3115703H2B373201473sousouStatens offentliga utredningar 2014:73Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar7302014-11-14 00:00:002016-03-16 08:35:002014-11-14 00:00:00Försvarsmakten i samhället, - en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvarettitelhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H2B373/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H2B373https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H2B373
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2014 73 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 193px 0px 73px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 370px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:611px;left:344px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:126px;height:69px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 549px 0px 134px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 127px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 337px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 410px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 410px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_3 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 316px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_3 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 409px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_3 {border:none;margin: 241px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 123px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 147px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 267px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:605px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 385px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:686px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_3 {border:none;margin: 583px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:696px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:617px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:641px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_128 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 709px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 163px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_3 {border:none;margin: 112px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 168px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 655px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:626px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 146px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 139px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 536px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 550px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:617px;left:2px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:605px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:614px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 301px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:484px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:413px;height:48px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_239 #dimg1 {position:absolute;top:435px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_239 #dimg1 #img1 {width:413px;height:48px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:629px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:273px;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:413px;height:273px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:641px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:380px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:319px;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:416px;height:319px;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:525px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:413px;height:138px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:669px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:78px;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:413px;height:78px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:60px;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:413px;height:60px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:629px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:217px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:462px;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:413px;height:462px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_3 {border:none;margin: 268px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 148px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:424px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:257px;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:413px;height:257px;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:655px;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:416px;height:655px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:543px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:182px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:531px;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:416px;height:531px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_3 {border:none;margin: 251px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_272 #dimg1 {position:absolute;top:146px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:398px;}
#page_272 #dimg1 #img1 {width:413px;height:398px;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:665px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_282 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:210px;}
#page_282 #dimg1 #img1 {width:413px;height:210px;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 204px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:156px;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:413px;height:156px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:629px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 128px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_291 #dimg1 {position:absolute;top:164px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:156px;}
#page_291 #dimg1 #img1 {width:413px;height:156px;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_292 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:554px;}
#page_292 #dimg1 #img1 {width:416px;height:554px;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:489px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 385px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 100px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_3 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:629px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:122px;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:413px;height:122px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:69px;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:413px;height:69px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_323 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_324 #dimg1 {position:absolute;top:710px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_326 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 198px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_331 #dimg1 {position:absolute;top:581px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_331 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_332 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_332 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:617px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_336 #dimg1 {position:absolute;top:435px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:228px;}
#page_336 #dimg1 #img1 {width:413px;height:228px;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_337 #dimg1 {position:absolute;top:362px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_337 #dimg1 #img1 {width:413px;height:103px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_338 #dimg1 {position:absolute;top:163px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:281px;}
#page_338 #dimg1 #img1 {width:413px;height:281px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_339 #dimg1 {position:absolute;top:381px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:218px;}
#page_339 #dimg1 #img1 {width:413px;height:218px;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 547px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_344 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_344 #dimg1 #img1 {width:413px;height:85px;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_346 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_346 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_347 #dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_347 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_348 #dimg1 {position:absolute;top:533px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_348 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_350 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_353 #dimg1 {position:absolute;top:597px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_353 #dimg1 #img1 {width:413px;height:138px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_354 #dimg1 {position:absolute;top:581px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_356 #dimg1 {position:absolute;top:163px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:406px;}
#page_356 #dimg1 #img1 {width:416px;height:406px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 385px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_366 #dimg1 {position:absolute;top:653px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:557px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_369 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:304px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:397px;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:415px;height:397px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:578px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:177px;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:413px;height:177px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:149px;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:413px;height:149px;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_3 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_384 #dimg1 {position:absolute;top:200px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:546px;}
#page_384 #dimg1 #img1 {width:413px;height:546px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_385 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:213px;}
#page_385 #dimg1 #img1 {width:413px;height:213px;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:255px;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:413px;height:255px;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_397 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_397 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_398 #dimg1 {position:absolute;top:124px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:49px;}
#page_398 #dimg1 #img1 {width:413px;height:49px;}
#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_399 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:361px;}
#page_399 #dimg1 #img1 {width:413px;height:361px;}
#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 168px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 411px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_403 #dimg1 {position:absolute;top:113px;left:1px;z-index:-1;width:423px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_403 #dimg1 #img1 {width:423px;height:2px;}
#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 382px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_406 #dimg1 {position:absolute;top:127px;left:59px;z-index:-1;width:423px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_406 #dimg1 #img1 {width:423px;height:1px;}
#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_407 #dimg1 {position:absolute;top:336px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:262px;}
#page_407 #dimg1 #img1 {width:413px;height:262px;}
#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_409 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:236px;}
#page_409 #dimg1 #img1 {width:413px;height:236px;}
#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_410 #dimg1 {position:absolute;top:272px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:425px;}
#page_410 #dimg1 #img1 {width:413px;height:425px;}
#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_412 #dimg1 {position:absolute;top:308px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:361px;}
#page_412 #dimg1 #img1 {width:413px;height:361px;}
#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 240px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_414 #dimg1 {position:absolute;top:581px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_414 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_415 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:226px;}
#page_415 #dimg1 #img1 {width:413px;height:226px;}
#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:326px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:398px;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:413px;height:398px;}
#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_418 #dimg1 {position:absolute;top:146px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:217px;}
#page_418 #dimg1 #img1 {width:413px;height:217px;}
#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_419 #dimg1 {position:absolute;top:453px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:280px;}
#page_419 #dimg1 #img1 {width:413px;height:280px;}
#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_420 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:679px;}
#page_420 #dimg1 #img1 {width:413px;height:679px;}
#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_421 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:247px;}
#page_421 #dimg1 #img1 {width:413px;height:247px;}
#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 201px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_422 #dimg1 {position:absolute;top:362px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_422 #dimg1 #img1 {width:413px;height:48px;}
#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_423 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_423 #dimg1 #img1 {width:413px;height:120px;}
#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_424 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:674px;}
#page_424 #dimg1 #img1 {width:413px;height:674px;}
#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_425 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:149px;}
#page_425 #dimg1 #img1 {width:413px;height:149px;}
#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 108px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_426 #dimg1 {position:absolute;top:471px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:217px;}
#page_426 #dimg1 #img1 {width:413px;height:217px;}
#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_427 #dimg1 {position:absolute;top:507px;left:2px;z-index:-1;width:413px;height:212px;}
#page_427 #dimg1 #img1 {width:413px;height:212px;}
#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_428 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:105px;}
#page_428 #dimg1 #img1 {width:413px;height:105px;}
#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_429 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:308px;}
#page_429 #dimg1 #img1 {width:413px;height:308px;}
#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_3 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_430 #dimg1 {position:absolute;top:345px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:396px;}
#page_430 #dimg1 #img1 {width:413px;height:396px;}
#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_432 #dimg1 {position:absolute;top:110px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:442px;}
#page_432 #dimg1 #img1 {width:413px;height:442px;}
#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_434 #dimg1 {position:absolute;top:164px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:236px;}
#page_434 #dimg1 #img1 {width:413px;height:236px;}
#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_435 #dimg1 {position:absolute;top:398px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:345px;}
#page_435 #dimg1 #img1 {width:413px;height:345px;}
#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_437 #dimg1 {position:absolute;top:344px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:209px;}
#page_437 #dimg1 #img1 {width:413px;height:209px;}
#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_439 #dimg1 {position:absolute;top:453px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:173px;}
#page_439 #dimg1 #img1 {width:413px;height:173px;}
#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_440 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {border:none;margin: 583px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 395px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_443 #dimg1 {position:absolute;top:332px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_443 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_444 #tx1 {position:absolute;top:551px;left:281px;width:202px;height:180px;}
#page_444 #tx2 {position:absolute;top:731px;left:300px;width:187px;height:17px;}
#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_4 {border:none;margin: 163px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_445 #dimg1 {position:absolute;top:601px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_445 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_446 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_446 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_446 #tx1 {position:absolute;top:587px;left:281px;width:201px;height:126px;}
#page_446 #tx2 {position:absolute;top:226px;left:281px;width:201px;height:54px;}
#page_446 #tx3 {position:absolute;top:280px;left:281px;width:201px;height:36px;}
#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_4 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_448 #tx1 {position:absolute;top:371px;left:281px;width:201px;height:180px;}
#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_4 {border:none;margin: 634px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_449 #dimg1 {position:absolute;top:132px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_449 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_450 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_450 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_450 #tx1 {position:absolute;top:298px;left:281px;width:201px;height:90px;}
#page_450 #tx2 {position:absolute;top:388px;left:281px;width:201px;height:72px;}
#page_450 #tx3 {position:absolute;top:461px;left:281px;width:201px;height:36px;}
#page_450 #tx4 {position:absolute;top:497px;left:281px;width:201px;height:54px;}
#page_450 #tx5 {position:absolute;top:551px;left:281px;width:201px;height:54px;}
#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_451 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_451 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_452 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_452 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_453 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_453 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_454 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_454 #dimg1 {position:absolute;top:713px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_454 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_455 #dimg1 {position:absolute;top:366px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:359px;}
#page_455 #dimg1 #img1 {width:415px;height:359px;}
#page_455 #tx1 {position:absolute;top:154px;left:215px;width:201px;height:162px;}
#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_456 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_456 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_457 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {border:none;margin: 242px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_457 #dimg1 {position:absolute;top:523px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_457 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_458 #dimg1 {position:absolute;top:725px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_458 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_458 #tx1 {position:absolute;top:246px;left:281px;width:201px;height:90px;}
#page_458 #tx2 {position:absolute;top:336px;left:300px;width:158px;height:17px;}
#page_458 #tx3 {position:absolute;top:354px;left:281px;width:201px;height:72px;}
#page_458 #tx4 {position:absolute;top:426px;left:281px;width:201px;height:54px;}
#page_458 #tx5 {position:absolute;top:481px;left:281px;width:201px;height:72px;}
#page_458 #tx6 {position:absolute;top:553px;left:300px;width:147px;height:17px;}
#page_458 #tx7 {position:absolute;top:571px;left:281px;width:201px;height:90px;}
#page_458 #tx8 {position:absolute;top:661px;left:281px;width:201px;height:54px;}
#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 670px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_459 #dimg1 {position:absolute;top:96px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_459 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_462 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_463 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_464 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_465 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_466 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_466 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_467 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_467 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_468 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_468 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_469 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_469 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_470 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 {border:none;margin: 583px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_472 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_472 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_473 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 {border:none;margin: 583px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_475 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_475 #id_2 {border:none;margin: 131px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_476 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_477 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_477 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_478 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_478 #id_2 {border:none;margin: 112px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_479 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_479 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_480 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_481 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_481 #id_2 {border:none;margin: 620px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 122px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_483 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 568px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 136px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 239px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 329px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 71px;padding: 0px;border:none;width: 505px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_3 {border:none;margin: 87px 0px 0px 388px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_483 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:0px;z-index:-1;width:419px;height:306px;}
#page_483 #dimg1 #img1 {width:419px;height:306px;}
#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 103px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_484 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 55px;padding: 0px;border:none;width: 540px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_3 {border:none;margin: 476px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_485 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_485 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 17px;padding: 0px;border:none;width: 568px;overflow: hidden;}
#page_485 #id_3 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_485 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:9px;z-index:-1;width:139px;height:76px;}
#page_485 #dimg1 #img1 {width:139px;height:76px;}
#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 103px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_486 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_486 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 55px;padding: 0px;border:none;width: 540px;overflow: hidden;}
#page_486 #id_3 {border:none;margin: 667px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}
#page_487 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 698px;overflow: hidden;}
#page_487 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_487 #dimg1 {position:absolute;top:34px;left:119px;z-index:-1;width:424px;height:296px;}
#page_487 #dimg1 #img1 {width:424px;height:296px;}
#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 103px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_488 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 53px;padding: 0px;border:none;width: 542px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_3 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 113px;padding: 0px;border: none;width: 585px;}
#page_489 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 95px;padding: 0px;border:none;width: 490px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_3 {border:none;margin: 278px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 952px 0px 37px 37px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 65px;padding: 0px;border: none;width: 633px;}
#page_491 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 496px;padding: 0px;border:none;width: 137px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 445px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_491 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:537px;height:760px;}
#page_491 #dimg1 #img1 {width:537px;height:760px;}
#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 84px;padding: 0px;border: none;width: 614px;}
#page_492 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_492 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_492 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:538px;height:760px;}
#page_492 #dimg1 #img1 {width:538px;height:760px;}
#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 65px;padding: 0px;border: none;width: 633px;}
#page_493 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 496px;padding: 0px;border:none;width: 137px;overflow: hidden;}
#page_493 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 445px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_493 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:537px;height:760px;}
#page_493 #dimg1 #img1 {width:537px;height:760px;}
#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 84px;padding: 0px;border: none;width: 614px;}
#page_494 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_494 #id_2 {border:none;margin: 780px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_494 #dimg1 {position:absolute;top:29px;left:0px;z-index:-1;width:538px;height:760px;}
#page_494 #dimg1 #img1 {width:538px;height:760px;}
#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 0px;padding: 0px;border: none;width: 698px;}
#page_495 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 698px;overflow: hidden;}
#page_495 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 510px;padding: 0px;border:none;width: 188px;overflow: hidden;}
#page_495 #dimg1 {position:absolute;top:491px;left:116px;z-index:-1;width:452px;height:64px;}
#page_495 #dimg1 #img1 {width:452px;height:64px;}
#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 103px;padding: 0px;border: none;width: 595px;}
#page_496 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_496 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;}
#page_496 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 138px 0px 99px 103px;padding: 0px;border: none;width: 887px;}
#page_497 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:44px;z-index:-1;width:690px;height:134px;}
#page_497 #dimg1 #img1 {width:690px;height:134px;}
#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 88px 103px;padding: 0px;border: none;width: 806px;}
#page_498 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 12px;overflow: hidden;}
#page_498 #id_2 {float:left;border:none;margin: 117px 0px 0px 88px;padding: 0px;border:none;width: 619px;overflow: hidden;}
#page_498 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 73px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}
#page_498 #dimg1 {position:absolute;top:101px;left:44px;z-index:-1;width:690px;height:510px;}
#page_498 #dimg1 #img1 {width:690px;height:510px;}
#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 99px 103px;padding: 0px;border: none;width: 809px;}
#page_499 #id_1 {float:left;border:none;margin: 155px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 795px;overflow: hidden;}
#page_499 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 81px 0px 102px 100px;padding: 0px;border: none;width: 598px;}
#page_500 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_500 #id_2 {border:none;margin: 582px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 529px;overflow: hidden;}
#page_500 #dimg1 {position:absolute;top:72px;left:0px;z-index:-1;width:502px;height:689px;}
#page_500 #dimg1 #img1 {width:502px;height:689px;}
#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 137px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_501 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_501 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_501 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_501 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 360px;overflow: hidden;}
#page_501 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_501 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}
#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 100px 0px 165px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_502 #id_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_502 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 304px;overflow: hidden;}
#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 98px 0px 144px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_503 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_503 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_503 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_503 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 361px;overflow: hidden;}
#page_503 #dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_503 #dimg1 #img1 {width:415px;height:24px;}
#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 101px 0px 157px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_504 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_504 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 304px;overflow: hidden;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 24px 'Times New Roman';line-height: 31px;}
.ft2{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 26px;}
.ft3{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft4{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft8{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft9{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft10{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft11{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft12{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft13{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft14{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft15{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft16{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft17{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft18{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft19{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft20{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft21{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft22{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 21px;line-height: 18px;}
.ft23{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft24{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 21px;line-height: 17px;}
.ft25{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft26{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft27{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft28{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 22px;line-height: 17px;}
.ft29{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft30{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft31{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft32{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft33{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft34{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 14px;line-height: 18px;}
.ft35{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft36{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft37{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft38{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft39{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft40{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft41{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft42{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft43{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft44{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft45{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft46{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft47{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft48{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft49{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft50{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft51{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft52{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft53{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft54{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft55{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft56{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft57{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft58{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft59{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft60{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft61{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft62{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft63{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft64{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft65{font: bold 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft66{font: 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft67{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft68{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft69{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft70{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft71{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft72{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft73{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft74{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft75{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft76{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft77{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft78{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft79{font: bold 17px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft80{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft81{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft82{font: italic bold 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft83{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft84{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft85{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft86{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft87{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft88{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft89{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft90{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft91{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft92{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft93{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft94{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft95{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft96{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;}
.ft97{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft98{font: 7px 'Times New Roman';line-height: 8px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft99{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft100{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft101{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft102{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft103{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft104{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft105{font: italic 9px 'Times New Roman';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft106{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft107{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft108{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft109{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft110{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft111{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft112{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft113{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft114{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft115{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft116{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 28px;}
.ft117{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft118{font: italic 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft119{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft120{font: italic 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft121{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft122{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft123{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft124{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft125{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft126{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft127{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft128{font: italic 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft129{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 1px;line-height: 12px;}
.ft130{font: 10px 'Times New Roman';color: #333333;line-height: 12px;}
.ft131{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft132{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft133{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft134{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft135{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft136{font: italic 15px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft137{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft138{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft139{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft140{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft141{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft142{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft143{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft144{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft145{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft146{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft147{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft148{font: 8px 'Times New Roman';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft149{font: italic bold 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft150{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft151{font: italic bold 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft152{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft153{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft154{font: italic 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft155{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft156{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft157{font: italic 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft158{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft159{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft160{font: bold 9px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft161{font: 11px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 14px;}
.ft162{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft163{font: 11px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 15px;}
.ft164{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft165{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft166{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft167{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft168{font: 11px 'Symbol';line-height: 13px;}
.ft169{font: 11px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 14px;}
.ft170{font: 11px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 14px;}
.ft171{font: bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft172{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft173{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft174{font: 10px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft175{font: 1px 'Helvetica';line-height: 1px;}
.ft176{font: bold 8px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft177{font: 8px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft178{font: 8px 'Helvetica';line-height: 9px;}
.ft179{font: 7px 'Helvetica';line-height: 7px;}
.ft180{font: 1px 'Helvetica';line-height: 5px;}
.ft181{font: 1px 'Helvetica';line-height: 6px;}
.ft182{font: 5px 'Helvetica';line-height: 6px;}
.ft183{font: 1px 'Helvetica';line-height: 4px;}
.ft184{font: 8px 'Helvetica';margin-left: 6px;line-height: 10px;}
.ft185{font: 8px 'Helvetica';margin-left: 6px;line-height: 9px;}
.ft186{font: 8px 'Helvetica';text-decoration: underline;line-height: 10px;}
.ft187{font: 8px 'Helvetica';margin-left: 7px;line-height: 10px;}
.ft188{font: 11px 'Helvetica';line-height: 14px;}
.ft189{font: bold 7px 'Helvetica';line-height: 7px;}
.ft190{font: bold 11px 'Times';line-height: 13px;}
.ft191{font: bold 12px 'Times';line-height: 15px;}
.ft192{font: 8px 'Times';line-height: 10px;}
.ft193{font: italic 8px 'Times';line-height: 9px;}
.ft194{font: 11px 'Times';line-height: 14px;}
.ft195{font: bold 8px 'Times';line-height: 11px;}
.ft196{font: italic bold 8px 'Times';line-height: 11px;}
.ft197{font: 6px 'Helvetica';line-height: 6px;}
.ft198{font: 7px 'Times';line-height: 8px;}
.ft199{font: 6px 'Times';line-height: 6px;}
.ft200{font: 7px 'Times';margin-left: 2px;line-height: 8px;}
.ft201{font: 8px 'Times';line-height: 8px;}
.ft202{font: 6px 'Helvetica';line-height: 9px;}
.ft203{font: 7px 'Helvetica';line-height: 10px;}
.ft204{font: 5px 'Times';line-height: 5px;}
.ft205{font: 23px 'Arial';line-height: 26px;}
.ft206{font: 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft207{font: 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 22px;}
.ft208{font: 17px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft209{font: 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 19px;}
.ft210{font: 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 23px;}
.ft211{font: 17px 'Arial';line-height: 23px;}
.ft212{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft213{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft214{font: bold 15px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 18px;}
.ft215{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft216{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft217{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft218{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft219{font: bold 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft220{font: 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft221{font: bold 5px 'Calibri';line-height: 6px;}
.ft222{font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;}
.ft223{font: 5px 'Calibri';line-height: 6px;}
.ft224{font: italic 6px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft225{font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;}
.ft226{font: italic 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft227{font: 7px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft228{font: 6px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft229{font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft230{font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;}
.ft231{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft232{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft233{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft234{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft235{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft236{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft237{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft238{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft239{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft240{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft241{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft242{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft243{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft244{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-right: 280px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-right: 251px;margin-top: 404px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 284px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 288px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: left;padding-left: 59px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -51px;}
.p34{text-align: justify;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 35px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -51px;}
.p44{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 58px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -51px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p56{text-align: left;padding-left: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p58{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 15px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;padding-right: 122px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 35px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 107px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-right: 146px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 49px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 50px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 89px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 16px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 246px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p134{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 118px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p186{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 95px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 20px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 81px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 85px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 49px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 96px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 77px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p241{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 79px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 105px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p245{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p253{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 146px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 141px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p258{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 29px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 170px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 117px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p276{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p278{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p286{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 58px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p288{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p296{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 14px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 124px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p300{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 18px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 10px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 7px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 109px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p308{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 135px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p310{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-right: 177px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-right: 231px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p334{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p349{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p353{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 40px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p359{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p364{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p370{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 160px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p373{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p374{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p375{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p376{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p377{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p378{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 185px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p380{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p387{text-align: justify;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p391{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p392{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p393{text-align: left;padding-right: 78px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p397{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 94px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p407{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 131px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p409{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 84px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p413{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 88px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 223px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 114px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p427{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 211px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 132px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 126px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 47px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 14px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-right: 188px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 173px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p471{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p473{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 37px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p481{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 10px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 30px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 129px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p497{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p501{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p505{text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 148px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 174px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 73px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 15px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 93px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 12px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 112px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 237px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-right: 183px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-right: 94px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-right: 116px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 50px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p537{text-align: justify;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 149px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p541{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 47px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-right: 211px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 143px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p546{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 9px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 13px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 160px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-right: 135px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 498px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 248px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p565{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 33px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 9px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 142px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 87px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 105px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p591{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p595{text-align: left;padding-right: 183px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 118px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 33px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 120px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-right: 85px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 106px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p606{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 22px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 154px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 35px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p614{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p621{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 147px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p628{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 10px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 10px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 15px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 122px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 140px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 85px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p642{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;margin-top: 164px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 111px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 13px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 97px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p652{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p653{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p654{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p655{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p656{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 14px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 14px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p662{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p663{text-align: center;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p664{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p665{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p666{text-align: center;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 183px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p669{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 180px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 36px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p690{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 128px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 81px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p695{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 165px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 10px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 93px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 182px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 148px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p721{text-align: right;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p722{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p723{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p724{text-align: left;padding-left: 262px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 94px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p733{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p734{text-align: right;padding-right: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p735{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p736{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p738{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p739{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p740{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p741{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p742{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p743{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p745{text-align: right;padding-right: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p746{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: center;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p751{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p753{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p754{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p755{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p756{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p757{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p758{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p759{text-align: center;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p760{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p761{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p762{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p763{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p764{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p765{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p766{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p767{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 192px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;margin-top: 338px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 159px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-right: 162px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 177px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p789{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p791{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 192px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 67px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p805{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p809{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 94px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p814{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p829{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 178px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: right;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 136px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 177px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 173px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 176px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 182px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 164px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p849{text-align: justify;padding-left: 33px;padding-right: 174px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 33px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 219px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 207px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 194px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 203px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p856{text-align: left;padding-right: 380px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 79px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 369px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 380px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 191px;padding-right: 189px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 208px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 225px;padding-right: 156px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 208px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 225px;padding-right: 156px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 225px;padding-right: 312px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p873{text-align: justify;padding-left: 225px;padding-right: 297px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 225px;padding-right: 156px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 225px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 208px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 259px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 191px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 191px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 191px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 192px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 191px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 34px;padding-right: 200px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;padding-left: 34px;padding-right: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 328px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p891{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p892{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 251px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p895{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 119px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 119px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 226px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p899{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 215px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 119px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 199px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p906{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 185px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 132px;padding-right: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 119px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 119px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 119px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p912{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 3px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 123px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 120px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 193px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 170px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 594px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 103px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 103px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 124px;padding-right: 361px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 124px;padding-right: 234px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p935{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:74px;height:12px;}
.p936{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:71px;height:14px;}
.p937{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:188px;height:12px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p939{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p940{text-align: right;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p941{text-align: right;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p942{text-align: right;padding-right: 114px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p943{text-align: right;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p944{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:142px;height:14px;}
.p945{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:444px;height:14px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 508px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 83px;padding-right: 658px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p950{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p951{text-align: center;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p952{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p953{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p954{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p955{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p956{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:53px;height:12px;}
.p957{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:180px;height:13px;}
.p958{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:420px;height:13px;}
.p959{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:198px;height:11px;}
.p960{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p971{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p979{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p980{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 176px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 187px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 192px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p985{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 184px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 188px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p989{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 178px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 177px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p995{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 178px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 182px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 203px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1001{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1003{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 59px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1012{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1013{text-align: justify;padding-left: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1023{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 117px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 57px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1033{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: left;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1040{text-align: left;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 166px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 171px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 180px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 161px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 178px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 184px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1055{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1056{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 166px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1062{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 57px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1070{text-align: left;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 56px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 117px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 116px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 125px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 120px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1083{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 107px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 113px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 118px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 315px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 226px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td80{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td81{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 248px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td89{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td90{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td91{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td101{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td116{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td117{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td215{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td227{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 3px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 236px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;background: #676767;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;background: #676767;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;background: #676767;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;background: #d0d0d0;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;background: #d0d0d0;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;background: #d0d0d0;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;background: #eeeeee;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;background: #eeeeee;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;background: #eeeeee;}
.td254{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #d0d0d0;}
.td271{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #d8d8d8;}
.td272{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 273px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #797979;}
.td275{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #aaaaaa;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 28px;}
.tr4{height: 18px;}
.tr5{height: 14px;}
.tr6{height: 19px;}
.tr7{height: 20px;}
.tr8{height: 29px;}
.tr9{height: 36px;}
.tr10{height: 27px;}
.tr11{height: 17px;}
.tr12{height: 15px;}
.tr13{height: 51px;}
.tr14{height: 22px;}
.tr15{height: 25px;}
.tr16{height: 24px;}
.tr17{height: 9px;}
.tr18{height: 2px;}
.tr19{height: 16px;}
.tr20{height: 34px;}
.tr21{height: 35px;}
.tr22{height: 8px;}
.tr23{height: 33px;}
.tr24{height: 32px;}
.tr25{height: 3px;}
.tr26{height: 10px;}
.tr27{height: 13px;}
.tr28{height: 12px;}
.tr29{height: 5px;}
.tr30{height: 6px;}
.tr31{height: 4px;}
.tr32{height: 26px;}
.tr33{height: 11px;}
.tr34{height: 45px;}
.tr35{height: 7px;}
.t0{width: 416px;margin-left: 75px;margin-top: 148px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t1{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t2{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t3{width: 331px;margin-left: 85px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t4{width: 331px;margin-left: 85px;font: 13px 'Times New Roman';}
.t5{width: 382px;margin-left: 34px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t6{width: 331px;margin-left: 85px;font: 14px 'Times New Roman';}
.t7{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t8{width: 330px;margin-left: 86px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t9{width: 416px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t10{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t11{width: 487px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t12{width: 412px;margin-left: 76px;margin-top: 153px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t13{width: 416px;margin-top: 34px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t14{width: 409px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t15{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t16{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 6px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t17{width: 424px;margin-left: 65px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t18{width: 416px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t19{width: 419px;margin-top: 29px;font: 11px 'Arial';}
.t20{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t21{width: 482px;font: bold 9px 'Arial';}
.t22{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
.t23{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 8px 'Arial';}
.t24{width: 424px;margin-top: 4px;font: 12px 'Arial';}
.t25{width: 424px;margin-left: 58px;margin-top: 4px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Times New Roman';}
.t27{width: 322px;margin-top: 18px;font: italic 14px 'Times New Roman';}
.t28{width: 416px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t29{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t30{width: 417px;margin-top: 14px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t31{width: 416px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t32{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Times New Roman';}
.t33{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t34{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t35{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t36{width: 458px;margin-left: 116px;margin-top: 42px;font: 7px 'Helvetica';}
.t37{width: 453px;margin-left: 116px;margin-top: 4px;font: 7px 'Helvetica';}
.t38{width: 133px;margin-left: 119px;margin-top: 69px;font: 7px 'Helvetica';}
.t39{width: 326px;margin-left: 12px;margin-top: 4px;font: 6px 'Times';}
.t40{width: 133px;margin-left: 26px;margin-top: 78px;font: 7px 'Helvetica';}
.t41{width: 619px;font: 15px 'Arial';}
.t42{width: 639px;margin-left: 67px;margin-top: 11px;font: 7px 'Calibri';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B3731x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Försvarsmakten i samhället</P>
<P class="p1 ft2"><SPAN class="ft1">– </SPAN>en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret</P>
<P class="p2 ft3">Betänkande av Utredningen om Försvarsmaktens militära personalförsörjning</P>
<P class="p3 ft3">Stockholm 2014</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft4">SOU 2014:73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p0 ft5">SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.</P>
<P class="p4 ft5">Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm</P>
<P class="p5 ft5">Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p4 ft5"><NOBR>E-post:</NOBR> order.fritzes@nj.se</P>
<P class="p4 ft5">Webbplats: fritzes.se</P>
<P class="p6 ft5">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p7 ft6">Svara på remiss – hur och varför.</P>
<P class="p0 ft6">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02)</NOBR></P>
<P class="p8 ft5">En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.</P>
<P class="p9 ft5">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.</P>
<P class="p4 ft5">Omslag: Elanders Sverige AB.</P>
<P class="p4 ft5">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2014.</P>
<P class="p10 ft5">ISBN <NOBR>978-91-38-24184-4</NOBR></P>
<P class="p5 ft7"><SPAN class="ft5">ISSN </SPAN><NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p0 ft8">Till statsrådet och chefen för</P>
<P class="p5 ft8">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p11 ft9">Frågor om Försvarsmaktens system för militär personalförsörjning behandlades i riksdagens Försvarsutskotts betänkande 2012/13:FöU7. Försvarsutskottet ansåg då att den fortsatta utvecklingen av För- svarsmaktens nya system för personalförsörjning, i enlighet med de beslut som riksdagen fattat, borde utredas för att bidra till lång- siktighet, uthållighet och stabilitet i personalförsörjningssystemet. Den 16 maj 2013 tillkännagav riksdagen detta som sin mening för regeringen.</P>
<P class="p12 ft9">Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 24 oktober 2013 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå hur För- svarsmaktens personalförsörjning bör utvecklas inom ramen för den försvarspolitiska inriktning som riksdagen har beslutat om. Det övergripande syftet med utredningens arbete var enligt rege- ringen att presentera förslag som bidrar till en långsiktigt hållbar personalförsörjning inom det militära försvaret.</P>
<P class="p13 ft9">Den 20 december 2013 förordnades f.d. chefsjuristen Stefan <NOBR>Ryding-Berg</NOBR> som särskild utredare för detta uppdrag.</P>
<P class="p12 ft9">Som sakkunniga i utredningen förordnades fr.o.m. den 24 febru- ari 2014 militärsakkunnige Carl van Duin, Försvardepartementet, kanslirådet Mia Löw, Arbetsmarknadsdepartementet och departe- mentsrådet Ulla Gustavsson, Socialdepartementet. Samma datum förordnades som experter, rikshemvärnschefen, brigadgeneralen Roland Ekenberg, ställföreträdande personaldirektören i Försvars- makten, brigadgeneralen Klas Eksell, och rikslottachefen Annette Rihagen. Den 4 mars 2014 förordnades arbetsrättsjuristen Carl Durling, Arbetsgivarverket, som expert. Den 6 mars 2014 förord- nades juristen Lars Gellner, Svenskt Näringsliv, och vice ordföranden i Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté (FOS)</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p14 ft9">Reidun Eklöw som experter. Den 7 mars 2014 förordnades enhets- chefen Soledad Grafeuille, Arbetsförmedlingen, som expert. Den 14 mars 2014 förordnades ledamoten i Intresseorganisationen Svensk Soldat (SveSo) Madeleine Engström som expert. Vice rektorn Andrew Casson förordnades som expert den 21 maj 2014 och samma dag förordnades departementssekreteraren Helena Mähler Lejon, Utbild- ningsdepartementet, som sakkunnig. Den 27 maj 2014 förordnades samordnaren Pär Sellberg, Myndigheten för yrkeshögskolan, som expert.</P>
<P class="p15 ft9">Som utredningssekreterare anställdes fr.o.m. den 27 januari 2014 hovrättsassessorn Anna Tengberg och fr.o.m. den 10 mars 2014 fil. kand. Cecilia Wihlborg.</P>
<P class="p16 ft9">Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om Försvars- maktens militära personalförsörjning, överlämnar härmed betänkandet</P>
<P class="p17 ft11">Försvarsmakten i samhället – en långsiktigt hållbar militär personal- försörjning och en modern folkförankring av försvaret <SPAN class="ft10">(SOU 2014:73).</SPAN></P>
<P class="p15 ft9">Till betänkandet bifogas ett särskilt yttrande av Helena Mähler Lejon.</P>
<P class="p18 ft12">Utredningens uppdrag är med detta slutfört.</P>
<P class="p19 ft12">Stockholm i november 2014.</P>
<P class="p20 ft13">Stefan <NOBR>Ryding-Berg</NOBR></P>
<P class="p21 ft13">/Anna Tengberg</P>
<P class="p22 ft13">Cecilia Wihlborg</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p23 ft8">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p24 ft14"><A href="#page_17">Vissa förkortningar .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p25 ft14"><A href="#page_17">17</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td0"><P class="p24 ft14"><A href="#page_21">Sammanfattning ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p25 ft14"><A href="#page_21">21</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p24 ft14"><A href="#page_41">1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p26 ft15"><A href="#page_41">Utredningens uppdrag och arbete ................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p25 ft14"><A href="#page_41">41</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft12"><A href="#page_41">1.1</A></P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p26 ft16"><A href="#page_41">Uppdraget.................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p25 ft12"><A href="#page_41">41</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft12"><A href="#page_43">1.2</A></P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p26 ft16"><A href="#page_43">Utredningens arbete ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p25 ft12"><A href="#page_43">43</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p24 ft12"><A href="#page_45">1.3</A></P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p26 ft16"><A href="#page_45">Avgränsningar ..........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p25 ft12"><A href="#page_45">45</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p27 ft12"><A href="#page_46">1.4</A></P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p26 ft16"><A href="#page_46">Betänkandets disposition.........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p25 ft12"><A href="#page_46">46</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p27 ft14"><A href="#page_49">2</A></P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p26 ft14"><A href="#page_49">Mina utgångspunkter ..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p25 ft14"><A href="#page_49">49</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p27 ft14"><A href="#page_53">3</A></P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p26 ft15"><A href="#page_53">Den försvarspolitiska inriktningen ................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p25 ft14"><A href="#page_53">53</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p27 ft12"><A href="#page_53">3.1</A></P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p26 ft16"><A href="#page_53">Allmän värnplikt ......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p25 ft12"><A href="#page_53">53</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p27 ft12"><A href="#page_56">3.2</A></P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p26 ft12"><A href="#page_56">Den försvarspolitiska inriktningen efter 2010 .......................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p25 ft12"><A href="#page_56">56</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p26 ft12"><A href="#page_57">3.2.1 Propositionen Ett användbart försvar ......................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft12"><A href="#page_57">57</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p26 ft12"><A href="#page_65">3.2.2 Propositionen Modern personalförsörjning för</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p28 ft16"><A href="#page_65">ett användbart försvar ................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft12"><A href="#page_65">65</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p26 ft12"><A href="#page_67">3.2.3 Propositionen Soldatanställningar i</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p28 ft12"><A href="#page_67">Försvarsmakten och Försvarsmaktens åtgärder</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p28 ft12"><A href="#page_67">med anledning av regeringens uttalanden.................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft12"><A href="#page_67">67</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p26 ft12"><A href="#page_78">3.2.4 En översyn av systemet för rekrytering av</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p28 ft12"><A href="#page_78">militär personal på frivillig grund..............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft12"><A href="#page_78">78</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p29 ft12"><A href="#page_79">3.2.5 Försvarsberedningens rapport Försvaret av</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td3"><P class="p28 ft12"><A href="#page_79">Sverige – Starkare försvar för en osäker tid..............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft12"><A href="#page_79">79</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft18">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p27 ft14"><A href="#page_87">4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td7"><P class="p31 ft14"><A href="#page_87">Gällande rätt..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p25 ft14"><A href="#page_87">87</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p27 ft12"><A href="#page_87">4.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td7"><P class="p31 ft12"><A href="#page_87">Reglering och avtal på det statliga avtalsområdet..................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p25 ft12"><A href="#page_87">87</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p31 ft12"><A href="#page_87">4.1.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p32 ft16"><A href="#page_87">Regeringsformen .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft12"><A href="#page_87">87</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><P class="p31 ft20"><A href="#page_88">4.1.2 Lag (1994:260) om offentlig anställning..................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft20"><A href="#page_88">88</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><P class="p31 ft20"><A href="#page_91">4.1.3 Lag (1994:261) om fullmaktsanställning..................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft20"><A href="#page_91">91</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><P class="p31 ft20"><A href="#page_91">4.1.4 Lag (1982:80) om anställningsskydd........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft20"><A href="#page_91">91</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><P class="p31 ft20"><A href="#page_93">4.1.5 Semesterlagen (1977:480) och andra</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p32 ft20"><A href="#page_93">författningar om rätt till ledighet .............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft20"><A href="#page_93">93</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td7"><P class="p31 ft20"><A href="#page_94">4.1.6 Lag (1976:580) om medbestämmande i</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td9"><P class="p32 ft21"><A href="#page_94">arbetslivet ...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p25 ft20"><A href="#page_94">94</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p31 ft20"><A href="#page_95">4.1.7</A></P></TD>
<TD class="tr4 td9"><P class="p32 ft20"><A href="#page_95">Diskrimineringslagen (2008:567) .............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft20"><A href="#page_95">95</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft23"><SPAN class="ft20">4.1.8</SPAN><A href="#page_97"><SPAN class="ft22">Lag (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td10"><P class="p27 ft20"><A href="#page_97">arbetstagare med tidsbegränsad anställning .............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p25 ft20"><A href="#page_97">97</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">4.1.9</SPAN><A href="#page_98"><SPAN class="ft24">Förordning (2007:829) med instruktion för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td13"><P class="p29 ft21"><A href="#page_98">Arbetsgivarverket ......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td14"><P class="p25 ft20"><A href="#page_98">98</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td15"><P class="p35 ft20"><A href="#page_99">4.1.10 Förordning (1976:1021) om statliga</A></P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p29 ft21"><A href="#page_99">kollektivavtal m.m. ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p25 ft20"><A href="#page_99">99</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft20"><A href="#page_100">4.1.11</A></P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p29 ft21"><A href="#page_100">Villkorsavtalet ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p25 ft20"><A href="#page_100">100</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft20"><A href="#page_100">4.1.12</A></P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p29 ft21"><A href="#page_100">Trygghetsavtalet ......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p25 ft20"><A href="#page_100">100</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td15"><P class="p35 ft20"><A href="#page_103">4.1.13 Omställningsavtalet och avtalet om lokala</A></P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td13"><P class="p29 ft21"><A href="#page_103">omställningsmedel ...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p25 ft20"><A href="#page_103">103</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td15"><P class="p27 ft20"><A href="#page_108">4.2 Särskild reglering på Försvarsmaktens område ...................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td14"><P class="p25 ft20"><A href="#page_108">108</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">4.2.1</SPAN><A href="#page_108"><SPAN class="ft24">Förordning (2007:1266) med instruktion för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p27 ft21"><A href="#page_108">Försvarsmakten........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_108">108</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">4.2.2</SPAN><A href="#page_110"><SPAN class="ft24">Förordning (2010:1472) med instruktion för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p36 ft20"><A href="#page_110">Totalförsvarets rekryteringsmyndighet .................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_110">110</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p37 ft20"><A href="#page_110">4.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p36 ft20"><A href="#page_110">Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan ...</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_110">110</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p37 ft20"><A href="#page_111">4.2.4</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p36 ft20"><A href="#page_111">Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt...................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_111">111</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">4.2.5</SPAN><A href="#page_114"><SPAN class="ft24">Lag (1994:2076) om skydd för anställning vid</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr7 td20"><P class="p38 ft20"><A href="#page_114">viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. ............</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_114">114</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p27 ft20"><A href="#page_115">4.2.6 Förordning (1995:239) om förmåner till</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft25"><A href="#page_115">totalförsvarspliktiga.................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_115">115</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">4.2.7</SPAN><A href="#page_116"><SPAN class="ft24">Förordning (1995:649) om ledighet och fritid</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p27 ft20"><A href="#page_116">för totalförsvarspliktiga under tjänstgöring...........</A></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_116">116</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p27 ft20"><A href="#page_116">4.2.8 Lag (2012:332) om vissa</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p38 ft25"><A href="#page_116">försvarsmaktsanställningar......................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_116">116</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p27 ft26">Innehåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft12"><SPAN class="ft12">4.2.9</SPAN><A href="#page_120"><SPAN class="ft27">Förordning (2010:590) om grundläggande och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td12"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p26 ft12"><A href="#page_120">kompletterande militär utbildning inom</A></P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p26 ft16"><A href="#page_120">Försvarsmakten........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft12"><A href="#page_120">120</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p40 ft20"><A href="#page_121">4.2.10</A></P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p26 ft20"><A href="#page_121">Officersförordningen (2007:1268) .........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_121">121</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p40 ft20"><A href="#page_123">4.2.11</A></P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p26 ft20"><A href="#page_123">Hemvärnsförordningen (1997:146)........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_123">123</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p40 ft20"><A href="#page_124">4.2.12</A></P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p26 ft20"><A href="#page_124">Förordning (1997:147) om förmåner till</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p26 ft21"><A href="#page_124">hemvärnsmän............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_124">124</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p40 ft20"><A href="#page_126">4.2.13</A></P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p26 ft20"><A href="#page_126">Förordning (1994:524) om frivillig</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p26 ft21"><A href="#page_126">försvarsverksamhet ..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_126">126</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p40 ft20"><A href="#page_128">4.2.14</A></P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p26 ft20"><A href="#page_128">Förordning (1994:523) om förmåner till</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p26 ft21"><A href="#page_128">frivilliga .....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_128">128</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p40 ft20"><A href="#page_130">4.2.15</A></P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p26 ft20"><A href="#page_130">Förordning (1996:927) med bestämmelser för</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p26 ft21"><A href="#page_130">Försvarsmaktens personal .......................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_130">130</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td24"><P class="p27 ft20"><A href="#page_132">4.3 Övrig reglering av intresse ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_132">132</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td12"><P class="p35 ft20"><A href="#page_132">4.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p26 ft21"><A href="#page_132">Skyddslagen (2010:305)...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_132">132</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">4.3.2</SPAN><A href="#page_134"><SPAN class="ft28">Lag (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p27 ft20"><A href="#page_134">polisen vid terrorismbekämpning ...........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_134">134</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">4.3.3</SPAN><A href="#page_135"><SPAN class="ft28">Förordning (2008:1002) med instruktion för</SPAN></A></P>
<P class="p41 ft20"><A href="#page_135">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap .... 135</A></P>
<P class="p42 ft20"><SPAN class="ft20">4.3.4</SPAN><A href="#page_136"><SPAN class="ft24">Förordning (2002:375) om Försvarsmaktens</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td25"><P class="p27 ft20"><A href="#page_136">stöd till civil verksamhet..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_136">136</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft23"><SPAN class="ft20">4.3.5</SPAN><A href="#page_138"><SPAN class="ft22">Lag (2006:544) och förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr6 td25"><P class="p27 ft20"><A href="#page_138">vid extraordinära händelser i fredstid och höjd</A></P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td25"><P class="p27 ft21"><A href="#page_138">beredskap..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_138">138</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">4.3.6</SPAN><A href="#page_140"><SPAN class="ft24">Lag (2003:778) och förordning (2003:789) om</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p38 ft21"><A href="#page_140">skydd mot olyckor ...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_140">140</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td26"><P class="p27 ft20"><A href="#page_142">4.3.7 Säkerhetsskyddslagen (1996:627) och</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td26"><P class="p38 ft20"><A href="#page_142">säkerhetsskyddsförordningen (1966:633) ..............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_142">142</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20"><SPAN class="ft20">4.4</SPAN><A href="#page_143"><SPAN class="ft29">FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor i väpnade</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr7 td27"><P class="p29 ft21"><A href="#page_143">konflikter................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_143">143</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p27 ft30"><A href="#page_147">5</A></P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p29 ft30"><A href="#page_147">Internationell utblick – personalförsörjning i några</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p29 ft30"><A href="#page_147">andra länder ............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft30"><A href="#page_147">147</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td2"><P class="p27 ft20"><A href="#page_147">5.1</A></P></TD>
<TD class="tr8 td27"><P class="p29 ft21"><A href="#page_147">Inledning.................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_147">147</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p27 ft20"><A href="#page_148">5.2</A></P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft21"><A href="#page_148">Danmark.................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_148">148</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p29 ft20"><A href="#page_148">5.2.1 Den danska försvarsmakten ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_148">148</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p31 ft12"><A href="#page_149">5.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr0 td16"><P class="p27 ft16"><A href="#page_149">Rekrytering ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p25 ft12"><A href="#page_149">149</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p31 ft20"><A href="#page_151">5.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft25"><A href="#page_151">Anställningsformer..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_151">151</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td29"><P class="p31 ft20"><A href="#page_151">5.2.4 Lön och andra ersättningar .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_151">151</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p31 ft20"><A href="#page_153">5.2.5</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft20"><A href="#page_153">Hjemmevaernskommandoen..................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_153">153</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p25 ft20"><A href="#page_157">5.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td29"><P class="p31 ft21"><A href="#page_157">Nederländerna .......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_157">157</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p31 ft20"><A href="#page_157">5.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft20"><A href="#page_157">Den nederländska försvarsmakten .........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_157">157</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p31 ft20"><A href="#page_158">5.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft21"><A href="#page_158">Rekrytering ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_158">158</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p31 ft20"><A href="#page_160">5.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft25"><A href="#page_160">Anställningsformer..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_160">160</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td29"><P class="p31 ft20"><A href="#page_162">5.3.4 Lön och andra ersättningar .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_162">162</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p31 ft20"><A href="#page_165">5.3.5</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft20"><A href="#page_165">Organisationer för anställda ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_165">165</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p25 ft20"><A href="#page_165">5.4</A></P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p31 ft31"><A href="#page_165">Norge .....................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_165">165</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p31 ft20"><A href="#page_165">5.4.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft25"><A href="#page_165">Den norska försvarsmakten ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_165">165</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p31 ft20"><A href="#page_168">5.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft21"><A href="#page_168">Rekrytering ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_168">168</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p31 ft20"><A href="#page_169">5.4.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft25"><A href="#page_169">Anställningsformer..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_169">169</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td29"><P class="p31 ft20"><A href="#page_170">5.4.4 Lön och andra ersättningar .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_170">170</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p31 ft20"><A href="#page_173">5.4.5</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft21"><A href="#page_173">Heimvernet ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_173">173</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p25 ft20"><A href="#page_176">5.5</A></P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p31 ft31"><A href="#page_176">Kanada....................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_176">176</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p31 ft20"><A href="#page_176">5.5.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft20"><A href="#page_176">Den kanadensiska försvarsmakten .........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_176">176</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p31 ft20"><A href="#page_176">5.5.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft21"><A href="#page_176">Rekrytering ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_176">176</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p31 ft20"><A href="#page_178">5.5.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft25"><A href="#page_178">Personalförhållanden...............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_178">178</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td29"><P class="p31 ft20"><A href="#page_179">5.5.4 Lön och andra ersättningar .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_179">179</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td28"><P class="p31 ft20"><A href="#page_181">5.5.5</A></P></TD>
<TD class="tr6 td16"><P class="p27 ft25"><A href="#page_181">The Canadian Rangers.............................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_181">181</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20"><SPAN class="ft20">5.6</SPAN><A href="#page_182"><SPAN class="ft29">Studie av personalförsörjningsfrågor i några länder med</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr7 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr7 td31"><P class="p26 ft21"><A href="#page_182">frivilligförsvar.........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_182">182</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft30"><A href="#page_187">6</A></P></TD>
<TD class="tr9 td31"><P class="p26 ft32"><A href="#page_187">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän ...........</A></P></TD>
<TD class="tr9 td2"><P class="p25 ft30"><A href="#page_187">187</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><P class="p27 ft20"><A href="#page_187">6.1</A></P></TD>
<TD class="tr8 td31"><P class="p26 ft21"><A href="#page_187">Nya personalkategorier.........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_187">187</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p44 ft20"><SPAN class="ft20">6.2</SPAN><A href="#page_189"><SPAN class="ft29">Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och andra</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr7 td32"><P class="p35 ft20"><A href="#page_189">organisationers arbete med rekrytering och</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td32"><P class="p35 ft21"><A href="#page_189">personalfrågor........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_189">189</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p35 ft20"><A href="#page_189">6.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p45 ft20"><A href="#page_189">Totalförsvarets rekryteringsmyndighet .................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_189">189</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p35 ft20"><A href="#page_192">6.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p45 ft20"><A href="#page_192">De centrala arbetstagarorganisationerna................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_192">192</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p35 ft20"><A href="#page_193">6.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p45 ft20"><A href="#page_193">Intresseorganisationen Svensk Soldat ....................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_193">193</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td32"><P class="p45 ft20"><A href="#page_194">6.3 Rekryteringen av gruppbefäl, soldater och sjömän .............</A></P></TD>
<TD class="tr3 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_194">194</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p35 ft20"><A href="#page_194">6.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p46 ft20"><A href="#page_194">Rekryteringsprocessen ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_194">194</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td22"><P class="p27 ft26">Innehåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft12"><SPAN class="ft12">6.3.2</SPAN><A href="#page_199"><SPAN class="ft27">Försvarsmaktens rekryteringsåtgärder och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p36 ft12"><A href="#page_199">rekryteringskommunikation ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p25 ft12"><A href="#page_199">199</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p47 ft20"><A href="#page_201">6.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p36 ft20"><A href="#page_201">Rekryteringsresultat och målsättningar..................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_201">201</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p47 ft20"><A href="#page_204">6.3.4</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p36 ft21"><A href="#page_204">Personalomsättning .................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_204">204</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p25 ft20"><A href="#page_208">6.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td35"><P class="p47 ft20"><A href="#page_208">Utbildning av gruppbefäl, soldater och sjömän ...................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_208">208</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td35"><P class="p47 ft20"><A href="#page_208">6.4.1 Dagens grundläggande militära utbildning.............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_208">208</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p47 ft20"><A href="#page_210">6.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p36 ft20"><A href="#page_210">Dagens befattningsutbildning .................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_210">210</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td35"><P class="p31 ft20"><A href="#page_210">6.4.3 Avgångar från den grundläggande militära</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p36 ft21"><A href="#page_210">utbildningen .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_210">210</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td6"><P class="p25 ft20"><A href="#page_213">6.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td35"><P class="p31 ft20"><A href="#page_213">Försvarsmaktens arbete med jämställdhet och jämlikhet....</A></P></TD>
<TD class="tr3 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_213">213</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">6.5.1</SPAN><A href="#page_214"><SPAN class="ft28">Försvarsmaktens styrdokument för arbetet med</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p27 ft20"><A href="#page_214">jämställdhet och jämlikhet.......................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_214">214</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">6.5.2</SPAN><A href="#page_216"><SPAN class="ft24">Försvarsmaktens övriga arbete med</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td26"><P class="p46 ft20"><A href="#page_216">jämställdhets- och jämlikhetsfrågor........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_216">216</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td26"><P class="p46 ft20"><A href="#page_217">6.5.3 Nätverk officer/anställd kvinna ..............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p25 ft20"><A href="#page_217">217</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft20"><SPAN class="ft20">6.6</SPAN><A href="#page_218"><SPAN class="ft29">Anställningsförhållanden för räddningstjänstpersonal i</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td27"><P class="p29 ft21"><A href="#page_218">beredskap................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_218">218</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p27 ft30"><A href="#page_223">7</A></P></TD>
<TD class="tr2 td27"><P class="p29 ft32"><A href="#page_223">De frivilliga försvarsorganisationerna ..........................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p25 ft30"><A href="#page_223">223</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p27 ft20"><A href="#page_223">7.1</A></P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft25"><A href="#page_223">De frivilliga försvarsorganisationerna...................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_223">223</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p29 ft20"><A href="#page_224">7.1.1 De frivilliga försvarsorganisationernas</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p49 ft21"><A href="#page_224">ekonomiska resurser ................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_224">224</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p29 ft20"><A href="#page_226">7.1.2 Den frivilliga försvarsverksamheten 2013 ..............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_226">226</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p27 ft30"><A href="#page_227">8</A></P></TD>
<TD class="tr1 td27"><P class="p29 ft32"><A href="#page_227">En modern folkförankring av försvaret.........................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p25 ft30"><A href="#page_227">227</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p27 ft20"><A href="#page_227">8.1</A></P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft25"><A href="#page_227">Försvarets folkförankring då och nu ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_227">227</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p27 ft20"><A href="#page_230">8.2</A></P></TD>
<TD class="tr3 td27"><P class="p29 ft25"><A href="#page_230">Begreppet folkförankring av försvaret..................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_230">230</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p29 ft20"><A href="#page_230">8.2.1 Introduktionen av begreppet folkförankring av</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p49 ft21"><A href="#page_230">försvaret....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_230">230</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p29 ft20"><A href="#page_232">8.2.2 Ändrade förutsättningar för folkförankringen</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p49 ft21"><A href="#page_232">av försvaret ...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_232">232</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p29 ft20"><A href="#page_233">8.2.3 En ny innebörd av folkförankringen av</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td27"><P class="p49 ft21"><A href="#page_233">försvaret....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_233">233</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td32"><P class="p27 ft33"><A href="#page_235">8.3 Mina överväganden................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td17"><P class="p25 ft12"><A href="#page_235">235</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p50 ft12"><A href="#page_235">8.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p32 ft12"><A href="#page_235">Mönstring och utredning med personlig</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p32 ft12"><A href="#page_235">inställelse bör vara förbehållet</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p32 ft16"><A href="#page_235">värnpliktssystemet...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft12"><A href="#page_235">235</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p50 ft20"><A href="#page_239">8.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td34"><P class="p32 ft20"><A href="#page_239">En dag i Försvarsmakten för landets </A><NOBR><A href="#page_239">18-åringar....</A></NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_239">239</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">8.3.3</SPAN><A href="#page_242"><SPAN class="ft24">Information om Försvarsmakten i samband</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p27 ft25"><A href="#page_242">med beredskapsunderlaget ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_242">242</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">8.3.4</SPAN><A href="#page_244"><SPAN class="ft24">Förtydligande av myndigheters ansvar att bistå</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr7 td16"><P class="p27 ft20"><A href="#page_244">Försvarsmakten att genomföra</A></P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p27 ft21"><A href="#page_244">försvarsreformen......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_244">244</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">8.3.5</SPAN><A href="#page_246"><SPAN class="ft24">En ökad transparens av Försvarsmaktens</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p27 ft21"><A href="#page_246">verksamhet ...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_246">246</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">8.3.6</SPAN><A href="#page_248"><SPAN class="ft24">Tydliggörande av skolans ansvar att bidra till</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p27 ft25"><A href="#page_248">kunskap om totalförsvaret ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_248">248</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">8.3.7</SPAN><A href="#page_255"><SPAN class="ft24">De frivilliga försvarsorganisationerna bidrar till</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p36 ft20"><A href="#page_255">en långsiktig folkförankring av försvaret ...............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_255">255</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td6"><P class="p27 ft30"><A href="#page_259">9</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td37"><P class="p31 ft32"><A href="#page_259">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning..........</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p25 ft30"><A href="#page_259">259</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p27 ft20"><A href="#page_259">9.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td37"><P class="p31 ft21"><A href="#page_259">Inledning ................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_259">259</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td6"><P class="p27 ft20"><A href="#page_260">9.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td37"><P class="p31 ft25"><A href="#page_260">Avslut av anställningar i förtid..............................................</A></P></TD>
<TD class="tr10 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_260">260</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p31 ft20"><A href="#page_261">9.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p36 ft25"><A href="#page_261">Den demografiska utvecklingen .............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_261">261</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td37"><P class="p31 ft20"><A href="#page_261">9.2.2 De flesta önskar heltidsanställning.........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_261">261</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td37"><P class="p31 ft20"><A href="#page_262">9.2.3 De tidsbegränsade anställningarnas karaktär .........</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_262">262</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td37"><P class="p31 ft20"><A href="#page_263">9.2.4 Den huvudsakliga målgruppen byter ofta arbete...</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_263">263</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td6"><P class="p27 ft20"><A href="#page_263">9.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td37"><P class="p31 ft21"><A href="#page_263">Mina överväganden................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_263">263</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td37"><P class="p31 ft20"><A href="#page_263">9.3.1 En ökad attraktionskraft för anställningen............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_263">263</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td37"><P class="p31 ft20"><A href="#page_268">9.3.2 En ändrad inriktning av</A></P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p36 ft25"><A href="#page_268">rekryteringskampanjerna.........................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_268">268</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td37"><P class="p31 ft20"><A href="#page_270">9.3.3 Skolbetygskraven bör inte sänkas...........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_270">270</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td37"><P class="p31 ft20"><A href="#page_272">9.3.4 Samverkande insatser för att öka andelen</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p36 ft21"><A href="#page_272">kvinnor .....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_272">272</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td36"><P class="p31 ft20"><A href="#page_282">9.3.5</A></P></TD>
<TD class="tr4 td10"><P class="p36 ft20"><A href="#page_282">Förlängda anställningstider.....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_282">282</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft20"><SPAN class="ft20">9.3.6</SPAN><A href="#page_288"><SPAN class="ft24">Tjänstgöringsskyldigheten bör inte regleras</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td18"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td19"><P class="p45 ft20"><A href="#page_288">genom pliktinslag.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_288">288</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td20"><P class="p45 ft20"><A href="#page_291">9.3.7 Ett tydliggörande av tjänstgöringsskyldigheten ....</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_291">291</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p37 ft20"><A href="#page_292">9.3.8</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p45 ft20"><A href="#page_292">Ekonomiska tjänstgöringsincitament.....................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_292">292</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td18"><P class="p37 ft20"><A href="#page_297">9.3.9</A></P></TD>
<TD class="tr4 td19"><P class="p45 ft20"><A href="#page_297">Administrativa lättnader att lägga ut semester ......</A></P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p25 ft20"><A href="#page_297">297</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<P class="p51 ft19">SOU 2014:73 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><P class="p24 ft14"><A href="#page_303">10</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td31"><P class="p52 ft14"><A href="#page_303">Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila</A></P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><P class="p52 ft15"><A href="#page_303">arbetsgivare för rehabiliteringskostnader .....................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p25 ft14"><A href="#page_303">303</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><P class="p24 ft12"><A href="#page_303">10.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td31"><P class="p52 ft16"><A href="#page_303">Inledning.................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft12"><A href="#page_303">303</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><P class="p27 ft12"><A href="#page_304">10.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td31"><P class="p52 ft33"><A href="#page_304">Arbetsgivares rehabiliteringsansvar ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft12"><A href="#page_304">304</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p52 ft12"><A href="#page_304">10.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p26 ft12"><A href="#page_304">Allmänna bestämmelser om</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p26 ft16"><A href="#page_304">rehabiliteringsansvaret .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft12"><A href="#page_304">304</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p52 ft20"><A href="#page_305">10.2.2 Rehabiliteringsansvaret för rekryter och för</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p26 ft20"><A href="#page_305">personal i internationella militära insatser..............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_305">305</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><P class="p27 ft20"><A href="#page_309">10.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td31"><P class="p52 ft20"><A href="#page_309">Uttalanden om rehabiliteringsansvaret för tidvis</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><P class="p52 ft25"><A href="#page_309">tjänstgörande i Försvarsmakten............................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_309">309</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p52 ft20"><A href="#page_310">10.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p26 ft21"><A href="#page_310">Regeringen................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_310">310</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p52 ft20"><A href="#page_310">10.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p26 ft21"><A href="#page_310">Svenskt Näringsliv ...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_310">310</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p52 ft20"><A href="#page_310">10.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p26 ft21"><A href="#page_310">Försvarsmakten........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_310">310</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p26 ft20"><A href="#page_312">10.3.4</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p26 ft25"><A href="#page_312">Arbetstagarorganisationerna ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_312">312</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><P class="p27 ft20"><A href="#page_312">10.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_312">Utgångspunkter för mina fortsatta överväganden...............</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_312">312</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><P class="p27 ft20"><A href="#page_313">10.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td31"><P class="p26 ft21"><A href="#page_313">Mina överväganden ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_313">313</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p53 ft23"><SPAN class="ft20">10.5.1</SPAN><A href="#page_313"><SPAN class="ft34">Försvarsmakten ska lämna ekonomiskt stöd till civila arbetsgivare för vissa</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft21"><A href="#page_313">rehabiliteringskostnader ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_313">313</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td40"><P class="p27 ft32"><A href="#page_325">11 Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling ...........</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p25 ft30"><A href="#page_325">325</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td40"><P class="p27 ft20"><A href="#page_325">11.1 Civilt meritvärde av tjänstgöring i Försvarsmakten ............</A></P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_325">325</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p26 ft20"><A href="#page_325">11.1.1</A></P></TD>
<TD class="tr11 td39"><P class="p29 ft21"><A href="#page_325">Regeringens uttalanden............................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_325">325</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p26 ft20"><A href="#page_326">11.1.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft21"><A href="#page_326">Försvarsmaktens åtgärder........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_326">326</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_327">11.1.3 Försvarsmaktens arbete med civilt meritvärde.......</A></P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_327">327</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><P class="p27 ft20"><A href="#page_330">11.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td31"><P class="p26 ft21"><A href="#page_330">Validering ...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_330">330</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p26 ft20"><A href="#page_331">11.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft21"><A href="#page_331">Validering enligt EU ................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_331">331</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_332">11.2.2 Det övergripande arbetet med validering</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft21"><A href="#page_332">i Sverige.....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_332">332</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p26 ft20"><A href="#page_334">11.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft20"><A href="#page_334">Ett nationellt kvalifikationsramverk .......................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_334">334</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_335">11.2.4 Försvarsmaktens arbete med validering..................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_335">335</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><P class="p27 ft20"><A href="#page_335">11.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td31"><P class="p26 ft21"><A href="#page_335">Mina överväganden ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_335">335</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p26 ft20"><A href="#page_335">11.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft21"><A href="#page_335">Inledning...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_335">335</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_336">11.3.2 Möjlighet till livs- och karriärutveckling ................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_336">336</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr0 td38"><P class="p26 ft12"><A href="#page_337">11.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr0 td39"><P class="p29 ft33"><A href="#page_337">Klargörande av befattningar....................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p25 ft12"><A href="#page_337">337</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_338">11.3.4 Ett utökat ansvar för Försvarsmaktens</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft20"><A href="#page_338">Funktion för Arbetsgivarrelationer........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_338">338</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_339">11.3.5 Stöd att genomföra civila kurser eller utbildning ..</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_339">339</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><P class="p27 ft30"><A href="#page_343">12</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td31"><P class="p26 ft32"><A href="#page_343">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft30"><A href="#page_343">och sjömän ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft30"><A href="#page_343">343</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><P class="p27 ft20"><A href="#page_343">12.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td31"><P class="p26 ft21"><A href="#page_343">Inledning ................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_343">343</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><P class="p27 ft20"><A href="#page_344">12.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td31"><P class="p26 ft21"><A href="#page_344">Mina överväganden................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_344">344</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_344">12.2.1 Försvarsmakten ges möjlighet att i andra hand</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft25"><A href="#page_344">hyra ut bostadslägenheter .......................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_344">344</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_353">12.2.2 Deltidsbegränsningsregeln bör utredas i särskild</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft21"><A href="#page_353">ordning .....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_353">353</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_356">12.2.3 Frågan om boende på logement ska undantas</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft20"><A href="#page_356">från beskattning bör utredas i särskild ordning.....</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_356">356</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><P class="p27 ft30"><A href="#page_361">13</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td31"><P class="p26 ft30"><A href="#page_361">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><P class="p26 ft30"><A href="#page_361">utökade användning i fredstid....................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p25 ft30"><A href="#page_361">361</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><P class="p27 ft20"><A href="#page_361">13.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_361">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna i dag .........</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_361">361</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p26 ft20"><A href="#page_361">13.1.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft21"><A href="#page_361">Bakgrund ..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_361">361</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p26 ft20"><A href="#page_362">13.1.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft20"><A href="#page_362">Begreppen hemvärnsman, hemvärnssoldat,</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft20"><A href="#page_362">avtalspersonal, frivilliga och personal</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft21"><A href="#page_362">i hemvärnet...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_362">362</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p26 ft20"><A href="#page_363">13.1.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft21"><A href="#page_363">Rekrytering ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_363">363</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p26 ft20"><A href="#page_365">13.1.4</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft25"><A href="#page_365">Avtal reglerar tjänstgöringen ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_365">365</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p26 ft20"><A href="#page_368">13.1.5</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft21"><A href="#page_368">Beredskapsgrader.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_368">368</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><P class="p27 ft20"><A href="#page_370">13.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_370">Uttalanden om framtidens hemvärn ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_370">370</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr11 td38"><P class="p26 ft20"><A href="#page_370">13.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr11 td39"><P class="p29 ft20"><A href="#page_370">Inriktningspropositionen........................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_370">370</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p26 ft20"><A href="#page_371">13.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft21"><A href="#page_371">Försvarsberedningen ...............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_371">371</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td30"><P class="p27 ft20"><A href="#page_371">13.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td31"><P class="p26 ft25"><A href="#page_371">Kriser och extraordinära händelser.......................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_371">371</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><P class="p27 ft20"><A href="#page_373">13.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td31"><P class="p26 ft21"><A href="#page_373">Mina överväganden................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_373">373</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p26 ft20"><A href="#page_373">13.4.1</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft25"><A href="#page_373">Hemvärnsavtalen måste uppdateras .......................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_373">373</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_377">13.4.2 Förutsättningar för att öka hemvärnets</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft20"><A href="#page_377">tillgänglighet i fredstid finns i dagens regelverk ....</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_377">377</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td38"><P class="p26 ft20"><A href="#page_384">13.4.3</A></P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p29 ft20"><A href="#page_384">Ersättning vid tjänstgöring......................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_384">384</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<P class="p51 ft19">SOU 2014:73 Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td31"><P class="p52 ft12"><A href="#page_390">13.4.4 Hemvärnsförordningen moderniseras och görs</A></P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p25 ft16"><A href="#page_390">könsneutral...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft12"><A href="#page_390">390</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td30"><P class="p24 ft14"><A href="#page_393">14</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td31"><P class="p52 ft15"><A href="#page_393">Konsekvensbeskrivning .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p25 ft14"><A href="#page_393">393</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td30"><P class="p24 ft12"><A href="#page_393">14.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td31"><P class="p25 ft16"><A href="#page_393">Inledning.................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft12"><A href="#page_393">393</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td40"><P class="p25 ft12"><A href="#page_394">14.2 Övergripande syfte och konsekvenser .................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft12"><A href="#page_394">394</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td40"><P class="p25 ft12"><A href="#page_396">14.3 Begränsade möjligheter att göra vissa bedömningar............</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft12"><A href="#page_396">396</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr3 td40"><P class="p25 ft12"><A href="#page_398">14.4 Bedömningar och förslag och dess konsekvenser................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p25 ft12"><A href="#page_398">398</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p52 ft12"><A href="#page_398">14.4.1 Mönstring och utredning med frivillig personlig</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p54 ft12"><A href="#page_398">inställelse bör vara förbehållet</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p25 ft16"><A href="#page_398">värnpliktssystemet ...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft12"><A href="#page_398">398</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p25 ft20"><A href="#page_399">14.4.2 En dag i Försvarsmakten för landets </A><NOBR><A href="#page_399">18-åringar ....</A></NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_399">399</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_407">14.4.3 Information om Försvarsmakten i samband</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p25 ft25"><A href="#page_407">med beredskapsunderlaget.......................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_407">407</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_409">14.4.4 Förtydligandet av myndigheters ansvar att bistå</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p54 ft20"><A href="#page_409">Försvarsmakten att genomföra</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p25 ft21"><A href="#page_409">försvarsreformen......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_409">409</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_410">14.4.5 En ökad transparens av Försvarsmaktens</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p25 ft21"><A href="#page_410">verksamhet................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_410">410</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_412">14.4.6 Tydliggörandet av skolans ansvar att bidra till</A></P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p25 ft25"><A href="#page_412">kunskap om totalförsvaret.......................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_412">412</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p26 ft20"><A href="#page_415">14.4.7</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p25 ft20"><A href="#page_415">De frivilliga försvarsorganisationerna.....................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_415">415</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p25 ft20"><A href="#page_416">14.4.8 En ökad attraktionskraft för anställningen ............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_416">416</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_418">14.4.9 En ändrad inriktning av</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p25 ft25"><A href="#page_418">rekryteringskampanjerna.........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_418">418</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p25 ft20"><A href="#page_419">14.4.10 Skolbetygskraven bör inte sänkas ...........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_419">419</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_419">14.4.11 Samverkande insatser för att öka andelen</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p25 ft21"><A href="#page_419">kvinnor......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_419">419</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p25 ft20"><A href="#page_420">14.4.12 Förlängda anställningstider .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_420">420</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p26 ft20"><A href="#page_422">14.4.13 Tjänstgöringsskyldigheten bör inte regleras</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p25 ft21"><A href="#page_422">genom pliktinslag.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_422">422</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p25 ft20"><A href="#page_423">14.4.14 Tydliggörandet av tjänstgöringsskyldigheten ........</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_423">423</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p25 ft20"><A href="#page_424">14.4.15 Ekonomiska tjänstgöringsincitament .....................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_424">424</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p26 ft20"><A href="#page_424">14.4.16</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p55 ft20"><A href="#page_424">Ekonomiskt stöd till civila arbetsgivare för vissa</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p25 ft25"><A href="#page_424">rehabiliteringskostnader ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_424">424</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td8"><P class="p26 ft20"><A href="#page_426">14.4.17</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p25 ft20"><A href="#page_426">Möjlighet till livs- och karriärutveckling ................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_426">426</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td31"><P class="p25 ft20"><A href="#page_427">14.4.18 Klargörande av befattningar ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_427">427</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr0 td26"><P class="p54 ft12"><A href="#page_429">14.4.19 Ett utökat ansvar för Försvarsmaktens</A></P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p56 ft12"><A href="#page_429">Funktion för Arbetsgivarrelationer........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft12"><A href="#page_429">429</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_430">14.4.20 Stöd att genomföra civila kurser eller utbildning ..</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_430">430</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_432">14.4.21 Möjligheten för Försvarsmakten att i andra</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p56 ft20"><A href="#page_432">hand hyra ut bostadslägenheter till gruppbefäl,</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p56 ft21"><A href="#page_432">soldater och sjömän.................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_432">432</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_434">14.4.22 Administrativa lättnader att lägga ut semester ......</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_434">434</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_435">14.4.23 Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p56 ft20"><A href="#page_435">utökade användning i fredstid.................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_435">435</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_437">14.4.24 Ersättning vid tjänstgöring under</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p56 ft21"><A href="#page_437">hemvärnsberedskap i fred........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_437">437</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_439">14.4.25 Begreppet hemvärnsman ändras till</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p56 ft21"><A href="#page_439">hemvärnssoldat ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_439">439</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td41"><P class="p27 ft30"><A href="#page_441">15</A></P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p54 ft30"><A href="#page_441">Författningsförslag....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p25 ft30"><A href="#page_441">441</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td41"><P class="p27 ft20"><A href="#page_441">15.1</A></P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_441">Förslag till lag (20xx:xxxx) om Försvarsmaktens</A></P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_441">ekonomiska stöd till vissa rehabiliteringskostnader............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_441">441</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td41"><P class="p27 ft20"><A href="#page_444">15.2</A></P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_444">Förslag till lag om ändring i lagen (2012:332) om vissa</A></P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p54 ft21"><A href="#page_444">försvarsmaktsanställningar....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_444">444</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td41"><P class="p27 ft20"><A href="#page_446">15.3</A></P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_446">Förslag till förordning om ändring i</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_446">hemvärnsförordningen (1997:146).......................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_446">446</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td41"><P class="p27 ft20"><A href="#page_450">15.4</A></P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_450">Förslag till förordning om ändring i förordningen</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_450">(1997:147) om förmåner till hemvärnsmän .........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_450">450</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td41"><P class="p27 ft20"><A href="#page_456">15.5</A></P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_456">Förslag till förordning om ändring i förordningen</A></P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_456">(1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td26"><P class="p54 ft21"><A href="#page_456">personal ..................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_456">456</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td41"><P class="p27 ft20"><A href="#page_458">15.6</A></P></TD>
<TD class="tr3 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_458">Förslag till förordning om ändring i förordningen</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_458">(1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning.......</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_458">458</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td41"><P class="p27 ft30"><A href="#page_461">16</A></P></TD>
<TD class="tr2 td26"><P class="p54 ft30"><A href="#page_461">Författningskommentar .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p25 ft30"><A href="#page_461">461</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td41"><P class="p27 ft20"><A href="#page_461">16.1</A></P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_461">Förslaget till lag (20xx:xxxx) om Försvarsmaktens</A></P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_461">ekonomiska stöd till vissa rehabiliteringskostnader............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_461">461</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td41"><P class="p27 ft20"><A href="#page_468">16.2</A></P></TD>
<TD class="tr8 td26"><P class="p54 ft20"><A href="#page_468">Förslaget till lag om ändring i lag (2012:332) om vissa</A></P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td26"><P class="p54 ft21"><A href="#page_468">försvarsmaktsanställningar....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p25 ft20"><A href="#page_468">468</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr12 td33"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr12 td42"><P class="p27 ft35"> </P></TD>
<TD class="tr12 td43"><P class="p25 ft19">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td44"><P class="p27 ft14"><A href="#page_471">Särskilt yttrande ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr13 td43"><P class="p57 ft14"><A href="#page_471">471</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p27 ft30">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td43"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><P class="p27 ft20">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr1 td42"><P class="p27 ft21"><A href="#page_475">Kommittédirektiv 2013:94 .........................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td43"><P class="p57 ft20"><A href="#page_475">475</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><P class="p27 ft20">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr1 td42"><P class="p27 ft20">Frågor och sändlista – förbandskommuner ..............</P></TD>
<TD class="tr1 td43"><P class="p57 ft20">483</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p27 ft20">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p27 ft20">Frågor till utvalda länder för jämförelse....................</P></TD>
<TD class="tr2 td43"><P class="p57 ft20">487</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p27 ft20">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p27 ft21">Hemvärnsavtal ............................................................</P></TD>
<TD class="tr2 td43"><P class="p57 ft20">491</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><P class="p27 ft20">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr1 td42"><P class="p27 ft20">Frivilligavtal för personal med tjänstgöring i</P></TD>
<TD class="tr1 td43"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p27 ft20">hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om</P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p27 ft21">frivillig försvarsverksamhet........................................</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p57 ft20">493</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td33"><P class="p27 ft20">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr2 td42"><P class="p27 ft20">Frivilligavtal för avtalspersonal enligt</P></TD>
<TD class="tr2 td43"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p27 ft20">förordningen (1994:524) om frivillig</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td42"><P class="p27 ft20">försvarsverksamhet mot armén, marinen och</P></TD>
<TD class="tr6 td43"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p27 ft21">flygvapnet....................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p57 ft20">495</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td33"><P class="p27 ft20">Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr1 td42"><P class="p27 ft20">Försvarsmaktens kalkyl och beräkning av</P></TD>
<TD class="tr1 td43"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td33"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td42"><P class="p27 ft20">kostnaderna för En dag i Försvarsmakten ................</P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p57 ft20">497</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
</DIV>
<DIV id="page_17">
<P class="p23 ft8">Vissa förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr14 td45"><P class="p27 ft12">ABCA</P></TD>
<TD class="tr14 td46"><P class="p27 ft12">American, British, Canadian,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p27 ft12">Australian and New Zealand</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p27 ft12">Armies Program</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">ALF</P></TD>
<TD class="tr15 td46"><P class="p27 ft12">lagen (1997:238) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p27 ft12">arbetslöshetsförsäkring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">Amf 1</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p27 ft12">Amfibieregementet på Berga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">ASU</P></TD>
<TD class="tr15 td46"><P class="p27 ft12">avtal om samverkan och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p27 ft12">utveckling i Försvarsmakten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">bet.</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p27 ft12">betänkande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">CEDEFOP</P></TD>
<TD class="tr15 td46"><P class="p27 ft12">The European Centre for the</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p27 ft12">Development of Vocational</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p27 ft12">Training</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">CFCEP</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p27 ft12">Canadian forces continuing</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p27 ft12">education program</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">CRM</P></TD>
<TD class="tr15 td46"><P class="p27 ft12">customer relationship</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p27 ft12">management</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">CVAT</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p27 ft12">civilt anställd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">CVAT/T</P></TD>
<TD class="tr15 td46"><P class="p27 ft12">tidvis tjänstgörande civilt anställd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">CVB</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p27 ft12">Civila värnpliktsbyrån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">FFS</P></TD>
<TD class="tr15 td46"><P class="p27 ft12">Försvarsmaktens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p27 ft12">författningssamling</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">FHS</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p27 ft12">Försvarshögskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">FM</P></TD>
<TD class="tr16 td46"><P class="p27 ft12">Försvarsmakten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">FML</P></TD>
<TD class="tr15 td46"><P class="p27 ft12">Försvarsmaktsledningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft18">17</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Vissa förkortningar</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td45"><P class="p27 ft12">FMU</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p27 ft12">Förberedande militär utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">FMUE</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">Försvarsmaktens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">utbildningsenhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">FN</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">Förenta nationerna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">FOI</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">Totalförsvarets</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">forskningsinstitut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">FOS</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">Frivilliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">försvarsorganisationernas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">samarbetskommitté</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">GMU</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">grundläggande militär</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">GSS/K</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">kontinuerligt tjänstgörande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">gruppbefäl, soldat, sjöman</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">GSS/T</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">tidvis tjänstgörande gruppbefäl,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">soldat, sjöman</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12"><NOBR>GU-F</NOBR></P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">grundläggande soldatutbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">för frivilliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">HAGS</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">hemvärnsavtal för gruppbefäl</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p27 ft12">och soldater</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">Hv</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">hemvärnet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">HvSS</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">Hemvärnets stridsskola</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">kap.</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">kapitel</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">K 3</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">Livregementets husarer i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">Karlsborg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">LedR</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">Ledningsregementet i Enköping</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">LFA</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">lagen (1994:261) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">fullmaktsanställning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">LoK</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">livs- och karriärutvecklare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">Lv 6</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">Luftvärnsregementet i Halmstad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12"><NOBR>MHS-H</NOBR></P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">Militärhögskolan Halmstad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12"><NOBR>MHS-K</NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">Militärhögskolan Karlberg</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">SOU 2014:73 Vissa förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr14 td45"><P class="p27 ft12">MSB</P></TD>
<TD class="tr14 td47"><P class="p27 ft12">Myndigheten för samhällsskydd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">och beredskap</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">MSS</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">Markstridsskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">MUST</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">Försvarsmaktens militära</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">underrättelse- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">säkerhetstjänst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">MYH</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">Myndigheten för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">yrkeshögskolan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">NATO</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">Nordatlantiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">fördragsorganisationen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">NBG</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">Nordic battle group</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">NOAK</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">Nätverket officer/anställd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">kvinna i Försvarsmakten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">NORDEFCO</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">Nordic defence cooperation</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">NVK</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">Nätverket värnpliktiga kvinnor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">OSCE</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">Organisationen för säkerhet och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">samarbete i Europa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">OFFAS</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">officersaspirant</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">OFF/K</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">kontinuerligt tjänstgörande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">officer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">OFF/T</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">tidvis tjänstgörande officer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">OFR/S,P,O</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">Offentliganställdas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">förhandlingsråd för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">statstjänstemän, poliser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">och officerare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">PROD</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">produktionsledningen i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">Försvarsmakten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">prop.</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">proposition</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">PUT</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">permanent uppehållstillstånd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">P 4</P></TD>
<TD class="tr16 td47"><P class="p27 ft12">Skaraborgs regemente i Skövde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">RiB</P></TD>
<TD class="tr15 td47"><P class="p27 ft12">räddningstjänstpersonal i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">beredskap</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Vissa förkortningar</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr14 td45"><P class="p27 ft12">SCB</P></TD>
<TD class="tr14 td48"><P class="p27 ft12">Statistiska centralbyrån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">SEKO</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p27 ft12">Facket för Service och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p27 ft12">Kommunikation</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">SKL</P></TD>
<TD class="tr15 td48"><P class="p27 ft12">Sveriges kommuner och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p27 ft12">landsting</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">SO/K</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p27 ft12">kontinuerligt tjänstgörande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p27 ft12">specialistofficer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">SO/T</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p27 ft12">tidvis tjänstgörande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p27 ft12">specialistofficer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">SOU</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p27 ft12">Statens offentliga utredningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">SveSo</P></TD>
<TD class="tr15 td48"><P class="p27 ft12">Intresseorganisationen Svensk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p27 ft12">Soldat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">TRM</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p27 ft12">Totalförsvarets</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td48"><P class="p27 ft12">rekryteringsmyndighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">TrängR</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p27 ft12">Trängregementet i Skövde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">URA</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p27 ft12">avtal om utlandskontrakt och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p27 ft12">riktlinjer för anställningsvillkor</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p27 ft12">vid tjänstgöring utomlands</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">VFU</P></TD>
<TD class="tr15 td48"><P class="p27 ft12">verksamhetsförlagd utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">VPV</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p27 ft12">Värnpliktsverket</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td45"><P class="p27 ft12">ÖB</P></TD>
<TD class="tr15 td48"><P class="p27 ft12">Överbefälhavaren</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td45"><P class="p27 ft12">3.sjöstridsflj</P></TD>
<TD class="tr16 td48"><P class="p27 ft12">Tredje sjöstridsflottiljen i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td48"><P class="p27 ft12">Karlskrona</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<P class="p51 ft8">Sammanfattning</P>
<P class="p59 ft36">Mitt uppdrag</P>
<P class="p60 ft9">Omställningen av Försvarsmaktens personalförsörjningssystem från att ha varit grundat på plikt till anställningsförhållanden mellan För- svarsmakten och den enskilde är att betrakta som en samhällsreform.</P>
<P class="p61 ft9">Ansvaret för att det nya systemet ska fungera är inte bara en uppgift för Försvarsmakten utan det är hela samhällets ansvar. Så- väl inom Försvarsmakten som i det civila samhället har personal- försörjningsreformen nu börjat få allmänt genomslag. Från politiskt håll har Försvarsberedningen i maj 2014 redovisat sin samlade syn på Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem (rapporten <SPAN class="ft37">För- svaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid</SPAN>, Ds 2014:20).</P>
<P class="p62 ft9">En övergripande utvärdering av det nya personalförsörjnings- systemet och dess konsekvenser låter sig ännu inte göras. En sådan utvärdering omfattas inte heller av mitt uppdrag.</P>
<P class="p12 ft9">De tre huvudfrågor som jag har i uppdrag att analysera närmare är hur Försvarsmaktens militära personalförsörjningssystem kan ut- vecklas inom ramen för den försvarspolitiska inriktning som riks- dagen har beslutat om, hemvärnet med de nationella skyddsstyrkor- nas uppgifter i fredstid och hur försvarets folkförankring kan säkerställas. Bedömningarna och förslagen ska bidra till en bred rekryteringsbas för Försvarsmaktens militära personal där andelen kvinnor ökar jämfört med i dag. Förslagen ska även tydliggöra och möjliggöra en ökad användning av de resurser som finns inom hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna i fredstid. Vidare ska mina bedömningar och förslag bidra till att ytterligare säkerställa folkförankringen av försvaret (se kommittédirektiven i bilaga 1). Nu nämnda frågeställningar är på olika sätt tätt sammankopplade.</P>
<P class="p63 ft18">21</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft36">Mina bedömningar och förslag</P>
<P class="p65 ft9">Det militära försvaret har sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> utvecklats från ett inva- sionsförsvar till ett insatsförsvar. Med försvarsreformen år 2010 kom värnpliktsförsvaret att i fred utvecklas till ett försvar som närmast kan liknas vid ett yrkesförsvar där gruppbefäl, soldater och sjömän tjänstgör i tidsbegränsade anställningar med anställnings- avtal och inte med ett pliktsystem som grund.</P>
<P class="p66 ft9">Även internationellt har många länder gått över till ett försvar baserat på anställningar eller kontrakt i stället för plikt. I vissa länder har en del pliktinslag behållits men rekryteringen är till överväg- ande del frivillig. Sverige är sålunda inte det enda land som på senare tid har lämnat det tidigare använda pliktsystemet. Norge har däremot ett system med allmän värnplikt som inom kort kommer att om- fatta både kvinnor och män.</P>
<P class="p66 ft9">Mina bedömningar och förslag har som övergripande målsätt- ning att bidra till långsiktighet, uthållighet och stabilitet i Försvars- maktens militära personalförsörjningssystem. Bedömningarna och förslagen ska bidra till en bred rekryteringsbas för Försvarsmaktens militära personal. Jag föreslår bl.a. målsättningar och åtgärder som innebär att andelen kvinnor som söker till grundläggande militär utbildning och därefter anställs inom det militära försvaret ska öka markant jämfört med dagens förhållanden. Jag lämnar förslag som tydliggör och möjliggör en ökad användning av de resurser som finns inom hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna i freds- tid. Vidare lämnar jag förslag som ska bidra till att ytterligare säker- ställa folkförankringen av försvaret.</P>
<P class="p67 ft9">De olika bedömningarna och förslagen samverkar och hör ihop. I detta avsnitt redovisas en övergripande sammanfattning av mina bedömningar och förslag. De konsekvenser som förslagen bedöms medföra redovisas i avsnitt 14.</P>
<P class="p68 ft14">Mönstring och utredning med personlig inställelse bör vara förbehållet värnpliktssystemet</P>
<P class="p69 ft9">Försvarsmaktens personalförsörjningssystem bygger numera på fri- villigt engagemang för alla personalkategorier. Om krig, krigsfara eller andra extraordinära omständigheter råder kan dock, på samma sätt som tidigare, insatsorganisationen komma att bemannas med</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td49"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p27 ft26">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft9">pliktpersonal. Skyldigheten att genomgå mönstring och att fullgöra värnplikt kan beslutas av regeringen om regeringen, med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, anser att så ska ske.</P>
<P class="p71 ft9">Mot bakgrund av diskussioner i den politiska debatten om ett eventuellt återinförande av någon form av mönstring har denna ut- redning diskuterat mönstring i fredstid både utifrån utgångspunkten att ett sådant förfarande skulle kunna bidra till att stärka folk- förankringen av försvaret och utifrån utgångspunkten att det skulle kunna bidra till en bredare rekryteringsbas för Försvarsmaktens militära personal. I och med att mönstringen numera är könsneutral berör den som huvudregel alla svenska medborgare mellan 18 och 24 år.</P>
<P class="p72 ft9">Min bedömning är att det rent principiellt är svårt att motivera mönstring under plikt när hela rekryteringssystemet till Försvars- makten i övrigt bygger på frivillighet. Jag anser därför att själva be- greppet mönstring, och därmed sammanhängande plikt, bör vara förbehållet värnpliktssystemet.</P>
<P class="p73 ft9">Utredningen har vidare diskuterat möjligheten och för- och nack- delarna med ett system kallat ”utredning med frivillig personlig inställelse”. Utredning med frivillig personlig inställelse skulle kunna genomföras vid Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM) där en viss andel <NOBR>18-åringar</NOBR> i varje årskull skulle ges möjlighet att på frivillig väg komma till TRM och göra antagningstester samt få in- formation om Försvarsmakten och de frivilliga försvarsorganisa- tionernas verksamhet.</P>
<P class="p74 ft9">Ett system med utredning med frivillig personlig inställelse skulle enligt min bedömning kunna leda till en ökad folkförankring av försvaret och på sikt även medföra fördelar ur rekryteringssynpunkt för Försvarsmakten. En annan fördel med ett system med utred- ning med frivillig personlig inställelse är att för det fall regeringen skulle besluta om att återinföra värnplikten skulle tiderna för att komma igång med ett mönstringsförfarande avsevärt förkortas.</P>
<P class="p73 ft9">Svårigheter skulle dock uppstå med att avgöra vilka <NOBR>18-åringar</NOBR> som skulle erbjudas utredning med frivillig personlig inställelse och det skulle vara svårt att förutsäga hur många som skulle komma att inställa sig från år till år. Vad som ska testas och vad som ska göras med testresultaten är andra frågor som måste besvaras.</P>
<P class="p73 ft38">TRM har uppskattat att kostnaderna för att genomföra mönst- ring uppgår till cirka 7 400 kr per person. Kostnaderna för ett så-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">dant system som nu diskuterats skulle sannolikt bli högre än kost- naderna för ett mönstringsförfarande eftersom fler aktörer skulle komma att involveras.</P>
<P class="p66 ft9">Antalet personer som frivilligt söker sig till dagens grundlägg- ande militära utbildning ger inte heller stöd för att det i dag behövs ett system med utredning med personlig inställelse för att öka andelen sökande till Försvarsmakten.</P>
<P class="p66 ft9">Sammantaget är det min uppfattning att kostnaderna för ett sys- tem med utredning med frivillig personlig inställelse i fredstid inte står i rimlig proportion till den nytta som ett sådant förfarande skulle kunna innebära. Mönstring och utredning med personlig inställelse bör därför vara förbehållet värnpliktssystemet.</P>
<P class="p76 ft14">En dag i Försvarsmakten för landets <NOBR>18-åringar</NOBR></P>
<P class="p77 ft9">Genom olika åtgärder måste det militära försvaret göras mer känt bland den målgrupp som är i åldern <NOBR>18–25</NOBR> år. Som ett led i att öka Försvarsmaktens öppenhet och delaktighet i det svenska samhället och för att bidra till en modern folkförankring av försvaret är det min bedömning att Försvarsmakten regelmässigt ska anordna och bjuda in alla Sveriges <NOBR>18-åringar</NOBR> till särskilda informationsdagar. Sådana här dagar skulle förslagsvis kunna kallas ”En dag i Försvars- makten”. Vid dessa informationsdagar ska Försvarsmakten presen- tera sin verksamhet inklusive hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna. Vidare ska de frivilliga försvarsorganisationerna delta och presentera sin verksamhet. Information om och ansökningsblanketter till den militära grundutbildningen ska tillhandahållas och informa- tion om vad rekryttestet innebär ska lämnas. Träningsprogram ska delas ut så att enskilda ska kunna förbereda sig för de fysiska testerna vid en antagningsprövning till Försvarsmakten. Bevis om deltag- ande vid En dag i Försvarsmakten bör utfärdas.</P>
<P class="p78 ft9">Även om uppgiften att stärka folkförankringen av försvaret inte är Försvarsmaktens huvuduppgift menar jag att Försvarsmaktens delaktighet i att bedriva detta arbete är en helt nödvändig förut- sättning för att uppnå en modern folkförankring av försvaret. Så- dana här informationsdagar är ett kostnadseffektivt och bättre alter- nativ för att stärka folkförankringen av försvaret än ett system med utredning med frivillig personlig inställelse i fredstid (se avsnitt 8.3.1).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td49"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p27 ft26">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">Att samtliga landets <NOBR>18-åringar</NOBR> ges möjlighet att besöka Försvars- makten och förevisas dess verksamhet kan även vara rekryterings- främjande och innebära positiva effekter ur ett jämställdhets- perspektiv. En stärkt rekryteringsförmåga stärker på sikt Försvars- maktens operativa förmåga. Mitt förslag om En dag i Försvarsmakten och de konsekvenser och kostnader som ett sådant förslag bedöms innebära redovisas i avsnitt 8.3.2 och 14.4.2.</P>
<P class="p80 ft39">Information om Försvarsmakten i samband med Totalförsvarets rekryteringsmyndighets utskick med beredskapsunderlaget</P>
<P class="p81 ft9">Beredskapsunderlaget är ett webbaserat frågeunderlag med 60 frågor som skickas ut av Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM) till alla svenska medborgare i samband med deras <NOBR>18-årsdag.</NOBR> Han- teringen av uppgifterna som samlas in i beredskapsunderlaget regleras av bestämmelser i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Enligt denna lag kan TRM vitesförelägga en person att fylla i beredskapsunderlaget. Samtycke krävs alltså inte utan det är enskildas skyldighet att svara på frågorna i bered- skapsunderlaget. Syftet med beredskapsunderlaget är att ansvariga myndigheter på bästa sätt vid behov ska kunna göra en preliminär bedömning av totalförsvarspliktigas förmåga att tjänstgöra inom totalförsvaret. Det är bl.a. uppgifterna i detta som kommer att styra eventuella inkallelser till mönstring för det fall regeringen beslutar om att värnplikten och mönstringsförfarandet på nytt ska träda i kraft. TRM sparar uppgifterna i beredskapsunderlaget i två år. I samband med utskicket av beredskapsunderlaget informerar TRM om att plikten att mönstra är vilande och att det är frivilligt att tjänstgöra i försvaret, men att mottagaren har en skyldighet att lämna uppgifter om sig själv i beredskapsunderlaget. Utskicket från TRM innehåller däremot inte någon specifik information från Försvarsmakten eller från de frivilliga försvarsorganisationerna.</P>
<P class="p82 ft9">Jag anser att Försvarsmakten och TRM initialt måste samverka på ett bättre sätt och den möjlighet som finns att på ett samordnat sätt nå ut med information till landets <NOBR>18-åringar</NOBR> måste ske på ett samlat och kostnadseffektivt sätt. Jag föreslår därför att allmänt hållen information om Försvarsmakten inklusive hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna samt om de frivilliga försvarsorga- nisationerna ska ingå i TRM:s utskick med information och bered-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">skapsunderlaget. Förslaget innebär att TRM:s utskick av beredskaps- underlaget ska kompletteras med rekryteringsinformation om För- svarsmakten inklusive hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna och de frivilliga försvarsorganisationerna. Försvarsmakten skulle också kunna bifoga information och inbjudan till En dag i Försvars- makten i det gemensamma utskicket (se avsnitt 8.3.2).</P>
<P class="p84 ft9">Att Försvarsmakten och TRM samarbetar på detta sätt är av avgörande betydelse för att sprida information om vad en anställ- ning i Försvarsmakten kan innebära.</P>
<P class="p84 ft9">Förslaget innebär också att uppgifterna i beredskapsunderlaget ska sparas under en längre tid än i dag, nämligen i fyra år i stället för två år. Detta förfaringssätt garanterar en bredare bas av per- soner som skulle kunna bli aktuella vid ett eventuellt återinförande av värnplikten och ett mönstringsförfarande.</P>
<P class="p85 ft14">Förtydligande av myndigheters ansvar att bistå Försvarsmakten med att genomföra försvarsreformen</P>
<P class="p86 ft9">Försvarsreformen är en fråga som angår hela samhället. Reformen berör ett flertal politiska områden, exempelvis <NOBR>arbetsmarknads-,</NOBR> <NOBR>utbildnings-,</NOBR> bostads- och det socialpolitiska området. Det är inte möjligt för Försvarsmakten att genomföra försvarsreformen utan andra myndigheters samverkan och stöd. Ett sätt att tydliggöra och försäkra Försvarsmakten erforderlig samverkan och stöd från andra myndigheter skulle kunna vara genom att regeringen tydliggör vilka krav som ställs på respektive myndighet i nu aktuella avseen- den genom att myndigheternas ansvar att bistå Försvarsmakten förtydligas i aktuella styrdokument och i respektive myndighets reg- leringsbrev. Av aktuella styrdokument och regleringsbrev framgår vilka mål en myndighet ska uppnå avseende prestationer och effek- ter. Vidare framgår det även vilka återrapporteringskrav som ställs på respektive myndighet. En sådan ordning som nu föreslås skulle därför kunna bidra till att genomförandet av försvarsreformen blir mer tydliggjord och försäkrad de resurser som krävs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td49"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p27 ft26">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft14">En ökad transparens av Försvarsmaktens verksamhet bidrar till en modern folkförankring av försvaret</P>
<P class="p81 ft9">Även om jag anser att ansvaret för folkförankringen av försvaret i stor utsträckning vilar på de politiskt ansvariga och på samhället i stort anser jag att det är Försvarsmakten som är ytterst ansvarig för att etablera en folkförankring av det nya försvaret. Försvarsmakten måste ta fler initiativ för att se till att det nya frivilliga personal- försörjningssystemet leder till en modern folkförankring av försvaret. Ett led i detta är att Försvarsmakten måste bli mer transparent, ”sälja sig själv” och inspirera till ökad delaktighet, ibland på mark- nadens villkor. Försvarsmakten måste bli mer transparent genom att årligen bjuda in allmänheten inklusive representanter från närings- livet till förevisningar på varje förband. De frivilliga försvarsorga- nisationerna ska erbjudas att delta i och få en roll i dessa arrange- mang. Försvarsmakten bör även ta ansvar för att bjuda in det civila försvaret på olika nivåer till diskussioner, planeringar och övningar.</P>
<P class="p88 ft14">Tydliggörande av skolans ansvar att bidra till kunskap om totalförsvaret</P>
<P class="p89 ft9">Kunskap om totalförsvaret fanns och spreds tidigare i samhället genom den allmänna värnplikten. Denna möjliga informationsväg finns inte i dag.</P>
<P class="p71 ft9">Jag föreslår att skolans ansvar ska tydliggöras när det gäller att lämna information om det svenska försvaret och dess uppgifter. Detta kan göras som en del i en genomgång av säkerhetspolitik i allmänhet under ämnet samhällskunskap. Elever i grundskolan och gymnasieskolan ska enligt förslaget få utbildning om begreppen säkerhetspolitik samt militärt och civilt försvar i ett kunskapsområde kallat totalförsvarskunskap. Detta ska framgå av grundskolans läro- plan och den däri ingående kursplanen för ämnet samhällskunskap samt i ämnesplanen för det gymnasiegemensamma ämnet samhälls- kunskap.</P>
<P class="p82 ft9">Det förhållandet att ett ytterligare obligatoriskt kunskapsområde tillförs i kursplanen och ämnesplanen innebär inte någon egentlig ökad arbetsbörda för ansvariga lärare då de ämnen som är tänkta att ingå i ämnet totalförsvarskunskap redan i dag finns med inom det utrymme som lärarna enligt gällande kurs- och ämnesplaner ska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">undervisa i inom närliggande ämnesområden. Ett sådant tydlig- görande innebär emellertid att skolhuvudmännen, oavsett tidigare kunskap och intresse för totalförsvarsplikten och Försvarsmaktens frågor, får ett ansvar för att ämneslärarna i samhällskunskap ges möjlighet att tillgodogöra sig denna kunskap. Det förhållandet att försvarsreformen är en samhällsreform måste även få genomslag i skolans värld. Utbildning i totalförsvarskunskap i grund- och gymnasieskolan är en viktig förutsättning för en modern folkförank- ring av försvaret.</P>
<P class="p90 ft14">De frivilliga försvarsorganisationerna bidrar till en långsiktig folkförankring av försvaret</P>
<P class="p86 ft9">Det är min bedömning att en förstärkt roll för de frivilliga för- svarsorganisationerna och deras verksamhet bidrar till en långsiktig folkförankring av försvaret. De frivilliga försvarsorganisationernas ungdomsverksamhet bidrar såväl till folkförankringen av försvaret som till att ungdomar ges möjligheter att lära sig mer om vad Försvarsmakten kan erbjuda i form av framtida arbetsgivare och tjänstgöringsplats.</P>
<P class="p91 ft9">De frivilliga försvarsorganisationerna bör erhålla särskilda anslag för att bedriva ungdomsverksamhet. Detta innebär ett långsiktigt säkerställande av de frivilliga försvarsorganisationernas möjligheter att bidra till försvaret, samhällets krisberedskap och en modern folk- förankring av försvaret.</P>
<P class="p84 ft9">Vidare föreslår jag att de frivilliga försvarsorganisationerna ska tillhandahålla riktade frivilliga försvarsutbildningar till tidvis tjänst- görande personal i Försvarsmakten. Utbildningarna ska vara kopp- lade till den enskildes militära profession. Utbildningarna bör, liksom i dag, vara uppdragsutbildningar relaterade till Försvarsmaktens be- hov.</P>
<P class="p92 ft9">Min bedömning är att regeringen bör avdela mer ekonomiska medel till de frivilliga försvarsorganisationerna. Frågorna om de fri- villiga försvarsorganisationernas framtida roll och hur de ekono- miska resurser som dessa måste erhålla bör utredas i särskild ord- ning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td49"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p27 ft26">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft14">En ökad attraktionskraft för anställningen hos Försvarsmakten</P>
<P class="p94 ft9">Att Försvarsmakten bedriver en ändamålsenlig verksamhet och redan tidigt i anställningsprocessen tydligt kommunicerar möjliga karriär- vägar menar jag är de viktigaste anledningarna till att gruppbefäl, soldater och sjömän söker sig till och väljer att stanna kvar i sin anställning Försvarsmakten.</P>
<P class="p95 ft9">Lönesättningen och löneutvecklingen ska, precis som i dag, reg- leras av arbetsmarknadens parter. Det är av vikt att ingångslönerna för gruppbefäl, soldater och sjömän kontinuerligt ses över så att de ligger i nivå med medellönen i offentlig anställning för personer med motsvarande utbildning. Vidare är det min bedömning att en löneutveckling som beaktar den enskildes erfarenhet och kompe- tens bidrar till att gruppbefäl, soldater och sjömän väljer att stanna kvar i sin anställning i Försvarsmakten under längre tider än vad som är fallet i dag.</P>
<P class="p96 ft14">En ändrad inriktning av Försvarsmaktens rekryteringskampanjer</P>
<P class="p97 ft9">För att intressera ungdomar att söka anställning i Försvarsmakten är det av stor vikt hur Försvarsmakten presenterar sig själv och sin verksamhet i sina rekryteringskampanjer. Försvarsmakten måste vara noga med att i rekryteringskampanjerna beskriva den miljö som de sökande kommer att hamna i på ett korrekt och verklighetsanpassat sätt. Försvarsmaktens rekryteringskampanjer bör inriktas mot att beskriva en soldats verklighet och mot rekrytering till engage- mang/befattning i Försvarsmakten i stället för mot militär grund- utbildning. Även om den grundläggande militära utbildningen är en utbildning och något arbetsrättsligt anställningsförhållande inte föreligger mellan rekryten och Försvarsmakten finns det inte något som hindrar att Försvarsmakten tydligt kommunicerar att de som anses lämpliga och godkänns efter grundutbildningen kommer att erbjudas en anställning i Försvarsmakten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft14">Skolbetygskraven för att gå vidare i urvalet efter rekryttestet bör inte sänkas</P>
<P class="p99 ft9">Försvarsberedningen gör en bedömning i rapporten <SPAN class="ft37">Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid </SPAN>(Ds 2014:20) att Försvars- makten bör göra en översyn av vilka skolbetygskrav som är rele- vanta för respektive befattning i krigsförbanden och att gruppbefäl, soldater och sjömän ska kunna komplettera eventuella bristande gymnasiebetyg under sin tjänstgöring hos Försvarsmakten.</P>
<P class="p67 ft9">Jag gör däremot bedömningen att skolbetygskraven, i vart fall i nuläget, inte bör sänkas. Denna bedömning grundar sig främst på det förhållandet att det i dag inte är några problem med för låg andel sökande till Försvarsmakten. Konkurrensen om prövnings- platserna för antagning till den grundläggande militära utbildningen är stor. Försvarsmakten har fler lämpliga sökanden än vad som av resursskäl kan antagningsprövas. Så länge detta är fallet anser jag att ett förslag om sänkta skolbetygskrav för att gå vidare i urvalet efter rekryttestet som sedan ska kunna kompletteras under tjänstgöringen hos Försvarsmakten, skapar mer administrativa kostnader och mer- arbete för Försvarsmakten än den nytta ett sådant förfarande skulle innebära.</P>
<P class="p100 ft40">Samverkande insatser för att öka andelen kvinnor i</P>
<P class="p101 ft14">Försvarsmakten</P>
<P class="p69 ft9">Målsättningen bör vara att minst 50 procent av de som söker till Försvarsmaktens militära grundutbildning ska vara kvinnor. Andelen anställda kvinnor i personalkategorin gruppbefäl, soldater och sjö- män bör, som en målsättning i ett första skede, utgöra 25 procent.</P>
<P class="p67 ft9">En rad samverkande insatser krävs för att uppnå dessa målsätt- ningar. Försvarsmaktens arbetsmiljö måste genomsyras av att det är en arbetsplats för såväl män som kvinnor. Vidare måste den mate- riel och utrustning som finns tillgänglig vara anpassad så att både män och kvinnor klarar av att använda den. Det måste t.ex. finnas kläder, skor och skyddskläder i olika storlekar och som är anpassade efter såväl kvinnors som mäns kroppsbyggnad.</P>
<P class="p102 ft9">Jag anser att de fysiska antagningskraven fortsatt ska vara desamma för kvinnor och män. Däremot menar jag att Försvarsmakten måste se över de antagningskrav som gäller för olika befattningar och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">30</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td49"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p27 ft26">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">pröva vilka fysiska krav som ska ställas på respektive befattning. Kravprofilerna för de olika befattningarna inom Försvarsmakten bör kontinuerligt ses över så att de är relevanta efter dagens förhåll- anden.</P>
<P class="p103 ft9">Försvarsmakten måste också analysera hur rekryterings- och informationskampanjer bäst genomförs så att de tilltalar både män och kvinnor.</P>
<P class="p104 ft14">Förslag till förlängda anställningstider för gruppbefäl, soldater och sjömän</P>
<P class="p89 ft9">Jag föreslår att 9 § i lagen (2012:332) om vissa försvarsmakts- anställningar ändras på så sätt att det föreskrivs att ett anställ- ningsavtal ska omfatta minst sex och högst tio år. Vidare får den totala anställningstiden som gruppbefäl, soldat och sjöman (GSS) uppgå till högst tjugo år varav högst femton år som kontinuerligt tjänstgörande. Detta kan jämföras med dagens reglering som före- skriver att ett anställningsavtal ska omfatta minst sex och högst åtta år och att den totala anställningstiden för GSS högst får uppgå till sexton år, varav högst tolv år som kontinuerligt tjänstgörande.</P>
<P class="p82 ft9">Även om huvudregeln på den svenska arbetsmarknaden är tills- vidareanställningar anser jag att de skäl som låg till grund för att anställningsformen för GSS ska vara tidsbegränsad alltjämt före- ligger. De främsta skälen för tidsbegränsade anställningar för GSS är att samhället har ett behov av ett effektivt, tillgängligt och flexibelt försvar där de som är anställda ska ha möjlighet att utföra samtliga arbetsuppgifter som yrkeskategorin GSS ska kunna utföra. I och med de särskilda fysiska och psykiska krav som ställs på de som tjänstgör som GSS kan det inte heller anses rimligt att en person ska arbeta som GSS i hela sitt yrkesverksamma liv.</P>
<P class="p71 ft9">I och med den tidsbegränsade anställningen finns alltid fråge- ställningen om nästa steg i den livslånga yrkeskarriären med som en faktor när det gäller enskilda GSS överväganden att stanna kvar i sin anställning i Försvarsmakten eller att ta en annan anställning som skulle kunna leda till en tillsvidareanställning.</P>
<P class="p71 ft9">Möjligheten till längre anställningstider än i dag skulle kunna minska enskildas behov av att i ett tidigt skede i anställningen fundera på nästa steg i yrkeslivet. Möjligheterna till längre anställ- ningstider för GSS skulle särskilt kunna vara till fördel för de kvinnor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">och män som under anställningstiden väljer att vara föräldralediga. Även de kvinnor som under anställningen som GSS blir gravida och som på grund av arbetets riskfyllda karaktär inte kan utföra samt- liga övningar eller delta i insatser under graviditeten skulle gynnas av längre anställningstider. Fler ges då möjlighet att hinna utvecklas i sin anställning som GSS. Vidare skulle möjligheterna för GSS att få banklån för att exempelvis köpa en egen bostad på förbandsorten öka med längre anställningstider, något som leder till att GSS får en fastare förankring på förbandsorten.</P>
<P class="p105 ft14">Tjänstgöringsskyldigheten i Försvarsmakten bör inte regleras genom pliktinslag</P>
<P class="p69 ft9">Det är min bedömning att det inte är förenligt med dagens per- sonalförsörjningssystem att införa pliktinslag för att försäkra sig om att enskilda fullgör sin tjänstgöringsskyldighet i Försvarsmakten. Inställelse till tjänstgöring måste i stället uppmuntras, främst genom att Försvarsmakten bedriver en bra och ändamålsenlig verksamhet. Vidare kan inställelse till tjänstgöring uppmuntras genom att För- svarsmakten erbjuder olika slags tjänstgöringsincitament (se av- snitt 9.3.8 och 11.3.5).</P>
<P class="p76 ft14">Ett tydliggörande av tjänstgöringsskyldigheten i Försvarsmakten</P>
<P class="p106 ft9">Enligt 27 § lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar ska tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) informera sin civila arbetsgivare om anställningen i Försvarsmakten. Denna information ska lämnas när anställningsavtalet ingås med en civil arbetsgivare eller i samband med att arbetstagaren tar anställning i Försvarsmakten. Vidare är arbetstagaren skyldig att hålla sin civila arbetsgivare informerad om planerad tjänstgöring i Försvarsmakten i den mån det påverkar arbetstagarens rätt till ledighet från sin civila anställning.</P>
<P class="p66 ft9">För att tydliggöra GSS/T:s tjänstgöringsskyldighet och för att denna ska bli mer framträdande för såväl den enskilde som för den enskildes civila arbetsgivare föreslår jag ett tillägg i 27 § lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar. Det föreslagna tillägget innebär att en GSS/T även ska informera sin civila arbets-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td49"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p27 ft26">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">givare om den tjänstgöringsskyldighet som följer av anställningen i Försvarsmakten.</P>
<P class="p108 ft14">Ekonomiska tjänstgöringsincitament för tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän</P>
<P class="p81 ft9">Ekonomiska tjänstgöringsincitament som premierar tjänstgöring kan bidra till att tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän fullföljer sina anställningsavtal och därmed förenade tjänstgörings- skyldighet i Försvarsmakten. De närmare detaljerna om hur sådana här tjänstgöringsincitament ska fördelas ska regleras av arbetsmark- nadens parter. Ekonomiska tjänstgöringsincitament får inte gå ut över Försvarsmaktens verksamhet och resurser att kunna genom- föra den verksamhet som myndigheten har i uppdrag att genom- föra. De ökade kostnader som dessa tjänstgöringsincitament kommer att innebära måste därför finansieras genom ökade anslag.</P>
<P class="p109 ft39">Försvarsmakten ska lämna ekonomiskt stöd till civila arbetsgivare för vissa rehabiliteringskostnader</P>
<P class="p81 ft9">Jag föreslår att Försvarsmakten ska lämna skäligt ekonomiskt stöd till civila arbetsgivare för vissa rehabiliteringskostnader. Det eko- nomiska stödet avser rehabiliteringskostnader för personal som är eller har varit tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän eller reservofficerare och som har åsamkats fysiska eller psykiska skador under tjänstgöringen i Försvarsmakten men som ska rehabili- teras först hos den civila arbetsgivaren. Förutsättningarna för det ekonomiska stödet ska regleras i en lag om Försvarsmaktens eko- nomiska stöd till vissa rehabiliteringskostnader. Förslaget innebär inte någon inskränkning av det rehabiliteringsansvar som den skadades civila arbetsgivare har enligt bestämmelser i arbetsmiljö- lagen och socialförsäkringsbalken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft14">Kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän ska ges möjlighet till livs- och karriärutveckling</P>
<P class="p69 ft9">Kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) behöver få information om möjliga karriärval i Försvarsmakten och om hur de kan förbereda sig för annat arbete på den civila arbets- markanden efter det att den tidsbegränsade anställningen i Försvars- makten är slut. Jag föreslår därför att GSS/K ska ges möjlighet att kontinuerligt under sin militära tjänstgöringstid få träffa personer med kompetens inom livs- och karriärutvecklingsområdet för att få hjälp med att planera och rådgöra kring sin livs- och karriär- utveckling.</P>
<P class="p100 ft14">Klargörande av gruppbefäls, soldaters och sjömäns befattningar</P>
<P class="p106 ft9">Det finns i dag 195 befattningar för gruppbefäl, soldater och sjö- män (GSS). Befattningarnas arbetsuppgifter kan skilja sig mycket från varandra. Jag föreslår att Försvarsmakten ska klargöra vad de 195 befattningarna för GSS innebär, såväl utbildnings- som kompe- tensmässigt, samt hur utbildningen i de olika befattningarna kan kompletteras i slutet av tjänstgöringen för att bli civilt gångbara.</P>
<P class="p111 ft14">Utökat ansvar för Försvarsmaktens Funktion för</P>
<P class="p112 ft14">Arbetsgivarrelationer</P>
<P class="p77 ft9">Jag anser att lokala initiativ på förbanden som handlar om civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling för gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) ska premieras och uppmuntras. Samtidigt måste det finnas erforderligt stöd i en central funktion vid Försvars- maktens Högkvarter som är ansvarig för nu nämnda frågor. Jag föreslår därför att den i Försvarsmakten redan befintliga Funktionen för Arbetsgivarrelationer ska få ett utökat ansvar för att utveckla formerna för civil meritering och i förekommande fall i framtiden även för arbete med validering. Funktionen för Arbetsgivarrela- tioner bör enligt mitt förslag, utöver de arbetsuppgifter den har i dag, handleda, stödja och bistå personalen på förbanden i arbetet med sammanhållen karriärplanering och livs- och karriärutveckling. Vidare bör Funktionen för Arbetsgivarrelationer få ansvaret för att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td49"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p27 ft26">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">klargöra vad de 195 befattningarna för GSS innebär, såväl utbild- nings- som kompetensmässigt, samt hur utbildningen i de olika befattningarna kan kompletteras i slutet av tjänstgöringen för att bli civilt gångbara. Funktionen för Arbetsgivarrelationer bör även samarbeta med andra myndigheter vad gäller exempelvis upphand- lingar av branschvalidering. Funktionen för Arbetsgivarrelationer måste i och med detta förslag förstärkas.</P>
<P class="p113 ft39">Stöd till kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän att genomföra civila kurser eller utbildning</P>
<P class="p81 ft9">Omställningsavtalet är ett avtal som ingåtts mellan Arbetsgivar- verket och de centrala arbetstagarorganisationerna. Omställnings- avtalet börjar att gälla från och med den 1 januari 2015 och ersätter Trygghetsavtalet. Omställningsavtalet kommer även att omfatta kon- tinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K), men det ger dock inte fullt ut möjlighet för Försvarsmakten att, under den enskildes anställningstid, individanpassa stöd till omställ- ning för den enskilde anställde. Jag anser därför att Försvarsmakten bör erbjuda GSS/K möjlighet till stöd till att genomföra civila kurser och/eller civila utbildningar som utgår från den enskildes behov under slutet av anställningstiden i Försvarsmakten. Detta stöd ska syfta till att förbereda GSS/K för yrkesväxling till den civila arbets- marknaden. Utbildningen ska delvis få genomföras under arbetstid. Sådant stöd till utbildning inför yrkesväxling har till syfte att fungera som ett tjänstgöringsincitament för att GSS/K ska fullfölja sin tidsbegränsade anställning. Former för hur detta utbildnings- stöd ska utformas ska regleras av arbetsmarknadens parter. Stöd till utbildning måste finansieras genom ökade anslag.</P>
<P class="p114 ft39">Försvarsmakten ges möjlighet att i andra hand hyra ut bostadslägenheter till gruppbefäl, soldater och sjömän</P>
<P class="p115 ft9">Det råder bostadsbrist i många av de kommuner där Försvars- makten organiserar förband eller enheter. Detta påverkar särskilt de kontinuerligt tjänstgörande gruppbefälen, soldaterna och sjömännen (GSS/K). I förlängningen påverkar bostadsbristen Försvarsmaktens möjligheter att rekrytera och behålla GSS/K i sina anställningar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft9">negativt. Jag föreslår att Försvarsmakten ska ges möjlighet att hyra ut bostadslägenheter i andra hand till gruppbefäl, soldater och sjömän. Detta möjliggörs genom ett tillägg i förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning med innebörd att Försvars- makten ges möjlighet att i andra hand hyra ut lägenheter för bostads- ändamål till GSS.</P>
<P class="p117 ft14">Administrativa lättnader för Försvarsmakten att lägga ut semester för tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän</P>
<P class="p118 ft9">Enligt gällande regelverk är det en administrativ och tidskrävande process för Försvarsmakten att lägga ut semester för de tidvis tjänst- görande gruppbefälen, soldaterna och sjömännen (GSS/T). Jag före- slår därför en ändring i 41 § lagen (2012:332) om vissa försvars- maktsanställningar som innebär att i de fall GSS/T tjänat in fem eller färre semesterdagar under sin tjänstgöring i Försvarsmakten per intjänandeår ska dessa dagar läggas ut i samband med tjänst- göringen hos Försvarsmakten. Denna ordning underlättar det admini- strativa arbetet såväl för Försvarsmakten som de civila/huvudsakliga arbetsgivarna.</P>
<P class="p119 ft14">Deltidsbegränsningsregeln och dess effekter bör utredas i särskild ordning</P>
<P class="p120 ft9">Om tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) blir arbetslösa och den militära tjänstgöringen inte godkänns som bisyssla enligt bestämmelserna om bisyssla i 39 och 39 a §§ i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) kan den enskilde ställas inför valet att säga upp sin tidvisa anställning i Försvars- makten för att bibehålla arbetslöshetsersättning, eller fortsätta med sin tidvisa tjänstgöring i Försvarsmakten och inte längre erhålla någon arbetslöshetsersättning. Denna problematik påverkar olika yrkeskategorier i samhället och handlar alltså inte endast om anställda i Försvarsmakten. Mot bakgrund av detta har jag samrått med och överlämnat underlag om de särskilda problem som kan uppkomma för GSS/T i nu aktuellt avseende till <SPAN class="ft37">Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet </SPAN>(S 2010:04) som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td49"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p27 ft26">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p121 ft9">bl.a. utreder deltidsbegränsningsregeln och dess effekter i ett mer övergripande och samlat sammanhang.</P>
<P class="p122 ft14">Frågan om boende på logement ska undantas från beskattning bör utredas i särskild ordning tillsammans med andra närliggande skatterättsliga frågor</P>
<P class="p123 ft9">Jag anser att det inte är rimligt att begära att tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) ska ordna eget boende vid några veckors tjänstgöring per år i Försvarsmakten. Det är därför av vikt att Försvarsmakten kan erbjuda GSS/T logements- boende under tjänstgöringsperioderna. För det fall sådant här delat boende ska beskattas finns det en risk för att enskilda väljer att avsluta sin anställning som GSS/T, särskilt om den ekonomiska ersättningen för tjänstgöringen i Försvarsmakten inte motsvarar den civila lönen.</P>
<P class="p124 ft9">Frågan om förmånen av logementsboende kan undantas från beskattning samt andra närliggande skatterättsliga frågor som jag utvecklar i avsnitt 12.2.3 är förhållandevis omfattande och kom- plexa. De berör även ett flertal personalkategorier i Försvars- makten. Det är därför min bedömning att regeringen bör överväga att närmare utreda nu nämnda frågeställningar i en sammanhållen ordning. Jag föreslår därför inte några författningsändringar i denna del.</P>
<P class="p125 ft14">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P>
<P class="p89 ft9">Jag föreslår att dagens hemvärnsavtal ska uppdateras så att avtalen även föreskriver att enskilda efter utbildning är skyldiga att tjänst- göra i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna för verksam- het i samband med att Försvarsmakten lämnar stöd till en annan myndighet eller enskild enligt föreskrift i lag eller förordning eller efter beslut av regeringen. Ett sådant tillägg tydliggör hemvärns- personalens skyldighet att tjänstgöra och rätt till ledighet från sin arbetsgivare som regleras i lagen (1994:2076) om skydd för anställ- ning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft9">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas uppgifter i freds- tid måste vara väl avgränsade. Beslut om hemvärnsinsatser i fredstid ska fortfarande fattas på hög nivå.</P>
<P class="p127 ft9">Jag föreslår att 1 § hemvärnsförordningen ändras på så sätt att det tydliggörs att hemvärnet ingår i Försvarsmakten och att hem- värnet ska kunna delta i uppgifter som Försvarsmakten utför. Det framgår alltjämt av bestämmelsen att hemvärnet har till uppgift att skydda skyddsobjekt men tillägget av ordet <SPAN class="ft37">särskilt </SPAN>betonar att detta är en specifik uppgift för hemvärnet.</P>
<P class="p127 ft9">I 7 § hemvärnsförordningen föreslår jag ett tillägg med innebörd att hemvärnet även vid en <SPAN class="ft37">särskild allvarlig kris i fredstid</SPAN>, efter erforderliga beslut, ska inta hemvärnsberedskap.</P>
<P class="p127 ft9">Några förslag till utökade befogenheter för hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna lämnas inte.</P>
<P class="p128 ft14">Möjlighet till höjd ersättning till de som tjänstgör i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna under hemvärnsberedskap i fred</P>
<P class="p118 ft9">I och med att jag föreslår att ett tillägg ska göras i hemvärns- förordningens 7 § som innebär att hemvärnet även vid en <SPAN class="ft37">särskild allvarlig kris i fredstid</SPAN>, efter erforderliga beslut, ska inta hemvärns- beredskap, har fråga uppkommit om samma principer för ersätt- ning ska gälla vid hemvärnsberedskapstjänstgöring i fredstid som när hemvärnsberedskap råder på grund av höjd beredskap eller andra omständigheter.</P>
<P class="p127 ft9">Jag menar att det finns anledning att skilja på insatser under hemvärnsberedskap beroende på om de har sin grund i fredstida insatser eller inte. Enskilda som tjänstgör i hemvärnet med de natio- nella skyddsstyrkorna ska inte behöva riskera att vid en längre tids tjänstgöring under hemvärnsberedskap i fred gå miste om inkomst som motsvarar den inkomst som den enskilde erhåller i sin huvud- sakliga sysselsättning.</P>
<P class="p129 ft9">Jag anser att Försvarsmakten ska ges möjlighet att i hemvärns- avtal föreskriva att vid tjänstgöring när hemvärnsberedskap i fred, som överskrider en viss tid, är den enskilde försäkrad ersättning som motsvarar den inkomst som den enskilde då erhåller i sin huvudsakliga sysselsättning. I och med att tjänstgöring under hem- värnsberedskap i fred förväntas inträffa mycket sällan har ett sådant</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td49"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p27 ft26">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">här åtagande av Försvarsmakten främst syftet att vara en rekry- teringsfrämjande åtgärd som syftar till att även personer med högre inkomst ska kunna tänka sig att ingå ett hemvärnsavtal och åta sig de förpliktelser som följer av nu nämnda avtal. Samtidigt skulle detta åtagande sannolikt kunna innebära en högre inställelsegrad i de fall det beslutas om hemvärnsberedskap i fred.</P>
<P class="p62 ft9">Jag föreslår ett tillägg i 4 § förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän som innebär att Försvarsmakten får ingå avtal med enskilda om ytterligare ersättning vid tjänstgöring under hem- värnsberedskap i fred.</P>
<P class="p12 ft9">I övrigt är det min bedömning att de grundläggande principerna för ersättning till de som tjänstgör i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna inte behöver ses över. Däremot måste ersättnings- nivåerna regelmässigt ses över av Försvarsmakten.</P>
<P class="p131 ft14">Begreppet hemvärnsman ändras till hemvärnssoldat</P>
<P class="p132 ft9">Jag föreslår att hemvärnsförordningen moderniseras och görs köns- neutral på så sätt att begreppet <SPAN class="ft37">hemvärnsman </SPAN>ändras till <SPAN class="ft37">hemvärns- soldat</SPAN>. I och med förslaget om ändrad terminologi från hemvärns- man till hemvärnssoldat i hemvärnsförordningen föreslår jag även motsvarande ändringar i förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän samt att den förordningen byter namn till <SPAN class="ft37">förord- ningen om förmåner till hemvärnssoldater</SPAN>. Jag föreslår motsvarande ändring av ordet <SPAN class="ft37">hemvärnsman </SPAN>till <SPAN class="ft37">hemvärnssoldat </SPAN>i 2 kap. 2 § förord- ningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
</DIV>
<DIV id="page_41">
<P class="p133 ft42"><SPAN class="ft8">1</SPAN><SPAN class="ft41">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN></P>
<P class="p134 ft36"><SPAN class="ft36">1.1</SPAN><SPAN class="ft43">Uppdraget</SPAN></P>
<P class="p135 ft9">Utredningen har fått i uppdrag att lämna förslag till hur Försvars- maktens personalförsörjning bör utvecklas inom ramen för den försvarspolitiska inriktning som riksdagen har beslutat om. Utred- ningen har vidare fått i uppdrag att inom ramen för det nya per- sonalförsörjningssystemet analysera och föreslå hur försvarets folkförankring kan säkerställas samt att analysera hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas roll i det framtida försvaret. Utred- ningens förslag ska bidra till en långsiktigt hållbar personalförsörj- ning av det militära försvaret.</P>
<P class="p136 ft12">Inom ramen för uppdraget ska utredningen:</P>
<P class="p137 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">särskilt kartlägga och analysera andelen avhopp från den grund- läggande militära utbildningen (GMU),</SPAN></P>
<P class="p138 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">kartlägga och analysera i vilken utsträckning gruppbefäl, soldater och sjömän kommer att fullfölja sina anställningar i den utsträck- ning som Försvarsmakten har antagit,</SPAN></P>
<P class="p139 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">analysera det nuvarande systemet för rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän inklusive soldatförsörjningen inom hem- värnet med de nationella skyddsstyrkorna,</SPAN></P>
<P class="p140 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">analysera behovet av och föreslå ytterligare förbättringar i fråga om bl.a. sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän,</SPAN></P>
<P class="p141 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">föreslå åtgärder för att särskilt stärka rekryteringen av tidvis tjänstgörande personal,</SPAN></P>
<P class="p142 ft18">41</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p143 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">kartlägga behovet av och överväga förändringar avseende För- svarsmaktens möjligheter att stödja civila arbetsgivare vid rehabili- tering av tidvis tjänstgörande personal,</SPAN></P>
<P class="p144 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">göra jämförelser med frivillig personalförsörjning i andra jäm- förbara länder,</SPAN></P>
<P class="p145 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">överväga behovet av och föreslå ytterligare åtgärder för att säkerställa en bred rekryteringsbas för Försvarsmaktens militära personal,</SPAN></P>
<P class="p146 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">analysera hur det civila meritvärdet för militär anställning och utbildning kan öka,</SPAN></P>
<P class="p145 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">inom ramen för det nya personalförsörjningssystemet analysera och föreslå hur försvarets folkförankring kan säkerställas,</SPAN></P>
<P class="p147 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">klarlägga hur tjänstgöringsskyldigheten för hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna ser ut i fredstid i dag och vilka begräns- ningar som finns vid användning av hemvärnsförband för insatser när det inte råder hemvärnsberedskap eller höjd beredskap,</SPAN></P>
<P class="p148 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">klarlägga förutsättningarna enligt dagens regelverk för att öka hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas tillgänglighet i fredstid,</SPAN></P>
<P class="p146 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">klarlägga behovet av och föreslå förändringar för att möjliggöra en utökad användning av hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna i fred, bl.a. i fråga om personalens tjänstgörings- kontrakt,</SPAN></P>
<P class="p149 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">beskriva konsekvenserna för hemvärnssoldaternas civila arbets- givare i de fall en utökad tjänstgöringsskyldighet införs,</SPAN></P>
<P class="p144 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">lämna förslag till författningsändringar och övriga åtgärder som är nödvändiga för att genomföra förslagen och</SPAN></P>
<P class="p150 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">bedöma när de förslag som lämnas tidigast kan genomföras.</SPAN></P>
<P class="p151 ft9">Utredningens frågeställningar ska i tillämpliga delar prövas och analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv.</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen ska särskilt redovisa konsekvenser för Försvars- maktens operativa förmåga och personalförsörjning, de ekono- miska konsekvenserna, konsekvenserna för samhällets krisbered-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">skap samt andra konsekvenser för berörda myndigheter och för staten som helhet till följd av förslagen. Vidare ska konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv redovisas.</P>
<P class="p12 ft9">Utredningens uppdrag beskrivs i sin helhet i direktiv 2013:94 (se bilaga 1).</P>
<P class="p152 ft36"><SPAN class="ft36">1.2</SPAN><SPAN class="ft43">Utredningens arbete</SPAN></P>
<P class="p153 ft9">Utredaren förordnades i december 2013. Utredningssekreterarna började arbeta i utredningen i januari respektive mars 2014. Utred- ningens sakkunniga och experter förordnades i februari, mars och maj 2014.</P>
<P class="p62 ft9">Arbetet har bedrivits i nära samarbete med de sakkunniga och experterna, både vid de sju expertsammanträden som har hållits och vid skriftliga och muntliga kontakter däremellan. Utredaren och utredningssekreterarna har också träffat vissa experter särskilt för diskussion av specifika frågor.</P>
<P class="p12 ft9">Utredningen har haft möten med företrädare för Försvars- makten, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM), Försvars- högskolan (FHS), de centrala arbetstagarorganisationerna inom för- svarsområdet, Rikshemvärnsrådet, Försvarsberedningen, Myndig- heten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges kom- muner och landsting (SKL), Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), Statskontoret, Arbetsgivarverket, Rikspolisstyrelsen och Stiftelsen <NOBR>MHS-bostäder.</NOBR></P>
<P class="p12 ft9">Utredningen har deltagit i försvarskonferensen i Skövde den 1– 2 april 2014 och vid Försvars- och säkerhetspolitisk diskussion som anordnades av Folk och Försvar i Stockholm den 9 april 2014 ”<SPAN class="ft37">Inför valet: Vilket försvar behöver Sverige?”</SPAN>.</P>
<P class="p12 ft9">Utredningen har deltagit under Almedalsveckan på Gotland år 2014 och den särskilde utredaren deltog då i seminariet <SPAN class="ft37">Försvars- maktens personalförsörjning – behov av utveckling? </SPAN>anordnat av Folk och Försvar.</P>
<P class="p154 ft9">Den särskilde utredaren har deltagit i <SPAN class="ft37">Försvarsekonomiskt semi- narium 2014</SPAN>, anordnat av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) den 3 september 2014.</P>
<P class="p12 ft9">De 32 kommuner i vilka Försvarsmakten har förband/enheter organiserade, s.k. förbandskommuner, har getts tillfälle att lämna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">skriftliga upplysningar och synpunkter till utredningen (de frågor som ställts till förbandskommunerna framgår av bilaga 2). Svar har inkommit från 18 förbandskommuner.</P>
<P class="p66 ft9">Intresseorganisationen Svensk Soldat (SveSo) har lämnat skrift- liga synpunkter och upplysningar till utredningen i frågor som rör gruppbefäl, soldater och sjömän.</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen har via Försvarsmaktens militära underrättelse- och säkerhetstjänst (MUST) erhållit skriftliga svar på utredningens frågor om systemet för militär personalförsörjning i Nederländerna och Kanada (de frågor som har undersökts närmare framgår av bilaga 3). Informationen har inhämtats via de svenska försvars- attachéerna i Nederländerna respektive Kanada och texterna har, efter bearbetning, faktagranskats av respektive lands svenska försvarsattaché. Utredningen har inhämtat skriftlig information om det militära personalförsörjningssystemet i Danmark från den danska försvarsmakten och det danska hemvärnet samt gjort studiebesök i Danmark. Under studiebesöket i Danmark hade utredningen möte med företrädare för Forsvarets Personeltjenste, Personalstragegisk afdelning i Forsvarskommandoen och Hjemmevaernskommandoen. Utredningen har inhämtat skriftliga svar på frågor om det norska personalförsörjningssystemet via det norska Försvarsdepartementet. Betänkandets texter om Danmark och Norge har faktagranskats av respektive lands försvarsmakt och/eller Försvarsdepartement.</P>
<P class="p67 ft9">Utredaren har haft ett möte med delar av försvarsmaktsrådet i Skaraborg – kommunföreträdare från Skövde och Karlsborg samt representanter från Livregementets husarer (K 3), Skaraborgs rege- mente (P 4) och Markstridsskolan (MSS). Vidare har utredningen besökt Amfibieregementet (Amf 1) på Berga, Ledningsregementet (LedR) i Enköping och Luftvärnsregementet (Lv 6) i Halmstad.</P>
<P class="p155 ft12">Utredningen har samrått med <SPAN class="ft13">Bostadsplaneringskommittén</SPAN></P>
<P class="p156 ft9">(S 2013:12), utredaren som har i uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G), <SPAN class="ft37">Kommittén om hållbara försäk- ringar vid sjukdom och arbetslöshet </SPAN>(S 2010:04) samt Regelrådet. Utredningen har även haft kontakter med den utredare som har i uppdrag att göra en översyn av Myndigheten för yrkeshögskolans uppgifter (U 2013:G).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B37345x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft36"><SPAN class="ft36">1.3</SPAN><SPAN class="ft43">Avgränsningar</SPAN></P>
<P class="p153 ft9">I och med riksdagens beslut att år 2010 övergå till ett personal- försörjningssystem i Försvarsmakten som i fred inte bygger på plikt utan som i stället bygger på frivillig anställning, dvs. det- samma som i övrigt gäller på arbetsmarknaden, är ramarna för de överväganden och förslag som utredningen kan lämna att dessa ska ha sin grund i ett personalförsörjningssystem baserat på frivillighet.</P>
<P class="p12 ft9">Utredningen har tolkat kommittédirektiven på sådant sätt att uppdraget är begränsat till att se över frågor som rör personal- försörjningen av Försvarsmaktens <SPAN class="ft37">militära </SPAN>personal, med närmare inriktning mot gruppbefäl, soldater och sjömän samt personer som tjänstgör i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Däremot kommer även de tidvis tjänstgörande civilt anställda (CVAT/T), som när de anställs betraktas som militär personal, att i viss mån omfattas av utredningens överväganden och förslag<A href="#page_45"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A>.</P>
<P class="p12 ft9">Försvarsberedningen har i sin rapport <SPAN class="ft37">Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid </SPAN>(Ds 2014:20) bl.a. framhållit att officersförsörjningssystemet behöver reformeras och anpassas till det nya försvaret och att strukturella förhållanden inom officers- kåren, bl.a. fördelningen mellan yrkes- respektive reservofficerare, ska utredas i en särskild utredning. Någon sådan utredning är ännu inte tillsatt. Mot bakgrund av Försvarsberedningens ställnings- tagande kan det antas att en sådan utredning kommer att tillsättas inom en överskådlig tid. Den här utredningen kommer därför inte att närmare se över <NOBR>utbildnings-,</NOBR> anställning- och personalförsörj- ningsfrågor beträffande yrkes- och reservofficerare. Däremot kan vissa av utredningens överväganden och förslag, som rör mer över- gripande och/eller principiella frågor för tidvis tjänstgörande per- sonal, även komma att omfatta reservofficerare.</P>
<P class="p158 ft50"><SPAN class="ft49">1 </SPAN>Av Försvarsmaktens totalt cirka 50 000 anställda har cirka 5 300 personer en civil tjänst (CVAT). De civilanställda är exempelvis mekaniker, administratörer, tolkar, jurister, ingen- jörer, ekonomer, informatörer och sjukvårdspersonal. Dessa är tillsvidare- eller visstids- anställda, kontinuerligt tjänstgörande, arbetstagare i Försvarsmakten. Utöver den nu nämnda civila personalen finns det i Försvarsmaktens insatsorganisation cirka 1 400 befattningar som är avsedda för tidvis tjänstgörande civila, som inte har Försvarsmakten som huvudarbets- givare. Dessa är huvudsakligen specialister av olika slag. Denna personalkategori har av För- svarsmakten benämnts CVAT/T. I samband med insatser och liknande anställer Försvars- makten CVAT/T som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) enligt lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar. CVAT/T kommer då att betraktas som militär personal eftersom alla befattningar i krigsförbanden är militära.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Det skulle kunna finnas fördelar med att ha ett samlat regelverk för all i Försvarsmakten tidvis tjänstgörande personal (såväl de som är anställda tillsvidare som de som har tidsbegränsade anställningar). Detta regelverk skulle exempelvis kunna reglera frågor om anställ- ningen, skyddet för anställningen hos huvudarbetsgivaren, rätten till anstånd med studier och studieuppehåll i samband med tjänstgöring i Försvarsmakten och frågor relaterade till rehabilitering och ekonomiskt stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader. Ett sådant uppdrag omfattas dock inte av utredningens uppdrag.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsmakten har framfört önskemål om att utredningen när- mare ska analysera förutsättningarna för att föreslå en reglering som innebär att all krigsplacerad personal, alltså inte bara perso- nalen i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, ska kunna kallas in under plikt vid extraordinära händelser och att sådana beslut ska fattas av regeringen alternativt av överbefälhavaren. Att närmare utreda förutsättningarna för en sådan reglering omfattas inte av utredningens uppdrag utan denna fråga måste, om rege- ringen så önskar, utredas i ett annat sammanhang.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem har endast tillämpats under några år. För vissa av de frågor som utredningen har fått i uppdrag att analysera har det inte funnits underlag eller tillräckligt mycket underlag för att kunna göra djupare analyser eller för att kunna dra några säkra slutsatser. I och med den korta utredningstiden har det inte heller funnits tid för att utredningen på egen hand ska kunna ta fram erforderligt underlag. I vissa frågor kommer därför att hänvisas till att ytterligare underlag och utred- ning behövs för att därefter analyseras, utvärderas och följas upp.</P>
<P class="p160 ft36"><SPAN class="ft36">1.4</SPAN><SPAN class="ft43">Betänkandets disposition</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">I kapitel 2 presenteras utredarens övergripande utgångspunkter för arbetet. I kapitel 3 redovisas den nuvarande försvarspolitiska inrikt- ningen och systemet för Försvarsmaktens militära personalförsörj- ning. Kapitel 4 innehåller en översikt av gällande rätt och avtal på det statliga avtalsområdet som är av intresse för de frågor utred- ningen ska titta närmare på. En sammanfattning av de uppgifter som utredningen har fått del av beträffande systemet för den mili- tära personalförsörjningen gällande gruppbefäl, soldater och sjö-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">män samt i de fall det finns hemvärn/hemvärnsliknande myndig- heter/enheter i Danmark, Nederländerna, Norge och Kanada finns i kapitel 5. Därefter behandlas i kapitel 6 Totalförsvarets rekryte- ringsmyndighet och några andra organisationers arbete med perso- nalfrågor, rekryteringen av gruppbefäl, soldater och sjömän, utbild- ningssystemet för gruppbefäl, soldater och sjömän, Försvars- maktens arbete med jämställdhet och jämlikhet och en jämförelse med anställningsförhållandena för räddningstjänstpersonal i bered- skap. Kapitel 7 handlar om de frivilliga försvarsorganisationerna. I kapitel 8 behandlas försvarets folkförankring då och nu, utredarens syn på vad begreppet försvarets folkförankring kan innebära i dag samt bedömningar och förslag på åtgärder som, inom ramen för det nu gällande personalförsörjningssystemet, på olika sätt kan bidra till att säkerställa en modern folkförankring av försvaret på längre sikt. I kapitel 9 redovisas utredarens bedömningar och förslag som kan bidra till en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning. Överväganden och förslag till en reglering om hur Försvarsmakten ska lämna ekonomiskt stöd till civila arbetsgivare för kostnader av viss rehabilitering av personer som tjänstgör eller har tjänstgjort tidvis (tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän samt reservofficerare) i Försvarsmakten finns redovisade i kapitel 10. I kapitel 11 diskuteras begreppen civilt meritvärde, livs- och karriär- utveckling samt validering. Vidare lämnas förslag på hur Försvars- makten ska arbeta med dessa frågor för att de kunskaper som personalkategorin gruppbefäl, soldater och sjömän förvärvar i sin anställning hos Försvarsmakten ska bli civilt gångbara efter det att anställningen i Försvarsmakten har upphört. Förslag som kan bidra till förbättrade sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän lämnas i kapitel 12. Vidare identifieras några områden som utred- aren anser bör utredas i särskild ordning. I kapitel 13 klarläggs hur tjänstgöringsskyldigheten ser ut för hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna i fredstid i dag och vilka begränsningar som finns vid användning av hemvärnsförband för insatser när det inte råder hemvärnsberedskap eller höjd beredskap. Vidare lämnas förslag till hur dagens regelverk kan tydliggöras för att öka hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas tillgänglighet samt hur ett tillägg i hem- värnspersonalens tjänstgöringskontrakt kan möjliggöra en utökad användning av hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna i fredstid. I detta kapitel görs också en översyn av principerna för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">ersättning till tjänstgörande i hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna. Vidare föreslås författningsändringar med syfte att modernisera och göra hemvärnsförordningen könsneutral. De kon- sekvenser som bedömningarna och förslagen kan förväntas med- föra beskrivs i kapitel 14. Författningsförslagen redovisas i kapi- tel 15 följt av författningskommentarerna i kapitel 16. Därefter följer ett till betänkandet fogat särskilt yttrande.</P>
<P class="p84 ft9">Utredningens direktiv finns i bilaga 1 till betänkandet. I bilaga 2 finns de frågor som utredningen skickat till landets s.k. förbands- kommuner samt en lista över dessa, följt av de frågor som utred- ningen ställt när det gäller personalförsörjningssystemet i Danmark, Nederländerna, Norge och Kanada i bilaga 3. I bilaga 4 finns ett standardiserat hemvärnsavtal, i bilaga 5 ett standardiserat frivillig- avtal för personal med tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet och i bilaga 6 ett stan- dardiserat frivilligavtal för avtalspersonal enligt förordningen om frivillig försvarsverksamhet mot armén, marinen och flygvapnet. Försvarsmaktens underlag och ekonomiska kalkyl för att genom- föra utredarens förslag att Försvarsmakten ska bjuda in landets 18- åringar till <SPAN class="ft37">En dag i Försvarsmakten </SPAN>(se avsnitt 8.3.2) finns i bi- laga 7.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<P class="p0 ft8">2 Mina utgångspunkter</P>
<P class="p161 ft9">I en nation har det militära försvaret särskilda uppgifter och där- med en speciell ställning när det gäller att försvara landets själv- bestämmande mot yttre aggression. Detta finns bl.a. reglerat i inter- nationella folkrättsliga konventioner. Jag anser därför att det svenska militära försvaret, och Försvarsmakten som myndighet, intar och måste inta en särställning i hela samhället. För att Försvarsmakten ska kunna lösa sina primära militära uppgifter, som ytterst kan inne- bära ett användande av ett dödligt våld, anser jag att man måste vara beredd att acceptera särlösningar som underlättar för Försvars- makten att lösa dessa uppgifter.</P>
<P class="p12 ft9">Försvarsmakten är, förutom att utgöra Sveriges militära försvar, också en statlig förvaltningsmyndighet med alla de regelsystem som gäller för dessa. I fred innebär detta inget problem, men jag menar att man hela tiden måste ha Försvarsmaktens primära uppgifter på näthinnan när man skapar legala förutsättningar för det militära försvaret att verka såväl i fred som i krig.</P>
<P class="p12 ft9">Att personalen är Försvarsmaktens viktigaste resurs är ett tale- sätt som brukar användas i olika sammanhang. Jag vill gå ett steg längre och se en kombination av personal, materiel, utbildning och övningsverksamhet som samverkar för att de militära uppgifterna ska kunna lösas på ett operativt optimalt sätt. Försvarsberedningen har i sin rapport <SPAN class="ft37">Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid </SPAN>(Ds 2014:20) satt krigsförbanden i centrum. Detta är ett synsätt som jag finner så självklart att det bör utgöra grunden för utform- ningen av Sveriges militära försvar.</P>
<P class="p154 ft9">När det gäller personalen är naturligtvis personalförsörjningen av utomordentlig vikt för att skapa en förutsättning för att Sverige som nation ska ha ett militärt försvar värt namnet. I en insatsorga- nisation betraktas all personal ur ett folkrättsligt perspektiv som kombattanter när man verkar i en militär kontext. Då Försvars-</P>
<P class="p162 ft18">49</P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Mina utgångspunkter</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">makten krymper i numerär och ska bli en vassare organisation är det ännu viktigare än tidigare att få rätt medarbetare på rätt plats. Jag anser därför att militärt utbildade officerare, gruppbefäl, soldater och sjömän ska tjänstgöra i militära befattningar och civilt utbildade specialister i civila befattningar. Exempel på civilt utbildade specialister är ekonomer, läkare och jurister. För att få ett genom- slag för detta synsätt, som grundar sig på grundlagskriterierna förtjänst och skicklighet för statliga tjänstetillsättningar, måste hela organisationen utgå från detta i sin personalförsörjning. Denna utgångspunkt ska naturligtvis gälla oavsett vem som beslutar – Försvarsmakten eller regeringen – om anställningen. Eftersom denna fråga ligger utanför mitt utredningsuppdrag väljer jag att inte ytterligare belysa denna frågeställning.</P>
<P class="p127 ft9">Den försvarsreform rörande personalförsörjningen som Sveriges Riksdag beslutade år 2009 innebär ett annat sätt att hantera dessa frågor i och med att värnplikten inte längre blir aktuell i fred. Begreppet mönstring anser jag förbehållet ett pliktsystem varför jag inte föreslår någon allmän eller partiell mönstring i fredstid. Det är inte heller motiverat av kostnadsskäl.</P>
<P class="p129 ft9">Försvarsreformen är en samhällsreform och därmed är det hela samhällets ansvar att genomföra den. Detta politiska beslut har Försvarsmakten på ett bra sätt anpassat sig till och rekryteringen går i dag år 2014 i stort sett bra. Det finns dock speciella situationer att ta hänsyn till när personalen ska rekryteras och därefter vidare- utvecklas på frivillig väg med en öppen konkurrens med övrig arbetsmarknad. Jag ser här att mitt uppdrag blir att föreslå åtgärder och författningar som ska underlätta en sådan rekrytering och per- sonalhantering som bidrar till att Försvarsmakten får en ökad attraktionskraft som arbetsgivare. Det sistnämnda gäller inte minst för kvinnor som ska söka och inneha en anställning i Försvars- makten. Mina förslag ska ses som en kombination av åtgärder som sammantaget leder till en hållbar personalförsörjning på längre sikt och därmed en större operativ nytta.</P>
<P class="p127 ft9">Vissa av mina förslag kan uppfattas som en detaljstyrning av verksamhetsfrågor som Försvarsmakten själv borde få råda över. Jag har ovan motiverat varför jag anser att Försvarsmakten intar en särställning inom statsförvaltningen och det är det skälet som är avgörande när jag lägger fram förslag eller motiv som gör ingrepp i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td53"><P class="p27 ft26">Mina utgångspunkter</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft9">denna myndighets interna förhållanden. Det överordnade syftet är att åstadkomma en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning.</P>
<P class="p73 ft9">I uppdraget ingår också att föreslå åtgärder för att stärka folk- förankringen av det militära försvaret. Detta tycker jag själv är en särskilt angelägen uppgift, särskilt då personalförsörjningen i dag, i fredstid, är grundat på ett frivilligt deltagande. Här handlar det mycket om information om Försvarsmaktens verksamhet och om deltagande från övriga samhället. Att Försvarsmakten deltar aktivt i kriser i fred tillsammans med övriga samhället utgör också en viktig komponent för att stärka folkförankringen. Jag vill tala om en modern folkförankring.</P>
<P class="p163 ft9">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna utgör en resurs inom Försvarsmakten där det råder en allmän uppfattning att denna del av myndigheten ska kunna användas även i särskilt allvarliga kriser i fred. Jag menar att detta är möjligt genom regeringsbeslut redan idag. Jag kommer i detta betänkande att lämna förslag som innebär att denna möjlighet tydliggörs på ett mer ordnat sätt.</P>
<P class="p71 ft9">Mina utredningsdirektiv innehåller minst sexton deluppgifter där jag redovisar bedömningar och förslag i betänkandet. Jag har också haft i uppdrag att studera utländska system och har tagit in detta i mina bedömningar. Det är dock viktigt att komma ihåg att utländska system för den militära personalförsörjningen inte låter sig jäm- föras rakt av bl.a. beroende på hur den militära organisationen är utformad och i vilket historiskt arv man verkar.</P>
<P class="p74 ft9">Sammantaget är det viktigaste syftet med mina överväganden och förslag att <SPAN class="ft51">öka attraktionskraften </SPAN>för att män och kvinnor ska söka till och utvecklas i det militära försvaret. Försvarsmakten har dock den viktiga uppgiften att se till att myndighetens <SPAN class="ft51">verksamhet utförs på bästa sätt</SPAN>.</P>
<P class="p73 ft9">Jag vill slutligen betona att det för Försvarsmakten är mycket viktigt att man får en möjlighet att arbeta under en längre tid inom ett av statsmakterna fastställt politiskt beslut rörande den militära personalförsörjningen. Jag finner därför att det är rimligt att det helt avgörande syftet med min utredning är att bidra till en <SPAN class="ft51">lång- siktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
</DIV>
<DIV id="page_53">
<P class="p51 ft8">3 Den försvarspolitiska inriktningen</P>
<P class="p164 ft36"><SPAN class="ft36">3.1</SPAN><SPAN class="ft43">Allmän värnplikt</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">Allmän värnplikt infördes i och med 1901 års riksdagsbeslut och värnpliktslagens (1901:58) ikraftträdande. Fram till år 2010 var det varje vuxen svensk mans skyldighet att göra värnplikt, alltså att lära sig hur man försvarar landet med vapen.</P>
<P class="p165 ft9">Inledningsvis föreskrevs att de värnpliktiga skulle genomgå 150 dagars grundutbildning följt av tre repetitionsutbildningar under de följande tre åren. Grundutbildningstiden utökades under första världskriget till 250 dagar och ett stort antal värnpliktiga kallades även in till beredskapstjänstgöring. Efter krigsslutet kortades grundutbildningen ner.</P>
<P class="p12 ft9">Vid försvarsbeslutet år 1925 infördes ett system där värnpliktiga delades in i två kategorier, den s.k. kategoriklyvningen. Två tredje- delar av de värnpliktiga skulle i och med detta system genomgå en längre utbildning inriktad mot att de vid mobilisering skulle kunna ingå i krigsdugliga förband medan resterande fick en kortare grund- läggande utbildning och placerades i en ersättningsreserv. Vid mobi- lisering skulle denna grundläggande utbildning kunna kompletteras med ytterligare utbildning. Vid försvarsbeslutet år 1936 ökades längden på grundutbildningen medan den ovan nämnda kategori- klyvningen behölls och värnpliktsåldern bestämdes till 45 år. Fram till år 1952 fanns det även ett system med volontärer som var fast anställda inom försvaret, både i form av underbefäl och meniga.</P>
<P class="p154 ft9">Den första lagstiftningen rörande civilförsvarsplikt var knuten till det civila luftskyddet. Sverige fick en ny luftskyddslag år 1937 enligt vilken det föreskrevs att det skulle finnas ett civilt luftskydd där personalen i huvudsak skulle utgöras av frivilliga. Samtidigt möjliggjordes det i en lag om förfoganderätt för luftskyddets behov att under så kallade luftskyddstillstånd med tvång ta ut personer till</P>
<P class="p166 ft18">53</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B37354x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">tjänstgöring. Kommuner kunde då bli skyldiga att ställa vissa anställda till luftskyddets förfogande. Länsstyrelser fick ta ut män mellan 18 och 60 år till samma verksamhet. Enligt lagen förelåg även en allmän skyldighet att delta i brandsläckning och utrymning.</P>
<P class="p66 ft9">År 1941 togs systemet med kategoriklyvning bort och en ny värnpliktslag antogs<A href="#page_54"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A>. Längden på grundutbildningen ökade till 360 dagar och omfattningen av repetitionsutbildningen ökade. Den övre gränsen för värnpliktiga höjdes till 47 år.</P>
<P class="p66 ft9">År 1942 inrättades den Centrala värnpliktsbyrån (CVB) i syfte att leda inskrivningsväsendets verksamhet. År 1944 ersattes den tidigare luftskyddslagen av civilförsvarslagen (1944:536). Civilför- svarsområden infördes och genom civilförsvarslagen lades grunden för de principer för rekrytering av personal till civilförsvarsorgani- sationen som länge har varit gällande i Sverige. Syftet med en civil- försvarsplikt var att i krig kunna mobilisera personal till stöd för nödlidande och för personer i områden som hade drabbats av strids- handlingar.</P>
<P class="p66 ft9">Värnpliktslagen från år 1941 gällde ända fram till år 1995. Sys- temet genomgick under denna tid ett antal förändringar. År 1959 tillkom en ny lag om allmän tjänsteplikt vilken gällde fram till år 1995<A href="#page_54"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A>. En ny civilförsvarslag antogs år 1960<A href="#page_54"><SPAN class="ft48">3</SPAN></A>. År 1966 infördes en lag om vapenfri tjänst<A href="#page_54"><SPAN class="ft48">4</SPAN></A>. Samtidigt inrättades Vapenfrinämnden som ett nytt prövningsorgan. År 1968 genomfördes en större reform av hela inskrivningsväsendet och ovan nämnda CVB ersattes av Värnpliktsverket (VPV). De tidigare 21 inskrivningsområdena ersattes av sex stycken inskrivnings- och redovisningsområden; ett för varje militärområde.</P>
<P class="p67 ft9">Kvinnor kunde för första gången genomföra frivillig grund- utbildning inom Försvarsmakten år 1980. År 1981 beslutade riks- dagen att kvinnor skulle kunna anställas inom samtliga försvars- grenar. Inledningsvis gällde detta inom vissa angivna befattnings- grupper som sedan efter hand successivt utökades.</P>
<P class="p66 ft9">I samband med försvarsbeslutet år 1992 bestämdes att endast det antal värnpliktiga som behövdes för Försvarsmaktens krigs- organisation och den fredstida beredskapen skulle genomgå grund-</P>
<P class="p167 ft54"><SPAN class="ft52">1</SPAN><SPAN class="ft53">Värnpliktslag (1941:967).</SPAN></P>
<P class="p168 ft56"><SPAN class="ft52">2</SPAN><SPAN class="ft55">Allmän tjänstepliktslag (1959:83).</SPAN></P>
<P class="p168 ft56"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft55">Civilförsvarslag (1960:74).</SPAN></P>
<P class="p168 ft54"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft53">Lag (1966:413) om vapenfri tjänst.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B37355x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">utbildning. Övriga inskrivna placerades i en inskrivningsreserv som endast fick tas ut till grundutbildning efter regeringsbeslut om det behövdes med hänsyn till försvarsberedskapen.</P>
<P class="p12 ft9">Den 1 juli 1995 trädde lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt i kraft. Genom lagen infördes begreppet totalförsvarsplikt vilket inne- fattar värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Värnpliktslagen, civilförsvarslagen, lagen om vapenfri tjänst och den allmänna tjänste- pliktslagen upphörde att gälla. Möjligheten till vapenfri tjänstgöring regleras från och med år 1995 i lagen om totalförsvarsplikt. Enligt lagen om totalförsvarsplikt, som alltjämt är i kraft, räknas samtliga svenska medborgare och i Sverige bosatta personer mellan 16 och 70 år som totalförsvarspliktiga.</P>
<P class="p62 ft9">Lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värn- plikt eller civilplikt med längre grundutbildning antogs samtidigt som lagen om totalförsvarsplikt. Kvinnor fick nu möjlighet att, efter särskild antagningsprövning, genomföra totalförsvarsutbild- ning längre än 60 dagar. Detta kunde de göra även utan att efter- sträva att få en anställning inom Försvarsmakten.</P>
<P class="p12 ft9">Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen avskaffades år 1995. Dessa myndigheters arbetsuppgifter övertogs av Totalförsvarets pliktverk (Pliktverket).</P>
<P class="p12 ft9">I och med lagändringen år 2010 som innebär att en totalför- svarspliktig är skyldig att genomgå mönstring eller fullgöra värn- plikt eller civilplikt endast om regeringen med hänsyn till att det behövs för Sveriges försvarsberedskap har beslutat det, och alltså inte längre tillämpas i fred, ändrades Pliktverkets fokus<A href="#page_55"><SPAN class="ft48">5</SPAN></A>. Från att ha arbetat med att mönstra, skriva in och krigsplacera totalförsvars- pliktiga fick Pliktverket i stället i uppgift att genomföra urvalstester av de som söker sig till Försvarsmakten och att föra register över alla svenskar som är krigsplacerade. Den 1 januari 2011 bytte Plikt- verket namn till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM).</P>
<P class="p13 ft9">Under de 109 år som Sverige hade allmän värnplikt genomgick cirka åtta miljoner svenskar den så kallade mönstringen med fysiska och psykiska tester<A href="#page_55"><SPAN class="ft48">6</SPAN></A>. Med mönstringen som grund togs personer sedan ut till tjänstgöring baserat på dels Försvarsmaktens behov, och dels på den enskildes kompetens och önskemål.</P>
<P class="p169 ft54"><SPAN class="ft57">5</SPAN><SPAN class="ft58">Se 3 a § i lagen om totalförsvarsplikt (SFS 2010:447).</SPAN></P>
<P class="p170 ft54"><SPAN class="ft57">6</SPAN><NOBR><SPAN class="ft58">http://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/varnplikt/.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft36">3.2</SPAN><SPAN class="ft43">Den försvarspolitiska inriktningen efter 2010</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">Efter beslut i riksdagen den 1 juli 2010 beslutades att den allmänna värnplikten inte skulle tillämpas i fredstid. Värnplikten ersattes av ett system med en personalförsörjning för Försvarsmakten som i sin helhet är grundad på frivillighet och anställd personal.</P>
<P class="p66 ft9">Denna utrednings övergripande uppdrag är att lämna förslag på hur Försvarsmaktens personalförsörjning bör utvecklas inom ramen för den nya försvarspolitiska inriktning som riksdagen har beslutat om med målsättningen att bidra till en långsiktigt hållbar perso- nalförsörjning av det militära försvaret. Utredningen ska även, inom ramen för det nya personalförsörjningssystemet, analysera och föreslå hur försvarets folkförankring kan säkerställas samt klarlägga förutsättningarna enligt dagens regelverk för att öka hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas tillgänglighet i fredstid. Den försvarspolitiska inriktningen och systemet för Försvarsmaktens militära personalförsörjning efter år 2010 kan därför sägas utgöra de yttre ramarna för utredningens arbete.</P>
<P class="p66 ft9">I avsnitt <NOBR>3.2.1–3.2.3</NOBR> återges några av de ståndpunkter som rege- ringen har redovisat i samband med övergången till den nu rådande försvarspolitiska inriktningen med en militär personalförsörjning grundad på frivillighet och anställd personal. Vidare redogörs för de överväganden och åtgärder som Försvarsmakten redovisade till regeringen i februari 2013 med anledning av regeringens uttalan- den.</P>
<P class="p172 ft9">I avsnitt 3.2.4 redovisas några av de slutsatser som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) redovisat till regeringen efter att ha fått i uppdrag att kartlägga och beskriva införandet av Försvarsmaktens system för rekrytering av militär personal på frivillig grund, att analysera systemet utifrån tidigare forskning och myndigheternas erfarenheter samt att bedöma eventuella möjligheter till vidareutveck- ling eller behov av fortsatt utredning eller analys.</P>
<P class="p66 ft9">I avsnitt 3.2.5 redovisas delar av Försvarsberedningens försvars- politiska rapport <SPAN class="ft37">Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid </SPAN>(Ds 2014:20) gällande Försvarsberedningens syn på den för- svarspolitiska inriktningen för perioden efter år 2015 med särskild fokus på de områden som kan ha betydelse för denna utrednings ställningstaganden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft14"><SPAN class="ft14">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft59">Propositionen Ett användbart försvar</SPAN></P>
<P class="p173 ft37"><SPAN class="ft9">I propositionen </SPAN>Ett användbart försvar<SPAN class="ft9">, även kallad </SPAN>Inriktnings- propositionen<SPAN class="ft51">, </SPAN><SPAN class="ft9">(prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10, rskr. 2008/09:292) lade regeringen grunden för en ny försvarspolitisk inriktning. Försvarsutskottet föreslog i sitt betänkande bifall till propositionen. Kammaren biföll utskottets förslag.</SPAN></P>
<P class="p12 ft9">Förslagen och bedömningarna i <SPAN class="ft37">Inriktningspropositionen </SPAN>innebar bl.a. att Sveriges försvarsförmåga skulle öka genom att användbar- heten och tillgängligheten ökade. Ett modernt försvar som skulle klara de säkerhetspolitiska utmaningarna skulle skapas genom för- ändrade mål för det militära försvaret och genom en ny uppgifts- ställning för Försvarsmakten.</P>
<P class="p12 ft9">De nya kraven på operativ förmåga medförde bl.a. att det mili- tära försvarets genomförande av insatser i Sverige, i närområdet och utanför närområdet sattes i centrum för Försvarsmaktens verk- samhet. Den tidigare indelningen i en särskild utlandsstyrka och förband anmälda till styrkeregister, dvs. internationella samman- slutningar där Sverige och andra länder kan bidra med militära trupper, avskaffades.</P>
<P class="p154 ft9">Den framtida insatsorganisationen skulle enligt regeringen bestå av stående förband och kontraktsförband samt ett kvalificerat hem- värn med nationella skyddsstyrkor. Insatsförbanden skulle vara fullt bemannade, materiellt uppfyllda, samövade och inte kräva någon återtagning för att vara fullt användbara. Behovssammansatta bataljonsstridsgrupper skulle genomföra insatser och dessa skulle kunna genomföra självständiga insatser och/eller kunna ingå i ett multinationellt större förband.</P>
<P class="p12 ft9">Ett nytt personalförsörjningssystem byggt på frivillighet inför- des. Samtidigt poängterade regeringen att för det fall krig, krigsfara eller andra utomordentliga omständigheter råder, skulle insatsorga- nisationen på samma sätt som tidigare kunna bemannas av plikt- personal.</P>
<P class="p12 ft9">Regeringen framhöll att den föreslagna utvecklingen mot ett mer användbart och tillgängligt försvar endast kan ske i den takt som ekonomin medger. Resurser kommer att behöva frigöras genom förändringar och rationaliseringar i fråga om personal, materiel- och logistikförsörjning samt övrig stödverksamhet. När resurser frigörs ska det nya, mer användbara försvaret skapas, där kostnads-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">och ambitionshöjningar i operativ verksamhet ska balanseras mot rationaliseringar och ambitionssänkningar. I detta sammanhang aviserade regeringen att den nu angivna inriktningen skulle kunna komma att justeras när det gäller såväl omställningstakt som för- mågekrav, materiel, organisation och verksamhet.</P>
<P class="p66 ft9">De avsnitt i <SPAN class="ft37">Inriktningspropositionen </SPAN>som är av störst intresse för de frågor som utredningen ska analysera är regeringens syn på per- sonalförsörjningen, den frivilliga försvarsverksamheten samt hem- värnet med de nationella skyddsstyrkornas framtida roll. Dessa avsnitt redovisas nedan.</P>
<P class="p76 ft60">Regeringens syn på personalförsörjningen</P>
<P class="p69 ft9">Regeringen konstaterade i <SPAN class="ft37">Inriktningspropositionen </SPAN>att nya krav kommer att ställas på Försvarsmakten i och med den nya försvars- politiska inriktningen och de föreslagna kraven på operativ för- måga. Alla insatsförband bör vara tillgängliga för Försvarsmaktens samtliga uppgifter utan föregående beslut om höjd beredskap eller mobilisering och insatser ska kunna göras såväl inom som utom landets gränser. Ett nytt personalförsörjningssystem bör vara ut- format på så sätt att det på ett kostnadseffektivt sätt gynnar insatsorganisationens tillgänglighet, användbarhet och förmåga att möta nya uppgifter och förändringar i det säkerhetspolitiska läget.</P>
<P class="p67 ft9">Regeringen framhöll att förändringsbehovet är särskilt tydligt när det gäller principerna för hur behovet av soldater och sjömän ska tillgodoses. En övergång till personalförsörjning baserad på fri- villighet för alla personalkategorier skulle enligt regeringens mening väsentligt förbättra förutsättningarna för insatsorganisationen.</P>
<P class="p67 ft9">Försvarsmaktens rekryteringskraft, dvs. förmågan att i konkurrens med andra arbetsgivare attrahera och behålla personal, måste sättas i förgrunden när det nya personalförsörjningssystemet utformas. Detta då regeringens krav på insatsorganisationen och Försvars- maktens långsiktiga verksamhet förutsätter ett kontinuerligt in- flöde av kvinnor och män som vill verka som yrkes- eller reserv- officerare, soldater, hemvärnsmän eller civilanställda. Både män och kvinnor måste utgöra en självklar bas vid rekryteringen av personal.</P>
<P class="p66 ft9">Regeringen beskrev och värderade den militära personalförsörj- ningen med de fyra nyckelorden antal, kompetens, ålder och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B37359x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">motivation. Regeringen konstaterade vidare att lagstiftning i kombi- nation med avtal mellan parterna är viktigt för att medge en ut- veckling av ett användbart försvar.</P>
<P class="p71 ft9">Med undantag för officerare kommer den militära personalen även fortsättningsvis att tjänstgöra endast under en begränsad tid. Huvuddelen av den militära personalen, bl.a. reservofficerare, sol- dater och sjömän i kontraktsförbanden och personalen i hemvärnet kommer alltså att ha en annan huvudsaklig sysselsättning vid sidan av den militära tjänstgöringen. Vidare bör soldater och sjömän i de stående förbanden, samt eventuellt specialistofficerare, anställas för viss tid. Regeringen framhöll i detta sammanhang att de nu redo- visade utgångspunkterna inte innebar en utveckling mot ett yrkes- försvar.</P>
<P class="p174 ft37">Kraven på insatsorganisationens användbarhet, tillgänglighet och flexibilitet till grund för utformningen av Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem</P>
<P class="p115 ft9">Även om alla insatsförband inte kommer att komma i fråga för alla uppgifter och hotmiljöer måste det finnas ett utbud av förband och kompetenser med förmåga att hantera en stor bredd av uppgifter såväl i väpnad strid mot en kvalificerad motståndare som i påfrestande miljöer. Försvarsmakten måste närmare analysera vilken användbarhet och vilken tillgänglighet som olika delar av insatsorganisationen bör ha, eller bör kunna ges, för att hantera olika uppgifter och hot- miljöer.</P>
<P class="p175 ft9">I och med regeringens uppfattning att Sverige kommer att behöva fler användbara förband med högre tillgänglighet än tidigare måste personalen ha sådana anställningsformer och anställnings- villkor att regeringens tillgänglighetskrav kan tillgodoses. Den högsta tillgängligheten kommer de stående förbanden att ha, där övervägande del av personalen tjänstgör kontinuerligt och ges möj- lighet till samträning. I och med att personalkostnaderna för de stående förbanden blir höga så kommer endast en mindre andel av soldaterna i arméstridskrafterna att kunna vara anställda i dessa förband<A href="#page_59"><SPAN class="ft48">7</SPAN></A>.</P>
<P class="p176 ft54"><SPAN class="ft61">7 </SPAN>Ett stående förband är ett förband i insatsorganisationen som i huvudsak bemannas med kontinuerligt tjänstgörande personal. Begreppet kontinuerligt tjänstgörande personal avser</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B37360x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft9">I kontraktsförbanden kommer anställningsformerna och de mer begränsade samträningsmöjligheterna att leda till vissa begräns- ningar. Trots detta bedömde regeringen att kontraktsförbanden kommer att ha en väsentligt större användbarhet än mobiliserings- förband och många av förbanden som är anställda i de internatio- nella styrkeregistren.</P>
<P class="p92 ft9">Såväl de stående förbanden som kontraktsförbanden kommer med det nya systemet att vara tillgängliga för internationella in- satser. Med en lämplig avvägning mellan stående förband och kontraktsförband och nationella skyddsstyrkor kommer det att vara möjligt för Försvarsmakten att skapa personella förutsätt- ningar för att snabbt reagera på hot mot Sverige, hantera incidenter i närområdet, kunna inleda nya insatser, rotera, förstärka eller evakuera befintliga insatser och hantera förändringar i den natio- nella hotbilden.</P>
<P class="p92 ft9">Regeringen konstaterade vidare att förbandens tillgänglighet först och främst kommer att vara avhängig av Försvarsmaktens förmåga att rekrytera och behålla kompetent personal. Personalförsörj- ningssystemet måste utformas så att insatser kan genomföras även om anställda avslutar sin anställning i Försvarsmakten tidigare än beräknat och med höjd tagen för att det kommer att finnas anställda som har tungt vägande skäl för att inte delta i en före- stående insats. Det förhållandet att insatsorganisationen ska kunna användas både inom och utom Sveriges gränser medför bl.a. att arbetsskyldigheten i nationell och internationell verksamhet måste likställas.</P>
<P class="p178 ft9">Regeringen påtalade att det nya personalförsörjningssystemet måste tillåta en större flexibilitet i användningen av insatsorga- nisationen än såsom varit fallet enligt tidigare system. Ambitionen att kunna inleda, vidmakthålla, förstärka och avsluta insatser, att kunna lösa uppgifter inom och utom landet i olika konfliktnivåer och att kunna skapa tillfälligt sammansatta, s.k. behovssamman- satta, förbandsenheter m.m. förutsätter att personalförsörjnings-</P>
<P class="p179 ft62">tjänstgöring av tillsvidareanställd eller visstidsanställd militär tjänsteman som har sin syssel- sättning i Försvarsmakten på heltid, t.ex. yrkesofficerare och anställda soldater. Med kon- traktsförband avses förband i insatsorganisationen som i huvudsak bemannas med tidvis tjänstgörande personal, t.ex. reservofficerare och kontraktsanställda soldater.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">och förbandsutbildningssystemet måste kunna möta krav som för- ändras över tiden.</P>
<P class="p180 ft13">Försvarsmaktens personalförsörjning bör vila på frivillighet</P>
<P class="p135 ft9">Regeringens bedömning var att personalförsörjningen av alla per- sonalkategorier i Försvarsmakten bör vila på frivillighet men att om försvarsberedskapen så kräver bör personalförsörjningen även kunna baseras på en tillämpning av lagstiftningen om totalförsvarsplikt. Skyldigheten att fullgöra värnplikt bör då omfatta både män och kvinnor. Vidare angavs att den som frivilligt genomför en grund- utbildning inom totalförsvaret bör ha ett skydd för sin ordinarie anställning under utbildningstiden.</P>
<P class="p12 ft9">I detta sammanhang framhöll regeringen bl.a. att pliktsystemets idé inte svarar mot de uppgifter och krav på operativ förmåga som regeringen nu önskar se. Eftersom ett enskilt angrepp mot Sverige bedöms som osannolikt under överskådlig tid finns det enligt rege- ringen inget behov av en insatsorganisation som först efter mobili- sering kan försvara Sverige. Personalförsörjningssystemet behöver därför inte vara utformat för att kunna bemanna en i förhållande till landets befolkning stor insatsorganisation. Däremot framhölls att storskaliga terroristhändelser, kriser eller incidenter som inbegriper militära maktmedel kan inträffa med kort varsel men att en mobili- sering med pliktlagstiftning i sådana fall kan vara otillräcklig eller olämplig.</P>
<P class="p154 ft9">Regeringen konstaterade vidare att många hot mot Sveriges säkerhet är av sådant slag att de effektivast möts genom insatser utanför Sveriges gränser. Då lagen om totalförsvarsplikt inte är tillämplig på insatser internationellt innebär det att förband där soldaterna är uttagna med plikt inte kan användas för internatio- nella insatser.</P>
<P class="p62 ft9">Frivillig bemanning av insatsorganisationen, dvs. en insatsorga- nisation med anställd personal, ger nya och förbättrade möjligheter till samträning av förband. I och med att enskildas kompetens kan ökas kommer soldater eller sjömän att kunna utföra fler uppgifter vilket medger att förbanden kan klara fler uppgifter. En förändring av principerna för personalförsörjningen skapar därför förutsätt- ningar för en betydande kvalitetshöjning av insatsorganisationen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">Regeringen framhöll samtidigt att tjänstgöringsplikten bör finnas kvar för att kunna tillämpas när försvarsberedskapen så kräver.</P>
<P class="p66 ft37"><SPAN class="ft9">Precis som </SPAN>Utredningen om totalförsvarsplikten <SPAN class="ft9">(delbetänkandet </SPAN>Totalförsvarsplikten i framtiden<SPAN class="ft9">, SOU 2008:98), ansåg regeringen att totalförsvarsplikten bör bli helt könsneutral i de fall den kom- mer att tillämpas. Regeringen såg vidare positivt på utredningens förslag att en ny försvarsmaktsgemensam och kvalitetssäkrad fri- villig grundutbildning på cirka tre månader skulle införas i För- svarsmaktens regi. I detta sammanhang framhölls att utbildningen i princip bör vara öppen för alla svenska medborgare som har fyllt 18 år och ska föregås av tester och kontroller avseende lämplighet. Under en sådan frivillig grundutbildning måste den enskilde garan- teras skydd för sin civila anställning.</SPAN></P>
<P class="p76 ft13">Anställningsförhållandena för soldater och sjömän</P>
<P class="p106 ft9">Regeringens bedömning beträffande anställningsförhållandena för soldater och sjömän var att förutsättningarna för en effektiv och rationell bemanning av insatsorganisationen bör stärkas bl.a. genom att soldater och sjömän kan anställas med betydligt längre anställ- ningstider i tidsbegränsad anställning än i dag. En tidsbegränsad anställning på upp till sex år med möjlighet till förlängning be- dömdes lämplig för soldaterna i framtidens stående förband. När soldaten närmar sig slutet på sin anställningsperiod ska det vara möjligt att förlänga anställningen med ytterligare en period som enligt regeringens mening bör kunna anpassas till individens önskemål eftersom det är mindre troligt att en soldat vill genom- föra ytterligare en hel sexårsperiod. För kontraktsanställda soldater kan anställningsformer som liknar dagens reservofficerare vara en utgångspunkt. Den genomsnittliga anställningstiden för dessa soldater borde enligt regeringen vara cirka åtta år.</P>
<P class="p78 ft9">Regeringen framhöll även att personalens uppgifter bör utgå från de krav som följer av att insatsorganisationen ska vara använd- bar i Försvarsmaktens samtliga uppgifter, såväl innanför som utan- för landets gränser. Vidare bör rekrytering och förmågan att behålla soldater och sjömän anställningstiden ut vara en central utgångs- punkt för utformningen av det framtida försvaret.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft9">För att övergången från att ha haft arbetsuppgifter som soldat eller sjöman till civil verksamhet inte ska försvåras för den enskilde bör den inte ske alltför sent i arbetslivet. Tidsbegränsade anställ- ningar skapar förutsättningar för detta och bidrar till att undvika att Sverige får ett yrkesförsvar. För de som närmar sig slutet av sin tidsbegränsade anställning bör Försvarsmakten därför underlätta en karriärväxling. De delar av soldatutbildningen som är av intresse för samhället i övrigt bör tydliggöras, t.ex. i form av certifikat eller annat utbildningsbevis.</P>
<P class="p182 ft9">Regeringen instämde i den bedömning som <SPAN class="ft37">Utredningen om en svensk veteranpolitik </SPAN>gjorde gällande frågan att rätt till tjänstledig- het från annat arbete för insatser och övningar är grundläggande för den framtida personalförsörjningen (<SPAN class="ft37">En svensk veteranpolitik</SPAN>, del 1, SOU 2007:77). Skyddet bör även innebära att ingen ska nekas anställning eller på annat sätt missgynnas för att denne är kontrakts- anställd. Regeringen konstaterade att de närmare villkoren för anställningar som soldat är en fråga för parterna på det statliga avtalsområdet.</P>
<P class="p183 ft9">Gemensamt för de anställningar och tjänstgöringskontrakt som tecknas bör vara att personalen åtar sig en skyldighet som omfattar all den verksamhet som Försvarsmakten bedriver oavsett om den genomförs inom eller utom landet.</P>
<P class="p131 ft60">Regeringens syn på den frivilliga försvarsverksamheten</P>
<P class="p135 ft37"><SPAN class="ft9">I </SPAN>Inriktningspropositionen <SPAN class="ft9">behandlade regeringen även </SPAN>Utredningen om den frivilliga försvarsverksamhetens <SPAN class="ft9">betänkande </SPAN>Ny inriktning av frivillig beredskapsverksamhet <SPAN class="ft9">(SOU 2008:101).</SPAN></P>
<P class="p12 ft9">Regeringen ansåg att myndigheters, kommuners och andra organisationers behov bör vara styrande för de uppdrag som lämnas till de frivilliga försvarsorganisationerna. Uppdragen ska ses mot bakgrund av att det också finns möjligheter för dessa organisationer att söka organisationsbidrag för sin grundläggande förenings- verksamhet.</P>
<P class="p183 ft9">Regeringen framhöll att frivilligorganisationerna har en viktig uppgift att ta tillvara den enskilda individens engagemang för att därigenom förbättra samhällets krishanteringsförmåga och att sti- mulera frivilligarbetet vid svåra olyckor och extraordinära händel-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">ser. Vidare har dessa organisationer en roll i att medverka genom att en sammanhållen information om samhällets krisberedskap når ut på bredd i samhället.</P>
<P class="p66 ft9">När det gäller den civila sektorn åligger det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att hålla samman arbetet genom att sammanställa, prioritera och beräkna de ekonomiska resurserna och mot bakgrund av detta ska MSB sedan lämna uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna.</P>
<P class="p66 ft9">Regeringen ansåg vidare att de frivilliga försvarsorganisationerna bör bidra till Försvarsmaktens framtida rekrytering av soldater och sjömän som en del i de uppdrag som Försvarsmakten i framtiden lämnar till de frivilliga försvarsorganisationerna. Inom ramen för sin ungdomsverksamhet skulle frivilligorganisationerna kunna främja intresset för Försvarsmaktens verksamhet.</P>
<P class="p66 ft9">Stödet till frivillig försvarsverksamhet bör enligt regeringen riktas till verksamhet i stället för till organisationer. I och med detta kan anslaget 1:10 <SPAN class="ft37">Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret </SPAN>föras bort från statsbudgeten. Organisationernas kost- nader för ledning, administration m.m. bör inte längre finansieras separat över ett anslag utan kostnaderna bör i fortsättningen utgöra en del av de resurser som regeringen ställer till myndigheternas förfogande för uppdrag till frivilligorganisationerna.</P>
<P class="p76 ft60">Regeringens syn på personalförsörjningen i hemvärnet</P>
<P class="p184 ft9">Hemvärnet bör enligt regeringen utvecklas genom att vissa hem- värnsförband blir till nationella skyddsstyrkor. Personalen i de natio- nella skyddsstyrkorna bör ha tjänstgöringsskyldighet även i fred.</P>
<P class="p66 ft9">Ett minimikrav på de soldater som antas till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna bör vara att de har genomgått en grund- läggande soldatutbildning. Regeringen bedömde att huvuddelen av personalen i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna i fram- tiden är soldater som tidigare har ingått i stående eller kontrakts- förband.</P>
<P class="p66 ft9">Tjänstgöringskontrakten för den enskilde soldaten i de natio- nella skyddsstyrkorna bör utformas så att insatser med förband, inom de nationella skyddsstyrkorna, kan göras även om det inte råder hemvärnsberedskap eller höjd beredskap. När det gäller</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B37365x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">övriga hemvärnsförband krävs även fortsatt beslut om höjd bered- skap eller hemvärnsberedskap för att kunna sättas in som förband. Personalen i övriga förband bör även fortsatt frivilligt kunna delta i insatser i fred<A href="#page_65"><SPAN class="ft48">8</SPAN></A>.</P>
<P class="p185 ft14"><SPAN class="ft14">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft59">Propositionen Modern personalförsörjning för ett användbart försvar</SPAN></P>
<P class="p81 ft9">Nästa steg i reformeringen av försvaret togs våren 2010 genom riksdagens beslut med anledning av propositionen <SPAN class="ft37">Modern personal- försörjning för ett användbart försvar </SPAN>(prop. 2009/10:160, bet. 2009/10:FöU8, rskr. 2009/10:269). I och med riksdagens beslut realiserades övergången till ett personalförsörjningssystem byggt på sådan frivillighet som regeringen hade aviserat i <SPAN class="ft37">Inriktnings- propositionen</SPAN>.</P>
<P class="p103 ft37"><SPAN class="ft9">I propositionen </SPAN>Modern personalförsörjning för ett användbart försvar <SPAN class="ft9">konstaterade regeringen bl.a. att Försvarsmaktens rekry- teringskraft måste ställas i förgrunden vid utformningen av det nya personalförsörjningssystemet. För att stärka personalförsörjnings- systemet måste även ytterligare ansträngningar göras för att såväl kvinnor som män ska utgöra en självklar rekryteringsbas för både militär och civil personal inom Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p186 ft9">Regeringen framhöll att det även i framtiden kommer att finnas ett behov av olika tjänstgöringsformer för den militära personalen och avvisade därför ståndpunkten att reformen skulle innebära en utveckling mot ett yrkesförsvar.</P>
<P class="p71 ft9">Merparten av gruppbefälen och soldaterna kommer att tjänst- göra tidvis i insatsorganisationen, med den innebörden att perso- nalens huvudsakliga sysselsättning kommer att finnas utanför Försvarsmakten. De tidvis tjänstgörande kommer dock regelbundet att tjänstgöra i Försvarsmakten genom utbildning, övning, bered- skap och insatser. Utöver den tidvis tjänstgörande personalen kommer det att finnas en mindre andel gruppbefäl, soldater och sjömän som anställs för viss tid för kontinuerlig tjänstgöring i de</P>
<P class="p187 ft54"><SPAN class="ft61">8 </SPAN>Hemvärnet är indelat i olika förbandstyper (kompanier). De nationella skyddsstyrkorna är de hemvärnsförband som tjänstgör längre avtalstid, dvs. minst åtta dygn per år för den enskilde soldaten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B37366x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">stående förbanden. I huvudsak kommer endast yrkesofficerare att anställas tills vidare.</P>
<P class="p66 ft9">Regeringen påpekade att tidvis eller tidsbegränsad tjänstgöring för soldater och sjömän även innebär att den belastning som insatser kan innebära begränsas för den enskilde. En tidsbegränsad tjänstgöring har också betydelse för att skapa bästa möjliga förut- sättningar för den enskilde att övergå till civil verksamhet.</P>
<P class="p66 ft9">Vidare framhöll regeringen att det finns ett värde i att en stor del av insatsorganisationens personal har sin huvudsakliga syssel- sättning utanför Försvarsmakten. Detta då det i ökad utsträckning möjliggör att den militära personalen kan bidra med civila kompe- tenser och kunskaper i verksamheten samtidigt som personalen bidrar till att kunskap om Försvarsmakten sprids till andra delar av samhället och på så sätt stärker försvarets folkliga förankring.</P>
<P class="p155 ft12">I och med riksdagens beslut med anledning av propositionen</P>
<P class="p156 ft37">Modern personalförsörjning för ett användbart försvar <SPAN class="ft9">kom försvarets personalförsörjning inte längre att huvudsakligen vila på en total- försvarsplikt. Däremot kvarstår totalförsvarsplikten i grunden. Skyldigheten att genomgå mönstring och att fullgöra värnplikt eller civilplikt ska framöver kräva att regeringen, med hänsyn till att det behövs för Sveriges försvarsberedskap, har beslutat om det</SPAN><A href="#page_66"><SPAN class="ft48">9</SPAN></A><SPAN class="ft9">.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9">När det gäller den fortsatta inriktningen i fråga om rekrytering och grundutbildning i det nya personalförsörjningssystemet ut- talade regeringen att en frivillig militär utbildning skulle inrättas inom Försvarsmakten. Efter avslutad grundläggande utbildning och eventuellt kompletterande militär utbildning samt efter det att eventuella ytterligare bedömningar som skulle kunna vara nödvän- diga har genomförts, kan sedan avtal om tjänstgöring tecknas mellan den enskilde och Försvarsmakten. Ytterligare nödvändiga utbild- ningsinsatser kan därefter genomföras inom ramen för anställ- ningsavtalet. Bland annat kommer gruppbefäl, soldater och sjömän att rekryteras bland de som har genomgått grundläggande och kompletterande militär utbildning.</P>
<P class="p188 ft54"><SPAN class="ft61">9 </SPAN>Se 3 a § i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p189 ft64"><SPAN class="ft14">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft63">Propositionen Soldatanställningar i Försvarsmakten och Försvarsmaktens åtgärder med anledning av regeringens uttalanden</SPAN></P>
<P class="p190 ft9">Den 16 juli 2009 beslutade regeringen om direktiv (dir. 2009:58) till en särskild utredare med uppdrag att se över och föreslå de åtgärder som behövdes för att kunna anpassa Försvarsmaktens personalförsörjning till myndighetens nya uppgifter och behov. Utredningens arbete skulle baseras på de krav på det framtida för- svaret som framgår av den ovan nämnda <SPAN class="ft37">Inriktningspropositionen</SPAN>.</P>
<P class="p191 ft37"><SPAN class="ft9">Utredningen, som antog namnet </SPAN>Utredningen om Försvarsmaktens framtida personalförsörjning<SPAN class="ft9">, lämnade i november 2010 betänkandet,</SPAN></P>
<P class="p192 ft37">Personalförsörjningen i ett reformerat försvar <SPAN class="ft9">(SOU 2010:86). I be- tänkandet föreslog utredningen bl.a. en ny lag om vissa arbetstagare i Försvarsmakten samt redovisade sin syn på en säker bemanning.</SPAN></P>
<P class="p71 ft9">Regeringen behandlade betänkandet i propositionen <SPAN class="ft37">Soldatanställ- ningar i Försvarsmakten </SPAN>(prop. 2011/12:115). Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen <SPAN class="ft51">(</SPAN>bet. 2011/12:FöU5, rskr. 2011/12:216).</P>
<P class="p193 ft10">I denna proposition redovisade regeringen en samlad politik för Försvarsmaktens personalförsörjning med gruppbefäl, soldater och sjömän vilken utgick från de ovan redovisade propositionerna om den nya försvarspolitiska inriktningen; <SPAN class="ft11">Inriktningspropositionen </SPAN>och propositionen <SPAN class="ft11">Modern personalförsörjning för ett användbart försvar.</SPAN></P>
<P class="p82 ft9">Regeringen föreslog en ny lag om vissa försvarsmaktsanställ- ningar som innebar att de arbetsrättsliga aspekterna i fråga om Försvarsmaktens personalförsörjning närmare kom att regleras. De arbetstagare som kom att omfattas av lagen var gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS). I lagen reglerades Försvarsmaktens möjlighet att anställa dessa personalkategorier på längre tidsbegränsade anställningar samt andra därmed sammanhängande frågor. I det nya personalförsörjningssystemet infördes två nya personalkategorier, nämligen kontinuerligt tjänstgörande och tidvis tjänstgörande grupp- befäl, soldater och sjömän (GSS/K respektive GSS/T).</P>
<P class="p71 ft9">Regeringen redovisade även sin bedömning inom olika närligg- ande områden som rekrytering och information, anstånd med studier, Försvarsmakten som arbetsgivare och civilt mervärde.</P>
<P class="p71 ft9">Försvarsmakten fick i juni 2012 i uppdrag av regeringen att redovisa sina överväganden och åtgärder med anledning av rege- ringens bedömningar i propositionen med närmare specificerade</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B37368x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">frågor gällande rekrytering och information, vissa arbetsgivarfrågor och civilt meritvärde m.m. (Fö2012/1213/MFI, nr 5). Försvars- makten redovisade uppdraget i februari 2013<A href="#page_68"><SPAN class="ft48">10</SPAN></A>.</P>
<P class="p155 ft12">Regeringens bedömningar och uttalanden i propositionen</P>
<P class="p156 ft37">Soldatanställningar i Försvarsmakten <SPAN class="ft9">och delar av Försvarsmaktens redovisning av regeringsuppdraget kommer i korthet att redovisas nedan.</SPAN></P>
<P class="p76 ft60">Regeringens syn på frågor kring rekrytering och information</P>
<P class="p106 ft9">Regeringen framhöll vikten av att skolan förmedlar kunskap om det svenska totalförsvaret. Försvarsmakten bör tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utarbeta material för lärare och elever som underlättar skolans arbete med frågor som rör totalförsvarsområdet. Vidare bör Försvarsmakten erbjuda arbetsplatsförlagt lärande till elever från gymnasieskolans yrkesprogram.</P>
<P class="p66 ft37">Utredningen om Försvarsmaktens framtida personalförsörjning <SPAN class="ft9">framhöll i sitt betänkande </SPAN>Personalförsörjningen i ett reformerat försvar <SPAN class="ft9">(SOU 2010:86) att rekrytering av studerande till tjänster som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) är fördelaktigt ur många perspektiv, bl.a. på grund av att denna grupp oftast utgörs av yngre personer och andelen kvinnor som studerar vid universitet och högskolor är förhållandevis stor vilket skulle kunna innebära att andelen kvinnor i Försvarmakten ökar. Andra fördelar som nämndes med att rekrytera studerande är att hänsyn inte behöver tas till en civil arbetsgivare och civil karriär. Vidare är de studerande en grupp som i stor utsträckning ännu inte har hunnit bilda familj, något som kan underlätta beslut att tjänst- göra i en internationell militär insats. Mot bakgrund härav anförde regeringen att Försvarsmakten bör överväga att vidta särskilda åtgärder för att underlätta för studerande att tjänstgöra inom myn- digheten, t.ex. genom att anpassa rotationen vid internationella insatser till studieterminerna. Studiemedelsfinansierade heltids- studier skulle då lättare kunna kombineras med tjänstgöring i Försvarsmakten. I detta sammanhang framhöll regeringen att För-</SPAN></P>
<P class="p194 ft54"><SPAN class="ft61">10 </SPAN>FM 23 382:53446.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B37369x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">svarsmakten, t.ex. tillsammans med Centrala studiestödsnämnden (CSN), skulle informera de studerande om hur tjänstgöringen i Försvarsmakten påverkar rätten till studiemedel.</P>
<P class="p195 ft51">Försvarsmaktens överväganden och åtgärder inom området rekrytering och information</P>
<P class="p196 ft9">När det gällde frågan om att underlätta för studerande att tjänst- göra inom Försvarsmakten som tidsbegränsat anställda gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) redovisade Försvarsmakten att detta åtgärdats genom Högskoleverkets föreskrift (HSVFS 2012:8) avseende anstånd och studieuppehåll, vilken även reglerar rätt till studieuppehåll och anstånd för tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) när de tjänstgör under utbildning, övning eller insats. Vidare har detta underlättats genom en för Försvarsmakten intern instruktion för krigsförbandsövningar (KFÖ) med två årliga <NOBR>KFÖ-perioder<A href="#page_69"><SPAN class="ft48">11</SPAN></A>.</NOBR> Försvarsmakten identifierade i detta sammanhang behovet av att i föreskrift reglera rätten till anstånd och studieuppehåll för reservofficerare, rekryter samt personal som anställs särskilt med stöd av lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser.</P>
<P class="p154 ft9">Genom den i Försvarsmakten inrättade Funktionen för Arbets- givarrelationer och genom försvarsmaktsrådens lokala intranät har Försvarsmakten tagit fram möjligheter att på ett konstruktivt sätt samarbeta och samverka med andra arbetsgivare vilket syftar till att en person som tar anställning som kontinuerligt tjänstgörande grupp- befäl, soldat och sjömän (GSS/K) kan förväntas hitta en bra civil anställning efter anställningen i Försvarsmakten samt göra denne person mer villig till en anställning som GSS/T eller att teckna ett hemvärnsavtal.</P>
<P class="p182 ft9">När det gällde frågan om åtgärder vidtagna för att erbjuda arbetsplatsförlagt lärande till elever i gymnasieskolans yrkesprogram redovisade Försvarsmakten att myndigheten efter överföringen av stöd och logistik till Försvarets materielverk (FMV) inte längre har den bas för praktik som skulle ha varit aktuell för ett arbets- platsförlagt lärande. I sammanhanget bedömde Försvarsmakten det</P>
<P class="p197 ft54"><SPAN class="ft61">11 </SPAN>Instruktion för krigsförbandsövning, 19 600:50758, bilaga 1.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B37370x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">som mer prioriterat att etablera och samordna Försvarsmaktens ungdomsverksamhet, särskilt den del som avser det externa sam- arbetet med skolorna, som mer prioriterat.</P>
<P class="p66 ft9">Vidare redovisade Försvarsmakten att myndigheten tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utarbetat informationsmaterial om det svenska försvaret och sam- hällets krisberedskap.</P>
<P class="p76 ft60">Regeringens syn på vissa arbetsgivarfrågor</P>
<P class="p106 ft9">Regeringen framhöll i propositionen att Försvarsmakten bör utveckla formerna för hur personal ska rekryteras tillsammans med civila arbetsgivare samt bör överväga att utarbeta informations- och stöd- material som de tidvis tjänstgörande gruppbefälen, soldaterna och sjömännen (GSS/T) kan använda när de informerar arbetsgivare och anhöriga om sin arbetsskyldighet i Försvarsmakten. Vidare bör Försvarsmakten överväga att utarbeta former för en kontinuerlig dialog med den tidvis tjänstgörande personalen.</P>
<P class="p198 ft9">Regeringen framhöll vidare att Försvarsmakten bör överväga att ta upp frågan om premier med parterna på det statliga avtals- området. Detta som en del i incitamentsstrukturen för Försvars- maktens personalförsörjning. I detta sammanhang pekade regeringen på att det redan finns ett system med premier i Försvarsmakten, nämligen för reservofficerarna<A href="#page_70"><SPAN class="ft48">12</SPAN></A>.</P>
<P class="p67 ft9">Enligt regeringens mening skulle ett premiesystem kunna utfor- mas på olika sätt, exempelvis premier efter fullgjord internationell militär insats och efter fullgjort kontrakt. En premie efter fullgjord internationell militär insats bör kunna variera i storlek beroende på insatsens längd och karaktär och bör tillfalla all personal som del- tagit i insatsen, oberoende av anställningsform. En premie efter fullgjort kontrakt bör enbart gälla för tidsbegränsat anställda gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS). En premie av detta slag skulle enligt regeringen kunna utformas så att den påtagligt gynnar</P>
<P class="p184 ft62"><SPAN class="ft61">12 </SPAN>Enligt 15 § officersförordningen (2007:1268) får den som efter att ha genomgått grund- läggande officersutbildning inom Försvarsmakten och har tjänstgjort som reservofficer under en tid av sammanlagt tolv månader en premie som motsvarar två prisbasbelopp enligt dåvarande lagen (1962:381) om allmän försäkring (numera enligt 2 kap. 6 och 7 §§ social- försäkringsbalken). Vidare fick reservofficerarna vid denna tidpunkt premier grundat på kollektivavtal.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">att enskilda tecknar längre kontrakt och att de fullgör kontrakten. I första hand bör ett sådant premiesystem innebära att premien faller ut när hela kontraktstiden har fullgjorts. Storleken på premien bör kunna variera beroende på framför allt anställningens längd. Vidare skulle en progressiv modell, vilken innebär att årliga premier be- talas ut varje år som anställningen förlängs, kunna vara möjlig. Regeringen motiverade detta med att varje år som en enskilds anställning förlängs, innebär det en besparing för Försvarsmakten genom att nyrekryterings- och utbildningsbehovet minskar. Frågan om premier blir en villkorsfråga för arbetsmarknadens parter och regeringen ansåg att Försvarsmakten bör överväga att ta upp denna fråga med parterna på det statliga avtalsområdet. För det fall pre- mier införs var det regeringens uppfattning att dessa inte kan vara skattefria.</P>
<P class="p175 ft9">Vidare framhöll regeringen att Försvarsmakten bör överväga att inrätta en särskild funktion för arbetsgivarrelationer centralt i För- svarsmakten. Funktionen skulle ha ett övergripande och samman- hållande ansvar för arbetet med de civila arbetsgivarna. Enligt regeringen är dock denna funktion sannolikt inte ett ändamåls- enligt forum för partsdiskussioner om sociala villkor. Försvars- makten bör därför, utöver en funktion för arbetsgivarrelationer, tillsammans med avtalsparterna överväga att inrätta en partssamman- satt grupp för frågor om sociala villkor för personalkategorin GSS. Frågor som i detta sammanhang kan vara viktiga för parterna att följa kan t.ex. vara löner, försäkringar och premier.</P>
<P class="p82 ft9">Regeringen betonade vikten av lokal samverkan mellan Försvars- maktens förband, berörda kommuner och näringsliv. I detta samman- hang ansåg regeringen att Försvarsmakten bör överväga att inrätta försvarsmaktsråd på flera orter över hela landet och tillsammans med parterna på det statliga avtalsområdet ta upp frågan om en partssammansatt grupp för frågor om sociala villkor för personal- kategorin GSS. Som exempel framhölls det då nyligen inrättade Försvarsmaktsråd Skaraborg med deltagare från fem berörda förband, tre kommuner, företag, organisationer och andra aktörer i Västra Götaland med syftet att skapa en gemensam plattform för dialog i frågor som rör Försvarsmaktens förutsättningar för fort- satt utveckling i regionen. Frågor som berörs här är bl.a. utbild- ning, rekrytering, boende, infrastruktur och arbetsgivarfrågor. För-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft9">svarsmaktsråd kan enligt regeringen vara en lämplig åtgärd för att upprätthålla och utveckla folkförankringen.</P>
<P class="p127 ft9">I den nya Försvarsmakten, där soldatnivån inte längre består av värnpliktiga utan av anställd personal, är det angeläget att Försvars- makten vidtar särskilda åtgärder för att upprätthålla försvarets folkliga förankring. En god kännedom om, och ett intresse för försvaret över hela landet är också en nödvändig grund för rekry- tering till den grundläggande militära utbildningen och för rekry- tering av anställda GSS. Enligt regeringen bör även frivilligrörelsen kunna ha en uppgift i detta sammanhang då bl.a. Försvarsmaktens verksamhet främjas av en aktiv frivillig försvarsverksamhet.</P>
<P class="p199 ft60">Försvarsmaktens överväganden och åtgärder beträffande vissa arbetsgivarfrågor</P>
<P class="p200 ft9">Försvarsmakten hade vid redovisningstillfället av regeringsuppdraget ännu inte utvecklat några färdiga och heltäckande lösningar för hur Försvarsmakten ska föra en kontinuerlig dialog med de tidvis tjänstgörande gruppbefälen, soldaterna och sjömännen (GSS/T). Ett pågående projekt inom området är utvecklingen av <SPAN class="ft37">Customer relationship management </SPAN>(CRM) och utvecklingen av intranätet. Genom dessa verktyg bedömde Försvarsmakten att möjligheten till riktad kommunikation med GSS/T kommer att öka och möjlig- heterna till delgivning och publicering kommer att öka. Vidare framhölls exempel på de lokala förbandens dialog med gruppen genom <NOBR>e-post</NOBR> och informationsmöten samt den utvecklade veteran- verksamheten som exempel på dialog mellan myndigheten och den enskilde.</P>
<P class="p201 ft9">När det gällde frågan om premier som en del i incitaments- strukturen för försörjningen med tidbegränsat anställda GSS redovisade Försvarsmakten att myndigheten i arbetet med denna fråga prövat att strukturera och jämföra Försvarsmaktens erbjud- ande i ekonomiska termer med vad som i övrigt erbjuds på den svenska arbetsmarknaden. I detta arbete återstår att värdera det som Försvarsmakten erbjuder som helhet, dvs. såväl ekonomiska som andra faktorer som ökar engagemang. Försvarsmakten ansåg att det ännu var för tidigt att fastslå vilka incitament som Försvars- makten ska använda för att få soldater att fullgöra längre anställ- ningar och motivera dem att prestera väl.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft9">Vid Försvarsmaktens högkvarters personalstab har det inrättats en särskild funktion för arbetsgivarrelationer. Vidare redovisade För- svarsmakten att det på samtliga förband utom två etablerats lik- nande kontakter med närområdets representanter för kommun och näringsliv som kännetecknas av ett försvarsmaktsråd.</P>
<P class="p12 ft9">När det gällde regeringens fråga om Försvarsmaktens över- väganden och åtgärder att tillsammans med parterna på det statliga avtalsområdet inrätta en partssammansatt grupp för frågor om sociala villkor för personalkategorin GSS redovisade Försvars- makten som sin uppfattning att dessa frågeställningar bättre han- teras genom att använda den etablerade formen för samverkan, dvs. genom avtal om samverkan och utveckling i Försvarsmakten (ASU).</P>
<P class="p12 ft9">När det gällde Försvarsmaktens åtgärder med att ta fram infor- mations- och stödmaterial som GSS/T ska kunna använda när de informerar arbetsgivare och anhöriga om sin arbetsskyldighet i Försvarsmakten framkom att åtgärder vidtagits i form av rundresor i landet i informationssyfte där deltagare från Försvarsmakten träffade <NOBR>HR-personal,</NOBR> rekryterare och chefer till <NOBR>GSS/T-personal</NOBR> samt att publikationer med information om anställda vid Försvars- maktens rättigheter och skyldigheter hade tagits fram. Vidare finns information till anhöriga i samband med utlandstjänstgöring utlagt på Försvarsmaktens hemsida. Trycksaker har tagits fram och en sådan som specifikt är riktad mot arbetsgivare var vid rappor- teringstillfället under framtagande där fördelarna med att ha per- sonal som arbetat som soldat hos Försvarsmakten beskrivs.</P>
<P class="p203 ft60">Regeringens syn på civilt meritvärde och karriärväxling</P>
<P class="p97 ft9">I propositionen framhöll regeringen att Försvarsmakten bör över- väga att inrätta en centralt placerad funktion för meritbedömning och certifiering av erfarenheter och utbildning. Syftet med en civil meritvärdering är att tillförsäkra att erfarenheter och utbildning som den enskilde fått under anställningen i Försvarsmakten be- döms och värderas på ett likvärdigt sätt så att de ger ett verkligt meritvärde efter avslutad anställning. Det civila meritvärdet bör utvecklas i samverkan med övriga aktörer på den civila arbetsmark- naden och med utbildningsväsendet. Regeringen pekade i detta sammanhang på att ett tydligt och uttalat civilt mervärde kommer</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">att öka Försvarsmaktens attraktionskraft. Det är vidare av stor betydelse för att personalförsörjningsreformen och anställnings- formen tidsbegränsat anställda ska få acceptans i samhället.</P>
<P class="p84 ft9">En förbättring av det civila meritvärdet av tjänstgöringen i Försvarsmakten bör enligt regeringen utgå från två förhållanden. Det ena är att Försvarsmaktens anseende som kvalificerad och attraktiv arbetsgivare är av stor betydelse. Det bör vara en merit redan i sig att ha blivit uttagen till och ha tjänstgjort i För- svarsmakten. Att Försvarsmakten uppfattas som en attraktiv arbets- givare med kvalificerad personal kommer att vara av stor betydelse för myndighetens möjlighet att attrahera rätt kompetens. Det andra är att de erfarenheter som den enskilde fått och de utbildningar som hon eller han har genomgått ska vara meriterande. För att detta ska vara möjligt krävs att utbildningarna m.m. översätts till intyg eller certifikat som är användbara på den civila arbetsmark- naden. Försvarsmaktens förmåga att bedöma erfarenhet och utbild- ning till att vara användbara även på den civila arbetsmarknaden är viktig för att myndigheten ska vara en attraktiv arbetsgivare.</P>
<P class="p84 ft9">De kontinuerligt tjänstgörande gruppbefälen, soldaterna och sjömännen (GSS/K) kommer att anställas som längst i åtta år med möjlighet att förnya anställningen till som längst sammanlagt tolv år. Denna grupp kommer, då det är en tidsbegränsad anställning, att ha ett annat förhållningssätt till sin anställning än den tills- vidareanställda personalen. Mot denna bakgrund bör GSS/K ha möjlighet att i samverkan med Försvarsmakten upprätta en indi- viduell karriärväxlingsplan. En sådan karriärväxlingsplan bör upprättas tidigt under anställningen i Försvarsmakten, helst under det första anställningsåret. Vidare bör Försvarsmakten i slutet på anställ- ningen också ge arbetstagaren möjlighet att komplettera eller påbörja studier eller utbildningar, att göra praktik hos en civil arbetsgivare eller andra insatser för att stärka möjligheten till en lyckad karriär- växling. Karriärväxlingsplanen bör redovisa insatser i slutet på anställningen vilka ska ha till syfte att förbereda den enskilde för en civil karriär. Regeringen ansåg att de närmare formerna för Försvars- maktens skyldigheter och för karriärväxlingens utformning bör be- handlas och beslutas av Försvarsmakten tillsammans med arbets- marknadens parter. Försvarsmakten bör därför överväga att ta upp denna fråga med parterna på det statliga avtalsområdet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p204 ft9">I och med det nya personalförsörjningssystemet kommer en kvalitetshöjning att ske av personalkategorin GSS. Med en genom- snittlig tjänstgöringstid på fem till sex år, jämfört med värnpliktens nio till femton månader, och med erfarenhet av en till två inter- nationella militära insatser kommer denna personalkategori således att vara mycket viktig i Försvarsmakten. Enligt regeringen är det angeläget att de som kan och vill utvecklas i rollen som GSS får möjlighet att göra det. De som bedöms lämpliga, efter avslutad tjänstgöring på soldatnivån, bör erbjudas utbildning till specialist- officer. Försvarsmaktens åtgärder för att säkerställa att den tids- begränsat anställda personalen erbjuds karriär- och utvecklings- möjligheter bör alltså enligt regeringen avse såväl utveckling inom anställningen som GSS som utveckling för personal som efter av- slutad anställning som GSS vill fortsätta att arbeta inom Försvars- makten.</P>
<P class="p205 ft60">Försvarsmaktens överväganden och åtgärder beträffande frågor kring civilt meritvärde och karriärväxling</P>
<P class="p206 ft9">Försvarsmakten redovisade i februari 2013 att myndigheten inte vidtagit de åtgärder som regeringen föreslagit när det gällde att inrätta en centralt placerad funktion i Försvarsmakten för merit- bedömning och certifiering av erfarenheter och utbildning. I stället redovisade Försvarsmakten att denna uppgift skulle komma att åläggas Försvarsmaktens utbildningsenhet (FMUE), som lyder under Militärhögskolan Karlberg <NOBR>(MHS-K).</NOBR></P>
<P class="p71 ft9">Försvarsmakten framhöll vidare att den nyetablerade funktionen för arbetsgivarrelationer i samarbete med FMUE kommer att ha viktiga och framträdande roller när det gäller vidmakthållande och utvecklande av meritvärdet och att detta systematiseras och blir en självklar del av Försvarsmaktens utveckling och planering. Försvars- makten hade emellertid vid redovisningstillfället inte inlett några konkreta samarbeten med andra aktörer på den civila arbetsmark- naden och med utbildningsväsendet för att utveckla det civila meritvärdet.</P>
<P class="p72 ft9">Uppgiften att upprätta individuella karriärväxlingsplaner har genomförts inom ramen för projekt <SPAN class="ft37">Coaching mot utvecklingsplan </SPAN>för kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) som införs vid samtliga förband från år 2013. Vidare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B37376x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">kommer livs- och karriärutvecklare (LoK) att ges erforderlig ut- bildning.</P>
<P class="p66 ft9">När det gäller frågan om gruppbefäls, soldaters och sjömäns (GSS) möjligheter till utveckling inom yrket redovisade Försvars- makten att detta till huvuddelen hanteras inom det s.k. OR- projektet som bedrivs under ledning av Militärhögskolan Halmstad <NOBR>(MHS-H).</NOBR> Yrkesutvecklingssystemet för GSS skulle enligt Försvars- makten vara klart i slutet av år 2013.</P>
<P class="p66 ft9">Möjligheten för GSS/K som är lämpliga och som vill fortsätta arbeta inom Försvarsmakten att utbilda sig till specialistofficerare möjliggjordes genom att Försvarsmakten i december 2012 fattade ett beslut om en anpassad specialistofficersutbildning<A href="#page_76"><SPAN class="ft48">13</SPAN></A>. De GSS som är lämpliga och som har varit anställda i minst fyra år erbjuds numera att utbilda sig till specialistofficer genom att studera med lön.</P>
<P class="p207 ft60">Regeringens uttalanden om de ekonomiska konsekvenserna för de civila arbetsgivarna</P>
<P class="p184 ft9">Samtliga civila arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden som har personal anställd som också har en anställning i Försvarsmakten berörs av Försvarsmaktens personalförsörjningssystem. Regeringen framhöll i propositionen att i synnerhet kommer de civila arbets- givare som har anställd personal som är tidvis tjänstgörande i För- svarsmakten att påverkas. Företagens administration kan komma att öka något när det gäller tjänstledigheter och rekrytering av eventuella vikarier. Vidare framhöll regeringen att det finns en viss risk för att den civila arbetsgivaren drabbas av rehabiliteringsansvar för skador som visar sig när arbetstagaren är i tjänst hos den civila arbetsgivaren men som härrör från tjänstgöringen i Försvars- makten. Eventuella kostnader för sådan rehabilitering är emellertid svåra att beräkna.</P>
<P class="p208 ft54"><SPAN class="ft61">13 </SPAN>Villkor och förmåner under anpassad specialistofficersutbildning, 19 100:69168.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft65">Regeringen om tidvis tjänstgörande gruppbefäls, soldaters och sjömäns rätt till pensionsförmåner och arbetslöshetsförsäkring</P>
<P class="p210 ft13">Rätten till pensionsförmåner</P>
<P class="p60 ft9">Alla arbetstagare omfattas av den allmänna pensionen. På den svenska arbetsmarknaden finns därutöver särskilda pensionssystem. Alla som anställs i Försvarsmakten omfattas automatiskt av statens pensionsavtal PA 03.</P>
<P class="p95 ft37">Utredningen om Försvarsmaktens framtida personalförsörjning <SPAN class="ft9">bedömde att Försvarsmakten i det nya personalförsörjnings- systemet kommer att ha ett stort antal yngre anställda gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) men att dessa, på grund av PA 03:s konstruktion, inte omfattas av pensionsförmånerna i PA 03. Ut- redningen framhöll att det mot denna bakgrund kan finnas anled- ning att överväga om just denna grupp arbetstagare ska omfattas av någon ytterligare rätt till pensionsintjänande, t.ex. att också en avgiftsbestämd och förmånsbestämd pension tjänas in redan från det första anställningsavtalet med Försvarsmakten oavsett ålder.</SPAN></P>
<P class="p62 ft9">Mot bakgrund av dessa bedömningar konstaterade regeringen i propositionen att det är parterna på det statliga avtalsområdet som har att hantera frågeställningarna kring PA 03. Regeringen framhöll vidare att attraktiviteten för anställningar som GSS på sikt kan påverkas av hur pensionsförmånerna ser ut.</P>
<P class="p131 ft13">Arbetslöshetsförsäkringen</P>
<P class="p211 ft9">Regeringen poängterade att det är en utgångspunkt att den nya gruppen arbetstagare i Försvarsmakten, dvs. de tidsbegränsat an- ställda gruppbefälen, soldaterna och sjömännen, så långt det är möjligt ska passa in i systemet på den svenska arbetsmarknaden. Målsättningen ska vara att denna grupp arbetstagare ska ha en så trygg anställning som möjligt trots anställningsformen som tids- begränsat anställd. Samtidigt uppmärksammades att denna grupp arbetstagare kommer att ha särskilda villkor och förutsättningar.</P>
<P class="p212 ft67"><SPAN class="ft66">Enligt </SPAN>Utredningen om Försvarsmaktens framtida personalförsörj- ning <SPAN class="ft66">(SOU 2010:86) kan anställningarna som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) komma att påverka rätten till arbetslöshetsersättning. Utredningen redovisade i sitt betänk-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">ande bestämmelserna om bisyssla i lagen (1997:238) om arbets- löshetsförsäkring och förutsättningarna för att inkomster från bi- syssla inte ska påverka dagpenningen vid arbetslöshetsersättning. Utredningen redovisade även de särskilda förhållanden som råder för deltidsbrandmän och framhöll att förhållandena för dessa på vissa sätt påminner om förhållandena för tidvis tjänstgörande arbets- tagare i Försvarsmakten. Utredningen ansåg att frågan om GSS/T kommer att omfattas av arbetslöshetsförsäkringen bör utredas närmare.</P>
<P class="p92 ft9">Med anledning av utredningens ställningstaganden gjorde även regeringen bedömningen att en anställning som GSS/T kan komma att påverka rätten till arbetslöshetsersättning men gjorde inte någon närmare analys av hur bestämmelserna i lagen om arbetslöshets- försäkring om bisyssla och förhållandena för deltidsbrandmän skulle komma att tillämpas för den nu aktuella gruppen av tidvis tjänst- görande inom Försvarsmakten.</P>
<P class="p213 ft14"><SPAN class="ft14">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft59">En översyn av systemet för rekrytering av militär personal på frivillig grund</SPAN></P>
<P class="p86 ft9">Den 10 januari 2013 fick Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i uppdrag att kartlägga och beskriva införandet av Försvarsmaktens system för rekrytering av militär personal på frivillig grund, ana- lysera systemet utifrån tidigare forskning och myndigheternas erfarenheter samt bedöma eventuella möjligheter till vidareutveck- ling eller behov av fortsatt utredning eller analys (Fö2013/50MFI, nr 1). FOI redovisade uppdraget i juni 2013. I detta avsnitt ges en översiktlig redovisning av FOI:s slutsatser. För mer ingående information hänvisas till FOI:s studie <SPAN class="ft37">Systemet för rekrytering av militär personal på frivillig grund.</SPAN></P>
<P class="p84 ft9">Studien, som var avgränsad till att endast undersöka den del av systemet som utgörs av urvalsprocessen från det att en person an- mäler sitt intresse för tjänstgöring, till dess att grundläggande mili- tärutbildning (GMU) har genomförts, kom i huvudsak till följande slutsatser.</P>
<P class="p84 ft9">Nuvarande urvalsprocess har svagheter och brister vilka är bi- dragande orsaker till oavsiktligt och därmed onödigt bortfall i urvalsprocessen. Vidare bedömde FOI att Försvarsmaktens yrkes- vägledande funktion behövde stöttas ytterligare. Behov förelåg</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">enligt FOI att göra en fördjupad studie av yrkesvägledningen, även inkluderande de faser som föregår respektive följer på urvals- processen. Områden inom urvalsprocessen som FOI framhöll ha potential för utveckling var bl.a. områdena forskning och analys, träning under GMU och kravanalyser. Att säkerställa en process för en effektiv koordinering av informationsflödet i urvals- och rekryteringsprocessen mellan inblandade aktörer var ett annat vik- tigt område som uppmärksammades av FOI. FOI framhöll vidare att de närmaste årens demografiska utveckling är den externa faktor som utgör den främsta utmaningen för att nå uppsatta mål för utbildningsbehov men att det är svårt att dra slutsatser om vilka effekter detta får på rekryteringen då förmågan att hantera denna utmaning i hög grad är beroende av utfallet av de kommande förändringarna av urvalsprocessen. FOI föreslog att de demografiska faktorernas effekter på rekryteringen följs upp på lämpligt sätt.</P>
<P class="p214 ft14"><SPAN class="ft14">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft59">Försvarsberedningens rapport Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid</SPAN></P>
<P class="p81 ft9">Försvarsberedningen har i uppgift att följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden och inför regeringens förslag till riks- dagen i viktigare långsiktiga försvars- och säkerhetspolitiska frågor redovisa sin syn på dessa. I Försvarsberedningen ingår förutom representanter från riksdagspartierna sakkunniga från Regerings- kansliet och myndigheter. Försvarsberedningen leds från Försvars- departementet där det även finns ett sekretariat som stödjer utred- ningsarbetet.</P>
<P class="p175 ft9">Det beslutades år 1999 att en Försvarsberedning skulle inrättas med uppgift att vara ett fortsatt samråd mellan regeringen och riksdagspartierna om den långsiktiga inriktningen av försvars- och säkerhetspolitiken. Regeringen bemyndigade samtidigt chefen för Försvarsdepartementet att efter hand lämna närmare anvisningar för Försvarsberedningens arbete.</P>
<P class="p71 ft9">I juli 2012 beslutade chefen för Försvarsdepartementet att Försvarsberedningens fortsatta arbete skulle bestå av att analysera viktigare förändringar i den internationella utvecklingen såväl globalt som för relevanta regioner. Försvarsberedningen fick i upp- drag att redovisa sin bedömning av den säkerhetspolitiska utveck-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">lingen och sammanhängande konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik.</P>
<P class="p66 ft9">Den 31 maj 2013 överlämnade Försvarsberedningen rapporten <SPAN class="ft37">Vägval i en globaliserad värld </SPAN>(Ds 2013:33) till försvarsministern. I denna analyserade Försvarsberedningen viktigare förändringar i den internationella utvecklingen såväl globalt som för relevanta regioner. Försvarsberedningen redovisade också sin bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen och sammanhängande konse- kvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik.</P>
<P class="p66 ft9">I juli 2013 fick Försvarsberedningen i uppdrag att göra en försvarspolitisk rapport att med utgångspunkt från Försvarsbered- ningens ovan nämnda säkerhetspolitiska rapport, analysera det svenska försvaret och lämna förslag för perioden efter år 2015. Förslagen skulle fullfölja den inriktning för försvaret som lades fast av riksdagen år 2009, vilket bl.a. inkluderar en insatsorganisation med omedelbart gripbara förband, tillgängliga utan föregående åter- tagning, utformade, resurssatta och övade för sina uppgifter. För- slagen skulle även beakta förmågeutvecklingen i omvärlden och eventuella konsekvenser för insatsorganisationen samt förhålla sig till utvecklingen av de samarbeten som Sverige deltar i. Vidare skulle behov av justeringar inom personalförsörjningssystemet övervägas. Analyser och förslag till inriktning skulle lämnas för det civila försvaret och bedömningar av Försvarsmaktens behov av stöd från civila verksamheter, vid höjd beredskap och krig, skulle inklu- deras. Med utgångspunkt i ansvarsprincipen och i enlighet med de principer som lades fast i propositionen <SPAN class="ft37">Ett användbart försvar </SPAN>(prop. 2008/09:140) skulle dessutom Försvarsberedningen göra en analys av Försvarsmaktens förmåga att stödja samhället vid allvar- liga olyckor och fredstida krissituationer.</P>
<P class="p215 ft12">Den 15 maj 2014 överlämnade Försvarsberedningen rapporten</P>
<P class="p156 ft37">Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid <SPAN class="ft9">(Ds 2014:20). Ett särskilt avsnitt i rapporten ägnas åt Försvarsberedningens syn på utvecklingen av Försvarsmaktens personalförsörjning. I detta avsnitt framhöll Försvarsberedningen bl.a. att en personalförsörj- ning som vilar på frivillighet tar tid att implementera och att det tar flera år innan en sådan reform är helt genomförd. Försvars- beredningen identifierade samtidigt ett antal justeringar som de ansåg bör övervägas inom personalförsörjningssystemet för att öka</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">den operativa förmågan i krigsförbanden. Några av försvarsbered- ningens ställningstaganden redovisas nedan.</P>
<P class="p180 ft60">En ny grundutbildning</P>
<P class="p135 ft9">Försvarsberedningen ansåg att det finns såväl operativa, utbild- ningsrationella, rekryteringsmässiga som ekonomiska skäl att se över den nuvarande utformningen av den militära grundutbild- ningen och den efterföljande befattningsutbildningen för grupp- befäl, soldater och sjömän (GSS).</P>
<P class="p62 ft9">Dagens grundläggande militära utbildning (GMU) möjliggör inte för rekryten att tillgodogöra sig tillräcklig kunskap och färdig- het för att kunna bemanna en krigsbefattning i ett krigsförband utan för att kunna göra det krävs ytterligare sex månaders utbild- ning, nämligen den utbildning som i dag kallas för befattnings- utbildningen. Enligt dagens system är personer som genomgår befattningsutbildningen anställda av Försvarsmakten.</P>
<P class="p12 ft9">Det sätt på vilket befattningsutbildningen är organiserad redu- cerar enligt Försvarsberedningen det effektiva utbildningsuttaget per vecka med 25 till 50 procent jämfört med GMU, något som i huvudsak kan förklaras av de begränsningar i flexibilitet som arbetstidsregleringen medför. I och med detta kan endast begrän- sade utbildningsmål uppnås efter genomförd befattningsutbildning, vilket får negativa konsekvenser för den operativa förmågan i kon- traktsförbanden. Försvarsberedningen ansåg därför att GSS, precis som officerare, bör anställas först efter genomförd godkänd utbild- ning som gör rekryten anställningsbar på en befattning i ett krigs- förband.</P>
<P class="p216 ft9">Försvarsberedningen föreslog mot denna bakgrund att anställ- ning i Försvarsmakten som GSS ska ske först efter det att rekryten har genomgått dagens GMU och befattningsutbildning och att denna sammanslagna utbildning ska kallas för grundutbildning. Principerna för de förmåner som gäller under dagens GMU ska gälla under hela den nya grundutbildningen. Grundutbildningen kan totalt omfatta nio till tolv månader beroende på befattnings- inriktning. All grundutbildning ska, precis som i dag, inledas med en grundläggande militär utbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna bör kunna lokal- rekrytera till en egen grundutbildning för bemanning av hemvärns- förbanden. Denna hemvärnsgrundutbildning ska liksom motsvarande utbildning i dag omfatta fyra till sju månader beroende på befatt- ningsinriktning.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsberedningen bedömde att förslaget med en samman- hållen grundutbildning blir mer kostnadseffektiv jämfört med dagens utbildningssystem för GSS och att det markant skulle höja den operativa förmågan i krigsförbanden.</P>
<P class="p111 ft60">Engångsersättning efter kontraktsskrivning med</P>
<P class="p101 ft60">Försvarsmakten</P>
<P class="p106 ft9">Försvarsberedningen framhöll att det bör uppmuntras och säker- ställas att gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) fullföljer kontrak- terad tjänstgöringstid. Att GSS i stor utsträckning uppfyller sina kontrakt är en avgörande faktor för att krigsförbanden långsiktigt ska kunna upprätthålla ställda tillgänglighets- beredskaps- och krigsduglighetskrav. Incitamentsstrukturen för att fullfölja utbild- ningen och den tjänstgöring som följer av kontraktet ska enligt Försvarsberedningen utvecklas. Efter fullföljd grundutbildning och kontraktsskrivning skulle t.ex. en engångsersättning kunna utbetalas.</P>
<P class="p76 ft60">Regelbundna repetitionsövningar för GSS/T</P>
<P class="p184 ft9">Försvarsberedningen framhöll i rapporten vikten av att tidvis tjänst- görande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T), efter genomförd grundutbildning, regelbundet deltar i repetitionsutbildning. Dessa repetitionsutbildningar ska utgöras av krigsförbandsövningar och relevant utbildning som är kopplad till respektive befattning. Att sådana här repetitionsutbildningar kontinuerligt kan genomföras i tillräcklig omfattning är en förutsättning för att få välutbildade GSS/T och för att målet med tillgängliga och användbara krigs- förband ska kunna uppnås.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsberedningen ansåg mot denna bakgrund att repetitions- utbildningstiden ska utökas och att dessa tider så långt det är möjligt ska anpassas efter förutsättningarna att vara tjänstledig från ordinarie arbetsgivare. Vidare framhöll Försvarsberedningen att det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">ska vara en skyldighet för den tidvis tjänstgörande personalen att tjänstgöra den repetitionstid som stipuleras av anställningskontrak- tet. Det senare kommer att skapa en tydlighet mellan den enskilde och ordinarie arbetsgivare.</P>
<P class="p180 ft60">Direktutbildning av fler GSS/T</P>
<P class="p135 ft9">För att säkerställa att kontraktsförbanden fullt ut kan bemannas och att ställda krav på krigsförbandens duglighet, tillgänglighet och beredskap kan uppnås under den kommande försvarsinriktnings- perioden ansåg Försvarsberedningen att det bör direktutbildas fler tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) än vad Försvarsmakten hittills planerat. Detta skulle påskynda upp- fyllnaden av krigsförbanden. Inriktningen ska vara att krigsförbanden är personellt uppfyllda med frivillig personal så snart som möjligt under nästa inriktningsperiod.</P>
<P class="p218 ft60">En ökning av antalet GSS/K</P>
<P class="p97 ft9">Försvarsberedningen föreslog att antalet kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) ska ökas med <NOBR>500–1</NOBR> 000 personer jämfört med nuvarande planering. Antalet tidvis tjänst- görande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) ska minskas i motsvarande omfattning. Med denna ordning påskyndas uppfyll- naden av krigsförbanden med frivillig personal vilket ökar utrym- met för förmågehöjande verksamhet, främst utbildning och övning relaterat till krigsuppgiften. Krigsförbandens tillgänglighet i freds- tid ökar, liksom Försvarsmaktens sammantagna operativa förmåga.</P>
<P class="p131 ft60">Hemvärnets uppgifter i fredstid</P>
<P class="p135 ft9">För att lösa Försvarsmaktens uppgifter krävs att det finns förband tillgängliga i fredstid. Samtliga stående förband samt kontrakts- och hemvärnsförband ska därför också ha krav på tillgänglighet i fredstid, utan stöd av ett beslut om höjd beredskap enligt 3 § lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Tillgängligheten i fredstid kan varieras beroende på det aktuella säkerhetspolitiska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">läget. I första hand ska stående förband användas för uppgifter i fredstid medan kontraktsförband och hemvärnsförband i fredstid ska kunna aktiveras för att lösa uppgifter. De enskilda krigsför- bandens tillgänglighet ska i fredstid variera över tiden och i så stor utsträckning som möjligt ska det finnas en förutsägbarhet i plane- ringen.</P>
<P class="p219 ft9">Försvarsberedningen ansåg att hemvärnsförbanden ska kunna verka med huvuddelen inom ett dygn samt med mindre delar inom några timmar efter ett beslut om höjd beredskap.</P>
<P class="p66 ft9">Efter beslut av regeringen eller Försvarsmakten ska hemvärns- förbanden även i fredstid snabbt kunna lösa ålagda uppgifter inklu- sive stöd till samhället vid en kris. Hemvärnsförbanden ska med delar kunna vara tillgängliga även utan särskilt beslut om aktivering, t.ex. för vissa bevakningsuppgifter eller stöd till samhället. Hem- värnsförbanden ska ha hög beredskap i händelse av beslut om höjd beredskap.</P>
<P class="p76 ft60">Skolbetygskraven för antagning till Försvarsmakten bör ses över</P>
<P class="p106 ft9">Försvarsberedningen ansåg att Försvarsmakten bör göra en översyn av vilka skolbetygskrav som är relevanta för respektive befattning i krigsförbanden. Gruppbefäl, soldater och sjömän ska kunna komplet- tera eventuella bristande gymnasiebetyg under sin tjänstgöring hos Försvarsmakten.</P>
<P class="p76 ft60">De frivilliga försvarsorganisationernas framtida roll</P>
<P class="p184 ft9">Försvarsberedningen konstaterade att de frivilliga försvarsorganisa- tionerna har flera viktiga uppgifter och underströk särskilt betydel- sen av deras ungdomsverksamhet. De frivilliga försvarsorganisa- tionerna har en bred kunskap och kompetens, engagemang och förmåga att på ett kostnadseffektivt sätt bidra till det militära och civila försvaret. En stor uppgift för dessa organisationer är folk- förankringen av försvaret.</P>
<P class="p219 ft9">Försvarsberedningen ansåg att det är av vikt att långsiktigt säkerställa de frivilliga försvarsorganisationernas möjlighet att bidra till försvaret och samhällets krisberedskap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td51"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td52"><P class="p27 ft26">Den försvarspolitiska inriktningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p220 ft9">De frivilliga försvarsorganisationerna skulle enligt Försvars- beredningen kunna bidra till att stärka engagemanget för den tidvis tjänstgörande personalen genom att de frivilliga försvarsorganisa- tionerna i större utsträckning tillhandahåller riktade frivilliga försvars- utbildningar kopplade till den enskildes militära profession.</P>
<P class="p220 ft9">De frivilliga försvarsorganisationerna bidrar redan i dag till per- sonalförsörjningen i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Försvarsberedningen ansåg att de frivilliga försvarsorganisationernas roll även i andra krigsförband kan utökas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B37387x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft8">4 Gällande rätt</P>
<P class="p221 ft36"><SPAN class="ft36">4.1</SPAN><SPAN class="ft43">Reglering och avtal på det statliga avtalsområdet</SPAN></P>
<P class="p135 ft9">Den svenska arbetsmarknaden styrs av ett flertal författningar och kollektivavtal. Utöver tillämplig svensk lagstiftning finns tillämplig <NOBR>EU-rättslig</NOBR> och annan internationell rättslig reglering samt avtal när det gäller statligt anställdas anställning och anställningsvillkor. Även om där finns klara offentligrättsliga inslag, t.ex. att en anställningsmyndighets ingående av anställningsavtal har formen av ett myndighetsbeslut, anses statliga anställningar vila på en civil- rättslig grund i form av enskilda anställningsavtal mellan en anställd och dennes anställningsmyndighet<A href="#page_87"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A>. I avsnitt <NOBR>4.1.1–4.1.13</NOBR> ges en översikt av relevant nationell lagstiftning och avtal inom det statliga avtalsområdet.</P>
<P class="p222 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft59">Regeringsformen</SPAN></P>
<P class="p223 ft9">Enligt 12 kap. 5 § regeringsformen (RF) ska arbetstagare vid för- valtningsmyndigheter som lyder under regeringen anställas av rege- ringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Vid be- slut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet</P>
<P class="p154 ft9">Grundläggande bestämmelser om statligt anställdas rättsställ- ning i andra hänseenden än de som berörs i RF meddelas i lag (12 kap. 7 § RF). Kravet på lagreglering omfattar emellertid endast ”grundläggande” bestämmelser. Föreskrifter i övrigt kan meddelas av regeringen med stöd av bestämmelsen om restkompetensen (8 kap. 7 § 1 st p. 2 RF). Gränsen för avtalsreglering för statsanställdas</P>
<P class="p224 ft68"><SPAN class="ft61">1 </SPAN><SPAN class="ft54">Se propositionen </SPAN>En ändrad lagstiftning för statsanställda m.fl. <SPAN class="ft54">1993/94:65 s. 30.</SPAN></P>
<P class="p225 ft18">87</P>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B37388x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">vidkommande kan alltså förskjutas i ena eller andra riktningen så länge kravet på att grundläggande bestämmelser ska meddelas genom lag upprätthålls. En sådan offentligrättslig lag kan inte göras dis- positiv.</P>
<P class="p226 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft59">Lag (1994:260) om offentlig anställning</SPAN></P>
<P class="p227 ft9">Lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) innehåller särskilda föreskrifter om arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter samt hos myndigheterna under regeringen. Vissa föreskrifter i lagen gäller även arbetstagare i kommuner, landsting och kommunal- förbund. Lagen gäller inte för statsråden, riksdagens ombudsmän, riksrevisorerna, arbetstagare som är lokalanställda av svenska staten utomlands och som inte är svenska medborgare och arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd i skyddat arbete eller i utvecklingsanställning.</P>
<P class="p66 ft9">Enligt 4 § LOA ska vid anställning avseende endast fästas vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Skickligheten ska sättas främst om det inte finns särskilda skäl för något annat.</P>
<P class="p66 ft9">Uttrycket skicklighet avser den lämplighet för ett arbete som en person visat främst genom teoretisk och praktisk utbildning samt genom erfarenhet från tidigare verksamhet. All relevant erfarenhet bör värderas inom ramen för skickligheten. Kunskaperna och erfaren- heterna kan ha erhållits såväl från annan offentlig verksamhet som från privat anställning eller egen verksamhet. Också erfarenheter från områden som vård av barn, studier, utlandsvistelser, språk- kunskaper, ideellt arbete m.m. bör enligt förarbetena vägas in vid bedömningen av skickligheten, i den mån de är relevanta för det sökta arbetet. Vidare är personliga egenskaper som prestations- förmåga, yrkesskicklighet, ledaregenskaper, samarbetsförmåga m.m. viktiga faktorer vid en bedömning av de individuella förutsätt- ningarna för att fylla de krav som den aktuella anställningen inne- bär. Det är de speciella kraven som är förenade med den aktuella anställningen som bestämmer vilka skicklighetsfaktorer som ska beaktas och hur tungt de ska väga vid meritvärderingen<A href="#page_88"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A>.</P>
<P class="p228 ft54"><SPAN class="ft61">2 </SPAN>Se propositionen 1985/86:116 om meritvärdering i statlig tjänst m.m.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft9">Med uttrycket förtjänst menas närmast den vana som en person har fått genom föregående tjänstgöring. Förtjänst har ofta ansetts vara detsamma som antalet statliga tjänsteår, men även arbete i andra anställningar än statliga, dvs. både kommunala och privata, kan be- aktas, precis som den förtjänst som sökanden har förvärvat genom egen verksamhet.</P>
<P class="p71 ft9">Även andra sakliga grunder än förtjänst och skicklighet som kan vägas in vid bedömningen vid anställning är exempelvis strävan efter jämställdhet mellan könen på arbetsplatsen (diskrimineringslagen 2008:567), omplaceringsskyldigheten (7 § 2 st lagen om anställ- ningsskydd och Trygghetsavtalet), återanställningsrätten <NOBR>(25–27</NOBR> §§ LAS och <NOBR>TurA-S)</NOBR> och intresset att bereda arbetshandikappade sysselsättning (lagen 1974:13 om vissa anställningsfrämjande åtgär- der). I <SPAN class="ft37">propositionen om meritvärdering i statlig tjänst m.m. </SPAN>(prop. 1985/86:116) sägs bl.a. att det är angeläget att staten som arbets- givare strävar efter att vara föregångare t.ex. när det gäller att be- reda de människor sysselsättning som på grund av arbetshandikapp har svårt att få eller behålla ett meningsfullt arbete eller när det gäller åtgärder som främjar jämställdheten mellan kvinnor och män i arbetslivet. Myndigheterna bör därför beakta sådana tillsättnings- grunder som stämmer överens med den allmänna samhällsutveck- lingen på det personalpolitiska området. Allmänna arbetsmark- <NOBR>nads-,</NOBR> <NOBR>jämställdhets-,</NOBR> sysselsättnings- och socialpolitiska mål ska därför få betydelse. Ingen bestämd rangordning måste tillämpas mellan dessa andra sakliga grunder. I stället är det viktigt att individuell hänsyn och hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall kan tas.</P>
<P class="p230 ft9">De ovan redovisade principerna har även kommit till uttryck i 4 § anställningsförordningen (1994:373) som gäller för arbetstagare hos myndigheter under regeringen. Denna bestämmelse föreskriver att myndigheten, utöver skicklighet och förtjänst, också ska beakta sådana sakliga grunder som stämmer överens med allmänna arbets- <NOBR>marknads-,</NOBR> <NOBR>jämställdhets-,</NOBR> social- och sysselsättningspolitiska mål. Av anställningsförordningens 5 § framgår att om arbetsuppgifterna i en anställning är sådana att särskilda krav måste ställas på den anställdes hälsotillstånd i något visst hänseende, får myndigheten meddela föreskrifter om att den som ska anställas för arbetsupp- gifterna ska lämna läkarintyg. När det gäller krav på läkarintyg för anställningar inom Försvarsmakten meddelas sådana föreskrifter av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft9">generalläkaren. Föreskrifterna i anställningsförordningen gäller så- vida det inte finns avvikande föreskrifter i andra förordningar.</P>
<P class="p127 ft9">Endast svenska medborgare får ha en militär anställning. Detta regleras i 5 § LOA.</P>
<P class="p127 ft9">I LOA finns bestämmelser om vad som gäller för statligt anställdas möjligheter att ha bisysslor <NOBR>(7–7d</NOBR> §§). Formföreskrifter för vad som gäller i fråga om skiljande från provanställning, uppsägning och avskedande finns i lagens <NOBR>8–10</NOBR> §§.</P>
<P class="p127 ft9">Statligt anställda omfattas av bestämmelser om disciplinansvar. En arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen får meddelas en disciplinpåföljd i form av meddelande av varning och löneavdrag. Vad som föreskrivs om disciplinansvar i LOA <NOBR>14–19</NOBR> §§ gäller däremot inte för de som kan meddelas disciplinpåföljd enligt lagen (1994:1811) om disciplin- ansvar inom totalförsvaret, m.m., för förseelser som omfattas av den lagen.</P>
<P class="p92 ft9">När det gäller arbetstagare vid polisväsendet, utrikesförvaltningen, Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Total- försvarets rekryteringsmyndighet, Försvarshögskolan eller Försvarets radioanstalt får dessa skiljas från sina arbetsuppgifter med omedelbar verkan om det är nödvändigt med hänsyn till landets bästa (31 §).</P>
<P class="p127 ft9">I lagens 42 § regleras tillämpningen av andra författningar i förhållande till lagen, exempelvis ska vissa föreskrifter i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) inte tillämpas i anställningsförhållanden som avses i LOA (t.ex. i fråga om rätt till information och förhandlingsrätt rörande en arbetsgivares beslut om bisysslor, disciplinansvar, åtalsanmälan eller skiljande från arbets- uppgifter). För arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter och hos myndigheterna under regeringen ska också föreskrifter i form av andra författningar än lagar tillämpas, även om föreskrift- erna avviker från LAS.</P>
<P class="p129 ft9">Mål om tillämpningen av LOA ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft59">Lag (1994:261) om fullmaktsanställning</SPAN></P>
<P class="p173 ft9">Lagen (1994:261) om fullmaktsanställning (LFA) innehåller bestäm- melser om arbetstagare som är anställda med fullmakt hos myn- digheter under regeringen.</P>
<P class="p12 ft9">En fullmaktsanställning innebär att arbetstagaren har ett särskilt starkt anställningsskydd. Det är inte möjligt att säga upp en arbets- tagare med fullmaktsanställning på grund av arbetsbrist eller på grund av omständigheter som har att göra med arbetstagaren personligen. En person med fullmaktsanställning får bara skiljas från anställningen i tre fall, nämligen vid ålderspensionering, vid förlust eller nedsättning av arbetsförmågan i vissa fall eller när det finns grund för avskedande enligt LAS.</P>
<P class="p12 ft9">Det är bara när det gäller ordinarie domare som det finns en obligatorisk föreskrift att anställning ska ske med fullmakt. I andra fall bestämmer regeringen vilka arbetstagare hos myndigheterna under regeringen som ska ges en fullmaktsanställning. Fullmakts- institutet tillämpas inte längre när det gäller nyanställningar i För- svarsmakten.</P>
<P class="p231 ft9">Om någon föreskrift i LFA avviker från LOA ska vad som före- skrivs i LFA gälla. Av 9 § LFA framgår att där uppräknade kate- gorier av arbetstagare som har en fullmaktsanställning får skiljas från sina arbetsuppgifter enligt 31 § LOA.</P>
<P class="p152 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft59">Lag (1982:80) om anställningsskydd</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Enligt 1 § lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) gäller lagen för arbetstagare i allmän och enskild tjänst. Undantagna från lagens tillämpningsområde är arbetstagare som med hänsyn till arbetsupp- gifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning, arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj, arbetstagare som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll och personer som är anställda med särskilt anställningsstöd i skyddat arbete eller i utvecklingsanställning.</P>
<P class="p12 ft9">Om det i en annan lag eller förordning som har meddelats med stöd av en lag finns särskilda föreskrifter som avviker från LAS ska dessa föreskrifter gälla. När det gäller statligt anställda finns det särregleringar bl.a. i lagen om offentlig anställning (LOA), lagen om fullmaktsanställning (LFA), anställningsförordningen (AF)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">och i myndigheternas instruktioner. Avtal som upphäver eller in- skränker lagen är ogiltiga. Däremot går det att genom centrala eller lokala kollektivavtal göra avvikelser från bestämmelserna i LAS (2 §).</P>
<P class="p92 ft9">Huvudregeln i LAS är att anställningsavtal gäller tills vidare (4 §). Sådana anställningsavtal kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid medan en tidsbegränsad anställning som huvudregel upphör utan före- gående uppsägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet är slutfört.</P>
<P class="p92 ft9">Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas för allmän viss- tidsanställning, vikariat, säsongsarbete och när arbetstagaren har fyllt 67 år. Om en arbetstagare under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren, antingen i allmän visstidsanställning i sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år, övergår anställningen till en tillsvidareanställning (5 §). Avtal får även träffas om tidsbegränsad provanställning om prövotiden är högst sex månader (6 §).</P>
<P class="p84 ft9">En uppsägning från arbetsgivaren ska vara sakligt grundad och ska vara skriftlig <NOBR>(7–10</NOBR> §§). Avskedande av en arbetstagare får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbets- givaren. Ett besked om avsked ska vara skriftligt <NOBR>(18–20</NOBR> §§).</P>
<P class="p91 ft9">I LAS regleras vidare bl.a. frågor om uppsägningstider, lön och andra förmåner under uppsägningstiden, turordning och företrädes- rätt, varsel, möjligheter att få en uppsägning ogiltigförklarad, skade- stånd och preskriptionsregler.</P>
<P class="p84 ft9">Mål om tillämpning av LAS handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (LRA).</P>
<P class="p84 ft9">Bestämmelserna i <NOBR>4–6</NOBR> §§ LAS om tidsbegränsade anställningar kompletteras av föreskrifterna i 9 § AF av vilka det framgår att en statlig anställning, utöver vad som följer av LAS, får begränsas till att antingen gälla för en bestämd tid eller tills vidare längst till en viss tidpunkt i vissa särskilt angivna fall. I 10 § AF finns vidare särbestämmelser som avviker från vad som gäller enligt LAS, exem- pelvis när besked och varsel inte behöver lämnas. Dessa särregler ger ytterligare möjligheter för en statlig arbetsgivare att tidsbegränsa anställningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft9">Inom vissa områden finns det särskilt författningsstöd för att anställa personer under begränsad tid. Så är fallet exempelvis när det gäller vissa anställda inom Försvarsmakten.</P>
<P class="p71 ft9">Eftersom LOA inte innehåller några särskilda bestämmelser om vad som ska gälla vid uppsägning eller avskedande av offentlig- anställda är 7 och 18 §§ i LAS tillämpliga även på offentligt anställda. Däremot kan regeringen skilja vissa offentligt anställda från sina arbetsuppgifter med omedelbar verkan om det är nödvän- digt med hänsyn till landets bästa (31 § LOA). Om en arbetstagare får en ny anställning inom statlig verksamhet upphör en anställning utan särskild åtgärd om det inte på grund av särskilda skäl beslutas att anställningen inte ska upphöra, (11 § LOA).</P>
<P class="p73 ft9">När det gäller det formella förfarandet rörande en uppsägning eller ett avskedande finns vissa skillnader mellan regleringen i 8– 10 §§ LOA respektive 19 och 20 §§ LAS. I 9 § LOA har kravet på att en uppsägning ska vara skriftlig karaktären av en formföreskrift. Detta innebär att uppsägningen saknar verkan om den inte sker skriftligen. Motsvarande bestämmelse i LAS har karaktären av en ordningsregel som inte påverkar uppsägningens eller avskedandets giltighet. Däremot är bestämmelsen i LAS skadeståndssanktionerad.</P>
<P class="p233 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.5</SPAN><SPAN class="ft59">Semesterlagen (1977:480) och andra författningar om rätt till ledighet</SPAN></P>
<P class="p81 ft9">Enligt 1 § semesterlagen (1977:480) har arbetstagare rätt till semesterförmåner enligt denna lag. Semesterförmånerna utgörs av semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. Särskilda bestämmelser för vissa arbetstagare finns i lagen (1963:115) om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete, lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser och i lagen (2012:332) om vissa försvarsmakts- anställningar.</P>
<P class="p175 ft9">Enligt semesterlagen har arbetsmarknadens parter möjlighet att teckna kollektivavtal om medbestämmande för arbetstagarna när det gäller frågan om när semester ska tas ut. Har något sådant kollektivavtal inte träffats är arbetsgivaren skyldig att förhandla enligt 11 och 13 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbets- livet när det gäller förläggning av den ledighetsperiod som enligt lagen ska förläggas till perioden mellan juni och augusti. För annan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">ledighet gäller att arbetsgivaren ska samråda med arbetstagaren, om förhandling med arbetstagarens organisation inte har ägt rum.</P>
<P class="p66 ft9">Kollektivavtal kan innehålla bestämmelser om semester som avviker från semesterlagen, t.ex. att semesteråret och intjänandeåret sammanfaller, om beräkning av semesterlön och om möjlighet att spara semester. Kollektivavtalet som gäller för det statliga avtals- området, och då alltså även för Försvarsmakten, Villkorsavtalet (tidigare kallat Allmänt löne- och förmånsavtal, ALFA), har reg- lerat att semesteråret och intjänandeåret följer kalenderåret. Detta innebär att en arbetstagare tjänar in semester under samma år som semesterförmånerna kan tas ut.</P>
<P class="p66 ft9">Utöver semesterlagen finns det andra författningar som reglerar arbetstagares rätt till ledighet från arbetet, nämligen tjänstledighets- förordningen (1984:111), föräldraledighetslagen (1995:584), lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (studieledighetslagen), lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare, lagen (1979:1184) om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård, lagen (1998:209) om ledighet av trängande familjeskäl, lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet samt lagen (2008:565) om rätt till ledig- het för att på grund av sjukdom prova annat arbete. Vidare finns bestämmelser om rätt till ledighet i bl.a. arbetsmiljölagen (1977:1160) och i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.</P>
<P class="p234 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.6</SPAN><SPAN class="ft59">Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) är tillämplig på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Som arbetstagare anses även den som utför arbete åt annan och därvid inte är anställd hos denne men som har en ställning av väsentligen samma slag som en anställd. Den för vars räkning arbetet utförs anses i sådana fall som arbetsgivare (1 §).</P>
<P class="p66 ft9">I MBL definieras föreningsrätten som en rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra arbetsgivar- eller arbetstagarorganisa- tion, att utnyttja medlemskapet och att verka för organisationen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B37395x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">eller för att en sådan bildas. Föreningsrätten ska lämnas oinskränkt (7 och 8 §§).</P>
<P class="p12 ft9">I MBL finns även bestämmelser om förhandlingsrätt, rätt till information, kollektivavtal, medbestämmanderätt genom kollektiv- avtal, bestämmanderätt vid tvist om tolkning av avtal, facklig veto- rätt i vissa fall, fredsplikt, varsel, medling, skadestånd och andra påföljder, varselavgift och tvisteförhandling samt rättegång.</P>
<P class="p12 ft9">Innehåller lag eller med stöd av lag meddelad författning särskild föreskrift som avviker från MBL gäller den föreskriften (3 §).</P>
<P class="p152 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.7</SPAN><SPAN class="ft59">Diskrimineringslagen (2008:567)</SPAN></P>
<P class="p173 ft9">Diskrimineringslagen (2008:567), som trädde i kraft den 1 januari 2009, har ersatt jämställdhetslagen (1991:433) och flera andra lagar mot diskriminering i arbetslivet<A href="#page_95"><SPAN class="ft48">3</SPAN></A>. Lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning gäller dock fortfarande.</P>
<P class="p62 ft9">Samtidigt som diskrimineringslagen trädde i kraft inrättades Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO har tillsyn över att lagen följs och utreder bland annat anmälningar om diskriminering och trakasserier och granskar hur arbetsgivare, högskolor och skolor lever upp till diskrimineringslagens krav på åtgärder för att före- bygga diskriminering.</P>
<P class="p62 ft9">Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskrimi- nering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (1 kap. 1 §).</P>
<P class="p235 ft56"><SPAN class="ft61">3 </SPAN>De sju lagar som ersattes var jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktions- hinder, lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering, och lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p236 ft9">Diskrimineringslagen innehåller diskrimineringsförbud som gäller följande områden:</P>
<P class="p237 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">arbetslivet (2 kap. </SPAN><NOBR>1–4</NOBR> §§),</P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">utbildning (2 kap. </SPAN><NOBR>5–8</NOBR> §§),</P>
<P class="p239 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag (2 kap. 9 §),</SPAN></P>
<P class="p145 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">start eller bedrivande av näringsverksamhet samt yrkesbehörighet (2 kap. 10 §),</SPAN></P>
<P class="p237 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">medlemskap i vissa organisationer (2 kap. 11 §),</SPAN></P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">varor, tjänster och bostäder m.m. (2 kap. 12 §),</SPAN></P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">hälso- och sjukvården samt socialtjänsten m.m. (2 kap. 13 §),</SPAN></P>
<P class="p148 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studie- stöd (2 kap. 14 §),</SPAN></P>
<P class="p145 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">värnplikt och civilplikt samt annan motsvarande militär utbild- ning inom Försvarsmakten (2 kap. </SPAN><NOBR>15–16</NOBR> §§), samt</P>
<P class="p150 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">offentlig anställning (2 kap. 17 §).</SPAN></P>
<P class="p151 ft9">I lagen avses med diskriminering direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera (1 kap. 4 §).</P>
<P class="p66 ft9">Direkt diskriminering innebär enligt lagens definition att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identi- tet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp- fattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.</P>
<P class="p66 ft9">Med indirekt diskriminering menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt miss- gynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.</P>
<P class="p71 ft9">Trakasserier definieras som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskriminerings- grunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Med sexuella trakasserier avses ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.</P>
<P class="p71 ft9">Instruktioner att diskriminera innebär order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses genom direkt eller in- direkt diskriminering eller genom trakasserier eller sexuella trakasse- rier och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroende- förhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.</P>
<P class="p240 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.8</SPAN><SPAN class="ft59">Lag (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning</SPAN></P>
<P class="p115 ft9">Syftet med lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning är att motverka diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning när det gäller löne- och andra anställningsvillkor (1 §). Med deltidsarbetande arbetstagare avses en arbetstagare vars normala arbetstid under en vecka eller en annan period kortare än ett år understiger arbetstiden för en jämförbar arbetstagare som enligt avtal eller lag anses arbeta heltid (2 §). Lagen omfattar såväl direkt som indirekt diskrimine- ring.</P>
<P class="p175 ft9">Med förbudet mot direkt diskriminering menas att en arbets- givare inte får missgynna en deltidsarbetande arbetstagare eller en arbetstagare med tidsbegränsad anställning genom att tillämpa mindre förmånliga löne- eller andra anställningsvillkor än arbets- givaren tillämpar eller skulle ha tillämpat för arbetstagare i en lik- artad situation som arbetar heltid respektive har en tillsvidare- anställning, om inte arbetsgivaren visar att missgynnandet saknar samband med den missgynnades deltidsarbete eller tidsbegränsade anställning. Förbudet mot direkt diskriminering gäller inte om tillämpningen av villkoren är berättigade av sakliga skäl.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft9">Förbudet mot indirekt diskriminering innebär att en arbets- givare inte får missgynna en deltidsarbetande arbetstagare eller en arbetstagare med tidsbegränsad anställning genom att tillämpa löne- eller andra anställningsvillkor som framstår som neutrala, men som i praktiken särskilt missgynnar deltidsarbetande eller arbetstagare med tidsbegränsad anställning. Detta gäller däremot inte om tillämp- ningen av villkoren kan motiveras av ett berättigat mål och medlen är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet (3 och 4 §§).</P>
<P class="p241 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.9</SPAN><SPAN class="ft59">Förordning (2007:829) med instruktion för Arbetsgivarverket</SPAN></P>
<P class="p242 ft9">Arbetsgivarverket är en förvaltningsmyndighet för statliga arbets- givarfrågor. Arbetsgivarverket ansvarar enligt sin instruktion, för- ordningen (2007:829) med instruktion för Arbetsgivarverket, för att som arbetsgivarorganisation utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Arbetsgivarverkets primära uppgift är bl.a. att ansvara för att sluta kollektivavtal på statens område, dvs. det är Arbetsgivarverket som ansvarar för centrala förhandlingar med de fackliga organisationerna. Arbetsgivarverket har även i uppgift att företräda staten i arbetsrättsliga tvister. Myndigheten ska också svara för sådan information, rådgivning och utbildning som arbets- givare på det statliga området behöver. Detsamma gäller de icke- statliga arbetsgivare som myndigheten företräder (1 §).</P>
<P class="p129 ft9">Arbetsgivarverket leds av ett arbetsgivarkollegium som består av chefer för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen och som anställts av regeringen samt övriga ledamöter som rege- ringen utser (4 och 11 §§).</P>
<P class="p84 ft9">Arbetsgivarkollegiets uppgifter är att besluta om inriktningen av förhandlingsarbetet och andra arbetsgivarpolitiska frågor av prin- cipiell karaktär eller större ekonomisk betydelse, besluta närmare föreskrifter och fatta beslut i övrigt som behövs om myndigheten som arbetsgivarorganisation och formerna för dess verksamhet, säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kon- troll som fungerar på ett betryggande sätt och besluta om myn- dighetens avgifter (6 §).</P>
<P class="p127 ft9">Vid myndigheten finns en styrelse som består av högst 15 ledamöter. Styrelsen ska svara för verksamheten i enlighet med arbetsgivarkollegiets beslut (7 och 8 §§). Styrelseledamöterna utses</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">av regeringen efter förslag från arbetsgivarkollegiet (12 §). General- direktören är myndighetschef och anställs av styrelsen (13 §). Arbetsgivarverkets verksamhet finansieras med avgifter som myndig- heten beslutat om (17 §).</P>
<P class="p243 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.10</SPAN><SPAN class="ft69">Förordning (1976:1021) om statliga kollektivavtal m.m.</SPAN></P>
<P class="p81 ft9">Förordningen (1976:1021) om statliga kollektivavtal m.m. gäller föreskrifter i kollektivavtal och andra föreskrifter som reglerar anställnings- eller avtalsvillkor för arbetstagare hos myndigheterna under regeringen (1 §). Kollektivavtal sluts på statens vägnar av Arbetsgivarverket (2 §). Arbetsgivarverket får lämna över sådana uppgifter som ankommer på verket till andra myndigheter under regeringen eller till arbetsgivaren (3 §). Arbetsgivarverket får dock medverka i förhandling om kollektivavtal som förs av annan myn- dighet (4 §).</P>
<P class="p71 ft9">Kollektivavtal sägs upp av den myndighet som får sluta mot- svarande avtal. Annan myndighet än Arbetsgivarverket ska samråda med Arbetsgivarverket innan den beslutar att säga upp ett kollektiv- avtal (6 §). En myndighet som är bunden av kollektivavtal ska inom yrkesgrupp och område som avses i avtalet tillämpa detta även på arbetstagare som inte omfattas av avtalet eller annat tillämpligt kollektivavtal. Gäller mer än ett kollektivavtal för samma yrkesgrupp och område, bestämmer den myndighet som får sluta kollektivavtal för gruppen och området vilka villkor som ska tillämpas för arbets- tagare som inte omfattas av kollektivavtal (7 §).</P>
<P class="p186 ft9">Beslut om lockout eller annan stridsåtgärd mot arbetstagare hos staten meddelas av Arbetsgivarverket (8 §).</P>
<P class="p71 ft9">Enligt förordningens 10 § får Arbetsgivarverket meddela de ytterligare föreskrifter som behövs i de frågor som avses i denna förordning eller i kollektivavtal som verket har slutit. Innan en myndighet, som företrädare för staten som arbetsgivare, utfärdar föreskrift som rör förhållandet mellan staten och dess arbetstagare och som ska gälla utanför myndigheten eller dess underlydande organ, ska myndigheten samråda med Arbetsgivarverket, om inte Arbetsgivarverket bestämmer annat.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.11</SPAN><SPAN class="ft69">Villkorsavtalet</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Villkorsavtalet reglerar de generella anställningsvillkoren för arbets- tagare hos myndigheter under regeringen samt för arbetstagare hos Arbetsgivarverkets <NOBR>icke-obligatoriska</NOBR> medlemmar.</P>
<P class="p66 ft9">Villkorsavtalet innehåller bestämmelser om anställningsvillkor såsom lön och olika typer av ersättningar, bisysslor, arbetstid, semester och annan ledighet samt uppsägningstid. Villkorsavtalet innehåller även specialbestämmelser för vissa yrkesgrupper.</P>
<P class="p66 ft9">Villkorsavtalet tecknas i två versioner. Den ena versionen som kallas Villkorsavtalet är tidsbegränsat och tecknas mellan Arbets- givarverket och Offentliganställdas förhandlingsråd för statstjänste- män, poliser och officerare (OFR/S, P och O) samt SEKO. Den andra versionen kallas <NOBR>Villkorsavtal-T</NOBR> som är ett tillsvidareavtal. Detta tecknas mellan Arbetsgivarverket och <NOBR>Saco-S.</NOBR> Villkorsavtalet och <NOBR>Villkorsavtal-T</NOBR> hette före den 1 juni 2013 Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA respektive <NOBR>ALFA-T).</NOBR></P>
<P class="p160 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.12</SPAN><SPAN class="ft69">Trygghetsavtalet</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Trygghetsavtalet, som är ett kollektivavtal om trygghetsfrågor som gäller statsanställda, har förhandlats fram av Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna. Trygghetsavtalet trädde i kraft 1990.</P>
<P class="p66 ft9">I juni 2013 sade Arbetsgivarverket upp Trygghetsavtalet med syftet att omförhandla detta. Den 25 juni 2014 undertecknades en överenskommelse om två nya avtal mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O, <NOBR>Saco-S</NOBR> och SEKO. De nya avtalen börjar gälla från och med den 1 januari 2015. Detta innebär att Trygghetsavtalet fortsätter att gälla fram till och med den 31 december 2014.</P>
<P class="p66 ft9">Trygghetsavtalet ger personer som blir uppsagda på grund av arbetsbrist rätt till förlängd uppsägningstid i förhållande till vad som gäller enligt LAS eller enligt <NOBR>Villkorsavtalet/Villkorsavtal-T.</NOBR> Avsikten med den förlängda uppsägningstiden är att personen i fråga ska ha möjlighet att hitta en ny försörjning innan uppsäg- ningstiden är slut.</P>
<P class="p219 ft9">För personer som väljer att inte följa med vid en omlokalisering av arbetsplatsen till en annan ort och därför säger upp sig själv omfattas av Trygghetsavtalet. Detta gäller under förutsättning att arbetstagaren haft <NOBR>anställning/-ar</NOBR> som omfattas av avtalet som har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">varat i en följd under sammanlagt minst ett år. Dessa personer har rätt till en s.k. omställningstid som bör motsvara den uppsägnings- tid personen skulle ha fått vid uppsägning på grund av arbetsbrist.</P>
<P class="p71 ft9">En arbetstagare som under uppsägningstid deltar i utbildning genom Trygghetsstiftelsens försorg eller som är föremål för andra insatser från stiftelsen har vid behov rätt till tjänstledighet utan löneavdrag.</P>
<P class="p175 ft9">En uppsagd arbetstagare som övergår till en ny tillsvidareanställ- ning har rätt till inkomsttrygghetstillägg (ITT) om avlönings- förmånerna är lägre i den nya anställningen än i den tidigare. Detta förutsätter dock att avtalsenlig lön tillämpas i den nya anställ- ningen. Syftet med ITT är att stimulera personer till att våga byta yrke eller bransch och ta ett nytt jobb även om lönen är lägre. Den som får en ny tillsvidareanställning med lägre lön än i tidigare statlig anställning har rätt till ITT under maximalt fyra år. Under det första och andra året i den nya anställningen motsvarar utfyll- naden hela löneskillnaden. Det tredje och fjärde motsvarar löne- utfyllnaden halva löneskillnaden. Utfyllnaden får dock inte över- stiga 30 procent av tidigare lön.</P>
<P class="p230 ft9">Om den nya anställningen är tidsbegränsad går det att ansöka om löneutfyllnad hos Trygghetsstiftelsen. Löneutfyllnad är ingen rättighet i Trygghetsavtalet utan beviljas efter individuell prövning. Beräkning av ersättningen vid löneutfyllnad är densamma som vid ITT. Det är möjligt att ansöka om löneutfyllnad för flera olika tidsbegränsade anställningar för totalt fyra år.</P>
<P class="p103 ft9">En arbetstagare som har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till avgångsersättning när arbetstagaren får ersättning från arbetslöshetskassa (17 §). Avgångsersättningen ger en utfyllnad ovanpå arbetslöshetskassan som gör att personen totalt kommer upp i en ersättning som motsvarar 80 respektive 70 procent av arbetsinkomsten som är fastställd av arbetslöshetskassan.</P>
<P class="p71 ft9">Pensionsersättning är en rättighet för arbetstagare som omfattas av Trygghetsavtalet, som är uppsagd på grund av arbetsbrist och som har mindre än fyra år kvar till pensionsåldern enligt vad som föreskrivs i pensionsavtalet för statligt anställda PA 03. Detta förutsätter emellertid att personen inte har tackat nej till en lik- nande anställning hos arbetsgivaren. För att kunna betraktas som ”liknande anställning” ska det vara fråga om en tillsvidareanställ-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">ning och ska i vart fall ha samma sysselsättningsgrad, ligga inom samma ort samt innebära bibehållen eller högre individuell lön.</P>
<P class="p84 ft9">Även arbetstagare som inte har blivit uppsagda har i vissa fall rätt till pensionsersättning. Förutsättningar för detta är att arbets- tagaren har mindre än fyra år kvar till pensionsåldern enligt PA 03, att arbetstagaren avgår frivilligt och att avgången enligt arbets- givarens bedömning skapar möjlighet för en uppsägningshotad eller uppsagd arbetstagare att få en fortsatt eller ny anställning hos den egna arbetsgivaren eller hos en annan arbetsgivare. Pensions- ersättningen betalas ut fram till dess att arbetstagaren uppnår pensionsåldern enligt PA 03. Dessa bestämmelser gäller däremot inte för arbetstagare med lägre pensionsålder än 61 år med undan- tag för yrkesofficerare födda 1958 eller tidigare. Bestämmelsen om pensionsersättning gäller inte för tidsbegränsat anställda. Ansökan om pensionsersättning görs hos Statens Pensionsverk (SPV).</P>
<P class="p84 ft9">Om det finns särskilda skäl kan särskild pensionsersättning beviljas arbetstagare, som vid en tidigare tidpunkt har lämnat sin statliga anställning på grund av uppsägning. En förutsättning för att arbetstagaren ska kunna beviljas särskild pensionsersättning är att vederbörande har fyllt 61 år, lämnade sin statliga anställning vid tidigast 55 års ålder och inte längre är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa. Särskild pensionsersättning betalas ut till 65 års ålder. Särskild pensionsersättning är inte en rättighet utan en möj- lighet enligt Trygghetsavtalet. Ansökan om särskild pensionsersätt- ning görs hos SPV.</P>
<P class="p91 ft9">Enligt Trygghetsavtalet gäller avtalet även för en uppsagd arbets- tagare som har fått en ny tillsvidareanställning, i vilken arbets- tagaren inte omfattas av ett trygghetssystem, om han eller hon blir arbetslös på grund av arbetsbrist i den nya anställningen. Avtalet gäller i sådana fall under högst sju år från det att den ursprungliga anställningen upphörde.</P>
<P class="p92 ft9">Den som omfattas av Trygghetsavtalet och som inte har fått en ny anställning har rätt till företagshälsovård genom den tidigare arbetsgivaren under ett år efter det att anställningen har upphört.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p244 ft14"><SPAN class="ft14">4.1.13</SPAN><SPAN class="ft69">Omställningsavtalet och avtalet om lokala omställningsmedel</SPAN></P>
<P class="p81 ft9">Det nya Avtalet om omställning (Omställningsavtalet) och Avtalet om lokala omställningsmedel undertecknades av Arbetsgivarverket, Offentliganställdas förhandlingsråd för statstjänstemän, poliser och officerare (OFR/S, P och O), <NOBR>Saco-S</NOBR> och SEKO, den 25 juni 2014. Avtalen börjar gälla den 1 januari 2015.</P>
<P class="p103 ft9">Innebörden av dessa två nya avtal är att hela omställningskedjan hålls samman när det gäller lokala parters arbete med lokala omställ- ningsmedel och när det gäller det arbete som Trygghetsstiftelsen genomför på parternas uppdrag.</P>
<P class="p82 ft9">Avtalet om lokala omställningsmedel syftar till att utifrån verk- samhetens behov bidra till finansiering av ett långsiktigt lokalt omställningsarbete. Detta arbete ska genom proaktiva omställ- ningsåtgärder och aktiviteter stödja både verksamhetens och arbets- tagarnas utveckling utifrån arbetslinjen och ett längre arbetsliv. Det lokala omställningsarbetet ska således bidra till såväl verksamhetens utveckling som omställning för arbetstagarna. Det kan till exempel bestå av åtgärder som ökar eller bibehåller arbetstagarens anställ- ningsbarhet eller ökar förutsättningarna i övrigt till ett längre arbets- liv. Detta i sin tur ställer i många fall krav på en långsiktig planering av omställningsåtgärder.</P>
<P class="p103 ft9">Omställningsavtalet reglerar vad som gäller när en statligt an- ställd blir uppsagd på grund av arbetsbrist men även när en tids- begränsad anställning löper ut. Omställningsavtalet omfattar alltså, till skillnad från Trygghetsavtalet som gäller vid tidpunkten för framställningen av detta betänkande, även gruppbefäl, soldater och sjömän som har tidsbegränsade anställningar i Försvarsmakten.</P>
<P class="p103 ft9">Syftet med Omställningsavtalet är att stödja arbetslinjen och enskildas möjlighet till ett längre arbetsliv samt den förändring och omstrukturering av de statliga verksamheterna som krävs vid var tid (1 kap. 1 §).</P>
<P class="p82 ft9">Av Omställningsavtalets 1 kap. 2 § framgår bl.a. att parternas avsikt är att stimulera arbetstagare till ett snabbt återinträde på arbetsmarknaden genom tidiga och målinriktade aktiva omställ- ningsåtgärder. Dessa åtgärder ska utformas och anpassas utifrån arbetstagarens behov och förutsättningar och innebär att de kon- kreta omställningsåtgärderna kan skilja sig åt. Omställningsavtalet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">kompletterar arbetsgivarens egna tidiga omställningsarbete och den allmänna arbetsmarknadspolitikens omställningsinsatser.</P>
<P class="p84 ft9">Omställningsavtalet gäller arbetstagare vars anställningsvillkor regleras eller brukar regleras genom kollektivavtal mellan Arbets- givarverket eller den arbetsgivare som verket bestämmer och någon av parterna på arbetstagarsidan i detta avtal eller en organisation som är ansluten till en sådan part. Avtalet gäller även för arbets- tagare som anställs med stöd av Avtal om utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands (URA) om inte arbetstagaren och arbetsgivaren har kommit överens om att anställningen inte ska omfattas av detta avtal. Kompletterande bestämmelser om avtalets tillämpningsområde finns bl.a. i avtalets 3 kap. 1 § som gäller för arbetstagare vars tidsbegränsade anställ- ning löper ut i enlighet med anställningsavtalet (1 kap. 3 §).</P>
<P class="p84 ft9">I Omställningsavtalets 1 kap. <NOBR>5–6</NOBR> §§ regleras arbetsgivarens respektive arbetstagarens ansvar. Arbetsgivaren ska bl.a. sträva efter att verksamhetens arbete med kompetensförsörjning underlättar behov av förändring, stödjer arbetslinjen och ett längre arbetsliv samt bidrar till och stimulerar arbetstagarnas utveckling och rörlig- het. I omställningssituationer ska arbetsgivaren ha de kontakter med Trygghetsstiftelsen som krävs och medverka till att syftet med omställningsavtalet uppnås så att arbetslöshet kan undvikas eller berörda arbetstagare kan komma ut i nytt arbete så snabbt som möjligt. Detta ska företrädesvis ske under arbetstagarens uppsäg- ningstid enligt detta avtal. Arbetstagare som omfattas av Omställ- ningsavtalet har bl.a. ett eget ansvar för att vara aktiva och delta i den planering som Trygghetsstiftelsen och arbetstagaren gör samt för att ta egna initiativ i syfte att få ett nytt arbete.</P>
<P class="p91 ft9">Omställningsavtalets kapitel två är tillämpligt på arbetstagare som sägs upp på grund av arbetsbrist.</P>
<P class="p84 ft9">Omställningsavtalets kapitel tre, som gäller för arbetstagare vars tidsbegränsade anställning löper ut i enlighet med ett anställnings- beslut och vars anställningstid hos den funktionella arbetsgivaren uppgår till minst två år i en följd, är av särskilt intresse att belysa då</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373105x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">det är sådana här anställningar som innehas av tidvis anställda grupp- befäl, soldater och sjömän i Försvarsmakten<A href="#page_105"><SPAN class="ft48">4</SPAN></A>.</P>
<P class="p71 ft9">För arbetstagare vars tidsbegränsade anställning löper ut är ram- tiden för omställningsförmåner enligt Omställningsavtalets tredje kapitel fyra år från och med dagen efter att anställningen har löpt ut i enlighet med anställningsbeslutet<A href="#page_105"><SPAN class="ft48">5</SPAN></A>. Om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om att ny anställning ska påbörjas hos arbetsgivaren, inom ramen för ett kortare anställningsavbrott enligt 3 kap. 1 § (högst åtta arbetsdagar), efter det att den tids- begränsade anställningen löpt ut, har arbetstagaren inte rätt till om- ställningsförmåner och någon ramtid börjar därför inte löpa (3 kap. 2 §).</P>
<P class="p175 ft9">Arbetsgivaren ansvarar för att Omställningsavtalet tillämpas i enlighet med avtalsvillkoren och parternas intentioner. Arbets- givaren ska bl.a., för att avtalet ska vara tillämpligt för viss arbets- tagare, en månad före dock senast i samband med att arbetstagarens anställning löper ut och under förutsättning att anställningen varat i minst två år se till att arbetstagaren får information om sina rättigheter och skyldigheter enligt omställningsavtalet och skrift- ligen underrätta stiftelsen att arbetstagarens anställning löper ut (3 kap. 3 §).</P>
<P class="p230 ft9">Enligt Omställningsavtalets 3 kap. 4 § har arbetstagaren rätt att vara tjänstledig utan löneavdrag under den sista månaden av anställ- ningen för att genomföra planeringssamtal och andra åtgärder enligt 3 kap. 6 §<A href="#page_105"><SPAN class="ft48">6</SPAN></A>.</P>
<P class="p245 ft56"><SPAN class="ft57">4</SPAN><SPAN class="ft70">Med funktionell arbetsgivare avses den myndighet eller annan av Arbetsgivarverkets icke- obligatoriska medlemmar som arbetstagaren är anställd hos (se 1 kap. 4 § Omställnings- avtalet).</SPAN></P>
<P class="p246 ft62"><SPAN class="ft57">5</SPAN><SPAN class="ft71">Med ramtid avses den tid under vilken arbetstagaren kan komma i fråga för omställ- ningsförmåner enligt omställningsavtalet (se 1 kap. 4 § Omställningsavtalet).</SPAN></P>
<P class="p17 ft62"><SPAN class="ft57">6</SPAN><SPAN class="ft71">Av 3 kap. 6 § Omställningsavtalet framgår bl.a. att syftet med planeringssamtal är att erbjuda proaktivt samtalsstöd för arbetstagarens fortsatta kompetens- och karriärplanering i syfte att stödja arbetstagarens rörlighet på arbetsmarknaden. Den arbetstagare som fort- farande är arbetslös sex månader efter det att den tidsbegränsade anställningen löpt ut har därutöver rätt till ett uppföljningssamtal med stiftelsen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">De aktiva omställningsförmåner som arbetstagare vars tidsbegrän- sade anställning löper ut har rätt till under avtalets ramtid anges i Omställningsavtalets 3 kap. 5 § och utgörs av:</P>
<P class="p247 ft12"><SPAN class="ft44">• </SPAN>samtal och andra åtgärder enligt 3 kap. 6 §,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr14 td6"><P class="p27 ft44">•</P></TD>
<TD class="tr14 td56"><P class="p27 ft12">individuella omställningsåtgärder i stiftelsens regi enligt 3 kap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p27 ft12">7 §, samt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td6"><P class="p27 ft44">•</P></TD>
<TD class="tr10 td56"><P class="p27 ft12">ekonomisk förstärkning i form av <NOBR>a-kasseförstärkning</NOBR> och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p27 ft12">inkomstförstärkning vid ny anställning med lägre lön enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p27 ft12">3 kap. 8 §.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p248 ft9">Har anställningen hos en och samma funktionella arbetsgivare varat i minst två år i en följd har arbetstagaren rätt till sådana samtal och åtgärder som anges i 3 kap. 6 §. Har anställningen hos en och samma funktionella arbetsgivare varat i minst tre år i en följd har arbetstagaren rätt till såväl samtal enligt 3 kap. 6 § som individuella omställningsåtgärder enligt 3 kap. 7 § samt viss ekonomisk förstärk- ning enligt vad som framgår av 3 kap. 8 § sjätte stycket. Har anställningen hos en och samma funktionella arbetsgivare varat i minst sex år, varav minst tre år i en följd och ytterligare tre år inom en fyraårsperiod (sammantaget sex års anställningstid inom ramen av sju år) har arbetstagaren utöver förmåner enligt 3 kap. 6 och 7 §§ rätt till ekonomiska förstärkningar enligt 3 kap. 8 §.</P>
<P class="p66 ft9">Enligt 3 kap. 7 § kan arbetstagare vars tidsbegränsade anställning löper ut och kvalificerar sig för omställningsåtgärder, tidigast från och med dagen efter att anställningen har löpt ut, ta del av indi- viduellt anpassade omställningsåtgärder i syfte att stödja ett snabbt återinträde på arbetsmarknaden. Det är Trygghetsstiftelsen som i dialog med arbetstagaren bedömer vad som är relevanta åtgärder för viss individ inom ramen för de riktlinjer som ligger till grund för individuella omställningsåtgärder enligt avtalet. Arbetstagarens individuella behov av åtgärder för att så snabbt som möjligt få ett nytt arbete är utgångspunkten för den handlingsplan som arbets- tagaren och Trygghetsstiftelsen ska ta fram och som ska ligga till grund för planeringen av relevanta omställningsåtgärder.</P>
<P class="p67 ft9">För den som efter tre års anställning kvalificerat sig till indi- viduella omställningsåtgärder men inte till ekonomiska förstärk- ningar (se 3 kap. 5 § andra stycket p. 2 och p. 3) är utgångspunkten att ekonomiska ersättningar inom ramen för de individuella åtgärd-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p249 ft9">erna endast kan utgå till den enskilde när det är nödvändigt för genomförandet av viss åtgärd och då i begränsad omfattning.</P>
<P class="p12 ft9">Inom det statliga avtalsområdet möjliggörs utifrån ett verksam- hetsbehov långa tidsbegränsade anställningar genom centrala kollek- tivavtal eller författningar. Enligt 3 kap. 8 § motiverar detta att ekonomiska förstärkningar enligt vissa förutsättningar kan utgå till arbetstagare vars tidsbegränsade anställningar löper ut.</P>
<P class="p62 ft9">Arbetstagare som omfattas av Omställningsavtalets tredje kapitel och som kvalificerar sig för ekonomisk förstärkning kan tidigast från och med dagen efter att anställningen har löpt ut, ta del av ekonomisk förstärkning i syfte att stödja ett snabbt återinträde på arbetsmarknaden. Ekonomisk förstärkning kan inte utgå för tid efter att arbetstagaren fyllt 65 år. De ekonomiska förstärkningarna kan utgå under en ramtid av fyra år efter det att anställningen har löpt ut och under sammanlagt högst 740 eller 890 ersättningsdagar.</P>
<P class="p18 ft12">De ekonomiska förstärkningarna utgörs av:</P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">200 ersättningsdagar med </SPAN><NOBR>a-kasseförstärkning,</NOBR> och</P>
<P class="p251 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">440 ersättningsdagar med inkomstförstärkning vid ny anställ- ning med lägre lön än den kvalificerande anställningen, samt</SPAN></P>
<P class="p252 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">100 ersättningsdagar som kan disponeras för endera av dessa ekonomiska förstärkningar utifrån arbetstagarens individuella behov.</SPAN></P>
<P class="p253 ft9">Arbetstagare som är berättigad till <NOBR>a-kasseförstärkning</NOBR> och som när den 300:e dagen (200 + 100 ersättningsdagar enligt ovan) infaller har barn under 18 år har rätt till ytterligare 150 ersättningsdagar.</P>
<P class="p13 ft9">För arbetstagare vars tidsbegränsade anställning hos en och samma funktionella arbetsgivare har varat i minst tre år i en följd enligt 3 kap. 5 § andra stycket p. 2 kan <NOBR>a-kasseförstärkning</NOBR> endast utgå under högst 44 ersättningsdagar. Arbetstagaren ansöker skrift- ligen om de ekonomiska förstärkningarna enligt ovan hos stiftelsen som prövar, beräknar och fattar beslut om utbetalning av dessa. Utbetalningen ska ske löpande.</P>
<P class="p95 ft9">I Omställningsavtalets tredje kapitel regleras vidare de särskilda förutsättningarna för <NOBR>a-kasseförstärkning,</NOBR> inkomstförstärkning vid ny anställning med lägre lön samt rätten till efterskydd och före- tagshälsovård.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Omställningsavtalets fjärde kapitel innehåller bestämmelser om omlokalisering och omställningsnämnden.</P>
<P class="p66 ft9">Omställningsavtalets femte kapitel innehåller vissa övergångs- bestämmelser. Av 5 kap. 3 § framgår att en arbetstagare som vid Omställningsavtalets ikraftträdande har varit tidsbegränsat anställd i en eller flera anställningar, inom det statliga avtalsområdet, under minst tre år under de senaste fyra åren och vars anställning löper ut senast den 31 december 2016 omfattas av samtliga omställnings- förmåner enligt 3 kap. 5 §. Detta gäller även i de fall anställningen förnyas hos samma funktionella arbetsgivare efter avtalets ikraft- trädande. Kortare anställningsavbrott om högst åtta arbetsdagar får förekomma. Denna bestämmelse innebär alltså att vissa nu anställda GSS kommer att omfattas av ovan nämnda förmåner när deras tids- begränsade anställning i Försvarsmakten löper ut.</P>
<P class="p66 ft9">Omställningsavtalet gäller tills vidare från och med den 1 januari 2015 med en ömsesidig uppsägningstid av 12 månader (6 kap. 1 §).</P>
<P class="p160 ft36"><SPAN class="ft36">4.2</SPAN><SPAN class="ft43">Särskild reglering på Försvarsmaktens område</SPAN></P>
<P class="p254 ft14"><SPAN class="ft14">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft59">Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Försvarsmaktens övergripande ansvar och uppgifter framgår av förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Enligt 1 § är Försvarsmaktens övergripande ansvar att upprätthålla och utveckla ett militärt försvar. Grunden för detta ska vara för- mågan till väpnad strid. Myndigheten ska kunna försvara Sverige och främja svensk säkerhet genom insatser nationellt och inter- nationellt (2 §). Vidare ska Försvarsmakten kunna upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och värna Sveriges suveräna rättigheter och nationella intressen utanför det svenska territoriet. Dessa uppgifter ska Försvarsmakten kunna utföra själv- ständigt, men även i samverkan med andra myndigheter, länder och organisationer. Myndigheten ska även med dess befintliga förmåga och resurser kunna lämna stöd till civil verksamhet. Förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet innehåller närmare bestämmelser om Försvarsmaktens stöd till statliga myn- digheter, kommuner, landsting och enskilda (se avsnitt 4.3.4).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373109x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft9">Bland Försvarsmaktens verksamhetsuppgifter ingår att bedriva omvärldsbevakning och kunna upptäcka och identifiera yttre hot mot Sverige, svenska intressen och de insatser som Sverige deltar i och att ta fram underlag för beslut om höjd beredskap<A href="#page_109"><SPAN class="ft48">7 </SPAN></A>samt om insatser samt underlag för beslut om förändringar i insatsorganisa- tionens utformning och beredskap (3 §).</P>
<P class="p71 ft9">Försvarsmakten ska med myndighetens tillgängliga resurser kunna påbörja en insats omedelbart efter ett beslut. Vid beslut om höjd beredskap ska Försvarsmakten kunna använda hela insatsorganisa- tionen för att möta ett militärt hot mot Sverige och svenska intressen.</P>
<P class="p175 ft9">Försvarsmakten ska kunna förebygga konflikter och verka vid alla konfliktnivåer. Myndigheten ska ha förmåga att genomföra såväl kortvariga som långvariga insatser mot såväl reguljära som irreguljära styrkor samt kunna utföra <NOBR>räddnings-,</NOBR> evakuerings- och förstärkningsinsatser. Därutöver ska Försvarsmakten kunna stödja och genomföra insatser för säkerhetssektorreformer och bidra till uppbyggnaden av andra länders försvarsförmåga. Med myndig- hetens befintliga förmåga och resurser ska den även bidra till stöd för humanitär verksamhet. Myndigheten ska kunna ge och ta emot militärt stöd (3 a §). Särskilda uppgifter för Försvarsmakten fram- går av instruktionens 3 b §.</P>
<P class="p82 ft9">Försvarsmakten har rätt att meddela föreskrifter för Fortifika- tionsverket, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forsknings- institut och Kustbevakningen för den del av dessa myndigheters verksamhet som under höjd beredskap ska bedrivas av Försvars- makten (39 §). Försvarsmakten får även meddela föreskrifter i fråga om skyldigheten för Försvarets materielverk att tillhandahålla vissa logistiktjänster för att Försvarsmakten ska kunna fullgöra verksam- het under höjd beredskap. Vidare får Försvarsmakten meddela övriga statliga myndigheter föreskrifter i frågor om signalskydds-</P>
<P class="p255 ft56"><SPAN class="ft61">7 </SPAN>I lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap anges vad som avses med höjd beredskap. Höjd beredskap kan vara skärpt beredskap eller högsta beredskap. All samhälls- verksamhet som bedrivs under högsta beredskap är totalförsvar. Är Sverige i krig råder alltid högsta beredskap. Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap. Föreskrifter om hur höjd beredskap regleras anges i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft9">tjänsten inklusive säkra kryptografiska funktioner inom totalförsvaret (vissa undantag finns i instruktionens 32 a och 33 §§).</P>
<P class="p257 ft15"><SPAN class="ft14">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft72">Förordning (2010:1472) med instruktion för Totalförsvarets rekryteringsmyndighet</SPAN></P>
<P class="p184 ft9">Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM) ansvarar för att myndigheter och andra som har bemanningsansvar inom total- försvaret får stöd och service i frågor som avser bemanning med totalförsvarspliktiga som skrivs in för värnplikt eller civilplikt. Myndigheten ska även lämna stöd och service till de bemannings- ansvariga i fråga om totalförsvarspliktigas tjänstgöring och om redovisning av annan personal inom totalförsvaret. På uppdrag av Försvarsmakten ska TRM tillhandahålla urvalstester av de som an- sökt till militär utbildning inom Försvarsmakten. Vidare ska myn- digheten utföra utredning om personliga förhållanden, mönstra, skriva in och krigsplacera totalförsvarspliktiga enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Detta framgår av 1 § förord- ningen (2010:1472) med instruktion för Totalförsvarets rekryte- ringsmyndighet.</P>
<P class="p172 ft9">Enligt instruktionens 2 § ska myndigheten särskilt ansvara för att information om vad lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt innebär sprids till den som skriftligen lämnar uppgifter enligt 2 kap. 1 § lagen om totalförsvarsplikt, dvs. den som för att en total- försvarspliktigs förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt ska kunna utredas och bedömas lämnar nödvändiga uppgifter om hälsotillstånd, utbildning, arbete och personliga förhållanden i övrigt.</P>
<P class="p66 ft9">Inom sitt sakområde får TRM åta sig att utföra uppdrag åt andra myndigheter samt åt kommuner, landsting och enskilda (3 §).</P>
<P class="p160 ft14"><SPAN class="ft14">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft59">Förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Den 1 januari 2008 inrättades nuvarande Försvarshögskolan som statlig högskola vilket innebar att högskolan öppnade upp för fler, såväl militära som civila, att ta del av utbildningarna. Högskole- lagen (1992:1434) är således tillämplig på Försvarshögskolans verksamhet. Vidare finns det bestämmelser för Försvarshögskolan i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan samt i högskole- förordningen (1993:100).</P>
<P class="p12 ft9">I en bilaga till förordningen för Försvarshögskolan anges vilka examina som får avläggas på grundnivå och avancerad nivå och inom vilka områden vid Försvarshögskolan samt vilka krav som ska uppfyllas för respektive examen.</P>
<P class="p12 ft9">De grundläggande behörighetskraven för att kunna antas till en utbildning som leder till officersexamen är, utöver vad som gäller för grundläggande behörighet enligt bestämmelser i högskole- förordningen att sökanden är svensk medborgare, har fullgjort militär grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvars- plikt och har genomgått säkerhetsprövning och uppfyller kraven enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsför- ordningen (1996:633).</P>
<P class="p183 ft9">Vidare får Försvarshögskolan meddela föreskrifter om den särskilda behörighet som krävs för att bli antagen till utbildningen. När det gäller tillträde till övrig utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid Försvarshögskolan gäller vissa bestämmelser i högskoleförordningen. I den mån krav på särskild behörighet ställs får Försvarshögskolan bestämma vilka områdesbehörigheter som ska gälla för utbildningen.</P>
<P class="p62 ft9">Försvarshögskolan erbjuder studier inom program och fristå- ende kurser samt anordnar uppdragsutbildningar. På uppdrag av Försvarsmakten får Försvarshögskolan anordna annan utbildning än den som regleras i förordningen för Försvarshögskolan. Vid sådan utbildning får Försvarshögskolan meddela föreskrifter om avgiftens storlek och avgiftsförordningen (1992:1919) är tillämplig.</P>
<P class="p258 ft14"><SPAN class="ft14">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft59">Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt</SPAN></P>
<P class="p173 ft9">Lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt innehåller bestämmelser om tjänstgöringsplikt inom totalförsvaret. Totalförsvarsplikten gäller för varje svensk medborgare från början av det kalenderår som hon eller han fyller sexton år till slutet av det kalenderår som hon eller han fyller sjuttio år. Totalförsvarsplikten gäller också under mot- svarande tid för var och en som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige (1 kap. 2 §).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft9">En totalförsvarspliktig är skyldig att medverka vid föreskriven utredning om sina personliga förhållanden, tjänstgöra inom total- försvaret i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter och iaktta de föreskrifter i övrigt som med- delas med stöd av lagen om totalförsvarsplikt. Utredning om per- sonliga förhållanden som nu nämnts är mönstring eller annan utredning och sådan tjänstgöring som nu avsetts fullgörs som värn- plikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt (1 kap. 3 §).</P>
<P class="p127 ft9">En totalförsvarspliktig är skyldig att genomgå mönstring eller fullgöra värnplikt eller civilplikt endast om regeringen med hänsyn till att det behövs för Sveriges försvarsberedskap har beslutat det. (1 kap. 3 a §§).</P>
<P class="p127 ft9">Tjänstgöring inom totalförsvaret fullgörs som värnplikt, civil- plikt eller allmän tjänsteplikt. Värnplikten och civilplikten omfattar grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Den allmänna tjänsteplikten innebär att den som är totalförsvarspliktig under höjd beredskap ska tjänstgöra enligt bestämmelserna i lagens sjätte kapitel (1 kap. 4 §).</P>
<P class="p84 ft9">Värnplikten ska fullgöras hos Försvarsmakten och ska alltid in- ledas med grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt, om inte den totalförsvarspliktige redan har fullgjort annan motsvar- ande militär utbildning eller tjänstgöring. Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar endast svenska medborgare och gäller från början av det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller 19 år till slutet av det kalenderår när han eller hon fyller fyrtiosju år (1 kap. 5 §).</P>
<P class="p129 ft9">Civilplikten ska fullgöras i de verksamheter inom totalförsvaret som regeringen föreskriver. Civilplikten får inte omfatta annan verksamhet som är förenad med egentliga stridsuppgifter än ord- nings- eller bevakningsuppgifter (1 kap. 6 §).</P>
<P class="p127 ft9">Ingen är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt utan att ha skrivits in enligt bestämmelserna i lagens 3 kap. (1 kap. 7 §).</P>
<P class="p127 ft9">I lagens andra kapitel finns bestämmelser om utredning av den totalförsvarspliktiges personliga förhållanden.</P>
<P class="p127 ft9">För att en totalförsvarspliktigs förutsättningar att fullgöra värn- plikt eller civilplikt ska kunna utredas och bedömas är han eller hon skyldig att, på begäran av Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM), en annan statlig myndighet som regeringen bestämmer, en kommun eller ett landsting, skriftligen eller muntligen eller, om det behövs, vid en personlig inställelse lämna nödvändiga uppgifter om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="id_1">
<P class="p51 ft19">SOU 2014:73 Gällande rätt</P>
<P class="p249 ft9">hälsotillstånd, utbildning, arbete och personliga förhållanden i övrigt (2 kap. 1 §).</P>
<P class="p165 ft9">Varje svensk medborgare som är totalförsvarspliktig, är för att möjliggöra sådan utredning som nämnts ovan, skyldig att genomgå mönstring vid TRM. Detta gäller däremot inte om det är uppenbart att personen i fråga saknar förmåga att fullgöra värnplikt och civil- plikt. Skyldigheten inträder det kalenderår när den totalförsvars- pliktige fyller 18 år eller, för den som blir svensk medborgare senare, från och med den dag när han eller hon blir svensk medborgare. Om det inte finns särskilda skäl, är ingen skyldig att genomgå mönstring efter det kalenderår när han eller hon fyller tjugofyra år (2 kap. 2 §§).</P>
<P class="p259 ft9">Mönstringen ska göras i den totalförsvarspliktiges personliga närvaro och ska omfatta såväl medicinska som psykologiska under- sökningar samt annan utredning av de personliga förhållandena (2 kap. 3 §). Kommuner, landsting och enskilda vårdinrättningar ska lämna uppgifter om en totalförsvarspliktigs hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt till TRM så att TRM ska kunna bedöma personens förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civil- plikt (2 kap. 4 §).</P>
<P class="p154 ft9">Lagens tredje kapitel handlar om inskrivning, krigsplacering och om tjänstgöring utan vapen. Kapitel fyra och fem handlar om fullgörande av och gemensamma bestämmelser för värnplikt och civilplikt. Den allmänna tjänsteplikten regleras i kapitel sex, kapi- tel sju handlar om vissa allmänna skyldigheter som den totalför- svarspliktige har och kapitel åtta handlar om förmåner och rehabili- tering.</P>
<P class="p231 ft9">I nionde kapitlet regleras den totalförsvarspliktiges skydd av sin anställning vid fullgörande av totalförsvarsplikten. Ingen arbets- tagare får sägas upp eller avskedas på grund av att hon eller han fullgör sina skyldigheter enligt denna lag (9 kap. 1 §).</P>
<P class="p62 ft9">En arbetstagare som vill återinträda i arbete efter att ha fullgjort värnplikt eller civilplikt är skyldig att på förfrågan underrätta arbetsgivaren om detta före tjänstgöringens början (9 kap. 3 §).</P>
<P class="p62 ft9">En arbetstagare som har kallats in till värnplikt eller civilplikt bör genast lämna arbetsgivaren meddelande om tidpunkten för tjänst- göringens början och om hur länge den beräknas vara. Vidare bör arbetstagaren i god tid lämna arbetsgivaren meddelande om när han eller hon kan återinträda i arbetet (9 kap. 4 §).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft9">En arbetstagares förmåner i anställningen får inte i vidare mån än som följer av uppehållet i arbetet försämras med anledning av att arbetstagaren fullgör sina skyldigheter enligt lagen om totalför- svarsplikt (9 kap. 5 §).</P>
<P class="p84 ft9">Om uppsägning eller avskedande sker i strid med bestämmel- serna i detta kapitel ska åtgärden förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren. När det gäller tvist om giltigheten av uppsägning eller avskedande ska vissa i 9 kap. 6 § angivna bestämmelser i LAS gälla. En arbetsgivare som bryter mot bestämmelserna ska betala lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan ha rätt till samt ersättning för skada som uppkommer (9 kap. 7 §). Mål om tillämpningen av kapitel nio handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.</P>
<P class="p84 ft9">I lagen om totalförsvarsplikts kap. 10 finns bestämmelser om straff m.m. och i kapitel elva finns bestämmelser om överklagande.</P>
<P class="p84 ft9">Bestämmelser om verkställighet av lagen om totalförsvarsplikt finns i förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och Försvarsmakten meddela ytterligare verkställighetsföreskrifter.</P>
<P class="p91 ft9">För de totalförsvarspliktiga som genomgår längre grundutbild- ning än 60 dagar enligt lagen om totalförsvarsplikt gäller även bl.a. förordningen (1995:808) om medinflytande för totalförsvarspliktiga. Enligt denna utövas de totalförsvarspliktigas medinflytande genom förtroendevalda och i nämnder och andra samrådsorgan som när- mare regleras i den förordningen.</P>
<P class="p260 ft14"><SPAN class="ft14">4.2.5</SPAN><SPAN class="ft59">Lag (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m.</SPAN></P>
<P class="p86 ft9">Bestämmelserna i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikts nionde kapitel ska gälla även med avseende på tjänstgöring som någon fullgör åt det allmänna på grund av skyldighet i annan lag än lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt som reservofficer, vid en krigs- organisation inom totalförsvaret på grund av frivilligt åtagande, i Försvarsmakten för att tillgodose särskilda behov av personal för beredskapsändamål, i Försvarsmakten i en internationell insats eller i Försvarsmakten under militär utbildning som rekryt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p261 ft14"><SPAN class="ft14">4.2.6</SPAN><SPAN class="ft59">Förordning (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga</SPAN></P>
<P class="p262 ft9">Bestämmelser om förmåner till totalförsvarspliktiga finns i förord- ningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga.</P>
<P class="p263 ft9">När det gäller totalförsvarspliktigas rätt till ersättning under tjänstgöring framgår av förordningen bl.a. att en totalförsvars- pliktig, under grundutbildning som är längre än 60 dagar, har rätt till dagersättning med 72 kr per tjänstgöringsdag (2 kap. 1 §). En totalförsvarspliktig som fullgör annan värnplikt eller civilplikt än som nu angetts har rätt till dagpenning med ett belopp per dag som från och med första tjänstgöringsdagen motsvarar 90 procent av den totalförsvarspliktiges sjukpenninggrundande inkomst enligt bestämmelser i socialförsäkringsbalken, delad med 365 (2 kap. 2 §).</P>
<P class="p186 ft9">Enligt förordningens 2 kap. 6 § har en totalförsvarspliktig som rycker ut från grundutbildningen rätt till en utbildningspremie med ett belopp motsvarande vad han eller hon fått i dagersättning under grundutbildningen, om personen i fråga har slutfört en grund- utbildning som är längre än 60 dagar. Om grundutbildningen är längre än 400 dagar utbetalas ett tillägg med 10 800 kr.</P>
<P class="p71 ft9">I förordningens femte kapitel regleras rätten till fri hälso- och sjukvård. För det fall någon skadas under grundutbildning eller repetitionsutbildning och om det finns anledning att anta att skadan kan leda till bestående funktionshinder eller annars är av allvarlig art, ska den utbildningsansvariga myndigheten stödja och bistå den skadade så att hans eller hennes möjlighet att leva ett aktivt och självständigt liv stärks. Detta ansvar kvarstår under fem år efter det att utbildningen avslutats (5 kap. 5 §).</P>
<P class="p103 ft9">Förordningen reglerar även totalförsvarspliktigas rätt till ersätt- ning för vissa resor, förplägnad och inkvartering, tandvård, familje- bidrag, annat ekonomiskt stöd och försäkringsskydd.</P>
<P class="p264 ft9">Det är Försäkringskassan som har hand om frågor om familje- bidrag och dagpenning till den som tjänstgör inom totalförsvaret (se lagen 1991:1488 om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret). Nu nämnda ersättningar är skattefria.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p265 ft14"><SPAN class="ft14">4.2.7</SPAN><SPAN class="ft59">Förordning (1995:649) om ledighet och fritid för totalförsvarspliktiga under tjänstgöring</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Förordningen (1995:649) om ledighet och fritid för totalförsvars- pliktiga under tjänstgöring innehåller föreskrifter om ledighet och fritid för de totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt eller värn- plikt. Ledighet kan ges i form av tjänstledighet och permission. Förordningen reglerar bl.a. närmare vid vilka tillfällen tjänstledig- het får beviljas, vilka som beslutar om tjänstledighet och per- mission för totalförsvarspliktiga och om möjligheten att begära omprövning av ett avslag på en ansökan om tjänstledighet eller per- mission.</P>
<P class="p234 ft14"><SPAN class="ft14">4.2.8</SPAN><SPAN class="ft59">Lag (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Den 1 juli 2012 trädde lagen (2012:332) om vissa försvarsmakts- anställningar i kraft. De arbetstagare som omfattas av denna lag är gruppbefäl, soldater och sjömän. Lagen är en s.k. speciallag för Försvarsmakten. Det är möjligt att genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation avtala om avvikelser från lagen i vissa avseenden (3 §). När det gäller Försvarsmaktens personal i internationella militära insatser gäller lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser.</P>
<P class="p66 ft9">Enligt lagen om vissa försvarsmaktsanställningar ska gruppbefäl, soldater och sjömän i Försvarsmakten vara tidsbegränsat anställda och de får inte anställas med stöd av någon annan lag (7 §). Den som är anställd som tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten får sam- tidigt inneha en anställning hos en sådan arbetsgivare som avses i 1 § LOA (8 §).</P>
<P class="p198 ft9">Anställningsavtal ska ingås för kontinuerlig tjänstgöring eller tidvis tjänstgöring. Vid kontinuerlig tjänstgöring sker tjänst- göringen hos Försvarsmakten under hela anställningstiden medan tidvis tjänstgöring innebär att tjänstgöringen hos Försvarsmakten sker periodvis under anställningstiden. Enligt lagen kan Försvars- makten anställa gruppbefäl, soldater och sjömän i längre tidsbegrän- sade anställningar om sex till åtta år, med möjlighet till förlängning. Den totala anställningstiden får uppgå till högst sexton år, varav högst tolv år som kontinuerligt tjänstgörande (9 §).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft9">Ett anställningsavtal får ingås för vikariat som kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman (10 § 1 st). Ett anställningsavtal för kontinuerlig tjänstgöring får ingås även för tjänstgöring i en viss internationell militär insats för en arbetstagare som har en sådan specialistkompetens som behövs i den speciella insatsen (11 §).</P>
<P class="p71 ft9">En kontinuerlig eller tidvis anställning enligt lagens 9 § får inledas med en tidsbegränsad provanställning om högst sex månader. Vill inte Försvarsmakten eller arbetstagaren att anställningen ska fortsätta efter det att prövotiden har löpt ut ska besked om detta lämnas senast vid prövotidens utgång. Om sådant besked inte lämnas övergår provanställningen till en kontinuerlig eller tidvis anställning i enlighet med vad som avtalats vid anställningens ingående. Om inte annat har avtalats får en provanställning av- brytas före prövotidens utgång (12 §).</P>
<P class="p103 ft9">För både Försvarsmakten och arbetstagaren gäller en minsta uppsägningstid om tre månader. Försvarsmakten kan i vissa fall tillåta en arbetstagare en kortare uppsägningstid (20 §).</P>
<P class="p71 ft9">Försvarsmakten ska i den utsträckning det är möjligt hålla en tidvis tjänstgörande arbetstagare informerad om planerad tjänst- göring. Senast tre månader före en tjänstgöringsperiod ska Försvars- makten informera arbetstagaren om tjänstgöringens början, omfatt- ning och var den ska ske. Om det finns särskilda skäl får infor- mationen lämnas senare (15 §).</P>
<P class="p82 ft9">En arbetstagare som är anställd som tidvis tjänstgörande i För- svarsmakten är enligt lagen skyldig att antingen vid anställningens ingående eller vid anställningstidpunkten hos den civila arbets- givaren informera sin civila arbetsgivare om anställningen i För- svarsmakten (27 §).</P>
<P class="p103 ft9">En arbetstagare har under vissa förutsättningar rätt till hel ledig- het från sin civila anställning under högst sex månader för att prova en anställning som kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande i För- svarsmakten. Denna rätt till ledighet gäller endast en period hos samma arbetsgivare. En arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet från sin civila anställning för tjänstgöring enligt lagens 11 § (28 och 29 §§).</P>
<P class="p103 ft38">En arbetstagare har rätt till hel ledighet från sin civila anställning för tidvis tjänstgöring i Försvarsmakten enligt denna lag. Denna möjlighet är dock begränsad till högst tolv månader i en följd.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">Föregås tjänstgöringen av provanställning enligt 28 § får ledigheten omfatta högst 18 månader i en följd. Om Försvarsmakten anser att det finns synnerliga skäl har en arbetstagare rätt till ytterligare ledighet än vad som nu nämnts (30 §).</P>
<P class="p84 ft9">En arbetstagare som vill ta i anspråk sin rätt till ledighet för att tjänstgöra i Försvarsmakten ska anmäla detta till sin civila arbets- givare senast två månader före ledighetens början eller om detta inte kan ske, så snart som möjligt. Arbetstagaren ska då tala om när ledigheten ska påbörjas och hur länge ledigheten är planerad att pågå (32 § 1 st).</P>
<P class="p84 ft9">En arbetstagare får avbryta sin påbörjade ledighet och återuppta sitt arbete hos sin civila arbetsgivare i samma omfattning som före ledigheten. En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt att återuppta sitt arbete ska snarast möjligt underrätta den civila arbetsgivaren om detta (34 § 1 och 2 st).</P>
<P class="p84 ft9">Lagen innebär vidare att en arbetstagare får visst skydd när det gäller den civila anställningen. I de fall en arbetstagare sägs upp eller avskedas från sin civila anställning på grund av att arbets- tagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt lagen om vissa försvarsmaktsanställningar, ska uppsägningen eller avsked- andet, om arbetstagaren begär det, ogiltigförklaras (35 §).</P>
<P class="p84 ft9">En arbetstagare som begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna lag är inte på grund av detta skyldig att hos den civila arbetsgivaren godta några andra minskade anställningsförmåner eller försämrade arbetsvillkor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten. Inte heller är arbetstagaren skyldig att godta någon annan omplacering än en sådan som kan ske inom ramen för anställ- ningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten (36 §).</P>
<P class="p91 ft9">En i Försvarsmakten tidvis tjänstgörande arbetstagare får inte i samband med en förfrågan om eller ansökan om anställning hos en civil arbetsgivare behandlas sämre av den civile arbetsgivaren än vad som skulle ha varit fallet utan anställningen hos Försvarsmakten (37 §).</P>
<P class="p92 ft9">För arbetstagare som är anställda enligt denna lag gäller semester- lagen (1977:480), om inte annat följer av lagens <NOBR>41–47</NOBR> §§, som reglerar semester för tidvis tjänstgörande arbetstagare, eller av lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser (5 §). Tidvis tjänstgörande gruppbefäls, soldaters och sjömäns rätt till semester hos den civila arbetsgivaren regleras i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">lagens <NOBR>41–43</NOBR> §§. Enligt de bestämmelserna ska semester som en tidvis tjänstgörande arbetstagare har tjänat in hos Försvarsmakten läggas ut under den civila anställningen, i den utsträckning som Försvarsmakten inte redan har lagt ut semestern för arbetstagaren. En civil arbetsgivare ska lägga ut sådan kvarvarande semester på samma sätt som om den hade tjänats in i den civila anställningen. Av de semesterdagar som läggs ut under ett visst semesterår ska de dagar med semesterlön som har tjänats in hos Försvarsmakten läggas ut först. Den civila arbetsgivaren ska underrätta Försvars- makten när semester som har tjänats in hos Försvarsmakten läggs ut. Vid beräkningen av semesterdagar enligt 18 § semesterlagen (1977:480) ska den civila arbetsgivaren ta hänsyn även till semester- dagar som har tjänats in hos Försvarsmakten.</P>
<P class="p71 ft9">Tidvis tjänstgörande gruppbefäls, soldaters och sjömäns rätt till semester hos Försvarsmakten regleras i lagens <NOBR>44–45</NOBR> §§. Enligt dessa bestämmelser ska den semester som en tidvis tjänstgörande arbetstagare har tjänat in i sin civila anställning läggas ut hos Försvarsmakten i den utsträckning som den civila arbetsgivaren inte redan har lagt ut semestern för arbetstagaren. Detta gäller däremot inte när det arbete som utförs hos Försvarsmakten med hänsyn till förhållandena är så speciellt för verksamheten att skyl- dighet att lägga ut semester inte följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbets- tidens förläggning i vissa avseenden. Kvarvarande semester ska läggas ut på samma sätt som om den hade tjänats in hos Försvarsmakten. Av de semesterdagar som läggs ut under ett visst semesterår ska de dagar med semesterlön som har tjänats in hos Försvarsmakten läggas ut först. En motsvarande underrättelseskyldighet som gäller för den civila arbetsgivaren gäller för Försvarsmakten. Underrättel- sen bör lämnas så snart beslut om att lägga ut semestern är fattat så att den civila arbetsgivaren kan uppfylla sin skyldighet att betala ut semesterlönen i samband med semestern enligt 26 § semesterlagen.</P>
<P class="p186 ft9">Enligt lagens 46 § ska Försvarsmakten underrätta den civila arbetsgivaren om hur många semesterdagar med semesterlön som har tjänats in under tjänstgöringen hos Försvarsmakten och hur många av dessa dagar som har lagts ut under semesteråret. För- svarsmakten ska också underrätta den civila arbetsgivaren om hur många semesterdagar utan semesterlön som har lagts ut. Under-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft9">rättelsen ska lämnas när tjänstgöringsperioden hos Försvarsmakten avslutas.</P>
<P class="p267 ft9">Den civila arbetsgivaren ska underrätta Försvarsmakten om hur många semesterdagar med semesterlön som arbetstagaren har tjänat in hos den civila arbetsgivaren och hur många av dessa dagar som lagts ut under semesteråret. Den civila arbetsgivaren ska också underrätta Försvarsmakten om hur många semesterdagar utan semesterlön som har lagts ut. Underrättelsen ska lämnas när tjänst- göringen hos Försvarsmakten påbörjas (47 §).</P>
<P class="p267 ft9">Lagen om vissa försvarsmaktsanställningar reglerar även rätten till återhämtningstid mellan internationella militära insatser (38– 40 §§), annan ledighet än semester (48 §), tvister om giltigheten av uppsägningar eller avskedanden (49 §), skadestånd (50 §) och bestäm- melser om preskription <NOBR>(51–54</NOBR> §§).</P>
<P class="p267 ft9">Försvarsmaktens beslut om anställning enligt lagen får inte överklagas (55 §). Mål om tillämpningen av lagen ska i den ut- sträckning som anges i 1 kap. lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister handläggas enligt den lagen (56 §).</P>
<P class="p268 ft15"><SPAN class="ft14">4.2.9</SPAN><SPAN class="ft72">Förordning (2010:590) om grundläggande och kompletterande militär utbildning inom Försvarsmakten</SPAN></P>
<P class="p269 ft9">I förordningen (2010:590) om grundläggande och kompletterande militär utbildning inom Försvarsmakten finns bestämmelser om grundläggande militär utbildning (GMU) och kompletterande mili- tär utbildning (KMU) inom Försvarsmakten samt om förmåner och villkor för de som är antagna till eller genomgår sådan utbild- ning.</P>
<P class="p270 ft9">Med GMU avses enligt förordningen en allmän och grundlägg- ande militär utbildning inom Försvarsmakten. Med KMU avses militär utbildning inom Försvarsmakten vilken genomförs som ett komplement till GMU. Den som har antagits till eller som genom- går sådan utbildning som regleras i förordningen kallas för rekryt (2 §).</P>
<P class="p270 ft9">För att bli antagen till GMU krävs att den sökande är svensk medborgare och har fyllt 18 år. Vidare får Försvarsmakten meddela ytterligare föreskrifter om ytterligare krav för antagning till GMU (4 §). Det är Försvarsmakten som fattar beslut om vem som ska antas till utbildningen (3 §).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft9">Syftet med GMU är att ge grundläggande militära färdigheter och kunskaper om det svenska försvaret och dess syfte (6 §). Utbildningen ska för varje rekryt omfatta lägst 65 utbildningsdagar och får som mest omfatta 90 utbildningsdagar. Efter genomförd utbildning är det Försvarsmakten som beslutar om rekryten ska godkännas <NOBR>(7–8</NOBR> §§).</P>
<P class="p272 ft9">För att kunna antas till KMU krävs det att den sökande har genomgått GMU. Beslut om antagning till KMU fattas av För- svarsmakten. KMU får för varje rekryt som mest omfatta 62 utbildningsdagar <NOBR>(9–11</NOBR> §§).</P>
<P class="p165 ft9">De som genomgår GMU och KMU har rätt till ersättning som Försvarsmakten har rätt att meddela närmare föreskrifter om (12 §). De som genomgår GMU och KMU har vidare rätt till det som anges i förordningen (1995:1809) om förmåner till total- försvarspliktiga när det gäller hälso- och sjukvård, fri tandvård, familjebidrag, ekonomiskt stöd, begravningshjälp samt försäkrings- skydd (13 §). Vidare gäller enligt förordningens 14 § bestämmel- serna om rehabilitering och ersättning till anhöriga i 8 kap. <NOBR>6–11</NOBR> §§ lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.</P>
<P class="p216 ft9">Skiljas från GMU och KMU får den som efter egen ansökan begär det, den som visar sig olämplig för fortsatt utbildning eller den som är frånvarande från utbildningen i sådan omfattning att han eller hon inte kan tillgodogöra sig den (5 §). Den som skiljs från GMU eller KMU får ersättning från och med den dag utbild- ningen avbryts till och med den 30:e dagen från det att beslutet om att skilja denne från utbildningen meddelades, dock längst till och med den dag utbildningen skulle ha avslutats. Ersättning utgår med det belopp som rekryten hade vid skiljandet från utbildningen (15 §).</P>
<P class="p62 ft9">Beslut om antagning till och skiljande från GMU och KMU får överklagas hos Statens överklagandenämnd, vars beslut inte får överklagas (19 §).</P>
<P class="p258 ft14"><SPAN class="ft14">4.2.10</SPAN><SPAN class="ft69">Officersförordningen (2007:1268)</SPAN></P>
<P class="p196 ft9">Officersförordningen (2007:1268) innehåller bestämmelser om grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten, om för- måner, tjänstegrader och om anställning av officerare i Försvars- makten. Förordningen innehåller även bestämmelser om den grund-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">läggande officersutbildningens innehåll, antagning och skiljande från utbildningen, förmåner under utbildningen och anställning som yrkesofficer eller reservofficer.</P>
<P class="p84 ft9">Grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten bedrivs i form av kurser som får sammanföras till utbildningar. För varje kurs ska det finnas en kursplan. De som har genomgått en grund- läggande officersutbildning ska ges kunskap och färdigheter att på lägre förbandsnivå tjänstgöra som chef, operatör eller delsystem- ledare och som utbildare (3, <NOBR>5–6</NOBR> §§).</P>
<P class="p84 ft9">Antagning till officersutbildningen sker efter ansökan. Det är Försvarsmakten som beslutar om såväl antagning som skiljande från den grundläggande officersutbildningen. För att bli antagen krävs att sökanden är svensk medborgare, har fullgjort militär grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller annan motsvarande utbildning eller tjänstgöring, har genom- gått säkerhetsprövning och uppfyller kraven enligt säkerhets- skyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) samt uppfyller andra särskilda krav. Försvarsmakten får meddela föreskrifter bl.a. om de särskilda krav som en sökande ska uppfylla <NOBR>(8–9</NOBR> §§).</P>
<P class="p92 ft9">Den som är antagen till eller genomgår grundläggande officers- utbildning inom Försvarsmakten eller utbildning som leder till officersexamen vid Försvarshögskolan (FHS), en s.k. officers- aspirant, och de som genomgår annan motsvarande militär utbild- ning har rätt till samma förmåner som tillkommer de som genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Förmånerna som kan bli aktu- ella framgår av förordningen (1995:239) om förmåner till total- försvarspliktiga. Dagersättningen ska emellertid alltid bestämmas till 140 kr men utgår inte under tid som föräldrapenningsförmån uppbärs enligt socialförsäkringsbalken (13 §). Nu aktuella förmåner får bara lämnas till den som är antagen till utbildning som leder till officersexamen vid FHS om det med hänsyn till de resultat som studenten har uppnått måste anses sannolikt att han eller hon kommer att slutföra utbildningen inom normal tid (14 §).</P>
<P class="p91 ft9">Den som efter att ha genomgått grundläggande officersutbild- ning inom Försvarsmakten har tjänstgjort som reservofficer under en tid av sammanlagt 12 månader får en skattefri premie som mot-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p249 ft9">svarar två prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkrings- balken.</P>
<P class="p95 ft9">Den som har genomgått grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten eller utbildning som leder till officersexamen vid FHS får anställas som yrkesofficer eller reservofficer i Försvars- makten (17 och 18 §§). Av anställningsavtalet för en reservofficer ska det framgå om han eller hon förutom under höjd beredskap är skyldig att tjänstgöra också när totalförsvarspliktiga är skyldiga att fullgöra beredskapstjänstgöring (19 §).</P>
<P class="p95 ft9">Bestämmelser om utbildning som leder till officersexamen vid FHS finns i förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan (se avsnitt 4.2.3).</P>
<P class="p258 ft14"><SPAN class="ft14">4.2.11</SPAN><SPAN class="ft69">Hemvärnsförordningen (1997:146)</SPAN></P>
<P class="p273 ft9">Hemvärnet ingår i Försvarsmakten. Hemvärnet och dess uppgifter regleras i hemvärnsförordningen (1997:146).</P>
<P class="p12 ft9">Hemvärnet ska kunna stödja de operativa insatsförbanden och delta i annan verksamhet där Försvarsmakten medverkar. Hem- värnets viktigaste uppgifter är att bevaka, skydda, ytövervaka samt att stödja det civila samhället.</P>
<P class="p62 ft9">Deltagande i hemvärnet är frivilligt (3 §). Hemvärnets personal består av hemvärnsmän och personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvars- verksamhet samt av anställda vid Försvarsmakten som är krigs- placerade i hemvärnet (4 §).</P>
<P class="p154 ft9">Försvarsmakten får anta personal till hemvärnet genom att ingå avtal med en person om att han eller hon ska tjänstgöra som hemvärnsman. Avtal om sådan här tjänstgöring får ingås med den som har fyllt 18 år, är svensk medborgare och som är lämplig för tjänstgöring i hemvärnet. Innan avtal ingås ska hemortskommunen ha fått tillfälle att yttra sig. Av avtalet ska tjänstgöringens art, tjänstgöringsskyldighetens omfattning och tjänstgöringstidens längd framgå. Det ska även framgå att hemvärnsmannen är skyldig att tjänstgöra under hemvärnsberedskap och inte får säga upp avtalet under sådan beredskap (5 §).</P>
<P class="p62 ft9">Vid höjd beredskap eller annars efter särskilt beslut av rege- ringen ska hemvärnet inta hemvärnsberedskap. Om Försvars-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373124x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">makten har gjort framställning om hemvärnsberedskap hos rege- ringen och landets försvar eller säkerhet kräver att hemvärnet tas i anspråk omedelbart, får Försvarsmakten besluta om hemvärns- beredskap för tiden till dess att regeringen meddelat beslut i frågan (7 §).</P>
<P class="p66 ft9">Medinflytande inom hemvärnet utövas av förtroendevalda. För hela landet utövas medinflytande av rikshemvärnstinget och riks- hemvärnsrådet.</P>
<P class="p66 ft9">Rikshemvärnsrådet är en statlig nämnd under Försvarsdeparte- mentet som behandlar övergripande medinflytandefrågor av betyd- else för hemvärnet i hela landet, exempelvis om hemvärnets orga- nisation, verksamhet och utveckling. Rikshemvärnsrådet yttrar sig även över frågor som har hänskjutits till rådet av rikshemvärns- tinget eller något annat medinflytandeorgan. I viktiga frågor som rör hemvärnet ska Försvarsmakten höra Rikshemvärnsrådet. Riks- hemvärnstinget, där valda ombud från hemvärnets personal deltar, är den högsta nivån av medinflytande inom hemvärnet och hålls vartannat år. Syftet med rikshemvärnstinget är att ge ombuden till- fälle att diskutera frågor av betydelse för hemvärnet. Det är riks- hemvärnschefen som är ordförande vid rikshemvärnstinget. (8 och 9 §§).</P>
<P class="p219 ft38">Försvarsmakten har meddelat verkställighetsföreskrifter om tillämpningen av hemvärnsförordningen i FFS 2010:2, delvis revi- derade i FFS 2010:8.</P>
<P class="p83 ft14"><SPAN class="ft14">4.2.12</SPAN><SPAN class="ft69">Förordning (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">I förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän finns bestämmelser om förmåner till hemvärnsmän vid tjänstgöring enligt hemvärnsförordningen<A href="#page_124"><SPAN class="ft48">8</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft9">Vid tjänstgöring i hemvärnet under tid då hemvärnsberedskap inte råder får hemvärnsmannen dagpenning om tjänstgöringen avser utbildning i mer än två dagar till en krigsbefattning eller vidareutbildning i en krigsbefattning, deltagande i ledningsövning</P>
<P class="p274 ft62"><SPAN class="ft61">8 </SPAN>Bestämmelser om förmåner för personer med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet finns i förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga (se avsnitt 4.2.14). Försvarsmakten har meddelat närmare föreskrifter om förmåner till hemvärnsmän och frivilliga i Försvarsmaktens föreskrifter om förmåner till frivilliga och hemvärnsmän (FFS 1996:16), reviderade i FFS 2009:4.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft9">för totalförsvaret, medverkan i uppgifter som syftar till att upprätt- hålla Sveriges försvarsberedskap eller deltagande i samövning med förband under krigsförbandsövning (2 §).</P>
<P class="p263 ft9">I de fall en hemvärnsman tjänstgör i hemvärnet under tid då hemvärnsberedskap inte råder, får han eller hon ersättning för arbete och tidsspillan om tjänstgöringen avser räddningstjänst eller vid medverkan när Försvarsmakten lämnar stöd till en annan myn- dighet eller enskild enligt lag eller förordning eller efter beslut av regeringen. Ersättningen lämnas enligt de grunder som senast har avtalats i fråga om motsvarande ersättning till deltidsanställda brandmän (2 a §).</P>
<P class="p72 ft9">Vid annan tjänstgöring under tid då hemvärnsberedskap inte råder får hemvärnsmannen dagersättning. Vid utbildning till en krigsbefattning eller vidareutbildning i en krigsbefattning som är kortare än tre dagar betalas dagpenning för sådana dagar som hem- värnsmannen kan visa att han eller hon förlorar arbetsinkomst på grund av tjänstgöringen (3 §).</P>
<P class="p103 ft9">Vid tjänstgöring under hemvärnsberedskap får hemvärnsmän dagpenning (4 §).</P>
<P class="p186 ft9">Dagpenning och dagersättning betalas med belopp som mot- svarar vad en totalförsvarspliktig får enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga. Dagersättning utgår för när- varande med 72 kr per tjänstgöringsdag och dagpenningen mot- svarar 90 procent av den totalförsvarspliktiges sjukpenninggrund- ande inkomst enligt kapitel 25 och 26 i socialförsäkringsbalken, delad med 365. I de fall det för den totalförsvarspliktige inte har fastställts någon sjukpenninggrundande inkomst bestäms dag- penningen till 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomst som skulle ha fastställts för honom eller henne om föreskrifterna om fastställande av sådan inkomst hade varit tillämpliga på honom eller henne, delad med 365. Dagpenning ska alltid bestämmas till lägst 130 kr (2 kap. 1 och 2 §§ förordningen om förmåner till total- försvarspliktiga).</P>
<P class="p275 ft9">Under tid då hemvärnsberedskap inte råder betalas inte dag- penning för in- och utryckningsdagar som infaller på lördag, sön- dag eller helgdag såvida inte hemvärnsmannen visar att han eller hon förlorar arbetsinkomst på grund av tjänstgöringen (6 §). Om en tjänstgöringsdag under tid då hemvärnsberedskap inte råder om- fattar mindre än sex timmar, betalas dagpenning och dagersättning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">endast om den genomsnittliga tjänstgöringen per dag under tjänst- göringsperioden uppgår till minst sex timmar (7 §).</P>
<P class="p66 ft9">Hemvärnsmän får en utbildningspremie när de har fullgjort en avtalsenlig repetitionsutbildning och när de godkänts vid en befäls- eller specialkurs inom hemvärnet (8 §). Utbildningspremien är skattefri. Premiens storlek beror på befattning och tjänstgörings- längd. Hemvärnsmän har även rätt till befattningspenning enligt föreskrifter som Försvarsmakten meddelar (9 §). Befattnings- penningen är skattefri.</P>
<P class="p66 ft9">Hemvärnsmän har vidare rätt till vissa reseförmåner, viss hälso- och sjukvård samt övriga förmåner som närmare regleras i förord- ningens <NOBR>12–17</NOBR> §§.</P>
<P class="p160 ft14"><SPAN class="ft14">4.2.13</SPAN><SPAN class="ft69">Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Med frivillig försvarsverksamhet avses enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet verksamhet som främjar total- försvaret och som omfattar försvarsupplysning samt rekrytering och utbildning av frivilliga för uppgifter inom totalförsvaret (1 §).</P>
<P class="p66 ft9">En myndighet med uppgifter inom totalförsvaret får ingå ett skriftligt avtal med en person som tillhör en frivillig försvars- organisation om att denne ska tjänstgöra inom totalförsvaret, s.k. avtalspersonal (2 §). Avtal om tjänstgöring får ingås med personer som har fyllt 16 år eller om tjänstgöringen avser Försvarsmakten 18 år. För tjänstgöring i Försvarsmakten krävs att personen är svensk medborgare (4 §).</P>
<P class="p67 ft9">Myndigheter med uppgifter inom totalförsvaret ska inom sina respektive verksamhetsområden, efter hörande av berörda frivilliga försvarsorganisationer och de samarbetsorgan som organisation- erna kan ha bildat, ange målen för utbildning av frivilliga för upp- gifter inom totalförsvaret, ange vilken utbildning som myndigheten anser bör genomföras, lämna organisationerna underlag för upp- lysningsverksamhet, vid behov teckna ett avtal enligt förordningens 2 §, registrera och krigsplacera sådan personal som har ingått avtal och i övrigt stödja den frivilliga försvarsverksamheten (3 §).</P>
<P class="p66 ft9">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och För- svarsmakten ska inom sina respektive verksamhetsområden fördela och betala ut organisationsstöd till de frivilliga försvarsorganisa-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">tionerna. Myndigheterna får inom sina respektive område, i sam- verkan med andra berörda myndigheter, komma överens med orga- nisationerna om uppdrag inom totalförsvaret (5 §).</P>
<P class="p62 ft9">Tillämpningsföreskrifter av förordningen om frivillig försvars- verksamhet får, i fråga om verksamheten inom det militära för- svaret, efter hörande av berörda myndigheter och organisationer, utfärdas av Försvarsmakten och i övrigt av MSB (7 §).</P>
<P class="p62 ft9">I en bilaga till förordningen om frivillig försvarsverksamhet an- ges följande frivilliga försvarsorganisationer:</P>
<P class="p276 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Svenska försvarsutbildningsförbundet</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Insatsingenjörernas riksförbund</SPAN></P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Flygvapenfrivilligas riksförbund</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Frivilliga automobilkårernas riksförbund</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Frivilliga flygkåren</SPAN></P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Frivilliga radioorganisationen</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Försvarets personaltjänstförbund</SPAN></P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Svenska blå stjärnan</SPAN></P>
<P class="p277 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Föreningen svenska röda korset i fråga om medverkan i total- försvarets sjukvård och i verksamheten för civilbefolkningens skydd i krig</SPAN></P>
<P class="p278 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Riksförbundet Sveriges lottakårer</SPAN></P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Sjövärnskårernas riksförbund</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Svenska brukshundklubben</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Svenska fallskärmsförbundet</SPAN></P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft73">Svenska pistolskytteförbundet</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft73">Svenska skyttesportförbundet</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft73">Sveriges civilförsvarsförbund</SPAN></P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft73">Sveriges bilkårers riksförbund</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373128x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">Bestämmelser om förmåner i samband med tjänstgöring enligt denna förordning finns i förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga (se avsnitt 4.2.14).</P>
<P class="p279 ft14"><SPAN class="ft14">4.2.14</SPAN><SPAN class="ft69">Förordning (1994:523) om förmåner till frivilliga</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">I förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga avses med frivillig den som är medlem i en sådan frivillig försvarsorganisation som anges i bilagan till förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Enligt förutsättningar som anges i förord- ningens 1 § kan även någon annan än den som är medlem i en sådan organisation anses som frivillig under viss tjänstgöring.</P>
<P class="p66 ft9">När en frivillig tjänstgör under tid då det inte råder höjd bered- skap, får han eller hon dagpenning, om tjänstgöringen avser utbild- ning i mer än två dagar till en krigsbefattning eller vidareutbildning i en krigsbefattning eller vidareutbildning till instruktör<A href="#page_128"><SPAN class="ft48">9</SPAN></A>. Dagpenning utgår också vid deltagande i ledningsövning för total- försvaret eller i lokal totalförsvarsövning. Vid annan tjänstgöring än som nu angetts får den frivillige dagersättning. Detta gäller dock inte om det är fråga om sådan verksamhet som ersätts enligt 2 a §.</P>
<P class="p66 ft9">Av 2 a § framgår att när personal med avtal för tjänstgöring i Försvarsmakten enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvars- verksamhet tjänstgör i Försvarsmakten under tid då höjd beredskap inte råder, får han eller hon ersättning för arbete och tidsspillan om tjänstgöringen avser räddningstjänst eller när han eller hon med- verkar när Försvarsmakten lämnar stöd till en annan myndighet eller enskild enligt lag eller förordning eller efter beslut av rege- ringen. Ersättningen lämnas enligt de grunder som senast har avtalats i fråga om motsvarande ersättning till deltidsanställda brandmän.</P>
<P class="p172 ft9">En frivillig på lägst gruppchefsnivå har rätt till befattnings- penning enligt bestämmande av den myndighet som anges i 16 § (3 §)<A href="#page_128"><SPAN class="ft48">10</SPAN></A>.</P>
<P class="p280 ft75"><SPAN class="ft52">9</SPAN><SPAN class="ft74">Vid sådan här utbildning som är kortare än tre dagar betalas dock dagpenning för dag för vilken den frivillige visar att han eller hon förlorar arbetsinkomst på grund av tjänstgöringen.</SPAN></P>
<P class="p281 ft62"><SPAN class="ft57">10</SPAN><SPAN class="ft76">Av 16 § framgår att beslut som avses i 3, 4, 7 och 8 §§ ska meddelas, i fråga om verk- samheten inom det militära försvaret, av Försvarsmakten och i övrigt av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Innan Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap meddelar ett sådant beslut ska de samråda med varandra.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p271 ft9">En frivillig som är funktionär inom en frivillig försvarsorga- nisation och som är avtalsbunden för samverkan med totalförsvars- myndigheter har rätt till befattningspenning under verksamhet som funktionär enligt bestämmande av den myndighet som anges i 16 §. Myndigheten ska bestämma det högsta belopp som får betalas som årligt arvode till övriga funktionärer inom de frivilliga försvarsorga- nisationerna (4 §).</P>
<P class="p165 ft9">Dagpenning och dagersättning betalas med belopp som mot- svarar vad en totalförsvarspliktig får enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga. För in- och utrycknings- dagar som infaller på lördag, söndag eller helgdag betalas dagpenning endast om den frivillige visar att han eller hon förlorar arbets- inkomst på grund av tjänstgöringen (5 §).</P>
<P class="p95 ft9">Om en tjänstgöringsdag omfattar mindre än sex timmar, betalas dagpenning och dagersättning endast om den genomsnittliga tjänst- göringen per dag under tjänstgöringsperioden uppgår till minst 6 timmar (6 §).</P>
<P class="p62 ft12">Enligt 7 § får en frivillig en utbildningspremie när han eller hon har:</P>
<P class="p282 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">fullgjort en avtalsenlig repetitionsutbildning,</SPAN></P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">godkänts vid en befälskurs för avtalsbunden personal,</SPAN></P>
<P class="p283 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">godkänts vid en befordringskurs inom frivillig befälsutbildning eller</SPAN></P>
<P class="p284 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">godkänts vid en utbildning till instruktör.</SPAN></P>
<P class="p285 ft9">Premiens belopp fastställs av den myndighet som anges i 16 §. Bestämmelser om reseförmåner för frivilliga finns i förord-</P>
<P class="p286 ft9">ningens <NOBR>8–10</NOBR> §§. Vidare framgår av förordningens 11 och 12 §§ under vilka förutsättningar frivilliga har rätt till övriga förmåner som är desamma som en totalförsvarspliktig får enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga.</P>
<P class="p62 ft9">Deltagare i en frivillig försvarsorganisations ungdomsutbildning får fria resor och andra naturaförmåner eller ersättning för sådana förmåner, med undantag av kontant ersättning för måltid, i samma omfattning som andra frivilliga (13 §).</P>
<P class="p13 ft9">Vid tjänstgöring under höjd beredskap får en frivillig befatt- ningspenning enligt förordningens 3 §, dagpenning enligt 5 § och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">andra förmåner enligt <NOBR>8–12</NOBR> §§. Dessutom betalas fälttraktamente som fastställs av regeringen i särskild ordning. Sådana här förmåner betalas även till de frivilliga försvarsorganisationernas egen avtals- personal (14 §).</P>
<P class="p84 ft9">Av förordningens 15 § framgår att föreskrifterna i 11 kap. <NOBR>1–3</NOBR> §§, 12 kap. 1 § och 13 kap. 1 § 1 förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga ska tillämpas under höjd beredskap i fråga om dagpenning. Underlag till Försäkringskassan enligt den förord- ningens 11 kap. 2 § ska dock lämnas av Försvarsmakten i fråga om det militära försvaret och av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i övrigt. Vid tillämpningen av 13 kap. 1 § 1 ska För- säkringskassan även höra Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.</P>
<P class="p287 ft14"><SPAN class="ft14">4.2.15</SPAN><SPAN class="ft69">Förordning (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">Enligt 1 kap. 1 § förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal gäller förordningen för sådan personal som tjänstgör i Försvarsmakten samt för de som är anställda som yrkesofficerare i andra myndigheter och som har en motsvarande anställning i Försvarsmakten.</P>
<P class="p91 ft9">I förordingen regleras bl.a. personalens indelning. I Försvars- makten finns såväl militär som civil personal. Den militära perso- nalen delas in i befäl och meniga. Enligt förordningens 2 kap. 2 § består den militära personalen av följande undergrupper.</P>
<P class="p288 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Yrkesofficerare: Den som är anställd tills vidare som militär tjänsteman i Försvarsmakten enligt officersförordningen (2007:1268) och som tjänstgör kontinuerligt.</SPAN></P>
<P class="p289 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Reservofficerare: Den som är anställd tills vidare som militär tjänsteman i Försvarsmakten enligt 18 eller 20 § officersförord- ningen (2007:1268) och som tjänstgör delvis.</SPAN></P>
<P class="p288 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Anställda gruppbefäl, soldater och sjömän: Den som är tids- begränsat anställd eller tillsvidareanställd som militär tjänsteman och som tjänstgör kontinuerligt eller tidvis och som inte är yrkes- eller reservofficerare.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p290 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Officersaspiranter: Den som är antagen till eller genomgår grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten eller utbildning som leder till officersexamen vid FHS.</SPAN></P>
<P class="p291 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Rekryter: Den som är antagen till eller genomgår militär utbild- ning inom Försvarsmakten enligt förordningen (2010:590) om grundläggande och kompletterande militär utbildning inom Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p292 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Totalförsvarspliktig personal: Totalförsvarspliktiga som enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt har skrivits in eller krigs- placerats för tjänstgöring i Försvarsmakten och som inte tillhör någon av de ovan nämnda grupperna.</SPAN></P>
<P class="p293 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Krigsfrivillig personal: Personal som med stöd av särskilda föreskrifter har antagits såsom krigsfrivilliga.</SPAN></P>
<P class="p294 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Hemvärnsmän: Personal som ingått avtal enligt 5 § hemvärns- förordningen (1997:146).</SPAN></P>
<P class="p291 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Frivillig personal: Personal som ingått avtal med Försvars- makten enligt 4 § förordningen (1994:524) om frivillig försvars- verksamhet.</SPAN></P>
<P class="p295 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Tjänstepliktig personal: Personal som antingen såsom civila tjänstemän vid Försvarsmakten eller annars utan att tillhöra någon av de ovan nämnda grupperna har tagits i anspråk för tjänst- göring i Försvarsmaktens krigsorganisation.</SPAN></P>
<P class="p292 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Personal i Försvarsmaktens internationella militära insatser: Personal som tjänstgör i internationella militära insatser.</SPAN></P>
<P class="p296 ft9">Förordningen innehåller även bestämmelser om befälsrätt, soldat- erinran m.m., skyldighet att tjänstgöra utomlands, klädsel, hälsning och annan hedersbevisning, försvarsinformation, personalens med- verkan i ceremonier, idrottstävlingar m.m., upprätthållande av ord- ning och vissa åtgärder beträffande rättsärenden m.m.</P>
<P class="p103 ft9">Om det i en författning som har beslutats av regeringen eller i ett kollektivavtal finns en föreskrift som avviker från denna för- ordning, gäller i stället den föreskriften.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft36">4.3</SPAN><SPAN class="ft43">Övrig reglering av intresse</SPAN></P>
<P class="p297 ft14"><SPAN class="ft14">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft59">Skyddslagen (2010:305)</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Den 1 juli 2010 trädde skyddslagen (2010:305) i kraft. Samtidigt upphörde lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anlägg- ningar m.m. att gälla.</P>
<P class="p66 ft9">Skyddslagen innehåller bestämmelser om vissa åtgärder till för- stärkt skydd för byggnader, andra anläggningar, områden och objekt mot sabotage, terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, spioneri samt röjande i andra fall av hem- liga uppgifter som rör totalförsvaret och grovt rån. Vidare inne- håller skyddslagen bestämmelser om skydd för allmänheten mot skada som kan uppkomma till följd av militär verksamhet (1 och 2 §§).</P>
<P class="p219 ft9">För att tillgodose behovet av skydd i nu aktuella avseenden kan det beslutas att något ska vara ett skyddsobjekt. I skyddslagens 4– 6 §§ anges vilka byggnader, anläggningar, områden och objekt som kan beslutas vara skyddsobjekt. I skyddsförordningen (2010:523) regleras när det är Försvarsmakten eller när det är länsstyrelsen som får besluta i frågor om skyddsobjekt.</P>
<P class="p67 ft9">Av skyddslagen framgår att ett beslut om skyddsobjekt innebär att obehöriga inte har tillträde till skyddsobjektet. Genom ett särskilt beslut kan tillträdesförbudet förenas med ett förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet. I de fall det räcker för att tillgodose skyddsbehovet kan tillträdesförbudet ersättas av ett avbildningsförbud eller av ett förbud mot att bada, dyka, ankra eller fiska. I vissa närmare angivna fall kan tillträdesförbudet även komma att gälla för en enskild person som äger eller annars nyttjar området (7 och 8 §§).</P>
<P class="p66 ft9">Polismän, militär personal eller annan särskilt utsedd personal får anlitas för bevakning av ett skyddsobjekt. Den som bevakar ett skyddsobjekt och som inte är polisman kallas skyddsvakt (9 §). För att kunna bli skyddsvakt krävs att personen i fråga godkänns med hänsyn till laglydnad, medborgerlig pålitlighet samt i övrigt anses lämplig för uppgiften som skyddsvakt (25 §).</P>
<P class="p66 ft9">Av skyddsförordningens 6 § framgår att det är länsstyrelsen i det län där personen i fråga är bosatt som ska lämna sitt god- kännande för att denne ska kunna utses till skyddsvakt medan det i de fall den som ska utses till skyddsvakt tillhör Försvarsmaktens</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft12">personal i stället är Försvarsmakten som ska lämna sitt godkänn- ande.</P>
<P class="p230 ft9">I skyddslagen finns bl.a. bestämmelser om skyddsvakters befogen- heter <NOBR>(10–17</NOBR> §§), beslut om skyddsobjekt <NOBR>(18–24</NOBR> §§), godkännande och återkallelse av godkännande som skyddsvakt <NOBR>(26–28</NOBR> §§), be- stämmelser om tystnadsplikt (29 §), ansvar (30 och 31 §§), förverk- ande (32 §) och överklagande av beslut om skyddsobjekt eller om godkännande eller återkallelse av godkännande som skyddsvakt (33 §).</P>
<P class="p175 ft9">Försvarsmakten har meddelat närmare föreskrifter om verk- ställigheten av skyddslagen i Försvarsmaktens skyddsföreskrifter (FFS 2010:5). Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om utbildning och utrustning av skyddsvakter samt utformning av bevis om godkännande beträffande Försvarsmaktens personal, bevak- ning av skyddsobjekt som huvudsakligen disponeras av Försvars- makten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt, skydds- objekt som utgörs av militära fartyg och luftfartyg, samt skydds- objekt enligt 5 § p. <NOBR>2–5</NOBR> skyddslagen och utformning av skyltar som används för att lämna upplysning om ett beslut om skyddsobjekt. I föreskrifterna finns också bestämmelser om behörighet att inom Försvarsmakten fatta beslut i frågor om skyddsobjekt, godkänn- anden av skyddsvakter och om att utse skyddsvakter för bevakning av ett skyddsobjekt. Föreskrifterna gäller även bevakning av skydds- objekt vid sådan vakttjänst som avses i 9 kap. 1 § förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal. I Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2010:6) om vakttjänst inom Försvarsmakten finns grundläggande föreskrifter om bevakning.</P>
<P class="p82 ft9">Det finns även annan lagstiftning som reglerar frågor om till- trädesbegränsningar och säkerhetsskydd. Frågor som handlar om skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet, skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och som rör rikets säkerhet samt skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott även om brotten inte hotar rikets säkerhet regleras i säkerhetsskyddslagen (1996:627). Enligt säkerhetsskyddslagen ska säkerhetsskyddet förebygga att uppgifter som omfattas av sekretess och som rör rikets säkerhet obehörigen röjs, ändras eller förstörs, att obehöriga får tillträde till platser där de kan få tillgång till sådana uppgifter som tidigare nämnts eller där</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft9">verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet bedrivs och att personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet. Säkerhetsskyddet ska även i övrigt förebygga terrorism. I lagen (2006:128) om säker- hetsskydd i riksdagen och dess myndigheter finns motsvarande bestämmelser för verksamhet i riksdagen och i lagen närmare upp- räknade myndigheter som lyder under riksdagen. När det gäller frågor om tillträdesbegränsningar hänvisar nu nämnda författningar till skyddslagen.</P>
<P class="p298 ft14"><SPAN class="ft14">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft59">Lag (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning</SPAN></P>
<P class="p86 ft9">I lagen (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning finns bestämmelser om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning i form av insatser som kan innebära användning av våld eller tvång mot enskilda. Enligt lagens 1 § får Rikspolisstyrelsen begära sådant stöd om stödet behövs för att förhindra eller på annat sätt ingripa mot en handling som kan utgöra brott enligt lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, om ingripandet kräver resurser av särskilt slag som polisen inte har tillgång till och om regeringen har lämnat sitt medgivande. En be- gäran om att Försvarsmakten ska lämna stöd till polisen ska göras hos Försvarsmaktens högkvarter. Enligt 2 § i förordningen (2006:344) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning är det endast överbefälhavaren eller den inom Högkvarteret som överbefälhavaren delegerat beslutsfattandet till som får besluta om sådant stöd.</P>
<P class="p201 ft9">Regeringens medgivande behövs inte i sådana brådskande fall som kan innebära fara för människors liv eller hälsa eller för om- fattande förstörelse av egendom. Rikspolisstyrelsen ska omedelbart underrätta regeringen om stöd har begärts utan regeringens medgivande. Därefter ska regeringen pröva om beslutet att begära stöd ska undanröjas eller bestå.</P>
<P class="p127 ft9">En enhet inom Försvarsmakten som ger stöd enligt denna lag ska stå under befäl av en militär chef. När en stödinsats görs, ska enheten och dess chef stå under direkt ledning av polisen (3 §).</P>
<P class="p129 ft12">Vid en stödinsats får endast sådan personal från Försvarsmakten som har lämplig utbildning och erfarenhet för uppgiften medverka.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft9">Försvarsmakten ska se till att den medverkande personalen har nödvändig kunskap om de särskilda förhållanden som kan gälla för uppgiften (4 §).</P>
<P class="p73 ft9">Den som tillhör Försvarsmaktens personal och som uppfyller de krav som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer i fråga om tjänsteställning och kvalifikationer i övrigt har de befogenheter som en polisman har enligt polislagen (1984:387) när han eller hon deltar i en stödinsats som sker med stöd av denna lag. Han eller hon har också vid en stödinsats samma befogenhet som en polisman att gripa personer enligt 24 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken. Vid utövandet av dessa befogenheter gäller vad som föreskrivs i 8 § polislagen om behov och proportionalitet (5 §).</P>
<P class="p73 ft9">Enligt lagens 6 § är den som fullgör grundutbildning eller repe- titionsutbildning med totalförsvarsplikt skyldig att delta i verksam- het enligt denna lag endast om förutsättningarna i 5 kap. 3 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt är uppfyllda. Personen i fråga får inte användas för uppgifter som kan medföra en inte obetydlig risk för att han eller hon kommer att skadas.</P>
<P class="p263 ft38">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om verkställigheten av lagen (7 §).</P>
<P class="p299 ft15"><SPAN class="ft14">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft72">Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap</SPAN></P>
<P class="p300 ft9">Inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) verk- samhetsområde ryms att ansvara för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Av 1 § förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap framgår att ansvaret avser åtgärder såväl före som under och efter en olycka eller en kris.</P>
<P class="p103 ft9">Bland de uppgifter som MSB har när det gäller förebyggande och förberedande arbete ingår bl.a. att i samverkan med myndig- heter, kommuner, landsting, organisationer och företag identifiera och analysera sådana sårbarheter, hot och risker i samhället som kan anses vara särskilt allvarliga. MSB ska vidare tillsammans med de ansvariga myndigheterna genomföra en övergripande planering av åtgärder som bör vidtas. MSB ska värdera, sammanställa och rapportera resultatet av arbetet till regeringen (2 §).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft9">Myndigheten ska även, i enlighet med de föreskrifter som gäller för området skydd mot olyckor, samordna och utveckla verksam- heten inom räddningstjänsten och när det gäller olycks- och skade- förebyggande åtgärder (3 §), utveckla och stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera oönskade händelser där farliga ämnen ingår (4 §) samt se till att utbildning inom krisberedskapsområdet tillhandahålls (5 §).</P>
<P class="p84 ft9">MSB ska också även bl.a. ha förmågan att bistå med stödresurser i samband med olyckor och kriser samt stödja samordningen av berörda myndigheters åtgärder vid en kris, kunna medverka med insatser i Sveriges internationella humanitära verksamhet och får delta i räddnings- och katastrofinsatser vid katastrofer i andra länder som fordrar omedelbara åtgärder samt kunna stödja vissa närmare angivna biståndsinsatser. Myndigheten ska ha förmågan att bistå Regeringskansliet med underlag och information i samband med allvarliga olyckor och kriser och ska även på regeringens uppdrag kunna stödja internationella insatser inom civil konflikthantering (7 och 8 §§).</P>
<P class="p84 ft9">Andra uppgifter som närmare regleras i förordningen med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är uppföljning, utvärdering och lärande när det gäller krisberedskapen och olyckor (10 och 11 §§), stöd och samordning av arbetet med samhällets informationssäkerhet (11 a §), forskning och utveckling (12 §), att företräda det civila försvaret på central nivå i frågor som har betydelse för avvägningen mellan civila och militära behov av samhällets resurser om inte annat följer av särskilda föreskrifter (13 §) och särskilda uppgifter som exempelvis att tillsammans med andra berörda aktörer verka för att skapa en sammanhållen infor- mation om skydd mot olyckor, krisberedskap och totalförsvar samt om säkerhetspolitik. MSB ska vidare stärka samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser genom samverkan med organisationer med uppgifter inom krisberedskapsområdet (15 §).</P>
<P class="p301 ft14"><SPAN class="ft14">4.3.4</SPAN><SPAN class="ft59">Förordning (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet</SPAN></P>
<P class="p118 ft9">Denna förordning innehåller bestämmelser om Försvarsmaktens stöd till statliga myndigheter, kommuner, landsting och enskilda. Förordningen gäller däremot inte för sådant stöd från Försvars-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft9">makten till civil verksamhet som regleras särskilt i lag eller förord- ning (1 §).</P>
<P class="p73 ft9">Vid livshotande situationer där omedelbar transport är avgör- ande för behandlingen av skadade eller sjuka personer, ska För- svarsmakten utföra transporter med helikopter på begäran av sjuk- vårdshuvudman genom flygräddningscentralen. Vidare får Försvars- makten på begäran lämna stöd till polisen, Kustbevakningen, Tull- verket, andra statliga myndigheter, kommuner och landsting samt får på begäran även lämna stöd till enskilda om det är fråga om en verksamhet som är av intresse för samhället eller om Försvars- maktens medverkan kan inordnas som ett led i den utbildning som bedrivs vid myndigheten. Sådant stöd som nu nämnts får endast lämnas om Försvarsmakten har resurser som är lämpliga för upp- giften och det inte allvarligt hindrar dess ordinarie verksamhet eller dess medverkan enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (3– 6 §§).</P>
<P class="p103 ft9">Den som fullgör grundutbildning eller repetitionsutbildning med totalförsvarsplikt är skyldig att delta i verksamhet enligt denna förordning endast om förutsättningarna i 5 kap. 3 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt är uppfyllda (9 §).</P>
<P class="p103 ft9">En begäran om stöd till polisen ska som huvudregel göras av Rikspolisstyrelsen. En begäran om att Försvarsmakten ska lämna stöd till civil verksamhet ska göras hos Högkvarteret. Beslut ska fattas av överbefälhavaren eller av den inom Högkvarteret som överbefälhavaren bestämmer. Om begäran endast avser utrustning eller tjänster av mindre omfattning får begäran göras hos annan organisationsenhet inom Försvarsmakten. Beslut ska då fattas av chefen för organisationsenheten (12 och 13 §§).</P>
<P class="p82 ft9">För stöd enligt denna förordning ska Försvarsmakten ta ut avgifter. Som huvudregel ska full kostnadstäckning uppnås. Undan- taget för när full kostnadstäckning ska uppnås är då stödet har lämnats till annan statlig myndighet eller om det är fråga om helikoptertransport vid livshotande situationer enligt förordningens 3 § (16 §).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p302 ft64"><SPAN class="ft14">4.3.5</SPAN><SPAN class="ft63">Lag (2006:544) och förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap</SPAN></P>
<P class="p200 ft9">Det är i första hand två författningar som specifikt reglerar kris- hanteringen i Sverige, nämligen lagen (2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Utöver dessa finns det bestämmelser av intresse i exempelvis kommunallagen (1991:900), polislagen (1984:387), smittskyddslagen (2004:168), socialtjänstlagen (2001:453), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och lagen (2003:78) om skydd mot olyckor.</P>
<P class="p84 ft9">Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap reglerar den lokala krishanteringen i kommuner och landsting. Bestämmelserna i lagen har till syfte att kommuner och landsting ska minska sårbar- heten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera kris- situationer i fred. Kommuner och landsting ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar (1 kap. 1 §).</P>
<P class="p84 ft37"><SPAN class="ft9">Med begreppet </SPAN>extraordinär händelse <SPAN class="ft9">avses i lagen ”</SPAN>en sådan händelse som avviker från det normala, vilket innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting” <SPAN class="ft9">(1 kap. 4 §).</SPAN></P>
<P class="p84 ft9">Enligt lagen är kommuner och landsting skyldiga att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kom- munen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. En sådan analys ska värderas och samman- ställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Vidare ska en plan fastställas för hur sådana här extraordinära händelser ska hanteras (2 kap. 1 §). Lagen föreskriver också att alla kommuner och landsting ska ha en särskild krisledningsnämnd som kan ta över de vanliga kommunala nämndernas uppgifter under en kris (2 kap. 2 §). Kommuner ska inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, de kris- hanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händ- else samordnas, och informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas (2 kap. 7 §).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft9">Lagens tredje kapitel reglerar kommuners och landstings för- beredelser för och verksamhet under höjd beredskap, benämnt beredskapsförberedelser (3 kap. 1 §). Under höjd beredskap är det kommunstyrelsen som ansvarar för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva och landstingsstyrelsen ansvarar för ledningen av den civila hälso- och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som landstinget ska be- driva (3 kap. 2 §).</P>
<P class="p73 ft9">Fjärde kapitlet reglerar bl.a. möjligheten för kommuner och landsting att på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid. I de fall sådan hjälp har lämnats har kommunen eller landstinget rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget (4 kap. 1 § 1 st). Av 4 kap. 3 § får kommuner och landsting under en extraordinär händelse i fredstid lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen.</P>
<P class="p73 ft9">Enligt 5 kap. 1 § ska kommunerna och landstingen få ersättning av staten för kostnader för sådana förberedande uppgifter som de utför enligt kap. 2 och 3. Uppgifter som rör extraordinära händ- elser i fredstid berättigar till ersättning endast i den mån verksam- heten är till nytta för hanteringen av sådana mycket omfattande och svåra extraordinära händelser som allvarligt kan påverka kom- munens respektive landstingets verksamhet.</P>
<P class="p82 ft9">Förordningen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap innehåller bestämmelser som ansluter till den ovan nämnda lagen samt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Förordningen reglerar bl.a. länsstyrelsernas och övriga myndigheters arbete med förberedelser inför och verksamhet vid extraordinära händelser och under höjd beredskap. I förordningens 12 § bemyndigas Myndig- heten för samhällsskydd och beredskap att meddela närmare före- skrifter om sådana risk- och sårbarhetsanalyser som avses i 2 kap. 1 § lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p303 ft14"><SPAN class="ft14">4.3.6</SPAN><SPAN class="ft59">Lag (2003:778) och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor</SPAN></P>
<P class="p86 ft9">Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfreds- ställande och likvärdigt skydd mot olyckor (1 kap. 1 §).</P>
<P class="p84 ft9">I lagen avses med räddningstjänst de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska ansvara för vid olyckor och över- hängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Till räddningstjänst hänförs också räddningsinsatser som görs enligt lagens 4 kap. <NOBR>1–4</NOBR> §§ (fjäll- räddningstjänst, flygräddningstjänst, sjöräddningstjänst och efter- forskning av personer i andra fall) utan att det har inträffat någon olycka eller föreligger överhängande fara för en olycka. Staten eller kommun ska ansvara för en räddningsinsats om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade in- tressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt (1 kap. 2 §). Kommunerna och de statliga myndigheter som ansvarar för verksamhet enligt denna lag ska samordna verksam- heten och samarbeta med varandra och med andra som behövs (1 kap. 6 §).</P>
<P class="p178 ft9">Lagens 3 kap. 7 § 1 st föreskriver att kommunen ska ansvara för räddningstjänsten inom kommunen om inte annat följer av lagens 4 kap. <NOBR>1–6</NOBR> §§. Av samma kapitels 8 § framgår bl.a. att en kommun ska ha ett handlingsprogram för räddningstjänst i vilket målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser ska anges. Vidare ska kommunen i programmet ange vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Av 3 kap. 15 § 2 st framgår att i organisationen för räddningstjänst också ett räddningsvärn kan ingå. Detta består av personal som uttagits med tjänsteplikt.</P>
<P class="p178 ft9">I lagens fjärde kapitel regleras statens skyldigheter när det gäller räddningstjänst.</P>
<P class="p84 ft9">Lagens femte kapitel innehåller bestämmelser om tillsyn. Det är kommunen som utövar tillsyn över att lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen inom kommunens område och av länsstyrelsen inom länet följs. Myndigheten för samhällsskydd och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">140</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft9">beredskap eller, i fråga om statlig räddningstjänst, den myndighet som regeringen bestämmer utövar den centrala tillsynen (5 kap. 1 §).</P>
<P class="p72 ft9">Särskilda skyldigheter för enskilda, kommuner och statliga myn- digheter regleras i sjätte kapitlet. Av kapitlets 1 § framgår att när det behövs är var och en som under kalenderåret fyller lägst arton år och högst sextiofem år skyldig att medverka i räddningstjänst, i den mån hans eller hennes kunskaper, hälsa och kroppskrafter tillåter det. Denna tjänsteplikt fullgörs på anmodan av räddnings- tjänstledaren. Bland de som är tjänstepliktiga enligt bestämmelsens första stycke och som är bosatta i kommunen får en nämnd i kommunen (se 3 kap. 11 §) ta ut lämpliga personer för att ingå i kommunens räddningsvärn. Den som tagits ut är skyldig att delta i övning med räddningsvärnet under högst tjugo timmar årligen.</P>
<P class="p71 ft9">Kapitel sju innehåller bestämmelser om ersättning. Den som på grund av tjänsteplikt eller frivilligt med räddningstjänstledarens samtycke har medverkat i räddningstjänst enligt lagen eller i övning i sådan tjänst har rätt till skälig ersättning för kostnader för resa och uppehälle samt för arbete och tidsspillan enligt bestämmelser som meddelats av regeringen eller av den myndighet som rege- ringen bestämmer. Detta gäller dock inte för den som har fått ersättning av någon annan eller på grund av tjänst eller annars genom avtal har rätt till ersättning för medverkan i räddningstjänst (7 kap. 4 §). Kapitlets 5 § hänvisar till bestämmelserna i 43, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. när det gäller bestämmelser om ersättning vid personskada till den som har medverkat i räddnings- tjänst enligt denna lag eller i övning i sådan tjänst.</P>
<P class="p82 ft9">Lagens åttonde kapitel innehåller bestämmelser om räddnings- tjänst under höjd beredskap, nionde kapitlet handlar om utländskt bistånd och tionde kapitlet handlar om bemyndiganden, ansvar och överklagande.</P>
<P class="p71 ft9">Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor innehåller före- skrifter som ansluter till lagen om skydd mot olyckor. Av förordningens 7 kap. 4 § framgår att ersättning till enskilda enligt lagens 7 kap. 4 § lämnas när det gäller arbete och tidsspillan enligt de grunder som senast har avtalats i fråga om motsvarande ersätt- ning för sådan personal inom kommunens räddningstjänstverksam- het som inte är anställd på heltid. Vidare framgår att Myndigheten</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">141</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373142x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft9">för samhällsskydd och beredskap får meddela föreskrifter om ersättning för resa och uppehälle. Färd till och från platsen för ett arbete som avses i 7 kap. 4 § lagen om skydd mot olyckor räknas som medverkan i räddningstjänsten eller övning med den kommu- nala organisationen för räddningstjänst, om färden har föranletts av arbetet och stått i nära samband med detta.</P>
<P class="p305 ft15"><SPAN class="ft14">4.3.7</SPAN><SPAN class="ft72">Säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1966:633)</SPAN></P>
<P class="p269 ft9">Säkerhetsskyddslagen (1996:627) gäller vid verksamhet hos staten, kommunerna och landstingen, aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka staten, kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande, och enskilda, om verksamheten är av betydelse för rikets säkerhet eller särskilt behöver skyddas mot terrorism (1 §). I sådan verksamhet där lagen gäller ska det säkerhetsskydd finnas som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omständigheter (5 § 1 st).</P>
<P class="p306 ft9">Med säkerhetsskydd avses skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet, skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekre- tesslagen (2009:400) och som rör rikets säkerhet, och skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terrorist- brott, även om brotten inte hotar rikets säkerhet (6 §).</P>
<P class="p267 ft9">Enligt 43 § i säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) får Riks- polisstyrelsen meddela närmare föreskrifter om verkställigheten av säkerhetsskyddslagen i fråga om förfarandet vid registerkontroll. Sådana föreskrifter som avser kontroll av personal vid Försvars- makten ska beslutas efter samråd med Försvarsmakten. Av förord- ningens 44 § framgår att Försvarsmakten, precis som Rikspolis- styrelsen, får meddela föreskrifter om verkställigheten av säkerhets- skyddslagen för sina respektive tillsynsområden enligt förordningens 39 §<A href="#page_142"><SPAN class="ft48">11</SPAN></A>.</P>
<P class="p297 ft75"><SPAN class="ft77">11 </SPAN>Av förordningens 39 § framgår att säkerhetsskyddet ska kontrolleras av Försvarsmakten när det gäller Fortifikationsverket och Försvarshögskolan samt de myndigheter som hör till Försvarsdepartementet utom Kustbevakningen, Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap och Statens haverikommission. På motsvarande sätt ska Rikspolisstyrelsen kontrollera säkerhetsskyddet när det gäller Kustbevakningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens haverikommission och övriga myndigheter utom Justitiekanslern.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft79"><SPAN class="ft36">4.4</SPAN><SPAN class="ft78">FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor i väpnade konflikter</SPAN></P>
<P class="p81 ft9">FN:s Säkerhetsråd antog år 2000 resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Resolutionen handlar om att stärka kvinnors rättig- heter och skydd i konflikt och om att värna om kvinnors del- tagande i fredsprocesser. I resolutionen bekräftas bl.a. den viktiga roll som kvinnor spelar i fråga om konfliktförebyggande, konflikt- lösning och fredsuppbyggande. Vidare betonas betydelsen av kvinnors lika deltagande och fulla medverkan i alla strävanden att bevara och främja fred och säkerhet och behovet av att öka deras roll vid beslutsfattandet med avseende på konfliktförebyggande och konflikt- lösning.</P>
<P class="p175 ft9">I juni 2008 höll Säkerhetsrådet en öppen debatt om kvinnor, fred och säkerhet och resultatet av debatten blev resolutionen 1820 om sexuellt våld mot civila i konflikter. Denna resolution bygger vidare på säkerhetsrådsresolution 1325 från år 2000.</P>
<P class="p71 ft9">Bakgrunden till dessa resolutioner är att en av förutsättningarna för att uppnå långsiktig fred och stabilitet är att involvera fler än de stridande parterna i fredsprocessen, vid fredsförhandlingar och i försoningsarbetet. I många fall har kvinnorna inte getts möjlighet att ta del i sådant arbete.</P>
<P class="p82 ft9">Drygt ett år efter resolutionen 1820, i september 2009, antog Säkerhetsrådet resolutionen 1888 vilket alltså var den tredje resolu- tionen som antogs av Säkerhetsrådet under agendan kvinnor, fred och säkerhet. Precis som resolution 1820 är dess primära fokus det sexualiserade våldet i väpnade konflikter. I resolutionen klargörs att sexualiserat våld mot kvinnor i konflikter är en fråga som rör inter- nationell fred och säkerhet. Resolution 1888 innebar bland annat att FN ska utse en särskild representant som ska leda och stärka FN:s samlade arbete med att stoppa sexualiserat våld mot kvinnor, att FN ska tillsätta en rådgivare för kvinnors säkerhet i freds- bevarande insatser och att FN ska bilda ett expertteam som ska bistå medlemsländerna och FN:s missioner i deras arbete med att motverka sexualiserat våld i väpnade konflikter.</P>
<P class="p103 ft9">Säkerhetsrådets resolution 1888 följdes en månad senare, dvs. i oktober 2009, av Säkerhetsrådets resolution 1889. Även denna reso- lution fokuserade på kvinnor, fred och säkerhet och syftade bl.a. till att ytterligare stärka kvinnors roll och aktörskap på alla nivåer och i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Gällande rätt</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">alla steg av fredsprocesser samt att bekämpa sexualiserat våld i väpnade konflikter. I resolutionen beslutade Säkerhetsrådet bl.a. att FN:s generalsekreterare inom sex månader skulle presentera en rapport med indikatorer för uppföljning av arbetet med resolution 1325 och inom ett år skulle generalsekreteraren presentera en rapport om kvinnors deltagande i fredsarbete i postkonfliktområden. Vidare skulle generalsekreteraren satsa på att bilda mer jämställda fredsinsatser i konfliktområden. Vikten av kvinnors deltagande be- tonas i resolutionen och särskilt fokus läggs på kvinnors deltagande på ett tidigt stadium i fredssamtal och konflikthantering för att de på så sätt ska kunna påverka de beslut som tas rörande makt- fördelning samt ekonomisk och social uppbyggnad. Det civila sam- hällets engagemang och kvinnoorganisationers deltagande är särskilt uppmuntrat i strategin för att möta kvinnors och flickors behov i postkonfliktområden.</P>
<P class="p92 ft9">I december 2010 antog Säkerhetsrådet ytterligare en resolution mot sexuellt våld i krig. Resolution 1960 innehåller konkreta åtgärder som syftar till att komma åt straffrihet för förövare till sexualiserat våld och ger rekommendationer till Säkerhetsrådet rörande sanktioner, rapporteringsförfaranden och inhämtande av information från kvinnoorganisationer. Begreppet ”sexualiserat våld” innefattar våldtäkt samt försök till våldtäkt, sexuellt slaveri, påtvingad prostitution, havandeskap och sterilisering. Resolutionen innebär i korthet att aktörer som är inblandade i sexuellt våld år- ligen ska listas för att öka trycket på parter involverade i konflikter, sanktioner och andra riktade åtgärder kommer att riktas mot strid- ande parter som använder sexualiserat våld i sin krigföring, rappor- terings- och analysmekanismer ska inrättas för att säkerställa enhetliga och samordnade insatser som kan fånga upp trender och <NOBR>”early-warnings”</NOBR> på fälten samt att Säkerhetsrådet regelbundet ska inhämta synpunkter från kvinnor som drabbats av sexuellt våld samt från olika kvinnoorganisationer.</P>
<P class="p91 ft9">Under år 2013 antogs ytterligare två FN resolutioner inom ramen för agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Resolution 2106 (2013), som handlar om sexualiserat våld, stärker mekanismerna som fastslagits i de tidigare resolutionerna om sexualiserat våld och understryker bl.a. vikten av s.k. <NOBR><SPAN class="ft37">pre-deployment</SPAN></NOBR><SPAN class="ft37"> training </SPAN>av FN- soldater när det gäller frågor som handlar om kvinnor, fred och säkerhet. Resolution 2122 (2013) fokuserar på kvinnors deltagande</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td54"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td55"><P class="p27 ft26">Gällande rätt</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p308 ft9">i fredsprocesser och uppmärksammar särskilt vid det civila samhällets roll.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
</DIV>
<DIV id="page_147">
<P class="p309 ft42"><SPAN class="ft8">5</SPAN><SPAN class="ft41">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</SPAN></P>
<P class="p310 ft36"><SPAN class="ft36">5.1</SPAN><SPAN class="ft43">Inledning</SPAN></P>
<P class="p135 ft9">Enligt utredningens kommittédirektiv ska utredningen göra jäm- förelser med frivillig personalförsörjning i andra jämförbara länder (se bilaga 1). Avgörande för vilka länder som ska väljas ut för jäm- förelser har alltså varit att länderna på ett eller annat sätt har ett militärt personalförsörjningssystem som har likheter med det svenska. Även länder som har system med partiell värnplikt och/eller andra liknande system, som inte tillämpas i Sverige i dag, har bedömts vara av relevans mot bakgrund av några av de frågeställningar som denna utredning närmare kommer att belysa. Vidare är det av vikt, för att internationella jämförelser ska kunna vara av relevans, att de länder som studeras har en någorlunda liknande struktur när det gäller exempelvis arbetsrättsliga aspekter, enskildas rätt till hälso- och sjukvårdsförmåner, tillgång till högre utbildning, hur den militära organisationen är utformad, landets historiska arv, m.m.</P>
<P class="p13 ft9">De länder som har valts ut för närmare studier är Danmark, Nederländerna, Norge och Kanada. De frågor som utredningen har valt att belysa närmare framgår av bilaga 3.</P>
<P class="p12 ft9">Utredningen har via Försvarsmaktens militära underrättelse- och säkerhetstjänst (MUST) erhållit skriftliga svar på utredningens frågor om systemet för militär personalförsörjning i Nederländerna och Kanada. Utredningen har inhämtat svar på frågorna om det militära personalförsörjningssystemet i Danmark från den danska försvars- makten och hemvärnet samt gjort studiebesök i Danmark. Vidare har utredningen inhämtat skriftliga svar på frågor om det norska personalförsörjningssystemet via det norska Försvarsdepartementet.</P>
<P class="p311 ft18">147</P>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">Den korta utredningstiden har däremot inte lämnat utrymme för några djupare analyser av dessa länders respektive militära per- sonalförsörjningssystem. Nedan redovisas en sammanfattning av de svar och uppgifter som utredningen har fått del av.</P>
<P class="p279 ft36"><SPAN class="ft36">5.2</SPAN><SPAN class="ft43">Danmark</SPAN></P>
<P class="p297 ft14"><SPAN class="ft14">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft59">Den danska försvarsmakten</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Under det danska Forsvarsministeriet ligger myndigheterna Forsvars- kommandoen, Hjemmevaernskommandoen, Forsvarets Efterret- ningstjeneste, Beredskapsstyrelsen och Forsvarsministeriets interne revision. Det danska försvaret består av armén (hæren), hemvärnet (hjemmevaernet), marinen (søvaernet) och flygvapnet (flyvevåbnet).</P>
<P class="p66 ft9">Danmark är sedan år 1949 medlem i NATO men tillåter inte att det i fredstid stationeras utländsk trupp eller kärnvapen i landet. Danmark deltar i militärt samarbete inom ramen för OSCE, FN och nordiskt militärt samarbete.</P>
<P class="p66 ft9">Den danska regeringen beslutade i ett försvarsbeslut år 2004 att reformera det danska försvaret efter försvarspolitikens nya villkor. Avsaknaden av ett verkligt militärt hot ledde till att det tidigare använda mobiliseringsförsvaret skulle avskaffas till förmån för en insatsberedskap där danska styrkor under FN:s eller NATO:s led- ning skulle kunna verka internationellt, antingen som fredsbevar- ande styrkor eller i militära operationer.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsministeriet har i dagsläget en total budget om 22,5 mdr DKK. Av denna totala budget har Försvarskommandoen en budget om 20,3 mdr DKK och Hjemmevaernet har en budget om 0,5 mdr DKK. Därtill har Forsvarets Efterretningstjeneste en budget om 0,7 mdr DKK, Beredskapsstyrelsen en budget om 0,5 mdr DKK samt har departementet i Forsvarsministeriet och bidrag till NATO en budget om 0,5 mdr DKK.</P>
<P class="p67 ft9">Personalstyrkan i försvarsmakten uppgick i januari 2014 till cirka 20 200 personer varav cirka 15 400 är militär personal och cirka 4 800 är civil personal. Av den militära personalen är cirka 14 450 män och cirka 950 kvinnor, dvs. andelen kvinnor i det danska för- svaret uppgår till cirka sex procent.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373149x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft14"><SPAN class="ft14">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft59">Rekrytering</SPAN></P>
<P class="p312 ft60">Reducerad värnplikt för män och möjlighet att ansöka till utbildning</P>
<P class="p211 ft9">Danmark har ett värnpliktssystem som gäller för män. Värnplikten är dock inte allmän, utan den danska värnpliktslagen föreskriver ett lottningssystem. Kvinnor kan på frivillig väg söka om att få göra värnplikt och de deltar då på samma villkor som män.</P>
<P class="p12 ft9">Värnplikten fungerar som en slags allmän beredskapsutbildning och som en rekryteringsbas för yrkessoldater. I praktiken kallas ungefär 30 procent av de värnpliktiga in till grundutbildning varav två tredjedelar av dessa är frivilliga. Utöver de värnpliktiga har försvaret fast anställd militär personal. Soldater kan alltså komma in i försvaret antingen via värnplikten eller genom att på frivillig väg söka till en militär utbildning.</P>
<P class="p183 ft9">Försvaret mönstrar (sessionsbehandlar) cirka 42 000 personer årligen. Dessa kallas till någon av försvarets fem rekryteringscenter till en ”Forsvarets Dag”<A href="#page_149"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A>. Alla danska unga män är skyldiga att inställa sig på Försvarets Dag. För det fall en person som kallats till Försvarets Dag inte inställer sig kontaktas polisen som då hämtar personen och inställer denne under tvång. Olovlig frånvaro är bötes- sanktionerad.</P>
<P class="p182 ft9">Av de 42 000 som kallas till mönstring valdes 4 200 personer ut att göra värnplikt år 2014. Antal personer som på ”frivillig” väg söker en utbildningsplats (professionelle uddannelser) i det danska försvaret uppgår till cirka 8 000 per år. De 8 000 sökande kon- kurrerar om cirka 1 500 utbildningsplatser. Tester för att välja ut de som söker en sådan här utbildningsplats görs i Köpenhamn på For- svarets Rekruttering.</P>
<P class="p231 ft9">För att bli värnpliktig finns det inte några fysiska krav men per- sonerna ska bedömas lämpliga (egnet eller begraenset egnet) vid ”Forsvarets Dag” för att komma in på värnpliktsutbildningen<A href="#page_149"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A>.</P>
<P class="p12 ft9">För de som på frivillig väg söker en utbildningsplats finns det däremot antagningskrav. De fysiska antagningskrav som ställs är</P>
<P class="p173 ft56"><SPAN class="ft57">1</SPAN><SPAN class="ft70">På Försvarets Dag lämnas information om det danska försvaret, utbildningar inom för- svaret och om värnplikten. Vidare genomförs tester, bl.a. intelligenstest, prov i danska språket, hälsoundersökning och de deltagande får ett personligt vägledningssamtal.</SPAN></P>
<P class="p313 ft54"><SPAN class="ft57">2</SPAN><SPAN class="ft58">Med uttrycket ”begraenset egnet” menas att en person, trots mindre fysiska eller psykiska tillkortakommanden, anses kunna genomföra värnpliktsutbildningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">149</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373150x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">differentierade beroende på befattning. Sökande får utöver fysiska tester även göra skriftliga tester, genomgå en läkarundersökning och samtala med en psykolog. För att antas krävs vidare att per- sonen har fyllt 18 år vid tidpunkten för utbildningens start. För vissa värnpliktsutbildningar krävs vidare att personen är ”sikkerhedsgod- kend”<A href="#page_150"><SPAN class="ft48">3</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft9">Det finns inget krav på danskt medborgarskap för att få göra värnplikt i Danmark. Däremot måste utländska medborgare själv ansöka om att få komma till Försvarets Dag.</P>
<P class="p66 ft9">Värnpliktiga tjänstgör under minst fyra månader upp till tolv månader beroende på befattning.</P>
<P class="p66 ft9">Andelen avgångar uppgår till cirka 10 till 12 procent när det gäller de som gör värnplikt. Det finns ingen statistik över andelen av- gångar från de som på frivillig väg sökt en utbildningsplats i för- svaret.</P>
<P class="p100 ft60">Åtgärder för att öka andelen kvinnor i försvarsmakten</P>
<P class="p106 ft9">Det finns en politisk önskan om att öka antalet kvinnor på militära befattningar. Det anordnas bl.a. särskilda ”inspirationsdagar” för kvinnor där försvaret bjuder in kvinnor till att under en dag besöka ett av försvarets fem rekryteringscenter. Det anordnas 20 sådana här inspirationsdagar varje år och vid varje tillfälle deltar cirka 30– 60 kvinnor, dvs. mellan <NOBR>600–1</NOBR> 200 kvinnor deltar vid sådana här dagar årligen. Vidare deltar militärer som är kvinnor som represen- tanter på utbildningsmässor i hela Danmark.</P>
<P class="p76 ft60">Information om försvarsmakten i grundskolan</P>
<P class="p184 ft9">I grundskolans ämne samhällskunskap (samfundsfag) ges viss be- gränsad utbildning om det danska försvaret och dess uppgifter. Försvarsmakten besöker även grundskolornas årskurs 9 och 10 med en mobil utställningslastbil kallad ”Check Point One” där försvars- makten berättar om försvaret och dess uppgifter. Vidare erbjuder försvaret årligen 6 000 grundskoleelever i årskurserna 9 och 10 en</P>
<P class="p314 ft54"><SPAN class="ft61">3 </SPAN>Detta gäller för tjänstgöring vid Den Kongelige Livgarde, Hesteeskorten ved Gardehusar- regimentet samt Kongeskippet Dannebrog.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">femdagarspraktik i försvaret. Praktikanterna får en kortare utbild- ning, s.k. ”mini militaeruddannelse”, både i armén, marinen och flyg- vapnet.</P>
<P class="p152 ft14"><SPAN class="ft14">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft59">Anställningsformer</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Det finns flera olika anställningsformer i det danska försvaret. För de som anställs i försvaret skrivs ett s.k. <NOBR>K-35</NOBR> kontrakt som gäller mellan den enskilde och försvaret till dess att den enskilde fyller 35 år. Det finns även ett s.k. <NOBR>K-60</NOBR> kontrakt (tjenestemands- ansaettaelse) där försvaret och den enskilde militären ingår ett kontrakt som gäller till dess att medarbetaren fyller 60 år. Detta kontrakt går att förlänga till dess att den anställde fyller 62 år. I och med implementeringen av en ny personalpolicy i det danska för- svaret anställs militär personal inte längre som tjänstemän. I för- svaret finns även s.k. reservpersonal som erbjuds kortare, tids- begränsade anställningar om exempelvis en vecka.</P>
<P class="p12 ft9">För anställda med militär grad råder internationell tjänstgörings- skyldighet. Internationell tjänstgöringsskyldighet gäller även för vissa civila personalkategorier.</P>
<P class="p12 ft9">Det finns inte någon tillgänglig statistik över personalomsätt- ningen i försvaret. Som regel stannar de flesta i sin anställning inom försvarsmakten, vilket försvarsmakten menar främst beror på att det finns bra karriärmöjligheter, ett bra pensionssystem och då anställ- ningen är förhållandevis trygg.</P>
<P class="p258 ft14"><SPAN class="ft14">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft59">Lön och andra ersättningar</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">En person som gör värnplikt får en skattepliktig grundlön som uppgår till 7 600 DKK per månad. Dessutom får den värnpliktige ”kostpenge” om cirka 6 300 DKK per månad som är en skattefri förmån. Värnpliktiga bor utan kostnad på logement och har rätt att nyttja kollektivtrafiken utan kostnad. De som på frivillig väg sökt en utbildningsplats i försvaret får en högre grundlön än de värn- pliktiga.</P>
<P class="p182 ft9">För personer som är under utbildning är den ersättning för- svaret utger högre än den är för andra utbildningar i Danmark. För färdigutbildade ligger lönerna i försvaret på samma nivå eller något</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">under andra utbildningar. De som genomgår utbildning har en tidsbegränsad anställning i försvaret.</P>
<P class="p66 ft9">Grundlönen för en soldat uppgår till cirka 19 <NOBR>000–21</NOBR> 000 DKK. Grundlönen för en sergeant uppgår till cirka 21 <NOBR>000–25</NOBR> 000 DKK och en officer har en grundlön om cirka 27 <NOBR>000–50</NOBR> 000 DKK. Ut- över grundlönen utbetalas vissa tillägg som är beroende på befatt- ning.</P>
<P class="p219 ft9">Tidvis tjänstgörande personal, ”reservepersonel”, får till viss del ersättning om de förlorat inkomst från sitt civila arbete när de tjänstgör i försvaret. Försvaret har dock inte ekonomisk möjlighet att kompensera hela löneskillnaden.</P>
<P class="p66 ft9">Den militära personalen erhåller under sin tid i försvaret utbild- ningar som också är användbara civilt, exempelvis får många ta körkort till personbil, motorcykel eller lastbil. Alla soldater utbildas i ”Advanced First Aid” som är användbart i många olika sammanhang. Dessutom får sergeanter och officerare gå ledarskapsutbildningar som även är användbara i det civila.</P>
<P class="p76 ft60">Civilt meritvärde och stöd för karriärväxling</P>
<P class="p106 ft9">Utbildning och tjänstgöring inom försvarsmakten ses som meri- terande på den civila arbetsmarknaden. Det danska försvaret håller just nu på att arbeta med att få exempelvis officersutbildningen inordnad i det danska universitetssystemet. Militär utbildning och tjänstgöring ger däremot inte några meritpoäng vid värdering av en ansökan till universitet/högskola. Försvarets målsättning är att alla militära utbildningar som ger civil kompetens ska kunna certifieras och godkännas civilt.</P>
<P class="p67 ft9">Den militära personal som har ett <NOBR>K-35</NOBR> kontrakt ”tjänar in” en civil utbildning under sin tjänstgöring i försvaret. Systemet fungerar på så sätt att efter fyra års arbete i försvaret har personen tjänat in ett års heltidsutbildning. På så sätt kan en person ha ”tjänat in” en fyra år lång betald utbildning när de är 35 år och väljer att lämna försvaret. Utöver detta bidrar försvaret till kompetenshöjande vidareutbildning till sina medarbetare, exempelvis genom att betala kursavgifter och kurslitteratur samt att låta de anställda gå utbild- ningen under arbetstid.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft14"><SPAN class="ft14">5.2.5</SPAN><SPAN class="ft59">Hjemmevaernskommandoen</SPAN></P>
<P class="p9 ft60">Allmän information om hemvärnet</P>
<P class="p196 ft9">Det danska hemvärnet är en egen myndighet som lyder under För- svarsdepartementet. Hemvärnet har per maj månad 2014 samman- lagt cirka 15 200 aktiva medlemmar. Av dessa är cirka 12 900 män och 2 300 kvinnor, dvs. cirka 15 procent är kvinnor. Som aktiv med- lem räknas de som årligen genomför <NOBR>24-timmars</NOBR> befattningsrela- terad tjänst.</P>
<P class="p154 ft9">I hemvärnet finns även en s.k. reserv som består av sammanlagt cirka 31 700 medlemmar. Av dessa är cirka 27 100 män och cirka 4 600 kvinnor. Som reserv räknas de som årligen genomför mindre än <NOBR>24-timmars</NOBR> befattningsrelaterad tjänst.</P>
<P class="p13 ft9">Genomsnittsåldern på de som är medlemmar i hemvärnet var i slutet av år 2013 cirka 44 år.</P>
<P class="p180 ft60">Rekrytering till hemvärnet</P>
<P class="p135 ft9">Rekrytering till hemvärnet sker genom lokala rekryteringsaktivi- teter, via medlemmarna och deras egna nätverk och via landstäck- ande kampanjer via exempelvis <NOBR>TV-reklam</NOBR> och annonser på internet. När en person har ansökt till hemvärnet träffar sökanden en rekry- teringsansvarig vid en lokal hemvärnsavdelning i ett s.k. ”orien- teringssamtale”. Detta samtal sker i sökandens hem.</P>
<P class="p12 ft9">För det fall sökanden efter orienteringssamtalet fortfarande önskar gå med i hemvärnet fyller sökanden i en ansökningsblankett. Den rekryteringsansvarige, som är särskilt utbildad för att hålla sådana här samtal, gör sedan sin bedömning av om sökanden är lämplig för att godkännas som medlem i hemvärnet. De krav som ställs för att kunna bli medlem i hemvärnet framgår av hemvärnslagen (lov om Hjemmevaernet). Det ställs vissa krav på fysisk och psykisk hälsa. Det görs en kontroll av sökandens belastningsregister och för det fall personen är dömd för brott görs en bedömning om personen trots det får bli medlem (beroende av vad för slags brottslighet personen dömts för). Ansökningsblanketten skickas sedan till För- svarets personaltjänst som bl.a. inhämtar belastningsregisterutdrag samt granskar övrig information som sökanden uppgett i sin an- sökan. Passerar sökanden denna fas skickas ansökan till ett lokalt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373154x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">s.k. ”distriktsudvalg” som på grundval av rekommendationer från personaltjänsten fattar det slutliga beslutet om en sökande ska få bli medlem i hemvärnet. Vid behov och om sökanden samtycker kan ytterligare information om en sökande inhämtas från sociala myndigheter.</P>
<P class="p66 ft9">Det går inte att överklaga ett beslut om att inte få bli medlem i hemvärnet. Om sökanden godkänns och blir medlem undertecknas ett kontrakt mellan den enskilde och hemvärnet. Härefter kan personen påbörja sin grundutbildning inom hemvärnet.</P>
<P class="p198 ft9">Grundutbildningen, kallad den ”Lovpliktige uddannelse” omfattar cirka 300 timmar och ska genomföras inom tre år från det att kontraktet tecknades. De som genomgår grundutbildningen erhåller viss ekonomisk kompensation, ersättning för resekostnader samt fri kost och logi under utbildningstiden.</P>
<P class="p66 ft9">Enligt hemvärnslagen deltar hemvärnet som en del av det mili- tära försvaret i de uppgifter som åligger armén, marinen och flyg- vapnet samt lämnar stöd åt andra myndigheter med att utföra sina uppgifter. Något som skiljer det danska hemvärnet mot det svenska när det gäller vilka uppgifter som hemvärnet deltar i är bl.a. att det danska hemvärnet även deltar i olika internationella uppdrag<A href="#page_154"><SPAN class="ft48">4</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft38">Hemvärnets beredskapsnivåer är uppbyggda på samma sätt som försvarets beredskapsnivåer med ”styrkeberedskap” och ”sikkerheds- beredskap”.</P>
<P class="p315 ft60">Hemvärnets styrkeberedskap</P>
<P class="p184 ft9">Hemvärnets <SPAN class="ft37">styrkeberedskap </SPAN>anger den nivå av beredskap vid vilken hemvärnets enheter ska vara beredda att lösa aktuella uppgifter. Nivån av beredskap är olika för olika enheter och anger även be- hovet av insats vid respektive myndighet.</P>
<P class="p66 ft9">Hemvärnets beredskapssystem skiljer mellan två typer av inställ- else: inställelse under mötesplikt och frivillig inställelse.</P>
<P class="p66 ft12"><SPAN class="ft80">Inställelse under mötesplikt </SPAN>sker efter beslut av Försvarsdeparte- mentet. Ett antal enheter eller personer aktiveras och sätts då in för</P>
<P class="p316 ft50"><SPAN class="ft49">4 </SPAN>Det danska hemvärnet har bl.a. bidragit med personal i Afghanistan (ISAF) och Kosovo samt i samarbete med US National Guard ett <SPAN class="ft81">Agricultural Development Team </SPAN>(ADT) i Afghanistan. Vidare har vissa enskilda medlemmar från hemvärnet varit instruktörer i Search and Rescue (SAR) i bl.a. Afrika. Det är planerat att hemvärnet, med start år 2015, ska hjälpa till med utbildning av soldater från Libyen. Utbildningen ska genomföras i England.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">154</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373155x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">att lösa de konkreta uppgifterna. En aktivering av hemvärnet kan i princip omfatta en styrka från en enda hemvärnssoldat till alla hem- värnets enheter. Hemvärnets reservister är enligt sitt kontrakt för- pliktade att inställa sig vid krig eller andra extraordinära händelser<A href="#page_155"><SPAN class="ft48">5</SPAN></A>. Reservisterna kan även ingå som förstärkningar under en aktivering av hemvärnet. Vid aktivering av hemvärnet fastställer försvars- ministern principerna för utbetalning av ersättning till frivilliga i hemvärnet.</P>
<P class="p182 ft9"><SPAN class="ft82">Frivillig inställelse </SPAN>av de hemvärnsfrivilliga och enheter inom hemvärnet innebär att hemvärnssoldaterna tas i anspråk på frivillig grund och utan att de förbindelser som finns angivna i kontraktet träder i kraft. Inställelse kan ske för att lösa alla slags uppgifter som åligger hemvärnet, exempelvis för att ge allmän eller särskild hjälp till civila och militära myndigheter. Hemvärnet har olika beredskap för olika enheter. Samtliga hemvärnsdistrikt ska med en timmes varsel kunna bidra med 30 frivilliga och efter tre timmar ska 100 frivilliga kunna inställa sig. Hemvärnets marina enheters 30 fartyg ska kunna lämna hamn med en timmes varsel och hemvärnets flyg- enheter ska inom samma tid kunna ha flygplan tillgängliga. Sådan här inställelse inom ramen för att ge särskild hjälp sker endast först efter det att försvarsministern har beviljat detta.</P>
<P class="p12 ft9">Vid längre inställelsetider för lösning av en konkret uppgift, i första hand när det gäller att stödja försvaret i deras uppgifter, ingås ett skriftligt avtal med den enskilde medlemmen. Avtalet kan exem- pelvis reglera utbildningskrav, lönekompensation, tid som insatsen varar, användning av personens civila kompetenser, om kompen- sation som ska utgå om aktiviteten ställs in samt om vilken ersätt- ning som ska utgå för det fall personen brukar egen bil.</P>
<P class="p131 ft60">Hemvärnets sikkerhetsberedskap</P>
<P class="p97 ft9">Hemvärnets sikkerhedsberedskap (säkerhetsberedskap) aktiveras och genomförs av respektive myndighet utifrån den aktuella bered- skapsnivå som är fastlagt av Forsvarskommandoen. Hemvärnets myndigheter och enheter deltar då i säkerhetsberedskapen för att</P>
<P class="p317 ft54"><SPAN class="ft61">5 </SPAN>Tidigare fanns även ett begrepp kallat katastroflarm. Katastroflarm kunde tidigare beslutas av lokala polischefer. Polisen använder sig inte längre av detta begrepp och den skrivning som finns i dagens författning som reglerar hemvärnets uppgifter är inte aktuell.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">beskydda det övriga försvarets och samhällets kapaciteter och värden samt hemvärnets egna faciliteter och personal. Säkerhetsbered- skapen aktiveras och genomförs enligt samma principer som för- svarets säkerhetsberedskap.</P>
<P class="p66 ft9">Säkerhetsberedskapen består av en rad separata åtgärder som kan aktiveras för att vakta eller övervaka militära och civila objekt, liknande de uppgifter som hemvärnet har enligt den svenska skydds- lagen.</P>
<P class="p219 ft9">Ändringar i säkerhetsberedskapsnivå kan göras för hela eller delar av försvaret och hemvärnet enligt principer utformade efter kon- kreta hotnivåer.</P>
<P class="p76 ft60">Ersättningar</P>
<P class="p106 ft9">Det utgår olika ersättningar till hemvärnssoldater beroende på om det handlar om ersättning vid utbildning, inställelse och vid övrig hemvärnstjänst.</P>
<P class="p66 ft9">Hemvärnet ersätter som huvudregel inte civila arbetsgivare i de fall en hemvärnssoldat tas i anspråk under ordinarie arbetstid. Däremot kan myndigheter och civila verksamheter som har ett särskilt avtal med hemvärnet och som ger sina anställda ledigt med lön under deras tjänstgöring i hemvärnet få kompensation uppgående till det motsvarande belopp som kan utbetalas till hemvärnssoldater för förlorad inkomst (se nedan).</P>
<P class="p76 ft13">Ersättning vid utbildning</P>
<P class="p184 ft9">De hemvärnssoldater som tjänstgör som instruktörer får ersättning med ett belopp mellan cirka <NOBR>70–280</NOBR> DKK per dag/timme, fri kost och logi samt milersättning. De hemvärnssoldater som deltar i ut- bildning får ersättning för förlorad arbetsinkomst som högst upp till högsta dagpenning (815 DKK per den 1 april 2014). Ersättning betalas som mest för fem dagar per vecka och ersättning utges inte för utbildning som sker på lördagar och söndagar. De som deltar i utbildning erhåller vidare fri kost och logi samt milersättning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft13">Ersättning vid inställelse</P>
<P class="p173 ft9">Vid inställelse ersätts förlorad arbetsinkomst enligt samma principer som för de som deltar i utbildning. Vid akut, inte planlagd inställ- else i fredstid med mindre än 48 timmars varsel kan en hemvärns- soldat som kan styrka sin inkomstförluts ersättas för förlorad arbetsinkomst upp till det dubbla dagpenningbeloppet (1 630 DKK per den 1 april 2014). Hemvärnssoldater ersätts då även för utlägg för kost och milersättning.</P>
<P class="p131 ft13">Ersättning vid övrig hemvärnstjänstgöring</P>
<P class="p173 ft9">Vid övrig hemvärnstjänstgöring lämnas ersättning för måltider med ett fast belopp samt utlägg för milersättning.</P>
<P class="p258 ft36"><SPAN class="ft36">5.3</SPAN><SPAN class="ft43">Nederländerna</SPAN></P>
<P class="p319 ft14"><SPAN class="ft14">5.3.1</SPAN><SPAN class="ft59">Den nederländska försvarsmakten</SPAN></P>
<P class="p196 ft9">Nederländernas försvarsmakt (Nederlandse Krijgsmacht) övergick från att ha varit ett värnpliktsförsvar till ett försvar grundat på anställ- ningar år 1997. Mönstringen för värnplikt är vilande sedan den 1 maj samma år och civilbefolkningen är inte skyldig att fullgöra militärtjänst när säkerhetssituationen inte kräver en sådan åtgärd. I det nederländska systemet finns det inga pliktinslag.</P>
<P class="p154 ft9">Försvarsbudgeten uppgår i dagsläget till 7,6 mdr euro. Personal- styrkan i försvarsmakten uppgår till cirka 59 000 personer varav cirka 43 000 är militär personal och cirka 16 000 är civil personal. Av den militära personalen är cirka 39 000 män och cirka 4 000 kvinnor, dvs. andelen kvinnor i det nederländska försvaret uppgår till cirka nio procent.</P>
<P class="p62 ft9">Större nedskärningar inom försvarsmakten har inneburit att anställda valt att på egen begära avsluta sin anställning i förtid. Försvarsmaktens väpnade styrkor har ett problem att behålla sina specialister, exempelvis tekniker och <NOBR>IT-specialister.</NOBR> Detta då det är svårt att konkurrera med civila företag och då det finns ett under- skott på specialister i allmänhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">157</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft14"><SPAN class="ft14">5.3.2</SPAN><SPAN class="ft59">Rekrytering</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Rekrytering till försvarsmakten görs gemensamt av marinen, armén, flygvapnet och militärpolisen. I princip rekryterar varje försvarsgren den numerär som krävs och försvarsmakten förutsätter i dagsläget att en tillräcklig mängd soldater kommer att finnas i framtiden.</P>
<P class="p66 ft9">Rekrytering av soldater sker genom regelbundna gemensamma kampanjer av marinen, armén, flygvapnet och militärpolisen för rekrytering av män och kvinnor. Det finns inga kampanjer med särskild inriktning mot kvinnor eller män. Nuvarande rekryterings- kampanj heter "<SPAN class="ft37">Arbeta i Försvarsmakten. Du måste kunna klara av det.</SPAN>”, vilket anger förutsättningarna för ett arbete över hela världen, när som helst, ofta under krävande omständigheter.</P>
<P class="p66 ft9">År 2013 sökte sammanlagt 19 819 personer tjänst i de väpnade styrkorna. Av de sökande var 17 777 män (89,7 procent) och 2 042 kvinnor (10,3 procent). Av de sökande antogs 3 529 personer. Av dessa var 322 kvinnor (9 procent). Avhoppen från den militära grundutbildningen uppgår till 25 procent.</P>
<P class="p76 ft60">Informationsdagar för allmänheten</P>
<P class="p184 ft9">Via informationsdagar och s.k. ”<SPAN class="ft37">roadshows</SPAN>” visar militära förband och de olika försvarsgrenarna upp sin arbetsmiljö genom uppvis- ningar, exempelvis flottans dagar, flyguppvisningar och arméns dagar. Utöver att locka besökare med intresse för militära enheter och materiel har dessa dagar även till syfte att locka personer att söka anställning i försvarsmakten.</P>
<P class="p320 ft60">Särskilda gymnasieutbildningar som innehåller militär utbildning</P>
<P class="p106 ft9">Ett sätt att rekrytera till försvarsmakten utgörs av att ungdomar kan välja en gymnasieutbildning kallad "<SPAN class="ft37">Säkerhet och hantverk</SPAN>". Denna utbildning innehåller delvis militär utbildning, fysisk träning och praktik och riktar sig till de som är intresserade av att bli sol- dater eller underofficerare. Utbildningen är två- eller treårig och ut- gör den viktigaste rekryteringsbasen för armén. Eleverna bär uni-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft9">form i skolan, får praktisera olika delar av en soldats eller ett befäls uppgifter samtidigt som de studerar vanliga gymnasieämnen.</P>
<P class="p165 ft9">Försvarsdepartementet bidrar med utbildare för att stödja dessa regionala utbildningscentrum avseende de militära delarna av utbild- ningen. I de fall en elev har slutfört studierna med godkända resul- tat kan personen bestämma sig för om han eller hon önskar ansluta sig till de väpnade styrkorna.</P>
<P class="p95 ft9">För armén är detta sätt att rekrytera en förutsättning för att fylla organisationen. Hälften av arméns soldater rekryteras på detta sätt.</P>
<P class="p322 ft60">Praktikplatser för gymnasieelever</P>
<P class="p94 ft9">Det finns inte några tillgängliga uppgifter om undervisning om sam- hällets krisberedskap och det militära försvaret ingår i grundskolans och/eller gymnasieskolans läroplaner.</P>
<P class="p165 ft9">Försvarsmakten erbjuder praktikplatser till ungdomar och har nyligen anslutit sig till det statliga praktikprogrammet där gymnasie- elever från 16 års ålder utbildas under två års tid för att lära känna försvaret. Målsättningen är att dessa ska hitta ett arbete inom försvarsmakten efter slutförandet av deras praktik.</P>
<P class="p165 ft9">Gymnasieelever behöver ofta en praktik för att kunna avsluta sin utbildning, antingen i form av praktisk arbetserfarenhet med mentorskap och coachning och/eller ett slutligt betyg inom ett visst forskningsområde. Försvarsmakten erbjuder ofta denna möjlighet liksom anställning för forskning. Detta gynnar både den enskilde studenten och försvarsmakten.</P>
<P class="p323 ft51">Inga aktiva åtgärder för att öka andelen kvinnor i försvarsmakten</P>
<P class="p324 ft9">Sedan år 2010 arbetar försvarsmakten inte längre aktivt med att för- söka öka andelen kvinnor i det militära försvaret. Tidigare använde man sig av riktade rekryteringstal, kvoter och politiska åtgärder för att positivt särbehandla kvinnor. Även om man inte längre tillämpar positiv särbehandling för kvinnor har procentsatserna för andelen kvinnor och män i försvaret förblivit desamma.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">159</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373160x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft60">Antagningskrav</P>
<P class="p106 ft9">Grundläggande krav för att kunna antas till försvarsmakten är en lägsta och högsta ålder<A href="#page_160"><SPAN class="ft48">6</SPAN></A>, kroppslängd, nationalitet och synkrav. Det finns allmänna krav och särskilda krav beroende på vilken försvars- gren som sökanden ansöker till. En person som söker till ett special- förband får t.ex. inte bära glasögon eller linser och för att kunna bli pilot krävs det att personen inte behöver ta någon medicin.</P>
<P class="p66 ft9">Om de grundläggande kraven är uppfyllda får sökanden genom- gå en prövning som omfattar en medicinsk kontroll, fysiskt och psykiskt test. Sökanden får också genomgå en <NOBR>säkerhets-/register-</NOBR> kontroll. Kompletterande tester som krävs för specifika tjänster såsom exempelvis piloter, personal som ska tjänstgöra på ubåt och i Royal Marines Commandos är mer omfattande och krävande. De olika befattningarna uppställer olika krav men det görs som huvud- regel ingen skillnad i de antagningskrav och fysiska krav som ställs för män respektive kvinnor. Däremot råder det olika krav för män och kvinnor på det årliga konditionstest som de anställda i för- svarsmakten ska genomgå.</P>
<P class="p160 ft14"><SPAN class="ft14">5.3.3</SPAN><SPAN class="ft59">Anställningsformer</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Sedan januari 2007 tillämpas ett nytt system för ett flexibelt per- sonalsystem för gruppbefäl, soldater och sjömän (Flexibel personal System, FPS fas 1, 2 och 3). I och med införandet av FPS tjänstgör den militära personalen i följande tre faser:</P>
<P class="p247 ft12">Fas 1</P>
<P class="p325 ft9">I början av den militära karriären har den anställde en skyldighet att tjänstgöra till slutet av kontraktet för att fullfölja grundläggande militär utbildning. Denna fas är för en soldat som regel två år. De första sex månaderna i fas ett är en provanställning med möjlighet för såväl den enskilde som försvaret att avsluta anställningen. Under resterande tid kan den enskilde ansöka om att få avsluta sin anställ- ning. Detta prövas av försvarsmakten men avslås som huvudregel. Ett avslagsbeslut kan överklagas till domstol. En enskild som av-</P>
<P class="p326 ft54"><SPAN class="ft61">6 </SPAN>För att kunna antas till militär utbildning är minimikravet 17 års ålder och för formell anställning som soldat är kravet fyllda 18 år. Efter 27 års ålder går det inte att påbörja militär grundutbildning för att bli soldat.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">bryter kontraktet i förtid kan bli skyldig att återbetala en del eller hela kostnaden för den militära utbildningen.</P>
<P class="p327 ft12">Fas 2</P>
<P class="p328 ft9">Denna fas börjar automatiskt efter fas 1. I denna fas fattas beslut om att fortsätta tjänstgöra inom försvaret eller att lämna detsamma. Grunden för ett sådant beslut är möjligheter för en karriär till högre grader. När så bedöms inte vara fallet får den enskilde stöd för att underlätta en enkel övergång till den civila arbetsmarknaden (se nedan). I denna fas har den enskilde ofta tjänstgjort från ungefär 18 till 35 års ålder.</P>
<P class="p327 ft12">Fas 3</P>
<P class="p329 ft9">I fas 3 fortsätter den militära karriären som anställd i försvars- makten. Detta innebär att personalen nu kan växla mellan olika försvargrenar och truppslag om de så önskar för sin karriär. Alla anställda väljer en av försvarsgrenarna – marinen, armén, flygvapnet eller militär polis. Fas tre kan vara en ”yrkeslivslång karriär” fram till pension.</P>
<P class="p10 ft12">I fas 2 och 3 gäller tre månaders uppsägningstid.</P>
<P class="p154 ft9">Inom försvarsmakten tjänstgör även bl.a. reservister, specialister och reservofficerare. Maximal arbetstid per år är 720 timmar. Reser- visterna ska rekryteras mot nyckelbefattningar där civil kompetens behövs. Reservister är ofta specialister som rekryteras för stöd till övningar, utbildning och offentliga evenemang som exempelvis ”<SPAN class="ft37">Veterans day</SPAN>”. Reservisterna kan även användas i internationella uppdrag. Under anställningsformen "<SPAN class="ft37">reservofficerstatus</SPAN>” kan reser- visterna användas för arbete ett visst antal timmar enligt ett tids- begränsat kontrakt. Efter fyllda 60 år avslutas kontraktet med reserv- officeren.</P>
<P class="p13 ft9">Det flexibla personalsystemet (FPS) ger en möjlighet att planera och anpassa för att välja soldater för längre tids anställning (än den första kontraktsperioden) vid ett senare tillfälle i karriären baserat på tillgång och efterfrågan.</P>
<P class="p62 ft9">All militärt anställd personal har skyldighet att tjänstgöra i internationella insatser men kvinnlig och ensamstående manlig militär personal kan begära att inte skickas utomlands för ett uppdrag när de är ansvariga för vård av barn som är yngre än fem år. Det är upp</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p330 ft9">till den enskilde att ta initiativet till en sådan begäran. Kvinnor skickas inte ut i internationell insats före barnet har fyllt ett år.</P>
<P class="p66 ft9">Kvinnor och män får samma grundläggande klädpaket. När det gäller formella uniformer tillhandahålls olika slags uniformer för kvinnor och män (kjolar/byxor). Särskilda avtal har ingåtts med en extern leverantör för att tillhandahålla särskilda sportkläder utfor- made för kvinnor.</P>
<P class="p279 ft14"><SPAN class="ft14">5.3.4</SPAN><SPAN class="ft59">Lön och andra ersättningar</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Grundlönen för soldater är densamma för män och kvinnor. Lönen fastställs genom ett kollektivavtal som tas fram av Försvarsdeparte- mentet och fackförbunden. Utöver grundlönen har soldaterna under vissa förutsättningar rätt till traktamenten, <NOBR>sjuk-och</NOBR> tandvård, pre- mier, kompensationsledigt för övertid, tjänst i fält och missioner och andra extra förmåner samt bidrag till pensionssystemet. Läkar- och tandläkarbesök betalas av försvarsmakten och soldaten behöver ingen försäkring som täcker medicinsk vård eller tandvård. Ett exempel på en förmån som finns på många, men inte på alla, mili- tära baser är förmånen till barnomsorg. Det finns faciliteter för ut- bildning och personlig utveckling (såväl interna som externa), sol- dater får månatligt bidrag för resor fram och tillbaka till arbets- platsen och det ges möjlighet för soldater att arbeta deltid.</P>
<P class="p67 ft9">När det gäller frågan om hur soldaternas löner står sig i jäm- förelse med lönerna i annan statlig anställning respektive i det civila arbetslivet har undersökningar visat att med den grundläggande lönen och de ytterligare ersättningar/förmåner som de anställda har rätt till kan försvarsmakten konkurrera med andra jämförbara organisationer. Det nuvarande systemet med löneutveckling för soldater innebär en löneökning som följer med karriärutvecklingen. Inom graderna finns det en gräns för hur stor lönen kan bli rela- terat till antalet tjänsteår.</P>
<P class="p172 ft9">Den tidvis tjänstgörande personalen, dvs. reservofficerarna får en ekonomisk kompensation för varje timme som de tjänstgör samt att det betalas en ersättning till reservofficerens huvudsakliga arbets- givare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft60">Möjlighet till boende på logement för anställda soldater</P>
<P class="p173 ft9">Soldater kan välja mellan att bo på logement på förbanden eller utanför förbanden på egen bekostnad. Militär personal behöver endast betala för kost och logi på förbanden i de fall de inte äger eller hyr eget boende. Personer som exempelvis fortfarande bor hemma hos sina föräldrar får betala för kost och logi på förbanden medan de som har kostnader för eget boende bor och äter gratis på förbanden. Kost och logi på förband beskattas inte.</P>
<P class="p12 ft9">På förbanden erbjuds det alltid separat boende för män och kvinnor (toaletter, badrum och sovrum). Det finns gemenskaps- utrymmen som både män och kvinnor har tillgång till, exempelvis matsal, sportfaciliteter och relaxavdelningar (ofta inklusive bar, snacks, TV och internetcafé). På alla förband finns måltider tillgängliga. Den enskilde soldaten betalar en avgift för de måltider som till- handahålls.</P>
<P class="p218 ft60">Ekonomiska tjänstgöringsincitament</P>
<P class="p135 ft9">Försvarsmakten använder sig av särskilda incitament för att få mili- tär personal att stanna kvar i försvarsmakten. Ersättningar/premier betalas ut till exempelvis specialister som försvarsmakten är bero- ende av att få behålla. Vidare betalas en ersättning/premie ut i de fall en person går med på att förlänga sitt kontrakt i försvarsmakten i ytterligare en kontraktsperiod. Försvarsmakten betalar också ut en särskild ersättning/premie till personer som tecknar korttids- kontrakt. Anställda får rätt till ersättning vid tjänstgöring under obekväm arbetstid. En soldat som har nått maxtaket för lön i för- hållande till dennes grad och som utmärker sig i tjänsten kan få ett s.k. ”förtjänstlönetillägg” under ett år med högst tio procent av grund- lönen. Särskilda ersättningar betalas till specialister som t.ex. dykare, piloter och ubåtsmän. Särskild ersättning betalas vid övningar och missioner. Bonusar utbetalas till personal som tjänstgjort exemplariskt eller överträffat vad som förväntats. Dessa bonusar beviljas per år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft60">Civilt meritvärde och stöd för karriärväxling</P>
<P class="p106 ft9">Soldater ges möjlighet till civil utbildning under tjänstgöringstiden i försvarsmakten, främst avseende civil utbildning som krävs för den militära tjänsten. Denna förmån är fri från beskattning.</P>
<P class="p66 ft9">Det finns även resurser för civil utbildning som inte krävs för arbetet i försvarsmakten men dessa är mer begränsade. Den ersätt- ning som utbetalas varierar från ingenting till full ersättning och ersättningens storlek bestäms utefter utbildningens betydelse för den militära tjänsten. Före utgången av en soldats anställnings- kontrakt är möjligheterna att få hjälp med en civil utbildning möjlig när utbildningen kan öka personens chanser till arbete på den civila arbetsmarknaden.</P>
<P class="p219 ft9">Utbildning och tjänstgöring inom försvarsmakten ses i princip som meriterande på den civila arbetsmarknaden. Med den nuvar- ande arbetslösheten är det dock svårt för soldater att hitta ett arbete på den civila arbetsmarknaden. Militär utbildning och tjänst- göring ger inte några meritpoäng vid värdering av en ansökan till universitet/högskola.</P>
<P class="p331 ft9">Utbildning och tjänstgöring inom försvarsmakten certifieras och valideras på två sätt. Ett sätt är att en utbildning formellt har blivit ackrediterad. Det andra sättet är att de militära befogenheterna för militär personal är översatta till civila kompetenser. Processen går till på så sätt att den enskilde får sin kompetens (Portfolio) utvärderad och certifierad av en extern befattningshavare genom skriftliga och muntliga redovisningar. I slutet av denna process tilldelas den en- skilde ett intyg som bekräftar de kompetenser som har utvärderats. Med detta certifikat kan personen minska behov av ytterligare utbildning/utbildningstid och certifikatet är ett bevis för erfarenheter och förmågor förvärvade under tjänstgöringen i försvarsmakten.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsmakten bidrar för att underlätta karriärväxling och detta gäller för all personal, såväl civil som militär och i samtliga faser (FPS fas 1, 2 och 3). Detta gäller även för veteraner, personal som friställts och personal som lider av långtidssjukdom. Under tiden i försvarsmakten har militär personal möjlighet att konsultera en karriärrådgivare för att få en uppföljning av karriären inom försvarsmakten. När en militär vill avgå eller har fullgjort sitt kon- trakt kommer han eller hon att stödjas av försvarsmaktens s.k.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">164</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft9">”<SPAN class="ft37">rörlighetorganisation</SPAN>”. Denna organisation stöds av en extern civil s.k. ”<SPAN class="ft37">rörlighetsbyrå</SPAN>”.</P>
<P class="p152 ft14"><SPAN class="ft14">5.3.5</SPAN><SPAN class="ft59">Organisationer för anställda</SPAN></P>
<P class="p173 ft9">Det finns inte något liknande Sveriges hemvärn med nationella skyddsstyrkor i Nederländerna. Det närmaste man kommer är den ovan beskriva kåren av reservister, för närvarande bestående av 3 800 personer indelade i tre bataljoner.</P>
<P class="p12 ft9">I Nederländerna finns inte några organisationer som motsvarar de svenska frivilliga försvarsorganisationerna. Det finns däremot fyra organisationer för de militärt och civilt försvarsanställda; Organisationen Ungt försvar, Det mångkulturella nätverket för för- svar, Defence Women Network och Föreningen för homosexuella inom Försvaret. Organisationerna är subventionerade av försvars- makten som också på olika andra sätt underlättar och främjar organisationernas verksamhet.</P>
<P class="p258 ft36"><SPAN class="ft36">5.4</SPAN><SPAN class="ft43">Norge</SPAN></P>
<P class="p319 ft14"><SPAN class="ft14">5.4.1</SPAN><SPAN class="ft59">Den norska försvarsmakten</SPAN></P>
<P class="p196 ft9">Den information som utredningen har tagit del av från det norska Försvarsdepartementet beskriver personalförsörjningen i den norska försvarsmakten i dag. Det norska försvaret genomför dock för till- fället ett arbete med en ny personalordning, med förändringar för värnpliktiga och personal, som väntas vara klart år 2016.</P>
<P class="p13 ft9">Den norska försvarsmakten består bl.a. av Hæren (armén), Luftforsvaret (flygvapnet) och Sjøforsvaret (marinen).</P>
<P class="p12 ft9">Norge är medlem i NATO och NORDEFCO. Utöver dessa samarbeten deltar Norge i en rad internationella försvarssamarbeten inom områden för bl.a. materiel, utbildning och personalutveckling.</P>
<P class="p62 ft9">Det totala antalet anställda i försvarsmakten är 17 200 personer, varav 17 procent är kvinnor. Antal anställda officerare uppgår till 6 700 varav åtta procent är kvinnor. Av de 5 400 civilanställda är 33 procent kvinnor.</P>
<P class="p136 ft12">Den norska försvarsbudgeten uppgår för år 2014 till 43 mdr NOK.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft60">Åtgärder för att öka andelen kvinnor i försvarsmakten</P>
<P class="p227 ft9">År 2012 fullföljde cirka 7 500 personer värnpliktstjänstgöring. Av dessa var 10,6 procent kvinnor. I syfte att få fler kvinnor till militär utbildning och tjänst i försvaret riktar sig försvarsmakten till kvinnor bl.a. genom aktiviteter i media och genom deltagande på mässor. Försvarsmakten anordnar även s.k. <NOBR>”boot-camps”</NOBR> samt andra sär- skilda aktiviteter för kvinnor.</P>
<P class="p76 ft60">Allmän värnplikt för både män och kvinnor</P>
<P class="p227 ft9">Norge har för närvarande allmän värnplikt för män, men det pågår arbete i norska Försvarsdepartementet med att ta fram en värn- pliktslagstiftning som innebär att värnplikten ska omfatta både män och kvinnor. Målsättningen är att dessa författningsändringar ska träda i kraft den 1 januari 2015 och att de första värnpliktiga kvinnorna ska påbörja sin tjänstgöring under andra delen av år 2016. Värnplikten föreslås omfatta kvinnor födda från 1 januari 1997. I lagstiftningsarbetet är målsättningen även att flera lagar som rör personal inom försvaret kommer att slås ihop till en ”personallag för försvarssektorn”. Vid denna eventuella hopslagning av lagar så kommer bl.a. värnpliktslagen, hemvärnslagen och försvarspersonal- lagen att ingå.</P>
<P class="p67 ft9">En annan förberedelse som pågår är att anpassa materiel och utrymmen, t.ex. sanitetsutrymmen och logement, även för kvinnor.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsmakten lägger för närvarande mycket resurser på att kommunicera till alla <NOBR>17-åriga</NOBR> kvinnor i Norge vad det innebär att göra värnplikten. Denna information går även ut till kvinnornas familjer.</P>
<P class="p100 ft60">Praktikplatser för gymnasieelever</P>
<P class="p227 ft9">Försvarsmakten erbjuder årligen över 600 lärlingsplatser/praktik- platser för gymnasieungdomar. I dagsläget är försvarsmakten den myndighet/organisation i Norge som har störst antal lärlingar/prak- tikanter.</P>
<P class="p66 ft9">Lärlingssystemet i Norge är uppbyggt på att eleverna har prak- tik inom olika yrken efter ett inledande upplärningsskede på gym-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">nasieskolan. Försvaret har lärlingar inom 30 olika discipliner. Vissa personer genomför värnplikt och lärlingstid samtidigt. Försvars- makten har också egna utbildningar på gymnasienivå, där eleverna både får militär ledarskapsutbildning, utbildningsbevis samt är garan- terade lärlingstid. Dessa elever är en målgrupp för att i framtiden bli officerare.</P>
<P class="p12 ft9">Det pågår en utredning gällande behovet av lärlingar i försvars- makten i framtiden. Utredningen ser över försvarsmaktens reella behov av arbetstagare kontra försvarets samhällsansvar om att ge lärlingar möjlighet att erhålla utbildningsbevis.</P>
<P class="p12 ft9">I dagsläget tar cirka en tredjedel av lärlingarna inom försvars- makten någon form av tidsbegränsad anställning i försvarsmakten efter genomförd lärlingsutbildning. Orsaken till att endast en tredjedel av de som genomgått lärlingsutbildning inom försvarsmakten får arbete inom försvaret beror bl.a. att antalet lärlingsplatser som finns och det strukturella behov som försvarsmakten har inte är sam- ordnade.</P>
<P class="p183 ft9">Försvarsmakten har följande olika erbjudanden för lärlings- utbildning.</P>
<P class="p141 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Lärling med värnpliktstjänstgöring – lärlingstiden sträcker sig över två år. Det första året som värnpliktig och det andra året som anställd.</SPAN></P>
<P class="p333 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Lärling med ledarutbildning – utbildningen är mellan tre till fyra år, där hälften av tiden går till utbildning och hälften går till ”plikttjänstgöring”.</SPAN></P>
<P class="p139 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Lärling med civila villkor – lärling i civil befattning, oftast på en av försvarsmaktens verkstäder.</SPAN></P>
<P class="p334 ft60">Ingen utbildning om försvaret i grundskolan</P>
<P class="p135 ft9">Det finns inte någon skolundervisning i samhällets krisberedskap och/eller det militära försvaret i den norska grundskolans läro- planer. Det norska Försvarsdepartementet har under en längre tid arbetat för att få in undervisning om dessa frågor i grundskolans läroplaner, särskilt inför införandet av allmän värnplikt för både män och kvinnor. Det anses även finnas ett behov att öka den all- männa kunskapen om säkerhet och beredskap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft60">Frivilliga försvarsorganisationer</P>
<P class="p227 ft9">I Norge finns en rad frivilliga försvarsorganisationer, exempelvis Norges Reservoffisersforbund, Norges Forsvarsforening, samt kam- ratföreningar och organisationer för personal som deltagit i inter- nationella insatser. Organisationerna har olika syften, allt från att upplysa och sprida information om Norges försvar och säkerhets- politik till att verka för gemenskap och de anställdas rättigheter.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsorganisationerna finansierar sin verksamhet genom eko- nomiska medel från det norska Försvarsdepartementet. Vissa orga- nisationer får även ekonomiska medel genom medlemsavgifter.</P>
<P class="p66 ft9">Nedan följer exempel på försvarsorganisationer som mottagit ekonomiska medel från det norska Försvarsdepartementet under år 2014.</P>
<P class="p144 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Den norske Atlanterhavskomite (DNAK) – arbetar med att in- formera och öka förståelsen om norsk </SPAN><NOBR>utrikes-,</NOBR> försvars- och säkerhetspolitik med särskilt fokus på det nordatlantiska samarbetet. Ekonomiska medel för år 2014: 6 120 000 NOK.</P>
<P class="p148 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Norske reserveoffiserers forbund (NROF) – organisation för officerare som inte längre aktivt tjänstgör. Ekonomiska medel för år 2014: 4 045 000 NOK.</SPAN></P>
<P class="p335 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Folk og Forsvar – organisation med mål att informera och sprida kunskap om försvars- och säkerhetspolitik. Ekonomiska medel för år 2014: 7 994 000 NOK.</SPAN></P>
<P class="p336 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Organisasjonen Skadde i internasjonale operasjoner (SIOPS) –</SPAN></P>
<P class="p337 ft38">organisation för skadade veteraner. Ekonomiska medel för år 2014: 2 300 000 NOK.</P>
<P class="p338 ft14"><SPAN class="ft14">5.4.2</SPAN><SPAN class="ft59">Rekrytering</SPAN></P>
<P class="p339 ft60">Mönstring</P>
<P class="p106 ft9">Vid mönstringsförfarandet ska alla landets <NOBR>18-åringar,</NOBR> cirka 65 000 personer per år, genomföra den första delen av mönstringsför- farandet som består av att besvara frågor via ett formulär på internet. Sedan år 2010 har både män och kvinnor haft obligatorisk svars- plikt på första delen av mönstringsförfarandet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft9">Mot bakgrund av svaren på formuläret kallas cirka 20 000 per- soner per år till psykiska och fysiska tester samt intervju. Av de cirka 20 000 personer som kallats till testerna tas cirka 8 500 per- soner ut till värnpliktstjänstgöring. De fysiska kraven under mönstringen är desamma för män och kvinnor.</P>
<P class="p340 ft60">Värnplikt</P>
<P class="p211 ft9">Värnplikten består av førstegangstjeneste (militärtjänst) som mellan sex och arton månader lång. De flesta värnpliktiga tjänstgör i tolv månader. Värnpliktstjänstgöringen består av en rekrytperiod på en till två månader då de värnpliktiga får militär grundutbildning. Där- efter följer befattningsutbildning och övningstjänst. År 2012 var det cirka 1 150 av totalt cirka 8 500 personer som av olika anled- ningar inte fullföljde värnpliktsutbildningen.</P>
<P class="p258 ft14"><SPAN class="ft14">5.4.3</SPAN><SPAN class="ft59">Anställningsformer</SPAN></P>
<P class="p341 ft9">Efter genomförd värnplikt kan soldater söka anställning i försvars- makten. För de som vill bli soldater genomförs ett intagningsprov. De som klarar provet skriver på ett kontrakt om tre år. Kontraktet kan sedan förlängas i ytterligare tre år. Det genomförs inte någon omprövning av soldaterna, utan förlängning av kontraktet beror på om det finns lediga tjänster. De soldater som har specialkompetens kan få förlängt kontrakt i sammantaget nio år.</P>
<P class="p342 ft12">Det finns följande tre olika kategorier av befäl.</P>
<P class="p343 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Yrkesbefäl som är fast anställda till det år de fyller 60 år.</SPAN></P>
<P class="p344 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Avdelningsbefäl, graderna sergeant till löjtnant, som är fast anställda till det år de fyller 35 år.</SPAN></P>
<P class="p345 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Kontraktsbefäl, som är tillfälligt anställda i vanligtvis ett år, och som högst fyra år.</SPAN></P>
<P class="p346 ft9">Försvarsmakten har fått viss kritik för ålderdiskriminering då avdel- ningsbefäl endast är anställda till det de fyller 35 år. Denna ålders- gräns är fortfarande den som gäller enligt norsk lagstiftning. Den norska försvarsmakten anser att mycket av den operativa tjänsten är beroende av att personalen har rätt ålder. Många avdelningsbefäl</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">169</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">upparbetar emellertid kompetens som inte är beroende av ålder, vilket gör att de kan anställas som yrkesbefäl om behov finns.</P>
<P class="p66 ft9">Enligt uppgifter avslutar ofta avdelningsbefäl sin anställning i förtid. Genomsnittsåldern för avslutad anställning för avdelnings- befälen är 26 år.</P>
<P class="p66 ft9">Personalomsättningen i försvarsmakten ser för närvarande ut enligt följande.</P>
<P class="p237 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Yrkesbefäl: 3,7 procent.</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Avdelningsbefäl: 6,9 procent.</SPAN></P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Anställda soldater: 25,1 procent.</SPAN></P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Civilanställda: 20,6 procent.</SPAN></P>
<P class="p326 ft38">I dessa procentsatser ingår inte avgångar på grund av pension eller i fall där kontraktstiden har löpt ut.</P>
<P class="p347 ft60">Beordringsplikt för all anställd personal</P>
<P class="p184 ft9">All tjänstgörande personal i försvarsmakten har beordringsplikt, både nationellt och internationellt. Det betyder att anställda i för- svarsmakten enligt lag kan beordras tjänstgöring i enlighet med försvarsmaktens behov. Enligt försvarspersonalslagen är all anställd militär personal skyldig att vara tillgänglig för internationell tjänst- göring. Detta gäller även vissa civila befattningar inom försvaret. En del personal anställs på deltid för att delta i internationella in- satser.</P>
<P class="p234 ft14"><SPAN class="ft14">5.4.4</SPAN><SPAN class="ft59">Lön och andra ersättningar</SPAN></P>
<P class="p77 ft9">Anställda soldater har en grundlön om 370 000 NOK per år före skatt. Tillägg för fältdygn och vakttjänst m.m. tillkommer. De anställda soldaternas lön påverkas i huvudsak av de centrala löne- uppgörelserna och motsvarar på ett ungefär en industriarbetarlön i Norge. Officerares lön är jämförbar med motsvarande ställning/nivå i övrig offentlig sektor. Vidare erhåller officerare ett tillägg beroende på risknivå. Detta har sin grund i att officerare är undantagna från</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">många av de arbetstidsbestämmelser som styr offentlig och privat sektor i övrigt.</P>
<P class="p12 ft9">Värnpliktiga erhåller en dagersättning om 167 NOK per dag samt en ”dimmisjonsgodtgjørelse”, dvs. en ekonomisk bonus vid avslutad värnplikt om 32 120 NOK.</P>
<P class="p12 ft9">Elever vid militär grundläggande befälsutbildning erhåller en utbildningsbonus om 62 NOK per dag. Elever vid militär grund- läggande befälsutbildning får inte någon sådan ekonomisk bonus som den värnpliktiga personalen erhåller.</P>
<P class="p62 ft9">Både värnpliktiga och elever vid grundläggande militär befäls- utbildning får fri kost och logi samt fri hälso- och sjukvård. Boen- det som erbjuds är logementsboende med fyra till sex personer per logement.</P>
<P class="p62 ft9">Avdelningsbefäl erhåller en bonus vid fullföljt kontrakt. Denna personalkategori måste arbeta i minst tio år för att få en bonus om 486 000 NOK. Arbetar avdelningsbefälen utöver tio år ökas bonusen för varje arbetat år och det kan som mest betalas ut 970 000 NOK efter 14 års arbete. Bonusen ses inte som lön men är skattepliktig.</P>
<P class="p12 ft9">Yrkesbefäl och kontraktsbefäl erhåller inte någon bonus. Däremot har yrkesbefäl rätt till att gå i pension om summan av deras ålder och antal tjänsteår inom försvaret överstiger 85 år, den s.k. ”85- årsregeln”. Yrkesbefäl och kontraktsbefäl måste ha fyllt 57 år innan <NOBR>85-årsregeln</NOBR> träder i kraft. I nuläget är pensionsåldern för officerare 60 år. Pensionsåldern är för närvarande under förhandling och kan komma att förlängas. I det norska samhället är pensionsåldern över- lag 67 år.</P>
<P class="p131 ft60">Stipendier för vidareutbildning</P>
<P class="p135 ft9">Anställda soldater arbetar enligt treårskontrakt och kan tjänstgöra som mest under två treårsperioder, vid undantagsfall tre stycken treårsperioder. De anställda soldaterna kan ansöka om stipendium till utbildning som kvalificerar den anställde soldaten för ett yrke och/eller förbereder dennes möjlighet till vidare utbildning och arbete efter tiden som anställd i försvarsmakten. Försvarsmakten betalar ut stipendierna som en del av lönen för soldaterna. En del av sol- daternas lön sätts av till en pott som soldaterna kan söka stipendier från. Vissa tar därmed del av en stor del av potten och andra en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">171</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">mindre del av potten, beroende på hur omfattande utbildning de genomför.</P>
<P class="p66 ft9">Soldaterna kan ansöka om dessa stipendier både under tiden som soldat och efter avslutad tjänstgöring. Under tjänstgöringstiden kan det betalas ut upp till 20 000 NOK per tjänstgöringsår. De soldater som fullföljer sina anställningskontrakt kan få ytterligare 20 000 NOK per år. Söker soldaten stipendium efter avslutad tjänstgöring måste denne ha genomfört en kontraktstid om tre år för att ha möjlighet att ta del av stipendiet.</P>
<P class="p66 ft9">Det kan som mest betalas ut 120 000 NOK, dvs. 40 000 NOK per år. Stipendiet ska täcka de utgifter som soldaten lagt ut eller kommer att lägga på sin utbildning, exempelvis i form av termins- avgifter och kurslitteraur.</P>
<P class="p66 ft9">Avdelningsbefäl kan få tjänstledigt för att studera och få ovan nämnd bonus utbetalad i förskott. För att få ta tjänstledigt för studier måste avdelningsbefälet binda sig till vidare tjänstgöring i försvars- makten efter studieuppehållet.</P>
<P class="p76 ft60">Karriärväxlingssystem</P>
<P class="p69 ft9">De medarbetare som går i pension i försvarsmakten, samt de avdel- ningsbefäl och anställda soldater som fullföljer sina kontrakt har tillgång till försvarsmaktens karriärväxlingssystem.</P>
<P class="p67 ft9">Karriärväxlingssystemet är till för försvarsmaktens medarbetare som vill fortsätta att arbeta utanför försvarsmakten efter pension och de som vill förbereda sig för arbete på den civila arbetsmark- naden. Karriärväxlingssystemet tar även hänsyn till de som ska gå i pension genom att erbjuda hjälp i psykiska förberedelser för livet som pensionär.</P>
<P class="p67 ft9">Karriärväxlingssystemet har utvecklats till att även omfatta av- delningsbefäl, soldater och förtidspensionerade att förberedas inför den civila arbetsmarknaden.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsmakten har ingått ett ramavtal med ett företag som arbetar med arbetssökande. De som ingår i karriärväxlingssystemet får hjälp att värdera sin kompetens, utforma en CV samt får väg- ledning i att söka arbete eller att välja utbildning.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsmakten har en avdelning som handhar civil utbildning som anställda och värnpliktiga kan ta del av utanför <NOBR>arbets-/tjänst-</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">172</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">göringstiden. Möjlighet för att fullfölja civil utbildning finns vid alla militära förband. Anställda och värnpliktiga ges tid till studier och ledigt vid examenstillfällena.</P>
<P class="p62 ft9">Den allmänna uppfattningen på den civila arbetsmarknaden är att militär utbildning och tjänstgöring är meriterande.</P>
<P class="p180 ft60">Meritpoäng för antagning till högskolestudier</P>
<P class="p211 ft9">Alla som genomför värnplikt eller befälsskola ges två extra merit- poäng vid ansökning till högskola. Dessa meritpoäng gäller vid antagning till utbildning och är alltså inte likställt med högskole- poäng.</P>
<P class="p218 ft60">Rehabilitering av soldater</P>
<P class="p97 ft9">Det civila hälso- och sjukvårdsväsendet har det ekonomiska rehabili- teringsansvaret för soldater som har ådragit sig skador av psykisk eller fysisk karaktär som uppkommer först efter avslutad militär tjänstgöring. Försvarsmakten har upprättat en veteranavdelning i försvarsstaben som hanterar veteranfrågor. Regeringen har även en handlingsplan för skadade i internationella operationer.</P>
<P class="p258 ft14"><SPAN class="ft14">5.4.5</SPAN><SPAN class="ft59">Heimvernet</SPAN></P>
<P class="p196 ft9">Heimvernet, fortsättningsvis kallat hemvärnet, består av cirka 45 000 soldater fördelade på elva distrikt i fyra regioner. Dessa är i sin tur fördelade på 242 områden och 15 insatsstyrkor.</P>
<P class="p136 ft12">Hemvärnets övergripande uppgifter är följande.</P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Skydda det lokala territoriet.</SPAN></P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Vakthållning och skydd av viktiga militära och civila objekt.</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Nationell krishantering.</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Bistå polisen.</SPAN></P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Stötta det civila samhället.</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Beredskap vid naturkatastrofer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">173</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">Hemvärnets uppgifter i krigstid är bevakning av skyddsobjekt. På uppdrag av polisen kan hemvärnet också användas i fredstid och stödja polisens uppgifter. Detta skedde exempelvis i samband med terroristangreppet i Oslo år 2011 och under terrorhot sommaren år 2014.</P>
<P class="p66 ft9">Hemvärnets beredskapsgrader är desamma som för hela försvaret i övrigt. Dessa kan beskrivas enligt följande.</P>
<P class="p237 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Inget hot – inga speciella åtgärder</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Beredskap A – allmän uppmärksamhet</SPAN></P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Beredskap B – definierat hot</SPAN></P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Beredskap C – nära anstående angrepp</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Beredskap D – angrepp sker/har skett</SPAN></P>
<P class="p151 ft9">De fyra olika beredskapsgraderna innehåller en rad åtgärder som ska vidtas vid respektive beredskapsgrad. Dessa åtgärder är avhängiga av de lokala förhållanden som råder. I hemvärnet har insatsstyrkan en högre beredskap än resten av hemvärnet.</P>
<P class="p66 ft9">Varje år går cirka 4 500 soldater som avslutat sin värnplikt över till hemvärnets beredskapsorganisation.</P>
<P class="p66 ft9">Kraven för att bli hemvärnssoldat är att personen har genomgått militär utbildning, har klarat säkerhetsklassning och är vid god hälsa. Hemvärnssoldaterna ska därefter godkännas av en lokal hemvärns- nämnd. Hemvärnet försöker att i största möjliga mån nyttja och ta till vara de kompetenser soldaterna skaffat sig under värnplikten.</P>
<P class="p67 ft9">Hemvärnet har en minimiålder på 19 år och en maxålder på 44 år för soldater och 55 år för befäl. Andelen hemvärnssoldater som är kvinnor uppgår till 2,1 procent. Av de som arbetar heltid med den militära produktionsstrukturen i hemvärnet är 5,5 procent kvinnor och andelen kvinnor som arbetar heltid med den civila produk- tionsstrukturen i hemvärnet uppgår till 57,1 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p93 ft60">Tjänstgöring och ersättning</P>
<P class="p60 ft9">Soldaterna i de reguljära styrkorna i hemvärnet har upp till nio dagars tjänstgöring per år. De som är hemvärnsbefäl har något fler tjänst- göringsdagar.</P>
<P class="p12 ft9">Varje hemvärnsdistrikt har en insatsstyrka med soldater som har tecknat ett treårskontrakt. Insatsstyrkorna har upp till 30 dagars tjänstgöring per år. Hemvärnssoldater inom insatsstyrkorna får en startbonus om 5 000 NOK och en slutbonus efter genomfört tre- årskontrakt, där hemvärnssoldaten ska ha medverkat vid 75 procent av aktuell verksamhet, om 30 000 NOK. Hemvärnssoldaterna får även ett tjänstetillägg som varierar i storlek beroende på antal övningsdygn och militär grad.</P>
<P class="p12 ft9">Hemvärnsavtalet är, som nämnts ovan, på tre år. Efter sex dagars tjänst eller sex månader efter signering av hemvärnsavtalet får hem- värnssoldaten en signeringsbonus om 5 000 NOK. Efter genom- förd kontraktstid erhåller hemvärnssoldaten en slutbonus om 30 000 NOK. Hemvärnssoldaten ska då ha medverkat vid 75 pro- cent av de övnings- och träningsdagar han eller hon har kallats till.</P>
<P class="p13 ft9">Vid tjänstgöring i hemvärnet erhåller hemvärnssoldater 468 NOK per dag från försvarsmakten. Detta ses som en kompensation för förlorad arbetsinkomst från sin huvudsakliga arbetsgivare de dagar hemvärnssoldaterna tjänstgör i hemvärnet. Hemvärnssoldaterna kan även ansöka om särskild ekonomisk ersättning om de kan dokumentera ekonomisk förlust på grund av tjänstgöringen i hem- värnet. Egenföretagare kan ansöka om näringsbidrag.</P>
<P class="p62 ft9">Soldater i hemvärnets insatsstyrka erhåller 901 NOK per dag vid utförande av uppdrag.</P>
<P class="p95 ft9">Civila arbetsgivare kompenseras inte när deras anställda är från- varande på grund av hemvärnsaktiviteter.</P>
<P class="p96 ft60">Hemvärnets ungdomsförbund</P>
<P class="p94 ft9">Hemvärnet har ett ungdomsförbund för ungdomar mellan 16 och 21 år som kallas <NOBR>”HV-ungdommen”.</NOBR> Ungdomsförbundet har runt 700 medlemmar, varav 20 procent är kvinnor. Aktiviteter inom för- bundet ska bidra till att motivera ungdomar till militär tjänstgöring, men förbundet får ej syssla med stridsrelaterad utbildning och övning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">175</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft36">5.5</SPAN><SPAN class="ft43">Kanada</SPAN></P>
<P class="p297 ft14"><SPAN class="ft14">5.5.1</SPAN><SPAN class="ft59">Den kanadensiska försvarsmakten</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Canadian Armed Forces (CAF), fortsättningsvis kallad försvars- makten<SPAN class="ft51">, </SPAN>har i uppdrag att skydda Kanadas självständighet samt försvara Nordamerika tillsammans med Kanadas närmsta allierade; USA. Försvarsmakten bidrar även till internationell fred och säker- het genom insatser världen över, ofta i samarbete med andra länder.</P>
<P class="p66 ft9">Kanada är medlem i NATO och deltar i militärt samarbete inom FN samt är medlem i bl.a. American, British, Canadian, Australian and New Zealand Armies’ Program (ABCA) och North American Aerospace Defense Command (NORAD).</P>
<P class="p66 ft9">Kanadas försvarsbudget var åren <NOBR>2005–2006</NOBR> på 14,7 mdr CAD, mellan åren <NOBR>2010–2011</NOBR> på 17,9 mdr CAD och för åren <NOBR>2016–2017</NOBR> planerar Kanada att lägga 17,6 mdr CAD på försvaret.</P>
<P class="p66 ft9">Kanadas försvarsmakt består av 68 000 militärer och 24 000 civila medarbetare. Försvarsmakten har även 25 000 reservister samt 4 000 soldater i Canadian Rangers (se avsnitt 5.5.5). Militären består till 12 procent av kvinnor.</P>
<P class="p67 ft9">Försvarsmakten är uppdelad i the Royal Canadian Navy (marinen), the Canadian Army (armén), samt the Royal Canadian Air Force (flygvapnet).</P>
<P class="p66 ft9">I marinen tjänstgör 8 400 heltidssjömän och 5 100 deltidssjö- män. I armén tjänstgör 21 600 heltidssoldater och 20 000 reservister, samt 5 000 Canadian Rangers. I flygvapnet tjänstgör 13 365 perso- ner heltid och 2 035 i reserven.</P>
<P class="p279 ft14"><SPAN class="ft14">5.5.2</SPAN><SPAN class="ft59">Rekrytering</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Kanada har inte någon värnplikt utan grundar sin personalförsörj- ning till försvarsmakten på frivillighet. Det obligatoriska inslag som finns i försvarsmakten är att de som erhållit subventionerad utbildning, t.ex. pilotutbildning eller medicinsk utbildning måste stanna kvar och arbeta i försvarsmakten efter genomförd utbild- ning. Dessa personer måste arbeta dubbelt så länge som studietiden varade, dvs. två månaders arbete för en månads studier. Sägs kon- traktet upp i förtid av den enskilde är denne skyldig att betala till- baka alla studiekostnader till staten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p348 ft9">I Kanada finns över 30 rekryteringscenter spridda över hela landet dit intresserade kan ansöka om plats i försvarsmakten.</P>
<P class="p180 ft60">Antagningskrav</P>
<P class="p349 ft9">För att få tjänstgöra i försvarsmakten måste följande kriterier vara uppfyllda.</P>
<P class="p276 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Kanadensisk medborgare.</SPAN></P>
<P class="p141 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Ha en bakgrund av gott uppförande och inga allvarliga lagliga överträdelser.</SPAN></P>
<P class="p350 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Vara minst 17 år (16 år för att söka sig till reserven och militär skola) med föräldrars/vårdnadshavares godkännande för minder- åriga.</SPAN></P>
<P class="p278 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Möta minimikravet för utbildning.</SPAN></P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Klara säkerhetsprövning.</SPAN></P>
<P class="p351 ft9">Förr ställdes olika krav på män och kvinnor i försvarsmakten men i dag finns minimikrav som alla medarbetare i försvarsmakten ska klara oavsett kön.</P>
<P class="p62 ft9">Alla tjänster inom försvarsmakten är öppna för kvinnor. Försvars- makten genomför årligen riktade kommunikationsinsatser bl.a. mot kvinnor.</P>
<P class="p62 ft9">Försvarsmakten tar in cirka 4 000 rekryter per år. Cirka <NOBR>300–320</NOBR> personer avbryter sin militära grundutbildning, dvs. cirka åtta pro- cent.</P>
<P class="p218 ft60">The Cadet program för barn och ungdomar mellan 12 och 18 år</P>
<P class="p135 ft9">Den kanadensiska staten erbjuder barn och ungdomar mellan 12 och 18 år att engagera sig i The Cadet Program, i vilket 52 890 barn och ungdomar för närvarande ingår.</P>
<P class="p12 ft9">Programmet syftar till att ungdomar med olika bakgrund ska lära känna varandra under utmanande aktiviteter. Detta för att lära sig mer om marinen, armén och flygvapnet. Programmet syftar även till att träna barn och ungdomar i ”teamwork” och ledarskap, samt uppmanar barn och ungdomar att ta ansvar i samhället. Det är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">177</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">kostnadsfritt att delta och den kanadensiska statens övergripande tanke med programmet är att bygga upp generationer av ansvars- fulla medborgare.</P>
<P class="p66 ft9">Barn och ungdomar i Cadet Program är inte medlemmar av försvarsmakten och de förväntas inte heller ansluta sig till mili- tären. Barn och ungdomar kan få gymnasiekurspoäng genom att vara aktiva i programmet. Cadet Program finansieras av Försvars- departementet, civila sponsorer m.fl.</P>
<P class="p76 ft60">Ingen praktik eller obligatorisk undervisning i skolan</P>
<P class="p106 ft9">Ungdomar i Kanada erbjuds inte någon möjlighet till praktik inom försvarsmakten. Staten har inte rätt att bestämma om undervisning om samhällets krisberedskap och det militära försvaret ska ingå i skolans kursplaner utan det är upp till respektive skolstyrelse att besluta om dessa frågor ska ingå i undervisningen.</P>
<P class="p160 ft14"><SPAN class="ft14">5.5.3</SPAN><SPAN class="ft59">Personalförhållanden</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Militär personal kan arbeta i försvarsmakten till en ålder av 60 år. Utlandstjänst ingår för de som arbetar som militärer på heltid och är alltså inte frivilligt. Reservister har oftast arbete utanför det mili- tära vilket gör att utlandstjänst för denna grupp är frivillig.</P>
<P class="p66 ft9">Kanada är som stat skyldig att stötta försvarsmaktens personal som har tjänstgjort i krig och fredbevarande insatser. De som inte längre kan tjänstgöra p.g.a. skador har full rätt till vård och stöd, skräddarsytt efter den enskildes behov. Även de som skadar sig, men som kan stanna i tjänst får tillgång till vård och stöd.</P>
<P class="p76 ft60">Avgångar i förtid</P>
<P class="p184 ft9">Försvarsmakten upplever inte något större problem med militär personal som inte fullföljer sina kontrakt när de väl börjat arbeta i sin befattning. I de fall militär personal avbryter sin tjänstgöring i förtid, täcker försvarsmakten upp förlusten med befintlig personal i organisationen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">178</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p62 ft9">Enligt en undersökning gjord år 2001 framkom att de tre främsta orsakerna till att personer valde att lämna försvarsmakten var för att nyttja pensionsersättning och potentiell civil lön (8,3 pro- cent), för att studera (6,4 procent), samt för att skapa stabilitet och öka gemenskap i familjen (6,3 procent).</P>
<P class="p152 ft14"><SPAN class="ft14">5.5.4</SPAN><SPAN class="ft59">Lön och andra ersättningar</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Lönen i försvarsmakten beror på militär grad, om den enskilde arbetar heltid eller är reservist och om den enskilde är specialist eller inte. Arbetet i försvarsmakten skiljer sig från arbetet i övrig offentlig sektor. Att arbeta inom militären kan innebära frånvaro från familjen och kommendering på kort varsel. För att kompen- sera detta och det faktum att militär personal inte får övertids- ersättning, får den militära personalen ett påslag på lönen.</P>
<P class="p62 ft9">Om militär personal arbetar vid teknisk eller miljömässig fara erbjuds de högre lön. Även vid insatser och stationering utomlands får den militära personalen högre lön, beroende på grad av risk på tjänstgöringsorten.</P>
<P class="p62 ft9">Reservister kompenseras inte för eventuellt lönebortfall vid tjänst- göring i försvarsmakten jämfört med den lön de får i sin civila anställning.</P>
<P class="p154 ft9">Personal som arbetar i områden med högre levnadsomkostnader kompenseras för detta. Vid föräldraledighet finns ekonomiska för- måner att tillgå. Det finns även möjlighet att få särskild pensions- ersättning vid medicinska förhållanden orsakade i tjänsten i försvars- makten.</P>
<P class="p180 ft60">Ekonomiska tjänstgöringsincitament</P>
<P class="p135 ft9">När försvarsmakten har varit i behov av att rekrytera specifika yrkeskategorier så har försvarsmakten använt sig av rekryterings- bonusar. Detta då lönen för yrkeskategorierna inte är konkurrens- mässig med den civila marknaden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">179</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft60">Civilt meritvärde och stöd för karriärväxling</P>
<P class="p106 ft9">Den kanadensiska militären erbjuder sin personal möjligheter till professionell utveckling under hela sin karriär i försvaret. Försvars- makten värdesätter livslångt lärande och anser att utbildning och utveckling bidrar till ökad kunskap och färdigheter.</P>
<P class="p66 ft9">Personalen ges möjlighet till fortsatt utbildning på deltid genom Canadian Forces Continuing Education Program (CFCEP). Det finns ett stort utbud av utbildningar, utvecklade för att möta för- svarsmaktens och den enskildes behov. Utbildningarna syftar bl.a. till att underlätta övergången för den enskilde från arbete i för- svarsmakten till den civila arbetsmarknaden. CFCEP är främst utvecklat för att tillgodose försvarsmaktens personals utbildnings- behov men även tidigare anställda i försvaret och familjemedlem- mar till personal i försvarsmakten kan få utbildning via CFCEP. CFCEP erbjuder den militära personalen eftergymnasial utbild- ning, men även möjligheten att komplettera sin gymnasieutbildning.</P>
<P class="p67 ft9">Försvarsmakten har samarbeten med universitet och högskolor och i vissa fall finns utbildningssamordnare från försvarsmakten på plats på dessa institutioner för att underlätta tillgången på efter- gymnasial utbildning för personal i försvarsmakten. Försvars- makten har även egna utbildningsinstitutioner runt om i landet där militärer kan få träning och utbildning. Försvarsmakten har även Education Reimbursement Programs som erbjuder lämplig personal möjligheten att bl.a. läsa upp betyg, ackreditera militär utbildning och förbereda den enskilde för karriärväxling. För att ta del av detta program måste den enskilde ha genomgått grundläggande militär utbildning eller grundläggande militär officersutbildning.</P>
<P class="p198 ft9">Försvarsmakten har en hemsida för att skapa en direkt länk mellan militärer och ”militärvänliga” arbetsgivare, dvs. arbetsgivare som gärna anställer personer som arbetar i försvaret eller har arbetat inom försvaret. Alla militärer som på ett godkänt sätt genomfört sin tjänstgöring får tillgång till hemsidan. På hemsidan finns även information om <NOBR>CV-skrivning</NOBR> och arbetssökningsverktyg, samt sök- funktioner för nationella och regionala arbeten.</P>
<P class="p67 ft9">Försvarsmakten arbetar med att från fall till fall bedöma och jämföra militär utbildning med civil ackreditering. Detta för att få en uppfattning om i fall medarbetare kan hoppa över viss militär utbildning om de redan tillgodosett sig den utbildningen civilt. En</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">särskild myndighet inom den kanadensiska staten är ansvarig för att värdera den enskildes utbildning och kompetens.</P>
<P class="p12 ft9">Karriärväxling inom försvarsmakten kan genomföras om karriär- växlingen följer ”befäljskedjan” och den enskilde har rekommen- dationer. Vid intern karriärväxling undersöks den enskildes övnings- och utbildningsnivå för att bedöma om den enskilde behöver kompletterande utbildning för sin nya tjänst.</P>
<P class="p62 ft9">Vid medicinska skäl erbjuds personal i försvarsmakten arbets- inriktad rehabilitering i upp till sex månader.</P>
<P class="p152 ft14"><SPAN class="ft14">5.5.5</SPAN><SPAN class="ft59">The Canadian Rangers</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">The Canadian Rangers, som liknar det svenska hemvärnet, är en avdelning under arméns reserv. Canadian Rangers är en styrka baserad på frivillighet som rekryteras lokalt ute i landet.</P>
<P class="p62 ft9">För att komma med i Canadian Rangers måste följande kriterier vara uppfyllda.</P>
<P class="p276 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Minst 18 år.</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Fysiskt och mentalt kapabel att lösa Canadian Rangers uppgifter.</SPAN></P>
<P class="p277 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Kanadensisk medborgare, ha ett kanadensiskt personnummer och bo i Kanada.</SPAN></P>
<P class="p333 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Inte ha blivit dömd för allvarligt brott enligt Kanadas strafflag, där benådning inte har skett.</SPAN></P>
<P class="p352 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Inte vara medlem i någon annan underavdelning till försvars- makten, eller annan nationell militär eller polisiär gren.</SPAN></P>
<P class="p353 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Kunnig och utrustad för att kunna verka i en befattning på land.</SPAN></P>
<P class="p354 ft9">Canadian Rangers tillhandahåller personal för den nationella och allmänna säkerheten i de nordliga, kustnära och isolerade delarna av Kanada som försvarsmakten inte har resurser att täcka. Canadian Rangers försvarar Kanadas intressen inrikes och är en viktig resurs för försvarsmakten. Det är ovanligt att en Canadian Ranger kallas att medverka vid insatser utomlands.</P>
<P class="p154 ft9">Canadian Rangers uppdrag är att vara en lätt utrustad, själv- försörjande mobil styrka som understöder försvarsmakten i opera- tioner inom Kanadas gränser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">181</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373182x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft9">I Canadian Rangers uppgifter ingår att genomföra och stödja insatser som bidrar till Kanadas suveränitet inom bl.a. övervakning och spaning. Canadian Rangers ska understödja försvarsmaktens verksamhet inom Kanadas gränser med eftersök och räddnings- insatser, samt stötta myndigheter och övriga samhället vid natur- katastrofer och andra kriser. Canadian Rangers ska även represen- tera försvarmakten lokalt genom utbildning av ungdomar i Junior Canadian Rangers samt genom att delta vid lokala arrangemang.</P>
<P class="p84 ft9">Canadian Rangers verkar under armén och de olika grupperna inom Canadian Rangers träffas minst sex gånger per år, ofta i samband med privata aktiviteter som jakt och fiske.</P>
<P class="p84 ft9">De som ingår i Canadian Rangers får, förutom ersättning för officiella uppdrag för försvarsmakten, upp till tolv dagars ersättning per år. Medlemmarna i Canadian Rangers betalas enligt den deltids- eller heltidsersättning som reserven erhåller. Medlemmarna får även ersättning för slitage på egna fordon som använts i tjänsten för Canadian Rangers.</P>
<P class="p84 ft9">Medlemmarna i Canadian Rangers civila arbetsgivare kompen- seras inte ekonomiskt när deras anställda medverkar i verksamhet för Canadian Rangers. Dock tjänar samhället i stort på att ha verk- samma Canadian Rangers i sitt närområde och det är vanligt att högt uppsatta personer i samhället är aktiva inom Canadian Rangers.</P>
<P class="p355 ft84"><SPAN class="ft36">5.6</SPAN><SPAN class="ft83">Studie av personalförsörjningsfrågor i några länder med frivilligförsvar</SPAN></P>
<P class="p200 ft9">Inom ramen för ett projekt som genomförts av Försvarsmakten och Försvarshögskolan har studier inom ett temaområde kallat Expeditionär förmåga <NOBR>2009–2011</NOBR> genomförts<A href="#page_182"><SPAN class="ft48">7</SPAN></A>. I rapporterna har begreppet ”expeditionärt tänkande” syftat till frågorna hur en mili- tär styrka tänker om sig själv och sin förmåga och till hur samhälle och politiker tänker om denna styrka; komponenter som ansetts vara en grundläggande aspekt på expeditionär förmåga. I och med Sveriges övergång till ett nytt personalförsörjningssystem grundat på frivillighet och då Sverige vid tidpunkten för framtagandet av</P>
<P class="p356 ft54"><SPAN class="ft61">7 </SPAN>Uppgifterna i detta avsnitt bygger på vad som framkommit i rapporterna FHS bil. 4 886/2010:42, FHS tema XF 1284/2009:07 och XF 2011 bilaga 3.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">dessa rapporter aldrig deltagit i några expeditionära operationer studerades erfarenheter från andra länder med expeditionära styrkor. En viktig fråga som ansågs vara utmärkande och särskiljandet för det expeditionära tänkandet var frågor kring rekrytering och för- mågan att behålla personal i professionella styrkor med expedi- tionära uppgifter.</P>
<P class="p71 ft9">Som exempel på en framgångsrik styrka framhölls den amerikanska marinkåren och Nederländernas försvarsmakt togs som exempel på en mindre framgångsrik styrka vilket är ett land som gått över från värnplikts- till frivilligförsvar och som haft stora problem att rekrytera och behålla personal. Även den kanadensiska och danska försvars- makten studerades närmare.</P>
<P class="p71 ft9">Följande slutsatser om expeditionärt tänkande för den svenska Försvarsmakten redovisades.</P>
<P class="p291 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">De mjuka frågorna synes viktigare och mer gränssättande än tekniska och organisatoriska frågor.</SPAN></P>
<P class="p294 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Förändringar av personalförsörjningssystemet är kopplat till upp- byggandet av expeditionär kapacitet och måste genomföras sam- tidigt.</SPAN></P>
<P class="p357 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Erfarenheter bör hämtas från länder som ligger före Sverige avseende frivilligförsvar och expeditionärt tänkande.</SPAN></P>
<P class="p291 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Systemet med anställda soldater kan kräva en förändring av de traditionella relationerna mellan trupp och befäl.</SPAN></P>
<P class="p294 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Ett bredare och djupare engagemang från allmänhet, organisa- tioner och politiker är sannolikt en förutsättning för ett nytt personalförsörjningssystem.</SPAN></P>
<P class="p358 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Ett omfattande stöd till soldaten och dennes familj skulle sanno- likt uppfattas positivt och främja utvecklingen mot expeditionärt tänkande.</SPAN></P>
<P class="p359 ft9">Något som framhölls vara en viktig del av den expeditionära för- mågan var att landet måste ha tillräckliga styrkor. För det fall sol- daterna sänds ut för att delta i insatser för ofta och på så sätt får tillbringa för lite tid i sitt hemland kan detta komma att leda till att soldaterna och sjömännen lämnar sina anställningar i Försvarsmakten. Detta särskilt som denna grupp befinner sig i den ålderkategori</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">183</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">som bildar familj. I och med övergång från ett värnpliktsförsvar till ett frivilligförsvar försvinner den tillgång man tidigare hade till soldater och sjömän via värnplikten. Med ett frivilligförsvar behövs även en reserv av sjömän och soldater.</P>
<P class="p84 ft9">I den rapport som handlade om Nederländerna och den ameri- kanska marinkåren ställdes två hypoteser om viktiga faktorer för att skapa och vidmakthålla ett effektivt yrkesförsvar med expedi- tionär förmåga, nämligen omsorgen om personalen och Försvars- maktens självbild. I följande rapport studerades hur dessa faktorer manifesterades i Kanada och Danmark. Något som uppmärk- sammades var skillnaden mellan USA och Kanada å ena sidan och de europeiska länderna å andra sidan när det gäller stödet till trupperna. I USA och Kanada tar respektive lands försvarsmakt ett större ansvar för frågor relaterade till soldaternas välfärd och sociala förmåner än vad de europeiska länderna gör. Som förklaring till detta angavs att de europeiska länderna troligtvis förlitar sig till ländernas respektive sociala välfärdssystem. Vissa sociala förmåner finns tillgänglig för var och en i de europeiska länderna medan så inte är fallet i Kanada och USA. Som exempel på stöd som de anställda i marinkåren i USA erhåller, utöver bostad och lön, och som inte har någon motsvarighet i det svenska systemet angavs pension efter 20 års tjänst, av staten garanterade lån även efter pensionering, fri sjuk- och tandvård för familjen, bostadslån och skattebefriad shopping. Förmånerna gäller i flera fall även för vete- raner och reservister.</P>
<P class="p178 ft9">När det gäller stöd i form av uppmärksamhet från allmänhet och politiker är skillnaderna mellan USA och Kanada å ena sidan och de europeiska länderna å andra sidan påtagliga.</P>
<P class="p84 ft9">Studierna analyserade frågan om försvarsmaktens varumärke i de olika länderna. I Nederländerna, Danmark och Sverige anses respektive lands försvarsmakt vara en samhällsinstitution bland alla andra medan de väpnade styrkorna betraktas på ett mer respektfullt sätt i USA och Kanada. Försvarsmaktens varumärke och anseende kan påverka hur soldaterna ser på sig själva både inför rekry- teringen och under tjänstgöringen. I USA och Kanada använder privata företag de väpnade styrkorna i sin marknadsföring och den professionella idrottsrörelsen sponsrar soldaterna och deras stöd- organisationer. I dessa länder är det alltså positivt att förknippas med försvaret och dra nytta av deras anseende. I studien framhålls</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td57"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p27 ft26">Internationell utblick – personalförsörjning i några andra länder</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft9">att i Sverige är situationen närmast det omvända. Rapporterna konstaterar att försvaret har en högre status i Nordamerika än i de studerade europeiska länderna, vilket troligtvis bedöms ha betydelse för hur soldaterna i respektive länder uppfattar sin egen självbild.</P>
<P class="p73 ft9">Enligt rapporten kan symboler, traditioner och historia vara vik- tiga komponenter i varumärkesvården och det förhållandet att utbildningen inom Försvarsmakten är mycket krävande skulle också kunna vara en bidragande faktor till att Försvarsmaktens varumärke stärks.</P>
<P class="p163 ft9">Bra materiel, uppdaterade doktriner och goda anställningsvillkor identifierades som sådant som kan mätas och jämföras när det gäller respektive lands försvarsmakts omsorg om sin personal. Beträff- ande dessa områden kom man i de jämförande studierna av nu aktuella länder fram till att de jämförda länderna använder utrust- ning som är ändamålsenlig och av hög kvalitet, doktrinerna synes vila på samma grund och anställningsvillkoren är anpassade efter de olika ländernas standard men skiljer sig inte avsevärt. Områden där det gick att se större skillnader är hur soldater och befäl uppmärk- sammas av politiker, företag och av allmänheten. Ceremonier och andra offentliga tillställningar där högt uppsatta politiker uppmärk- sammar de väpnade styrkronas insatser är betydligt mer förekom- mande i Nordamerika än i Nederländerna, Danmark och Sverige. Den uppmärksamhet och det stöd personalen i försvarsmakterna i USA respektive Kanada får påverkar sannolikt intresset för försvaret och därigenom personalförsörjningen.</P>
<P class="p82 ft9">När det gällde avgångar i respektive studerat lands försvarsmakt blev slutsatsen att avgångar i storleksordningen <NOBR>25–35</NOBR> procent under första fyraårsperioden inte kan undvikas mer än marginellt. Under perioden <NOBR>1982–1993</NOBR> var avgångarna inom den amerikanska armén, flottan och marinkåren mellan cirka <NOBR>31–33</NOBR> procent medan avgångarna inom flygvapnet var på cirka 27 procent. I Kanada har redovisats av avgångarna uppgår till <NOBR>6–8</NOBR> procent per år, vilket skulle kunna motsvara <NOBR>24–32</NOBR> procent i en fyraårscykel. I Nederländerna slutade 24 procent av personalen i försvaret inom ett år efter sin anställning år 2002. Från Danmark fanns det ingen offentlig statistik på antalet avgångar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
</DIV>
<DIV id="page_187">
<P class="p360 ft86"><SPAN class="ft8">6</SPAN><SPAN class="ft85">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</SPAN></P>
<P class="p310 ft36"><SPAN class="ft36">6.1</SPAN><SPAN class="ft43">Nya personalkategorier</SPAN></P>
<P class="p135 ft9">Personalen i Försvarsmakten kan vara kontinuerligt eller tidvis tjänstgörande respektive anställd tillsvidare eller tidsbegränsat anställd. I det nya personalförsörjningssystemet har flera nya personalkategorier införts. Anställningarna för gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) regleras i lagen (2012:332) om vissa försvars- maktsanställningar.</P>
<P class="p182 ft9">Med kontinuerlig tjänstgöring avses tjänstgöring av tillsvidare- anställd eller tidsbegränsat anställd militär tjänsteman som har sitt huvudsakliga arbete i Försvarsmakten på heltid. Yrkesofficerare och kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) har denna tjänstgöringsform.</P>
<P class="p154 ft9">Med tidvis tjänstgöring avses tjänstgöring av militär tjänsteman som har en tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning och som har sitt huvudsakliga arbete utanför Försvarsmakten men som periodvis tjänstgör på heltid i Försvarsmakten. Reservofficerare och tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) tjänstgör tidvis i Försvarsmakten.</P>
<P class="p12 ft9">Med undantag för yrkesofficerare tjänstgör alltså den militära personalen i Försvarsmakten under en begränsad tid och en del av den militära personalen, bl.a. reservofficerare och GSS/T, har en annan huvudsaklig sysselsättning, exempelvis arbete eller studier, vid sidan om den militära tjänstgöringen. Detta gäller även för en- skilda som tjänstgör i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Personer med avtal för tjänstgöring inom hemvärnet med de natio- nella skyddsstyrkorna har dock inte något anställningsförhållande med Försvarsmakten (se avsnitt 13.1.4).</P>
<P class="p361 ft18">187</P>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373188x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft9">Det som är speciellt för den tidvis tjänstgörande personalen i Försvarsmakten är att dessa personer är anställda av Försvarsmakten även när personen i fråga inte aktivt tjänstgör i Försvarsmakten.</P>
<P class="p127 ft9">GSS/K har anställts i Försvarsmakten sedan år 2010. GSS/K kan anställas tidsbegränsat i max tolv år under en <NOBR>16-årsperiod</NOBR> och som längst åtta år i en följd. Ingångslönen för en heltidstjänstgörande GSS/K är i dag 18 000 kr per månad.</P>
<P class="p127 ft9">Till skillnad från reservofficerarna är GSS/T inte tillsvidare- anställda hos Försvarsmakten<A href="#page_188"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A>. <NOBR>GSS/T-anställningen</NOBR> har sin grund i 7 § lagen om vissa försvarsmaktsanställningar. Enligt denna lag om- fattar anställningen minst sex och högst åtta år. Anställningen som GSS/T kan förnyas så att den totalt omfattar upp till sexton år.</P>
<P class="p127 ft9">I och med att GSS/T har annan huvudsaklig syselsättning finns det i lagen om vissa försvarsmaktsanställningar särskilda bestäm- melser om vad som ska gälla för denna personalkategori.</P>
<P class="p127 ft9">Enligt 27 § lagen om vissa försvarsmaktsanställningar ska en GSS/T informera sin civila arbetsgivare om att han eller hon har en anställning i Försvarsmakten. Detta ska ske när anställningsavtalet ingås med den civila arbetsgivaren eller i samband med att han eller hon tar anställning som GSS/T i Försvarsmakten. Enligt samma bestämmelse är en GSS/T skyldig att hålla sin civila arbetsgivare informerad om planerad tjänstgöring i Försvarsmakten.</P>
<P class="p91 ft9">Enligt lagens 28 § har en GSS/T rätt att vara ledig från annat arbete för att pröva en anställning hos Försvarsmakten. Denna rätt till ledighet omfattar upp till sex månader. GSS/T har även enligt lagens 30 § rätt till ledighet från annat arbete för att tjänstgöra hos Försvarsmakten. Denna rätt uppgår till max 12 månader vid varje tillfälle. Om tjänstgöringen omfattar sex månader eller mer får personen över huvud taget inte ha tjänstgjort under den föregående tolvmånadersperioden. En GSS/T ska enligt lagens 32 § informera sin civila arbetsgivare senast två månader i förväg om planerad tjänst- göring i Försvarsmakten.</P>
<P class="p362 ft62"><SPAN class="ft61">1 </SPAN>Reservofficerare är tillsvidareanställda hos Försvarsmakten. Deras anställning hos Försvars- makten avslutas senast vid 67 års ålder. Anställningen baseras på 18 § eller 20 § i officers- förordningen (2007:1268). Reservofficerares rätt till ledighet från annat arbete för att tjänst- göra hos Försvarsmakten regleras i lagen (1994:2076) om skydd för anställningen vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. Rätten till ledighet är genom denna lag kopplad till 9 kap. 1 § i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">188</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373189x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft9">GSS/T tjänstgör främst vid övningar och insatser som kan genom- föras både nationellt och internationellt. Krigsförbandsövningar omfattar normalt mellan två och fyra veckor och genomförs i normalfallen var tredje eller var fjärde år. Den längsta samman- hållna tjänstgöringen för GSS/T sker vid deltagande i internatio- nella militära insatser där den totala tiden för en sådan insats kan beräknas till cirka nio månader (inklusive förberedelsetid samt åter- hämtning efter en insats).</P>
<P class="p62 ft9">GSS/T kan tjäna in semester hos Försvarsmakten och sedan välja att ta ut den hos sin civila arbetsgivare.</P>
<P class="p363 ft84"><SPAN class="ft36">6.2</SPAN><SPAN class="ft83">Totalförsvarets rekryteringsmyndighet och andra organisationers arbete med rekrytering och personalfrågor</SPAN></P>
<P class="p364 ft14"><SPAN class="ft14">6.2.1</SPAN><SPAN class="ft59">Totalförsvarets rekryteringsmyndighet</SPAN></P>
<P class="p365 ft60">Totalförsvarets rekryteringsmyndighets arbete med rekrytering till Försvarsmakten</P>
<P class="p135 ft9">Det är Försvarsmakten som är ansvarig för rekryteringen till Försvars- makten medan det är Totalförsvarets rekryteringsmyndighets (TRM) uppgift att stödja och hjälpa Försvarsmakten med denna uppgift<A href="#page_189"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A>.</P>
<P class="p12 ft9">TRM administrerar ansökningarna till Försvarsmaktens grund- läggande militära utbildning (GMU) samt genomför tester och bedömningar i samband med antagningsprövningen. TRM gör cirka 12 000 antagningsprövningar på sökande till GMU per år. För övriga s.k. civila kunder uppgår TRM:s prövningar till cirka 3 000 per år. Rekryteringsprocessen som utförs vid TRM beskrivs ytterligare i avsnitt 6.3.1.</P>
<P class="p366 ft54"><SPAN class="ft61">2 </SPAN>Försvarsmakten är ålagd att inom en övergångsperiod köpa tjänster från TRM. I proposi- tionen <SPAN class="ft68">Modern personalförsörjning för ett användbart försvar </SPAN>(prop. 2009/10:160) fastslår regeringen att Försvarsmakten ska använda TRM ”tills vidare”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">189</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p98 ft51">Totalförsvarets rekryteringsmyndighets arbete med beredskapsunderlaget</P>
<P class="p86 ft9">Försvarsmaktens nuvarande personalförsörjningssystem bygger uteslutande på att enskilda på frivillig väg väljer att engagera sig och ta anställning i Försvarsmakten alternativt skriva avtal för tjänstgöring med hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna.</P>
<P class="p84 ft9">Om krig, krigsfara eller andra extraordinära omständigheter råder kan dock, på samma sätt som tidigare, insatsorganisationen komma att bemannas med pliktpersonal. Skyldigheten att genomgå möns- tring och skyldigheten att fullgöra värnplikt och civilplikt kan på nytt träda i kraft efter det att regeringen, med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, har beslutat om detta.</P>
<P class="p91 ft9">Alla svenska medborgare, såväl kvinnor som män, är i samband med att de fyller 18 år skyldiga att medverka i en lämplighetsunder- sökning i form av en utredning om personliga förhållanden rörande hälsa, fysisk status, intressen och skolgång. Dessa uppgifter samman- ställs i det så kallade beredskapsunderlaget.</P>
<P class="p84 ft9">Syftet med beredskapsunderlaget är inte att utgöra ett rekry- teringsverktyg till anställningar i Försvarsmakten. Syftet är att ansvariga myndigheter på bästa sätt vid behov ska kunna göra en preliminär bedömning av totalförsvarspliktigas förmåga att tjänst- göra inom totalförsvaret och det är bl.a. uppgifterna i detta som kommer att styra eventuella inkallelser till mönstring för det fall regeringen beslutar om att värnplikten och mönstringsförfarandet på nytt ska träda i kraft. TRM är tydliga i sitt utskick om bered- skapsunderlaget att de uppgifter som lämnas in inte kommer att användas i rekryteringsändamål för GMU.</P>
<P class="p84 ft9">Beredskapsunderlaget är ett webbaserat frågeunderlag med 60 frågor som skickas ut av TRM till alla svenska medborgare i sam- band med deras <NOBR>18-årsdag.</NOBR> Hanteringen av uppgifterna som samlas in i beredskapsunderlaget regleras av bestämmelser i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvars- pliktiga. Enligt denna lag kan TRM vitesförelägga en person att fylla i beredskapsunderlaget. Samtycke krävs alltså inte utan det är enskildas skyldighet att svara på frågorna i beredskapsunderlaget.</P>
<P class="p91 ft9">TRM sparar uppgifterna i beredskapsunderlaget i två år. Bered- skapsunderlaget har en svarsfrekvens på cirka 93 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft9">I samband med utskicket av beredskapsunderlaget informerar TRM om att totalförsvarspliktiga enligt lagen (1994:1809) om total- försvarsplikt är skyldiga att genomgå mönstring eller fullgöra värn- plikt eller civilplikt endast om regeringen med hänsyn till att det behövs för Sveriges försvarsberedskap har beslutat det. Det är alltså frivilligt att tjänstgöra i försvaret, men mottagaren av utskicket har en skyldighet att lämna uppgifter om sig själv i beredskapsunder- laget. Utskicket från TRM innehåller inte någon specifik informa- tion från Försvarsmakten eller från de frivilliga försvarsorganisa- tionerna.</P>
<P class="p175 ft9">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som har haft i uppdrag av regeringen att informera landets totalförsvars- pliktiga <NOBR>18-åringar</NOBR> om Sveriges försvar och krisberedskap har sammanställt en folder kallad <NOBR>”18-årsuppdraget”.</NOBR> Denna folder skickas ut till landets <NOBR>18-åringar.</NOBR> Vidare sker kommunikation av informationen via en särskild webbplats, i olika sociala medier samt i ett särskilt utskick av foldern med ett följebrev till lärare i gym- nasieskolan. Utöver denna folder som distribueras av MSB skickar Försvarsmakten information i form av direktreklam till personer som ingår i målgrupper där Försvarsmakten har identifierat att 18- åringar kan ingå. Försvarsmakten skickar däremot inte någon sär- skild information riktad till alla landets <NOBR>18-åringar</NOBR> som innehåller information om möjligheterna att arbeta i Försvarsmakten. Inte heller skickas det ut någon information från de frivilliga försvars- organisationerna till nu aktuell målgrupp.</P>
<P class="p82 ft9">I samverkan med MSB och Försvarsmakten har TRM tagit fram en informationsskrift riktad till de som ska svara på frågorna i beredskapsunderlaget.</P>
<P class="p71 ft9">TRM samlar in uppgifterna men bearbetar inte beredskaps- underlaget. TRM hämtar även in uppgifter om alla Sveriges <NOBR>18-åringar</NOBR> från bl.a. Försäkringskassan, Kriminalvården, Skatteverket och kommuner.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">191</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p367 ft37">Dagens kostnader för beredskapsunderlaget och beräknade kostnader vid ett eventuellt införande av mönstring</P>
<P class="p368 ft9">Den årliga kostnaden för arbetet med beredskapsunderlaget uppgår enligt TRM:s beräkningar till 4,8 miljoner kr.</P>
<P class="p369 ft9">För det fall regeringen skulle besluta om att värnplikten och mönstringsförfarandet ska träda i kraft har TRM uppskattat att mönstringsförfarandet med personlig inställelse skulle kosta cirka 7 400 kr per person som ska mönstras. Personlig inställelse av en hel årskull <NOBR>18-årigar</NOBR> (cirka 100 000 personer) har TRM beräknat skulle kosta cirka 740 miljoner kr. TRM har däremot gjort bedöm- ningen att av de 100 000 <NOBR>18-åringarna</NOBR> i en årskull skulle, efter det att uppgifterna i beredskapsunderlaget och registerutdrag beaktats, endast cirka 50 000 vara ”mönstringsbara”/ha kunnat kallas in till mönstring.</P>
<P class="p234 ft14"><SPAN class="ft14">6.2.2</SPAN><SPAN class="ft59">De centrala arbetstagarorganisationerna</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Officersförbundet, som är anslutet till SACO, är fack- och yrkes- förbundet för kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän, officerare och för de som studerar till yrkesofficerare. Med över 11 000 aktiva medlemmar är Officersförbundet det största förbundet för militär personal inom Försvarsmakten. Officers- förbundet organiserar däremot inte tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. GSS/T är i stället hänvisade till att organisera sig i sina respektive civila fackförbund.</P>
<P class="p66 ft9">Reservofficerarna är en intresse- och fackorganisation för reserv- officerare. Förbundet har cirka 3 250 medlemmar och är anslutet till SACO.</P>
<P class="p198 ft9">Seko Försvar har de flesta av sina medlemmar som är anställda inom Försvarsmakten, försvarsindustrin och övriga försvarsmyndig- heter. Förbundet företräder personer med arbeten inom service, administration, förråd, kök och verkstäder samt underhåll och till- verkning av försvarsmaterial. Seko Försvar har cirka 7 000 med- lemmar.</P>
<P class="p67 ft9">Försvarsförbundet är ett <NOBR>TCO-förbund</NOBR> och organiserar verk- samma inom försvaret och närstående verksamhetsområden, exem- pelvis Försvarets materielverk, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">192</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373193x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft9">och FRA. Försvarsförbundet organiserar verksamma oavsett arbets- uppgifter, befattning eller utbildning och har cirka 4 500 medlemmar.</P>
<P class="p152 ft14"><SPAN class="ft14">6.2.3</SPAN><SPAN class="ft59">Intresseorganisationen Svensk Soldat</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Värnpliktsrådet hade sin grund i den Värnpliktiga arbetsgruppen som första gången valdes vid värnpliktsriksdagen år 1970. År 1984 bytte Värnpliktiga arbetsgruppen namn till Sveriges centrala värn- pliktsråd, som tio år senare förkortades till Värnpliktsrådet. Värn- pliktsrådet var en fristående intresseorganisation för Sveriges värn- pliktiga. Värnpliktsrådets främsta uppgift var att arbeta för värn- pliktigas rättigheter gentemot Försvarsmaktens högkvarter, förband, riksdag och regering. Ledamöterna i Värnpliktsrådet var tidigare värnpliktiga som valdes att företräda Sveriges värnpliktiga vid den årliga värnpliktskongressen som var värnpliktsrörelsens högsta be- slutande organ. Ledamöterna i Värnpliktsrådet tjänstgjorde på heltid och arvoderades genom värnpliktsförmåner. Under den sista värnpliktskongressen i juni 2010 presenterade Värnpliktsrådet rapporten ”<SPAN class="ft37">Rätten till representation</SPAN>” där ett behov av en intresse- organisation för alla soldater och sjömän uppmärksammades<A href="#page_193"><SPAN class="ft48">3</SPAN></A>. Mot bakgrund av rapportens slutsatser och förslag lades grunden till en ny intresseorganisation för soldater och sjömän, en interimsstyrelse tillsattes och flertalet s.k. ambassadörer rekryterades lokalt för att sprida information om den nya organisationen. I januari 2011 började denna organisation, Intresseorganisationen Svensk Soldat (SveSo), med sitt arbete.</P>
<P class="p154 ft9">SveSo har som ambition att förena och företräda rekryter, sol- dater och sjömän och ge dem en möjlighet att vara med och på- verka sin situation i Försvarsmakten. I detta arbete strävar SveSo efter att vara ett komplement till arbetstagarorganisationerna och att vara en plattform för samverkan och ett forum för diskussion.</P>
<P class="p370 ft56"><SPAN class="ft61">3 </SPAN>Denna rapport kom till efter det att värnpliktskongressen år 2009 gav Värnpliktsrådet möj- lighet att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda det framtida behovet av soldatrepresentation i den svenska Försvarsmakten. Den arbetsgrupp som tillsattes av Värnpliktsrådet drog bl.a. slutsatsen att Försvarsmakten och arbetstagarorganisationerna inte skulle kunna tillgodose rekryters och GSS behov gällande frågor som rörde opinionsbildning och demokratifrågor. I rapporten föreslogs därför att en ny organisation skulle bildas för att på så sätt komplettera befintliga organisationer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">193</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p371 ft9">I dag har SveSo cirka 20 ambassadörer placerade lokalt ute på regementen. Cirka 1 000 personer följer SveSo via sociala medier.</P>
<P class="p66 ft9">SveSo är en helt ideell organisation och erhåller inga bidrag för att bedriva sin verksamhet. Däremot har SveSo under år 2014 er- hållit ekonomiskt tillskott från Stiftelsen Soldatfonden i samband med att stiftelsen avvecklades.</P>
<P class="p372 ft84"><SPAN class="ft36">6.3</SPAN><SPAN class="ft83">Rekryteringen av gruppbefäl, soldater och sjömän</SPAN></P>
<P class="p200 ft14"><SPAN class="ft14">6.3.1</SPAN><SPAN class="ft59">Rekryteringsprocessen</SPAN></P>
<P class="p339 ft60">Allmänt om rekryteringsprocessen</P>
<P class="p106 ft9">För att kunna antas till Försvarsmakten är de grundläggande kraven att sökanden har fyllt 18 år och är svensk medborgare. Vidare ska sökanden klara de antagningstester som ska genomföras.</P>
<P class="p198 ft9">En ansökan till Försvarsmakten går till på så sätt att ansökan fylls i på internet där den sökande får logga in med <NOBR>e-legitimation</NOBR> eller med ett personligt lösenord som går att få via Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM). Om den sökande uppfyller de grund- läggande kraven för att ansöka får sökanden svara på de cirka 60 frågor som finns med i det s.k. rekryttestet. De frågor som skiljer sig åt mellan beredskapsunderlaget (se avsnitt 6.2.1) och rekryt- testet är att rekryttestet även innehåller värdegrundsfrågor. I övrigt är frågorna i stort sett desamma. Hanteringen av uppgifterna som hämtas in genom rekryttestet regleras av personuppgiftslagen (1998:204).</P>
<P class="p172 ft9">Svaren i rekryttestet ligger till grund för att bedöma om sökan- den har de förutsättningar som krävs för att klara utbildningen. Efter analys av rekryttestet får sökanden besked om han eller hon går vidare till nästa steg. För det fall sökanden går vidare till nästa steg får personen komma till TRM för att göra antagningstester.</P>
<P class="p66 ft9">Antagningstesterna hos TRM börjar som regel med teoretiska prov och fortsätter sedan med en hälsoundersökning som utförs av en sjuksköterska samt fysiska tester, medicinska undersökningar och samtal med en psykolog. Under antagningsprövningen får sökanden också träffa en yrkesvägledare från Försvarsmakten. Om det finns en utbildningsplats som motsvarar sökandens förutsättningar läm-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">194</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">nas ett erbjudande om att genomföra grundläggande militär utbild- ning (se avsnitt 6.4.1).</P>
<P class="p103 ft9">Tabellen nedan åskådliggör antalet ansökningar till Försvars- makten, antal som faller ifrån under själva ansöknings- och antag- ningsprocessen och slutligt utfall efter GMU år 2013.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">195</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän SOU 2014:73</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr11 td50"><P class="p24 ft87">Tabell 6.1</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td61"><P class="p373 ft88">Ansökningar till Försvarsmakten och utfall efter GMU år 2013</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td62"><P class="p27 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr17 td63"><P class="p27 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr17 td64"><P class="p27 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr17 td65"><P class="p27 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr17 td66"><P class="p27 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr17 td67"><P class="p27 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td50"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td68"><P class="p373 ft87">Totalt</P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p374 ft87">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr12 td70"><P class="p375 ft87">Män</P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p376 ft91">Andel kvinnor</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p377 ft91">Andel män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td62"><P class="p27 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr18 td63"><P class="p27 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr18 td64"><P class="p27 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr18 td65"><P class="p27 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr18 td66"><P class="p27 ft92"> </P></TD>
<TD class="tr18 td67"><P class="p27 ft92"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td50"><P class="p24 ft87">Ansökningar</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p373 ft87">33 147</P></TD>
<TD class="tr19 td69"><P class="p374 ft87">6 551</P></TD>
<TD class="tr19 td70"><P class="p378 ft87">26 596</P></TD>
<TD class="tr19 td71"><P class="p376 ft87">20 %</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p377 ft87">80 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td50"><P class="p24 ft87">Utsända</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p373 ft87">31 915</P></TD>
<TD class="tr20 td69"><P class="p374 ft87">6 346</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p378 ft87">25 569</P></TD>
<TD class="tr20 td71"><P class="p376 ft87">20 %</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p377 ft87">80 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td50"><P class="p24 ft87">rekryttest</P></TD>
<TD class="tr19 td68"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr19 td69"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr19 td70"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr19 td71"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td50"><P class="p24 ft87">Svar</P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p373 ft87">21 934</P></TD>
<TD class="tr21 td69"><P class="p374 ft87">4 203</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p378 ft87">17 731</P></TD>
<TD class="tr21 td71"><P class="p376 ft87">19 %</P></TD>
<TD class="tr21 td36"><P class="p377 ft87">81 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td50"><P class="p24 ft87">rekryttest</P></TD>
<TD class="tr12 td68"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td70"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td50"><P class="p24 ft88">Personer som</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p373 ft87">17 796</P></TD>
<TD class="tr20 td69"><P class="p374 ft87">3 490</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p378 ft87">14 306</P></TD>
<TD class="tr20 td71"><P class="p376 ft87">20 %</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p377 ft87">80 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td50"><P class="p24 ft87">kallas</P></TD>
<TD class="tr12 td68"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td70"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td50"><P class="p24 ft87">Ant. prövade</P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p373 ft87">10 271</P></TD>
<TD class="tr21 td69"><P class="p374 ft87">1 734</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p378 ft87">8 537</P></TD>
<TD class="tr21 td71"><P class="p376 ft87">17 %</P></TD>
<TD class="tr21 td36"><P class="p377 ft87">83 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td50"><P class="p24 ft87">Antal uttagna</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p373 ft87">5 252</P></TD>
<TD class="tr20 td69"><P class="p374 ft87">842</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p378 ft87">4 410</P></TD>
<TD class="tr20 td71"><P class="p376 ft87">16 %</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p377 ft87">84 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td50"><P class="p24 ft87">till GMU</P></TD>
<TD class="tr12 td68"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td70"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td50"><P class="p24 ft87">Påbörjat GMU</P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p373 ft87">3 784</P></TD>
<TD class="tr21 td69"><P class="p374 ft87">576</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p378 ft87">3 208</P></TD>
<TD class="tr21 td71"><P class="p376 ft87">15 %</P></TD>
<TD class="tr21 td36"><P class="p377 ft87">85 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td50"><P class="p24 ft87">Slutfört GMU</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p373 ft87">3 035</P></TD>
<TD class="tr20 td69"><P class="p374 ft87">426</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p378 ft87">2 609</P></TD>
<TD class="tr20 td71"><P class="p376 ft87">14 %</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p377 ft87">86 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td50"><P class="p24 ft87">Anställning</P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr21 td69"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr21 td71"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr21 td36"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td50"><P class="p24 ft87">efter GMU</P></TD>
<TD class="tr12 td68"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td70"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td50"><P class="p24 ft87">GSS/K</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p373 ft87">1 232</P></TD>
<TD class="tr20 td69"><P class="p374 ft87">159</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p378 ft87">1 073</P></TD>
<TD class="tr20 td71"><P class="p376 ft87">13 %</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p377 ft87">87 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td50"><P class="p24 ft87">GSS/T</P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p373 ft87">568</P></TD>
<TD class="tr21 td69"><P class="p374 ft87">60</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p378 ft87">508</P></TD>
<TD class="tr21 td71"><P class="p376 ft87">11 %</P></TD>
<TD class="tr21 td36"><P class="p377 ft87">89 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td50"><P class="p24 ft87">Off.aspirant</P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p373 ft87">92</P></TD>
<TD class="tr21 td69"><P class="p374 ft87">19</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p378 ft87">73</P></TD>
<TD class="tr21 td71"><P class="p376 ft87">21 %</P></TD>
<TD class="tr21 td36"><P class="p377 ft87">79 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td50"><P class="p24 ft87"><NOBR>HV-soldat</NOBR></P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p373 ft87">349</P></TD>
<TD class="tr20 td69"><P class="p374 ft87">68</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p378 ft87">281</P></TD>
<TD class="tr20 td71"><P class="p376 ft87">19 %</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p377 ft87">81 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td50"><P class="p24 ft87">Civila AT</P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p373 ft87">18</P></TD>
<TD class="tr21 td69"><P class="p374 ft87">9</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p378 ft87">9</P></TD>
<TD class="tr21 td71"><P class="p376 ft87">50 %</P></TD>
<TD class="tr21 td36"><P class="p377 ft87">50 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td50"><P class="p24 ft87">Totalt</P></TD>
<TD class="tr21 td68"><P class="p373 ft87">2 259</P></TD>
<TD class="tr21 td69"><P class="p374 ft87">315</P></TD>
<TD class="tr21 td70"><P class="p378 ft87">1 944</P></TD>
<TD class="tr21 td71"><P class="p376 ft87">14 %</P></TD>
<TD class="tr21 td36"><P class="p377 ft87">86 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td50"><P class="p24 ft87">tecknat avtal</P></TD>
<TD class="tr12 td68"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td69"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td70"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td71"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td50"><P class="p24 ft87">Totalt inte</P></TD>
<TD class="tr20 td68"><P class="p373 ft87">776</P></TD>
<TD class="tr20 td69"><P class="p374 ft87">111</P></TD>
<TD class="tr20 td70"><P class="p378 ft87">665</P></TD>
<TD class="tr20 td71"><P class="p376 ft87">14 %</P></TD>
<TD class="tr20 td36"><P class="p377 ft87">86 %</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p24 ft87">tecknat avtal</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr11 td65"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr11 td66"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft60">Ett nytt stödsystem för rekrytering – ATLAS</P>
<P class="p173 ft9">Från och med den 31 mars 2014 har Försvarsmakten ett nytt tek- niskt stödsystem för ansökan och urval till militär grundutbildning kallat ATLAS. Den nya processen innebär både direkt antagning av sökande som uppfyller Försvarsmaktens krav mot lediga utbild- ningsplatser och antagning efter nominering.</P>
<P class="p12 ft9">I det tidigare systemet var det så att från det att en person ansökte till Försvarsmakten och till dess att personen i fråga fick göra rekryttestet gick det cirka en vecka. Under denna tid föll cirka en tredjedel av de sökande bort. I det systemet skickade TRM en kallelse med förbestämt datum och tid för att komma och göra antagningstesterna. Från det att en person gjort rekryttestet till dess att personen fick en kallelse att antagningstestas vid TRM kunde det gå en månad. En person som sökte i februari kunde kallas för att göra antagningstestet i maj.</P>
<P class="p154 ft9">Det var i det äldre systemet ett besvärande stort tapp mellan antalet som kallades till antagningsprövning och de som faktiskt kom till antagningsprövningen. I många fall berodde detta troligt- vis på att många sökande under denna tid fick ett annat arbete eller annan sysselsättning.</P>
<P class="p12 ft9">I det nya systemet gör sökanden rekryttestet på internet i direkt anslutning till att personen skickat in sin ansökan. Efter det att rekryttestet skickats in elektroniskt får sökanden besked samma dag om eventuell möjlighet att komma till TRM och antagnings- pröva. Sökanden kan då själv gå in på internet och boka en tid för att göra antagningstesterna hos TRM.</P>
<P class="p12 ft9">Försvarsmakten har bedömt att ATLAS kommer att leda till kortare ledtider från ansökan till beslut. Detta kommer att innebära att den sökande på ett bättre sätt än i dag kan komma att behålla initiativet genom hela processen. Antagning sker nu löpande över hela året och det går att på ett bättre sätt möta intresset direkt när det uppstår.</P>
<P class="p182 ft9">Försvarsmakten har i det nya rekryteringssystemet förlängt giltig- hetstiden på TRM:s testresultat till två år jämfört med tidigare då testresultaten endast gällde i ett år. En person kan alltså söka till Försvarsmakten flera gånger på samma testresultat. Det är även möjligt att få göra om antagningstester efter det att det gått en viss tid mellan testtillfällena.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">197</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p371 ft9">Försvarsmakten har förklarat att från år 2015 kommer det gå att målgruppsanpassa rekryteringskommunikationen för särskilda be- hov.</P>
<P class="p219 ft9">TRM är av uppfattningen att ATLAS kommer att bidra till att ”tappet” mellan ansökan, ifyllt rekryttest och det antal personer som slutligen kommer till TRM och utför antagningstesterna kommer att minska. Detta då de sökande styr processen på ett annat sätt och då det nya systemet medger avsevärt kortare ledtider.</P>
<P class="p66 ft9">Då ATLAS nyligen tagits i bruk finns det endast statistik i form av positiva tendenser och den första riktiga utvärderingen av ATLAS kan göras först i slutet av år 2014.</P>
<P class="p76 ft60">Andelen kvinnor som söker till Försvarsmakten</P>
<P class="p106 ft9">Andelen kvinnor som sökt till Försvarsmakten har varit något stig- ande från år 2011 och framåt. Procentuellt sett klarar färre kvinnor antagningsprövningen vid TRM än vad som är fallet för män. Anledningen till att vissa kvinnor inte klarar testerna beror enligt uppgifter från TRM i huvudsak på att kvinnorna inte klarar av de fysiska testkraven, främst på grund av bristande muskelmassa. Konditionsmässigt klarar däremot kvinnorna sig bra. Senare delen av år 2013 var <NOBR>20–25</NOBR> procent av de sökande kvinnor.</P>
<P class="p67 ft9">I det äldre rekryteringssystemet kunde en viss ”särbehandling” av kvinnor göras gällande nomineringen till befattningar. Alla kvinnor som klarade antagningskraven fick i det systemet en plats. I det nya rekryteringssystemet är det principen <SPAN class="ft37">först till plats får först välja befattning </SPAN>som tillämpas. Denna princip kan enligt TRM vara en nackdel då detta skulle kunna leda till att färre kvinnor kommer in. I det nya systemet räcker det att sökanden klarar ”kvalgränsen” medan sökanden i det äldre systemet jämfördes inbördes inför en placering. Det kan alltså även komma att upplevas som att kraven i det nya rekryteringssystemet har sänkts. I detta sammanhang har Försvarsmakten förklarat att myndigheten i juni 2014, dvs. cirka tre månader efter det att ATLAS tagits i bruk, uppmärksammat en minskning av andelen sökande som är kvinnor med en procent. Försvarsmakten är däremot av uppfattningen att detta inte beror på att kvinnor inte längre ”särbehandlas” på det sätt som i det tidigare systemet där alla sökande kvinnor med kravuppfyllnad antogs, utan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">198</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373199x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">på att det främst beror på förändringar i intresset. Det är För- svarsmaktens uppfattning att ATLAS på sikt kommer att leda till att intresset blir helt styrande vid antagning och nominering och därmed neutralt mellan sökande som är män och kvinnor.</P>
<P class="p379 ft15"><SPAN class="ft14">6.3.2</SPAN><SPAN class="ft72">Försvarsmaktens rekryteringsåtgärder och rekryteringskommunikation</SPAN></P>
<P class="p300 ft9">Försvarsmakten genomför årligen ett flertal aktiviteter i syfte att attrahera och rekrytera personal.</P>
<P class="p103 ft9">I Utredningen om totalförsvarspliktens slutbetänkande <SPAN class="ft37">Total- försvarsplikt och frivillighet </SPAN>(SOU 2009:63) redovisades marknads- föringskostnaderna i det dåvarande systemet. Försvarsmakten köpte då in marknadsföring för cirka 25 miljoner kr under år då ingen rekrytering skedde till snabbinsatsberedskap motsvarande ram- nationsansvaret i EU:s stridsgruppskoncept Nordic Battle Group (NBG). Under år som rekrytering till NGB skedde tillkom ytter- ligare kostnader om cirka <NOBR>10–20</NOBR> miljoner kr. Utredningen om total- försvarsplikten bedömde att i ett frivilligsystem skulle marknads- föringskostnaderna komma att öka till cirka 100 miljoner kr för att kunna rekrytera 4 000 personer, det vill säga en kostnad om 25 000 kr per externt rekryterad person.</P>
<P class="p82 ft9">Enligt uppgifter från Försvarsmakten har myndighetens rekry- teringskommunikation sedan år 2010 omfattat både intresseväck- ande och kunskapsdrivande aktiviteter i form av sponsringsåtagan- den, reklam och annan rekryteringsfrämjande verksamhet. År 2011 hade Försvarsmakten en budget för rekryteringskommunikation uppgående till 100 miljoner kr. Denna budget har i takt med att kunskaperna om marknaden har ökat successivt minskat till 90 miljoner kr år 2012, 71 miljoner kr år 2013 och 58 miljoner kr år 2014.</P>
<P class="p72 ft9">I och med att Försvarsmaktens kunskaper om målgruppen för rekrytering har ökat har detta möjliggjort att myndigheten nu kan kommunicera mer effektivt i ett mindre antal kanaler än de som inledningsvis användes<A href="#page_199"><SPAN class="ft48">4</SPAN></A>.</P>
<P class="p380 ft75"><SPAN class="ft77">4 </SPAN>Försvarsmakten håller på och utvecklar ett nytt stödsystem för kandidathantering respek- tive rekryteringskommunikation kallat <SPAN class="ft93">Customer Relationship Management </SPAN>(CRM). CRM kommer att inledas år 2015 och kommer enligt Försvarsmakten att ytterligare effektivisera</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">199</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373200x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Försvarsmaktens arbete med återrekrytering sker i dag lokalt och baseras på de personliga relationer som byggs upp under tjänst- göringstiden. Försvarsmakten arbetar även med direktutskick till alla som har genomfört GMU och som inte har något engagemang i myndigheten. Försvarsmakten har i dagsläget inte något syste- matiserat stöd till förbanden i deras arbete med återrekrytering.</P>
<P class="p76 ft60">Projektet förberedande militär utbildning – FMU</P>
<P class="p106 ft9">Försvarsmakten har i samarbete med Arbetsförmedlingen i ett pro- jekt kallat ”Öppen dörr”, med start i januari 2012, genomfört ett arbetsmarknadspolitiskt program där Försvarsmakten erbjöd praktik/utbildning för långtidsarbetslösa personer. Projektet hade bl.a. följande målsättningar.</P>
<P class="p144 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Att bidra till att personer med språkligt och kulturellt kunnande från länder utanför EU skulle söka och därefter genomgå GMU.</SPAN></P>
<P class="p145 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Att dessa personer efter GMU skulle kunna erbjudas en militär anställning i Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p148 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">De som genomgick praktiken skulle få en merit som underlättade ett inträde på arbetsmarknaden.</SPAN></P>
<P class="p237 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Att utveckla Försvarsmakten som arbetsgivare.</SPAN></P>
<P class="p239 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Att skapa positiva relationer mellan Försvarsmakten och de aktu- ella målgrupperna.</SPAN></P>
<P class="p145 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Att visa Försvarsmakten som en attraktiv och modern arbets- givare.</SPAN></P>
<P class="p144 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Att utveckla samarbetet mellan Försvarsmakten och Arbets- förmedlingen.</SPAN></P>
<P class="p381 ft56">Försvarsmaktens rekryteringskommunikation med ytterligare minskade kostader som följd. CRM är ett samlingsbegrepp för ”relationshantering” och omfattar arbetssätt, organisation och tekniskt stödsystem för kandidathantering respektive rekryteringskommunikation. Sys- temstarten är planerad till oktober 2015. Försvarsmakten bedömer att CRM bl.a. kommer att innebära ökade möjligheter att hålla intresset för Försvarsmakten vid liv hos rätt sökande, skapa bättre förutsättningar för att etablera relationer, förmedla rätt erbjudande till rätt målgrupp, behålla relationen med före detta anställda/veteraner, ge blivande medarbetare rätt förväntningar, skapa balans mellan intern rörlighet i form av grund- och återrekrytering och för Försvarsmakten att samverka med andra arbetsgivare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373201x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">FMU var tio veckor lång, varav hälften av tiden ägnades åt militär verksamhet och andra hälften ägnades åt civila studier. Innehållet i den militära delen av utbildningen skulle ge deltagarna möjlighet att lära sig hur det är att arbeta i Försvarsmakten och innehållet i den civila delen var i huvudsak att ge deltagarna möjlighet att läsa upp sina gymnasiebetyg till nivå A/motsvarande i något av ämnena svenska, engelska, matematik eller samhällskunskap. All utbildning genomfördes i Försvarsmaktens lokaler och områden.</P>
<P class="p12 ft9">Cirka 440 personer fullföljde FMU. Försvarsmakten har bedömt att FMU var ett lyckat projekt. Det går däremot ännu inte att säkert uttala sig om hur många personer som härefter, via GMU, tagit anställning i Försvarsmakten<A href="#page_201"><SPAN class="ft48">5</SPAN></A>.</P>
<P class="p258 ft14"><SPAN class="ft14">6.3.3</SPAN><SPAN class="ft59">Rekryteringsresultat och målsättningar</SPAN></P>
<P class="p196 ft9">Målsättningarna hur många gruppbefäl, soldater och sjömän som ska rekryteras är beroende av politiska beslut. Enligt Försvars- maktens årsredovisning för år 2013 var myndighetens rekryterings- åtgärder under året framgångsrika<A href="#page_201"><SPAN class="ft48">6</SPAN></A>. I januari 2013 började Försvarsmakten med att följa upp personalflödena till och från de olika i myndigheten förekommande personalkategorierna. Uppföljningen visade att det finns ett flöde mellan i stort sett samtliga personalkategorier, inklusive den frivilliga verksamheten. Även om resultaten utvisade att cirka 40 procent av personalen i Försvarsmakten fortsätter sitt åtagande i en annan personalkategori eller återupptar sin anställning i samma kategori bedömde Försvarsmakten att återflödet fortsatt är för litet för att kunna ut- göra ett hållbart och fungerande personalflöde.</P>
<P class="p382 ft60">Rekryteringen av GSS/K</P>
<P class="p97 ft9">Kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) rekryterades under år 2011 och år 2012 i något snabbare takt än vad som ursprungligen hade planerats. När det gäller rekryteringen</P>
<P class="p364 ft54"><SPAN class="ft57">5</SPAN><SPAN class="ft58">Försvarsmaktens rapport </SPAN><NOBR>FM2014-4057:2,</NOBR> <NOBR>2014-05-11.</NOBR></P>
<P class="p170 ft56"><SPAN class="ft57">6</SPAN><SPAN class="ft70">Informationen i detta avsnitt är såvitt inte något annat anges baserad på uppgifter från För-</SPAN></P>
<P class="p383 ft54">svarsmaktens hemsida www.forsvarsmakten.se och Försvarsmaktens årsredovisning för år 2013 respektive delårsredovisning för år 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">201</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373202x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p384 ft9">under år 2013 bedömde Försvarsmakten att tillväxttakten framöver även i huvudsak kan ske som planerat.</P>
<P class="p15 ft9">I slutet av december 2013 var cirka 5 400 personer anställda som GSS/K, vilket är ett antal som ligger ett år före den plan som an- gavs i Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2013. Andelen GSS/K som efter sin anställning kom att fortsätta i en annan personal- kategori i Försvarsmakten hade ökat och uppgick i slutet av år 2013 till 40 procent.</P>
<P class="p15 ft9">Av Försvarsmaktens delårsredovisning i juni 2014 framkommer att 5 538 personer var anställda som GSS/K. Antalet anställda i personalkategorin GSS/K har alltså ökat med cirka 140 personer under en sexmånadersperiod.</P>
<P class="p15 ft9">På sikt är målsättningen att antalet anställda i personalkategorin GSS/K ska uppgå till 6 200 personer<A href="#page_202"><SPAN class="ft48">7</SPAN></A>. Denna målsättning är vid tid- punkten för detta betänkandes tryckning under översyn och kan komma att ändras under senare delen av år 2014 eller under år 2015.</P>
<P class="p131 ft60">Rekryteringen av GSS/T</P>
<P class="p385 ft9">År 2013 var det första året som rekrytering gjordes av tidvis tjänst- görande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T). Antalet rekry- terade i denna kategori har ännu inte nått de mål som Försvars- makten angav i sitt budgetunderlag för i frågavarande år. I slutet av december 2013 var cirka 2 700 personer anställda som GSS/T i Försvarsmakten.</P>
<P class="p386 ft9">Av Försvarsmaktens delårsredovisning i juni 2014 framkommer att 3 100 personer var anställda som GSS/T. Antalet anställda i per- sonalkategorin GSS/T har alltså ökat med cirka 400 personer under en sexmånadersperiod.</P>
<P class="p15 ft9">På sikt är målsättningen att antalet anställda i personalkategorin GSS/T ska uppgå till 9 900 personer<A href="#page_202"><SPAN class="ft48">8</SPAN></A>. Denna målsättning är vid tid- punkten för detta betänkandes tryckning under översyn och kan komma att ändras under senare delen av år 2014 eller under år 2015.</P>
<P class="p387 ft54"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft53">Denna målsättning är hämtad från Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2014.</SPAN></P>
<P class="p170 ft54"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft53">Denna målsättning är hämtad från Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2014.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft60">Andelen GSS som är kvinnor</P>
<P class="p389 ft9">Vid en jämförelse med andelen kvinnor i det tidigare värnplikts- systemet kan det konstateras att andelen gruppbefäl, soldater och sjömän som är kvinnor har ökat. Andelen kvinnor i personalkate- gorin GSS/T uppgick till cirka 7 procent i augusti 2013. Andelen kvinnor i personalkategorin GSS/K var vid halvårsskiftet år 2013 cirka 11 procent och bland specialistofficerarna cirka 9 procent. Andelen officerare som är kvinnor uppgick vid samma tid till cirka 5 procent och andelen reservofficerare som är kvinnor uppgick till cirka 2,4 procent.</P>
<P class="p95 ft9">Tabellen nedan åskådliggör Försvarsmaktens personalsamman- sättning per den 31 december 2013.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td72"><P class="p24 ft87">Tabell 6.2</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td73"><P class="p27 ft88">Försvarsmaktens personalsammansättning</P></TD>
<TD class="tr11 td36"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td72"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td75"><P class="p27 ft87">per den 31 december 2013</P></TD>
<TD class="tr12 td33"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td76"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr22 td77"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr22 td67"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td79"><P class="p24 ft87">Personalkategori</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p390 ft87">Totalt</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p391 ft91">Kvinnor</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p392 ft87">Män</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td76"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td77"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td67"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td79"><P class="p24 ft87">Alla anställda inklusive hemvärnsavtal</P></TD>
<TD class="tr12 td33"><P class="p390 ft88">50 385</P></TD>
<TD class="tr12 td36"><P class="p391 ft87">6 685</P></TD>
<TD class="tr12 td74"><P class="p377 ft87">43 700</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td80"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td81"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td77"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td67"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td72"><P class="p24 ft87">Civil personal</P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p390 ft87">5 365</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p391 ft87">2 183</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p377 ft87">3 247</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td79"><P class="p24 ft87">Hemvärnet inkl. avtalspersonal</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p390 ft88">20 596</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p391 ft87">2 946</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p377 ft87">17 650</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td79"><P class="p24 ft87">Antalet kontinuerligt tjänstgörande</P></TD>
<TD class="tr23 td33"><P class="p390 ft88">19 995</P></TD>
<TD class="tr23 td36"><P class="p391 ft87">3 297</P></TD>
<TD class="tr23 td74"><P class="p377 ft87">16 698</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td72"><P class="p24 ft87">GSS/K</P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p390 ft87">5 391</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p391 ft87">570</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p377 ft87">4 821</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td79"><P class="p24 ft87">Officerare (heltid)</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p390 ft87">7 837</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p391 ft87">411</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p377 ft87">7 426</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td79"><P class="p24 ft87">Specialistofficerare (heltid)</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p390 ft87">1 340</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p391 ft87">128</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p377 ft87">1 212</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td79"><P class="p24 ft87">Antal tidvis tjänstgörande</P></TD>
<TD class="tr24 td33"><P class="p390 ft87">9 227</P></TD>
<TD class="tr24 td36"><P class="p391 ft87">367</P></TD>
<TD class="tr24 td74"><P class="p377 ft87">8 863</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td72"><P class="p24 ft87">GSS/T</P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p390 ft87">2 666</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p391 ft87">197</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p377 ft87">2 469</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td72"><P class="p24 ft95">Reservofficerare</P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p390 ft87">6 459</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p391 ft87">158</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p377 ft87">6 301</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr19 td79"><P class="p24 ft87">Reservspecialistofficerare</P></TD>
<TD class="tr19 td33"><P class="p390 ft87">102</P></TD>
<TD class="tr19 td36"><P class="p391 ft87">9</P></TD>
<TD class="tr19 td74"><P class="p377 ft87">93</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td79"><P class="p24 ft87">Antal rekryter och officersaspiranter</P></TD>
<TD class="tr24 td33"><P class="p390 ft87">502</P></TD>
<TD class="tr24 td36"><P class="p391 ft87">65</P></TD>
<TD class="tr24 td74"><P class="p377 ft87">437</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr24 td79"><P class="p24 ft87">Civila: timanställda och arvoderade</P></TD>
<TD class="tr24 td33"><P class="p390 ft87">65</P></TD>
<TD class="tr24 td36"><P class="p391 ft87">13</P></TD>
<TD class="tr24 td74"><P class="p377 ft87">52</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td76"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td77"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td67"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td78"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td79"><P class="p24 ft95">Källa: Försvarsmaktens årsredovisning år 2013.</P></TD>
<TD class="tr6 td33"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td36"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td74"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">203</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft14"><SPAN class="ft14">6.3.4</SPAN><SPAN class="ft59">Personalomsättning</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">I Försvarsmaktens årsredovisning för år 2012 redovisades en högre personalomsättning av GSS/K som avslutade sin anställning på egen begäran jämfört med vad som tidigare hade antagits. Enligt plane- ringen antogs att cirka 10 procent av denna grupp skulle sluta på egen begäran jämfört med cirka 19 procent som blev det faktiska utfallet.</P>
<P class="p219 ft9">Enligt Försvarsmaktens egen analys fanns det ett tydligt sam- band mellan avgångarna och flerårig anställning i myndigheten med deltagande i bl.a. i Nordic Battle Group år 2008 samt deltagande i flera militära insatser i Afghanistan och Kosovo.</P>
<P class="p66 ft9">När det gäller de GSS som anställts efter GMU och som av- slutat sin anställning på egen begäran motsvarar däremot siffran avgående Försvarsmaktens planeringsantaganden om cirka 10 pro- cent. Enligt årsredovisningen valde 40 personer av de totalt 340 som lämnade sina anställningar som GSS/K att bli GSS/T.</P>
<P class="p67 ft9">Av Försvarsmaktens årsredovisning för år 2013 framgår att cirka 14 procent av GSS/K slutade sin anställning på egen begäran innan den längsta möjliga anställningstiden hade löpt ut. Denna siffra är alltså 4 procent över måltalet om 10 procent.</P>
<P class="p66 ft9">Vid en jämförelse från vilken grupp avgångarna varit störst har det framkommit att de som slutat sina anställningar innan den längsta möjliga anställningstiden hade löpt ut har varit större i den grupp GSS/K som tidigare varit värnpliktiga jämfört med den grupp som rekryterats som GSS/K efter att ha gjort GMU. Att de flesta avgångarna i denna kategori kommer från gruppen tidigare värn- pliktiga har Försvarsmakten tolkat som en trend av minskade av- gångar.</P>
<P class="p66 ft9">Enligt uppgifter från Försvarsmakten fanns det i slutet av april 2014 totalt 125 registrerade avgångar på egen begäran för inne- varande år för GSS/T. Av dessa är 19 personer kvinnor och 106 per- soner män. Denna avgångstakt, förlängt till ett helår, pekar mot cirka 10 procents avgångar på egen begäran för GSS/T för året 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">204</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373205x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p393 ft60">Några anledningar till att GSS avslutat sina anställningar innan den längsta möjliga anställningstiden löpt ut</P>
<P class="p190 ft9">Enligt de avgångssamtal som Försvarsmakten har hållit med de som slutat på egen begäran har det framkommit att cirka hälften av de som har slutat sin anställning i ”förtid” har slutat på grund av att de har fått en annan anställning eller börjat studera. Andra orsaker som nämnts är att arbetsuppgifterna och utvecklingsmöjligheterna inte motsvarat förväntningarna. Även lön och anställningsvillkor har påverkat personer att avsluta sin anställning men enligt vad som framkommit har dessa faktorer inte påverkat beslutet att sluta sin anställning i Försvarsmakten i lika hög utsträckning.</P>
<P class="p186 ft9">Enligt en undersökning som Officersförbundet låtit utföra i början av år 2014 har uppgifter framkommit att GSS/K kan tänka sig att arbeta under en längre tid som GSS/K jämfört med vad en motsvarande undersökning utvisade år 2012<A href="#page_205"><SPAN class="ft48">9</SPAN></A>.</P>
<P class="p71 ft9">Enligt undersökningen år 2014 svarade fyra procent att de önskade arbeta som GSS i mindre än ett år, 15 procent svarade att de kunde tänka sig att arbeta som GSS i ett till två år, 30 procent i tre till fyra år, 25 procent i fem till sex år, sex procent i sju till åtta år och 20 procent kunde tänka sig att arbeta som GSS i mer än åtta år. I den undersökning som gjordes år 2012 var andelen GSS/K som kunde tänka sig att arbeta som GSS i tre till fyra år högre än år 2014, nämligen 45 procent. Däremot svarade endast 11 procent att de kunde tänka sig att arbeta som GSS i fem till sex år, två procent i sju till åtta och 13 procent kunde tänka sig en anställning som GSS i mer än åtta år.</P>
<P class="p71 ft9">De GSS som utredningen har varit i kontakt med har i princip bekräftat ovan redovisade anledningar till varför GSS väljer att av- sluta sin anställning i Försvarsmakten. Samma personer har även förklarat att man som regel kan tänka sig fyra till fem års anställ- ning som GSS.</P>
<P class="p394 ft54"><SPAN class="ft61">9 </SPAN>I undersökningen fick 300 personer som tjänstgjorde som GSS/K frågan ”Hur länge är du intresserad av att jobba som GSS i Försvarsmakten?” I den undersökning som gjordes år 2012 var det 232 GSS/K som fick samma fråga.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">205</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft60">Personalflöden</P>
<P class="p106 ft9">Försvarsmaktens målsättning är att en person som avslutat en anställning inte ska lämna myndigheten helt utan i stället välja ett fortsatt, men annat, engagemang i Försvarsmakten. Enligt Försvars- maktens egen uppföljning sker detta i en ökande omfattning.</P>
<P class="p66 ft9">Under år 2013 såg personalflödena mellan de olika personalkate- gorierna ut enligt vad som redovisas i tabell 6.3. Tabellen utvisar bl.a. att personalflödet från GSS/K som valde att avsluta sin anställ- ning men som tog anställning i en annan personalkategori inom Försvarsmakten under året ökade från cirka 10 procent till cirka 40 procent.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373207x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p395 ft19">SOU 2014:73 Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr11 td5"><P class="p27 ft87">Tabell 6.3</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td83"><P class="p26 ft88">Personalflöde mellan olika personalkategorier</P></TD>
<TD class="tr11 td84"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr11 td85"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr11 td86"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr12 td87"><P class="p26 ft87">i Försvarsmakten år 2013</P></TD>
<TD class="tr12 td88"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td22"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td84"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td85"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td86"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td89"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr22 td90"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr22 td91"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr22 td93"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td77"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr22 td94"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr22 td95"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr22 td91"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr22 td93"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
<TD class="tr22 td89"><P class="p27 ft94"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td84"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td97"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td85"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td33"><P class="p396 ft87">Till kategori</P></TD>
<TD class="tr12 td88"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td22"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td84"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td85"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td86"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr12 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td82"><P class="p27 ft96"> </P></TD>
<TD class="tr18 td90"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td92"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td93"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td98"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td92"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td94"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td93"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td96"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr25 td82"><P class="p27 ft96"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr19 td99"><P class="p27 ft87">Från</P></TD>
<TD class="tr19 td84"><P class="p37 ft97">OFF/K</P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p375 ft97">SO/K</P></TD>
<TD class="tr19 td85"><P class="p377 ft91">CVAT</P></TD>
<TD class="tr19 td100"><P class="p50 ft91">GSS/K</P></TD>
<TD class="tr19 td97"><P class="p50 ft97">GSS/T</P></TD>
<TD class="tr19 td88"><P class="p396 ft97">HAGS</P></TD>
<TD class="tr19 td22"><P class="p397 ft97">OFFAS</P></TD>
<TD class="tr19 td84"><P class="p397 ft97">OFF/T</P></TD>
<TD class="tr19 td101"><P class="p377 ft91">SO/T</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr19 td97"><P class="p54 ft88">Totalt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr19 td102"><P class="p27 ft87">kategori</P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr19 td93"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr19 td98"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr19 td92"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr19 td94"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr19 td95"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr19 td91"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr19 td103"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr19 td96"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr1 td99"><P class="p27 ft88">GMU/rekryt<A href="#page_207"><SPAN class="ft98">10</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p37 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr1 td97"><P class="p50 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p377 ft88">18</P></TD>
<TD class="tr1 td100"><P class="p50 ft88">1 232</P></TD>
<TD class="tr1 td97"><P class="p50 ft88">568</P></TD>
<TD class="tr1 td88"><P class="p396 ft88">349</P></TD>
<TD class="tr1 td22"><P class="p397 ft88">92</P></TD>
<TD class="tr1 td84"><P class="p397 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr1 td101"><P class="p377 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr1 td86"><P class="p377 ft88">2 259</P></TD>
<TD class="tr1 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p27 ft87">OFF/K<A href="#page_207"><SPAN class="ft98">11</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p37 ft88">-</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">9</P></TD>
<TD class="tr24 td85"><P class="p377 ft88">7</P></TD>
<TD class="tr24 td100"><P class="p50 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p396 ft88">13</P></TD>
<TD class="tr24 td22"><P class="p397 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p397 ft88">75</P></TD>
<TD class="tr24 td101"><P class="p377 ft88">2</P></TD>
<TD class="tr24 td86"><P class="p377 ft88">106</P></TD>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p27 ft87">SO/K<A href="#page_207"><SPAN class="ft98">12</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p37 ft88">3</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">-</P></TD>
<TD class="tr24 td85"><P class="p377 ft88">1</P></TD>
<TD class="tr24 td100"><P class="p50 ft88">3</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p396 ft88">3</P></TD>
<TD class="tr24 td22"><P class="p397 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p397 ft88">4</P></TD>
<TD class="tr24 td101"><P class="p377 ft88">10</P></TD>
<TD class="tr24 td86"><P class="p377 ft88">24</P></TD>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p27 ft87">CVAT<A href="#page_207"><SPAN class="ft98">13</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p37 ft88">6</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">15</P></TD>
<TD class="tr24 td85"><P class="p377 ft88">-</P></TD>
<TD class="tr24 td100"><P class="p50 ft88">5</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">3</P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p396 ft88">8</P></TD>
<TD class="tr24 td22"><P class="p397 ft88">1</P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p397 ft88">1</P></TD>
<TD class="tr24 td101"><P class="p377 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td86"><P class="p377 ft88">39</P></TD>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p27 ft87">GSS/K<A href="#page_207"><SPAN class="ft98">14</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p37 ft88">4</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">81</P></TD>
<TD class="tr24 td85"><P class="p377 ft88">4</P></TD>
<TD class="tr24 td100"><P class="p50 ft88">-</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">194</P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p396 ft88">24</P></TD>
<TD class="tr24 td22"><P class="p397 ft88">8</P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p397 ft88">1</P></TD>
<TD class="tr24 td101"><P class="p377 ft88">1</P></TD>
<TD class="tr24 td86"><P class="p377 ft88">317</P></TD>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p27 ft87">GSS/T<A href="#page_207"><SPAN class="ft98">15</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p37 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td85"><P class="p377 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td100"><P class="p50 ft88">97</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">-</P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p396 ft88">4</P></TD>
<TD class="tr24 td22"><P class="p397 ft88">2</P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p397 ft88">5</P></TD>
<TD class="tr24 td101"><P class="p377 ft88">17</P></TD>
<TD class="tr24 td86"><P class="p377 ft88">125</P></TD>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p27 ft87">HAGS<A href="#page_207"><SPAN class="ft98">16</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p37 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">3</P></TD>
<TD class="tr24 td85"><P class="p377 ft88">2</P></TD>
<TD class="tr24 td100"><P class="p50 ft88">27</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">18</P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p396 ft88">-</P></TD>
<TD class="tr24 td22"><P class="p397 ft88">3</P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p397 ft88">2</P></TD>
<TD class="tr24 td101"><P class="p377 ft88">1</P></TD>
<TD class="tr24 td86"><P class="p377 ft88">56</P></TD>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p27 ft87">OFFAS<A href="#page_207"><SPAN class="ft98">17</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p37 ft88">95</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">182</P></TD>
<TD class="tr24 td85"><P class="p377 ft88">2</P></TD>
<TD class="tr24 td100"><P class="p50 ft88">17</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">6</P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p396 ft88">1</P></TD>
<TD class="tr24 td22"><P class="p397 ft88">-</P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p397 ft88">2</P></TD>
<TD class="tr24 td101"><P class="p377 ft88">19</P></TD>
<TD class="tr24 td86"><P class="p377 ft88">324</P></TD>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p27 ft87">OFF/T<A href="#page_207"><SPAN class="ft98">18</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p37 ft88">2</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">4</P></TD>
<TD class="tr24 td85"><P class="p377 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td100"><P class="p50 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p396 ft88">2</P></TD>
<TD class="tr24 td22"><P class="p397 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p397 ft88">-</P></TD>
<TD class="tr24 td101"><P class="p377 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td86"><P class="p377 ft88">8</P></TD>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr24 td99"><P class="p27 ft87">SO/T<A href="#page_207"><SPAN class="ft98">19</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p37 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td85"><P class="p377 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td100"><P class="p50 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td97"><P class="p50 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td88"><P class="p396 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td22"><P class="p397 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td84"><P class="p397 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td101"><P class="p377 ft88">-</P></TD>
<TD class="tr24 td86"><P class="p377 ft88">0</P></TD>
<TD class="tr24 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr3 td99"><P class="p27 ft87">Totalt</P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p37 ft88">110</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p50 ft88">294</P></TD>
<TD class="tr3 td85"><P class="p377 ft88">34</P></TD>
<TD class="tr3 td100"><P class="p50 ft88">1 381</P></TD>
<TD class="tr3 td97"><P class="p50 ft88">789</P></TD>
<TD class="tr3 td88"><P class="p396 ft88">404</P></TD>
<TD class="tr3 td22"><P class="p397 ft88">106</P></TD>
<TD class="tr3 td84"><P class="p397 ft88">90</P></TD>
<TD class="tr3 td101"><P class="p377 ft88">50</P></TD>
<TD class="tr3 td86"><P class="p377 ft88">3 258</P></TD>
<TD class="tr3 td82"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td89"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td102"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td92"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td93"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td98"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td92"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td94"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td95"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td91"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td103"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr18 td96"><P class="p27 ft31"> </P></TD>
<TD class="tr25 td82"><P class="p27 ft96"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p398 ft54"><SPAN class="ft57">10</SPAN><SPAN class="ft58">GMU/rekryt – person som genomgår grundläggande militär utbildning.</SPAN></P>
<P class="p399 ft56"><SPAN class="ft57">11</SPAN><SPAN class="ft70">OFF/K – kontinuerligt tjänstgörande officer.</SPAN></P>
<P class="p399 ft56"><SPAN class="ft57">12</SPAN><SPAN class="ft70">SO/K – kontinuerligt tjänstgörande specialistofficer.</SPAN></P>
<P class="p399 ft56"><SPAN class="ft57">13</SPAN><SPAN class="ft70">CVAT – civilt anställd.</SPAN></P>
<P class="p399 ft56"><SPAN class="ft57">14</SPAN><SPAN class="ft70">GSS/K – kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldat, sjöman.</SPAN></P>
<P class="p399 ft56"><SPAN class="ft57">15</SPAN><SPAN class="ft70">GSS/T – tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat, sjöman.</SPAN></P>
<P class="p399 ft56"><SPAN class="ft57">16</SPAN><SPAN class="ft70">HAGS – hemvärnsavtal för gruppbefäl och soldater.</SPAN></P>
<P class="p399 ft56"><SPAN class="ft57">17</SPAN><SPAN class="ft70">OFFAS – officersaspirant.</SPAN></P>
<P class="p399 ft56"><SPAN class="ft57">18</SPAN><SPAN class="ft70">OFF/T – tidvis tjänstgörande officer.</SPAN></P>
<P class="p399 ft54"><SPAN class="ft57">19</SPAN><SPAN class="ft58">SO/T – tidvis tjänstgörande specialistofficer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">207</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft36">6.4</SPAN><SPAN class="ft43">Utbildning av gruppbefäl, soldater och sjömän</SPAN></P>
<P class="p297 ft14"><SPAN class="ft14">6.4.1</SPAN><SPAN class="ft59">Dagens grundläggande militära utbildning</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Sedan år 2011 genomför Försvarsmakten den cirka tre månader långa frivilliga grundläggande militära utbildningen (GMU). Utbildningen genomförs vid flera tillfällen varje år på olika verksamhetsorter. Antagning till utbildningen sker inför varje utbildningsstart.</P>
<P class="p66 ft9">Antalet sökande till GMU är högt. Sedan starten av utbild- ningen har intresset att gå utbildningen ökat. År 2011 ansökte 22 425 personer till GMU. År 2012 var det däremot en minskning av totalt antal sökande då 19 486 personer ansökte till utbildningen medan 33 147 personer ansökte om att få gå GMU under år 2013.</P>
<P class="p66 ft9">Andelen kvinnor som sökt till GMU ökade under år 2013 jäm- fört med tidigare år. År 2011 var 2 887 av de som sökte till GMU kvinnor, år 2012 var 3 679 av de sökande kvinnor och år 2013 var 6 551 av de sökande kvinnor. År 2013 var alltså cirka 20 procent av de sökande kvinnor.</P>
<P class="p67 ft9">Från och med år 2014 har GMU förlängts med en vecka. För- svarsmakten har förklarat att denna förlängning gjordes för att anpassa tempot i utbildningen vilket har bedömts minska risken för avgångar.</P>
<P class="p219 ft9">Godkänd GMU ger formell behörighet till att ansöka till befatt- ningsutbildning som soldat eller sjöman, att anställas i tidsbegrän- sad anställning som gruppbefäl, soldat eller sjöman, att skriva avtal för tjänstgöring i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, att antas till förberedande officerskurser och att antas till förberedande hemvärnskurser.</P>
<P class="p76 ft60">Rekryternas rätt till medinflytande under GMU</P>
<P class="p106 ft9">Rekryternas rätt till medinflytande under GMU regleras i förord- ningen (2010:590) om grundläggande och kompletterande militär utbildning inom Försvarsmakten (16 §). Av denna bestämmelse fram- går att rekryter har rätt att utöva inflytande över utbildningen och att Försvarsmakten ska verka för att rekryterna tar aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och ska säkerställa att rekryterna får information om sin rätt att utöva inflytande över utbildningen. Av bestämmelsen framgår även att det vid enheter inom</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373209x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft9">Försvarsmakten som bedriver utbildning av rekryter ska finnas personal som är ansvarig för frågor som rör rekryternas medinflyt- ande.</P>
<P class="p95 ft9">De styrningar som i dag finns för Försvarsmakten när det gäller medinflytandearbetet för rekryter finns i Instruktionen för grund- läggande militär utbildning<A href="#page_209"><SPAN class="ft48">20</SPAN></A>.</P>
<P class="p165 ft9">Enligt uppgifter från Försvarsmakten bygger mycket av medinflyt- andearbetet under GMU på arvet från värnplikten och förordningen (1995:808) om medinflytande för totalförsvarspliktiga.</P>
<P class="p165 ft9">Försvarsmaktens råd (Rådet) för medinflytande för rekryter har till uppgift att säkerställa rekryternas medinflytande över grund- utbildningen samt att verka för att utbildningen genomförs och vidareutvecklas på ett lämpligt sätt. Rådet har även i uppgift att ge stöd till de som arbetar inom den särskilda medinflytandefunk- tionen vid Försvarsmaktens högkvarter. Till Rådets möten kallas personer som har nyckelfunktioner inom Försvarsmakten. Vidare bjuder rådet in representanter från arbetstagarorganisationerna och andra personer med särskild erfarenhet av medinflytandefrågor. Sammanträden i Rådet genomförs normalt en gång per kvartal.</P>
<P class="p400 ft9">För rekryter som är kvinnor finns ett särskilt nätverk. Det är obligatoriskt för samtliga kvinnor som går GMU att träffas vid ett första möte. Därefter är det upp till kvinnorna på kompaniet/plutonen om de vill fortsätta att ha nätverksmöten. Uppslutningen varierar mellan olika förband. Nätverksrepresentanten är förtroendevald och medverkar på samtliga kompani- och förbandsnämnder.</P>
<P class="p96 ft60">Rekrytförmåner</P>
<P class="p97 ft9">En rekryt får under GMU rätt till en ersättning om 4 500 kr i månaden, betalda hemresor vid permissioner, fri kost och logi och fri sjukvård och akut tandsjukvård. En rekryt kan även söka familje- bidrag som efter behov delas ut i form av bostadsbidrag, familje- penning, näringsbidrag och begravningsbidrag. Boendet sker som regel på logement.</P>
<P class="p401 ft54"><SPAN class="ft61">20 </SPAN>FM 19 100:60225.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft14"><SPAN class="ft14">6.4.2</SPAN><SPAN class="ft59">Dagens befattningsutbildning</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Om en person som har genomgått GMU ska tjänstgöra som GSS/K eller GSS/T innebär befattningsutbildningen en sex månader lång provanställning med en ingångsgrundlön om 18 000 kr per månad. Under befattningsutbildningen ska de anställda själv bekosta kost och logi.</P>
<P class="p66 ft9">Befattningsutbildningen sker inte nödvändigtvis direkt efter av- slutad GMU och den sker inte alltid på det förband där personen i fråga senare är tänkt att tjänstgöra.</P>
<P class="p66 ft9">Under befattningsutbildningen får de tjänstgörande fördjupade kunskaper som behövs för framtida anställning. Även personer som har antagits till GMU med inriktning mot hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna kan gå en befattningsutbildning. Denna utbildning är på mellan en och fyra månader beroende på vilken tjänst som avses.</P>
<P class="p172 ft9">För GSS/K kan befattningsutbildningen fortsätta även efter den sex månader långa provanställningen medan befattningsutbild- ningen för GSS/T alltid är slutförd efter sex månader.</P>
<P class="p66 ft9">Efter den sex månader långa provanställningen övergår tjänst- göringen på heltid som GSS/K eller på ”deltid” som GSS/T bero- ende på vad personen sökt och blivit antagen till innan GMU.</P>
<P class="p279 ft14"><SPAN class="ft14">6.4.3</SPAN><SPAN class="ft59">Avgångar från den grundläggande militära utbildningen</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Enligt uppgifter från Försvarsmakten sker de flesta avgångarna från GMU under de två första veckorna. Under år 2013 var avgångarna från utbildningen högre än förväntat. Försvarsmakten räknar avgångarna i följande tre steg:</P>
<P class="p237 ft12"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft99">rekryter som avbryter utbildningen,</SPAN></P>
<P class="p148 ft9"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft100">rekryter som fullföljer utbildningen men som inte når godkänt resultat, och</SPAN></P>
<P class="p144 ft9"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft100">rekryter som fullföljer utbildningen och når godkänt resultat men som inte fortsätter i ett engagemang i Försvarsmakten efter GMU.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft9">Den sammantagna effekten av avgångarna under och efter GMU är att endast cirka 60 procent av rekryterna, direkt efter genomförd GMU, går vidare till att tjänstgöra i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, som officersaspiranter, som GSS/K eller som GSS/T. Däremot har det visat sig att vid mätningar över tid har en större andel kommit tillbaka och tjänstgjort i Försvarsmakten på ett eller annat sätt.</P>
<P class="p402 ft9">Enligt uppgift från Försvarsmakten var i augusti 2014 cirka 85 procent av de som slutförde GMU under år 2011 och år 2012 engagerade i Försvarsmakten antingen som tjänstgörande i hem- värnet med de nationella skyddsstyrkorna, som officersaspiranter, som GSS/K eller som GSS/T.</P>
<P class="p340 ft60">Några anledningar till att enskilda inte fortsätter i</P>
<P class="p403 ft60">Försvarsmakten efter GMU</P>
<P class="p94 ft9">Samtliga rekryter som har valt att avbryta GMU på egen begäran eller som valt att inte ta anställning efter genomförd GMU har av Försvarsmakten erbjudits att anonymt svara på en enkät. Svars- frekvensen på denna enkät har varit 85 procent.</P>
<P class="p154 ft9">Enligt de svar som erhållits är de två största orsakerna till att rekryterna avbryter GMU hälsoskäl (30 procent) och personliga skäl (25 procent).</P>
<P class="p62 ft9">Av de som har svarat på enkäten har 25 procent angett att arbetsmiljön, i form av exempelvis stress, krav, och arbetsbelast- ning har påverkat beslutet att avbryta utbildningen.</P>
<P class="p62 ft9">Enligt Försvarsmaktens uppföljning har det framkommit att an- delen kvinnor som skadar sig under GMU är högre än andelen män.</P>
<P class="p62 ft9">Av de rekryter som har avbrutit utbildningen har cirka 80 pro- cent uppgett att de kan tänka sig att komma tillbaka till Försvars- makten.</P>
<P class="p404 ft60">Försvarsmaktens arbete med att uppnå minskade avgångar från GMU</P>
<P class="p135 ft9">Försvarsmakten har arbetat aktivt med att uppnå minskade avgångar från GMU. Arbetet har inriktats mot att göra rekrytens möte med Försvarsmakten i GMU till ett bra möte och att övergången till ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">militärt liv måste vara okomplicerat. Arbete har riktats mot att försöka reducera skador under utbildningen. Vidare har myndig- heten utvecklat rekryternas möjlighet till yrkesvägledning under utbildningen. Från och med år 2014 förlängdes GMU med en vecka. Detta för att sänka utbildningstempot och stressen och för att för- banden skulle kunna fokusera på ovan nämnda områden.</P>
<P class="p66 ft9">Ytterligare förändringar som har införts i GMU med syfte att minska avgångarna är att lagutveckling har införts som en del i den inledande delen av GMU. Rekryterna får även utbildning i mental träning som stresshantering.</P>
<P class="p66 ft9">Områden som Försvarsmakten fortfarande arbetar med när det gäller GMU är att sänka den procentuella andelen kvinnor som avbryter GMU och att öka andelen rekryter som efter avslutad GMU fortsätter sitt engagemang i Försvarsmakten.</P>
<P class="p76 ft60">Rekryters syn på GMU</P>
<P class="p227 ft9">De rekryter som utredningen har varit i kontakt med har uppgett att de är mycket positiva till utbildningen och att den motsvarar de högt ställda förväntningarna. Det har även framkommit att det finns många olika anledningar till varför enskilda har sökt och önskar genomgå GMU.</P>
<P class="p172 ft9">En del av de rekryter som utredningen har varit i kontakt med har förklarat att de är inställda på fortsatt anställning i Försvars- makten och att detta var anledningen till att de sökte utbildningen.</P>
<P class="p66 ft9">Det finns även en förhållandevis stor andel rekryter som har förklarat att de redan innan de påbörjade utbildningen hade klart för sig att de inte tänker fortsätta sitt engagemang i Försvars- makten efter avslutad GMU. Studier eller återgång till tidigare anställning har varit de främsta anledningarna till att enskilda inte tänker fortsätta i Försvarsmakten. Anledningar till att dessa perso- ner önskade genomgå GMU har bl.a. varit att de önskar utmana sig själv, se om de klarar de fysiska kraven och önskan att prova något annorlunda.</P>
<P class="p219 ft9">En del genomför GMU för att de hoppas att detta ska ses som en merit vid antagning till annan utbildning eller annan anställning, exempelvis för att antas till polisutbildningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">212</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p405 ft79"><SPAN class="ft36">6.5</SPAN><SPAN class="ft78">Försvarsmaktens arbete med jämställdhet och jämlikhet</SPAN></P>
<P class="p81 ft9">Försvarsmaktens arbete med jämställdhet och jämlikhet sker på flera olika nivåer; från arbete med FN:s övergripande mål till lokala samarbeten med svenska intresseorganisationer.</P>
<P class="p103 ft9">Två viktiga internationella grunddokument i Försvarsmaktens fredsarbete är FN:s Säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet samt resolution 1820 om att motverka sexualiserat våld i samband med konflikter.</P>
<P class="p191 ft9">År 2006 omsatte Sverige resolution 1325 i en nationell hand- lingsplan. Planens övergripande mål är att: ”<SPAN class="ft37">synliggöra och förstärka kvinnors deltagande, makt, inflytande, säkerhet och åtnjutande av sina mänskliga rättigheter, både före, under och efter konflikter</SPAN>”.</P>
<P class="p71 ft9">År 2009 antogs en reviderad handlingsplan för åren <NOBR>2009–2012.</NOBR> Denna gäller fortfarande då den, utan att ha reviderats, har för- längts att gälla fram till slutet av år 2015. Den nu gällande hand- lingsplanen har följande tre övergripande mål.</P>
<P class="p406 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">En betydligt större andel kvinnor ska delta i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser, inom ramen för regionala och internationella organisationer. Insatserna genomförs med ett genusperspektiv i syfte att öka insatsernas effektivitet.</SPAN></P>
<P class="p293 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Skyddet av kvinnor och flickor i konfliktsituationer ska stärkas och baseras på ett analysarbete där kvinnor aktivt deltar.</SPAN></P>
<P class="p294 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Kvinnor i konfliktområden ska delta fullt ut och på lika villkor som män på alla nivåer i mekanismer och institutioner för kon- fliktförebyggande, krishantering, fredsbyggande, humanitära in- satser och andra insatser under en postkonfliktfas.</SPAN></P>
<P class="p407 ft9">Försvarsmakten måste i sitt arbete med jämställdhet och jämlikhet även förhålla sig till bl.a. diskrimineringslagen (2008:567) och rege- ringens skrivelse Jämställdhetspolitikens inriktning <NOBR>2011–2014.</NOBR></P>
<P class="p103 ft9">Nedan redovisas främst hur Försvarsmaktens jämställdhets- och jämlikhetsarbete bedrivs nationellt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">213</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373214x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p408 ft14"><SPAN class="ft14">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft59">Försvarsmaktens styrdokument för arbetet med jämställdhet och jämlikhet</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Försvarsmaktens senaste styrdokument för arbetet med jämställd- het och jämlikhet inom myndigheten fastställdes i mars 2012<A href="#page_214"><SPAN class="ft48">21</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft9">I detta dokument behandlar Försvarsmakten arbetet med FN resolution 1325 och övrigt jämställdhetsarbete. I dokumentet anges vidare speciella mål för områden som rekrytering, lönesättning, integrering av Säkerhetsrådets resolution 1325 i planering, genom- förande och utvärdering av insatser samt möjligheten att förena arbete och föräldraskap. Vidare styr detta dokument och beskriver inriktning och fokusområden för förband, skolor och centra i ut- formandet av lokala åtgärdsplaner.</P>
<P class="p67 ft9">Styrdokumentet innehåller mål på tre års sikt. Under denna period ska ledningen inom Försvarsmakten skapa förutsättningar så att åtgärder kan genomföras inom all verksamhet på såväl central som på lokal nivå.</P>
<P class="p66 ft9">Styrdokumentet fastställer att likabehandlingsarbetet i Försvars- makten ska fokusera på de strukturella och organisatoriska hinder som försvårar arbetet för ökad jämställdhet och jämlikhet. Fokus- områden som anges för Försvarsmakten att arbeta med är arbets- förhållanden, trakasserier samt intern och extern rekrytering. För- svarsmakten ska särskilt prioritera att arbeta för att arbetsförhållan- dena ska lämpa sig för alla arbetstagare. Försvarsmakten ska även vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon arbets- tagare utsätts för trakasserier eller repressalier som har samband med diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen (2008:567).</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsmakten ska ha som målsättning att verka för att per- soner med rätt kompetens ges möjlighet att söka lediga befatt- ningar. Vidare ska Försvarsmakten särskilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet att söka tjänster.</P>
<P class="p67 ft9">Försvarsmakten ska också arbeta för att förbättra förutsätt- ningarna för att kvinnor och män ska kunna kombinera arbete med familj och föräldraledighet. Föräldrar ska inte hindras i sin <NOBR>löne-,</NOBR> kompetens- och karriärutveckling.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsmaktens målsättning är enligt styrdokumentet att vara och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Myndigheten fastslår</P>
<P class="p409 ft54"><SPAN class="ft61">21 </SPAN>HKV 16 100:54891.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">214</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373215x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">att för att nå denna målsättning krävs det att Försvarsmakten synliggör myndighetens uppdrag utifrån de demokratiska princip- erna där jämställdhet och jämlikhet är viktiga komponenter. Kom- petens och förmågor oavsett exempelvis kön, etnicitet eller religiös bakgrund ska värdesättas och Försvarsmakten ska förmedla detta budskap i syfte att attrahera, rekrytera och behålla rätt personal med rätt kompetens.</P>
<P class="p175 ft9">Vidare framgår av styrdokumentet att Försvarsmakten ska prio- ritera strategin jämställdhetsintegrering. Denna strategi innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen i syfte att uppmärksamma och vidta åtgärder utifrån de konsekvenser beslut får för kvinnor respektive män.</P>
<P class="p71 ft9">På ett liknande sätt är Försvarsmaktens mål att ett genus- perspektiv ska integreras i alla nivåer av insatsverksamheten, både när det gäller nationella och internationella insatser, för att säker- ställa att de kommer både kvinnor, män, flickor och pojkar till godo.</P>
<P class="p175 ft9">Enligt styrdokumentet ska Försvarsmakten utföra en lönekart- läggning som ska innehålla en analys av resultatet samt en åtgärds- plan där det framgår hur osakliga löneskillnader på grund av kön ska åtgärdas. Vid upprättandet av lönekartläggningen med tillhörande åtgärdsplan ska Försvarsmakten utgå från den myndighetsgemen- samma lönestrukturen vilken är baserad på BESTA (Befattnings- gruppering för statistik). Därutöver ska Försvarsmakten använda den av Arbetsgivarverket utgivna lönestatistiken för statsförvalt- ningen. Som vägledning i genomförandet av lönekartläggningen ska Försvarsmakten använda diskrimineringsombudsmannens verktyg</P>
<P class="p410 ft37">Jämställdhetsanalys av löner – steg för steg<SPAN class="ft9">. De eventuellt osakliga löneskillnader på grund av kön som påvisas i lönekartläggningen ska åtgärdas omgående eller inom en treårsperiod</SPAN><A href="#page_215"><SPAN class="ft48">22</SPAN></A><SPAN class="ft9">.</SPAN></P>
<P class="p103 ft9">Enligt dokumentet ska Försvarsmakten aktivt arbeta med att förebygga all form av trakasserier och kränkningar samt ska hantera uppkomna situationer och ärenden på ett professionellt sätt. För- svarsmakten ska aktivt verka för att såväl kvinnor som män finns på</P>
<P class="p411 ft54"><SPAN class="ft61">22 </SPAN>Enligt uppgift från Försvarsmakten har myndigheten i augusti 2014 ännu inte någon löne- statistik uppdelad på kön. En sådan lönekartläggning som Styrdokumentet har fastställt ska göras är planerad att påbörjas under hösten år 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">215</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373216x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">alla befattningar och nivåer inom organisationen och därför ska rekryteringen inriktas mot att skapa förutsättningar för att Försvars- makten har en personal som speglar samhället. Försvarsmakten ska sträva efter en jämställd personalsammansättning. Därför är målet att andelen kvinnor ska öka på alla nivåer.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsmaktens målsättning är att bland de som rekryteras till gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) samt till de som genomför kompletterande militära utbildningen (KMU) är minst 20 procent kvinnor år 2014<A href="#page_216"><SPAN class="ft48">23</SPAN></A>. Vidare ska nationella och internationella insatser planeras, genomföras och följas upp i enlighet med FN:s säkerhets- rådsresolution 1325, dess uppföljningsresolutioner och regeringens handlingsplan.</P>
<P class="p66 ft9">För att öka andelen kvinnor i Försvarsmakten har Försvars- maktsledningen (FML) identifierat följande tre perspektiv som grund för att öka andelen kvinnor i myndigheten.</P>
<P class="p144 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Rättighetsperspektivet – möjlighet att påverka och delta i sam- hället, att ha tillgång till makt och inflytande.</SPAN></P>
<P class="p150 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Attraktiv arbetsgivare – nå hela befolkningen</SPAN></P>
<P class="p239 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Operativ effekt – blandade grupper/kvinnor behövs vid insats för ökad operativ effekt.</SPAN></P>
<P class="p412 ft14"><SPAN class="ft14">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft59">Försvarsmaktens övriga arbete med jämställdhets- och jämlikhetsfrågor</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">År 2012 gav JÄMIX Försvarsmakten 86 poäng av max 180 poäng. Medianen för alla mätta arbetsplatser var 119. Motsvarande siffra för Försvarsmakten år 2013 var 85 och medianen för alla arbets- platser var 112<A href="#page_216"><SPAN class="ft48">24</SPAN></A>.</P>
<P class="p413 ft62"><SPAN class="ft57">23</SPAN><SPAN class="ft71">Enligt uppgifter från Försvarsmakten var 21 procent av de som slutförde GMU i juni 2014 kvinnor. Av de som påbörjade KMU var 29 procent kvinnor.</SPAN></P>
<P class="p414 ft50"><SPAN class="ft57">24</SPAN><SPAN class="ft101">Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex, JÄMIX, visar hur jämställdheten ser ut i orga- nisationer. JÄMIX är framtaget i samverkan med JÄMO och nyckeltalen belyser viktiga aspekter på jämställdhet. Jämställdhetsindex, JÄMIX, bearbetar och presenterar 20 nyckeltal inom jämställdhetsområdet. Nio av nyckeltalen sammanställs också i ett index. De nio nyckeltalen som ingår i jämställdhetsindex är följande: Yrken (är yrkesgrupperna i orga- nisationen jämställda?), Ledning (är den högsta ledningsgruppen jämställd?), Karriärmöjlig- het/chefskap (har kvinnor och män lika möjligheter att bli chef?), Lön (är lönen lika för män och kvinnor?), Ohälsa (hur fördelas långtidssjukfrånvaron mellan män och kvinnor?), För- äldraskap (hur mycket föräldraledighet tar männen ut?), Deltid (är sysselsättningsgraden</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373217x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft9">Tillsammans med 17 andra myndigheter har Försvarsmakten på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för jämställd- hetsintegrering i myndigheten. Implementering av denna plan äger rum under år 2014. Resultatet av arbetet med anledning av detta uppdrag ska återrapporteras till regeringen i mars 2015.</P>
<P class="p62 ft9">Inom utbildningsområdet har ett arbete påbörjats för att jäm- ställdhets- och jämlikhetsintegrera ordinarie chefsutbildningar.</P>
<P class="p12 ft9">Inom rekryteringsområdet har arbetet med militär grundrekry- tering lett till förändrade mätmetoder avseende muskelstyrka i urvalsinstrumentet ISOKAI. Enligt uppgifter från Försvarsmakten är det främst hur värderingen registreras som har förändrats för att på så sätt kunna få en större differentiering av resultaten. Denna ändring i mätmetoden ska göra att testet inte missgynnar kvinnor som gör <NOBR>ISOKAI-testet<A href="#page_217"><SPAN class="ft48">25</SPAN></A>.</NOBR></P>
<P class="p62 ft9">För att signalera att alla, oavsett sexuell läggning eller könsöver- skridande identitet, är välkomna till Försvarsmakten, har myndig- heten sedan år 2008 deltagit i Stockholms Pridefestival<A href="#page_217"><SPAN class="ft48">26</SPAN></A>. Engage- manget har ökat med åren. Sommaren år 2014 deltog bl.a. över- befälhavaren, Försvarsmaktens generaldirektör och försvarsministern i Prideparaden.</P>
<P class="p222 ft14"><SPAN class="ft14">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft59">Nätverk officer/anställd kvinna</SPAN></P>
<P class="p324 ft9">Nätverk officer/anställd kvinna (NOAK) grundades i början av <NOBR>2000-talet</NOBR> under namnet Nätverket Värnpliktiga Kvinnor under ledning av Värnpliktsrådet. Ansvaret för NOAK ligger numera hos Försvarsmakten.</P>
<P class="p13 ft9">Syftena med NOAK är att anställda kvinnor/officerare ska lära känna varandra och skapa föredömen för varandra, bidra till <NOBR>erfarenhets-,</NOBR> kunskaps- och informationsutbyte mellan förbanden</P>
<P class="p415 ft56">jämlik mellan män och kvinnor?), Trygghet (är anställningsformerna lika mellan män och kvinnor?), Jämställdhetsplan (aktivt arbete med jämställdhetsplanen?). I JÄMIX rapport jämförs en organisations resultat med andra i studien deltagande organisationer.</P>
<P class="p416 ft56"><SPAN class="ft57">25</SPAN><SPAN class="ft70">Tidigare användes ett medelvärde av två genomförda ”drag” (liknande ett marklyft). Den genomförda anpassningen innebär att det numera är det bästa resultatet av de två dragen som används för urval. Detta ska leda till att det blir lättare att klara av kravgränsen.</SPAN></P>
<P class="p417 ft62"><SPAN class="ft57">26</SPAN><SPAN class="ft71">Stockholms Pridefestival är en årligen återkommande festival i Stockholm som främst riktar sig till </SPAN><NOBR>HBTQ-personer</NOBR> (homo- och bisexuella, trans- och queerpersoner). Den har hållits sedan 1998 och äger normalt rum vecka 31. Under festivalveckan pågår olika aktivi- teter i hela Stockholm.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">217</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373218x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">och försvarsgrenarna, skapa en sammanhållning mellan Försvars- maktens kvinnor/officerare och därigenom bidra till en trygg och utvecklande yrkesroll, bidra till en god arbetsmiljö och ökad attrak- tionskraft för arbetet i Försvarsmakten samt för att behålla kompe- tens i Försvarsmakten.</P>
<P class="p84 ft9">NOAK utgör ett stöd till förbandscheferna och utvecklingen av arbetet inom Försvarsmakten för att förbättra attityder och värde- ringar kopplat till Försvarsmaktens värdegrund och kvinnors möj- ligheter att verka i myndigheten, såväl nationellt som internatio- nellt.</P>
<P class="p92 ft9">Försvarsmaktens förband och skolor är ålagda att stödja och skapa förutsättningar för NOAK. Det är respektive förbandschef som ansvarar för att planering och budget finns inom den ordinarie verksamhetens ram för att nätverken för kvinnor ska kunna verka som ett internt stöd och utvecklingsresurs för verksamheten.</P>
<P class="p84 ft9">De lokala nätverken möts för centrala nätverksträffar <NOBR>1–2</NOBR> gånger per år. Representanterna från de lokala nätverken ska ges möjlighet att delta vid centrala nätverksträffar. År 2013 anordnade NOAK en central konferens där även försvarsministern deltog.</P>
<P class="p418 ft103"><SPAN class="ft36">6.6</SPAN><SPAN class="ft102">Anställningsförhållanden för räddningstjänstpersonal i beredskap</SPAN></P>
<P class="p86 ft9">Systemet med räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB), även kallade deltidsbrandmän, har funnits sedan <NOBR>1940-talet</NOBR> och är ett väl beprövat system.</P>
<P class="p84 ft9">Benämningen deltidsbrandmän, som kommer att användas fort- sättningsvis, är egentligen missvisande eftersom dessa personer inte arbetar med någon angiven sysselsättningsgrad utan de schemaläggs att tjänstgöra i beredskap. Det handlar alltså inte om en traditionell deltidsanställning utan anställningen är en beredskapsfunktion<A href="#page_218"><SPAN class="ft48">27</SPAN></A>.</P>
<P class="p91 ft9">Tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T), som ibland även kallas för ”deltidssoldater”, har inte sådan liknande beredskapstjänstgöring som deltidsbrandmännen. Däremot finns det vissa likheter i anställningsförhållandena och det kan därför</P>
<P class="p419 ft54"><SPAN class="ft61">27 </SPAN>Uppgifterna om deltidsbrandmännen grundar sig i huvudsak på information som utred- ningen har fått vid ett möte med Sveriges kommuner och landsting (SKL) i juni 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">218</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373219x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p249 ft9">vara av intresse att närmare granska deltidsbrandmännens anställ- ningsförhållanden, förmåner och ersättningar samt de eventuella problem som uppmärksammats i deltidsbrandmannasystemet.</P>
<P class="p95 ft9">Deltidsbrandmännen har, precis som GSS/T, som regel en anställ- ning hos en annan arbetsgivare eller annan sysselsättning. Varken deltidsbrandmännen eller GSS/T tjänstgör på deltid på sådant sätt som terminologin ”deltid” i normalfallet syftar till.</P>
<P class="p12 ft9">Deltidsbrandmännen har en tillsvidareanställning hos kommunens räddningstjänst som deltidsbrandmän. Antalet deltidsbrandmän är för närvarande cirka 10 600 personer och de finns anställda på 650 orter i landet. Cirka tre procent av deltidsbrandmännen är kvinnor. Av de heltidsanställda brandmännen är cirka fem procent av de anställda kvinnor. Det ställs samma fysiska krav på samtliga sökan- den till brandmansyrket.</P>
<P class="p62 ft9">Sveriges kommuner och landsting (SKL) har förklarat att det i glesbygdsområden finns en rekryteringsproblematik på sikt. Denna problematik är kopplad till deltidsbrandmannaanställningens sär- skilda krav på anspänningstid och övriga faktorer som redovisas nedan.</P>
<P class="p420 ft9">Till skillnad från gruppbefäl, soldater och sjömän anställs del- tidsbrandmännen först och utbildas därefter. Det är MSB som är ansvarig för utbildningen av deltidsbrandmännen och för detta er- hålls statliga bidrag.</P>
<P class="p165 ft9">Deltidsbrandmännen har beredskap var tredje eller var fjärde vecka. Denna beredskap innebär att deltidsbrandmannen ska vara tillgänglig dygnet runt och har en anspänningstid om fem till sju minuter<A href="#page_219"><SPAN class="ft48">28</SPAN></A>.</P>
<P class="p165 ft9">Grundersättningen de veckor en deltidsbrandman har beredskap uppgår till cirka 3 600 kr<A href="#page_219"><SPAN class="ft48">29</SPAN></A>. I de fall det blir en utryckning under beredskapsveckan utbetalas även en timpeng som är densamma för samtliga deltidsbrandmän. Det finns alltså ingen individuell timlön. Timlönen vid utryckning uppgår till 228 kr för första timmen och 151 kr per timme för tid därutöver<A href="#page_219"><SPAN class="ft48">30</SPAN></A>. För övning och materielvård utges ersättning med 151 kr per timme.</P>
<P class="p421 ft62"><SPAN class="ft57">28</SPAN><SPAN class="ft104">Med anspänningstid menas tiden från alarm till dess räddningsstyrkans första fordon kan rycka ut.</SPAN></P>
<P class="p422 ft54"><SPAN class="ft57">29</SPAN><SPAN class="ft58">Se 7 § i kollektivavtal för räddningstjänst i beredskap, RIB 12 </SPAN><NOBR>(2012-11-14).</NOBR></P>
<P class="p422 ft54"><SPAN class="ft57">30</SPAN><SPAN class="ft58">Se 8 § i kollektivavtal för räddningstjänst i beredskap, RIB 12 </SPAN><NOBR>(2012-11-14).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">219</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373220x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">I de fall en deltidsbrandman beordras att genomgå en kurs inom verksamhetsområdet utges även sådan timlön som gäller vid övning och materielvård. I de fall deltidsbrandmannen i sin huvudanställ- ning har en timlön (inklusive semesterersättning) som överstiger denna timlön, är personen garanterad motsvarande ersättning. Denna inkomst är även garanterad bl.a. i de fall då en deltidsbrandman genomgår MSB:s grundutbildning som heter <SPAN class="ft37">Grundutbildning för räddningsinsats</SPAN><A href="#page_220"><SPAN class="ft105">31</SPAN></A>. Det finns i sådana fall inget tak för vilken tim- ersättning som kan utgå. All ersättning är pensionsgrundande och tjänstgöringen i form av utryckning och utbildning, dock inte grundberedskapstid, är semestergrundande.</P>
<P class="p66 ft9">Enligt SKL är det en utmaning att rekrytera och behålla del- tidsbrandmän. Även om deltidsbrandmän ofta har sin huvudanställ- ning hos en sådan arbetsgivare som i sin egen verksamhet har ett intresse av att ha räddningstjänstpersonal på plats är belastningen på huvudarbetsgivaren ett problem. Utmaningarna att rekrytera och behålla deltidsbrandmän är störst i glesbygd.</P>
<P class="p66 ft9">En annan utmaning för deltidsbrandmannasystemet är i vissa fall de problem som kan uppstå om deltidsbrandmannen förlorar sitt arbete där denne har sin huvudsakliga sysselsättning. Detta efter- som utryckningar som deltidsbrandman påverkar rätten till arbets- löshetsförsäkring. Den beredskapstid som deltidsbrandmännen har kan godkännas som en bissyssla enligt bestämmelserna i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF). Utryckning i sam- band med ett larm ska däremot deklareras som arbetad tid. Detta har motiverats utifrån det förhållandet att utryckningen kan ske under ordinarie arbetstid i personens huvudsysselsättning. En del- tidsbrandman betraktas alltså som deltidsarbetande vid en utryck- ning. I de fall en deltidsbrandman sägs upp från det arbete i vilket han eller hon utför sin huvudsysselsättning konsumerar en utryck- ning på två timmar 4,5 dagar av de totala 75 dagarna som en del- tidsarbetslös totalt kan erhålla ersättning för enligt ALF. I längden kan det bli ohållbart för en deltidsbrandman att tjänstgöra i denna roll i de fall personen samtidigt inte har någon annan huvudsaklig sysselsättning/huvudsaklig arbetsgivare. I vissa fall har deltids- brandmän tvingats att säga upp sig för att kunna behålla utbetal- ningen från sin arbetslöshetsförsäkring.</P>
<P class="p76 ft54"><SPAN class="ft61">31 </SPAN>Se 19 § i kollektivavtal för räddningstjänst i beredskap, RIB 12 <NOBR>(2012-11-14).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">220</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td59"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p27 ft26">Rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft9">I de fall en deltidsbrandman skadas under tjänstgöring i den kommunala räddningstjänsten gäller samma bestämmelser om ersätt- ningar och sjukpenning som för annan anställd personal i kom- munen. Sjuklönelagen gäller på samma sätt som för övriga anställda. Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den för- säkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel i enlighet med socialförsäkringsbalkens bestämmelser. För att beräkna om en person har nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel räknas arbetstiden i både huvudanställningen och deltidsbrandmanna- anställningen ihop. Tid som avser jour och beredskap räknas inte in. Arbetsoförmåga i enbart tjänsten som deltidsbrandman ger således inte någon rätt till ersättning då deltidsbrandmannen bedöms som arbetsför i mer än tre fjärdedelar av den samman- räknade arbetstiden. Däremot räknas inkomsten av sådant arbete in i den sjukpenninggrundande inkomsten. Mot bakgrund av detta ersätts arbetstagaren i stället via kollektivavtalet upp till 90 dagar. Denna reglering har alltså införts kollektivavtalsvägen eftersom det inte lösts via socialförsäkringsbalkens bestämmelser.</P>
<P class="p72 ft9">I de fall en skada skulle visa sig först ett antal år efter tjänst- göringen som deltidsbrandman och det går att visa att skadan, fysisk eller psykisk, går att hänföra till tjänstgöringen i räddnings- tjänsten är det personens huvudarbetsgivare som ansvarar för rehabiliteringen. Även detta är ett problem då den huvudsakliga arbetsgivaren i princip tar en risk med att ha en deltidsbrandman anställd.</P>
<P class="p230 ft9">Enligt SKL är det sannolikt samma typ av personer som skulle kunna tänka sig att söka till hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna som söker sig till deltidsbrandmannayrket. Det är möj- ligt att vara både deltidsbrandman och tjänstgöra i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. SKL har framhållit att det skulle behövas en bättre synkronisering av rekryteringen av dessa per- soner. Detta då det i en eventuell kris kan komma att bli ett problem om en person kallas in för tjänstgöring för mer än en arbetsgivare/organisation. I och med att dessa personer utgör samhällsviktiga personalkategorier skulle det enligt SKL kunna finnas ett värde i att se över reglering vad gäller exempelvis förmåner, ersättningar och sociala villkor så att dessa är harmoniserade.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">221</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
</DIV>
<DIV id="page_223">
<P class="p423 ft86"><SPAN class="ft8">7</SPAN><SPAN class="ft85">De frivilliga försvarsorganisationerna</SPAN></P>
<P class="p310 ft36"><SPAN class="ft36">7.1</SPAN><SPAN class="ft43">De frivilliga försvarsorganisationerna</SPAN></P>
<P class="p135 ft9">Med frivillig försvarsverksamhet avses enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet (se avsnitt 4.2.13) verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar försvarsupplysning samt rekrytering och utbildning av frivilliga för uppgifter inom total- försvaret.</P>
<P class="p62 ft9">I en bilaga till förordningen om frivillig försvarsverksamhet an- ges följande frivilliga försvarsorganisationer:</P>
<P class="p276 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Svenska försvarsutbildningsförbundet</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Insatsingenjörernas riksförbund</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Flygvapenfrivilligas riksförbund</SPAN></P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Frivilliga automobilkårernas riksförbund</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Frivilliga flygkåren</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund</SPAN></P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Frivilliga radioorganisationen</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Försvarets personaltjänstförbund</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Svenska blå stjärnan</SPAN></P>
<P class="p424 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Föreningen svenska röda korset i fråga om medverkan i total- försvarets sjukvård och i verksamheten för civilbefolkningens skydd i krig</SPAN></P>
<P class="p278 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Riksförbundet Sveriges lottakårer</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Sjövärnskårernas riksförbund</SPAN></P>
<P class="p425 ft18">223</P>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">De frivilliga försvarsorganisationerna</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Svenska brukshundklubben</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Svenska fallskärmsförbundet</SPAN></P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Svenska pistolskytteförbundet</SPAN></P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Svenska skyttesportförbundet</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Sveriges civilförsvarsförbund</SPAN></P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Sveriges bilkårers riksförbund</SPAN></P>
<P class="p151 ft9">De frivilliga försvarsorganisationerna är demokratiska, självstän- diga, ideella föreningar med stämmor och styrelser. De är fristående från varandra och har olika struktur med centrala, regionala och lokala enheter. De frivilliga försvarsorganisationerna samarbetar inom ramen för Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté (FOS) och har i dag tillsammans cirka 400 000 medlemmar.</P>
<P class="p66 ft9">En myndighet med uppgifter inom totalförsvaret får ingå ett skriftligt avtal med en person som tillhör en frivillig försvars- organisation om att personen ska tjänstgöra inom totalförsvaret. Dessa personer benämns avtalspersonal. Avtal om tjänstgöring får ingås med personer som har fyllt 16 år eller om tjänstgöringen avser Försvarsmakten 18 år och innehav av svenskt medborgarskap (se exempel på frivilligavtal för tjänstgöring i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna respektive frivilligavtal för tjänstgöring i armén, marinen och flygvapnet i bilagorna 5 och 6).</P>
<P class="p66 ft9">Ersättningar till frivilliga för tjänstgöring och utbildning regleras i förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga (se avsnitt 4.2.14).</P>
<P class="p426 ft14"><SPAN class="ft14">7.1.1</SPAN><SPAN class="ft59">De frivilliga försvarsorganisationernas ekonomiska resurser</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">För år 2013 avdelade regeringen sammanlagt 180 miljoner kr som skulle fördelas till de frivilliga försvarsorganisationerna via Myndig- heten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarsmakten. Grundläggande för fördelningen är myndigheters och kommuners behov av frivilliga insatser.</P>
<P class="p66 ft9">Inom ramen för myndigheternas respektive verksamhetsområden fördelar och betalar Försvarsmakten och MSB ut organisationsstöd till de frivilliga försvarsorganisationerna. Dessa myndigheter får</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">224</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373225x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td104"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td105"><P class="p27 ft106">De frivilliga försvarsorganisationerna</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">inom sina respektive områden, i samverkan med andra berörda myndigheter, komma överens med organisationerna om uppdrag inom totalförsvaret.</P>
<P class="p71 ft9">Av Försvarsmaktens regleringsbrev för år 2014 framgår att Försvarsmakten får använda högst 92 miljoner kr för uppdrags- ersättning till de frivilliga försvarsorganisationerna för deras utbild- ningsverksamhet inklusive ungdomsverksamheten. Ersättningen ska i högre grad än tidigare gå till uppdrag som stödjer Försvars- maktens personalförsörjning. Högst 45 miljoner kr får användas till sådant organisationsstöd som föreskrivs i 5 § förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Organisationsstödet ska ges i form av organisationsbidrag och verksamhetsbidrag.</P>
<P class="p71 ft9">De frivilliga försvarsorganisationerna kan ansöka om medel från anslag 2:4 (krisberedskap) för att genomföra uppdrag. De uppdrag som finaniseras med medel ur anslaget ska vara tydligt behovs- styrda och ligga i linje med den årliga inriktning som beslutats för anslaget. Det finns även allmänna villkor för hur medlen får använ- das<A href="#page_225"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A>. Villkoren regleras i en bilaga till överenskommelsen mellan MSB och den bidragsmottagande organisationen och reglerar bl.a. giltiga kostnader, tidpunkter för rekvisition av medel, prognoser, uppföljning m.m.<A href="#page_225"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A>. MSB betalar även ut organisationsstöd från anslag 2:7 till de frivilliga försvarsorganisationerna. Organisations- stödet ges i form av organisationsbidrag och verksamhetsbidrag, där verksamhetsbidraget bidrar till organisationernas förmåga att ta emot och genomföra uppdrag och leverera efterfrågad resurs<A href="#page_225"><SPAN class="ft48">3</SPAN></A>.</P>
<P class="p186 ft9">Enligt uppgifter från MSB har anslaget i regleringsbrevet inte ökat på många år. I och med inflationen har därmed det faktiska anslaget till frivilligorganisationerna i praktiken minskat.</P>
<P class="p427 ft62"><SPAN class="ft57">1</SPAN><SPAN class="ft71">Se MSB:s allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer, anslag 2:4. Krisberedskap, budgetåret 2014, diarienr </SPAN><NOBR>2014–560.</NOBR></P>
<P class="p428 ft75"><SPAN class="ft57">2</SPAN><SPAN class="ft107">Uppdragsersättning från anslag 2:4 betalades under år 2013 ut med cirka 31,9 miljoner kr och för år 2014 har beslut till och med maj månad fattats om att betala ut cirka 30,8 miljoner kr.</SPAN></P>
<P class="p429 ft54"><SPAN class="ft57">3</SPAN><SPAN class="ft58">Organisationsstöd betalades under år 2013 ut med 23 miljoner kr och för år 2014 har beslut fattats om samma belopp.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">225</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">De frivilliga försvarsorganisationerna</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft14"><SPAN class="ft14">7.1.2</SPAN><SPAN class="ft59">Den frivilliga försvarsverksamheten 2013</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Enligt Försvarsmaktens årsredovisning för år 2013 har frivillig för- svarsverksamhet riktad mot Försvarsmaktens behov under året i huvudsak genomförts enligt plan men produktionsmålsättningarna har inte uppnåtts till fullo. Frivillig försvarsverksamhet omfattades i planeringen av 30 stycken grundläggande soldatutbildningar för frivilliga <NOBR>(GU-F).</NOBR> <NOBR>GU-F</NOBR> är en obligatorisk utbildning för att fri- villiga ska kunna teckna avtal om befattning i insatsförbanden.</P>
<P class="p66 ft9">Vid varje <NOBR>GU-F</NOBR> antogs 30 elever per utbildningstillfälle. Av de planerade 30 utbildningstillfällena genomfördes 23 stycken med ett utfall om 382 godkända elever. Anledningen till att inte alla utbild- ningstillfällena genomfördes berodde enligt uppgift på att elev- underlaget fattades.</P>
<P class="p66 ft9">Rekryteringshelger i form av s.k. ”military weekend” riktade till personer som är rekryteringsbara till Försvarsmakten genomfördes under år 2013 av Försvarsutbildarna.</P>
<P class="p67 ft9">Utöver vad som nu nämnts har frivilligorganisationerna genom- fört olika utbildningar i form av grundläggande befattningsutbild- ningar, instruktörsutbildningar, kompletterings- och repetitions- utbildningar, vuxenutbildningar och ungdomsverksamhet.</P>
<P class="p66 ft9">Enligt uppgifter från de Frivilliga försvarsorganisationernas samarbetskommitté ska sammanlagt 30 stycken <NOBR>GU-F</NOBR> genomföras även år 2014. Vid tidpunkten för detta betänkandes tryckning fanns det inga tillgängliga uppgifter om utfallet av dessa.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<P class="p430 ft86"><SPAN class="ft8">8</SPAN><SPAN class="ft85">En modern folkförankring av försvaret</SPAN></P>
<P class="p310 ft36"><SPAN class="ft36">8.1</SPAN><SPAN class="ft43">Försvarets folkförankring då och nu</SPAN></P>
<P class="p211 ft9">Det svenska försvarets folkförankring har varierat med samhälls- utvecklingen och speglar den tid i vilken det militära systemet verkar.</P>
<P class="p12 ft9">Från slutet av <NOBR>1600-talet</NOBR> och i 200 år framåt fanns indelnings- verket militärt organiserat i vårt land. Detta innebar att framför allt bönderna inte behövde göra militärtjänst genom att man gick samman och utsåg särskilda soldater och båtsmän att bestrida militärtjänsten i deras ställe. Soldaterna och båtsmännen fick bostad, lön och kläder enligt särskilt fastställda bestämmelser. Detta system var således ett system som är att likna med ett system med anställda soldater.</P>
<P class="p12 ft9">Med värnpliktssystemet, som infördes år 1901, ändrades förut- sättningarna för den manliga delen av befolkningen som med all- män värnplikt blev skyldiga att tjänstgöra i rikets försvar. Detta har också påverkat försvarets folkförankring då fler fick insyn i militära uppgifter och deltog i verksamheten. Ännu mer accentuerat blev det under de två världskrigen då det militära försvaret fick en domi- nerande roll i det svenska samhället och den förda säkerhets- politiken. Efter andra världskriget och fram till kalla krigets slut fick begrepp som totalförsvar och beredskap en vid spridning. Värnpliktsförsvaret, som i grund och botten handlade om att skydda Sverige från invasion, ledde till att en stor del av det svenska folket var väl insatta i hur kriser och konflikter skulle hanteras. Via sys- temet med den allmänna värnplikten för män gavs det goda rekry- teringsmöjligheter inte bara till Försvarsmaktens befattningar utan även till de frivilliga försvarsorganisationerna.</P>
<P class="p216 ft9">Möjligheten att vidga värnplikten till att även innefatta kvinnor utreddes under <NOBR>1970-talet.</NOBR> En sådan ordning avvisades av såväl riksdag som regering och av Försvarsmakten. I stället tillsatte Sveriges</P>
<P class="p431 ft18">227</P>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373228x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">regering år 1975 en kommitté som skulle bereda kvinnor tillträde till militära yrkesbefattningar i Försvarsmakten genom frivillig rekry- tering till den militära grundutbildningen.</P>
<P class="p84 ft9">Mellan åren 1980 och 1989 öppnades samtliga yrkeskategorier inom Försvarsmakten för kvinnor och först år 1989 gavs kvinnor samma formella rättigheter som män att utöva militärt arbete<A href="#page_228"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A>.</P>
<P class="p84 ft9">Den försvarsreform som nu har genomförts med övergången till en personalförsörjning inom försvaret som bygger på anställnings- förhållande som är densamma som i övrigt gäller för arbetsmark- naden, i motsats till värnpliktssystemet, har med största sannolik- het haft en stor påverkan på allmänhetens syn på det militära för- svaret. Ett personalförsörjningssystem som bygger på anställnings- förhållande i stället för plikt har också blivit allt vanligare i andra länder i Europa.</P>
<P class="p92 ft9">När Sverige hade ett invasionsförsvar behövdes cirka 700 000 soldater medan försvaret i dag, med ett modernt insatsförsvar och med de av statsmakterna givna uppgifterna, endast behöver cirka 50 000 soldater. Denna minskning kan antas ha medfört att befolk- ningen upplevt att medborgarna i allmänhet inte längre behövs för att upprätthålla Sveriges försvar. Detta kan i sin tur påverka de frivilliga försvarsorganisationernas möjligheter att rekrytera medlem- mar (se avsnitt 7 för information om de frivilliga försvarsorganisa- tionerna).</P>
<P class="p178 ft9">I slutet av <NOBR>1970-talet</NOBR> hade de frivilliga försvarsorganisationerna sammanlagt cirka 700 000 medlemmar medan de i dag är nere på 400 000 medlemmar. Detsamma gäller för hemvärnet som på 1990- talet hade cirka 100 000 medlemmar mot dagens 20 600 (hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna behandlas i avsnitt 13). Hem- värnet med de nationella skyddsstyrkorna har i dag fått en skarpare och modernare utformning för att klara de nya uppgifterna inom ramen för insatsförsvaret. Numerären i hemvärnet med de natio- nella skyddsstyrkorna bestäms genom politiska beslut.</P>
<P class="p84 ft9">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har sedan år 2009 i uppdrag att göra årliga opinionsmätningar bl.a. avseende svensk opinion gällande Sveriges totalförsvar och säkerhetspolitik. I den undersökning som gjorts för år 2013 har cirka 25 procent av</P>
<P class="p432 ft68"><SPAN class="ft61">1 </SPAN><SPAN class="ft54">Sundevall, Fia, </SPAN>Det sista manliga yrkesmonopolet – genus och militärt arbete i Sverige 1865<SPAN class="ft54">– </SPAN>1989 <SPAN class="ft54">(2011).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373229x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p27 ft26">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">de svarande uppgett att de tycker att den förda svenska försvars- politiken är mycket eller ganska bra. Samtidigt har drygt 50 procent ansett att den är mycket eller ganska dålig<A href="#page_229"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A>. Däremot har inställ- ningen till om Sverige bör ha ett militärt försvar varit förhållandevis stabil över tid. År 2013 ansåg 85 procent av de tillfrågade att Sverige absolut eller nog bör ha ett militärt försvar. Andelen som är helt emot ett militärt försvar eller inte har någon åsikt i frågan är under tio procent. När det gäller frågan om svenskarnas försvarsvilja an- såg cirka 75 procent att Sverige absolut eller kanske bör göra väpnat motstånd om Sverige anfalls även om utgången är oviss. En majoritet av de tillfrågade, cirka 45 procent, föredrog ett värnpliktsbaserat försvar medan 35 procent föredrog ett yrkesförsvar. Knappt 40 pro- cent ansåg att statsutgifterna för Sveriges militära försvar bör ökas medan cirka 30 procent ansåg att försvarsutgifterna bör hållas oför- ändrade. När det gäller frågorna rörande det militära försvaret ut- visade MSB:s undersökning generellt att män och äldre personer är mer försvarsvänliga än kvinnor och yngre personer.</P>
<P class="p71 ft9">Den kontakt som samtliga landets <NOBR>18-åringar</NOBR> har med försvaret och dess verksamhet i dag är när de besvarar det utskick som görs av Totalförsvarets rekryteringsmyndighet med beredskapsunder- laget (se avsnitt 6.2.1). Denna kontakt kan jämföras med den all- männa värnplikten där samtliga män, på olika sätt, kom i kontakt med försvaret och dess verksamhet. Information om försvaret och dess verksamhet spreds under värnpliktstiden även till kvinnor genom att personer i deras omgivning gjorde värnplikt.</P>
<P class="p82 ft9">Det nuvarande personalförsörjningssystemet, som uteslutande bygger på frivillighet i fred, leder följaktligen till att endast en mindre del av den svenska befolkningen kommer i kontakt med Försvars- makten och dess verksamhet.</P>
<P class="p71 ft9">Dagens personalförsörjningssystem kan innebära en stor påfrest- ning för folkförankringen av försvaret. Det nya personalförsörj- ningssystemet medför därmed en stor utmaning för att säkerställa en folkförankring av det militära försvaret. Andra insatser måste göras i dag, jämfört med vad som gjordes under den tid värnplikten tillämpades, för att försäkra sig om att medborgarna får nödvändig kunskap om samhällets krisberedskap och det svenska försvaret.</P>
<P class="p433 ft68"><SPAN class="ft61">2 </SPAN><SPAN class="ft54">MSB:s Opinioner 2013, </SPAN>Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">Det måste bl.a. ställas högre krav på Försvarsmaktens roll och del- aktighet för att säkerställa en folkförankring av försvaret jämfört med vad som var Försvarsmaktens roll i dessa avseenden under tiden då allmän värnplikt tillämpades.</P>
<P class="p279 ft36"><SPAN class="ft36">8.2</SPAN><SPAN class="ft43">Begreppet folkförankring av försvaret</SPAN></P>
<P class="p184 ft9">Jag ska, enligt utredningens kommittédirektiv, inom ramen för det nya personalförsörjningssystemet, analysera och föreslå hur folk- förankringen av försvaret kan säkerställas. För att kunna göra detta måste jag först definiera vad begreppet folkförankring av försvaret innebär.</P>
<P class="p160 ft14"><SPAN class="ft14">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft59">Introduktionen av begreppet folkförankring av försvaret</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Begreppet folkförankring av försvaret introducerades i den försvars- politiska debatten i propositionen <SPAN class="ft37">Totalförsvar i förnyelse </SPAN>(prop. 1995/96:12). Regeringen framhöll då som sin önskan att bevara ett <SPAN class="ft37">demokratiskt folkförsvar </SPAN>och pekade på att regeringen aldrig kan godta att det svenska värnpliktsförsvaret ersätts av en yrkesarmé. För att hindra denna utveckling önskade regeringen hejda en ut- veckling där allt färre totalförsvarspliktiga gavs grundutbildning. Ett yrkesförsvar kunde enligt regeringen inte skapa en sådan mot- ståndsvilja och robusthet som ett demokratiskt försvar i form av ett värnpliktsförsvar.</P>
<P class="p66 ft9">Regeringen framhöll bl.a. att landets försvar är hela folkets ange- lägenhet och att det folkliga engagemanget ger försvaret styrka. Ett försvar som saknar folklig förankring och som åsidosätter sin vik- tigaste resurs, människan, blir ett främmande element i demokra- tin. För att bryta utvecklingen mot att allt färre värnpliktiga be- höver utbildas för att bemanna krigsorganisationen och att Sverige då ska löpa en uppenbar risk att glida in i en utveckling mot en yrkesarmé framhöll regeringen därför att värnpliktsutbildningen, liksom all totalförsvarsutbildning, är av centralt värde för det svenska försvaret.</P>
<P class="p172 ft9">Regeringen konstaterade vidare att en väsentlig del av det civila försvarets uppgifter vilar på kvinnor men att kvinnans ställning måste stärkas även i det militära försvaret. Särskild vikt måste</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373231x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p27 ft26">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">läggas vid att medborgare med invandrarbakgrund ges tillfälle att medverka i totalförsvaret på samma sätt som alla andra. För total- försvarets effektivitet och folkförankringens livskraft ansåg rege- ringen det som nödvändigt att hemvärnet och de frivilliga försvars- organisationerna hade en framträdande roll. Förutsättningarna för folkförankring borde grundläggas redan i skolan och sedan vidare- utvecklas inom ramen för plikttjänstgöring.</P>
<P class="p12 ft9">Regeringen framhöll även att det breda nyttjandet av pliktperso- nal inom totalförsvaret och engagemanget av folkrörelser samtidigt säkerställer en insyn och delaktighet som är nödvändig för en öppen och informerad debatt om totalförsvaret och för parlamentarisk styrning och kontroll<A href="#page_231"><SPAN class="ft48">3</SPAN></A>.</P>
<P class="p62 ft9">I flera andra propositioner under 1990- och <NOBR>2000-talen</NOBR> har för- svarets folkförankring omnämnts, men i dessa finns det inte någon entydig definition av begreppet försvarets folkförankring.</P>
<P class="p62 ft9">I propositionen <SPAN class="ft37">Totalförsvar i förnyelse </SPAN>menade alltså regeringen att ett folkförsvar som manifesteras i ett värnpliktssystem är en helt nödvändig förutsättning för folkförankring av försvaret och att ett yrkesförsvar inte kan garantera en sådan folkförankring.</P>
<P class="p154 ft37">Utredningen om frivillig försvarsverksamhet <SPAN class="ft9">konstaterade i sitt betänkande </SPAN>Ny inriktning av frivillig beredskapsverksamhet <SPAN class="ft9">(SOU 2008:101) att begreppet folkförankring inte är entydigt och att det används i olika sammanhang med något olika innebörd. Utred- ningen menade att generellt torde innebörden vara att olika former av, främst politiska beslut i olika politiska församlingar, inte enbart accepteras av en majoritet av befolkningen utan också att en majo- ritet mer eller mindre fast och kontinuerligt delar de värderingar som bär upp beslutet och även är beredda att bära de konsekvenser beslutet kan få i ekonomiskt eller annat avseende för befolkningen. Utredningen konstaterade vidare att sambandet mellan uppfatt- ningar om säkerhetspolitiska behov, försvarspolitiska behov och behov inom samhällets krisberedskap samt medborgarnas intresse för dessa frågor, liksom deras engagemang vad gäller val av politisk linje grundat på intresse för just dessa frågor är svårt och komplext att bringa klarhet i men att sambandet sannolikt hänger samman med vilken bild de har av hur hoten mot landet gestaltas. I detta avseende spelar media i samspel och i kombination med de vik-</SPAN></P>
<P class="p10 ft54"><SPAN class="ft61">3 </SPAN>Se propositionen <SPAN class="ft68">Totalförsvar i förnyelse</SPAN>, 1995/96:12, s. 3, 9, <NOBR>46–47</NOBR> och <NOBR>115–117.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373232x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">tigaste företrädarna för regeringen och de politiska partierna, sanno- likt den stora och viktiga rollen när det gäller beskrivningen av dessa hot och hur de ska hanteras. Många medborgare anser sannolikt att denna fråga är sådan att den i betydande grad måste överlåtas till de som dagligen arbetar med sådant, dvs. till riksdag, regering och för- svarets ledning.</P>
<P class="p434 ft14"><SPAN class="ft14">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft59">Ändrade förutsättningar för folkförankringen av försvaret</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Värnplikten tillämpas i dag endast om regeringen med hänsyn till att det behövs för Sveriges försvarsberedskap har beslutat om det<A href="#page_232"><SPAN class="ft48">4</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft9">Även om regeringen i samband med övergången till det nu gäll- ande personalförsörjningssystemet framhöll att det nya försvaret med tidsbegränsat anställda soldater inte är ett yrkesförsvar är dagens försvar, enligt min uppfattning, att likna vid ett yrkesförsvar där gruppbefäl, soldater och sjömän tjänstgör med anställningsavtal och inte med ett pliktsystem som grund<A href="#page_232"><SPAN class="ft48">5</SPAN></A>.</P>
<P class="p67 ft9">De grundförutsättningar som regeringen framhöll i propositionen <SPAN class="ft37">Totalförsvar i förnyelse </SPAN>(prop. 1995/96:12) som nödvändiga kompo- nenter kännetecknande ett folkförankrat försvar finns i princip inte längre.</P>
<P class="p66 ft9">Att begreppet folkförankring av försvaret har en bred innebörd och att begreppet används olika, framkommer bl.a. av den skrift som sammanställts i samband med ett seminarium anordnat av Folk och Försvar tillsammans med Landstormsfonden i slutet av år 2013,</P>
<P class="p281 ft37">Folkförankring <SPAN class="ft9">– </SPAN>Tankar kring begreppet och dess innebörd<SPAN class="ft9">, där folk- förankring av försvaret diskuteras ur olika perspektiv och utgångs- punkter.</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">Det är inte minst ur ett demokratiskt perspektiv uppenbart att Sverige behöver ett försvar som är folkförankrat. Frågan är då om det är möjligt att uppnå en folkförankring av försvaret under dagens förutsättningar och vilka åtgärder som i sådana fall är nödvändiga</P>
<P class="p435 ft54"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft53">Se 3 a § i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.</SPAN></P>
<P class="p281 ft62"><SPAN class="ft52">5</SPAN><SPAN class="ft76">Även om där finns klara offentligrättsliga inslag i statliga anställningar, t.ex. att anställ- ningsmyndighetens, i förevarande fall Försvarsmaktens, ingående av sådana avtal har formen av ett myndighetsbeslut, anses statliga anställningar vila på en civilrättslig grund i form av enskilda anställningsavtal mellan en anställd och dennes anställningsmyndighet (se proposi- tionen </SPAN><SPAN class="ft108">En ändrad lagstiftning för statsanställda m.fl., </SPAN>1993/94:65 s. 30).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">232</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p27 ft26">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p436 ft9">för att uppnå en folkförankring i ett försvar som i de flesta avseen- den är att likna med ett yrkesförsvar?</P>
<P class="p437 ft9">I avsnitt 8.2.3 görs ett försök att beskriva vad folkförankring av försvaret innebär i dag.</P>
<P class="p438 ft14"><SPAN class="ft14">8.2.3</SPAN><SPAN class="ft59">En ny innebörd av folkförankringen av försvaret</SPAN></P>
<P class="p94 ft9">Det militära försvaret och Försvarsmakten intar en särställning bland myndigheter i Sverige (jfr 15 kap. 13 § regeringsformen). Det handlar ytterst om vilka uppgifter Försvarsmakten har i sin instruk- tion (förordning [2007:1266] med instruktion för Försvarsmakten). I instruktionens 2 § anges som en uppgift att Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige och främja svensk säkerhet genom insatser nationellt och internationellt. Försvarsmakten ska vidare kunna upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet samt värna Sveriges suveräna rättigheter och nationella intressen utanför det svenska territoriet. Försvarsmaktens övergripande ansvar be- skrivs i 1 § i instruktionen som att myndigheten ska upprätthålla och utveckla ett militärt försvar. Grunden för detta ska vara för- mågan till väpnad strid.</P>
<P class="p95 ft9">Även om Försvarsmakten har våldsmonopol på att utföra väp- nad strid kan inte myndigheten försvara riket helt på egen hand utan är i behov av ett omfattande stöd från hela samhället.</P>
<P class="p165 ft9">Den verksamhet som består av både militärt och civilt försvar benämns totalförsvar och har till uppgift att förbereda Sverige för krig. För att uppnå den delaktighet som möjliggör ett totalförsvar samt ett försvar av det demokratiska samhället och ett suveränt Sverige behövs det därför en stark folkförankring.</P>
<P class="p400 ft9">Folkförankring uppnås i första hand med en delaktighet och ett engagemang bland befolkningen. Folkförankringen av både det civila och militära försvaret, dvs. totalförsvaret, har en avgörande betydelse för försvarsviljan och ytterst för Sveriges försvarsförmåga.</P>
<P class="p12 ft9">Samtidigt kan det också sägas att folkförankringen av försvaret växlat i innebörd i olika tidsskeden. Under kalla kriget med värn- plikt betydde folkförankringen en sak och i dag när Försvarsmakten har ett frivilligt personalförsörjningssystem är innebörden en annan. Folkförankringen av försvaret kan hänföras till förändringar i säker-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">233</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">hetshotet i vår omvärld och i hur många medborgare som expo- neras för en militär verksamhet.</P>
<P class="p84 ft9">Folkförankringen av försvaret behöver inte nödvändigtvis inne- bära detsamma för män och kvinnor. Det förhållandet att kvinnor först år 1989 gavs samma formella rättigheter som män att utöva militära yrken påverkar sannolikt många kvinnors insyn, intresse och attityd till försvaret i dag.</P>
<P class="p84 ft9">För att säkerställa en folkförankring av försvaret i dag behövs det flera åtgärder. Det första är att verksamheten i Försvarsmakten görs känd bland allmänheten. Här har regering, riksdag och politiker givetvis en utomordentligt viktig roll att fylla.</P>
<P class="p84 ft9">Vidare krävs det att Försvarsmakten bedriver en löpande och förtroendeskapande verksamhet som har acceptans i samhället och att Försvarsmakten lägger mer kraft på upplysning och information om denna verksamhet. Det är inte tillräckligt med traditionellt myndighetsarbete utan Försvarsmakten måste genom sin ordinarie verksamhet visa på att myndigheten har en särställning utöver det vanliga. För att Försvarsmakten ska kunna göra detta krävs att myndigheten ges erforderliga verktyg och resurser och att även andra myndigheters ansvar att bistå Försvarsmakten tydliggörs.</P>
<P class="p84 ft9">Försvarsreformen är en samhällsreform som berör ett flertal politiska områden, exempelvis <NOBR>arbetsmarknads-,</NOBR> <NOBR>utbildnings-,</NOBR> bostads- och socialpolitiska. Detta innebär bl.a. att andra myndigheter måste göras delaktiga och vilja samverka och kunna stödja det militära försvaret på ett helt annat sätt än vad som är fallet i dag när verk- samhet som totalförsvaret håller på att falla i glömska. Det privata näringslivet måste också engageras, särskilt som det nu i många fall får rollen som huvudarbetsgivare för de i Försvarsmakten tidvis tjänstgörande gruppbefälen, soldaterna och sjömännen (GSS/T). Detsamma gäller för de arbetsgivare som har personal anställd som även tjänstgör i Försvarsmakten som reservofficerare alternativt är engagerade i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna.</P>
<P class="p91 ft9">Medborgarengagemanget, att det militära försvaret berör oss alla, måste stärkas med bättre information och upplysning alltifrån politiker till skolans område. De frivilliga försvarsorganisationerna, hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, bildningsorganisa- tioner, andra myndigheter och inte minst skolan kan här fylla vik- tiga roller.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373235x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p27 ft26">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft9">Om folkförankringstanken när det gäller försvaret tidigare byggde mycket på en plikt som var straffsanktionerad så bör det nya personalförsörjningssystemet med anställda soldater rimligen leda till en modern folkförankring av försvaret som inte bara inne- bär en enighet och förståelse kring den förda politiken utan som även innebär en bred diskussion vilket också på sikt kan stärka folk- förankringen av försvaret. Med detta menar jag att frivilligheten innebär ett nytt och modernt sätt att närma sig engagemanget i för- svaret.</P>
<P class="p182 ft9">Försvarsmakten måste genom sin verksamhet ”sälja sig själv” och inspirera till ökad delaktighet, ibland på marknadens villkor. Att synas ute i samhället är av avgörande vikt för att medborgarna ska involveras och engageras i Försvarsmaktens frågor.</P>
<P class="p12 ft9">Mot bakgrund av hur jag ser på folkförankringen av försvaret i dag redovisar jag i avsnitt 8.3 bedömningar och förslag som, inom ramen för det nya personalförsörjningssystemet, på olika sätt och på längre sikt, kan bidra till att säkerställa en modern folkförank- ring av försvaret.</P>
<P class="p258 ft36"><SPAN class="ft36">8.3</SPAN><SPAN class="ft43">Mina överväganden</SPAN></P>
<P class="p439 ft15"><SPAN class="ft14">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft72">Mönstring och utredning med personlig inställelse bör vara förbehållet värnpliktssystemet</SPAN></P>
<P class="p440 ft9"><SPAN class="ft51">Bedömning: </SPAN>Mönstring och utredning med personlig inställelse bör vara förbehållet värnpliktssystemet.</P>
<P class="p441 ft9">Försvarsmaktens personalförsörjningssystem bygger som tidigare nämnts på frivillighet för alla personalkategorier. Om krig, krigs- fara eller andra extraordinära omständigheter råder kan dock, på samma sätt som tidigare, insatsorganisationen komma att bemannas med pliktpersonal. Skyldigheten att genomgå mönstring och skyl- digheten att fullgöra värnplikt och civilplikt träder i kraft efter det att regeringen, med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, har be- slutat om detta. Skyldighet att genomgå mönstring och att fullgöra värnplikt eller civilplikt omfattar numera även kvinnor och är där- med könsneutral. För att dessa skyldigheter åter ska kunna träda i kraft krävs vissa förberedelser. Både kvinnor och män är därför</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">i dag, i samband med att de fyller 18 år, skyldiga att medverka vid den i avsnitt 6.2.1 beskrivna utredningen om personliga förhållan- den genom att genomgå en lämplighetsundersökning i form av att besvara frågorna i det s.k. beredskapsunderlaget.</P>
<P class="p84 ft9">I samhällsdebatten har på senare tid diskuterats olika förslag som går ut på ett återinförande av ”mönstring” i fredstid, som i vart fall skulle komma att omfatta en viss andel av de ”mönstringsbara” <NOBR>18-åringarna.</NOBR> En del diskussioner har även gått ut på att ett sådant förfarande skulle vara förenat med plikt.</P>
<P class="p84 ft37"><SPAN class="ft9">I propositionen </SPAN>Modern personalförsörjning för ett användbart försvar <SPAN class="ft9">ställde sig regeringen avvisande till ett system med utred- ning som innefattar personlig inställelse (prop. 2009/10:160, s. 87). Motiveringen var i huvudsak att ett sådant system skulle påverka ett betydande antal personer och kräva en omfattande struktur och administration. Mervärdet av en sådan omfattande lösning, jämfört med att totalförsvarspliktiga skriftligen besvarar frågor, framstod enligt regeringen som begränsat. Vidare skulle inskränkningen i den enskildes frihet samt tidsåtgången och arbetsinsatsen för den enskilde vara avsevärt mycket större jämfört med en skyldighet att besvara frågor. Regeringen framhöll att en lösning där enskilda löpande kallades till utredning med personlig inställelse, samtidigt som någon skyldighet att fullgöra värnplikt eller civilplikt inte före- ligger, varken framstår som ändamålsenlig eller proportionerlig.</SPAN></P>
<P class="p91 ft9">Mot bakgrund av den senaste tidens diskussioner gällande ett eventuellt återinförande av någon form av mönstring har utredningen diskuterat denna fråga både utifrån utgångspunkten att ett sådant förfarande dels skulle kunna bidra till att stärka folkförankringen av försvaret dels till att bidra till en bredare rekryteringsbas för Försvars- maktens militära personal.</P>
<P class="p84 ft9">Personalförsörjningsystemet i Danmark, som i huvudsak bygger på frivillighet, har behållit en del av plikten. Plikten gäller dock endast för män. Cirka en tredjedel av de som genomgår den danska värnpliktsutbildningen kallas in efter ett lottningsförfarande och är skyldiga att under pliktansvar genomgå den grundläggande militära utbildningen. Vid utredningens kontakter med företrädare för den danska försvarsmakten har dessa förklarat att anledningen till att Danmark har behållit detta pliktinslag är tanken att detta ska bidra till en folkförankring av försvaret.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">236</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p27 ft26">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft9">Ett liknande förfarande som det som finns i Danmark skulle sannolikt också ha fördelar ur folkförankringssynpunkt i Sverige. En förutsättning är då att förfarandet skulle komma att omfatta såväl kvinnor som män. Invändningar skulle dock kunna riktas mot ett sådant här system ur ett rättviseperspektiv då det genom ett lottningsförfarande blir slumpen som avgör om enskilda ska bli skyldiga att under pliktansvar genomgå den grundläggande militära utbildningen.</P>
<P class="p175 ft9">Slutsatserna av utredningens diskussioner är emellertid att det rent principiellt är svårt att motivera mönstring under plikt där hela rekryteringssystemet till Försvarsmakten i övrigt bygger på fri- villighet. Det kan även diskuteras hur sannolikt det är att personer som skulle komma att tvingas till mönstring därefter på frivillig väg skulle välja att söka anställning i Försvarsmakten. Enligt min be- dömning bör därför mönstringsbegreppet och därmed samman- hängande plikt vara förbehållet värnpliktssystemet.</P>
<P class="p71 ft9">Utredningen har vidare diskuterat möjligheten och för- och nackdelarna med ett system som jag fortsättningsvis kommer att kalla ”utredning med frivillig personlig inställelse” vid Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM). Enligt detta förfarande skulle en viss andel <NOBR>18-åringar</NOBR> i varje årskull kunna ges möjlighet att på fri- villig väg komma till TRM och göra antagningstester samt få infor- mation om Försvarsmakten och de frivilliga försvarsorganisa- tionernas verksamhet. Baserat på svaren i beredskapsunderlaget och övriga uppgifter som TRM redan i dag inhämtar via register, men inte bearbetar, skulle TRM kunna ta ut en viss andel av de ung- domar, som för det fall mönstringen återinförs, skulle ha kallats in till mönstring. Dessa skulle sedan erbjudas att på frivillig väg komma till TRM för att genomgå en ”frivillig utredning” liknande en sådan utredning som tidigare gjordes vid en mönstring.</P>
<P class="p82 ft9">Några av de fördelar som fanns när värnpliktssystemet med allmän mönstring var i bruk, innebärande att allmänheten fick större insyn i och kunskap om Försvarsmakten, skulle sannolikt med ett system med utredning med frivillig personlig inställelse kunna upp- nås. Såväl kvinnor som män skulle med ett sådant förfarande komma att inställa sig vid TRM för utredning. Folkförankringen av för- svaret skulle på detta vis komma att öka och fler skulle få möjlighet att få en förståelse för vad Försvarsmakten är och vad arbetet i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">237</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft9">Försvarsmakten innebär. Ett sådant system skulle således också kunna ha fördelar ur rekryteringssynpunkt.</P>
<P class="p127 ft9">En annan fördel med ett system med utredning med frivillig personlig inställelse är att för det fall regeringen beslutar om att återinföra värnplikten, skulle tiderna för att komma igång med ett mönstringsförfarande, avsevärt förkortas.</P>
<P class="p127 ft9">TRM har förklarat att med de resurser myndigheten har i nu- läget skulle det ta myndigheten cirka ett år innan den är fullt ope- rativ för att kunna verkställa ett mönstringsförfarande för det fall den allmänna värnplikten införs.</P>
<P class="p127 ft9">Svårigheterna med ett system med utredning med frivillig per- sonlig inställelse är enligt min bedömning bl.a. att bestämma hur många och vilka som skulle få ett erbjudande om personlig inställ- else. För att uppnå ett rättvist system, som inte riskerar att ung- domar som skulle vara intresserade och lämpliga för Försvarsmakten utesluts, skulle systemet med utredning med frivillig personlig inställelse behöva utformas på så sätt att samtliga som bedöms som ”mönstringsbara”, dvs. cirka 50 000 <NOBR>18-åringar</NOBR> per år, ges erbjud- ande om utredning med personlig inställelse. Hur många som skulle komma att acceptera ett sådant här erbjudande är däremot i princip omöjligt att förutse från år till år. Denna oförutsägbarhet försvårar planering och möjligheten att förutsäga resursbehov.</P>
<P class="p129 ft9">Med ett system där endast 25 000 av <NOBR>18-åringarna</NOBR> i en årskull erbjuds personlig inställelse skulle det bli svårt att avgöra vilka av de 50 000 ”mönstringsbara” ungdomarna som skulle väljas ut och få erbjudandet.</P>
<P class="p127 ft9">För det fall ett lottningssystem skulle komma att väljas finns det en risk att det uppfattas som ett alltför slumpartat system och det skulle finnas risker för att man inte når ut till de personer som verkligen skulle ha ett intresse för Försvarsmakten och dess verk- samhet.</P>
<P class="p442 ft9">Vad och hur mycket som ska testas vid en utredning med per- sonlig inställelse och vad som ska göras med testresultaten är andra frågor som man måste förhålla sig till.</P>
<P class="p84 ft9">Utöver nu redovisade svårigheter är det främst det förhållandet att kostnaderna för att genomföra utredning med personlig inställ- else, även om endast mellan 15 <NOBR>000–20</NOBR> 000 <NOBR>18-åringar</NOBR> skulle komma att acceptera erbjudandet årligen, blir höga. Kostnaderna skulle sannolikt bli högre än TRM:s beräknade kostnader för ett möns-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">238</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373239x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p27 ft26">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">tringsförfarande om cirka 7 400 kr per person (se avsnitt 6.2.1) eftersom även personal från Försvarsmakten och de frivilliga för- svarsorganisationerna skulle komma att involveras.</P>
<P class="p62 ft9">Antalet personer som frivilligt söker sig till dagens grundlägg- ande militära utbildning, cirka 33 000 år 2013, ger inte heller stöd för att det i dag behövs ett system med utredning med personlig inställelse för att öka andelen sökande till Försvarsmakten.</P>
<P class="p12 ft9">Sammantaget är det min uppfattning att kostnaderna för ett system med utredning med frivillig personlig inställelse i fredstid, trots de fördelar som finns ur såväl folkförankrings- som rekry- teringssynpunkt, inte står i rimlig proportion till den nytta som ett sådant förfarande skulle kunna innebära. Mönstring och utredning med personlig inställelse bör därför vara förbehållet värnplikts- systemet.</P>
<P class="p182 ft9">De bedömningar och förslag som redovisas nedan (avsnitt 8.3.2– 8.3.7) utgör enligt min uppfattning mer ändamålsenliga och kostnads- effektiva alternativ till mönstring och frivillig personlig inställelse i fredstid.</P>
<P class="p258 ft14"><SPAN class="ft14">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft59">En dag i Försvarsmakten för landets </SPAN><NOBR>18-åringar</NOBR></P>
<P class="p443 ft9"><SPAN class="ft51">Förslag</SPAN>: Försvarsmakten ska regelmässigt anordna särskilda informationsdagar för alla Sveriges <NOBR>18-åringar.</NOBR></P>
<P class="p441 ft9">Som ett led i att öka Försvarsmaktens transparens och för att bidra till en modern folkförankring av försvaret är det min bedömning att Försvarsmakten regelmässigt ska anordna särskilda informa- tionsdagar, fortsättningsvis kallade ”En dag i Försvarsmakten”, för alla Sveriges <NOBR>18-åringar.</NOBR></P>
<P class="p12 ft9">En dag i Försvarsmakten utformas förslagsvis som en informa- tionsdag om Försvarsmakten. Vid denna dag presenteras verksam- heten i Försvarsmakten inklusive hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna och de frivilliga försvarsorganisationerna. Informa- tion om och ansökningsblanketter till den militära utbildningen ska tillhandahållas och information om vad rekryttestet innebär ska lämnas. Träningsprogram ska delas ut så att enskilda kan förbereda sig för de fysiska testerna vid antagningsprövning till Försvars-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">239</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373240x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft9">makten. Bevis om deltagande vid En dag i Försvarsmakten bör ut- färdas.</P>
<P class="p267 ft9">En inbjudan till en sådan här informationsdag skulle även kunna riktas till sådana grupper som Försvarsmakten särskilt önskar rek- rytera, exempelvis kvinnor, utlandsfödda och/eller ungdomar med särskilt efterfrågad kompetens/utbildning<A href="#page_240"><SPAN class="ft48">6</SPAN></A>. Sådana här informations- dagar skulle enligt min uppfattning ge ett avsevärt större mervärde för såväl enskilda som för Försvarsmakten än ett system med ut- redning med frivillig personlig inställelse i fredstid som diskuterats i avsnitt 8.3.1.</P>
<P class="p267 ft9">Målet för deltagande vid de frivilliga informationsdagarna är att minst 25 procent av varje årskull <NOBR>18-åringar</NOBR> på frivillig väg ska välja att medverka (dvs. cirka 25 000 medverkande/år).</P>
<P class="p444 ft9">Redan i dag anordnas sådana här dagar vid olika förband, dock i varierande omfattning. I vissa fall har förband ett etablerat och väl fungerande samarbete med skolor och skoleleverna bjuds via skolans rektorer in att besöka förband under skoltid<A href="#page_240"><SPAN class="ft48">7</SPAN></A>.</P>
<P class="p267 ft9">Mitt förslag som innebär att sådana här informationsdagar ska anordnas regelbundet och vara riktat till samtliga <NOBR>18-åringar</NOBR> inne- bär att Försvarsmakten måste tillförsäkras erforderliga resurser för att kunna anordna kvalitativa och regelbundet förekommande infor- mationsdagar.</P>
<P class="p306 ft9">Ett exempel på hur Försvarsmakten skulle kunna anordna dessa dagar för att nå många av landets <NOBR>18-åringar</NOBR> skulle kunna vara att Försvarsmakten, precis som olika förband gör på olika platser i landet redan i dag, etablerar samarbeten med gymnasieskolornas huvudmän och kommer överens om att sådana här dagar kan an- ordnas under gymnasieelevernas skoltid. Jag menar att sådana informationsdagar ligger väl i linje med några av de syften och mål- sättningar som skollagen (2010:800) föreskriver att gymnasieskolan har att uppfylla (se avsnitt 8.3.6).</P>
<P class="p445 ft62"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft76">Många förband genomför redan i dag exempelvis särskilda Military weekends riktade till kvinnor och särskilda informationsdagar för högskolestudenter.</SPAN></P>
<P class="p168 ft56"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft55">Vid utredningens möte med företrädare för Ledningsregementet (LedR) i Enköping i augusti 2014 framkom att den sammantagna kostnaden för att anordna en informationsdag för inbjudna skolor (vardag) och en dag där allmänheten bjuds in (helgdag) uppgår samman- lagt till cirka 350 000 kr. Cirka 1 000 skolelever deltog och regementet anordnade buss- transport samt bjöd skoleleverna på lunch. Merparten av de totala kostnaderna hänförde sig till dagen för allmänheten eftersom denna var förlagd på en helgdag. Luftvärnsregementet i Halmstad genomför liknande informationsdagar för gymnasieelever.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p27 ft26">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft9">I de fall Försvarsmakten inte kan bjuda in skolor under skoltid under Försvarsmaktens personals ordinarie tjänstgöringstid är det av kostnadsskäl lämpligast att anordna sådana här dagar under vardagar på skollov.</P>
<P class="p73 ft9">Det är av vikt att respektive förband ges relativt stor handlings- frihet avseende innehåll, metod, plats och tid för genomförande av dessa dagar. Detta då det är avgörande att informationsdagarna anpassas efter den övriga verksamheten.</P>
<P class="p71 ft9">Informationsdagar liknande En dag i Försvarsmakten anordnas, som tidigare nämnts, redan i dag vid olika förband. Jag menar att det är viktigt att samtliga förband görs delaktiga i detta arbete och att alla <NOBR>18-åringar</NOBR> aktivt bjuds in. Det krävs alltså ett mer struk- turerat genomförande av sådana här informationsdagar än vad som är fallet i dag.</P>
<P class="p73 ft9">En dag i Försvarsmakten ska främst ses som en åtgärd för att stärka folkförankringen av försvaret. Som jag redan tidigare har nämnt ligger uppgiften att stärka försvarets folkförankring bl.a. på regeringen, riksdagen och politiker. Samtidigt måste Försvars- makten vara aktiv och bedriva en löpande och förtroendeskapande verksamhet som bl.a. innebär upplysnings- och informationsaktivi- teter. Även om uppgiften att stärka folkförankringen av försvaret inte är Försvarsmaktens huvuduppgift menar jag att Försvars- maktens delaktighet i att bedriva detta arbete är en helt nödvändig förutsättning för att uppnå en modern folkförankring av försvaret.</P>
<P class="p264 ft9">En positiv bieffekt av anordnandet av En dag i Försvarsmakten kan bli en ökad rekryteringsförmåga för Försvarsmakten inklusive hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna och de frivilliga för- svarsorganisationerna.</P>
<P class="p73 ft9">Under förutsättning att erforderliga resurser tillförs Försvars- makten för att anordna En dag i Försvarsmakten och om dessa dagar anordnas i samarbete med de frivilliga försvarsorganisation- erna menar jag att detta förslag inte kommer att påverka Försvars- maktens operativa förmåga negativt. På sikt, med en ökad folk- förankring och stärkt rekryteringsförmåga, kan detta förslag i stället innebära att Försvarsmaktens operativa förmåga stärks. En utför- ligare redovisning av de konsekvenser förslaget kan antas innebära, beräkningar av vad anordnandet av En dag i Försvarsmakten skulle kunna komma att kosta samt en jämförelse med kostnaderna för att genomföra ett mönstringsförfarande finns i avsnitt 14.4.2.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">241</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373242x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p446 ft14"><SPAN class="ft14">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft59">Information om Försvarsmakten i samband med beredskapsunderlaget</SPAN></P>
<P class="p447 ft60">Förslag:</P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Försvarsmakten och Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM) måste initialt samverka på ett bättre sätt. Den möj- lighet som finns att nå ut med information till landets 18- åringar måste ske på ett samlat och kostnadseffektivt sätt.</SPAN></P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Allmänt hållen information om Försvarsmakten inklusive hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna samt om de frivilliga försvarsorganisationerna bör ingå i TRM:s utskick med information och beredskapsunderlaget. Försvarsmakten kan också bifoga information och inbjudan till En dag i För- svarsmakten i det gemensamma utskicket.</SPAN></P>
<P class="p448 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Uppgifterna i beredskapsunderlaget ska sparas under en längre tid än i dag.</SPAN></P>
<P class="p449 ft9">Som tidigare nämnts gör Försvarsmakten och Totalförsvarets rekry- teringsmyndighet (TRM) inte något gemensamt utskick till landets <NOBR>18-åringar.</NOBR> TRM poängterar i sitt utskick att beredskapsunderlaget inte har något rekryteringssyfte.</P>
<P class="p102 ft9">Försvarsberedningen ansåg i sin rapport <SPAN class="ft37">Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid </SPAN>(Ds 2014:20) att TRM tillsammans med Försvarsmakten i samband med beredskapsunderlaget aktivt ska informera om möjligheterna att med frivilligheten som grund engagera sig i Försvarsmakten och de frivilliga försvarsorganisa- tionerna i syfte att stärka rekryteringen till Försvarsmakten.</P>
<P class="p66 ft9">Jag instämmer med Försvarsberedningens uppfattning. Den möj- lighet som finns att på ett samordnat sätt nå ut med information till landets <NOBR>18-åringar</NOBR> måste ske på ett samlat och kostnadseffektivt sätt. Allmänt hållen information om Försvarsmakten inklusive hem- värnet med de nationella skyddsstyrkorna samt om de frivilliga försvarsorganisationerna bör ingå i TRM:s utskick med informa- tion och beredskapsunderlaget. Försvarsmakten kan också bifoga information och inbjudan till En dag i Försvarsmakten i det gemen- samma utskicket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373243x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p27 ft26">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft9">Beredskapsunderlaget skulle kunna arbetas om så att det inne- håller två delar, del A och del B. Del A ska innehålla de frågor som redan i dag ingår i beredskapsunderlaget och som är det underlag som behövs för ett eventuellt framtida uttag till mönstring. Del A behålls av TRM på samma sätt som i dag och bearbetas inte. Uppgifterna bör däremot behållas under en längre tid än de två år som är fallet i dag. Om uppgifterna i stället kommer att behållas i fyra år skulle detta bidra till att försäkra en bredare bas av personer som skulle kunna bli aktuella vid ett eventuellt återinförande av värnplikten och mönstringsförfarandet. Beredskapsunderlagets del A kommer således även fortsättningsvis att utgöra ett underlag för lämplighetsbedömningar av totalförsvarspliktiga för det fall rege- ringen beslutar om att ett mönstringsförfarande ska införas.</P>
<P class="p71 ft9">Beredskapsunderlagets del B ska innehålla frågor med inriktning mot rekrytering till Försvarsmakten och med förfrågan om den enskilde önskar få mer information om försvarsmaktsrelaterad verksamhet. Beredskapsunderlagets del B ska utformas av TRM i samverkan med Försvarsmakten och ska ge den enskilde en möjlig- het att etablera en relation med Försvarsmakten. De rekryterings- inriktade frågorna skulle förslagsvis kunna vara frågor om den enskilde vill ha mer information från Försvarsmakten när det gäller myndighetens uppgifter, verksamhet och om vilka utbildningar som det går att söka till. Denna information skulle då även inne- hålla information om hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna och de frivilliga försvarsorganisationerna samt om möjligheten att delta i ”En dag i Försvarsmakten” (se avsnitt 8.3.2). En annan fråga skulle kunna vara om den enskilde önskar ansöka till militär grund- utbildning.</P>
<P class="p230 ft9">Beredskapsunderlagets del B ska bearbetas av TRM och Försvars- makten ska få besked av TRM om vilka som har besvarat nu nämnda frågor jakande. Mot bakgrund av detta underlag kan Försvars- makten sedan skicka riktad information till enskilda<A href="#page_243"><SPAN class="ft48">8</SPAN></A>.</P>
<P class="p450 ft50"><SPAN class="ft49">8 </SPAN>Ett alternativ till förfarandet som nu beskrivits skulle kunna vara att beredskapsunderlaget behålls på det sätt som det ser ut i dag och att all information (initial information och övrig rekryteringsinformation som skickas efter jakande svar på del B i alternativ 1 ovan) med- följer redan i det första samordnade utskicket från TRM och Försvarsmakten, dvs. någon del B som angetts ovan behövs inte. Administrations- och portokostnaden skulle med detta förfaringssätt bli något högre jämfört med alternativ 1 men kostnadsökningen skulle ändå vara relativt marginell i förhållande till dagens kostnad för utskick av beredskapsunderlaget eller kostnaden enligt alternativet ovan. Fördelen med detta senare alternativ skulle kunna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373244x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft9">Beredskapsunderlagets del B skapar en möjlighet att förmedla intresset och möta medborgarnas behov av information om För- svarsmakten, oavsett syfte. Detta intresse behöver inte innebära att det leder till en faktisk rekrytering, utan kan också innebära att den enskilde får en bättre kunskap om Försvarsmakten och dess verk- samhet, vilket skulle stödja folkförankringen av försvaret.</P>
<P class="p84 ft9">För det fall den enskilde uppger att han/hon önskar ansöka till militär grundutbildning i Försvarsmakten behålls förfarandet med det webbaserade rekryttestet följt av antagningsprövning med per- sonlig inställelse för de som har klarat rekryttesterna.</P>
<P class="p84 ft9">Försvarsmakten måste ha handlingsfrihet att, i samverkan med TRM, utforma underlaget och omhändertagandet av resultatet. Därmed ökar möjligheterna att skapa en varaktig relation mellan Försvarsmakten och enskilda.</P>
<P class="p451 ft15"><SPAN class="ft14">8.3.4</SPAN><SPAN class="ft72">Förtydligande av myndigheters ansvar att bistå Försvarsmakten att genomföra försvarsreformen</SPAN></P>
<P class="p452 ft9"><SPAN class="ft51">Förslag: </SPAN>Försvarsreformen är en samhällsreform som angår hela samhället. För att försvarsreformen ska få bättre genomslag måste andra berörda myndigheters ansvar att bistå Försvars- makten förtydligas i aktuella styrdokument och i respektive myndighets regleringsbrev.</P>
<P class="p453 ft9">Enligt 6 § förvaltningslagen (1986:223) ska varje myndighet lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Syftet med denna bestämmelse kan sammanfattas på så sätt att myndigheterna ska samverka dels för att myndigheternas verksam- het ska bli mer enhetlig och effektiv, dels för att det ska bli enklare för enskilda personer att ha med myndigheterna att göra.</P>
<P class="p84 ft9">Den hjälp som myndigheterna ska lämna varandra kan vara av många olika slag. Varje myndighet är t.ex. skyldig att svara på remisser från andra myndigheter som kan besvaras inom ramen för myndighetens verksamhet i övrigt. Bestämmelsen ger även stöd för</P>
<P class="p419 ft54">vara att även sådana personer som inledningsvis hade tänkt sig att besvara frågorna i bered- skapsunderlagets del B nekande får del av information som skulle kunna leda till att per- sonen i fråga får ett intresse för Försvarsmakten och relaterade frågor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373245x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p27 ft26">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">att samråd sker genom informella kontakter, exempelvis per telefon och vid möten.</P>
<P class="p71 ft9">Myndigheternas skyldighet att hjälpa varandra enligt denna bestämmelse är däremot inte obegränsad. I uttrycket ”inom ramen för den egna verksamheten” ligger en inskränkning. En tolkning som har gjorts av denna innebörd är att en myndighet inte är skyldig att hjälpa till med annat än sådant som har anknytning till myndighetens eget verksamhetsområde och som är förenligt med en ”god hushållning med allmänna medel”. I uttrycket ”inom ramen för den egna verksamheten” ligger sannolikt även en begränsning med hänsyn till den rådande arbets- och resurssituationen. I första hand ankommer det på den myndighet som får en begäran om hjälp att bedöma förutsättningarna för att den ska kunna lämna hjälpen inom ramen för sin verksamhet. <A href="#page_245"><SPAN class="ft48">9</SPAN></A></P>
<P class="p71 ft9">Den allmänna uppfattningen är sannolikt att de möjligheter och skyldigheter som finns för myndigheter att samverka och ge var- andra stöd enligt förvaltningslagens 6 § i stort sett fungerar bra. I de fall samverkan och begäran om stöd från andra myndigheter bedöms ta större resurser i anspråk och uppgifterna inte är tydligt definierade för respektive myndighet är däremot utrymmet för stöd och samverkan mer begränsat.</P>
<P class="p82 ft9">Försvarsreformen är som jag tidigare nämnt en samhällsreform som berör ett flertal politiska områden, exempelvis <NOBR>arbetsmarknads-,</NOBR> <NOBR>utbildnings-,</NOBR> bostads- och socialpolitiska. Av denna anledning måste hela samhället göras delaktigt. Det är inte möjligt för Försvars- makten att som ensam myndighet genomföra den av riksdag och regering beslutade försvarsreformen. Försvarsmakten behöver bl.a. stöd och nära samverkan med andra myndigheter. För att detta ska kunna ske krävs att samtliga av de berörda myndigheter som För- svarsmakten har eller behöver ha en nära samverkan med tillförsäk- ras de resurser som krävs. Den skyldighet som åligger myndigheter att bistå varandra enligt 6 § förvaltningslagen är inte tillräcklig för att i alla avseenden nå önskat genomslag av försvarsreformen i hela samhället.</P>
<P class="p175 ft9">Ett sätt att tydliggöra och försäkra Försvarsmakten erforderlig samverkan och stöd från andra berörda myndigheter skulle kunna</P>
<P class="p454 ft54"><SPAN class="ft61">9 </SPAN>Se Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer (Zeteo), kommentaren till 6 §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">245</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373246x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">vara att regeringen i aktuella styrdokument och regleringsbrev sär- skilt tydliggör vilka krav som ställs på respektive myndighet i nu aktuella avseenden.</P>
<P class="p198 ft9">Exempel på myndigheter som skulle kunna komma i fråga för samverkan med Försvarsmakten är Arbetsförmedlingen när det t.ex. gäller olika rekryterings- och utbildningsinsatser och Myndig- heten för yrkeshögskolan t.ex. i frågor som rör Försvarsmaktens arbete med civilt meritvärde, validering och karriärväxling. Den samverkan och det stöd som Försvarsmakten kan komma att be- höva kan dock skifta från en tid till en annan och samverkan och stödet måste kunna utvärderas med jämna intervaller. Vidare kan det skifta från vilka myndigheter som särskild samverkan och stöd behövs. Jag menar därför att ett sätt för att tydliggöra de behov som vid varje tid finns för att genomföra försvarsreformen skulle kunna vara att regeringen i aktuella styrdokument och myndigheters reg- leringsbrev tydligt anger vilka uppgifter och ekonomiska förutsätt- ningar som respektive myndighet ges för denna verksamhet.</P>
<P class="p66 ft9">Av aktuella styrdokument och regleringsbrev framgår vilka mål en myndighet ska uppnå avseende prestationer och effekter. Vidare framgår det även vilka återrapporteringskrav som ställs på respek- tive myndighet. En sådan ordning som nu föreslås skulle därför kunna bidra till att genomförandet av försvarsreformen blir mer tydliggjord och försäkrad de resurser som krävs.</P>
<P class="p160 ft14"><SPAN class="ft14">8.3.5</SPAN><SPAN class="ft59">En ökad transparens av Försvarsmaktens verksamhet</SPAN></P>
<P class="p455 ft60">Förslag:</P>
<P class="p448 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Försvarsmakten ska bli mer transparent genom att årligen bjuda in allmänheten inklusive representanter från närings- livet till förevisningar på varje förband.</SPAN></P>
<P class="p456 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">De frivilliga försvarsorganisationerna ska erbjudas att delta i och få en roll i dessa arrangemang.</SPAN></P>
<P class="p457 ft9">Kunskapen om det militära försvarets verksamhet förmedlades tidi- gare ofta vidare till samhället genom värnpliktiga och genom gemen- samma övningar inom totalförsvaret. Värnpliktssystemet hade högst sannolikt såväl sociala som psykologiska effekter från folkförank-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373247x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p27 ft26">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft9">ringssynpunkt och värnplikten var också viktig ur ett militärt per- sonalförsörjningsperspektiv.</P>
<P class="p73 ft9">Den informationsbredd som fanns, i synnerhet bland män, i och med fullgörandet av värnplikten finns inte längre. Landets samtliga medborgares insyn är därmed alltmer begränsad i dag och den bild som medborgarna får del av när det gäller Försvarsmakten och dess verksamhet är främst den som media väljer att rapportera om.</P>
<P class="p263 ft9">Den tidigare väldigt strikta tillämpningen av bestämmelser om sekretess gällande tillträde till Försvarsmaktens anläggningar har förändrats i grunden. Mot denna bakgrund anser jag att det i dag inte finns något som hindrar Försvarsmakten från att bli mer trans- parent genom att i ökad omfattning bjuda in för att informera om och förevisa Försvarsmaktens uppgifter.</P>
<P class="p71 ft9">Enbart kunskap om det svenska försvaret innebär inte per auto- matik en folkförankring av försvaret hos den enskilde. Däremot är det sannolikt så att en ökad kunskap om det svenska försvaret utgör en förutsättning för en acceptans av och intresse för det svenska försvaret och därmed på sikt en ökad folkförankring av försvaret och dess verksamhet. Det behövs i dag nya kanaler för att nå ut med information om det svenska försvaret och totalförsvarsplikten.</P>
<P class="p73 ft9">Vid en jämförelse mellan det stöd från allmänheten som anställda i de amerikanska och kanadensiska försvarsmakterna har och hur det ser ut i Sverige är den svenska allmänhetens stöd för soldaterna i Försvarsmakten passivt. Den bild som medierna förmedlar av För- svarsmakten och den politiska diskussionen har troligtvis en stor påverkan på hur allmänheten ser på Försvarsmakten. Det är inte särskilt ofta som det uppmärksammas att svenska politiker utanför försvarsutskottet offentligt eller vid större ceremonier uttryckt sitt stöd för Försvarsmaktens personal och de insatser de genomför. Detta är däremot ofta förekommande i USA och Kanadas försvars- makter, där det även ses som positivt att förknippas med försvars- makten och dess aktiviteter<A href="#page_247"><SPAN class="ft48">10</SPAN></A>.</P>
<P class="p74 ft9">Även om jag anser att ansvaret för folkförankringen av försvaret i stor utsträckning vilar på de politiskt ansvariga och på samhället i stort anser jag att det är Försvarsmakten som är ytterst ansvarig för att etablera en folkförankring av det nya försvaret. Försvarsmakten</P>
<P class="p458 ft54"><SPAN class="ft61">10 </SPAN>Försvarshögskolans rapport Expeditionärt tänkande, av Berndt Brehmer och Åke Jansson, FHS tema XF 1284/2009:07, <NOBR>2009-12-18.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373248x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft9">måste ta fler initiativ för att se till att det nya frivilliga personal- försörjningssystemet leder till en modern folkförankring av försvaret. Ett led i detta är att Försvarsmakten måste bli mer transparent, ”sälja sig själv” och inspirera till ökad delaktighet, ibland på mark- nadens villkor.</P>
<P class="p127 ft9">Ett exempel på hur Försvarsmakten lokalt redan i dag arbetar för att bättre synas ute i samhället är det informationscenter som Luftvärnsregementet (Lv 6) i Halmstad har inrättat i Halmstad centrum. På detta informationscenter går det att träffa anställda i Försvarsmakten, få information om vad ett arbete i Försvarsmakten innebär samt få information om de frivilliga försvarsorganisation- ernas verksamhet m.m. Sådana här lokala informationscenter alternativt mobila rekryteringscenter är förhållandevis enkla och inte särskilt kostnadskrävande sätt för att nå ut till medborgarna i sam- hället.</P>
<P class="p442 ft9">Vidare menar jag att Försvarsmakten årligen ska bjuda in all- mänheten inklusive myndigheter, organisationer och representanter från näringslivet till förevisningar på varje förband. De frivilliga försvarsorganisationerna ska erbjudas att delta i och få en roll i dessa arrangemang. Försvarsmakten bör även ta ansvar för att bjuda in det civila försvaret på olika nivåer till diskussioner och plane- ringar samt ska det militära försvaret ta initiativ till övningar med det civila försvaret.</P>
<P class="p91 ft9">Försvarsmakten genomför redan i dag sådana här aktiviteter, men i väldigt olika omfattning. Jag anser att Försvarsmakten måste ge ut centrala planeringsdirektiv för hur sådana här föreslagna informa- tionsdagar ska anordnas, samtidigt som det, precis som vid anord- nandet av ”En dag i Försvarsmakten” (se avsnitt 8.3.2), är av vikt att respektive förband ges relativt stor handlingsfrihet avseende inne- håll, metod, plats och tid för genomförandet av dessa dagar.</P>
<P class="p459 ft14"><SPAN class="ft14">8.3.6</SPAN><SPAN class="ft59">Tydliggörande av skolans ansvar att bidra till kunskap om totalförsvaret</SPAN></P>
<P class="p460 ft9"><SPAN class="ft51">Förslag: </SPAN>Skolan ska ha ansvar för att elever i grundskolan och gymnasieskolan ska få utbildning om begreppen säkerhets- politik, militärt och civilt försvar i ett kunskapsområde kallat totalförsvarskunskap. Detta ska framgå av grundskolans läro-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">248</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373249x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p27 ft26">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p461 ft9">plan och i den däri ingående kursplanen för ämnet samhälls- kunskap samt i ämnesplanen för det gymnasiegemensamma ämnet samhällskunskap.</P>
<P class="p462 ft51">Några tidigare utredningar och ståndpunkter om vikten av att skolungdomar får information om det svenska totalförsvaret</P>
<P class="p463 ft12">Utredningen om totalförsvarsplikten framhöll i sitt slutbetänkande</P>
<P class="p464 ft37">Totalförsvarsplikt och frivillighet <SPAN class="ft9">(SOU 2009:63) att om skolungdomar ges en god grundkunskap om det svenska totalförsvaret så kommer kunskapsnivån om detta att höjas på sikt. Kommittén ansåg därför att fortsatta satsningar borde ske på skolinformationen och att särskild fokus borde läggas på samhällskunskapslärare och elever i årskurserna </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">7–9</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> och i gymnasieskolan. Genom att engagera i synner- het Statens Skolverk och även lärarnas arbetstagarorganisationer skulle större genomslag kunna uppnås för kommunikationsupp- gifter med beröring till försvar och samhällets krisberedskap.</SPAN></P>
<P class="p13 ft37"><SPAN class="ft9">I propositionen </SPAN>Soldatanställningar i Försvarsmakten <SPAN class="ft9">(prop. 2011/12:115) framhöll även regeringen vikten av att skolan för- medlar kunskap om det svenska totalförsvaret. Vidare angavs att Försvarsmakten tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skulle utarbeta material för lärare och elever som underlättar skolans arbete med frågor som rör totalförsvars- området.</SPAN></P>
<P class="p465 ft11">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram skolmaterial och anordnar utbildningar för gymnasielärare</P>
<P class="p223 ft9">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram sådant skolmaterial om det svenska totalförsvaret och krisbered- skapen som regeringen angav i propositionen ovan. Skolmaterialet finns tillgängligt för alla åldersgrupper, från förskola till gymnasie- skola. I grundskolans årskurs <NOBR>7–9</NOBR> och i gymnasieskolan är skol- materialet mer inriktat mot försvaret. MSB har även tillsammans med Försvarsmakten tagit fram ett informationsmaterial som riktar sig till elever i grundskolans årskurs <NOBR>7–9</NOBR> som heter ”<SPAN class="ft37">Har du koll</SPAN>?”. Vidare har MSB en hemsida som heter <SPAN class="ft37">säkerhetspolitik.se </SPAN>som i huvudsak riktar sig till gymnasieelever. Enligt uppgift från MSB har</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">hemsidan i snitt cirka 1 200 besök per dag. På denna hemsida finns även en lärarhandledning i frågor som rör totalförsvaret.</P>
<P class="p66 ft9">I dag utbildar MSB cirka 200 gymnasielärare per år i krisbered- skap och försvarsfrågor. Utbildningen är frivillig och kostnadsfri och pågår under en dag. MSB har emellertid gett uttryck för att uppslutningen till dessa utbildningstillfällen är för låg.</P>
<P class="p76 ft60">Skollagen (2010:800) och läroplanen 2011</P>
<P class="p106 ft9">Enligt bestämmelser i skollagen (2010:800) syftar utbildningen inom skolväsendet till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Utbildningen utformas i överensstäm- melse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänsk- liga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens fri- het och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anord- nas.</P>
<P class="p331 ft9">I skollagen finns bl.a. allmänna bestämmelser om grundskolan. Av skollagen framgår bl.a. att grundskolan ska ge eleverna kun- skaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Vidare ska utbildningen främja all- sidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.</P>
<P class="p66 ft9">I skollagens 10 kap. 4 § anges vilka ämnen som undervisningen i skolan ska omfatta. Samhällsorienterande ämnen är ett av de elva ämnen som särskilt omnämns (i detta ingår geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap).</P>
<P class="p66 ft9">Gymnasieskolan ska enligt bestämmelser i skollagens femtonde kapitel ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhälls- livet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemen-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373251x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p27 ft26">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">skap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och till- sammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Vidare ska utbildningen i gymnasieskolan utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn. Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället i övrigt.</P>
<P class="p12 ft9">Det finns nio gymnasiegemensamma ämnen varav samhälls- kunskap är ett av dessa<A href="#page_251"><SPAN class="ft48">11</SPAN></A>. Gymnasiegemensamma ämnen är sådana som alla gymnasieelever läser på de nationella programmen. Däremot varierar ämnena i omfattning mellan de olika programmen.</P>
<P class="p62 ft9">Det är skolhuvudmännen som har det huvudsakliga ansvaret och som ska se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveck- ling<A href="#page_251"><SPAN class="ft48">12</SPAN></A>. Det är rektorn vid respektive skolenhet som ska leda och samordna skolarbetet. Det är sedan den enskilde läraren som har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver.</P>
<P class="p12 ft9">För varje skolform ska det gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i skollagen. Läroplanen ska ange utbildningens värde- grund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen.</P>
<P class="p154 ft9">I läroplanen 2011 för grundskolan, förskoleklassen och fritids- hemmet nämns inte den i läroplanen ingående kursplanen i ämnet samhällskunskap att eleverna ska lära sig om det svenska total- försvaret. Däremot finns det många närliggande ämnen där denna fråga eventuellt skulle kunna diskuteras och har relevans och där frågorna kanske redan i dag diskuteras. Som framgått ovan är det dock upp till den enskilde läraren att ansvara för den undervisning som han eller hon bedriver.</P>
<P class="p136 ft12">I kursplanen för årskurs <NOBR>1–3</NOBR> anges bl.a. att eleverna ska lära sig om:</P>
<P class="p141 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddnings- tjänst och skola,</SPAN></P>
<P class="p466 ft62"><SPAN class="ft57">11</SPAN><SPAN class="ft104">De nio gymnasiegemensamma ämnena är engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap och svenska/svenska som andraspråk.</SPAN></P>
<P class="p464 ft56"><SPAN class="ft57">12</SPAN><SPAN class="ft70">Kommuner är enligt skollagens 2 kap. 2 § huvudmän för förskola, förskoleklass, grund- skola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare och fritidshem. Av samma kapitels </SPAN><NOBR>3–5</NOBR> §§ framgår när landsting, staten och enskilda kan vara skolhuvudmän. Det är skol- huvudmännen som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbild- ningen som kan finnas i andra författningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">yrken och verksamheter i närområdet,</SPAN></P>
<P class="p148 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde,</SPAN></P>
<P class="p150 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen, samt</SPAN></P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">aktuella samhällsfrågor i olika medier.</SPAN></P>
<P class="p467 ft12">I kursplanen för årskurs <NOBR>4–6</NOBR> anges bl.a. att eleverna ska lära sig om:</P>
<P class="p148 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">de mänskliga rättigheterna och deras innebörd och betydelse inklusive barnkonventionen,</SPAN></P>
<P class="p150 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas,</SPAN></P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">politiska val och partier i Sverige,</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag, samt</SPAN></P>
<P class="p239 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.</SPAN></P>
<P class="p468 ft12">I kursplanen för årskurs <NOBR>7–9</NOBR> anges bl.a. att eleverna ska lära sig om:</P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter,</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen,</SPAN></P>
<P class="p239 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för med- borgare i demokratiska samhällen,</SPAN></P>
<P class="p145 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter,</SPAN></P>
<P class="p150 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet,</SPAN></P>
<P class="p148 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen,</SPAN></P>
<P class="p145 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag och andra former av inter- nationell konflikthantering, samt</SPAN></P>
<P class="p150 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">folkrätten i väpnade konflikter.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">252</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p27 ft26">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">I gymnasieskolans ämnesplan anges för det gymnasiegemensamma ämnet samhällskunskap att undervisningen i ämnet samhällskunskap bl.a. ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om:</P>
<P class="p276 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">demokrati och de mänskliga rättigheterna,</SPAN></P>
<P class="p141 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">samhällsfrågor och samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion,</SPAN></P>
<P class="p353 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">historiska förutsättningars betydelse, samt</SPAN></P>
<P class="p277 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljö- mässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.</SPAN></P>
<P class="p469 ft60">Ett kunskapsområde kallat totalförsvarskunskap ska ingå som en del av det centrala innehållet i kursplanen respektive ämnesplanen för grundskolans och gymnasieskolans ämne samhällskunskap</P>
<P class="p351 ft9">Som jag tidigare har konstaterat finns det inte längre den naturliga informationsväg om det svenska försvaret som tidigare fanns genom värnplikten. Försvarsmaktens verksamhet är en angelägenhet för hela Sveriges befolkning och det måste anses höra till allmänbild- ningen att ha en övergripande kunskap om samhällets krisbered- skap och det svenska totalförsvaret.</P>
<P class="p62 ft9">Eftersom att det är skolhuvudmännen som ensamma beslutar om vilken fortbildning respektive lärare ska få är det naturligt att intresset för och lärarnas kunskap om krisberedskaps- och försvars- frågor varierar från en kommun till en annan.</P>
<P class="p12 ft9">Sammantaget menar jag att ämnet totalförsvarskunskap redan kan anses ingå i ovan redovisade kurs- och ämnesplaners olika om- råden som ska behandlas inom ämnet samhällskunskap. Hur och om denna undervisning bedrivs blir dock beroende av den enskilde lärarens intresse och kompetens inom området.</P>
<P class="p12 ft9">Då det varken i grundskolans eller gymnasieskolans kurs- respektive ämnesplan för ämnet samhällskunskap, finns något tyd- ligt, uttalat krav på att elever ska lära sig om det svenska total- försvaret och krisberedskapen finns det som jag konstaterat ovan en påfallande risk att frågorna kommer att behandlas olika i olika</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">253</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">grund- och gymnasieskolor. Även om det i respektive kurs- och ämnesplan finns tolkningsutrymme för att tala om krisberedskap och försvar så får ämnet konkurrens av obligatoriska utbildnings- moment. Dagens utbildning om totalförsvaret blir därför i hög grad beroende av den enskilde lärarens intresse för och kunskap om de aktuella frågorna.</P>
<P class="p84 ft9">I linje med regeringens ställningstagande i propositionen <SPAN class="ft37">Soldat- anställningar i Försvarsmakten </SPAN>(prop. 2011/12:115) om att det är viktigt att skolan förmedlar kunskap om det svenska totalförsvaret föreslår jag att ett kunskapsområde kallat totalförsvarskunskap ska ingå som en del av det centrala innehållet i kursplanen respektive ämnesplanen för grundskolans och gymnasieskolans ämne sam- hällskunskap. Innehållet i kurs- och ämnesplanerna ska vara väl anpassade efter respektive ålderskategori.</P>
<P class="p84 ft9">Utbildningsmaterial och lärarhandledningar, utöver det som redan finns framtaget på området, kan lämpligen tas fram gemensamt av Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarshögskolan. Vidare bör Skolverket rådfrågas i samband med att utbildningsmaterialet tas fram.</P>
<P class="p91 ft9">Även de som väljer att inte gå en gymnasieutbildning ska kunna tillgodogöra sig en grundläggande kunskap om det svenska total- försvaret. Det är därför av vikt att ämnet införs redan i grund- skolan.</P>
<P class="p92 ft9">Det förhållandet att ett ytterligare obligatoriskt kunskapsområde tillförs i kursplanen respektive ämnesplanen innebär inte någon markant ökning av arbetsbördan för ansvariga lärare då de ämnen som är tänkta att ingå i ämnet totalförsvarskunskap redan i dag finns med inom det utrymme som lärarna enligt gällande kurs- och ämnesplaner ska undervisa i inom närliggande ämnesområden. Inläsning av undervisningsmaterial bör kunna ske inom ramen för lärarnas ordinarie arbetstid som är avsatt för planering av under- visning.</P>
<P class="p92 ft9">Ett sådant här tydliggörande innebär emellertid att skolhuvud- männen, oavsett tidigare kunskap och intresse för totalförsvars- plikten och Försvarsmaktens frågor, får ett ansvar för att lärarna i samhällskunskap ges möjlighet att tillgodogöra sig denna kunskap.</P>
<P class="p84 ft38">Avsikten med detta förslag är inte att skolan ska medverka i någon slags rekryteringsfrämjande åtgärd för det militära försvaret utan syftet är att förslaget ska bidra till en fördjupning av barn- och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">254</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373255x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p27 ft26">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">ungdomars kunskap om det svenska samhället och den kontext i vilken Försvarsmakten verkar. Det förhållandet att försvarsreformen är en samhällsreform måste även få genomslag i skolans värld. Utbildning i totalförsvarskunskap i grund- och gymnasieskolan är en viktig förutsättning för en modern folkförankring av försvaret.</P>
<P class="p470 ft14"><SPAN class="ft14">8.3.7</SPAN><SPAN class="ft59">De frivilliga försvarsorganisationerna bidrar till en långsiktig folkförankring av försvaret</SPAN></P>
<P class="p471 ft60">Bedömning och förslag<SPAN class="ft12">:</SPAN></P>
<P class="p472 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">De frivilliga försvarsorganisationernas ungdomsverksamhet bidrar såväl till folkförankringen av försvaret som till att ungdomar ges möjligheter att lära sig mer om vad Försvars- makten kan erbjuda i form av arbetsgivare för de som önskar anställning och tjänstgöringsplats för de som önskar gå med i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna.</SPAN></P>
<P class="p472 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">De frivilliga försvarsorganisationerna bör erhålla särskilda an- slag för att bedriva ungdomsverksamhet. Detta innebär ett långsiktigt säkerställande av de frivilliga försvarsorganisation- ernas möjlighet att bidra till försvaret, samhällets krisbered- skap och en modern folkförankring av försvaret.</SPAN></P>
<P class="p472 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">De frivilliga försvarsorganisationerna ska tillhandahålla riktade frivilliga försvarsutbildningar till tidvis tjänstgörande perso- nal i Försvarsmakten. Utbildningarna ska vara kopplade till den enskildes militära profession. Utbildningarna bör, liksom i dag, vara uppdragsutbildningar relaterade till Försvarsmaktens behov.</SPAN></P>
<P class="p473 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Regeringen bör avdela mer ekonomiska medel till de frivilliga försvarsorganisationerna. Frågorna om de frivilliga försvars- organisationernas framtida roll och hur de ekonomiska resurser som dessa ska tillförsäkras ska fördelas bör utredas i särskild ordning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p474 ft60">Försvarsorganisationerna bör erhålla särskilda anslag för att bedriva ungdomsverksamhet</P>
<P class="p475 ft37"><SPAN class="ft9">Utredningen </SPAN>Ny inriktning av frivillig beredskapsverksamhet <SPAN class="ft9">an- förde i sitt betänkande (SOU 2008:101) att betydelsen av de fri- villiga försvarsorganisationernas arbete med rekrytering, inte minst bland ungdomar, med information, utbildning, övningsverksamhet och med deltagande vid kriser och andra allvarliga händelser i sam- hället sannolikt har större betydelse som en försvars- och utbild- ningsfaktor när försvaret är relativt sett mindre, verkar utomlands och soldater rekryteras utan stöd av den allmänna värnplikten.</SPAN></P>
<P class="p306 ft37"><SPAN class="ft9">I propositionen </SPAN>Soldatanställningar i Försvarsmakten <SPAN class="ft9">(prop. 2011/12:115) framhöll regeringen att i den nya Försvarsmakten, där soldatnivån inte längre består av värnpliktiga utan av anställd personal, är det angeläget att Försvarsmakten vidtar särskilda åtgär- der för att upprätthålla försvarets folkliga förankring. En god kännedom om, och ett intresse för försvaret över hela landet är också en nödvändig grund för rekrytering till den grundläggande militära utbildningen och för rekrytering av anställda gruppbefäl, soldater och sjömän. Enligt regeringen bör även frivilligrörelsen kunna ha en uppgift i detta sammanhang då bl.a. Försvarsmaktens verksamhet främjas av en aktiv frivillig försvarsverksamhet.</SPAN></P>
<P class="p267 ft9">Jag delar de uppfattningar som framhållits beträffande vikten av de frivilliga försvarsorganisationerna och att de utgör en resurs för Sveriges försvar på olika plan. De har bl.a. viktiga uppgifter när det gäller att sprida information om säkerhets- och försvarspolitik, an- ordna utbildningar, att skapa diskussion och samhällsdebatt om försvaret och samhällets krisberedskap och krishantering. De har alltså en mycket viktig uppgift för att säkerställa försvarets folk- förankring. Precis som Försvarsberedningen framhöll i sin rapport</P>
<P class="p476 ft37">Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid <SPAN class="ft9">(Ds 2014:20) anser jag att en viktig uppgift för de frivilliga försvarsorganisa- tionerna är att ge rekryteringsstöd till Försvarsmakten inklusive hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna.</SPAN></P>
<P class="p267 ft9">Ett brett medlemskap i de frivilliga försvarsorganisationerna bidrar till att stärka försvarets folkförankring. De frivilliga försvars- organisationerna är alltså inte bara en personalresurs för försvaret utan de har även en stor betydelse för att vara en brygga mellan allmänheten och försvaret. Medlemmarna bidrar till folkförank-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td106"><P class="p27 ft26">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">ringen av försvaret genom att de sprider kunskap om Försvars- makten på sina arbetsplatser och i samhället.</P>
<P class="p71 ft9">De frivilliga försvarsorganisationernas förmåga att väcka ung- domars intresse för militär verksamhet och att erbjuda dem utbild- ning i försvarsrelaterade frågor är mycket viktig. De frivilliga för- svarsorganisationernas ungdomsverksamhet bidrar såväl till folk- förankringen av försvaret som till att ungdomar ges möjligheter att lära sig mer om vad Försvarsmakten kan erbjuda i form av arbets- givare alternativt tjänstgöringsplats för de som önskar gå med i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna.</P>
<P class="p71 ft9">Jag menar därför att de frivilliga försvarsorganisationerna bör erhålla särskilda anslag för att bedriva ungdomsverksamhet, precis som de i dag får särskilda anslag för medlemsrekryteringsåtgärder och informationsverksamhet. En sådan ordning skulle kunna inne- bära ett långsiktigt säkerställande av de frivilliga försvarsorganisa- tionernas möjlighet att bidra till försvaret, samhällets krisberedskap och en modern folkförankring av försvaret.</P>
<P class="p477 ft51">De frivilliga försvarsorganisationerna ska tillhandahålla riktade frivilliga försvarsutbildningar till tidvis tjänstgörande personal i Försvarsmakten</P>
<P class="p478 ft37"><SPAN class="ft9">I Försvarsberedningens rapport </SPAN>Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid <SPAN class="ft9">(Ds 2014:20) föreslogs att de frivilliga försvars- organisationerna skulle kunna bidra till att stärka engagemanget för den tidvis tjänstgörande personalen genom att de i större utsträck- ning tillhandahåller riktade frivilliga försvarsutbildningar kopplade till den enskildes militära profession.</SPAN></P>
<P class="p71 ft9">Försvarsmakten är av uppfattningen att de frivilliga försvars- organisationerna generellt sett är väl skickade att kunna utbilda gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) i syfte att vidmakthålla viss kompetens. Det finns dock begränsningar i organisationernas möj- ligheter. Organisationerna kan i första hand verka inom områden som handlar om en enskild soldat och den materiel och de för- mågor som krävs på den nivån. De kan däremot svårligen hantera taktiska och stridstekniska aspekter på gruppnivå och däröver. De kan rimligen inte heller engageras i områden som kräver tillgång till komplexa materielsystem, t.ex. stridsfordon, ledningssystem, avan- cerade vapensystem m.m.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">257</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En modern folkförankring av försvaret</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p220 ft9">Försvarsmaktens behov av stöd från de frivilliga försvarsorga- nisationerna skiftar över tid. Ibland kan behov uppstå, och för den delen utgå, med kort varsel. Därmed är det av avgörande vikt att den ”beställning” av utbildning som görs, hela tiden är aktuell relativt Försvarsmaktens behov. Utbildningarna bör därför, liksom i dag, vara uppdragsutbildningar relaterade till Försvarsmaktens be- hov. Det enklaste sättet att säkerställa detta är att Försvarsmakten beställer utbildningen av organisationerna.</P>
<P class="p479 ft60">De frivilliga försvarsorganisationernas framtida roll och de ekonomiska resurser som dessa bör tillförsäkras behöver utredas i särskild ordning</P>
<P class="p319 ft9">I och med att jag föreslår en förstärkt roll för de frivilliga försvars- organisationerna bör regeringen avdela mer ekonomiska medel till de frivilliga försvarsorganisationerna.</P>
<P class="p220 ft9">För att närmare kunna konkretisera vad som krävs av de fri- villiga försvarsorganisationerna måste Försvarsmakten först göra en översyn av vilka behov av exempelvis försvarsutbildningar som skulle kunna bli aktuella samt i vilken omfattning. Först härefter går det att bedöma de ekonomiska konsekvenserna och vilka resur- ser som de frivilliga försvarsorganisationerna behöver tillförsäkras för att kunna utföra nu nämnda utbildningar och andra uppdrag.</P>
<P class="p220 ft9">Frågorna om de frivilliga försvarsorganisationernas framtida roll och de ekonomiska resurser som dessa måste erhålla bör sedan ut- redas i särskild ordning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">258</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373259x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<P class="p480 ft42"><SPAN class="ft8">9</SPAN><SPAN class="ft41">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</SPAN></P>
<P class="p134 ft36"><SPAN class="ft36">9.1</SPAN><SPAN class="ft43">Inledning</SPAN></P>
<P class="p135 ft9">Gruppbefäls, soldaters och sjömäns (GSS) anställningar är tids- begränsade. GSS kan vara antingen kontinuerligt eller tidvis tjänst- görande i Försvarsmakten. I detta avsnitt kommer terminologi som att ”GSS avslutar sina anställningar i förtid” och ”avgång i förtid” att användas. Med detta menas, om inte annat särskilt anges, att enskilda GSS väljer att avsluta sin anställning hos Försvarsmakten innan den i anställningsavtalet angivna möjliga anställningstiden är uppnådd. Även om Försvarsmaktens ingående av anställningsavtal med enskilda GSS har formen av ett myndighetsbeslut kommer uttryck som ”anställningsavtal mellan Försvarsmakten och den enskilde” att användas<A href="#page_259"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A>.</P>
<P class="p13 ft9">I avsnitt 9.2 redovisar jag några tänkbara anledningar till varför det är sannolikt att andelen avslut av anställningar som GSS kommer att ske i förtid i större utsträckning än vad Försvarsmakten inled- ningsvis har räknat med. Därefter kommer jag i avsnitt 9.3 att redo- visa mina bedömningar och förslag som har till syfte att bidra till en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning i Försvarsmakten.</P>
<P class="p481 ft62"><SPAN class="ft61">1 </SPAN>Även om där finns klara offentligrättsliga inslag i statliga anställningar, t.ex. att anställ- ningsmyndighetens, i förevarande fall Försvarsmaktens, ingående av sådana avtal har formen av ett myndighetsbeslut, anses statliga anställningar vila på en civilrättslig grund i form av enskilda anställningsavtal mellan en anställd och dennes anställningsmyndighet, se proposi- tionen <SPAN class="ft108">En ändrad lagstiftning för statsanställda m.fl</SPAN>., (prop. 1993/94:65 s. 30).</P>
<P class="p482 ft18">259</P>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft36">9.2</SPAN><SPAN class="ft43">Avslut av anställningar i förtid</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">Personer som ansöker och genomför grundläggande militär utbild- ning och som därefter väljer att ta anställning i Försvarsmakten delas av Försvarsmakten in i följande tre olika grupper:</P>
<P class="p144 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">personer som ser Försvarsmakten som en möjlig långsiktig arbets- givare,</SPAN></P>
<P class="p144 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">personer som använder tiden i Försvarsmakten som en för- beredelse eller merit för en yrkeskarriär hos en annan arbets- givare, eller</SPAN></P>
<P class="p146 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">personer som ser tiden i Försvarsmakten som en personlig ut- maning alternativt som en sysselsättning till dess andra mer attraktiva möjligheter dyker upp.</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">Anledningen till att enskilda väljer att avsluta sin anställning i För- svarsmakten innan den i anställningsavtalet föreskrivna längsta anställningstiden gått ut kan alltså vara olika beroende på vilken av de ovan nämnda grupperna den enskilde tillhör och vad som gjorde att personen sökte sig till Försvarsmakten i första hand.</P>
<P class="p66 ft9">Enligt tillgänglig statistik över andelen personer som avslutar sina anställningar i Försvarsmakten som gruppbefäl, soldat och sjö- man (GSS) samt med beaktande av de uppgifter som enskilda läm- nat till utredningen är det sannolikt så att andelen avgångar från anställningar som kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän och tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjö- män kommer att ske i större utsträckning än vad Försvarsmakten inledningsvis har räknat med. Att dra några säkra slutsatser om hur länge personer kommer att bli kvar i sin anställning som GSS låter sig däremot inte göras.</P>
<P class="p172 ft9">I avsnitten <NOBR>9.2.1–9.2.4</NOBR> kommer jag att redovisa några tänkbara anledningar till varför personalomsättningen är högre än vad För- svarsmakten inledningsvis hade räknat med.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373261x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft14"><SPAN class="ft14">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft59">Den demografiska utvecklingen</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Den demografiska utvecklingen med allt färre unga och stora pensionsavgångar har lett till att konkurrensen om arbetskraft mellan arbetsgivare, såväl offentliga som privata, ökat. Kopplingen mellan rörligheten på arbetsmarknaden och konjunkturens upp- och ned- gångar är enligt en undersökning som gjorts av Statistiska Central- byrån (SCB) tydlig<A href="#page_261"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A>. Enligt SCB:s undersökning når antalet per- soner som byter arbete en topp bland personer i <NOBR>20-årsåldern</NOBR> för att sedan stadigt minska i takt med stigande ålder. Vidare utvisar undersökningen att andelen unga personer som byter arbete har minskat under de senaste 25 åren. Detta går sannolikt att förklara med tider av hög- respektive lågkonjunktur. År <NOBR>2010–2011</NOBR> var andelen unga personer mellan <NOBR>16–19</NOBR> år som bytte arbeten 31 procent och för personer mellan <NOBR>20–29</NOBR> år var andelen som bytte arbeten 24 pro- cent.</P>
<P class="p222 ft14"><SPAN class="ft14">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft59">De flesta önskar heltidsanställning</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">I dag söker de blivande rekryterna till en av Försvarsmaktens olika antagningsomgångar och då till en av 25 olika inriktningar. Enligt uppgifter från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM) är det många som vid antagningstesterna väljer att inte gå vidare till den grundläggande militära utbildningen (GMU) för det fall de inte klarat kravprofilen för just den anställning som personen i fråga tänkte sig i första hand. Vid anställningsomgångar då det finns anställningar som både GSS/T och GSS/K att välja på är det tjänsterna som GSS/K som är de mest eftertraktade och som väljs först. Merparten av de som söker till Försvarsmakten i dag söker och önskar alltså en heltidsanställning som soldat, dvs. som GSS/K.</P>
<P class="p62 ft9">I de fall tjänster som GSS/K inte längre finns att välja på finns det alltså en risk att Försvarsmakten går miste om viktiga framtida personalresurser.</P>
<P class="p483 ft68"><SPAN class="ft61">2 </SPAN><A href="http://www.scb.se/"><SPAN class="ft54">www.scb.se, </SPAN></A>Svårare för unga att byta jobb i dåliga tider<SPAN class="ft54">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">261</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft14"><SPAN class="ft14">9.2.3</SPAN><SPAN class="ft59">De tidsbegränsade anställningarnas karaktär</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Såväl kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän har tids- begränsade anställningar. Intresseorganisationen Svensk Soldat (SveSo) har framhållit att GSS oftast är positiva till tjänstgöringen i Försvarsmakten i samband med att de antas till grundläggande mili- tär utbildning (GMU). De har sökt sig dit frivilligt och har därför också valt bort andra yrken eller studier. För de som efter avslutad GMU väljer att skriva anställningsavtal med Försvarsmakten är denna grundinställning fortsatt positiv. Däremot är det SveSos upp- fattning att den tidsbegränsade anställningen ger ett tydligt besked om att anställningstiden är just begränsad och därför bara kan anses vara en väg vidare till de olika befälsutbildningarna. Det går enligt SveSo därför inte att komma ifrån att enskilda GSS kontinuerligt under anställningen ställs inför frågan om varför man ska fullfölja sitt anställningsavtal med Försvarsmakten eller söka annan anställ- ning.</P>
<P class="p172 ft9">De gruppbefäl, soldater och sjömän som utredningen har varit i kontakt med har gett uttryck för att en anställning som GSS/K är något som är intressant i cirka fyra till fem år. Många anser att det sedan är dags att välja om man vill avancera inom Försvarsmakten, studera eller ta annan anställning utanför myndigheten. Många grupp- befäl, soldater och sjömän har gett uttryck för att de ser anställ- ningen som GSS som en merit för att sedan kunna antas exempelvis till polishögskolan.</P>
<P class="p219 ft9">De tidsbegränsade anställningarna är av sådan karaktär att merparten av personerna i personalkategorin GSS sannolikt har tankar på och gör förberedelser inför en annan framtida anställning redan på ett relativt tidigt stadium i anställningen i Försvarsmakten. För det fall en person får ett erbjudande om en fast anställning hos en annan arbetsgivare med eventuell möjlighet till en stabil yrkes- karriär går det inte att bortse från att många kommer att välja att gå över till en anställning hos den andra arbetsgivaren i stället för att fortsätta den tidsbegränsade, något mer osäkra, anställningen i För- svarsmakten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">262</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373263x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft14"><SPAN class="ft14">9.2.4</SPAN><SPAN class="ft59">Den huvudsakliga målgruppen byter ofta arbete</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Den huvudsakliga målgruppen för Försvarsmaktens rekrytering till anställningar som gruppbefäl, soldater och sjömän är ungdomar som har gått ut gymnasiet men som ännu inte har etablerat sig på arbetsmarknaden. Detta skiljer sig från polisutbildningen där det för att antas är en merit att ha några års arbetslivserfarenhet.</P>
<P class="p12 ft9">Anställningen som GSS kan alltså för många komma att vara den första anställningen efter avslutat gymnasium. Samtidigt tillhör dessa personer ofta ovan nämnda grupper av yngre personer som, i förhållande till andra åldersgrupper, byter arbete relativt ofta. Detta innebär att Försvarsmakten planeringsmässigt måste räkna med att rörligheten av denna personalkategori som regel kommer att vara hög. Procentandelen GSS som på egen begäran avslutat sin anställ- ning i förtid är däremot lägre än vad den i allmänhet är på arbets- marknaden för personer i samma åldersgrupp.</P>
<P class="p258 ft36"><SPAN class="ft36">9.3</SPAN><SPAN class="ft43">Mina överväganden</SPAN></P>
<P class="p319 ft14"><SPAN class="ft14">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft59">En ökad attraktionskraft för anställningen</SPAN></P>
<P class="p484 ft60">Bedömning och förslag:</P>
<P class="p472 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Att Försvarsmakten bedriver en ändamålsenlig verksamhet är den viktigaste anledningen till att gruppbefäl, soldater och sjömän söker sig till och stannar kvar i Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p485 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Möjligheterna att göra karriär inom Försvarsmakten måste kommuniceras tidigt i anställningsprocessen.</SPAN></P>
<P class="p486 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Lönesättningen och löneutvecklingen ska, precis som i dag, regleras av arbetsmarknadens parter.</SPAN></P>
<P class="p486 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Ingångslönerna för gruppbefäl, soldater och sjömän bör kon- tinuerligt ses över så att de ligger i nivå med medellönen i offentlig anställning för personer med motsvarande utbild- ning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">263</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373264x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">En löneutveckling som beaktar den enskildes erfarenhet och kompetens bidrar till att gruppbefäl, soldater och sjömän väljer att stanna kvar i sin anställning i Försvarsmakten under längre tider än vad som är fallet i dag.</SPAN></P>
<P class="p488 ft60">Verksamheten är den viktigaste anledningen till att enskilda söker sig till Försvarsmakten</P>
<P class="p489 ft9">Innan några slutsatser kan göras om vad som bör göras för att enskilda ska välja att stanna kvar längre tider i sin anställning i Försvarsmakten är det av vikt att identifiera vad det är som gör att enskilda i första hand väljer att söka en anställning i Försvars- makten.</P>
<P class="p92 ft9">Enligt en analys som gjorts av Försvarsmakten är den främsta anledningen till att unga personer söker sig till Försvarsmakten och vad som driver sannolikheten att en person fullföljer anställnings- avtalet dels verksamheten, dels möjligheten att utvecklas i sitt arbete. Arbetsmiljö, ledarskap och ersättning och förmåner är andra viktiga faktorer som angetts som viktiga men de har inte rang- ordnats lika högt som de två förstnämnda<A href="#page_264"><SPAN class="ft48">3</SPAN></A>.</P>
<P class="p127 ft9">När det gäller verksamheten har många bl.a. uppgett att det är viktigt att ha ett arbete som är betydelsefullt för andra, att man i sitt arbete får ägna sig åt det man är utbildad för, meningsfulla arbetsuppgifter, möjlighet till att göra en nationell insats, möjlighet till övning, intressanta arbetsuppgifter och möjlighet till att delta i en internationell insats.</P>
<P class="p129 ft9">Lönen är en annan viktig faktor men har inte angetts vara den viktigaste anledningen till att man söker anställning och stannar kvar i sin anställning hos Försvarsmakten.</P>
<P class="p127 ft9">När det gäller möjligheten till utveckling har enskilda bl.a. upp- gett att det är viktigt med möjlighet att få stöd att växla arbete när man väl bestämt sig för att sluta, möjligheter till befordran, möj- lighet till att fördjupa sig i sitt yrke/kompetensområde, den intellek- tuella utmaningen, information om möjligheterna att fortsätta i</P>
<P class="p490 ft54"><SPAN class="ft61">3 </SPAN>Försvarsmaktens årsanalys för år 2013, Resultat & slutsatser, Incitamentsstudie soldater. Till grund för slutsatserna i denna studie ligger intervjuer med 595 gruppbefäl, soldater och sjömän.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">264</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft9">Försvarsmakten och att den utbildning och erfarenhet man fått i Försvarsmakten är efterfrågad på hela arbetsmarknaden.</P>
<P class="p73 ft9">Enligt Intresseorganisationen Svensk Soldat (SveSo) utgår För- svarsmaktens personalförsörjningssystem från ett felaktigt antag- ande att unga människor, utan möjlighet till långsiktig karriär, civilt meriterande utbildning och utan löneutveckling ska vara beredda att fullgöra hela anställningstiden som är möjlig enligt anställnings- avtalet på minst sex års tjänstgöring. Ingen löneutveckling, få övningsdygn och svårigheter i att bredda sin kompetens och byta befattningar innebär enligt SveSo att det bara är en tidsfråga innan GSS väljer att lämna sin tjänst vid Försvarsmakten. Det krävs enligt SveSo verkliga incitament för att GSS ska välja att stanna kvar i Försvarsmakten under så lång tid som anställningsavtalet möjliggör. En annan viktig fråga som SveSo framhållit är att GSS utbildning och tjänstgöring måste vara kvalitativ och upplevas som utmanande över tid.</P>
<P class="p175 ft9">SveSo menar att Försvarsmaktens system bättre måste anpassas efter de rimliga krav som unga ställer inför sin anställning och information om tjänst, befattning och karriärsmål måste tydligt kunna kommuniceras redan vid rekryteringen till GMU. Vidare menar SveSo att systemet måste anpassas efter mer rimliga tidshorisonter, dvs. det är enligt SveSo mer rimligt att vid rekryteringen tydligt uttala en ambition att Försvarsmakten önskar se att de som söker sig dit ska vara kvar i tre år istället för de sex till åtta år som kom- municeras i dag. Samtidigt har SveSo framhållit vikten av att anställ- ningsavtalen skrivs på längre tid eftersom det möjliggör en viss trygghet över tid och möjlighet att såväl ekonomiskt planera för sin framtid som att kunna låna pengar till bil och bostad.</P>
<P class="p82 ft9">Det förhållandet att andelen personer som väljer att avsluta sin anställning i Försvarsmakten tidigare än vad som är möjligt enligt anställningsavtalen behöver inte innebära att den enskilde inte är nöjd med sin anställning och med Försvarsmaktens verksamhet. Jag menar att det i många fall skulle kunna bero på att det är vanligt med arbetsbyten för de åldersgrupper som många i denna personal- kategori befinner sig i men även på anställningsformens karaktär såsom varande tidsbegränsad.</P>
<P class="p263 ft9">Det framstår som uppenbart att kvalitativa övningar och insatser som genomförs enligt plan måste anses vara det allra viktigaste</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">265</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373266x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">incitamentet för enskilda att söka sig till och att stanna kvar i sin anställning i Försvarsmakten.</P>
<P class="p491 ft51">Möjligheter att göra karriär inom Försvarsmakten måste kommuniceras tidigt i anställningsprocessen</P>
<P class="p69 ft9">Möjligheten för kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän som är lämpliga och som vill fortsätta arbeta inom Försvarsmakten att utbilda sig till specialistofficerare möjliggjordes genom att Försvarsmakten i december 2012 fattade ett beslut om en anpassad specialistofficersutbildning<A href="#page_266"><SPAN class="ft48">4</SPAN></A>. De som är lämpliga och som har varit anställda i minst fyra år erbjuds numera att utbilda sig till specialistofficer genom att studera med lön.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsmakten utbildar sedan år 2013 cirka <NOBR>15–30</NOBR> reserv- officerare per år men ambitionen är att ett högre antal ska utbildas.</P>
<P class="p66 ft9">Jag anser att möjligheten att bli specialistofficer eller reserv- officer är en viktig utvecklings- och karriärväg för GSS/K respek- tive GSS/T. En möjlighet att genomgå utbildning till reservofficer ökar GSS möjligheter till utveckling och bidrar på så vis till att underlätta rekryteringen.</P>
<P class="p67 ft9">Försvarsmakten bör intensifiera sitt arbete med nyutbildning av reservofficerare och för att befintliga reservofficerare får sin utbild- ning uppdaterad. Vidare bör olika reservofficersutbildningar införas med möjlighet att differentiera intagningar i tiden med hänsyn tagen till universitetsutbildningarna.</P>
<P class="p66 ft9">För det fall utvecklings- och karriärmöjligheterna redan tidigt i anställningen som GSS tydliggörs skulle detta sannolikt bidra till att fler GSS väljer att stanna kvar i sin anställning hos Försvars- makten under hela sin anställningstid samt vara beredda att fort- sätta göra karriär i Försvarsmakten när den tidsbegränsade anställ- ningen som GSS löpt ut.</P>
<P class="p492 ft68"><SPAN class="ft61">4 </SPAN>Villkor och förmåner under anpassad specialistofficersutbildning <SPAN class="ft54">(19100:69168).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">266</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373267x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft60">En konkurrenskraftig ingångslön och en positiv löneutveckling</P>
<P class="p211 ft9">Nuvarande ingångsgrundlön för gruppbefäl, soldater och sjömän är mellan 18 000 och 20 700 kr per månad. Den högsta grundlön som GSS kan uppnå ligger mellan 20 050 och 23 750 kr. I detta samman- hang kan nämnas att en nyutbildad polis från och med den 1 okto- ber 2014 har en ingångsgrundlönen om 24 500 kr<A href="#page_267"><SPAN class="ft48">5</SPAN></A>.</P>
<P class="p62 ft9">En polis respektive en soldats ingångsgrundlön är däremot inte jämförbara då de som börjar tjänstgöra som poliser som regel är äldre och oftare har viss arbetslivserfarenhet än merparten av de som börjar tjänstgöra som GSS. Vidare har en nyutbildad polis genomgått en fem terminer lång polisutbildning vid Polishögskolan<A href="#page_267"><SPAN class="ft48">6</SPAN></A>.</P>
<P class="p62 ft9">Enligt uppgifter i Statistiska Centralbyråns statistikdatabas är den genomsnittliga grundlönen för personer som anställs i offentlig sektor och som är i åldrarna <NOBR>18–24</NOBR> år 18 700 kr för såväl kvinnor som män. Motsvarande grundlön i privat sektor är 21 800 kr för män och 19 600 kr för kvinnor<A href="#page_267"><SPAN class="ft48">7</SPAN></A>. Dessa statistiska uppgifter visar alltså att den lägsta ingångsgrundlönen för soldater om 18 000 kr ligger något under den genomsnittliga grundlönen i offentlig sek- tor om 18 700 kr.</P>
<P class="p216 ft9">Försvarsmakten har ännu inte gjort någon lönekartläggning där eventuella osakliga löneskillnader på grund av kön har under- sökts/åtgärdats (se avsnitt 6.5). Det är därför i nuläget inte möjligt att göra några analyser av hur eventuella löneskillnader mellan män och kvinnor kan påverka kvinnor eller män att söka sig till, och stanna kvar, i Försvarsmakten. Däremot kan det konstateras att de <NOBR>JÄMIX-mätningar</NOBR> som har gjorts beträffande Försvarsmakten år 2012 och år 2013, där frågan om lönen är lika för män och kvinnor utgör ett av de nio nyckeltal som ligger till grund för ett jäm- ställdhetsindex, har gett vid handen att jämställdhetsindex i Försvars- makten ligger under medianen och dessutom har index gått ned något år 2013 jämfört med år 2012. Efter det att Försvarsmakten har gjort en sådan här lönekartläggning kan Försvarsmakten upp- täcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader i löner och andra</P>
<P class="p494 ft54"><SPAN class="ft57">5</SPAN><SPAN class="ft58">Uppgift från Rikspolisstyrelsen i augusti 2014.</SPAN></P>
<P class="p464 ft56"><SPAN class="ft57">6</SPAN><SPAN class="ft70">Polisutbildningen innefattar fem terminer, varav sex månader är praktik, en så kallad aspi- rantutbildning. Efter examen är man behörig att söka anställning som polis. Polisutbild- ningen finns vid tre orter i Sverige: i Stockholm, Umeå och Växjö. Utbildningen är studie- medelsberättigad.</SPAN></P>
<P class="p170 ft54"><SPAN class="ft57">7</SPAN><SPAN class="ft58">www.scb.se.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">267</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373268x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">anställningsvillkor som eventuellt råder mellan kvinnor och män som är anställda i Försvarsmakten.</P>
<P class="p66 ft9">Även om ingångsgrundlönen för GSS ligger något under genom- snittsgrundlönen i offentlig sektor kan detta knappast vara den avgörande anledningen för om en person väljer att söka anställning som GSS i Försvarsmakten. Samtidigt är det viktigt att Försvars- makten kan erbjuda sina anställda konkurrenskraftiga löner jämfört med andra yrken som kräver samma/liknande utbildningsbak- grund. Anställningens och arbetets speciella karaktär, med de risker som arbetet kan innebära, medför också att det ur lönesättnings- synpunkt skulle kunna finnas anledning att värdera arbetet på ett annat sätt än andra arbeten i offentlig sektor som inte kräver hög- skolestudier.</P>
<P class="p219 ft9">Lönesättningen och löneutvecklingen ska, precis som i dag, reg- leras av arbetsmarknadens parter. Däremot menar jag att det är viktigt att ingångslönerna för GSS kontinuerligt ses över av arbets- marknadens parter så att de ligger i nivå med medellönen i andra offentliga anställningar för personer med motsvarande utbildning.</P>
<P class="p66 ft9">Vidare delar jag den uppfattning som SveSo framhållit, nämligen att det måste finnas en positiv löneutveckling för GSS som i tillfredsställande omfattning beaktar den enskilde GSS personliga utveckling och kompetens. Är inte detta uppfyllt finns det givetvis en risk för att potentiellt intresserade väljer att söka sig till ett annat yrke.</P>
<P class="p234 ft14"><SPAN class="ft14">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft59">En ändrad inriktning av rekryteringskampanjerna</SPAN></P>
<P class="p495 ft9"><SPAN class="ft51">Bedömning: </SPAN>Försvarsmaktens rekryteringskampanjer bör inriktas mot att beskriva en soldats verklighet och mot rekrytering till engagemang/befattning i Försvarsmakten i stället för mot mili- tär grundutbildning.</P>
<P class="p457 ft9">Försvarsmaktens marknadsföringskostnader har ökat jämfört med kostnaderna under det tidigare värnpliktssystemet (se avsnitt 6.3.2). Dessa ökade kostnader har gått att förutsäga och är en naturlig konsekvens av övergången till ett system helt och hållet baserat på anställningar där konkurrensen om arbetskraften sker på den öppna marknaden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p496 ft9">Marknadsföringskostnaderna för Försvarsmaktens rekryterings- kampanjer uppgick till 71 miljoner kr år 2013. För år 2014 har För- svarsmakten beräknat att kostnaderna kommer att minska till 58 miljoner kr.</P>
<P class="p220 ft9">Försvarsmakten har förklarat att rekryteringskampanjerna är upp- delade i två olika faser. Den ena fasen kan beskrivas som en ”intresse- väckningsfas” och den andra som en ”informationsfas”. Intresse- väckningsfasen har varit framgångsrik. Jag menar däremot att de senare, rekryteringskampanjerna i informationsfasen, kan bli före- mål för betydande förbättringar både till innehåll och till budskap.</P>
<P class="p220 ft9">För att intressera ungdomar att söka anställning i Försvarsmakten är det givetvis av stor vikt hur Försvarsmakten presenterar sig själv och sin verksamhet i sina rekryteringskampanjer. Försvarsmakten måste vara noga med att i rekryteringskampanjerna beskriva den miljö som de sökande kommer att hamna i på ett korrekt och verk- lighetsanpassat sätt. Olika gruppers drivkrafter för att söka och ta anställning i Försvarsmakten måste exempelvis kontinuerligt utredas och analyseras för att Försvarsmakten på så vis på bästa sätt ska kunna anpassa rekryteringskommunikationen till de målgrupper som man önskar attrahera. Exempelvis kan rekryteringskommunikation som går ut på att ett arbete i Försvarsmakten handlar om att de anställda gör en viktig insats i samhället och fokus på humanitära insatser tilltala en målgrupp medan andra målgrupper tilltalas mer av Försvarsmaktens uppgifter i väpnad strid och de fysiska och psykiska utmaningar som en anställning som gruppbefäl, soldat eller sjöman innebär.</P>
<P class="p497 ft9">I stället för att rekryteringskampanjerna inriktas mot rekrytering till grundläggande militär utbildning (GMU) menar jag att kam- panjerna bör inriktas mot att marknadsföra engagemang/en befatt- ning i Försvarsmakten. En sådan ändrad inriktning skulle sannolikt kunna bidra till att minska antalet sökande som inte har något in- tresse av att fortsätta med någon form av engagemang inom För- svarsmakten efter avslutad militär grundutbildning.</P>
<P class="p220 ft9">Den grundläggande militära utbildningen är en utbildning och något arbetsrättsligt anställningsförhållande föreligger inte mellan rekryten och Försvarsmakten. Det finns dock inte något som hindrar att Försvarsmakten tydligt kommunicerar att de som anses lämp- liga och godkänns efter GMU kommer att erbjudas en anställning i Försvarsmakten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373270x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Rekryteringskampanjerna bör alltså enligt min mening rikta sig till många olika målgrupper och inriktas mot rekrytering till engage- mang/befattning i Försvarsmakten i stället för mot en militär grund- utbildning.</P>
<P class="p279 ft14"><SPAN class="ft14">9.3.3</SPAN><SPAN class="ft59">Skolbetygskraven bör inte sänkas</SPAN></P>
<P class="p498 ft9"><SPAN class="ft51">Bedömning: </SPAN>Skolbetygskraven för att gå vidare i urvalet efter rekryttestet bör inte sänkas.</P>
<P class="p457 ft9">Försvarsberedningen ansåg i sin rapport <SPAN class="ft37">Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid </SPAN>(Ds 2014:20) att Försvarsmakten bör göra en översyn av vilka skolbetygskrav som är relevanta för respektive befattning i krigsförbanden och att gruppbefäl, soldater och sjömän ska kunna komplettera eventuella bristande gymnasiebetyg under sin tjänstgöring hos Försvarsmakten.</P>
<P class="p66 ft9">För att en sökande till Försvarsmakten ska gå vidare i urvalet efter rekryttestet måste en sökande som har påbörjat gymnasiet före den 1 juli 2011 ha godkända betyg i matematik A, svenska A och engelska A från gymnasieskolan eller ha motsvarande kun- skaper förvärvade på annat sätt. Sökande som har påbörjat gym- nasiet efter den 1 juli 2011 ska ha godkända betyg (E) i ämnena matematik 1 (100 p), svenska 1 (100 p) och engelska 5 (100 p) enligt skollagen (2010:800) och lagen (2010:801) om införande av skollagen<A href="#page_270"><SPAN class="ft48">8</SPAN></A>. Tidigare fanns även ett krav på godkända betyg i sam- hällskunskap A men detta krav har tagits bort då flera program i dagens skolsystem inte längre innehåller samhällskunskap A och då detta inte längre ingår som krav för högskolebehörighet.</P>
<P class="p67 ft9">Till skillnad från antagningskraven för anställning i Försvars- makten är skolkraven för antagning till hemvärnet med de natio- nella skyddsstyrkorna genomförd grundskola.</P>
<P class="p66 ft9">I och med att de formella skolbetygen som krav för att gå vidare i urvalet efter rekryttestet inte har någon direkt koppling till den tänkta insatsbefattningens krav, utan skolbetygskraven endast tjänar som ett urvalsinstrument bland den stora andel sökande till För-</P>
<P class="p499 ft75"><SPAN class="ft77">8 </SPAN>Se 3 § i Försvarsmaktens föreskrifter (FFS 2012:3) om tillämpning av förordningen (2010:590) om grundläggande och kompletterande militär utbildning inom Försvarsmakten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373271x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft9">svarsmakten, skulle uppfattningen att skolbetygskraven bör sänkas kunna förordas. Med sänkta skolbetygskrav skulle Försvarsmakten sannolikt kunna nå ytterligare potentiellt lämpliga kandidater till anställningar som GSS.</P>
<P class="p73 ft9">Enligt uppgifter från Försvarsmakten är det verkliga utfallet efter antagningsprövning sådant att merparten av de som antas till grundläggande militär utbildning har slutbetyg från gymnasiet, det vill säga högre kravuppfyllnad än det faktiska skolbetygskravet.</P>
<P class="p73 ft9">Enligt en studie som utförts på Försvarsmaktens uppdrag fram- gick att sambandet mellan utbildningsnivå och övrig måluppfyllnad är mycket starkt och att nuvarande skolbetygskrav högst marginellt reducerar rekryteringsbasen (cirka en till två procent)<A href="#page_271"><SPAN class="ft48">9</SPAN></A>.</P>
<P class="p71 ft9">I en tidigare rapport sammanställd av dåvarande Pliktverket år 2006 (<SPAN class="ft37">Uppdrag skolbetyg</SPAN>), drogs bl.a. slutsatsen att de sökande som saknade behörighet för gymnasiestudier inte skulle kallas till mönstring eftersom det fanns en tydlig koppling mellan skolresultat och resultatet på begåvningstestet vid antagningsprövningen och att gruppen som hade <SPAN class="ft37">icke godkänt </SPAN>(IG) eller som helt saknade betyg i de aktuella ämnena var mycket liten bland de som uppnått resultat 3 och uppåt på testet.</P>
<P class="p103 ft9">I dag är det inte några problem med för låg andel sökande till Försvarsmakten. Konkurrensen om prövningsplatserna för antag- ning till GMU är stor (antalet sökande, antal antagningsprövade och antal som slutligt uttagits till GMU, se tabell 6.1 i avsnitt 6.3.1).</P>
<P class="p82 ft9">Försvarsmakten har i dagsläget fler lämpliga sökanden än vad som av resursskäl kan antagningsprövas. Så länge detta är fallet an- ser jag att ett förslag om sänkta skolbetygskrav för att gå vidare i urvalet efter rekryttestet och att de som skulle komma att antas som inte har fullständiga betygskrav ska kunna komplettera brist- ande betyg under sin tjänstgöring hos Försvarsmakten, skapar mer administrativa kostnader och merarbete för Försvarsmakten än den nytta ett sådant förfarande skulle innebära.</P>
<P class="p263 ft9">Det går inte heller att bortse från det förhållandet att sänkta antagningskrav skulle kunna medföra en negativ effekt på Försvars- maktens attraktionskraft som arbetsgivare då högre ställda antag- ningskrav sannolikt ger yrket en högre status.</P>
<P class="p458 ft54"><SPAN class="ft61">9 </SPAN>Undersökningen ”kvantifiering av segment” utförd på uppdrag av Försvarsmakten år 2011 och år 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373272x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p500 ft9">Skolbetygskraven för att gå vidare i urvalet efter rekryttestet bör mot denna bakgrund, i vart fall inte i nuläget, sänkas.</P>
<P class="p152 ft14"><SPAN class="ft14">9.3.4</SPAN><SPAN class="ft59">Samverkande insatser för att öka andelen kvinnor</SPAN></P>
<P class="p501 ft60">Bedömning och förslag:</P>
<P class="p502 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Målsättningen bör vara att minst 50 procent av de som söker till Försvarsmaktens militära grundutbildning ska vara kvinnor. Andelen anställda kvinnor i personalkategorin gruppbefäl, soldater och sjömän bör som en målsättning i ett första skede utgöra 25 procent. En rad samverkande insatser krävs för att uppnå dessa målsättningar.</SPAN></P>
<P class="p502 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Försvarsmakten måste bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att både män och kvinnor känner en tillfredsställelse med det dagliga arbetet inklusive utbildningar och övningar.</SPAN></P>
<P class="p503 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Försvarsmakten bör se över de antagningskrav som gäller för olika befattningar och pröva de fysiska krav som ställs på respektive befattning.</SPAN></P>
<P class="p504 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Kravprofilerna för de olika befattningarna inom Försvars- makten bör kontinuerligt ses över så att de är relevanta efter dagens förhållanden.</SPAN></P>
<P class="p504 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Försvarsmakten bör analysera hur rekrytering och informa- tionskampanjer bäst genomförs så att de tilltalar både män och kvinnor.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">272</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373273x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p505 ft51">Försvarsmaktens skyldigheter att vidta aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter</P>
<P class="p196 ft9">Diskrimineringslagens (2008:567) regler på arbetslivets område delas in i regler om förbud mot diskriminering och repressalier (2 kap.) samt om regler som handlar om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter (3 kap.).</P>
<P class="p12 ft9">Bestämmelserna om aktiva åtgärder gäller endast för diskrimi- neringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros- uppfattning. Till skillnad från diskriminerings- och repressalie- förbuden tar diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgär- der inte i första hand sikte på enskilda fall av särbehandling. Nu nämnda bestämmelser är i stället framåtsyftande och av generell eller kollektiv natur och har till syfte att uppmana ökade ansträng- ningar för att bryta könssegregering och annan särbehandling på arbetsmarknaden<A href="#page_273"><SPAN class="ft48">10</SPAN></A>.</P>
<P class="p216 ft9">Enligt diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder måste Försvarsmakten bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörig- het, religion eller annan trosuppfattning (3 kap. 3 §). Försvars- makten har även enligt lagens 3 kap. <NOBR>10–11</NOBR> §§ en skyldighet att vart tredje år upprätta en jämställdhetsplan och en handlingsplan för jämställda löner.</P>
<P class="p182 ft9">Enligt diskrimineringslagens 3 kap. 4 § ska Försvarsmakten genomföra sådana åtgärder ”som med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt kan krävas för att arbets- förhållandena ska lämpa sig för alla arbetstagare oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning”. Dessa åtgärder ska ta sikte både på den fysiska och på den psykosociala arbets- miljön och gäller arbetsmiljön, arbetets organisation och övriga arbetsförhållanden. Vidare måste Försvarsmakten beakta typiska skill- nader som kan finnas mellan t.ex. kvinnor och män. Det får inte finnas några praktiska hinder för att ha anställda av båda könen<A href="#page_273"><SPAN class="ft48">11</SPAN></A>. Exempelvis åligger det Försvarsmakten att se till att det finns sådan utrustning så att alla, oavsett kön, ska klara av fysiskt krävande</P>
<P class="p506 ft54"><SPAN class="ft57">10</SPAN><SPAN class="ft58">Gabinus, Slorach, Flemström & del Sante, </SPAN><SPAN class="ft68">Diskrimineringslagen </SPAN>(3 uppl.), s. 97.</P>
<P class="p170 ft54"><SPAN class="ft57">11</SPAN><SPAN class="ft58">Gabinus, Slorach, Flemström & del Sante, </SPAN><SPAN class="ft68">Diskrimineringslagen </SPAN>(3 uppl.), s. 99.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">273</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373274x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">arbetsuppgifter. Det ska finnas skyddskläder i olika storlekar samt skilda omklädningsrum och sanitära utrymmen för båda könen.</P>
<P class="p66 ft9">I diskrimineringslagen finns det även bestämmelser som gäller arbetsgivares skyldigheter vid rekrytering. Försvarsmakten har bl.a. en skyldighet att verka för att personer oavsett kön, etniskt ur- sprung, religion eller annan trosuppfattning ges möjlighet att söka lediga anställningar (3 kap. 7 §).</P>
<P class="p66 ft9">Enligt diskrimineringslagens 3 kap. 8 § är Försvarsmakten skyl- dig att ”genom utbildning, kompetensutveckling och andra lämpliga åtgärder främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män i skilda typer av arbete och inom olika kategorier av arbetstagare”. Denna bestämmelse gäller endast för diskrimineringsgrunden kön. En mål- sättning med denna bestämmelse är att fler kvinnor ska arbeta i mansdominerade yrken och fler män ska arbeta i kvinnodomi- nerade yrken. Med jämn fördelning menas att minimimålet är att båda könen ska vara representerade med minst 40 procent i skilda typer av arbeten och inom olika kategorier av arbetstagare<A href="#page_274"><SPAN class="ft48">12</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft9">I diskrimineringslagens 3 kap. 9 § fastslås att i de fall det inte råder en i huvudsak jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare ska arbetsgivaren, i detta fall Försvarsmakten, vid nyanställningar sär- skilt anstränga sig för att få sökande av det underrepresenterade könet. Vidare ska Försvarsmakten försöka se till att andelen arbets- tagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar<A href="#page_274"><SPAN class="ft48">13</SPAN></A>.</P>
<P class="p507 ft60">Andelen kvinnor i några av Försvarsmaktens militära personalkategorier</P>
<P class="p106 ft9">Av samtliga sökande till den grundläggande militära utbildningen år 2013 var 20 procent kvinnor. Detta är en marginell ökning jämfört med år 2012 då 19 procent av de sökande var kvinnor. År 2011 var endast 13 procent av de sökande kvinnor. Vid en jämförelse med andelen sökande som var kvinnor till polisutbildningen vid Polis-</P>
<P class="p508 ft54"><SPAN class="ft57">12</SPAN><SPAN class="ft58">Gabinus, Slorach, Flemström & del Sante, </SPAN><SPAN class="ft68">Diskrimineringslagen </SPAN>(3 uppl.) s. 104.</P>
<P class="p281 ft54"><SPAN class="ft57">13</SPAN><SPAN class="ft53">Enligt bestämmelsens andra stycke förskrivs ett undantag för de fall särskilda skäl talar emot sådana åtgärder eller åtgärderna rimligen inte kan krävas med hänsyn till arbetsgivarens resurser och omständigheterna i övrigt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">274</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">högskolan med start höstterminen år 2014 var 38 procent kvinnor. Av de som antogs till polisutbildningen var 35 procent kvinnor.</P>
<P class="p12 ft9">Av de som efter genomförd GMU anställts som kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman är för närvarande 13 procent kvinnor. När det gäller anställning som tidvis tjänstgör- ande gruppbefäl, soldat eller sjöman är motsvarande siffra 11 pro- cent.</P>
<P class="p182 ft9">Andelen officerare som är kvinnor uppgick endast till 5 procent år 2013 och andelen reservofficerare som är kvinnor uppgick samma år endast till 2,4 procent.</P>
<P class="p62 ft9">Vid en jämförelse med andelen kvinnor på militära befattningar i värnpliktsystemet, cirka 4 till 5 procent, har alltså andelen kvinnor i personalkategorin gruppbefäl, soldater och sjömän ökat i det nya personalförsörjningssystemet.</P>
<P class="p180 ft60">Några anledningar till den ojämna könsfördelningen i</P>
<P class="p7 ft60">Försvarsmakten</P>
<P class="p211 ft9">Skälet till den låga andel kvinnor som söker till Försvarsmakten och som sedan anställs i militära befattningar kan ha flera olika och i viss mån samverkande förklaringar.</P>
<P class="p62 ft9">Den låga andelen kvinnor skulle kunna bero på ett arv från tiden då värnplikten endast var förbehållen män. Även om kvinnor har kunnat genomföra frivillig grundutbildning inom Försvarsmakten sedan år 1980 har andelen kvinnor inom det militära försvaret endast ökat marginellt.</P>
<P class="p182 ft9">En annan förklaring till det låga antalet kvinnor som utbildas och anställs i Försvarsmakten kan vara de antagningskrav, främst de fysiska, som uppställs för alla sökande till GMU. Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM), som utför de fysiska och psykiska testerna på de som söker till Försvarsmakten och som har gått vidare i urvalet efter rekryttestet, har gjort bedömningen att med de fysiska krav som ställs i dag för att kunna antas för tjänstgöring i Försvarsmakten är det osannolikt att det går att uppnå att 50 pro- cent av de som antas till GMU och därefter anställs i det militära försvaret kommer att vara kvinnor. TRM har uppskattat att en rim- lig siffra, med utgångspunkt i dagens fysiska antagningskrav, är att cirka 30 procent av de som antas och sedermera anställs i Försvars- makten kan vara kvinnor. Denna bedömning har sin grund i att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">275</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373276x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">män och kvinnor har olika fysiska förutsättningar och då gäller det främst skillnader i fråga om muskelstyrka. Kvinnorna har däremot enligt uppgift från TRM ofta bättre snitt på intelligenstestet än männen<A href="#page_276"><SPAN class="ft48">14</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft9">Ett tredje skäl till den låga andelen kvinnor i Försvarsmakten kan vara att verksamheten inte lockar kvinnor på samma sätt som den lockar män.</P>
<P class="p509 ft60">Målsättningar och åtgärder för att uppnå en jämn könsfördelning i personalkategorin GSS</P>
<P class="p106 ft9">Andelen kvinnor i de militära personalkategorierna har, som jag konstaterat ovan, ökat sedan övergången från ett värnpliktssystem till anställningar baserade på anställningsavtal. Personalsamman- sättningen i Försvarsmaktens militära personalkategorier är emeller- tid långt ifrån att vara en jämn könsfördelning. Sammantaget anser jag att Försvarsmaktens rekryteringspolicy för att öka andelen kvinnor på militära befattningar har misslyckats.</P>
<P class="p67 ft9">För närvarande gör Försvarsmakten den bedömningen att myn- digheten klarar de totala anställningsmålen som gäller för konti- nuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän och på kort sikt även tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän<A href="#page_276"><SPAN class="ft48">15</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft9">Med det nya personalförsörjningssystemet i Försvarsmakten är det sannolikt så att konkurrensen med andra civila arbetsgivare om totalt antal sökande per plats kommer att öka på sikt. Detta då det finns många aktörer på marknaden.</P>
<P class="p66 ft9">En försiktig bedömning ger vid handen att för att säkerställa personalförsörjningen på längre sikt bör attraktionskraften öka hos den åldersgrupp, <NOBR>18–25</NOBR> år, som är mest betydelsefull ur ett rekry- teringsperspektiv. Det är därför av avgörande betydelse att bl.a. an- delen kvinnor som söker till och blir anställda i Försvarsmakten ökar.</P>
<P class="p66 ft9">Det är vidare uppenbart att Försvarsmakten måste sträva efter att nå en personalsammansättning som på bästa sätt återspeglar</P>
<P class="p435 ft54"><SPAN class="ft57">14</SPAN><SPAN class="ft58">Information till utredningen i samband med möte med TRM i april 2014.</SPAN></P>
<P class="p281 ft62"><SPAN class="ft57">15</SPAN><SPAN class="ft76">Försvarsmakten klarar däremot inte det flöde som innebär att gruppbefäl, soldater och sjö- män efter avslutad anställning i kontinuerlig tjänst övergår till en anställning som tidvis tjänstgörande. Här är min bedömning att med samverkande incitament kan detta flöde säkerställas och Försvarsmakten kan komma att få en större möjlighet att anställa GSS/T efter avslutad kontinuerlig tjänstgöring som GSS/K.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft9">samhället i stort och att myndigheten är en arbetsplats präglad av mångfald. Att uppnå en jämn könsfördelning är en av de åtgärder som måste vidtas för att återspegla samhället. En ökad andel kvinnor på militära befattningar är även viktig ur ett demokratiskt perspektiv. Vidare medför fler kvinnor på militära befattningar en stärkt operativ förmåga ur såväl ett nationellt som ett internatio- nellt perspektiv.</P>
<P class="p163 ft9">Jag kommer i mina bedömningar och förslag att inrikta mig mot personalkategorin gruppbefäl, soldater och sjömän GSS eftersom detta är den kategori som jag har fått i uppdrag att närmare utreda rekryterings- och arbetsförutsättningarna för. Mina ställningstag- anden är alltså inriktade mot GSS men utesluter inte att Försvars- makten även kan behöva inrikta sitt jämställdhetsarbete och arbete för att öka andelen kvinnor i andra militära befattningar.</P>
<P class="p510 ft13">Högt ställda målsättningar som ett led i ett systematiskt och kvalitativt jämställdhetsarbete</P>
<P class="p511 ft9">Enligt min uppfattning bör målsättningen vara att minst 50 procent av de som söker till den grundläggande militära utbildningen ska vara kvinnor.</P>
<P class="p263 ft9">Andelen anställda kvinnor i personalkategorin GSS bör som en målsättning i ett första skede utgöra 25 procent, dvs. en fördubb- ling jämfört med vad som är förhållandet i dag.</P>
<P class="p73 ft9">En invändning som har framförts mot de nu föreslagna målsätt- ningarna är att de är alltför höga, svåra eller till och med omöjliga att uppnå för Försvarsmakten. Jag anser att dessa rekryteringsmål är viktiga för att tjäna som en plattform för Försvarsmaktens fort- satta systematiska jämställdhetsarbete. Dessutom kan de påverka de kvantitativa förändringarna och kan generellt sett bidra till en ökad medvetenhet om de kvalitativa och kulturella frågor som kan ligga bakom den ojämna könsfördelningen inom myndigheten. Jag väljer därför att inte förseslå några givna tidsramar för när målsättning- arna ska vara uppnådda.</P>
<P class="p71 ft9">Jag menar samtidigt att målsättningarna inte är omöjliga att uppnå på sikt. Dessa målsättningar skulle kunna uppnås genom ett antal samverkande insatser. Jag beskriver några sådana insatser nedan och lämnar konkreta exempel på åtgärder som Försvarsmakten</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">277</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">skulle kunna vidta eller ytterligare fördjupa i sitt redan pågående jämställdhetsarbete.</P>
<P class="p512 ft37">Försvarsmaktens verksamhet måste bedrivas så att den tilltalar både män och kvinnor</P>
<P class="p86 ft9">Den första insatsen måste rimligtvis vara att Försvarsmaktens arbets- miljö genomsyras av att det är en arbetsplats för såväl män som kvinnor. Vidare måste den materiel och utrustning som finns till- gänglig vara anpassad så att både män och kvinnor klarar av att använda den. Det måste finnas kläder, skor och skyddskläder i olika storlekar som är anpassade efter såväl kvinnor som mäns kropps- byggnad.</P>
<P class="p84 ft9">I exempelvis Nederländerna erbjuder förbanden alltid separat logementsboende för män och kvinnor (toaletter, badrum och sov- rum). De rekryter och gruppbefäl, soldater och sjömän som är kvinnor och som utredningen har varit i kontakt med har i denna fråga gett uttryck för att de inte vill skiljas ut från den manliga gruppen av rekryter och anställda GSS. De har i detta sammanhang förklarat att det är viktigt att de blir en del av gruppen och de anser att delat logementsboende är en förutsättning för en bra grupp- dynamik. Samtidigt har det framkommit att vissa rekryter som är kvinnor känner ett behov av att ha sällskap av i vart fall ytterligare en kvinna på respektive logement medan andra inte tycker att det är något problem med att vara ensam kvinna på logementet.</P>
<P class="p91 ft9">Då frågan om delat boende kan vara mer eller mindre känslig för olika personer och både för män och kvinnor är det av vikt att Försvarsmakten är lyhörd när det gäller personliga önskemål gäll- ande denna fråga. Jag anser att Försvarsmakten måste kunna er- bjuda rekryter och anställda omklädningsrum och sanitära utrym- men som är uppdelade för män och kvinnor. Vidare bör det på Försvarsmaktens initiativ föras en diskussion med rekryter och GSS om önskemål om separata eller mixade logementsboenden i de fall det är aktuellt.</P>
<P class="p92 ft9">Ovan nämnda insatser kräver att Försvarsmakten har ett pågående och kontinuerligt jämställdhetsarbete. Ansvaret för detta ligger ytterst på Försvarsmakten som arbetsgivare. För att arbetet ska få genomslag är det av vikt att Försvarsmakten för en aktiv</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">278</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft9">dialog med bl.a. rekryter, GSS, skyddsombud och fackliga förtro- endepersoner.</P>
<P class="p73 ft9">Ett annat exempel på en konkret åtgärd i Försvarsmaktens arbete med att uppnå en jämn könsfördelning och de målsättningar som jag föreslagit är att Försvarsmakten lägger vikt vid att arbeta på ett sätt som främjar både män och kvinnor inom ramen för utbildning och kompetensutveckling. I detta sammanhang kan För- svarsmakten arbeta aktivt med att uppmuntra kvinnor att vidare- utbilda sig inom ramen för aktuell tjänst men även för att nå en annan militär position. Att Försvarsmakten arbetar med utbildnings- och kompetensutvecklingsplaner som ett led i att hjälpa såväl kvinnor som män att befordras till högre tjänster är ett annat exem- pel på en sådan konkret åtgärd.</P>
<P class="p513 ft13">Försvarsmakten bör göra en översyn av antagningskraven för olika befattningar</P>
<P class="p514 ft9">Försvarsmakten är av uppfattningen att antagningskraven ska vara samma för kvinnor och män. Myndigheten menar att alla soldater, oavsett kön, måste kunna bära lika mycket och lika tung utrustning för att ha samma förutsättningar att klara sig i fält. Vidare har det visat sig att skaderisken i Försvarsmakten är högre för det fall de fysiska antagningskraven sänks.</P>
<P class="p74 ft9">Jag anser att Försvarsmaktens resonemang i frågan om att det ska ställas samma fysiska krav på kvinnor och män är rimligt. Varken den enskilde, Försvarsmakten eller samhället i stort vinner på att personer, kvinnor eller män, antas och anställs i Försvarsmakten om de inte uppfyller de fysiska krav som ställs på respektive be- fattning. En sådan ordning skulle kunna innebära att både den en- skildes och dennes kollegors fysiska hälsa och säkerhet riskeras. Detta då det förutsätts att varje enskild soldat exempelvis klarar av att bära sin egen utrustning och klarar av att gå längre sträckor.</P>
<P class="p103 ft9">Att ha högt ställda fysiska krav är alltså nödvändigt för att undvika skador m.m. Jag anser däremot att differentieringen av kraven, beroende på typ av befattning, kan göras större än i dag. Försvarsmakten bör se över de antagningskrav som gäller för olika befattningar och pröva de fysiska krav som ställs på respektive befattning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">279</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft9">När det gäller antagningskraven, inklusive de fysiska testerna, bör de utformas på ett likartat sätt för kvinnor och män då det är viktigt för att sätta en gemensam grund eller nivå som medför att en utbildning kan genomföras utan att skaderisken ökar. Med en större differentiering av vilka krav som behövs för respektive be- fattning är det min bedömning att Försvarsmakten kontinuerligt måste se över dessa. Försvarsmakten bör även göra detta med be- aktande av att det sker en kontinuerlig fysisk uppbyggnad av rekry- terna under grundutbildningen. Kondition och styrka är, till skillnad från exempelvis medicinska krav och psykologisk funktionsförmåga, lättpåverkbara krav. Jag menar att sådana här förhållandevis lätt- påverkbara krav skulle kunna sänkas i antagningsskedet. Den högre kravnivån gällande kondition och styrka skulle exempelvis kunna gälla från grundutbildningens alternativt vid provanställningens slut. Det skulle alltså först i detta skede finnas ett krav på att kondition och styrka ska möta insatsbefattningens krav.</P>
<P class="p515 ft13">Försvarsmakten bör kontinuerligt se över kravprofilerna för de olika befattningarna inom Försvarsmakten</P>
<P class="p297 ft9">Enligt uppgifter från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM) är kravprofilerna som Försvarsmakten har i dag i stort sett de- samma som under värnpliktstiden. Utöver den översyn som jag föreslagit ovan bör även kravprofilerna ses över så att de blir rele- vanta till dagens förhållanden. I vissa befattningar finns det i dag t.ex. tekniska hjälpmedel som gör att de fysiska kraven skulle kunna vara avsevärt lägre jämfört med de krav som gällde under värn- pliktssystemet. Samtidigt finns det i dag andra befattningar som kräver mer av den enskilde soldaten. Skyttesoldater bär t.ex. mer och tyngre utrustning i dag än under värnpliktstiden. För att för- säkra sig om att personer som skulle kunna klara av vissa befatt- ningar i Försvarsmakten inte utestängs på grund av att kravprofil- erna för respektive befattning inte är uppdaterade bör Försvars- makten kontinuerligt arbeta med att se över kravprofilerna. Dessa måste vid var tid vara uppdaterade enligt dagens förutsättningar och relevanta för respektive befattning. Ett sådant arbete gynnar såväl män som kvinnor som söker anställning i Försvarsmakten samt kommer att öka Försvarsmaktens rekryteringsförmåga.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">280</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373281x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p516 ft13">Försvarsmaktens rekryterings- och informationskampanjer måste tilltala både män och kvinnor</P>
<P class="p81 ft9">En annan insats är att Försvarsmakten noga analyserar hur rekry- tering och informationskampanjer bäst genomförs så att de tilltalar både män och kvinnor. Det är min bedömning att det sätt på vilket Försvarsmakten förmedlar information om sin verksamhet har en avgörande betydelse för om enskilda väljer att söka sig till Försvars- makten.</P>
<P class="p82 ft9">Ett konkret exempel på åtgärd är att Försvarsmakten i sina rekryteringskampanjer tydligt betonar att myndigheten välkomnar arbetssökande av båda könen, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Detta ger enligt min uppfattning en viktig signal om Försvarsmaktens policy och agenda för att nå ökad mångfald och jämställdhet inom myndigheten.</P>
<P class="p82 ft9">Regelbundet återkommande riktade rekryterings- och informa- tionskampanjer mot kvinnor är en annan åtgärd som skulle kunna medföra en ökning av antalet sökanden som är kvinnor till den grundläggande militära utbildningen, följt av en ansökan om anställ- ning i Försvarsmakten. I detta sammanhang kan även nämnas att riktade platsannonser till kvinnor, dvs. en slags form av ”positiv särbehandling”, kan vara tillåtet i de fall den positiva särbehand- lingen avser ”åtgärder som ett led i strävanden att främja jämställd- het mellan kvinnor och män” (se diskrimineringslagens 2 kap. 2 § 2 p.). Försvarsmakten skulle alltså kunna använda sig av riktad annonsering till bl.a. kvinnor i och med att kvinnor är under- representerade i personalkategorin GSS. En förutsättning för ett sådant förfarande torde dock vara att en sådan riktad annonsering är förankrad i en plan som Försvarsmakten har för att bryta en sned könsfördelning. Det måste alltså finnas en jämställdhetsplan eller ett annat personalpolitiskt beslut som tillåter positiv särbehandling<A href="#page_281"><SPAN class="ft48">16</SPAN></A>.</P>
<P class="p517 ft75"><SPAN class="ft77">16 </SPAN>Den närmare innebörden av begreppet ”positiv särbehandling” styrs av <NOBR>EU-rättens</NOBR> regler. Utrymmet för att tillämpa positiv särbehandling är som regel mycket snävt. Se Gabinus, Slorach, Flemström & del Sante, <SPAN class="ft93">Diskrimineringslagen </SPAN>(3 uppl.), s. 87 och <NOBR>103–104.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">281</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373282x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft14"><SPAN class="ft14">9.3.5</SPAN><SPAN class="ft59">Förlängda anställningstider</SPAN></P>
<P class="p455 ft60">Bedömning och förslag:</P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Möjlighet till längre anställningstider för gruppbefäl, soldater och sjömän medför fördelar ur såväl ett perspektiv av att rekrytera som att behålla gruppbefäl, soldater och sjömän i sin anställning under längre tid.</SPAN></P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">En ändring görs i 9 § i lagen (2012:332) om vissa försvars- maktsanställningar på så sätt att det föreskrivs att ett anställ- ningsavtal ska omfatta minst sex och högst tio år. Den totala anställningstiden som GSS får uppgå till är högst tjugo år varav högst femton år som kontinuerligt tjänstgörande.</SPAN></P>
<P class="p518 ft60">Bakgrund till varför anställningarna för GSS är tidsbegränsade</P>
<P class="p184 ft9">I det kommittédirektiv (dir. 2009:58) som <SPAN class="ft37">Utredningen om Försvars- maktens framtida personalförsörjning </SPAN>(Fö 2009:03) hade att förhålla sig till angav regeringen bl.a. att utredaren skulle analysera Försvars- maktens behov av tidsbegränsade anställningar och ta ställning till på vilket sätt detta behov bäst kunde tillgodoses. I direktivet fram- höll regeringen att för flera personalkategorier inom det använd- bara, tillgängliga och flexibla insatsförsvaret är anställningar tills vidare som kan innefatta hela det yrkesverksamma livet olämpliga och att det ligger i verksamhetens natur att befattningar på soldat- nivå företrädesvis bemannas med yngre personal som har soldatens arbetsuppgifter endast under en del av yrkeskarriären. Utgångs- punkten för ovan nämnda utrednings arbete var alltså att grupp- befäl, soldater och sjömän skulle vara tidsbegränsat anställda.</P>
<P class="p102 ft37">Utredningen om Försvarsmaktens framtida personalförsörjning <SPAN class="ft9">fram- höll att det främsta argumentet mot tillsvidareanställningar av GSS var befattningarnas speciella karaktär och att lämpligheten att på individnivå ha en tillsvidare anställning som GSS kunde ifrågasättas på grund av de mycket speciella och påfrestande arbetsuppgifter som anställningarna innebär, exempelvis deltagande i internatio- nella militära insatser. Utredningen framhöll vidare att i och med att arbetet som GSS är mycket fysiskt och psykiskt påfrestande kommer det i första hand bli fråga om yngre personer som tjänst-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">282</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">gör som GSS under en begränsad tid. Utredningen bedömde därför att det fanns så starka skäl som borde krävas för att frångå huvud- regeln om tillsvidareanställningar och att dessa skäl övervägde de nackdelar som det innebär för den enskilde att inte få en tillsvidare- anställning och den möjligen något minskade attraktionskraften för dessa anställningar.</P>
<P class="p71 ft9">Som motivering för att GSS skulle anställas i tidsbegränsade anställningar framhöll regeringen i propositionen <SPAN class="ft37">Soldatanställningar i Försvarsmakten </SPAN>(prop. 2011/12:115) bl.a. att en förutsättning för att insatsorganisationen skulle vara användbar är att personalen och de olika insatsförbanden kan lösa de uppgifter som regeringen och riksdagen beslutar om och detta får i sin tur betydelse bl.a. för personalens anställningsformer. Kvaliteten och tillgången på GSS kommer enligt regeringen att vara avgörande för Försvarsmaktens förmåga att verka. För att skapa och vidmakthålla denna förmåga måste Försvarsmaktens möjlighet att anställa GSS för insatsorga- nisationens behov utvecklas och stärkas. Av de nu redovisade skälen och för att över tiden kunna upprätthålla eller anpassa insats- organisationen till varierande krav på beredskap eller insatser var det enligt regeringen nödvändigt med olika tjänstgöringsformer för soldatnivån. Den tidsbegränsade anställningen som GSS skulle komma att leda till att den belastning som insatser kan innebära begränsas för den enskilde. Regeringen framhöll vidare att den tidsbegränsade tjänstgöringsformen också hade betydelse för att skapa bästa möj- liga förutsättningar för den enskilde att övergå till civil verksamhet. Vidare ansåg regeringen att det ligger i verksamhetens natur att befattningarna på <NOBR>GSS-nivån</NOBR> företrädesvis bemannas med yngre personal som har dessa uppgifter endast under den inledande perioden av sin yrkeskarriär. För att inte övergången till civil verk- samhet ska försvåras för den enskilde bör denna övergång inte ske för sent i livet. Tidsbegränsade anställningar skapar förutsättningar för detta. Det framhölls även att om personalkategorin GSS skulle tillsvidareanställas får den enskilde under sin anställningstid inom Försvarsmakten, som då skulle kunna bli <NOBR>30–40</NOBR> år, kanske behöva genomföra <NOBR>10–15</NOBR> internationella militära insatser, något som i många fall skulle vara direkt skadligt för den enskilde individen. Om GSS tillsvidareanställdes skulle den enskilde, efter ett antal internatio- nella militära insatser, behöva befrias från fortsatt internationell militär tjänstgöring. Detta ansågs inte vara en lämplig lösning då</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">283</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">Försvarsmakten inte kan ha tillsvidareanställd personal som inte kan fullgöra de uppgifter som ålagts myndigheten.</P>
<P class="p111 ft60">Gällande reglering av de tidsbegränsade anställningarna</P>
<P class="p184 ft9">Huvudregeln på den svenska arbetsmarknaden är tillsvidareanställ- ningar. Avsteg från denna huvudregel har av ovan nämnda skäl gjorts när det gäller gruppbefäl, soldater och sjömän.</P>
<P class="p66 ft9">Av lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar ska GSS vara tidsbegränsat anställda. Enligt lagens 9 § ska ett anställnings- avtal omfatta minst sex år och högst åtta år. Den totala anställ- ningstiden får uppgå till högst sexton år, varav högst tolv år som kontinuerligt tjänstgörande. Enligt 3 § i samma lag går det att genom kollektivavtal göra avvikelser från vad som föreskrivs i 9 § så länge avtalet inte innebär att den längsta tillåtna anställningstiden enligt denna paragraf överskrids.</P>
<P class="p66 ft9">I utredningens kontakter med GSS har det framkommit att deras anställningsavtal med Försvarsmakten ofta varit på mellan två och fyra år. Försvarsmakten har alltså inte utnyttjat den möjlighet som finns enligt lag att skriva anställningsavtal på minst sex och högst åtta år. Den största nackdel som GSS har framhållit i detta avseende är att det med tidsbegränsade anställningsavtal på två till fyra år är svårt att få banklån för att kunna köpa en egen bostad.</P>
<P class="p66 ft38">När det gäller eventuella önskemål om längre anställningsavtal har många uttryckt att de inte önskar stanna kvar i sin anställning som GSS längre än maximalt fyra eller fem år.</P>
<P class="p519 ft51">Möjligheter till längre tidsbegränsade anställningar kan innebära fördelar ur rekryteringssynpunkt och fördelar för enskilda GSS</P>
<P class="p99 ft9">I och med att alla som anställs som gruppbefäl, soldater och sjömän i dag har tidsbegränsade anställningar finns det alltid en risk att denna personalkategori alltid har funderingar på vad som ska hända när anställningen i Försvarsmakten tar slut. I de fall ett lockande erbjudande, exempelvis en fast anställning erbjuds, finns det en på- taglig risk att personen i fråga väljer att avsluta sin anställning i Försvarsmakten. Denna problematik gör sig av naturliga skäl mest</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">284</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">gällande för kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän som har en heltidsanställning i Försvarsmakten. GSS/K har som regel inte någon annan sysselsättning att återgå till på det sätt som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) i många fall har.</P>
<P class="p103 ft9">Det finns de som lämnat synpunkter till utredningen med inne- börd att det redan från början av försvarsreformen framstod som uppenbart att en person inte önskar kvarstanna i soldatyrket under så lång tid som antagits.</P>
<P class="p71 ft9">I detta sammanhang menar jag att ett viktigt incitament till att en person väljer att stanna kvar i soldatyrket är om personen ser att det även efter det att den tidsbegränsade anställningen är slut, finns utvecklingsmöjligheter och andra alternativa karriärvägar såväl inom Försvarsmakten som hos andra arbetsgivare (se mina överväganden och förslag kring dessa frågor i avsnitt 11.3.2 och 11.3.5).</P>
<P class="p71 ft9">Intresseorganisationen Svensk Soldat (SveSo) har framhållit att det hade varit mer rimligt att Försvarsmakten vid rekryteringen tydligt uttalade en ambition att Försvarsmakten önskar se att de som söker sig dit ska vara kvar i tre år istället för de sex till åtta år som kommuniceras i lagstiftningen. Samtidigt har SveSo framhållit vikten av att anställningsavtalen skrivs på lång tid eftersom det möjliggör en viss trygghet över tid och möjlighet att såväl eko- nomiskt planera för sin framtid som att kunna låna pengar till bil och bostad.</P>
<P class="p520 ft9">Enligt uppgifter från några svenska banker som utredningen har varit i kontakt med har det framkommit att ett av många kriterier som läggs till grund vid bedömningen av om en person ska beviljas ett lån är just hur lång anställning/vad för slags anställning den enskilde har. Det råder inte någon enhetlig praxis bland tillfrågade banker, men några av bankerna har framhållit att en tidsbegränsad anställning om tio år, om andra förutsättningar är uppfyllda, kan innebära bättre förutsättningar för att en person beviljas ett bank- lån för inköp av en bostad jämfört med om personen har en tids- begränsad anställning om endast fyra eller sex år.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">285</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373286x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p521 ft60">Tidsbegränsad anställning men förslag till förlängda anställningstider</P>
<P class="p200 ft9">Även om huvudregeln på den svenska arbetsmarknaden är tills- vidareanställningar anser jag att de skäl som låg till grund för att anställningsformen för gruppbefäl, soldater och sjömän ska vara tidsbegränsad alltjämt är för handen. De främsta skälen för tids- begränsade anställningar är att samhället har ett behov av ett effek- tivt, tillgängligt och flexibelt försvar där de som är anställda ska ha möjlighet att utföra samtliga arbetsuppgifter som yrkeskategorin GSS ska kunna utföra. I och med de särskilda fysiska och psykiska krav som ställs på de som tjänstgör som GSS kan det inte heller anses rimligt att en person ska arbeta som GSS i hela sitt yrkesverksamma liv. Däremot kan en GSS, om förutsättningarna är uppfyllda, söka vidare till en anställning som specialistofficer som är en anställning tills vidare.</P>
<P class="p91 ft9">Det är inte bara yngre personer som väljer att söka och ta anställning som GSS. Även om merparten av GSS är mellan 18 och 25 år finns det även personer som sökt och antagits till grund- läggande militär utbildning (GMU) och som därefter anställts som GSS som är 40 år och äldre<A href="#page_286"><SPAN class="ft48">17</SPAN></A>. Då det inte finns någon övre ålders- gräns för att kunna antas och anställas som GSS innebär alltså inte tidsbegränsade anställningar per automatik att denna personalkate- gori endast kommer att bestå av yngre personer.</P>
<P class="p84 ft9">Mot bakgrund av samma resonemang som fördes vid genom- förandet av försvarsreformen anser jag att övervägande skäl talar för att GSS anställningsform ska vara tidsbegränsad. Däremot menar jag att det skulle vara positivt om det antal år som en person kan vara anställd som GSS förlängs jämfört med i dag. Samtidigt är det viktigt att poängtera att Försvarsmakten redan i dag regelmässigt bör använda sig av möjligheten att skriva anställningsavtal på sex till åtta år. Tidigare har Försvarsmakten endast använt sig av möj- ligheten att skriva anställningsavtal som omfattar tjänstgöring i två till fyra år.</P>
<P class="p522 ft62"><SPAN class="ft61">17 </SPAN>Enligt uppgifter från Försvarsmakten är 72 procent av de anställda GSS/K mellan 18 och 25 år och medelåldern för samtliga anställda GSS/K är 24 år. När det gäller GSS/T är 42 procent av de anställda mellan 18 och 25 år och medelåldern är 27 år (uppgifter från den 30 juni 2014).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">286</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft9">I och med en möjlighet till längre anställningstider behöver den anställde inte börja fundera över nästa arbete så fort anställningen i Försvarsmakten har påbörjats. Risken för att personer väljer att avsluta sin anställning innan den anställningstid som man inled- ningsvis avtalat om skulle kunna minska med längre anställnings- tider. Såväl ur rekryterings- som ur ett perspektiv att kunna behålla sin personal under längre tid menar jag att längre anställningstider skulle vara positivt.</P>
<P class="p175 ft9">Möjligheterna till längre anställningstider för GSS skulle även särskilt kunna vara till fördel för de kvinnor och män som under anställningstiden väljer att vara föräldralediga. Även de kvinnor som under anställningen som GSS blir gravida och som på grund av arbetets riskfyllda karaktär inte kan utföra samtliga övningar eller delta i insatser under graviditeten skulle gynnas av dessa längre anställningstider. Med längre anställningstider ges nämligen även dessa personer, trots ett antal års föräldraledighet under anställ- ningstiden, möjlighet att hinna utvecklas i sin anställning som GSS.</P>
<P class="p71 ft9">Vidare skulle möjligheterna för GSS att få banklån för att exem- pelvis köpa en egen bostad på förbandsorten kunna öka med längre anställningstider. Detta kan i sin tur leda till att GSS får en fastare förankring på förbandsorten vilket är en fördel ur Försvarsmaktens perspektiv att behålla sin personal under längre tid. För det fall GSS i högre utsträckning än i dag ges möjlighet att etablera sig på förbandsorten gynnas förbandskommunerna i form av ökad inflytt- ning.</P>
<P class="p82 ft9">Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår jag att 9 § i lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar ändras på så sätt att ett anställningsavtal ska omfatta minst sex och högst tio år. Vidare får den totala anställningstiden som GSS uppgå till högst tjugo år varav högst femton år som kontinuerligt tjänstgörande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">287</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373288x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p523 ft14"><SPAN class="ft14">9.3.6</SPAN><SPAN class="ft59">Tjänstgöringsskyldigheten bör inte regleras genom pliktinslag</SPAN></P>
<P class="p447 ft60">Bedömning och förslag:</P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Det är inte förenligt med dagens personalförsörjningssystem att införa pliktinslag för att försäkra sig om att tidvis tjänst- görande gruppbefäl, soldater och sjömän fullgör sin tjänst- göringsskyldighet i Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p448 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Inställelse till tjänstgöring måste främst uppmuntras genom bra verksamhet och tjänstgöringsincitament.</SPAN></P>
<P class="p449 ft9">Försvarsberedningen framhöll i sin rapport <SPAN class="ft37">Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid </SPAN>(Ds 2014:20) vikten av att tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän, efter genomförd grundutbildning, regelbundet deltar i repetitionsutbildning. Dessa repetitionsutbildningar ska utgöras av krigsförbandsövningar och relevant utbildning kopplat till respektive befattning. Att sådana här repetitionsutbildningar kontinuerligt kan genomföras i tillräck- lig omfattning är en förutsättning för att få välutbildade GSS/T och för att målet med tillgängliga och användbara krigsförband ska kunna uppnås. Försvarsberedningen ansåg mot denna bakgrund att repetitionsutbildningstiden ska utökas och att denna så långt möj- ligt ska anpassas efter förutsättningarna att vara tjänstledig från ordinarie arbetsgivare. Vidare framhöll Försvarsberedningen att det ska vara en <SPAN class="ft37">skyldighet </SPAN>för den tidvis tjänstgörande personalen att tjänstgöra den repetitionstid som stipuleras av anställningsavtalet. Det senare kommer att skapa en tydlighet mellan den enskilde och ordinarie arbetsgivare.</P>
<P class="p524 ft51">Pliktinslag är inte förenligt med dagens personalförsörjningssystem</P>
<P class="p69 ft9">Redan i dag råder det en tjänstgöringsskyldighet för tidvis tjänst- görande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T). Detta följer av deras anställningsavtal. Skillnaden mot pliktsystemet är att i dag är den yttersta konsekvensen när en person inte inställer sig till tjänst-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">288</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">SOU 2014:73 En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P>
<P class="p130 ft9">göring att personen i fråga kan förlora sin anställning, medan pliktsystemet var straffsanktionerat.</P>
<P class="p62 ft9">Det kan diskuteras om enskildas tjänstgöringsskyldighet i För- svarsmakten borde regleras på så sätt att det på nytt i lagstiftning införs inslag av plikt. En sådan ordning skulle kunna motiveras av den samhällsviktiga funktion och uppgift som Försvarsmakten har. I de fall enskilda väljer att inte fullgöra sina åtaganden kan För- svarsmakten inte längre genomföra sitt uppdrag.</P>
<P class="p62 ft9">Ett sätt skulle kunna vara att använda sig av motsvarande bestäm- melser om straffsanktioner som användes under värnplikts- systemet, dvs. personer som inte inställde sig skulle riskera böter eller fängelse. Ett annat sätt skulle kunna vara att införa ekono- miska konsekvenser för den enskilde i de fall denne inte inställer sig vid en övning som han eller hon har kallats till. En sådan skulle t.ex. kunna vara återbetalningsskyldighet av vissa förmåner eller av kostnader för den utbildning personen har erhållit i Försvarsmaktens regi.</P>
<P class="p182 ft9">När det gäller personalkategorin gruppbefäl, soldater och sjö- män som jag har i uppdrag att närmare utreda förutsättningarna för, i detta fall GSS/T, är det min uppfattning att regleringar av ovan nämnt slag skulle strida mot grundförutsättningarna i dagens personalförsörjningssystem. Vidare skulle rekryteringsförmågan högst sannolikt påverkas negativt i de fall pliktinslag eller andra sank- tioner införs i tjänstgöringsavtal som ingås på frivillig väg. I samman- hanget bör tilläggas att för det fall en sådan ordning ska övervägas bör det rimligtvis gälla för samtliga militära anställningar i Försvars- makten.</P>
<P class="p525 ft60">Inställelse till tjänstgöring måste uppmuntras genom bra verksamhet och tjänstgöringsincitament</P>
<P class="p9 ft13">En bra verksamhet</P>
<P class="p135 ft9">Jag menar att den viktigaste åtgärden för att försäkra sig om att tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän inställer sig till tjänstgöring är att Försvarsmakten kan genomföra de övningar som enskilda förväntat sig i samband med att de tog anställning i myn- digheten. Verksamheten är, som jag konstaterat i avsnitt 9.3.1, den absolut viktigaste anledningen till att enskilda söker sig till och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">289</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373290x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">stannar kvar i Försvarsmakten. Inställda övningar riskerar att leda till att enskilda väljer att avsluta sin anställning då de förväntningar man haft inte uppfylls.</P>
<P class="p111 ft13">Ekonomiska tjänstgöringsincitament</P>
<P class="p184 ft9">Även om det inte är något stort problem i dag finns det redan nu tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän som vid tjänst- göring i Försvarsmakten sänker sin lön jämfört med den lön som de har hos sin huvudsaklige arbetsgivare. Då merparten av de som i dag tar anställning som GSS/T är unga och många ännu inte har någon annan arbetsgivare än Försvarsmakten (exempelvis stude- rande) har de i dagsläget inte någon högre lön i annan anställning. Detta problem kommer däremot att aktualiseras allt oftare i och med att GSS/T kommer att ha varit anställda ett längre antal år i Försvarsmakten. Följaktligen kommer då också fler att ha en högre lön hos den huvudsakliga arbetsgivaren.</P>
<P class="p66 ft9">För att förhindra en utveckling där enskilda GSS/T avslutar sitt anställningsförhållande i Försvarsmakten av ekonomiska skäl har jag övervägt frågan om Försvarsmakten ska garantera den enskilde att, under avtalad tjänstgöringstid i Försvarsmakten, betala ut lön uppgående till ett belopp motsvarande den ersättning som personen skulle komma att erhålla vid en sjukskrivning, det vill säga person- ens sjukpenninggrundande inkomst (SGI) skulle användas som beräk- ningsgrund<A href="#page_290"><SPAN class="ft48">18</SPAN></A>.</P>
<P class="p67 ft9">Ett sådant system skulle dock innebära mycket administrativt merarbete för Försvarsmakten och det skulle kunna uppstå problem med att använda en sådan beräkningsmetod exempelvis för egna företagare. Jag har därför valt att inte föreslå en sådan lösning.</P>
<P class="p66 ft9">Däremot menar jag att ekonomiska tjänstgöringsincitament, som är lika för alla GSS/T och som premierar tjänstgöring kan bidra</P>
<P class="p184 ft56"><SPAN class="ft61">18 </SPAN>Den sjukpenninggrundande inkomsten används till exempel för att räkna ut en persons sjukpenning och fastställs av Försäkringskassan utifrån den beräknade årliga arbets- inkomsten. Om en person har höga inkomster räknas dock inte hela inkomsten med då den sjukpenninggrundande inkomsten kan vara högst 7,5 prisbasbelopp. Det finns också en nedre gräns på 24 procent av prisbasbeloppet. Årsinkomsten beräknas utifrån en persons totala lön före skatt. Förutom lön kan även andra ersättningar i pengar räknas med i årsinkomsten. Det gäller till exempel ersättning vid obekväm arbetstid, vikariatstillägg och provision. Pris- basbeloppet har enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) för år 2014 beräknats till 44 400 kr.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">290</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373291x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">till att fler stannar i sin anställning hos Försvarsmakten under en längre tid. Jag utvecklar mina överväganden om ekonomiska tjänst- göringsincitament för GSS/T i avsnitt 9.3.8.</P>
<P class="p152 ft14"><SPAN class="ft14">9.3.7</SPAN><SPAN class="ft59">Ett tydliggörande av tjänstgöringsskyldigheten</SPAN></P>
<P class="p526 ft9"><SPAN class="ft51">Förslag: </SPAN>För att tydliggöra tjänstgöringsskyldigheten för tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän och för att denna ska bli mer framträdande för såväl den enskilde som för den enskildes civila arbetsgivare görs ett tillägg i 27 § lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar. Av tillägget framgår att tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater eller sjömän även ska informera sina civila arbetsgivare om den tjänstgöringsskyldighet som följer av anställningen i Försvarsmakten.</P>
<P class="p527 ft9">Det är av avgörande vikt att de tidvis tjänstgörande gruppbefälens, soldaternas och sjömännens (GSS/T) civila arbetsgivare har en positiv grundinställning till att deras anställda har en anställning som innebär tidvis tjänstgöring i Försvarsmakten. I sammanhanget är det också viktigt att de civila arbetsgivarna är informerade om den tjänstgöringsskyldighet som följer av anställningen i Försvars- makten.</P>
<P class="p216 ft9">För att tydliggöra den tidvis tjänstgörande personalens skyldig- het att tjänstgöra den repetitionstid som anges i anställningsavtalet föreslår jag därför att 27 § i lagen (2012:332) om vissa försvars- maktsanställningar ändras på så sätt att en GSS/T även ska infor- mera sin civila arbetsgivare även om den tjänstgöringsskyldighet som följer av anställningen.</P>
<P class="p12 ft9">Tillägget i bestämmelsen utgör alltså inte någon skillnad mot vad som gäller rörande tjänstgöringsskyldigheten för GSS/T i dag, men det nu föreslagna tillägget tydliggör tjänstgöringsskyldigheten och denna blir mer framträdande för såväl den enskilde som för den enskildes civila arbetsgivare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">291</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373292x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft14"><SPAN class="ft14">9.3.8</SPAN><SPAN class="ft59">Ekonomiska tjänstgöringsincitament</SPAN></P>
<P class="p455 ft60">Bedömning:</P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Ekonomiska tjänstgöringsincitament som premierar tjänst- göring kan bidra till att tidvis tjänstgörande gruppbefäl, sol- dater och sjömän väljer att stanna kvar i sin anställning i Försvarsmakten under längre tid än i dag.</SPAN></P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Frågor om hur de ekonomiska tjänstgöringsincitamenten ska fördelas ska regleras av arbetsmarknadens parter.</SPAN></P>
<P class="p528 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Ekonomiska tjänstgöringsincitament måste finansieras genom ökade anslag.</SPAN></P>
<P class="p529 ft60">Regeringens syn på ekonomiska tjänstgöringsincitament för GSS</P>
<P class="p184 ft9">Regeringen framhöll i propositionen <SPAN class="ft37">Soldatanställningar i Försvars- makten </SPAN>(prop. 2011/12:115) att Försvarsmakten bör överväga att ta upp frågan om premier med parterna på det statliga avtalsområdet. Detta som en del i incitamentsstrukturen för Försvarsmaktens personalförsörjning. I detta sammanhang pekade regeringen på att det redan finns ett system med premier i Försvarsmakten, nämligen för reservofficerarna<A href="#page_292"><SPAN class="ft48">19</SPAN></A>. Regeringen hänvisade även till att reserv- officerarna får premier grundat på kollektivavtal<A href="#page_292"><SPAN class="ft48">20</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft9">Enligt regeringens mening i nu nämnd proposition skulle ett premiesystem för soldater kunna utformas på olika sätt, exempelvis premier efter fullgjord internationell militär insats och efter full- gjord anställning enligt den tid som angetts i anställningsavtalet. En premie efter fullgjord internationell militär insats bör enligt rege- ringen kunna variera i storlek beroende på insatsens längd och</P>
<P class="p326 ft56"><SPAN class="ft57">19</SPAN><SPAN class="ft55">Enligt 15 § officersförordningen (2007:1268) får den som, efter att ha genomgått grund- läggande officersutbildning inom Försvarsmakten, har tjänstgjort som reservofficer under en tid av sammanlagt tolv månader en premie som motsvarar två prisbasbelopp enligt dåvarande lagen (1962:381) om allmän försäkring (numera enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkrings- balken).</SPAN></P>
<P class="p530 ft62"><SPAN class="ft57">20</SPAN><SPAN class="ft71">Dessa kollektivavtalade premier har gett upphov till tolkningsproblem och har varit före- mål för prövning i Arbetsdomstolen (Arbetsdomstolens dom nr 55/13, mål nr A 209/11). Dessa premier har nu förhandlats bort och finns inte längre med i det nu gällande kollektiv- avtalet för reservofficerarna.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">292</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">karaktär och bör tillfalla all personal som deltagit i insatsen, obe- roende av anställningsform. En premie efter fullgjort kontrakt bör enligt regeringen enbart gälla för tidsbegränsat anställda grupp- befäl, soldater och sjömän. En premie av detta slag skulle kunna utformas så att den påtagligt gynnar att enskilda tecknar längre kontrakt och att de fullgör kontrakten. I första hand bör ett sådant premiesystem innebära att premien faller ut när hela kontraktstiden har fullgjorts. Storleken på premien bör kunna variera beroende på framför allt anställningens längd. Vidare skulle en progressiv modell, vilken innebär att årliga premier betalas ut varje år som anställ- ningen förlängs, kunna vara möjlig. Detta motiverade regeringen med att varje år som en enskilds anställning förlängs innebär detta en besparing för Försvarsmakten genom att nyrekryterings- och utbildningsbehovet minskar.</P>
<P class="p182 ft9">Regeringen ansåg att frågan om premier bör bli en villkorsfråga för arbetsmarknadens parter och att Försvarsmakten bör överväga att ta upp denna fråga med parterna på det statliga avtalsområdet. För det fall premier införs var det regeringens uppfattning att dessa inte kan vara skattefria.</P>
<P class="p131 ft60">Premiesystem enligt regeringens uttalande har inte införts</P>
<P class="p135 ft9">I Försvarsmaktens redovisning av ett regeringsuppdrag (Fö2012/1213/MFI, nr 5) att redovisa sina överväganden och åtgärder med anledning av regeringens bedömningar propositionen <SPAN class="ft37">Soldat- anställningar i Försvarsmakten </SPAN>(prop. 2011/12:115) förklarade För- svarsmakten att premier inte införts för gruppbefäl, soldater och sjömän. Vidare förklarade Försvarsmakten att myndigheten i arbetet med denna fråga hade prövat att strukturera och jämföra Försvars- maktens erbjudande i ekonomiska termer med vad som i övrigt erbjuds på den svenska arbetsmarknaden. I detta arbete återstod att värdera det som Försvarsmakten erbjuder som helhet, dvs. såväl ekonomiska som andra faktorer som ökar engagemang. Vid redo- visningstillfället i februari 2013 ansåg Försvarsmakten att det ännu var för tidigt att fastslå vilka incitament som Försvarsmakten ska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">293</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373294x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">använda för att få soldater att fullgöra längre anställningar och motivera dem att prestera väl<A href="#page_294"><SPAN class="ft48">21</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft9">Det har enligt uppgifter till utredningen från Arbetsgivarverket och Försvarsmakten inte förekommit några diskussioner om att in- föra ekonomiska premier för gruppbefäl, soldater och sjömän.</P>
<P class="p111 ft60">Olika synpunkter på ett system med ekonomiska premier</P>
<P class="p184 ft9">Utredningen har diskuterat frågan om ekonomiska premier med olika intressenter.</P>
<P class="p66 ft9">Det har under dessa diskussioner framkommit att de centrala arbetstagarorganisationerna i huvudsak är negativt inställda till eko- nomiska premier. Arbetstagarorganisationerna har menat att en bra löneutveckling är viktigare än ett ekonomiskt premiesystem.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsmakten är av uppfattningen att ett system med stöd till omställning till ett annat arbete när anställningstiden i Försvars- makten är slut är bättre än ekonomiska premier. Detta har För- svarsmakten motiverat med att det finns en trygghet i ett sådant system och det skulle leda till högre sannolikhet att de kontinuer- ligt tjänstgörande gruppbefälen, soldaterna och sjömännen väljer och vågar stanna kvar i sin anställning i Försvarsmakten. Den en- skilde är med ett sådant system försäkrad om att få en civilt gång- bar utbildning efter anställningen i Försvarsmakten.</P>
<P class="p66 ft9">Även Rikshemvärnsrådet har uppgett att de är kritiska till ett ekonomiskt premiesystem som modell då det kostar för mycket i förhållande till vad det ger.</P>
<P class="p67 ft9">En annan invändning som har riktats mot ett premiesystem är att tvingande premier kan gå ut över en bra verksamhet. Att betala förmånliga premier för en dålig verksamhet är inte lämpligt. Vidare finns det de som menar att ett premiesystem skulle kunna skapa oönskade inlåsningseffekter. Det kan även vara svårt för en arbetsgivare att lämna ett system med ekonomiska premier när ett sådant väl har införts.</P>
<P class="p66 ft9">Intresseorganisationen Svensk Soldat (SveSo) är däremot av upp- fattningen att ett ekonomiskt premiesystem skulle vara bra. SveSo har i detta sammanhang framhållit att ett bidragande incitament för</P>
<P class="p531 ft54"><SPAN class="ft61">21 </SPAN>Försvarsmaktens redovisning från februari 2013 (23 382:53446).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">294</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">gruppbefäl, soldater och sjömän att vara kvar under längre tid i sin anställning hos Försvarsmakten skulle vara möjligheten att få eko- nomiska premier. Att Försvarsmakten erbjuder sig att bekosta ut- bildningar som gör GSS mer attraktiva på den civila arbetsmark- naden är ett annat exempel som SveSo ställer sig bakom och tror skulle öka sannolikheten till att GSS stannar längre i och fullföljer sina anställningsavtal i högre utsträckning än i dag. Lärlingsutbild- ningar, yrkesutbildningar och olika former av expertutbildningar skulle kunna erbjudas. Vidare skulle det enligt SveSo vara positivt om Försvarsmakten under tjänstgöringstiden som GSS subven- tionerade eller betalade studier vid yrkeshögskola eller universitet.</P>
<P class="p71 ft9">Från politiskt håll är man fortsatt positiv till ekonomiska premier. Försvarsberedningen har i sin rapport <SPAN class="ft37">Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid </SPAN>(Ds 2014:20) framhållit att det bör uppmuntras och säkerställas att GSS fullföljer kontrakterad tjänst- göringstid. Att GSS i stor utsträckning uppfyller sina kontrakt är en avgörande faktor för att krigsförbanden långsiktigt ska kunna upp- rätthålla ställda tillgänglighets- beredskaps- och krigsduglighetskrav. Incitamentsstrukturen för att fullfölja utbildningen och den tjänst- göring som följer av kontraktet ska enligt Försvarsberedningen utvecklas. Försvarsberedningen har mot denna bakgrund föreslagit att t.ex. en engångsersättning skulle kunna utbetalas efter det att en person fullföljt grundutbildningen och skrivit kontrakt med Försvars- makten.</P>
<P class="p532 ft51">Ekonomiska tjänstgöringsincitament kan bidra till att GSS/T stannar under längre tid i sin anställning i Försvarsmakten</P>
<P class="p81 ft9">Insatsorganisationens övergång till anställd personal är central för försvarets användbarhet. Gruppbefäl, soldater och sjömän bemannar drygt hälften av befattningarna i insatsorganisationen (undantaget hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna).</P>
<P class="p71 ft9">Att GSS i högre utsträckning stannar kvar i sina anställningar är alltså en av de avgörande faktorerna för att insatsorganisationen långsiktigt ska kunna vara bemannad med kompetent frivillig per- sonal. Att förbanden i hög utsträckning är bemannade med därför utbildad personal är en förutsättning för att lösa givna uppgifter, enskilt och tillsammans med andra förband. Genom att fler GSS väljer att stanna kvar i sin anställning ökar Försvarsmaktens opera-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">295</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">tiva förmåga. Försvarsmaktens rekryterings- och utbildningsbehov med därtill följande kostnader minskar.</P>
<P class="p84 ft9">För att Försvarsmaktens personalförsörjningssystem ska vara kostnadseffektivt är det av central betydelse att enskilda GSS väljer att stanna i sina anställningar under längre tid än i dag. Som jag redovisat i avsnitt 9.3.1 menar jag att det förhållandet att Försvars- makten bedriver en ändamålsenlig verksamhet är den största anled- ningen till att GSS stannar kvar i sin anställning i Försvarsmakten under hela sin anställningstid. Vidare är det viktigt att Försvars- makten tydligt kommunicerar vilka karriärvägar som finns samt att myndigheten erbjuder GSS en konkurrenskraftig lön med en bra löneutveckling.</P>
<P class="p92 ft9">Jag delar de uppfattningar som finns om att ett tvingande premie- system som går ut över Försvarsmaktens möjligheter att bedriva en ändamålsenlig verksamhet inte är något att eftersträva. Däremot är det min uppfattning att ett väl fungerande system med ekonomiska tjänstgöringsincitament kan utgöra positiva incitament för enskilda och stimulera fler till att stanna kvar i sin anställning hela anställ- ningstiden.</P>
<P class="p91 ft9">Ett ekonomiskt tjänstgöringsincitamentssystem bör dock, främst på grund av anställningarnas olika karaktär, vara olika för GSS/T och GSS/K. Exempelvis kan det antas att GSS/T inte har samma intresse av stöd för att gå en civil utbildning som GSS/K. GSS/T har, i vart fall i flertalet fall, redan en annan sysselsättning i form av exempelvis arbete eller studier vid sidan av anställningen i Försvars- makten.</P>
<P class="p92 ft9">Hjälp till omställning och utbildning mot ett civilt yrke kan däremot vara av intresse för GSS/K som tjänstgör på heltid i Försvarsmakten. GSS/K har ju oftast ett annat behov än GSS/T att så småningom försäkra sig om att ha erforderlig kompetens för en civil anställning (se avsnitt 11.3.5).</P>
<P class="p84 ft9">När det gäller GSS/T, som lämnar en heltidssysselsättning, i vissa fall med lönesänkning till följd av att ersättningen i Försvars- makten är lägre än i den huvudsakliga anställningen, skulle däremot ekonomiska tjänstgöringsincitament kunna vara av betydelse.</P>
<P class="p84 ft9">Ekonomiska tjänstgöringsincitament för GSS/T bör enligt min bedömning premiera tjänstgöring och inte anställningstid. Detta då det ur Försvarsmaktens perspektiv inte finns något mervärde i att ha GSS/T anställda som inte utför arbetsuppgifter. Ett tjänstgörings-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">296</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373297x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">incitamentsystem bör alltså inte utformas så att en enskild, som inte tjänstgör enligt vad som avtalats, får en premie bara för att vara krigsplacerad.</P>
<P class="p12 ft9">Det ekonomiska tjänstgöringsincitamentet skulle exempelvis kunna ges som ett engångsbelopp per tjänstgjord dag och betalas ut av Försvarsmakten efter varje genomförd tjänstgöringsperiod.</P>
<P class="p12 ft9">Regeringen förordade i proposition <SPAN class="ft37">Soldatanställningar i Försvars- makten </SPAN>(prop. 2011/12:115) att premier bör förhandlas fram mellan arbetsmarknadens parter. Detta har inte skett.</P>
<P class="p12 ft9">Det har inte framkommit några omständigheter som ger stöd för att anta att regeringen nu är av en annan uppfattning än att ekonomiska premier/tjänstgöringsincitament alltjämt är en fråga för arbetsmarknadens parter att reglera. Det finns inte heller någon anledning att nu göra någon annan bedömning än den regeringen tidigare gjort när det gäller regeringens synpunkt att de ekonomiska tjänstgöringsincitamenten inte kan vara befriade från beskattning.</P>
<P class="p12 ft9">Ekonomiska tjänstgöringsincitament får inte gå ut över Försvars- maktens verksamhet och resurser att kunna genomföra den verk- samhet som myndigheten har i uppdrag att genomföra. De ökade kostnader som dessa tjänstgöringsincitament kommer innebära måste därför finansieras genom ökade anslag.</P>
<P class="p258 ft14"><SPAN class="ft14">9.3.9</SPAN><SPAN class="ft59">Administrativa lättnader att lägga ut semester</SPAN></P>
<P class="p526 ft9"><SPAN class="ft51">Förslag: </SPAN>Ett tillägg görs i 41 § lagen (2012:332) om vissa för- svarsmaktsanställningar som innebär att vid fem intjänade semesterdagar eller färre per intjänandeår ska den tidvis tjänst- görande arbetstagaren ta ut dessa semesterdagar i samband med tjänstgöringen i Försvarsmakten.</P>
<P class="p533 ft60">Dagens reglering för uttag av semester för GSS/T</P>
<P class="p97 ft9">Av 5 § lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar framgår att för arbetstagare som är anställda enligt lagen gäller semesterlagen (1977:480), om inte annat följer av <NOBR>41–47</NOBR> §§, som reglerar semester för tidvis tjänstgörande arbetstagare, eller av lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">297</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p126 ft9">Tidvis tjänstgörande gruppbefäls, soldaters och sjömäns rätt till semester hos den civila arbetsgivaren regleras i 41 § i lagen om vissa försvarsmaktsanställningar. Enligt bestämmelsen ska semester som en tidvis tjänstgörande arbetstagare har tjänat in hos Försvars- makten läggas ut under den civila anställningen, i den utsträckning som Försvarsmakten inte redan har lagt ut semestern för arbets- tagaren. En civil arbetsgivare ska lägga ut sådan kvarvarande semester på samma sätt som om den hade tjänats in i den civila anställningen. Av de semesterdagar som läggs ut under ett visst semesterår ska de dagar med semesterlön som har tjänats in hos Försvarsmakten läggas ut först.</P>
<P class="p127 ft9">Enligt lagens 42 § ska den civila arbetsgivaren underrätta Försvars- makten när semester som har tjänats in hos Försvarsmakten läggs ut. Av lagens 43 § framgår att vid beräkningen av semesterdagar enligt 18 § semesterlagen (1977:480) ska den civila arbetsgivaren ta hänsyn även till semesterdagar som har tjänats in hos Försvars- makten.</P>
<P class="p92 ft9">Den semester som en tidvis tjänstgörande arbetstagare har tjänat in i sin civila anställning ska enligt 44 § i lagen om vissa försvars- maktsanställningar läggas ut hos Försvarsmakten, i den utsträck- ning som den civila arbetsgivaren inte redan har lagt ut semestern för arbetstagaren. Detta gäller dock inte när det arbete som utförs hos Försvarsmakten med hänsyn till förhållandena är så speciellt för verksamheten att skyldighet att lägga ut semester inte följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 novem- ber 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden. Kvarvar- ande semester ska enligt denna bestämmelse läggas ut på samma sätt som om den hade tjänats in hos Försvarsmakten. Av de semesterdagar som läggs ut under ett visst semesterår ska de dagar med semester- lön som har tjänats in hos Försvarsmakten läggas ut först.</P>
<P class="p129 ft9">En motsvarande underrättelseskyldighet som gäller för den civila arbetsgivaren enligt lagens 42 § gäller även enligt 45 § för Försvars- makten. Underrättelsen bör lämnas så snart beslut om att lägga ut semestern är fattat så att den civila arbetsgivaren kan uppfylla sin skyldighet att betala ut semesterlönen i samband med semestern enligt 26 § semesterlagen.</P>
<P class="p127 ft38">Enligt 46 § ska Försvarsmakten underrätta den civila arbets- givaren om hur många semesterdagar med semesterlön som har tjänats in under tjänstgöringen hos Försvarsmakten och hur många</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">298</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">av dessa dagar som har lagts ut under semesteråret. Försvarsmakten ska också underrätta den civila arbetsgivaren om hur många semester- dagar utan semesterlön som har lagts ut. Underrättelsen ska lämnas när tjänstgöringsperioden hos Försvarsmakten avslutas. Enligt 47 § ska den civila arbetsgivaren underrätta Försvarsmakten om hur många semesterdagar med semesterlön som arbetstagaren har tjänat in hos den civila arbetsgivaren och hur många av dessa dagar som lagts ut under semesteråret. Den civila arbetsgivaren ska också underrätta Försvarsmakten om hur många semesterdagar utan semesterlön som har lagts ut. Underrättelsen ska lämnas när tjänst- göringen hos Försvarsmakten påbörjas.</P>
<P class="p534 ft60">Försvarsmaktens beskrivning av problem med att lägga ut semester för GSS/T</P>
<P class="p190 ft9">Vid beräkning av semester enligt de centrala villkorsavtalen ska ett brutet tal avrundas till närmast högre hela dagantal. Uppgår den beräknade semestern till kortare tid än en halv dag har arbets- tagaren inte rätt till någon semester. Försvarsmakten har framhållit att i de fall en chef i Försvarsmakten ska räkna fram hur lång en tjänstgöringsperiod ska vara måste han eller hon i tjänstgörings- perioden även förlägga semestern och måste då veta hur många dagars semester denna tjänstgöring genererar. Om en arbetstagare har flera tjänstgöringsperioder under ett kalenderår måste hänsyn tas till tidigare tjänstgöringsperiod för att semesterberäkningen ska bli korrekt. Försvarsmakten anser att det i myndigheten finns brister i det systemstöd som krävs för att bestämma semester. Vid förbandsbesök som utredningen gjort bekräftas detta förhållande. Detta medför att varje tjänstgöringsperiod avrundas var för sig vilket betyder att arbetstagarna ibland får för mycket semester och ibland för lite semester. Detta är något som i regel uppmärksammas i efterhand när tjänstgöringen redan är genomförd, vilket medför att arbetstagaren påförs en semesterskuld eller kvarvarande semester- dagar som ska förläggas.</P>
<P class="p82 ft9">I staten sammanfaller semesterår och intjänandeår. Av semester- lagen och de statliga villkorsavtalen framgår att arbetsgivaren ska förlägga 20 semesterdagar under semesteråret vilket innebär att Försvarsmakten senast i december måste förlägga de dagar som arbetstagaren har sparat för att ta ut hos sin civila arbetsgivare (om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">299</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">de inte redan är uttagna). För de civila arbetsgivare som har semesterår enligt semesterlagen kan denna regel slå helt fel. Försvarsmakten är skyldig att förlägga semestern senast i december och arbetstagaren har ingen möjlighet att ta ut den i samband med kommande sommarsemester hos sin civila arbetsgivare.</P>
<P class="p84 ft9">Under en normal tjänstgöringsperiod tjänar tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) in <NOBR>2–3</NOBR> semesterdagar. Om det under ett kalenderår genomförs två sådana tjänstgöringsperioder handlar det om mellan <NOBR>4–6</NOBR> semesterdagar som tjänats in hos För- svarsmakten. Det innebär att arbetstagaren ändå får ut 20 dagar hos sin civila arbetsgivare som denne kan förlägga under sommaren.</P>
<P class="p84 ft9">Enligt Försvarsmakten har erfarenheter visat att flertalet av de anställda GSS/T inte har något att invända då Försvarsmakten förlagt semesterdagarna som tjänats in i Försvarsmakten i direkt anslutning till tjänstgöringsperioden i Försvarsmakten.</P>
<P class="p84 ft9">Det syfte som dagens lagstiftning har, dvs. att den enskilde ska tillförsäkras en tillräckligt lång sammanhållen semesterperiod, upp- nås enligt Försvarsmakten till stora delar inte enligt gällande lag- stiftning. Vidare medför denna lagstiftning en mycket tung admini- stration och lagstiftningen är svår att förstå.</P>
<P class="p84 ft9">Enligt Försvarsmakten hade det varit enklare och bättre för så- väl Försvarsmakten som för den civila arbetsgivaren och den en- skilde medarbetaren om semestern regelmässigt togs ut hos den arbetsgivare där den tjänats in. Detta skulle dessutom göra systemet enklare att förstå vilket borde bidra till att attraktionskraften för anställning som GSS/T ökar.</P>
<P class="p535 ft51">Administrativa lättnader för Försvarsmakten att lägga ut semester för GSS/T</P>
<P class="p86 ft9">Försvarsmakten har framfört att det är komplicerat för myndig- heten att lägga ut semester för GSS/T. Det är en tung administrativ och tidskrävande process där Försvarsmakten och de civila arbets- givarna ska samverka kring semesteruttag för GSS/T.</P>
<P class="p84 ft9">Olika förband har framfört att de redan i dag ofta lägger ut semester för GSS/T i direkt anslutning till den militära tjänstgöringen, och att GSS/T inte har haft några invändningar mot detta.</P>
<P class="p91 ft12">Med beaktande av ovan redovisade administrativa problem och då förband redan i dag lägger ut semester som GSS/T tjänat in under</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">300</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p27 ft26">En långsiktigt hållbar militär personalförsörjning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">tjänstgöringen i Försvarsmakten i anslutning till aktuell tjänstgöring anser jag att det bör regleras att vid fem eller färre semesterdagar intjänade i Försvarsmakten per semesterår/intjänandeår, så ska dessa dagar tas ut i samband med den militära tjänstgöringen. Detta skulle underlätta administrationen för Försvarsmakten. Tillägget skulle även förenkla förhållandet mellan Försvarsmakten och de civila arbets- givarna, då det i och med tillägget i lagen tydligt framgår hur uttag av semester för GSS/T är reglerat.</P>
<P class="p71 ft9">Jag föreslår därför ett tillägg i 41 § lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar som innebär att vid fem intjänade semesterdagar eller färre per intjänandeår ska den tidvis tjänst- görande arbetstagaren ta ut dessa semesterdagar i samband med tjänstgöringen i Försvarsmakten.</P>
<P class="p103 ft9">Det är min bedömning att detta inte kommer att påverka rekry- teringen av GSS/T negativt, då det handlar om så pass få semester- dagar. Att ta ut som mest fem semesterdagar i anslutning till tjänst- göringen i Försvarsmakten medger fortfarande att den enskilde kan ta ut fyra veckors sammanhängande semester hos den civila arbets- givaren. Tillägget i lagen bidrar även till att GSS/T får rätt antal semesterdagar, något som i dagsläget är svårt att kontrollera.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">301</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_302">
</DIV>
<DIV id="page_303">
<P class="p536 ft86"><SPAN class="ft8">10</SPAN><SPAN class="ft109">Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</SPAN></P>
<P class="p537 ft36"><SPAN class="ft36">10.1</SPAN><SPAN class="ft110">Inledning</SPAN></P>
<P class="p211 ft9">Jag har fått i uppdrag att, inom ramen för ett oförändrat rehabili- teringsansvar för den civila arbetsgivaren, kartlägga behovet av och överväga förändringar avseende Försvarsmaktens möjligheter att stödja civila arbetsgivare vid rehabilitering av sådan personal som arbetar hos den civila arbetsgivaren men som även är tidvis tjänst- görande i Försvarsmakten (se kommittédirektiv i bilaga 1).</P>
<P class="p13 ft9">I avsnitt 10.2 kommer jag att översiktligt redovisa de allmänna bestämmelser som gäller för arbetsgivares rehabiliteringsansvar och vilka myndigheter som är involverade i en rehabiliteringsprocess. Jag kommer även att redovisa några av de särskilda bestämmelser som gäller för Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar för personer som genomgår grundläggande militär utbildning (GMU) samt för personal som deltar i internationella militära insatser.</P>
<P class="p62 ft9">Olika uttalanden och synpunkter på rehabiliteringsansvaret för tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten och synpunkter på hur kost- nader för detta kan fördelas återges i avsnitt 10.3. Därefter följer i avsnitt 10.4 utgångspunkter för mina fortsatta överväganden. I av- snitt 10.5 redovisas mina överväganden och förslag.</P>
<P class="p538 ft18">303</P>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373304x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft26">Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft36">10.2</SPAN><SPAN class="ft110">Arbetsgivares rehabiliteringsansvar</SPAN></P>
<P class="p297 ft14"><SPAN class="ft14">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft69">Allmänna bestämmelser om rehabiliteringsansvaret</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Arbetsgivare har ett ansvar för att vidta åtgärder för att sjukskrivna ska kunna återgå till sitt arbete. Att det är den arbetsgivare där den anställde arbetar som har ett ansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen framgår av socialförsäkringsbalken (2010:110).</P>
<P class="p66 ft9">Försäkringskassan har ett ansvar för samordning av sådan rehabiliteringsverksamhet som regleras i 30 kap. socialförsäkrings- balken. Med rehabilitering menas i detta sammanhang åtgärder som har som målsättning att den enskilde ska återfå sin arbetsförmåga och kunna försörja sig själv genom förvärvsarbete. Detta kan ske antingen genom att personen i fråga går tillbaka till tidigare arbete eller till ett nytt arbete.</P>
<P class="p66 ft9">Enligt 30 kap. 6 § socialförsäkringsbalken ska den försäkrades arbetsgivare efter samråd med den försäkrade lämna de upplys- ningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas och även i övrigt medverka till det. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering.</P>
<P class="p78 ft9">Det är inte bara Försäkringskassan och arbetsgivaren som är inblandad i rehabiliteringen. Sjukvården är ansvarig för den medi- cinska behandlingen, för sociala åtgärder är kommunerna ansvariga och Arbetsförmedlingen är ansvarig för arbetslivsinriktad rehabili- tering såsom exempelvis arbetsträning och utbildning. Den försäk- rade ska också vara delaktig i processen. Försäkringskassans sam- ordningsansvar innebär att myndigheten i samråd med den försäk- rade ska se till att dennes behov av rehabilitering klarläggs och att de åtgärder som krävs för en effektiv rehabilitering blir av. Under förutsättning att den försäkrade har lämnat sin tillåtelse ska För- säkringskassan samverka med den enskildes arbetsgivare, fack- förening och olika myndigheter.<A href="#page_304"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A></P>
<P class="p66 ft38">Bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter avseende arbets- anpassning och rehabilitering finns även i arbetsmiljölagen (1977:1160). Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ett ansvar att se till att det</P>
<P class="p539 ft68"><SPAN class="ft61">1 </SPAN><SPAN class="ft54">Se Kent Källström och Jonas Malmberg, </SPAN>Anställningsförhållandet – Inledning till den indivi- duella arbetsrätten<SPAN class="ft54">, (3 uppl.), s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft54">276–277.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">304</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373305x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">SOU 2014:73 Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P>
<P class="p130 ft9">finns en god arbetsmiljö och att förebygga sjukdom och olycksfall på arbetsplatsen.</P>
<P class="p12 ft9">Enligt 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren syste- matiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbets- miljö. Arbetsgivaren ska utreda arbetsskador, fortlöpande under- söka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras. Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver doku- mentera arbetsmiljön och arbetet med denna och handlingsplaner ska upprättas. Arbetsgivaren ska vidare se till att det i verksam- heten finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken vilar på denne.</P>
<P class="p12 ft9">Den försäkrades lagstadgade anställningsskydd sätter den yttre ramen för hur långt en arbetsgivares ansvar i nu aktuella avseenden sträcker sig. En arbetsgivare är i princip skyldig att vidta alla de åtgärder som skäligen kan krävas för att den enskildes anställning ska bestå. Sådana åtgärder som kan komma ifråga är exempelvis arbetsanpassning, arbetsprövning, arbetsträning och utbildning. Vidare kan det krävas att arbetsgivaren genomför viss omorga- nisation av arbetsplatsen eller omfördelning av arbetsuppgifter mellan arbetstagare. Det är omständigheterna i det enskilda fallet som blir avgörande för vilka skyldigheter en arbetsgivare kan anses ha.<A href="#page_305"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A></P>
<P class="p13 ft9">Nu redovisade bestämmelser och skyldigheter gäller naturligtvis även för Försvarsmakten som arbetsgivare.</P>
<P class="p540 ft14"><SPAN class="ft14">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft69">Rehabiliteringsansvaret för rekryter och för personal i internationella militära insatser</SPAN></P>
<P class="p324 ft9">Det finns särskilda bestämmelser om Försvarsmaktens rehabili- teringsansvar för personer under utbildning och för vissa personal- kategorier i Försvarsmakten. I detta avsnitt ges en översikt av För- svarsmaktens rehabiliteringsansvar för rekryter respektive för per- sonal som deltar i internationella militära insatser.</P>
<P class="p541 ft68"><SPAN class="ft61">2 </SPAN><SPAN class="ft54">Se Kent Källström och Jonas Malmberg, </SPAN>Anställningsförhållandet – Inledning till den indivi- duella arbetsrätten<SPAN class="ft54">, (3 uppl.), s. 278.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">305</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft26">Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p542 ft60">Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar för rekryter under utbildning</P>
<P class="p200 ft9">Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar för rekryter som genomgår den grundläggande militära utbildningen (GMU) är reglerat i 14 § förordningen (2010:590) om grundläggande och kompletterande militär utbildning inom Försvarsmakten. Denna bestämmelse hän- visar till bestämmelserna som finns om rehabilitering i och ersätt- ning till anhöriga som anges i 8 kap. <NOBR>6–11</NOBR> §§ lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.</P>
<P class="p84 ft38">Av 8 kap. 6 § i lagen om totalförsvarsplikt framgår att för det fall en rekryt skadas under utbildningen ska den utbildningsansvariga myndigheten, dvs. Försvarsmakten, i samråd med den skadade:</P>
<P class="p289 ft9"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft100">utreda behovet av åtgärder för att den skadade ska återfå full arbetsförmåga eller för att stärka den skadades möjligheter att i framtiden försörja sig genom förvärvsarbete,</SPAN></P>
<P class="p288 ft9"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft100">om det är möjligt, ge den skadade lämplig arbetsträning inom ramen för den egna verksamheten, samt</SPAN></P>
<P class="p288 ft9"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft100">medverka till att den skadade får tillgång till lämplig yrkes- utbildning eller fortbildning som är ägnad att stärka hans eller hennes förvärvsförmåga.</SPAN></P>
<P class="p543 ft9">I 8 kap. 7 § anges att i de fall som avses i punkten 3 ovan ska den utbildningsansvariga myndigheten ge ekonomiskt stöd till en ut- bildning som föranleds av eller förlängs till följd av skadan. Den utbildningsansvariga myndigheten ska också ge stöd till andra åt- gärder som främjar att den skadade återfår arbetsförmågan samt till anskaffande av hjälpmedel som den skadade behöver. Sådant stöd ska dock endast ges om det inte ska tillhandahållas av någon annan till följd av andra bestämmelser och om det framstår som skäligt med hänsyn till skadan och omständigheterna i övrigt.</P>
<P class="p91 ft9">Det ansvar som beskrivs i lagens 8 kap. 6 och 7 §§ gäller endast för den utbildningsansvariga myndigheten under en tid av tre år från det att åtgärder enligt punkterna 2 och 3 ovan kan inledas. Om det finns särskilda skäl, ska åtgärderna utsträckas under ytterligare två år (8 kap. 8 §).</P>
<P class="p84 ft9">Vid fullgörandet av dessa uppgifter ska Försvarsmakten sam- arbeta med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra be-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">306</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">SOU 2014:73 Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P>
<P class="p130 ft9">rörda myndigheter. Vidare bör Försvarsmaktens åtgärder samord- nas med en eventuell arbetsgivares (8 kap. 9 §).</P>
<P class="p62 ft9">Försvarsmaktens nu beskrivna ansvar för rehabilitering innebär inte någon inskränkning i det ansvar som den skadades arbetsgivare har enligt 2 kap. och 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen (1977:1160) samt 30 kap. socialförsäkringsbalken (8 kap. 10 §).</P>
<P class="p12 ft9">I 8 kap. 11 § lagen om totalförsvarsplikt regleras bl.a. Försvars- maktens skyldighet att lämna ersättning till anhöriga. Av bestäm- melsen framgår att om en anhörigs medverkan är av särskild betyd- else för den skadades rehabilitering, ska den utbildningsansvariga myndigheten efter ansökan ge den anhörige skälig ersättning för kostnader som en sådan insats orsakar. Vidare ska Försvarsmakten efter ansökan av anhöriga lämna ersättning för skäligt antal resor i de fall en person som omfattas av lagen förolyckats eller skadats så svårt att sjukhusvård krävs. Ersättningen ska utges enligt samma grunder som ersättning av allmänna medel till vittnen.</P>
<P class="p12 ft9">Enligt lagens 11 kap. 4 § får beslut enligt 8 kap. <NOBR>6–8</NOBR> och 11 §§ överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs för överklagande till kammarrätten.</P>
<P class="p544 ft51">Försvarsmaktens rehabiliteringsansvar för personal i internationella militära insatser</P>
<P class="p324 ft9">Lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser ska tillämpas på anställda i Försvarsmakten vid tjänstgöring i en internationell militär insats. Denna lag omfattar således även tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän samt reservofficerare i de fall de tjänstgör i sådana internationella militära insatser som anges i lagen. En person som ska tjänstgöra i en internationell insats och som inte har en anställning i Försvars- makten får enligt lagens 2 § anställas särskilt för tjänstgöring i en sådan insats.</P>
<P class="p183 ft9">Enligt lagens 6 § har Försvarsmakten ett särskilt uppföljnings- ansvar för den personal som har tjänstgjort i en internationell mili- tär insats. Detta innebär att Försvarsmakten ska utreda om de som tjänstgjort har fått fysiska eller psykiska besvär till följd av tjänst- göringen i insatsområdet. Detta ansvar kvarstår under fem år efter det att tjänstgöringen i insatsområdet avslutats.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">307</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft26">Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Om någon drabbas av fysiska eller psykiska besvär under tjänst- göring i insatsområdet eller vid resa till eller från sådan tjänstgöring ska Försvarsmakten, enligt lagens 8 §, i samråd med den skadade utreda behovet av och vid behov lämna stöd till den enskilde för att bidra till att stärka dennes möjlighet att:</P>
<P class="p237 ft12"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft99">återfå full arbetsförmåga, eller</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft99">försörja sig genom förvärvsarbete.</SPAN></P>
<P class="p326 ft9">Försvarsmakten ska ge den enskilde lämplig arbetsträning inom ramen för Försvarsmaktens verksamhet om det är möjligt.</P>
<P class="p66 ft9">Om besvären kan antas leda till bestående funktionshinder eller annars är av allvarlig art, ska Försvarsmakten stödja och bistå den enskilde så att hans eller hennes möjlighet att leva ett aktivt och självständigt liv stärks.</P>
<P class="p66 ft9">Av lagens 9 § framgår att i de fall där besvär som avses i lagens 8 § första stycke, dvs. punkterna 1 och 2 ovan, föranleder behov av tillgång till lämplig yrkesutbildning eller fortbildning för den en- skilde i syfte att stärka dennes förvärvsförmåga, ska Försvars- makten ge ekonomiskt stöd till sådan utbildning eller utbildning som förlängs till följd av besvären. Vidare ska Försvarsmakten ge stöd till andra åtgärder som främjar den enskildes återgång till arbetslivet samt till anskaffande av hjälpmedel som han eller hon behöver.</P>
<P class="p67 ft9">Enligt lagens 10 § är Försvarsmakten endast skyldig att utge sådant stöd som anges i lagens 8 § första stycke och 9 § om det inte ska tillhandahållas av någon annan till följd av andra bestämmelser och i den utsträckning som det framstår som skäligt med hänsyn till besvären samt omständigheterna i övrigt.</P>
<P class="p66 ft9">Vid fullgörandet av uppgifterna i lagens 8 och 9 §§ ska Försvars- makten samarbeta med andra berörda myndigheter och organisa- tioner (11 §).</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsmaktens ansvar enligt lagens 8 och 9 §§ innebär inte någon inskränkning i det ansvar som den skadades arbetsgivare har enligt 3 kap. 2 a § och 3 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) samt 30 kap. socialförsäkringsbalken. Om en annan arbetsgivare har vid- tagit stödåtgärder ska Försvarsmaktens stödåtgärder samordnas med dessa (12 §).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">308</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">SOU 2014:73 Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P>
<P class="p202 ft9">Försvarsmaktens beslut enligt 8 och 9 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. För prövning i kammarrätten krävs prövnings- tillstånd (18 §).</P>
<P class="p12 ft9">Förordningen (2010:651) om Försvarsmaktens personal vid inter- nationella militära insatser ansluter till den ovan nämnda lagen. Personer som anställs särskilt av Försvarsmakten för tjänstgöring i en internationell militär insats får samtidigt lov att inneha en annan statlig anställning, från vilken han eller hon är tjänstledig utan att det krävs ett beslut om tjänstledighet (4 §). Förordningen reglerar bl.a. frågor om reseförmåner och förmåner till följd av ökade levnadskostnader, förmåner vid sjukdom eller skada, statens risk- garanti, uppföljande verksamhet och stöd till anhöriga.</P>
<P class="p12 ft9">När det gäller Försvarsmaktens uppföljande verksamhet före- skriver förordningen att i Försvarsmaktens särskilda uppföljnings- ansvar ingår att utse en kontaktperson inom myndigheten till den som drabbats av fysiska eller psykiska besvär under sin tjänstgöring i en internationell militär insats (13 §). Kontaktpersonen ska infor- mera och vägleda den drabbade. Försvarsmakten ska inom ramen för detta ansvar erbjuda särskild vägledning till de som blivit svårt skadade vid tjänstgöring i ett insatsområde och till följd av sina be- svär har ett omfattande hjälpbehov.</P>
<P class="p545 ft84"><SPAN class="ft36">10.3</SPAN><SPAN class="ft111">Uttalanden om rehabiliteringsansvaret för tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Uppfattningen om rehabiliteringsansvarsfrågan avseende tidvis tjänst- görande personal i Försvarsmakten, vid tjänstgöring i Sverige, är ett stort problem skiftar mellan olika aktörer.</P>
<P class="p12 ft9">Nedan redovisas regeringens uttalande om rehabiliteringsansvaret för tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten i samband med att det nya personalförsörjningssystemet infördes. Därefter följer Svenskt Näringslivs, Försvarsmaktens och de berörda arbetstagarorganisa- tionernas uppfattningar i frågan om hur rehabiliteringsansvaret bör fördelas alternativt hur ett ekonomiskt stöd från Försvarsmakten till civila arbetsgivare bör utformas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">309</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft26">Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft14"><SPAN class="ft14">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft69">Regeringen</SPAN></P>
<P class="p106 ft37"><SPAN class="ft9">I propositionen </SPAN>Soldatanställningar i Försvarsmakten <SPAN class="ft9">(prop. 2011/12:115) påpekade regeringen bl.a. att kostnaden för en arbets- givare att ha en person anställd som även är tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten i undantagsfall kan bli hög för en enskild arbets- givare, framförallt om det är fråga om ett mindre företag. Vidare konstaterade regeringen att det finns viss risk för att den civila arbetsgivaren drabbas av rehabiliteringsansvar för skador, som visar sig när arbetstagaren är i tjänst hos den civila arbetsgivaren, men som härrör från tjänstgöringen i Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p160 ft14"><SPAN class="ft14">10.3.2</SPAN><SPAN class="ft69">Svenskt Näringsliv</SPAN></P>
<P class="p69 ft9">Svenskt Näringsliv har framhållit att deras medlemsföretag ställer sig mycket frågande till varför de ska ha ett rehabiliteringsansvar för skador som deras anställda har ådragit sig under tjänstgöring i Försvarsmakten. Svenskt Näringsliv menar att i sådana fall bör rehabiliteringsansvaret fullt ut åläggas Försvarsmakten. Enligt Svenskt Näringsliv är frågan om rehabiliteringsansvaret för tidvis tjänst- görande i Försvarsmakten en av de viktigaste anledningarna till att Försvarsmakten misslyckats med att få acceptans för försvarsrefor- men hos de civila arbetsgivarna.</P>
<P class="p160 ft14"><SPAN class="ft14">10.3.3</SPAN><SPAN class="ft69">Försvarsmakten</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Försvarsmakten har framhållit att frågan om rehabiliteringsansvaret för de tidvis tjänstgörande egentligen inte är ett stort problem. Detta då andelen tidvis tjänstgörande personal som skadar sig i dagsläget är förhållandevis låg. Samtidigt är Försvarsmakten beredd att lämna ekonomiskt stöd till andra arbetsgivare när det gäller nu aktuella rehabiliteringskostnader som kan uppstå hos dessa.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsmakten anser att myndigheten ska lämna ekonomiskt stöd till andra arbetsgivare, i första hand när det gäller tidvis tjänst- görande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T). Samtidigt har Försvarsmakten förklarat att myndigheten är beredd att utsträcka detta ekonomiska stöd till att även omfatta reservofficerare och hemvärnspersonal under kontrakterad tid.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">310</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">SOU 2014:73 Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p220 ft9">Beträffande den verksamhet som GSS/T ägnar sig åt har För- svarsmakten bedömt att det inte behövs ett sådant utökat rehabili- teringsansvar som det finns för rekryter som genomgår GMU och personal som deltar i internationella militära insatser. Däremot menar Försvarsmakten att myndigheten skulle kunna erbjuda ett kompletterande ekonomiskt stöd till eventuella rehabiliterings- åtgärder föranledda av olycksfall som inträffat i Försvarsmakten vid verksamhet i Sverige. Stödet ska utgå till de tidvis tjänstgörandes arbetsgivare. Stödet bör enbart gälla kostnader för arbetslivsinrikt- ade rehabiliteringsåtgärder för att den anställde ska kunna återgå i sitt ordinarie arbete. Det nu föreslagna ekonomiska stödet ska ut- ges till den andra arbetsgivaren. Detta kompletterande ekonomiska stöd ska endast avse arbetsskador och ska upphöra när den tidvis tjänstgörandes anställning avslutas i Försvarsmakten. Stödet kan komma att förlängas om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menar Försvarsmakten att i de fall som den andra arbetsgivaren har påbörjat rehabilitering av en anställd som har skadat sig under sin tjänstgöring i Försvarsmakten, ska Försvarsmakten kunna fortsätta att lämna ekonomiskt stöd för rehabiliteringsåtgärder så länge rehabiliteringen fortgår, detta även om anställningen i Försvars- makten har upphört.</P>
<P class="p220 ft9">Försvarsmakten anser att det ekonomiska stödet endast ska omfatta rehabiliteringsinsatser av fysiska skador och inte omfatta psykiska skador. I detta sammanhang har Försvarsmakten fram- hållit svårigheterna med att påvisa kausalitet avseende psykiska skador.</P>
<P class="p546 ft9">Försvarsmakten har vidare framhållit att det ekonomiska stödet i första hand ska riktas till mindre arbetsgivare då de inte alltid har samma ekonomiska utrymme som större företag har samt att de mindre arbetsgivarna ofta är mer beroende av enskilda anställdas kompetens. Enligt Försvarsmaktens uppfattning ska det ekonomiska stödet inte utges i de fall den andra arbetsgivaren är en annan statlig myndighet.</P>
<P class="p496 ft9">Försvarsmakten menar att det ska vara den andra arbetsgivarens ansvar att ansöka om den ekonomiska ersättningen hos den orga- nisationsenhet där den enskilde tjänstgjorde vid skadetillfället.</P>
<P class="p496 ft9">Försvarsmakten är av uppfattningen att Försvarsmaktens beslut i frågor om ekonomiskt stöd till andra arbetsgivare för rehabili- teringskostnader inte ska gå att överklaga.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">311</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft26">Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft14"><SPAN class="ft14">10.3.4</SPAN><SPAN class="ft69">Arbetstagarorganisationerna</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">De arbetstagarorganisationer som utredningen har samrått med är av uppfattningen att Försvarsmakten, och i förlängningen staten, är den som borde stå som huvudman och finansiera den arbetslivs- inriktade rehabiliteringen av en tidvis tjänstgörande om skadan har orsakats under verksamhet i Försvarsmakten. Arbetstagarorganisa- tionerna anser att en sådan ordning skulle kunna stimulera civila arbetsgivare att anställa personer som tjänstgör tidvis i Försvars- makten.</P>
<P class="p234 ft36"><SPAN class="ft36">10.4</SPAN><SPAN class="ft110">Utgångspunkter för mina fortsatta överväganden</SPAN></P>
<P class="p184 ft9">Det förhållandet att en civil arbetsgivare kan komma att bli rehabiliteringsansvarig även för skador som deras anställda har åsamkats vid tjänstgöring i Försvarsmakten kan föranleda att civila arbetsgivare blir motvilligt inställda till att anställa personer som tjänstgör eller har tjänstgjort tidvis i Försvarsmakten. Detta gäller sannolikt främst mindre och/eller mer ekonomiskt känsliga företag.</P>
<P class="p66 ft9">Nu aktuell problematik är av naturliga skäl svårast i de fall den enskilde åsamkats en skada under tjänstgöringen i Försvarsmakten men skadan visar sig alternativt ska rehabiliteras först efter det att anställningen hos Försvarsmakten har upphört.</P>
<P class="p66 ft9">En civil arbetsgivare ska inte behöva tveka att anställa en person som är eller har varit tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten på grund av att arbetsgivaren anser att det finns en risk att den en- skilde personen bär på en skada från den militära tjänstgöringen eller kan komma att skadas under tjänstgöring i Försvarsmaken och att den civila arbetsgivaren ensam får ansvara för rehabiliterings- kostnaderna.</P>
<P class="p172 ft9">Regeringen och Försvarsmakten har i olika sammanhang fram- hållit att personer som anställs i Försvarsmakten ska ha ett ”livs- långt förhållande” till myndigheten. Jag menar att ett sådant för- hållande måste bygga på lika villkor och ömsesidig lojalitet mellan den enskilde och Försvarsmakten. Detta innebär att jag anser att Försvarsmakten måste vara beredd på att, under vissa förutsätt- ningar, ta hand om sin tidvis tjänstgörande personal i de fall skador åsamkats personalen under tjänstgöring i Försvarsmakten. Detta</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">312</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373313x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p51 ft19">SOU 2014:73 Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P>
<P class="p249 ft9">bör även vara fallet sedan dessa personers anställning i Försvars- makten har avslutats.</P>
<P class="p165 ft9">Det är mot bakgrund av det nu anförda min bedömning att det finns ett behov av att överväga förändringar avseende Försvars- maktens möjligheter att stödja civila arbetsgivare vid rehabilitering av sådan personal som Försvarsmakten ”delar” med en annan arbetsgivare. Jag är inte av samma uppfattning som Försvarsmakten i frågan om att myndighetens skyldighet att utge ekonomiskt stöd för rehabiliteringskostnader som huvudregel ska upphöra när den tidvis tjänstgörandes anställning har avslutats i Försvarsmakten. För att en ordning med ekonomsikt stöd ska få någon verklig effekt anser jag att ett sådant stöd även måste kunna utgå efter det att anställningen i Försvarsmakten har avslutats.</P>
<P class="p12 ft9">Försvarsmakten måste vara en attraktiv arbetsgivare för att nå sina rekryteringsmål. Det bedöms ligga i Försvarsmaktens, och i förlängningen i samhällets intresse, att Försvarsmakten framstår som och är en sådan arbetsgivare. Jag menar att det kan vara rekryteringsfrämjande om Försvarsmakten tar ett större ansvar för att hjälpa civila arbetsgivare med rehabiliteringskostnader som kan uppkomma i nu aktuella fall. Ett ekonomiskt stöd bör utgå för så- dana skador som åsamkats under tjänstgöring i Försvarsmakten men som ska rehabiliteras först efter avslutad tjänstgöringsperiod i Försvarsmakten eller efter det att anställningen i Försvarsmakten har avslutats. En sådan ordning sänder goda signaler till både potentiella tidvis tjänstgörande och till civila arbetsgivare och kan leda till en ökad acceptans för Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem.</P>
<P class="p547 ft36"><SPAN class="ft36">10.5</SPAN><SPAN class="ft110">Mina överväganden</SPAN></P>
<P class="p548 ft15"><SPAN class="ft14">10.5.1</SPAN><SPAN class="ft112">Försvarsmakten ska lämna ekonomiskt stöd till civila arbetsgivare för vissa rehabiliteringskostnader</SPAN></P>
<P class="p549 ft60">Förslag:</P>
<P class="p550 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Försvarsmakten ska lämna ekonomiskt stöd till civila arbets- givare för vissa rehabiliteringskostnader för personal som är tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän eller reservofficerare och som har åsamkats fysiska eller psykiska skador under tjänstgöringen i Försvarsmakten.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">313</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373314x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft26">Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p551 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Förutsättningarna för det ekonomiska stödet ska regleras i en lag om Försvarsmaktens ekonomiska stöd till vissa rehabili- teringskostnader.</SPAN></P>
<P class="p552 ft60">Det ekonomiska stödet ska utgå till både offentliga och privata arbetsgivare</P>
<P class="p297 ft9">Mitt uppdrag enligt kommittédirektivet innebär att, inom ramen för ett oförändrat rehabiliteringsansvar för den civila arbetsgivaren, kartlägga behovet av och överväga förändringar avseende Försvars- maktens möjligheter att stödja civila arbetsgivare vid rehabilitering av sådan personal som arbetar hos den civila arbetsgivaren men som även är tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten.</P>
<P class="p84 ft9">Som redovisas i avsnitt 10.3.3 är Försvarsmakten av uppfatt- ningen att det ekonomiska stödet för rehabiliteringskostnader inte ska utgå för det fall den andra arbetsgivaren är en annan statlig myndighet.</P>
<P class="p92 ft9">I och med att kommittédirektivet inte närmare definierar vad som avses med civil arbetsgivare är de första frågorna som upp- kommer vad som i detta sammanhang ska avses med civil arbets- givare och om det ekonomiska stödet ska omfatta både offentliga och privata arbetsgivare.</P>
<P class="p84 ft9">Begreppet <SPAN class="ft37">civil arbetsgivare </SPAN>definieras i lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar som ”<SPAN class="ft37">en annan arbetsgivare än Försvars- makten som har en anställd som tjänstgör kontinuerligt eller tidvis i Försvarsmakten</SPAN>”. I denna lags definition av civil arbetsgivare ryms såväl privata som offentliga arbetsgivare. Jag anser att det är rimligt att den definitionen av civil arbetsgivare ska ligga till grund även i förhållande till den fråga jag ska analysera. Mitt uppdrag avser dock endast att reglera förhållanden om hur ekonomiskt stöd ska utgå när det gäller civila arbetsgivare som har anställda som är eller som har varit tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten.</P>
<P class="p91 ft9">En allmän utgångspunkt bör vara att samma regler ska gälla för privata och offentliga arbetsgivare. Motiveringen för det är att den risk som civila arbetsgivare kan anse att de tar genom att anställa en i Försvarsmakten tidvis tjänstgörande gör sig gällande oavsett om arbetsgivaren är privat eller offentlig.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">314</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<DIV id="id_1">
<P class="p51 ft19">SOU 2014:73 Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P>
<P class="p181 ft9">Mot bakgrund härav menar jag därför att Försvarsmaktens skyldighet att utge ekonomiskt stöd för rehabiliteringskostnader även ska gälla i förhållande till offentliga arbetsgivare.</P>
<P class="p165 ft9">Det ekonomiska stödet som Försvarsmakten ska utge ska alltså gälla sådana fall där Försvarsmakten och en annan arbetsgivare, privat eller offentlig, ”delar” personal och då den anställde har åsam- kats en skada under tjänstgöringen i Försvarsmakten, men skadan visar sig först efter tjänstgöringen i Försvarsmakten och/eller ska rehabiliteras först när den enskilde åter är i tjänst hos den civila arbetsgivaren.</P>
<P class="p322 ft60">Begreppet tidvis tjänstgörande och geografisk begränsning</P>
<P class="p97 ft9">Även om Försvarsmakten har förklarat att myndigheten är beredd att utsträcka det ekonomiska stödet till att även avse personal i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna har jag valt att av- gränsa frågan till att endast omfatta i Försvarsmakten <SPAN class="ft37">anställd </SPAN>tidvis tjänstgörande personal; närmare bestämt tidvis tjänstgörande grupp- befäl, soldater och sjömän samt reservofficerare.</P>
<P class="p62 ft9">För personer som har skadat sig under tjänstgöring i inter- nationella militära insatser finns det andra bestämmelser som gäller i lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser. Den lagen gäller även för tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän samt reservofficerare som tjänst- gör i internationella militära insatser.</P>
<P class="p154 ft9">Det ekonomiska stöd som jag har i uppgift att utreda kommer således endast att omfatta stöd för rehabiliteringsåtgärder som har sin grund i en skada som inträffat under tjänstgöring i Försvars- makten i Sverige.</P>
<P class="p553 ft51">Den civila arbetsgivarens, Försvarsmaktens och andra myndigheters ansvar i rehabiliteringsprocessen</P>
<P class="p273 ft9">Som tidigare redovisats är det Försäkringskassan som har samord- ningsansvaret för sådan rehabiliteringsverksamhet som regleras i socialförsäkringsbalken. Detta innebär att det är Försäkringskassan som i samråd med den försäkrade ska se till att dennes behov av rehabilitering klarläggs och att de åtgärder som krävs för en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">315</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft26">Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">effektiv rehabilitering blir av. När det gäller frågor kring arbets- livsinriktad rehabilitering i form av exempelvis arbetsträning och utbildning är det Arbetsförmedlingen som är ansvarig. Rehabili- teringsåtgärder förutsätter vidare en samverkan med den enskilde och dennes arbetsgivare.</P>
<P class="p84 ft9">Mitt uppdrag är utformat på så sätt att <SPAN class="ft37">rehabiliteringsansvaret ska vara oförändrat för den civila arbetsgivaren</SPAN>. Syftet är alltså inte att jag ska föreslå några ändringar i det gällande regelsystemet som klarlägger hur ansvaret för rehabiliteringsåtgärder är fördelat.</P>
<P class="p84 ft9">Behovet av rehabiliteringsåtgärder kommer sannolikt i de flesta fall att upptäckas först efter det att den enskilde i fråga inte är under tjänstgöring hos Försvarsmakten.</P>
<P class="p84 ft9">En reglering som innebär att Försvarsmakten i ett inledande skede ska utreda, bidra och medverka i en rehabiliteringsprocess skulle kunna leda till att Försvarsmakten kommer att vara delaktig i rehabiliteringsprocesser som sedan visar sig vara sådana som inte ska omfattas av den civila arbetsgivarens rätt till ekonomiskt stöd från Försvarsmakten. Detta skulle exempelvis kunna bli aktuellt i de fall ett kausalsamband mellan en uppkommen skada och tjänst- göring i Försvarsmakten ännu inte är klarlagt och det först i ett senare skede visar sig att aktuell skada som ska rehabiliteras inte härrör från tjänstgöringen i Försvarsmakten. Sådan problematik gör sig av naturliga skäl främst gällande för psykiska skador som visar sig långt efter det att själva skadetillfället inträffat. Även vissa fysiska skador, exempelvis whiplashskador, kan visa sig en tid efter det att aktuell skada inträffat och kan föranleda behov av utredning för att påvisa ett kausalsamband.</P>
<P class="p91 ft9">I de fall det är helt klart att behovet av aktuell rehabiliterings- insats härrör från en skada som åsamkats under tjänstgöringen i Försvarsmakten ligger det sannolikt i Försvarsmaktens intresse att redan i det inledande skedet vara delaktig i rehabiliteringsprocessen. Initiativet och huvudansvaret för att driva denna process bör dock i första hand ankomma på de rehabiliteringsansvariga myndigheterna jämte den enskilde och den civila arbetsgivaren. Att lämna ett förslag som skulle ändra denna ordning omfattas, som nämnts ovan, inte heller av mitt uppdrag. Jag kommer därför inte att föreslå någon annan reglering än den som redan finns i dag om arbets- givares allmänna/övergripande rehabiliteringsansvar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">316</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="id_1">
<P class="p51 ft19">SOU 2014:73 Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P>
<P class="p554 ft60">Det ekonomiska stödet ska omfatta civila arbetsgivares rehabiliteringskostnader avseende såväl fysiska som psykiska skador</P>
<P class="p60 ft9">De uppgifter som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän samt reservofficerare kan komma att utföra i sin tjänst vid tjänstgöring i Försvarsmakten i Sverige, är av sådan särskild karak- tär att de måste anses innebära särskilda risker för den enskilde. Med detta menar jag särskilt de förhållandena att enskilda deltar i övningar och i skarpa insatser med vapen. Jag menar därför att det finns starka skäl för att anse att Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader som härrör från tjänstgöring i Försvarsmakten ska omfatta såväl fysiska som psykiska skador.</P>
<P class="p272 ft9">En reglering om att Försvarsmakten ska ge stöd till civila arbets- givare för vissa rehabiliteringskostnader som avser såväl fysiska som psykiska skador skulle också kunna medföra att de tidvis tjänstgörandes civila arbetsgivare blir mer benägna att fokusera på att se de fördelar som det kan ha att ha en tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten som anställd i sin verksamhet.</P>
<P class="p165 ft9">Som jag anfört tidigare skulle det även kunna vara rekryterings- befrämjande för Försvarsmakten om enskilda och civila arbetsgivare är förvissade om att ekonomiskt stöd för eventuella rehabiliterings- åtgärder kan utges för såväl fysiska som psykiska skador. Vidare kan det ha en positiv påverkan på Försvarsmaktens operativa förmåga i och med att civila arbetsgivare kan få en större acceptans för att enskilda ska inställa sig vid övningar eller insatser.</P>
<P class="p555 ft9">En grundförutsättning för att Försvarsmaktens ekonomiska stöd ska kunna tas i anspråk är givetvis att den fysiska eller psykiska skada som ska rehabiliteras har uppkommit under tjänstgöring i Försvarsmakten. Ett kausalsamband måste alltså kunna påvisas. Detta är av förklarliga skäl ofta svårare när det gäller en psykisk skada än en fysisk skada.</P>
<P class="p182 ft9">Vidare krävs det för att Försvarsmaktens ekonomiska stöd ska kunna tas i anspråk att det finns en civil arbetsgivare. Mitt uppdrag avser alltså inte att försäkra enskilda att personligen kunna motta något ekonomiskt stöd för rehabiliteringskostnader.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">317</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft26">Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p556 ft60">Försvarsmakten bedömer att antalet ärenden där myndigheten ska utge ekonomiskt stöd blir få</P>
<P class="p227 ft9">Enligt uppgifter från Försvarsmakten har det hittills varit få rehabili- teringsärenden av rekryter och gruppbefäl, soldater och sjömän. Det ekonomiska stöd för civila arbetsgivares rehabiliteringskost- nader som Försvarsmakten nu kan komma att åläggas kommer därför, mot bakgrund av Försvarsmaktens uppgifter, sannolikt inte att innebära några större ekonomiska konsekvenser för myndig- heten. Denna bedömning är dock endast baserad på Försvarsmaktens tidigare erfarenheter. Att med någon säkerhet uttala sig om antalet personer som i framtiden kan komma att skadas under tjänstgöring i Försvarsmakten och som sedan kommer behöva rehabilitering för att kunna återgå i tjänst hos sin civila arbetsgivare är inte möjligt.</P>
<P class="p557 ft60">Alternativt förfarande för att reglera frågor om ekonomiskt stöd</P>
<P class="p106 ft9">Jag har övervägt ett förfarande där en särskild nämnd skulle inrättas för att besluta i sådana här ärenden alternativt att en redan befintlig nämnd skulle kunna konsulteras vid beslut om Försvarsmaktens ekonomiska ersättning i ärenden som rör rehabilitering av tidvis tjänstgörande personal. Jag har dock kommit fram till att det inte är kostnadseffektivt att inrätta en nämnd endast med uppgiften att avge yttrande till Försvarsmakten i rehabiliteringsärenden som rör tidvis tjänstgörande personal. Detta då antalet rehabiliteringsärenden bedöms bli relativt få.</P>
<P class="p66 ft9">Jag har vidare undersökt om Statens skaderegleringsnämnd skulle kunna ges utökade arbetsuppgifter och vara ett rådgivande organ i nu aktuella frågor. Enligt förordningen (2007:826) med in- struktion för Statens skaderegleringsnämnd ska denna nämnd på begäran av en myndighet under regeringen yttra sig i ärenden om ersättning för personskada eller annan skada (1 §).</P>
<P class="p66 ft9">Enligt 11 § i förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten ska den handläggande myndigheten i ett ärende om reglering av personskada begära yttrande från Statens skaderegleringsnämnd när det är fråga om:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">318</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">SOU 2014:73 Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P>
<P class="p558 ft9"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft113">ersättning för inkomstförlust under invaliditetstid, om den medi- cinska invaliditeten uppgår till minst tio procent eller den årliga förlusten beräknas uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken,</SPAN></P>
<P class="p333 ft9"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft113">ersättning under invaliditetstid för kostnader eller för ideell skada i fall med sådan medicinsk invaliditetsgrad som avses under 1,</SPAN></P>
<P class="p276 ft12"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft114">ersättning för förlust av underhåll, eller</SPAN></P>
<P class="p141 ft9"><SPAN class="ft12">4.</SPAN><SPAN class="ft113">omprövning av livränta eller engångsbelopp enligt 5 kap. 5 § första stycket skadeståndslagen (1972:207).</SPAN></P>
<P class="p253 ft9">En myndighet ska även begära ett sådant yttrande om ärendet är av principiell natur.</P>
<P class="p12 ft9">Enligt samma förordnings 12 § ska Statens skadereglerings- nämnd höras även i andra ärenden om reglering av personskador, om den skadelidande begär det och den handläggande myndigheten inte finner det uppenbart obehövligt.</P>
<P class="p12 ft9">De ärenden som handläggs av Statens skaderegleringsnämnd i dag är, i vart fall till övervägande del, fråga om civilrättsliga an- språk. Framför allt handlar det om personskadereglering på skade- ståndsrättslig grund med tillämpning av 5 kap. skadeståndslagen (1972:207) och bestämmelser om socialförsäkring blir aktuella när det gäller avräkningsförmåner enligt 5 kap. 3 § skadeståndslagen. Statens skaderegleringsnämnd har i dag inte en sådan sammansätt- ning att där finns särskild socialförsäkringskompetens.</P>
<P class="p154 ft9">I en tänkt situation där Försvarsmaktens beslut i ett rehabili- teringsärende, efter hörande av Statens skaderegleringsnämnd, över- klagas till förvaltningsdomstol, skulle Statens skaderegleringsnämnd alltså få en annan roll än den har i dag.</P>
<P class="p12 ft9">Det skulle vara möjligt att föreslå att Statens skadereglerings- nämnd ska ges nya uppgifter. En sådan ordning skulle dock bl.a. behöva medföra ändringar i Statens skaderegleringsnämnds samman- sättning och en ändring av dess arbetsformer. I och med bedöm- ningen ovan att antalet rehabiliteringsärenden förväntas bli relativt få anser jag att det inte är kostnadseffektivt att föreslå att nämnden ska få ovan nämnda uppgifter med de konsekvenser som detta skulle innebära.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">319</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft26">Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p559 ft65">Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för vissa rehabiliteringskostnader ska regleras i en särskild lag</P>
<P class="p106 ft9">Jag föreslår att Försvarsmaktens skyldighet att lämna ekonomiskt stöd ska regleras i en särskild lag om Försvarsmaktens ekonomiska stöd till vissa rehabiliteringskostader. Denna lag ska dock inte tillämpas i de fall lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser är tillämplig.</P>
<P class="p76 ft13">Lagens övergripande syfte och tillämpning</P>
<P class="p106 ft9">Det övergripande syftet med lagen är att det ska underlätta för den civila arbetsgivaren att få skäligt ekonomiskt stöd från Försvars- makten för rehabiliteringskostnader som har uppstått hos den civila arbetsgivaren på grund av att den anställde har skadat sig under tjänstgöringen i Försvarsmakten. Lagen innebär alltså inte någon inskränkning av det ansvar som den civila arbetsgivaren har när det gäller rehabiliteringsansvaret för sina anställda. De bestämmelser som finns i socialförsäkringsbalken om statligt personskadeskydd, om arbetsskadeersättning m.m. vid dödsfall och om efterlevande- livränta samt bestämmelserna i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. ska gälla även i förhållande till tillämpningen av denna lag.</P>
<P class="p172 ft9">En första förutsättning för att Försvarsmakten ska lämna stöd till den civila arbetsgivaren för rehabiliteringskostnader är att den tidvis tjänstgörande har skadats fysiskt eller psykiskt när han eller hon har tjänstgjort hos Försvarsmakten. Det krävs alltså att ett kausalsamband kan påvisas.</P>
<P class="p66 ft9">Den civila arbetsgivaren ska kunna ansöka hos Försvarsmakten om ekonomiskt stöd för rehabiliteringskostnader. Det ska ankomma på den civila arbetsgivaren att visa vilka kostnader som denne haft eller kommer att ha för att rehabilitera den anställde.</P>
<P class="p76 ft13">Skäligt ekonomiskt stöd för vissa rehabiliteringskostnader</P>
<P class="p106 ft38">Behovet av rehabiliteringsinsatser och omfattningen av dessa varierar från fall till fall. Det går därför inte att i förväg fastställa storleken på det ekonomiska stöd Försvarsmakten ska utge. Skyldigheten att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">320</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">SOU 2014:73 Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P>
<P class="p130 ft9">utge ekonomsikt stöd bör regleras som en skyldighet att lämna ”skäligt ekonomiskt stöd”. I detta sammanhang bör exempelvis kunna beaktas skadans art, hur skadan har uppkommit, behovet av rehabiliteringsåtgärder och om den civila arbetsgivaren är ett större eller mindre företag.</P>
<P class="p62 ft9">Det måste i första hand ankomma på Försvarsmakten att i det enskilda fallet besluta om vad som kan anses vara skäligt ekono- miskt stöd.</P>
<P class="p12 ft9">De rehabiliteringskostnader som bör kunna bli aktuella för den civila arbetsgivaren att ansöka om ekonomiskt stöd från Försvars- makten för är kostnader som den civila arbetsgivaren haft för att utreda behovet av åtgärder för att den skadade ska återfå full arbetsförmåga eller för att stärka den skadades möjligheter att i framtiden försörja sig genom förvärvsarbete. Det handlar alltså om kostnader som den civila arbetsgivaren haft för att utreda vilka specifika behov som den skadade har.</P>
<P class="p12 ft9">Vidare bör ekonomiskt stöd kunna utgå för kostnader som den civila arbetsgivaren har haft för att bidra till att den skadade får lämplig arbetsträning, i första hand, inom ramen för den civila arbetsgivarens verksamhet.</P>
<P class="p12 ft9">Försvarsmakten bör också lämna ekonomiskt stöd till den civila arbetsgivaren för de eventuella kostnader som denne haft för att medverka till att den skadade får tillgång till lämplig yrkesutbild- ning eller fortbildning som är ägnad att stärka hans eller hennes förvärvsförmåga. Detta kan exempelvis avse kostnader som den civila arbetsgivaren har haft för att medverka till att den skadade får den utbildning som han eller hon behöver för att bli attraktiv på arbetsmarknaden med målsättningen att den enskildes förvärvs- förmåga ska stärkas.</P>
<P class="p154 ft9">Utbildningens betydelse i en eventuell rehabiliteringsprocess förstärks av att många av de tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten är unga personer som ännu inte har hunnit skaffa sig den utbild- ning de hade tänkt. Även för de som redan har en utbildning kan en ny utbildning bli nödvändig om skadan förhindrar arbete inom det område där den skadade tidigare har arbetat. Vidare kan någon typ av fortbildning vara av betydelse för att förbättra möjligheterna att få ett arbete. Även längre utbildningar på högskole- eller universitets- nivå bör kunna komma i fråga.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">321</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft26">Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft9">Omfattningen av det ekonomiska stöd som Försvarsmakten ska ge i nu aktuella fall måste prövas individuellt och är i första hand styrt av vilka kostnader den civila arbetsgivaren haft. Med eko- nomiskt stöd till utbildning är inte avsikten att Försvarsmaktens stöd ska täcka hela utbildningskostnaden utan behovet måste av- vägas med hänsyn till den skadades kvarstående funktionshinder och andra konsekvenser av skadan. Vidare bör andra inkomst- möjligheter beaktas. I vissa fall skulle det kunna vara så att den sociala och arbetslivsinriktade rehabiliteringen gynnas av att den allmänna sjukvården kompletteras. Detta kan avse sådan vård som inte omfattas av den allmänna vården, exempelvis vissa former av psykosocialt stöd. I andra fall kan särskilda insatser behövas för att påskynda den medicinska rehabiliteringen även om lämplig behand- ling i och för sig skulle ha kunnat fås inom den allmänna vården. I de fall skadan har lett till ett fysiskt handikapp kan den skadade vara i behov av hjälpmedel för att kunna försörja sig själv genom förvärvsarbete och för att kunna leva ett aktivt och självständigt liv. Försvarsmakten ska därför också kunna ge den civila arbetsgivaren ekonomiskt stöd även avseende andra åtgärder.</P>
<P class="p178 ft9">Ekonomiskt stöd till utbildning bör endast utgå om det framstår som skäligt med hänsyn till skadan och omständigheterna i övrigt. Vad som är skäligt måste avgöras från fall till fall. Exempel på när en skälighetsbedömning skulle kunna leda till att Försvarsmaktens ekonomiska stöd inte blir aktuellt kan vara om vissa hjälpmedel kan erbjudas på annat sätt inom samhället. Försvarsmaktens ansvar för att lämna ekonomiskt stöd till den civila arbetsgivaren för nu nämnda kostnader är alltså subsidiära i förhållande till de medel och resurser som normalt ska utgå från andra myndigheter för hjälpmedel m.m.</P>
<P class="p84 ft9">Däremot skulle det kunna finnas anledning för Försvarsmakten att lämna ekonomiskt stöd till den civila arbetsgivaren för kost- nader som denne haft för att förbättra den skadades situation genom att bistå med medel så att hjälpmedel av särskild art eller kvalitet kan anskaffas.</P>
<P class="p92 ft9">Utgångspunkten för bedömningen av omfattningen av Försvars- maktens ekonomiska stöd är alltid den civila arbetsgivarens insatser och kostnader. Det kan således inte uppkomma några skyldigheter för Försvarsmakten att utge ekonomiskt stöd till ovan nämnda insatser för det fall den civila arbetsgivaren inte kan visa på några kostnader.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">322</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373323x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">SOU 2014:73 Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P>
<P class="p202 ft9">För att det ekonomiska stödet ska bli verkningsfullt krävs det att civila arbetsgivare kan ansöka om och erhålla ekonomiskt stöd även för skador som upptäcks först efter det att anställningen i Försvarsmakten har avslutats. Det är sannolikt främst för psykiska skador som detta kommer att bli aktuellt men det går inte att utesluta att vissa fysiska skador skulle kunna visa sig först flera år efter det att tjänstgöringen i Försvarsmakten har avslutats. Jag anser att det är rimligt med en reglering som innebär att Försvarsmaktens ansvar att utge ekonomiskt stöd ska gälla under en tid av fem år från det att rehabiliteringsåtgärder i form av exempelvis arbets- träning eller en utbildning kan inledas.</P>
<P class="p12 ft9">Hur Försvarsmakten internt ska hantera sådana här ansökningar om ekonomiskt stöd från civila arbetsgivare ankommer det på myn- digheten att själv besluta om.</P>
<P class="p560 ft13">Försvarsmaktens beslut om ekonomiskt stöd till civila arbetsgivare ska gå att överklaga till allmän förvaltningsdomstol</P>
<P class="p135 ft9">Precis som Försvarsmakten, är jag av uppfattningen att det är För- svarsmakten, som efter ansökan av den civila arbetsgivaren, ska be- sluta om och i så fall hur stort ekonomiskt stöd som Försvars- makten ska utge till den civila arbetsgivaren. Däremot delar jag inte Försvarsmaktens uppfattning att myndighetens beslut i nu aktuella frågor inte ska gå att överklaga.</P>
<P class="p12 ft9">I förevarande fall är det de civila arbetsgivarna som är Försvars- maktens motpart. Försvarsmaktens beslut i enskilda ärenden kan komma att få negativa, kännbara konsekvenser för den civila arbets- givaren. Det är vidare av vikt att säkerställa en rättssäker och enhetlig tillämpning av lagen som inte blir beroende av vilken en- skild befattningshavare i Försvarsmakten som handlägger aktuellt ärende. Möjligheten till rättslig prövning av Försvarsmaktens be- slut ska därför garanteras genom att Försvarsmaktens beslut ska gå att överklaga till allmän förvaltningsdomstol.<A href="#page_323"><SPAN class="ft48">3 </SPAN></A>Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten<A href="#page_323"><SPAN class="ft48">4</SPAN></A>.</P>
<P class="p48 ft54"><SPAN class="ft57">3</SPAN><SPAN class="ft58">Jfr rätten till domstolsprövning och rättssäker process i artikel 6.1 Europakonventionen.</SPAN></P>
<P class="p561 ft50"><SPAN class="ft57">4</SPAN><SPAN class="ft115">Enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223) får ett beslut av en förvaltningsmyndighet över- klagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Enligt samma lags 22 a § ska nu aktuella beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte beslut i anställningsärenden och beslut i ärenden som avses i 20 §</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">323</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373324x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft26">Försvarsmaktens ekonomiska stöd till civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft13">Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</P>
<P class="p106 ft9">Lagen ska kunna tillämpas på skador som har uppkommit efter utgången av år 2012. Anledningen till att detta brytdatum valts är att Försvarsmakten började anställa tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän enligt lagen om vissa försvarsmaktsanställ- ningar under år 2013. Avgörande för om Försvarsmaktens ekono- miska stöd ska kunna tas i anspråk är dock vid vilken tidpunkt rehabiliteringsåtgärderna kan inledas och om de faller inom de tids- gränser som anges i lagen.</P>
<P class="p562 ft54">första stycket 5 (ärende som gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regerings- formen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">324</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<P class="p170 ft8"><SPAN class="ft8">11</SPAN><SPAN class="ft116">Civilt meritvärde och</SPAN></P>
<P class="p563 ft8">livs- och karriärutveckling</P>
<P class="p564 ft84"><SPAN class="ft36">11.1</SPAN><SPAN class="ft111">Civilt meritvärde av tjänstgöring i Försvarsmakten</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Jag presenterar i detta kapitel Försvarsmaktens nuvarande arbete avseende civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling för grupp- befäl, soldater och sjömän (GSS). Jag redovisar även en bakgrund om begreppet validering då jag anser att validering är relevant i dis- kussionen om civilt meritvärde och civil meritering. Jag lämnar därefter förslag på hur jag anser att Försvarsmaktens arbete med civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling kan utvecklas.</P>
<P class="p258 ft14"><SPAN class="ft14">11.1.1</SPAN><SPAN class="ft69">Regeringens uttalanden</SPAN></P>
<P class="p463 ft13"><SPAN class="ft12">Enligt Regeringens proposition </SPAN>Soldatanställningar i Försvarsmakten</P>
<P class="p328 ft9">(prop. 2011/12:115) innebär begreppet civilt meritvärde av tjänst- göring i Försvarsmakten att den kunskap och erfarenhet som en person får genom tjänstgöringen i Försvarsmakten ska utgöra en merit i det civila arbetslivet och underlätta en fortsatt karriär i det civila.</P>
<P class="p231 ft9">Regeringen framhöll vikten av att det civila meritvärdet av tjänst- göringen för GSS ökar, såväl ur attraktivitetssynpunkt för anställ- ningen som för att ge försvarsreformen och anställningsformen en bred acceptans i samhället. Regeringen pekade även på vikten av att Försvarsmakten civilt meriterar de utbildningar som har en civil motsvarighet.</P>
<P class="p12 ft9">Ansvaret för den civila meriteringen av tjänstgöringen i För- svarsmakten var vid tidpunkten för propositionen utplacerat på respektive förbandschef. Regeringen ifrågasatte lämpligheten i att</P>
<P class="p425 ft18">325</P>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373326x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">förbandscheferna skulle besluta om viss verksamhet ska kvalificera sig för ett på den civila marknaden användbart certifikat eller inte. Regeringen ansåg därför att inrättandet av en central funktion i Försvarsmakten som skulle arbeta med meritbedömning och certi- fiering av erfarenheter och genomförd utbildning borde övervägas.</P>
<P class="p66 ft9">Vidare ansåg regeringen att arbetet med att förbättra det civila meritvärdet av tjänstgöringen i Försvarsmakten borde ha två utgångs- punkter. Den ena är att Försvarsmaktens anseende som kvalificerad och attraktiv arbetsgivare är av stor betydelse. Det bör utgöra en merit i sig att ha blivit uttagen och att ha tjänstgjort i Försvars- makten. Den andra är att de erfarenheter och utbildningar som GSS har erhållit och genomgått i Försvarsmakten ska vara meriterande. För att detta ska vara möjligt krävs att dessa översätts till intyg och certifikat som är gångbara på den civila arbetsmarknaden.</P>
<P class="p66 ft9">Regeringen framhöll att Försvarsmaktens förmåga att bedöma erfarenhet och utbildning till att även vara användbar på den civila arbetsmarknaden är av yttersta vikt för att myndigheten ska vara en attraktiv arbetsgivare.</P>
<P class="p66 ft9">Enligt regeringen bör Försvarsmakten tillhandahålla professio- nellt stöd när det gäller karriärvägledning för kontinuerligt tjänst- görande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K). Detta skulle innebära att en karriärväxlingsplan upprättas tidigt under anställ- ningen. I slutet av anställningen som GSS bör Försvarsmakten ge GSS/K möjlighet att komplettera eller påbörja studier eller utbild- ningar.</P>
<P class="p234 ft14"><SPAN class="ft14">11.1.2</SPAN><SPAN class="ft69">Försvarsmaktens åtgärder</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">I februari 2013 redovisade Försvarsmakten till regeringen att För- svarsmakten vid redovisningstillfället inte hade inrättat en centralt placerad funktion i myndigheten för meritbedömning och certi- fiering av erfarenheter och utbildning<A href="#page_326"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A>. I stället framhöll Försvars- makten att denna uppgift skulle komma att åläggas Försvars- maktens utbildningsenhet (FMUE) som lyder under Militärhög- skolan Karlberg <NOBR>(MHS-K).</NOBR> Försvarsmakten anförde vidare att den nyetablerade Funktionen för Arbetsgivarrelationer i samarbete med</P>
<P class="p106 ft54"><SPAN class="ft61">1 </SPAN>Försvarsmaktens redovisningar enligt Regeringsbeslut 5 avseende åtgärder med anledning av propositionen Soldatanställningar i Försvarsmakten (23 383:53446).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">326</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td109"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p27 ft26">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">FMUE kommer att ha viktiga och framträdande roller när det gäller vidmakthållandet och utvecklandet av meritvärdet och att detta systematiseras och blir en självklar del av Försvarsmaktens utveck- ling och planering.</P>
<P class="p152 ft14"><SPAN class="ft14">11.1.3</SPAN><SPAN class="ft69">Försvarsmaktens arbete med civilt meritvärde</SPAN></P>
<P class="p9 ft60">Civilt meritvärde och arbetsgivarrelationer</P>
<P class="p173 ft9">Under år 2009 påbörjade Försvarsmakten ett arbete för att se över frågor om civilt meritvärde och arbetsgivarrelationer. Projektet resulterade i ett förslag om en metod i coachning mot individuell karriärväxlingsplan för GSS/K.</P>
<P class="p12 ft9">Syftet med ”Coachning mot utvecklingsplan för GSS/K” var att stimulera GSS/K att fullfölja sin tidsbegränsade anställning, skapa möjligheter för Försvarsmakten att ha en fortsatt relation med GSS/K efter den tidsbegränsade anställningen samt att ge GSS/K goda förutsättningar för att finna en ny huvudsaklig sysselsättning hos en annan arbetsgivare efter den tidsbegränsade anställningen i För- svarsmakten genom att tidigt påbörja arbetet med sin utvecklings- plan.</P>
<P class="p216 ft9">”Coachning mot utvecklingsplan” delades in i följande två stöd- processer:</P>
<P class="p276 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Livs- och karriärutveckling för GSS/K (LoK för GSS/K), och</SPAN></P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Omställning för GSS/K.</SPAN></P>
<P class="p565 ft13">Livs- och karriärutveckling för GSS/K</P>
<P class="p173 ft9">Försvarsmakten inrättade under år 2013 stödprocessen livs- och karriärutveckling (LoK) vid samtliga förband. Myndigheten utbildar varje år nya s.k. <NOBR>LoK-planerare</NOBR> på Militärhögskolan Karlberg <NOBR>(MHS-K).</NOBR></P>
<P class="p12 ft9">LoK riktar sig till olika yrkekategorier inom Försvarsmakten, bl.a. GSS. Några förband som har kommit igång med LoK för GSS är Ledningsregementet (LedR) i Enköping och Tredje sjöstrids- flottiljen (3.sjöstridsflj) i Karlskrona. Responsen har enligt uppgifter från Försvarsmakten hittills varit mycket god. LoK för GSS/K</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">327</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p566 ft9">kommer enligt Försvarsmakten att införas vid samtliga förband i Försvarsmakten som har GSS/K.</P>
<P class="p155 ft12"><NOBR>LoK-programmet</NOBR> innehåller följande fyra block:</P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Egen förmåga,</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Utmaningar,</SPAN></P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Yrkesroll, och</SPAN></P>
<P class="p118 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Framtid.</SPAN></P>
<P class="p248 ft9">Syftet med LoK är att analysera GSS nuvarande situation och sedan kunna hitta vägar för GSS att utvecklas mot framtida mål. Försvars- maktens vision med LoK är att tidigt i GSS anställningar starta med LoK. Programmet kan därefter pågå under fem till sex år.</P>
<P class="p67 ft9">Syftet med LoK för GSS/K är inte att ersätta respektive chefs ansvar att kontinuerligt föra en dialog med sina medarbetare. Respek- tive chef ska även genomföra medarbetarsamtal minst en gång per år och även vid dessa tillfällen ska chefen och den enskilde föra en dialog kring frågor som rör t.ex. utmaningar, yrkesroll och fram- tidsplaner. LoK för GSS/K är tänkt som ett stöd för såväl chef som medarbetare i detta arbete.</P>
<P class="p557 ft13">Omställning för GSS/K – Sammanhållen karriärplanering</P>
<P class="p106 ft9">Under hösten år 2012 gav Försvarsmakten ett konsultföretag i upp- drag att undersöka och komma med förslag på hur ett program för</P>
<P class="p112 ft13">Omställning för GSS/K <SPAN class="ft12">kan se ut.</SPAN></P>
<P class="p67 ft9">Försvarsmakten har härefter vidareutvecklat det arbete som kon- sultföretaget presenterade i slutet av år 2012. I dag går stödprocessen</P>
<P class="p281 ft37">Omställning för GSS/K <SPAN class="ft9">under namnet </SPAN>Sammanhållen karriärplane- ring<SPAN class="ft9">.</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">Sammanhållen karriärplanering tar sin utgångspunkt i att se arbetet med ”omställning” ur ett <NOBR>”behålla-perspektiv”,</NOBR> dvs. att Försvars- makten ska kunna behålla GSS/K hela den inledningsvis planerade anställningstiden. Därefter ska Försvarsmakten stötta GSS/K så att de kan få en annan huvudsaklig sysselsättning.</P>
<P class="p66 ft38">Försvarsmakten arbetar aktivt med att ha en fortsatt arbetsrela- tion till GSS/K efter anställningen som kontinuerligt tjänstgörande, exempelvis genom att den enskilde ska ta anställning som tidvis</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">328</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td109"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p27 ft26">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman (GSS/T). Arbetet med omställning för GSS/K syftar därför till att den enskilde ska kunna få en annan huvudsaklig sysselsättning men att personen i fråga på något sätt ska ha en fortsatt kontakt med Försvarsmakten.</P>
<P class="p62 ft9">Chefer och enskilda gruppbefäl, soldater och sjömän kan genom de resurser som finns i LoK för GSS/K få stöd med att ta fram en utvecklingsplan för den enskilde. Detta är i dag befintliga resurser som finns på förbanden.</P>
<P class="p62 ft9">Arbetet med sammanhållen karriärplanering för GSS/K kommer att implementeras i Försvarsmakten med start hösten år 2014 och ska genomföras med befintliga resurser.</P>
<P class="p131 ft60">Funktionen för Arbetsgivarrelationer</P>
<P class="p97 ft9">Funktionen för Arbetsgivarrelationer i Försvarsmaktens högkvarter sluter centrala avsiktsförklaringar med stora som små arbetsgivare över hela landet. Försvarsmakten har förklarat att syftet med dessa avsiktsförklaringar är att skapa nätverk och ”sociala kontrakt” med andra arbetsgivare för att i förlängningen hitta former för att ”dela” på arbetskraft.</P>
<P class="p62 ft9">Avsiktsförklaringarna innehåller generella skrivningar som inte är juridiskt bindande. Dessa handlar bl.a. om gemensam kompe- tensförsörjning, partnerspecifika utvecklingsprojekt och samverkans- områden. Karaktären av samarbetena varierar beroende på bransch och företag.</P>
<P class="p154 ft9">Avsiktsförklaringarna har främst fokus på deltidstjänstgörande personal, i detta sammanhang tidvis tjänstgörande gruppbefäl, sol- dater och sjömän (GSS/T). Även frågor som handlar om framtida karriärväxling, möjlighet till växeltjänstgöring och praktik för per- sonal som för närvarande är anställda på heltid ingår.</P>
<P class="p62 ft9">Utöver nu nämnda samarbeten med näringslivet deltar Funktionen för Arbetsgivarrelationer bl.a. i mässor och skapar kontakter med olika branschorganisationer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">329</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft60">Arbete med personlig marknadsföring</P>
<P class="p184 ft9">Varje år avsätter Försvarsmakten ekonomiska resurser för kompe- tensutveckling. Resurserna ska användas för kompetensutvecklande åtgärder för att öka den enskildes anställningsbarhet inom, men även utanför, Försvarsmakten. Ett exempel på en sådan insats är arbetet med personlig marknadsföring som erbjuds alla anställda i För- svarsmakten. Projektet personlig marknadsföring är ett projekt som pågår i tre år, med avslut år 2016. Syftet med projektet är att de som deltar ska lära sig att bättre kommunicera sin kompetens, både i tal och i skrift.</P>
<P class="p66 ft9">Under hösten år 2014 ska Försvarsmakten genomföra ett projekt på Trängregementet (TrängR) i Skövde där syftet är att Försvars- makten ska se över hur den utbildning som genomförs inom pro- jektet personlig marknadsföring kan kopplas samman med valide- ring av gruppbefäls, soldaters och sjömäns kunskaper och kompe- tenser (om begreppet validering och validering i Försvarsmakten hänvisas till avsnittet nedan).</P>
<P class="p160 ft36"><SPAN class="ft36">11.2</SPAN><SPAN class="ft110">Validering</SPAN></P>
<P class="p184 ft37"><SPAN class="ft9">Enligt departementsskrivelsen </SPAN>Validering m.m. – fortsatt utveckling av vuxnas lärande <SPAN class="ft9">(Ds 2003:23) definieras validering enligt följande:</SPAN></P>
<P class="p102 ft11">Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompe- tens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.</P>
<P class="p67 ft9">I dag är denna definition av validering vedertagen och är bl.a. införd i skollagen (2010:800).</P>
<P class="p66 ft9">Validering är alltså en process som synliggör kompetens på ett kommunicerbart sätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">330</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373331x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td109"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p27 ft26">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft14"><SPAN class="ft14">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft69">Validering enligt EU</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Europeiska unionens råd nådde år 2004 en överenskommelse om gemensamma principer för validering av <NOBR>icke-formellt</NOBR> och informellt lärande<A href="#page_331"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A>. I denna skrivelse betonade Europeiska unionens råd att gemensamma europeiska principer när det gäller individuella rättig- heter, aktörernas förpliktelser, tillit och förtroende samt trovärdig- het och legitimitet är nödvändiga för att uppmuntra och ge väg- ledning till utveckling av högkvalitativa och tillförlitliga metoder och system för identifiering och validering av <NOBR>icke-formellt</NOBR> och infor- mellt lärande<A href="#page_331"><SPAN class="ft48">3</SPAN></A>. Dessa principer ansågs vara nödvändiga för att garan- tera överenstämmelse och ett brett godkännande av olika metoder och system för validering i medlemsstaterna.</P>
<P class="p12 ft9">The European Centre for the Development of Vocational Training (CEDEFOP) konkretiserade år 2009 de ovan nämnda principerna för att öka transparens och jämförbarhet mellan olika validerings- modeller och olika länder i <SPAN class="ft37">European Guidelines for validating non- formal and informal learning</SPAN><A href="#page_331"><SPAN class="ft105">4</SPAN></A>.</P>
<P class="p154 ft9">Enligt Europeiska rådets rekommendation om validering av icke- formellt och informellt lärande, <SPAN class="ft37">Recommendation on the validation of </SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">non-formal</SPAN></NOBR><SPAN class="ft37"> and informal learning</SPAN><A href="#page_331"><SPAN class="ft105">5 </SPAN></A><SPAN class="ft23">från december 2012 kan vali- dering av färdigheter och kompetens som enskilda erhållit genom </SPAN><NOBR><SPAN class="ft23">icke-formellt</SPAN></NOBR><SPAN class="ft23"> och informellt lärande spela en viktig roll för den en- skildes anställningsbarhet och för att motivera till livslångt lärande.</SPAN></P>
<P class="p12 ft23">Sverige har ställt sig bakom Europeiska rådets rekommendation om validering av <NOBR>icke-formellt</NOBR> och informellt lärande. Detta inne- bär att Sverige senast år 2018 ska ha inrättat system för validering som motsvarar nationella behov och prioriteringar.</P>
<P class="p567 ft120"><SPAN class="ft117">2</SPAN><SPAN class="ft118">Draft Conclusions of the Council and of the representatives of the Governments of the Member States meeting within the Council on Common European Principle for the identification and validation of </SPAN><NOBR>non-formal</NOBR> and informal learning, <SPAN class="ft119">9175/04 EDUC 101 SOC 220.</SPAN></P>
<P class="p464 ft123"><SPAN class="ft117">3</SPAN><SPAN class="ft121">Enligt myndigheten för yrkeshögskolans rapport </SPAN><SPAN class="ft122">Förslag till ett svenskt kvalifikations- ramverk, </SPAN>YH 2010/YH2042 är <SPAN class="ft122">formellt lärande </SPAN>det lärande som sker inom det offentliga utbildningssystemet och som regleras av lagar och förordningar. <NOBR><SPAN class="ft122">Icke-formellt</SPAN></NOBR><SPAN class="ft122"> lärande </SPAN>handlar, i likhet med det formella lärandet, om ett organiserat lärande. Det sker dock utanför det offentliga utbildningssystemet, t.ex. i form av interna företagsutbildningar, studiecirklar och liknande. <SPAN class="ft122">Informellt lärande </SPAN>är det lärande som sker i det dagliga arbetet, i hemmet, på fritiden, under ledigheter m.m.</P>
<P class="p286 ft6"><SPAN class="ft117">4</SPAN><SPAN class="ft124">European Guidelines for validating </SPAN><NOBR>non-formal</NOBR> and informal learning<SPAN class="ft125">, ISBN </SPAN><NOBR><SPAN class="ft125">978-92-896-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft125"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft125">0602-8.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p170 ft127"><SPAN class="ft117">5</SPAN><SPAN class="ft126">Recommendation on the validation of </SPAN><NOBR>non-formal</NOBR> and informal learning<SPAN class="ft5">, 2012/C 398/01.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">331</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373332x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft14"><SPAN class="ft14">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft69">Det övergripande arbetet med validering i Sverige</SPAN></P>
<P class="p106 ft37"><SPAN class="ft9">I Statskontorets rapport </SPAN>Kartläggning och bedömning av vali- deringsinsatser för utrikes födda <SPAN class="ft9">beskrivs validering vara ett verktyg som kan hjälpa den enskilde att få erfarenhet och kunskap doku- menterad och på det viset synliggjord</SPAN><A href="#page_332"><SPAN class="ft105">6</SPAN></A><SPAN class="ft9">.</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">Enligt Statskontorets rapport lanserades validering som ett be- grepp år 1996 av <SPAN class="ft37">Kunskapslyftskommittén </SPAN>inför den då förestående satsningen på vuxenutbildning. Frågan om validering har sedan uppmärskammats mer och mer och år 2004 inrättades en tillfällig myndighet ledd av en delegation som fick namnet <SPAN class="ft37">Validerings- delegationen</SPAN>, och som var aktiv mellan åren <NOBR>2004–2007.</NOBR></P>
<P class="p66 ft9">År 2008 presenterade <SPAN class="ft37">Valideringsdelegationen </SPAN>sin slutrapport <SPAN class="ft37">Mot en nationell struktur</SPAN><A href="#page_332"><SPAN class="ft105">7</SPAN></A>. I rapporten presenterades en grund för fort- satt arbete med validering. <SPAN class="ft37">Valideringsdelegationen </SPAN>föreslog bl.a. att en myndighet bör åläggas det övergripande ansvaret för fortsatt utveckling inom arbetet med validering.</P>
<P class="p76 ft60">Myndigheten för yrkeshögskolans arbete med validering</P>
<P class="p568 ft9">År 2009 gav regeringen Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att samordna och stödja en nationell struktur för validering. Till- sammans med andra berörda myndigheter som Arbetsförmedlingen, Universitets- och högskolerådet och Skolverket arbetar Myndig- heten för yrkeshögskolan med att främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas.</P>
<P class="p66 ft9">Myndigheten för yrkeshögskolan har ett övergripande ansvar för att samordna och stödja en nationell struktur för validering och i samverkan med andra berörda myndigheter främja utbildnings- väsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas. Även Skolverket har ett främjandeuppdrag där det ingår att stödja utbildningsanord- nare inom vuxenutbildningen i deras arbete med validering.</P>
<P class="p66 ft9">Branscher och sektorer avgör i vilken omfattning de vill utveckla, kvalitetssäkra och utvärdera kvalifikationer och valideringsmodeller.</P>
<P class="p569 ft68"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft128">Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda</SPAN><SPAN class="ft54">, A2012/4286/IU</SPAN><SPAN class="ft16">.</SPAN></P>
<P class="p476 ft68"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft128">Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur</SPAN><SPAN class="ft54">, ISBN: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft54">978-91-633-2202-0.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">332</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td109"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p27 ft26">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att vara stödjande i sådant arbete och tillhandahåller bl.a. en databas för validerings- resultat och en webbportal för samlad information och vägledning på valideringsområdet.</P>
<P class="p180 ft60">Arbetsförmedlingens arbete med validering</P>
<P class="p135 ft9">Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen upphandlar myndigheten validering där den arbetssökande får sin kompetens bedömd inom ett specifikt yrke av en extern aktör. Upphandlingen utgår i första hand från de yrkesområden där det råder brist på arbetskraft, men Arbetsförmedlingen väger även in yrkesområden inom vilka många arbetssökande har kompetens.</P>
<P class="p12 ft9">Inom yrkesområden där det har upprättats branschmodeller för validering upphandlas valideringsinsatser med stöd av dessa. Inom yrkesområden som saknar branschmodeller upphandlas i stället validering som utgår från ämnesplanerna i gymnasieskolans pro- gram, vilket exempelvis är fallet inom vård- och omsorg. Intyg eller bevis ska utfärdas om inte insatsen avbryts eller individen saknar de aktuella kunskaper som krävs.</P>
<P class="p12 ft9">För att eventuella kompetensluckor inte ska bli ett hinder för arbetssökande förespråkar branschmodellerna två separata utlåtan- den. Av det ena utlåtandet ska det framgå vad personen innehar för kompetens och av det andra utlåtandet vad som vid behov bör kompletteras. Vid kompletteringsinsatser kan den enskilde delta i Arbetsförmedlingens upphandlade arbetsmarknadsutbildningar som är upphandlade i modulform. I utlåtandet kan det exempelvis fram- gå att den enskilde saknar eller har behov av kompletterande in- satser för att uppnå anställningsbarnhet, den enskilde anvisas då till moduler i arbetsmarknadsutbildningen.</P>
<P class="p154 ft9">Arbetsförmedlingen upphandlar sina valideringstjänster centralt enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Arbetsförmed- lingen har slutit upphandlingsavtal som omfattar ett tiotal av de 25 branschinriktade valideringsmodellerna som för närvarande används. Vissa av modellerna avser smalare medan andra avser bredare yrkes- områden. Arbetsförmedlingen har t.ex. upphandlat branschmodeller för områdena svets och gjuteri. Dessa områden sorteras under om- rådet industriyrken, för vilket det också finns ett eget avtal. På</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">333</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373334x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">senare tid har Arbetsförmedlingen även slutit ett avtal inom bageri- området och arbete pågår för att kunna sluta avtal inom ytterligare områden.</P>
<P class="p279 ft14"><SPAN class="ft14">11.2.3</SPAN><SPAN class="ft69">Ett nationellt kvalifikationsramverk</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">I april 2008 beslutade Europaparlamentet och rådet om en euro- peisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande<A href="#page_334"><SPAN class="ft48">8</SPAN></A>. Enligt rekommendationen definieras en kvalifikation som ett formellt resul- tat av en bedömnings- och valideringsprocess som ges när ett be- hörigt organ fastställer att en person har uppnått resultat av lärande som motsvarar fastställda kriterier.</P>
<P class="p198 ft9">Den Europeiska referensramen för kvalifikationer syftar till att modernisera utbildningssystemen i Europa samt stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsmarknad. Referensramen omfattar alla typer av kvalifikationer från såväl utbildningssystemet som från arbetslivet och ska fungera som ett översättningsverktyg som be- skriver olika kvalifikationer i form av resultat av lärande.</P>
<P class="p66 ft9">Utbildningsdepartementet har i juli 2014 presenterat förslag på en nationell referensram för kvalifikationer i en remisspromemoria där svarstiden gick ut den 17 oktober 2014. Med kvalifikationer av- ses i detta sammanhang ett dokumenterat resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser<A href="#page_334"><SPAN class="ft48">9</SPAN></A>, t.ex. utbildningsbevis, examina, certifikat eller diplom.</P>
<P class="p67 ft9">Den nationella referensramen består av åtta nivåer och alla utom den åttonde är öppna för såväl författningsreglerade kvalifikationer som kvalifikationer som utfärdas av andra aktörer, exempelvis av arbetslivets organisationer. Kvalifikationer utfärdade av andra aktörer än det offentliga utbildningsväsendet föreslås få sina nivåer i refe- rensramen fastställda efter en ansökan från respektive utfärdande</P>
<P class="p432 ft54"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft53">Rekommendationen om EQF, EUT C 111 (6.5.2008).</SPAN></P>
<P class="p570 ft50"><SPAN class="ft57">9</SPAN><SPAN class="ft101">Definitionen av kompetens samt distinktionen mellan formell och reell kompetens är hämtad från Statskontorets rapport </SPAN><SPAN class="ft81">Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda, </SPAN>A2012/4286/IU<SPAN class="ft81">. </SPAN>Statskontoret definierar de kunskaper, erfarenheter och för- mågor som behövs för att genomföra en viss uppgift som kompetens. Formell kompetens är de formella och erkända kvalifikationer som en person har. Det kan röra sig om t.ex. gym- nasiebetyg eller yrkeslicenser, dvs. dokumenterad kompetens. Den reella kompetensen är i sin tur vad en individ har för faktisk förmåga för att klara av olika uppgifter. I begreppet reell kompetens ryms både yrkeskompetens och generell kompetens, social förmåga, förmåga att se strukturer och samband, samt förmåga att ta egna initiativ och ansvar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">334</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td109"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p27 ft26">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">aktör. Myndigheten för yrkeshögskolan föreslås bli den myndighet som ska pröva ansökningar om att koppla kvalifikationer till en viss nivå. Enligt förslaget ska ett rådgivande organ som benämns <SPAN class="ft37">Rådet för den nationella referensramen för kvalifikationer </SPAN>bistå myndigheten med underlag inför beslut.</P>
<P class="p152 ft14"><SPAN class="ft14">11.2.4</SPAN><SPAN class="ft69">Försvarsmaktens arbete med validering</SPAN></P>
<P class="p173 ft9">Försvarsmakten arbetar i dag med att skapa olika slags samarbeten med andra arbetsgivare och organisationer. Validering finns med som en delkomponent i detta arbete.</P>
<P class="p62 ft9">Försvarsmakten har förklarat att myndighetens utgångspunkt i arbetet med validering kommer att vara den enskilde individens förut- sättningar och intresseinriktning. Försvarsmakten anser därför att det är viktigt att arbetet med validering sker lokalt på förbanden.</P>
<P class="p12 ft9">Försvarsmakten är av uppfattningen att en extern aktör bör validera Försvarsmaktens personals kompetens och att Försvars- makten inte bör validera denna själv. Detta då ett sådant förfarings- sätt skapar mer legitimitet. Försvarsmakten menar också att detta skulle vara en mer kostnadseffektiv lösning än om Försvarsmakten skapade ett eget system för validering.</P>
<P class="p258 ft36"><SPAN class="ft36">11.3</SPAN><SPAN class="ft110">Mina överväganden</SPAN></P>
<P class="p319 ft14"><SPAN class="ft14">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft69">Inledning</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Det civila meritvärdet av tjänstgöring inom Försvarsmakten har under många år varit en omdiskuterad fråga. Värnpliktsrådet drev under sin tid värnpliktigas möjligheter till civil meritering och civil certifiering och frågan har också hanterats i varierande omfattning på förband runt om i Sverige. Frågan får anses vara central för att öka Försvarsmaktens attraktionskraft och anseende som arbets- givare för personalkategorin GSS.</P>
<P class="p12 ft9">Enligt 9 § lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar, får den totala anställningstiden i Försvarsmakten för GSS uppgå till högst sexton år, varav högst tolv år som kontinuerligt tjänstgörande. Därefter måste GSS söka annan sysselsättning. Det är därför viktigt för den enskilde GSS att dennes kompetens och erfarenheter för-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">335</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373336x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">värvade i Försvarsmakten värderas på ett sätt som de civila arbets- givarna förstår. Det är även av vikt för Försvarsmakten att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, där den som tjänstgjort som GSS även förbereds för en tid efter den i Försvarsmakten.</P>
<P class="p66 ft9">Jag anser att det skulle kunna vara fördelaktigt för Försvars- makten att använda sig av validering för att synliggöra GSS kun- skaper och kompetenser. Däremot menar jag att det är för tidigt att uttala mig om Försvarsmakten bör bygga upp ett eget system kring validering, främst på grund av att arbetet med validering fort- farande är under utveckling i Sverige. För Försvarsmakten skulle införandet av ett valideringssystem, i vart fall initialt, medföra förhållandevis höga kostnader. För det fall Försvarsmakten väljer att använda sig av validering kan myndigheten med fördel använda sig av de civila branschernas valideringssystem i de fall sådana sys- tem finns.</P>
<P class="p219 ft9">I följande avsnitt lämnar jag förslag och bedömningar på hur jag anser att Försvarsmakten bör arbeta med civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling för GSS.</P>
<P class="p160 ft14"><SPAN class="ft14">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft69">Möjlighet till livs- och karriärutveckling</SPAN></P>
<P class="p455 ft60">Förslag:</P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) ska tidigt under sin tidsbegränsade anställning i Försvarsmakten få möjlighet att träffa personer med kompe- tens inom livs- och karriärutvecklingsområdet. GSS/K ska få information om sina möjliga karriärval inom Försvarsmakten och hur han eller hon kan förbereda sig för ett annat arbete efter anställningen som GSS/K.</SPAN></P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">GSS/K ska kontinuerligt under sin anställning i Försvars- makten ges möjlighet att planera och rådgöra kring sin livs- och karriärutveckling.</SPAN></P>
<P class="p457 ft9">Såsom beskrivits i avsnitt 11.1.3 har Försvarsmakten börjat arbeta med frågor kring livs- och karriärutvecklig och sammanhållen karriär- planering i syfte att behålla GSS/K under hela den anställningstid som myndigheten och den enskilde inledningsvis kommit överens</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">336</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373337x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td109"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p27 ft26">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">om. Genom livs- och karriärutveckling från starten av de kontinu- erligt tjänstgörande gruppbefälens, soldaternas och sjömännens tids- begränsade anställning i Försvarsmakten kan den enskilde i större utsträckning fokusera på sitt arbete i Försvarsmakten i visshet om vilka karriärmöjligheter som finns på den civila arbetsmarknaden samt inom Försvarsmakten efter det att den tidsbegränsade anställ- ningen är slut.</P>
<P class="p182 ft9">Jag ser positivt på Försvarsmaktens nuvarande arbete som kan anses utgöra ett första steg i en eventuell framtida validerings- process. Däremot menar jag att Försvarsmaktens arbete inom området för livs- och karriärutveckling bör intensifieras. Under mina besök på förband runt om i landet har det framgått att GSS/K ännu inte har kunnat tillgodogöra sig det arbete kring livs- och karriär- utveckling som har påbörjats av Försvarsmakten.</P>
<P class="p258 ft14"><SPAN class="ft14">11.3.3</SPAN><SPAN class="ft69">Klargörande av befattningar</SPAN></P>
<P class="p571 ft9"><SPAN class="ft51">Förslag: </SPAN>Försvarsmakten bör klargöra vad de i dag 195 befatt- ningarna som finns för gruppbefäl, soldater och sjömän innebär, utbildnings- och kompetensmässigt. Vidare bör Försvarsmakten ta fram underlag om hur befattningarna kan kompletteras i slutet av tjänstgöringen för att dessa ska bli civilt gångbara.</P>
<P class="p441 ft9">I Försvarsmakten finns det i dag 195 stycken olika befattningar för GSS. Arbetsuppgifterna i de olika befattningarna kan skilja sig mycket från varandra. Vissa befattningar går bättre att anpassa till civila motsvarande termer, medan andra är mer kopplade till försvars- specifika verksamheter.</P>
<P class="p154 ft9">Redan under rekryteringsförfarandet till Försvarsmakten är det viktigt att Försvarsmakten kommunicerar till de som söker tjänst som GSS vad de olika befattningarna innebär, både utbildnings- och kompetensmässigt, samt hur befattningarna kan kompletteras i slutet av tjänstgöringen, dvs. vad GSS kan få med sig i form av kompetensintyg/kompetensbevis när han eller hon lämnar Försvars- makten. Försvarsmakten kan i detta arbete med fördel ta hänsyn till hur kvalifikationerna formuleras i det kommande nationella kvali- fikationsramverket (se avsnitt 11.2.3) vid klargörandet av GSS befatt- ningar. Befattningsbeskrivningarna bör även vara skrivna på ett lätt-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">337</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373338x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft9">begripligt sätt så att också civila arbetsgivare kan ta del av infor- mationen.</P>
<P class="p572 ft14"><SPAN class="ft14">11.3.4</SPAN><SPAN class="ft69">Ett utökat ansvar för Försvarsmaktens Funktion för Arbetsgivarrelationer</SPAN></P>
<P class="p573 ft9"><SPAN class="ft51">Förslag: </SPAN>Försvarsmaktens Funktion för Arbetsgivarrelationer bör utveckla sin verksamhet så att den även:</P>
<P class="p574 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">bistår förbanden med stöd i arbetet med att utveckla former- na för civil meritvärdering och i förekommande fall även vali- dering,</SPAN></P>
<P class="p575 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">handleder och bistår personal som arbetar med sammanhållen karriärplanering och livs- och karriärutveckling på förbanden,</SPAN></P>
<P class="p576 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">klargör vad de i dag 195 befattningarna som finns för grupp- befäl, soldater och sjömän innebär, utbildnings- och kompe- tensmässigt, samt hur den i Försvarsmakten förvärvade kunskapen kan kompletteras för att bli civilt gångbar, samt</SPAN></P>
<P class="p574 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">samarbetar med andra myndigheter vad gäller exempelvis upp- handlingar av branschvalidering.</SPAN></P>
<P class="p577 ft9">Regeringen bedömde i propositionen <SPAN class="ft37">Soldatanställningar i Försvars- makten </SPAN>(prop. 2011/12:115) att en centralt placerad funktion för meritbedömning och certifiering i Försvarsmakten borde övervägas.</P>
<P class="p84 ft9">Jag anser att lokala initiativ på förbanden som rör civilt merit- värde och livs- och karriärutveckling för GSS/K ska premieras och uppmuntras. Samtidigt menar jag att det måste finnas stöd i en central funktion på Försvarsmaktens högkvarter. Jag delar den be- dömning som regeringen gjort ovan, nämligen att nu nämnda frågor till viss del ska hanteras centralt. Jag föreslår därför att den redan befintliga Funktionen för Arbetsgivarrelationer ska tilldelas ett ut- ökat ansvar för livs- och karriärutveckling genom att handleda, utveckla och likrikta arbetet med sammanhållen karriärplanering och livs- och karriärutveckling på förbanden.</P>
<P class="p91 ft9">Personer som arbetar med sammanhållen karriärplanering och livs- och karriärutveckling på förbanden ska kunna vända sig till Funktionen för Arbetsgivarrelationer vid frågor och vid behov av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">338</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373339x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td109"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p27 ft26">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft9">stöd i arbetet. Vidare ska Funktionen för Arbetsgivarrelationer fungera som ett stöd och en resurs vid förbandens arbete med att utveckla formerna för civil meritering och i vissa fall även vali- dering.</P>
<P class="p272 ft9">Funktionen för Arbetsgivarrelationer bör även få ansvaret att klargöra vad de 195 befattningar som finns för GSS i dag innehåller utbildnings- och kompetensmässigt samt hur denna kunskap kan kompletteras för att bli civilt gångbar (se avsnitt 11.3.3).</P>
<P class="p165 ft9">Vissa myndigheter har redan i dag upphandlat valideringstjänster från olika branscher. Försvarsmakten kan därför med fördel sam- arbeta med dessa myndigheter gällande branschvalidering, i syfte att hjälpa GSS att få civilt gångbara meriter. Jag anser att Funk- tionen för Arbetsgivarrelationer bör få ansvaret för detta samarbete.</P>
<P class="p95 ft9">I och med mina förslag om ett utökat ansvar för Funktionen för Arbetsgivarrelationer bör denna enhet förstärkas (se avsnitt 14.4.19).</P>
<P class="p258 ft14"><SPAN class="ft14">11.3.5</SPAN><SPAN class="ft69">Stöd att genomföra civila kurser eller utbildning</SPAN></P>
<P class="p578 ft60">Bedömning:</P>
<P class="p550 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">I det fall det finns ett behov ska kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän i slutet av sin anställningstid i Försvarsmakten erbjudas stöd och möjlighet att genomföra civila kurser eller genomgå en civil utbildning.</SPAN></P>
<P class="p550 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Frågor om hur stöd för att genomföra civila kurser eller civil utbildning närmare ska fördelas ska regleras av arbetsmark- nadens parter.</SPAN></P>
<P class="p579 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Finansiering av stöd till civila kurser eller utbildning ska finan- sieras genom ökade anslag.</SPAN></P>
<P class="p580 ft9">Det går att diskutera hur stort ansvar Försvarsmakten som arbets- givare ska ta för kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) efter genomförd tjänstgöring i Försvarsmakten.</P>
<P class="p165 ft9">Jag anser att arbetet som GSS/K skiljer sig från andra arbeten på den civila arbetsmarknaden. Att tjänstgöra som GSS/K bidrar till samhällets säkerhet och landets självständighet, samtidigt som det kan vara ett mycket riskfyllt arbete.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">339</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft9">En långsiktig personalförsörjning är inte bara av vikt för För- svarsmakten utan även för samhället i stort. Att rekrytera och be- hålla GSS/K under hela den anställningstid som man inledningsvis kommit överens om är mycket viktigt för kvaliteten på Sveriges försvar och operativa effekt av försvaret. Det är också viktigt ur ett ekonomiskt perspektiv då det är kostsamt för Försvarsmakten med nyrekryteringar och utbildningar när GSS/K inte stannar i sin anställ- ning under den tid som Försvarsmakten inledningsvis räknat med.</P>
<P class="p84 ft9">Min uppfattning är att tjänstgöringsincitament i form av stöd till utbildning skulle kunna bidra positivt både när det gäller att rekrytera och när det gäller att behålla GSS/K under längre anställ- ningstider än i dag.</P>
<P class="p84 ft9">Omställningsavtalet, som närmare beskrivs i avsnitt 4.1.13, kom- mer från och med den 1 januari 2015 att omfatta även GSS/K. En preliminär bedömning ger vid handen att Omställningsavtalet till stor del kan komma att bidra till särskilda insatser vid behov av stöd till omställning. Däremot ger Omställningsavtalet inte Försvars- makten möjlighet att fullt ut individanpassa stödet till omställning för den enskilde och att ett sådant arbete ska kunna påbörjas tidigt i den enskildes anställning i Försvarsmakten. Jag anser därför att det är av vikt att Försvarsmakten även ges möjlighet att kunna er- bjuda stöd till enskilda anställda GSS/K att gå civila kurser och/eller en civil utbildning som utgår från den enskildes behov och som på- går under en längre tid samtidigt som anställningen fortfarande på- går i Försvarsmakten.</P>
<P class="p91 ft9">Försvarsmakten är av uppfattningen att ett system med stöd till omställning till ett annat arbete när anställningstiden i Försvars- makten är slut är ett bättre system än ekonomiska premier. För- svarsmakten menar att sannolikheten för att GSS/K stannar anställ- ningstiden ut är större om den enskilde vet att han eller hon kommer att få hjälp med att gå en civilt gångbar utbildning som kan använ- das efter anställningen i Försvarsmakten.</P>
<P class="p84 ft9">Jag delar denna uppfattning när det gäller GSS/K (angående ekonomiska tjänstgöringsincitament för GSS/T hänvisas till av- snitt 9.3.8). Stöd för att genomföra civila kurser och utbildningar är ett lämpligt tjänstgöringsincitament som kan bidra till att GSS/K fullföljer sina anställningar i Försvarsmakten under den tid som är möjligt enligt anställningsavtalet. GSS/K bör därför, med stöd från Försvarsmakten, ges möjlighet till stöd i yrkesväxling delvis under</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">340</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td109"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p27 ft26">Civilt meritvärde och livs- och karriärutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft9">arbetstid. Givetvis är det upp till den enskilde om denne vill nyttja ett sådant här stöd.</P>
<P class="p263 ft9">För att sådana här tjänstgöringsincitament ska bli verkningsfulla är det av vikt att dessa är befriade från beskattning. Detta är dock en fråga som jag menar bör utredas i ett samlat sammanhang med andra närliggande skatterättsliga frågor (se avsnitt 12.2.3).</P>
<P class="p71 ft9">Hur ett sådant här stöd för att genomföra civila kurser eller utbildningar ska utformas är upp till arbetsmarknadens parter att reglera.</P>
<P class="p103 ft9">Finansieringen av stöd till utbildning ska finansieras genom ökade anslag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">341</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_342">
</DIV>
<DIV id="page_343">
<P class="p581 ft86"><SPAN class="ft8">12</SPAN><SPAN class="ft109">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</SPAN></P>
<P class="p310 ft36"><SPAN class="ft36">12.1</SPAN><SPAN class="ft110">Inledning</SPAN></P>
<P class="p135 ft9">Försvarsmaktens attraktionskraft, både när det gäller rekrytering och för att behålla sin personal, är till stor del beroende av de sociala villkor som de anställda har. Om en anställd exempelvis har en tillfredsställande bostadssituation på orten där denne arbetar kan det antas att sannolikheten är större att personen i fråga stannar under längre tid i sin anställning hos Försvarsmakten än om bostadssituationen gör att boendet endast upplevs som tillfälligt.</P>
<P class="p62 ft9">För många gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) är anställ- ningen som GSS en av de första anställningarna efter slutförd ut- bildning. Det kan även för många GSS vara första gången som per- sonen i fråga ska ordna med ett eget boende. Att den enskilde är nöjd med sina sociala villkor är då av mycket stor betydelse.</P>
<P class="p62 ft9">Det är inte bara Försvarsmakten som har fördelar av att personal- kategorin GSS trivs med sina sociala villkor. Även de kommuner där Försvarsmakten har förband eller annan verksamhet organi- serad, fortsättningsvis kallade förbandskommuner, gynnas av att GSS bosätter sig i kommunen och vill stanna kvar där.</P>
<P class="p154 ft9">Jag har kommit fram till att bostadsfrågan är den i särklass viktigaste frågan när det gäller arbetet med att förbättra de sociala villkoren för GSS. I avsnitt 12.2.1 föreslår jag en författningsänd- ring som kan bidra till att underlätta bostadsförsörjningen för nämnd personalkategori. I avsnitten 12.2.2 och 12.2.3 behandlas andra frågor som rör sociala villkor för GSS och som jag menar bör utredas ytterligare i ett mer övergripande och samlat sammanhang.</P>
<P class="p582 ft18">343</P>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373344x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft36">12.2</SPAN><SPAN class="ft110">Mina överväganden</SPAN></P>
<P class="p583 ft14"><SPAN class="ft14">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft69">Försvarsmakten ges möjlighet att i andra hand hyra ut bostadslägenheter</SPAN></P>
<P class="p584 ft9"><SPAN class="ft51">Förslag: </SPAN>Genom ett tillägg i förordningen (1993:528) om stat- liga myndigheters lokalförsörjning ges Försvarsmakten möjlig- het att i andra hand hyra ut bostadslägenheter till gruppbefäl, soldater och sjömän.</P>
<P class="p585 ft60">Tidigare uttalanden om sociala villkor och bostadsfrågan för gruppbefäl, soldater och sjömän</P>
<P class="p184 ft37"><SPAN class="ft9">I utredningen </SPAN>Personalförsörjningen i ett reformerat försvar <SPAN class="ft9">(SOU 2010:86) uppmärksammades den möjliga problematik som kan upp- stå för personer som arbetar i en tidsbegränsad anställning, särskilt mot bakgrund av att det svenska samhället i huvudsak är uppbyggt kring tillsvidareanställningar.</SPAN></P>
<P class="p66 ft9">Praktiska problem som uppmärksammades och som kan uppstå för den som inte har en tillsvidareanställning angavs bl.a. vara svårigheter att få banklån och andra krediter samt att kunna få ett hyreskontrakt.</P>
<P class="p219 ft9">Utredningen bedömde att tidsbegränsade anställningar för grupp- befäl, soldater och sjömän (GSS) som uppgick till cirka åtta år skulle kunna utgöra en tillräckligt lång anställningstid för att GSS skulle kunna beviljas bostadslån och ges möjlighet till att få ett hyres- kontrakt.</P>
<P class="p586 ft9">I utredningen gjordes internationella jämförelser enligt vilka det bl.a. framkom att soldater i USA exempelvis kunde få fria eller subventionerade bostäder som ett led i att rekrytera och behålla soldater. I Frankrike lyfts vikten av arbetstagarens förutsättningar till ett civilt arbete och att ha en bra social situation efter genom- förd kontraktsperiod i ett led att behålla soldaterna hela den överens- komna anställningstiden. I Frankrike erbjuder försvaret därför sol- dater flera förmåner, bl.a. när det gäller bostäder, för att uppmuntra den enskilde att stanna i anställningen.</P>
<P class="p587 ft66">Även regeringen var i propositionen <SPAN class="ft67">Soldatanställningar i Försvars- makten </SPAN>(prop. 2011/12:115) av uppfattningen att en visstidsanställ- ning som gäller för en förhållandevis lång tidsperiod bör kunna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">344</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft26">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p249 ft9">utgöra tillräckligt underlag för att en arbetstagare ska kunna få bostadslån och hyreskontrakt.</P>
<P class="p340 ft60">Boverkets rapport Ungdomars boende</P>
<P class="p60 ft9">På uppdrag av regeringen ska Boverket och 16 andra myndigheter följa utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor, dvs. unga mellan 13 och 25 år. Som ett led i detta framställer Boverket varje år rapporten <SPAN class="ft37">Ungdomars boende – lägesrapport </SPAN>där myndigheten redo- visar utfallet av bl.a. antal kommuner där det råder bostadsbrist för ungdomar, antal unga i hyresrätt med eget förstahandskontrakt och boendeutgifternas andel av den disponibla inkomsten för unga. Statistiken är hämtad från Statistiska centralbyrån och Boverkets egna undersökningar.</P>
<P class="p12 ft37"><SPAN class="ft9">I rapporten </SPAN>Ungdomars boende – lägesrapport 2013 <SPAN class="ft9">(2013:17) redo- visade Boverket att det under flera år har byggts för få bostäder i Sverige och att en generell bostadsbrist ofta försvårar för ungdomar att konkurrera om bostäder på bostadsmarknaden. Enligt Boverkets marknadsenkät år 2013 uppgav 158 kommuner att det råder brist på den typ av bostäder som ungdomar efterfrågar. Detta är en ökning med fyra kommuner sedan år 2012. Bristen på bostäder för unga har ökat kontinuerligt sedan år 1999.</SPAN></P>
<P class="p13 ft9">Av de kommuner som uppgett att de har brist på bostäder för ungdomar var 60 procent av dessa belägna utanför storstäderna och på högskoleorterna. Problemet finns dock även i mindre kommu- ner där de tillgängliga lägenheterna ofta är för stora och/eller för dyra. Ungefär en tredjedel av landets kommuner uppger att de inte har problem med att erbjuda ungdomar lämplig bostad.</P>
<P class="p12 ft9">Två tredjedelar av ungdomar i åldern <NOBR>20–25</NOBR> år har ett eget boende. Av dessa bor drygt 65 procent i hyresrätt med första- handskontrakt. Den högsta delen av unga med hyresrätt och första- handskontrakt finns i Malmö; 94 procent, medan den lägsta andelen unga med hyresrätt och förstahandskontrakt finns i Storstockholm; 80 procent.</P>
<P class="p183 ft9">Av rapporten framkommer bl.a. att den disponibla inkomsten spelar en avgörande roll för hushållens möjligheter att skaffa sig eget boende och för att på sikt kunna behålla bostaden. Svarar boende- utgifterna för en hög andel av den disponibla inkomsten, blir det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">345</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373346x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">följaktligen en mindre del av inkomsten kvar till övriga utgifter. Boendeutgifternas andel av den disponibla inkomsten har sedan år 2009 ökat för de unga som bor i hyresrätt med förstahandskontrakt och låg år 2011 på drygt 31 procent av den disponibla inkomsten<A href="#page_346"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A>.</P>
<P class="p588 ft51">Förbandskommunerna om bostadsfrågan för gruppbefäl, soldater och sjömän</P>
<P class="p69 ft9">De 32 kommuner där Försvarsmakten har förband eller andra en- heter organiserade, s.k. förbandskommuner, har fått möjlighet att lämna upplysningar till utredningen, bl.a. när det gäller bostads- situationen i kommunen, om GSS möjligheter att ordna egen bo- stad och om andra sociala villkor för GSS.</P>
<P class="p66 ft9">Utredningen har fått svar från 18 av förbandskommunerna. Av svaren framgår att tolv av förbandskommunerna har direkta problem med bostadsbrist. Av svaren framgår vidare att det i vissa av för- bandskommunerna i dagsläget byggs bostäder, men kommunerna har framhållit att konkurrensen om bostäderna kommer att vara stor när de väl är klara.</P>
<P class="p67 ft9">Enligt uppgifter som lämnats till utredningen kan kötiden för en hyreslägenhet i den kommunala bostadskön i vissa av förbands- kommunerna uppgå till två till tre år.</P>
<P class="p66 ft9">En utmaning som några förbandskommuner pekat på är att det krävs en beställare som garanterar efterfrågan och som tecknar av- tal om bostäder för att dessa ska kunna reserveras enbart för GSS. En sådan roll får Försvarsmakten inte ta i dag. Utan garantier vill byggbolagen inte bygga.</P>
<P class="p66 ft9">Behovet av långsiktighet i den nationella försvarspolitiken anses vara grundläggande för planerandet och byggandet av nya bostäder i vissa förbandskommuner. Kommuner har förklarat att de kan behöva stöttning med finansiering för att bygga särskilda bostäder för GSS. Flera förbandskommuner har framfört att Försvars- makten bör ges förutsättningar för att kunna agera lokalt i bostads- frågan, särskilt eftersom denna fråga har direkt påverkan på rekry- teringen.</P>
<P class="p589 ft54"><SPAN class="ft61">1 </SPAN>Boendeutgiftsprocenten anger nivån på boendeutgiften i relation till inkomsten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">346</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373347x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft26">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p590 ft9">I svar från vissa förbandskommuner pekas på likheten mellan GSS och studenters bostadsbehov. Förbandskommuner har med olika medel försökt att råda bot på bostadsbristen för GSS, t.ex. genom att informera allmänheten om bristen på bostäder för sol- dater och genom att uppmana de som har uthyrningsbara rum eller stuguthyrning att hyra ut till soldaterna.</P>
<P class="p71 ft9">Försvarsmaktens egen verksamhet påverkar också möjligheten till byggnation i vissa kommuner, exempelvis p.g.a. totalförsvarets riksintressen<A href="#page_347"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A>. Många parametrar ska alltså stämma för att bostäder ska kunna byggas.</P>
<P class="p71 ft9">Många förbandskommuner har framhållit vikten av att GSS mantalsskriver sig i förbandskommunen i stället för att vara mantals- skriven i en annan kommun. GSS och eventuella övriga familje- medlemmar får då en starkare anknytning till kommunen. Att vara skriven i kommunen är även en fördel för GSS då denne får full till- gång till bl.a. sjuk- och tandvård inom kommunen. I detta samman- hang har kommuner framhållit att det är viktigt att GSS anser att det är tillräckligt attraktivt att bo i kommunen och lämpliga bo- städer måste kunna erbjudas GSS.</P>
<P class="p82 ft9">Under hösten år 2013 gjorde berörda förbandskommuner i Skaraborg en boendestudie i enkätform bland GSS vid förbanden K 3, P 4 och Trängregementet. Av enkätsvaren framgår bl.a. att GSS uppgett att fördelarna med att bo på arbetsorten är att de kommer nära arbetsplatsen och slipper att pendla. Detta bidrar till att GSS sparar tid och pengar samt att de får närmare till sina kollegor. De hinder för att flytta till arbetsorten som uppmärk- sammades i enkätsvaren var att det råder bostadsbrist på orten, att det är lång bostadskö och att det är för dyrt eller för stort boende som erbjuds. Andra hinder är att familjen inte vill flytta och att man trivs i sin hemkommun.</P>
<P class="p175 ft9">Av enkätsvaren framgick vidare att GSS önskade att det byggs fler små lägenheter och att det upprättas en egen bostadskö för GSS. Många som svarade på enkäten tyckte även att det skulle vara</P>
<P class="p591 ft62"><SPAN class="ft61">2 </SPAN>Enligt 3 kap. 9 § miljöbalken (1998:808) ska mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka total- försvarets intressen. Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för total- försvarets anläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">347</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373348x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">bra om det byggdes specialboenden för GSS. Önskemål om sänkta hyror var en annan synpunkt som framfördes.</P>
<P class="p111 ft60">Stiftelsen <NOBR>MHS-Bostäders</NOBR> verksamhet</P>
<P class="p184 ft9">Stiftelsen <NOBR>MHS-Bostäder</NOBR> (Stiftelsen) bildades år 1961 i syfte att erbjuda elever vid militärhögskolan (MHS) bostäder i Stockholms stad under studietiden. Stiftelsen hyr i dag ut lägenheter till GSS, lärare och elever vid Försvarshögskolan (FHS) samt civil och mili- tär personal inom Försvarsmakten<A href="#page_348"><SPAN class="ft48">3</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft9">Efter en permutation av stiftelsens stadgar under år 2012 får stiftelsen numera även förvärva, uppföra och förvalta bostadslägen- heter i Uppsala, Enköping, Haninge och Upplands Bro<A href="#page_348"><SPAN class="ft48">4</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft9">Stiftelsen äger 567 bostadslägenheter. Vidare hyr stiftelsen in 373 bostadslägenheter från 19 andra fastighetsägare genom så kallad blockförhyrning<A href="#page_348"><SPAN class="ft48">5</SPAN></A>. Då Stiftelsen inte drivs med något vinstintresse kan den även vid nybyggnation erbjuda lägenheter med förhåll- andevis låga hyror.</P>
<P class="p66 ft9">I en rambeställning från Försvarsmakten beräknas behovet i december 2014 uppgå till 850 lägenheter för GSS i Mälardals- området. I området ingår Haninge garnison, Stockholms garnison, Enköpings garnison och Uppsala garnison. Enligt Försvarsmaktens rambeställning för förbanden inom Storstockholmsregionen kvar- står sedan ett behov av ytterligare cirka 1 000 lägenheter under de närmaste åren.</P>
<P class="p592 ft62"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft76">Stiftelsens bostäder är i första hand avsedda för elever vid Försvarshögskolan (FHS) och försvarets skolor och i andra hand för försvarsanställda.</SPAN></P>
<P class="p593 ft50"><SPAN class="ft57">4</SPAN><SPAN class="ft101">Kammarkollegiet avslog i augusti 2012 Stiftelsen </SPAN><NOBR>MHS-Bostäders</NOBR> ansökan om att stadgarna skulle ändras på så sätt att Stiftelsens verksamhetsområde skulle omfatta samtliga de delar av landet där FHS eller försvarets skolor kan komma att ha sina verksamheter vid en eventuell utlokalisering. Kammarkollegiet medgav endast att Stiftelsen framöver ska få bedriva verk- samhet i Stockholms stad, Uppsala, Enköping och Upplands Bro (Kammarkollegiets Dnr <NOBR>9.2-2080-11).</NOBR> Stiftelsen har därför inte, såvida inte en ny ansökan om permutation av Stiftelsens stadgar beviljas av Kammarkollegiet, möjlighet att verka i andra delar av Sverige.</P>
<P class="p593 ft119"><SPAN class="ft57">5</SPAN><SPAN class="ft129">Enligt 12 kap. 1 § j</SPAN><SPAN class="ft130">ordabalken (1970:994) </SPAN>får parterna avtala om förbehåll som strider mot vad som sägs i tolfte kapitlet om sådana lägenheter, under förutsättning att förbehållet inte strider mot bestämmelserna om lokaler och inte heller avser rätten till förlängning av avtalet eller grunderna för fastställande av hyresvillkoren i samband med sådan förlängning om hyresavtalet omfattar minst tre bostadslägenheter, som hyresgästen ska hyra ut i andra hand eller upplåta med kooperativ hyresrätt. Ett sådant förbehåll gäller endast om det godkänts av hyresnämnden. Godkännande behövs dock inte om staten, kommun, landsting eller kom- munalförbund är hyresvärd. Ett sådant här förfarande kallas för blockförhyrning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">348</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373349x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft26">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p594 ft9">Stiftelsen har under år 2014 påbörjat att administrera sin uthyr- ning av bostäder i Stockholm via en webbaserad plattform. Detta syftar till att underlätta för GSS att söka lägenheter.</P>
<P class="p12 ft9">Stiftelsen har även inlett en försöksverksamhet där de hyr ut bostäder till tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T). Detta projekt har till syfte att underlätta rekryteringen av GSS/T då dessa personer kan hyra bostad via Stiftelsen så länge de är kvar i den tidsbegränsade anställningen i Försvarsmakten. GSS/T hyr alltså bostaden av Stiftelsen även mellan tjänstgöringsperioderna i Försvarsmakten.</P>
<P class="p595 ft60">Möjligheten för vissa lärosäten att upplåta lägenheter för bostadsändamål</P>
<P class="p173 ft9">Enligt huvudregeln i förordningen (1993:528) om statliga myndig- heters lokalförsörjning får en myndighet inte ingå hyresavtal för bostadslägenheter i syfte att upplåta lägenheten i andra hand för att förse någon enskild med bostad (9 a §).</P>
<P class="p13 ft9">Enligt ett regeringsbeslut i juli 2010 medgavs Uppsala universi- tet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universi- tet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Malmö hög- skola, Södertörns högskola och Sveriges lantbruksuniversitet att under en prövotid, mellan åren 2010 och 2015, upplåta lägenheter i andra hand för bostadsändamål till studenter på respektive läro- säte<A href="#page_349"><SPAN class="ft48">6</SPAN></A>. Denna prövotid har sedermera förlängts till slutet av år 2016<A href="#page_349"><SPAN class="ft48">7</SPAN></A>. Detta beslut innebär ett undantag från 9 a § första stycket i för- ordningen om statliga myndigheters lokalförsörjning.</P>
<P class="p12 ft9">Anledningen till det nu nämnda undantaget har sin grund i att ett flertal lärosäten har haft problem med att rekrytera studenter och att en faktor som påverkat rekryteringen negativt är att poten- tiella studenter antingen upplever eller direkt drabbats av att det saknas bostäder på studieorten.</P>
<P class="p12 ft9">Dåvarande Högskoleverket, som sedan ombildats till Universitets- kanslerämbetet, fick den 3 februari 2011 i uppdrag av regeringen att beskriva hur lärosätena bedriver arbetet med andrahandsuthyr- ningen, att utvärdera hur lärosätenas möjlighet att hyra ut bostäder</P>
<P class="p48 ft54"><SPAN class="ft57">6</SPAN><SPAN class="ft58">U2010/4277/UH.</SPAN></P>
<P class="p170 ft54"><SPAN class="ft57">7</SPAN><SPAN class="ft58">U2013/3504/UH.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">349</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373350x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">i andra hand har påverkat studenternas tillgång till studentbostad på studieorten samt huruvida lärosätena använder möjligheten till andrahandsuthyrning strategiskt vid rekrytering av studenter. Uni- versitetskanslerämbetet ska avlämna sin rapport senast den 31 mars 2015.</P>
<P class="p198 ft9">Enligt en utvärdering som gjordes under hösten år 2013 fram- kom att ett flertal av lärosätena ansåg att möjligheten att hyra ut bostäder till studenter i andra hand har stor betydelse vid kon- kurrensen om utländska masterstudenter. Flera av lärosätena hade dock problem med beläggningsgraden på lägenheterna, vilket skapade inkomstbortfall. Det ekonomiska underskottet belastade stats- anslaget. Malmö högskola var vid utvärderingstillfället osäker på om lärosäten ska vara en aktör på bostadsmarknaden, då ekono- miska resurser som egentligen var avsedda till grundutbildningen gick till att täcka kostnader som uppstod vid hantering av uthyr- ningen och vakanser. Lunds universitet lyfte i utvärderingen frågan om att öka blockförhyrningen till att även omfatta universitetets personal. Lunds universitet menade att detta skulle kunna göra sys- temet mer ekonomiskt hållbart, då andelen vakanser antagligen skulle bli färre<A href="#page_350"><SPAN class="ft48">8</SPAN></A>.</P>
<P class="p596 ft51">Försvarsmakten bör ges möjlighet att i andra hand hyra ut bostadslägenheter till gruppbefäl, soldater och sjömän</P>
<P class="p69 ft9">Regeringen har poängterat att försvarsreformen, som är byggd på ett system med frivilligt anställda soldater, är en samhällsreform som hela samhället har ett ansvar för att genomföra. Vikten av att Försvarsmakten har en väl fungerande personalförsörjning när det gäller GSS är alltså något som inte bara är av intresse för Försvars- makten utan det berör hela samhället. Min uppfattning är därför att det finns skäl för att kunna anse att personalkategorin GSS i vissa fall ska kunna särbehandlas.</P>
<P class="p66 ft9">Gruppen kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) består till större delen av yngre personer och för många GSS/K är boendet som de skaffar sig efter genomförd grundläggande militära utbildning (GMU) det första egna boendet.</P>
<P class="p194 ft54"><SPAN class="ft61">8 </SPAN>U2011/680/UH.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">350</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft26">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">Denna grupp är således, i de flesta fall, i behov av mindre lägen- heter för singelhushåll med relativt låg hyra. Detta då GSS/K har en ingångsgrundlön som år 2014 uppgick till 18 000 kr.</P>
<P class="p12 ft9">Boendeutgifternas andel av den disponibla inkomsten för unga som bor i hyresrätt med förstahandskontrakt ligger enligt Boverkets rapport <SPAN class="ft37">Ungdomars boende </SPAN>på drygt 31 procent. Att behöva betala mer än 31 procent av den disponibla inkomsten i hyra betyder att det inte blir mycket pengar över för annat. Detta gäller naturligtvis även för andra personer/yrkesgrupper med motsvarande inkomst.</P>
<P class="p131 ft13">Förbandskommunerna och bostadsförsörjningen</P>
<P class="p97 ft9">Med ett personalförsörjningssystem i Försvarsmakten som är grundat på anställningsavtal i stället för på plikt förväntas nyanställda kon- tinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) att sörja för egen kost och logi. Övergången från boende på loge- ment, vilken är fallet under GMU, till att de nyanställda GSS/K ska finna eget boende i närhet till arbetsplatsen på ett förband ställer i vissa fall höga krav på förbandskommunerna.</P>
<P class="p62 ft9">Med den bostadsbrist som råder i en rad kommuner leder detta till att många GSS/K tvingas till alternativa boendelösningar som att bo tillsammans med andra i större lägenheter, att hyra bostäder i andra hand vilket ofta är dyrare än att hyra i första hand, eller att bo utanför förbandsorten och pendla till arbetsplatsen.</P>
<P class="p12 ft9">Intresseorganisationen Svensk Soldat (SveSo) har framhållit att bl.a. frågorna kring hur GSS/K ska ordna med eget boende måste lösas för att GSS/K ska kunna arbeta i Försvarsmakten och för att det nya personalförsörjningssystemet i Försvarsmakten ska fungera.</P>
<P class="p154 ft9">Kommunerna är ansvariga för planeringen av byggandet av bo- städer inom respektive kommun. För att kommunerna ska satsa ekonomiska medel på att bygga särskilda soldatbostäder krävs det långsiktighet. Detta är ett problem eftersom att staten, när det gäller förbanden och deras placering i olika kommuner, inte kan garantera kommunerna tillräckligt lång planeringssäkerhet. Några av de förbandskommuner som utredningen har varit i kontakt med har förklarat att de inte vågar bygga ytterligare bostäder i kom- munen då de inte är säkra på om Försvarsmaktens verksamhet i kommunen kommer att finnas kvar på sikt. Eftersom det är stats-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">351</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft9">makterna som beslutar om Försvarsmaktens organisation kan några garantier på längre sikt inte ges.</P>
<P class="p84 ft9">Kommuner har även påtalat svårigheterna i att särbehandla GSS/K då detta skulle strida mot kommunallagens likabehandlingsprincip och lokaliseringsprincip. Ett annat problem är att många GSS/K inte folkbokför sig i kommunen där de arbetar vilket leder till problem för GSS/K att få tillgång till vård och omsorg och andra sociala för- måner som kommuninvånare har rätt till.</P>
<P class="p127 ft9">För att Försvarsmaktens personalförsörjning av GSS ska säker- ställas är det av vikt att GSS har tillgång till och kan erbjudas bo- städer i den ort, eller i nära anslutning till den ort, där de arbetar. Bostadsfrågan är direkt bidragande till Försvarsmaktens förmåga att rekrytera och behålla gruppbefäl, soldater och sjömän, något som ligger i landets och samhällets intresse.</P>
<P class="p597 ft13">Förslag till att öka gruppbefäls, soldaters, och sjömäns möjligheter att hitta boende</P>
<P class="p489 ft9">Ett alternativ som skulle kunna bidra till att minska problemen för gruppbefäl, soldater och sjömän att hitta lämpligt boende i närhet till tjänstgöringsorten skulle vara om Stiftelsen <NOBR>MHS-Bostäder</NOBR> på nytt ansöker hos Kammarkollegiet om permutation av sina stadgar. Ett bifall till en ansökan om att Stiftelsen skulle kunna verka i hela Sverige skulle underlätta för enskilda GSS att hitta lämpligt boende till en rimlig kostnad i hela landet och inte bara vid förband i Stor- stockholmsområdet.</P>
<P class="p127 ft9">Det alternativ som jag föreslår som skulle kunna bidra till att minska problemen för GSS att hitta lämpligt boende i närhet till tjänstgöringsorten är att Försvarsmakten ska ges möjlighet att hyra ut bostäder i andra hand till GSS. Det jag avser är främst bostäder för GSS/K utanför förbandsområdet och således inte att Försvars- makten ska låta GSS/K hyra en sängplats på ett logement.</P>
<P class="p84 ft9">Mitt förslag innebär inte att Försvarsmakten ska bli skyldig att tillhandahålla GSS/K med ett andrahandskontrakt för en lägenhet. Förslaget ska endast ses som en möjlig väg för Försvarsmakten att underlätta/hjälpa sina anställda GSS att erhålla en hyreslägenhet. Möjligheten ska endast kunna användas under den tid som en enskild är anställd som GSS.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">352</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373353x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft26">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft9">Detta förslag kommer inte att lösa alla problem som råder kring svårigheter för GSS att hitta en egen bostad i närhet till sin arbets- plats, men det är ett steg i rätt riktning.</P>
<P class="p103 ft9">Mot bakgrund av det nu anförda föreslår jag ett tillägg i förord- ningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning som ger Försvarsmakten möjlighet att i andra hand hyra ut bostads- lägenheter till gruppbefäl, soldater och sjömän.</P>
<P class="p103 ft9">Hur detta ska administreras, av Försvarsmakten eller om För- svarsmakten ska anlita någon annan aktör att bistå med detta, är en fråga som Försvarsmakten själv bör besluta om.</P>
<P class="p71 ft9">Den föreslagna författningsändringen innebär inte någon begräns- ning för Försvarsmakten att i andra hand välja om de ska hyra ut bostadslägenheter i andra hand både till GSS/K och GSS/T. Det är min uppfattning att Försvarsmakten i ett inledande skede endast bör hyra ut bostäder i andra hand åt GSS/K för att därefter, i ett senare skede, utvärdera Stiftelsen <NOBR>MHS-Bostäders</NOBR> försöksverksamhet där de hyr ut bostäder till GSS/T (se ovan). Försvarsmakten kan sedan besluta om Försvarsmaktens andrahandsuthyrning av bostads- lägenheter även ska innefatta GSS/T.</P>
<P class="p186 ft9">När det gäller frågan om boende för GSS/T vid utbildning och övning är lösningen på bostadsfrågan snarare en annan. Enligt min uppfattning löses denna problematik lämpligast genom att för- bandet erbjuder GSS/T tillfälligt boende på förbanden i samband med utbildning och övning. En förutsättning för att detta ska vara attraktivt ur den enskildes synpunkt är att denna förmån är fri från beskattning (se mitt resonemang om detta i avsnitt 12.2.3).</P>
<P class="p598 ft14"><SPAN class="ft14">12.2.2</SPAN><SPAN class="ft69">Deltidsbegränsningsregeln bör utredas i särskild ordning</SPAN></P>
<P class="p599 ft9"><SPAN class="ft51">Bedömning: </SPAN>De problem som kan uppkomma för tidvis tjänst- görande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) på grund av den s.k. deltidsbegränsningsregeln bör utredas närmare och i ett mer övergripande och samlat sammanhang. Utredningen har samrått med och överlämnat underlag till <SPAN class="ft37">Kommittén om håll- bara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet </SPAN>(S 2010:04) som bl.a. ser över deltidsbegränsningsregeln.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">353</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373354x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft60">Innebörden av deltidsbegränsningsregeln</P>
<P class="p227 ft9">Enligt 7 § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring lämnas arbetslöshetsersättning under sammanlagt längst 75 ersätt- ningsdagar inom en ersättningsperiod för veckor som en person ut- för eller deklarerar deltidsarbete. Resterande ersättningsdagar i peri- oden får bara användas för veckor som personen inte utför <SPAN class="ft37">eller </SPAN>deklarerar något arbete (fortsättningsvis kallad deltidsbegränsnings- regeln).</P>
<P class="p219 ft9">Deltidsbegränsningsregeln påverkar inte den totala ersättnings- periodens längd. Det kan finnas ersättningsdagar kvar när deltids- begränsningen nås, vilket innebär att en arbetssökande kan fort- sätta uppbära ersättning de veckor som han eller hon inte arbetar<A href="#page_354"><SPAN class="ft48">9</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft9">Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) innehåller regler om bisyssla som innebär att en arbetslös person under vissa förutsättningar kan inneha en bisyssla utan att bisysslan påverkar rätten till arbetslöshetsersättning. Av 39 § ALF framgår att med bisyssla avses i lagen sådant arbete i anställning eller näringsverk- samhet som den sökande före arbetslöshetens inträde under minst tolv månader utfört vid sidan av sitt heltidsarbete. För att en anställning ska anses som bisyssla får inkomsten från anställningen under ramtiden i genomsnitt inte överstiga ett belopp som mot- svarar 6 grundbelopp per vecka<A href="#page_354"><SPAN class="ft48">10</SPAN></A>.</P>
<P class="p67 ft9">Enligt 39 a § ALF ska vid beräkning av dagpenningbelopp hän- syn inte tas till sådan bisyssla som avses i 39 §. Detta gäller dock under förutsättning att bisysslan inte utvidgas under arbetslösheten och att bisysslan inte hindrar personen från att ta ett lämpligt heltidsarbete. Om inkomsten från bisysslan efter arbetslöshetens</P>
<P class="p600 ft56"><SPAN class="ft52">9</SPAN><SPAN class="ft55">Tidigare uppgick motsvarande antal dagar 300. Ett syfte med de förändrade reglerna var att regeringen ville öka incitamenten för deltidsarbetslösa att gå över till heltidssysselsättning. Förändringen var även menad att öka incitamenten för arbetsgivarna att erbjuda heltids- arbete i större utsträckning till deltidsanställda. Förändringen beräknades därutöver minska möjligheten till överutnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen, samt medföra en minskning av utgifterna i denna om drygt åtta miljarder kronor för perioden </SPAN><NOBR>2008–2010.</NOBR> Nuvarande del- tidsbegränsningsregeln medger alltså att ersättning i kombination med deltidsarbete lämnas under som längst 75 ersättningsdagar (Riksrevisionens rapport <SPAN class="ft131">Effekter av förändrade regler för deltidsarbetslösa</SPAN>, RIR 2014:5).</P>
<P class="p601 ft50"><SPAN class="ft57">10</SPAN><SPAN class="ft101">Grundbeloppets storlek är reglerat i 3 § i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäk- ring. Ett grundbelopp uppgår till 320 kronor per dag. Inom en tolvmånadersperiod är max- beloppet 1 920 kronor/vecka. Beroende på hur mycket en person har arbetat kan inkomstens storlek variera men får inte överstiga 1 920 kr/vecka i genomsnitt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">354</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft26">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">inträde överstiger ett belopp som motsvarar 6 grundbelopp per vecka, ska hela det överskjutande beloppet dras av från dagpenningen.</P>
<P class="p103 ft9">En av förutsättningarna för att få en anställning godkänd som bisyssla enligt ALF är att bisysslan utförts vid sidan av ett heltids- arbete under minst tolv månader. Såvitt känt har det ännu inte uppstått något fall där tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman (GSS/T) begärt prövning eller inte fått sin tjänstgöring som GSS/T godkänd som bisyssla enligt ALF.</P>
<P class="p602 ft60">Deltidsbegränsningsregeln och dess påverkan på rekryteringen av och möjligheten att behålla GSS/T i sin anställning hos Försvarsmakten</P>
<P class="p206 ft9">Även om det såvitt är känt ännu inte har uppstått något fall där en GSS/T har begärt prövning eller inte fått sin tjänstgöring som GSS/T godkänd som bisyssla enligt ALF skulle det kunna uppstå situationer där en GSS/T blir arbetslös från sin huvudsakliga sysselsättning och att den tidvisa tjänstgöringen som GSS/T inte godkänns som bisyssla. Personen kan då komma att ställas inför valet att antingen säga upp sin tidvisa anställning som GSS/T i Försvarsmakten och söka arbete på heltid med bibehållen arbetslös- hetsersättning eller att fortsätta med sin tidvisa tjänstgöring som GSS/T och inte längre erhålla någon arbetslöshetsersättning. Denna osäkerhet är olycklig ur såväl enskildas perspektiv som ur rekryteringssynpunkt för Försvarsmakten.</P>
<P class="p175 ft9">Det har framkommit att denna problematik även gäller s.k. del- tidsbrandmän och att vissa deltidsbrandmän tvingats att säga upp sig från sitt uppdrag som deltidsbrandman för att kunna behålla sin arbetslöshetsersättning (se information om deltidsbrandmännens anställningsförhållanden i avsnitt 6.6). Då <NOBR>GSS/T-anställningarna</NOBR> till vissa delar liknar deltidsbrandmännens anställningsförhållanden och då problematiken är densamma anser jag att dessa frågor lämpligast utreds i ett samlat sammanhang.</P>
<P class="p603 ft9">Utredningen har samrått med och överlämnat underlag om GSS/T och hur deltidsbegränsningsregelen skulle kunna påverka dessa per- soners rätt till arbetslöshetsersättning till den parlamentariskt sammansatta <SPAN class="ft37">Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">355</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373356x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft12"><SPAN class="ft13">arbetslöshet </SPAN>(S 2010:04) som bl.a. har i uppdrag att se över deltids- begränsningsregeln<A href="#page_356"><SPAN class="ft132">11</SPAN></A>. Jag lämnar därför inte några förslag i denna del.</P>
<P class="p605 ft15"><SPAN class="ft14">12.2.3</SPAN><SPAN class="ft112">Frågan om boende på logement ska undantas från beskattning bör utredas i särskild ordning</SPAN></P>
<P class="p606 ft9"><SPAN class="ft51">Bedömning: </SPAN>Ur såväl rekryterings- som attraktivitetssynpunkt är det väsentligt att tidvis tjänstgörande gruppbefäls, soldaters och sjömäns (GSS/T) boende på logement är befriat från be- skattning. Denna fråga samt andra närliggande skatterättsliga frågor är väsentliga att utreda närmare även när det gäller andra personalkategorier i Försvarsmakten. Regeringen bör överväga att utreda möjligheterna att undanta förmånen av fritt loge- mentsboende från beskattning tillsammans med andra närligg- ande frågor i ett samlat sammanhang. Jag föreslår därför inte några författningsändringar i inkomstskattelagen.</P>
<P class="p518 ft60">Beskattning och undantag</P>
<P class="p106 ft9">Enligt 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp och beskattas i det inkomst- slaget.</P>
<P class="p67 ft9">I samma kapitels 3 § görs ett undantag för förmåner som enskilda erhåller i samband med fredsbevarande tjänst. Förmån av kost och hemresa för sådan personal som tjänstgör i <SPAN class="ft37">väpnad tjänst för freds-</SPAN></P>
<P class="p607 ft56"><SPAN class="ft61">11 </SPAN>Kommittén har i uppdrag att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbets- löshet (se kommittédirektiv 2010:48). Kommittén ska bl.a. överväga förändringar som kan leda till mer hållbara sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. De förändringar som kan bli aktu- ella ska även bidra till långsiktigt ökad sysselsättning och därmed långsiktigt hållbara statsfinanser. Kommittén har även fått i uppdrag att när det gäller den ovan beskrivna del- tidsbegränsningsregeln analysera hur nuvarande begränsningsregel påverkar arbetssökande kvinnor och mäns sökintensitet och risk för begränsat arbetsutbud, analysera hur nuvarande begränsningsregel påverkar arbetslöshetsperiodens längd och chansen till heltidsarbete för kvinnor och män som är deltidsarbetslösa. Om kommittén finner det lämpligt, ska den före- slå alternativa lösningar till nuvarande deltidsbegränsning som säkerställer att arbetslöshets- försäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Kommittén ska lämna förslag till författningsreglering för samtliga delar av sina förslag. Kommittén ska slutredovisa arbetet i sin helhet senast den 31 januari 2015 (Se kommittédirektiv och tilläggsdirektiv 2010:48 och 2012:90).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">356</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft26">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9"><SPAN class="ft37">bevarande verksamhet utomlands </SPAN>ska enligt denna bestämmelse inte tas upp till beskattning.</P>
<P class="p180 ft60">GSS möjligheter till boende på logement</P>
<P class="p135 ft9">När tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) tjänstgör i Försvarsmakten är de anställda och uppbär lön av myn- digheten. I de allra flesta fall innebär tjänstgöringen för GSS/T att de är lediga från sin huvudsakliga sysselsättning, exempelvis arbete eller studier, och att de under de cirka två till tre veckor långa tjänst- göringstiderna i Försvarsmakten måste ordna med ett tillfälligt boende. I och med att tjänstgöringen i Försvarsmakten inte är den huvudsakliga sysselsättningen för GSS/T är de sällan bosatta på den ort där de har sin militära tjänstgöring. Eftersom GSS/T är på sitt ordinarie tjänsteställe i Försvarsmakten uppbär de däremot inte något traktamente eller liknande.</P>
<P class="p12 ft9">Att ordna eget tillfälligt boende för några veckors tjänstgöring i Försvarsmakten är ofta dyrt och opraktiskt och i vissa fall till och med omöjligt på grund av rådande brist på lediga lägenheter på tjänstgöringsorten. Försvarsmakten har därför, när så är möjligt, erbjudit GSS/T boende på logement utan någon kostnad för den enskilde i samband med den militära tjänstgöringen. Detta blir då att bedöma som en sådan förmån som ska beskattas i inkomstslaget tjänst enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen.</P>
<P class="p608 ft51">Delat logementsboende bör inte betraktas som en sådan förmån som ska beskattas</P>
<P class="p196 ft9">Det är utan tvekan så att resultaten av Försvarsmaktens personal- försörjningsreform, i förevarande fall när det gäller anställningar av GSS, är beroende av de anställdas möjligheter att hitta boende till en rimlig kostnad på förbands- och tjänstgöringsorten (se mitt resonemang om problem för GSS att hitta boende i förbands- kommunerna i avsnitt 12.2.1).</P>
<P class="p12 ft9">När det gäller GSS/T är det inte rimligt att förvänta sig att denna personalkategori, när de tillfälligt lämnar sitt ordinära boende för några veckors tjänstgöring i Försvarsmakten, ska ordna med eget boende. Det är därför av vikt att GSS/T kan ta till vara på de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">357</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">eventuella möjligheter som Försvarsmakten har att erbjuda denna personalkategori i form av boende på logement.</P>
<P class="p84 ft9">Boende på logement innebär som regel delat boende med upp till 16 personer under förhållandevis primitiva förhållanden. Symbol- värdet av det förmånsvärde som påförs de anställda riskerar därmed att bli synnerligen negativt för enskildas vilja att tjänstgöra. Att betala skatt för att bo på logement samtidigt som personen i fråga har fasta kostnader för sitt ordinära boende kommer inte att bidra positivt till yrkets attraktionskraft. Dessutom kan det vara så att den tjänstgörande har en högre inkomst i den huvudsakliga anställ- ningen och att personen i fråga sänker sin inkomst under tjänst- göringen som GSS/T</P>
<P class="p92 ft9">GSS/T lämnar alltså sin ordinarie bostadsort, familj och huvudsakliga sysselsättning under tjänstgöringsperioderna i För- svarsmakten. Dessutom kan tjänstgöringen eventuellt föra med sig en lönesänkning till följd av en lägre lön i Försvarsmakten än i den huvudsakliga anställningen. Jag menar att det inte bidrar positivt till yrkets attraktionskraft om GSS/T därtill ska betala förmåns- skatt för att bo i delat boende på logement.</P>
<P class="p609 ft51">Skatterättsliga frågor som bör utredas i ett särskilt och samlat sammanhang</P>
<P class="p86 ft9">Möjligheterna för Försvarsmakten att rekrytera till tjänster som GSS/T och att behålla GSS/T i sina anställningar under en längre tid än i dag är enligt mitt synsätt direkt beroende av de sociala villkor och därmed sammanhängande frågor som GSS/T erbjuds under tjänstgöringstiden i Försvarsmakten.</P>
<P class="p84 ft9">Frågan om beskattning av förmånen av logementsboende är dock inte bara aktuell när det gäller GSS/T. Frågan kan även bli aktuell för reservofficerare och annan i Försvarsmakten tidvis tjänst- görande personal. Försvarsmakten erbjuder även under övergångs- perioder kontinuerligt tjänstgörande personalkategorier logements- boende. Fråga uppkommer då om samma resonemang bör gälla för dessa personalkategorier i de fall de bor på logement under kortare tjänstgöringsperioder. Det måste i sammanhanget även diskuteras om logi ombord på fartyg bör undantas från beskattning.</P>
<P class="p91 ft12">Försvarsmakten har uppmärksammat frågan om förmån av kost och hemresa bör vara fri från beskattning även när det gäller sådan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">358</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p27 ft26">Förbättringar av sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft9">personal som tjänstgör i <SPAN class="ft37">fredsframtvingande tjänst </SPAN>och alltså inte endast såsom i dag gälla för sådan personal som tjänstgör i <SPAN class="ft37">freds- bevarande tjänst </SPAN>(se inkomstskattelagens 11 kap. 3 §). Enligt nu gällande reglering krävs det vidare för att undantaget för personal i fredsbevarande tjänst ska vara tillämpligt att det rör sig om <SPAN class="ft37">väpnad tjänst</SPAN>. Nuvarande reglering utesluter därmed ett antal personer som tjänstgör i fredsbevarande, men inte väpnad tjänst, utomlands, samt personer som tjänstgör i fredsframtvingande tjänst utomlands.</P>
<P class="p71 ft9">I det fall stöd till att genomföra civila kurser eller civil utbild- ning kommer att erbjudas kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (se avsnitt 11.3.5) och om detta stöd ska be- skattas av den enskilde finns det en risk för att detta tjänstgörings- incitament till viss del förlorar sitt syfte. Jag menar därför att det är av vikt att även frågan om detta slags tjänstgöringsincitament bör vara befriat från beskattning utreds närmare.</P>
<P class="p103 ft9">Ovan nämnda frågeställningar är förhållandevis omfattande och komplexa och berör ett flertal personalkategorier i Försvarsmakten. Det är därför min bedömning att regeringen bör överväga att när- mare utreda nu nämnda frågeställningar i en sammanhållen ordning. Jag föreslår därför inte några författningsändringar i denna del.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">359</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_360">
</DIV>
<DIV id="page_361">
<P class="p610 ft86"><SPAN class="ft8">13</SPAN><SPAN class="ft109">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</SPAN></P>
<P class="p611 ft84"><SPAN class="ft36">13.1</SPAN><SPAN class="ft111">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna i dag</SPAN></P>
<P class="p364 ft14"><SPAN class="ft14">13.1.1</SPAN><SPAN class="ft69">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p97 ft9">Hemvärnet skapades i samband med andra världskriget genom ett riksdagsbeslut den 29 maj 1940, men redan innan riksdagsbeslutet hade spontana hemvärnsenheter bildats. Rekryteringsbara till hem- värnet var de som inte längre hade krigsplacering eller de som inte hade gjort värnplikt. Under hösten 1940 var cirka 90 000 män anslutna till hemvärnet. Svenska Lottakåren och Röda Korset in- ledde tidigt ett samarbete med hemvärnet för placering av personal. År 1943 startades Hemvärnets stridsskola (HvSS), där det i dags- läget årligen utbildas cirka 1 500 hemvärnsbefäl i olika befattningar. Det första rikshemvärnstinget med förtroendevalda representanter för hemvärnssoldaterna arrangerades år 1948. Efter beredskapsåren och under det kalla kriget var hemvärnets viktigaste uppgifter att skydda och bevaka Sveriges mobiliseringsförråd. Hemvärnsför- banden skulle se till att de inkallade krigsförbanden under säkra former kunde mobilisera. Från den 1 juli 1989 kan även kvinnor som har genomgått militär grundutbildning antas som personal i hemvärnet.</P>
<P class="p182 ft9">Efter flera försvarsbeslut och organisationsförändringar i För- svarsmakten har antalet soldater i hemvärnet minskat. Personer som ska tjänstgöra i hemvärnet skriver avtal med Försvarsmakten (se avsnitt 13.1.4 och bilagorna 4 och 5). År 2000 hade hemvärnet</P>
<P class="p612 ft18">361</P>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft18">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft9">cirka 70 000 avtal. Antalet avtal sjönk därefter ytterligare och uppgick till cirka 40 000 medlemmar 2005.</P>
<P class="p127 ft9">Efter försvarsbeslutet år 2004 beslutades att hemvärnet även skulle använda namnet <SPAN class="ft37">nationella skyddsstyrkorna. </SPAN>Hemvärnsför- banden är till största delen indelade i hemvärnskompanier och hemvärnsinsatskompanier.</P>
<P class="p127 ft9">Cirka 25 procent av de som tjänstgör i dagens hemvärn med de nationella skyddsstyrkorna bemannas av och har rekryterats via de frivilliga försvarsorganisationerna (de frivilliga försvarsorganisa- tionerna beskrivs i avsnitt 7).</P>
<P class="p613 ft64"><SPAN class="ft133">13.1.2</SPAN><SPAN class="ft134">Begreppen hemvärnsman, hemvärnssoldat, avtalspersonal, frivilliga och personal i hemvärnet</SPAN></P>
<P class="p614 ft9">Enligt 4 § hemvärnsförordningen (1997:146) består hemvärnets personal av hemvärnsmän och personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvars- verksamhet samt av anställda vid Försvarsmakten som är krigs- placerade i hemvärnet.</P>
<P class="p129 ft9">Begreppet <SPAN class="ft37">hemvärnsman </SPAN>används alltså i författningar för att beskriva viss personal som tjänstgör i hemvärnet. Som nu nämnts är personal i hemvärnet även de som har avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvars- verksamhet samt anställda vid Försvarsmakten som är krigsplace- rade i hemvärnet.</P>
<P class="p84 ft9">Rikshemvärnsrådet har framfört att det är av uppfattningen att samtliga som tjänstgör i hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna bör omfattas av samma regelverk och åläggas samma skyldigheter och förpliktelser med motiveringen att det annars finns en risk att personalen i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna delas upp i olika kategorier.</P>
<P class="p127 ft9">Denna uppfattning delas däremot inte av de Frivilliga försvars- organisationernas samarbetskommitté (FOS). Vid tjänstgöring i förband har FOS, precis som Rikshemvärnsrådet, uppfattningen att alla kan kallas för/benämnas <SPAN class="ft37">hemvärnssoldater</SPAN>. Däremot har FOS poängterat att enskilda kommer in till hemvärnsförbandet via två vägar, nämligen via hemvärnsavtal respektive frivilligavtal (se bi- lagorna 4 och 5) och varje avtal har och ska enligt FOS även fort- sättningsvis ha sitt eget regelverk.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">362</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p27 ft26">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p202 ft9">I hemvärnsavtal (bilaga 4) används benämningen <SPAN class="ft37">hemvärnssoldat </SPAN>medan avtalen för de som kommer från de frivilliga för- svarsorganisationerna och som tjänstgör i hemvärnet med de natio- nella skyddsstyrkorna samt i armén, marinen eller flygvapnet och benämns <SPAN class="ft37">avtalspersonal </SPAN>(bilaga 5) respektive <SPAN class="ft37">den frivillige </SPAN>(se bi- laga 6).</P>
<P class="p12 ft9">I Försvarsmaktens föreskrifter FFS 2010:2 (delvis reviderade i FFS 2010:8) anges att hemvärnets personal enligt hem- värnsförordningen består av hemvärnsmän och personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om fri- villig försvarsverksamhet samt av anställda vid Försvarsmakten som är krigsplacerade i hemvärnet men att i denna författning benämns denna personal gemensamt för hemvärnssoldater.</P>
<P class="p12 ft9">I författningstext används alltså begreppet <SPAN class="ft37">hemvärnssoldat </SPAN>ibland, men inte alltid, för att benämna samtlig personal som tjänstgör i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. All personal kallas för/benämns <SPAN class="ft37">hemvärnssoldater </SPAN>när de tjänstgör i hemvärnsförban- den.</P>
<P class="p12 ft9">I de fall detta avsnitt återger vad som står i författningar eller andra texter kommer den terminologi att användas som respektive författning/text använder. I andra avseenden, om inte annat anges, kommer begreppet <SPAN class="ft37">hemvärnspersonal/personal </SPAN>att användas. I huvud- sak avses då den personal som enligt 4 § hemvärnsförordningen benämns hemvärnsmän och personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvars- verksamhet. Huvudfokus är alltså den personal i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna som tjänstgör med hemvärnsavtal eller frivilligavtal som grund. Detta utesluter dock inte att vissa be- dömningar även kan komma att omfatta den personal i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna som är anställda vid Försvars- makten och som är krigsplacerade i hemvärnet.</P>
<P class="p615 ft14"><SPAN class="ft14">13.1.3</SPAN><SPAN class="ft69">Rekrytering</SPAN></P>
<P class="p324 ft9">Försvarsmakten vidtog under år 2013 ett antal åtgärder för att för- bättra rekryteringen till Försvarsmakten. Dessa åtgärder hade även effekt på rekryteringen till hemvärnsförbanden; bl.a. har närområdes-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">363</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373364x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft18">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">principen för rekrytering till hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna förtydligats<A href="#page_364"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft9">För att antas till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna görs en noggrann kontroll av den sökande och personen i fråga måste anses som lämplig för att antas för tjänstgöring i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Ett beslut i ärenden om antag- ning till hemvärnet kan inte överklagas<A href="#page_364"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsmakten genomförde under år 2013 ett rekryterings- seminarium mot frivilliga yrkesinformatörer som arbetar med rekry- tering och marknadsföring inom hemvärnsförbanden. Dessa yrkes- informatörer rekryterar mot hela Försvarsmakten. De rekryterings- koordinatorer som införts ute på förbanden har fått särskild utbild- ning i hemvärnskunskap.</P>
<P class="p198 ft9">Enligt Försvarsmaktens årsredovisning för år 2013 rekryterades drygt 2 000 personer till hemvärnsförbanden under året. Av dessa rekryterades cirka 350 personer från GMU, cirka 170 personer rekryterades från de frivilliga försvarsorganisationerna, cirka 50 per- soner rekryterades som tidigare varit antingen officerare, specialist- officerare eller civila arbetstagare och övriga, cirka 1 400 personer, bedöms till största delen komma från tidigare värnpliktsutbildade.</P>
<P class="p66 ft9">Rekryteringsåtgärderna har däremot inte bedömts vara tillräck- liga för att på lång sikt säkerställa personalförsörjningen i hem- värnsförbanden. Försvarsmakten har framhållit att det framförallt förekommer brister i rekryteringen till hemvärnet via GMU samt rekrytering av avgångna gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS).</P>
<P class="p67 ft9">Enligt Försvarsmaktens planering avser myndigheten att hem- värnet med de nationella skyddsstyrkorna ska bemannas med per- sonal från GSS/K och <NOBR>GSS/T-systemen,</NOBR> personal som har rekry- terats med hemvärnsavtal för gruppbefäl och soldater (HAGS), personal som har rekryterats med hjälp av de frivilliga försvars- organisationerna samt ett antal reservofficerare. Målsättningen är att hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna årsvis ska om- fatta cirka 22 000 personer. Det totala antalet personer med hem- värnsavtal för GSS, som även omfattar hemvärnsbefäl över grupp- befälsnivå samt frivilligavtal uppgick vid 2013 års slut till cirka</P>
<P class="p99 ft56"><SPAN class="ft52">1</SPAN><SPAN class="ft55">Denna princip innebär att endast de som bor i den rekryterande hemvärnsbataljonens upp- tagningsområde medges plats på grundläggande militär utbildning (GMU) för preliminär nominering.</SPAN></P>
<P class="p336 ft54"><SPAN class="ft52">2</SPAN><SPAN class="ft53">Se 6 § hemvärnsförordningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">364</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p27 ft26">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">20 600. Av dessa har cirka 16 800 personer hemvärnsavtal och cirka 3 800 personer har frivilligavtal (se bilagorna 4 och 5).</P>
<P class="p12 ft9">Försvarsmaktens målsiffra om 22 000 hemvärnsavtal, varav 16 900 är hemvärnsavtal och 5 100 är frivilligavtal, är således uppfylld till 94 procent men är ännu inte fullt nådd. Detta gäller framförallt vad avser personer med frivilligavtal. Regeringens krav i Försvarsmaktens regleringsbrev för år 2013 om att inte understiga 20 000 hem- värnsavtal är däremot uppnått.</P>
<P class="p12 ft9">Genomsnittsåldern i hemvärnsförbanden är cirka 39 år. Försvars- makten anser att en medelålder på cirka <NOBR>35–40</NOBR> år är både rimlig och något att eftersträva och åldersgruppen <NOBR>25–35</NOBR> år bedöms vara huvudmålgruppen vid rekrytering till hemvärnsförbanden.</P>
<P class="p62 ft9">Av samtliga 20 600 personer i hemvärnet är cirka 14 procent kvinnor och 86 procent män. I och med att huvuddelen av de per- soner som rekryteras till hemvärnsförbanden är tidigare värnpliktig personal bedömer Försvarsmakten att denna könsfördelning kom- mer vara densamma under de närmaste åren. När personal till hemvärnsförbanden till huvuddel kommer att rekryteras från GMU och av personer som har haft anställning som GSS bedöms hem- värnsförbanden komma att ha samma könsfördelning som För- svarsmaktens övriga krigsförband.</P>
<P class="p258 ft14"><SPAN class="ft14">13.1.4</SPAN><SPAN class="ft69">Avtal reglerar tjänstgöringen</SPAN></P>
<P class="p324 ft9">De som tjänstgör i hemvärnet är, även om de i hemvärnsförord- ningen benämns <SPAN class="ft37">personal</SPAN>, inte anställda av Försvarsmakten och de har inte något arbetsrättsligt anställningsförhållande i förhållande till myndigheten. I stället tecknar de hemvärnsavtal med Försvars- makten om att tjänstgöra ett visst antal dygn per år för utbildning och träning. De som tjänstgör i hemvärnet och som bemannas av och har rekryterats dit av de frivilliga försvarsorganisationerna tecknar frivilligavtal för personal med tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet (hemvärnsavtal och frivilligavtal finns i bilagorna 4 och 5).</P>
<P class="p13 ft9">De som skriver hemvärnsavtal med Försvarsmakten har som regel genomfört värnplikt eller grundläggande militär utbildning (GMU).</P>
<P class="p62 ft9">Specialister, som t.ex. sjukvårdare och hundförare som inte har någon tidigare militär erfarenhet, utbildas i sina befattningar av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">365</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373366x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft18">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">vissa av de frivilliga försvarsorganisationerna som har i uppdrag från Försvarsmakten att rekrytera och grundutbilda personal för bestämda befattningar inom hemvärnets krigsorganisation. Därefter tecknar specialisterna frivilligavtal med hemvärnsförbanden. Specia- listerna ingår i hemvärnets personal men ska även vara medlemmar i respektive försvarsorganisation. Specialisterna med frivilligavtal genomför Grundläggande soldatutbildning för frivilliga <NOBR>(GU-F)</NOBR> innan en befattningsutbildning påbörjas. Antagningskraven för specia- listerna är anpassade till de behov som befattningarna kräver.</P>
<P class="p66 ft9">Hemvärns- och frivilligavtalen är i många delar likalydande. I det följande kommer, om inte annat särskilt anges, begreppet hemvärnsavtal att användas.</P>
<P class="p66 ft9">Hemvärnets personal tjänstgör normalt endast under kortare krigsförbandsövningar om <NOBR>4–13</NOBR> dygn per år där antalet dagar beror på befattningen. För de som tjänstgör i hemvärnsbevaknings- kompanier innebär det 4 dygns årlig avtalstid<A href="#page_366"><SPAN class="ft48">3</SPAN></A>. För de som tjänst- gör i hemvärnsinsatskompanier innebär det 8 dygns årlig avtalstid<A href="#page_366"><SPAN class="ft48">4</SPAN></A>.</P>
<P class="p66 ft9">I och med att personer som är engagerade i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna inte är anställda av Försvarsmakten har merparten av de som tjänstgör i hemvärnet en annan huvudsaklig sysselsättning i form av exempelvis arbete eller studier.</P>
<P class="p76 ft60">Rätt till ledighet för tjänstgöring i hemvärnet</P>
<P class="p184 ft9">Bestämmelser om rätt till ledighet för tjänstgöring i hemvärnet finns i lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänst- göring inom totalförsvaret m.m.</P>
<P class="p66 ft9">Enligt denna lag ska bestämmelserna i 9 kap. lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt gälla även med avseende på tjänstgöring som någon fullgör åt det allmänna på grund av skyldighet i</P>
<P class="p616 ft56"><SPAN class="ft52">3</SPAN><SPAN class="ft55">Hemvärnsbevakningskompanierna har bl.a. i uppgift att bevaka skyddsobjekt enligt skydds- lagen, skydda skyddsobjekt mot sabotageförband, ytövervaka, stödja samhället, spärra/förstöra flygfält, förstöra förbindelser, blockera hamn, gränsövervaka, starta upp och betjäna anlägg- ning samt transport- och trafikleda.</SPAN></P>
<P class="p617 ft54"><SPAN class="ft52">4</SPAN><SPAN class="ft53">Hemvärnsinsatskompanierna har bl.a. i uppgift att bevaka skyddsobjekt, skydda skydds- objekt mot sabotageförband, ytövervaka, stödja samhället, försvara terrängavsnitt/knut- punkt, transportskydda materiel, eskortera personal och verka som eldobservatör.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">366</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373367x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p27 ft26">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p618 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">annan lag än lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,</SPAN></P>
<P class="p250 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">som reservofficer,</SPAN></P>
<P class="p137 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">vid en krigsorganisation inom totalförsvaret på grund av fri- villigt åtagande,</SPAN></P>
<P class="p350 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">i Försvarsmakten för att tillgodose särskilda behov av personal för beredskapsändamål,</SPAN></P>
<P class="p276 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">i Försvarsmakten i en internationell militär insats, eller</SPAN></P>
<P class="p44 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">i Försvarsmakten under militär utbildning som rekryt.</SPAN></P>
<P class="p351 ft9">Av 9 kap. 1 § 1 st lagen om totalförsvarsplikt framgår att ingen arbetstagare får sägas upp eller avskedas på grund av att han eller hon fullgör sina skyldigheter enligt lagen. En person får alltså inte avskedas eller sägas upp från sin anställning till följd av att han eller hon fullgör en skyldighet enligt lagen om totalförsvarsplikt. Denna bestämmelse är tillämplig vid mönstring, personlig inställelse vid en annan utredning och vid all annan tjänstgöring enligt lagen.</P>
<P class="p12 ft9">En förutsättning för att en totalförsvarspliktig ska få tillgodo- räkna sig anställningsskyddet är att den skyldighet som har ålagts med stöd av lagen också fullgörs<A href="#page_367"><SPAN class="ft48">5</SPAN></A>. Detta innebär att en arbetsgivare inte kan neka en hemvärnsman eller frivillig med avtal för tjänst- göring i hemvärnet att vara ledig för att delta i en övning som syftar till att fullgöra ett ingånget avtal. Däremot omfattas inte utbildning eller tjänstgöring som inte är en skyldighet enligt avtalet av ovan nämnda rätt till ledighet utan sådan vidareutbildning får fullföljas på egen fri tid.</P>
<P class="p182 ft9">Det är alltså först sedan ett avtal ingåtts som en arbetsgivare inte kan säga upp en person som tjänstgör i hemvärnet med de natio- nella skyddsstyrkorna på grund av olovlig frånvaro och arbets- givaren är då skyldig att bevilja en person tjänstledigt för att personen i fråga ska kunna fullfölja den tjänstgöring som framgår av avtalet. I detta sammanhang kan även nämnas att i de fall en person med avtal för tjänstgöring i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna kallas ut för att bistå det civila samhället vid exempelvis en översvämning gäller allmän tjänsteplikt enligt lagen</P>
<P class="p224 ft54"><SPAN class="ft61">5 </SPAN>Se regeringens proposition <SPAN class="ft68">Totalförsvarsplikt</SPAN>, prop. 1994/95:6 s. 196.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">367</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373368x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft18">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p619 ft9">(2003:778) om skydd mot olyckor<A href="#page_368"><SPAN class="ft48">6</SPAN></A>. En arbetsgivare kan alltså inte heller i en sådan situation neka sin personal ledigt.</P>
<P class="p279 ft14"><SPAN class="ft14">13.1.5</SPAN><SPAN class="ft69">Beredskapsgrader</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">I Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet (FFS 2010:2, delvis reviderade i FFS 2010:8) regleras bl.a. hemvärnets beredskapsgrader<A href="#page_368"><SPAN class="ft48">7</SPAN></A>. Beredskapsgraderna är grundberedskap, hemvärnsberedskap och hem- värnslarm (14 §).</P>
<P class="p76 ft60">Grundberedskap</P>
<P class="p106 ft9">Under grundberedskap är hemvärnssoldater efter särskilt åtagande och efter utbildning skyldiga att tjänstgöra i hemvärnet för:</P>
<P class="p144 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">bevakning i samband med verksamhet enligt förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet m.m. (IKFN- förordningen),</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">bevakning av skyddsobjekt enligt 5 § skyddslagen (2010:305),</SPAN></P>
<P class="p148 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och</SPAN></P>
<P class="p620 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">verksamhet i samband med att Försvarsmakten lämnar stöd till en annan myndighet eller enskild enligt föreskrift i lag eller förordning eller efter beslut av regeringen</SPAN><A href="#page_368"><SPAN class="ft135">8</SPAN></A>.</P>
<P class="p314 ft56"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft55">Se 6 kap. 1 § lagen om skydd mot olyckor. Av denna bestämmelses första och andra stycke framgår att när det behövs är var och en som under kalenderåret fyller lägst arton och högst sextiofem år skyldig att medverka i räddningstjänst, i den mån hans eller hennes kunskaper, hälsa och kroppskrafter tillåter det. Tjänsteplikten fullgörs på anmodan av räddningsledaren. Av samma bestämmelses tredje stycke framgår att bland de som är tjänstepliktiga enligt första stycket och som är bosatta i kommunen får en nämnd som avses i 3 kap. 11 § ta ut lämpliga personer för att ingå i kommunens räddningsvärn. I första hand ska frivilliga tas ut. Den som tagits ut är skyldig att delta i övning med räddningsvärnet under högst tjugo timmar årligen.</SPAN></P>
<P class="p281 ft56"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft55">I FFS 2010:2 anges följande i 2 §: Enligt 4 § hemvärnsförordningen (1997:146) består hem- värnets personal av hemvärnsmän och personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet samt av anställda vid Försvars- makten som är krigsplacerade i hemvärnet. I denna författning benämns denna personal gemensamt för hemvärnssoldater.</SPAN></P>
<P class="p336 ft54"><SPAN class="ft52">8</SPAN><SPAN class="ft53">Se avsnitt 13.1.4 angående hemvärnsavtalens begränsningar beträffande denna punkt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">368</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373369x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p27 ft26">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">Tjänstgöring i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna inom ramen för <SPAN class="ft37">stöd till samhället </SPAN>under grundberedskap kan i dag bli aktuell enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (se av- snitt 4.3.6), förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet (se avsnitt 4.3.4) och lagen (2006:343) om Försvars- maktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning (se avsnitt 4.3.2).</P>
<P class="p12 ft9">Exempel på kriser eller olyckor i samhället där hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna regelmässigt deltar är vid eftersök av försvunna personer, assistans vid svåra väderförhållanden som exem- pelvis vid snökaos, översvämningar, bränder och oljekatastrofer. Vid större katastrofer stödjer hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna med personal men också med t.ex. logistik, transporter och stabsstöd. Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna har även hjälpt till vid olika former av bevakningsuppgifter samt vid statsbesök.</P>
<P class="p218 ft60">Hemvärnsberedskap</P>
<P class="p173 ft9">Vid höjd beredskap eller annars efter särskilt beslut av regeringen ska hemvärnet inta hemvärnsberedskap. Om Försvarsmakten hos regeringen gjort framställning om hemvärnsberedskap och landets försvar eller säkerhet kräver att hemvärnet tas i anspråk omedel- bart, får Försvarsmakten besluta om hemvärnsberedskap för tiden intill dess att regeringen meddelat beslut i frågan<A href="#page_369"><SPAN class="ft48">9</SPAN></A>.</P>
<P class="p13 ft9">Under hemvärnsberedskap ska insatschefen i Högkvarteret eller den han eller hon bestämmer besluta om hemvärnsförbandens tjänst- göring och stridsberedskap (19 §).</P>
<P class="p12 ft9">I Sverige har det endast varit hemvärnsberedskap vid ett tillfälle och det var under åren <NOBR>1941–1945.</NOBR> Hemvärnsberedskapen omfattade då landets samtliga hemvärnsförband.</P>
<P class="p131 ft60">Hemvärnslarm</P>
<P class="p173 ft9">Vid hemvärnslarm ska alla hemvärnsförband snarast grupperas för att lösa sina huvuduppgifter på det sätt som anges i de order som gäller för förbanden. Hemvärnslarm intas vid beredskapslarm eller</P>
<P class="p621 ft54"><SPAN class="ft61">9 </SPAN>Se 7 § hemvärnsförordningen (1997:146).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">369</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft18">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p566 ft9">då hemvärnsberedskap råder och efter beslut av insatschefen i Hög- kvarteret eller den som han eller hon bestämmer (20 §).</P>
<P class="p279 ft36"><SPAN class="ft36">13.2</SPAN><SPAN class="ft110">Uttalanden om framtidens hemvärn</SPAN></P>
<P class="p297 ft14"><SPAN class="ft14">13.2.1</SPAN><SPAN class="ft69">Inriktningspropositionen</SPAN></P>
<P class="p106 ft9">Regeringen framhöll i <SPAN class="ft37">Inriktningspropositionen </SPAN>(prop. 2008/09:140) att ett grundläggande krav på de som antas till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna bör vara att de har genomgått en grund- läggande soldatutbildning. Användbarheten, tillgängligheten och flexibiliteten på hemvärnsförbanden ska öka jämfört med hur det tidigare har varit. Tjänstgöringskontrakten för de som tjänstgör i de nationella skyddsstyrkorna bör utformas så att insatser med förband inom de nationella skyddsstyrkorna ska kunna göras även om det inte råder hemvärnsberedskap eller höjd beredskap. På detta sätt kommer det att finnas hemvärnsförband tillgängliga för mili- tära och civila insatser även i fred. Denna ordning innebär att personalen från hemvärnsförbanden då har genomgått samma utbildning som övriga soldater och att soldater från hemvärns- förbanden direkt kan söka till stående eller kontraktsförband och gå in i den fas som innehåller befattningsutbildning. Vidare kan de soldater som har påbörjat sin utbildning i syfte att tjänstgöra i ett stående eller kontraktsförband, men som sedan ändrat sig och avbrutit utbildningen efter den grundläggande soldatutbildningen, söka sig till hemvärnet<SPAN class="ft51">.</SPAN></P>
<P class="p172 ft9">Hemvärnsförbanden i de nationella skyddsstyrkorna ska kunna göra insatser även utan beslut om hemvärnsberedskap eller höjd beredskap. För övriga hemvärnsförband ska det krävas beslut om höjd beredskap eller hemvärnsberedskap för att dessa ska kunna sättas in som förband. Personalen i övriga förband bör även fortsatt frivilligt kunna delta i insatser i fred.</P>
<P class="p66 ft9">Regeringen framhöll vidare att utvecklingen av de nationella skyddsstyrkorna innebär en betydande ambitionshöjning och att tjänstgöringen inom de mer kvalificerade nationella skyddsstyrkorna också kommer att kräva mer av den enskilde i fråga om såväl engagemang som tid. Uppdelningen i nationella skyddsstyrkor och övriga hemvärnsförband ger således en viktig möjlighet för den enskilde att välja ett åtagande efter egen vilja och förutsättning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">370</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p27 ft26">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft14"><SPAN class="ft14">13.2.2</SPAN><SPAN class="ft69">Försvarsberedningen</SPAN></P>
<P class="p97 ft37"><SPAN class="ft9">I Försvarsberedningens rapport </SPAN>Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid <SPAN class="ft9">(Ds 2014:20) framhölls att för att lösa Försvars- maktens uppgifter krävs att det finns förband tillgängliga i fredstid. Samtliga stående förband samt kontrakts- och hemvärnsförband ska därför också ha krav på tillgänglighet i fredstid, utan stöd av ett beslut om höjd beredskap enligt 3 § lagen (1992:1403) om total- försvar och höjd beredskap. Tillgängligheten i fredstid kan varieras beroende på det aktuella säkerhetspolitiska läget. I första hand ska stående förband användas för uppgifter i fredstid medan kontrakts- förband och hemvärnsförband i fredstid ska kunna aktiveras för att lösa uppgifter. De enskilda krigsförbandens tillgänglighet ska i freds- tid variera över tiden och i så stor utsträckning som möjligt ska det finnas en förutsägbarhet i planeringen.</SPAN></P>
<P class="p12 ft9">Försvarsberedningen framhöll att hemvärnsförbanden ska kunna verka med huvuddelen inom ett dygn samt med mindre delar inom några timmar efter ett beslut om höjd beredskap.</P>
<P class="p154 ft9">Efter beslut av regeringen eller Försvarsmakten ska hemvärns- förbanden även i fredstid snabbt kunna lösa ålagda uppgifter inklu- sive stöd till samhället vid kris. Hemvärnsförbanden ska med delar kunna vara tillgängliga även utan särskilt beslut om aktivering, t.ex. för vissa bevakningsuppgifter eller stöd till samhället. Hemvärns- förbanden ska ha hög beredskap i händelse av beslut om höjd bered- skap.</P>
<P class="p222 ft36"><SPAN class="ft36">13.3</SPAN><SPAN class="ft110">Kriser och extraordinära händelser</SPAN></P>
<P class="p622 ft11"><SPAN class="ft10">I propositionen </SPAN>Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull <SPAN class="ft10">(prop. 2007/08:92) definierade regeringen begreppet </SPAN>kris <SPAN class="ft10">som </SPAN>”en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner”<SPAN class="ft10">. Med </SPAN>krisberedskap <SPAN class="ft10">avsågs </SPAN>”för- mågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer”.</P>
<P class="p62 ft9">Regeringen framhöll även bl.a. att hoten mot Sveriges säkerhet förändras och att nya risker och utmaningar ständigt tillkommer. Nutida hot och risker är ofta komplexa och kan få konsekvenser för flera samhällssektorer. Hoten kan också vara mer eller mindre</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">371</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373372x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft18">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">synliga och förutsägbara och är ofta gränsöverskridande. Samverkan och samordning över administrativa och geografiska gränser kan alltså bli aktuellt. Som exempel på några hot mot samhällets säker- het angavs i propositionen klimatförändringar, organiserad brotts- lighet, epidemier, epizootier, naturkatastrofer och terrorism.</P>
<P class="p66 ft9">Det finns inte någon heltäckande definition av vad <SPAN class="ft37">en svår på- frestning på samhället i fred </SPAN>är. Däremot uttalade regeringen i pro- positionen <SPAN class="ft37">Samhällets säkerhet och beredskap </SPAN>(prop. 2001/02:158, s. 72) att ”<SPAN class="ft37">en svår påfrestning inte utgör en enskild händelse i sig, exempelvis en olycka, ett sabotage osv., utan det är ett tillstånd som kan uppstå när en eller flera händelser utvecklar sig eller trappas upp till att omfatta flera delar av samhället</SPAN>”. Tillståndet vid en svår påfrestning är av en sådan omfattning att det uppstår allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner eller att det hotar grund- läggande värden av olika slag i samhället och kräver att insatser från flera olika myndigheter och organ samordnas för att kunna hantera situationen och därmed begränsa konsekvenserna.</P>
<P class="p66 ft9">Begreppet <SPAN class="ft37">extraordinär händelse </SPAN>definieras i den nuvarande lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap som ”<SPAN class="ft37">en så- dan händelse som avviker från det normala, vilket innebär en all- varlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i vik- tiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kom- mun eller ett landsting” </SPAN>(1 kap. 4 §).</P>
<P class="p78 ft9">En definition av <SPAN class="ft37">kris </SPAN>på en för svenska myndigheters, länsstyrelsers och kommuners gemensamma hemsida är att ”<SPAN class="ft37">en kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörj- ningen, vår hälsa eller vår frihet” </SPAN>och kan t.ex. handla om att väldigt många människor drabbas eller att en händelse får så stora kon- sekvenser att samhället inte fungerar som det ska<A href="#page_372"><SPAN class="ft48">10</SPAN></A>. Vidare anges extrem väderlek och elavbrott som exempel på vad som kan vara en <SPAN class="ft37">extraordinär händelse</SPAN>. Om nu nämnda händelser blir att bedöma som extraordinära händelser är beroende av hur många människor som drabbas och vilka funktioner i samhället som blir lidande. Ett elavbrott skulle t.ex. kunna drabba samhället hårdare under den kalla årstiden än under sommaren. Som exempel på extraordinära händelser under senare år nämns de långvariga elavbrotten i Småland</P>
<P class="p623 ft54"><SPAN class="ft61">10 </SPAN>www.krisinformation.se.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">372</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373373x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p27 ft26">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">efter stormen Gudrun år 2005, flodvågskatastrofen i Sydostasien år 2004, översvämningarna i Arvika år 2000 och Göteborgsbranden år 1998 då många ungdomar förolyckades och skadades allvarligt. Som exempel på tre händelser som skulle kunna ha utvecklats till kriser eller extraordinära händelser, men som hanterades av sam- hället utan störningar på samhällsviktiga verksamheter, anges den nya influensa som drabbade bl.a. Sverige åren 2009 och 2010, all- varliga störningar i tågtrafiken på grund av stora mängder snö samt askmolnet från den isländska vulkanen som påverkade flygtrafiken.</P>
<P class="p258 ft36"><SPAN class="ft36">13.4</SPAN><SPAN class="ft110">Mina överväganden</SPAN></P>
<P class="p364 ft14"><SPAN class="ft14">13.4.1</SPAN><SPAN class="ft69">Hemvärnsavtalen måste uppdateras</SPAN></P>
<P class="p526 ft9"><SPAN class="ft51">Förslag: </SPAN>Dagens hemvärnsavtal ska uppdateras så att avtalens 4 § även föreskriver att hemvärnspersonalen efter utbildning är skyldig att tjänstgöra i hemvärnet för verksamhet i samband med att Försvarsmakten lämnar stöd till en annan myndighet eller enskild enligt föreskrift i lag eller förordning eller efter beslut av regeringen. Motsvarande uppdatering bör göras av frivilligavtalen för personal med tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet.</P>
<P class="p624 ft60">Skillnader och likheter mellan hemvärnsavtal och anställningsavtal</P>
<P class="p135 ft9">Värnplikten är vilande och i princip all tjänstgöring i Försvars- makten i fredstid bygger i dag på frivillighet och på ett anställ- ningsförhållande mellan den enskilde och Försvarsmakten i stället för plikt<A href="#page_373"><SPAN class="ft48">11</SPAN></A>. Skillnaderna och gränserna mellan en anställning i För- svarsmakten och ett åtagande i form av ett frivilligt engagemang i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, även om avsevärda skillnader kvarstår, har enligt min bedömning blivit mer svårdefini- erade. Den avgörande skillnaden är att frivilligt engagemang i hem-</P>
<P class="p625 ft54"><SPAN class="ft61">11 </SPAN>Regeringen kan, om det med hänsyn till att den behövs för Sveriges krisberedskap, besluta om att värnplikt och mönstring på nytt ska tas i anspråk. Detta framgår av 1 kap. 3 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">373</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373374x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft18">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">värnet med de nationella skyddsstyrkorna inte bygger på något arbetsrättsligt anställningsförhållande med de rättigheter och skyl- digheter som följer av detta.</P>
<P class="p66 ft9">Merparten av de som antas till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna genomgår en grundläggande militär utbildning som omfattar ett antal månader. En person som tjänstgör i hem- värnet med de nationella skyddsstyrkorna är disciplinansvarig under den tid han eller hon är tjänstgöringsskyldig enligt hem- värnsavtalet och är som sådan underkastad bestämmelserna i lagen (1994:1811) om disciplinansvar om totalförsvaret. Det råder alltså avsevärda skillnader mellan ett frivilligt engagemang i en ”ordinär” föreningsverksamhet, idrottsrörelse eller liknande jämfört med ett frivilligt engagemang i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna.</P>
<P class="p66 ft9">I författningar som reglerar villkoren för tjänstgöringen i hem- värnet med de nationella skyddsstyrkorna används bl.a. terminologi som <SPAN class="ft37">personal</SPAN><A href="#page_374"><SPAN class="ft48">12</SPAN></A>, <SPAN class="ft37">tjänstgöring</SPAN><A href="#page_374"><SPAN class="ft48">13 </SPAN></A>och <SPAN class="ft37">avtal för tjänstgöring</SPAN><A href="#page_374"><SPAN class="ft48">14</SPAN></A><SPAN class="ft37">. </SPAN>Detta är i normalfallet en sådan terminologi som används i samband med anställningsavtal. Som tidigare nämnts har dock de som tjänstgör i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna inte något arbets- rättsligt förhållande till Försvarsmakten.</P>
<P class="p66 ft9">I normalfallet löper hemvärnsavtalen med en månads uppsäg- ningstid. Enligt avtalen kan ett hemvärnsavtal omedelbart sägas upp av en chef för ett förband. Det är alltså inte en självklarhet eller rättighet för alla att vara med i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Det förhållandet att omedelbart avskiljande ska kunna ske är motiverat av att det skulle kunna vara olämpligt om en enskild person får vara kvar i hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna exempelvis på grund av säkerhetsskäl eller bristande förtroende för den enskilde.</P>
<P class="p172 ft9">I vissa fall kan hemvärnsavtalen anses gå längre än ett anställ- ningsavtal innebär i form av skyldigheter för den enskilde då hem- värnsavtalet föreskriver att den enskilde inte kan säga upp avtalet under hemvärnsberedskap eller hemvärnslarm<A href="#page_374"><SPAN class="ft48">15</SPAN></A>. De som tjänstgör i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna får inte lön som förhandlats fram mellan arbetsmarknadens parter utan bestäm-</P>
<P class="p167 ft54"><SPAN class="ft57">12</SPAN><SPAN class="ft58">Se t.ex. 4 och 5 §§ i hemvärnsförordningen (1997:146) och 2 § FFS 2010:2.</SPAN></P>
<P class="p168 ft56"><SPAN class="ft57">13</SPAN><SPAN class="ft70">Se t.ex. 4 och 5 §§ hemvärnsförordningen och hemvärnsavtalen.</SPAN></P>
<P class="p168 ft56"><SPAN class="ft57">14</SPAN><SPAN class="ft70">Se t.ex. 4 och 5 §§ hemvärnsförordningen.</SPAN></P>
<P class="p168 ft54"><SPAN class="ft57">15</SPAN><SPAN class="ft58">Se 5 § hemvärnsförordningen och 15 § hemvärnsavtalen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">374</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p27 ft26">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">melser om ersättningar till de tjänstgörande regleras i förordning och i föreskrifter som meddelas av Försvarsmakten.</P>
<P class="p71 ft9">Sammantaget är alltså hemvärnspersonalens ställning i förhåll- ande till Försvarsmaktens hemvärn med de nationella skydds- styrkorna svagare än vad den hade varit om de enskilda hade haft ett arbetsrättsligt anställningsförhållande med myndigheten. Samtidigt kan det framhållas att även om det inte föreligger ett arbetsrättsligt förhållande mellan den enskilde och myndigheten är hemvärns- personalens villkor och tjänstgöringsförhållanden tydligt reglerade. Detta är något som utgör en förutsättning för en stabil grund för ett frivilligt engagemang.</P>
<P class="p71 ft9">Anledningen att ett sådant här system går att upprätthålla är troligtvis att det finns många personer som önskar ett frivilligt engagemang och att de känner att de, på frivillig grund, önskar vara med och göra skillnad i samhället.</P>
<P class="p103 ft9">Hemvärnspersonalens frivilligengagemang kan i viss mån liknas med deltidsbrandmannasystemet med den stora skillnaden att del- tidsbrandmännen är anställda och uppbär lön och åtnjuter de övriga förmåner som ett anställningsförhållande medför och innebär. Del- tidsbrandmännen är i beredskap var tredje eller var fjärde vecka medan personalen i hemvärnet i princip är under ständig beredskap. Däremot aktualiseras inte hemvärnspersonalens beredskap i så stor omfattning som deltidsbrandmännens som i snitt har en inryckning per beredskapsvecka (se avsnitt 6.6).</P>
<P class="p82 ft9">De överväganden och förslag som jag presenterar nedan är utformade med beaktande att det är viktigt att värna om just det frivilliga engagemanget inom hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna och att detta inte får urholkas. Det är också viktigt att hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna inte kommer att utnyttjas enbart som en ekonomiskt effektiv resurs i stället för att Försvarsmakten använder sig av anställd personal. För det fall hem- värnspersonalens åtaganden och skyldigheter ska utökas bör i stället anställningar i Försvarsmakten, exempelvis likt de anställnings- former som finns för GSS/T, övervägas. Detta då hemvärnsperso- nalens åtaganden i många fall redan nu liknar en arbetstagares men utan de fördelar som ett arbetsrättsligt förhållande mellan en anställd och en arbetsgivare normalt medför. Det kan också antas att enskilda som tjänstgör i hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna och dessa personers arbetsgivare kan komma att ha svårt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">375</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373376x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft18">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">att se de fördelar ett system med hemvärnspersonalens utökade tjänstgöringsskyldighet i fredstid. Hemvärnets uppgifter i fredstid bör därför vara förbehållna särskilda allvarliga kriser i samhället.</P>
<P class="p111 ft60">Viktig reglering saknas i dagens hemvärnsavtal</P>
<P class="p184 ft9">Av hemvärnsavtalens 2 § framgår bl.a. att en hemvärnssoldat vid beredskapshöjning eller krig är skyldig att tjänstgöra enligt rege- ringens eller överbefälhavarens bestämmande. Enligt avtalets 3 § är en hemvärnssoldat skyldig att, när beredskapstillstånd eller krig inte är för handen, varje år fullgöra utbildning enligt hemvärns- avtalet.</P>
<P class="p219 ft9">I avtalets 4 § regleras följande uppgifter som en hemvärnssoldat är skyldig att efter utbildning utföra:</P>
<P class="p237 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">bevakning i samband med </SPAN><NOBR>IKFN-förordningen</NOBR> (1982:756),</P>
<P class="p239 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">bevakning av skyddsobjekt enligt 4 § 2, 4 eller 5 lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m., numera reg- lerat i skyddslagen (2010:305), och</SPAN></P>
<P class="p238 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.</SPAN></P>
<P class="p326 ft9">Hemvärnsavtalet föreskriver dock inte den ytterligare skyldighet som föreskrivs i Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet (15 § FFS 2010:2, delvis reviderade i FFS 2010:8), nämligen att</P>
<P class="p144 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">under grundberedskap tjänstgöra i hemvärnet för verksamhet i samband med att Försvarsmakten lämnar stöd till en annan myndighet eller enskild enligt föreskrift i lag eller förordning eller efter beslut av regeringen.</SPAN></P>
<P class="p326 ft9">Som redovisats i avsnitt 13.1.4 har hemsvärnets personal rätt till ledighet från sitt arbete för fullgörande av uppgifter enligt hem- värnsavtalet<A href="#page_376"><SPAN class="ft48">16</SPAN></A>.</P>
<P class="p102 ft66">I och med att hemvärnsavtalets 4 § inte föreskriver tjänst- göringsskyldighet för tjänstgöring i hemvärnet för att <SPAN class="ft67">under grund- beredskap tjänstgöra i hemvärnet för verksamhet i samband med att</SPAN></P>
<P class="p626 ft54"><SPAN class="ft61">16 </SPAN>Se lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. (avsnitt 4.2.5).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">376</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373377x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p27 ft26">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft37">Försvarsmakten lämnar stöd till en annan myndighet eller enskild enligt föreskrift i lag eller förordning eller efter beslut av regeringen <SPAN class="ft9">omfattas inte fullgörandet av dessa uppgifter av rätten till ledighet från arbete.</SPAN></P>
<P class="p62 ft9">Då just denna slags tjänstgöring skulle kunna komma att bli aktuell i samband med en kris eller extraordinär händelse i sam- hället är det min bedömning att hemvärnsavtalen även måste om- fatta sådan här tjänstgöring. Detta är viktigt för att klargöra hem- värnspersonalens rätt till ledighet från sin civila arbetsgivare men också för att möjliggöra en god uppslutning i de fall hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna får en förfrågan om att lämna stöd till en annan myndighet eller enskild i enlighet med vad som föreskrivs i ovan nämnda paragraf.</P>
<P class="p12 ft9">Mot denna bakgrund föreslår jag att hemvärnsavtalen uppdateras så att avtalens 4 § även föreskriver att hemvärnspersonalen efter ut- bildning är skyldig att tjänstgöra i hemvärnet för verksamhet i samband med att Försvarsmakten lämnar stöd till en annan myn- dighet eller enskild enligt föreskrift i lag eller förordning eller efter beslut av regeringen. Ett sådant tillägg tydliggör hemvärnsperso- nalens skyldighet att tjänstgöra och rätt till ledighet från sin arbets- givare enligt lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. (se avsnitt 4.2.5). Motsvar- ande uppdatering bör göras av frivilligavtalen för personal med tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om fri- villig försvarsverksamhet.</P>
<P class="p627 ft14"><SPAN class="ft14">13.4.2</SPAN><SPAN class="ft69">Förutsättningar för att öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid finns i dagens regelverk</SPAN></P>
<P class="p471 ft60">Bedömning och förslag:</P>
<P class="p628 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Hemvärnets uppgifter i fredstid måste vara väl avgränsade.</SPAN></P>
<P class="p629 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Beslut om hemvärnsinsatser i fredstid ska fortfarande fattas på hög nivå.</SPAN></P>
<P class="p486 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Hemvärnsförordningens 1 § ändras på så sätt att det tydlig- görs att hemvärnet ingår i Försvarsmakten och att hemvärnet ska kunna delta i uppgifter som Försvarsmakten utför. Det framgår alltjämt av bestämmelsen att hemvärnet har till upp-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">377</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373378x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft18">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p630 ft9">gift att skydda skyddsobjekt men tillägget av ordet <SPAN class="ft37">särskilt </SPAN>betonar att detta är en specifik uppgift för hemvärnet.</P>
<P class="p631 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Ett tillägg görs i 7 § hemvärnsförordningen med innebörd att hemvärnet även vid en </SPAN><SPAN class="ft37">särskild allvarlig kris i fredstid</SPAN>, efter erforderliga beslut, ska inta hemvärnsberedskap.</P>
<P class="p631 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Några förslag till utökade befogenheter för hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna lämnas inte.</SPAN></P>
<P class="p632 ft65">En utökad plikttjänstgöring kan inverka negativt på rekryteringen till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna</P>
<P class="p614 ft9">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna finns i dag repre- senterat i varje län och det finns i princip tillräckligt med hem- värnspersonal som är beredda att ställa upp med bara några timmars inställningstid vid behov vid inträffade olyckor eller kriser i sam- hället.</P>
<P class="p201 ft9">I många fall har hemvärnets personal ställt upp utöver vad som reglerats i respektive avtal med hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna. I sådana fall händer det att enskilda har anställts av Försvarsmakten för att delta i särskilda insatser. Dessa har då fått instruktörslön. Även om det är så att hemvärnspersonal ser ersätt- ningarna de får för sina insatser som sekundära till själva insatsen har Rikshemvärnsrådet framhållit att det måste ifrågasättas om det är en sådan ordning man vill ha.</P>
<P class="p127 ft9">En övervägande del av hemvärnet med de nationella skydds- styrkornas övningstid läggs på att träna inför om Sverige skulle komma att utsättas för ett väpnat angrepp. I ett ”skarpt läge” är det däremot inte lika självklart att det kommer att gå att få ihop ett tillräckligt antal hemvärnspersonal på frivillig väg, särskilt i fall av en mer komplex kris eller vid behov av insats av många personer under en längre tidsperiod.</P>
<P class="p442 ft9">Frågan blir då om det finns ett behov att se över gällande för- fattningar och avtal för att försäkra sig om att hemvärnets personal kan tas i anspråk vid större, allvarligare kriser i samhället, exem- pelvis vid svåra konsekvenser i samband med klimatförändringar, epidemier, epizootier, naturkatastrofer eller en terrorattack.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">378</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p27 ft26">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p496 ft9">Som framgått ovan är hemvärnspersonalen redan enligt nu gäll- ande författningar och hemvärnsavtal bl.a. skyldiga att tjänstgöra i samband med bevakningsinsatser och i samband med räddnings- tjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (se av- snitt 4.3.6). Däremot är hemvärnsberedskap den enda plikten som finns för hemvärnspersonal i dag.</P>
<P class="p220 ft9">Enligt Rikshemvärnsrådet skulle det vid ett allvarligt angrepp mot allmänna intressen troligtvis gå att på få hjälp av hemvärns- personal baserat på medlemmarnas frivilliga åtaganden, men det finns inga garantier. Vidare skulle det enligt Rikshemvärnsrådet underlätta om det fanns någon säkerhet i systemet med någon form av plikt i hemvärnsavtalen. I detta sammanhang har Rikshemvärns- rådet angett som sin uppfattning att hemvärnspersonal troligtvis skulle acceptera att pliktinslag införs i deras avtal och att det till och med skulle kunna vara såväl rekryterings- som utbildnings- främjande.</P>
<P class="p633 ft9">Några av de kommuner som har lämnat synpunkter till utred- ningen har framhållit att för det fall pliktinslag åläggs hemvärns- personal även under fredsförhållanden, liknande den tjänsteplikt som gäller för räddningsvärn inom räddningstjänsten, kommer detta att innebära att hemvärnets personal måste försäkras tillstånd från sin huvudarbetsgivare att vid påkallad tjänstgöring, mer eller mindre omedelbart, få lämna arbetet. Vidare har kommuner påtalat att det redan i dag föreligger svårigheter med att få sådana tillstånd från arbetsgivare i samband med kommunernas rekrytering av deltids- brandmän.</P>
<P class="p546 ft9">En utökad plikttjänstgöring för hemvärnspersonalen skulle med största sannolikhet inte med självklarhet accepteras av de enskildas civila arbetsgivare. Enligt min bedömning finns det även en risk för att ett alltför frekvent utnyttjande av hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, särskilt i de fall det innebär uttag av tid under hemvärnspersonalens ordinarie anställning eller huvudsakliga syssel- sättning, kan komma att innebära ett minskat intresse att ställa upp. En utökad plikttjänstgöring skulle alltså kunna inverka negativt på rekryteringen av framtida personal till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">379</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft18">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p634 ft60">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas uppgifter i fredstid ska vara förbehållna stora påfrestningar för samhället</P>
<P class="p200 ft9">Det är inte meningen att hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna, som huvudregel, ensamt ska utföra Försvarsmaktens uppgifter. Tanken är att hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna ska utföra ett uppdrag i samverkan med övriga delar av myndigheten. Hemvärnspersonalens uppgifter i fredstid måste därför enligt min bedömning vara väl avgränsad. Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna får inte komma att användas som en kostnadseffektiv resurs när det egentligen borde vara anställd per- sonal i Försvarsmakten som ska fullgöra aktuell uppgift. För att kunna kalla in hemvärnspersonal i fredstid är det alltså min upp- fattning att det bör vara vid de tillfällen då situationer utgör en stor påfrestning för samhället.</P>
<P class="p91 ft9">Inom hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna har man inte gjort en sådan uppdelning av hemvärnsförbanden i nationella skyddsstyrkor och övriga förband som regeringen förordade i <SPAN class="ft37">Inriktningspropositionen </SPAN>(se avsnitt 3.2.1). I stället har hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, likt övriga delar av Försvars- makten, indelats i en förbandsstruktur med målsättningar an- passade till disponibel avtalstid.</P>
<P class="p84 ft9">Vid behov av insatser från hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna bör det enligt Rikshemvärnsrådet vara upp till Försvars- makten att besluta vilka delar av hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna som ska tas i anspråk. En sådan ordning som Rikshemvärnsrådet förordat innebär också en större flexibilitet när det gäller nyttjandet av hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna.</P>
<P class="p84 ft9">Jag menar att de möjligheter som finns enligt i dag gällande författningar att i fredstid ta hjälp av hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna omfattar såväl räddningstjänstinsatser, eftersök av försvunna personer som vid andra allvarligare kriser i samhället. I detta lägger jag även den av Försvarsberedningen uttalade upp- giften för hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna ”stöd till samhället” (se avsnitt 3.2.5).</P>
<P class="p91 ft9">Precis som Rikshemvärnsrådet framhållit anser jag att en för- frågan från exempelvis kommuner eller myndigheter om stöd från hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna rimligen ska ställas till Försvarsmakten som är ansvarig för att avdela och fördela de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">380</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p27 ft26">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">resurser som krävs för hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas insatser.</P>
<P class="p71 ft9">Att använda hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna för sådana fredstida uppgifter som nämnts ovan är inte något problem i dag och bör inte heller bli det framöver. Hemvärnet har alltid ställt upp mer än befogat och det på frivillig grund. I detta sammanhang kan framhållas att i princip samtliga de myndigheter och övriga aktörer som utredningen har varit i kontakt med har haft en i grunden positiv inställning till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna och dess insatser.</P>
<P class="p71 ft9">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har bl.a. framhållit att hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är en positiv förstärkningsresurs, exempelvis med hjälp inom områden som transport och logistik, samt som en beväpnad resurs vid kris- händelser. Ett problem som MSB har påtalat när det gäller dagens hemvärn med nationella skyddsstyrkor är att hemvärnet inte längre finns tillgängligt i varje kommun. Ett annat problem som MSB framhållit är att det inte finns tillräcklig transparens i Försvars- maktens beslut i vilka fall hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna kan bistå vid kriser eller särskilda händelser vilket leder till att andra myndigheter får svårt att planera utifrån Försvars- maktens resurser.</P>
<P class="p82 ft9">Ett ytterligare problem som MSB tagit upp är det förhållandet att de kommunala räddningstjänsterna generellt sett har en bristande kunskap om vad Försvarsmakten och hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna skulle kunna hjälpa till med.</P>
<P class="p71 ft9">MSB ser inte att det finns några begränsningar i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och tillhörande förordning som hindrar effektivt stöd och/eller medverkan av Försvarsmakten och hem- värnet med de nationella skyddsstyrkorna. Denna uppfattning delas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). En kommunal rädd- ningstjänst har påtalat att hemvärnets ”fältmässighet” och det förhållandet att ”frivilligheten är organiserad” underlättar vid ledning, fördelning och uppgiftstilldelning i samband med en räddnings- tjänstinsats.</P>
<P class="p175 ft9">De praktiska problem som har uppmärksammats av SKL är att när en begäran om stöd framställs till Försvarsmakten lämnar myndigheten kostnadsfritt stöd till den kommunala räddnings- tjänstens förfogande endast vid agerande ”under räddningstjänst-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">381</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft18">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">skedet”. Försvarsmakten kan däremot begära ersättning för myn- dighetens deltagande när det gäller förebyggande och efterföljande insatser. Detta skulle i vissa fall kunna utgöra en avhållande faktor för att kommunerna ska efterfråga Försvarsmaktens stöd, vilket då medför att Försvarsmaktens stöd uteblir vid det erforderliga ”inför räddningstjänstskedet”, exempelvis i form av planering inför ett annalkande oväder. Denna hållning innebär vidare att den förbered- elseplanering för riskreducering och konsekvenshantering som är nödvändig för att åstadkomma uppgiftstilldelning och skapandet av ett gemensamt förhållningssätt och agerande i en situation/händelse uteblir på grund av kostnadsskäl. Detta problem har även påtalats av en kommunal räddningstjänst som ansett att, för det fall det skulle inträffa en fredstida kris, är det av vikt att Försvarsmakten intar en välvilligare inställning till att delta i ”förplanering” för händelser enligt vad som föreskrivs i lagen om skydd mot olyckor och för sådana händelser som kan komma att utvecklas till sam- hällsstörningar som definieras som ”extraordinära händelser” i enlig- het med lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.</P>
<P class="p129 ft9">Genom vad som framkommit av uppgifter från MSB, enskilda kommuner och SKL är det alltså sannolikt så att med ett bättre och mer samordnat utbyte och samarbete mellan kommuner och För- svarsmakten inklusive hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna skulle hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna kunna delta och användas på ett mer resurseffektivt sätt i fredstid redan enligt gällande lagstiftning.</P>
<P class="p635 ft51">Det bör tydliggöras att hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna ingår i Försvarsmakten</P>
<P class="p242 ft9">För att särskilt framhålla att hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna ingår i Försvarsmakten föreslår jag att 1 § i hemvärns- förordningen ändras på så sätt att det tydliggörs att hemvärnet ingår i Försvarsmakten och att hemvärnet ska kunna delta i de upp- gifter som Försvarsmakten utför. Det framgår alltjämt av bestäm- melsen att hemvärnet har till uppgift att skydda skyddsobjekt men tillägget av ordet <SPAN class="ft37">särskilt </SPAN>betonar att detta är en för hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna specifik uppgift.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">382</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p27 ft26">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p204 ft9">Enligt hemvärnsförordningens 7 § är det som huvudregel rege- ringen som beslutar om hemvärnet ska inta hemvärnsberedskap. I vissa fall får Försvarsmakten besluta om hemvärnsberedskap för tiden intill dess att regeringen meddelat beslut i frågan.</P>
<P class="p263 ft9">Enligt Försvarsmaktens föreskrifter om hemvärnet är det insats- chefen i Försvarsmaktens Högkvarter, eller den han eller hon bestämmer, som ska besluta om hemvärnsförbandens tjänstgöring och stridsberedskap under hemvärnsberedskap.</P>
<P class="p263 ft9">Jag föreslår inte någon särskild reglering för hemvärnets natio- nella skyddsstyrkor i förhållande till Försvarsmakten i övrigt. Den rollfördelning som kan komma att krävas vid olika insatser bör, precis som i dag, göras av Försvarsmakten.</P>
<P class="p636 ft60">De möjligheter som finns att använda hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna i fredstid bör förtydligas</P>
<P class="p514 ft9">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna bör i dag kunna ut- föra alla de uppgifter som åvilar Försvarsmakten eftersom hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är en del av myndigheten.</P>
<P class="p264 ft9">För det fall begreppen höjd beredskap och hemvärnsberedskap behålls behöver det inte införas något nytt beredskapsbegrepp. Hemvärnsavtalen behöver inte heller skrivas om i den delen.</P>
<P class="p71 ft9">I hemvärnsförordningens 7 § anges att ”Vid höjd beredskap <SPAN class="ft37">eller annars </SPAN>efter särskilt beslut av regeringen skall hemvärnet inta hem- värnsberedskap”. Enligt denna skrivning kan regeringen i princip redan i dag besluta att hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna ska inta hemvärnsberedskap under fredstid. Enligt gällande 7 § kan alltså regeringen, inte bara vid höjd beredskap utan även efter <SPAN class="ft37">ett särskilt beslut</SPAN>, besluta att hemvärnet ska inta hemvärnsberedskap.</P>
<P class="p71 ft9">För att möjligheten att ta hjälp av hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna inte överutnyttjas anser jag att ianspråktagande av hemvärnet vid särskilt allvarliga kriser i samhället, som alltså inte faller under redan existerande lagstiftning, i första hand bör be- slutas av regeringen. Ett annat skäl för detta är att ett beslut om hemvärnsberedskap kan få stora konsekvenser för övriga samhället när hemvärnspersonalen tas ur sin civila produktion för att ianspråktas för uppgifter inom hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna.</P>
<P class="p264 ft12">För att tydliggöra de möjligheter som redan i dag finns att an- vända sig av hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna i freds-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">383</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373384x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft18">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">tid föreslår jag därför ett tillägg i hemvärnsförordningens 7 § som innebär att hemvärnet ska inta hemvärnsberedskap vid höjd beredskap, <SPAN class="ft37">särskilt allvarlig kris i fredstid </SPAN>eller annars efter särskilt beslut av regeringen. Några förslag till utökade befogenheter för hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna lämnas inte.</P>
<P class="p279 ft14"><SPAN class="ft14">13.4.3</SPAN><SPAN class="ft69">Ersättning vid tjänstgöring</SPAN></P>
<P class="p455 ft60">Bedömning och förslag:</P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Enskilda som tjänstgör i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna ska inte behöva riskera att vid en längre tids tjänstgöring under hemvärnsberedskap i fred gå miste om inkomst som motsvarar den inkomst som den enskilde er- håller i sin huvudsakliga sysselsättning.</SPAN></P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Försvarsmakten ska ges möjlighet att i hemvärnsavtal före- skriva att vid tjänstgöring när hemvärnsberedskap i fred som överskrider en viss tid är den enskilde försäkrad ersättning som motsvarar den inkomst som den enskilde då erhåller i sin huvudsakliga sysselsättning. I och med att tjänstgöring under hemvärnsberedskap i fred förväntas inträffa mycket sällan har ett sådant här åtagande av Försvarsmakten främst syftet att vara en rekryteringsfrämjande åtgärd som syftar till att även personer med högre inkomst kan tänka sig att ingå ett hemvärnsavtal och åta sig de förpliktelser som följer av nu nämnda avtal. Samtidigt innebär detta åtagande sannolikt en högre inställelsegrad i de fall det beslutas om hemvärns- beredskap i fred.</SPAN></P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Ett tillägg görs i 4 § förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän som innebär att Försvarsmakten får ingå avtal med enskilda om ytterligare ersättning vid tjänstgöring under hemvärnsberedskap i fred.</SPAN></P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Ett sådant här ekonomiskt åtagande i hemvärnsavtalen inne- bär ökade kostnader för Försvarsmakten för det fall det be- slutas om hemvärnsberedskap i fred. Det går däremot inte att på förhand förutse hur höga dessa kostnader kan komma att bli då detta är beroende av hur länge hemvärnsberedskapen</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">384</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373385x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p27 ft26">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p637 ft9">pågår och vilka personer som ianspråktas respektive vad dessa har för inkomst. Under aktuella förhållanden är de ökade kostnaderna befogade och proportionerliga. De ekonomiska resurser som i dessa fall kommer att behöva tillföras För- svarsmakten är engångsvisa och extraordinära. Det går inte att ange hur höga belopp och från vilket anslag medel för detta ska tas i de fall detta blir aktuellt.</P>
<P class="p485 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">I övrigt behöver de grundläggande principerna för ersättning för tjänstgöring i hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna inte ses över. Däremot måste ersättningsnivåerna regelmässigt ses över av Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p533 ft60">Dagens ersättningssystem</P>
<P class="p135 ft9">Av hemvärnsförordningens 12 § framgår att bestämmelser om för- måner till hemvärnsmän finns i förordningen (1997:147) om för- måner till hemvärnsmän (se avsnitt 4.2.12). Bestämmelser om för- måner för personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet finns i förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga (se avsnitt 4.2.14).</P>
<P class="p62 ft9">I förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän reg- leras bl.a. hemvärnsmännens rätt dagpenning och dagersättning m.m., reseförmåner och övriga förmåner.</P>
<P class="p12 ft9">Av förordningens 16 § framgår att hemvärnsmän, under tjänst- göring i hemvärnet, har rätt till samma sjukvårds- och tandvårds- förmåner samt begravningshjälp som totalförsvarspliktiga får enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga (se avsnitt 4.2.6).</P>
<P class="p12 ft9">Förordningens 17 § föreskriver vidare att hemvärnsmän har rätt till familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag och begravnings- bidrag som totalförsvarspliktiga som fullgör längre grundutbild- ning än 60 dagar har, enligt bestämmelser i ovan nämnd förordning, om tjänstgöringen ska pågå minst fyra dagar i följd och inte ger rätt till dagpenning eller rätt till lön enligt de grunder som gäller för anställd personal. Vidare gäller samma rätt till grupplivförsäkring för dödsfall som totalförsvarspliktiga har. Av förordningens 17 § framgår även att särskilda föreskrifter om rätt till ersättning för skada och sjukdom under tjänstgöringen finns i 6 § förordningen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">385</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft18">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">(1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd samt lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m.</P>
<P class="p66 ft9">Ersättningar till hemvärnsmän varierar beroende på om tjänst- göringen avser exempelvis utbildning eller om tjänstgöringen avser räddningstjänst samt om det råder hemvärnsberedskap (se <NOBR>1–11</NOBR> §§ i förordningen om förmåner till hemvärnsmän).</P>
<P class="p76 ft60">Dagens ersättning vid tjänstgöring under hemvärnsberedskap</P>
<P class="p106 ft9">Enligt 4 § förordningen om förmåner till hemvärnsmän får hem- värnsmän dagpenning vid tjänstgöring under hemvärnsberedskap.</P>
<P class="p66 ft9">Dagpenningen uppgår till 90 procent av hemvärnsmannens sjukpenninggrundande inkomst (SGI) enligt bestämmelser i social- försäkringsbalkens kapitel 25 och 26, delad med 365. Inför sin tjänstgöring i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna lämnar den enskilde in ett <NOBR>SGI-intyg</NOBR> till Försvarsmakten som han eller hon har fått från försäkringskassan.</P>
<P class="p66 ft9">I de fall det inte har fastställts någon sjukpenninggrundande inkomst bestäms dagpenningen till 90 procent av den sjukpenning- grundande inkomst som skulle ha fastställts för den enskilde om föreskrifterna om fastställande av sådan inkomst hade varit tillämp- liga, delad med 365. Dagpenningen ska alltid bestämmas till lägst 130 kr. Dagpenningen som utbetalas vid en eventuell tjänstgöring under hemvärnsberedskap varierar alltså beroende på den enskildes sjukpenninggrundande inkomst.</P>
<P class="p67 ft9">Den sjukpenninggrundande inkomsten kan som högst uppgå till 7,5 prisbasbelopp, dvs. 333 000 kr för år 2014. Denna reglering innebär alltså att enskilda vid tjänstgöring under hemvärnsbered- skap som högst kan erhålla 821 kr per dag oavsett hur många timmar den enskilde faktiskt tjänstgör.</P>
<P class="p66 ft9">Ovan nämnda belopp kan jämföras med den timlön som utgår till räddningstjänstpersonal i beredskap, de s.k. deltidsbrandmännen. Vid utryckning uppgår deras ersättning till 228 kr för den första timmen och till 151 kr per timme för tid därutöver (för mer infor- mation om anställningsförhållandena för räddningstjänstpersonal i beredskap hänvisas till avsnitt 6.6).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">386</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p27 ft26">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p229 ft9">Om det finns särskilda skäl, får Försvarsmakten föreskriva att hemvärnsmän ska få ett särskilt arvode (10 §). Av den bestämmelsen framgår dock inte vad som menas med särskilda skäl.</P>
<P class="p103 ft9">Utöver dagpenningen som utgår vid tjänstgöring under hem- värnsberedskap betalas ett fälttraktamente som bestäms av rege- ringen (11 §). Det har inte gått att få fram några uppgifter om hur mycket ett sådant fälttraktamente skulle komma att uppgå till.</P>
<P class="p109 ft60">Det finns anledning att skilja på ersättningsnivåerna vid en längre hemvärnsberedskapsinsats i fred och övriga hemvärnsberedskapsinsatser</P>
<P class="p638 ft9">I och med att jag föreslår att ett tillägg ska göras i hemvärnsför- ordningens 7 § som innebär att hemvärnet även vid en <SPAN class="ft37">särskild allvarlig kris i fredstid</SPAN>, efter erforderliga beslut, ska inta hemvärns- beredskap, har fråga uppkommit om samma principer för ersätt- ning ska gälla vid hemvärnsberedskapstjänstgöring i fred som när hemvärnsberedskap råder på grund av andra omständigheter.</P>
<P class="p82 ft9">Rikshemvärnsrådet har framfört att rekryteringen, särskilt till chefstjänster i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, kan påverkas negativt om enskilda personer skulle komma att lida eko- nomisk förlust vid tjänstgöring under hemvärnsberedskap i fred.</P>
<P class="p71 ft9">Jag har en liknande uppfattning som Rikshemvärnsrådet i denna fråga. Det går inte att förutsätta att enskilda som i sin huvudsakliga sysselsättning har en inkomst som överskrider maxtaket för vad de kan komma att erhålla i dagpenning vid en insats under hemvärns- beredskap i fred, är beredda att ingå ett hemvärnsavtal som kan komma att innebära tjänstgöring i fredstida insatser i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, men som kanske kan komma att pågå under längre tid, endast till dagpenningersättning.</P>
<P class="p103 ft9">Det går i förväg inte att definiera exakt vad för slags fredstida insatser det skulle kunna bli fråga om men det går inte att bortse ifrån att sådana här insatser skulle kunna ha, i vart fall vissa, likheter med insatser som är att bedöma som räddningstjänst.</P>
<P class="p82 ft9">Det finns alltså anledning att anse att det finns skäl för att skilja på ersättningsnivåerna vid längre insatser under hemvärnsbered- skap i fred, förslagsvis om dessa överstiger fjorton dagar, respektive tjänstgöring under hemvärnsberedskap på grund av höjd beredskap eller andra omständigheter. Den främsta anledningen för detta</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">387</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft18">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">synsätt är att denna åtskillnad bidrar till att vara en rekryterings- främjande åtgärd för hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna.</P>
<P class="p84 ft9">I sammanhanget kan diskuteras om det inte skulle kunna vara tillräckligt att enskilda vid sådan tjänstgöring varom nu är fråga erhåller fälttraktamente. Vidare skulle Försvarsmakten kunna använda den möjlighet som ges i 10 § förordningen om förmåner till hem- värnsmän, nämligen att vid särskilda skäl föreskriva att hemvärns- män ska få ett särskilt arvode. Jag menar däremot att dessa bestämmelser inte ger tillräckligt stöd för att enskilda ska vara beredda att åta sig att skriva under ett avtal med hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna utan att kunna vara garanterade en viss ersättningsnivå vid längre insatser.</P>
<P class="p92 ft9">Jag har övervägt att föreslå att enskilda, vid tjänstgöring under hemvärnsberedskap i fred, från första tjänstgöringsdagen ska få ersättning för arbete och tidsspillan enligt de grunder som senast har avtalats i fråga om ersättning till räddningstjänstpersonal i beredskap, s.k. deltidsanställda brandmän.</P>
<P class="p84 ft9">En sådan ordning skulle innebära en höjning av ersättningen jämfört med den dagpenning som betalas ut i dag. Det går dock inte att bortse från det förhållandet att deltidsbrandmannaersätt- ningen, vid en längre fredstida insats, inte heller kan komma att vara tillräcklig för att kompensera enskilda för det inkomstbortfall som personer med en högre inkomst i sin huvudsakliga syssel- sättning kan komma att göra vid en sådan insats. Ett sådant förslag kan därför inte antas vara tillräckligt för att säkerställa att enskilda är beredda att ingå avtal för tjänstgöring i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna.</P>
<P class="p178 ft9">Som ett led i att stärka rekryteringen till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, samtidigt som grundprinciperna för tjänstgöringen i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna inte urholkas, menar jag att en bättre ordning är att Försvarsmakten ges möjlighet att göra avsteg från vad som föreskrivs i 4 § förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän enligt vilken dagpenning ska utgå vid tjänstgöring under hemvärnsberedskap.</P>
<P class="p84 ft9">Jag föreslår därför ett tillägg i förordningens 4 § som innebär att Försvarsmakten får ingå avtal med enskilda om ytterligare ersättning vid tjänstgöring under hemvärnsberedskap i fred. Avtalen kan då närmare reglera exakt under vilka förutsättningar detta ska gälla. En sådan här ordning medför en större flexibilitet för För-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">388</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p27 ft26">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">svarsmakten och då inkluderat hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna än om ersättningsnivåerna regleras i en förordning. I och med detta kan avtal ingås med enskilda om annan ersättning vid viss tjänstgöring under hemvärnsberedskap i fred.</P>
<P class="p71 ft9">Anledningen till att jag anser att den nu föreslagna ordningen inte bör gälla från första tjänstgöringsdagen är då det är viktigt att kostnadsskäl inte får bli avgörande för om regeringen ska välja att besluta om hemvärnsberedskap vid en särskild allvarlig kris i fred. Syftet med att ha en särskild hemvärnsberedskap vid särskild allvarlig kris i fred skulle i sådant fall gå förlorat. Med mitt förslag utgår samma ersättning under det inledande/akuta skedet av tjänst- göringen vid hemvärnsberedskap i fred som vid hemvärnsberedskap på grund av höjd beredskap eller annars efter särskilt beslut av regeringen.</P>
<P class="p175 ft9">Ett sådant ekonomiskt åtagande i hemvärnsavtalen innebär ökade kostnader för Försvarsmakten. Dessa ökade kostnader kommer endast att uppstå i det fall det beslutas om hemvärnsberedskap i fred. Det går inte att på förhand förutse hur höga dessa kostnader kan komma att bli då detta är beroende av hur länge hemvärns- beredskapen pågår och vilka personer som ianspråktas respektive vad dessa har för inkomst. Under sådana här förhållanden är de ökade kostnaderna befogade och proportionerliga. De ekonomiska resurser som i dessa situationer kommer behöva tillföras Försvars- makten är engångsvisa och bedöms bli vid extraordinära tillfällen. Det går därför inte att ange hur höga belopp och från vilket anslag medel för detta ska tas i de fall detta blir aktuellt.</P>
<P class="p186 ft9">För det fall motsvarande avtal med möjlighet till högre eko- nomisk ersättning ska ingås med personal med tjänstgöring i hem- värnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksam- het kan motsvarande reglering göras i förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga och motsvarande tillägg göras i frivillig- avtalen för personal med tjänstgöring i hemvärnet enligt förord- ningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet.</P>
<P class="p71 ft9">I övrigt är det min bedömning att de grundläggande principerna för ersättning till personal i hemvärnet inte behöver ses över. Däremot måste ersättningsnivåerna regelmässigt ses över av För- svarsmakten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">389</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_390">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373390x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft18">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p639 ft14"><SPAN class="ft14">13.4.4</SPAN><SPAN class="ft69">Hemvärnsförordningen moderniseras och görs könsneutral</SPAN></P>
<P class="p447 ft60">Förslag:</P>
<P class="p448 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Hemvärnsförordningen (1997:146) moderniseras och görs könsneutral genom att ordet </SPAN><SPAN class="ft136">hemvärnsman </SPAN>byts ut mot ordet <SPAN class="ft136">hemvärnssoldat</SPAN>.</P>
<P class="p456 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">I och med ändrad terminologi från </SPAN><SPAN class="ft37">hemvärnsman </SPAN>till <SPAN class="ft37">hem- värnssoldat </SPAN>i hemvärnsförordningen görs motsvarande änd- ringar i förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärns- män. Förordningen föreslås byta namn till <SPAN class="ft37">förordningen om förmåner till hemvärnssoldater</SPAN>.</P>
<P class="p448 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Ordet </SPAN><SPAN class="ft136">hemvärnsman </SPAN>ändras till <SPAN class="ft136">hemvärnssoldat </SPAN>i 2 kap. 2 § förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvars- maktens personal.</P>
<P class="p607 ft9">Enligt nuvarande lydelse av 4 § hemvärnsförordningen (1997:146), består hemvärnets personal av hemvärnsmän och personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet samt av anställda i Försvarsmakten som är krigsplacerade i hemvärnet.</P>
<P class="p66 ft9">Även om de flesta kvinnor accepterar att de kallas för <SPAN class="ft37">hemvärns- män </SPAN>behöver detta uttryck moderniseras. En ändring av begreppet <SPAN class="ft37">hemvärnsman </SPAN>till <SPAN class="ft37">hemvärnssoldat </SPAN>beaktar att såväl män som kvinnor tjänstgör i hemvärnet och benämningen blir därigenom könsneutral.</P>
<P class="p66 ft9">Som redovisats i avsnitt 13.1.2 är Rikshemvärnsrådet av uppfatt- ningen att samtliga som tjänstgör i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna bör omfattas av samma regelverk och åläggas samma skyldigheter och förpliktelser med motiveringen att det annars finns en risk att personalen i hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna delas upp i olika kategorier. Denna uppfattning delas däremot inte av de Frivilliga försvarsorganisationernas samarbets- kommitté (FOS). Vid tjänstgöring i förband har FOS, precis som Rikshemvärnsrådet, uppfattningen att alla kan kallas för/benämnas <SPAN class="ft37">hemvärnssoldater</SPAN>. Däremot has FOS poängterat att enskilda kom- mer in till hemvärnsförbandet via två vägar, nämligen via hemvärns-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">390</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_391">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td112"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p27 ft26">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">avtal respektive frivilligavtal (se bilagorna 4 och 5) och varje avtal har och ska enligt FOS även fortsättningsvis ha sitt eget regelverk.</P>
<P class="p71 ft9">Den ändring av begreppet <SPAN class="ft37">hemvärnsman </SPAN>till <SPAN class="ft37">hemvärnssoldat </SPAN>som jag nu föreslår utesluter inte möjligheten att all personal i hem- värnet med de nationella skyddsstyrkorna, när de tjänstgör i hem- värnsförbanden, kallas för/benämns <SPAN class="ft37">hemvärnssoldater</SPAN>. Så sker enligt uppgift redan i dag.</P>
<P class="p71 ft9">Hemvärnets personal kan vara personer som rekryterats dit genom att skriva ett avtal med hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, de kan ha rekryterats dit genom ett frivilligavtal alternativt kan de vara anställda i Försvarsmakten och vara krigs- placerade i hemvärnet. Jag anser, precis som FOS, att dessa olika personalkategorier, även fortsättningsvis bör omfattas av sina egna regelverk. Att i hemvärnsförordningen reglera att <SPAN class="ft37">all personal vid tjänstgöring i hemvärnsförbanden ska benämnas hemvärnssoldater </SPAN>skulle enligt min uppfattning riskera att orsaka begreppsförvirring.</P>
<P class="p103 ft9">Mot bakgrund av det ovan anförda anser jag att den möjlighet som redan i dag finns att vid tjänstgöring i hemvärnsförbanden kalla samtliga tjänstgörande för <SPAN class="ft37">hemvärnssoldater </SPAN>varken behöver eller bör regleras i hemvärnsförordningen.</P>
<P class="p103 ft9">Jag föreslår alltså att hemvärnsförordningen moderniseras och görs könsneutral på så sätt att ordet <SPAN class="ft37">hemvärnsman </SPAN>byts ut till ordet <SPAN class="ft37">hemvärnssoldat</SPAN>. I övrigt görs redaktionella ändringar genom att ordet <SPAN class="ft37">skall </SPAN>byts ut mot <SPAN class="ft37">ska.</SPAN></P>
<P class="p186 ft9">Det är inte bara hemvärnsförordningen som kommer beröras av ändringen av begreppet hemvärnsman till hemvärnssoldat. Bestäm- melser i andra författningar måste ses över på motsvarande sätt. Detta gäller förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärns- män som jag även föreslår ska byta namn till <SPAN class="ft37">förordningen om för- måner till hemvärnssoldater. </SPAN>Vidare måste ordet hemvärnsman bytas ut mot hemvärnssoldat i 2 kap. 2 § i förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal.</P>
<P class="p103 ft9">Jag utgår från att Försvarsmakten gör motsvarande ändringar i sina föreskrifter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">391</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_392">
</DIV>
<DIV id="page_393">
<P class="p0 ft8">14 Konsekvensbeskrivning</P>
<P class="p221 ft36"><SPAN class="ft36">14.1</SPAN><SPAN class="ft110">Inledning</SPAN></P>
<P class="p211 ft9">En utredning ska enligt kommittéförordningen (1998:1474) redo- visa vilka konsekvenser som förslagen i ett betänkande kan få för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda. Om förslagen påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kom- muner, landsting, företag eller andra enskilda, ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om förslaget innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt ska även dessa redo- visas. När det gäller kostnadsökningar för staten, kommuner eller landsting ska utredningen föreslå en finansiering. Om betänkandet innehåller förslag till nya och ändrade regler ska konsekvenserna anges på ett sätt som överensstämmer med bestämmelserna i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgiv- ning.</P>
<P class="p183 ft9">Därutöver anges särskilt i mina direktiv att jag ska redovisa förslagens konsekvenser för Försvarsmaktens operativa förmåga och personalförsörjning, konsekvenserna för samhällets krisbered- skap samt andra konsekvenser för berörda myndigheter och för staten som helhet till följd av förslagen. Även konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv ska redovisas.</P>
<P class="p154 ft9">I detta kapitel redovisar jag min bedömning av de konsekvenser som mina förslag kan antas medföra. Inledningsvis redovisar jag i detta avsnitt de övergripande konsekvenser som utredningens förslag bedöms medföra medan jag därefter övergår till att redovisa mina bedömningar när det gäller vilka konsekvenser varje enskilt förslag kan antas medföra.</P>
<P class="p640 ft18">393</P>
</DIV>
<DIV id="page_394">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft36">14.2</SPAN><SPAN class="ft110">Övergripande syfte och konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p65 ft9">Mitt övergripande uppdrag är att lämna förslag till hur Försvars- maktens personalförsörjning bör utvecklas inom ramen för den för- svarspolitiska inriktning som riksdagen har beslutat om. Målsätt- ningen är att förslagen ska bidra till en långsiktigt hållbar perso- nalförsörjning av det militära försvaret. Inom ramen för det nya personalförsörjningssystemet ska jag analysera och föreslå hur för- svarets folkförankring kan säkerställas. Jag har även fått i uppdrag att klarlägga förutsättningarna enligt dagens regelverk för att öka hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas tillgänglighet i freds- tid.</P>
<P class="p66 ft9">Sammantaget innebär mina förslag en rad åtgärder som sam- verkar för att attrahera, rekrytera, anställa, nyttja och slutligen av- veckla och hjälpa gruppbefäl, soldater och sjömän till annan anställ- ning efter anställningstidens slut.</P>
<P class="p66 ft9">Mina förslag som har till syfte att öka folkförankringen av det militära försvaret kan även på olika sätt bidra till en ökad rekry- teringsförmåga. Samtidigt menar jag att förslagen som handlar om Försvarsmaktens arbete med rekrytering kan bidra till en ökad folk- förankring.</P>
<P class="p67 ft9">En väl fungerande personalförsörjning med minskad personal- omsättning ökar Försvarsmaktens operativa förmåga och stärker samhällets krisberedskap. Vidare är det uppenbart att ekonomiska besparingar kan göras för rekryterings- och utbildningsåtgärder i de fall enskilda stannar i sin anställning som gruppbefäl, soldat eller sjöman under längre tid än vad som är fallet i dag.</P>
<P class="p66 ft9">Värnpliktssystemet med plikt riktade sig endast till män. En jäm- nare könsbalans i personalkategorin gruppbefäl, soldater och sjö- män är uppnådd i och med det nya personalförsörjningssystemet som riktar sig till både män och kvinnor, men det återstår mycket att göra för att uppnå en jämn könsfördelning inom denna per- sonalkategori. Mina bedömningar och förslag har bl.a. som över- gripande syfte att stärka och stödja Försvarsmaktens arbete med jämlikhet och jämställdhet för att på sikt uppnå en jämn köns- fördelning av anställda i de militära befattningarna. Fler gruppbefäl, soldater och sjömän som är kvinnor ökar Försvarsmaktens opera- tiva förmåga såväl nationellt som internationellt. Fler anställda</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">394</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_395">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">kvinnor inom Försvarsmakten innebär också en ökad kunskap om och folkförankring av försvaret i hela samhället.</P>
<P class="p71 ft9">Hela samhället har ett ansvar för att genomföra den Försvars- reform som riksdag och regering har beslutat om. Att Försvars- maktens personalförsörjningssystem fungerar är det alltså fler än Försvarsmakten som ansvarar för. Andra myndigheter måste sam- verka med Försvarsmakten och samtliga arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden kan beröras från en tid till en annan och på olika sätt av personalförsörjningsreformen.</P>
<P class="p71 ft9">Samtliga civila arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden som har personal anställd som också har en anställning i Försvars- makten berörs av Försvarsmaktens personalförsörjningssystem. I synnerhet påverkas de civila arbetsgivare som har anställd personal som är tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten, bl.a. när det gäller att administrera och hantera tjänstledigheter och rekrytering av even- tuella vikarier.</P>
<P class="p175 ft9">Den tidvis tjänstgörande personalen i Försvarsmakten, som alltså har sin huvudsakliga sysselsättning i det civila samhället men som också tjänstgör periodvis i Försvarsmakten, bidrar till att sprida information om Försvarsmakten och bidrar på så sätt till en stärkt folkförankring av försvaret i samhället.</P>
<P class="p103 ft9">Samtidigt som de civila arbetsgivarna kan ha nytta av de kompe- tenser som de tidvis tjänstgörande gruppbefälen, soldaterna och sjömännen förvärvar under anställningen i Försvarsmakten så kan även Försvarsmakten ha nytta av de kompetenser som de tidvis tjänstgörande har med sig från sin huvudsakliga sysselsättning.</P>
<P class="p186 ft9">Konsekvenserna av övergången från ett värnpliktsbaserat försvar till ett försvar baserat på anställningar har analyserats i samband med att reformen genomfördes. Jag kommer alltså inte att göra en sådan analys.</P>
<P class="p103 ft9">Däremot vill jag peka på att mina förslag, om målsättningarna med dessa uppnås, bl.a. att fler ska välja att söka anställning som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman och att fler gruppbefäl, soldater och sjömän ska stanna kvar i sin anställning i Försvarsmakten under längre tider än i dag, kan komma att påverka civila arbetsgivares arbetsförutsättningar och konkurrensförmåga i övrigt. Civila arbetsgivare kommer i sådant fall, i större utsträck- ning än i dag, att påverkas av att deras anställda, under perioder kommer att lämna sin huvudsakliga anställning för att tjänstgöra i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">395</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_396">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">Försvarsmakten. Arbetsgivares administration kommer som en kon- sekvens härav att öka något, exempelvis när det gäller beviljande av tjänstledighet, arbete med samordning av anställdas semester i Försvarsmakten respektive hos den huvudsaklige arbetsgivaren och för att rekrytera eventuella vikarier i samband med att personalen tjänstgör i Försvarsmakten. Särskilt kommer små- och medelstora företag som kan vara mer personalberoende alternativt företag som är beroende av en anställds specialistkompetens att påverkas. Samma resonemang kan föras när det gäller personer som önskar ta tjänst- ledigt från sin anställning eller ta uppehåll från sina studier för att gå en militär grundutbildning i Försvarsmakten.</P>
<P class="p127 ft9">De författningsförslag jag lämnar föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Ikraftträdandet av dessa förväntas inte medföra behov av några särskilda allmänna informationsinsatser.</P>
<P class="p127 ft9">Det är min bedömning att mina förslag inte påverkar den kommunala självstyrelseförmågan. Inte heller har förslagen betyd- else för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Mina förslag överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslut- ning till den Europeiska unionen.</P>
<P class="p641 ft84"><SPAN class="ft36">14.3</SPAN><SPAN class="ft111">Begränsade möjligheter att göra vissa bedömningar</SPAN></P>
<P class="p614 ft9">I vissa fall har det gått att beräkna eller uppskatta kostnaderna för mina förslag. I andra fall har detta varit omöjligt då kostnaderna för förslagen bl.a. är beroende av vilka politiska beslut som fattas, vilka personer som väljer att söka sig till och ta anställning i Försvars- makten, hur boendesituationen i de s.k. förbandskommunerna ser ut från en tid till en annan, vilka val som enskilda gör när det gäller arbets- och livssituation, m.m.</P>
<P class="p129 ft9">Antalet personer som ska anställas som gruppbefäl, soldater och sjömän samt hur fördelningen ska vara mellan kontinuerligt och tidvis tjänstgörande GSS är beroende av politiska beslut. Av För- svarsmaktens delårsredovisning i juni 2014 framkommer att 5 538 personer var anställda som GSS/K. På sikt är målsättningen att an- talet anställda i personalkategorin GSS/K ska uppgå till 6 200 per-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">396</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_397">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373397x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p642 ft9">soner<A href="#page_397"><SPAN class="ft48">1</SPAN></A>. I juni 2014 var 3 100 personer anställda som GSS/T. På sikt är målsättningen att antalet anställda i personalkategorin GSS/T ska uppgå till 9 900 personer<A href="#page_397"><SPAN class="ft48">2</SPAN></A>. Dessa målsättningar är vid tidpunkten för detta betänkandes tryckning under översyn och kan komma att ändras under senare delen av år 2014 eller under år 2015. Det går därför inte att redovisa hur många enskilda GSS som kommer att påverkas av utredningens förslag samt hur många presumtiva civila arbetsgivare som kan komma att påverkas av att de har en GSS/T anställd.</P>
<P class="p182 ft9">Det går inte heller att förutse vilka eller hur många företag som kommer att beröras av mina förslag. Inte heller går det att uttala sig om vilka branscher företagen är verksamma i eller storleken på före- tagen som kommer att beröras. Detta då de tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten kan vara såväl studerande som ha en anställning.</P>
<P class="p12 ft9">Även om merparten av de som genomgår militär grundutbild- ning i Försvarsmakten och som sedan tar anställning som GSS är mellan 18 och 24 år finns det ingen övre åldersgräns för när en person, som uppfyller de uppställda kraven, kan söka till, genomgå militär grundutbildning och därefter ta anställning och tjänstgöra som GSS i Försvarsmakten. Samtliga företag med anställda på olika nivåer och olika åldrar kan alltså komma att påverkas.</P>
<P class="p13 ft9">Då jag av Försvarsmakten inte har kunnat få del av de uppgifter som krävs för att kunna göra ekonomiska beräkningar avseende hur mycket det kostar för Försvarsmakten att utbilda ett gruppbefäl, soldat eller sjöman är jag förhindrad att redovisa ekonomiska beräk- ningar av hur stora besparingar som kan göras för det fall Försvars- maktens rekryterings- och utbildningsbehov minskar om enskilda stannar i sin anställning under längre anställningstider än i dag.</P>
<P class="p643 ft54"><SPAN class="ft57">1</SPAN><SPAN class="ft58">Denna målsättning är hämtad från Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2014.</SPAN></P>
<P class="p170 ft54"><SPAN class="ft57">2</SPAN><SPAN class="ft58">Denna målsättning är hämtad från Försvarsmaktens budgetunderlag för år 2014.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">397</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_398">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373398x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft36">14.4</SPAN><SPAN class="ft110">Bedömningar och förslag och dess konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p644 ft15"><SPAN class="ft14">14.4.1</SPAN><SPAN class="ft112">Mönstring och utredning med frivillig personlig inställelse bör vara förbehållet värnpliktssystemet</SPAN></P>
<P class="p645 ft9">Bedömningarna medför inte några konsekvenser jämfört med dagens personalförsörjningssystem i Försvarsmakten.</P>
<P class="p457 ft9">Mina bedömningar att mönstring och utredning med personlig inställelse bör vara förbehållet värnpliktssystemet är främst moti- verade av att det principiellt sett är svårt att motivera mönstring under plikt när hela rekryteringssystemet till Försvarsmakten i övrigt bygger på frivillighet. Vidare anser jag att kostnaderna för ett system med mönstring eller utredning med frivillig personlig inställelse i fredstid inte står i rimlig proportion till den nytta som ett sådant förfarande skulle kunna innebära.</P>
<P class="p67 ft9">Mönstring och utredning med personlig inställelse skulle kunna medföra positiva effekter ur folkförankringssynpunkt. Vidare skulle Försvarsmakten ges ökade möjligheter för att nå ut med informa- tion om myndighetens verksamhet även till de personer som har lite kunskap om myndigheten och på så sätt skulle rekryterings- basen kunna breddas. Försvarsmaktens operativa förmåga skulle stärkas. För det fall regeringen skulle besluta om att återinföra värnplikten skulle tiderna för att komma igång med ett mönstrings- förfarande avsevärt förkortas.</P>
<P class="p66 ft9">Enligt uppgifter från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM) beräknas ett mönstringsförfarande kosta cirka 7 400 kr per person. I och med att mönstring, om den införs i dag, kommer att vara könsneutral, skulle den alltså komma att omfatta samtliga landets <NOBR>18-åringar.</NOBR> Med antagandet att cirka 50 000 av de cirka 100 000 i en årskull <NOBR>18-åringar</NOBR> är ”mönstringsbara” skulle alltså kostnaderna för ett mönstringsförfarande för 50 000 <NOBR>18-åringar</NOBR> uppgå till cirka 370 miljoner kr per år.</P>
<P class="p67 ft9">Mina bedömningar att mönstring och utredning med personlig inställelse bör vara förbehållet värnpliktssystemet innebär inte några förändringar jämfört med dagens system och medför således inte heller några konsekvenser.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">398</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_399">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373399x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft14"><SPAN class="ft14">14.4.2</SPAN><SPAN class="ft69">En dag i Försvarsmakten för landets </SPAN><NOBR>18-åringar</NOBR></P>
<P class="p484 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p628 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Förstärkt folkförankring av försvaret.</SPAN></P>
<P class="p646 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Försvarsmaktens rekryteringsförmåga ökar.</SPAN></P>
<P class="p472 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p486 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">På sikt positiva konsekvenser för Försvarsmaktens operativa förmåga och samhällets krisberedskap.</SPAN></P>
<P class="p486 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Gymnasieskolor kan använda sig av dessa informationsdagar som en del av undervisningen i ämnet totalförsvarskunskap.</SPAN></P>
<P class="p472 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Genomförandet av detta förslag innebär ekonomiska konse- kvenser för Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p485 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">De ökade ekonomiska resurser som Försvarsmakten behöver för att genomföra En dag i Försvarsmakten måste, i de fall kostnaderna inte ryms inom nuvarande budgetramar och rege- ringens ökade ekonomiska satsningar på det svenska för- svaret, finansieras genom en höjning av anslaget.</SPAN></P>
<P class="p647 ft9">Som ett led i att öka Försvarsmaktens öppenhet och delaktighet i det svenska samhället och för att bidra till en modern folkförank- ring av försvaret föreslår jag att Försvarsmakten regelmässigt ska anordna och bjuda in alla Sveriges <NOBR>18-åringar</NOBR> till särskilda infor- mationsdagar kallade En dag i Försvarsmakten. Med ökad informa- tion och kunskap om Försvarsmakten och dess verksamhet stärks folkförankringen av det militära försvaret. I och med att enskilda får ökad kunskap om Försvarsmakten och dess verksamhet kom- mer Försvarsmaktens rekryteringsförmåga att påverkas positivt. Särskilt kvinnor, som inte har lika många förebilder inom militärt arbete, kan gynnas av att få ta del av information vid sådana här informationsdagar.</P>
<P class="p216 ft9">Under förutsättning att erforderliga resurser tillförs Försvars- makten för att anordna En dag i Försvarsmakten och om dessa dagar anordnas i samarbete med de frivilliga försvarsorganisation-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">399</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_400">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">erna menar jag att mitt förslag inte kommer att påverka Försvars- maktens operativa förmåga negativt.</P>
<P class="p84 ft9">På sikt medför en ökad folkförankring av försvaret en stärkt rekryteringsförmåga samt positiva konsekvenser för Försvars- maktens operativa förmåga och samhällets krisberedskap.</P>
<P class="p84 ft9">Gymnasieskolor kan i den mån det är aktuellt använda sig av sådana här informationsdagar som ett resurseffektivt komplement till den undervisning som ska göras inom ramen för ämnet total- försvarskunskap (se förslag i avsnitt 8.3.6). Såväl Försvarsmakten som gymnasieskolorna skulle alltså kunna spara såväl ekonomiska som personella resurser genom att samarbeta och anordna dessa dagar under skoltid. Samhällskunskapslärarna och eleverna kan dra nytta av den kompetens som Försvarsmaktens personal bidrar med när det gäller totalförsvarskunskap och Försvarsmaktens kostnader för att anordna sådana här informationsdagar skulle bli avsevärt lägre än om de förläggs på helger. I sammanhanget måste poäng- teras att även de <NOBR>18-åringar</NOBR> som inte går i gymnasiet ska bjudas in och ges möjlighet att delta i En dag i Försvarsmakten. Det finns dock inget som hindrar att detta görs samtidigt.</P>
<P class="p91 ft9">Liknande informationsdagar som mitt förslag om En dag i För- svarsmakten anordnas redan i dag på olika förband i landet. På vissa förband anordnas även s.k. <SPAN class="ft37">military </SPAN><NOBR><SPAN class="ft37">week-ends</SPAN></NOBR><SPAN class="ft37"> </SPAN>och längre läger för ungdomar under skollov. Vissa förband har ett väl utvecklat sam- arbete med skolor och anordnar sådana här dagar under skoltid och Försvarsmakten anordnar busstransport och bjuder elever och lärare på lunch. Enligt de uppgifter som framkommit om kostnad- erna för att anordna sådana här dagar framgår att dessa går att genomföra till relativt låga kostnader. Enligt uppgifter från de för- band jag varit i kontakt med uppgår kostnaden för att anordna en till två informationsdagar för skolungdomar och för allmänheten till sammanlagt cirka 250 <NOBR>000–350</NOBR> 000 kr.</P>
<P class="p84 ft9">Dessa lokala initiativ kräver sannolikt mindre administration och kostnader än vad En dag i Försvarsmakten kommer att med- föra. Inbjudan till En dag i Försvarsmakten ska exempelvis göras till samtliga landets <NOBR>18-åringar</NOBR> och fler förband måste engageras.</P>
<P class="p84 ft9">Kostnaderna för Försvarsmakten att anordna En dag i Försvars- makten blir beroende av om dessa dagar anordnas på vardagar eller helgdagar. Som jag redovisat ovan skulle både Försvarsmakten och gymnasieskolorna ha fördelar av att anordna dessa dagar på var-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">400</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_401">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">dagar under skoltid, alternativt om detta inte är möjligt på en var- dag under skollov.</P>
<P class="p103 ft9">Kostnaderna för Försvarsmakten att bjuda deltagarna på lunch blir beroende av vilken ambitionsnivå på lunch man väljer. Ett kostnadseffektivt alternativ är givetvis att bjuda gymnasieeleverna på samma lunch som den lunch rekryterna erbjuds.</P>
<P class="p103 ft9">Vid medverkan av de frivilliga försvarsorganisationerna och hem- värnet med de nationella skyddsstyrkorna kan även kostnaderna för praktiska arrangemang bli lägre.</P>
<P class="p103 ft9">Om inbjudan ska skickas separat till alla landets <NOBR>18-åringar</NOBR> medför detta en högre kostnad än om inbjudan t.ex. samordnas med Totalförsvarets rekryteringsmyndighets utskick med bered- skapsunderlaget (se avsnitt 6.2.1 och 8.3.3).</P>
<P class="p103 ft9">Vidare påverkas kostnaderna av hur mycket och vad som ska förevisas vid respektive förband. Kostnad för resor och för hur många och hur många som behöver erbjudas logi för att de har lång resväg påverkar också den slutliga kostnadsbilden.</P>
<P class="p71 ft9">I och med att jag framhåller att Försvarsmakten måste ges relativt stor frihet att utforma dessa dagar och dess innehåll är det inte möjligt för mig att göra en exakt beräkning av kostnaderna för att anordna En dag i Försvarsmakten. Det går inte heller att förutspå hur många <NOBR>18-åringar</NOBR> som väljer att delta från år till år.</P>
<P class="p82 ft9">Försvarsmakten har tagit fram en beräkning av hur mycket myndigheten bedömer att anordnandet av En dag i Försvarsmakten kan komma att kosta om dessa dagar genomförs på helger. Denna beräkning presenteras nedan. För närmare nedbrytning av de olika kostnadsposterna hänvisas till Försvarsmaktens kalkyl som åter- finns i bilaga 7.</P>
<P class="p71 ft9">Jag redovisar även en alternativ beräkning av hur mycket anord- nandet av En dag i Försvarsmakten kan kosta om den genomförs på vardagar och med något ändrade förutsättningar än de som legat till grund för Försvarsmaktens beräkningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">401</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_402">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p648 ft51">Försvarsmaktens beräknade kostnader för att anordna En dag i Försvarsmakten</P>
<P class="p86 ft9">I detta stycke redovisas Försvarsmaktens beräkning av vad anord- nandet av En dag i Försvarsmakten skulle komma att kosta årligen.</P>
<P class="p84 ft9">Försvarsmakten har bedömt att 25 000 personer skulle kunna förevisas/delta i En dag i Försvarsmakten på två helgdagar alter- nativt att 50 000 personer skulle kunna förevisas/delta under fyra helgdagar (dvs. 12 500 personer per dag).</P>
<P class="p84 ft9">Försvarsmaktens beräkningar är gjorda utifrån den utgångs- punkten att separata utskick med personlig inbjudan ska göras till landets samtliga <NOBR>18-åringar</NOBR> (cirka 110 000) och att informations- dagarna genomförs på 18 orter på lördagar och söndagar. Löne- kostnader, <NOBR>OB-tillägg,</NOBR> kostnader för övertidsersättning samt over- headkostnader är medräknade. Vidare är kostnader för drivmedel, fordon och ammunition som kan antas gå åt för att förevisa För- svarsmaktens verksamhet medräknade. Logikostnad för personer som har långt att resa och som inte kan resa över dagen har tagits upp, det framgår dock inte för hur många personer denna beräk- ning är gjord.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">402</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_403">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373403x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p649 ft87">Tabell 14.1 Försvarsmaktens beräknade årliga kostnad för att genomföra En dag i Försvarsmakten</P>
<P class="p650 ft88">Genomförande på helgdagar och Försvarsmakten står för kost, logi och reskostnad. Totalkostnad (cirkakostnad utslagen per person)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td116"><P class="p24 ft87">Utgiftspost</P></TD>
<TD class="tr11 td117"><P class="p651 ft88">25 000 deltagande personer</P></TD>
<TD class="tr11 td117"><P class="p651 ft88">50 000 deltagande personer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td118"><P class="p24 ft87"><NOBR>OB-tillägg</NOBR> personal</P></TD>
<TD class="tr19 td119"><P class="p652 ft88">1 750 000 kr (70 kr)</P></TD>
<TD class="tr19 td119"><P class="p653 ft87">3 500 000 kr (70 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft88">Övertidsersättning personal</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p654 ft87">182 000 kr (7 kr)</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p654 ft87">364 000 kr (7 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft87">Ammunitionskostnad</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p654 ft87">173 000 kr (7 kr)</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p654 ft87">346 000 kr (7 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td118"><P class="p24 ft87">Drivmedelskostnad</P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p654 ft87">187 000 kr (7 kr)</P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p654 ft87">374 000 kr (7 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft87">Förbrukningsmateriel</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p655 ft91">3 600 000 kr (144 kr)</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p656 ft87">7 200 000 kr (144 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft87">Fordonskostnad</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p654 ft87">900 000 kr (36 kr)</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p656 ft87">1 800 000 kr (36 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td118"><P class="p24 ft87">Planeringsmöten mm</P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p654 ft87">243 000 kr (10 kr)</P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p654 ft87">243 000 kr (10 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft95">Löner och overheadkostnader</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p655 ft91">13 954 000 kr (558 kr)</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p27 ft87">26 466 000 kr (530 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft88">Reskostnader för besökare</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p655 ft91">10 075 000 kr (403 kr)</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p27 ft87">20 150 000 kr (403 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td118"><P class="p24 ft87">Logikostnad</P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p656 ft87">2 500 000 kr <NOBR>(-)</NOBR></P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p656 ft87">5 000 000 kr <NOBR>(-)</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft87">Måltidskostnad</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p655 ft91">4 300 000 kr (172 kr)</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p656 ft87">8 600 000 kr (172 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft87">Informationsmaterial</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p655 ft91">3 300 000 kr (132 kr)</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p656 ft87">6 600 000 kr (132 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td118"><P class="p24 ft91">Kostnad för utskick av inbjudan</P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p656 ft87">4 180 000 kr (38 kr)</P></TD>
<TD class="tr4 td119"><P class="p656 ft87">4 180 000 kr (38 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p24 ft91">till landets samtliga <NOBR>18-åringar</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p27 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr5 td119"><P class="p27 ft137"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td118"><P class="p24 ft87">(cirka 110 000)</P></TD>
<TD class="tr12 td119"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td119"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td116"><P class="p24 ft87">Summa</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p27 ft87">45 344 000 kr (1 800 kr)</P></TD>
<TD class="tr6 td117"><P class="p27 ft87">84 823 000 kr (1 700 kr)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p657 ft9">Med godtagande av Försvarsmaktens beräknade kostnader skulle sådana här dagar årligen kosta cirka 45 miljoner kr för det fall 25 000 personer väljer att delta respektive cirka 85 miljoner kr för det fall 50 000 personer väljer att delta. Utslaget på kostnad per person uppgår alltså kostnaderna för En dag i Försvarsmakten till mellan 1 700 och 1 800 kr.</P>
<P class="p73 ft9">Denna kostnad kan jämföras med Totalförsvarets rekryterings- myndighets uppskattade kostnad om cirka 7 400 kr per person för att genomföra mönstring. Kostnaderna för ett mönstringsförfarande för 50 000 <NOBR>18-åringar</NOBR> skulle uppgå till cirka 370 miljoner kr per år. Ungefärlig kostnad om 25 000 personer kallades in att mönstra skulle uppgå till cirka 185 miljoner kr.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">403</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_404">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p658 ft60">Alternativ beräkningsmodell för kostnaderna för att anordna En dag i Försvarsmakten</P>
<P class="p200 ft9">I denna alternativa beräkningsmodell har jag utgått från att En dag i Försvarsmakten genomförs på vardagar. Det kommer då inte att innebära några kostnader för <NOBR>OB-tillägg</NOBR> och övertidsersättning. I övrigt har jag använt mig av de löne- och overheadkostnader som Försvarsmakten har använt sig av. Samtidigt bör framhållas att för det fall de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna engageras och deltar vid dessa dagar kommer personalkostnaderna att bli avsevärt lägre än de som redo- visas nedan.</P>
<P class="p91 ft9">Jag har använt mig av samma ammunitionskostnad och driv- medelskostnad som Försvarsmakten beräknat kommer att gå åt för att förevisa sin verksamhet.</P>
<P class="p84 ft9">Försvarsmakten har i sin beräkningsmodell uppskattat att kostnaden för förbrukningsmateriel uppgår till 144 kr per person. I Försvarsmaktens specifikation av vad detta avser framgår att detta avser kostnader för att anordna med flyttbara toaletter, kartor, skyltar, avspärrningsband och kostnader för sophantering (se bi- laga 7). Enligt min bedömning är en kostnad om 144 kr per person för förbrukningsmateriel väl tilltagen och alltför hög. Jag har däremot inte tillgång till närmare beräkningsunderlag för Försvarsmaktens kostnader i dessa avseenden och jag kommer därför att använda mig av den av Försvarsmakten beräknade kostnaden i beräknings- modellen nedan.</P>
<P class="p92 ft9">Jag använder samma kostnad för planeringsmöten som Försvars- makten men vill peka på att kostnaderna för att planera sådana här dagar kan antas minska efter hand som En dag i Försvarsmakten blir ett etablerat begrepp.</P>
<P class="p91 ft9">Tanken med En dag i Försvarsmakten är att det endast ska vara ett endagarsarrangemang. Samtidigt måste det finnas möjlighet för de som önskar delta och som bor långt ifrån närmsta förband att erbjudas någon form av boende. Det framgår inte av Försvars- maktens beräkningar hur många personer deras uppskattade logi- kostnad är baserad på eller vad det är för slags boende som ska erbjudas. Då jag bedömer att antalet personer som kommer att vara i behov av övernattning är förhållandevis få och då jag menar att i de fall det blir aktuellt bör det kunna anordnas boende på logement</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">404</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_405">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">alternativt på vandrarhem kommer kostnaden för logi att bli avse- värt lägre än den som Försvarsmakten har räknat med.</P>
<P class="p71 ft9">Försvarsmakten har beräknat en måltidskostnad om 172 kr per person. Det framgår inte av Försvarsmaktens kalkyl hur denna kostnad har räknats fram. Jag menar däremot att denna kostnad kan hållas avsevärt lägre om sådana måltider som erbjuds rekryter erbjuds. Jag har inte tillgång till uppgifter hur mycket en måltid beräknas kosta per rekryt utan gör i min beräkning en relativt hög uppskattning av kostnaden för en rekrytmåltid.</P>
<P class="p103 ft9">Även Försvarsmaktens beräknade reskostnad om 403 kr per be- sökare menar jag är alltför högt beräknad utifrån mitt antagande att En dag i Försvarsmakten kan göras i samarbete med skolor och att inhyrda bussar i många fall är alternativa sätt att anordna med transport.</P>
<P class="p103 ft9">Jag menar också att kostnaden för informationsmaterial kan hållas lägre än 132 kr per person vilket är den kostnad som För- svarsmakten har räknat med.</P>
<P class="p103 ft38">Jag förutsätter vidare i beräkningen nedan att inbjudan till En dag i Försvarsmakten skickas ut tillsammans med Totalförsvarets rekryteringsmyndighets utskick med beredskapsunderlaget.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">405</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_406">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373406x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p659 ft87">Tabell 14.2 Alternativ modell för beräkning av de årliga kostnaderna för att genomföra En dag i Försvarsmakten</P>
<P class="p660 ft88">Genomförande på vardagar och Försvarsmaktens står för kost, logi för de som behöver på logement och viss reskostnad. Totalkostnad (cirkakostnad utslagen per person)</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr11 td116"><P class="p24 ft87">Utgiftspost</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td117"><P class="p396 ft91">25 000 deltagande personer</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td117"><P class="p651 ft88">50 000 deltagande personer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td118"><P class="p24 ft87"><NOBR>OB-tillägg</NOBR> personal</P></TD>
<TD class="tr12 td120"><P class="p46 ft87">0 kr</P></TD>
<TD class="tr12 td121"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td122"><P class="p25 ft87">0 kr</P></TD>
<TD class="tr12 td123"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft88">Övertidsersättning personal</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p661 ft87">0 kr</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p45 ft87">0 kr</P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td118"><P class="p24 ft87">Ammunitionskostnad</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td119"><P class="p662 ft88">173 000 kr (7 kr)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td119"><P class="p663 ft91">346 000 kr (7 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft87">Drivmedelskostnad</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td119"><P class="p662 ft88">187 000 kr (7 kr)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td119"><P class="p663 ft91">374 000 kr (7 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft87">Förbrukningsmateriel</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p661 ft95">3 600 000 kr</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p27 ft87">(144 kr)</P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p45 ft95">7 200 000 kr</P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p27 ft87">(144 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td118"><P class="p24 ft87">Fordonskostnad</P></TD>
<TD class="tr4 td120"><P class="p661 ft87">900 000 kr</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p27 ft87">(36 kr)</P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p45 ft87">180 000 kr</P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p27 ft87">(36 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft87">Planeringsmöten mm</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p661 ft87">243 000 kr</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p27 ft87">(10 kr)</P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p45 ft87">243 000 kr</P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p27 ft87">(10 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft95">Löner och overheadkostnader</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p661 ft91">13 954 000 kr</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p27 ft87">(558 kr)</P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p45 ft91">26 466 000 kr</P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p27 ft87">(530 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td118"><P class="p24 ft88">Reskostnader för besökare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td119"><P class="p662 ft91">2 500 000 (100 kr)</P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p45 ft95">5 000 000 kr</P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p24 ft87">(100 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft91">Logi på logement/vandrarhem</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td119"><P class="p664 ft95">1 000 000 kr <NOBR>(-)</NOBR></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td119"><P class="p653 ft87">2 000 000 kr <NOBR>(-)</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p24 ft91">för besökare som rest långt och</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p27 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p27 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p27 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p27 ft137"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td118"><P class="p24 ft91">som inte kan resa hem samma</P></TD>
<TD class="tr12 td120"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td121"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td122"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td123"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td118"><P class="p24 ft87">dag</P></TD>
<TD class="tr12 td120"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td121"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td122"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td123"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft88">Måltidskostnad (rekrytmåltid)</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p661 ft95">1 250 000 kr</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p27 ft87">(50 kr)</P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p45 ft95">2 500 000 kr</P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p24 ft87">(50 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td118"><P class="p24 ft87">Informationsmaterial</P></TD>
<TD class="tr4 td120"><P class="p661 ft95">1 250 000 kr</P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p27 ft87">(50 kr)</P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p45 ft95">2 500 000 kr</P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p24 ft87">(50 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td118"><P class="p24 ft87">Kostnad för medskick av</P></TD>
<TD class="tr11 td120"><P class="p661 ft95">2 200 000 kr</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p27 ft87">(20 kr)</P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p45 ft95">2 200 000 kr</P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p27 ft87">(20 kr)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td118"><P class="p24 ft88">personlig inbjudan till 110 000</P></TD>
<TD class="tr5 td120"><P class="p27 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p27 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p27 ft137"> </P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p27 ft137"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td118"><P class="p24 ft88"><NOBR>18-åringar</NOBR> i samband med</P></TD>
<TD class="tr12 td120"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td121"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td122"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td123"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td118"><P class="p24 ft87">beredskapsunderlaget</P></TD>
<TD class="tr12 td120"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td121"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td122"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr12 td123"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td116"><P class="p24 ft87">Summa</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td117"><P class="p665 ft91">27 257 000 kr (1 090 kr)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td117"><P class="p666 ft91">49 009 000 kr (980 kr)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p667 ft9">Denna alternativa beräkningsmodell, som inte har tagit i beaktande de möjliga besparingar avseende lönekostnader som skulle kunna göras om de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna engagerades att delta som personal- resurser samt eventuell möjlighet till lägre planerings- och förbruk- ningsmaterielkostnader, skulle alltså årligen komma att kosta cirka 27 miljoner kr för det fall 25 000 personer väljer att delta respektive cirka 49 miljoner kr för det fall 50 000 personer väljer att delta. Utslaget på kostnad per person uppgår alltså kostnaderna för En dag i Försvarsmakten enligt denna beräkningsmodell till cirka 1 000 kr.</P>
<P class="p129 ft9">Denna kostnad kan jämföras med Totalförsvarets rekryterings- myndighets uppskattade kostnad om cirka 7 400 kr per person för att genomföra en mönstring. Kostnaderna för ett mönstrings-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">406</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_407">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373407x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">förfarande för 50 000 <NOBR>18-åringar</NOBR> skulle uppgå till cirka 370 miljoner kr per år. Ungefärlig kostnad om 25 000 personer kallades in att mönstra skulle uppgå till cirka 185 miljoner kr.</P>
<P class="p180 ft60">Finansiering av förslaget</P>
<P class="p135 ft9">De ökade ekonomiska resurser som Försvarsmakten behöver för att kunna genomföra dessa dagar måste, i de fall kostnaderna inte ryms inom nuvarande budgetramar och regeringens ökade ekono- miska satsningar på det svenska försvaret, finansieras genom en höjning av anslaget.</P>
<P class="p668 ft14"><SPAN class="ft14">14.4.3</SPAN><SPAN class="ft69">Information om Försvarsmakten i samband med beredskapsunderlaget</SPAN></P>
<P class="p471 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p628 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Förstärkt folkförankring av försvaret.</SPAN></P>
<P class="p646 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Försvarsmaktens rekryteringsförmåga ökar.</SPAN></P>
<P class="p629 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Positiva konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p485 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för Försvarsmaktens operativa förmåga och samhällets krisberedskap.</SPAN></P>
<P class="p486 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Marginella kostnadsökningar för Försvarsmakten och Total- försvarets rekryteringsmyndighet.</SPAN></P>
<P class="p486 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Finansiering kan ske inom ramen för myndigheternas tillgäng- liga budgetramar.</SPAN></P>
<P class="p669 ft9">Jag föreslår i avsnitt 8.3.3 att Försvarsmakten och Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (TRM) initialt måste samverka på ett bättre sätt. Den möjlighet som finns att på ett samordnat sätt nå ut med information till landets <NOBR>18-åringar</NOBR> måste ske på ett samlat och kost- nadseffektivt sätt. Allmänt hållen information om Försvarsmakten inklusive hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna samt om de frivilliga försvarsorganisationerna bör enligt mitt förslag ingå i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">407</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_408">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">TRM:s utskick med information och beredskapsunderlaget. Försvars- makten skulle också kunna bifoga information och inbjudan till En dag i Försvarsmakten i det gemensamma utskicket.</P>
<P class="p84 ft9">Jag föreslår även att uppgifterna i beredskapsunderlaget ska sparas under en längre tid än i dag, fyra år i stället för två år. Detta kommer att garantera en bredare bas av personer som skulle kunna bli aktuella vid ett eventuellt återinförande av värnplikten och mön- stringsförfarandet. Detta medför positiva effekter för Försvars- maktens operativa förmåga och för samhällets krisberedskap.</P>
<P class="p84 ft9">Förslagen i denna del innebär positiva effekter ur såväl folk- förankrings- som rekryteringssynpunkt, vilket på sikt medför ökad operativ förmåga och positiva konsekvenser för samhällets kris- beredskap. I och med att informationen skickas till alla landets 18- åringar kommer denna såväl kvinnor som män till handa. De grupper som normalt sett inte på egen hand hade sökt information om Försvarsmakten och dess verksamhet kommer på detta sätt att nås på ett effektivt sätt.</P>
<P class="p84 ft9">Det är Försvarsmaktens uppgift att ta fram det material som ska följa med TRM:s utskick. Detta innebär initialt visst administrativt merarbete för Försvarsmakten. Vidare innebär det visst administra- tivt merarbete för TRM som ska hantera och skicka ut det material som tas fram. Däremot menar jag att effektivitetsvinster och kost- nadsbesparingar kan göras för det fall Försvarsmakten bifogar inbjudan till En dag i Försvarsmakten med TRM:s utskick jämfört med om det görs ett separat utskick. Det merarbete och de kost- nader som detta innebär, inklusive de ökade portokostnaderna i samband med utskick, bedöms bli marginella. Kostnaderna bör därför kunna hanteras inom ramen för befintliga budgetramar.</P>
<P class="p91 ft9">Det förhållandet att uppgifterna i beredskapsunderlaget ska sparas under en längre tid än i dag förväntas inte medföra några mätbara ökade ekonomiska kostnader.</P>
<P class="p84 ft9">Finansieringen av dessa förslag bedöms kunna ske inom ramen för myndigheternas tillgängliga budgetramar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">408</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_409">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373409x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p670 ft15"><SPAN class="ft14">14.4.4</SPAN><SPAN class="ft112">Förtydligandet av myndigheters ansvar att bistå Försvarsmakten att genomföra försvarsreformen</SPAN></P>
<P class="p671 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p472 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Förstärkt förankring av försvaret och genomslag av försvars- reformen inom staten och berörda myndigheter.</SPAN></P>
<P class="p672 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Positiva effekter för Försvarsmaktens personalförsörjning.</SPAN></P>
<P class="p629 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">På sikt positiva konsekvenser för Försvarsmaktens operativa förmåga och samhällets krisberedskap.</SPAN></P>
<P class="p485 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Eventuella ekonomiska konsekvenser för de myndigheter som ska samverka med Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p486 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Respektive samverkande myndighets ekonomiska anslag måste justeras utefter de av regeringen satta målsättningarna.</SPAN></P>
<P class="p669 ft9">Försvarsreformen är en samhällsreform som angår hela samhället och berör ett flertal politiska områden, exempelvis arbetsmarknads, <NOBR>utbildnings-,</NOBR> bostads- och det socialpolitiska området. För att för- svarsreformen ska få bättre genomslag föreslår jag att andra be- rörda myndigheters ansvar att bistå Försvarsmakten måste förtyd- ligas i aktuella styrdokument och i respektive myndighets reg- leringsbrev. Förslaget tydliggör att den försvarsreform som riksdag och regering har beslutat om är hela samhällets ansvar och att det inte bara åligger Försvarsmakten att som ensam myndighet genom- föra reformen. Förslaget innebär även en tydlighet gentemot andra myndigheter vad som förväntas av dem och Försvarsmakten för- säkras erforderlig samverkan och stöd från de myndigheter som Försvarsmakten har och behöver ha nära samverkan med.</P>
<P class="p154 ft9">I och med att det av styrdokument och regleringsbrev inte bara framgår vilka mål en myndighet ska uppnå avseende prestationer och effekter utan även vilka återrapporteringskrav som ställs bidrar detta förslag till att genomförandet av försvarsreformen blir mer tydliggjord och försäkrad de resurser som krävs. Förslaget innebär därmed konsekvenser i form av eventuellt nya arbetsuppgifter/områ- den att prioritera för berörda myndigheter.</P>
<P class="p62 ft9">För Försvarsmakten innebär detta förslag ökade möjligheter att koncentrera sig på sin kärnverksamhet vilket medför ökad operativ</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">409</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_410">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373410x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">förmåga. Ökade krav på samverkan mellan myndigheter innebär även positiva effekter för samhällets krisberedskap.</P>
<P class="p66 ft9">Det går inte att förutsäga de eventuella kostnadsökningar som detta förslag kan komma att innebära för de myndigheter som kan komma att beröras. Det måste vara upp till regeringen att från en tid till en annan bedöma vilka insatser som krävs och från vilka myndigheter särskilda insatser behövs. Därefter måste respektive myndighet tillförsäkras de resurser som krävs för att kunna genom- föra de av regeringen satta målen.</P>
<P class="p279 ft14"><SPAN class="ft14">14.4.5</SPAN><SPAN class="ft69">En ökad transparens av Försvarsmaktens verksamhet</SPAN></P>
<P class="p455 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p673 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">En modern folkförankring av försvaret i hela samhället.</SPAN></P>
<P class="p674 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Positiva konsekvenser för Försvarsmaktens rekryteringsför- måga.</SPAN></P>
<P class="p528 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">På sikt positiva konsekvenser för Försvarsmaktens operativa förmåga och samhällets krisberedskap.</SPAN></P>
<P class="p675 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Ekonomiska konsekvenser.</SPAN></P>
<P class="p674 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Finansiering kan till viss del ske inom ramen för Försvars- maktens tillgängliga budgetramar. De ökade ekonomiska resurser som Försvarsmakten kan komma att behöva för att kunna genomföra förslaget måste, i de fall kostnaderna inte ryms inom nuvarande budgetramar och regeringens ökade ekonomiska satsningar på det svenska försvaret, finansieras genom en höjning av anslaget.</SPAN></P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Eftersom det militära försvaret angår hela samhället bör kost- naderna för de deltagande myndigheternas medverkan tas inom ordinarie ekonomiska ram för dessa myndigheter. Dessa ökade kostnader bedöms bli marginella och bör därför kunna han- teras med befintliga resurser och inom befintliga budget- ramar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">410</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_411">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">Jag anser att Försvarsmakten måste bli mer transparent genom att årligen bjuda in allmänheten inklusive representanter från närings- livet till förevisningar på varje förband. De frivilliga försvars- organisationerna ska erbjudas att delta i och få en roll i dessa arrangemang. Försvarsmakten ska även ta ansvar för att bjuda in det civila försvaret på olika nivåer till diskussioner och planeringar. Det militära försvaret ska ta initiativ till övningar med det civila försvaret.</P>
<P class="p175 ft9">En ökad och synlig närvaro av Försvarsmakten i samhället bi- drar till ökad kunskap, förståelse och intresse för myndigheten och dess uppgifter. De civila arbetsgivarna ges en ökad möjlighet att se de fördelar det kan innebära med att ha personal anställd som är tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten alternativt det meritvärde det innebär att ha tjänstgjort i Försvarsmakten.</P>
<P class="p103 ft9">Folkförankringen av det militära försvaret och Försvarsmaktens rekryteringsförmåga kommer att påverkas positivt. På sikt innebär detta en förstärkt operativ förmåga. Ökad samverkan med det civila försvaret innebär att samhällets krisberedskap stärks.</P>
<P class="p71 ft9">Jag anser att Försvarsmakten måste ge ut centrala planerings- direktiv för hur sådana här informationsdagar ska anordnas, sam- tidigt som det, precis som vid anordnandet av En dag i Försvars- makten (se mitt förslag i avsnitt 8.3.2), är av vikt att respektive förband ges relativt stor handlingsfrihet avseende innehåll, metod, plats och tid för genomförandet av dessa dagar.</P>
<P class="p82 ft9">Detta förslag innebär ekonomiska konsekvenser för Försvars- makten. Myndigheten genomför dock redan i dag sådana här aktivi- teter på olika förband. Enligt uppgifter från förband kan kostnaden för att genomföra en sådan här informationsdag uppskattas till cirka 250 000 kr. Det finns alltså budget för att anordna sådana här aktiviteter redan i dag. Jag har däremot inte tillgång till hur mycket resurser som i nuläget är budgeterat för sådana här evenemang.</P>
<P class="p71 ft9">I och med att jag menar att Försvarsmakten måste bli mer trans- parent och bjuda in till sådana här evenemang oftare än vad som görs i dag kommer förslaget att innebära att mer ekonomiska och personella resurser behövs. Den ökade kostnaden för detta har jag däremot inte kunnat beräkna i och med att jag inte har haft tillgång till nuvarande budget.</P>
<P class="p103 ft38">Finansiering av detta förslag kan alltså till viss del ske inom ramen för Försvarsmaktens tillgängliga budget. De ökade ekonomiska</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">411</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_412">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373412x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">resurser som Försvarsmakten kan komma att behöva för att kunna genomföra förslaget måste, i de fall kostnaderna inte ryms inom nuvarande budgetramar och regeringens ökade ekonomiska sats- ningar på det svenska försvaret, finansieras genom en höjning av anslaget.</P>
<P class="p66 ft9">Eftersom det militära försvaret angår hela samhället bör kost- naderna för de deltagande myndigheternas medverkan tas inom ordinarie ekonomiska ram för dessa myndigheter. Dessa ökade kostnader bedöms bli marginella och bör därför kunna hanteras med befintliga resurser och inom befintliga budgetramar.</P>
<P class="p412 ft14"><SPAN class="ft14">14.4.6</SPAN><SPAN class="ft69">Tydliggörandet av skolans ansvar att bidra till kunskap om totalförsvaret</SPAN></P>
<P class="p676 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p673 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Förstärkt folkförankring av försvaret.</SPAN></P>
<P class="p674 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p675 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Samhällets krisberedskap förstärks.</SPAN></P>
<P class="p674 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Grundskole- och gymnasielärare som undervisar i samhälls- kunskap kommer behöva avsätta viss arbetstid för fortbild- ning och inläsning av ämnet.</SPAN></P>
<P class="p677 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Marginella ekonomiska konsekvenser.</SPAN></P>
<P class="p674 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Finansiering av framtagande av undervisningsmaterial kan ske inom ramen för Försvarsmaktens, Myndigheten för samhälls- skydds och beredskaps och Försvarshögskolans tillgängliga budgetramar.</SPAN></P>
<P class="p448 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Kostnader för fortbildning av samhällskunskapslärare bedöms kunna ske inom ramen för skolhuvudmännens tillgängliga budgetramar.</SPAN></P>
<P class="p607 ft9">Jag föreslår att elever i grundskolan och gymnasieskolan ska få ut- bildning om begreppen säkerhetspolitik, militärt och civilt försvar i ett kunskapsområde kallat totalförsvarskunskap. Detta ska framgå av grundskolans läroplan och den däri ingående kursplanen för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">412</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_413">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">ämnet samhällskunskap samt i ämnesplanen för det gymnasie- gemensamma ämnet samhällskunskap. Utbildningsmaterialet kan lämpligen tas fram gemensamt av Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarshögskolan. Vidare bör Skolverket rådfrågas i samband med att utbildningsmaterialet tas fram.</P>
<P class="p175 ft9">Att alla skol- och gymnasieelever får information om och ut- bildning i totalförsvarskunskap bidrar till en stärkt folkförankring av försvaret. Delar av denna information förmedlades förr till stor del genom den allmänna värnplikten och informationen och utbild- ningen var då i princip förbehållen män. Mitt förslag innebär att alla flickor och pojkar i skolåldern får samma information och bas- kunskaper om det svenska försvaret och samhällets krisberedskap.</P>
<P class="p71 ft9">Det förhållandet att ett ytterligare obligatoriskt kunskapsområde tillförs i kursplanen respektive ämnesplanen innebär inte någon påtaglig ökad arbetsbörda för ansvariga lärare då de ämnen som är tänkta att ingå i ämnet totalförsvarskunskap redan i dag finns med inom det utrymme som lärarna enligt gällande kurs- och ämnes- planer ska undervisa i inom närliggande ämnesområden.</P>
<P class="p186 ft9">Mitt föreslag till tydliggörande innebär att skolhuvudmännen, oavsett tidigare kunskap och intresse för totalförsvarsplikten och Försvarsmaktens frågor, får ett ansvar för att lärarna i samhälls- kunskap ges möjlighet att tillgodogöra sig denna kunskap.</P>
<P class="p71 ft9">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har redan tagit fram utbildningsmaterial som kan användas. De kostnader det innebär att eventuellt ta fram ytterligare relevant material bedömer jag bli marginella och dessa kostnader bör kunna hanteras inom ramen för deltagande myndigheters nuvarande anslag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">413</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_414">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373414x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Antalet lärare som undervisar i samhällskunskap och som kom- mer att behöva avsätta tid för fortbildning och inläsning av ämnet uppgår enligt Skolverkets officiella statistik för läsåret 2013/14 till<A href="#page_414"><SPAN class="ft48">3</SPAN></A>:</P>
<P class="p144 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">10 047 lärare som undervisar i samhällskunskap i grundskolan (flertalet i årskurs </SPAN><NOBR>4–9),</NOBR></P>
<P class="p144 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">25 709 lärare som undervisar i samhällsorienterande ämnen i grundskolan (flertalet i årskurs </SPAN><NOBR>1–3,</NOBR> där <NOBR>SO-ämnen</NOBR> ofta inte- greras), och</P>
<P class="p336 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">2 819 lärare som undervisar i samhällskunskap i gymnasieskolan.</SPAN></P>
<P class="p151 ft9">I och med att utbildade samhällskunskapslärare redan i dag måste förutsättas ha grundläggande baskunskaper om det svenska sam- hället, vilket inkluderar kunskap om det svenska försvaret, bedömer jag att de fortbildningsinsatser och arbetstid som måste avsättas för utbildning och inläsning av ämnet som kan komma att krävas blir marginella. Utbildning/fortbildning bör därför kunna utföras inom ramen för lärarnas redan i dag avsatta tid för utbildning, inläsning och planering av samhällskunskapslektionerna.</P>
<P class="p66 ft9">De eventuella kostnader som sådan här fortbildning kan inne- bära för skolhuvudmännen bör kunna täckas inom ramen för nu- varande budget som är avsatt för fortbildning av respektive lärare.</P>
<P class="p678 ft56"><SPAN class="ft61">3 </SPAN>Skolverket samlar varje år in uppgifter om lärare och deras undervisningsämnen. Tidigare använde Skolverket befattningskoder och det var då enklare att räkna antalet lärare av en viss kategori. Nackdelen var att befattningskoderna kombinerade ämnena svenska och SO. I och med kravet på lärarlegitimation har Skolverket gått över till att räkna undervisningsämnen. Det innebär att det blir fler lärare som undervisar i respektive ämne än när antalet befatt- ningar låg till grund för statistiken. Vidare räknas all undervisning in även om ämnet endast är en liten del av vissa lärares tjänst. Lärare i de lägre årskurserna i grundskolan undervisar ofta i nästan alla 16 ämnen. Utredningen har inhämtat uppgifter från Skolverket över hur många fristående skolor det fanns i oktober 2014. Enligt uppgifter fanns det 836 fristående grundskolor och 457 fristående gymnasieskolor. Dessa uppgifter avser antalet skolenheter, vilket motsvarar en rektors ansvar. Det kan alltså finnas flera skolenheter (rektorer) i samma byggnad, som i dagligt tal kallas skola. Det finns totalt 806 enskilda huvudmän som driver dessa skolor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">414</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_415">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373415x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft14"><SPAN class="ft14">14.4.7</SPAN><SPAN class="ft69">De frivilliga försvarsorganisationerna</SPAN></P>
<P class="p484 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p628 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Förstärkt folkförankring av försvaret.</SPAN></P>
<P class="p646 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Försvarsmaktens rekryteringsförmåga ökar.</SPAN></P>
<P class="p472 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p672 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Positiva konsekvenser för samhällets krisberedskap.</SPAN></P>
<P class="p646 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Förstärkt operativ förmåga för Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p472 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Ekonomiska konsekvenser. Behovet av ökade ekonomiska resurser bör utredas i särskild ordning.</SPAN></P>
<P class="p669 ft9">De frivilliga försvarsorganisationernas ungdomsverksamhet bidrar såväl till folkförankringen av försvaret som till att ungdomar ges möjligheter att lära sig mer om vad Försvarsmakten kan erbjuda i form av arbetsgivare alternativt tjänstgöringsplats för de som är intresserade av att ingå avtal med hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. I och med att vissa frivilliga försvarsorganisationer bedriver verksamhet som särskilt riktar sig mot yngre kvinnor bidrar deras verksamhet särskilt till att fler kvinnor får information om Försvarsmakten och dess verksamhet.</P>
<P class="p154 ft9">Med ökade möjligheter för de frivilliga försvarsorganisationerna att genomföra riktade satsningar mot ungdomar ökar på sikt även samhällets krisberedskap. Jag anser därför att särskilda anslag bör ges till de frivilliga försvarsorganisationerna för att bedriva ungdoms- verksamhet.</P>
<P class="p12 ft9">Jag föreslår vidare att de frivilliga försvarsorganisationerna ska tillhandahålla riktade frivilliga försvarsutbildningar till tidvis anställd personal i Försvarsmakten. Utbildningarna ska vara kopplade till den enskildes militära profession. Utbildningarna bör, liksom i dag, vara uppdragsutbildningar relaterade till Försvarsmaktens behov. En väl utbildad personal innebär positiva konsekvenser för Försvars- maktens operativa förmåga.</P>
<P class="p12 ft9">Regeringen bör avdela mer ekonomiska medel till de frivilliga försvarsorganisationerna. En ökad frivillig försvarsverksamhet inne- bär att folkförankringen stärks. Ett långsiktigt säkerställande av de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">415</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_416">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373416x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">frivilliga försvarsorganisationernas möjligheter att verka leder till en möjlighet för dessa att bidra till försvaret.</P>
<P class="p66 ft9">För att närmare kunna konkretisera vad som krävs av de fri- villiga försvarsorganisationerna måste Försvarsmakten göra en översyn av vilka behov av försvarsutbildningar som skulle kunna bli aktuella samt i vilken omfattning. Först härefter går det att bedöma de ekonomiska konsekvenserna och vilka resurser som de frivilliga försvarsorganisationerna behöver tillförsäkras för att kunna utföra nu nämnda utbildningar.</P>
<P class="p66 ft9">Frågorna om de frivilliga försvarsorganisationernas framtida roll och de ekonomiska resurser som dessa måste erhålla bör sedan ut- redas särskilt.</P>
<P class="p160 ft14"><SPAN class="ft14">14.4.8</SPAN><SPAN class="ft69">En ökad attraktionskraft för anställningen</SPAN></P>
<P class="p447 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p673 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Förstärkt folkförankring av försvaret.</SPAN></P>
<P class="p674 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p679 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Försvarsmaktens rekryteringsförmåga ökar och positiva konse- kvenser för Försvarsmaktens personalförsörjning.</SPAN></P>
<P class="p677 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Förstärkt operativ förmåga för Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p680 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Ekonomiska konsekvenser.</SPAN></P>
<P class="p674 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">De ökade lönekostnaderna ställda mot att enskilda stannar längre i sin anställning hos Försvarsmakten och därmed minskade behov av utbildningsinsatser innebär på sikt att förslaget kan bli kostnadsneutralt.</SPAN></P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">De eventuella ökade ekonomiska resurser som Försvars- makten kan komma att behöva för att genomföra förslagen måste, i de fall kostnaderna inte ryms inom nuvarande budgetramar och regeringens ökade ekonomiska satsningar på det svenska försvaret, finansieras genom en höjning av anslaget.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">416</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_417">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft9">Att Försvarsmakten bedriver en ändamålsenlig verksamhet och redan tidigt i anställningsprocessen tydligt kommunicerar möjliga karriärvägar är enligt min uppfattning de viktigaste anledningarna till att GSS söker sig till och stannar kvar i sin anställning hos Försvarsmakten.</P>
<P class="p175 ft9">Lönesättningen och löneutvecklingen ska, precis som i dag, regleras av arbetsmarknadens parter. Jag menar att det är av vikt att ingångslönerna för gruppbefäl, soldater och sjömän kontinuerligt ses över så att de ligger i nivå med medellönen i offentlig anställ- ning för personer med motsvarande utbildning. Vidare är det min bedömning att en löneutveckling som beaktar den enskildes erfaren- het och kompetens bidrar till att gruppbefäl, soldater och sjömän väljer att stanna kvar i sin anställning i Försvarsmakten under längre tider än vad som är fallet i dag.</P>
<P class="p71 ft9">Försvarsmaktens rekryteringsförmåga och personalförsörjning påverkas positivt i de fall fler väljer att söka anställning i För- svarsmakten och om de, sedan de påbörjat en anställning hos För- svarsmakten, väljer att stanna kvar i anställningen under den tid som möjliggörs av anställningsavtalet. Rutinerad, kompetent och välutbildad personal medför positiva effekter för Försvarsmaktens operativa förmåga.</P>
<P class="p71 ft9">En eventuell höjning av ingånglönen för gruppbefäl, soldater och sjömän så att den ligger i nivå med medellönen i offentlig sektor och att det på ingångslönen följer en ökad löneutveckling jämfört med i dag innebär ökade lönekostnader för Försvarsmakten. Den exakta ökade kostnaden går inte att beräkna då dessa frågor slutligt ska regleras av arbetsmarknadens parter.</P>
<P class="p186 ft9">De ökade lönekostnaderna ställda mot det förhållandet att en- skilda väljer att stanna längre i sin anställning i Försvarsmakten och därmed minskade behov av utbildning av nyanställd personal inne- bär på sikt att förslaget kan bli kostnadsneutralt.</P>
<P class="p71 ft9">De besparingar som kan göras i och med minskade utbildnings- behov har inte gått att beräkna eftersom utredningen inte har fått del av uppgifter om hur mycket dagens militära grundutbildning respektive befattningsutbildning kostar för varje enskild person.</P>
<P class="p71 ft9">De ökade ekonomiska resurser som Försvarsmakten kan komma att behöva för att genomföra förslagen måste, i de fall kostnaderna inte ryms inom nuvarande budgetramar och regeringens ökade</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">417</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_418">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373418x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p566 ft9">ekonomiska satsningar på det svenska försvaret, finansieras genom en höjning av anslaget.</P>
<P class="p279 ft14"><SPAN class="ft14">14.4.9</SPAN><SPAN class="ft69">En ändrad inriktning av rekryteringskampanjerna</SPAN></P>
<P class="p455 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Positiva konsekvenser för Försvarsmaktens rekryterings- förmåga och personalförsörjning.</SPAN></P>
<P class="p677 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Förstärkt folkförankring av försvaret.</SPAN></P>
<P class="p674 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p675 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft138">På sikt förstärkt operativ förmåga för Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p448 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Minskat behov av nyrekrytering och utbildning av nyanställd personal. På sikt positiva ekonomiska konsekvenser.</SPAN></P>
<P class="p607 ft9">Jag anser att det är mycket viktigt hur Försvarsmakten presenterar sig själv och sin verksamhet i sina rekryteringskampanjer. Försvars- makten måste vara noga med att i rekryteringskampanjerna be- skriva den miljö som de sökande kommer att hamna i på ett korrekt och verklighetsanpassat sätt.</P>
<P class="p67 ft9">Den grundläggande militära utbildningen är en utbildning och något arbetsrättsligt anställningsförhållande föreligger inte mellan rekryten och Försvarsmakten. Det finns dock inte något som hindrar att Försvarsmakten tydligt kommunicerar att de som anses lämpliga och godkänns efter grundutbildningen kommer att erbjudas en anställning i Försvarsmakten. Det är alltså min bedömning att Försvarsmaktens rekryteringskampanjer bör inriktas mot att beskriva en soldats verklighet och mot rekrytering till engagemang/befatt- ning i Försvarsmakten i stället för mot militär grundutbildning.</P>
<P class="p67 ft9">Bedömningen att rekryteringskampanjerna bör ändra inriktning innebär inte några ekonomiska konsekvenser i form av ökade kost- nader för Försvarsmakten. Rekryteringskampanjerna kan finan- sieras inom ramen för befintliga budgetramar.</P>
<P class="p66 ft9">Däremot menar jag att väl genomförda rekryteringskampanjer som når rätt målgrupper och som inriktas mot engagemang/befatt-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">418</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_419">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373419x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">ning i stället för mot militär grundutbildning kan komma att leda till en förstärkt folkförankring av försvaret och ökad kunskap om Försvarsmakten som arbetsgivare. Vidare kan den ändrade inriktningen leda till att färre personer slutar på grundutbildningen eller anställningen i förtid på grund av att verkligheten inte mot- svarade förväntningarna. Detta innebär alltså positiva effekter för Försvarsmaktens rekryteringsförmåga och för personalförsörjningen.</P>
<P class="p12 ft9">Rekryteringsinformation med fokus på engagemang/befattning i Försvarsmakten i stället för mot militär grundutbildning kan också medföra att fler personer som önskar anställning i stället för att endast genomgå en militär grundutbildning i Försvarsmakten söker sig till grundutbildningen.</P>
<P class="p62 ft9">Att fler personer genomför den grundläggande militära utbild- ningen med målsättningen att fortsätta sitt engagemang i Försvars- makten efter genomförd utbildning medför på sikt positiva konse- kvenser för Försvarsmaktens operativa förmåga samt lägre behov av nyrekryteringar och utbildning av nyanställd personal. Detta innebär på sikt positiva ekonomiska konsekvenser för Försvars- makten.</P>
<P class="p218 ft14">14.4.10 Skolbetygskraven bör inte sänkas</P>
<P class="p484 ft12">Denna bedömning medför inte några konsekvenser.</P>
<P class="p681 ft9">Jag anser att skolbetygskraven för att kunna antas till Försvars- maktens militära grundutbildning, i vart fall i nuläget, inte bör sänkas. Denna bedömning innebär inte någon förändring jämfört med nuvarande förhållanden.</P>
<P class="p180 ft14">14.4.11 Samverkande insatser för att öka andelen kvinnor</P>
<P class="p484 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p472 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p672 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft139">Förstärkt folkförankring av försvaret.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">419</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_420">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373420x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p682 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Försvarsmaktens rekryteringsförmåga ökar och positiva kon- sekvenser för Försvarsmaktens personalförsörjning.</SPAN></P>
<P class="p677 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Förstärkt operativ förmåga för Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p683 ft9">Jag anser att Försvarsmaktens målsättning bör vara att minst 50 procent av antalet sökanden till Försvarsmaktens grundutbild- ning ska vara kvinnor. Andelen anställda kvinnor i militära befatt- ningar bör som en målsättning i ett första skede utgöra 25 procent.</P>
<P class="p66 ft9">Jag menar att en rad samverkande insatser krävs för att uppnå dessa målsättningar. I avsnitt 9.3.4 ger jag exempel på åtgärder som Försvarsmakten kan vidta för att uppnå fler anställda kvinnor i militära befattningar.</P>
<P class="p66 ft9">Om Försvarsmakten lyckas attrahera fler kvinnor att söka och stanna kvar i sin anställning i Försvarsmakten innebär detta positiva aspekter ur en folkförankringssynpunkt. Vidare är det positivt ur en rekryterings- och personalförsörjningssynpunkt då urvalsunder- laget breddas och Försvarsmaktens anställda på ett bättre sätt än i dag kommer att återspegla samhället. Med fler kvinnor i Försvars- maktens militära befattningar ökar Försvarsmaktens operativa för- måga såväl nationellt som internationellt.</P>
<P class="p67 ft9">De samverkande insatser som jag föreslår för att öka andelen kvinnor i Försvarsmakten bedöms inte innebära några ökade kost- nader för Försvarsmakten. Detta arbete kan genomföras inom ramen för myndighetens pågående arbete med rekrytering och arbete med jämställdhet och jämlikhet.</P>
<P class="p76 ft14">14.4.12 Förlängda anställningstider</P>
<P class="p447 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p673 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Försvarsmaktens rekryteringsförmåga ökar.</SPAN></P>
<P class="p674 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för Försvarsmaktens personalförsörj- ning.</SPAN></P>
<P class="p679 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Positiva konsekvenser för enskilda gruppbefäl, soldater och sjömän i form av ökad stabilitet i sin anställning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">420</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_421">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373421x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p684 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Möjlighet till förbättrade sociala villkor för anställda grupp- befäl, soldater och sjömän.</SPAN></P>
<P class="p685 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p686 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva effekter för förbandskommuner om enskilda grupp- befäl, soldater och sjömän väljer att etablera sig på förbands- orten.</SPAN></P>
<P class="p687 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">På sikt förstärkt operativ förmåga för Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p550 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Civila arbetsgivare påverkas i viss mån av att deras anställda kan ha kvar sin anställning som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman i Försvarsmakten under längre tid än i dag.</SPAN></P>
<P class="p688 ft9">Jag föreslår att 9 § i lagen (2012:332) om vissa försvarsmakts- anställningar ändras på så sätt att det föreskrivs att ett anställ- ningsavtal ska omfatta minst sex och högst tio år. Vidare får den totala anställningstiden som gruppbefäl, soldat och sjöman (GSS) uppgå till högst tjugo år varav högst femton år som kontinuerligt tjänstgörande. Detta kan jämföras med dagens reglering som före- skriver att ett anställningsavtal ska omfatta minst sex och högst åtta år och att den totala anställningstiden för GSS högst får uppgå till sexton år, varav högst tolv år som kontinuerligt tjänstgörande.</P>
<P class="p400 ft9">Möjligheten till längre anställningstider än i dag skulle kunna minska enskildas behov av att i ett tidigt skede i anställningen fundera på nästa steg i yrkeslivet.</P>
<P class="p62 ft9">Möjligheterna till längre anställningstider för GSS skulle även särskilt kunna vara till fördel för de kvinnor och män som under anställningstiden väljer att vara föräldralediga. De kvinnor som under anställningen som GSS blir gravida och som på grund av arbetets riskfyllda karaktär inte kan utföra samtliga övningar eller delta i insatser under graviditeten gynnas också av längre anställ- ningstider. Fler ges möjlighet att hinna utvecklas i sin anställning som GSS. Förslaget innebär således positiva konsekvenser för jämställdheten mellan män och kvinnor.</P>
<P class="p62 ft9">Möjligheterna för GSS att få banklån för att exempelvis köpa en egen bostad på förbandsorten ökar med längre anställningstider, något som leder till att GSS får en fast förankring på förbands- orten. Förslaget har således positiva effekter för enskilda GSS i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">421</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_422">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373422x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">form av ökad stabilitet i sin anställning och kan även leda till bättre sociala villkor för enskilda. För det fall GSS i högre utsträckning än i dag ges möjlighet att etablera sig på förbandsorten gynnas för- bandskommunerna i form av ökad inflyttning.</P>
<P class="p84 ft9">Möjlighet till längre anställningstider som GSS jämfört med i dag medför fördelar för Försvarsmakten ur såväl rekryterings- som ett perspektiv att behålla sin personal. Mer erfarna och ut- bildade GSS som har varit i sin anställning under längre tid än i dag innebär även en ökad operativ förmåga för Försvarsmakten.</P>
<P class="p84 ft9">Civila arbetsgivare påverkas i viss mån av detta förslag. Deras anställda som även är tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän i Försvarsmakten kan fortsätta att ha kvar sin anställning i Försvarsmakten under längre tid än vad som i dag är fallet.</P>
<P class="p689 ft14"><SPAN class="ft14">14.4.13</SPAN><SPAN class="ft140">Tjänstgöringsskyldigheten bör inte regleras genom pliktinslag</SPAN></P>
<P class="p573 ft9">Bedömningen medför inga konsekvenser jämfört med dagens personalförsörjningssystem i Försvarsmakten.</P>
<P class="p453 ft9">Det är min bedömning att det inte är förenligt med dagens per- sonalförsörjningssystem att införa pliktinslag för att försäkra att enskilda fullgör sin tjänstgöringsskyldighet i Försvarsmakten. Inställelse till tjänstgöring måste i stället uppmuntras, främst genom att Försvarsmakten bedriver en bra och ändamålsenligt verksamhet samt genom tjänstgöringsincitament. I och med att denna bedöm- ning inte innebär någon förändring jämfört med nuvarande system medför bedömningen inte några konsekvenser jämfört med dagens personalförsörjningssystem i Försvarsmakten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">422</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_423">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373423x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p493 ft14">14.4.14 Tydliggörandet av tjänstgöringsskyldigheten</P>
<P class="p484 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p472 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Ett tydliggörande av försvarsreformen och dess innebörd för civila arbetsgivare.</SPAN></P>
<P class="p486 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Förstärkt operativ förmåga för Försvarsmakten i och med att fler ges möjlighet att komma till planerade övningar.</SPAN></P>
<P class="p690 ft9">Enligt Av 27 § lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställ- ningar ska tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/T) informera sin civila arbetsgivare om anställningen i För- svarsmakten. Denna information ska lämnas när anställningsavtalet ingås med en civil arbetsgivare eller i samband med att arbets- tagaren tar anställning i Försvarsmakten. Vidare är arbetstagaren skyldig att hålla sin civila arbetsgivare informerad om planerad tjänstgöring i Försvarsmakten i den mån det påverkar arbetstagar- ens rätt till ledighet från sin civila anställning.</P>
<P class="p13 ft9">Vikten av att de tidvis tjänstgörandes civila arbetsgivare är väl informerade om deras anställdas engagemang i Försvarsmakten är en av grundförutsättningarna för att ett system med tidvis tjänst- görande i Försvarsmakten ska fungera.</P>
<P class="p12 ft9">Enligt det föreslagna tillägget i 27 § ska en GSS/T även infor- mera sin civila arbetsgivare om den tjänstgöringsskyldighet som följer av anställningen i Försvarsmakten. Detta tillägg har till syfte att de tidvis tjänstgörandes tjänstgöringsskyldighet ska bli mer fram- trädande för såväl den enskilde som för den enskildes civila arbets- givare. Detta förslag innebär alltså inte någon skillnad vad gäller tjänstgöringsskyldigheten i dag. Däremot medför detta tillägg en tydlighet av att det råder en tjänstgöringsskyldighet för den en- skilde. Bättre och tydligare information till de civila arbetsgivarna kan leda till ökad förståelse hos de civila arbetsgivarna för att anställningen i Försvarsmakten innebär ett åtagande för den en- skilde. Denna ökade förståelse kan bidra till ökad inställelse vid övningar och insatser. Ökad inställelse av GSS/T vid Försvars- maktens övningar och insatser bidrar till en stärkt operativ förmåga.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">423</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_424">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373424x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft14">14.4.15 Ekonomiska tjänstgöringsincitament</P>
<P class="p455 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p673 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Försvarsmaktens rekryteringsförmåga påverkas positivt.</SPAN></P>
<P class="p680 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Positiva effekter för Försvarsmaktens personalförsörjning.</SPAN></P>
<P class="p673 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Förstärkt operativ förmåga för Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p680 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Ekonomiska konsekvenser.</SPAN></P>
<P class="p674 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Det som inte kan finansieras inom nuvarande budgetramar och regeringens ökade ekonomiska satsningar på det svenska försvaret måste finansieras genom en höjning av anslaget.</SPAN></P>
<P class="p691 ft9">Ekonomiska tjänstgöringsincitament som premierar tjänstgöring kan bidra till att tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjö- män (GSS/T) fullföljer sina anställningsavtal och därmed förenade tjänstgöringsskyldighet i Försvarsmakten. De närmare detaljerna om hur tjänstgöringsincitamenten ska fördelas och hur stöd till utbildning ska fördelas ska regleras av arbetsmarknadens parter. Om detta genomförs kommer det att leda till ökade kostnader för Försvarsmakten. Det som inte ryms inom nuvarande budgetramar och regeringens ökade ekonomiska satsningar på det svenska för- svaret måste finansieras genom en höjning av anslaget.</P>
<P class="p692 ft14"><SPAN class="ft14">14.4.16</SPAN><SPAN class="ft140">Ekonomiskt stöd till civila arbetsgivare för vissa rehabiliteringskostnader</SPAN></P>
<P class="p447 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Positiva effekter för civila arbetsgivare i form av möjlighet att få ekonomiskt stöd för rehabiliteringskostnader som är hän- förliga till fysiska och psykiska skador som deras anställda har åsamkats under sin tjänstgöring i Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p673 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Positiva effekter för Försvarsmaktens personalförsörjning.</SPAN></P>
<P class="p674 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">De allmänna förvaltningsdomstolarnas och andra berörda myn- digheters arbetsbörda påverkas endast marginellt. Inga mät- bara ekonomiska konsekvenser.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">424</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_425">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373425x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p693 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Eventuella önskemål/behov av liknande lagstiftning för andra yrkeskategorier med liknande anställningsform som den GSS/T har.</SPAN></P>
<P class="p694 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Ekonomiska konsekvenser för Försvarsmakten. Dessa bedöms bli marginella då antalet ärenden kan antas bli få. Dessa ökade kostnader kan därför finansieras inom nuvarande budget- ramar.</SPAN></P>
<P class="p695 ft9">Jag föreslår att Försvarsmakten ska lämna ekonomiskt stöd till civila arbetsgivare för vissa rehabiliteringskostnader för personal som är eller har varit tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän eller reservofficerare och som har åsamkats fysiska eller psykiska skador under tjänstgöringen i Försvarsmakten. Förutsätt- ningarna för det ekonomiska stödet ska enligt förslaget regleras i en lag om Försvarsmaktens ekonomiska stöd till vissa rehabili- teringskostnader. Förslaget innebär inte någon inskränkning av det rehabiliteringsansvar som den skadades civila arbetsgivare har enligt bestämmelser i arbetsmiljölagen och socialförsäkringsbalken. För- svarsmaktens beslut enligt bestämmelser i den nya lagen ska gå att överklaga till allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p82 ft9">Detta förslag kan särskilt komma att gynna små- och medelstora eller ekonomiskt känsliga företag. Förslaget kan även på ett positivt sätt bidra till ett ökat genomslag av försvarsreformen och kan även förväntas få positiva effekter ur en personalförsörjningssynpunkt för Försvarsmakten. I och med förslaget kan civila arbetsgivare antas bli mer välvilligt inställda till att ”dela personal” med För- svarsmakten. En välvilligare inställning hos de civila arbetsgivarna påverkar även enskildas inställning till att fortsätta sitt engagemang i Försvarsmakten.</P>
<P class="p175 ft9">Enligt uppgifter från Sveriges kommuner och landsting finns motsvarande problematik inom deltidsbrandmannasystemet. I de fall en skada skulle visa sig först ett antal år efter tjänstgöringen som deltidsbrandman och även om det går att visa att skadan, fysisk eller psykisk, går att hänföra till tjänstgöringen i räddnings- tjänsten är det deltidsbrandmannens ”huvudarbetsgivare” som an- svarar för rehabiliteringen. Det går därför inte att bortse från att detta förslag kan komma att innebära att andra civila arbetsgivare, som på liknande sätt ”delar personal”, kommer att påtala behovet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">425</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_426">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373426x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">av en liknande reglering. Detta skulle exempelvis kunna vara fallet för de arbetsgivare som har anställda som även tjänstgör som del- tidsanställda brandmän.</P>
<P class="p66 ft9">Försvarsmakten bedömer att antalet rehabiliteringsärenden där Försvarsmakten ska utge ekonomiskt stöd kommer att bli relativt få. Denna bedömning grundar sig på Försvarsmaktens erfarenheter av hur många andra skadefall de årligen brukar hantera. Hur många ansökningar från civila arbetsgivare om ekonomiskt stöd det kommer att bli på en årlig basis går inte att förutspå. Verksamheten för de tidvis tjänstgörande skiftar från år till år och olika verksam- heter är mer riskfyllda än andra.</P>
<P class="p66 ft9">Då antalet ansökningar om ekonomiskt stöd bedöms bli få kommer detta inte heller att innebära att en stor mängd beslut kommer att överklagas. Förslaget innebär således inte annat än en högst marginell ökning av måltillströmningen vid de allmänna för- valtningsdomstolarna. Inte heller kommer andra berörda myndig- heter att påverkas i någon större utsträckning än i dag.</P>
<P class="p66 ft38">Förslaget förväntas inte innebära någon större ekonomisk på- verkan på Försvarsmakten. De kostnader som förslaget kan komma att innebära bör kunna hanteras inom befintliga budgetramar.</P>
<P class="p315 ft14">14.4.17 Möjlighet till livs- och karriärutveckling</P>
<P class="p455 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p673 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Positiva konsekvenser för rekryteringen till Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p448 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för Försvarsmaktens personalförsörj- ning.</SPAN></P>
<P class="p679 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p675 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">På sikt förstärkt operativ förmåga för Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p448 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Finansiering kan ske inom ramen för Försvarsmaktens till- gängliga budgetramar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">426</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_427">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373427x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p321 ft9">Min uppfattning är att fler kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän kommer att stanna hela sin anställningstid om de redan i början av anställningen har en tydlig plan för vad de kan göra efter sin militära tjänstgöring. Jag föreslår därför att GSS/K tidigt under sin tidsbegränsande anställning får möjlighet att träffa personer med kompetens inom livs- och karriärutveckling eller motsvarande för att få information om sina möjliga karriärval i För- svarsmakten och om hur han eller hon kan förbereda sig för annat arbete på den civila arbetsmarknaden efter avslutad anställning i Försvarsmakten.</P>
<P class="p272 ft9">Försvarsmakten kommer att uppfattas som en bra arbetsgivare som värnar om sina anställdas framtid, vilket kan leda till att fler önskar söka anställning som GSS/K. Med ett välutvecklat system för livs- och karriärvägledning är det även min bedömning att För- svarsmakten kan locka fler kvinnor att söka anställning i Försvars- makten.</P>
<P class="p183 ft9">Då Försvarsmakten redan i dag utbildar personal inom livs- och karriärutveckling kommer detta förslag inte att påverka Försvars- maktens budget något nämnvärt. Förslaget kan bidra till att fler GSS/K fullföljer sin tidsbegränsade anställning vilket i förläng- ningen leder till ekonomiska besparingar och förstärkt operativ för- måga.</P>
<P class="p218 ft14">14.4.18 Klargörande av befattningar</P>
<P class="p501 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p696 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Positiva konsekvenser för Försvarsmaktens rekrytering.</SPAN></P>
<P class="p550 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för Försvarsmaktens personalförsörj- ning.</SPAN></P>
<P class="p686 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Civila arbetsgivare får en ökad förståelse för de meriter enskilda förvärvar i Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p686 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Ett ökat civilt meritvärde för gruppbefäl, soldater och sjö- män.</SPAN></P>
<P class="p697 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Ekonomiska konsekvenser för Försvarsmakten.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">427</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_428">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373428x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">De ökade ekonomiska resurser som Försvarsmakten behöver för att kunna genomföra detta förslag måste, i det fall kost- naderna inte ryms inom nuvarande budgetramar och rege- ringens ökade ekonomiska satsningar på det svenska försvaret, finansieras genom en höjning av anslaget.</SPAN></P>
<P class="p698 ft9">Försvarsmakten bör klargöra vad de i dag 195 befattningarna som finns för gruppbefäl, soldater och sjömän innebär, utbildnings- och kompetensmässigt, samt hur befattningarna kan kompletteras i slutet av tjänstgöringen för att bli civilt gångbara.</P>
<P class="p129 ft9">Genom att Försvarsmakten tydliggör befattningarnas innehåll kan myndigheten bättre försäkra sig om att rätt person hamnar på rätt befattning och på det sättet minska andelen personer som väljer att avsluta sin anställning. Vet enskilda från början av anställ- ningen vad som väntar och vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom ramen för den militära befattningen minimeras risken för att den enskilde har falska förhoppningar om tjänsten och väljer att sluta när dessa inte infrias.</P>
<P class="p127 ft9">I och med ett klargörande av befattningarna får civila arbets- givare en ökad förståelse för de meriter enskilda förvärvar i För- svarsmakten. Detta ger ett ökat civilt meritvärde för gruppbefäl, soldater och sjömän.</P>
<P class="p84 ft9">Om Försvarsmakten vid klargörandet av befattningarna tar hän- syn till hur kvalifikationer formuleras i ett kommande nationellt kvalifikationsramverk förenklar Försvarsmakten eventuellt framtida arbetsuppgifter med det nationella kvalifikationsramverket om det på sikt blir aktuellt (se avsnitt 11.2.3).</P>
<P class="p129 ft9">Jag föreslår att Försvarsmaktens Funktion för Arbetsgivarrela- tioner ska få ansvar för att klargöra vad GSS befattningar innehåller utbildnings- och kompetensmässigt. Förslaget innebär ökade kost- nader och behov av personella resurser. De ökade ekonomiska resurser som Försvarsmakten behöver för att kunna genomföra detta förslag måste, i det fall kostnaderna inte ryms inom nuvar- ande budgetramar och regeringens ökade ekonomiska satsningar på det svenska försvaret, finansieras genom en höjning av anslaget.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">428</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_429">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373429x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p699 ft14"><SPAN class="ft14">14.4.19</SPAN><SPAN class="ft140">Ett utökat ansvar för Försvarsmaktens Funktion för Arbetsgivarrelationer</SPAN></P>
<P class="p471 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p628 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Positiva konsekvenser för rekryteringen till Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p629 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för Försvarsmaktens personalförsörj- ning.</SPAN></P>
<P class="p486 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Civila arbetsgivare får en ökad förståelse för de meriter enskilda förvärvar i Försvarsmakten. Detta ger ett ökat civilt merit- värde för gruppbefäl, soldater och sjömän.</SPAN></P>
<P class="p485 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Kostnaderna för att förstärka Funktionen för Arbetsgivar- relationer kan uppskattas till cirka 1 miljon kr per år.</SPAN></P>
<P class="p486 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">De ökade ekonomiska resurser som Försvarsmakten behöver för att kunna genomföra detta förslag måste, i det fall kost- naderna inte ryms inom nuvarande budgetramar och rege- ringens ökade ekonomiska satsningar på det svenska för- svaret, finansieras genom en höjning av anslaget.</SPAN></P>
<P class="p647 ft9">Jag föreslår att Försvarsmaktens Funktion för Arbetsgivarrelationer ska få utökade arbetsuppgifter. Enligt mitt förslag bör Funktionen för Arbetsgivarrelationer bistå förbanden med stöd i arbetet med att utveckla formerna för civil meritvärdering och i förekommande fall även riktlinjer för validering. Det centrala stödet är inte tänkt att bromsa initiativen på förbanden utan stödet är tänkt att hjälpa och stötta personer som arbetar med civil meritering och livs- och karriärutveckling. Jag föreslår att Försvarsmakten ska klargöra vad samtliga befattningar för gruppbefäl, soldater och sjömän består av kompetensmässigt samt hur utbildningen i dessa befattningar kan kompletteras för att bli civilt gångbara. Mitt förslag innebär att Funktionen för Arbetsgivarrelationer ska ges detta ansvar.</P>
<P class="p154 ft9">Jag menar också att Funktionen för Arbetsgivarrelationer bör samarbeta med andra branscher och myndigheter när det exempel- vis handlar om upphandlingar av branschvalidering. Vad dessa sam- arbeten kan få för ekonomiska konsekvenser är svårt att i dagsläget avgöra. Ett sådant samarbete kan leda till effektivisering av upp-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">429</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_430">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373430x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p384 ft9">handlingsförfarandet då myndigheter kan ha nytta av varandras erfarenheter.</P>
<P class="p15 ft9">Försvarsmakten arbetar redan i dag i olika projekt när det gäller livs- och karriärutveckling. Vid ett utökat ansvar och fler arbetsuppgifter behöver Funktionen för Arbetsgivarerelationer förstärkas. Den förstärkning som kan komma att krävas uppskattas till en kostnad motsvarande två årsarbetskrafter; vilket motsvarar en årlig kostnad om cirka 1 miljon kr.</P>
<P class="p15 ft9">De ökade ekonomiska resurser som Försvarsmakten behöver för att kunna genomföra detta förslag måste, i det fall kostnaderna inte ryms inom nuvarande budgetramar och regeringens ökade ekonomiska satsningar på det svenska försvaret, finansieras genom en höjning av anslaget.</P>
<P class="p131 ft14">14.4.20 Stöd att genomföra civila kurser eller utbildning</P>
<P class="p578 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p696 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Positiva konsekvenser för rekryteringen till Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p700 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för Försvarsmaktens personalförsörj- ning.</SPAN></P>
<P class="p701 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Ökat civilt meritvärde för enskilda GSS/K.</SPAN></P>
<P class="p502 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Eventuella positiva ekonomiska konsekvenser för civila arbets- givare.</SPAN></P>
<P class="p702 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva ekonomiska konsekvenser för privata utbildnings- aktörer.</SPAN></P>
<P class="p701 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Förstärkt förankring av försvaret i samhället.</SPAN></P>
<P class="p703 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">På sikt stärkt operativ förmåga för Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p696 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Ekonomiska konsekvenser för Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p700 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">De ökade ekonomiska resurser som Försvarsmakten behöver för att kunna genomföra detta förslag måste, i det fall kost- naderna inte ryms inom nuvarande budgetramar och rege- ringens ökade ekonomiska satsningar på det svenska försvaret, finansieras genom en höjning av anslaget.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">430</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_431">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft9">Det är min bedömning att i de fall behov föreligger ska kon- tinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) i slutet av sin anställningstid i Försvarsmakten erbjudas stöd och möjlighet att genomföra civila kurser eller civil utbildning. Om enskilda GSS/K får möjlighet att komplettera sin utbildning och kompetens så att den blir civilt tillämpbar behöver de civila arbetsgivarna inte lägga lika mycket resurser på att utbilda personen i fråga när han eller hon väl anställs. Förslaget kan alltså innebära positiva ekonomiska konsekvenser för civila arbetsgivare.</P>
<P class="p73 ft9">Att GSS/K utbildas i slutet av sin militära tjänstgöring kan även bidra till positiva ekonomiska konsekvenser för privata utbildnings- aktörer då de kan anlitas av Försvarsmakten för viss utbildning av GSS/K. I vilken omfattning civila utbildningsaktörer kan komma att anlitas är i dagsläget mycket svårt att beräkna.</P>
<P class="p263 ft9">Då det ska vara frivilligt för GSS/K att använda sig av sådant här stöd till utbildning är det inte möjligt att avgöra hur många GSS/K som kommer att nyttja stödet.</P>
<P class="p71 ft9">Erbjudande om stöd till civila kurser och civil utbildning i slutet av tjänstgöringen kan verka som ett tjänstgöringsincitament som kan bidra till att GSS/K stannar under längre anställningstider i Försvarsmakten än i dag. Detta leder till positiva ekonomiska effek- ter i form av minskade kostnader för nyrekrytering och utbildning av nyanställda.</P>
<P class="p230 ft9">Att enskilda stannar i anställningen hos Försvarsmakten under längre tid leder till en mer rutinerad och kompetent personal vilket medför en stärkt operativ förmåga för Försvarsmakten. Stöd till yrkesväxling kan även bidra positivt vid rekrytering av GSS då det förmedlar att Försvarsmakten bryr sig om sina anställda och värnar om deras framtid, även efter tiden i Försvarsmakten.</P>
<P class="p103 ft9">De ökade ekonomiska resurser som Försvarsmakten behöver för att kunna genomföra detta förslag måste, i det fall kostnaderna inte ryms inom nuvarande budgetramar och regeringens ökade ekonomiska satsningar på det svenska försvaret, finansieras genom en höjning av anslaget.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">431</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_432">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373432x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p704 ft14"><SPAN class="ft14">14.4.21</SPAN><SPAN class="ft140">Möjligheten för Försvarsmakten att i andra hand hyra ut bostadslägenheter till gruppbefäl, soldater och sjömän</SPAN></P>
<P class="p447 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p673 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Positiva effekter för rekryteringen till Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p448 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för Försvarsmaktens personalförsörj- ning.</SPAN></P>
<P class="p679 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Förbättrade sociala villkor för enskilda anställda i Försvars- makten.</SPAN></P>
<P class="p675 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Positivt för förbandskommuner i och med ökad inflyttning.</SPAN></P>
<P class="p448 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva ekonomiska konsekvenser för kommunala och privata bostadsbolag.</SPAN></P>
<P class="p675 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">På sikt förstärkt operativ förmåga för Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p680 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Kostnaderna för att administrera Försvarsmaktens blockför-</SPAN></P>
<P class="p705 ft9">hyrning och uthyrning av lägenheter uppskattas till cirka 1 miljon kr per år. Genom förväntade positiva effekter är förslaget på sikt kostnadsneutralt och kan även komma att leda till ekonomiska besparingar.</P>
<P class="p528 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">De ökade ekonomiska resurser som Försvarsmakten behöver för att kunna genomföra detta förslag måste, i de fall kost- naderna inte ryms inom nuvarande budgetramar och rege- ringens ökade ekonomiska satsningar på det svenska för- svaret, finansieras genom en höjning av anslaget.</SPAN></P>
<P class="p706 ft9">Genom ett tillägg i förordningen (1993:528) om statliga myndig- heters lokalförsörjning ges Försvarsmakten möjlighet att hyra ut lägenheter i andra hand för bostadsändamål till gruppbefäl, soldater och sjömän. Denna möjlighet kan underlätta för enskilda GSS att hitta boende till ett rimligt pris. Bättre möjligheter för enskilda att bosätta sig på förbandsorten leder enligt min bedömning till större sannolikhet att enskilda väljer att stanna kvar längre i sin anställ- ning i Försvarsmakten.</P>
<P class="p66 ft9">Med förslaget har Försvarsmakten <SPAN class="ft37">möjlighet </SPAN>att blockförhyra lägenheter till GSS. Försvarsmakten kan därför göra egna risk-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">432</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_433">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">bedömningar om det antal bostäder som ska blockförhyras. Detta minskar risken för Försvarsmakten att göra en ekonomisk förlust.</P>
<P class="p103 ft9">Det finns 32 kommuner i vilka Försvarsmakten har enheter eller förband organiserade, s.k. förbandskommuner. Samtliga förbands- kommuner har fått möjlighet att lämna upplysningar till utred- ningen när det bl.a. gäller frågan om bostadbrist är ett problem i kommunen och om det är ett problem för soldater att hitta lämp- ligt boende. Av de 18 förbandskommuner som har kommit med upplysningar till utredningen har tolv svarat att det i kommunen råder brist på bostäder i kommunen.</P>
<P class="p103 ft9">Det är inte möjligt att i detta skede bedöma i vilken omfattning Försvarsmakten kommer att nyttja möjligheten att hyra ut bostads- lägenheter till GSS i andra hand och vilka kommuner och bostads- bolag som kan komma att påverkas av Försvarsmaktens eventuella blockförhyrning.</P>
<P class="p71 ft9">Förslaget kan leda till att kommunala och privata bostadsbolag bygger fler bostäder. Detta gynnar det svenska näringslivet. I vilken omfattning förslaget kan komma att påverka näringslivet beror på i vilken utsträckning Försvarsmakten kommer att blockförhyra lägen- heter och under hur lång tid blockförhyrningen pågår.</P>
<P class="p103 ft9">Förslaget förväntas inte ha någon påtaglig påverkan på antalet mål vid hyresnämnderna.</P>
<P class="p82 ft9">Försvarsmakten kommer att behöva avsätta resurser för admini- stration för uthyrning av lägenheterna samt kontakt med hyres- värdar och enskilda för hantering av förhyrning och uthyrning. Hur Försvarsmakten vill administrera detta arbete; genom sin egen administration eller genom att upphandla tjänsten från någon annan aktör på marknaden, måste Försvarsmakten själv besluta om.</P>
<P class="p71 ft9">Jag uppskattar att det administrativa merarbete som detta för- slag medför motsvarar två årsarbetskrafter som på heltid behöver arbeta med nu nämnda frågor. Denna kostnad kan uppskattas till en årlig kostnad om cirka 1 miljon kr. Genom förväntade positiva effekter, dvs. att GSS stannar i sin anställning under hela sin anställningstid, kan förslaget på sikt bli kostnadsneutralt och till och med leda till positiva effekter i form av ekonomiska bespa- ringar i och med behov av färre nyanställningar och därmed följande lägre utbildningskostnader.</P>
<P class="p175 ft38">De ökade ekonomiska resurser som Försvarsmakten behöver för att kunna genomföra detta förslag måste, i de fall kostnaderna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">433</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_434">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373434x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">inte ryms inom nuvarande budgetramar och regeringens ökade ekonomiska satsningar på det svenska försvaret, finansieras genom en höjning av anslaget.</P>
<P class="p111 ft14">14.4.22 Administrativa lättnader att lägga ut semester</P>
<P class="p455 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">På sikt positiva ekonomiska konsekvenser. Försvarsmaktens administrativa arbete med förläggning av tidvis tjänstgörande gruppbefäls, soldaters och sjömäns (GSS/T) semesterdagar kommer att minska. Försvarsmaktens kostnader för admini- strationen av semesterdagsuttag kommer att bli lägre.</SPAN></P>
<P class="p448 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">De huvudsakliga arbetsgivarnas kostnader för administration av semesterdagsuttag kan bli lägre.</SPAN></P>
<P class="p528 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Konsekvenser för enskilda GSS/T och deras huvudsakliga arbetsgivare när det gäller möjligheten att bestämma när semesterdagar ska förläggas.</SPAN></P>
<P class="p607 ft9">Jag föreslår en ändring i 41 § lagen (2012:332) om vissa försvars- maktsanställningar som innebär att det i de fall tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän tjänat in fem eller färre semester- dagar under sin tjänstgöring i Försvarsmakten per intjänandeår ska dessa dagar alltid läggas ut i samband med tjänstgöringen i För- svarsmakten. Denna ordning underlättar det administrativa arbetet för Försvarsmakten och förenklar förhållandena mellan Försvars- makten och de civila arbetsgivarna.</P>
<P class="p67 ft9">Förslaget innebär på sikt att resurser frigörs, för såväl Försvars- makten som för de huvudsakliga arbetsgivarna. Enligt Försvars- maktens planering kommer antalet GSS/T att öka under de när- maste åren. Med ett ökande antal GSS/T kommer administrationen kring semester för dessa att kräva mer resurser. Förslaget till änd- ring kan därmed komma att innebära en lättnad i Försvarsmaktens framtida arbetsbörda. De huvudsakliga arbetsgivarnas arbetsbörda när det gäller administration av semesteruttag kan komma att minska.</P>
<P class="p66 ft9">Förslaget innebär inte någon annan skillnad för de huvudsakliga arbetsgivarna än att deras anställda kommer att ta ut semesterdagar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">434</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_435">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373435x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9">i anslutning till tjänstgöringen i Försvarsmakten. Detta är semester- dagar som de anställda under alla omständigheter har rätt att ta ut under intjänandeåret. För mindre arbetsgivare kan det innebära ett problem att ha vakanser under vissa särskilt intensiva perioder. Dessa arbetsgivare kan vilja ha möjligheten att tillsammans med sina anställda bestämma när semesteruttaget ska ske. Jag menar dock att mitt förslag endast handlar om så få semesterdagar att det inte nämnvärt kommer att påverka den huvudsakliga arbetsgivaren.</P>
<P class="p62 ft9">Förslaget kan påverka enskilda GSS/T negativt på så sätt att den enskilde inte fritt kan bestämma när fem eller färre semesterdagar som har intjänats i Försvarsmakten ska tas ut. Vid mer än fem intjänade semesterdagar i Försvarsmakten ska den enskilde även fortsättningsvis kunna bestämma när semesterdagarna ska förläggas. Jag bedömer därför att detta förslag inte kommer att negativt på- verka Försvarsmaktens rekryteringsförmåga till nu aktuella tjänster.</P>
<P class="p707 ft15"><SPAN class="ft14">14.4.23</SPAN><SPAN class="ft141">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas utökade användning i fredstid</SPAN></P>
<P class="p671 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p472 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Konsekvenser för personal i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas huvudsakliga arbetsgivare. I och med tydlig- görandet av enskildas tjänstgöringsskyldighet och rätt till ledighet från den civila anställningen skapas en tydlighet för såväl den enskilde, Försvarsmakten som den huvudsakliga arbetsgivaren vad som gäller i samband med att hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna tas i anspråk i fredstid. Det går inte att förutspå i vad mån detta tydliggörande av tjänstgöringsskyldigheten kommer att ianspråktas och på vad sätt/hur ofta de huvudsakliga arbetsgivarna kan komma att påverkas. Arbetsgivare i små och medelstora företag kan komma att påverkas mer för de fall enskilda anställda kommer att tjänstgöra i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna under längre tid.</SPAN></P>
<P class="p708 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Förstärkt operativ förmåga för Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p646 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Positiva effekter för samhällets krisberedskap.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">435</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_436">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">Jag föreslår att dagens hemvärnsavtal ska uppdateras så att avtalen även föreskriver att enskilda efter utbildning är skyldig att tjänst- göra i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna för verksam- het i samband med att Försvarsmakten lämnar stöd till en annan myndighet eller enskild enligt föreskrift i lag eller förordning eller efter beslut av regeringen. Ett sådant tillägg tydliggör de enskildas skyldighet att tjänstgöra och rätt till ledighet från sin arbetsgivare enligt lagen (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänst- göring inom totalförsvaret m.m.</P>
<P class="p84 ft9">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas uppgifter i fredstid måste vara väl avgränsade. Beslut om hemvärnsinsatser i fredstid ska fortfarande fattas på hög nivå. Jag föreslår att 1 § hem- värnsförordningen ändras på så sätt att det tydliggörs att hem- värnet ingår i Försvarsmakten och att hemvärnet ska kunna delta i uppgifter som Försvarsmakten utför. Det framgår alltjämt av bestäm- melsen att hemvärnet har till uppgift att skydda skyddsobjekt men tillägget av ordet <SPAN class="ft37">särskilt </SPAN>betonar att detta är en specifik uppgift för hemvärnet.</P>
<P class="p92 ft9">Jag föreslår ett tillägg i 7 § hemvärnsförordningen med innebörd att hemvärnet även vid en <SPAN class="ft37">särskild allvarlig kris i fredstid</SPAN>, efter erforderliga beslut, ska inta hemvärnsberedskap. Några förslag till utökade befogenheter för hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna lämnas inte.</P>
<P class="p91 ft9">Mina förslag innebär vissa konsekvenser för de civila arbets- givarna. I och med tydliggörandet av enskildas tjänstgöringsskyldig- het i hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna och rätt till ledighet från den civila anställningen skapas en tydlighet för såväl den enskilde, Försvarsmakten som den huvudsakliga arbetsgivaren vad som gäller i samband med att hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna tas i anspråk i fredstid.</P>
<P class="p84 ft9">I och med att hemvärnet med de nationella skyddsstyrkornas insatser kan komma att behövas med kort varsel är det svårt att förutsäga i vad mån detta tydliggörande av tjänstgöringsskyldig- heten kommer att ianspråktas och på vad sätt/hur ofta de huvud- sakliga arbetsgivarna kan komma att påverkas.</P>
<P class="p84 ft9">I och med det föreslagna tillägget i 7 § hemvärnsförordningen som innebär att hemvärnet även vid en särskild allvarlig kris i freds- tid, efter erforderliga beslut, ska inta hemvärnsberedskap, tydlig- görs och möjliggörs en ökad användning av hemvärnet med de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">436</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_437">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373437x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">nationella skyddsstyrkorna i fredstid. I och med att beslut om hemvärnsberedskap som huvudregel ska fattas av regeringen garan- teras såväl enskilda som enskildas civila arbetsgivare att hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna inte överutnyttjas och används i situationer då i Försvarsmakten anställd personal bör tas i anspråk.</P>
<P class="p12 ft9">Mina förslag innebär att Försvarsmaktens operativa förmåga stärks och förslagen medför även positiva effekter för samhällets krisberedskap. Att hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna kan tas i anspråk vid en särskild allvarlig kris i fredstid och att det finns enskilda som kan och har de huvudsakliga arbetsgivarnas för- ståelse och tillåtelse att ställa upp medför positiva effekter för hela samhället.</P>
<P class="p709 ft14"><SPAN class="ft14">14.4.24</SPAN><SPAN class="ft140">Ersättning vid tjänstgöring under hemvärnsberedskap i fred</SPAN></P>
<P class="p471 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p485 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för rekryteringen till hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna.</SPAN></P>
<P class="p672 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Förstärkt operativ förmåga för Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p646 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Positiva effekter för samhällets krisberedskap.</SPAN></P>
<P class="p629 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Ekonomiska konsekvenser i form av ökade kostnader när enskilda tjänstgör i hemvärnet med de nationella skydds- styrkorna under längre tid när hemvärnsberedskap i fred. De ekonomiska konsekvenserna går inte att på förhand förutse.</SPAN></P>
<P class="p647 ft9">I och med att jag föreslår att ett tillägg ska göras i hemvärns- förordningens 7 § som innebär att hemvärnet även vid en <SPAN class="ft37">särskild allvarlig kris i fredstid</SPAN>, efter erforderliga beslut, ska inta hemvärns- beredskap, har fråga uppkommit om samma principer för ersätt- ning ska gälla vid hemvärnsberedskapstjänstgöring i fredstid som när hemvärnsberedskap råder på grund av höjd beredskap eller andra omständigheter.</P>
<P class="p62 ft9">Jag menar att det finns anledning att skilja på insatser under hemvärnsberedskap beroende på om de har sin grund i fredstida insatser eller inte. Enskilda som tjänstgör i hemvärnet med de</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">437</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_438">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9">nationella skyddsstyrkorna ska inte behöva riskera att vid en längre tids tjänstgöring under hemvärnsberedskap i fred gå miste om inkomst som motsvarar den inkomst som den enskilde erhåller i sin huvudsakliga sysselsättning. Jag föreslår därför att Försvarsmakten ska ges möjlighet att i hemvärnsavtal föreskriva att vid tjänstgöring när hemvärnsberedskap i fred som överskrider en viss tid, förslags- vis fjorton dagar, är den enskilde försäkrad ersättning som mot- svarar den inkomst som den enskilde då erhåller i sin huvudsakliga sysselsättning. Ett tillägg föreslås i 4 § förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän som innebär att Försvarsmakten får ingå avtal med enskilda om ytterligare ersättning vid tjänstgöring under hemvärnsberedskap i fred.</P>
<P class="p84 ft9">I och med att tjänstgöring under hemvärnsberedskap i fred för- väntas inträffa mycket sällan har ett sådant här åtagande av För- svarsmakten främst syftet att vara en rekryteringsfrämjande åtgärd som syftar till att även personer med högre inkomst kan tänka sig att ingå ett hemvärnsavtal och åta sig de förpliktelser som följer av nu nämnda avtal. Samtidigt skulle detta åtagande sannolikt kunna innebära en högre inställelsegrad i de fall det beslutas om hem- värnsberedskap i fred.</P>
<P class="p84 ft9">Den dagpenning som enskilda i dag erhåller för det fall de tjänst- gör under hemvärnsberedskap uppgår till 90 procent av den en- skildes sjukpenninggrundande inkomst enligt socialförsäkrings- balkens kapitel 25 och 26, delad med 365. I de fall det inte har fast- ställts någon sjukpenninggrundande inkomst bestäms dagpenningen till 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomst som skulle ha fastställts om föreskrifterna om fastställande av sådan inkomst hade varit tillämpliga, delad med 365. Dagpenningen ska alltid bestämmas till lägst 130 kronor. Dagpenningen som enskilda er- håller vid hemvärnsberedskap varierar alltså beroende på personens sjukpenninggrundande inkomst.</P>
<P class="p178 ft9">Den sjukpenninggrundande inkomsten kan som högst uppgå till 7,5 prisbasbelopp, dvs. 333 000 kr år 2014. Denna reglering innebär alltså att en person, vid sådan tjänstgöring varom nu är fråga, som högst kan erhålla 821 kr per dag oavsett hur många timmar den enskilde faktiskt tjänstgör.</P>
<P class="p84 ft38">Mitt förslag innebär, om det tillämpas på samtliga som skriver avtal med hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna, att dessa kommer att vid en längre tids tjänstgöring under hemvärnsbered-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">438</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_439">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373439x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td114"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p27 ft106">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p130 ft9">skap i fred vara försäkrade att erhålla motsvarande ersättning vid tjänstgöring under hemvärnsberedskap i fred som den inkomst de erhåller i sin huvudsakliga sysselsättning.</P>
<P class="p62 ft9">Detta förslag är främst positivt ur rekryteringssynpunkt för hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. En ökad inställelse- grad skulle medföra en förstärkt operativ förmåga för Försvars- makten och positiva effekter för samhällets krisberedskap.</P>
<P class="p62 ft9">Ett sådant här ekonomiskt åtagande i hemvärnsavtalen innebär ökade kostnader för Försvarsmakten för det fall det beslutas om hemvärnsberedskap i fred. Det går däremot inte att på förhand förutse hur höga dessa kostnader kan komma att bli då detta är beroende av hur länge en sådan här hemvärnsberedskap kan komma att pågå och vilka personer som ianspråktas respektive vad dessa har för inkomst.</P>
<P class="p182 ft9">Under aktuella förhållanden är de ökade kostnaderna befogade och proportionerliga. De ekonomiska resurser som dessa fall kommer behöva tillföras Försvarsmakten är engångsvisa och extraordinära. Det går inte att ange hur höga belopp och från vilket anslag medel för detta ska tas i de fall detta blir aktuellt.</P>
<P class="p131 ft14">14.4.25 Begreppet hemvärnsman ändras till hemvärnssoldat</P>
<P class="p484 ft60">Konsekvenser:</P>
<P class="p472 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">Positiva konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.</SPAN></P>
<P class="p710 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Förstärkt folkförankring av försvaret.</SPAN></P>
<P class="p646 ft12"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft47">Försvarsmaktens rekryteringsförmåga ökar.</SPAN></P>
<P class="p629 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">Positiva konsekvenser för Försvarsmaktens personalförsörj- ning.</SPAN></P>
<P class="p688 ft9">Jag föreslår ändringar i hemvärnsförordningen som innebär att be- greppet <SPAN class="ft37">hemvärnsman </SPAN>görs könsneutralt och byts ut mot <SPAN class="ft37">hemvärns- soldat</SPAN>. I och med ändrad terminologi från hemvärnsman till hem- värnssoldat i hemvärnsförordningen görs även motsvarande änd- ringar i förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän. Förordningen föreslås byta namn till <SPAN class="ft37">förordningen om förmåner till</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">439</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_440">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Konsekvensbeskrivning</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p83 ft9"><SPAN class="ft37">hemvärnssoldater</SPAN>. Vidare föreslår jag att samma ändring görs i 2 kap. 2 § förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal.</P>
<P class="p84 ft9">Förslaget, som i huvudsak har ett symbolvärde, bidrar till en ökad jämlikhet och jämställdhet i Försvarsmakten. Den ändrade terminologin signalerar att även kvinnor kan tjänstgöra som hem- värnssoldater och kan på så sätt medföra positiva effekter för hem- värnet med de nationella skyddsstyrkorna ur ett rekryterings- och personalförsörjningsperspektiv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">440</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_441">
<P class="p0 ft8">15 Författningsförslag</P>
<P class="p221 ft36"><SPAN class="ft36">15.1</SPAN><SPAN class="ft110">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p711 ft142">lag (20xx:xxxx) om Försvarsmaktens ekonomiska stöd till vissa rehabiliteringskostnader</P>
<P class="p712 ft12">Härigenom föreskrivs följande.</P>
<P class="p131 ft60">Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p135 ft9"><SPAN class="ft51">1 § </SPAN>Denna lag innehåller bestämmelser om Försvarsmaktens skyl- dighet att, under i lagen närmare angivna förutsättningar, lämna ekonomiskt stöd till de i Försvarsmakten tidvis tjänstgörandes civila arbetsgivare för vissa rehabiliteringskostnader.</P>
<P class="p62 ft9">Det ekonomiska stödet avser kostnader som uppkommer hos en civil arbetsgivare avseende rehabilitering av en person som är eller har varit tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten och som har sin grund i en skada från tjänstgöring hos Försvarsmakten.</P>
<P class="p12 ft9">Denna lag ska inte tillämpas i de fall lagen (2010:449) om För- svarsmaktens personal vid internationella militära insatser ska tillämpas.</P>
<P class="p351 ft37"><SPAN class="ft51">2 § </SPAN><SPAN class="ft9">I lagen avses med </SPAN>tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten <SPAN class="ft9">de gruppbefäl, soldater och sjömän som tjänstgör eller har tjänstgjort tidvis enligt lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar samt reservofficerare som tjänstgör eller har tjänstgjort enligt officersförordningen (2007:1268).</SPAN></P>
<P class="p13 ft9">I lagen avses med <SPAN class="ft37">civil arbetsgivare </SPAN>en annan arbetsgivare än Försvarsmakten som har en anställd som tjänstgör eller har tjänst- gjort tidvis i Försvarsmakten.</P>
<P class="p713 ft18">441</P>
</DIV>
<DIV id="page_442">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft9"><SPAN class="ft51">3 § </SPAN>Försvarsmaktens ekonomiska stöd som ska utgå enligt denna lag innebär ingen inskränkning i det ansvar som den civila arbets- givaren har enligt 2 kap., 3 kap. 2 a §, 3 kap. 3 § 2 arbetsmiljölagen (1977:1160) samt 30 kap. socialförsäkringsbalken.</P>
<P class="p714 ft9"><SPAN class="ft51">4 § </SPAN>Bestämmelser om rätt till ersättning för personskada finns i 43, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. Dessa bestämmelser gäller även vid tillämpningen av denna lag.</P>
<P class="p715 ft60">Ekonomiskt stöd till civila arbetsgivare för vissa rehabiliteringskostnader</P>
<P class="p200 ft9"><SPAN class="ft51">5 § </SPAN>Om en tidvis tjänstgörande skadas fysiskt eller psykiskt när han eller hon tjänstgör hos Försvarsmakten men den enskilde kan rehabili- teras först efter det att den tidvis tjänstgörande har återgått till tjänstgöring hos den civila arbetsgivaren, ska Försvarsmakten, efter ansökan från den civila arbetsgivaren, lämna skäligt ekonomiskt stöd till den civila arbetsgivaren för de rehabiliteringskostnader som uppkommer för den civila arbetsgivaren att</P>
<P class="p129 ft9"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft143">utreda behovet av åtgärder för att den skadade ska återfå full arbetsförmåga eller för att stärka den skadades möjligheter att i framtiden försörja sig genom förvärvsarbete,</SPAN></P>
<P class="p127 ft9"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft143">bidra till att den skadade får lämplig arbetsträning, i första hand inom ramen för den civila arbetsgivarens verksamhet, samt</SPAN></P>
<P class="p127 ft9"><SPAN class="ft12">3.</SPAN><SPAN class="ft143">medverka till att den skadade får tillgång till lämplig yrkes- utbildning eller fortbildning som är ägnad att stärka hans eller hennes förvärvsförmåga.</SPAN></P>
<P class="p714 ft9"><SPAN class="ft51">6 § </SPAN>I de fall som avses i 5 § 3 ska Försvarsmakten ge ekonomiskt stöd till den civila arbetsgivaren för kostnader som denne haft för en utbildning som föranleds av eller förlängs till följd av skadan.</P>
<P class="p127 ft9">Försvarsmakten ska också ge den civila arbetsgivaren ekono- miskt stöd avseende andra åtgärder som främjar att den skadade återfår arbetsförmågan samt till anskaffande av hjälpmedel som den skadade behöver.</P>
<P class="p127 ft9">Ersättning enligt första och andra styckena ges endast om det framstår som skäligt med hänsyn till skadan och omständigheterna i övrigt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">442</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_443">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373443x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td124"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p27 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p332 ft9"><SPAN class="ft51">7 § </SPAN>Försvarsmaktens ansvar enligt 5 och 6 §§ gäller endast under en tid av fem år från det att åtgärder enligt 5 § 2 och 3 kan inledas.</P>
<P class="p180 ft60">Överklagande</P>
<P class="p716 ft9"><SPAN class="ft51">8 § </SPAN>Försvarsmaktens beslut enligt denna lag får överklagas till all- män förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p136 ft12">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</P>
<P class="p131 ft60">Verkställighetsföreskrifter</P>
<P class="p716 ft9"><SPAN class="ft51">9 § </SPAN>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna lag.</P>
<P class="p717 ft12"><SPAN class="ft12">1.</SPAN><SPAN class="ft144">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.</SPAN></P>
<P class="p718 ft9"><SPAN class="ft12">2.</SPAN><SPAN class="ft145">Denna lag tillämpas i fråga om personer som har skadats efter utgången av 2012.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">443</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_444">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft9">En arbetstagare ska informera sin civila arbetsgivare om anställ- ningen i Försvarsmakten </SPAN><SPAN class="ft37">och om den tjänstgöringsskyldighet som föl- jer av denna anställning</SPAN><SPAN class="ft9">. Informa- tionen ska lämnas när anställ- ningsavtalet ingås med en civil arbetsgivare eller i samband med att arbetstagaren tar anställning i Försvarsmakten.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft12">Arbetstagaren är skyldig att</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft36">15.2</SPAN><SPAN class="ft110">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p719 ft84">lag om ändring i lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar</P>
<P class="p720 ft9">Härigenom föreskrivs att 9, 27 och 41 §§ lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr14 td126"><P class="p27 ft13">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr14 td127"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td126"><P class="p27 ft13">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr14 td128"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td126"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td45"><P class="p721 ft12">9 §</P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td45"><P class="p722 ft12">Ett anställningsavtal ska om-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">Ett anställningsavtal ska om-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">fatta minst sex och högst <SPAN class="ft13">åtta </SPAN>år.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">fatta minst sex och högst <SPAN class="ft13">tio </SPAN>år.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">Den totala anställningstiden får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">Den totala anställningstiden får</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">uppgå till högst <SPAN class="ft13">sexton </SPAN>år, varav</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">uppgå till högst <SPAN class="ft13">tjugo </SPAN>år, varav</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">högst <SPAN class="ft13">tolv </SPAN>år som kontinuerligt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">högst <SPAN class="ft13">femton </SPAN>år som kontinuerligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">tjänstgörande. Om en anställ-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">tjänstgörande. Om en anställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">ningstid på minst sex år skulle</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">ningstid på minst sex år skulle</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">innebära att tidsgränsen för den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">innebära att tidsgränsen för den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td126"><P class="p27 ft12">totala anställningstiden</P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p722 ft12">över-</P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p27 ft12">totala anställningstiden</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p25 ft12">över-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">skrids, ska avtalet omfatta den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">skrids, ska avtalet omfatta den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">tid som återstår av den tillåtna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">tid som återstår av den tillåtna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td126"><P class="p27 ft12">totala anställningstiden.</P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p27 ft12">totala anställningstiden.</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td126"><P class="p723 ft12">Första stycket hindrar</P></TD>
<TD class="tr6 td127"><P class="p722 ft12">inte</P></TD>
<TD class="tr6 td126"><P class="p723 ft12">Första stycket hindrar</P></TD>
<TD class="tr6 td128"><P class="p25 ft12">inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">avtal som omfattar kortare tid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">avtal som omfattar kortare tid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">än sex år i de fall som anges i 10,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">än sex år i de fall som anges i 10,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td126"><P class="p27 ft12">11 eller 12 §.</P></TD>
<TD class="tr4 td127"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td126"><P class="p27 ft12">11 eller 12 §.</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p724 ft12">27 §</P>
<P class="p725 ft9">En arbetstagare ska infor- mera sin civila arbetsgivare om anställningen i Försvarsmakten. Informationen ska lämnas när anställningsavtalet ingås med en civil arbetsgivare eller i samband med att arbetstagaren tar anställ- ning i Försvarsmakten.</P>
<P class="p726 ft9">Arbetstagaren är skyldig att hålla sin civila arbetsgivare infor- merad om planerad tjänstgöring</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">444</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_445">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373445x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td124"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p27 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p170 ft9">i Försvarsmakten i den mån den påverkar arbetstagarens rätt till ledighet från sin civila anställ- ning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p170 ft9">hålla sin civila arbetsgivare infor- merad om planerad tjänstgöring i Försvarsmakten i den mån den påverkar arbetstagarens rätt till ledighet från sin civila anställ- ning.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p727 ft12">41 §</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p396 ft12">Semester som en tidvis tjänst-</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p46 ft12">Semester som en tidvis tjänst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p396 ft12">görande arbetstagare har tjänat</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p25 ft12">görande arbetstagare har tjänat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p396 ft12">in hos Försvarsmakten ska läggas</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p25 ft12">in hos Försvarsmakten ska läggas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p396 ft12">ut under den civila anställningen,</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p25 ft12">ut under den civila anställningen,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p396 ft12">i den utsträckning som För-</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p46 ft12">i den utsträckning som För-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p396 ft12">svarsmakten inte redan har lagt</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p25 ft12">svarsmakten inte redan har lagt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p396 ft12">ut semestern för arbetstagaren.</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p25 ft12">ut semestern för arbetstagaren.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p396 ft12">En civil arbetsgivare ska lägga ut</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p46 ft13">Semester som har tjänats in hos</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p396 ft12">sådan kvarvarande semester på</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p25 ft146">Försvarsmakten och som inte upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p396 ft12">samma sätt som om den hade</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p46 ft146">går till mer än fem dagar ska alltid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td129"><P class="p396 ft12">tjänats in i den civila anställ-</P></TD>
<TD class="tr6 td130"><P class="p46 ft146">läggas ut i anställningen hos För-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p396 ft12">ningen. Av de semesterdagar som</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p27 ft13">svarsmakten.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p396 ft12">läggs ut under ett visst semester-</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p46 ft12">En civil arbetsgivare ska lägga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p396 ft12">år ska de dagar med semesterlön</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p25 ft12">ut sådan kvarvarande semester på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p396 ft12">som har tjänats in hos försvars-</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p46 ft12">samma sätt som om den hade</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p57 ft12">makten läggas ut först.</P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p25 ft12">tjänats in i den civila anställ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p46 ft12">ningen. Av de semesterdagar som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p25 ft12">läggs ut under ett visst semester-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p46 ft12">år ska de dagar med semesterlön</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p46 ft12">som har tjänats in hos Försvars-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td129"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td130"><P class="p27 ft12">makten läggas ut först.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p728 ft12">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft18">445</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_446">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373446x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft9">Försvarsmakten får anta per- sonal till hemvärnet genom att ingå avtal med en person om att han eller hon </SPAN><SPAN class="ft37">ska </SPAN><SPAN class="ft9">tjänstgöra som </SPAN><SPAN class="ft37">hemvärnssoldat. </SPAN><SPAN class="ft9">Innan avtal ingås </SPAN><SPAN class="ft37">ska </SPAN><SPAN class="ft9">hemortskommunen ha fått tillfälle att yttra sig.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft10">Hemvärnet ingår i Försvars- makten </SPAN><SPAN class="ft11">och ska kunna delta i upp- gifter som Försvarsmakten utför.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft11">Hemvärnet har till uppgift att särskilt skydda skyddsobjekt.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p170 ft36"><SPAN class="ft36">15.3</SPAN><SPAN class="ft110">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p729 ft84">förordning om ändring i hemvärnsförordningen (1997:146)</P>
<P class="p730 ft9">Härigenom föreskrivs att 1, 4, 5, 7, 8, 9, 10 och 12 §§ hem- värnsförordningen (1997:146) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft13">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p27 ft146">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p731 ft12">1 §<A href="#page_446"><SPAN class="ft132">1</SPAN></A></P>
<P class="p732 ft11">Hemvärnet har till uppgift att skydda skyddsobjekt. Hemvärnet ska i övrigt kunna stödja de ope- rativa insatsförbanden och delta i annan verksamhet där Försvars- makten medverkar.</P>
<P class="p733 ft9">Hemvärnet ingår i Försvars- makten.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr14 td122"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td131"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td132"><P class="p734 ft12">4 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p722 ft12">Hemvärnets personal består</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">Hemvärnets personal består</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td133"><P class="p27 ft12">av hemvärnsmän</P></TD>
<TD class="tr4 td134"><P class="p722 ft12">och personal</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p25 ft13"><SPAN class="ft12">av </SPAN>hemvärnssoldater <SPAN class="ft12">och perso-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td45"><P class="p722 ft12">med avtal för tjänstgöring i hem-</P></TD>
<TD class="tr6 td47"><P class="p25 ft12">nal med avtal för tjänstgöring i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td122"><P class="p27 ft12">värnet</P></TD>
<TD class="tr4 td131"><P class="p27 ft12">enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td134"><P class="p722 ft12">förordningen</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">hemvärnet enligt förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p722 ft12">(1994:524) om frivillig försvars-</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">(1994:524) om frivillig försvars-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p722 ft12">verksamhet samt av anställda i</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">verksamhet samt av anställda i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p722 ft12">Försvarsmakten som är krigs-</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">Försvarsmakten som är krigs-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">placerade i hemvärnet.</P></TD>
<TD class="tr4 td47"><P class="p735 ft12">placerade i hemvärnet.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p736 ft12">5 §</P>
<P class="p737 ft9">Försvarsmakten får anta per- sonal till hemvärnet genom att ingå avtal med en person om att han eller hon <SPAN class="ft37">skall </SPAN>tjänstgöra som <SPAN class="ft37">hemvärnsman. </SPAN>Innan avtal ingås <SPAN class="ft37">skall </SPAN>hemortskommunen ha fått tillfälle att yttra sig.</P>
<P class="p10 ft54"><SPAN class="ft61">1 </SPAN>Senaste lydelse SFS 2012:334.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">446</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_447">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">SOU 2014:73 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr0 td45"><P class="p375 ft12">Avtal om sådan tjänstgöring</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr0 td47"><P class="p25 ft12">Avtal om sådan tjänstgöring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">får ingås med den som har fyllt</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">får ingås med den som har fyllt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">18 år, är svensk medborgare och</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">18 år, är svensk medborgare och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">är lämplig för tjänstgöring i hem-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">är lämplig för tjänstgöring i hem-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td135"><P class="p27 ft12">värnet.</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td137"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td138"><P class="p27 ft12">värnet.</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">Av avtalet <SPAN class="ft13">skall </SPAN>framgå tjänst-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">Av avtalet <SPAN class="ft13">ska </SPAN>framgå tjänst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td141"><P class="p27 ft12">göringens art,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td142"><P class="p375 ft12">tjänstgörings-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td143"><P class="p27 ft12">göringens</P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p55 ft12">art,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td53"><P class="p46 ft12">tjänstgörings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td135"><P class="p27 ft12">skyldighetens</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td144"><P class="p27 ft12">omfattning</P></TD>
<TD class="tr4 td137"><P class="p375 ft12">och</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td126"><P class="p27 ft12">skyldighetens omfattning</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p46 ft12">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td145"><P class="p27 ft12">tjänstgöringstidens</P></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p738 ft12">längd.</P></TD>
<TD class="tr4 td137"><P class="p375 ft12">Av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td146"><P class="p27 ft12">tjänstgöringstidens</P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p739 ft12">längd.</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p25 ft12">Av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">avtalet <SPAN class="ft13">skall </SPAN>det vidare framgå</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">avtalet <SPAN class="ft13">ska </SPAN>det vidare framgå att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft13"><SPAN class="ft12">att </SPAN>hemvärnsmannen <SPAN class="ft12">är skyldig</SPAN></P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft13">hemvärnssoldaten <SPAN class="ft12">är skyldig att</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">att tjänstgöra under hemvärns-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td143"><P class="p27 ft12">tjänstgöra</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td147"><P class="p45 ft12">under</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td148"><P class="p25 ft12">hemvärns-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">beredskap och inte får säga upp</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">beredskap och inte får säga upp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">avtalet under sådan beredskap.</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">avtalet under sådan beredskap.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td135"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td136"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td149"><P class="p652 ft12">7 §</P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td139"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td140"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td135"><P class="p740 ft12">Vid höjd</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td144"><P class="p24 ft12">beredskap</P></TD>
<TD class="tr4 td137"><P class="p375 ft12">eller</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">Vid höjd beredskap<SPAN class="ft13">, särskild</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">annars efter särskilt beslut av</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p46 ft13">allvarlig kris i fredstid <SPAN class="ft12">eller</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td45"><P class="p375 ft12">regeringen <SPAN class="ft13">skall </SPAN>hemvärnet inta</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td47"><P class="p46 ft12">annars efter särskilt beslut av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td145"><P class="p27 ft12">hemvärnsberedskap.</P></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p741 ft12">Om</P></TD>
<TD class="tr4 td137"><P class="p375 ft12">För-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td143"><P class="p27 ft12">regeringen</P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p27 ft13">ska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td28"><P class="p27 ft12">hemvärnet</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p25 ft12">inta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">svarsmakten hos regeringen har</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td126"><P class="p27 ft12">hemvärnsberedskap.</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">gjort framställning om hem-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">Om Försvarsmakten hos rege-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">värnsberedskap och landets för-</P></TD>
<TD class="tr4 td138"><P class="p27 ft12">ringen</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft12">har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td147"><P class="p37 ft12">gjort</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td148"><P class="p25 ft12">framställning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">svar eller säkerhet kräver att</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td126"><P class="p27 ft12">om hemvärnsberedskap</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p46 ft12">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">hemvärnet tas i anspråk omedel-</P></TD>
<TD class="tr4 td138"><P class="p27 ft12">landets</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td36"><P class="p29 ft12">försvar</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td53"><P class="p25 ft12">eller säkerhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">bart, får Försvarsmakten besluta</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">kräver att hemvärnet tas i an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">om hemvärnsberedskap för tiden</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">språk omedelbart, får Försvars-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">intill dess att regeringen med-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">makten besluta om hemvärns-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td145"><P class="p27 ft12">delat beslut i frågan.</P></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td137"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">beredskap för tiden intill dess</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td135"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td137"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">att regeringen meddelat beslut i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td135"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td137"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td138"><P class="p27 ft12">frågan.</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td11"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td135"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td136"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td149"><P class="p652 ft12">8 §</P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td139"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td140"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td141"><P class="p740 ft12">Medinflytande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td150"><P class="p29 ft12">inom</P></TD>
<TD class="tr4 td137"><P class="p375 ft12">hem-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td146"><P class="p37 ft12">Medinflytande</P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p54 ft12">inom</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p46 ft12">hem-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">värnet utövas av förtroende-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">värnet utövas av förtroende-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">valda. För hela landet utövas</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">valda. För hela landet utövas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td45"><P class="p375 ft12">medinflytande av rikshemvärns-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td47"><P class="p25 ft12">medinflytande av rikshemvärns-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">tinget och rikshemvärnsrådet.</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">tinget och rikshemvärnsrådet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">Rikshemvärnstingets syfte är</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">Rikshemvärnstingets syfte är</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">447</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_448">
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft9">Rikshemvärnsrådet består av rikshemvärnschefen, som är ord- förande, en ledamot som för- ordnas av regeringen, ledamöter och ersättare som utses av rikshemvärnstinget och i övrigt ledamöter enligt Försvarsmaktens bestämmande. Rikshemvärns- rådet </SPAN><SPAN class="ft37">ska </SPAN><SPAN class="ft9">inom sig utse en vice ordförande.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p170 ft9">att ge ombuden tillfälle att dis- kutera frågor av betydelse för hemvärnet.</P>
<P class="p220 ft9">Försvarsmakten <SPAN class="ft37">skall </SPAN>höra rikshemvärnsrådet i viktiga frågor som rör hemvärnet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p170 ft9">att ge ombuden tillfälle att dis- kutera frågor av betydelse för hemvärnet.</P>
<P class="p220 ft9">Försvarsmakten <SPAN class="ft37">ska </SPAN>höra rikshemvärnsrådet i viktiga frågor som rör hemvärnet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td151"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td138"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td71"><P class="p742 ft12">9 §</P></TD>
<TD class="tr14 td74"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td121"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td106"><P class="p723 ft12">I rikshemvärnstinget</P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p722 ft146">skall</P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p723 ft12">I</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td154"><P class="p27 ft12">rikshemvärnstinget</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p25 ft146">ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td151"><P class="p27 ft12">valda ombud</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p27 ft12">ur</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td155"><P class="p722 ft12">hemvärnets</P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p27 ft12">valda</P></TD>
<TD class="tr4 td74"><P class="p24 ft12">ombud</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td53"><P class="p25 ft12">ur hemvärnets</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td151"><P class="p27 ft12">personal delta.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td156"><P class="p722 ft12">Rikshemvärns-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p27 ft12">personal delta.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td53"><P class="p25 ft12">Rikshemvärns-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">chefen är ordförande vid riks-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">chefen är ordförande vid riks-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td151"><P class="p27 ft12">hemvärnstinget.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td156"><P class="p722 ft12">När rikshem-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td151"><P class="p27 ft12">hemvärnstinget.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td53"><P class="p25 ft12">När rikshem-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td151"><P class="p27 ft12">värnschefen har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td157"><P class="p656 ft12">förhinder</P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p722 ft146">skall</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td158"><P class="p27 ft12">värnschefen har förhinder</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p25 ft146">ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td159"><P class="p27 ft12">rikshemvärnsrådets</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td155"><P class="p722 ft12">vice ordför-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">rikshemvärnsrådets vice ordför-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td159"><P class="p27 ft12">ande vara ersättare.</P></TD>
<TD class="tr4 td138"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td158"><P class="p27 ft12">ande vara ersättare.</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p743 ft12">10 §</P>
<P class="p744 ft9">Rikshemvärnsrådet består av rikshemvärnschefen, som är ord- förande, en ledamot som för- ordnas av regeringen, ledamöter och ersättare som utses av rikshemvärnstinget och i övrigt ledamöter enligt Försvarsmaktens bestämmande. Rikshemvärns- rådet <SPAN class="ft37">skall </SPAN>inom sig utse en vice ordförande.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr14 td160"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td161"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td162"><P class="p745 ft12">12 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td160"><P class="p723 ft12">I</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td163"><P class="p722 ft12">förordningen (1997:147)</P></TD>
<TD class="tr4 td164"><P class="p46 ft12">I förordningen (1997:147)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td160"><P class="p27 ft12">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td163"><P class="p722 ft12">förmåner till <SPAN class="ft13">hemvärnsmän</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td164"><P class="p46 ft33">om förmåner till <SPAN class="ft146">hemvärnssoldater</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">finns bestämmelser om för-</P></TD>
<TD class="tr4 td164"><P class="p46 ft12">finns bestämmelser om för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td148"><P class="p27 ft12">måner till</P></TD>
<TD class="tr4 td165"><P class="p722 ft13">hemvärnsmän <SPAN class="ft12">vid</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td164"><P class="p46 ft13"><SPAN class="ft12">måner till </SPAN>hemvärnssoldater <SPAN class="ft12">vid</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">tjänstgöring enligt denna för-</P></TD>
<TD class="tr4 td164"><P class="p46 ft12">tjänstgöring enligt denna för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">ordning. Bestämmelser om för-</P></TD>
<TD class="tr4 td164"><P class="p46 ft12">ordning. Bestämmelser om för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">måner för personal med avtal för</P></TD>
<TD class="tr4 td164"><P class="p25 ft12">måner för personal med avtal för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td148"><P class="p27 ft12">tjänstgöring</P></TD>
<TD class="tr6 td165"><P class="p722 ft12">i hemvärnet enligt</P></TD>
<TD class="tr6 td164"><P class="p25 ft12">tjänstgöring i hemvärnet enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">förordningen (1994:524) om fri-</P></TD>
<TD class="tr4 td164"><P class="p46 ft12">förordningen (1994:524) om fri-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft18">448</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_449">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373449x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td124"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p27 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p170 ft9">villig försvarsverksamhet finns i förordningen (1994:523) om för- måner till frivilliga.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p170 ft9">villig försvarsverksamhet finns i förordningen (1994:523) om för- måner till frivilliga.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft33">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft18">449</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_450">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373450x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft9">När en </SPAN><SPAN class="ft37">hemvärnssoldat </SPAN><SPAN class="ft9">tjänst- gör i hemvärnet under tid då hemvärnsberedskap inte råder, får han eller hon dagpenning, om tjänstgöringen avser</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft9">1. utbildning i mer än två dagar till en krigsbefattning eller vidareutbildning i en krigsbefatt- ning,</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft9">2. deltagande i ledningsövning för totalförsvaret,</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft9">3. medverkan i uppgifter som syftar till att upprätthålla Sveriges försvarsberedskap,</SPAN></DIV>
<DIV id="tx5"><SPAN class="ft9">4. deltagande i samövning med förband under krigsförbands- övning.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p170 ft36"><SPAN class="ft36">15.4</SPAN><SPAN class="ft110">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p746 ft147">förordning om ändring i förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän</P>
<P class="p747 ft9">Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän att rubriken till förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän samt att 2, 2 a, 3, 4 6, 8, 9, 10, 12, 14, 15, 16, 17 och 18 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p748 ft80">Förordning om förmåner till hemvärnssoldater</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft13">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p27 ft146">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p731 ft12">2 §<A href="#page_450"><SPAN class="ft132">2</SPAN></A></P>
<P class="p737 ft9">När en <SPAN class="ft37">hemvärnsman </SPAN>tjänst- gör i hemvärnet under tid då hemvärnsberedskap inte råder, får han eller hon dagpenning, om tjänstgöringen avser</P>
<P class="p733 ft9">1. utbildning i mer än två dagar till en krigsbefattning eller vidareutbildning i en krigsbefatt- ning,</P>
<P class="p737 ft9">2. deltagande i ledningsövning för totalförsvaret,</P>
<P class="p733 ft9">3. medverkan i uppgifter som syftar till att upprätthålla Sveriges försvarsberedskap,</P>
<P class="p733 ft9">4. deltagande i samövning med förband under krigsförbands- övning.</P>
<P class="p749 ft54"><SPAN class="ft61">2 </SPAN>Senaste lydelse SFS 2000:1072.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">450</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_451">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373451x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">SOU 2014:73 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr14 td166"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td152"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td167"><P class="p750 ft33">2 a §<A href="#page_451"><SPAN class="ft148">3</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr14 td18"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td168"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">När en <SPAN class="ft13">hemvärnsman </SPAN>tjänst-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p46 ft13"><SPAN class="ft12">När en </SPAN>hemvärnssoldat <SPAN class="ft12">tjänst-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">gör i hemvärnet under tid då</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">gör i hemvärnet under tid då</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">hemvärnsberedskap inte råder,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td145"><P class="p27 ft12">hemvärnsberedskap</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p46 ft12">inte råder,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">får han eller hon ersättning för</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">får han eller hon ersättning för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">arbete och tidsspillan om tjänst-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">arbete och tidsspillan om tjänst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td166"><P class="p27 ft12">göringen</P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p27 ft12">avser</P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p375 ft12">räddningstjänst</P></TD>
<TD class="tr4 td170"><P class="p27 ft12">göringen</P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p27 ft12">avser</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td135"><P class="p46 ft12">räddningstjänst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">eller när han eller hon med-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">eller när han eller hon med-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">verkar när Försvarsmakten läm-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">verkar när Försvarsmakten läm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">nar stöd till en annan myndighet</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">nar stöd till en annan myndighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">eller enskild enligt lag eller för-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">eller enskild enligt lag eller för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">ordning eller efter beslut av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">ordning eller efter beslut av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">regeringen. Ersättningen lämnas</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">regeringen. Ersättningen lämnas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">enligt de grunder som senast har</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">enligt de grunder som senast har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">avtalats i fråga om motsvarande</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">avtalats i fråga om motsvarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td166"><P class="p27 ft12">ersättning</P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p36 ft12">till</P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p375 ft12">deltidsanställda</P></TD>
<TD class="tr4 td170"><P class="p27 ft12">ersättning</P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p32 ft12">till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td135"><P class="p25 ft12">deltidsanställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td171"><P class="p27 ft12">brandmän.</P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td171"><P class="p27 ft12">brandmän.</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td166"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td152"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td167"><P class="p750 ft12">3 §</P></TD>
<TD class="tr2 td18"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr2 td168"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">Vid annan tjänstgöring under</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">Vid annan tjänstgöring under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">tid då hemvärnsberedskap inte</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">tid då hemvärnsberedskap inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft13"><SPAN class="ft12">råder får </SPAN>hemvärnsmannen <SPAN class="ft12">dag-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft13"><SPAN class="ft12">råder får </SPAN>hemvärnssoldaten <SPAN class="ft12">dag-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">ersättning. Vid utbildning enligt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">ersättning. Vid utbildning enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">2 § 1 som är kortare än tre dagar</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">2 § 1 som är kortare än tre dagar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">betalas dock dagpenning för dag</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">betalas dock dagpenning för dag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">för vilken <SPAN class="ft13">hemvärnsmannen </SPAN>visar</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft146"><SPAN class="ft33">för vilken </SPAN>hemvärnssoldaten <SPAN class="ft33">visar</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">att han eller hon förlorar arbets-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">att han eller hon förlorar arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">inkomst på grund av tjänst-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">inkomst på grund av tjänst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td166"><P class="p27 ft12">göringen.</P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td170"><P class="p27 ft12">göringen.</P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td166"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td152"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td167"><P class="p750 ft12">4 §</P></TD>
<TD class="tr9 td18"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td168"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">Vid tjänstgöring under hem-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">Vid tjänstgöring under hem-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td45"><P class="p375 ft33">värnsberedskap får <SPAN class="ft146">hemvärnsmän</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td171"><P class="p27 ft12">värnsberedskap</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p651 ft12">får</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p25 ft13">hemvärns-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td171"><P class="p27 ft12">dagpenning.</P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td145"><P class="p27 ft12"><SPAN class="ft13">soldater </SPAN>dagpenning.</P></TD>
<TD class="tr4 td168"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td166"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p46 ft13">Försvarsmakten får ingå avtal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td166"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td152"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td169"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td47"><P class="p25 ft146">med enskilda om ytterligare ersätt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td166"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr6 td169"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr6 td47"><P class="p46 ft146">ning vid tjänstgöring under hem-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p751 ft54"><SPAN class="ft61">3 </SPAN>Senaste lydelse SFS 2011:1570.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">451</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_452">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373452x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr14 td172"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td139"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr14 td174"><P class="p29 ft146">värnsberedskap i fred.</P></TD>
<TD class="tr14 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td172"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td36"><P class="p752 ft33">6 §</P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td175"><P class="p723 ft12">Dagpenning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><P class="p54 ft12">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td69"><P class="p377 ft12">dagersätt-</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td176"><P class="p753 ft12">Dagpenning</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td22"><P class="p54 ft12">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td122"><P class="p25 ft12">dagersätt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">ning betalas med belopp som</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">ning betalas med belopp som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">motsvarar vad en totalförsvars-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">motsvarar vad en totalförsvars-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td172"><P class="p27 ft12">pliktig</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft12">får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td100"><P class="p27 ft12">enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td178"><P class="p377 ft12">förordningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><P class="p29 ft12">pliktig</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p754 ft12">får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td100"><P class="p27 ft12">enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td125"><P class="p25 ft12">förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td33"><P class="p27 ft12">(1995:239)</P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p653 ft12">om</P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td170"><P class="p27 ft12">förmåner</P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p377 ft12">till</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td148"><P class="p29 ft12">(1995:239)</P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p653 ft12">om</P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td170"><P class="p27 ft12">förmåner</P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p25 ft12">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td179"><P class="p27 ft12">totalförsvarspliktiga.</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td174"><P class="p29 ft12">totalförsvarspliktiga.</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p377 ft12">Under tid då hemvärnsbered-</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td158"><P class="p25 ft12">Under tid då hemvärnsbered-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">skap inte råder betalas dock inte</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">skap inte råder betalas dock inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">dagpenning för in- och utryck-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">dagpenning för in- och utryck-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">ningsdagar som infaller på lördag,</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">ningsdagar som infaller på lördag,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">söndag eller helgdag såvida inte</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">söndag eller helgdag såvida inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td180"><P class="p27 ft13">hemvärnsmannen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td170"><P class="p24 ft12">visar att</P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p377 ft12">han</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td181"><P class="p29 ft13">hemvärnssoldaten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td170"><P class="p651 ft12">visar att</P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p25 ft12">han</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">eller hon förlorar arbetsinkomst</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">eller hon förlorar arbetsinkomst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td111"><P class="p27 ft12">på grund av tjänstgöringen.</P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td182"><P class="p29 ft12">på grund av tjänstgöringen.</P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td172"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td36"><P class="p755 ft33">8 §<A href="#page_452"><SPAN class="ft148">4</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p377 ft12"><SPAN class="ft13">Hemvärnsmän </SPAN>får en utbild-</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td158"><P class="p25 ft13">Hemvärnssoldater <SPAN class="ft12">får en ut-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr6 td177"><P class="p27 ft12">ningspremie när de fullgjort en</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr6 td177"><P class="p29 ft12">bildningspremie när de fullgjort</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">avtalsenlig repetitionsutbildning</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p29 ft12">en</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td158"><P class="p25 ft12">avtalsenlig repetitionsutbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">och när de godkänts vid en</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">ning och när de godkänts vid en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">befäls- eller specialkurs inom</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">befäls- eller specialkurs inom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td33"><P class="p27 ft12">hemvärnet.</P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td148"><P class="p29 ft12">hemvärnet.</P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td172"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td36"><P class="p752 ft33">9 §</P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td180"><P class="p723 ft13">Hemvärnsmän</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td170"><P class="p653 ft12">har rätt</P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p377 ft12">till</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td158"><P class="p25 ft13">Hemvärnssoldater <SPAN class="ft12">har rätt till</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">befattningspenning enligt före-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">befattningspenning enligt före-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td172"><P class="p27 ft12">skrifter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td150"><P class="p739 ft12">som</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td183"><P class="p377 ft12">Försvarsmakten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td8"><P class="p29 ft12">skrifter</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td150"><P class="p739 ft12">som</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td43"><P class="p25 ft12">Försvarsmakten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td33"><P class="p27 ft12">meddelar.</P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td148"><P class="p29 ft12">meddelar.</P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td172"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td36"><P class="p755 ft33">10 §</P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p377 ft12">Om det finns särskilda skäl,</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr4 td158"><P class="p25 ft12">Om det finns särskilda skäl,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td179"><P class="p27 ft12">får Försvarsmakten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td69"><P class="p377 ft12">föreskriva</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p29 ft12">får</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td181"><P class="p32 ft12">Försvarsmakten</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td122"><P class="p25 ft12">föreskriva</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td177"><P class="p27 ft13"><SPAN class="ft12">att </SPAN>hemvärnsmän skall <SPAN class="ft12">få ett</SPAN></P></TD>
<TD colspan=8 class="tr4 td177"><P class="p29 ft13"><SPAN class="ft12">att </SPAN>hemvärnssoldater ska <SPAN class="ft12">få ett</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td175"><P class="p27 ft12">särskilt arvode.</P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td139"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td184"><P class="p29 ft12">särskilt arvode.</P></TD>
<TD class="tr4 td173"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td14"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p10 ft54"><SPAN class="ft61">4 </SPAN>Senaste lydelse SFS 2005:820.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">452</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_453">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373453x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">SOU 2014:73 Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr14 td137"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td153"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td185"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td172"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td178"><P class="p754 ft12">12 §<A href="#page_453"><SPAN class="ft132">5</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr14 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td128"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td97"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12"><SPAN class="ft13">Hemvärnsmän </SPAN>får vid inryck-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft13">Hemvärnssoldater <SPAN class="ft12">får vid in-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">ning till och utryckning från</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">ryckning till och utryckning från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">tjänstgöring i hemvärnet fri resa</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">tjänstgöring i hemvärnet fri resa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">mellan bostaden eller arbets-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">mellan bostaden eller arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p27 ft12">platsen och tjänstgöringsplatsen.</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p27 ft12">platsen och tjänstgöringsplatsen.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">Vid tjänstledighet får <SPAN class="ft13">hem-</SPAN></P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">Vid tjänstledighet får <SPAN class="ft13">hem-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td186"><P class="p27 ft12"><SPAN class="ft13">värnsmän </SPAN>fri hemresa.</P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td186"><P class="p27 ft13">värnssoldater <SPAN class="ft12">fri hemresa.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td137"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td185"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td178"><P class="p754 ft33">14 §</P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td187"><P class="p740 ft13">Hemvärnsmän</P></TD>
<TD class="tr4 td172"><P class="p50 ft12">har</P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p722 ft12">vid</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td165"><P class="p723 ft13">Hemvärnssoldater</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p25 ft12">har</P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p46 ft12">vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">sammanträde med rikshemvärns-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">sammanträde med rikshemvärns-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td137"><P class="p27 ft12">rådet,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td133"><P class="p25 ft12">rikshemvärnstinget</P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p375 ft12">och</P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p27 ft12">rådet,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td181"><P class="p25 ft12">rikshemvärnstinget</P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p46 ft12">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">med något annat av hemvärnets</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">med något annat av hemvärnets</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">särskilda organ för medinflyt-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">särskilda organ för medinflyt-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">ande rätt till fri resa enligt 12 §</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">ande rätt till fri resa enligt 12 §</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">och traktamente. Traktamentet</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">och traktamente. Traktamentet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td137"><P class="p27 ft12">betalas</P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p55 ft12">enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td185"><P class="p651 ft12">de</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p375 ft12">bestämmelser</P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p27 ft12">betalas</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td188"><P class="p46 ft12">enligt de bestämmelser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr6 td186"><P class="p27 ft12">som enligt kollektivavtal</P></TD>
<TD class="tr6 td140"><P class="p375 ft12">gäller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td168"><P class="p27 ft12">som enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td149"><P class="p756 ft12">kollektivavtal</P></TD>
<TD class="tr6 td97"><P class="p46 ft12">gäller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">för arbetstagare i Försvars-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p46 ft12">för arbetstagare i Försvars-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td189"><P class="p27 ft12">makten.</P></TD>
<TD class="tr4 td185"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td172"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td168"><P class="p27 ft12">makten.</P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td137"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td153"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td185"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td172"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td178"><P class="p754 ft33">15 §</P></TD>
<TD class="tr9 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td2"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td128"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td97"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12"><SPAN class="ft13">Hemvärnsmän </SPAN>får fri inkvar-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft13">Hemvärnssoldater <SPAN class="ft12">får fri in-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">tering och fri förplägnad under</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td168"><P class="p27 ft12">kvartering</P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p55 ft12">och</P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p32 ft12">fri</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td69"><P class="p25 ft12">förplägnad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">sin tjänstgöring. Samma för-</P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p27 ft12">under</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft12">sin</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td145"><P class="p25 ft12">tjänstgöring. Samma</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">måner lämnas under den tid då</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">förmåner lämnas under den tid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td187"><P class="p27 ft13">hemvärnsmannen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td43"><P class="p375 ft12">efter kallelse</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft33">då <SPAN class="ft146">hemvärnssoldaten </SPAN>efter kallelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">färdas från bostaden eller arbets-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">färdas från bostaden eller arbets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td137"><P class="p27 ft12">platsen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td105"><P class="p375 ft12">till tjänstgöringsplatsen</P></TD>
<TD class="tr4 td153"><P class="p27 ft12">platsen</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p653 ft12">till</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td145"><P class="p46 ft12">tjänstgöringsplatsen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">samt vid återresa därifrån. Om</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">samt vid återresa därifrån. Om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">dessa förmåner inte kan lämnas,</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">dessa förmåner inte kan lämnas,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">har h<SPAN class="ft13">emvärnsmannen </SPAN>rätt till</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft13"><SPAN class="ft12">har h</SPAN>emvärnssoldaten <SPAN class="ft12">rätt till</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td45"><P class="p375 ft12">ersättning som motsvarar vad en</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td47"><P class="p25 ft12">ersättning som motsvarar vad en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr4 td186"><P class="p27 ft12">totalförsvarspliktig får</P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p375 ft12">enligt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td165"><P class="p27 ft12">totalförsvarspliktig</P></TD>
<TD class="tr4 td128"><P class="p375 ft12">får</P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p25 ft12">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td189"><P class="p27 ft12">förordningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td143"><P class="p25 ft12">(1995:239)</P></TD>
<TD class="tr4 td140"><P class="p375 ft12">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td134"><P class="p27 ft12">förordningen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td69"><P class="p25 ft12">(1995:239)</P></TD>
<TD class="tr4 td97"><P class="p25 ft12">om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr6 td45"><P class="p757 ft12">förmåner till totalförsvarspliktiga.</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr6 td47"><P class="p45 ft12">förmåner till totalförsvarspliktiga.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p751 ft54"><SPAN class="ft61">5 </SPAN>Senaste lydelse SFS 2005:820.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">453</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_454">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373454x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft19">Författningsförslag SOU 2014:73</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr14 td136"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td11"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td190"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td11"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr14 td170"><P class="p758 ft12">16 §<A href="#page_454"><SPAN class="ft132">6</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td191"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td14"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td17"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td192"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td84"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr14 td1"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td193"><P class="p759 ft13">Hemvärnsmän</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td127"><P class="p397 ft12">har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td172"><P class="p377 ft12">under</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td194"><P class="p760 ft146">Hemvärnssoldater</P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p377 ft12">har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td136"><P class="p25 ft12">under</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">tjänstgöring i hemvärnet rätt till</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">tjänstgöring i hemvärnet rätt till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">samma sjukvårds- och tand-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">samma sjukvårds- och tand-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">vårdsförmåner samt begravnings-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">vårdsförmåner samt begravnings-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td136"><P class="p27 ft12">hjälp</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td18"><P class="p55 ft12">som</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td145"><P class="p377 ft12">totalförsvarspliktiga</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p29 ft12">hjälp</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td97"><P class="p26 ft12">som</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td165"><P class="p25 ft12">totalförsvarspliktiga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td136"><P class="p27 ft12">får</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td150"><P class="p31 ft12">enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td149"><P class="p377 ft12">förordningen</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p29 ft12">får</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td100"><P class="p27 ft12">enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td125"><P class="p25 ft12">förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td50"><P class="p27 ft12">(1995:239)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td97"><P class="p761 ft12">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td195"><P class="p761 ft12">förmåner</P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p377 ft12">till</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td33"><P class="p29 ft12">(1995:239)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td127"><P class="p654 ft12">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td195"><P class="p27 ft12">förmåner</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft12">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td196"><P class="p27 ft12">totalförsvarspliktiga.</P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td194"><P class="p29 ft12">totalförsvarspliktiga.</P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td136"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td190"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td11"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td170"><P class="p758 ft12">17 §<A href="#page_454"><SPAN class="ft132">7</SPAN></A></P></TD>
<TD class="tr9 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td191"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td14"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td17"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td192"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td84"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td193"><P class="p759 ft13">Hemvärnsmän</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td127"><P class="p375 ft12">har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td172"><P class="p377 ft12">samma</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p25 ft13">Hemvärnssoldater <SPAN class="ft12">har samma</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">rätt till familjepenning, bostads-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">rätt till familjepenning, bostads-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">bidrag, näringsbidrag och begrav-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">bidrag, näringsbidrag och begrav-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td50"><P class="p27 ft12">ningsbidrag</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td97"><P class="p54 ft12">som</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td149"><P class="p377 ft12">totalförsvars-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td181"><P class="p29 ft12">ningsbidrag som</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td125"><P class="p25 ft12">totalförsvars-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td122"><P class="p27 ft12">pliktiga</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td139"><P class="p651 ft12">som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td195"><P class="p397 ft12">fullgör</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td172"><P class="p377 ft12">längre</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td70"><P class="p29 ft12">pliktiga</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td100"><P class="p739 ft12">som</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td143"><P class="p762 ft12">fullgör</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td136"><P class="p25 ft12">längre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">grundutbildning än 60 dagar har</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">grundutbildning än 60 dagar har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td136"><P class="p27 ft12">enligt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td150"><P class="p738 ft12">7 kap.</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p763 ft12">2 §</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td149"><P class="p377 ft12">förordningen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td134"><P class="p29 ft12">enligt 7 kap.</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p763 ft12">2 §</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td125"><P class="p25 ft12">förordningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr6 td50"><P class="p27 ft12">(1995:239)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td97"><P class="p54 ft12">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td195"><P class="p764 ft12">förmåner</P></TD>
<TD class="tr6 td30"><P class="p377 ft12">till</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td33"><P class="p29 ft12">(1995:239)</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td127"><P class="p654 ft12">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr6 td195"><P class="p27 ft12">förmåner</P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p25 ft12">till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td196"><P class="p27 ft12">totalförsvarspliktiga,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td121"><P class="p377 ft12">om tjänst-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td194"><P class="p29 ft12">totalförsvarspliktiga,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td144"><P class="p25 ft12">om tjänst-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">göringen ska pågå minst fyra</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">göringen ska pågå minst fyra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">dagar i följd och inte ger rätt till</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">dagar i följd och inte ger rätt till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">dagpenning eller rätt till lön en-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">dagpenning eller rätt till lön en-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">ligt de grunder som gäller för</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">ligt de grunder som gäller för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td122"><P class="p27 ft12">anställd</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td69"><P class="p765 ft12">personal.</P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p766 ft12">Vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td172"><P class="p377 ft12">annan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td70"><P class="p29 ft12">anställd</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td12"><P class="p32 ft12">personal.</P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p767 ft12">Vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td136"><P class="p25 ft12">annan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td50"><P class="p27 ft12">tjänstgöring</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td97"><P class="p52 ft12">har</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td149"><P class="p377 ft13">hemvärnsmän</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p29 ft33">tjänstgöring har <SPAN class="ft146">hemvärnssoldater</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td136"><P class="p27 ft12">rätt</P></TD>
<TD class="tr4 td17"><P class="p27 ft12">till</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td53"><P class="p377 ft12">näringsbidrag</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td172"><P class="p377 ft12">enligt</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p29 ft12">rätt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td97"><P class="p656 ft12">till</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td135"><P class="p397 ft12">näringsbidrag</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td136"><P class="p25 ft12">enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr4 td196"><P class="p27 ft12">samma förordning.</P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td194"><P class="p29 ft12">samma förordning.</P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p377 ft12"><SPAN class="ft13">Hemvärnsmän </SPAN>har samma rätt</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p25 ft13">Hemvärnssoldater <SPAN class="ft12">har samma</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">till grupplivförsäkring för döds-</P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p29 ft12">rätt</P></TD>
<TD class="tr4 td6"><P class="p27 ft12">till</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr4 td197"><P class="p29 ft12">grupplivförsäkring</P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p25 ft12">för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">fall som totalförsvarspliktiga har</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">dödsfall som totalförsvarspliktiga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p27 ft12">enligt förordningen om förmåner</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">har enligt förordningen om för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr4 td198"><P class="p27 ft12">till totalförsvarspliktiga.</P></TD>
<TD class="tr4 td23"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD class="tr4 td30"><P class="p27 ft17"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr4 td177"><P class="p29 ft12">måner till totalförsvarspliktiga.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p768 ft54"><SPAN class="ft52">6</SPAN><SPAN class="ft53">Senaste lydelse SFS 2005:820.</SPAN></P>
<P class="p168 ft54"><SPAN class="ft52">7</SPAN><SPAN class="ft53">Senaste lydelse SFS 2010:1478.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">454</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_455">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373455x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft9">Föreskrifterna i 11 kap. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">1–6</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> och 8 §§, 12 kap. 1 § och 13 kap. 1 § 1 förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvars- pliktiga tillämpas i fråga om dag- penning och familjebidrag. Underlag till Försäkringskassan enligt 11 kap. 2 § den förord- ningen </SPAN><SPAN class="ft37">ska </SPAN><SPAN class="ft9">dock lämnas av För- svarsmakten.</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td124"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p27 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p594 ft9">Särskilda föreskrifter om rätt till ersättning för skada och sjuk- dom under tjänstgöringen finns i 6 § förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd samt lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m.</P>
<P class="p769 ft12">18 §<A href="#page_455"><SPAN class="ft132">8</SPAN></A></P>
<P class="p770 ft9">Föreskrifterna i 11 kap. <NOBR>1–6</NOBR> och 8 §§, 12 kap. 1 § och 13 kap. 1 § 1 förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvars- pliktiga tillämpas i fråga om dag- penning och familjebidrag. Underlag till Försäkringskassan enligt 11 kap. 2 § den förord- ningen <SPAN class="ft37">skall </SPAN>dock lämnas av För- svarsmakten.</P>
<P class="p771 ft33">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.</P>
<P class="p772 ft54"><SPAN class="ft61">8 </SPAN>Senaste lydelse SFS 2004:969.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">455</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_456">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373456x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft36"><SPAN class="ft36">15.5</SPAN><SPAN class="ft110">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p773 ft142">förordning om ändring i förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal</P>
<P class="p774 ft9">Härigenom föreskrivs 2 kap. 2 § förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p775 ft9"><SPAN class="ft51">2 kap. 2 §</SPAN><A href="#page_456"><SPAN class="ft48">9 </SPAN></A>Den militära personalen består av följande grupper. Försvarsmakten får meddela föreskrifter i fråga om undergrupper</P>
<P class="p112 ft12">till grupperna yrkesofficerare och reservofficerare.</P>
<P class="p776 ft12">Grupp Omfattar</P>
<P class="p777 ft12">1. Yrkesofficerare</P>
<P class="p156 ft9">Den som är anställd tills vidare som militär tjänsteman i Försvars- makten enligt officersförordningen (2007:1268) och som tjänstgör kontinuerligt.</P>
<P class="p247 ft12">2. Reservofficerare</P>
<P class="p156 ft9">Den som är anställd tills vidare som militär tjänsteman i Försvars- makten enligt 18 eller 20 § officersförordningen (2007:1268) och tjänstgör tidvis.</P>
<P class="p247 ft12">3. Anställda gruppbefäl, soldater och sjömän</P>
<P class="p156 ft38">Den som är tidsbegränsat anställd eller tillsvidareanställd som mili- tär tjänsteman och som tjänstgör kontinuerligt eller tidvis och som inte är yrkes- eller reservofficerare.</P>
<P class="p778 ft12">4. Officersaspiranter</P>
<P class="p779 ft9">Den som är antagen till eller genomgår grundläggande officers- utbildning inom Försvarsmakten eller utbildning som leder till officersexamen vid Försvarshögskolan.</P>
<P class="p780 ft54"><SPAN class="ft61">9 </SPAN>Senaste lydelse SFS 2010:652.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">456</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_457">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373457x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td124"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p27 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p318 ft12">5. Rekryter</P>
<P class="p329 ft9">Den som är antagen till eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten enligt förordningen (2010:590) om grundläggande och kompletterande militär utbildning inom Försvarsmakten.</P>
<P class="p327 ft12">6. Totalförsvarspliktig personal</P>
<P class="p329 ft9">Totalförsvarspliktiga som enligt lagen (1994:1809) om totalförsvars- plikt har skrivits in eller krigsplacerats för tjänstgöring i Försvars- makten och som inte tillhör någon av grupperna under <NOBR>1–5.</NOBR></P>
<P class="p327 ft12">7. Krigsfrivillig personal</P>
<P class="p329 ft9">Personal som med stöd av särskilda föreskrifter har antagits såsom krigsfrivilliga.</P>
<P class="p327 ft13">8. Hemvärnssoldat</P>
<P class="p7 ft12">Personal som ingått avtal enligt 5 § hemvärnsförordningen (1997:146).</P>
<P class="p781 ft12">9. Frivillig personal</P>
<P class="p329 ft9">Personal som ingått avtal med Försvarsmakten enligt 4 § förord- ningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet.</P>
<P class="p327 ft12">10. Tjänstepliktig personal</P>
<P class="p329 ft38">Personal som antingen såsom civila tjänstemän vid Försvarsmakten eller annars utan att tillhöra någon av grupperna <NOBR>1–9</NOBR> har tagits i anspråk för tjänstgöring i Försvarsmaktens krigsorganisation.</P>
<P class="p782 ft38">11. Personal i Försvarsmaktens internationella militära insatser Personal som tjänstgör i internationella militära insatser.</P>
<P class="p783 ft12">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">457</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_458">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373458x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft9">En myndighet får inte ingå hyresavtal för bostadslägenhet i syfte att upplåta lägenheten i andra hand för att förse någon enskild med bostad.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft12">Första stycket gäller inte</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft9">1. universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) och som upplåter bostadslägenhet till</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft9">a. utländska studenter inom utbytesprogram med andra län- der, eller</SPAN></DIV>
<DIV id="tx5"><SPAN class="ft9">b. gästforskare vid universi- tetet eller högskolan, under förut- sättning att de inte är anställda där,</SPAN></DIV>
<DIV id="tx6"><SPAN class="ft12">2. utlandsmyndigheter,</SPAN></DIV>
<DIV id="tx7"><SPAN class="ft11">3. Försvarsmakten när det gäller att upplåta bostadslägenhet till anställd som omfattas av lagen (2012:332) om vissa försvars- maktsanställningar, eller</SPAN></DIV>
<DIV id="tx8"><SPAN class="ft37">4. </SPAN><SPAN class="ft9">om något annat följer av lag eller annan författning eller om regeringen i ett enskilt fall</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p170 ft36"><SPAN class="ft36">15.6</SPAN><SPAN class="ft110">Förslag till</SPAN></P>
<P class="p784 ft84">förordning om ändring i förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning</P>
<P class="p730 ft9">Härigenom föreskrivs att 9 a § förordning (1993:528) om stat- liga myndigheters lokalförsörjning ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr4 td45"><P class="p27 ft13">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr4 td115"><P class="p27 ft146">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p785 ft12">9 a §<A href="#page_458"><SPAN class="ft132">10</SPAN></A></P>
<P class="p737 ft9">En myndighet får inte ingå hyresavtal för bostadslägenhet i syfte att upplåta lägenheten i andra hand för att förse någon enskild med bostad.</P>
<P class="p18 ft12">Första stycket gäller inte</P>
<P class="p737 ft9">1. universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) och som upplåter bostadslägenhet till</P>
<P class="p733 ft9">a. utländska studenter inom utbytesprogram med andra län- der, eller</P>
<P class="p737 ft9">b. gästforskare vid universi- tetet eller högskolan, under förut- sättning att de inte är anställda där,</P>
<P class="p18 ft12">2. utlandsmyndigheter, <SPAN class="ft13">eller</SPAN></P>
<P class="p737 ft9"><SPAN class="ft37">3</SPAN>. om något annat följer av lag eller annan författning eller om regeringen i ett enskilt fall be- slutat annat.</P>
<P class="p786 ft54"><SPAN class="ft61">10 </SPAN>Senaste lydelse SFS 2007:710.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft18">458</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_459">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373459x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td124"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p27 ft26">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p787 ft12">beslutat annat.</P>
<P class="p728 ft33">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">459</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_460">
</DIV>
<DIV id="page_461">
<P class="p0 ft8">16 Författningskommentar</P>
<P class="p788 ft84"><SPAN class="ft36">16.1</SPAN><SPAN class="ft111">Förslaget till lag (20xx:xxxx) om Försvarsmaktens ekonomiska stöd till vissa rehabiliteringskostnader</SPAN></P>
<P class="p9 ft80">Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p789 ft150"><SPAN class="ft149">1 § </SPAN>Denna lag innehåller bestämmelser om Försvarsmaktens skyldig- het att, under i lagen närmare angivna förutsättningar, lämna eko- nomiskt stöd till de i Försvarsmakten tidvis tjänstgörandes civila arbets- givare för vissa rehabiliteringskostnader.</P>
<P class="p790 ft37">Det ekonomiska stödet avser kostnader som uppkommer hos en civil arbetsgivare avseende rehabilitering av en person som är eller har varit tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten och som har sin grund i en skada från tjänstgöring hos Försvarsmakten.</P>
<P class="p791 ft67">Denna lag ska inte tillämpas i de fall lagen (2010:449) om För- svarsmaktens personal vid internationella militära insatser ska tillämpas.</P>
<P class="p354 ft9">Paragrafen innehåller en övergripande beskrivning av lagens tillämp- ningsområde. Vad som avses med tidvis tjänstgörande personal och civil arbetsgivare framgår av lagens 2 §.</P>
<P class="p62 ft9">Bestämmelsen klargör att det ekonomiska stöd som Försvars- makten ska utge till rehabiliteringskostnader ska avse kostnader som uppkommer hos en civil arbetsgivare avseende rehabilitering av en person som är eller har varit tidvis tjänstgörande i Försvars- makten och som har sin grund i en skada från tjänstgöring hos Försvarsmakten.</P>
<P class="p62 ft9">Tredje stycket föreskriver att lagen inte ska tillämpas i de fall lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser ska tillämpas. För tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän samt reservofficerare som tjänstgör i inter-</P>
<P class="p792 ft18">461</P>
</DIV>
<DIV id="page_462">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p266 ft9">nationella militära insatser är det de bestämmelser som finns i den lagen som är tillämpliga.</P>
<P class="p793 ft13"><SPAN class="ft80">2 § </SPAN>I lagen avses med tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten de grupp- befäl, soldater och sjömän som tjänstgör eller har tjänstgjort tidvis enligt lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar samt reserv- officerare som tjänstgör eller har tjänstgjort enligt officersförordningen (2007:1268).</P>
<P class="p794 ft37">I lagen avses med civil arbetsgivare en annan arbetsgivare än För- svarsmakten som har en anställd som tjänstgör eller har tjänstgjort tid- vis i Försvarsmakten.</P>
<P class="p793 ft9">Paragrafens första stycke klargör vad som vid tillämpningen av denna lag menas med <SPAN class="ft37">tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten</SPAN>, nämligen personer som tjänstgör eller som har tjänstgjort som tidvis tjänst- görande gruppbefäl, soldater och sjömän enligt lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar och personer som tjänstgör eller som har tjänstgjort som reservofficerare enligt officersförordningen (2007:1268).</P>
<P class="p306 ft9">Av bestämmelsens andra stycke framgår att med <SPAN class="ft37">civil arbets- givare </SPAN>menas en annan arbetsgivare än Försvarsmakten som har en anställd som tjänstgör eller som har tjänstgjort tidvis i Försvars- makten.</P>
<P class="p795 ft11"><SPAN class="ft151">3 § </SPAN>Försvarsmaktens ekonomiska stöd som ska utgå enligt denna lag innebär ingen inskränkning i det ansvar som den civila arbetsgivaren har enligt 2 kap., 3 kap. 2 a §, 3 kap. 3 § 2 arbetsmiljölagen (1977:1160) samt 30 kap. socialförsäkringsbalken.</P>
<P class="p796 ft9">Av bestämmelsen framgår att lagen inte innebär någon inskränk- ning i det ansvar som den civila arbetsgivaren har när det gäller rehabiliteringsansvar för sina anställda enligt bestämmelserna i arbetsmiljölagen (1977:1160) och socialförsäkringsbalken. Lagens syfte är alltså inte att Försvarsmakten ska ta över den civila arbets- givarens rehabiliteringsansvar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">462</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_463">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p27 ft26">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft37"><SPAN class="ft82">4 § </SPAN>Bestämmelser om rätt till ersättning för personskada finns i 43, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken och lagen (1977:266) om statlig ersätt- ning vid ideell skada m.m. Dessa bestämmelser gäller även vid tillämp- ningen av denna lag.</P>
<P class="p797 ft9">Av paragrafen framgår att bestämmelser om rätt till ersättning för personskada finns i socialförsäkringsbalkens kapitel 43 om statligt personskadeskydd, kapitel 87 med allmänna bestämmelser om arbets- skadeersättning m.m. vid dödsfall, kapitel 88 om efterlevandelivränta samt i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. Bestämmelserna i nu nämnda författningar gäller även i förhållande till tillämpningen av denna lag.</P>
<P class="p798 ft80">Ekonomiskt stöd till civila arbetsgivare för vissa rehabiliteringskostnader</P>
<P class="p799 ft11"><SPAN class="ft151">5 § </SPAN>Om en tidvis tjänstgörande skadas fysiskt eller psykiskt när han eller hon tjänstgör hos Försvarsmakten men den enskilde kan rehabili- teras först efter det att den tidvis tjänstgörande har återgått till tjänst- göring hos den civila arbetsgivaren, ska Försvarsmakten, efter ansökan från den civila arbetsgivaren, lämna skäligt ekonomiskt stöd till den civila arbetsgivaren för de rehabiliteringskostnader som uppkommer för den civila arbetsgivaren att</P>
<P class="p800 ft37"><SPAN class="ft146">1.</SPAN><SPAN class="ft152">utreda behovet av åtgärder för att den skadade ska återfå full arbetsförmåga eller för att stärka den skadades möjligheter att i fram- tiden försörja sig genom förvärvsarbete,</SPAN></P>
<P class="p103 ft37"><SPAN class="ft146">2.</SPAN><SPAN class="ft153">bidra till att den skadade får lämplig arbetsträning, i första hand inom ramen för den civila arbetsgivarens verksamhet, samt</SPAN></P>
<P class="p103 ft37"><SPAN class="ft146">3.</SPAN><SPAN class="ft153">medverka till att den skadade får tillgång till lämplig yrkes- utbildning eller fortbildning som är ägnad att stärka hans eller hennes förvärvsförmåga.</SPAN></P>
<P class="p801 ft9">Denna bestämmelse reglerar Försvarsmaktens kompletterande eko- nomiska ansvar för den civila arbetsgivarens kostnader för rehabili- tering.</P>
<P class="p71 ft38">En första förutsättning för att Försvarsmakten ska lämna stöd till den civila arbetsgivaren för rehabiliteringskostnader är att den tidvis tjänstgörande i Försvarsmakten har skadats fysiskt eller psykiskt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">463</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_464">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p116 ft9">när han eller hon tjänstgjort hos Försvarsmakten, men att rehabili- teringsinsatserna ska ske hos den civila arbetsgivaren.</P>
<P class="p802 ft9">Det skadebegrepp som används i socialförsäkringsbalkens 43 kap. <NOBR>3–6</NOBR> §§ gäller även i fråga om tillämpningen av denna lag.</P>
<P class="p127 ft9">Det är den civila arbetsgivaren som ska ansöka hos Försvars- makten om ekonomiskt stöd för rehabiliteringskostnader och det är endast för sådana kostnader som uppkommer för den civila arbets- givaren som stödet ska ges. Det ankommer på den civila arbets- givaren att visa på vilka kostnader som denne haft eller kommer att ha för att rehabilitera den enskilde.</P>
<P class="p127 ft9">Behovet av rehabiliteringsinsatser kan variera från fall till fall och den aktuella kostnaden för rehabiliteringsinsatserna kan därför komma att variera.</P>
<P class="p84 ft9">I bestämmelsens första stycke anges att Försvarsmakten ska lämna <SPAN class="ft37">skäligt ekonomiskt stöd </SPAN>till den civila arbetsgivaren. Vid bedöm- ningen av vad som ska anses utgöra <SPAN class="ft37">skäligt ekonomiskt stöd </SPAN>kan exempelvis beaktas skadans art, hur skadan har uppkommit, be- hovet av rehabiliteringsåtgärder och om den civila arbetsgivaren är ett större eller mindre företag.</P>
<P class="p129 ft9">I första hand ankommer det på Försvarsmakten att besluta vad som kan anses vara skäligt ekonomiskt stöd. För det fall den civila arbetsgivaren inte är nöjd med Försvarsmaktens beslut kan Försvars- maktens beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol enligt lagens 8 §.</P>
<P class="p127 ft9">I punkterna <NOBR>1–3</NOBR> konkretiseras för vilka rehabiliteringskostnader den civila arbetsgivaren kan ansöka om ekonomiskt stöd från För- svarsmakten.</P>
<P class="p127 ft9">Enligt <SPAN class="ft37">första punkten </SPAN>ska Försvarsmakten lämna skäligt ekono- miskt stöd till den civila arbetsgivaren för kostnader som denne haft för att utreda behovet av åtgärder för att den skadade ska återfå full arbetsförmåga eller för att stärka den skadades möjlig- heter att i framtiden försörja sig genom förvärvsarbete. Det handlar alltså om kostnader som den civila arbetsgivaren haft för att utreda vilka specifika behov som den skadade har.</P>
<P class="p127 ft9">Av <SPAN class="ft37">andra punkten </SPAN>följer att Försvarsmakten ska lämna skäligt ekonomiskt stöd till den civila arbetsgivaren för kostnader som denne haft för att bidra till att den skadade får lämplig arbets- träning, i första hand inom ramen för den civila arbetsgivarens verksamhet. Arbetsträning innebär att den skadade får öva upp sin</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">464</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_465">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p27 ft26">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft9">förmåga att klara ett arbete som han eller hon redan före skadan hade kompetens för. Försvarsmaktens skyldighet att lämna ekono- miskt stöd blir endast aktuellt i de fall som det har uppstått någon kostnad för den civila arbetsgivaren.</P>
<P class="p73 ft9">Enligt <SPAN class="ft37">tredje punkten </SPAN>ska Försvarsmakten lämna skäligt ekono- miskt stöd till den civila arbetsgivaren för kostnader som denne haft för att medverka till att den skadade får tillgång till lämplig yrkesutbildning eller fortbildning som är ägnad att stärka hans eller hennes förvärvsförmåga.</P>
<P class="p73 ft9">Detta kan exempelvis avse kostnader som den civila arbets- givaren haft för att medverka till att den skadade får den utbildning som han eller hon behöver för att bli attraktiv på arbetsmarknaden med målsättningen att den enskildes förvärvsförmåga ska stärkas. Utbildningens betydelse förstärks av att många av de tidvis tjänst- görande i Försvarsmakten är unga personer som ännu inte har hunnit skaffa sig den utbildning de hade tänkt. Även för de som redan har en utbildning kan en ny utbildning bli nödvändig om skadan förhindrar arbete inom det område där den skadade tidigare har arbetat. Vidare kan någon typ av fortbildning vara av betydelse för att förbättra möjligheterna att få ett arbete. Även längre ut- bildningar på högskole- eller universitetsnivå kan förekomma. Precis som för punkterna två och tre krävs att det faktiskt uppstått en kostnad för den civila arbetsgivaren för att Försvarsmaktens eko- nomiska stöd överhuvudtaget ska kunna tas i anspråk.</P>
<P class="p803 ft13"><SPAN class="ft80">6 § </SPAN>I de fall som avses i 5 § 3 ska Försvarsmakten ge ekonomiskt stöd till den civila arbetsgivaren för kostnader som denne haft för en ut- bildning som föranleds av eller förlängs till följd av skadan.</P>
<P class="p804 ft37">Försvarsmakten ska också ge den civila arbetsgivaren ekonomiskt stöd avseende andra åtgärder som främjar att den skadade återfår arbetsförmågan samt till anskaffande av hjälpmedel som den skadade behöver.</P>
<P class="p193 ft67">Ersättning enligt första och andra styckena ges endast om det fram- står som skäligt med hänsyn till skadan och omständigheterna i övrigt.</P>
<P class="p805 ft9">Paragrafens <SPAN class="ft37">första stycke </SPAN>klargör Försvarsmaktens skyldighet att lämna ekonomiskt stöd till den civila arbetsgivaren som denne haft för kostnader för en utbildning som är föranledd av eller som förlängs till följd av skadan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">465</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_466">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft9">Omfattningen av det ekonomiska stöd som Försvarsmakten ska utge måste prövas individuellt i det enskilda fallet. Med ekono- miskt stöd till sådan utbildning är inte avsikten att Försvars- maktens stöd ska täcka hela utbildningskostnaden. Behovet måste avvägas med hänsyn till den skadades kvarstående funktionshinder och andra konsekvenser av skadan. Vidare bör andra inkomst- möjligheter beaktas. I vissa fall skulle det kunna vara så att den sociala och arbetslivsinriktade rehabiliteringen gynnas av att den allmänna sjukvården kompletteras. Detta kan avse sådan vård som inte omfattas av den allmänna vården, exempelvis vissa former av psykosocialt stöd.</P>
<P class="p92 ft9">I andra fall kan särskilda insatser behövas för att påskynda den medicinska rehabiliteringen även om lämplig behandling i och för sig skulle ha kunnat fås inom den allmänna vården. I de fall skadan har lett till ett fysiskt handikapp kan den skadade vara i behov av hjälpmedel för att kunna försörja sig själv genom förvärvsarbete och för att kunna leva ett aktivt och självständigt liv. Enligt bestäm- melsens <SPAN class="ft37">andra stycke </SPAN>ska Försvarsmakten därför ge den civila arbets- givaren ekonomiskt stöd även avseende andra åtgärder som främjar att den skadade återfår arbetsförmågan samt till anskaffande av hjälpmedel som den skadade behöver.</P>
<P class="p84 ft9">En förutsättning för att Försvarsmakten ska utge sådant ekono- miskt stöd varom nu är fråga är att den civila arbetsgivaren haft eller kommer att ha sådana kostnader som nu nämnts. Det ankom- mer på den civila arbetsgivaren att påvisa dessa kostnader.</P>
<P class="p91 ft9">Enligt bestämmelsens <SPAN class="ft37">tredje stycke </SPAN>ska ersättning enligt första och andra styckena ges endast om det framstår som skäligt med hänsyn till skadan och omständigheterna i övrigt. Denna skälighets- bedömning måste avgöras från fall till fall. Exempel på när en skälighetsbedömning skulle kunna leda till att Försvarsmaktens ekonomiska stöd inte blir aktuellt kan vara om vissa hjälpmedel kan erbjudas på annat sätt inom samhället. Försvarsmaktens ansvar för att lämna ekonomiskt stöd till den civila arbetsgivaren för nu nämnda kostnader blir alltså subsidiära i förhållande till de medel och resurser som normalt ska utgå från andra myndigheter för hjälpmedel m.m. Däremot kan det i enskilda fall finnas anledning för Försvars- makten att lämna ekonomiskt stöd till den civila arbetsgivaren för kostnader som denne haft för att förbättra den skadades situation</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">466</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_467">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p27 ft26">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p249 ft9">genom att bistå med medel så att hjälpmedel av särskild art eller kvalitet kan anskaffas.</P>
<P class="p806 ft11"><SPAN class="ft151">7 § </SPAN>Försvarsmaktens ansvar enligt 5 och 6 §§ gäller endast under en tid av fem år från det att åtgärder enligt 5 § 2 och 3 kan inledas.</P>
<P class="p807 ft9">Bestämmelsen reglerar hur länge Försvarsmaktens ansvarar för att lämna ekonomiskt stöd till den i Försvarsmakten tidvis tjänst- görandes civila arbetsgivare för rehabiliteringskostnader.</P>
<P class="p165 ft9">Den i bestämmelsen angivna femåriga tidsfristen inleds i princip när en arbetsträning eller en utbildning kan inledas. Avgörande blir alltså inte när skadan uppkommit utan när nu nämnda åtgärder kan inledas.</P>
<P class="p402 ft9">Syftet med denna bestämmelse är att försäkra civila arbetsgivare om möjligheten till ekonomiskt stöd från Försvarsmakten även avseende sådana skador som har sin grund i en tjänstgöring i För- svarsmakten flera år tidigare, men som bryter ut eller upptäcks först efter det att den aktuella tjänstgöringen i Försvarsmakten avslutats alternativt den enskildes anställningsförhållande med För- svarsmakten har avslutats. Det kan antas att det främst är för psykiska skador som detta skulle kunna bli aktuellt. Det går däremot inte att utesluta att det även skulle kunna bli aktuellt för vissa fysiska skador.</P>
<P class="p808 ft9">För att det ekonomiska stödet överhuvudtaget ska bli aktuellt krävs det att skadan som den enskilde ska rehabiliteras för har in- träffat efter utgången av år 2012 (se övergångsbestämmelse).</P>
<P class="p340 ft80">Överklagande</P>
<P class="p389 ft13"><SPAN class="ft80">8 § </SPAN>Försvarsmaktens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p342 ft13">Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</P>
<P class="p809 ft9">Bestämmelsen föreskriver att Försvarsmaktens beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Bestämmelser om över- klagande finns i 22 a § förvaltningslagen (1986:223).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">467</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_468">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft80">Verkställighetsföreskrifter</P>
<P class="p69 ft13"><SPAN class="ft80">9 § </SPAN>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna lag<SPAN class="ft12">.</SPAN></P>
<P class="p413 ft9">Bestämmelsen klargör att regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer får meddela föreskrifter om verkställigheten av lagen.</P>
<P class="p810 ft80">Ikraftträdande och övergångsbestämmelse</P>
<P class="p811 ft13"><SPAN class="ft146">1.</SPAN><SPAN class="ft154">Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.</SPAN></P>
<P class="p67 ft37"><SPAN class="ft146">2.</SPAN><SPAN class="ft153">Denna lag tillämpas i fråga om personer som har skadats efter utgången av 2012.</SPAN></P>
<P class="p812 ft38">Lagen träder i kraft den 1 januari 2016. Lagen ska tillämpas i fråga om personer som har skadats efter utgången av år 2012.</P>
<P class="p813 ft147"><SPAN class="ft36">16.2</SPAN><SPAN class="ft155">Förslaget till lag om ändring i lag (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar</SPAN></P>
<P class="p69 ft9"><SPAN class="ft51">9 § </SPAN>Ett anställningsavtal ska omfatta minst sex och högst <SPAN class="ft37">tio </SPAN>år. Den totala anställningstiden får uppgå till högst <SPAN class="ft37">tjugo </SPAN>år, varav högst <SPAN class="ft37">femton </SPAN>år som kontinuerligt tjänstgörande. Om en anställningstid på minst sex år skulle innebära att tidsgränsen för den totala anställ- ningstiden överskrids, ska avtalet omfatta den tid som återstår av den tillåtna totala anställningstiden.</P>
<P class="p67 ft38">Första stycket hindrar inte avtal som omfattar kortare tid än sex år i de fall som anges i 10, 11 eller 12 §.</P>
<P class="p326 ft9">Paragrafen ändras på så sätt att ett tidsbegränsat anställningsavtal för gruppbefäl, soldater och sjömän ska kunna omfatta högst tio år jämfört med nuvarande högst åtta år.</P>
<P class="p66 ft9">I stället för att den totala anställningstiden ska få uppgå till högst sexton år ändras bestämmelsen på så sätt att den totala anställ- ningstiden får uppgå till högst tjugo år. Av denna tid får den totala anställningstiden vara högst femton år som kontinuerligt tjänst- görande.</P>
<P class="p66 ft9">Syftet med ändringarna i bestämmelsen är att möjliggöra längre tidsbegränsade anställningstider för gruppbefäl, soldater och sjömän.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">468</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_469">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td7"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td199"><P class="p27 ft26">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p217 ft9"><SPAN class="ft51">27 § </SPAN>En arbetstagare ska informera sin civila arbetsgivare om anställningen i Försvarsmakten <SPAN class="ft37">och om den tjänstgöringsskyldighet som följer av denna anställning</SPAN>. Informationen ska lämnas när anställ- ningsavtalet ingås med en civil arbetsgivare eller i samband med att arbetstagaren tar anställning i Försvarsmakten.</P>
<P class="p62 ft9">Arbetstagaren är skyldig att hålla sin civila arbetsgivare infor- merad om planerad tjänstgöring i Försvarsmakten i den mån den påverkar arbetstagarens rätt till ledighet från sin civila anställning.</P>
<P class="p415 ft9">Ett tillägg görs i paragrafens första stycke med innebörd att tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän även har en skyldig- het att informera sin civila arbetsgivare om den tjänstgörings- skyldighet som följer av anställningen i Försvarsmakten.</P>
<P class="p62 ft9">Tillägget innebär inte någon ändring i sak vad beträffar enskildas tjänstgöringsskyldighet jämfört med vad som gäller för tidvis tjänst- görandes tjänstgöringsskyldighet i dag. Tillägget har till syfte att tydliggöra den tjänstgöringsskyldighet som följer av anställningen i Försvarsmakten så att civila arbetsgivare blir informerade om vad en anställning som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjö- man innebär.</P>
<P class="p136 ft12">Paragrafens andra stycke är oförändrat.</P>
<P class="p814 ft9"><SPAN class="ft51">41 § </SPAN>Semester som en tidvis tjänstgörande arbetstagare har tjänat in hos Försvarsmakten ska läggas ut under den civila anställningen, i den utsträckning som Försvarsmakten inte redan har lagt ut semestern för arbetstagaren. <SPAN class="ft37">Semester som har tjänats in hos Försvarsmakten och som inte uppgår till mer än fem dagar ska alltid läggas ut i anställ- ningen hos Försvarsmakten.</SPAN></P>
<P class="p12 ft9">En civil arbetsgivare ska lägga ut sådan kvarvarande semester på samma sätt som om den hade tjänats in i den civila anställningen. Av de semesterdagar som läggs ut under ett visst semesterår ska de dagar med semesterlön som har tjänats in hos Försvarsmakten läggas ut först.</P>
<P class="p815 ft12">Paragrafen delas upp i två stycken.</P>
<P class="p13 ft9">Ett tillägg görs i paragrafens första stycke som innebär att i de fall en tidvis tjänstgörande inte har tjänat in mer än fem semester- dagar under ett semesterår ska dessa dagar alltid läggas ut i anställ- ningen hos Försvarsmakten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">469</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_470">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p177 ft9">Andra stycket, som är nytt, innehåller del av det som tidigare fanns i paragrafens första stycke.</P>
<P class="p84 ft9">Tillägget i första stycket har till syfte att förenkla den admini- stration som uttag av tidvis tjänstgörande gruppbefäls, soldaters och sjömäns semester medför. Tillägget innebär i princip inte någon ändring av vad som är den praktiska hanteringen av utlägg av semestern i dag då tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän regelmässigt tar ut den i Försvarsmakten intjänade semestern i samband med tjänstgöringen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">470</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_471">
<P class="p0 ft8">Särskilt yttrande</P>
<P class="p816 ft36">Särskilt yttrande av sakkunniga Helena Mähler Lejon</P>
<P class="p817 ft14">Förslaget om tydliggörande av skolans ansvar att bidra till kunskap om totalförsvaret</P>
<P class="p196 ft9">Utredaren ska enligt direktiven föreslå hur Försvarsmaktens personal- försörjning bör utvecklas inom ramen för den försvarspolitiska inriktning som riksdagen beslutat. Syftet med utredningen är att bidra till en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Utredaren ska bl.a. inom ramen för det nya personal- försörjningssystemet analysera och föreslå hur försvarets folk- förankring kan säkerställas.</P>
<P class="p13 ft9">Utredaren föreslår bl.a. att skolan ska ha ansvar för att elever i grundskolan och gymnasieskolan ska få utbildning om säkerhets- politik, militärt och civilt försvar i ett kunskapsområde kallat total- försvarskunskap. Detta ska framgå av grundskolans läroplan och i den ingående kursplanen för ämnet samhällskunskap samt i ämnes- planen för det gymnasiegemensamma ämnet samhällskunskap.</P>
<P class="p62 ft9">Utredaren konstaterar att den naturliga informationsvägen om det svenska försvaret som tidigare fanns genom värnplikten, inte längre finns. Försvarsmaktens verksamhet är enligt utredaren en angelägenhet för hela Sveriges befolkning och det måste därför an- ses höra till allmänbildningen att ha en övergripande kunskap om samhällets krisberedskap och det svenska totalförsvaret.</P>
<P class="p12 ft9">Utredaren menar att de ämnen som är tänkta att ingå i total- försvarskunskap redan kan anses ingå i de olika områden som enligt kurs- och ämnesplaner ska behandlas inom samhällskunskap. Då det i kurs- och ämnesplaner för samhällskunskap inte finns något uttalat krav på att elever ska lära sig om det svenska totalförsvaret och krisberedskapen finns det dock enligt utredaren en risk att frågorna kommer att behandlas olika i olika skolor. Dagens utbild-</P>
<P class="p818 ft18">471</P>
</DIV>
<DIV id="page_472">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Särskilt yttrande</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">ning om totalförsvaret blir enligt utredaren i hög grad beroende av den enskilde lärarens intresse för och kunskap om frågorna.</P>
<P class="p66 ft9">Utredaren anser att förslaget inte innebär en egentlig ökad arbets- börda för undervisande lärare. De eventuella kostnaderna för skol- huvudmännen för fortbildning bör enligt utredaren kunna täckas inom ramen för nuvarande budget som är avsatt för fortbildning av respektive lärare.</P>
<P class="p111 ft14">Synpunkter</P>
<P class="p106 ft9">Statens styrning av skolan sker genom skollagen, förordningar, läro- plan, ämnesplaner, kursplaner och andra styrdokument. I kurs- och ämnesplanerna anges syfte, centralt innehåll och kunskapskrav för varje ämne i grundskolan respektive kurs i gymnasieskolan. Det är upp till lärarens professionella bedömning att utifrån kurs- och ämnes- planerna och i samverkan med eleverna avgöra undervisningens upp- lägg.</P>
<P class="p66 ft9">Lärare har redan i dag goda förutsättningar att med stöd i nu gällande skrivningar i kurs- och ämnesplaner i samhällskunskap ta upp frågor som rör t.ex. försvar och säkerhetspolitik i undervis- ningen. Möjligheten att planera och genomföra en undervisning om totalförsvaret får därmed anses vara väl tillgodosedd.</P>
<P class="p67 ft9">Innehållet i kurs- och ämnesplaner är väl genomarbetat och fram- taget genom en omfattande samrådsprocess med ett stort antal intressenter och referensgrupper. Ämnet samhällskunskap är brett och det finns många områden som ska ges möjlighet att ingå i under- visningen. Det centrala innehållet är övergripande anpassat gentemot den undervisningstid som står till förfogande. Innehållet är också utformat med utrymme för att elever och lärare ska kunna hantera andra intresseområden eller aktuella händelser kopplade till ämnet eller kursen. Om ett nytt obligatoriskt innehåll införs torde därför något annat nu obligatoriskt innehåll behöva prioriteras ner, eller efter beslut på nationell nivå tas bort.</P>
<P class="p66 ft9">Om ett nytt obligatoriskt innehåll läggs till finns även anledning att anta att detta åtminstone i någon mån blir kostnadsdrivande. Kurs- och ämnesplanerna behöver revideras och rimligtvis behöver implementeringsinsatser genomföras. Utredaren konstaterar att det finns ca 35 000 lärare i grundskolan och 2 800 lärare i gymnasie-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">472</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_473">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td200"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td72"><P class="p27 ft26">Särskilt yttrande</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft9">skolan som undervisar i samhällskunskap eller i samhällsorienterande ämnen. Huvudmännen behöver se till att alla dessa får förutsätt- ningar att undervisa och betygsätta i de nya delarna (se 2 kap. 34 § skollagen [2010:800]), till exempel genom kompetensutveckling. Det behövs också tid för alla lärare att integrera det nya kunskaps- området i sin undervisning.</P>
<P class="p71 ft9">Mot bakgrund av det som anförts anser jag att konsekvenserna av förslaget är mer omfattande än utredaren beskrivit och därför bör en eventuell förändring enligt förslaget övervägas noggrant.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">473</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_474">
</DIV>
<DIV id="page_475">
<DIV id="id_1">
<P class="p819 ft19">Bilaga 1</P>
<P class="p820 ft8">Kommittédirektiv 2013:94</P>
<P class="p821 ft36">Försvarsmaktens personalförsörjning</P>
<P class="p822 ft12">Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013</P>
<P class="p823 ft60">Sammanfattning</P>
<P class="p824 ft9">En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personal- försörjning bör utvecklas inom ramen för den försvarspolitiska inriktning som riksdagen beslutat. Syftet med utredningen är att bidra till en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret.</P>
<P class="p825 ft12">Utredaren ska bl.a.</P>
<P class="p826 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">överväga behovet av och föreslå ytterligare åtgärder för att säker- ställa en bred rekryteringsbas för Försvarsmaktens militära per- sonal,</SPAN></P>
<P class="p827 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">inom ramen för det nya personalförsörjningssystemet analysera och föreslå hur försvarets folkförankring kan säkerställas,</SPAN></P>
<P class="p828 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">analysera hur det civila meritvärdet för militär anställning och utbildning kan öka, och</SPAN></P>
<P class="p829 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">klarlägga förutsättningarna enligt dagens regelverk för att öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid.</SPAN></P>
<P class="p830 ft12">Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2014.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">475</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_476">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p315 ft60">Bakgrund</P>
<P class="p339 ft13">Den försvarspolitiska inriktningen</P>
<P class="p106 ft9">I propositionen Ett användbart försvar (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09: FöU10, rskr. 2008/09:292) anförde regeringen att den föreslagna utvecklingen mot ett mer användbart och tillgängligt försvar bara kan ske i den takt som ekonomin medger. Resurser kommer att behöva frigöras genom förändringar och rationali- seringar i fråga om personal, materiel- och logistikförsörjning samt övrig stödverksamhet. I takt med att resurser frigörs ska det nya mer användbara försvaret skapas, där kostnadsökningar på grund av utvecklingen av operativ verksamhet i enlighet med av riksdag och regering beslutad inriktning balanseras mot rationaliseringar och ambitionssänkningar.</P>
<P class="p172 ft9">Regeringen har redovisat sin syn på principerna för Försvars- maktens framtida personalförsörjning i den nyss nämnda proposi- tionen och i propositionen Modern personalförsörjning för ett användbart försvar (prop. 2009/10:160, bet. 2009/10: FöU8, rskr. 2009/10:269). En bärande princip är att personalförsörjningen ska bygga på frivillighet. Regeringen har i detta sammanhang under- strukit att förändringarna inom personalförsörjningsområdet är omfattande och kommer att ta tid att genomföra i sin helhet.</P>
<P class="p66 ft9">Riksdagen beslutade den 23 maj 2012 i enlighet med proposi- tionen Soldatanställningar i Försvarsmakten (prop. 2011/12:115, bet. 2011/12:FöU5, rskr. 2011/12:216). Den nya lagen – lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar – trädde i kraft den 1 juli 2012. Lagen ger Försvarsmakten möjlighet att anställa grupp- befäl, soldater och sjömän i längre tidsbegränsade anställningar om sex till åtta år, med möjlighet till förlängning. I propositionen redo- visade regeringen även sin bedömning i en rad frågor om soldat- anställningar inom Försvarsmakten. I juni 2012 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att redovisa sina överväganden och åtgärder med anledning av dessa bedömningar (Fö2012/1213/MFI, nr 5). I mars 2013 redovisade Försvarsmakten uppdraget, som gällde bl.a. rekry- tering och information, vissa arbetsgivarfrågor samt civilt meritvärde.</P>
<P class="p67 ft9">Regeringen gav den 10 januari 2013 Totalförsvarets forsknings- institut (FOI) i uppdrag att kartlägga och beskriva införandet av Försvarsmaktens system för rekrytering av militär personal på fri- villig grund, analysera systemet utifrån tidigare forskning och myn-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">476</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_477">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td201"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p27 ft26">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p249 ft9">digheternas erfarenheter samt bedöma eventuella möjligheter till vidareutveckling eller behov av fortsatt utredning eller analys (Fö2013/50/MFI, nr 1). Uppdraget redovisades den 10 juni 2013.</P>
<P class="p95 ft9">Riksdagen tillkännagav den 16 maj 2013 för regeringen som sin mening vad Försvarsutskottet dessförinnan hade anfört om en utred- ning av Försvarsmaktens nya personalförsörjning i enlighet med de av riksdagen fattade besluten (bet. 2012/13:FöU7, rskr. 2012/13:223). Utskottet anförde i detta sammanhang bl.a. att rekryteringsbasen för kontinuerligt och tidvis tjänstgörande personal och frivilliga bör breddas samt att folkförankringen bör stärkas.</P>
<P class="p12 ft9">I propositionen Ett användbart försvar anförde regeringen att hemvärnet bör utvecklas genom att vissa hemvärnsförband utveck- las till nationella skyddsstyrkor, och att personalen i de nationella skyddsstyrkorna bör ha tjänstgöringsskyldighet även i fred (prop. 2008/09:140, s. 49 och 64). Riksdagen tillkännagav den 18 april 2013 för regeringen som sin mening vad Försvarsutskottet dessförinnan hade anfört om att regeringen bör ta initiativ till att överväga förut- sättningarna att öka hemvärnsförbandens insatsberedskap vid extra- ordinära kriser (bet. 2012/13:FöU10, rskr. 2012/13:197).</P>
<P class="p96 ft13">Frivillig rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjömän</P>
<P class="p60 ft9">Den frivilliga personalförsörjningen har generellt sett utvecklats i linje med den försvarspolitiska inriktningen och Försvarsmaktens planering. Intresset för den grundläggande militära utbildningen är stort och 2013 års utbildningsplatser söktes av över 33 000 personer, varav 20 procent var kvinnor. De tidigare värnpliktsutbildade soldater som fortfarande är krigsplacerade byts ut i takt med att frivillig personal rekryteras. Av den redovisning som lämnats av Försvarsmakten inom ramen för bl.a. årsredovisningar och kvartals- rapporter framgår att myndigheten, i samverkan med bl.a. Total- försvarets rekryteringsmyndighet, kontinuerligt utvecklar rekry- teringsprocessen av militär personal utifrån vunna erfarenheter och de resultat som uppnås.</P>
<P class="p272 ft9">Rekryteringen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän har utvecklats över förväntan och Försvarsmakten har successivt kunnat höja sina rekryteringsmål.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">477</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_478">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p159 ft9">Rekryteringen av tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän har inte följt samma positiva utveckling och för denna per- sonalkategori har Försvarsmakten i stället tvingats sänka sina rekry- teringsmål.</P>
<P class="p831 ft51">Uppdraget att utreda den fortsatta utvecklingen av Försvarsmaktens personalförsörjning</P>
<P class="p832 ft13">Vissa frågor om Försvarsmaktens personal</P>
<P class="p106 ft9">Två betydelsefulla områden där regeringen ser behov av ytterligare underlag och analys är dels andelen avhopp från den grundläggande militära utbildningen, dels i vilken utsträckning gruppbefäl, soldater och sjömän kommer att fullfölja sina anställningar i den utsträckning som Försvarsmakten antagit. Försvarsmakten redovisar en något högre personalomsättning av kontinuerligt tjänstgörande grupp- befäl, soldater och sjömän än vad myndigheten utgått från i sina planeringsantaganden.</P>
<P class="p67 ft9">Regeringen anförde i propositionen Soldatanställningar i Försvars- makten bl.a. att kostnaden för att ha en tidvis tjänstgörande arbets- tagare i Försvarsmaktens anställd i undantagsfall kan bli hög för en enskild arbetsgivare, framförallt om det är fråga om ett mindre företag. Vidare anförde regeringen att det finns viss risk för att den civila arbetsgivaren drabbas av rehabiliteringsansvar för skador, som visar sig när arbetstagaren är i tjänst hos den civila arbets- givaren, men som härrör från tjänstgöringen i Försvarsmakten (prop. 2011/12:115, s. 174). Det går inte att utesluta att dessa förutsättningar kan ha påverkan på möjligheterna att rekrytera tidvis tjänstgörande personal.</P>
<P class="p219 ft9">Mot denna bakgrund och med bakgrund i riksdagens tillkänna- givande den 16 maj 2013 finns ett behov av att analysera det nu- varande systemet för rekrytering av gruppbefäl, soldater och sjö- män, inklusive soldatförsörjningen inom hemvärnet, i syfte att identi- fiera områden som behöver justeras eller vidareutvecklas inom ramen för den försvarspolitiska inriktningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">478</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_479">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td201"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p27 ft26">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p833 ft12">Utredaren ska därför</P>
<P class="p141 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">överväga behovet av och föreslå ytterligare åtgärder för att säker- ställa en bred rekryteringsbas för Försvarsmaktens militära per- sonal,</SPAN></P>
<P class="p138 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">inom ramen för det nya personalförsörjningssystemet analysera och föreslå hur försvarets folkförankring kan säkerställas,</SPAN></P>
<P class="p352 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">med utgångspunkt i regeringens uppdrag från 2012 om arbets- givarfrågor m.m. (Fö2012/1213/MFI, nr 5), Försvarsmaktens redovisning av detta uppdrag och med beaktande av arbetsmark- nadens parters ansvar för lönebildning och anställningsvillkor analysera behovet av och föreslå ytterligare förbättringar i fråga om bl.a. sociala villkor för gruppbefäl, soldater och sjömän,</SPAN></P>
<P class="p424 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">klarlägga behovet av och föreslå åtgärder för att särskilt stärka rekryteringen avseende tidvis tjänstgörande personal,</SPAN></P>
<P class="p352 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">inom ramen för ett oförändrat rehabiliteringsansvar för den civila arbetsgivaren kartlägga behovet av och överväga förändringar avseende Försvarsmaktens möjligheter att stödja civila arbets- givare vid rehabilitering av tidvis tjänstgörande personal,</SPAN></P>
<P class="p333 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">analysera och föreslå hur det civila meritvärdet för militär anställ- ning och utbildning kan öka,</SPAN></P>
<P class="p350 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">göra jämförelser med frivillig personalförsörjning i andra jäm- förbara länder, och</SPAN></P>
<P class="p350 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">pröva och analysera frågeställningarna ur ett jämställdhets- perspektiv i tillämpliga delar.</SPAN></P>
<P class="p334 ft13">En utvecklad roll för hemvärnet i det framtida försvaret</P>
<P class="p135 ft9">Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är en viktig del av Sveriges militära försvar och är en snabbt gripbar resurs. Hem- värnet kan också vara ett viktigt stöd till ansvariga aktörer för sam- hällets robusthet vid större kriser. Det behöver därför klarläggas hur tjänstgöringsskyldigheten ser ut i fredstid i dag och vilka be- gränsningar som finns vid användning av hemvärnsförband för insatser när det inte råder hemvärnsberedskap eller höjd beredskap. Det finns även ett behov att klarlägga förutsättningarna för att öka</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">479</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_480">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft19">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">hemvärnets, och särskilt de nationella skyddsstyrkornas, tillgäng- lighet i fredstid, t.ex. genom att förändra personalens tjänstgörings- kontrakt.</P>
<P class="p834 ft12">Utredaren ska därför</P>
<P class="p148 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">klarlägga förutsättningarna enligt dagens regelverk för att öka hemvärnets tillgänglighet i fredstid,</SPAN></P>
<P class="p148 ft9"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft45">klarlägga behovet av och föreslå förändringar för att möjliggöra en utökad användning av hemvärnet i fred, bl.a. i fråga om t.ex. tjänstgöringskontrakt, och</SPAN></P>
<P class="p144 ft38"><SPAN class="ft44">•</SPAN><SPAN class="ft46">beskriva konsekvenserna för hemvärnssoldaternas civila arbets- givare, i de fall en utökad tjänstgöringsskyldighet införs.</SPAN></P>
<P class="p111 ft13">Författningsändringar och övriga åtgärder</P>
<P class="p106 ft9">Utredaren ska lämna förslag till författningsändringar och övriga åtgärder som är nödvändiga för att genomföra förslagen. Utredaren ska också bedöma när de förslag som lämnas tidigast kan genom- föras.</P>
<P class="p76 ft60">Konsekvensbeskrivningar</P>
<P class="p106 ft9">Utredaren ska särskilt redovisa konsekvenser för Försvarsmaktens operativa förmåga och personalförsörjning, de ekonomiska konse- kvenserna, konsekvenserna för samhällets krisberedskap samt andra konsekvenser för berörda myndigheter och för staten som helhet till följd av förslagen. Även konsekvenser ur ett jämställdhets- perspektiv ska redovisas.</P>
<P class="p76 ft60">Samråd och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p106 ft9">Utredaren ska föra en dialog med Försvarsmakten, Totalförsvarets rekryteringsmyndighet, Försvarshögskolan, Statskontoret, Arbets- givarverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och andra berörda myndigheter. Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer och frivilliga försvarsorganisationer infor- merade om sitt arbete och ge dem tillfälle att framföra synpunkter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">480</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_481">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr5 td201"><P class="p27 ft19">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p27 ft26">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p835 ft9">Utredaren ska slutligen föra en dialog med Försvarsberedningen om sitt arbete och informera andra offentliga utredningar i de fall det är relevant. I fråga om uppdraget om en utvecklad roll för hem- värnet ska utredaren föra en dialog med Rikshemvärnsrådet.</P>
<P class="p836 ft12">Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2014.</P>
<P class="p837 ft12">(Försvarsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft18">481</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_482">
</DIV>
<DIV id="page_483">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373483x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<DIV id="id_1_1">
<P class="p838 ft156">Utredningen om Försvarsmaktens militära personalförsörjning</P>
<P class="p4 ft157">Fö 2013:03</P>
<P class="p839 ft157">Stefan <NOBR>Ryding-Berg</NOBR></P>
<P class="p7 ft157">Särskild utredare</P>
</DIV>
<DIV id="id_1_2">
<P class="p840 ft158">Bilaga 2</P>
<P class="p483 ft159"><NOBR>2014-04-23</NOBR></P>
<P class="p841 ft159">Till: Kommuner där Försvarsmakten har förbandsverksamhet</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p842 ft160">Möjlighet för de kommuner där Försvarsmakten har förband/enheter organiserade att lämna upplysningar och synpunkter till Utredningen om Försvarsmaktens militära personalförsörjning</P>
<P class="p843 ft159"><SPAN class="ft159">1.</SPAN><SPAN class="ft161">Hur påverkas kommunen av att den är en s.k. ”förbandskommun”, dvs. en kommun där Försvarsmakten har förband/enheter organiserade?</SPAN></P>
<P class="p844 ft159">Några särskilda utmaningar?</P>
<P class="p845 ft159"><SPAN class="ft159">2.</SPAN><SPAN class="ft161">Hur fungerar kommunens samarbete med Försvarsmakten? Ser kommunen att samarbetet bör förändras/förbättras? Hur?</SPAN></P>
<P class="p846 ft159"><SPAN class="ft159">3.</SPAN><SPAN class="ft161">Är det ett problem för soldater att hitta lämpliga och prisvärda bostäder i kommunen?</SPAN></P>
<P class="p847 ft159">Om ja, pågår det något arbete för att kunna hjälpa till att lösa problemen?</P>
<P class="p848 ft159"><SPAN class="ft159">4.</SPAN><SPAN class="ft161">Finns det några exempel på hur kommunen, Försvarsmakten och näringslivet i kommunen samverkar/samarbetar i frågor som rör soldaters situation (ex. behov av vård, barnomsorg, familjemedlemmars situation, karriärväxling)?</SPAN></P>
<P class="p849 ft159"><SPAN class="ft162">5.</SPAN><SPAN class="ft161">Finns det högskola, universitet eller motsvarande på orten som samarbetar med förbandet?</SPAN></P>
<P class="p850 ft159"><SPAN class="ft162">6.</SPAN><SPAN class="ft161">Skulle det vara möjligt med initiativ att inom kommunen koppla lokala rabatter och förmåner till ett "soldatkort", likt student- kortet?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft156">483</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_484">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft158">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft158">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft159">2</P>
<P class="p851 ft159"><SPAN class="ft159">7.</SPAN><SPAN class="ft161">Finns det några andra initiativ som kommunen har tagit eller skulle vilja vidta för att underlätta situationen för soldater i kommunen?</SPAN></P>
<P class="p852 ft159">Vilka författningsändringar/ekonomiska resurser/annat behövs för att kunna genomföra önskade initiativ?</P>
<P class="p853 ft164"><SPAN class="ft159">8.</SPAN><SPAN class="ft163">Vilken är den viktigaste åtgärden som kommunen anser kan bidra till att verka för en långsiktig personalförsörjning till förbandet på orten?</SPAN></P>
<P class="p854 ft159"><SPAN class="ft159">9.</SPAN><SPAN class="ft161">Hur ser kommunen på hemvärnet och dess uppgifter i dag?</SPAN></P>
<P class="p855 ft159"><SPAN class="ft162">10.</SPAN><SPAN class="ft165">Skulle kommunen önska att hemvärnet kunde bidra på fler sätt i kommunen än de gör enligt dagens regelverk? Hur?</SPAN></P>
<P class="p854 ft159"><SPAN class="ft162">11.</SPAN><SPAN class="ft166">Övriga synpunkter?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft156">484</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_485">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373485x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr5 td201"><P class="p27 ft158">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p27 ft167">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p856 ft156">Utredningen om Försvarsmaktens militära personalförsörjning</P>
<P class="p4 ft157">Fö 2013:03</P>
<P class="p857 ft156">Förbandskommuner</P>
<P class="p858 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Stockholm</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><NOBR><SPAN class="ft169">Upplands-Bro</SPAN></NOBR></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Boden</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Karlsborg</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Skövde</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Lund</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Halmstad</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Eksjö</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Enköping</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Karlskrona</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Haninge</SPAN></P>
<P class="p860 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Lidköping</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Ronneby</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Luleå</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Linköping</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Örebro</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Solna</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Uppsala</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Salem</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Umeå</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Göteborg</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Falun</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Gävle</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Arvidsjaur</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Härnösand</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Östersund</SPAN></P>
<P class="p860 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Kiruna</SPAN></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><NOBR><SPAN class="ft169">Uddevalla-Skredsvik</SPAN></NOBR></P>
<P class="p859 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft169">Strängnäs</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft156">485</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_486">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft158">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft158">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft159">2</P>
<P class="p854 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft170">Visby (Region Gotland)</SPAN></P>
<P class="p861 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft170">Växjö</SPAN></P>
<P class="p861 ft159"><SPAN class="ft168"></SPAN><SPAN class="ft170">Motala</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft156">486</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_487">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373487x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p840 ft158">Bilaga 3</P>
<P class="p862 ft159"><NOBR>2014-06-26</NOBR></P>
<P class="p863 ft171">Utredningen om Försvarsmaktens militära personalförsörjning</P>
<P class="p864 ft172">Fö 2013:03</P>
<P class="p865 ft172">Stefan <NOBR>Ryding-Berg</NOBR></P>
<P class="p866 ft172">Särskild utredare</P>
<P class="p867 ft158">Frågor om den militära personalförsörjningen i länder med jämförbara system</P>
<P class="p868 ft159"><SPAN class="ft159">1.</SPAN><SPAN class="ft161">Allmän information om landets Försvarsmakt.</SPAN></P>
<P class="p869 ft159"><SPAN class="ft159">2.</SPAN><SPAN class="ft161">Personalstyrkan (om möjligt statistik uppdelad på antal kvin- nor/män).</SPAN></P>
<P class="p870 ft159"><SPAN class="ft159">3.</SPAN><SPAN class="ft161">Försvarsbudgeten storlek?</SPAN></P>
<P class="p871 ft159"><SPAN class="ft159">4.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft161">NATO-medlemskap/annat</SPAN></NOBR> internationellt samarbete på försvars- området?</P>
<P class="p872 ft159"><SPAN class="ft159">5.</SPAN><SPAN class="ft161">Har landet allmän värnplikt? Omfattas både män och kvinnor?</SPAN></P>
<P class="p873 ft159"><SPAN class="ft159">6.</SPAN><SPAN class="ft161">Har landet ett frivilligt yrkesförsvar? Finns det några pliktinslag?</SPAN></P>
<P class="p874 ft159">Är det en plikt för all militärt anställd personal att tjänstgöra i in- ternationella insatser?</P>
<P class="p869 ft159"><SPAN class="ft159">7.</SPAN><SPAN class="ft161">Hur ser anställningsformerna för gruppbefäl, soldater och sjömän ut?</SPAN></P>
<P class="p875 ft159">Tidsbegränsade och/eller tills vidare anställningar?</P>
<P class="p875 ft159">Finns det deltidsanställda soldater liknande de svenska GSS/T?</P>
<P class="p876 ft159"><SPAN class="ft159">8.</SPAN><SPAN class="ft161">Hur går rekryteringen av soldater till?</SPAN></P>
<P class="p876 ft159"><SPAN class="ft159">9.</SPAN><SPAN class="ft161">Hur går mönstringen till?</SPAN></P>
<P class="p875 ft159">Hur många genomgår mönstring per år?</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft156">487</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_488">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft158">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft158">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft159">2</P>
<P class="p877 ft159"><SPAN class="ft162">10.</SPAN><SPAN class="ft165">Vilka är de grundläggande kraven för att bli soldat? Är de fysiska kraven olika för män och kvinnor?</SPAN></P>
<P class="p878 ft159"><SPAN class="ft162">11.</SPAN><SPAN class="ft165">Arbetar man aktivt med att öka andelen kvinnor i det militära för- svaret? Hur?</SPAN></P>
<P class="p879 ft159"><SPAN class="ft162">12.</SPAN><SPAN class="ft165">Vilka utbildningssteg genomgår en soldat?</SPAN></P>
<P class="p880 ft159"><SPAN class="ft162">13.</SPAN><SPAN class="ft165">Vilken ersättning/sociala förmåner får de som genomgår motsva- rande den svenska grundläggande militära utbildningen och be- fattningsutbildningen inom Försvarsmakten?</SPAN></P>
<P class="p854 ft159"><SPAN class="ft162">14.</SPAN><SPAN class="ft165">Hur stora är avhoppen från den militära grundutbildningen?</SPAN></P>
<P class="p881 ft159"><SPAN class="ft162">15.</SPAN><SPAN class="ft165">Vilken lön/ersättning/sociala förmåner utgår till anställda och/eller värnpliktiga soldater?</SPAN></P>
<P class="p882 ft159">Hur är soldaternas boende ordnat?</P>
<P class="p881 ft159"><SPAN class="ft162">16.</SPAN><SPAN class="ft165">Hur står sig soldaternas löner i jämförelse med lönerna i annan statlig anställning resp. i det civila arbetslivet?</SPAN></P>
<P class="p854 ft159"><SPAN class="ft162">17.</SPAN><SPAN class="ft165">Hur ser löneutvecklingen över tid ut för en soldat?</SPAN></P>
<P class="p880 ft159"><SPAN class="ft162">18.</SPAN><SPAN class="ft165">Om landet har tidvis tjänstgörande soldater - kompenseras solda- terna för det eventuella lönebortfall de får vid tjänstgöring i För- svarsmakten jämfört med den lön de får i sin civila anställning?</SPAN></P>
<P class="p879 ft159"><SPAN class="ft162">19.</SPAN><SPAN class="ft165">Har landet problem med avgångar i förtid?</SPAN></P>
<P class="p34 ft159">Finns det någon offentlig statistik på personalomsättningen?</P>
<P class="p883 ft159"><SPAN class="ft162">20.</SPAN><SPAN class="ft165">Finns det några särskilda incitament för att få militär personal att stanna kvar i Försvarsmakten? Premier? Annat?</SPAN></P>
<P class="p884 ft159"><SPAN class="ft162">21.</SPAN><SPAN class="ft165">Har landet något motsvarande Sveriges hemvärn?</SPAN></P>
<P class="p885 ft159">Finns det statistik över antal medlemmar uppdelat på ålder och kön?</P>
<P class="p34 ft159">Hur rekryteras till hemvärnet?</P>
<P class="p34 ft159">Vilka krav ställs på de som önskar gå med i hemvärnet?</P>
<P class="p886 ft159">Vad har hemvärnet för uppgifter (både i fredstid och vid ofred)? Vilka beredskapsgrader finns och vem beslutar om dessa? Vilken ersättning utgår till hemvärnsmän?</P>
<P class="p887 ft159">Kompenseras civila arbetsgivare när hemvärnssoldater tjänstgör? Hur ser hemvärnsavtalen ut?</P>
<P class="p878 ft159"><SPAN class="ft162">22.</SPAN><SPAN class="ft165">Anses utbildning och tjänstgöring inom Försvarsmakten som me- riterande på den civila arbetsmarknaden?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft156">488</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_489">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr5 td201"><P class="p27 ft158">SOU 2014:73</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p27 ft167">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p888 ft159">3</P>
<P class="p889 ft159"><SPAN class="ft162">23.</SPAN><SPAN class="ft165">Ger militär utbildning och tjänstgöring meritpoäng vid värdering av en ansökan till universitet/högskola?</SPAN></P>
<P class="p890 ft159"><SPAN class="ft162">24.</SPAN><SPAN class="ft165">Hur certifieras och valideras utbildning och tjänstgöring inom Försvarsmakten?</SPAN></P>
<P class="p889 ft159"><SPAN class="ft162">25.</SPAN><SPAN class="ft165">Bidrar Försvarsmakten på något sätt för att underlätta karriärväx- ling?</SPAN></P>
<P class="p890 ft159"><SPAN class="ft162">26.</SPAN><SPAN class="ft165">Ges soldater möjlighet till civil utbildning under tjänstgöringsti- den i Försvarsmakten?</SPAN></P>
<P class="p889 ft164"><SPAN class="ft162">27.</SPAN><SPAN class="ft173">Vem har det ekonomiska rehabiliteringsansvaret för soldater som ådragit sig skador av exempelvis psykisk karaktär som uppkom- mer först efter det att soldaten har lämnat Försvarsmakten för annat arbete?</SPAN></P>
<P class="p891 ft159"><SPAN class="ft162">28.</SPAN><SPAN class="ft165">Har landet något som motsvarar de svenska frivilliga försvarsor- ganisationerna?</SPAN></P>
<P class="p892 ft174">Vad har dessa för uppgifter/ansvarsområden? Ungdomsförbund?</P>
<P class="p893 ft159">Varifrån får de frivilliga försvarsorganisationerna sina ekonomiska resurser?</P>
<P class="p861 ft159">Storleken på de eventuella ekonomiska bidragen?</P>
<P class="p894 ft159"><SPAN class="ft162">29.</SPAN><SPAN class="ft165">Finns undervisning om samhällets krisberedskap och det militära försvaret med i grundskolans och/eller gymnasieskolans läropla- ner?</SPAN></P>
<P class="p895 ft159"><SPAN class="ft162">30.</SPAN><SPAN class="ft165">Erbjuder Försvarsmakten praktikplatser till ungdomar?</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft156">489</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_490">
</DIV>
<DIV id="page_491">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373491x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft158">Bilaga 4</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft156">491</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_492">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373492x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft158">Bilaga 4</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft158">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft156">492</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_493">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373493x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft158">Bilaga 5</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft156">493</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_494">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373494x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft158">Bilaga 5</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft158">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft156">494</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_495">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373495x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p840 ft158">Bilaga 6</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr26 td202"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td161"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td202"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td143"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td203"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td204"><P class="p27 ft176">FRIVILLIGAVTAL för avtalspersonal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td202"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td161"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td202"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td143"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td203"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td190"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td157"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td204"><P class="p27 ft177">enligt förordningen (1994:524) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 rowspan=2 class="tr6 td205"><P class="p55 ft176">Personuppgifter m m</P></TD>
<TD class="tr17 td203"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr17 td157"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr17 td169"><P class="p27 ft178">frivillig försvarsverksamhet</P></TD>
<TD class="tr17 td206"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td207"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td208"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td209"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td210"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr26 td211"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr22 td212"><P class="p55 ft179">Efternamn och tilltalsnamn</P></TD>
<TD class="tr22 td203"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr22 td213"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr22 td214"><P class="p651 ft179">Medborgarskap</P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p651 ft179">Personnummer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td216"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td217"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td218"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td219"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td207"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td208"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td220"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td221"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td222"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr22 td212"><P class="p55 ft179">Frivillig försvarsorganisation</P></TD>
<TD class="tr22 td203"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr22 td190"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr22 td157"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr22 td169"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr22 td215"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td216"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td217"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td218"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td219"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td207"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td208"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td209"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td210"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr27 td222"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td223"><P class="p55 ft176">Avtalsförhållanden</P></TD>
<TD class="tr11 td219"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr11 td207"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr11 td208"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr11 td209"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr11 td210"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr11 td211"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr17 td224"><P class="p55 ft179">Totalförsvarsmyndighet</P></TD>
<TD class="tr17 td143"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr17 td203"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr17 td190"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr17 td213"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr17 td169"><P class="p651 ft179">Uppgift/Tjänstegren</P></TD>
<TD class="tr17 td215"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td216"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr28 td217"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr28 td218"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr28 td219"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr28 td207"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr28 td208"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr28 td220"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr28 td210"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr28 td222"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr22 td212"><P class="p55 ft179">Skyldighet att tjänstgöra vid höjd beredskap</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td225"><P class="p27 ft179">vid hemvärnsberedskap</P></TD>
<TD class="tr22 td169"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr22 td206"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td216"><P class="p27 ft180"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td161"><P class="p651 ft176">Heltid</P></TD>
<TD class="tr29 td218"><P class="p27 ft180"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td143"><P class="p651 ft176">Deltid</P></TD>
<TD class="tr30 td203"><P class="p27 ft181"> </P></TD>
<TD class="tr29 td208"><P class="p27 ft180"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td213"><P class="p651 ft182"><SPAN class="ft176">Ja </SPAN>(se vidare p 5 nedan)</P></TD>
<TD class="tr30 td169"><P class="p27 ft181"> </P></TD>
<TD class="tr30 td206"><P class="p27 ft181"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td226"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr22 td226"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr22 td227"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr22 td228"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr22 td169"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
<TD class="tr22 td206"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td229"><P class="p27 ft183"> </P></TD>
<TD class="tr31 td217"><P class="p27 ft183"> </P></TD>
<TD class="tr31 td229"><P class="p27 ft183"> </P></TD>
<TD class="tr31 td219"><P class="p27 ft183"> </P></TD>
<TD class="tr31 td230"><P class="p27 ft183"> </P></TD>
<TD class="tr31 td231"><P class="p27 ft183"> </P></TD>
<TD class="tr31 td220"><P class="p27 ft183"> </P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p27 ft180"> </P></TD>
<TD class="tr29 td206"><P class="p27 ft180"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p896 ft176">För de avtalsslutande parterna gäller följande</P>
<P class="p897 ft177"><SPAN class="ft177">1.</SPAN><SPAN class="ft184">Avtalet gäller under fyra år.</SPAN></P>
<P class="p898 ft177"><SPAN class="ft177">2.</SPAN><SPAN class="ft184">Avtalet kan sägas upp med sex månaders varsel såvitt inte förhållanden enligt p 5 råder eller såvitt den frivillige inte utträtt ur organisationen, då p 4 gäller.</SPAN></P>
<P class="p899 ft177"><SPAN class="ft177">3.</SPAN><SPAN class="ft184">Avtal som inte sagts upp inom sex månader före avtalstidens utgång förlängs med ytterligare en fyraårsperiod.</SPAN></P>
<P class="p900 ft177"><SPAN class="ft177">4.</SPAN><SPAN class="ft184">Den frivillige skall under avtalsperioden vara medlem i berörd frivillig försvarsorganisation.</SPAN></P>
<P class="p901 ft177">Utträder den frivillige ur frivilligorganisationen upphör avtalet att gälla senast vid avtalsperiodens slut.</P>
<P class="p902 ft177"><SPAN class="ft177">5.</SPAN><SPAN class="ft184">Den frivillige är skyldig att tjänstgöra då personal inkallas enligt lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt 4. kap 7 och 8 §§ respektive vid hemvärnsberedskap enligt hemvärnsförordningen (1997:146) 7 §. Avtalet får inte sägas upp under de förhållanden som anges i denna punkt.</SPAN></P>
<P class="p903 ft178"><SPAN class="ft178">6.</SPAN><SPAN class="ft185">Den frivillige är skyldig att under varje fyraårsperiod fullgöra repetitionsutbildning med högst 17 dagar. För personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet gäller högst 40 timmar per år.</SPAN></P>
<P class="p904 ft177">Myndigheten får inte säga upp avtalet p g a att repetitionsutbildning inte kunnat erbjudas.</P>
<P class="p905 ft177"><SPAN class="ft177">7.</SPAN><SPAN class="ft184">Myndigheten kan bevilja uppskov med repetitionsutbildning om tjänstgöringen medger svårigheter med avseende på den frivilliges studier eller arbete eller i övrigt för den frivillige själv eller nära anhörig till honom eller henne.</SPAN></P>
<P class="p906 ft177"><SPAN class="ft177">8.</SPAN><SPAN class="ft184">Den frivillige är skyldig att </SPAN><SPAN class="ft186">på anmodan </SPAN>lämna avtalsmyndighet / avtalsslutande förbandschef och frivillig försvarsorganisation upplysningar rörande förhållande som kan vara av betydelse för tjänstgöringen.</P>
<P class="p907 ft177"><SPAN class="ft179">9.</SPAN><SPAN class="ft187">Den frivillige är skyldig att </SPAN><SPAN class="ft186">utan anmodan </SPAN>lämna avtalsmyndighet / avtalsslutande förbandschef och frivillig försvarsorganisation upplysning om långvarig sjukdom, havandeskap, förändring av yrke eller arbetsplats samt utlandsvistelse i mer än sex månader.</P>
<P class="p908 ft176">Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.</P>
<P class="p909 ft176">Att den frivillige är lämplig för tjänstgöring enligt detta avtal intygas:</P>
<P class="p910 ft179">Ifylls av frivillig försvarsorganisation</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr19 td232"><P class="p55 ft188">..........................................................</P></TD>
<TD class="tr19 td110"><P class="p911 ft188">..........................................................</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td232"><P class="p55 ft179">(Förbund / Distrikt / Kår)</P></TD>
<TD class="tr17 td110"><P class="p651 ft179">(Ort och datum)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td232"><P class="p55 ft188">..........................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p911 ft188">..........................................................</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td233"><P class="p55 ft179">(Underskrift)</P></TD>
<TD class="tr17 td234"><P class="p651 ft179">(Namnförtydligande)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td233"><P class="p55 ft189">Avtalet godkänns</P></TD>
<TD class="tr32 td234"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td235"><P class="p55 ft179">Underskrift av de frivillige</P></TD>
<TD class="tr22 td236"><P class="p651 ft179">Ifylls av totalförsvarsmyndighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td235"><P class="p55 ft179">......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr4 td236"><P class="p651 ft179">......................................................................................</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td235"><P class="p55 ft179">(Ort och datum)</P></TD>
<TD class="tr17 td236"><P class="p651 ft179">(Ort och datum)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td235"><P class="p55 ft179">......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr10 td236"><P class="p651 ft179">......................................................................................</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td235"><P class="p55 ft179">(Underskrift)</P></TD>
<TD class="tr22 td236"><P class="p54 ft179">(Underskrift)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td235"><P class="p55 ft179">Avtalsteckning medges (erfordras för frivillig under 18 år)</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr11 td236"><P class="p651 ft179">………………………………………………………………..</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td235"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD rowspan=2 class="tr11 td235"><P class="p55 ft179">......................................................................................</P></TD>
<TD class="tr17 td236"><P class="p651 ft179">(Namnförtydligande och befattning)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td236"><P class="p27 ft175"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td237"><P class="p55 ft179">(Vårdnadshavares underskrift)</P></TD>
<TD class="tr26 td238"><P class="p651 ft179">Avtalet gäller fr o m</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr17 td206"><P class="p27 ft179">Frivavt.dot</P></TD>
<TD class="tr17 td139"><P class="p27 ft179">Utgåva 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft156">495</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_496">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft158">Bilaga 6</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft158">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft191"><SPAN class="ft190">Grunder </SPAN>för ianspråktagande</P>
<P class="p912 ft192">För alla frivilliga gäller:</P>
<P class="p913 ft192"><SPAN class="ft193">Tjänstgöringstid </SPAN><SPAN class="ft194">= </SPAN>heltid eller deltid. Heltid innebär att under tjänstgöringstiden ej kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Deltid innebär att delvis kunna stå till totalförsvarets och arbetsmarknadens förfogande.</P>
<P class="p914 ft192">Utdrag ur lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap</P>
<P class="p915 ft192">1 § - - - För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.</P>
<P class="p916 ft195">Utdrag ur lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt</P>
<P class="p916 ft196">4 kap. Fullgörande av värnplikt och civilplikt</P>
<P class="p914 ft192">7 § Totalförsvarspliktiga som har krigsplacerats enligt denna lag är skyldiga att fullgöra krigstjänstgöring under höjd beredskap.</P>
<P class="p917 ft192">8 § Om det i annat fall än som avses i 7 § behövs för Sveriges försvarsberedskap, får regeringen föreskriva att totalförsvarspliktiga som har krigsplacerats enligt denna lag skall fullgöra beredskapstjänstgöring. Beredskapstjänstgöring får för varje totalförsvarspliktig omfatta högst 180 dagar fördelade på ett eller flera tjänstgöringstillfällen.</P>
<P class="p916 ft196">6 kap. Den allmänna tjänsteplikten</P>
<P class="p918 ft198"><SPAN class="ft192">1 § När det råder höjd beredskap får regeringen föreskriva om allmän tjänsteplikt, om det behövs för att verksamhet som är av särskild vikt </SPAN>för totalförsvaret skall kunna upprätthållas. Föreskriften kan <SPAN class="ft197">avse </SPAN>en viss del av landet eller en viss verksamhet.</P>
<P class="p919 ft198">2 § Allmän tjänsteplikt fullgörs genom att den som är totalförsvarspliktig</P>
<P class="p920 ft198"><SPAN class="ft199">1.</SPAN><SPAN class="ft200">kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag,</SPAN></P>
<P class="p920 ft198"><SPAN class="ft199">2.</SPAN><SPAN class="ft200">tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret, eller</SPAN></P>
<P class="p920 ft198"><SPAN class="ft199">3.</SPAN><SPAN class="ft200">utför arbete som anvisas honom eller henne av den myndighet som regeringen</SPAN></P>
<P class="p18 ft198">bestämmer.</P>
<P class="p921 ft198">Arbete enligt första stycket 3 får inte, utan att den som tjänstgör samtycker till det, vara förenat med bruk av vapen mot annan.</P>
<P class="p922 ft193">10 kap. Straff <SPAN class="ft192">m m</SPAN></P>
<P class="p923 ft201">2 § En totalförsvarspliktig som uppsåtligen avviker eller uteblir från värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt, vägrar eller underlåter att lyda en förmans eller annan chefs order eller på annat sätt åsidosätter vad som åligger honom eller henne under tjänstgöringen, döms, om gärningen är ägnad att medföra avsevärt men för utbildningen eller tjänsten i övrigt, för brott mot totalförsvarsplikten till böter eller fängelse i högst ett år.</P>
<P class="p919 ft192">Ansvar enligt första stycket inträder inte om straff för gärningen är föreskrivet i 21 kap. brottsbalken.</P>
<P class="p924 ft192">För den frivillige, som har avtal för tjänstgöring under hemvärnsberedskap gäller <SPAN class="ft193">dessutom:</SPAN></P>
<P class="p925 ft193">Utdrag <SPAN class="ft192">ur </SPAN>Hemvämsförordningen (1997:146)</P>
<P class="p926 ft202">7 § Vid höjd beredskap eller annars efter särskilt beslut av regeringen skall hemvärnet inta hemvärnsberedskap. Om Försvarsmakten hos regeringen har gjort framställning om hemvärnsberedskap och landets försvar eller säkerhet kräver att hemvärnet tas i anspråk omedelbart, får Försvarsmakten besluta om hemvärnsberedskap för tiden intill dess att regeringen meddelat beslut i frågan.</P>
<P class="p919 ft192">För de frivilliga, som har <SPAN class="ft179">avtal </SPAN>för tjänstgöring i Försvarsmakten (inkl hemvärnet) gäller:</P>
<P class="p915 ft193">Utdrag ur lag <SPAN class="ft192">(1994:1811) om </SPAN>dis<SPAN class="ft192">c</SPAN>iplinansvar inom totalförsvaret, <SPAN class="ft179">m m</SPAN></P>
<P class="p919 ft197">1 § Denna lag gäller för</P>
<P class="p927 ft203">4. dem som genom krigsfrivilligavtal eller annat avtal åtagit sig att tjänstgöra frivilligt i befattningar i Försvarsmaktens krigs- organisation, under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga,</P>
<P class="p928 ft192">Uppsägning av avtalet</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr33 td239"><P class="p27 ft198">Avtalet <SPAN class="ft197">sägs upp</SPAN></P></TD>
<TD class="tr33 td240"><P class="p27 ft179">Uppsägningen bekräftas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td239"><P class="p55 ft199">Ort och datum</P></TD>
<TD class="tr23 td240"><P class="p55 ft199">Ort och datum</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td239"><P class="p55 ft198">Underskrift</P></TD>
<TD class="tr24 td240"><P class="p55 ft198">Underskrift</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td239"><P class="p54 ft199">Namnförtydligande <SPAN class="ft197">och befattning</SPAN></P></TD>
<TD class="tr24 td240"><P class="p54 ft204">Namnförtydligande och befattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr17 td206"><P class="p27 ft179">Frivavt.dot</P></TD>
<TD class="tr17 td139"><P class="p27 ft179">Utgåva 4</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft156">496</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_497">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373497x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p929 ft167">WWW.FORSVARSMAKTEN.SE</P>
<P class="p930 ft205">”En dag i Försvarsmakten” – En dag</P>
<P class="p931 ft206">Förutsättningar</P>
<P class="p932 ft208"><SPAN class="ft206">•</SPAN><SPAN class="ft207">Genomförande under del av en dag (6h) helgtid + 2h förberedelse/återställning för egen personal</SPAN></P>
<P class="p933 ft206"><SPAN class="ft206">•</SPAN><SPAN class="ft209">Genomförs på 18 orter</SPAN></P>
<P class="p933 ft206"><SPAN class="ft206">•</SPAN><SPAN class="ft209">Möjliggör två genomföranden per allokerad helg</SPAN></P>
<P class="p934 ft211"><SPAN class="ft206">•</SPAN><SPAN class="ft210">Kan hantera 25 000 personer på en helg eller 50 000 personer på två helger</SPAN></P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-62px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p935 ft156"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-62px;margin-bottom:62px;" class="p935 ft156"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-31px;margin-top:31px;margin-right:-31px;margin-bottom:31px;" class="p935 ft156"><![endif]>497</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:735px;margin-top:0px;margin-right:-792px;margin-bottom:0px;" class="p936 ft158"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:792px;margin-top:0px;margin-right:-849px;margin-bottom:57px;" class="p936 ft158"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:763px;margin-top:29px;margin-right:-820px;margin-bottom:28px;" class="p936 ft158"><![endif]>7 Bilaga</P>
</DIV>
<DIV id="page_498">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373498x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV>
<DIV id="id_1">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-176px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p937 ft156"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-176px;margin-bottom:176px;" class="p937 ft156"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-88px;margin-top:88px;margin-right:-88px;margin-bottom:88px;" class="p937 ft156"><![endif]>498</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr33 td48"><P class="p27 ft212"> </P></TD>
<TD class="tr33 td241"><P class="p27 ft212"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr33 td242"><P class="p938 ft213">WWW.FORSVARSMAKTEN.SE</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr34 td243"><P class="p55 ft205">Beräkning alternativ ”en dag”</P></TD>
<TD class="tr34 td244"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr34 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td48"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD class="tr0 td241"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td242"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td245"><P class="p29 ft214">Utgiftspost</P></TD>
<TD class="tr6 td246"><P class="p29 ft214">25 000 besökare</P></TD>
<TD class="tr6 td247"><P class="p939 ft214">50 000 besökare</P></TD>
<TD class="tr6 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td245"><P class="p27 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr17 td246"><P class="p27 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr17 td247"><P class="p27 ft89"> </P></TD>
<TD class="tr17 td136"><P class="p27 ft89"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td248"><P class="p29 ft215">OB</P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p29 ft215">1750</P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p939 ft215">3500</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td248"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td250"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td251"><P class="p29 ft215">ÖT</P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p29 ft215">182</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p939 ft215">364</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td251"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td252"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td248"><P class="p29 ft215">Am</P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p29 ft215">173</P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p939 ft215">346</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td248"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td250"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td251"><P class="p29 ft215">Drivm</P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p940 ft215">187</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p941 ft215">374</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td251"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td252"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td248"><P class="p29 ft215">Förbr</P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p29 ft215">3600</P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p939 ft215">7200</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td248"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td250"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td251"><P class="p29 ft215">Fordon</P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p29 ft215">900</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p939 ft215">1800</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td251"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td252"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td248"><P class="p29 ft215">Planeringsmöten mm</P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p29 ft215">243</P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p939 ft215">243</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td248"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td250"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td251"><P class="p29 ft215">Löner o overhead</P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p29 ft215">13954</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p939 ft215">26466</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td251"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td252"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td248"><P class="p29 ft215">Resor (besökare)</P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p942 ft215">10075</P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p943 ft215">20150</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td248"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td250"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td251"><P class="p29 ft215">Logi (fåtal besökare)</P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p29 ft215">2500</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p939 ft215">5000</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td251"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td252"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td248"><P class="p29 ft215">Förplägnad</P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p29 ft215">4300</P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p939 ft215">8600</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td248"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td250"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td251"><P class="p29 ft215">Informationsmtrl</P></TD>
<TD class="tr7 td252"><P class="p29 ft215">3300</P></TD>
<TD class="tr7 td253"><P class="p939 ft215">6600</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td251"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td252"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td253"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td248"><P class="p29 ft215">Inbjudan</P></TD>
<TD class="tr7 td249"><P class="p29 ft215">4180</P></TD>
<TD class="tr7 td250"><P class="p939 ft215">4180</P></TD>
<TD class="tr7 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td248"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td250"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
<TD class="tr22 td136"><P class="p27 ft216"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td251"><P class="p29 ft30">Summa</P></TD>
<TD class="tr4 td252"><P class="p942 ft30">44226</P></TD>
<TD class="tr4 td253"><P class="p943 ft30">82831</P></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p27 ft90"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td251"><P class="p27 ft217"> </P></TD>
<TD class="tr35 td252"><P class="p27 ft217"> </P></TD>
<TD class="tr35 td253"><P class="p27 ft217"> </P></TD>
<TD class="tr35 td136"><P class="p27 ft217"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-128px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p944 ft158"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-128px;margin-bottom:128px;" class="p944 ft158"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-64px;margin-top:64px;margin-right:-64px;margin-bottom:64px;" class="p944 ft158"><![endif]>7 Bilaga</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-430px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p945 ft158"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-430px;margin-bottom:430px;" class="p945 ft158"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-215px;margin-top:215px;margin-right:-215px;margin-bottom:215px;" class="p945 ft158"><![endif]>2014:73 SOU</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_499">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p946 ft218">Kalkyl avseende försvarsinfo till hela åldersklassen 18 år</P>
<P class="p947 ft220"><SPAN class="ft219">Alt "A" </SPAN>- med ett antagande om genomförande under en dag helgtid Personalkostnader</P>
<P class="p948 ft220">Resor och boende Övrigt</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr26 td254"><P class="p651 ft219">Nr</P></TD>
<TD class="tr26 td255"><P class="p27 ft219">Specificerad kostnad</P></TD>
<TD class="tr26 td256"><P class="p26 ft221">Antal</P></TD>
<TD class="tr26 td257"><P class="p651 ft221">Pris/styck</P></TD>
<TD class="tr26 td258"><P class="p36 ft221">LKP</P></TD>
<TD class="tr26 td259"><P class="p52 ft221">Summa</P></TD>
<TD class="tr26 td260"><P class="p31 ft221">Deltagare</P></TD>
<TD class="tr26 td261"><P class="p47 ft221">Deltagare</P></TD>
<TD class="tr26 td262"><P class="p949 ft221">Kommentar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td11"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr27 td193"><P class="p27 ft220">Text</P></TD>
<TD class="tr27 td263"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr27 td97"><P class="p950 ft223">SEK</P></TD>
<TD class="tr27 td136"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr27 td157"><P class="p951 ft223">SEK</P></TD>
<TD class="tr27 td140"><P class="p952 ft224">25 000 st</P></TD>
<TD class="tr27 td161"><P class="p952 ft224">50 000 st</P></TD>
<TD class="tr27 td60"><P class="p24 ft223">Enlligt mail</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td264"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td265"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td266"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td92"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td267"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td209"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td268"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td217"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td264"><P class="p661 ft219">10</P></TD>
<TD class="tr17 td265"><P class="p27 ft219">Egen personal</P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p722 ft223">521 anställda</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td267"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td209"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td268"><P class="p738 ft224">521anställda</P></TD>
<TD class="tr17 td217"><P class="p738 ft224">521anställda</P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p24 ft223">Beräkning av personalbehov (se nästa flik)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td264"><P class="p661 ft219">11</P></TD>
<TD class="tr17 td265"><P class="p27 ft219">Antal dagar</P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td267"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td209"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td268"><P class="p952 ft226">2dagar</P></TD>
<TD class="tr17 td217"><P class="p952 ft226">4dagar</P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p24 ft223">Tidsåtgång kopplat till max deltagarantal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td264"><P class="p661 ft227">12</P></TD>
<TD class="tr22 td265"><P class="p27 ft227"><NOBR>OB-tillägg</NOBR></P></TD>
<TD class="tr22 td266"><P class="p396 ft227">10 h</P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p953 ft227">60 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td267"><P class="p953 ft227">1,4</P></TD>
<TD class="tr22 td209"><P class="p954 ft227">840 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td270"><P class="p45 ft227">875 000 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td271"><P class="p46 ft227">1 750 000 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td269"><P class="p24 ft223">OB pga av antagande att detta genomförs på helger</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td264"><P class="p661 ft220">13</P></TD>
<TD class="tr17 td265"><P class="p27 ft220">Övertid</P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p396 ft220">0,25 h</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p953 ft220">500 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td267"><P class="p953 ft220">1,4</P></TD>
<TD class="tr17 td209"><P class="p954 ft220">175 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td270"><P class="p45 ft220">182 292 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td271"><P class="p46 ft220">364 583 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p24 ft223">Antagande om <NOBR>ÖT-uttag</NOBR></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td264"><P class="p661 ft227">14</P></TD>
<TD class="tr22 td265"><P class="p27 ft227">ÖD</P></TD>
<TD class="tr22 td266"><P class="p396 ft227">0 st</P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p953 ft227">988 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td267"><P class="p953 ft227">1,4</P></TD>
<TD class="tr22 td209"><P class="p954 ft227">0 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td270"><P class="p45 ft227">0 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td271"><P class="p46 ft227">0 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td269"><P class="p24 ft223">Behövs ej</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td264"><P class="p661 ft220">15</P></TD>
<TD class="tr17 td265"><P class="p27 ft220">Ammunition</P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p396 ft220">18 st</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p953 ft220">4 800 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td267"><P class="p953 ft220">0</P></TD>
<TD class="tr17 td209"><P class="p954 ft220">86 400 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td270"><P class="p45 ft220">172 800 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td271"><P class="p46 ft220">345 600 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p24 ft223">För ev uppvisning av PEK, el. motsv</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td264"><P class="p661 ft220">16</P></TD>
<TD class="tr17 td265"><P class="p27 ft220">Drivmedel</P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p396 ft220">18 st</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p953 ft220">5 200 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td267"><P class="p953 ft220">0</P></TD>
<TD class="tr17 td209"><P class="p954 ft220">93 600 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td270"><P class="p45 ft220">187 200 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td271"><P class="p46 ft220">374 400 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p24 ft223">För att kunna förflytta fordon mm. under genomförandet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td264"><P class="p661 ft227">17</P></TD>
<TD class="tr22 td265"><P class="p27 ft227">Övr förbrukn.varor</P></TD>
<TD class="tr22 td266"><P class="p396 ft227">18 st</P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p953 ft228">100 000 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td267"><P class="p27 ft229"> </P></TD>
<TD class="tr22 td209"><P class="p954 ft228">1 800 000 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td270"><P class="p45 ft227">3 600 000 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td271"><P class="p46 ft227">7 200 000 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td269"><P class="p24 ft223">Toalettpapper, kartor, skyltar, avspärrningsband, sophantering, bajamajor, etc</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td264"><P class="p661 ft220">18</P></TD>
<TD class="tr17 td265"><P class="p27 ft220">Fordonskostnader</P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p396 ft220">18 st</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p953 ft220">25 000 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td267"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td209"><P class="p954 ft220">450 000 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td270"><P class="p45 ft220">900 000 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td271"><P class="p46 ft220">1 800 000 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p24 ft223">Bussar, bilar, mm. efter behov per garnison</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td264"><P class="p661 ft227">19</P></TD>
<TD class="tr22 td265"><P class="p27 ft227">Möteskostnader</P></TD>
<TD class="tr22 td266"><P class="p396 ft227">54 st</P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p953 ft227">4 500 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td267"><P class="p27 ft229"> </P></TD>
<TD class="tr22 td209"><P class="p954 ft227">243 000 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td270"><P class="p45 ft227">243 000 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td271"><P class="p46 ft227">243 000 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td269"><P class="p24 ft223">Resor, logi, mm. för deltagare vid mötesförberedelser, etc.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td264"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td265"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td267"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td209"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td268"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td217"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td264"><P class="p661 ft219">20</P></TD>
<TD class="tr17 td265"><P class="p27 ft219">Arbetstidskostnader</P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p396 ft220">40 h</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td267"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td209"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td268"><P class="p45 ft220">41 667 h</P></TD>
<TD class="tr17 td217"><P class="p46 ft220">83 333 h</P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p24 ft223">Genomförande personal; Förberedelser 24 h, genomförande 8 h, återställning 8 h</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td264"><P class="p661 ft227">21</P></TD>
<TD class="tr22 td265"><P class="p27 ft227">Arbetstidsuttag - centralt</P></TD>
<TD class="tr22 td266"><P class="p396 ft227">4 800 h</P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p27 ft229"> </P></TD>
<TD class="tr22 td267"><P class="p27 ft229"> </P></TD>
<TD class="tr22 td209"><P class="p27 ft229"> </P></TD>
<TD class="tr22 td268"><P class="p45 ft227">4 800 h</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td272"><P class="p955 ft223"><SPAN class="ft227">4 800 h </SPAN>Administrativ hantering och koordinering inom HKV</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td264"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td265"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td273"><P class="p46 ft220">Årsarbetskrafter (1600 h):</P></TD>
<TD class="tr17 td268"><P class="p45 ft220">29,0 st</P></TD>
<TD class="tr17 td217"><P class="p46 ft220">55,1 st</P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td264"><P class="p27 ft229"> </P></TD>
<TD class="tr22 td265"><P class="p27 ft229"> </P></TD>
<TD class="tr22 td266"><P class="p27 ft229"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p27 ft229"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td273"><P class="p952 ft228">Kostnad (snittlön 26 tkr/mån + LKP):</P></TD>
<TD class="tr22 td270"><P class="p45 ft227">13 953 940 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td271"><P class="p46 ft227">26 466 440 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td269"><P class="p24 ft223">Inklusive overheadkostnader</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td11"><P class="p27 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr35 td193"><P class="p27 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr35 td263"><P class="p27 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr35 td97"><P class="p764 ft221">Pris/styck</P></TD>
<TD class="tr35 td136"><P class="p27 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr35 td157"><P class="p27 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr35 td140"><P class="p27 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr35 td161"><P class="p27 ft230"> </P></TD>
<TD class="tr35 td60"><P class="p27 ft230"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td264"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td265"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td266"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td92"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td267"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td209"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td268"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td217"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
<TD class="tr18 td269"><P class="p27 ft225"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td264"><P class="p661 ft219">20</P></TD>
<TD class="tr17 td265"><P class="p27 ft219">Målgruppsutgifter</P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p950 ft223">SEK</P></TD>
<TD class="tr17 td267"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td209"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td268"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td217"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td264"><P class="p661 ft227">21</P></TD>
<TD class="tr22 td265"><P class="p27 ft227">Resor</P></TD>
<TD class="tr22 td266"><P class="p27 ft229"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p953 ft227">403 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td267"><P class="p27 ft229"> </P></TD>
<TD class="tr22 td209"><P class="p27 ft229"> </P></TD>
<TD class="tr22 td270"><P class="p45 ft227">10 075 000 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td271"><P class="p46 ft227">20 150 000 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td269"><P class="p24 ft223">Pris per deltagare för resa ToR genomförandet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td264"><P class="p661 ft220">22</P></TD>
<TD class="tr17 td265"><P class="p27 ft220">Logi</P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p953 ft220">100 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td267"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td209"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td270"><P class="p45 ft220">2 500 000 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td271"><P class="p46 ft220">5 000 000 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p24 ft223">Pris per deltagande för logi. De flesta antas ej ha behov = lågt värde</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td264"><P class="p661 ft227">23</P></TD>
<TD class="tr22 td265"><P class="p27 ft227">Förplägnad</P></TD>
<TD class="tr22 td266"><P class="p27 ft229"> </P></TD>
<TD class="tr22 td92"><P class="p953 ft227">172 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td267"><P class="p27 ft229"> </P></TD>
<TD class="tr22 td209"><P class="p27 ft229"> </P></TD>
<TD class="tr22 td270"><P class="p45 ft227">4 300 000 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td271"><P class="p46 ft227">8 600 000 kr</P></TD>
<TD class="tr22 td269"><P class="p24 ft223">Lunch samt övr. förplägnad under dagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td264"><P class="p661 ft220">24</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td205"><P class="p27 ft220">Informationsmaterial inkl. marknadsföring</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p953 ft220">120 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td267"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td209"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td270"><P class="p45 ft220">3 300 000 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td271"><P class="p46 ft220">6 600 000 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p24 ft223">Annonsering, informationsbroschyr, profilprodukt, motsv.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td264"><P class="p661 ft220">25</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr17 td205"><P class="p27 ft220">Porto, kuvert, avgift Rekryteringsmynd</P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p953 ft220">38 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td267"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td209"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td270"><P class="p45 ft220">4 180 000 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td271"><P class="p46 ft220">4 180 000 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td269"><P class="p24 ft223">Avgift Rekryteringsmynd avs adresser, porto, kuvert samt frankerat svarskuvert</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td264"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td265"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td267"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td209"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td268"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td217"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td264"><P class="p661 ft219">30</P></TD>
<TD class="tr17 td265"><P class="p27 ft219">SUMMA</P></TD>
<TD class="tr17 td266"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td92"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td267"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td209"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
<TD class="tr17 td274"><P class="p45 ft219">44 226 232 kr</P></TD>
<TD class="tr17 td275"><P class="p46 ft219">82 831 023 kr</P></TD>
<TD class="tr26 td60"><P class="p27 ft222"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-41px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p956 ft156"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-41px;margin-bottom:41px;" class="p956 ft156"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-21px;margin-top:21px;margin-right:-20px;margin-bottom:20px;" class="p956 ft156"><![endif]>499</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-167px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p957 ft171"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-167px;margin-bottom:167px;" class="p957 ft171"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-84px;margin-top:84px;margin-right:-83px;margin-bottom:83px;" class="p957 ft171"><![endif]>2014:73 SOU</P>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:-407px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p958 ft171"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-407px;margin-bottom:407px;" class="p958 ft171"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-204px;margin-top:204px;margin-right:-203px;margin-bottom:203px;" class="p958 ft171"><![endif]>7 Bilaga</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_500">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373500x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p27 ft158">Bilaga 7</P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p27 ft158">SOU 2014:73</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<!--[if lte IE 7]><P style="margin-left:13px;margin-top:0px;margin-right:-200px;margin-bottom:0px;" class="p959 ft167"><![endif]--><!--[if gte IE 8]><P style="margin-left:-174px;margin-top:0px;margin-right:-13px;margin-bottom:187px;" class="p959 ft167"><![endif]--><![if ! IE]><P style="margin-left:-81px;margin-top:94px;margin-right:-106px;margin-bottom:93px;" class="p959 ft167"><![endif]>WWW.FORSVARSMAKTEN.SE</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft156">500</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_501">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373501x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft231">Statens offentliga utredningar 2014</P>
<P class="p960 ft232">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p961 ft5"><SPAN class="ft119">1.</SPAN><SPAN class="ft233">Vissa bostadsbeskattningsfrågor. Fi.</SPAN></P>
<P class="p962 ft125"><SPAN class="ft125">2.</SPAN><SPAN class="ft234">Framtidens valfrihetssystem</SPAN></P>
<P class="p861 ft5"><SPAN class="ft119">–</SPAN><SPAN class="ft233">inom socialtjänsten. S.</SPAN></P>
<P class="p962 ft125"><SPAN class="ft125">3.</SPAN><SPAN class="ft234">Boende utanför det egna hemmet</SPAN></P>
<P class="p963 ft5"><SPAN class="ft119">–</SPAN><SPAN class="ft233">placeringsformer för barn och unga. S.</SPAN></P>
<P class="p964 ft5"><SPAN class="ft5">4.</SPAN><SPAN class="ft233">Det måste gå att lita på konsument- skyddet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p962 ft5"><SPAN class="ft5">5.</SPAN><SPAN class="ft233">Staten får inte abdikera</SPAN></P>
<P class="p965 ft5"><SPAN class="ft119">–</SPAN><SPAN class="ft233">om kommunaliseringen av den svenska skolan. U.</SPAN></P>
<P class="p962 ft5"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft233">Män och jämställdhet. U.</SPAN></P>
<P class="p966 ft5"><SPAN class="ft119">7.</SPAN><SPAN class="ft233">Skärpta straff för vapenbrott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p967 ft5"><SPAN class="ft5">8.</SPAN><SPAN class="ft233">Översyn av statsskuldspolitiken. Fi.</SPAN></P>
<P class="p966 ft125"><SPAN class="ft119">9.</SPAN><SPAN class="ft234">Förändrad assistansersättning</SPAN></P>
<P class="p861 ft5"><SPAN class="ft119">–</SPAN><SPAN class="ft233">en översyn av ersättningssystemet. S.</SPAN></P>
<P class="p968 ft5"><SPAN class="ft119">10.</SPAN><SPAN class="ft233">Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar. S.</SPAN></P>
<P class="p969 ft5"><SPAN class="ft119">11.</SPAN><SPAN class="ft233">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2014. Forskningsdebatt, alternativ och beslutsfattande. M.</SPAN></P>
<P class="p970 ft5"><SPAN class="ft119">12.</SPAN><SPAN class="ft233">Utvärdera för utveckling – om utvärde- ring av skolpolitiska reformer. U.</SPAN></P>
<P class="p971 ft5"><SPAN class="ft119">13.</SPAN><SPAN class="ft233">En digital agenda i människans tjänst</SPAN></P>
<P class="p972 ft5"><SPAN class="ft119">–</SPAN><SPAN class="ft233">en ljusnande framtid kan bli vår. N.</SPAN></P>
<P class="p973 ft5"><SPAN class="ft119">14.</SPAN><SPAN class="ft233">Effektiv och rättssäker </SPAN><NOBR>PBL-över</NOBR> prövning. S.</P>
<P class="p974 ft125"><SPAN class="ft119">15.</SPAN><SPAN class="ft234">Investeringsplanering för försvars materiel</SPAN></P>
<P class="p975 ft5">En ny <NOBR>planerings-,</NOBR> besluts- och uppföljningsprocess. Fö.</P>
<P class="p976 ft5"><SPAN class="ft119">16.</SPAN><SPAN class="ft233">Det ska vara lätt att göra rätt Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. A.</SPAN></P>
<P class="p977 ft5"><SPAN class="ft119">17.</SPAN><SPAN class="ft233">Genomförande av Seveso III- direktivet. Fö.</SPAN></P>
<P class="p978 ft5"><SPAN class="ft119">18.</SPAN><SPAN class="ft233">Straffskalorna för allvarliga våldsbrott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p979 ft5"><SPAN class="ft119">19.</SPAN><SPAN class="ft233">Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande. U.</SPAN></P>
<P class="p980 ft5"><SPAN class="ft119">20.</SPAN><SPAN class="ft233">Läkemedel för särskilda behov. S.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft5">21. Bredband för Sverige in i framtiden. N.</P>
<P class="p981 ft5">22. Genomförande av EU:s nya redovis- ningsdirektiv. Ju.</P>
<P class="p982 ft5"><SPAN class="ft119">23.</SPAN><SPAN class="ft233">Rätt information på rätt plats i rätt tid. Del 1, 2 och 3. S.</SPAN></P>
<P class="p983 ft5"><SPAN class="ft119">24.</SPAN><SPAN class="ft233">Olycksregister och djupstudier på transportområdet. N.</SPAN></P>
<P class="p984 ft5"><SPAN class="ft119">25.</SPAN><SPAN class="ft233">Internationella rättsförhållanden rörande arv. Ju.</SPAN></P>
<P class="p971 ft5"><SPAN class="ft119">26.</SPAN><SPAN class="ft233">Tillträde till COTIF 1999. Ju.</SPAN></P>
<P class="p985 ft5"><SPAN class="ft119">27.</SPAN><SPAN class="ft233">Svensk veteranpolitik. Ett ansvar för hela samhället. + Bilagor. Fö.</SPAN></P>
<P class="p986 ft5"><SPAN class="ft119">28.</SPAN><SPAN class="ft233">Lönsamt arbete – familjeansvarets fördelning och konsekvenser. A.</SPAN></P>
<P class="p987 ft5"><SPAN class="ft119">29.</SPAN><SPAN class="ft233">Assisterad befruktning för ensam stående kvinnor. Ju.</SPAN></P>
<P class="p988 ft5"><SPAN class="ft119">30.</SPAN><SPAN class="ft233">Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet. A.</SPAN></P>
<P class="p989 ft5"><SPAN class="ft119">31.</SPAN><SPAN class="ft233">Visselblåsare</SPAN></P>
<P class="p990 ft5">Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. A.</P>
<P class="p980 ft125"><SPAN class="ft119">32.</SPAN><SPAN class="ft234">Jordbruks- och bostadsarrende</SPAN></P>
<P class="p991 ft5"><SPAN class="ft119">–</SPAN><SPAN class="ft233">några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd. Ju.</SPAN></P>
<P class="p971 ft5"><SPAN class="ft119">33.</SPAN><SPAN class="ft233">Från hyresrätt till äganderätt. Ju.</SPAN></P>
<P class="p992 ft5"><SPAN class="ft119">34.</SPAN><SPAN class="ft233">Inte bara jämställdhet Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. A.</SPAN></P>
<P class="p993 ft5"><SPAN class="ft119">35.</SPAN><SPAN class="ft233">I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. M.</SPAN></P>
<P class="p994 ft5"><SPAN class="ft119">36.</SPAN><SPAN class="ft233">Frågor om följerätt och om museernas kopiering. Ju.</SPAN></P>
<P class="p995 ft125"><SPAN class="ft119">37.</SPAN><SPAN class="ft234">De svenska energimarknaderna</SPAN></P>
<P class="p861 ft5"><SPAN class="ft119">–</SPAN><SPAN class="ft233">en samhällsekonomisk analys. Fi.</SPAN></P>
<P class="p996 ft5"><SPAN class="ft119">38.</SPAN><SPAN class="ft233">Tillväxt och värdeskapande Konkurrenskraft i svenskt jordbruk och trädgårdsnäring. L.</SPAN></P>
<P class="p997 ft125"><SPAN class="ft119">39.</SPAN><SPAN class="ft234">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt</SPAN></P>
<P class="p998 ft5">Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service. N.</P>
<P class="p999 ft5"><SPAN class="ft119">40.</SPAN><SPAN class="ft233">Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet. Fi.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_502">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p1000 ft5"><SPAN class="ft119">41.</SPAN><SPAN class="ft233">Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. A.</SPAN></P>
<P class="p1001 ft5"><SPAN class="ft119">42.</SPAN><SPAN class="ft233">Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s </SPAN><NOBR>Fud-program</NOBR> 2013. M.</P>
<P class="p989 ft5"><SPAN class="ft119">43.</SPAN><SPAN class="ft233">Synnerligen grova narkotikabrott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1002 ft5"><SPAN class="ft119">44.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft233">F-skuldsanering</SPAN></NOBR> – en möjlighet till nystart för seriösa företagare. Ju.</P>
<P class="p1003 ft5"><SPAN class="ft119">45.</SPAN><SPAN class="ft233">Unik kunskap genom registerforskning. U.</SPAN></P>
<P class="p5 ft5">46. Marknadsmissbruk II. Fi.</P>
<P class="p1004 ft5"><SPAN class="ft235">47.</SPAN><SPAN class="ft233">Förbättrad tvistlösning på konsument- området – ny </SPAN><NOBR>EU-lagstiftning</NOBR> och en översyn av det svenska systemet. Ju.</P>
<P class="p980 ft5"><SPAN class="ft119">48.</SPAN><SPAN class="ft233">Registerutdrag i arbetslivet. A.</SPAN></P>
<P class="p1005 ft5"><SPAN class="ft119">49.</SPAN><SPAN class="ft233">Våld i nära relationer – en folkhälsofråga. Förslag för ett effektivare arbete. + Bilaga. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1006 ft237"><SPAN class="ft119">50.</SPAN><SPAN class="ft236">Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten. M.</SPAN></P>
<P class="p989 ft5"><SPAN class="ft119">51.</SPAN><SPAN class="ft233">Nya regler om upphandling. S.</SPAN></P>
<P class="p1007 ft5"><SPAN class="ft119">52.</SPAN><SPAN class="ft233">Resolution. En ny metod för att hantera banker i kris. Vol 1 + 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p995 ft125"><SPAN class="ft119">53.</SPAN><SPAN class="ft234">Material i kontakt med dricksvatten</SPAN></P>
<P class="p861 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft238">myndighetsroller och ansvarsfrågor. L.</SPAN></P>
<P class="p989 ft125"><SPAN class="ft119">54.</SPAN><SPAN class="ft239">Vildsvin och viltskador</SPAN></P>
<P class="p1008 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft238">om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt. L.</SPAN></P>
<P class="p1009 ft5"><SPAN class="ft119">55.</SPAN><SPAN class="ft233">Inhyrning och företrädesrätt till återanställning. A.</SPAN></P>
<P class="p1010 ft5"><SPAN class="ft119">56.</SPAN><SPAN class="ft238">Genomförande av Omnibus II- direktivet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1011 ft237"><SPAN class="ft235">57.</SPAN><SPAN class="ft240">En ny reglering för tjänstepensions- företag. Del 1 + 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1012 ft237"><SPAN class="ft119">58.</SPAN><SPAN class="ft240">Privat införsel av alkoholdrycker. Tydligare regler i konsekvens med svensk alkoholpolitik. S.</SPAN></P>
<P class="p1013 ft5"><SPAN class="ft119">59.</SPAN><SPAN class="ft238">Bostadsförsörjning och riksintressen. M.</SPAN></P>
<P class="p989 ft5"><SPAN class="ft119">60.</SPAN><SPAN class="ft238">Tillförlitligare kreditupplysningar</SPAN></P>
<P class="p1014 ft5"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft238">ett förbättrat integritetsskydd vid offentligrättsliga krav. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1013 ft5"><SPAN class="ft119">61.</SPAN><SPAN class="ft238">Svensk kontanthantering. Fi.</SPAN></P>
<P class="p989 ft5"><SPAN class="ft119">62.</SPAN><SPAN class="ft238">Förbättrat förhandsbeskedsinstitut. Fi.</SPAN></P>
<P class="p989 ft125"><SPAN class="ft119">63.</SPAN><SPAN class="ft239">Organiserad brottslighet</SPAN></P>
<P class="p1015 ft119"><SPAN class="ft5">–</SPAN><SPAN class="ft241">förfälts- och underlåtenhetsansvar, kvalifikationsgrunder m.m. Ju.</SPAN></P>
<P class="p1016 ft5"><SPAN class="ft119">64.</SPAN><SPAN class="ft238">En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga. Ku.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1017 ft125"><SPAN class="ft119">65.</SPAN><SPAN class="ft234">Försvarsmaktens behov av flygtrafiktjänst</SPAN></P>
<P class="p1018 ft5">Civil och militär samverkan. N.</P>
<P class="p1019 ft5"><SPAN class="ft119">66.</SPAN><SPAN class="ft233">Myndigheter och organisationer under Miljödepartementet – en kartläggning. M.</SPAN></P>
<P class="p1020 ft5"><SPAN class="ft235">67.</SPAN><SPAN class="ft233">Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen. S.</SPAN></P>
<P class="p1021 ft5"><SPAN class="ft119">68.</SPAN><SPAN class="ft233">Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Fi.</SPAN></P>
<P class="p1022 ft5"><SPAN class="ft119">69.</SPAN><SPAN class="ft233">En lag om upphandling av koncessioner. S.</SPAN></P>
<P class="p980 ft125"><SPAN class="ft119">70.</SPAN><SPAN class="ft234">Ändrade informationskrav</SPAN></P>
<P class="p861 ft5">på värdepappersmarknaden. Fi.</P>
<P class="p1023 ft5"><SPAN class="ft119">71.</SPAN><SPAN class="ft233">Ett jämställt samhälle fritt från våld – Utvärdering av regeringens satsningar </SPAN><NOBR>2010–2014.</NOBR> U.</P>
<P class="p170 ft125"><SPAN class="ft119">72.</SPAN><SPAN class="ft234">Handel med begagnade varor</SPAN></P>
<P class="p1024 ft5">och med skrot – vissa kontrollfrågor. N.</P>
<P class="p989 ft5"><SPAN class="ft119">73.</SPAN><SPAN class="ft233">Försvarsmakten i samhället</SPAN></P>
<P class="p1025 ft5">– en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret. Fö.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_503">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H2B373/H2B373503x1.jpg" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft231">Statens offentliga utredningar 2014</P>
<P class="p960 ft232">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft159">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p5 ft125">Det ska vara lätt att göra rätt</P>
<P class="p1026 ft5">Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. [16]</P>
<P class="p7 ft5">Lönsamt arbete</P>
<P class="p1027 ft5">– familjeansvarets fördelning och konsekvenser. [28]</P>
<P class="p1028 ft5">Jämställt arbete? Organisatoriska ramar och villkor i arbetslivet. [30]</P>
<P class="p7 ft125">Visselblåsare</P>
<P class="p1029 ft5">Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. [31]</P>
<P class="p7 ft5">Inte bara jämställdhet</P>
<P class="p1030 ft5">Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. [34]</P>
<P class="p1031 ft5">Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. [41]</P>
<P class="p5 ft5">Registerutdrag i arbetslivet. [48]</P>
<P class="p1032 ft5">Inhyrning och företrädesrätt till återanställning. [55]</P>
<P class="p1033 ft159">Finansdepartementet</P>
<P class="p1034 ft242">Vissa bostadsbeskattningsfrågor. [1] Översyn av statsskuldspolitiken. [8]</P>
<P class="p4 ft5">De svenska energimarknaderna</P>
<P class="p1035 ft5">– en samhällsekonomisk analys. [37]</P>
<P class="p1036 ft5">Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet. [40]</P>
<P class="p5 ft5">Marknadsmissbruk II. [46]</P>
<P class="p1037 ft237">Resolution. En ny metod för att hantera banker i kris. Vol 1 + 2. [52]</P>
<P class="p1038 ft5">Genomförande av Omnibus II- direktivet. [56]</P>
<P class="p1039 ft237">En ny reglering för tjänstepensionsföretag. Del 1 + 2. [57]</P>
<P class="p1040 ft243">Svensk kontanthantering. [61] Förbättrat förhandsbeskedsinstitut. [62]</P>
<P class="p1041 ft5">Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. [68]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft125">Ändrade informationskrav</P>
<P class="p1042 ft5">på värdepappersmarknaden. [70]</P>
<P class="p1043 ft159">Försvarsdepartementet</P>
<P class="p1044 ft5">Investeringsplanering för försvarsmateriel En ny <NOBR>planerings-,</NOBR> besluts- och uppföljningsprocess. [15]</P>
<P class="p403 ft5">Genomförande av Seveso <NOBR>III-direktivet.</NOBR> [17]</P>
<P class="p1045 ft5">Svensk veteranpolitik. Ett ansvar för hela samhället. + Bilagor. [27]</P>
<P class="p403 ft125">Försvarsmakten i samhället</P>
<P class="p1046 ft5">– en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret. [73]</P>
<P class="p1047 ft159">Justitiedepartementet</P>
<P class="p1048 ft5">Det måste gå att lita på konsumentskyddet. [4]</P>
<P class="p1049 ft243">Skärpta straff för vapenbrott. [7] Straffskalorna för allvarliga våldsbrott. [18]</P>
<P class="p1050 ft5">Genomförande av EU:s nya redovisnings- direktiv. [22]</P>
<P class="p1051 ft5">Internationella rättsförhållanden rörande arv. [25]</P>
<P class="p1052 ft5">Tillträde till COTIF 1999. [26]</P>
<P class="p1045 ft5">Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. [29]</P>
<P class="p403 ft125">Jordbruks- och bostadsarrende</P>
<P class="p1053 ft5">– några frågor om arrendeavgift och besittningsskydd. [32]</P>
<P class="p1052 ft5">Från hyresrätt till äganderätt. [33]</P>
<P class="p1054 ft5">Frågor om följerätt och om museernas kopiering. [36]</P>
<P class="p1052 ft5">Synnerligen grova narkotikabrott. [43]</P>
<P class="p1055 ft5"><NOBR>F-skuldsanering</NOBR> – en möjlighet till nystart för seriösa företagare. [44]</P>
<P class="p1056 ft5">Förbättrad tvistlösning på konsument- området – ny <NOBR>EU-lagstiftning</NOBR> och en översyn av det svenska systemet. [47]</P>
<P class="p1057 ft125">Våld i nära relationer – en folkhälsofråga. Förslag för ett effektivare arbete.</P>
<P class="p1058 ft5">+ Bilaga. [49]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_504">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft125">Tillförlitligare kreditupplysningar</P>
<P class="p1059 ft5">– ett förbättrat integritetsskydd vid offentligrättsliga krav. [60]</P>
<P class="p0 ft125">Organiserad brottslighet</P>
<P class="p1060 ft5">– förfälts- och underlåtenhetsansvar, kvalifikationsgrunder m.m. [63]</P>
<P class="p815 ft159">Kulturdepartementet</P>
<P class="p1061 ft5">En ny modell för åldersklassificering av film för barn och unga. [64]</P>
<P class="p815 ft159">Landsbygdsdepartementet</P>
<P class="p1062 ft5">Tillväxt och värdeskapande Konkurrenskraft i svenskt jordbruk och trädgårdsnäring. [38]</P>
<P class="p1063 ft244">Material i kontakt med dricksvatten – myndighetsroller och ansvarfrågor. [53]</P>
<P class="p4 ft125">Vildsvin och viltskador</P>
<P class="p1064 ft5">– om utfodring, kameraövervakning och arrendatorers jakträtt. [54]</P>
<P class="p1033 ft159">Miljödepartementet</P>
<P class="p1065 ft5">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2014. Forskningsdebatt, alternativ och beslutsfattande. [11]</P>
<P class="p1066 ft5">I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler. [35]</P>
<P class="p1067 ft5">Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s <NOBR>Fud-program</NOBR> 2013. [42]</P>
<P class="p1068 ft237">Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten. [50]</P>
<P class="p5 ft5">Bostadsförsörjning och riksintressen. [59]</P>
<P class="p1069 ft5">Myndigheter och organisationer under Miljödepartementet – en kartläggning. [66]</P>
<P class="p1033 ft159">Näringsdepartementet</P>
<P class="p5 ft5">En digital agenda i människans tjänst</P>
<P class="p1070 ft5">– en ljusnande framtid kan bli vår. [13] Bredband för Sverige in i framtiden. [21]</P>
<P class="p1071 ft5">Olycksregister och djupstudier på trans- portområdet. [24]</P>
<P class="p1072 ft125">Så enkelt som möjligt för så många som möjligt</P>
<P class="p1073 ft5">Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service. [39]</P>
<P class="p1068 ft244">Försvarsmaktens behov av flygtrafiktjänst Civil och militär samverkan. [65]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft125">Handel med begagnade varor</P>
<P class="p1074 ft5">och med skrot – vissa kontrollfrågor. [72]</P>
<P class="p1033 ft159">Socialdepartementet</P>
<P class="p5 ft125">Framtidens valfrihetssystem</P>
<P class="p1075 ft5">– inom socialtjänsten. [2]</P>
<P class="p5 ft125">Boende utanför det egna hemmet</P>
<P class="p1076 ft5">– placeringsformer för barn och unga. [3]</P>
<P class="p5 ft5">Förändrad assistansersättning</P>
<P class="p1077 ft5">– en översyn av ersättningssystemet. [9]</P>
<P class="p1078 ft5">Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av hand- lingar. [10]</P>
<P class="p1079 ft5">Effektiv och rättssäker <NOBR>PBL-överprövning.</NOBR> [14]</P>
<P class="p5 ft5">Läkemedel för särskilda behov. [20]</P>
<P class="p1080 ft5">Rätt information på rätt plats i rätt tid. Del 1, 2 och 3. [23]</P>
<P class="p5 ft5">Nya regler om upphandling. [51]</P>
<P class="p1081 ft5">Privat införsel av alkoholdrycker. Tydligare regler i konsekvens med svensk alkoholpolitik. [58]</P>
<P class="p1082 ft5">Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen. [67]</P>
<P class="p5 ft5">En lag om upphandling av koncessioner. [69]</P>
<P class="p1033 ft159">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p4 ft5">Staten får inte abdikera</P>
<P class="p1083 ft5">– om kommunaliseringen av den svenska skolan. [5]</P>
<P class="p5 ft5">Män och jämställdhet. [6]</P>
<P class="p1084 ft5">Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer. [12]</P>
<P class="p1085 ft5">Yrkeskvalifikationsdirektivet – ett samlat genomförande. [19]</P>
<P class="p1086 ft5">Unik kunskap genom registerforskning. [45]</P>
<P class="p1087 ft5">Ett jämställt samhälle fritt från våld – Utvärdering av regeringens satsningar <NOBR>2010–2014.</NOBR> [71]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H2B373SOU_2014__73.pdf3405554pdfFörsvarsmakten i samhället, - en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvarethttps://data.riksdagen.se/fil/5FCAD989-6C51-424B-BA25-006B48C5AF4F