de sökande programbolagens egna bedömningar av lämplig utbyggnadstakt och minsta godtagbara täckning för sändningarna.</SPAN></P>
<P class="p389 ft10"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft30">Det bör vara möjligt för en tillståndshavare att sända tilläggstjänster i rimlig omfattning. Tilläggstjänsterna ska vara relaterade till den tillståndsgivna sändningsverksamheten.</SPAN></P>
<P class="p223 ft8"><SPAN class="ft28"></SPAN><SPAN class="ft31">En positiv omständighet vid tillståndsgivningen är viljan att utforma sändningarna så att personer med funktionsnedsättning lättare kan ta del av dem.</SPAN></P>
<P class="p390 ft25">Tillstånd för digital kommersiell radio lystes ut av myndigheten den 4 juni 2012 och ansökningstiden löpte till den 1 oktober. Myndigheten fick sammanlagt in 26 ansökningar från 7 programföretag.</P>
<P class="p391 ft12">Fördelningen av tillstånd</P>
<P class="p45 ft24">Den 2 oktober 2014 beslutade Myndigheten för radio och tv om tillstånd för digital kommersiell radio. 21 nationella och 4 regionala och lokala sändningstillstånd gavs till 6 företag. Eftersom utrymmet i de två tillgängliga sändarnäten motsvarar cirka 30 nationella programtjänster behövde något urvalsförfarande inte göras. Se mer om tillstånden för digital kommersiell radio i avsnitt 3.3.4.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377164x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 3</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft22">Public <NOBR>service-kommitténs</NOBR> betänkande</P>
<P class="p359 ft23">Den 11 september 2012 lämnade Public <NOBR>service-kommittén</NOBR> sitt betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59). Kommittén bedömde att de fördelar som en digitalisering av marknätet för radio ger i form av ökade möjligheter till nationella sändningar, fler kanaler och nya tjänster och därtill de långsiktigt lägre distributionskostnaderna motiverade en övergång från FM till digital radio. Utvecklingen av digitalradio borde fortsatt vara marknadsdriven men marknaden behövde tydliga förutsättningar från riksdag och regering. Regeringen delade kommitténs bedömning om fördelarna med en övergång från FM till marksänd digitalradio i propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst <NOBR>2014–2019.<SPAN class="ft82">13</SPAN></NOBR><SPAN class="ft82"> </SPAN>Regeringen meddelade också i propositionen sin avsikt att ge en branschsamordnare i uppdrag att tillsammans med Myndigheten för radio och tv och i nära dialog med SR och de kommersiella programföretagen samt andra berörda aktörer utarbeta en plan för övergång från <NOBR>FM-sändningar</NOBR> till marksänd digitalradio.</P>
<P class="p392 ft77"><SPAN class="ft86">13 </SPAN>Prop. 2012/13:164.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">164</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="id_1">
<P class="p340 ft19">Bilaga 4</P>
<P class="p393 ft7">Beskrivning av radiolyssnandet och radiomarknaden</P>
<P class="p394 ft22">Andelen lyssnare och lyssnartid</P>
<P class="p395 ft23">Andelen av befolkningen som lyssnar på radio en genomsnittlig dag uppgår till 67 procent enligt statistik publicerad av Nordicom- Sverige i Mediebarometern 2013. Det är en oförändrad nivå jämfört med föregående år. <NOBR>Nordicom-Sveriges</NOBR> statistik bygger på telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval av befolkningen mellan <NOBR>9–79</NOBR> år. Med radiolyssnande avses all användning av radio, dvs. även webbradio och poddradio, och oavsett om lyssnandet är aktivt eller mer passivt. I ett längre perspektiv visar statistiken att andelen radiolyssnare minskat under <NOBR>2000-talet.</NOBR> 1995 var andelen lyssnare en genomsnittlig dag 80 procent och fram till slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> ökade andelen lyssnare i samtliga åldersgrupper. Nedgången under <NOBR>2000-talet</NOBR> är störst bland personer under 45, enligt Nordicom- Sverige sannolikt beroende på en förflyttning av musiklyssnande till andra plattformar, t.ex. Spotify. De senaste årens statistik visar att nedgången i andelen radiolyssnare stannat upp.</P>
<P class="p354 ft8">De flesta som lyssnar på radio gör det via en vanlig radioapparat. Radiolyssnandet i bilen är också stort. Enligt statistiken är det få som lyssnar på radio i sin mobil trots att tillgången till mobiler ökar. Webb- och poddradio samlar fortfarande relativt låga andelar lyssnare en genomsnittlig dag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377166x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr7 td74"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td75"><SPAN class="p396 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr49 td74"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr50 td76"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td74"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td76"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p397 ft77"><SPAN class="ft122">Källa</SPAN>: <NOBR>Nordicom-Sverige,</NOBR> Mediebarometern 2013.</P>
<P class="p398 ft8">Radions räckvidd är lägst bland barn och högst bland äldre. Den huvudsakliga skiljelinjen går mellan 15 till <NOBR>24-åringar</NOBR> och de som är 25 år och äldre.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td77"><SPAN class="p399 ft123">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td78"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p17 ft124"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td81"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td77"><SPAN class="p399 ft126">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td84"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 rowspan=3 class="tr51 td85"><SPAN class="p400 ft126">74</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td45"><SPAN class="p400 ft126">78</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td77"><SPAN class="p399 ft126">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td81"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td82"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td82"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td82"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td82"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td81"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr52 td79"><SPAN class="p400 ft126">67</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr52 td86"><SPAN class="p400 ft126">68</SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td83"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td82"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td83"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td82"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td83"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td82"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td83"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td77"><SPAN class="p399 ft126">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td84"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr15 td86"><SPAN class="p400 ft131">66</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 class="tr15 td87"><SPAN class="p400 ft131">66</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td77"><SPAN class="p399 ft126">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td84"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=3 class="tr51 td45"><SPAN class="p400 ft126">44</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td45"><SPAN class="p400 ft126">48</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td77"><SPAN class="p399 ft126">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td81"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td82"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td82"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td82"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td82"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td82"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td82"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td83"><SPAN class="p17 ft129"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td81"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td82"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td83"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td82"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td83"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td82"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td83"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td82"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td83"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td82"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td83"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td82"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td83"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td82"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr25 td83"><SPAN class="p17 ft130"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td77"><SPAN class="p399 ft126">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td84"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td77"><SPAN class="p399 ft126">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td84"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td77"><SPAN class="p399 ft126">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td84"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td81"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft125"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr2 td77"><SPAN class="p399 ft126">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td84"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td79"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr15 td80"><SPAN class="p17 ft127"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft128"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr0 td77"><SPAN class="p399 ft126">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td84"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td79"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td80"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td79"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td80"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td79"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td80"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td79"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td80"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td79"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td80"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td79"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td80"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td79"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td80"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td79"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td80"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td88"><SPAN class="p17 ft132"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td82"><SPAN class="p399 ft123">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td83"><SPAN class="p17 ft132"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td82"><SPAN class="p401 ft123">Män</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td83"><SPAN class="p17 ft132"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td82"><SPAN class="p402 ft123">Kvinnor</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td83"><SPAN class="p17 ft132"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=9 rowspan=2 class="tr2 td89"><SPAN class="p403 ft123"><NOBR>9-14</NOBR> år <NOBR>15-24</NOBR> år <NOBR>25-44</NOBR> år <NOBR>45-64</NOBR> år <NOBR>65-79</NOBR> år</SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td83"><SPAN class="p17 ft132"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr53 td77"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td88"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td83"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td83"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td83"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td83"><SPAN class="p17 ft15"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p240 ft77"><SPAN class="ft122">Källa: </SPAN><NOBR>Nordicom-Sverige,</NOBR> Mediebarometern 2013.</P>
<P class="p398 ft8">Radiolyssnarnas genomsnittliga lyssnartid uppgår till drygt två timmar. Länge var radion det medium som ägnades i särklass mest tid. Sedan början av <NOBR>2000-talet</NOBR> kan en minskning av lyssnartiden konstateras, men liksom när det gäller andelen lyssnare har minskningen de senaste åren stannat av.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377167x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td72"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td73"><SPAN class="p17 ft26">Bilaga 4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p404 ft126">200</P>
<P class="p405 ft126">180</P>
<P class="p406 ft126">160</P>
<P class="p405 ft126">140</P>
<P class="p405 ft126">120</P>
<P class="p405 ft126">100</P>
<P class="p407 ft126">80</P>
<P class="p407 ft126">60</P>
<P class="p407 ft126">40</P>
<P class="p407 ft126">20</P>
<P class="p408 ft126">0 <IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377167xi2.jpg" id="inl_img1"><IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377167xi3.jpg" id="inl_img2"><IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377167xi4.jpg" id="inl_img3"><IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377167xi5.jpg" id="inl_img4"><IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377167xi6.jpg" id="inl_img5"><IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377167xi7.jpg" id="inl_img6"><IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377167xi8.jpg" id="inl_img7"><IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377167xi9.jpg" id="inl_img8"><IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377167xi10.jpg" id="inl_img9"><IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377167xi11.jpg" id="inl_img10"><IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377167xi12.jpg" id="inl_img11"> 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013</P>
<P class="p409 ft77"><SPAN class="ft122">Källa</SPAN>: <NOBR>Nordicom-Sverige,</NOBR> Mediebarometern 2013.</P>
<P class="p410 ft8">Även när det gäller lyssnarnas genomsnittliga lyssnartid finns tydliga skillnader mellan åldersgrupperna.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td77"><SPAN class="p399 ft123">180</SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td78"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td79"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td80"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td90"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td91"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td90"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td91"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td90"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td91"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td90"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td91"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td90"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td91"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td81"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=10 rowspan=2 class="tr54 td92"><SPAN class="p411 ft126">156</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr54 td77"><SPAN class="p399 ft123">160</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td84"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr52 td77"><SPAN class="p399 ft123">140</SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td84"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr53 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr25 td82"><SPAN class="p412 ft134">123</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td45"><SPAN class="p412 ft134">122</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td45"><SPAN class="p412 ft134">124</SPAN> </TD>
<TD colspan=8 rowspan=2 class="tr25 td94"><SPAN class="p411 ft134">123</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td77"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td81"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td59"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr26 td93"><SPAN class="p17 ft66"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr9 td77"><SPAN class="p399 ft123">120</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td84"><SPAN class="p17 ft135"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td79"><SPAN class="p17 ft135"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td80"><SPAN class="p17 ft135"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td79"><SPAN class="p17 ft135"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td80"><SPAN class="p17 ft135"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td79"><SPAN class="p17 ft135"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=6 class="tr21 td95"><SPAN class="p411 ft136">113</SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td91"><SPAN class="p17 ft135"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td90"><SPAN class="p17 ft135"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td91"><SPAN class="p17 ft135"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td90"><SPAN class="p17 ft135"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr21 td91"><SPAN class="p17 ft135"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td81"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr10 td96"><SPAN class="p399 ft126">89</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr54 td77"><SPAN class="p399 ft123">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td81"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td82"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td83"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td82"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td83"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td82"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td93"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td59"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td93"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td59"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td93"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td59"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr54 td93"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr52 td77"><SPAN class="p399 ft126">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td84"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td81"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 rowspan=2 class="tr53 td82"><SPAN class="p399 ft126">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td77"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td81"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td82"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td82"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td83"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td82"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td93"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td59"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td93"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td59"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td93"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td59"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td93"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td59"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr18 td93"><SPAN class="p17 ft133"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr14 td77"><SPAN class="p399 ft137">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td84"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td79"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td80"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td79"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td80"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td79"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td80"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td90"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td91"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td90"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td91"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td90"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td91"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td90"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td91"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td90"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td91"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td81"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr54 td77"><SPAN class="p399 ft126">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td84"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td81"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td82"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td83"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td59"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td93"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr52 td77"><SPAN class="p399 ft126">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td84"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td81"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td82"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td83"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td59"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr17 td93"><SPAN class="p17 ft58"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr54 td77"><SPAN class="p399 ft126">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td84"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td79"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td80"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td90"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td91"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td88"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td82"><SPAN class="p399 ft123">Totalt</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td83"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td82"><SPAN class="p401 ft123">Män</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td83"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr2 td82"><SPAN class="p413 ft123">Kvinnor</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td83"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=9 rowspan=2 class="tr2 td97"><SPAN class="p414 ft123"><NOBR>9-14</NOBR> år <NOBR>15-24</NOBR> år <NOBR>25-44</NOBR> år <NOBR>45-64</NOBR> år <NOBR>65-79</NOBR> år</SPAN> </TD>
<TD class="tr20 td93"><SPAN class="p17 ft61"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td77"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td88"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td83"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td83"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td83"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td93"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p415 ft77"><SPAN class="ft122">Källa</SPAN>: <NOBR>Nordicom-Sverige,</NOBR> Mediebarometern 2013.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377168x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td25"><SPAN class="p17 ft19">Bilaga 4</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td26"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p370 ft22">Lyssnandet på olika kanaler</P>
<P class="p86 ft8">Företaget TNS Sifo genomför från och med januari 2013 mätningar av radiolyssnandet med s.k. PPM (portable people meter). Mätningarna görs på uppdrag av Sveriges Radio, MTG Radio och SBS Radio med hjälp av en liten mobil mätare som fångar upp radioljud. Drygt 1 200 mätare levererar data varje natt under en normal vecka. Mätarna bärs av en panel i åldern <NOBR>12–79</NOBR> år som rekryterats särskilt för att spegla radiolyssningen i Sverige. Mätaren registrerar en ohörbar digital kod som radioföretagen lägger in i radiosändningarna.</P>
<P class="p416 ft77"><SPAN class="ft122">Källa</SPAN>: TNS Sifo Radiorapporter PPM.</P>
<P class="p417 ft25">SR har fler lyssnare än den kommersiella radion. Enligt Nordicom- Sveriges statistik kunde en svagt vikande trend för lyssnandet på SR noteras under slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> men de senaste åren har andelen lyssnare stabiliserats. Andelen lyssnare på kommersiell radio är något minskande de senaste åren.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377169x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr14 td72"><SPAN class="p17 ft19">SOU 2014:77</SPAN> </TD>
<TD class="tr14 td73"><SPAN class="p17 ft26">Bilaga 4</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td98"><SPAN class="p418 ft123">100</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td98"><SPAN class="p418 ft126">90</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td98"><SPAN class="p418 ft126">80</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p418 ft126">70</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td98"><SPAN class="p418 ft126">60</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p418 ft126">50</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td98"><SPAN class="p418 ft126">40</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td98"><SPAN class="p418 ft126">30</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p418 ft126">20</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td98"><SPAN class="p418 ft126">10</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p418 ft126">0</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p17 ft56"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td98"><SPAN class="p18 ft126">1994</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p18 ft126">1997</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p18 ft126">2001</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p18 ft126">2003</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p18 ft126">2005</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p18 ft126">2007</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p18 ft126">2009</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p18 ft126">2011</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td99"><SPAN class="p18 ft126">2013</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr7 td100"><SPAN class="p17 ft126">Sveriges Radio</SPAN> </TD>
<TD class="tr19 td101"><SPAN class="p17 ft60"> </SPAN> </TD>
<TD rowspan=2 class="tr7 td102"><SPAN class="p419 ft138">Kommersiell radio</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td4"><SPAN class="p17 ft139"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p420 ft77"><SPAN class="ft122">Källa</SPAN>: <NOBR>Nordicom-Sverige,</NOBR> Mediebarometern 2013.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p4 ft18">169</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377170x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft140">Statens offentliga utredningar 2014</P>
<P class="p421 ft95">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p422 ft4"><SPAN class="ft141">1.</SPAN><SPAN class="ft142">Vissa bostadsbeskattningsfrågor. Fi.</SPAN></P>
<P class="p423 ft143"><SPAN class="ft143">2.</SPAN><SPAN class="ft144">Framtidens valfrihetssystem</SPAN></P>
<P class="p424 ft4"><SPAN class="ft141">–</SPAN><SPAN class="ft142">inom socialtjänsten. S.</SPAN></P>
<P class="p423 ft143"><SPAN class="ft143">3.</SPAN><SPAN class="ft144">Boende utanför det egna hemmet</SPAN></P>
<P class="p425 ft4"><SPAN class="ft141">–</SPAN><SPAN class="ft142">placeringsformer för barn och unga. S.</SPAN></P>
<P class="p426 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft142">Det måste gå att lita på konsumentskyddet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p423 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft142">Staten får inte abdikera</SPAN></P>
<P class="p427 ft4"><SPAN class="ft141">–</SPAN><SPAN class="ft142">om kommunaliseringen av den svenska skolan. U.</SPAN></P>
<P class="p423 ft4"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft142">Män och jämställdhet. U.</SPAN></P>
<P class="p428 ft4"><SPAN class="ft141">7.</SPAN><SPAN class="ft142">Skärpta straff för vapenbrott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p429 ft4"><SPAN class="ft4">8.</SPAN><SPAN class="ft142">Översyn av statsskuldspolitiken. Fi.</SPAN></P>
<P class="p428 ft143"><SPAN class="ft141">9.</SPAN><SPAN class="ft144">Förändrad assistansersättning</SPAN></P>
<P class="p424 ft4"><SPAN class="ft141">–</SPAN><SPAN class="ft142">en översyn av ersättningssystemet. S.</SPAN></P>
<P class="p430 ft4"><SPAN class="ft141">10.</SPAN><SPAN class="ft142">Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar. S.</SPAN></P>
<P class="p431 ft4"><SPAN class="ft141">11.</SPAN><SPAN class="ft142">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2014. Forskningsdebatt, alternativ och beslutsfattande. M.</SPAN></P>
<P class="p432 ft4"><SPAN class="ft141">12.</SPAN><SPAN class="ft142">Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer. U.</SPAN></P>
<P class="p318 ft4"><SPAN class="ft141">13.</SPAN><SPAN class="ft142">En digital agenda i människans tjänst</SPAN></P>
<P class="p433 ft4"><SPAN class="ft141">–</SPAN><SPAN class="ft142">en ljusnande framtid kan bli vår. N.</SPAN></P>
<P class="p434 ft4"><SPAN class="ft141">14.</SPAN><SPAN class="ft142">Effektiv och rättssäker </SPAN><NOBR>PBL-över</NOBR> prövning. S.</P>
<P class="p435 ft143"><SPAN class="ft141">15.</SPAN><SPAN class="ft144">Investeringsplanering för försvars materiel</SPAN></P>
<P class="p436 ft4">En ny <NOBR>planerings-,</NOBR> besluts- och uppföljningsprocess. Fö.</P>
<P class="p437 ft4"><SPAN class="ft141">16.</SPAN><SPAN class="ft142">Det ska vara lätt att göra rätt Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. A.</SPAN></P>
<P class="p438 ft4"><SPAN class="ft141">17.</SPAN><SPAN class="ft142">Genomförande av Seveso III- direktivet. Fö.</SPAN></P>
<P class="p439 ft4"><SPAN class="ft141">18.</SPAN><SPAN class="ft142">Straffskalorna för allvarliga våldsbrott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p440 ft4"><SPAN class="ft141">19.</SPAN><SPAN class="ft142">Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande. U.</SPAN></P>
<P class="p441 ft4"><SPAN class="ft141">20.</SPAN><SPAN class="ft142">Läkemedel för särskilda behov. S.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p4 ft4">21. Bredband för Sverige in i framtiden. N.</P>
<P class="p442 ft4">22. Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv. Ju.</P>
<P class="p443 ft4"><SPAN class="ft141">23.</SPAN><SPAN class="ft142">Rätt information på rätt plats i rätt tid. Del 1, 2 och 3. S.</SPAN></P>
<P class="p444 ft4"><SPAN class="ft141">24.</SPAN><SPAN class="ft142">Olycksregister och djupstudier på transportområdet. N.</SPAN></P>
<P class="p445 ft4"><SPAN class="ft141">25.</SPAN><SPAN class="ft142">Internationella rättsförhållanden rörande arv. Ju.</SPAN></P>
<P class="p318 ft4"><SPAN class="ft141">26.</SPAN><SPAN class="ft142">Tillträde till COTIF 1999. Ju.</SPAN></P>
<P class="p446 ft4"><SPAN class="ft141">27.</SPAN><SPAN class="ft142">Svensk veteranpolitik. Ett ansvar för hela samhället. + Bilagor. Fö.</SPAN></P>
<P class="p447 ft4"><SPAN class="ft141">28.</SPAN><SPAN class="ft142">Lönsamt arbete – familjeansvarets fördelning och konsekvenser. A.</SPAN></P>
<P class="p448 ft4"><SPAN class="ft141">29.</SPAN><SPAN class="ft142">Assisterad befruktning för ensam stående kvinnor. Ju.</SPAN></P>
<P class="p449 ft4"><SPAN class="ft141">30.</SPAN><SPAN class="ft142">Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet. A.</SPAN></P>
<P class="p450 ft4"><SPAN class="ft141">31.</SPAN><SPAN class="ft142">Visselblåsare</SPAN></P>
<P class="p451 ft4">Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. A.</P>
<P class="p441 ft143"><SPAN class="ft141">32.</SPAN><SPAN class="ft144">Jordbruks- och bostadsarrende</SPAN></P>
<P class="p452 ft4"><SPAN class="ft141">–</SPAN><SPAN class="ft142">några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd. Ju.</SPAN></P>
<P class="p318 ft4"><SPAN class="ft141">33.</SPAN><SPAN class="ft142">Från hyresrätt till äganderätt. Ju.</SPAN></P>
<P class="p453 ft4"><SPAN class="ft141">34.</SPAN><SPAN class="ft142">Inte bara jämställdhet Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. A.</SPAN></P>
<P class="p454 ft4"><SPAN class="ft141">35.</SPAN><SPAN class="ft142">I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. M.</SPAN></P>
<P class="p455 ft4"><SPAN class="ft141">36.</SPAN><SPAN class="ft142">Frågor om följerätt och om museernas kopiering. Ju.</SPAN></P>
<P class="p456 ft143"><SPAN class="ft141">37.</SPAN><SPAN class="ft144">De svenska energimarknaderna</SPAN></P>
<P class="p424 ft4"><SPAN class="ft141">–</SPAN><SPAN class="ft142">en samhällsekonomisk analys. Fi.</SPAN></P>
<P class="p457 ft4"><SPAN class="ft141">38.</SPAN><SPAN class="ft142">Tillväxt och värdeskapande Konkurrenskraft i svenskt jordbruk och trädgårdsnäring. L.</SPAN></P>
<P class="p458 ft143"><SPAN class="ft141">39.</SPAN><SPAN class="ft144">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt</SPAN></P>
<P class="p459 ft4">Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service. N.</P>
<P class="p460 ft4"><SPAN class="ft141">40.</SPAN><SPAN class="ft142">Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet. Fi.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p461 ft4"><SPAN class="ft141">41.</SPAN><SPAN class="ft142">Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. A.</SPAN></P>
<P class="p462 ft4"><SPAN class="ft141">42.</SPAN><SPAN class="ft142">Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s </SPAN><NOBR>Fud-program</NOBR> 2013. M.</P>
<P class="p450 ft4"><SPAN class="ft141">43.</SPAN><SPAN class="ft142">Synnerligen grova narkotikabrott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p463 ft4"><SPAN class="ft141">44.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft142">F-skuldsanering</SPAN></NOBR> – en möjlighet till nystart för seriösa företagare. Ju.</P>
<P class="p464 ft4"><SPAN class="ft141">45.</SPAN><SPAN class="ft142">Unik kunskap genom registerforskning. U.</SPAN></P>
<P class="p6 ft4">46. Marknadsmissbruk II. Fi.</P>
<P class="p465 ft4"><SPAN class="ft145">47.</SPAN><SPAN class="ft142">Förbättrad tvistlösning på konsumentområdet – ny </SPAN><NOBR>EU-lagstiftning</NOBR> och en översyn av det svenska systemet. Ju.</P>
<P class="p441 ft4"><SPAN class="ft141">48.</SPAN><SPAN class="ft142">Registerutdrag i arbetslivet. A.</SPAN></P>
<P class="p466 ft4"><SPAN class="ft141">49.</SPAN><SPAN class="ft142">Våld i nära relationer – en folkhälsofråga. Förslag för ett effektivare arbete. + Bilaga. Ju.</SPAN></P>
<P class="p467 ft147"><SPAN class="ft141">50.</SPAN><SPAN class="ft146">Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten. M.</SPAN></P>
<P class="p450 ft4"><SPAN class="ft141">51.</SPAN><SPAN class="ft142">Nya regler om upphandling. S.</SPAN></P>
<P class="p468 ft4"><SPAN class="ft141">52.</SPAN><SPAN class="ft142">Resolution. En ny metod för att hantera banker i kris. Vol 1 + 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p456 ft143"><SPAN class="ft141">53.</SPAN><SPAN class="ft144">Material i kontakt med dricksvatten</SPAN></P>
<P class="p424 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft148">myndighetsroller och ansvarsfrågor. L.</SPAN></P>
<P class="p450 ft143"><SPAN class="ft141">54.</SPAN><SPAN class="ft149">Vildsvin och viltskador</SPAN></P>
<P class="p469 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft148">om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt. L.</SPAN></P>
<P class="p470 ft4"><SPAN class="ft141">55.</SPAN><SPAN class="ft142">Inhyrning och företrädesrätt till återanställning. A.</SPAN></P>
<P class="p471 ft4"><SPAN class="ft141">56.</SPAN><SPAN class="ft148">Genomförande av Omnibus II- direktivet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p472 ft147"><SPAN class="ft145">57.</SPAN><SPAN class="ft150">En ny reglering för tjänstepensionsföretag. Del 1 + 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p473 ft147"><SPAN class="ft141">58.</SPAN><SPAN class="ft150">Privat införsel av alkoholdrycker. Tydligare regler i konsekvens med svensk alkoholpolitik. S.</SPAN></P>
<P class="p474 ft4"><SPAN class="ft141">59.</SPAN><SPAN class="ft148">Bostadsförsörjning och riksintressen. M.</SPAN></P>
<P class="p450 ft4"><SPAN class="ft141">60.</SPAN><SPAN class="ft148">Tillförlitligare kreditupplysningar</SPAN></P>
<P class="p475 ft4"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft148">ett förbättrat integritetsskydd vid offentligrättsliga krav. Ju.</SPAN></P>
<P class="p474 ft4"><SPAN class="ft141">61.</SPAN><SPAN class="ft148">Svensk kontanthantering. Fi.</SPAN></P>
<P class="p450 ft4"><SPAN class="ft141">62.</SPAN><SPAN class="ft148">Förbättrat förhandsbeskedsinstitut. Fi.</SPAN></P>
<P class="p450 ft143"><SPAN class="ft141">63.</SPAN><SPAN class="ft149">Organiserad brottslighet</SPAN></P>
<P class="p476 ft141"><SPAN class="ft4">–</SPAN><SPAN class="ft151">förfälts- och underlåtenhetsansvar, kvalifikationsgrunder m.m. Ju.</SPAN></P>
<P class="p477 ft4"><SPAN class="ft141">64.</SPAN><SPAN class="ft148">En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga. Ku.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p478 ft143"><SPAN class="ft141">65.</SPAN><SPAN class="ft144">Försvarsmaktens behov av flygtrafiktjänst</SPAN></P>
<P class="p479 ft4">Civil och militär samverkan. N.</P>
<P class="p480 ft4"><SPAN class="ft141">66.</SPAN><SPAN class="ft142">Myndigheter och organisationer under Miljödepartementet – en kartläggning. M.</SPAN></P>
<P class="p481 ft4"><SPAN class="ft145">67.</SPAN><SPAN class="ft142">Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen. S.</SPAN></P>
<P class="p482 ft4"><SPAN class="ft141">68.</SPAN><SPAN class="ft142">Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Fi.</SPAN></P>
<P class="p483 ft4"><SPAN class="ft141">69.</SPAN><SPAN class="ft142">En lag om upphandling av koncessioner. S.</SPAN></P>
<P class="p441 ft143"><SPAN class="ft141">70.</SPAN><SPAN class="ft144">Ändrade informationskrav</SPAN></P>
<P class="p424 ft4">på värdepappersmarknaden. Fi.</P>
<P class="p484 ft4"><SPAN class="ft141">71.</SPAN><SPAN class="ft142">Ett jämställt samhälle fritt från våld – Utvärdering av regeringens satsningar </SPAN><NOBR>2010–2014.</NOBR> U.</P>
<P class="p160 ft143"><SPAN class="ft141">72.</SPAN><SPAN class="ft144">Handel med begagnade varor</SPAN></P>
<P class="p485 ft4">och med skrot – vissa kontrollfrågor. N.</P>
<P class="p450 ft4"><SPAN class="ft141">73.</SPAN><SPAN class="ft142">Försvarsmakten i samhället</SPAN></P>
<P class="p486 ft4">– en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret. Fö.</P>
<P class="p456 ft4"><SPAN class="ft141">74.</SPAN><SPAN class="ft142">Jämställdhet i socialförsäkringen? A.</SPAN></P>
<P class="p487 ft4"><SPAN class="ft141">75.</SPAN><SPAN class="ft142">Automatiserade beslut – färre regler ger tydligare reglering. N.</SPAN></P>
<P class="p488 ft143"><SPAN class="ft141">76.</SPAN><SPAN class="ft144">Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen</SPAN></P>
<P class="p479 ft4">och specialisering för skattemål. Ju.</P>
<P class="p489 ft4"><SPAN class="ft152">77.</SPAN><SPAN class="ft142">Från analog till digital marksänd radio – en plan från Digitalradiosamordningen. Ku.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B377/H2B377172x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft140">Statens offentliga utredningar 2014</P>
<P class="p421 ft95">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p4 ft153">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p6 ft143">Det ska vara lätt att göra rätt</P>
<P class="p490 ft4">Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. [16]</P>
<P class="p8 ft4">Lönsamt arbete</P>
<P class="p491 ft4">– familjeansvarets fördelning och konsekvenser. [28]</P>
<P class="p492 ft4">Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet. [30]</P>
<P class="p8 ft143">Visselblåsare</P>
<P class="p493 ft4">Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. [31]</P>
<P class="p8 ft4">Inte bara jämställdhet</P>
<P class="p494 ft4">Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. [34]</P>
<P class="p495 ft4">Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. [41]</P>
<P class="p6 ft4">Registerutdrag i arbetslivet. [48]</P>
<P class="p496 ft4">Inhyrning och företrädesrätt till återanställning. [55]</P>
<P class="p6 ft4">Jämställdhet i socialförsäkringen? [74]</P>
<P class="p1 ft153">Finansdepartementet</P>
<P class="p497 ft154">Vissa bostadsbeskattningsfrågor. [1] Översyn av statsskuldspolitiken. [8]</P>
<P class="p6 ft143">De svenska energimarknaderna</P>
<P class="p498 ft4">– en samhällsekonomisk analys. [37]</P>
<P class="p466 ft4">Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet. [40]</P>
<P class="p6 ft4">Marknadsmissbruk II. [46]</P>
<P class="p499 ft155">Resolution. En ny metod för att hantera banker i kris. Vol 1 + 2. [52]</P>
<P class="p500 ft4">Genomförande av Omnibus II- direktivet. [56]</P>
<P class="p501 ft155">En ny reglering för tjänstepensionsföretag. Del 1 + 2. [57]</P>
<P class="p502 ft156">Svensk kontanthantering. [61] Förbättrat förhandsbeskedsinstitut. [62]</P>
<P class="p503 ft4">Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. [68]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p4 ft143">Ändrade informationskrav</P>
<P class="p504 ft4">på värdepappersmarknaden. [70]</P>
<P class="p505 ft153">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p506 ft4">Investeringsplanering för försvarsmateriel En ny <NOBR>planerings-,</NOBR> besluts- och uppföljningsprocess. [15]</P>
<P class="p507 ft4">Genomförande av Seveso <NOBR>III-direktivet.</NOBR> [17]</P>
<P class="p508 ft4">Svensk veteranpolitik. Ett ansvar för hela samhället. + Bilagor. [27]</P>
<P class="p507 ft143">Försvarsmakten i samhället</P>
<P class="p509 ft4">– en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret. [73]</P>
<P class="p510 ft153">Justitiedepartementet</P>
<P class="p511 ft4">Det måste gå att lita på konsumentskyddet. [4]</P>
<P class="p512 ft157">Skärpta straff för vapenbrott. [7] Straffskalorna för allvarliga våldsbrott. [18]</P>
<P class="p513 ft4">Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv. [22]</P>
<P class="p514 ft4">Internationella rättsförhållanden rörande arv. [25]</P>
<P class="p515 ft4">Tillträde till COTIF 1999. [26]</P>
<P class="p508 ft4">Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. [29]</P>
<P class="p507 ft143">Jordbruks- och bostadsarrende</P>
<P class="p516 ft4">– några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd. [32]</P>
<P class="p515 ft4">Från hyresrätt till äganderätt. [33]</P>
<P class="p517 ft4">Frågor om följerätt och om museernas kopiering. [36]</P>
<P class="p515 ft4">Synnerligen grova narkotikabrott. [43]</P>
<P class="p518 ft4"><NOBR>F-skuldsanering</NOBR> – en möjlighet till nystart för seriösa företagare. [44]</P>
<P class="p519 ft4">Förbättrad tvistlösning på konsumentområdet – ny <NOBR>EU-lagstiftning</NOBR> och en översyn av det svenska systemet. [47]</P>
<P class="p520 ft143">Våld i nära relationer – en folkhälsofråga. Förslag för ett effektivare arbete.</P>
<P class="p521 ft4">+ Bilaga. [49]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p4 ft143">Tillförlitligare kreditupplysningar</P>
<P class="p522 ft4">– ett förbättrat integritetsskydd vid offentligrättsliga krav. [60]</P>
<P class="p4 ft143">Organiserad brottslighet</P>
<P class="p523 ft143">– förfälts- och underlåtenhetsansvar, kvalifikationsgrunder m.m. [63]</P>
<P class="p524 ft143">Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen</P>
<P class="p498 ft4">och specialisering för skattemål. [76]</P>
<P class="p1 ft153">Kulturdepartementet</P>
<P class="p525 ft4">En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga. [64]</P>
<P class="p526 ft4">Från analog till digital marksänd radio – en plan från Digitalradiosamordningen. [77]</P>
<P class="p11 ft153">Landsbygdsdepartementet</P>
<P class="p527 ft4">Tillväxt och värdeskapande Konkurrenskraft i svenskt jordbruk och trädgårdsnäring. [38]</P>
<P class="p528 ft147">Material i kontakt med dricksvatten – myndighetsroller och ansvarfrågor. [53]</P>
<P class="p6 ft4">Vildsvin och viltskador</P>
<P class="p529 ft4">– om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt. [54]</P>
<P class="p219 ft153">Miljödepartementet</P>
<P class="p525 ft4">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2014. Forskningsdebatt, alternativ och beslutsfattande. [11]</P>
<P class="p530 ft4">I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. [35]</P>
<P class="p531 ft4">Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s <NOBR>Fud-program</NOBR> 2013. [42]</P>
<P class="p532 ft155">Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten. [50]</P>
<P class="p533 ft4">Bostadsförsörjning och riksintressen. [59]</P>
<P class="p534 ft4">Myndigheter och organisationer under Miljödepartementet – en kartläggning. [66]</P>
<P class="p11 ft153">Näringsdepartementet</P>
<P class="p6 ft143">En digital agenda i människans tjänst</P>
<P class="p535 ft154">– en ljusnande framtid kan bli vår. [13] Bredband för Sverige in i framtiden. [21]</P>
<P class="p536 ft4">Olycksregister och djupstudier på transportområdet. [24]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p537 ft143">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt</P>
<P class="p538 ft4">Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service. [39]</P>
<P class="p539 ft147">Försvarsmaktens behov av flygtrafiktjänst Civil och militär samverkan. [65]</P>
<P class="p6 ft4">Handel med begagnade varor</P>
<P class="p540 ft4">och med skrot – vissa kontrollfrågor. [72]</P>
<P class="p541 ft4">Automatiserade beslut – färre regler ger tydligare reglering. [75]</P>
<P class="p219 ft153">Socialdepartementet</P>
<P class="p6 ft143">Framtidens valfrihetssystem</P>
<P class="p498 ft4">– inom socialtjänsten. [2]</P>
<P class="p6 ft143">Boende utanför det egna hemmet</P>
<P class="p542 ft4">– placeringsformer för barn och unga. [3]</P>
<P class="p8 ft143">Förändrad assistansersättning</P>
<P class="p543 ft4">– en översyn av ersättningssystemet. [9]</P>
<P class="p544 ft4">Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar. [10]</P>
<P class="p545 ft4">Effektiv och rättssäker <NOBR>PBL-överprövning.</NOBR> [14]</P>
<P class="p6 ft4">Läkemedel för särskilda behov. [20]</P>
<P class="p546 ft4">Rätt information på rätt plats i rätt tid. Del 1, 2 och 3. [23]</P>
<P class="p6 ft4">Nya regler om upphandling. [51]</P>
<P class="p547 ft4">Privat införsel av alkoholdrycker. Tydligare regler i konsekvens med svensk alkoholpolitik. [58]</P>
<P class="p548 ft4">Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen. [67]</P>
<P class="p6 ft4">En lag om upphandling av koncessioner. [69]</P>
<P class="p1 ft153">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p6 ft143">Staten får inte abdikera</P>
<P class="p549 ft4">– om kommunaliseringen av den svenska skolan. [5]</P>
<P class="p6 ft4">Män och jämställdhet. [6]</P>
<P class="p550 ft4">Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer. [12]</P>
<P class="p551 ft4">Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande. [19]</P>
<P class="p552 ft4">Unik kunskap genom registerforskning. [45]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<P class="p553 ft4">Ett jämställt samhälle fritt från våld – Utvärdering av regeringens satsningar <NOBR>2010–2014.</NOBR> [71]</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
H2B377SOU_2014__77.pdf1441786pdfFrån analog till digital marksänd radiohttps://data.riksdagen.se/fil/7E50FB3E-B16F-46DF-A022-2C45FAFDBA33